<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H8B34</dok_id>
 <rm>2020</rm>
 <beteckning>4</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2020:4</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2020-01-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2020-01-29 16:46:19</systemdatum>
 <publicerad>2020-01-29 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vägen till en klimatpositiv framtid </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B34/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B34</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B34</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 167px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 135px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 561px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 246px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:267px;left:1px;z-index:-1;width:419px;height:263px;}
#page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:419px;height:263px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 164px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:378px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:112px;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:417px;height:112px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 194px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:408px;height:124px;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:408px;height:124px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:267px;left:1px;z-index:-1;width:419px;height:263px;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:419px;height:263px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:394px;height:110px;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:394px;height:110px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:352px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:127px;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:416px;height:127px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 636px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 650px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:69px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:415px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_3 {border:none;margin: 289px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:475px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:70px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 344px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:421px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:69px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:477px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:265px;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:416px;height:265px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 577px 219px;padding: 0px;border: none;width: 405px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_4 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:660px;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:417px;height:660px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:526px;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:413px;height:526px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:316px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:426px;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:416px;height:426px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 72px;padding: 0px;border: none;width: 628px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 97px 0px 0px 125px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:226px;left:3px;z-index:-1;width:418px;height:350px;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:418px;height:350px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 256px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_4 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:311px;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:415px;height:311px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:99px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:285px;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:417px;height:285px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 577px 200px;padding: 0px;border: none;width: 424px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:510px;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:413px;height:510px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:701px;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:413px;height:701px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_3 {border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:638px;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:413px;height:638px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:331px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:413px;height:331px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:380px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:259px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:417px;height:259px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 110px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 43px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 107px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_4 {border:none;margin: 89px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:46px;left:3px;z-index:-1;width:417px;height:332px;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:417px;height:332px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 164px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:223px;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:223px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:696px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 76px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 533px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_4 {border:none;margin: 35px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:46px;left:2px;z-index:-1;width:414px;height:282px;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:414px;height:282px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:208px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:534px;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:424px;height:534px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:334px;left:65px;z-index:-1;width:418px;height:248px;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:418px;height:248px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 546px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 97px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 532px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:696px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 536px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:46px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:684px;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:684px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:696px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:453px;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:413px;height:453px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:685px;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:413px;height:685px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:700px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:413px;height:700px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:619px;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:413px;height:619px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:320px;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:413px;height:320px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_274 #p274dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #p274dimg1 #p274img1 {width:416px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 546px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 62px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_4 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:406px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:300px;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:400px;height:300px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 312px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 70px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 474px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 70px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 68px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 474px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_5 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_6 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:421px;height:687px;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:421px;height:687px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_3 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #p310dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #p310dimg1 #p310img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:415px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:416px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 548px 192px;padding: 0px;border: none;width: 432px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:490px;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:413px;height:490px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #p320dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:686px;}
#page_320 #p320dimg1 #p320img1 {width:413px;height:686px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:707px;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:413px;height:707px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:373px;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:413px;height:373px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 479px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 89px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 123px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_4 {border:none;margin: 192px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_328 #p328dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:413px;height:285px;}
#page_328 #p328dimg1 #p328img1 {width:413px;height:285px;}

#page_328 #p328inl_img1 {position:relative;width:26px;height:6px;}



#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:678px;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:413px;height:678px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:414px;height:661px;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:414px;height:661px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:395px;height:271px;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:395px;height:271px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_3 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:262px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:260px;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:417px;height:260px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:415px;height:1px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:605px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:137px;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:425px;height:137px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:416px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:280px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:462px;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:424px;height:462px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 698px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:391px;height:660px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:391px;height:660px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:415px;height:1px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:424px;left:55px;z-index:-1;width:435px;height:319px;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:435px;height:319px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:414px;height:208px;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:414px;height:208px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:416px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:316px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:229px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:424px;height:229px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:415px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:226px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:210px;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:417px;height:210px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 331px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:521px;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:413px;height:521px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_3 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:635px;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:413px;height:635px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:700px;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:413px;height:700px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:670px;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:413px;height:670px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_3 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_408 #p408dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #p408dimg1 #p408img1 {width:416px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:415px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:415px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_3 {border:none;margin: 506px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_415 #p415dimg1 {position:absolute;top:377px;left:0px;z-index:-1;width:297px;height:62px;}
#page_415 #p415dimg1 #p415img1 {width:297px;height:62px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_3 {border:none;margin: 158px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_419 #p419dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:235px;}
#page_419 #p419dimg1 #p419img1 {width:416px;height:235px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_420 #p420dimg1 {position:absolute;top:207px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:157px;}
#page_420 #p420dimg1 #p420img1 {width:417px;height:157px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #p421dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:190px;}
#page_421 #p421dimg1 #p421img1 {width:417px;height:190px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_422 #p422dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:203px;}
#page_422 #p422dimg1 #p422img1 {width:417px;height:203px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_424 #p424dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #p424dimg1 #p424img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_425 #p425dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #p425dimg1 #p425img1 {width:415px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_426 #p426dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #p426dimg1 #p426img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_427 #p427dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #p427dimg1 #p427img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_3 {border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:415px;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:415px;height:415px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_430 #p430dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #p430dimg1 #p430img1 {width:416px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_431 #p431dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #p431dimg1 #p431img1 {width:415px;height:1px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_432 #p432dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #p432dimg1 #p432img1 {width:416px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_434 #p434dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #p434dimg1 #p434img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_436 #p436dimg1 {position:absolute;top:46px;left:19px;z-index:-1;width:463px;height:287px;}
#page_436 #p436dimg1 #p436img1 {width:463px;height:287px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_440 #p440dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #p440dimg1 #p440img1 {width:416px;height:1px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_441 #p441dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #p441dimg1 #p441img1 {width:415px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_442 #p442dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #p442dimg1 #p442img1 {width:416px;height:1px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_445 #p445dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #p445dimg1 #p445img1 {width:415px;height:1px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_447 #p447dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:514px;}
#page_447 #p447dimg1 #p447img1 {width:413px;height:514px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_448 #p448dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:658px;}
#page_448 #p448dimg1 #p448img1 {width:413px;height:658px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_449 #p449dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:699px;}
#page_449 #p449dimg1 #p449img1 {width:413px;height:699px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_450 #p450dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_450 #p450dimg1 #p450img1 {width:413px;height:168px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_451 #p451dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #p451dimg1 #p451img1 {width:415px;height:1px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_452 #p452dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #p452dimg1 #p452img1 {width:416px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_453 #p453dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #p453dimg1 #p453img1 {width:415px;height:1px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #p454dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #p454dimg1 #p454img1 {width:416px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_455 #p455dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #p455dimg1 #p455img1 {width:415px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_456 #p456dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #p456dimg1 #p456img1 {width:416px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_457 #p457dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #p457dimg1 #p457img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_458 #p458dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #p458dimg1 #p458img1 {width:416px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_459 #p459dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #p459dimg1 #p459img1 {width:415px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_460 #p460dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #p460dimg1 #p460img1 {width:416px;height:1px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:415px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_464 #p464dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #p464dimg1 #p464img1 {width:416px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_465 #p465dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #p465dimg1 #p465img1 {width:415px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_467 #p467dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #p467dimg1 #p467img1 {width:415px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_469 #p469dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #p469dimg1 #p469img1 {width:415px;height:1px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_470 #p470dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #p470dimg1 #p470img1 {width:416px;height:1px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_471 #p471dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #p471dimg1 #p471img1 {width:415px;height:1px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_474 #p474dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_474 #p474dimg1 #p474img1 {width:416px;height:1px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_475 #p475dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_475 #p475dimg1 #p475img1 {width:415px;height:1px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_476 #p476dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_476 #p476dimg1 #p476img1 {width:416px;height:1px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_478 #p478dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #p478dimg1 #p478img1 {width:416px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_479 #p479dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #p479dimg1 #p479img1 {width:415px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_3 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_484 #p484dimg1 {position:absolute;top:445px;left:66px;z-index:-1;width:398px;height:29px;}
#page_484 #p484dimg1 #p484img1 {width:398px;height:29px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_485 #p485dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #p485dimg1 #p485img1 {width:415px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_486 #p486dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #p486dimg1 #p486img1 {width:416px;height:1px;}




#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_487 #p487dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #p487dimg1 #p487img1 {width:415px;height:1px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_488 #p488dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_488 #p488dimg1 #p488img1 {width:416px;height:1px;}




#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_489 #p489dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #p489dimg1 #p489img1 {width:415px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_490 #p490dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #p490dimg1 #p490img1 {width:416px;height:1px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_491 #p491dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #p491dimg1 #p491img1 {width:415px;height:1px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_492 #p492dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_492 #p492dimg1 #p492img1 {width:416px;height:1px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_493 #p493dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #p493dimg1 #p493img1 {width:415px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_494 #p494dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_494 #p494dimg1 #p494img1 {width:416px;height:1px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_495 #p495dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #p495dimg1 #p495img1 {width:415px;height:1px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_496 #p496dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #p496dimg1 #p496img1 {width:416px;height:1px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_497 #p497dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #p497dimg1 #p497img1 {width:415px;height:1px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_498 #p498dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #p498dimg1 #p498img1 {width:416px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_499 #p499dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #p499dimg1 #p499img1 {width:415px;height:1px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_500 #p500dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #p500dimg1 #p500img1 {width:416px;height:1px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_501 #p501dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #p501dimg1 #p501img1 {width:415px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_502 #p502dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #p502dimg1 #p502img1 {width:416px;height:1px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_503 #p503dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #p503dimg1 #p503img1 {width:415px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_504 #p504dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #p504dimg1 #p504img1 {width:416px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_505 #p505dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_505 #p505dimg1 #p505img1 {width:415px;height:1px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_506 #p506dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #p506dimg1 #p506img1 {width:416px;height:1px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_507 #p507dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #p507dimg1 #p507img1 {width:415px;height:1px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_508 #p508dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #p508dimg1 #p508img1 {width:416px;height:1px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_513 #p513dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #p513dimg1 #p513img1 {width:415px;height:1px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_514 #p514dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #p514dimg1 #p514img1 {width:416px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_515 #p515dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_515 #p515dimg1 #p515img1 {width:415px;height:1px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_516 #p516dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_516 #p516dimg1 #p516img1 {width:416px;height:1px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 545px 133px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_519 #p519dimg1 {position:absolute;top:267px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:461px;}
#page_519 #p519dimg1 #p519img1 {width:413px;height:461px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_3 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_520 #p520dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:674px;}
#page_520 #p520dimg1 #p520img1 {width:413px;height:674px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_3 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_521 #p521dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:645px;}
#page_521 #p521dimg1 #p521img1 {width:413px;height:645px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_522 #p522dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:349px;}
#page_522 #p522dimg1 #p522img1 {width:413px;height:349px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_527 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_527 #p527dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_527 #p527dimg1 #p527img1 {width:415px;height:1px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_528 #p528dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_528 #p528dimg1 #p528img1 {width:416px;height:1px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_533 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_533 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_3 {border:none;margin: 691px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_538 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_538 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_539 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_539 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_539 #p539dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:612px;}
#page_539 #p539dimg1 #p539img1 {width:418px;height:612px;}




#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_540 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_540 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_540 #p540dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_540 #p540dimg1 #p540img1 {width:416px;height:1px;}




#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_541 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_541 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_541 #p541dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_541 #p541dimg1 #p541img1 {width:415px;height:1px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_542 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_542 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_542 #p542dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_542 #p542dimg1 #p542img1 {width:416px;height:1px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_543 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_543 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_543 #p543dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_543 #p543dimg1 #p543img1 {width:415px;height:1px;}




#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_544 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_544 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_544 #p544dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:363px;height:363px;}
#page_544 #p544dimg1 #p544img1 {width:363px;height:363px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_545 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_545 #p545dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_545 #p545dimg1 #p545img1 {width:415px;height:1px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_546 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_546 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_546 #p546dimg1 {position:absolute;top:208px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:414px;}
#page_546 #p546dimg1 #p546img1 {width:416px;height:414px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_547 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_547 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_547 #p547dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_547 #p547dimg1 #p547img1 {width:415px;height:1px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_548 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_548 #p548dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:672px;}
#page_548 #p548dimg1 #p548img1 {width:416px;height:672px;}




#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_549 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_549 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_549 #p549dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_549 #p549dimg1 #p549img1 {width:415px;height:1px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_550 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_550 #p550dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #p550dimg1 #p550img1 {width:416px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_551 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_551 #p551dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_551 #p551dimg1 #p551img1 {width:415px;height:1px;}




#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_552 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_552 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_552 #p552dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_552 #p552dimg1 #p552img1 {width:416px;height:1px;}




#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_553 #p553dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_553 #p553dimg1 #p553img1 {width:415px;height:1px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_554 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_554 #p554dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_554 #p554dimg1 #p554img1 {width:416px;height:1px;}




#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_555 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_555 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_555 #p555dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_555 #p555dimg1 #p555img1 {width:415px;height:1px;}




#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_556 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_556 #p556dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_556 #p556dimg1 #p556img1 {width:416px;height:1px;}




.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft13{font: 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 19px;}
.ft14{font: 11px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft31{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft32{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft37{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft38{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft39{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft40{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft45{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft51{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft52{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft53{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft54{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft55{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft56{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft57{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft59{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft60{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft61{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft70{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft71{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft72{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft73{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft74{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft75{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft76{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft79{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft80{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft82{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft83{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft84{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft85{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft86{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft87{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft88{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft89{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft90{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft91{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft92{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft98{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft100{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft101{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft104{font: bold 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft105{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft107{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft109{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft112{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft116{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft117{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft118{font: italic 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft119{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft120{font: 25px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft121{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft122{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft123{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft124{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft125{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft126{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft127{font: 13px 'Calibri';color: #595959;line-height: 15px;}
.ft128{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;}
.ft129{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft131{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft132{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft133{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft134{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft135{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft136{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft138{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft139{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft140{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft141{font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft142{font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 11px;}
.ft143{font: 11px 'Calibri';color: #5b9bd5;line-height: 12px;}
.ft144{font: 11px 'Calibri';color: #5b9bd5;line-height: 10px;}
.ft145{font: 10px 'Calibri';color: #800000;line-height: 11px;}
.ft146{font: 11px 'Calibri';color: #ed7d31;line-height: 13px;}
.ft147{font: bold 6px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft148{font: 11px 'Calibri';color: #ed7d31;line-height: 8px;}
.ft149{font: bold 2px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 3px;}
.ft150{font: bold 3px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 4px;}
.ft151{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 0px;}
.ft152{font: 11px 'Calibri';color: #ed7d31;line-height: 0px;}
.ft153{font: bold 1px 'Calibri';line-height: 0px;}
.ft154{font: 11px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft155{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft156{font: 13px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft159{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft160{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft161{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft162{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft163{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft164{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft165{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft166{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 12px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft168{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft169{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft170{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft172{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft173{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft174{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft175{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft176{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft177{font: bold 12px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft178{font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft179{font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft180{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft181{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft182{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft183{font: italic 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft184{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft185{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft186{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft187{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft188{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft189{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft190{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft191{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft192{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft193{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft194{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft195{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;}
.ft196{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft197{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft198{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft199{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft200{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft201{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft202{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;}
.ft203{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;}
.ft204{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft205{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 13px;}
.ft206{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft207{font: 11px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 14px;}
.ft208{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft209{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft210{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft211{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft212{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft213{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft214{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft215{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft216{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft217{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft218{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft219{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft220{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft221{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft222{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft223{font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft224{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft225{font: 9px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft226{font: 9px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft227{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft228{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft229{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft230{font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft231{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft232{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft233{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft234{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft235{font: bold 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft236{font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft237{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft238{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft239{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft240{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft241{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft242{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft243{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft244{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft245{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft246{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft247{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft248{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft249{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft250{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft251{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft252{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft253{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft254{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft255{font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft256{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft257{font: 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft258{font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 9px;}
.ft259{font: 7px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft260{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft261{font: 7px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 9px;}
.ft262{font: bold 22px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft263{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft264{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft265{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft266{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft267{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft268{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft269{font: 6px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft270{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft271{font: 13px 'Calibri';color: #404040;line-height: 15px;}
.ft272{font: 13px 'Calibri';color: #404040;line-height: 14px;}
.ft273{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 14px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 246px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 205px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 174px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p62{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p65{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -122px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -122px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 122px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -122px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 243px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 56px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 27px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 154px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 246px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p260{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 274px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 180px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 29px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 284px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;margin-top: 399px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 238px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:310px;height:15px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: right;padding-right: 174px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 229px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:290px;height:13px;}
.p448{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:70px;}
.p449{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:7px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:3px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:8px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 663px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: center;padding-left: 9px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: center;padding-right: 143px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p485{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:218px;height:14px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p516{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 228px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: left;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:221px;height:14px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 188px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:217px;height:14px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: right;padding-right: 509px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: center;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:256px;height:14px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: right;padding-right: 510px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p592{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p594{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 41px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p611{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p620{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p659{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p664{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p669{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:221px;height:13px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:25px;}
.p672{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:32px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:54px;}
.p674{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:31px;}
.p675{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:64px;}
.p676{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:9px;}
.p677{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:8px;}
.p678{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:252px;height:14px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: right;padding-right: 432px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:231px;height:14px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: right;padding-right: 435px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p708{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p724{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:180px;height:14px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:120px;height:14px;}
.p726{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:120px;height:9px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: left;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: left;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p771{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p779{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p791{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 24px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p809{text-align: center;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p810{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 488px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: center;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 277px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p819{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p820{text-align: left;padding-left: 358px;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p824{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 344px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;margin-top: 453px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 310px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 307px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p860{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p862{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p877{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p929{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p931{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p935{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p936{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p937{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p938{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 166px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p953{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 7px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p979{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 18px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p991{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p997{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1000{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1001{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 186px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: center;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1010{text-align: center;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1011{text-align: center;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1012{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1013{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1014{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1016{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: center;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: center;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: center;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 361px;padding-right: 139px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p1023{text-align: left;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 220px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td116{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td118{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td119{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td120{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td121{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #2f528f;}
.td122{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #92d050 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #2f528f;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-top: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-left: #2f528f 1px solid;border-right: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td129{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td130{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td131{border-left: #2f528f 1px solid;border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td132{border-left: #2f528f 1px solid;border-right: #ffff00 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td133{border-right: #ffff00 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td134{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td135{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td155{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td156{border-bottom: #70ad47 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #70ad47;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td159{border-bottom: #70ad47 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #70ad47;}
.td160{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td162{border-bottom: #255e91 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td164{border-top: #70ad47 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #70ad47;}
.td165{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td166{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td168{border-top: #70ad47 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td170{border-top: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9e480e;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #255e91;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #70ad47;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td188{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td189{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td190{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td191{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td193{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td195{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td199{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td200{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ed7d31;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #a5a5a5;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #548235;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #a9d18e;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #bf9000;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #548235;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #5b9bd5;}
.td258{border-bottom: #70ad47 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #bf9000;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-left: #2f528f 1px solid;border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td298{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td300{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td301{border-left: #2f528f 1px solid;border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td302{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td303{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td308{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td309{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #2f528f 1px solid;border-top: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td319{border-right: #2f528f 1px solid;border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;}
.td320{border-bottom: #2f528f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td333{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td336{border-left: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td337{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td338{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td339{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td340{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td341{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td342{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td345{border-left: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td346{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td347{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-right: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td356{border-left: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td357{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td358{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td359{border-left: #f2f2f2 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td360{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td361{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #595959 1px solid;border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td365{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td366{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td367{border-right: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td368{border-left: #f2f2f2 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td369{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td370{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td371{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td372{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td373{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td375{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td376{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td377{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td378{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td379{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-right: #595959 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #595959 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-right: #595959 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-left: #595959 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-left: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td391{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td395{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td397{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td398{border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td399{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td400{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td401{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td402{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td403{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td404{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td405{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td406{border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td407{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td408{border-right: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td409{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td410{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 37px;}
.tr5{height: 14px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 50px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 30px;}
.tr13{height: 25px;}
.tr14{height: 26px;}
.tr15{height: 70px;}
.tr16{height: 71px;}
.tr17{height: 16px;}
.tr18{height: 57px;}
.tr19{height: 56px;}
.tr20{height: 3px;}
.tr21{height: 32px;}
.tr22{height: 36px;}
.tr23{height: 20px;}
.tr24{height: 5px;}
.tr25{height: 13px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 12px;}
.tr28{height: 10px;}
.tr29{height: 48px;}
.tr30{height: 8px;}
.tr31{height: 35px;}
.tr32{height: 454px;}
.tr33{height: 0px;}
.tr34{height: 4px;}
.tr35{height: 2px;}
.tr36{height: 7px;}
.tr37{height: 6px;}
.tr38{height: 9px;}
.tr39{height: 59px;}
.tr40{height: 23px;}
.tr41{height: 128px;}
.tr42{height: 127px;}
.tr43{height: 87px;}
.tr44{height: 86px;}
.tr45{height: 72px;}
.tr46{height: 73px;}
.tr47{height: 75px;}
.tr48{height: 22px;}
.tr49{height: 104px;}
.tr50{height: 120px;}
.tr51{height: 33px;}
.tr52{height: 29px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 378px;margin-left: 113px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 15px 'Arial';}
.t11{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 415px;font: bold 15px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t17{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 415px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t28{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t29{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 406px;margin-left: 76px;margin-top: 147px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 414px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 409px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t34{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t36{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t37{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t38{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t39{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t40{width: 395px;margin-left: 1px;font: 13px 'Calibri';color: #595959;}
.t41{width: 420px;margin-left: 38px;font: bold 11px 'Calibri';}
.t42{width: 274px;margin-left: 2px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t43{width: 357px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t44{width: 351px;margin-left: 63px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t45{width: 373px;margin-left: 27px;margin-top: 2px;font: 12px 'Calibri';}
.t46{width: 356px;margin-left: 47px;font: 11px 'Calibri';}
.t47{width: 325px;margin-left: 54px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t48{width: 274px;margin-left: 99px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t49{width: 367px;margin-left: 34px;font: 12px 'Calibri';}
.t50{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t51{width: 334px;margin-left: 31px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t52{width: 346px;margin-left: 46px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t53{width: 333px;margin-left: 19px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t54{width: 62px;margin-left: 177px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t55{width: 350px;margin-left: 40px;margin-top: 279px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t56{width: 298px;margin-left: 38px;margin-top: 67px;font: bold 11px 'Calibri';}
.t57{width: 415px;margin-top: 48px;font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t58{width: 388px;margin-left: 19px;margin-top: 51px;font: 9px 'Calibri';}
.t59{width: 391px;margin-left: 83px;margin-top: 48px;font: 9px 'Calibri';}
.t60{width: 314px;margin-left: 22px;margin-top: 13px;font: 10px 'Calibri';}
.t61{width: 332px;margin-left: 134px;margin-top: 63px;font: 9px 'Calibri';}
.t62{width: 264px;margin-left: 132px;margin-top: 68px;font: bold 8px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t63{width: 413px;margin-left: 2px;margin-top: 61px;font: 8px 'Calibri';}
.t64{width: 398px;margin-left: 7px;margin-top: 129px;font: 7px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t65{width: 314px;margin-left: 151px;margin-top: 78px;font: 13px 'Calibri';color: #404040;}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B341x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Klimatpolitiska vägvalsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-25019-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p8 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Utredaren skulle undersöka hur bl.a. ökad kolsänka, avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung samt verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder kan och bör bidra till detta och föreslå hur incitament kan skapas och hinder undanröjas för önskvärd utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Åsa-Britt&lt;/NOBR&gt; Karlsson förordnades som särskild utredare den 19 juli 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Som sakkunnig förordnades kanslirådet Anna Segerstedt från och med den 15 oktober 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som experter att biträda utredaren förordnades tekniska rådet Annika Billstein Andersson, miljömålssamordnaren Per Bodin, biträdande professorn Christel Cederberg, projektledaren Svante Claesson, hållbarhetschefen Karin Comstedt Webb, experten på klimatfrågor jordbruk Maria Dirke, enhetschefen Karin Dunér, forskaren Gustaf Egnell, ämnesrådet Lars Ekberg, klimat- och bio- energispecialisten Hillevi Eriksson, experten på energi och klimat Linda Flink, handläggaren Moa Forstorp, biträdande lektorn Mathias Fridahl, ämnesrådet Susanne Gerland, energiexperten Jenny Gode, seniora rådgivaren Ola Hansén, kanslirådet Emi Hijino, klimat- politikansvarige Per Holm, docenten Daniel Johansson, professorn Anders Lyngfelt, kanslirådet Michael Löfroth, klimatanalytikern Julien Morel, ämnesrådet Hans Nilsagård, kraftvärmeansvarige Karolina Norbeck, miljödirektören Helena Sjögren, ämnesrådet Thomas Sundqvist, energi- och klimatstrategen Erik Särnholm, seniora rådgivaren Svante Söderholm, produkt- och miljöexperten Ebba Tamm, doktorn i skogsskötsel Karin Vestlund Ekerby, klimatsakkunnige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;Caroline Westblom samt geologen och utredaren Anna Åberg från och med den 15 oktober 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Departementssekreteraren Björn Telenius förordnades som expert från och med den 1 mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Per Bodin och Lars Ekberg entledigades den 24 maj 2019 och i stället förordnades utredaren Frida Edström och kanslirådet Annika Holmberg som experter från och med samma datum. Samma dag för- ordnades även verksamhetsutvecklaren Björn Sjöberg som expert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Karin Vestlund Ekerby entledigades den 9 september 2019 och i stället förordnades naturvårdsexperten Gunnar Lindén som expert från och med samma datum. Samma dag entledigades även Julien Morel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Som huvudsekreterare anställdes Monica Daoson från och med den 1 oktober 2018. Som utredningssekreterare anställdes David Mjureke från och med den 17 september 2018 och Mattias Lundblad från och med den 15 november 2018. Eva Jernbäcker anställdes som utredningssekreterare från och med den 1 november 2018 till och med den 15 november 2019 och fortsatte därefter som inlånad från Klimatpolitiska rådet från och med den 18 november 2019 till och med den 31 december 2019 och från Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 januari 2020. Björn Boström anställdes som utredningssekreterare från och med den 20 oktober 2018 till och med den 30 juni 2019 och fortsatte därefter som inlånad från Naturvårdsverket från och med den 15 augusti 2019 till och med den 31 december 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Klimatpolitiska vägvals- utredningen, överlämnar härmed betänkandet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Vägen till en klimat- positiv framtid &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Utredningens uppdrag är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;Stockholm i januari 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Åsa-Britt&lt;/NOBR&gt; Karlsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;/Monica Daoson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Björn Boström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Eva Jernbäcker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Mattias Lundblad &lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;David Mjureke&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p24 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;Förkortningar och begrepp ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Sammanfattning&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid – strategi&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;och handlingsplan för att nå negativa utsläpp&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;av växthusgaser efter 2045 ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Summary:&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;The pathway to a &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;climate-positive&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_69"&gt; future – strategy&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;and action plan for achieving negative greenhouse&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;gas emissions after 2045 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;Författningsförslag...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om statligt stöd till negativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;utsläpp genom &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;bio-CCS .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;(2014:21) om geologisk lagring av koldioxid ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;energimyndighet ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;(2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;och för negativa utsläpp........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;128&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft21"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Uppdraget och dess genomförande ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Utredningens uppdrag .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;En strategi för negativa utsläpp av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;växthusgaser ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;2.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Ökad kolsänka i skog och mark ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avskiljning, transport och lagring av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;koldioxid................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;2.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;Verifierade utsläppsminskningar i andra länder ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;växthusgaser ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;133&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Utredningens arbete.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Samråd&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;135&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;DEL I, Allmän bakgrund&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;Ett mål för nettonollutsläpp tar form .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;Det klimatpolitiska ramverket.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;141&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;Långsiktigt utsläppsmål till 2045..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;142&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Mål till 2030 och 2040...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;3.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Kompletterande åtgärder ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;3.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Indikativa målbanor ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändringar.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;4.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;4.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;Parisavtalet.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;149&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;EU:s klimatmål till 2020, 2030 och kommande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;långsiktiga klimathandlingsplan till 2050 ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;EU:s klimat- och energimål till 2020 ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;EU:s färdplaner .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;152&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;EU:s klimat- och energiramverk till 2030 ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kommissionens underlag till en långsiktig&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;klimatstrategi för EU............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;158&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft17"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;IPCC och EU...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft19"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;Temperaturmål, utsläppsbudgetar och negativa utsläpp ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;temperaturökning .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Globala utsläppsbanor som begränsar temperaturökning till 1,5 grader jämfört med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;den förindustriella nivån .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;163&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nettonollutsläpp enligt modelleringarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;i IPCC:s specialrapport.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ländernas sammanlagda åtaganden är inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;tillräckliga...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Behovet av negativa utsläpp i Europeiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;kommissionens nya långsiktiga lågutsläppsscenarier&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;......... 172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;DEL II, Ökning av kolsänkan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;LULUCF-sektorn......................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Åtgärder som ökar kolsänkan och minskar utsläppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;inom &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;LULUCF-sektorn.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Åtgärder för ökad kolsänka på skogsmark ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Åtgärder för ökad kolinlagring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;jordbruksmark (åkermark och betesmark) ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;6.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Öka kolsänkan genom beskogning ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Avskogning och annan markanvändningsförändring orsakar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;växthusgasutsläpp ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;6.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Avverkade träprodukter lagrar in kol...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Återvätning av dränerad torvmark kan minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;utsläppen av växthusgaser .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;minskade utsläpp i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;LULUCF-sektorn ..........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;och minskade utsläpp inom &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;LULUCF-sektorn .................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;7.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;Jordbruksmark ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;7.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Beskogning ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;7.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Återvätning............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;7.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;Skogsmark .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avskogning och annan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;markanvändningsförändring som orsakar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;växthusgasutsläpp – exploatering.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;7.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Avverkade träprodukter (HWP)..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;288&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Redovisning, uppföljning och tillgodoräkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;av kompletterande åtgärder inom &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;LULUCF-sektorn ..........&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;LULUCF-förordningen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;7.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Kyotoprotokollets regelverk ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;7.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Sveriges nationella mål ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;7.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;EU:s långsiktiga klimatstrategi ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;7.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Parisavtalets regelbok............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslag till tolkning av vad som ska kunna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;tillgodoräknas från &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;LULUCF-sektorn&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_295"&gt; för att&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;nå utsläppsmålen 2030, 2040 och 2045&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;och uppföljning av kompletterande åtgärder.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Bakgrund om LULUCF .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Övergripande om &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;LULUCF-sektorn .................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Utsläpp och upptag i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;LULUCF-sektorn............................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;8.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;Markanvändning och skogsbruk bidrar med&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;ett stort nettoupptag.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;8.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;Nettoupptag på skogsmark dominerar sektorn ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;8.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Åkermark bidrar med stora utsläpp .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;8.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;För betesmark ligger nettoupptaget nära noll.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;8.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Brukad våtmark bidrar med små utsläpp .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Beskogad mark och avskogad mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;(beskogning och avskogning) är betydelsefulla&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;för kolbalansen ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;8.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Träprodukter bidrar med betydande kolinlagring ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:389px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Risker förknippade med naturliga störningar .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Generella målkonflikter och synergier ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;310&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;8.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Den biologisk mångfalden kan påverkas&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;av klimatåtgärder.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra mål påverkas men det finns även&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;synergier.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förnybar råvara kan substituera fossila&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;alternativ.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Klimateffekter .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;8.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Klimatet påverkar skog och mark.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;8.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;Tydlig påverkan på jordbruket av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;klimatförändringar.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;315&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;DEL III, Avskiljning och lagring av biogen koldioxid&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_319"&gt; i Sverige......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Teknisk potential och förutsättningar för CCS och bio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;CCS i Sverige samt konsekvenser för biologisk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;mångfald&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;9.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Punktutsläppskällor...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;9.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;Förutsättningar för transport ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;340&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bedömning av teknisk potential och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;förutsättningar för koldioxidavskiljning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;transport.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;9.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Koldioxidlagring i Sverige och närområdet..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;9.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;Konsekvenser för biologisk mångfald..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kostnadsuppskattningar och realiserbar potential för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;.................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;358&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;9.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;Koldioxidavskiljning..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;358&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;9.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;Transport av koldioxid ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;363&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;9.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;Lagring av koldioxid..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;365&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sammantagen kostnadsuppskattning, realiserbar potential för &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_366"&gt; och framtida&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;kostnadsutveckling ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;367&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kunskapsläget om CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_370"&gt; och hur detta&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;kan förbättras ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;370&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;bio-CCS............................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;Incitamentsstruktur för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_385"&gt; i dag...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;10.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Negativa respektive positiva externa effekter .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Fördjupad bakgrund till skälen för utredningens förslag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;och bedömningar ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;10.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Typer av styrmedel, styrmedelsutvärdering&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;och teknisk mognadsgrad .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;Styrmedelsalternativ för att främja &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;bio-CCS......................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Subventionering av FoU samt demonstration ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;10.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;Omvänd auktionering (långsiktigt garanterad&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;efterfrågan) ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;392&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Inmatningstariff (långsiktigt garantipris),&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;subventionering och skattekrediter .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;10.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;Koldioxidavgift......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;10.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Kvotplikt och certifikatshandel............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;10.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;Frivillig klimatkompensation ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;10.3.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;Räntestyrning ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;402&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skattebefrielse för egenproducerad el som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft24"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;används för avskiljning av koldioxid ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;403&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;10.3.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Styrning för att främja &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_404"&gt; på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;EU-nivå ......&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;10.4 Acceptans, koldioxidläckage och långsiktighet ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;10.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Acceptans ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Risk att produktion flyttar utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;(koldioxidläckage).................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;10.4.3 Långsiktighet i politisk styrning ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;10.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;Ansvarsfördelning inom staten och samverkan mellan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;statliga och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;icke-statliga&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_410"&gt; aktörer ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;410&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;bio-CCS..........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Vad är CCS, &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_415"&gt; och CCU?.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;11.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Begrepp ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;11.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Avskiljning av koldioxid .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;11.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;Transport av koldioxid..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;423&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;11.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Lagring av koldioxid .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:389px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;CCS i världen, Europa och Sverige ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;11.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;Global utblick ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;11.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;CCS och EU ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;432&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;11.2.3 CCS i Sveriges närområde.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;434&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;11.2.4 CCS i den svenska klimatpolitiken hittills...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;bio-CCS&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;447&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;12.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;Gällande &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;EU-rätt ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;12.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;Gällande nationell rätt...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;484&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;12.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft19"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;Gällande internationell rätt ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft17"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;DEL IV, Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Förslag till fortsatta insatser för att förvärva enheter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;från verifierade utsläppsminskningar i andra länder.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar genom&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;investeringar i andra länder ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;Erfarenheter av genomförande av flexibla mekanismer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;under Kyotoprotokollet .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;14.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;Kyotoprotokollet ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;14.2.2 Störst marknad för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;CDM-projekt........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;542&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;14.2.3 Resultat från internationella utvärderingar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;av &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;CDM-projekt ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;14.2.4 Svenska insatser för klimatåtgärder i andra&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;länder ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;555&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;14.2.5 Lärdomar från de flexibla mekanismernas&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;utveckling under Kyotoprotokollet .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;563&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;Parisavtalet skapar nya förutsättningar................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;565&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;14.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;Ambitionsnivån behöver höjas .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;565&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Parterna lämnar in nationella klimatplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;som stegvis behöver skärpas .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;566&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Samarbeten för att genomföra nationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;fastställda bidrag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Nya marknadsbaserade och inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;marknadsbaserade ansatser är under utveckling.... 567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förslag om hur de marknadsbaserade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;samarbetsformerna kan utvecklas ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;573&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag om hur artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;6-samarbeten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_577"&gt; sammantaget kan bidra till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;ambitionsnivåhöjningar i linje med Parisavtalet ... 578&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;14.3.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;Pågående utvecklingsarbete vid&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;Energimyndigheten...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;580&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;Marknader och potentialer för överföring av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;verifierade utsläppsminskningar mellan länder ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;585&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;Scenarier för några möjliga marknadsutvecklingar från&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;2021 och framåt ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;15.1.1 Uppgiften och några viktiga utgångspunkter......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;15.1.2 Utbud och marknad för verifierade&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;utsläppsminskningar i andra länder......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;593&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;Scenario 1 &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nuvarande ambitionsnivå &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;598&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;15.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;Avgränsning av analysen.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_597"&gt;598&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;15.2.2 G &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;20-ländernas&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_599"&gt; klimatplaner och intresse&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;för utsläppsmarknader ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;600&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;15.2.3 Potentiella köparländer utanför &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;G20-länderna ...&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;614&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_615"&gt;15.2.4 Hur kan efterfrågan från några möjliga&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_615"&gt;köparländer utvecklas?..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_615"&gt;615&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Internationell flygfart en större köpare av internationellt verifierade utsläpps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;minskningar än länder under Parisavtalet............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;619&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Utsläppshandelssystem och annan koldioxid-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;prissättning driver i viss utsträckning på utveck- lingen av marknader för åtgärder i andra länder .. 622&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_622"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Osäkert hur frivilligmarknaden för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_622"&gt;klimatkompensation utvecklas .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_622"&gt;623&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Enheter från aktiva &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;CDM-projekt&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_625"&gt; kan komma&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;att godkännas under Parisavtalets artikel 6..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Pågående pilotprojekt ger en inledande bild&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;av handeln under Parisavtalets artikel 6 ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;626&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;15.3 Scenario 2 &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;höjd ambitionsnivå &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Hur minskar utsläppen i globala 1,5- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;2-gradersscenarier? ................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_627"&gt; 627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_631"&gt;15.3.2 Störst utsläppsminskningar i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_631"&gt;medelinkomstländer enligt de modellerade&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;&lt;A href="#page_631"&gt;scenarierna i IPCC:s rapporter.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_631"&gt;631&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;15.3.3 Växthusgasmarknader kan sänka kostnaderna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;för att nå globala klimatmål förutsatt att&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;länder med högre per &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;capita-utsläpp&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_636"&gt; och högre&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;ekonomisk kapacitet tar på sig mer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;omfattande åtaganden ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;637&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;15.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;Vad kan artikel 6 enheterna komma att kosta? ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;638&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_643"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft32"&gt;&lt;A href="#page_643"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_643"&gt;inom EU.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_643"&gt;643&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_645"&gt;16.1.1 Genomförandet av klimat- och energipaket till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_645"&gt;2020 utgör startpunkten........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_645"&gt;645&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;16.1.2 EU:s klimat- och energiramverk till 2030 kom&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;på plats i alla delar 2019.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;647&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;16.1.3 Effekter av att Sverige köper utsläppsrätter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;från utsläppshandelssystemet som en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;kompletterande åtgärd under perioden 2021–&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;2030 ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;652&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;16.1.4 Möjligheterna att förvärva enheter från andra&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;medlemsländer i EU &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;2021–2030 ...........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_652"&gt;653&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;16.1.5 Sverige som köpare av enheter inom ESR-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;sektorn....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;16.1.6 Om &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;EU-länderna&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_659"&gt; skärper sina gemensamma&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;klimatmål till 2030 .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;659&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;DEL V, Andra kompletterande åtgärder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;663&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;av växthusgaser .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;677&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;677&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;Andra tekniker för negativa utsläpp....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_677"&gt;677&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_678"&gt;18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_678"&gt;Åtgärdspotential globalt ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_678"&gt;678&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_679"&gt;18.3.1 EASAC har analyserat möjligheten för olika&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_679"&gt;tekniker att bidra med upptag av koldioxid.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_679"&gt;680&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_680"&gt;18.3.2 EU:s långsiktiga klimatstrategi inkluderar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_680"&gt;vissa tekniker för negativa utsläpp .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_680"&gt;680&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;18.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;Svensk potential för andra tekniker för negativa utsläpp...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;681&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;18.4.1 Biokol kan bidra med kolinlagring i Sverige........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;681&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;18.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;Påskyndad vittring ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;687&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;18.4.3 Det är möjligt att öka upptag av koldioxid&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;i krossad betong.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;688&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;18.4.4 Upptaget av koldioxid i slagg kan ökas ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;689&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;18.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;DACCS .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;689&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;A href="#page_691"&gt;18.4.6 Havsgödsling har ingen realiserbar potential ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_691"&gt;691&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_692"&gt;18.4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_692"&gt;CCU ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_692"&gt;692&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;DEL VI, System för uppföljning och konsekvensanalys&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;kompletterande åtgärderna .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;699&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;Konsekvensanalys ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;709&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;20.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;Detta kapitel .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_709"&gt;709&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;20.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;Vilka problem ska förslaget till strategi bidra till att&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;lösa? .......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;710&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det saknas incitament för kompletterande åtgärder både på kort och lång sikt mot målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;i klimatramverket ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;710&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_713"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Strategin behöver utformas på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_713"&gt;betydande osäkerheter behöver hanteras.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_713"&gt;713&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_715"&gt;20.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_715"&gt;Strategin behöver vara genomförbar....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_715"&gt;715&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;A href="#page_716"&gt;20.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_716"&gt;Utredningens förslag till strategi .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_716"&gt;716&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;20.3 Vad händer om inget görs?...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;728&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ytterligare utsläppsminskningar i stället för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;kompletterande åtgärder .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;728&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p62 ft24"&gt;&lt;A href="#page_736"&gt;20.4 Hur kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_736"&gt;effektivt är förslaget till strategi? .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_736"&gt;736&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Åtgärdskostnader och intäkter mot 2030 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;2045 ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;737&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Åtgärdskostnader och offentligfinansiella&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;kostnader per styrmedelsförslag...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;742&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;20.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;Kostnader mot 2045 ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;748&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;20.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;Finansieringsmöjligheter ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;750&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;20.5.1 Behovet av finansiering av tillkommande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;offentligfinansiella kostnader ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;750&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_751"&gt;20.5.2 Ökade intäkter från höjningar av generella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;&lt;A href="#page_751"&gt;skatter.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_751"&gt;751&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_752"&gt;20.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_752"&gt;Makroekonomiska effekter ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_752"&gt;752&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_752"&gt;20.6.1 Ekonomiska effekter i en värld som ställer om ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_752"&gt;752&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_753"&gt;20.6.2 Låga makroekonomiska effekter av utgifterna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_753"&gt;kopplade till huvudförslagen i strategin ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_753"&gt;753&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;20.7 Risker och osäkerheter i uppskattningar av framtida&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;effekter och kostnader..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;754&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;20.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;LULUCF-åtgärder ................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;754&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;20.7.2 &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;Bio-CCS-åtgärder..................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_754"&gt;755&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft19"&gt;&lt;A href="#page_755"&gt;20.7.3 Åtgärder i andra länder..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_755"&gt;755&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_755"&gt;20.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft2"&gt;&lt;A href="#page_755"&gt;Effekter på energisystemet...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_755"&gt;756&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_756"&gt;20.8.1 Effekter på energisystemet och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;A href="#page_756"&gt;biomassaanvändningen av utredningens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_756"&gt;förslag på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_756"&gt;LULUCF-området...............................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_756"&gt;756&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;A href="#page_757"&gt;20.8.2 Energiåtgång och elförbrukning för CCS&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;&lt;A href="#page_757"&gt;och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_757"&gt;bio-CCS-anläggningar....................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_757"&gt;757&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_758"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Effekter på energisystemet av en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_758"&gt;biokolintroduktion................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_758"&gt;758&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_759"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Påverkan på efterfrågan på biodrivmedel till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_759"&gt;2030 ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_759"&gt;759&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p44 ft24"&gt;&lt;A href="#page_759"&gt;20.8.5 Energisystemeffekter i sammanfattning ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_759"&gt;759&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;20.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft19"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;Effekter på miljökvalitetsmålet &lt;/A&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;760&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;20.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft19"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;63- respektive &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;85-procentsmålet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_760"&gt;760&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;20.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;Målet om nettonegativa utsläpp efter 2045 .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;761&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;20.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;Effekter på övriga miljökvalitetsmål inklusive&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;generationsmålet...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;762&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;20.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;Generationsmålet, mål om biologisk mångfald&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;och andra miljökvalitetsmål ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_761"&gt;762&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_768"&gt;20.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_768"&gt;Effekter på konkurrensförhållanden, risk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_768"&gt;för koldioxidläckage .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_768"&gt;768&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;20.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;Andra konsekvenser .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;769&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;20.12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;Förslagens förenlighet med &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;EU-rätten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft19"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;inklusive reglerna om statligt stöd .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_769"&gt;769&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_772"&gt;20.12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft19"&gt;&lt;A href="#page_772"&gt;Förslagens förenlighet med internationell rätt....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_772"&gt;772&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_776"&gt;20.12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;A href="#page_776"&gt;Regionalpolitik och konsekvenser för enskilda&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft2"&gt;&lt;A href="#page_776"&gt;och företag .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_776"&gt;776&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_781"&gt;20.12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;A href="#page_781"&gt;Konsekvenser för myndigheter och allmänna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft2"&gt;&lt;A href="#page_781"&gt;domstolar...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_781"&gt;781&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_786"&gt;20.12.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;A href="#page_786"&gt;Konsekvenser för jämställdhet och den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p63 ft2"&gt;&lt;A href="#page_786"&gt;personliga integriteten ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_786"&gt;786&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;arbetet samt de integrationspolitiska målen ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;787&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p65 ft19"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;20.13 Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;till författningsändringar ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;787&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;20.13.1 Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_787"&gt;787&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p66 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;20.13.2 Förslag till förordning om statligt stöd till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;negativa utsläpp genom &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;bio-CCS.........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;788&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p66 ft24"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;20.13.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;(2014:21) om geologisk lagring av koldioxid ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;788&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;Statens energimyndighet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_788"&gt;789&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_789"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrins&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_789"&gt;processrelaterade utsläpp av växthusgaser och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_789"&gt;för negativa utsläpp ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_789"&gt;789&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_790"&gt;20.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p69 ft9"&gt;&lt;A href="#page_790"&gt;Analys av alternativ till utredningens huvudförslag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p69 ft9"&gt;&lt;A href="#page_790"&gt;inom området markanvändning, förändrad&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p69 ft19"&gt;&lt;A href="#page_790"&gt;markanvändning och skogsbruk, LULUCF .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_790"&gt;790&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_801"&gt;20.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p69 ft19"&gt;&lt;A href="#page_801"&gt;Beskrivning av presenterade kostnadsuppskattningar........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_801"&gt;801&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_813"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;&lt;A href="#page_813"&gt;813&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Bilaga 1 &lt;A href="#page_835"&gt;Kommittédirektiv 2018:70 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_835"&gt;835&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p24 ft15"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;AIJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Activity implemented jointly&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;AR5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IPCC:s femte utvärderingsrapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;biogent ursprung, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-energy&lt;/NOBR&gt; with carbon capture&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;and storage&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EU:s gemensamma jordbrukspolitik, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Common&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Agricultural Policy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CCAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Center for Clean Air Policy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Carbon capture and storage&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CCU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Avskiljning och användning av koldioxid, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Carbon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;capture and use&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CDM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Mekanismen för ren utveckling, &lt;SPAN class="ft31"&gt;Clean Development&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Mechanism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CDR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Carbon dioxide removal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CEF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Fonden för ett sammanlänkat Europa, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Connecting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Europe Facility&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;COP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Partsmöte, &lt;/SPAN&gt;Conference of the parties&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;CORSIA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Carbon offsetting and reduction scheme for inter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;national aviation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;DACC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Direktinfångning och avskiljning av koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i atmosfären, &lt;/SPAN&gt;Direct air carbon capture&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;DACCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;sfären och lagring, &lt;/SPAN&gt;Direct air carbon capture and storage&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;DME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Metanol och dimetyleter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EASAC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;European Academies’ Science Advisory Council&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Europeiska miljöbyrån, &lt;/SPAN&gt;European Environment Agency&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EHR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Enhanced hydrocarbon recovery&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EIB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Europeiska investeringsbanken, &lt;SPAN class="ft31"&gt;European Investment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ESD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Ansvarsfördelningsbeslutet, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Effort sharing decision&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ESR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Effort sharing&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;regulation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EU ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;EU:s utsläppshandelssystem, &lt;SPAN class="ft38"&gt;EU emissions trading&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;GCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Gröna klimatfonden, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Green Climate Fund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;GEF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Globala miljöfaciliteten, &lt;/SPAN&gt;Global Environment Facility&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;HWP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Avverkade träprodukter, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Harvested wood products&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;HVO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hydrotreated vegetable oil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;HYBRIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hydrogen breakthrough ironmaking technology&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IAM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Integrated assessment models&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IATA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;International Air Transport Association&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Internationella energirådet, &lt;SPAN class="ft31"&gt;International Energy Agency&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Internationell handel med utsläppsrätter mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ICAO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Internationella civila luftfartsorganisationen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;International Civil Aviation Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IMO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Internationella sjöfartsorganisationen, &lt;SPAN class="ft37"&gt;International&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Maritime Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:305px;"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IPCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FN:s klimatpanel, &lt;/SPAN&gt;Intergovernmental Panel on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Climate Change&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IRENA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Internationella rådet för förnybar energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;International Renewable Energy Agency&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ITMOS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Internationellt överförbara utsläppsbegränsnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;resultat, &lt;/SPAN&gt;Internationally transferable mitigation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;outcomes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;JCM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Japans krediteringssystem för åtgärder i andra länder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Joint crediting system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;JI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Gemensamt genomförande, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Joint implementation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;KP1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Kyotoprotokollet under den första åtagandeperioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;KP2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Kyotoprotokollet under den andra åtagandeperioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LAM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Latinamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LEDS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Lågutsläppsutvecklingsstrategi, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Low emission&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;development strategy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LONA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Lokala naturvårdssatsningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LOVA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Lokala vattenvårdsprojekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LNG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Flytande naturgas, &lt;/SPAN&gt;Liquified natural gas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LPG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Gasol, &lt;/SPAN&gt;Liquified petroleum gas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Markanvändning, förändrad markanvändning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;skogsbruk, &lt;/SPAN&gt;Land use, land use change and forestry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;MAF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Mellanöstern och Afrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;MSR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Marknadsstabilitetsreserv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;MUL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Minst utvecklade länderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NCI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;New Climate Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NDC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Nationella klimatplaner, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Nationally determined&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;contributions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NER300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;EU:s finansieringsprogram för innovativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;demonstrationsprojekt för stöd till bl.a. CCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NICA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nordic initiative for cooperative approaches&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NIR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Nationell inventeringsrapport, &lt;SPAN class="ft37"&gt;National inventory&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;report&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;NordiCCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nordic CCS Competence Center&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;OMGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Overall mitigation in global emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;REDD+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;United Nations collaborative programme on reducing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;emissions from deforestation and forest degradation in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;developing countries&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;REF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Länder från den forna Warszawapakten, &lt;SPAN class="ft31"&gt;Reforming&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;countries&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SASM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Matematisk modell för jordbruket i Sverige, &lt;SPAN class="ft31"&gt;Swedish&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;agricultural sector model&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SDG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hållbarhetsmål, &lt;/SPAN&gt;Sustainable development goals&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SEI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Stockholm Environment Institute&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Solar radiation management&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SSP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Shared socioeconomic pathways&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;SET-planen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;The European strategic energy technology plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SR 1,5-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;rapporten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;temperaturökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;TACCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Klimatrapporteringens principer om att redovis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ningen ska vara korrekt, komplett, jämförbar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;konsistent, &lt;/SPAN&gt;Transparency, accuracy, completeness,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;comparability, consistency&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;TCAF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Transformative carbon asset facility&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;UNEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FN:s miljöprogram, &lt;/SPAN&gt;United Nations Environment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Programme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;VCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Verified carbon standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ZEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;European technology platform for zero emission fossil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;fuel power plants&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kompletterande &lt;/SPAN&gt;Till kompletterande åtgärder räknas ökat netto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="padding-left:69px;"&gt;upptag och minskade utsläpp i skog och mark, avskiljning, transport och lagring av koldioxid med biogent ursprung, verifierade utsläppsminsk- ningar genom investeringar i andra länder och negativa utsläpp genom andra tekniska åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) föreslås att endast additionellt nettoupptag eller minskade utsläpp som följer av åtgärder som an- ges i denna strategi får tillgodoräknas som kom- pletterande åtgärder mot det nationella målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Negativa utsläpp &lt;/SPAN&gt;Negativa utsläpp uppstår om mänsklig aktivitet leder till upptag av koldioxid utöver det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kol- cykeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Negativa nettoutsläpp av koldioxid uppstår när en större mängd koldioxid tas bort från atmo- sfären genom mänsklig aktivitet än de, genom mänsklig aktivitet orsakade utsläppen som åter- står.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nettonollutsläpp &lt;/SPAN&gt;Nettonollutsläpp uppnås när de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser (eller koldi- oxid) motsvarar det av människan orsakade upp- taget av växthusgaser (eller koldioxid).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="p25dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3425x1.jpg/" id="p25img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p77 ft7"&gt;Sammanfattning: Vägen till en klimatpositiv framtid – strategi och handlingsplan för att nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;För att nå negativa utsläpp av växthusgaser krävs kompletterande åtgärder, vid sidan av omfattande utsläppsminskningar. Denna strategi innehåller principer och mål för en politik på området kompletterande åtgärder samt en handlingsplan för att nå dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;All pathways that limit global warming to 1.5 °C with limited or no overshoot project the use of carbon dioxide removal (CDR) on the order of &lt;NOBR&gt;100–1&lt;/NOBR&gt; 000 GtCO&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;over the 21st century. CDR would be used to compensate for residual emissions and, in most cases, achieve net negative emissions to return global warming to 1.5 °C following a peak (high confidence).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Enligt FN:s klimatpanel IPCC krävs åtgärder och tekniker för negativa utsläpp och globala negativa nettoutsläpp av koldioxid för att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 °C. Enligt IPCC uppstår negativa nettoutsläpp av koldioxid när en större mängd koldioxid tas bort från atmosfären tack vare mänsklig aktivitet än de av människor orsakade utsläpp som återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Enligt klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) ska parterna sträva efter att uppnå en balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser under andra hälften av detta århundrade. Utvecklade länder förut- sätts gå före i detta arbete och många länder runtom i världen har antagit eller är på väg att anta mål om nettonollutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Det svenska klimatpolitiska ramverket från 2017 anger att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och ha negativa nettoutsläpp där- efter. För att nå målet krävs s.k. kompletterande åtgärder vid sidan av omfattande utsläppsminskningar, eftersom negativa nettoutsläpp inte kan nås enbart genom utsläppsminskningar. Det klimatpolitiska ram- verket kan därmed inte genomföras utan en politik för komplette- rande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det klimatpolitiska ramverket placerar Sverige i en liten men växande grupp föregångsländer på klimatområdet. Denna strategi konkretiserar hur Sverige kan arbeta med åtgärder och tekniker för negativa utsläpp av växthusgaser, dvs. som leder till upptag av växt- husgaser ur atmosfären, och andra typer av kompletterande åtgärder för att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Få länder har kommit lika långt i sina förberedelser för att åstadkomma negativa netto- utsläpp som Sverige. Om strategins handlingsplan genomförs, tillsam- mans med de omfattande utsläppsminskningar som det klimatpolitiska ramverket förutsätter, ökar Sveriges trovärdighet som föregångsland inom klimatområdet på ett betydande sätt. Då tydliggörs att Sverige avser att agera i enlighet med vetenskapen för att göra sin del när Parisavtalets mål ska infrias.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Att vara ett föregångsland kräver mod. En politik behöver ut- vecklas för ett delvis helt nytt område som karaktäriseras av stora osäkerheter och begränsade erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det finns dock inga stora risker och inga oöverstigliga hinder som motiverar att Sverige väntar med att agera. Tvärtom finns det tungt vägande skäl för, och stora möjligheter med, att snabbt genom- föra de åtgärder som krävs för att skapa förutsättningar för netto- negativa utsläpp. Skälen utvecklas ytterligare nedan under rubriken &lt;SPAN class="ft45"&gt;Kompletterande åtgärder behövs vid sidan av utsläppsminskningar&lt;/SPAN&gt;. Under rubriken &lt;SPAN class="ft45"&gt;Principer för hur volymen kompletterande åtgärder bör byggas upp &lt;/SPAN&gt;redovisas hur byggstenarna i en politik för att maxi- mera nyttan av kompletterande åtgärder kan se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Sverige är ett glest befolkat skogsland; mer än två tredjedelar av Sveriges landyta är täckt av skog. Detta innebär att åtgärder som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;påverkar kolinlagringen i skog och mark och möjligheten att produ- cera förnybar råvara på ett hållbart sätt är av stor betydelse för de nationella nettoutsläppen. Även om det svenska jordbruket inte om- fattar så stora arealer finns även där goda möjligheter att öka produk- tionen och kolinlagringen genom åtgärder som bidrar till flera sam- tidiga mervärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den rikliga tillgången till biomassa som råvara för massa- och pappersindustrin har resulterat i att Sverige har ett stort antal bety- dande punktutsläppskällor av biogen koldioxid. Användning av rest- produkter från skogsbruket och massaproduktionen har dessutom gett upphov till flera stora punktutsläppskällor av biogen koldioxid inom energisektorn. Potentialen till negativa utsläpp genom tillämp- ning av avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ur- sprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; vid dessa punktutsläppskällor är hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Sverige har därmed särskilt goda förutsättningar för vissa åtgärder och tekniker som resulterar i negativa utsläpp av växthusgaser och bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttja dessa. Några länder har liknande förhållanden som Sverige och kan använda sig av samma åtgärder och tekniker för negativa utsläpp, medan andra länder helt eller delvis kommer att behöva välja andra vägar utifrån sin specifika situation. Med tanke på klimatutmaningens storlek och brådskan med vilken den måste bemötas behöver alla goda förutsättningar för negativa utsläpp av växthusgaser i världen tas tillvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft44"&gt;Syftet med strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Strategins övergripande syfte är att bidra till att Sverige når målen i det klimatpolitiska ramverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Strategin ska göra det möjligt att använda kompletterande åt- gärder för att nå nettonollmålet senast 2045 samt målen för 2030 och 2040.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Strategin ska göra det möjligt för Sverige att nå negativa netto- utsläpp av växthusgaser efter att nettonollmålet uppnåtts, genom användning av kompletterande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Strategin ska bidra till att målen i det klimatpolitiska ramverket uppnås på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och utan att förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen försämras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;Mål för kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Mål för kompletterande åtgärder bör fastställas och beslutas. Strate- gin utgår från följande mål för kompletterande åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;År 2030 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;År 2045 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 10,7 miljoner ton koldioxid per år. Nivån ska kunna öka efter 2045.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Mellan 2021 och 2045 ökar volymen årligen genererade komplet- terande åtgärder kontinuerligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Det är upp till framtida regeringar att besluta i vilken utsträckning kompletterande åtgärder ska räknas av mot målen i det klimatpoli- tiska ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Målnivån för kompletterande åtgärder 2045 utgår från den maxi- malt tillåtna användningen av kompletterande åtgärder för att nå nettonollmålet, enligt det svenska klimatpolitiska ramverket. Mål- nivån för kompletterande åtgärder 2030 utgår, på samma sätt, från den maximalt tillåtna användningen av kompletterande åtgärder för att nå klimatmålet för 2030. Den bärande tanken är att volymen kom- pletterande åtgärder ska byggas upp kontinuerligt över tid. Därför behövs inte någon kvantitativ målnivå för kompletterande åtgärder 2040; det viktiga är att volymen kompletterande åtgärder fortsätter öka mot målnivån för 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket är uttryckta som pro- cent av de historiska utsläppen. Det innebär att klimatmålen uttryckta som volymer kan ändras i takt med att den svenska utsläppsrappor- teringen utvecklas. Vid större förändringar av tidigare rapporterade historiska utsläpp kan därför även målnivåerna för kompletterande åtgärder behöva ses över.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft52"&gt;Kompletterande åtgärder behövs vid sidan av utsläppsminskningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Både utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;För att klara Parisavtalets mål och de svenska klimatmålen behövs både stora utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Det klimatpolitiska ramverket innebär att utsläppen i Sverige ska minska med minst 85 procent till 2045 jämfört med 1990. Kompletterande åtgärder ersätter inte behovet av en omfattande samhällsomställning och stora utsläppsminskningar, utan är ett komplement till en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Vissa utsläpp är mycket svåra att minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Målet om nettonollutsläpp i Sverige senast 2045 är mycket svårt att nå enbart genom utsläppsminskningar. Det beror på att vissa utsläpp bedöms vara nästintill omöjliga att helt eliminera, åtminstone inte utan att även den verksamhet som ger upphov till utsläppen upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För att minska växthusgasutsläppen med minst 85 procent behö- ver i stort sett all användning av fossila bränslen upphöra i samhället samtidigt som utsläppen från industriprocesser når nivåer nära noll, bl.a. genom att användningen av fossila insatsvaror fasas ut och genom att &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; tillämpas i branscher som t.ex. cementproduktion, där fossila koldioxidutsläpp annars inte kan undvikas. Användningen av energi och material måste effektiviseras kraftfullt och utsläppen från eltillförsel behöver nå nollnivåer samtidigt som elanvändningen ökar i industrin och transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;De utsläpp som kvarstår när utsläppen minskats med 85 procent är främst metan- och lustgasutsläpp från en rad utspridda källor i samhället, t.ex. från förbränning av biobränslen, avloppsreningsverk, rötning för biogasproduktion och utsläpp från jordbruket. Dessa kvar- varande utsläpp bedöms med utgångspunkt i dagens kunskap och tek- nik vara mycket svåra och dyra att helt bli av med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;De största återstående växthusgasutsläppen 2045 förväntas finnas inom jordbrukssektorn. Jordbrukets växthusgasutsläpp sker till stor del som resultatet av biologiska processer, och utsläppen är typiskt sett utspridda över en mycket stor yta, vilket gör dem svåra att kon- trollera och fånga in. Utsläppen kan visserligen minska per produ-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;cerad enhet livsmedel eller jordbruksprodukt och genom att pro- duktion av produkter med låga tillhörande utsläpp prioriteras, men utsläppen kan inte helt upphöra. Med dagens kunskap och teknik kan Sverige inte nå nollutsläpp så länge jordbruk fortfarande bedrivs. Sverige kan därmed inte nå det nationella klimatmålet om netto- nollutsläpp senast 2045 enbart genom utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Slutsatsen blir att kompletterande åtgärder behövs för att kom- pensera för utsläpp som med dagens kunskap och teknik inte helt kan elimineras. Genom en satsning på området kompletterande åt- gärder, parallellt med teknikutveckling och en samhällsomställning för att minska utsläppen, gör sig Sverige inte beroende av mycket osäkra framtida tekniksprång för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045, samtidigt som det läggs en grund för att nå negativa nettoutsläpp därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Kompletterande åtgärder krävs för att nå längre än till nettonoll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige ha nettoutsläpp som är lägre än noll efter det att nettonollmålet uppnåtts senast 2045, dvs. negativa nettoutsläpp. Negativa nettoutsläpp är endast möjliga om kompletterande åtgärder används och räknas av från kvarvarande utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det är inte specificerat i ramverket hur långt under noll de svenska nettoutsläppen ska vara efter 2045. Under förutsättning att natio- nella klimatmål även framgent beslutas utifrån vetenskaplig grund och med hänsyn till global rättvisa är det dock sannolikt att svenska klimatmål efter 2045 kommer att behöva vara väsentligt lägre än netto- noll. För att kunna nå sådana mål krävs en avsevärd volym komplet- terande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Om inte de globala utsläppen minskar mycket snabbt i närtid kommer enligt IPCC stora negativa nettoutsläpp att krävas även på global nivå efter 2050 för att klara Parisavtalets temperaturmål, och den situationen består under lång tid. Ju tidigare stora utsläpps- minskningar och negativa utsläpp kommer till stånd, desto lägre blir behovet av negativa utsläpp under århundradets andra hälft för att kompensera för en överskriden koldioxidbudget för 1,5 °C, men även vid en sådan utveckling behöver nettoutsläppen globalt nå under noll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Mycket talar därför för att Sverige kommer att ha nationella kli- matmål som är väsentligt lägre än nettonoll från och med andra hälften av detta århundrande och under överskådlig tid därefter. Voly- men svenska kompletterande åtgärder behöver därmed på sikt tro- ligen ligga på en hög nivå under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft17"&gt;Kompletterande åtgärder kan öka kostnadseffektiviteten på både kort och lång sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Om de nationella klimatmålen på väg mot nettonoll ska nås utan att kompletterande åtgärder tillgodoräknas stiger kostnaden för mål- uppfyllelse. De kompletterande åtgärder som föreslås i denna stra- tegi beräknas vara förenade med väsentligt lägre åtgärdskostnader 2030 än t.ex. utsläppsminskningar genom ytterligare ökad använd- ning av biodrivmedel utöver vad som kan krävas för att nå klimat- målet för transportsektorn. Även åtgärdskostnaderna på biodriv- medelsområdet för att nå klimatmålet för transportsektorn bedöms vara högre än för de föreslagna kompletterande åtgärderna. Det sak- nar dock praktisk betydelse, eftersom målkonstruktionen innebär att transportmålet ska klaras utan tillgodoräknande av komplette- rande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Kostnaden för att nå det svenska nettonollmålet senast 2045 genom enbart utsläppsminskningar bedöms vida överstiga kostna- den för att nå målet genom att även tillgodoräkna kompletterande åtgärder, eftersom det förstnämnda som tidigare nämnts bl.a. bedöms ställa krav på stora ingrepp i omfattningen av jordbruksproduktio- nen i landet. De åtgärder som kan komma att bli nödvändiga för att nå nettonollmålet utan kompletterande åtgärder riskerar dessutom att leda till ökade utsläpp i andra länder, t.ex. genom ökad import av jord- bruksprodukter, vilket kraftigt skulle reducera den faktiska klimat- nyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Möjlighet att svara upp mot skärpta klimatmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Kunskapsläget om klimatförändringarna utvecklas kontinuerligt. IPCC:s senaste rapporter från 2018 och 2019 visar bl.a. att netto- utsläppen i världen, genom utsläppsminskningar och ökade upptag, behöver minska mycket snabbt under de närmaste decennierna för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;att Parisavtalets temperaturmål ska kunna nås. Forskningsresultaten visar även att effekterna av ett förändrat klimat redan nu, vid om- kring en grads temperaturökning jämfört med förindustriell nivå, är mer omfattande än vad som tidigare förutspåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det är tänkbart att de nationella klimatmålen kommer att behöva skärpas för att fortsatt vara i linje med Parisavtalets mål och Sveriges ambition att vara ett föregångsland på klimatområdet. Om samhälls- omställningen för att nå mycket låga växthusgasutsläpp i Sverige blir framgångsrik kan kompletterande åtgärder göra det möjligt att svara upp mot skärpta klimatmål på nationell eller europeisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft52"&gt;Principer för hur volymen kompletterande åtgärder bör byggas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft17"&gt;Samma klimateffekt ska uppnås som för utsläppsminskningar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft26"&gt;Klimateffekten av kompletterande åtgärder ska enligt det klimat- politiska ramverket vara jämförbar med klimateffekten av utsläpps- minskningar i Sverige. När kompletterande åtgärder används för att nå klimatmålen ska det alltså inte innebära en ambitionssänkning i termer av klimateffekt. Detta är en mycket viktig utgångspunkt för strategin som bl.a. medför att endast negativa utsläpp (upptag av växthusgaser) och minskade utsläpp inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn)&lt;/NOBR&gt; som följer av effekter av åtgärder i denna strategi föreslås kunna tillgodo- räknas som kompletterande åtgärder. Bokförda ökade upptag och utsläppsminskningar inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som skulle ha inträf- fat även i frånvaro av dessa åtgärder bör inte få räknas av gentemot klimatmålen som kompletterande åtgärder, eftersom det skulle leda till en sämre total klimateffekt jämfört med utsläppsminskningar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Ovanstående tolkning är i linje med IPCC:s definition av nega- tiva utsläpp som säger att dessa uppstår genom planerad mänsklig aktivitet, t.ex. i tillägg till det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kolcykeln.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För att kompletterande åtgärder ska vara jämförbara med ut- släppsminskningar i Sverige krävs också att klimateffekten är jäm- förbar över tid. När kompletterande åtgärder används för att nå något av klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket måste de användas och fördelas så att de kompenserar för en högre utsläppsnivå över tid – inte bara för det specifika målåret. Om kompletterande åtgärder enbart skulle användas så att de kompenserar för en högre utsläpps- nivå under ett specifikt målår är deras klimateffekt inte jämförbar med klimateffekten av utsläppsminskningar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;Kompletterande åtgärder som används ska sänka kostnaden för att nå klimatmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Kompletterande åtgärder ska kunna bidra till att Sverige når klimat- målen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. I valet av vilka kompletterande åtgärder som bör genomföras är kostnads- effektivitet på kort och lång sikt faktorer som bör vägas in. I analy- sen behöver även hänsyn tas till risker, koldioxidlagringens perma- nens, betydelsefulla sidoonyttor och negativa effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;De styrmedel som tillämpas för att åstadkomma de komplet- terande åtgärderna behöver även de utformas så att de är kostnads- och samhällsekonomiskt effektiva. En komponent i detta är att undvika s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktion och tillhörande växthus- gasutsläpp flyttar från Sverige till andra områden där produktions- kostnaden är lägre till följd av en mindre ambitiös klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Spridning av riskerna bör vara en ledstjärna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;De olika typerna av kompletterande åtgärder är alla förknippade med osäkerheter och risker i genomförandet. Dessa risker innebär att det är högst troligt att flera av de projekt som initieras som komplet- terande åtgärder inte kommer att leverera negativa utsläpp eller ut- släppsminskningar enligt plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Det är också möjligt att en hel kategori kompletterande åtgärder visar sig vara en svårframkomlig väg. Detta skulle exempelvis kunna inträffa om inte, mot förmodan, en marknad för handel med veri- fierade utsläppsminskningar kommer på plats internationellt eller om lagringsplatser för svensk koldioxid inte blir tillgängliga i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Förändringar av EU:s regelverk kan innebära att det som kan räk- nas som en kompletterande åtgärd i dag inte utan vidare kan till- godoräknas som en sådan i morgon. Detta gäller i synnerhet om om- fattningen av EU:s huvudsakliga rättsakter på klimatområdet ändras vad gäller utsläppskällor och sänkor eller bokföringsregler. Flera av dessa rättsakter sträcker sig inte längre än till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vilka riskerna är varierar naturligtvis mellan de olika komplet- terande åtgärderna. Effekten av föreslagna och andra tänkbara åt- gärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; beror bl.a. på hur snabbt de kan komma till stånd och hur andra faktorer påverkar incitamenten att utföra åtgärderna, t.ex. marknadens efterfrågan på olika produkter från jord- och skogsbruk. Det finns också risker förknippade med olika former av naturliga störningar, vissa med koppling till klimatets utveckling, som kan begränsa utfallet för vidtagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;För &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är sannolikt affärsmässiga risker det stora hotet mot genomförandet av projekt men det finns även tekniska, juridiska och politiska risker eller hinder som kan fördröja eller stoppa projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; även om utredningens förslag syftar till att minska dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Parisavtalets regelbok för handel med resultat från utsläpps- begränsningar mellan länder är ännu inte färdigförhandlad. Det är en av flera faktorer som gör att det troligen kommer dröja ett antal år innan det är möjligt för Sverige att genomföra verifierade utsläpps- minskningar i andra länder på ett ambitionshöjande sätt som dels säkrar att insatserna leder till åtgärder utöver de som ändå hade vidtagits i värdländerna, dels inte leder till dubbelräkning av den ut- släppsminskning som erhålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser befinner sig i en tidig utvecklingsfas och är oprövade i större skala. I dagsläget sak- nas dessutom system och gemensamma regelverk för att rapportera och bokföra negativa utsläpp genom sådana tekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Givet de risker som finns inom alla områden för kompletterande åtgärder vore det oklokt att enbart satsa på en typ av kompletterande åtgärder. Riskspridning bör därför, åtminstone inledningsvis, vara en ledstjärna för hur volymen av kompletterande åtgärder ska byggas upp över tid. På sikt kan det bli tydligt att en eller flera typer av kompletterande åtgärder bör prioriteras framför andra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Handling i dag ger handlingsutrymme imorgon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;De kompletterande åtgärderna kännetecknas generellt sett av hög komplexitet och långa ledtider. Ingen kompletterande åtgärd kan genomföras med hög kvalitet utan att den föregås av ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Hur lång tidsperioden är mellan beslut om åtgärd till dess att resultatet av åtgärden kan börja till- godoräknas i klimaträkenskaperna skiljer sig dock markant åt mellan olika kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För de flesta av åtgärderna på &lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt; krävs ytter- ligare analyser av var olika åtgärder är lämpliga att utföra, men dessa analyser bör inte vara mer omfattande än att åtgärderna kan genom- föras inom något eller några år. När åtgärder väl är på plats tar det olika lång tid innan full effekt uppnås. En åtgärd som återvätning av dränerad torvmark minskar utsläppen relativt snabbt medan full effekt av beskogningsåtgärder uppnås först efter flera tiotals år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är förenade med långa ledtider. Förstudier, tillståndsprocesser och uppförande av installationer för avskiljning, transport och lagring av koldioxid tar sammantaget flera år för varje enskilt projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ledtiderna för att genomföra åtgärder i andra länder, som kan bedömas vara additionella, bidra till hållbar utveckling och till en global ambitionsnivåhöjning, kommer särskilt i den inledande fasen att vara relativt långa. Under Parisavtalet har alla parter egna natio- nella klimatplaner som successivt behöver skärpas. Att genomföra en utsläppsbegränsning i ett land som också antagit en egen klimat- plan och infört nationella styrmedel för utsläppsminskningar på klimatområdet kräver därför samarbete mellan de deltagande par- terna, bl.a. för att identifiera hur genomförandet av åtgärder inte ska försämra förutsättningarna för värdlandets egen måluppfyllelse och möjlighet att skärpa landets egna ambitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;På grund av de långa ledtiderna från beslut till resultat för flera av de kompletterande åtgärderna är det nödvändigt att agera i närtid, så att inte det framtida handlingsutrymmet för klimatpolitiken börjar krympa. Om exempelvis &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna spela en betydande roll i klimatpolitiken 2045 behöver de första anläggningarna tas i drift under &lt;NOBR&gt;2020-talet,&lt;/NOBR&gt; vilket kräver omgående handling från statens sida. Samma tidsperspektiv gäller för vissa åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Det är alltså av vikt att en satsning på kompletterande åtgärder inleds utan dröjsmål för att det ska vara möjligt att fullt ut dra nytta av de möjligheter och det handlingsutrymme som de komplette- rande åtgärderna innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Stabila villkor och målsättningar attraherar projektägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Flertalet kompletterande åtgärder innebär projekt som pågår under lång tid, ofta årtionden. Projekt inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan dess- utom innebära att en markägare inte längre kan bruka en viss areal på samma sätt som tidigare. Beslut om att genomföra sådana projekt fattas inte lättvindigt. Projekt kan också vara förenade med stora investeringar. Så är t.ex. alltid fallet gällande &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;För att kunna attrahera lämpliga projektägare bör därför området kompletterande åtgärder kännetecknas av stabila villkor och tydliga målsättningar. Detta bidrar till förutsägbarhet och minskade risker för potentiella projektägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Stabila villkor innebär bl.a. att inriktningen på styrningen inte bör förändras radikalt över tid. Styrmedel kan och bör successivt utveck- las, men detta bör alltså ske på ett sätt som inte dramatiskt ändrar förutsättningarna för berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Volymen kompletterande åtgärder bör byggas upp successivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Svenska aktörers erfarenhet är låg vad gäller flera typer av komplet- terande åtgärder. Ofta är erfarenheterna begränsade även internatio- nellt sett. Detta gäller exempelvis för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och biokol. Tekniker och åtgärder där erfarenheterna är begränsade i dag kan antas befinna sig i en fas där lärokurvan är brant och där utvecklingen kan ske snabbt mot ökad effektivitet och lägre kostnader när erfarenheterna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Genom att bygga upp volymen kompletterande åtgärder succes- sivt kan erfarenheter från tidiga projekt i Sverige och utomlands bidra till att sänka kostnaden och öka effektiviteten i efterföljande projekt. Svenska projekt ger relevanta erfarenheter för de förutsätt- ningar som gäller här; motsvarande erfarenheter kan oftast inte fullt ut erhållas genom att studera projekt utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Om volymen kompletterande åtgärder byggs upp successivt kan också vissa typer av kompletterande åtgärder prioriteras framför andra på basis av utvärderingar av tidiga insatser, innan volymen nått en hög nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Utveckling mot teknikneutral styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;De kompletterande åtgärder som är tänkbara i dag har vitt skilda karaktärer och befinner sig i olika faser av teknisk mognad. Kost- naderna för några av dem kan tänkas sjunka snabbare när erfaren- heten av åtgärderna ökar, jämfört med för andra kompletterande åtgärder där kostnadsbilden är mer stabil. Det finns också stora skillnader i vilken kvantitativ potential olika kompletterande åtgär- der har och därmed i vilken roll de kan spela i en långsiktig klimat- omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;På kort sikt finns det därför skäl att tillämpa teknikspecifik styr- ning som tillåter olika styrmedel och prissättning för olika typer av kompletterande åtgärder. Detta skapar möjligheter för åtgärder och tekniker som i dagsläget är förknippade med relativt höga kostnader, jämfört med andra alternativ, att bidra till en kostnadseffektiv klimat- politik när erfarenheterna av åtgärderna ökar och kostnaderna sjunker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;På sikt bör styrningen av kompletterande åtgärder utvecklas i riktning mot teknikneutralitet. När den tekniska mognaden och erfarenheterna av kompletterande åtgärder ökat innebär en teknik- neutral styrning förutsättningar för god kostnadseffektivitet. Även på sikt kommer det dock sannolikt att finnas nya tekniska lösningar i tidiga utvecklingsstadier som kan behöva bli föremål för särskilda insatser för att stödja utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En teknikneutral styrning behöver ta hänsyn till att slutproduk- ten av olika kompletterande åtgärder skiljer sig åt. Exempelvis är det stor skillnad på koldioxid som är permanent och irreversibelt lagrad (t.ex. genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; och på koldioxid som är långsiktigt men ändå temporärt eller reversibelt lagrad (t.ex. genom beskogning), även om båda kan räknas som negativa utsläpp. Denna skillnad kan motivera en differentierad ersättning för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utöver utveckling mot en teknikneutral styrning kan en utveck- ling mot en geografiskt neutral styrning som inte tar hänsyn till nationsgränser eventuellt bli aktuell på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Det finns inget tak för volymen kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Det klimatpolitiska ramverket innehåller regler som begränsar vilka volymer som får tillgodoräknas från kompletterande åtgärder gent- emot klimatmålen. Någon begränsning för hur stor volym som de facto skapas finns däremot inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Den här strategin innehåller målsättningar för volymen komplet- terande åtgärder uttryckta som miniminivåer. Det kan dock visa sig framöver att högre nivåer behövs eller är önskvärda. Förslagen i hand- lingsplanen syftar till att klara miniminivåerna, men de skapar också förutsättningar för att vid behov och på sikt nå längre och generera en större volym kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Samklang med utvecklingen av EU:s klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;EU:s klimatpolitik är under snabb utveckling. EU:s stats- och reger- ingschefer, med undantag av ett medlemsland, ställde sig i slutet av 2019 bakom målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050. Kom- missionens meddelande om &lt;SPAN class="ft10"&gt;Den europeiska gröna given &lt;/SPAN&gt;från samma tid innehåller en omfattande färdplan för arbetet de närmsta åren mot en skärpt europeisk miljö- och klimatpolitik för en hållbar eko- nomisk tillväxt i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Negativa utsläpp ingår i Europeiska kommissionens långsiktiga klimatstrategi, men en egentlig styrning på området saknas på EU- nivå, med undantag för &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Det är sannolikt att en europeisk politik för negativa utsläpp av växthusgaser så småningom kommer att utvecklas. Det kan även noteras att internationella klimat- åtgärder inte ingår i de förslag som hittills tagits fram av kommis- sionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;En formell skärpning av EU:s klimatmål, eller en organiserad fri- villig överprestation gentemot målen av medlemsstater med höga ambitioner, skulle sannolikt påskynda utvecklingen av en &lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; sam styrning för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;De svenska kompletterande åtgärderna behöver planeras, defi- nieras, genomföras och styras så att de har förutsättningar att fun- gera väl tillsammans med EU:s nuvarande och framtida regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="p39dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3439x1.jpg/" id="p39img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft52"&gt;Inriktning för kompletterande åtgärder till 2030 och möjligt utfallsrum för 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;Volymen kompletterande åtgärder bör byggas upp i enlighet med de föreslagna målen för kompletterande åtgärder och principerna ovan. Den konsekvensanalys som presenteras i kapitel 20 ligger, tillsam- mans med de slutsatser och bedömningar som görs i betänkandets övriga kapitel, till grund för den här strategin och dess handlingsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft17"&gt;Inriktning till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Inriktningen bör vara att till 2030 skapa kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år, med en unge- färlig fördelning mellan de huvudsakliga åtgärdstyperna enligt tabell 1 nedan. Inriktningen kan komma att behöva justeras i samband med de kontrollstationer som föreslås, för att reflektera vunna erfaren- heter och omvärldsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Motsvarar hela effekten av föreslagna kompletterande åtgärder jämfört med om åtgärderna inte genomförts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Inklusive användning av biokol som kolsänka, vilket dock inte bedöms ge något större tillskott till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft8"&gt;Den totala volymen verifierade utsläppsminskningar i andra länder bör uppgå till sammanlagt minst 20 miljoner ton koldioxidekviva- lenter under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Av detta räknas 0,7 miljoner ton som kom- pletterande åtgärd det specifika året 2030 enligt inriktningen ovan. Resterande volym räknas dels som kompletterande åtgärd för perio- den &lt;NOBR&gt;2021–2029&lt;/NOBR&gt; då kvantiteten kompletterande åtgärder ska byggas upp successivt, dels som resultatbaserad klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Om någon av de andra typerna av kompletterande åtgärder inte levererar enligt inriktningen kan bortfallet kompenseras genom att en större andel verifierade utsläppsminskningar i andra länder räknas som kompletterande åtgärd i stället för som klimatfinansiering. Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;möjlighet innebär en värdefull flexibilitet som ökar sannolikheten att nå målnivån, trots de risker som finns för bortfall av enheter inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; genom exempelvis störningar i form av stormar, insektsangrepp och skogsbränder eller inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom oför- utsedda hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Volymen årligen genererade kompletterande åtgärder byggs upp successivt från 2021 till målnivån 2030 som ett minimum. Volymen kommer sannolikt att öka stegvis snarare än linjärt, eftersom flera av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen har stegvisa snarare än linjära effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Inriktning och utfallsrum för 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Inriktningen är att Sverige 2045 ska åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 10,7 miljoner ton koldioxid per år. Det ska finnas förutsättningar att öka den nivån efter 2045, om behov skulle finnas. Volymen årligen genererade kompletterande åtgärder byggs upp successivt från 2030 till målnivån 2045 som ett minimum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det är inte lämpligt att redan nu föreslå en detaljerad fördelning mellan olika typer av kompletterande åtgärder 2045 eftersom den fram- tida utvecklingen av åtgärdskostnader, alternativa tekniker och för- ändringar i omvärlden inte går att förutsäga. Att låsa fast en fördel- ning utifrån dagens kunskap riskerar därför att fördyra och försämra effekten av kompletterande åtgärder som verktyg inom klimatpoliti- ken. Det går dock att föra ett resonemang om möjligt utfallsrum 2045 med intervall för de olika åtgärdstyperna, givet inriktningen till 2030 och innehållet i handlingsplanen (tabell 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Framtida kontrollstationer för de kompletterande åtgärderna bör utnyttjas för att bedöma var inom utfallsrummet det är lämpligt att hamna och för att styra utvecklingen dit.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="p41dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3441x1.jpg/" id="p41img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td60"&gt;&lt;P class="p51 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Avser föreslagna kompletterande åtgärder i denna strategi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;I en värld som ställer om i linje med Parisavtalets temperaturmål bedöms inte priserna för verifierade utsläppsminskningar i andra länder skilja sig markant jämfört med kostnaderna för att genomföra åtgärder för negativa utsläpp i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Till 2045 kan ytterligare åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; komma till stånd och inkluderas som kompletterande åtgärder utöver de om- råden där utredningen föreslår styrmedel, t.ex. ytterligare åtgärder inom jordbruket, åtgärder på skogsmark och användning av biokol som kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft26"&gt;Effekten på kolsänkan av åtgärder på skogsmark, t.ex. ökat skydd av skog eller tillväxthöjande åtgärder, är svår att bedöma eftersom effekten på kolsänkan beror både på hur tillväxten utvecklas och marknadens efterfrågan på skogsråvara vilken påverkar den totala av- verkningsnivån. Hur det additionella bidraget från olika åtgärder på skogsmark ska beräknas och tillgodoräknas om de inkluderas som kompletterande åtgärder, behöver analyseras vidare. En viss åtgärd kan lokalt försämra möjligheterna för att vidta andra åtgärder, sam- tidigt som åtgärderna också kan komplettera varandra i ett större perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft52"&gt;Handlingsplan för att uppnå strategins syfte och målen för kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Handlingsplanen syftar till att uppfylla strategins syfte och nå de före- slagna målen för kompletterande åtgärder genom en detaljerad politik i enlighet med inriktningen till 2030. Den föreslagna politiken ska också göra det möjligt att 2045 och därefter åstadkomma komplette- rande åtgärder motsvarande minst 10,7 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Regeringen och riksdagen behöver skapa tillräckliga incitament för kompletterande åtgärder för att sådana ska genomföras i önskad utsträckning. Åtgärder som medför ett ökat upptag av koldioxid från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;atmosfären saknar i stor utsträckning incitament inom ramen för dagens klimatpolitik. Det finns inte heller några styrmedel som ger marknadsaktörer incitament att bidra till att finansiera kompletterande åtgärder som ett alternativ till att genomföra egna utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Handlingsplanen är indelad i fem avsnitt. Det första avsnittet handlar om att skapa grundläggande, generella förutsättningar för kompletterande åtgärder oavsett åtgärdstyp. Därefter följer i tur och ordning avsnitt som avhandlar ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; andra tekniker för negativa utsläpp och, avslutningsvis, verifierade utsläppsminskningar i andra länder. Samtliga avsnitt består av två delar – en beskrivande del om de vikti- gaste förutsättningarna och bedömningarna på området och en del med åtgärdsförslag i punktform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Handlingsplanen bör genomföras så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Skapa förutsättningar för utveckling av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Förutsättningar och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Kompletterande åtgärder innebär ofta investeringsintensiva projekt som pågår under lång tid. För att sådana projekt ska komma till stånd behöver åtgärdsområdet kännetecknas av stabila villkor och tydliga målsättningar i syfte att minska projektriskerna för inblandade aktö- rer. Ett politiskt förankrat kvantitativt mål för kompletterande åt- gärder till 2045 skapar förutsättningar för långsiktig planering och ett långsiktigt agerande för potentiella projektägare. Ett mål på vägen för kompletterande åtgärder till 2030 bidrar till att skapa förtroende för att det långsiktiga målet kommer att förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Kompletterande åtgärder är ett verktyg för att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Fastställda och beslutade mål för kompletterande åtgärder skulle främst syfta till att nå klimatmålen och bör därmed inte vara likställda med klimatmålen i rang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Området kompletterande åtgärder behöver kontinuerligt utvär- deras och utvecklas, på samma sätt som sker för övriga delar av klimatpolitiken. Arbetet med att utvärdera och utveckla de komplet- terande åtgärderna bör ske integrerat med, och inom ramen för, det system som tillämpas för klimatpolitiken i övrigt enligt det klimat- politiska ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Beräkning, rapportering och verifiering av negativa utsläpp be- höver utvecklas för att det ska vara möjligt för Sverige och EU att följa upp klimatmål och redovisa negativa utsläpp av växthusgaser på ett transparent sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Sverige saknar i dag system för att samla in data, beräkna och redovisa negativa utsläpp för uppföljning av nationella mål, utöver befintlig redovisning i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Detta behöver åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;För att en transparent rapportering av negativa utsläpp till klimat- konventionen ska vara möjlig behöver de internationella rapporterings- riktlinjerna och klimatrapporteringens tabellverk utvecklas. Exempelvis saknas riktlinjer för att kunna uppskatta inbindning av koldioxid i betong, och därmed finns ingen kategori för rapportering av sådan data i klimatrapporteringens tabellverk. Dagens rapporteringsrikt- linjer är inte heller entydiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Sverige har möjlighet att, och bör, rapportera information om negativa utsläpp i den årliga svenska klimatrapporten till EU och klimatkonventionen, även om informationen inte kan rapporteras i det gemensamma tabellverket. Det som sagts ovan om datainsamling och rapportering gäller även för avskiljning och användning av kol- dioxid (&lt;SPAN class="ft10"&gt;carbon capture and utilisation&lt;/SPAN&gt;, CCU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Följande åtgärder bör vidtas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Sätt mål för kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Riksdagen bör bekräfta de mål för kompletterande åtgärder som föreslås i, och som är utgångspunkt för denna strategi. Målen bör vara underställda de nationella klimatmålen i rang och bör därför inte utgöra etappmål inom ramen för miljömålssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft37"&gt;Genomför kontrollstationer för kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De klimatpolitiska handlingsplaner som regeringen ska lägga fram för riksdagen vart fjärde år bör redovisa hur arbetet med de kom- pletterande åtgärderna framskrider. Dessa kontrollstationer bör även redovisa om någon eller några nya åtgärdstyper ska kunna räknas som kompletterande åtgärder. De klimatpolitiska hand- lingsplanerna bör vidare innehålla förslag för att styra utveck- lingen på området kompletterande åtgärder i önskad riktning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Regeringen bör basera kontrollstationerna för kompletterande åtgärder på underlag från relevanta myndigheter. Regeringen bör därför ge Naturvårdsverket i uppgift att sammanställa sådana under- lag, i samarbete med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, som en del av myndighetens befintliga uppgift att ta fram underlag för de klimatpolitiska handlingsplanerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den klimatredovisning som regeringen årligen presenterar för riksdagen som en bilaga i budgetpropositionen bör redovisa hur arbetet med de kompletterade åtgärderna framskrider. Redovis- ningen bör omfatta hur alla typer av kompletterande åtgärder har utvecklats över tid. Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppgift att sammanställa underlag för redovisningen i samarbete med berörda myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft37"&gt;Utveckla en heltäckande och transparent redovisning av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket bör få i uppdrag att skapa ett system för in- samling av data, beräkning och redovisning av negativa utsläpp för uppföljning av kompletterande åtgärder och de nationella klimat- målen. Systemet bör omfatta negativa utsläpp av växthusgaser, in- klusive avskiljning, transport och lagring av biogen och atmosfärisk koldioxid samt användning av biokol som kolsänka, och CCU. Uppföljning av utsläpp och upptag inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; omfat- tas redan av befintliga system men dessa behöver utvecklas ytter- ligare för att fånga in effekten av föreslagna åtgärder inom sektorn. Denna del av uppdraget bör genomföras i samråd med Jordbruks- verket och Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppföljning av verifierade utsläppsminskningar genom invester- ingar i andra länder bör ske i samverkan mellan Energimyndig- heten och Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör verka för att det inom EU skapas transparenta system för redovisning av negativa utsläpp av växthusgaser. Redovisningen bör skilja på kortlivad respektive långlivad eller permanent kol- inlagring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Naturvårdsverket bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur, när och i vilken form information om negativa utsläpp ska redo- visas internationellt och till EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör verka för att de internationella rapporteringsrikt- linjerna med tillhörande metodriktlinjer samt klimatrapporter- ingens tabellverk utvecklas inom ramen för processen inom FN:s klimatkonvention och Parisavtalet så att ändamålsenlig och trans- parent rapportering av negativa utsläpp kan ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Ökad kolsänka i skog och mark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Förutsättningar för åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förutsättningarna för åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; varierar i mycket stor utsträckning mellan olika länder. I Sverige utgörs knappt 70 procent av landarealen av skogsmark (28 miljoner hektar), vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på drygt 20 procent. Det skapar möjlighet för åtgärder som kan få relativt stor effekt på kol- sänkan i skogen och för skogen som resurs för förnybar råvara. Jäm- fört med andra länder av samma storlek är arealen jordbruksmark i Sverige relativt liten (knappt 3,5 miljoner hektar åker- och betesmark enligt Sveriges klimatrapportering). Samtidigt finns det utrymme att skapa förutsättningar för ökad kolinlagring även på sådan mark genom åtgärder som kan ge flera mervärden utan att den inhemska försörj- ningen av livsmedel och andra produkter påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;De biogena kolflöden som sker i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; skiljer sig i hög grad från fossila kolflöden genom att de är lättrörliga, att de kan ske åt båda håll och att de ingår i ett cirkulärt flöde. Ett upptag av koldioxid som lagras in i biomassa vid ett tillfälle kan senare bidra med ett utsläpp när koldioxiden frigörs, t.ex. när biomassa eldas upp eller bryts ned naturligt. Flödena i sektorn påverkas dessutom i hög grad av naturliga faktorer, men på den skogs- och jordbruksmark som brukas har mänsklig aktivitet stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft42"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; finns flera möjliga åtgärder som kan öka kolinlagringen respektive minska utsläppen av växthusgaser, men effekten av åtgärderna på de totala växthusgasutsläppen – när i tiden effekten uppnås och hur varaktig den är, varierar stort på grund av den inneboende trögheten i de biologiska system som påverkas. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;innebär att vissa åtgärder bör komma till stånd tidigt för att kunna ge en reell effekt på kolinlagringen och utsläppen av växthusgaser till 2030, 2040, 2045 och därefter, medan andra åtgärder kan genomföras löpande eftersom de ger en mer direkt effekt på utsläppen. En svårig- het är att urskilja vilka åtgärder som även kan ge en varaktig verkan på kollagret in i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Åtgärder för ökad kolsänka och minskade utsläpp inom LULUCF- sektorn som tillgodoser andra värden och mål, t.ex. bevarande av bio- logisk mångfald och minskad näringsutlakning, bör prioriteras. Åtgär- der som bidrar till flera värden och mål bedöms generellt vara mer uthålliga än åtgärder som enbart bidrar till ökad kolsänka, eftersom det då finns fler drivkrafter som kan leda till att åtgärderna bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Utredningens åtgärdsförslag i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;De styrmedel som utredningen föreslår rör framför allt åtgärder på jordbruksmark och jordbruksmark som tagits ur bruk, med jord- bruksmark avses åkermark och alla typer av betesmark. På jord- bruksmark bedöms förslagen skapa incitament för ökad användning av fånggrödor och mellangrödor på 400 000 hektar och agroforestry på 50 000 hektar. På jordbruksmark som tagits ur bruk bedöms för- slagen leda till energiskogsodling på 40 000 hektar och beskogning av 100 000 hektar samt att cirka 50 000 hektar mark som är i ett senare stadium av igenväxning åtgärdas för att främja tillväxten. Bedömningen av åtgärdernas effekter utgår från att de implementeras successivt så att den fulla arealen nås 2030, utom för fånggrödor där full areal nås 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Utredningen föreslår också att incitament skapas så att 100 000 hek- tar skogsmark och 10 000 hektar tidigare jordbruksmark på torvmark som tidigare dränerats för att bedriva jord- och skogsbruk, succes- sivt återväts fram till 2040. För samtliga föreslagna åtgärder gäller att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i den natio- nella livsmedelsstrategin inte ska försvåras utan snarare stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Under förutsättning att åtgärderna ovan kommer till stånd de kommande tio åren bedöms de sammantaget kunna ge ett bidrag för att minska utsläppen på drygt en miljon ton koldioxidekvivalenter 2030 och nära tre miljoner ton koldioxidekvivalenter 2045. Störst be- tydelse för denna effektuppskattning har insatserna för återvätning och fånggrödor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Markanvändningen påverkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Bedömningen av tillgängliga arealer utgår från utvecklingen av mark- användningen inom jordbrukssektorn i dag och hur markanvänd- ningen kan komma att förändras. Den framtida efterfrågan på mark för att producera livsmedel och andra produkter är dock svår att be- döma och kan snabbt förändras, vilket gör att åtgärder som under lång tid blockerar jordbruksmarken för annan användning har inklu- derats i mindre omfattning än vad som skulle vara möjligt om hela den bedömda, tillgängliga potentialen inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Åtgärderna, vad gäller fånggrödor och mellangrödor samt agro- forestry bedöms kunna integreras i befintlig markanvändning utan att den påverkas i någon större utsträckning. Energiskogsodling och beskogning avser framför allt åtgärder på mark som redan tagits ur produktion men i viss mån även mark som kan komma att tas ur pro- duktion framöver. Återvätning omfattar skogsmark där skogsbruk bedrivs i begränsad omfattning, ofta tidigare åkermark. Även mark där det bedrivs eller nyligen har bedrivits jordbruk kan komma ifråga för återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Åtgärder i den omfattning som utredningen föreslår omfattar mindre än 1 procent av den totala arealen skogsmark och drygt 14 pro- cent av jordbruksmarken. Regionalt kan dock andelen bli större efter- som t.ex. merparten (drygt 80 procent) av de cirka 230 000 hektar jordbruksmark som tagits ur produktion de senaste 20 åren och som kan vara tillgänglig för beskogning finns i Götaland och Svealand. Där finns även de mest lämpliga markerna för återvätning (skogs- mark och jordbruksmark).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Styrmedel för ökad kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;För att få till stånd åtgärder som leder till ökad kolinlagring på be- fintlig jordbruksmark och jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- eller foderproduktion behöver rådgivningen inom jord- och skogsbruk intensifieras samtidigt som tillräckliga stöd till- gängliggörs för dessa åtgärder inom ramen för kommande lands- bygdsprogram och i vissa fall genom ytterligare nationella finansier- ingsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Det är också viktigt att befintliga stöd för andra åtgärder som ökar eller upprätthåller kolförråden på jordbruksmark, t.ex. för vall-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;odling som i dag omfattar stora arealer, finns kvar i kommande pro- gramperiod för landsbygdsprogrammet. På sikt kan de åtgärder på jordbruksmark som utredningen föreslår räknas som kompletterande åtgärder breddas så att även andra grödor som är fördelaktiga för kolinlagringen inkluderas. Även tillförsel av biokol för långsiktig in- lagring av kol med samtidig jordförbättring skulle kunna ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;För att initiera en omfattande återvätning av dränerad torvmark behövs uppsökande verksamhet, effektiv rådgivning och ökade möj- ligheter till stöd. De stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker som i dag finns inom landsbygdsprogrammet och inom våtmarks- satsningen bör kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Generellt är de åtgärder som föreslås för ökad kolinlagring och minskade utsläpp inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kostnadseffektiva efter- som de oftast resulterar i flera andra miljönyttor utöver ökad kol- inlagring och minskade utsläpp av växthusgaser. Exempelvis ger fång- grödor minskat näringsläckage och återvätning är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Förutsättningarna för åtgärder och därmed också åtgärdskostnaderna varierar stort inom sektorn och vissa åt- gärder, t.ex. beskogning, kan också innebära en intäkt för mark- ägaren. Exempel på åtgärdskostnader är den för återvätning där kost- naden landar mellan 100 och 700 kronor per ton koldioxidekvivalent beroende vilken mark som avses och den för fånggrödor och mellan- grödor där kostnaden hamnar på mellan 200 och 700 kronor per ton koldioxid. Då har inga samtidiga nyttor värderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft37"&gt;Andra åtgärder för att stärka och bevara kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Det finns även potential att öka kolsänkan på skogsmark genom åt- gärder som ökar tillväxten och åtgärder för ökad miljöhänsyn i skogs- bruket samt genom att större arealer produktiv skogsmark undantas från virkesproduktion för att nå andra miljömål såsom miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Den totala effekten på skogens kolbalans av såväl tillväxthöjande åtgärder som åtgärder för ökat skydd av skog avgörs i ett nationellt perspektiv framför allt av hur avverkningen utvecklas i förhållande till den totala tillväxten. Avverkningsnivån beror i sin tur på efter- frågan på svensk skogsråvara. En ökad efterfrågan på skogsråvara i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;Sverige kan också innebära ökade avverkningar i något annat land, om behovet inte kan mötas med svensk skogsråvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;En annan möjlighet för att öka kolinlagringen är att öka produk- tion och användning av långlivade träprodukter, t.ex. genom att öka träanvändningen i byggnader. Ökad användning av långlivade trä- produkter leder också till minskade fossila utsläpp genom att de kan ersätta mer fossilintensiva alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Permanent överföring av framför allt skogsmark och jordbruks- mark till bebyggd mark kan leda till stora utsläpp av växthusgaser och förlorad kolsänka. Effekten på utsläpp och kolsänka kan minskas antingen genom att exploatering styrs till mark där påverkan på växt- husgasbalansen blir lägre eller genom en begränsning av den areal som årligen exploateras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det finns även ett stort behov av att säkra de kollager som redan finns i biomassa och mark, mot bakgrund av att de pågående klimat- förändringarna medför ökande skaderisker av olika slag, t.ex. storm- fällning, torka, insektsangrepp, rotröta och brand. Kunskapen behö- ver öka om olika typer av skador för att beredskapen i samband med utbrotten ska kunna stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Förutom nämnda klimatrelaterade skador finns även ett stort behov av att minska skadorna av viltbete i skogen. Skadorna påverkar både kolinlagring, virkesproduktion och den biologiska mångfalden i negativ riktning och leder dessutom till stora ekonomiska förluster för skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Kunskapen är god men kan förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det finns redan goda kunskaper om de föreslagna åtgärderna och om åtgärdernas påverkan på växthusgasbalansen. För flera av åtgärderna krävs dock ett förarbete inom berörda myndigheter med att identi- fiera vilka åtgärder som bör utföras på vilken mark för att inte påverka andra miljömål negativt. Det handlar t.ex. om att ta fram rekommendationer om var det är lämpligt att öka inslagen av buskar och träd på jordbruksmark samt var och med vilka trädslag det är lämpligt med beskogning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft26"&gt;Flera av de föreslagna åtgärderna finns redan i dag med inom den stödberättigande delen av jordbruket. I samband med framtagandet av det nya landsbygdsprogrammet behöver dock ersättningen för dessa åtgärder ses över samtidigt som ersättning för åtgärder som i dag inte ingår utvecklas. Stödformer för åtgärder som inte naturligt hamnar inom landsbygdsprogrammet eller inte är tillräckliga bör också utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Regeringen bör därför lägga uppdrag på flera myndigheter att bidra med kunskap och vidareutveckling av arbetet inom sina respektive områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;En viktig del när det gäller kompletterande åtgärder i allmänhet och kompletterande åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i synnerhet är att utveckla systemen för rapportering och uppföljning för att möj- liggöra utvärdering av effekten av föreslagna åtgärder och styrmedel. Ett sådant system bör vara ett komplement till redan befintliga system för redovisning av växthusgasutsläpp till EU och FN:s klimatkon- vention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Höga kvalitetskrav på bidraget från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Ökade upptag eller minskade utsläpp från kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ska beräknas och redovisas enligt Europa- parlamentets och rådets förordning 2018/841 &lt;NOBR&gt;(LULUCF-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör få tillgodo- räknas mot de nationella klimatmålen som den additionella effekten av varje enskild här föreslagen åtgärd, jämfört med om åtgärden inte hade genomförts, förutsatt att den additionella effekten på upptag och utsläpp kan uppskattas på ett trovärdigt sätt. Denna restriktion innebär att endast effekten av kompletterande åtgärder tillgodoräk- nas mot det nationella målet och inte hela den möjliga bokförings- effekten enligt EU:s &lt;NOBR&gt;LULUCF-regelverk.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Detta är i linje med Miljömålsberedningens (SOU 2016:47) intentioner att möjliggöra bidrag från ökad kolsänka beräknad enligt internationellt godkända regler, dvs. att bara effekten av ytterligare åtgärder inom området får tillgodoräknas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Det är dock inte rimligt att Sverige redovisar ett eventuellt under- skott inom EU samtidigt som bidrag från kompletterande åtgärder används för att nå de nationella målen. Eventuellt underskott från de delar av sektorn som inte berörs av de kompletterande åtgärderna måste först balanseras. Bidraget från kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan alltså komma att begränsas av &lt;NOBR&gt;LULUCF-för-&lt;/NOBR&gt; ordningens krav om att &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inte ska ha några netto- utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;För att uppfylla målsättningen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas alla bokförda flöden i respektive aktivitet med, både förändringar som beror på de kompletterande åtgärder som föreslås här och för- ändringar som sker av andra anledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bidraget från de föreslagna kompletterande åtgärderna i LULUCF- sektorn påverkas alltså av utfallet för hela &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; gent- emot &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; mål som gäller perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Samma förhållningssätt bör gälla för 2040 och 2045 relativt de even- tuella regler som kommer gälla inom EU då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I vissa fall kan det vara svårt att skilja effekten av föreslagna åtgärder från andra faktorer som också påverkar utsläppsutveck- lingen. Det gäller framför allt åtgärder som i viss utsträckning redan tillämpas. En lösning kan då vara att räkna den additionella effekten relativt utsläpp eller upptag det år som åtgärden infördes. I vissa fall kan förändringar av kolsänkan som kommit till stånd av andra an- ledningar än utredningens förslag då inkluderas. Med beaktande av de föreslagna åtgärdernas ofta låga nyttjandegrad i dag, och de goda möjligheterna till transparent uppföljning, är utredningens bedöm- ning att bidraget till ökad kolsänka eller minskade utsläpp som beror på annat än utredningens föreslagna styrmedel är litet och inte minskar åtgärdernas betydelse för kolbalansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Följande åtgärder bör vidtas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Skapa förutsättningar för finansiering av klimatåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör fortsatt verka för att klimatåtgärder som ökar kol- inlagringen och minskar växthusgasutsläppen även i framtiden är möjliga att stödja och ges större vikt inom ramen för EU:s gemen- samma jordbrukspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Ta fram rådgivning och stöd för föreslagna kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att utveckla och intensifiera befintlig rådgivning, inklusive vilka stöd som kan sökas, för att få till stånd ytterligare åtgärder som leder till ökad kolinlagring på befintlig jordbruksmark och jordbruksmark som inte längre an- vänds för livsmedels- och foderproduktion. För detta föreslås Jordbruksverket tillföras motsvarande 10 miljoner kronor per år &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att se över och undersöka möj- lig utformning av både befintliga och nya åtgärder för att gynna kolinlagring på jordbruksmark inom landsbygdsprogrammet. Uppdraget bör även innefatta en översyn av ersättningsnivåerna. Åtgärder som ökar möjligheten att nå flera miljömål och som stärker fler värden i jordbrukslandskapet bör prioriteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jordbruksverket bör, i samråd med länsstyrelserna och Natur- vårdsverket, få i uppdrag att utforma kriterier för vilken mark som är lämplig för agroforestry och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärden utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i livsmedelsstrategin försämras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skogsstyrelsen bör, i samråd med Jordbruksverket, länsstyrel- serna och Naturvårdsverket, få i uppdrag att utforma kriterier för vilken tidigare jordbruksmark som är lämplig för beskogning och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärderna utan att förutsätt- ningarna för att nå andra miljömål och målen i Livsmedelsstra- tegin försämras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skogsstyrelsen och länsstyrelserna bör, i samråd med Jordbruks- verket och Naturvårdsverket, få i uppdrag att utveckla kriterier för att bedöma lämplighet för och prioritering av olika typer av återvätningsprojekt. Detta är i linje med det förslag om återvät- ning av dränerad torvmark som lades i den fördjupade utvärder- ingen av miljömålen 2019. Inriktningen bör vara att ta fram under- lag för identifiering av lämplig mark för återvätning för att styra åtgärderna till den mark som ger mest klimatnytta och mest nytta för andra mål, t.ex. biologisk mångfald, till lägst kostnad samt att berörda markägare erbjuds gratis rådgivning och ersättning för genomförande, underhåll om det krävs och förlorat markvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft60"&gt;Det stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker som finns inom landsbygdsprogrammet och inom våtmarkssatsningen i dag bör kompletteras med i genomsnitt 125 miljoner kronor per år. Ersätt- ningarna bör placeras inom ramen för redan befintliga eller plane- rade åtgärder samt administrativa system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att se över möjliga stödformer, inklusive storleken på ersättningen, för beskogning, dvs. planter- ing av träd på jordbruksmark som tagits ur bruk, och för optime- rad skötsel av självsådd skog på tidigare jordbruksmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft37"&gt;Satsa på forskning och utveckling för att öka åtgärders kostnadseffektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;En satsning på FoU om återvätningens effekter på växthusgas- emissionerna bör göras där Skogsstyrelsen bör tilldelas totalt 9 mil- joner kronor &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; att fördela genom riktade utlysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Forskning behövs om hur olika klimatinducerade skador på skog ska kunna begränsas. En satsning på forskning och utveckling (FoU) om hur skogsskador kan begränsas bör göras där Skogs- styrelsen bör tilldelas totalt 6 miljoner kronor för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; att fördela genom riktade utlysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Naturvårdsverket bör, i samråd med Jordbruksverket, Skogs- styrelsen och länsstyrelserna, få i uppdrag att se över hur effekten på växthusgasbalansen av exploatering av mark ska beräknas och ta fram förslag på hur den kan begränsas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Andra åtgärder för att stärka och bevara kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skogsutredningen 2019 (M 2019:02) ska enligt direktiven föreslå de åtgärder som behövs för att kunna uppfylla internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Förslagen ska be- akta befintligt kunskapsunderlag och behovsanalyser om skydd av skog och ökande efterfrågan på skogsråvara. När behovet av åtgärder för bevarande av biologisk mångfald fastställts bör de åtgärder som också bidrar till ökad kolsänka komma till stånd så snart som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skogsstyrelsen bör få ett stärkt anslag för rådgivningsverksamhet om hållbara tillväxthöjande åtgärder, åtgärder för ökad naturhän- syn på produktiv skogsmark samt skadeförebyggande och klimat- anpassande åtgärder med syfte att säkra kolsänkan och virkes- produktionen. För detta föreslås en speciellt riktad budget på 10 miljoner kronor per år &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;I budgeten för 2020 tillför regeringen Skogsstyrelsen medel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2022&lt;/NOBR&gt; för hantering av skogsskador och för stöd till arbetet med att bekämpa angrepp av granbarkborre. Skogsstyrelsen bör även efter 2022 få en förstärkning med medel för att övervaka och bekämpa befintliga och nya skadegörare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Avskiljning och lagring av biogen koldioxid &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Förutsättningar och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Sverige har goda förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det finns i dag ett sjuttiotal anläggningar i Sverige vars utsläpp av enbart biogen kol- dioxid överstiger 100 000 ton. De sammanlagda utsläppen av biogen koldioxid från dessa överstiger 30 miljoner ton. De största biogena punktutsläppskällorna och de största sammanlagda biogena koldi- oxidutsläppen finns inom massa- och pappersindustrin. El- och fjärr- värmeproduktion inklusive avfallsförbränning står också för bety- dande punktutsläpp av biogen koldioxid. Utsläppen från dessa båda branscher härrör främst från förbränning av restprodukter från skogs- bruket och massatillverkning samt biogent avfall. Det finns även ett fåtal industrianläggningar utanför massa- och pappersindustrin med stora utsläpp av biogen koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Den realiserbara potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige uppgår till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett &lt;NOBR&gt;2045-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; har goda förutsättningar att bli en kostnadseffektiv åtgärd för att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Avskiljning av biogen koldioxid bör kunna genomföras till en kostnad av 400 till 600 kronor per ton på anläggningar med gynn- samma förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; främst inom massa- och pap- persindustri och kraftvärmeproduktion. Kostnaden för transport av koldioxid från svenska anläggningar till en lagringsplats uppskattas till mellan 150 och 300 kronor per ton. Lagring och övervakning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;lagringsplatsen bör kunna ske till en kostnad av 100 till 200 kronor per ton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Ur ett geologiskt perspektiv finns det lagringsutrymme för kol- dioxid från svensk CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för överskådlig framtid, i Sverige eller i närområdet. Koldioxidlagring i Norge eller annat Nordsjöland är i teknisk och ekonomisk mening ett fullt realistiskt alternativ för svenska &lt;NOBR&gt;CCS-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det finns sannolikt en betydande potential för koldioxidlagring i Sverige men kunskapen om möjliga inhemska lagringsplatser är brist- fällig. Att utveckla en lagringsplats för koldioxid i Sverige skulle bl.a. av den orsaken ta mycket lång tid. För att lagring av koldioxid i Sverige ska vara ett alternativ i framtiden behöver kunskapen om hur en lagringsplats kan identifieras öka. Sverige bör dock inte i nuläget prioritera att uppföra ett lager på svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;För att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna genomföras vid svenska utsläppskällor i närtid krävs lagring av koldioxid utanför Sveriges gränser. Förut- sättningar behöver därför skapas för koldioxidlagring utomlands. De legala hinder som i dag finns för gränsöverskridande transport och lagring av koldioxid behöver undanröjas. Svenska myndigheter bör också tillsammans med myndigheter i möjliga lagringsländer under- söka behovet av bilaterala avtal och vad dessa borde omfatta för att underlätta transport till och lagring i annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;För transport av koldioxid till en lagringsplats är fartygsbaserad transport det enda realistiska alternativet vid CCS inklusive bio- CCS i Sverige för överskådlig framtid. Avståndet till en tänkbar lag- ringsplats påverkar kostnadsbilden men inte på ett avgörande sätt; så länge en anläggning är lokaliserad utmed den svenska kusten eller vid Mälaren och Vänern kan anläggningen vara en kandidat för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Staten bör dock i nuläget avstå från att i egen regi genomföra en satsning på transportinfrastruktur för koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Svensk &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bedöms medföra små konsekvenser för den bio- logiska mångfalden vid de kvantiteter som är relevanta för att nå nettonollmålet, även om uttaget av biomassa ökar något jämfört med dagens situation. Vid framtagandet av styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på europeisk nivå behöver det säkerställas att inga incitament ges för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som riskerar att leda till markanvändning som inte är håll- bar. Det är samtidigt viktigt att inte skapa hinder för hållbar bio- massaanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft26"&gt;Även om erfarenheterna av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i praktiken är begränsade är kunskapsläget relativt gott vilket gör att CCS in- klusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan genomföras i Sverige utan att resultat från på- gående eller planerade forskningsinsatser behöver inväntas. För att ytterligare förbättra kunskapsläget kan forskning riktas mot system- frågor kopplade till CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; – t.ex. styrmedel, accep- tans, värdekedjeintegrering samt konsekvenser för biomassaanvänd- ningen och energisystemet vid en omfattande tillämpning av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Grundforskning och tillämpad forsk- ning i samarbete med svensk industri för att sänka kostnaden och minska energiintensiteten för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är också av stor vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Det saknas i dag såväl nationella som &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; ekono- miska incitament för fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En incitamentsstruktur behöver införas som främjar teknikutveckling och demonstrations- verksamhet samtidigt som den skapar långsiktiga ekonomiska förut- sättningar för fullskaliga projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Styrning för att utveckla komplicerade och kapitalintensiva värdekedjor som bio- CCS behöver vara uthållig, förutsägbar och långsiktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; resulterar i ett nettoupptag av koldioxid ur atmosfären, vilket är en nytta som kan tillskrivas ett ekonomiskt värde för sam- hället i stort men det resulterar inte i någon nytta specifikt för den verksamhetsutövare som tillämpar &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Utsläpp av fossil kol- dioxid orsakar däremot en skada för samhället men är en oönskad bieffekt av produktion som är en nytta för verksamhetsutövaren. När styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; utformas behöver hänsyn tas till den stora principiella skillnaden mellan de två fallen. Medan det är rimligt att en utsläppare betalar för de skador utsläppen åstadkommer är det rimligt att den som skapar negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; får betalt för den nytta som genereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Parallellt med att Sverige utvecklar nationella styrmedel för intro- duktion av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver Sverige verka för att &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; styrmedel kommer på plats. Sverige behöver vara lyhört gentemot andra medlemsstater och Europeiska kommissionen samt agera pragmatiskt och strategiskt utifrån svenska intressen när det gäller hur styrmedel utformas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Ingen myndighet är i dag utpekad som övergripande ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor.&lt;/NOBR&gt; Ingen myndighet har heller ett utpekat ansvar att sam- ordna myndigheternas arbete med CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Detta är en brist som bör åtgärdas. Eftersom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är en teknikkedja som ännu inte är etablerad eller väl känd i Sverige är det också viktigt att stärka förutsättningarna för effektiv informations- delning mellan myndigheter, privata aktörer, akademi och samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Följande åtgärder bör vidtas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Skapa förutsättningar för transport och lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sverige bör driva frågan om att alla transporter av koldioxid för lagring ska ingå i EU:s utsläppshandelssystem. Samtidigt bör Sverige ansöka om att få föra in (s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;opt-in&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; alla transporter av koldioxid för lagring i utsläppshandelssystemet för egen del. Syste- met bör vidare innehålla en godkänd metod att övervaka koldi- oxiden under transporten och en möjlighet att med massbalans- metod särskilja biogen och fossil koldioxid vid transport och lagring utan att allt betraktas som fossil koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sverige bör ratificera den ändring av Londonprotokollet som inne- bär att transport av koldioxid för geologisk lagring hos annan part till protokollet under vissa förutsättningar undantas från det exportförbud som protokollet föreskriver. Samtidigt bör Sverige agera för att påskynda andra parters ratificering av ändringen så att den kan träda i kraft. När Sverige har ingått ett bilateralt avtal om transport och lagring i ett annat land bör Sverige vidta de åtgärder som krävs så att ändringen av Londonprotokollet kan tillämpas provisoriskt till dess den träder i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sverige bör ta initiativ till att parterna till Helsingforskonven- tionen ändrar konventionen eller antar en resolution om tolkning av konventionen som innebär att geologisk lagring i havsbotten tillåts, så att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; blir förenligt med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör verka för att beslutet om det s.k. moratoriet om geo- engineering som fattades på konventionen för biologisk mång- falds tionde partsmöte i Nagoya ändras så att inte &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och annan &lt;NOBR&gt;icke-fossil&lt;/NOBR&gt; CCS omfattas av moratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sverige bör föreslå att ett tillägg görs till definitionerna av trans- port av koldioxid i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd för- klaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (gruppundantagsförordningen) och i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi så att statligt stöd även kan ges för andra transporter av koldioxid för lagring än genom rörledningar. Vidare bör Sverige föreslå att möjligheterna att ge statsstöd enligt gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till avskiljning och lagring av koldioxid förlängs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att identifiera vad ett beslutsunderlag om en svensk lagringsplats för koldioxid behöver innehålla och hur ett sådant skulle kunna tas fram. I uppdraget ingår att redovisa vilka undersökningar, data- mängder och modelleringar som krävs samt att uppskatta vad insatserna innebär i form av resurser och tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Energimyndigheten bör få i uppdrag att tillsammans med norska myndigheter precisera vad ett bilateralt mellanstatligt avtal om transport till och lagring av koldioxid i Norge bör innehålla, inklu- sive vad som behövs för att uppfylla kraven enligt Londonproto- kollet för export av koldioxid. Energimyndigheten bör genomföra uppdraget i samråd med Naturvårdsverket och SGU samt i dialog med näringslivet. I uppdraget bör även ingå att utröna om intresse finns i Nederländerna och Storbritannien för att genomföra mot- svarande analys tillsammans med nämnda svenska myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Fortsätt stödja teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Investeringsstödet för minusutsläpp bör fortsätta att främja tek- nikutveckling och demonstration inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Riktat stöd för teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver sannolikt finnas kvar i någon form fram till åtminstone 2030, även om de insatser som behöver stöd kan komma att ändra karaktär fram tills dess. Anslagets framtida storlek bör bestämmas med hänsyn till erfarenheterna från genomförda utlysningar och in- satser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Tillämpa omvänd auktionering för att stödja fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Energimyndigheten bör få i uppgift att anordna s.k. omvända auktioner av negativa koldioxidutsläpp genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för att stödja fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De omvända auktionerna ska resultera i differentierade garanti- priser för lagrad biogen koldioxid för de aktörer som vinner auktio- nerna (normalt de lägsta buden). Den ersättning som utbetalas bör vara mellanskillnaden mellan överenskommet garantipris och värdet av eventuella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; och nationella stöd för att främja bio- CCS som en aktör erhåller. För att få medel utbetalda bör det ställas krav på att projektägaren ansökt om relevanta stöd från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Utbetalningar bör delvis kunna ske i förskott, vilket kan ses som en form av investeringsstöd. Upphandlingarna bör vara begrän- sade i termer av maximal totalkostnad och maximal kostnad per ton geologiskt lagrad koldioxid. Bindningstiden bör vara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år för att möjliggöra långsiktig planering för inblandade parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den totala mängden lagrad biogen koldioxid som upphandlas genom omvända auktioner bör i ett första skede begränsas till maxi- malt 2 miljoner ton per år (uppskattningsvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; anläggningar). När &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; nått denna kvantitet och mognadsgrad i Sverige bör er- farenheterna med omvänd auktionering utvärderas, som en del av en översyn av formerna för den fortsatta styrningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Övrig styrning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;På sikt kan de ekonomiska styrmedel som föreslås ovan öppnas upp även för andra tekniker för negativa växthusgasutsläpp som innebär permanent lagring i syfte att öka förutsättningarna för kost- nadseffektivitet i styrningen. Ingen sådan annan teknik bedöms dock i nuläget vara tillräckligt mogen och ha potential i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande regler för beskattning innebär att det ofta är fördel- aktigt att använda ånga i stället för el för avskiljning av koldioxid. Detta kan leda till att anläggningar med egen elproduktion som tillämpar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; byter till ångturbiner med lägre maximal eleffekt än i dag, vilket bl.a. kan leda till försämrad effektbalans under kalla vinterdagar. Regeringen bör se över om det finns anled-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;ning och möjlighet att skattebefria egenproducerad el som används för avskiljning av koldioxid, eller att vidta annan åtgärd för att minska risken för en försämrad effektbalans till följd av turbinbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Koldioxidlagring som bidrar till ökad utvinning av olja eller natur- gas genom s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;enhanced hydrocarbon recovery &lt;/SPAN&gt;(EHR) bör inte kunna räknas som en kompletterande åtgärd för att nå de svenska klimatmålen, oavsett koldioxidens ursprung. Endast projekt inom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; där koldioxidlagringen sker permanent och utan att bidra till EHR bör kunna ta del av statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Verka för styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sverige bör verka för att EU utvecklar ett gemensamt långsiktigt styrmedel för att främja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Ett separat teknikneutralt styrmedel med &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; finansiering för att åstadkomma permanenta negativa utsläpp av växthusgaser kan vara den mest framkomliga vägen i närtid, eftersom alternativet inte kräver om- förhandling av EU:s huvudsakliga rättsakter på klimatområdet. Ett annat alternativ är att förändra EU:s utsläppshandelssystem så att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ger upphov till utsläppskrediter som får användas inom ramen för utsläppshandelssystemet. Det är dock inte önsk- värt att detta leder till att omställningstrycket inom utsläppshandels- systemet minskar. Förändringen behöver därför genomföras i kombination med en åtgärd som justerar antalet utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft37"&gt;Förtydliga och utveckla ansvarsfördelningen inom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Energimyndigheten bör göras samordningsansvarig för frågor som gäller CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom ett tillägg till myndig- hetens instruktion som innebär att myndigheten ska samordna arbetet vid berörda myndigheter i &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; och göras ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; som inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Samordningsansvaret innebär inte att Energimyn- digheten tar över något ansvarsområde från annan myndighet eller överordnas annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Energimyndighetens instruktion bör ändras så att myndigheten får i uppgift att arbeta för att skapa förutsättningar för en väl pla- nerad, resurseffektiv och miljömässigt hållbar utbyggnad av CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Myndigheten bör också få i uppgift att bistå aktörer inom CCS eller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med information och vägledning om t.ex. legala frågor och stöd som kan sökas natio- nellt eller från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppgift att inrätta ett nationellt centrum för CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; som en del av myn- digheten. Det nationella centrumet bör ha till uppgift att främja en ändamålsenlig tillämpning av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige, bygga nätverk för ökat kunskapsutbyte, tillhandahålla en platt- form för dialog och samarbete mellan myndigheter, aktörer och intressenter, möjliggöra ett koordinerat agerande från aktörernas sida och bidra till att förståelsen av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ökar i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör få i uppgift att främja att intresserade verksamhetsutövare utför plats- specifika studier av förutsättningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Studierna bör exempelvis kunna ge besked om ungefärlig kostnad för avskilj- ning av olika volymer koldioxid, vilka möjliga transportlösningar som finns och vad de kan kosta. Studierna bör kunna finansieras av investeringsstödet för minusutsläpp. Stödet bör kunna sökas av och utbetalas till verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Energimyndigheten bör få i uppdrag att utreda hur samordning av olika prövnings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna underlätta avskiljning, transport och lag- ring av koldioxid från svenska utsläppskällor. Detta inkluderar tillståndsprövningen enligt utsläppshandelssystemet. I uppdraget bör ingå att ta fram en plan för en vägledning med stöd och råd till verksamhetsutövare och tillstånds- och tillsynsmyndigheter i prövnings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; så att prövningarna och tillsynen blir så effektiv som möjligt samt, där det är möjligt, verka för att prövningarna löper parallellt. Vidare bör uppdraget omfatta om en särskild myndighet ska ha ett sam- ordningsansvar för prövning och tillsyn av CCS- inklusive bio- &lt;NOBR&gt;CCS-anläggningar&lt;/NOBR&gt; och vilken myndighet som i så fall ska ha ett sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Andra tekniska åtgärder för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;Förutsättningar och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Den realiserbara potentialen för andra tekniker för negativa utsläpp är osäker eftersom flera av de alternativa teknikerna är under utveck- ling och i hög grad oprövade. Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige före mitten av detta århundrade. Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Utredningen har studerat flera olika tekniker: biokol som kol- sänka, inbindning av koldioxid i krossad betong, inbindning av kol- dioxid i slagg från avfallsförbränning, direktinfångning och avskilj- ning av koldioxid i atmosfären och lagring (&lt;SPAN class="ft10"&gt;air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS), påskyndad vittring, havsgödsling och CCU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utredningen bedömer att användning av biokol som metod för långsiktig kolinlagring och samtidig jordförbättring är den av de studerade teknikerna som har störst realiserbar potential att bidra till negativa utsläpp i Sverige i mitten av detta sekel, med reservation för att kunskapsläget är bristfälligt. I Sverige pågår redan en småskalig produktion och användning av biokol. Biokolet används framför allt som jordförbättringsmedel i parker och trädplanteringar. Kolsänkor genom användning av biokol redovisas dock inte i Sveriges klimat- rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Produktionsanläggningar för biokol har tidigare fått invester- ingsstöd från det s.k. Klimatklivet och sådant stöd får även ges under innevarande programperiod. Ersättning kan ges både för substitu- tion av fossila bränslen och kolinlagring. Det är även möjligt att få investeringsstöd genom landsbygdsprogrammet för produktions- anläggningar för biokol som ersätter fossila bränslen. På sikt skulle stöd kunna ges till användning av biokol för kolinlagring och jord- förbättring inom ramen för landsbygdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Kvalitetskrav bör ställas vid statligt stöd till biokolsprojekt, bl.a. att biokolets sammansättning ska vara stabil för att stöd ska kunna ges för ökad kolinlagring. Förväntad kolsänka ska beräknas utifrån vetenskaplig grund. Dessutom bör det ställas krav på att endast håll- bart producerad råvara används vid produktionen samt att använd- ningsområdet är sådant att det bidrar till kolsänka, t.ex. användning i jord, åkermark, djurfoder och senare spridning som gödsel på åker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;mark, strömaterial till djurbäddar och senare spridning på åkermark samt inblandning i byggnadsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Ytterligare insatser inom tillämpad forskning, tester och utvär- dering av svenska biokolsprojekt behövs dock för att avgöra i vilken utsträckning användning av biokol som kolsänka kan bidra till de kompletterande åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Potentialen för avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är osäker, endast en bråkdel av dagens utsläpp av fossil och biogen koldioxid avskiljs och används. CCU har potential att dels ersätta fossila bränslen och fossilbaserade material med koldioxidbaserade produkter, dels skapa en marknadsmässig grund till att förbättra av- skiljningstekniken för koldioxid. För att koldioxidanvändningen ska betraktas som ett negativt utsläpp krävs att koldioxiden är biogen &lt;NOBR&gt;(bio-CCU)&lt;/NOBR&gt; eller atmosfärisk samt lagras in långsiktigt. I dagsläget finns dock ingen vedertagen definition i klimatrapporteringen av vad långsiktig kolinlagring innebär. I de flesta fall återgår den infångade koldioxiden relativt snabbt till atmosfären, och CCU betraktas där- med som cirkulär användning av koldioxid för att fördröja utsläpp. Det kan dock finnas viss potential till långsiktig kolinlagring i bygg- nadsmaterial men mer forskning behövs inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Det finns fördelar med långsiktiga teknikneutrala ekonomiska incitament för negativa utsläpp med liknande egenskaper och per- manens, eftersom det är oklart vilka tekniker som har förutsätt- ningar att bidra till kostnadseffektiva åtgärder på lång sikt. Även på sikt kommer det dock sannolikt finnas nya tekniska lösningar som kan behöva bli föremål för särskilda insatser för att stödja utveck- lingen. Även den frivilliga marknaden för klimatkompensation kan bidra till att utveckla nya tekniker för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Följande åtgärder bör vidtas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det bör fortsatt vara möjligt att få investeringsstöd till biokols- anläggningar genom Klimatklivet och landsbygdsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det bör utredas om stöd på sikt bör ges till användning av biokol för kolinlagring och jordförbättring inom ramen för landsbygds- programmet. Om ett sådant stöd införs behöver behovet av och formerna för investeringsstöd till biokolsanläggningar ses över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Förutsättningar och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Parisavtalets regler för handel med resultat från utsläppsbegräns- ningar mellan länder är ännu inte färdigförhandlade och det kommer dröja innan formerna för sådan handel utvecklats i sina detaljer. Avtalet innebär en stor förändring jämfört med situationen under Kyotoprotokollet, i och med att alla parter nu har antagit egna klimat- planer som ska avspegla landets eller regionens bidrag till uppfyllelsen av Parisavtalets mål. De nationella bidragen är dock otillräckliga i nuläget och avtalet förutsätter att de successivt ska skärpas. Avståndet till de utsläppsnivåer som globala 2- och framför allt &lt;NOBR&gt;1,5-graders-&lt;/NOBR&gt; scenarier kräver är mycket stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;Det är viktigt att de utsläppsbegränsningar som Sverige bidrar till, i bilaterala avtal eller gemensamt med flera andra länder och inter- nationella organisationer, ges en sådan utformning att de är additio- nella, bidrar till hållbar utveckling och kan bidra till att även värd- landets klimatambitioner kan höjas. Sådana effekter kan uppnås genom valet av land, program- och åtgärdstyper, de villkor som ställs på värdlandets egna styrmedel samt genom att mängden resulterande enheter från de åtgärder som genomförs beräknas i förhållande till ett strikt referensscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Det kommer inte vara enkelt att i varje enskilt förvärv ställa krav på förbättringar inom alla ovan nämnda områden men ambitionen bör vara att åstadkomma resultat inom så många områden som möj- ligt. I de avtal som sluts med ovan beskrivna ambitionshöjande inrikt- ning, bör inriktningen samtidigt vara att eftersträva största möjliga kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; början bedöms efterfrågan på enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder under Parisavtalet sammantaget bli relativt begränsad, med få uttalade köparländer och värdländer. Det internationella flyget bedöms komma att stå för den största efterfrågan på enheter och därmed också bli prissättande på marknaden för s.k. offsetprojekt, åtminstone i inledningen. Priserna bedöms bli relativt låga, men ändå högre än när de var som högst under Kyoto- avtalets första åtagandeperiod. Situationen kan förändras om exempelvis &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; gemensamt skulle välja att även inkludera internatio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;nella utsläppsbegränsningar som en delmängd av ett skärpt &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; till 2030. Då skulle priserna på åtgärder i andra länder stiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;En av utgångspunkterna för det svenska klimatpolitiska ram- verket är att det genomförs i en värld som ställer om på ett sätt som är i linje med Parisavtalets temperaturmål. Kostnaderna för ytter- ligare åtgärder stiger i scenarier som bygger på att &lt;NOBR&gt;1,5-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; nås och de närmar sig varandra världen över i scenarier med en kost- nadsoptimerande ansats. Kostnaderna konvergerar till 2050 i en del scenarier, i andra modelleringar konvergerar de redan till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Priserna på enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder, i en värld som ställer om, beräknas hamna på ungefär samma nivå eller högre än vad motsvarande kompletterande åtgärder i Sverige bedöms kosta på marginalen vid samma tid, t.ex. i form av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och kol- inlagring i jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Samtidigt kan det inte uteslutas att nya åtgärdsmöjligheter kan komma att utvecklas i andra länder och att dessa åtgärder blir mer kostnadseffektiva än kompletterande åtgärder i Sverige, t.ex. nya åtgärder eller tekniker för negativa utsläpp i form av DACCS eller biokol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Sverige har under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; investerat i en relativt stor volym utsläppsenheter från framför allt &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft45"&gt;Clean Development Mechanism&lt;/SPAN&gt;) under Kyotoprotokollet för att bidra till Sveriges natio- nella mål 2020. Enheterna har successivt annullerats och i efterhand delvis redovisats som s.k. resultatbaserad klimatfinansiering av ut- släppsminskningar, som en del av Sveriges åtagande om klimatfinan- siering under klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Någon större samordning bedöms inte ha ägt rum mellan dessa insatser och andra finansieringsinsatser inom näraliggande områden, främst finansiering med biståndsmedel av åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser i minst utvecklade länder. Sveriges nuva- rande åtagande om klimatfinansiering uppgår sammanlagt till cirka 6 miljarder kronor per år från och med 2020 – ett åtagande som kan komma att öka i omfattning mot &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; mitt, om inte tidigare. En mindre del av dessa insatser beräknas gå till åtgärder som sänker utsläppen, främst som en sidoeffekt, och en större del till åtgärder för klimatanpassning, även det som en sidoeffekt av biståndsprojekt med flera samtidiga nyttor. Andelen resultatbaserad klimatfinansier- ing, där utsläppseffekten per insatt krona beräknas, är låg. De flesta av projekten genomförs i gruppen av minst utvecklade länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Om Sverige, inom ramen för landets åtagande om klimatfinan- siering, framgent även väljer att bidra till program för utsläpps- begränsningar i medelinkomstländer med relativt höga och växande utsläpp har Sverige möjlighet att bidra till större spridningseffekter av åtgärder i regioner där det, globalt sett, är särskilt angeläget att den nuvarande utsläppstrenden snabbt viker nedåt. Genom att insatserna dessutom knyts till Parisavtalets artikel 6 kommer de faktiska klimat- effekterna av åtgärderna kunna beräknas enligt internationellt överens- komna principer. Förutsättningarna för att uppnå en resultatbaserad finansiering ökar, vilket i sin tur gör att möjligheterna att uppnå en större effekt per insatt krona förbättras jämfört med om åtgärderna skulle finansieras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det program som utredningen föreslår ska delvis syfta till att bidra till de kompletterande åtgärderna i den omfattning som kan komma att behövas, men de ska också syfta till att öka Sveriges klimatfinan- siering av åtgärder för utsläppsminskningar, framför allt i medel- inkomstländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Denna del av Sveriges bidrag till klimatfinansiering blir genom det föreslagna programmet resultatbaserad och genomförs främst i län- der som har stora och växande utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Följande åtgärder bör vidtas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft37"&gt;Inriktning mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör inrätta ett program för internationella utsläppsminsk- ningar under Parisavtalets artikel 6 som ska genomföras under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Det nya programmet behöver resultera i enheter från utsläppsbegränsningar motsvarande minst 20 miljoner ton kol- dioxidekvivalenter under &lt;NOBR&gt;2020-talet,&lt;/NOBR&gt; för att fungera på det sätt som utredningen föreslår. För att åstadkomma ett sådant resultat kan en budget motsvarande i genomsnitt 400 miljoner kronor per år behöva avsättas under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Programmet föreslås bidra till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;andelen klimatfinansiering av åtgärder för utsläppsminskningar ökar, blir resultatbaserad samt i högre grad även omfattar medel- inkomstländer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;målen för de kompletterande åtgärderna uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Insatserna behöver ge incitament till ambitionsnivåhöjningar i linje med Parisavtalets temperaturmål, ha hög miljöintegritet och bidra till hållbar utveckling i värdländerna såsom föreskrivs i arti- kel 6.1 i Parisavtalet. Programmet föreslås utformas så att det bidrar till att värdländerna ska kunna höja ambitionerna i sina klimatplaner. Den ambitionshöjande inriktningen bör påverka valet av värdländer där utsläppsbegränsningarna genomförs, vilka pro- gram- och åtgärdstyper som väljs ut för finansiering, de villkor som ställs på värdlandets egna styrmedel samt genom att mängden resulterande enheter från de åtgärder som genomförs beräknas i förhållande till ett strikt referensscenario.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Värdländerna för insatserna förutsätts justera sin utsläppsredo- visning så att ingen dubbelräkning av utsläppsminskningar sker. Justeringen behöver göras oavsett om Sverige senare använder de förvärvade enheterna som en del av landets klimatfinansiering eller som en del av de kompletterande åtgärderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sida bör tillsammans få i uppdrag att ge förslag på hur insatserna inom klimatfinansier- ing genom utsläppsminskningar och internationella insatser för kompletterande åtgärder bäst samordnas, bl.a. mot bakgrund av utredningens förslag till nytt program för internationella insatser i medelinkomstländer. Energimyndigheten bör få i uppgift att hålla samman uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Inriktning på de internationella insatserna mot 2045 och därefter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;De internationella insatserna för att bidra till ytterligare utsläpps- begränsningar behöver fortsätta även efter 2030. Insatserna för ytterligare utsläppsminskningar kommer att vara centrala, sam- tidigt som insatserna för att åstadkomma negativa utsläpp succes- sivt behöver öka i omfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vid en global ambitionsnivåhöjning i linje med Parisavtalets tem- peraturmål, dvs. den utveckling som det svenska klimatpolitiska ramverket förutsätter, behöver de långsiktiga insatserna för ut- släppsbegränsningar i andra länder mot klimatmålet 2045 huvud- sakligen riktas mot åtgärder för negativa utsläpp med hög per- manens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Sammanfattning: Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Fortsatta insatser för utsläppsbegränsningar i andra länder, vid sidan av åtgärder för negativa utsläpp, bör föras till området resul- tatbaserad klimatfinansiering och inte räknas som kompletterande åtgärder i det svenska klimatpolitiska ramverket när Sverige ska uppnå nettonollutsläpp senast 2045 och nettonegativa utsläpp där- efter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3469x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p220 ft7"&gt;Summary: The pathway to a climate- positive future – strategy and action plan for achieving negative greenhouse gas emissions after 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Attaining negative emissions of greenhouse gases will demand supplementary measures alongside extensive emission mitigation. This strategy sets out principles and targets for a policy in the area of supplementary measures and an action plan for achieving them.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;All pathways that limit global warming to 1.5 °C with limited or no overshoot project the use of carbon dioxide removal (CDR) on the order of &lt;NOBR&gt;100–1&lt;/NOBR&gt; 000 GtCO&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;over the 21st century. CDR would be used to com- pensate for residual emissions and, in most cases, achieve net negative emissions to return global warming to 1.5 °C following a peak (high confidence).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;Introduction&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;According to the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), measures and technologies are needed for net negative emissions of carbon dioxide to limit global warming to a maximum of 1.5 °C. The IPCC states that net negative emissions of carbon dioxide arise when a larger amount of carbon dioxide is removed from the atmosphere thanks to human activity than the residual emis- sions caused by humans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Under the Paris Agreement on climate change (the Paris Agree- ment) the parties are to strive to achieve a balance between anthro- pogenic emissions by sources and removals by sinks of greenhouse gases in the second half of this century. It is assumed that developed countries will lead the way in these efforts, and many countries around the world have adopted or are moving to adopt net zero emission targets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Sweden’s climate policy framework from 2017 states that by 2045, Sweden is to have zero net emissions of greenhouse gases into the atmosphere and should thereafter achieve negative emissions. However, attaining this goal will demand supplementary measures alongside extensive emission mitigation, as net negative emissions cannot solely be attained by reducing emissions. The climate policy framework can thus not be implemented without a policy for supple- mentary measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;The climate policy framework places Sweden in a small but grow- ing group of countries in the forefront of combating climate change. This strategy sets out how Sweden can work on measures and techno- logies that produce negative greenhouse gas emissions, i.e. that lead to net removal of greenhouse gases from the atmosphere, and other types of supplementary measures to achieve the goals of the climate policy framework. Few countries have come as far in their preparations to attain net negative emissions as Sweden. If the action plan in the strategy is implemented, together with the drastic emission cuts that are prescribed by the climate policy framework, Sweden’s credibility as a trailblazing country on climate issues will be significantly increased. This will clearly show that Sweden intends to act in line with the science to play its part in attaining the goal of the Paris Agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Being a trailblazer takes courage. A policy needs to be developed for what is partly an entirely new area, characterised by major uncer- tainties and limited experience. However, there are no major risks and no insurmountable obstacles that justify Sweden postponing action. On the contrary, there are weighty reasons in favour of acting and major opportunities to be gained from rapidly putting in place the measures required to bring about net negative emissions. These reasons are further elaborated on below under the heading &lt;SPAN class="ft45"&gt;Supplementary measures are needed alongside emission mitigation&lt;/SPAN&gt;. Under the heading &lt;SPAN class="ft45"&gt;Principles for how the volume of supplementary measures should be built up&lt;/SPAN&gt;, an account is provided of what the build-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;ing blocks of a policy to maximise the benefit of supplementary mea- sures could look like.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;Sweden is a sparsely populated, forested country; more than two- thirds of Sweden’s land area is covered by trees. This means that measures that affect carbon sequestration in forests and in the soil and the opportunity to produce renewable raw materials in a sustain- able way are vitally important to Sweden’s national net emissions. Although Swedish agriculture does not cover as large an area, there are good opportunities there too to increase production and increase carbon sequestration in ways that contribute towards several simul- taneous added values.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;The abundant access to biomass as a raw material for the pulp and paper industry has resulted in Sweden having a large number of signifi- cant point emission sources of biogenic carbon dioxide. In addition, the use of biomass residues from forest management and forest industries has given rise to several large point emission sources of bio- genic carbon dioxide in the energy sector. The potential for negative emissions through the application of &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (capture, transport and storage of carbon dioxide of biogenic origin) at these sites is high.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Sweden thus has unusually good potential to introduce particular measures and technologies that result in negative emissions of green- house gases and should make use of these as far as possible. Some countries have similar opportunities to Sweden and can make use of the same measures and technologies to achieve negative emissions, while other countries will entirely or partly need to choose different paths based on their specific situation. Considering the magnitude of the climate challenge and the urgency with which it must be tackled, all opportunities to achieve negative greenhouse gas emissions in the world must be seized.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;The purpose of the strategy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The overarching purpose of the strategy is to help Sweden to attain the goals of the climate policy framework.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The strategy is to make it possible to use supplementary measures to attain the goal of net zero emissions by 2045 at the latest, and the goals for 2030 and 2040.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The strategy is to make it possible for Sweden to attain net nega- tive emissions of greenhouse gases once the net zero goal has been reached, by using supplementary measures.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The strategy is to help to attain the goals of the climate policy framework in a manner that is efficient in terms of costs and the socio economy and without impairing Sweden’s capacity to attain its environmental quality objectives.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft44"&gt;Targets for supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Targets for supplementary measures should be agreed and decided. The strategy assumes the following targets for supplementary mea- sures:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;In 2030 Sweden is to achieve supplementary measures equivalent to at least 3.7 million tonnes of carbon dioxide per year.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;In 2045 Sweden is to achieve supplementary measures equivalent to at least 10.7 million tonnes of carbon dioxide per year. This level is to be able to increase after 2045.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Between 2021 and 2045, the volume of annually generated sup- plementary measures will constantly increase.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;It is up to future governments to decide the extent to which sup- plementary measures are to be counted towards the goals of the climate policy framework.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;The target level for supplementary measures in 2045 is based on the maximum permitted use of supplementary measures to achieve the net zero emission goal of the Swedish climate policy framework. In the same way, the target level for supplementary measures in 2030 is based on the maximum permitted use of supplementary measures to achieve the climate goal for 2030. The underlying idea is that the volume of supplementary measures is to be built up continuously over time. Therefore, there is no need for a quantitative target level for supplementary measures by 2040; the important thing is that the volume of supplementary measures continues to grow towards the target level for 2045.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Climate goals in the climate policy framework are expressed as percentages of historical emissions. This means that climate goals expressed as volumes may change as Swedish emission reporting evolves. The target levels for supplementary measures may therefore need to be reviewed in the event of major changes to previously reported historical emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft52"&gt;Supplementary measures are needed alongside emission mitigation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;Emission mitigation and supplementary measures are both needed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;To meet the goal set out in the Paris Agreement and the Swedish climate goals, there is a need for both emission mitigation and sup- plementary measures. Under the climate policy framework, emis- sions in Sweden must fall by at least 85 percent by 2045 compared with 1990. Supplementary measures do not replace the need for an extensive transformation of society and for &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; emission mitigation but are a complement to such developments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Some emissions are very hard to mitigate&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;The goal of net zero emissions in Sweden by 2045 will be very difficult to meet by reducing emissions alone. This is because certain emissions are judged to be particularly hard to eliminate entirely, at least not without also halting the activity that gives rise to the emis- sions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Reducing greenhouse gas emissions by at least 85 percent re- quires ceasing practically all use of fossil fuel in society at the same time as emissions from industrial processes reach levels close to zero, partly by phasing out the use of fossil inputs and by applying CCS technology in industries such as cement production, where fossil carbon emissions cannot otherwise be avoided. The efficiency of the use of energy and materials must be hugely improved, and emissions from electricity supply need to reach &lt;NOBR&gt;zero-levels&lt;/NOBR&gt; while electricity use increases in industry and the transport sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;The greenhouse gas emissions that remain once emissions have been reduced by 85 percent are mainly methane and nitrous oxide&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;emissions from several disparate sources in society, e.g. from incin- eration of biofuels, waste water treatment plants, digestion for bio- gas production and emissions from agriculture. Based on today’s knowledge and technology, these remaining emissions are judged to be very difficult and expensive to eliminate entirely.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;The largest remaining greenhouse gas emissions in 2045 are expected to be found in the agricultural sector. Agricultural green- house gas emissions largely come about as the result of biological processes, and emissions are typically spread across a very large area, making them hard to control and capture. It is true that emissions may be reduced per produced unit of food or agricultural product and by prioritising the production of products with low associated emissions, but emissions cannot be eradicated entirely. Given today’s knowledge and technology, Sweden cannot attain zero emissions as long as agriculture continues to exist. Sweden can therefore not attain the national climate goal of net zero emissions by 2045 at the latest through emission mitigation alone.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;The conclusion therefore is that supplementary measures are needed to compensate for emissions that cannot be entirely elimi- nated with today’s knowledge and technology. Investment in the field of supplementary measures, in parallel with technological devel- opment and a transformation of society to reduce emissions, will mean Sweden is not dependent on highly uncertain future leaps in technology to attain the goal of net zero emissions by 2045 and will simultaneously pave the way for achieving net negative emissions thereafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Supplementary measures are needed to go beyond net zero&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;According to the climate policy framework, Sweden is to have net emissions that are lower than zero once the net zero target has been achieved by 2045 at the latest, i.e. net negative emissions. Net nega- tive emissions will only be possible if supplementary measures are used and deducted from remaining emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;The framework does not specify how far below zero Swedish net emissions must be after 2045. Provided that future national climate goals continue to be determined on a scientific basis, and taking global justice into account, it is, however, likely that Swedish climate&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft11"&gt;goals after 2045 will need to be considerably lower than net zero. In order to attain such goals, a considerable volume of supplementary measures will be needed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;According to the IPCC, unless global emissions plummet rapidly in the immediate future, considerable net negative emissions will also be needed at global level after 2050 to meet the temperature goal set out in the Paris Agreement, and this situation will prevail for a long time to come. The earlier that major reductions in emissions and negative emissions come about, the lower the need for negative net emissions will be in the second half of the century to compensate for exceeding the carbon budget for 1.5 °C, but even in such a devel- opment scenario, global net emissions would need to be below zero.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Therefore, it is likely that Sweden will have national climate goals that are considerably lower than net zero from the second half of this century onwards and for a foreseeable period thereafter. Thus, in the long term, the volume of Swedish supplementary measures will probably need to remain at a high level for a long time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft17"&gt;Supplementary measures can increase cost efficiency in both the short and the long term&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft26"&gt;If the national climate goals on the path towards net zero emissions are to be met without adding in supplementary measures, the cost of achieving the goals will rise. The supplementary measures proposed in this strategy are estimated to be associated with considerably lower costs for measures in 2030 than, for example, emission miti- gation through further increased use of biofuels over and above what can be demanded to attain the climate target for the transport sector. Also, the cost of measures in the field of biofuels to achieve the climate goal for the transport sector is judged to be higher than the cost of the proposed supplementary measures. However, this is of no practical significance, since the way the goals are designed means that the transport goal must be met without factoring in supplemen- tary measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;The cost of achieving the Swedish net zero emission goal by 2045 at the latest purely through emission mitigation is judged to widely exceed the cost of achieving the goal by also factoring in supplemen- tary measures, because the former requires major interventions regard- ing the extent of agricultural production in Sweden, among other&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft60"&gt;things. The measures that may come to be necessary for achieving the net zero climate target without supplementary measures also risk leading to higher emissions in other countries, e.g. through increased imports of agricultural products, which would seriously reduce the overall actual climate benefit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft17"&gt;The opportunity to meet more stringent climate goals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;We are constantly adding to our knowledge on climate change. IPCC’s most recent reports from 2018 and 2019 show that global net emissions need to fall extremely rapidly in the immediate decades, through emission mitigation and increased removal, if the tem- perature goal of the Paris Agreement is to be achieved. The research results also show that even now, at a temperature increase of about a degree compared with preindustrial levels, the effects of a changed climate are more extensive than was previously predicted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;It is feasible that the national climate goals will need to be tight- ened up to continue to be in line with the goal of the Paris Agree- ment and Sweden’s ambition to be a trailblazer in the area of climate change. If society in Sweden is successfully transformed to attain very low greenhouse gas emissions, supplementary measures may make it possible to respond to tougher climate goals at national or European level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft52"&gt;Principles for how the volume of supplementary measures should be built up&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft17"&gt;The same climate effect must be attained as for emission mitigation in Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;In line with the climate policy framework, the climate effect of sup- plementary measures must be comparable with the climate effect of emission mitigation in Sweden. In other words, when supplementary measures are used to attain the climate goals, this must not mean lowering ambitions in terms of climate effect. This is a very impor- tant starting point for the strategy, which, inter alia, means that it is proposed that only negative emissions (removal of greenhouse gases) and reduced emissions in the land use, land use change and forestry&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;sector (LULUCF sector) which follow from the effect of measures in this strategy are able to be counted as supplementary measures. Accounted net removals and emission reductions in the LULUCF sector which would have occurred even in the absence of these measures should not be able to be counted towards the climate goals as supplementary measures, because this could lead to a lower mitiga- tion effect in total compared with emission mitigation in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;The above interpretation is in line with the IPCC’s definition of negative emissions, which states that these arise through planned human activity, e.g. in addition to the removal that would otherwise have taken place naturally in the carbon cycle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;For supplementary measures to be comparable with emission mitigation in Sweden, the climate effect must also be comparable over time. When supplementary measures are used to attain any of the climate goals in the national climate policy framework, they must be used and allocated such that they compensate for a higher emis- sion level over time – not only for the specific target year. If supple- mentary measures were only to be used such that they compensate for a higher emission level in a specific target year, their climate effect would not be comparable with the climate effect of emission reduc- tions in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft17"&gt;The supplementary measures used must lower the cost of attaining the climate goals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Supplementary measures must be capable of helping Sweden to attain the climate goals in a &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; manner that is also effective in terms of the socio economy. In selecting which supplementary measures should be carried out, &lt;NOBR&gt;cost-effectiveness&lt;/NOBR&gt; in the short and the long term are elements that should be factored in. The analysis should also consider risks, the permanence of carbon storage, signif- icant ancillary benefits and negative effects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;The instruments applied to achieve the supplementary measures also need to be designed such that they are &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; and effec- tive in terms of the national economy. One component in this is to avoid carbon leakage, i.e. production and associated greenhouse gas emissions moving from Sweden to other areas where the production costs are lower as a result of a less ambitious climate policy.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Spreading the risks should be a guiding principle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;The different types of supplementary measures are all associated with uncertainty and risks in their implementation. These risks mean that it is highly likely that several of the projects initiated as supple- mentary measures will fail to deliver negative emissions or emission reductions according to plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;It is also possible that a whole category of supplementary mea- sures will prove to be a difficult path. This might be the case, for example, if a market for trading verified emission reductions would not come into being internationally, or if geological storage sites for Swedish carbon dioxide would not become accessible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Changes in EU regulations may mean that what can be counted as a supplementary measure today will not automatically be able to be counted as such tomorrow. This is particularly true if the scope of the EU’s main legal provisions in the climate field are changed in terms of emission sources and sinks or accounting rules. Several of these legal provisions do not extend further than 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;The type of risks naturally varies between the different supple- mentary measures. The effects of proposed and other potential mea- sures in the LULUCF sector depend, among other things, on how quickly they can be brought about and how incentives to carry out the measures are affected by other factors, e.g. the market’s demand for different products from agriculture and forestry. There are also risks associated with different forms of natural disturbances, some with a link to how the climate develops, which may limit the outcomes of the measures taken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;For &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; commercial risks are likely to be the major threat to project implementation but there are also technical, legal and political risks or obstacles that may delay or halt &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; projects, even if the proposals of the inquiry seek to reduce these.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;The Paris Agreement’s rulebook for trade in mitigation outcomes between countries has still not been finally negotiated. This is one of several factors that mean that it is likely to take a number of years before it is possible for Sweden to carry out verified emission reduc- tions in other countries in a way that firstly ensures that the efforts lead to measures over and above those that would have been taken in the host countries in any case, and secondly does not lead to double counting of the emission mitigation attained.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Other technical measures for removal of greenhouse gases are at an early stage of development and are untested on a larger scale. At the moment, there is also a lack of a system or common regulations to report and account for negative emissions using such technologies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Given the risks inherent in supplementary measures in all areas, it would be unwise to focus on only one type of supplementary mea- sure. Spreading the risk should therefore, at least initially, be a guid- ing principle for how the volume of supplementary measures is to be built up over time. In the long term, it may become clear that one or more types of supplementary measures should be prioritised over others.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Action today means room for manoeuvre tomorrow&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;The supplementary measures are generally characterised by high complexity and long lead times. No &lt;NOBR&gt;high-quality&lt;/NOBR&gt; supplementary mea- sures can be carried out without being preceded by extensive planning and preparation work. How long the time lag is between a decision on a measure until the result of the measure can start to be taken into account in climate accounting differs markedly, however, between different supplementary measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;For most of the measures in the LULUCF area, further analyses are needed of where different measures can suitably be carried out, but these analyses should not be so extensive that they prevent the measures from being implemented within a year or two. Once mea- sures are in place, it takes different amounts of time before the full effect is attained. A measure such as &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; drained peatland will reduce emissions relatively quickly, while the full effect of afforesta- tion measures will only be attained after several decades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; projects are associated with long lead times. Pilot- studies permit processes and setting up installations to capture, trans- port and store carbon dioxide will take several years in total for each individual project.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;The lead times for implementing measures in other countries that can be judged to be additional, contribute towards sustainable devel- opment and to raising the level of ambition globally, will probably be relatively long, particularly in the introductory phase. Under the Paris Agreement, all parties have their own national climate plans&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;that will gradually need to be made stricter. Limiting emissions in a country that has also adopted its own climate plan and introduced national instruments for emission mitigation in the climate field therefore requires collaboration between the parties involved, partly to identify how implementing measures will not make it more diffi- cult for the host country to meet its targets or to raise its own ambitions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Due to the long lead times from decision to result for several of the supplementary measures, it is necessary to act in the immediate future so as not to shrink future room for manoeuvre on climate policy. If, for example, &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; is to be able to play a significant role in climate policy in 2045, the first plants need to be taken into operation in the 2020s, which demands immediate action on the part of the State. The same timescale applies to certain measures in the LULUCF sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;It is thus important that an investment in supplementary mea- sures is introduced without delay so that it is possible to fully benefit from the opportunities and the room for manoeuvre that the supple- mentary measures bring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Stable terms and objectives attract project owners&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Most supplementary measures involve projects that will run for a long time, often decades. Projects in the LULUCF sector can also result in a landowner being unable to farm a specific area in the same way as before. Decisions to implement such projects are not made lightly. Projects can also be associated with major investments. This is always the case with &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; for example.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;In order to attract appropriate project owners, the area of supple- mentary measures should therefore be characterised by stable terms and conditions and clear targets. This aids predictability and reduces the risk for potential project owners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Stable terms and conditions mean that the direction of gover- nance should not change radically over time. Instruments can and should be gradually developed, but, in other words, this should take place in a way that does not dramatically alter the underlying condi- tions for the actors affected.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;The volume of supplementary measures should be built up gradually&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Swedish actors’ experience of several types of supplementary mea- sures is limited. Experience is often limited internationally too. This is the case with &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; for example, and biochar. Technologies and measures where experience is limited today can be assumed to be in a phase in which the learning curve is steep and where development towards greater effectiveness and lower costs may be rapid once experience has increased.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Gradually building up the volume of supplementary measures means experiences from early projects in Sweden and abroad can help to lower the cost and increase the efficiency of subsequent projects. Swedish projects provide relevant experience for the underlying conditions that apply here; equivalent experience cannot usually be fully obtained by studying projects abroad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;If the volume of supplementary measures is built up gradually, certain types of measures can be prioritised ahead of others on the basis of evaluations of early initiatives before volumes have reached high levels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Development towards &lt;NOBR&gt;technology-neutral&lt;/NOBR&gt; governance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;The supplementary measures that are feasible today differ wildly in character and find themselves in different phases of technological maturity. The costs of some of them may be thought to fall faster when the experience of measures increases compared with other supplementary measures where the cost scenario is more stable. There are also major differences in the quantitative potential differ- ent supplementary measures have and thus what role they can play in a &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; climate transition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;In the short term, there are therefore grounds to apply technol- &lt;NOBR&gt;ogy-specific&lt;/NOBR&gt; governance that permits different instruments and pric- ing for different types of supplementary measure. This creates oppor- tunities for measures and technologies that are currently associated with relatively high costs, compared with other options, to contribute to a &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; climate policy when experiences of the measures increase, and the costs fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;In the long term, governance of supplementary measures should be developed towards technology neutrality. Once technological&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;maturity and experience of supplementary measures have increased, &lt;NOBR&gt;technology-neutral&lt;/NOBR&gt; governance facilitates good &lt;NOBR&gt;cost-effectiveness.&lt;/NOBR&gt; In the long term, too, it is likely that there will be new technological solutions in early stages of development that may need to be the object of specific &lt;NOBR&gt;development-support&lt;/NOBR&gt; initiatives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;Technology-neutral&lt;/NOBR&gt; governance needs to consider the fact that the end product of different supplementary measures differs. For example, there is a major difference between carbon dioxide which is permanently and irreversibly stored (e.g. through &lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; and carbon dioxide that is stored for the long term but where this is temporary or reversible (e.g. through afforestation), even if both can be counted as negative emissions. This difference can justify differ- entiated compensation for negative emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;In addition to development towards &lt;NOBR&gt;technology-neutral&lt;/NOBR&gt; gover- nance, a move towards geographically neutral governance that does not take national boundaries into account may ultimately become relevant in the longer term.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;There is no ceiling for the volume of supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;The climate policy framework contains rules that limit the volumes from supplementary measures that may be counted towards the climate goals. On the other hand, there is no limit on the volume actually created.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;This strategy contains targets for the volume of supplementary measures expressed as minimum levels. In the future, however, it may prove to be the case that higher levels are needed or desirable. The proposals in the action plan seek to clear the minimum levels but they also create underlying conditions for going further in the long term where necessary and generating a larger volume of supple- mentary measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Harmony with the development of the EU’s climate policy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft60"&gt;The EU’s climate policy is developing rapidly. At the end of 2019 the EU Heads of State, except for one Member State, backed the goal of a &lt;NOBR&gt;climate-neutral&lt;/NOBR&gt; EU by 2050. The Communication from the Commission on The European Green Deal from the same period&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;contains a &lt;NOBR&gt;wide-ranging&lt;/NOBR&gt; roadmap for work in the coming years to- wards a tougher environment and climate policy for sustainable economic growth in Europe. Negative emissions are part of the European Commission’s &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; climate strategy, but actual gover- nance in this area is absent at EU level, except for the LULUCF sector. It is likely that a European policy for negative emissions of greenhouse gases will eventually be developed. It can also be noted that international climate measures are not included in the proposals drawn up so far.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Formally tightening up the EU’s climate target or organised vol- untary overperformance compared with the goals of Member States with high ambitions, would probably hasten the development of &lt;NOBR&gt;EU-wide&lt;/NOBR&gt; governance of negative emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;The Swedish supplementary measures need to be planned, de- fined, carried out and managed so that they can work well with the EU’s regulations, now and in the future.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft52"&gt;Direction of supplementary measures up to 2030 and possibility space up to 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;The volume of supplementary measures should be built up in line with the proposed targets for supplementary measures and princi- ples above. The impact assessment presented in section 20 forms a basis for this strategy and its action plan together with the con- clusions and assessments made in the other sections of the report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Direction up to 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Up to 2030 the direction should be towards creating supplementary measures equivalent to at least 3.7 million tonnes of carbon dioxide per year with a rough distribution between the main types of mea- sures set out in table 1 below. The direction may need to be modified in conjunction with the control stations proposed to reflect experi- ence won and external developments.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3484x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p245 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Equivalent to the entire effect of proposed supplementary measures compared with the measures not being carried out.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Inclusive use of biochar as a carbon sink, which, however, is not judged to result in any major boost by 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft26"&gt;The total volume of verified emission reductions in other countries should amount to a total of at least 20 million tonnes of carbon diox- ide equivalents in the 2020s. Of this, 0.7 million tonnes are calcu- lated as supplementary measures in the specific year 2030 in line with the direction above. The remaining volume is calculated partly as supplementary measures for the period &lt;NOBR&gt;2021–2029&lt;/NOBR&gt; as the quantity of supplementary measures must be built up gradually, and partly as &lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; climate financing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;If any of the other types of supplementary measures fail to deliver in line with the direction, the gap can be compensated for by a larger proportion of verified emission reductions in other countries being counted as a supplementary measure instead of as climate financing. This opportunity brings valuable flexibility, increasing the likeli- hood of meeting the target level despite the risks of loss of units in the LULCF sector, for example due to disturbances in the form of storms, insect infestation and forest fires, or in &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; due to unpredicted obstacles.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;The volume of annually generated supplementary measures will be built up gradually from 2021 to the target level of 2030 as a mini- mum. The volume is likely to increase gradually rather than linearly, because many of the measures proposed in the action plan have stepped rather than linear effects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Direction and possibility space up to 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;The direction is for Sweden to achieve supplementary measures equivalent to at least 10.7 million tonnes of carbon dioxide per year by 2045. There are to be opportunities to increase that level after&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B3485x1.jpg" style="width:434px;height:132px"  id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;2045 should this be needed. The volume of annually generated sup- plementary measures should be built up gradually from 2030 to the target level of 2045 as a minimum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;It is not appropriate to propose a detailed distribution between different types of supplementary measures in 2045 at this point because future trends in the cost of measures, alternative technologies and surrounding changes cannot be predicted. Locking in distribu- tion based on the knowledge we have today therefore risks making the effect of supplementary measures as tools in climate policy more expensive and less effective. However, it is possible to produce an argument regarding the possibility space in 2045 with intervals for the different types of measure, given the direction up to 2030 and the content of the action plan (table 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Future control stations for the supplementary measures should be used to judge where in the possibility space it is desirable to end up and to steer development in that direction.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Refers to proposed supplementary measures in this strategy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;In a world that is in transition in line with the temperature goal of the Paris Agreement, the prices of verified emission reductions in other countries are not judged to differ markedly compared with the costs of carrying out measures for negative emissions in Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft11"&gt;Up to 2045, additional measures in the LULUCF sector may come about and be included as supplementary measures in addition to the areas in which the inquiry proposes instruments, e.g. additional mea- sures in agriculture, measures on forest land and the use of biochar as a carbon sink.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;The effect on the carbon sink due to measures on forest land, e.g. increased protection of forests or measures to increase growth, is hard to assess because the effect on the carbon sink depends on both how growth develops and on the market’s demand for forest raw material, which affects the total harvesting level. Further analysis is&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;needed of how the additional contribution from different measures on forest land is to be calculated and counted if they are included as supplementary measures. One particular measure may negatively affect opportunities for implementing other measures locally, while at the same time the measures may also supplement each other in a broader sense.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;Action plan to achieve the purpose of the strategy and the targets for supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft11"&gt;The action plan seeks to fulfil the purpose of the strategy and attain the proposed targets for supplementary measures through a detailed policy in line with the direction up to 2030. The proposed policy must also make it possible to achieve supplementary measures equiv- alent to 10.7 million tonnes of carbon dioxide per year in 2045 and thereafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;The Government and the Parliament need to create sufficient incentives for supplementary measures to ensure that these are carried out to the desired extent. Under today’s climate policy there are largely no incentives for measures that bring about increased re- moval of carbon dioxide from the atmosphere. Nor are there any instruments that give market actors incentives to contribute towards funding supplementary measures as an alternative to mitigating their own emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;The action plan is divided into five sections. The first section is about creating fundamental, general conditions for supplementary measures irrespective of the type of measure. This is followed, in order, by sections on increased carbon sinks and reduced emissions in the LULUCF sector, &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; other technologies for negative emissions and, to conclude, verified emission reductions in other countries. All sections comprise two parts – firstly a descriptive element about the most important prerequisites and assessments in the area, followed by proposed measures set out in bullet point form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;The action plan should be implemented as swiftly as possible.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft17"&gt;Create the underlying conditions for developing supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Underlying conditions and assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Supplementary measures often involve &lt;NOBR&gt;investment-intensive&lt;/NOBR&gt; pro- jects that will run for a long time. For such projects to come about, the field of measures needs to be characterised by stable terms and conditions and clear targets with the aim of reducing the project risks for actors involved. A politically backed quantitative target for supplementary measures by 2045 facilitates &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; planning and &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; action for potential project owners. One target on the path towards supplementary measures by 2030 helps to create trust that the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; target will be realised.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Supplementary measures are a tool for attaining the climate goals in the climate policy framework. Targets set and determined for sup- plementary measures would mainly be aimed at attaining the climate goals and should thus be ranked equally with the climate goals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;The field of supplementary measures needs to be constantly eval- uated and developed in the same way as other parts of climate policy. Work to evaluate and develop the supplementary measures should be carried out integrated with, and within the framework of, the system on climate policy applied in general, in line with the climate policy framework.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Calculation, reporting and verification of negative emissions need to be developed to enable Sweden and the EU to follow up the cli- mate targets and report negative emissions of greenhouse gases in a transparent manner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Sweden currently lacks a system for gathering data and calculat- ing and reporting negative emissions to monitor national goals apart from existing reporting in the LULUCF sector. This should be addressed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;The international reporting guidelines and climate reporting tables need to be expanded to enable transparent reporting of negative emis- sions to the United Nations Framework Convention on Climate Change. For example, there are no guidelines for estimating how much carbon dioxide is bound in concrete, which means that there is no category for reporting such data in the climate reporting tables. Nor are today’s reporting guidelines unequivocal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Sweden has an opportunity to, and should, report data on nega- tive emissions in the annual Swedish climate report to the EU and the United Nations Framework Convention on Climate Change, even if this information cannot be reported in the tables provided. That stated above regarding data collection and reporting also applies to carbon capture and utilisation (CCU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;The following measures should be taken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;Set targets for supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;The Parliament should confirm the targets for supplementary measures proposed in, and which form the starting point for, this strategy. The targets should be ranked as subordinate to the na- tional climate goals and therefore not constitute intermediate objectives within the environmental quality objective system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft37"&gt;Implement control stations for supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The climate policy action plans that the Government must sub- mit to the Parliament every four years should set out how work on the supplementary measures is progressing. These control stations should also report whether any new type(s) of measure will be able to be counted as supplementary measures. Further- more, the climate policy action plans should contain proposals for steering development in the field of supplementary measures in the desired direction.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Government should base the control stations for supplemen- tary measures on data from relevant agencies. The Government should therefore task the Swedish Environmental Protection Agency with compiling such data in partnership with the Swedish Energy Agency, the Swedish Board of Agriculture and the Swedish&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft11"&gt;Forest Agency, as part of the Environmental Protection Agency’s existing mandate to produce data for the climate policy action plans.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The climate reporting that the Government annually presents to the Parliament as an appendix to the budget bill should account for how work on the supplementary measures is progressing. The report should also include how all types of supplementary mea- sures have been developed over time. The Government should task the Swedish Environmental Protection Agency with com- piling data for the report in partnership with the agencies con- cerned.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft37"&gt;Develop comprehensive and transparent reporting of supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency should be given the task to create a system for collecting data, and for calculating and reporting negative emissions for following up supplementary measures and the national climate goals. The system should en- compass negative emissions of greenhouse gases, including cap- ture, transport and storage of biogenic and atmospheric carbon dioxide, utilisation of biochar as a carbon sink, and CCU. Follow- ing up emissions and uptake in the LULUCF sector is already covered by existing systems but these need to be developed further to identify the effect of proposed measures in the sector. This part of the mandate should be carried out in consultation with the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Forest Agency.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Monitoring verified emission reductions through investments in other countries should be carried out in collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Pro- tection Agency.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sweden should work to see that the EU creates transparent sys- tems for reporting negative emissions of greenhouse gases. The reporting should distinguish between &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;short-term&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; or permanent carbon storage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency should be given the task to produce a proposal for how, when and in what form information about negative emissions is to be reported interna- tionally and to the EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sweden should work to ensure that the international reporting guidelines with associated methodology guidelines and the tables used in climate reporting are developed within the process of the UN Framework Convention on Climate Change and the Paris Agreement such that negative emissions can be reported appro- priately and transparently.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Increased carbon sink in forests and land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft37"&gt;Underlying conditions for measures in the LULUCF sector&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft26"&gt;Underlying conditions for measures in the LULUCF sector vary to a very great extent between different countries. In Sweden, just under 70 percent of the land area comprises forest land (28 million hectares), which can be compared with the global average of just over 20 percent. This creates an opportunity for measures that may have a relatively major impact on the carbon sink in the forest, and on the forest as a resource for renewable raw materials. Compared with other countries of the same size, the amount of agricultural land in Sweden is relatively small (less than 3.5 million hectares of arable and grazing land according to Sweden’s climate reporting). At the same time, there is also scope to create underlying conditions for higher carbon sequestration on such land through measures that may provide several additional values without affecting the domestic supply of food and other products.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft26"&gt;The biogenic carbon flows found in the LULUCF sector differ considerably from fossil carbon flows in that they are volatile, can flow in both directions and are part of a circular flow. An uptake of carbon stored in biomass at one occasion may contribute emissions at a later stage when the carbon is released, e.g. when biomass is burned or naturally decomposed. The carbon flows in the sector are also highly influenced by natural factors, but human activity is of major significance on forested and agricultural land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;There are several potential measures in the LULUCF sector capable of increasing carbon sequestration and reducing greenhouse gas emissions respectively, but the effect of the measures on total greenhouse gas emissions – when in time the effect is achieved and how &lt;NOBR&gt;long-lasting&lt;/NOBR&gt; it is – varies hugely due to the inherent inertia of the biological systems affected. This means that certain measures&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;should be put in place early in order to achieve a real effect on carbon sequestration and greenhouse gas emissions by 2030, 2040, 2045 and thereafter, while other measures can be carried out on an ongoing basis since they have a more direct impact on emissions. One diffi- culty is distinguishing which measures can also provide a &lt;NOBR&gt;long-last-&lt;/NOBR&gt; ing effect on the carbon stock into the future.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Measures to increase the carbon sink and reduce emissions in the LULUCF sector that produce additional values and meet other objectives, e.g. preserving biodiversity and reducing nutrient leach- ing, should be prioritised. Measures that contribute towards several values and objectives are generally judged to be more lasting than measures that solely help to increase the carbon sink, because in such cases there are more drivers capable of ensuring that the measures are retained.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;The inquiry’s proposed measures in the LULUCF sector&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;The proposed policies mainly concern measures on agricultural land and agricultural land taken out of production, where agricultural land means arable land and all forms of grazing. On agricultural land, the proposed policies have been judged to lead to an increase in the use of catch crops and cover crops on 400,000 hectares and agro- forestry on 50,000 hectares. The proposed policies are also judged to lead to that 40,000 hectares of agricultural land taken out of produc- tion will be used for energy crop cultivation (e.g. Salix and Poplar) and that 100,000 hectares will be used for afforestation, while ap- proximately 50,000 hectares of land in a later stage of natural over- growth should be managed to promote growth. The assessment of the effects of the measures is based on that they are implemented gradually such that the full area is attained in 2030, apart from car- &lt;NOBR&gt;bon-capture&lt;/NOBR&gt; crops, where the full area will be attained in 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;The inquiry also proposes policies that create incentives so 100,000 hectares of forest land and 10,000 hectares of former agri- cultural land on peatland previously drained for farming and forestry, may be gradually &lt;NOBR&gt;re-wetted&lt;/NOBR&gt; up to 2040. With all proposed measures, it is important that the underlying conditions for attaining other environmental objectives and the objectives of the National Food Strategy are not impeded but rather strengthened.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Provided that the measures above come about in the next ten years, they are judged in combination to be able to contribute to reducing emissions of just over one million tonnes of carbon dioxide equivalents in 2030 and almost three million tonnes of carbon diox- ide equivalents in 2045. &lt;NOBR&gt;Re-wetting&lt;/NOBR&gt; and catch crop initiatives are the most important for these estimated effects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Land use affected&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;The estimate of available land area is based on land use trends in the agriculture sector today and how land use may change. The future demand for land to produce food and other products is hard to assess, however, and may change rapidly, which means that measures that block agricultural land for other use over a long period have been included to a lesser extent than would be possible if the entire available potential were to be included.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;The measures in terms of catch crops, cover crops and agro- forestry are judged to be able to be integrated with existing land use without it being affected to any major extent. Energy crop cultiva- tion and afforestation mainly concern measures on land that has already been taken out of production but also involve land that may be taken out of production in the future to a certain extent. &lt;NOBR&gt;Re-wet-&lt;/NOBR&gt; ting covers forest land where forestry is conducted to a limited extent, often former arable land. Land where farming is carried out or has recently been carried out may also be considered for &lt;NOBR&gt;re-wet-&lt;/NOBR&gt; ting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Measures to the extent proposed by the inquiry cover less than 1 percent of the total land area used for forestry and slightly more than 14 percent of agricultural land. Regionally, however, the pro- portion may be greater as, for example, the majority (over 80 per- cent) of the approximately 230,000 hectares of agricultural land taken out of production in the past 20 years and that may be available for afforestation is found in Götaland and Svealand. This is also where the most suitable land for &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; is found (forest land and agricultural land).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Instruments to increase the carbon sink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;To put in place measures that lead to enhanced carbon sequestration on existing agricultural land and agricultural land no longer used for food or feed production, advice in agriculture and forestry needs to be stepped up at the same time as making sufficient funding available for these measures in upcoming Rural Development Programmes and in some cases through additional national financing programmes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;It is also important that existing funding for other measures that increase or maintain the carbon stocks in agricultural land, e.g. for ley that currently covers large areas, is retained in future programme periods of the Rural Development Programme. In the long term, mea- sures on agricultural land that is proposed to be counted as supple- mentary measures can be broadened such that other crops that are beneficial for carbon sequestration are also included. Adding biochar for &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; carbon sequestration with simultaneous soil improve- ment could also be included.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Outreach activity, effective advice and increased opportunities for financial support are needed to initiate extensive &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; of drained peatland. Funding that currently exists in the Rural Devel- opment Programme and in the wetlands initiative for creating or restoring wetlands must be supplemented.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;In general, the measures proposed to increase carbon sequestra- tion and reduce emissions in the LULUCF sector are &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; because they usually result in several other environmental benefits in addition to increased carbon sequestration and lower greenhouse gas emissions. For example, catch crops produce a reduction in nu- trient leaching, while &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; benefits biodiversity. The under- lying conditions for measures, and thus also the costs, vary con- siderably within the sector, and some measures, e.g. afforestation, may also bring an income for the landowner. Examples of costs of measures include the cost of &lt;NOBR&gt;re-wetting,&lt;/NOBR&gt; which comes in at between SEK 100 and SEK 700 per tonne of carbon dioxide equivalent de- pending on the land concerned, and the cost of catch crops and cover crops, where the cost comes in at between SEK 200 and SEK 700 per tonne of carbon dioxide. No simultaneous benefits have been valued in this case.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft37"&gt;Other measures to strengthen and preserve the carbon sink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;There is also potential to increase the carbon sink on forest land through measures that increase growth and forest management mea- sures that also prioritise other environmental values and by exempt- ing larger areas of productive forest land from timber production to attain other environmental objectives such as the environmental quality objective &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sustainable forests&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;In a national perspective, the total effect on the forest’s carbon balance from &lt;NOBR&gt;growth-increasing&lt;/NOBR&gt; measures and measures that in- crease the protection of forests will mainly be determined by how harvesting develops in relation to total growth. The harvesting level in turn depends on demand for Swedish forest raw material. In- creased demand for forest raw material in Sweden may also lead to more harvesting in another country if this demand cannot be met with Swedish forest raw material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Another opportunity to increase carbon sequestration is to in- crease production and use of &lt;NOBR&gt;long-lived&lt;/NOBR&gt; wood products, e.g. by in- creasing the use of wood in buildings. Increased use of &lt;NOBR&gt;long-lived&lt;/NOBR&gt; wood products also leads to reduced fossil emissions in that they can replace more &lt;NOBR&gt;fossil-intensive&lt;/NOBR&gt; alternatives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Permanently changing land use from forest land and arable land to settlement can lead to major emissions of greenhouse gases and lost carbon sinks. The effect on emissions and carbon sinks can be reduced either by development being steered to land where the impact on the greenhouse balance is lower or through limiting the area developed each year.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft26"&gt;There is also a great need to safeguard the existing carbon stocks already sequestered in biomass and in land, in the light of ongoing climate change bringing increasing risks of damage of various types, e.g. storms, drought, insect infestation, root rot and fires. There is a need to increase knowledge of different types of damage to boost preparedness in the event of outbreaks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Besides the &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; damage referred to, there is also a major need to reduce the damage from grazing wild animals in the forest. This damage has a negative impact on carbon sequestration, timber production and biodiversity, and also leads to major eco- nomic losses in forestry.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Knowledge is good but can be improved&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Knowledge about the proposed measures and of the impact of these measures on the greenhouse gas balance is already good. For several of the measures, however, it is essential that preparatory work is conducted by the agencies concerned to identify which measures should be carried out on which land so as not to negatively impact on other environmental objectives. For example, this involves devel- oping recommendations on where it is appropriate to increase bushes and trees on agricultural land, and on where afforestation is appro- priate and which varieties of tree should be used.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Several of the proposed measures already exist today in the por- tion of agriculture eligible for financial support. In conjunction with producing the new Rural Development Programme, however, com- pensation for these measures needs to be reviewed at the same time as developing support schemes for measures that are not currently included. Forms of support for measures that do not naturally fall within the Rural Development Programme, or where the support is not sufficient today, should also be developed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;The Government should therefore commission several agencies to contribute expertise and further develop work in their respective areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;An important element in terms of supplementary measures in general and supplementary measures in the LULUCF sector in par- ticular is developing reporting and monitoring systems so as to enable evaluation of the impact of proposed measures and instruments. Such a system should complement existing systems for reporting green- house gas emissions to the EU and the UN Framework Convention on Climate Change.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft37"&gt;High quality requirements for the contribution from the LULUCF sector&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Increased removal or reduced emissions from supplementary mea- sures in the LULUCF sector must be calculated and reported under Regulation 2018/841 of the European Parliament and the Council (the LULUCF Regulation).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;It should be possible to count supplementary measures in the LULUCF sector towards the national climate goals as the additional&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;effect of each individual measure proposed here, compared with the situation had the measure not been carried out, provided that the additional effect on removal and emissions can be estimated in a reli- able manner. This restriction means that only the effect of supple- mentary measures is counted towards the national target, not the entire accounting effect possible under the EU’s LULUCF regulation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;This is in line with the intentions of the &lt;NOBR&gt;Cross-Party&lt;/NOBR&gt; Committee on Environmental Objectives (SOU 2016:47) to enable contribu- tions from increased carbon sinks calculated in line with interna- tionally approved rules, e.g. that only the effect of additional mea- sures in the area may be counted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;However, it would be irrational for Sweden to report potential debits in the EU while contributions from supplementary measures are used to achieve the national objectives. Potential debits from the parts of the sector that are not affected by the supplementary measures must first be balanced. The contribution from supple- mentary measures in the LULUCF sector can thus be limited by the LULUCF Regulation’s requirement that the LULUCF sector must not have any net emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;To attain the goal of the LULUCF Regulation, all accounted flows in the respective activity are included, both changes due to the supplementary measures proposed here and changes carried out for other reasons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;The contribution from the proposed supplementary measures in the LULUCF sector is thus affected by the outcome for the whole LULUCF sector in relation to the goal of the LULUCF Regulation &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; The same approach should apply for 2040 and 2045 relative to the potential rules which will apply within the EU at that time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;In some cases, it may be difficult to distinguish the effect of pro- posed measures from other factors that also affect changes in emis- sions and removals. This mainly concerns measures that are already being carried out to a certain extent. One solution in such cases might be to calculate the detected effect of relative emissions or removal compared to emissions or removal the year the measure being intro- duced. In some cases, changes in the carbon sink arising for reasons other than the inquiry’s proposals can then be included. Considering the &lt;NOBR&gt;often-low&lt;/NOBR&gt; use of the proposed measures today, and the good opportunities for transparent monitoring, the view of the inquiry is&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;that this contribution to an increased carbon sink or emission mitiga- tion due to factors other than the inquiry’s proposed instruments is minor and does not reduce the importance of the measures for the carbon balance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;The following measures should be taken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft37"&gt;Create conditions for financing climate measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sweden should continue to work to ensure that climate measures that increase carbon sequestration and mitigate greenhouse gas emissions can also be supported in the future and afforded greater weight within the remit of the EU’s Common Agricultural Policy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft37"&gt;Produce advice and support for proposed supplementary measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Swedish Board of Agriculture should intensify existing advice, including the support that can be applied for, in order to put in place additional measures that lead to enhanced carbon sequestration on existing agricultural land and agricultural land no longer being used for food and feed production. For this, the Swedish Board of Agriculture will be allocated an equivalent of SEK 10 million per year in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Board of Agriculture should be given the task to review and investigate the potential design of existing and new measures to benefit carbon sequestration on agricultural land in the Rural Development Programme. This mandate should also include reviewing the levels of compensation. Measures that in- crease the opportunity to attain several environmental objectives and that strengthen additional values in the agricultural landscape should be prioritised.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Swedish Board of Agriculture should, in consultation with the Swedish Environmental Protection Agency, be given the task to draw up criteria for the type of land suitable for agroforestry and the species of tree most suitable for the measures without impeding the achievement of other environmental objectives and the objectives of the National Food Strategy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Forest Agency, in consultation with the Swedish Board of Agriculture, the county administrative boards and the Swedish Environmental Protection Agency, should be given the task to draw up criteria for which former agricultural land is suit- able for afforestation and which the species of tree are most suitable for the measures without impeding achievement of other environmental objectives and the objectives of the National Food Strategy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Swedish Forest Agency and the county administrative boards, in consultation with the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Environmental Protection Agency, should be given the task to develop criteria to assess the suitability and prioritisation of different types of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; projects. This is in line with the proposals for &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; drained peatland laid out in the &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; evaluation of the environmental objectives in 2019. The focus should be on producing a basis for identifying appropriate land for &lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; to steer the measures to the land that provides the most climate benefit and the most benefit for other goals, e.g. biodiversity, at the lowest cost, and for the landowners concerned to be offered free advice and financial compensation for imple- mentation, maintenance if required, and lost land value. The fund- ing that currently exists for creating or restoring wetlands in the Rural Development Programme and in the wetlands initiative must be increased by an average of SEK 125 million per year. The compensation should be placed within the remit of existing or planned measures and administrative systems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;The Swedish Forest Agency should be given the task to review potential forms of support, including the size of the compensa- tion, for afforestation, i.e. planting trees on agricultural land taken out of production, and for optimised management of natural re- generated forest on former agricultural land.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft37"&gt;Invest in research and development to increase the &lt;NOBR&gt;cost-efficiency&lt;/NOBR&gt; of measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;An investment in R&amp;D on the effects of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;re-wetting&lt;/NOBR&gt; on green- house gas emissions should be carried out, whereby the Swedish Forest Agency should be granted SEK 9 million in &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; to allocate through targeted calls for proposals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Research is needed on how different &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;climate-induced&lt;/NOBR&gt; damages to forest can be limited. An investment in research and development (R&amp;D) on how forest damage can be limited should be carried out, whereby the Swedish Forest Agency should be granted a total of SEK 6 million for the years &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; to allocate through targeted calls for proposals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency, in consultation with the Swedish Board of Agriculture, the Swedish Forest Agency and the county administrative boards, should be given the task to review how the effect on the greenhouse gas balance from exploi- tation of land is to be calculated and develop proposals for how this can be mitigated.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Other measures to strengthen and preserve the carbon sink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Under its terms of reference, the Forest Inquiry 2019 (M 2019:02) is to propose the measures needed to be able to comply with international commitments on biodiversity and climate. The pro- posals must take into account existing knowledge and needs analyses on protecting forests and increased demand for forest raw material. Once the need for measures for preserving biodiversity has been established, the measures that also contribute towards an increased carbon sink should be realised as soon as possible.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Forest Agency should be given higher appropria- tions for advisory activities on sustainable &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;growth-increasing&lt;/NOBR&gt; mea- sures, measures for enhanced nature conservation on productive forest land, and damage prevention together with &lt;NOBR&gt;climate-friendly&lt;/NOBR&gt; measures aimed at safeguarding the carbon sink and timber pro- duction. A specially earmarked budget of SEK 10 million per year for &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; is proposed for this.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;In the budget for 2020, the Government allocates the Swedish Forest Agency funding for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2022&lt;/NOBR&gt; for managing forest dam- age and to support work to combat spruce bark beetle infesta- tions. After 2022, the Swedish Forest Agency should also be granted higher funding to monitor and combat existing and new pests.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Capture and storage of biogenic carbon dioxide &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Underlying conditions and assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Sweden is &lt;NOBR&gt;well-placed&lt;/NOBR&gt; for &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Today there are about seventy facilities in Sweden whose emissions of biogenic carbon dioxide alone exceed 100,000 tonnes. The combined emissions of biogenic carbon dioxide from these exceed 30 million tonnes. The greatest biogenic point emission sources and the greatest combined biogenic carbon dioxide emissions are found in the pulp and paper industry. Electricity and district heating production, including waste incineration, also accounts for significant point emissions of biogenic carbon dioxide. Emissions from both these industries primarily derive from incinera- tion of waste products from forestry and pulp manufacture and bio- genic waste. There are also a few industrial facilities outside the pulp and paper industry with major emissions of biogenic carbon dioxide.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;The realisable potential for &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in Sweden amounts to at least 10 million tonnes of biogenic carbon dioxide per year from a 2045 perspective. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; is well suited to be a &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; mea- sure to attain the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; climate goal of net zero emissions by 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Biogenic carbon dioxide ought to be able to be captured at a cost of SEK 400 to 600 per tonne in facilities with favourable conditions for &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; mainly in the pulp and paper industry and combined heat and power (CHP) production. The cost of transporting carbon dioxide from Swedish plants to a storage site is estimated at between SEK 150 and SEK 300 per tonne. Storage and monitoring the storage site should be feasible at a cost of SEK 100 to SEK 200 per tonne of carbon dioxide.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;From a geological perspective, there is storage space for carbon dioxide from Swedish CCS (including &lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; for the foreseeable future, in Sweden or nearby. Carbon dioxide storage in Norway or&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;another North Sea country is a fully realistic alternative for Swedish CCS projects in a technical and financial sense.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;It is likely that there is significant potential for carbon dioxide storage in Sweden, but knowledge of potential domestic storage sites is poor. Developing a storage site for carbon dioxide in Sweden would take a very long time, partly for that reason. For storing carbon dioxide in Sweden to be an option in the future, we need to have better knowledge about how storage sites can be identified. How- ever, at the moment Sweden should not prioritise establishing a storage site on Swedish territory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;For &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; to be able to take place at Swedish emission sources in the immediate future, it needs to be possible to store carbon diox- ide outside Sweden’s borders. We therefore need to facilitate carbon dioxide storage abroad. The legal obstacles that currently exist to &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; transport and storage of carbon dioxide should be lifted. Swedish agencies should also investigate with agencies in potential storage countries the need for bilateral agreements and what these might involve, to ease transport to and storage in another country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Transport by sea is the only realistic alternative for transporting carbon dioxide to a storage site when conducting CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in Sweden for the foreseeable future. The distance to a po- tential storage site affects the cost scenario but not in a decisive way; as long as a plant is located on the Swedish coast, or on Lake Mälaren or Lake Vänern, it could be a candidate for CCS, including &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; In the current situation, the State should refrain from by itself carry- ing out an investment in transport infrastructure for carbon dioxide.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Swedish &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; is judged to have very limited consequences for biodiversity at the quantities relevant to reach the goal of net zero emissions, even if the removal of biomass increases somewhat com- pared with today’s situation. When producing instruments for bio- CCS at European level, it must be ensured that no incentives are given for &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; that risk leading to unsustainable land use. At the same time, it is important not to create obstacles to sustainable bio- mass use.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Although experience of CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; is limited in practice, the knowledge situation is relatively good, which means that CCS, including &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; can be carried out in Sweden with no need to await the results of ongoing or planned research initiatives. In order to further improve the knowledge situation, research can be&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;directed towards systemic questions linked to CCS including bio- CCS, e.g. instruments, acceptance, value chain integration and con- sequences for biomass use and the energy system in the event of extensive application of CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in Sweden. Basic research and applied research in partnership with Swedish industry to lower the cost and reduce the &lt;NOBR&gt;energy-intensiveness&lt;/NOBR&gt; of CCS in- cluding &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; are also highly important.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Today there is a lack of national or &lt;NOBR&gt;EU-wide&lt;/NOBR&gt; incentives for full- scale &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; An incentive structure needs to be introduced capa- ble of promoting technological development and demonstration activities, at the same time as creating &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; economic condi- tions for &lt;NOBR&gt;full-scale&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; projects. Governance to develop com- plicated and &lt;NOBR&gt;capital-intensive&lt;/NOBR&gt; value chains such as &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; needs to be sustainable, predictable and &lt;NOBR&gt;long-term.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; results in net removal of carbon dioxide from the atmo- sphere, which is a benefit that can be attributed an economic value for society in general but does not result in any benefit specifically for operators that apply &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Emissions of fossil carbon, on the other hand, cause damage to society but are an unwanted &lt;NOBR&gt;side-effect&lt;/NOBR&gt; of production that is a benefit to the operator. When designing in- struments for &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; attention needs to be paid to the major dif- ference between these two cases in principle. While it is reasonable that an emitter pays for the damage the emissions cause, it is reason- able that a business that creates negative emissions through &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; receives payment for the benefit generated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;In parallel with Sweden developing national instruments for the introduction of &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; Sweden needs to work to ensure that EU- wide instruments come into being. Sweden should be sensitive to other Member States and the European Commission and act pragmatically and strategically based on Swedish interests when instruments are being designed at EU level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;No agency has currently been appointed to take overarching responsibility for CCS issues in Sweden. Nor has any agency been designated responsibility for coordinating the work of agencies on CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; This is a deficiency that should be tackled. Because CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; is a technology chain that has not yet been established or become &lt;NOBR&gt;well-known&lt;/NOBR&gt; in Sweden, it is also im- portant to improve opportunities for effective information sharing between agencies, private actors, academia and society.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;The following measures should be taken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Create underlying conditions for transport and storage of carbon dioxide&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sweden should drive the question of whether all transport of carbon dioxide for storage is to be included in the EU’s Emissions&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Trading System. At the same time, Sweden should apply to opt in all transport of carbon dioxide for storage in the Emissions Trading System for its own part. The system should furthermore include an approved method of monitoring the carbon during transport, and an opportunity to separate biogenic and fossil carbon in transport and storage using the mass balance method, without everything being considered to be fossil carbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sweden should ratify the amendment in the London Protocol that means that under certain circumstances, transport of carbon dioxide for geological storage with another party to the protocol is exempt from the export ban prescribed by the protocol. At the same time, Sweden should work to hasten other parties’ ratifica- tion of the amendment so that it can enter into force. When Sweden has entered into a bilateral agreement on transport and storage in another country, Sweden should take the action re- quired such that the amendment to the London Protocol can be applied provisionally until it enters into force.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sweden should take the initiative to urge the parties to the Helsinki Convention to amend the convention or adopt a reso- lution on the interpretation of the convention which permits geological storage into the seabed, such that the CCS Directive becomes compatible with the convention.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sweden should work to ensure that the decision on the mora- torium on geoengineering made at the Tenth meeting of the Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity in Nagoya is amended such that &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; and other &lt;NOBR&gt;non-fossil&lt;/NOBR&gt; CCS are not covered by the moratorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sweden should propose that an addition be made to the definition of transport of carbon dioxide in Commission Regulation (EU) No. 651/2014 of 17 June 2014 declaring certain categories of aid compatible with the internal market in application of Articles 107 and 108 of the Treaty (Block Exemption Regulation) and in the&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;guidelines for state aid to environmental protection and energy such that state aid may also be granted for transport of carbon dioxide for storage other than through pipelines. Furthermore, Sweden should propose that the opportunities to provide state aid in line with the General Block Exemption Regulation and the guidelines for state aid for capture and storage of carbon dioxide be extended.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Geological Survey of Sweden (SGU) should be given the task to identify what &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; data for a Swedish storage site for carbon dioxide needs to contain and how such data could be produced. This includes setting out what surveys, amounts of data and modelling are needed and estimating what interventions involve in the form of resources and time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Swedish Energy Agency should be given the task to work with Norwegian agencies to specify what a bilateral &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;inter-govern-&lt;/NOBR&gt; mental agreement on transport to and storage of carbon dioxide in Norway should contain, including what is needed to fulfil the requirements under the London Protocol for exports of carbon dioxide. The Swedish Energy Agency should complete this task in consultation with the Swedish Environmental Protection Agency and SGU and in dialogue with industry. The mandate should also include establishing whether there is interest in the Netherlands and the UK in carrying out equivalent analyses together with the aforementioned Swedish agencies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft37"&gt;Continued support for technological development and demonstrations in the field of &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The already existing investment aid instrument for negative emissions should continue to encourage the development of technology and demonstrations in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; It is likely that tar- geted support for technology development and demonstrations in &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; will have to remain in place in some form up to at least 2030, even if the interventions that need support may change in nature by then. The future size of the appropriation should be determined taking into account experiences from calls for pro- posals and initiatives carried out.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Apply reverse auctioning to support &lt;NOBR&gt;full-scale&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Energy Agency should be given the task to run what are termed reverse auctions of negative carbon dioxide emissions through &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; to support &lt;NOBR&gt;full-scale&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The reverse auctions are to result in differentiated guarantee prices for stored biogenic carbon dioxide for the actors that win auctions (normally the lowest bidder). The compensation paid out should be the difference between the agreed guarantee price and the value of any EU funding and national funding to promote &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; that an actor receives. To have funds paid out, it should be required that the project owner has applied for relevant sup- port from the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Payments could partly be made in advance, which can be seen as a form of investment aid. Procurement should be limited in terms of maximum total cost and maximum cost per tonne of geolog- ically stored carbon dioxide. The binding period should be 10 to 20 years to enable the parties involved to conduct &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; planning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The total amount of stored biogenic carbon dioxide procured through reverse auctions should at an initial stage be limited to a maximum of 2 million tonnes per year (an estimated &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; plants). Once &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; has reached this quantity and level of maturity in Sweden, experiences of reverse auctions should be evaluated as part of a review of the forms of continued governance of &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Other governance of &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;In the long term, the economic instruments proposed above could also be opened up to other technologies for negative greenhouse gas emissions that entail permanent storage with the aim of making governance more &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cost-effective.&lt;/NOBR&gt; No other such technology, how- ever, is currently judged to be sufficiently mature and have poten- tial in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Current taxation rules mean that it is often beneficial to use steam instead of electricity for carbon dioxide capture. This can lead to plants with their own electricity production that apply &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; switching to steam turbines with lower maximum output than today, which can lead to a deterioration in the power balance on cold winter days. The Government should review whether there are grounds or opportunity to make &lt;NOBR&gt;self-generated&lt;/NOBR&gt; electricity used to capture carbon dioxide tax exempt, or to take other steps to reduce the risk of a poorer power balance as a result of switching turbines.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;It should not be possible for carbon dioxide storage that contri- butes towards greater extraction of oil or natural gas though what is termed enhanced hydrocarbon recovery (EHR) to be counted as a supplementary measure for attaining the Swedish climate goals, irrespective of the origin of the carbon dioxide. Only pro- jects within CCS including &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; where carbon dioxide stor- age takes place permanently and without contributing to EHR, should be eligible for state aid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft37"&gt;Work for instruments to promote &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; at EU level&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sweden should work to ensure that the EU develops a common &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; instrument to promote &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; A separate technol- &lt;NOBR&gt;ogy-neutral&lt;/NOBR&gt; instrument with EU joint financing to achieve per- manent negative greenhouse gas emissions may be the most accessible route in the immediate future, because the alternative does not demand renegotiation of the EU’s main legal provisions in the climate field. Another option is to change the EU’s Emis- sions Trading System (ETS) such that &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; gives rise to emission credits that may be used within the ETS. However, it is not desirable for this to lead to reduced pressure away from fossil fuel use in the ETS. The change therefore needs to be carried out in combination with a measure that adjusts the number of emis- sion allowances in the ETS.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Clarify and develop the distribution of responsibilities within the State&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;The Swedish Energy Agency should be made responsible for co- ordinating issues concerning CCS including &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; by an addi- tion to the agency’s instructions that means that the agency co- ordinates work on CCS issues at the agencies concerned and is made responsible for CCS issues that do not fall within the remit of any other agency. This responsibility for coordination does not mean that the Swedish Energy Agency takes over any area of responsibility from another agency or is superior to another agency.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Swedish Energy Agency’s instructions should be changed such that the agency is given the task to work to facilitate the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;well-planned,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;resource-efficient&lt;/NOBR&gt; and environmentally sustainable expansion of CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in Sweden. The agency should also be given the task to assist actors in CCS or &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; with information and guidance on e.g. legal questions and aid that can be sought nationally or from the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Government should commission the Swedish Energy Agency to set up a national centre for CCS including &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; as part of the agency. The national centre should be tasked with promoting the appropriate application of CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in Sweden, building networks for increased knowledge exchange, providing a platform for dialogue and collaboration between agencies, actors and stakeholders, enabling coordinated action from the actors’ side and contributing to increasing understanding of CCS includ- ing &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The national centre for CCS including &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; should be tasked with encouraging interested operators to carry out &lt;NOBR&gt;site-specific&lt;/NOBR&gt; studies of the prerequisites for &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; The studies should, for example, be able to provide details of the approximate cost of capturing different volumes of carbon dioxide, the potential trans- port solutions that exist and what they might cost. They should be able to be financed by the already existing investment aid in- strument for negative emissions. It should be possible for the operators concerned to apply for aid and have it paid out to them.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;The Swedish Energy Agency should be given the task to investi- gate how coordination of different permit and inspection issues concerning CCS including &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; could facilitate capture, transport and storage of carbon dioxide from Swedish emission sources. This includes the issuing of permits under the ETS. The investigation should include producing a plan for guidance with support and advice to operators and permit and inspection author- ities on permit and inspection issues regarding CCS including &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; such that the permit and inspection procedures become as effective as possible and, where possible, work to ensure that the procedures run in parallel. Furthermore, the task should cover whether a particular agency should have coordinating re- sponsibility for permission and inspection of CCS including bio- CCS facilities and which agency should have such responsibility in such cases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft17"&gt;Other technological measures for negative emissions of greenhouse gases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Underlying conditions and assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;The realisable potential of other negative emission technologies is uncertain, as several of the alternative technologies are under devel- opment and largely untested. It is therefore difficult to judge which technological measures may be relevant for carbon dioxide removal in Sweden before the middle of this century. Several of the technol- ogies are judged to result in &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; sequestration of carbon dioxide.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;The inquiry has studied several different technologies: biochar as a carbon sink, binding carbon dioxide in crushed concrete, binding carbon dioxide in slag from waste incineration, DACCS, enhanced weathering, fertilising the oceans and CCU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;The inquiry judges that the use of biochar as a method for long- term carbon sequestration and simultaneous soil improvement is the technology among those studied that has the greatest realisable potential to contribute to negative emissions in Sweden in the mid- dle of this century, bearing in mind, however, that the information available may be insufficient. In Sweden &lt;NOBR&gt;small-scale&lt;/NOBR&gt; production and use of biochar is already in progress. Biochar is predominantly used&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft11"&gt;as a soil conditioner in parks and when planting trees. Carbon sinks from the use of biochar are not, however, included in Sweden’s climate reporting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Biochar production plants have previously received investment funding from the climate investment aid programme Klimatklivet, and such aid may also be provided during the current programme period. Compensation may be paid both for substitution of fossil fuels and for carbon sequestration. It is also possible to receive investment aid through the Rural Development Programme for pro- duction facilities for biochar that replaces fossil fuels. In the long term, aid could be given to the use of biochar for carbon sequestration and soil improvement within the remit of the Rural Development Programme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Quality requirements should be set when granting state aid to biochar projects, including that the composition of the biochar must be stable for aid to be able to be granted for higher carbon seques- tration. The anticipated carbon sink must be calculated on scientific grounds. Furthermore, a requirement should be set whereby only sustainably produced raw materials may be used in production and whereby the area of use is such as to contribute to a carbon sink, e.g. use in soil, arable land, animal feed and subsequent spreading as fertiliser on arable land, animal bedding and subsequent spreading on arable land and mixing in construction material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Additional initiatives in applied research, tests and evaluation of Swedish biochar projects are needed to determine the extent to which the use of biochar as a carbon sink can contribute towards the supplementary measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;The potential for carbon capture and utilisation (CCU) is uncer- tain. Only a fraction of today’s emissions of fossil and biogenic carbon dioxide is used, and largely all carbon dioxide caused by humans is released into the atmosphere. CCU has the potential to partly replace fossil fuels and &lt;NOBR&gt;fossil-based&lt;/NOBR&gt; material with products based on &lt;NOBR&gt;carbon-dioxide,&lt;/NOBR&gt; and partly to create a market basis to im- prove carbon dioxide capture technology. For carbon dioxide use to be able to be viewed as negative emissions, the carbon dioxide must be biogenic &lt;NOBR&gt;(bio-CCU)&lt;/NOBR&gt; or atmospheric, and be stored for the long term. Currently, however, there is no established definition in climate reporting of what &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; carbon sequestration means. In most cases, the captured carbon dioxide reaches the atmosphere relatively&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;quickly and CCU is thus viewed as circular use of carbon dioxide to delay emissions. However, there may be some potential in &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; carbon storage in construction material, but more research is needed in this area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;There are advantages of &lt;NOBR&gt;long-term,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;technology-neutral&lt;/NOBR&gt; financial incentives for negative emissions with similar features and perma- nence, as it is unclear which technologies are capable of contributing towards &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; measures long term. In the long term, too, it is likely that there will be new technological solutions that may need to be the object of specific &lt;NOBR&gt;development-support.&lt;/NOBR&gt; The voluntary climate compensation market can contribute towards developing new negative emissions technologies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;The following measures should be taken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;It should continue to be possible to receive investment aid for biochar facilities through Klimatklivet and the Rural Develop- ment Programme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;It should be investigated whether, in the long term, aid could be provided for the use of biochar for carbon sequestration and soil improvement within the remit of the Rural Development Pro- gramme. If such aid is introduced, the necessity of and the forms of investment aid for biochar facilities should be reviewed.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft17"&gt;Verified emission reduction by investment in other countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;Underlying conditions and assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;The rulebook of the Paris Agreement on voluntary cooperative approaches and transfer of mitigation outcomes between countries have not yet been finally negotiated, and it will take time before the forms of such cooperation have been developed in detail. The Paris Agreement means a major change compared with the situation under the Kyoto Protocol, in that all parties have now adopted their own nationally determined contributions, (NDCs) reflecting the coun- try’s or the region’s contribution to meeting the goal of the Agree- ment. The nationally determined contributions, however, are cur- rently overall insufficient, and the Paris Agreement presupposes that&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;the NDCs will gradually increase in ambition. The gaps that must be bridged to reach the emission levels demanded by the global 2 °C and above all 1.5 °C scenarios are very large.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;It is important that the mitigation of greenhouse gases that Sweden contributes towards, in bilateral agreements or jointly with several other countries and international organisations, are per- formed in such a way that they are additional, contribute to sustain- able development and can help to raise the climate ambitions of the host country, too. Such effects can be attained through choice of country, programme and type of measure, the conditions set in rela- tion to the host country’s own policies and by the number of units resulting from the measures carried out being calculated in relation to a strict reference scenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;It will not be easy to set requirements on improvements in all the above areas in every case of international cooperation on mitigation of greenhouse gases, but the ambition should be to achieve results in as many areas as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;The agreements entered into with the focus to increase the level of ambition as set out above should simultaneously strive at being as &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;At the start of the 2020s, the demand for units resulting from mitigation outcomes in other countries under the Paris Agreement is judged to be relatively limited overall, with few explicit investor countries and host countries. International air travel is judged to account for the greatest demand for units and thus also to set the price in the market for offset projects, at least initially. Prices are judged to be relatively low, but still higher than when at their height during the first commitment period under the Kyoto Agreement. The situation may change if, for example, the EU countries were to jointly choose to also include international greenhouse gas mitiga- tion outcomes as part of a more stringent EU target for 2030. Were this to be the case, the prices of measures in other countries would rise.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;One of the starting points for the Swedish climate framework is that it is being carried out in a world that is in transition in a manner in line with the temperature goal of the Paris Agreement. The costs will rise in deep greenhouse gas mitigation scenarios based on the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;°C goal being reached and would become harmonised across the world in scenario developments with a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cost-optimised&lt;/NOBR&gt; approach. The&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;costs converge by 2050 in some scenarios, while in other modelling they converge as early as by 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft26"&gt;The prices of units from mitigation outcomes in other countries, in a world in transition, are estimated to come in at about the same level or higher than the estimated marginal costs, at that time, of equivalent supplementary measures in Sweden, e.g. in the form of &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; and carbon sequestration in agricultural land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;At the same time, it cannot be ruled out that new potential mea- sures may be developed in other countries and that these measures will be more &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; than supplementary measures in Sweden, e.g. new measures or technologies for negative emissions in the form of DACCS or biochar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;In the 2010s, Sweden has invested in a relatively large volume of emission units mainly from CDM (Clean Development Mecha- nism) projects under the Kyoto Protocol in order to contribute to- wards Sweden’s national targets for 2020. The units have gradually been cancelled and subsequently partly reported as &lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; climate financing of emission mitigation, as part of Sweden’s climate financing undertaking under the United Nations Framework Con- vention on Climate Change.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;No major coordination is judged to have taken place between these initiatives and other financing initiatives in nearby areas, mainly financing using aid funding of measures to reduce greenhouse gas emissions in least developed countries. Sweden’s current under- taking on climate financing amounts in total to approximately SEK 6 billion per year from 2020 onwards – an undertaking that may in- crease in scope towards the &lt;NOBR&gt;mid-2020s,&lt;/NOBR&gt; if not earlier. A smaller pro- portion of these initiatives is estimated to go to measures that lower emissions, mainly as a &lt;NOBR&gt;side-effect,&lt;/NOBR&gt; and a larger proportion to climate adaptation measures, also as a &lt;NOBR&gt;side-effect&lt;/NOBR&gt; of aid projects with several simultaneous benefits. The proportion of &lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; climate finance- ing, where the emission effect per krona input is calculated, is low. Most of the projects are carried out in least developed countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;If, within the remit of its climate financing undertaking, Sweden also chooses in the future to contribute to emission mitigation pro- grammes in middle income countries with relatively high and grow- ing emissions, Sweden has an opportunity to contribute towards greater dissemination effects of measures in regions where, globally speaking, it is particularly urgent to rapidly turn the current emis-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;sion trend around. Also linking the initiatives to Article 6 of the Paris Agreement will enable the actual climate effects of the mitiga- tion measures to be calculated in line with internationally agreed principles. It is looking more likely that &lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; financing will be attained, which in turn means that opportunities to attain a greater effect per krona invested will improve compared with the measures being financed by other means.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;The programmes proposed by the inquiry will partly seek to con- tribute towards the supplementary measures to the extent that may be needed, but will also seek to increase Sweden’s climate financing of emission mitigation measures, mainly in middle income countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Through the proposed programme, this part of Sweden’s contri- bution to climate financing will be results based and carried out mainly in countries with high and growing emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;The following measures should be taken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Direction up to 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sweden should set up a programme for international mitigation of greenhouse gas emissions under Article 6 of the Paris Agree- ment, to be implemented in the 2020s. The new programme needs to result in units from emission mitigation outcomes equivalent to at least 20 million tonnes of carbon dioxide equivalents in the 2020s, to work in the manner the inquiry proposes. To attain such a result, a budget equivalent to an average of SEK 400 million a year needs to be allocated during the 2020s. It is proposed that the programme contribute to:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;the proportion of climate funding of measures to mitigate emis- sions increasing, becoming &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; and also covering mid- dle income countries to a greater extent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;achieving the targets of the supplementary measures.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;The initiatives should provide incentives to raise the level of ambition in line with the temperature goal of the Paris Agree- ment, have high environmental integrity and contribute towards sustainable development in the host countries as laid down in Article 6(1) of the Paris Agreement. It is proposed that the pro-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;gramme be designed such that it helps host countries to increase the level of ambition in their NDCs. This focus on raising ambitions should influence the choice of host countries in which greenhouse gas mitigation measures are implemented, which types of programme or measure are selected for funding, the conditions set in relation to the host country’s own policies and by the number of resulting units from the measures carried out being calculated in relation to a strict reference scenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;It is assumed that the host countries for the initiatives will adjust their emission reporting so that no mitigation of emissions is counted twice. This adjustment needs to be made whether Sweden subsequently uses the units acquired as part of the country’s climate financing or as part of the supplementary measures.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Swedish Energy Agency, the Swedish Environmental Protec- tion Agency and the Swedish International Development Agency (Sida) should jointly be given the task to provide proposals for how climate financing initiatives via emission mitigation and international initiatives for supplementary measures can best be coordinated, partly in the light of the inquiry’s proposal for a new programme for international initiatives in middle income coun- tries. The Swedish Energy Agency should be given the task to coordinate this mandate.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Direction of international initiatives up to 2045 and beyond&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;The international initiatives to contribute towards further emis- sion mitigation also need to continue after 2030. Initiatives for further emission mitigation will be key, while initiatives to achieve negative emissions need to successively increase in scope.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Where global ambitions are raised in line with the temperature goal of the Paris Agreement, i.e. the development presumed by the Swedish climate framework, the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; initiatives to miti- gate emissions in other countries to achieve the climate target for 2045 need to mainly be targeted towards measures for negative emissions with high permanence.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Summary: Strategy for negative greenhouse gas emissions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Continued initiatives for emission mitigation in other countries, alongside measures for negative emissions, should be transferred to the area of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;results-based&lt;/NOBR&gt; climate financing and not be counted as supplementary measures in the Swedish climate framework when Sweden is to attain net zero emissions by 2045 at the latest and net negative emissions thereafter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Förslag till förordning om statligt stöd till negativa utsläpp genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Inledande bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning innehåller bestämmelser om statligt stöd till negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Ord och uttryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I denna förordning betyder &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;bio-CCS&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid av biogent ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;I övrigt har ord och uttryck i förordningen samma betydelse som i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Förutsättningar för stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om det finns medel, får Statens energimyndighet besluta om statligt stöd i form av bidrag till negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Stöd får endast ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;i enlighet med de villkor och till sådana åtgärder som anges i kapitel I och i artiklarna 36 och 48 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;i enlighet med Europeiska kommissionens beslut X i de fall stödet överstiger de tröskelvärden som anges i artikel 4.1 i kommis- sionens förordning (EU) nr 651/2014, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;i enlighet med Europeiska kommissionens beslut X i de fall stödet har anmälts och godkänts av kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Anbud om stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet ska besluta om stöd vid särskilda auktionstillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft11"&gt;Ett anbud om stöd ska vara skriftligt och ges in till Statens energi- myndighet. Anbudet ska undertecknas av anbudsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;Anbudet ska lämnas enligt de anvisningar som ges av Statens energimyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Prövning och beslut om stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet prövar anbud och beslutar om stöd. Statens energimyndighet beslutar om antal auktionstillfällen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;publicerar uppgifter om auktionstillfällen på sin webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighets beslut om stöd ska förenas med de villkor som krävs för att tillgodose syftet med stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Villkoren ska framgå av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Utbetalning av stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslutat stödbelopp får betalas ut i omgångar. En delmängd av stödet får betalas ut innan lagring av biogen koldioxid påbörjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Stöd får endast betalas ut till företag som har ansökt om rele- vanta &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; under förutsättning att sådana stöd finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;De &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; och nationella stöd som företaget erhållit för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska räknas av vid utbetalning av stödet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar att ett stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet får besluta att ett stöd helt eller del- vis inte ska betalas ut om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;den som har ansökt om eller beviljats stöd genom att lämna oriktiga uppgifter har orsakat att stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;villkoren för stödet inte har följts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Årlig redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett företag som har tagit emot stöd ska minst en gång om året redovisa till Statens energimyndighet hur utbetalat stöd har använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft17"&gt;Återbetalning och återkrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om ett stöd har betalats ut trots att det enligt 10 eller 11 § inte funnits förutsättningar att betala ut det, är mottagaren återbetal- ningsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 13 §, ska Statens energimyndighet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsammans med ränta enligt räntelagen (1975:635).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om det finns särskilda skäl, får Statens energimyndighet efterge kravet på återbetalning och ränta helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet ska vid domstolar och myndigheter och i övrigt bevaka statens rätt mot stödmottagaren enligt denna förordning. Statens energimyndighet får då anta ackordsförslag eller på annat sätt efterskänka statens rätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Uppföljning, utvärdering och tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet ska löpande följa upp och utvärdera det stöd som ges genom auktionssystemet och utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Den som gett anbud om eller tagit emot stöd ska på begäran av Statens energimyndighet lämna de uppgifter som behövs för upp- följning och utvärdering av stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Offentliggörande, rapportering och registerföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och register- föring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämp- ning av Europeiska unionens statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;anbudets innehåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;den närmare utformningen av auktionssystemet och den årliga redovisningen av utbetalat stöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;ytterligare krav och kvalifikationer som ska ställas på anbuds- givare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;de uppgifter som ska lämnas inför uppföljning och utvärdering av auktionssystemet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;övriga uppgifter som behövs för verkställigheten av denna för- ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut av Statens energimyndighet enligt 10 och 11 §§ om att inte betala ut stöd får dock inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="p121dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34121x1.jpg/" id="p121img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Denna förordning träder i kraft den X.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Förordningen upphör att gälla vid utgången av X.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som har beviljats före utgången av X.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:21) om geo- logisk lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya paragrafer, 7 a och 82 §§, av följ- ande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det närmast före 82 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Nationellt centrum för CCS”.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Denna förordning syftar till geologisk lagring av koldioxid på ett miljömässigt säkert sätt som innebär permanent inneslutning av kol- dioxid på ett sätt som förhindrar och, där detta inte är möjligt, i möj- ligaste mån eliminerar negativa effekter och eventuella risker för miljön och människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Förordningen är meddelad med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4 kap. 9 § miljöbalken i fråga om 10 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 kap. 6 § och 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 9, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–25,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;27–37,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;39–41,&lt;/NOBR&gt; 45, 46, &lt;NOBR&gt;48–54,&lt;/NOBR&gt; 58, 59, 64, 67, 68 och 70 §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;15 kap. 28 § miljöbalken i fråga om 7 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;15 kap. 37 a § miljöbalken i fråga om 38 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26 kap. 19 § miljöbalken i fråga om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;42–44&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26 kap. 20 § miljöbalken i fråga om 47 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27 kap. 2 § miljöbalken i fråga om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;55–57&lt;/NOBR&gt; §§, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Senaste lydelse 2019:296.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="p123dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34123x1.jpg/" id="p123img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;I denna förordning avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;geologisk formation&lt;/SPAN&gt;: en litostratigrafisk enhet inom vilken distinkta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;lager av bergarter kan hittas och kartläggas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;geologisk lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;: &lt;SPAN class="ft11"&gt;lagring av koldioxidströmmar som har injekterats i en underjordisk geologisk formation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;lagringsplats&lt;/SPAN&gt;: en avgränsad volym inom en geologisk formation som används för geologisk lagring av koldioxid med tillhörande yt- anläggningar och injekteringsanläggningar,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p335 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;lagringskomplex&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p32 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;lagringskomplex&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lagringsplatsen och det om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lagringsplatsen och det om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;givande geologiska område som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;givande geologiska område som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kan påverka lagringsintegriteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;kan påverka lagringsintegriteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;och säkerheten, &lt;SPAN class="ft37"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;och säkerheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p335 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;: den myn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;: den myn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;dighet som enligt miljötillsyns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;dighet som enligt miljötillsyns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förordningen (2011:13) utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förordningen (2011:13) utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tillsyn över geologisk lagring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tillsyn över geologisk lagring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;koldioxid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;koldioxid&lt;SPAN class="ft37"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;CCS&lt;/SPAN&gt;: avskiljning, transport och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;7 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;Koldioxid som har avskilts i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;Sverige får transporteras för geo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;logisk lagring i ett land som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;genomfört Europaparlamentets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;rådets direktiv 2009/31/EG av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;den 23 april 2009 om geologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;lagring av koldioxid och ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;av rådets direktiv 85/337/EEG,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Europaparlamentets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft31"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;direktiv 2000/60/EG,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;2001/80/EG,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;2004/35/EG,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;2006/12/EG och 2008/1/EG samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;förordning (EG) nr 1013/2006,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;i lydelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;P class="p50 ft37"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;Europaparla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;mentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft37"&gt;direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2014:432.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="p124dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34124x1.jpg/" id="p124img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;tiv 2011/92/EU och lagringen i det andra landet är förenlig med 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material (SÖ 2000:48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft91"&gt;Nationellt centrum för CCS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft37"&gt;82 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Vid Statens energimyndighet ska finnas ett nationellt centrum för frågor som gäller CCS, in- klusive där koldioxiden kommer från biogena eller atmosfäriska källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft62"&gt;Centrumet ska ha till uppgift att främja en ändamålsenlig till- lämpning av CCS samt tillhanda- hålla en plattform för dialog och kunskapsutbyte mellan myndig- heter, aktörer och intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den X.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="p125dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34125x1.jpg/" id="p125img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2014:520) med instruk- tion för Statens energimyndighet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft9"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Statens energimyndighet ska inom sitt verksamhetsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;verka för att de energi- och klimatpolitiska målen samt målen för forskning och innovation inom energiområdet som riksdagen antagit uppnås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt uppnås och vid behov före- slå åtgärder för miljöarbetets utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;bidra i arbetet med omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem och verka för en ökad användning av förnybara energi- källor och för en effektivare energianvändning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;bidra i arbetet med omställningen av elsystemet som även kan möjliggöra för nya användningsområden av el,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;medverka i det arbete som regeringen bedriver inom Euro- peiska unionen och internationellt för begränsad klimatpåverkan och bidra med expertkunskap och underlag, tidigt göra konsekvens- analyser, bistå Regeringskansliet med att tillvarata Sveriges intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;de internationella klimat- och energifonder som Sverige deltar i samt tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genom- föra och föreslå förbättringar av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter samt löpande informera verksamhets- utövare och allmänheten om systemet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;genomföra internationella klimatinvesteringar genom att delta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;och förvärva certifierade utsläppsenheter från projekt och program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;utvecklingsländer för att bidra till att Sveriges internationella åtagan- den och nationella mål inom klimatområdet uppnås samt för att bi- dra till att mekanismer för internationell utsläppshandel och klimat- finansiering utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2018:1374.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;främja forskning och innovation i form av en strategiskt ut- formad samlad insats som spänner över hela innovationssystemet, i nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- och energi- mål samt energirelaterade miljöpolitiska mål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;främja kommersialisering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, processer och tjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksam- het och främja jämställdhet vid fördelning av medel för forsknings- och innovationsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;verka för att ett köns- och genusperspektiv inkluderas i den forsknings- och innovationsverksamhet som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;bevaka och analysera energimarknadernas och energisystemets utveckling och deras inverkan på och betydelse för miljö och klimat samt näringslivets konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkraftsutbyggnad, höja kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter samt dess roll i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad förståelse och dialog för att skapa möjligheter till ökad sam- existens mellan vindkraft och andra samhällsintressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;utveckla och samordna samhällets krisberedskap och åtgärder för höjd beredskap inom energiberedskapsområdet och bedriva om- världsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expert- kompetens inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;planera, samordna och, i den utsträckning som regeringen före- skriver, genomföra ransoneringar och andra regleringar som gäller användning av energi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet med utgångspunkt i förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete och i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin för håll- bar regional tillväxt och attraktionskraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;underlätta och delta i genomförandet av riskkapitalsatsningen inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;följa den internationella utvecklingen och främja svenskt del- tagande i internationellt samarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;se till att regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="p127dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34127x1.jpg/" id="p127img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:340px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;19. beakta konsumentaspekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;19. beakta konsumentaspekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;vid myndighetens testverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;vid myndighetens testverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;för energieffektiva produkter, &lt;SPAN class="ft31"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för energieffektiva produkter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;20. ansvara för vägledning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;20. ansvara för vägledning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p352 ft9"&gt;information&lt;SPAN class="ft37"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;information&lt;SPAN class="ft37"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p32 ft31"&gt;21. samordna arbetet vid be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;rörda myndigheter i frågor som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;avskiljning, transport och geo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;logisk lagring av koldioxid och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;ansvara för dessa frågor om de inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;faller inom någon annan myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;dighets ansvarsområde, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p32 ft84"&gt;22. skapa förutsättningar för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft38"&gt;väl planerad, resurseffektiv och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;miljömässigt hållbar utbyggnad av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;avskiljning, transport och geolo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;gisk lagring av koldioxid. Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;inkluderar att bistå aktörer inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft31"&gt;området med vägledning och in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;formation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den X.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="p128dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34128x1.jpg/" id="p128img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p354 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser och för negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska processresulterade utsläpp av växt- husgaser och för negativa utsläpp ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Statens energimyndighet får, om det finns medel, ge statligt stöd enligt denna förordning i form av bidrag för åtgärder som bidrar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;2. negativa utsläpp genom av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;2. negativa utsläpp genom av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;skiljning, transport och geologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;skiljning, transport och geologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;lagring av &lt;SPAN class="ft31"&gt;växthusgaser &lt;/SPAN&gt;av biogent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lagring av &lt;SPAN class="ft37"&gt;koldioxid &lt;/SPAN&gt;av biogent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ursprung eller som tagits ut ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ursprung eller som tagits ut ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;atmosfären.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;atmosfären.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den X.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Senaste lydelse 2019:544.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;P class="p360 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta ett förslag till strategi för hur kompletterande åtgärder ska bidra till att Sverige når negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. Begreppet kompletterande åtgärder inkluderar exempel- vis ökad kolsänka i skog och mark genom åtgärder för ökat upptag av koldioxid eller minskad växthusgasavgång, avskiljning, transport och lagring av koldioxid med biogent ursprung samt verifierade ut- släppsminskningar genom investeringar i andra länder. Vad som menas med negativa utsläpp i detta sammanhang, och vilka beräknings- regler som ska tillämpas, framgår av de nya nationella klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Det klimatpolitiska ramverket inklu- sive de nya klimatmålen beskrivs i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Det övergripande syftet med utredningen är att bidra till att målen i det klimatpolitiska ramverket nås. Utredningen ska föreslå hur in- citament kan skapas och hinder undanröjas för önskvärd utveckling. En mycket viktig avgränsning av utredningens uppdrag är att det inte ingår att lämna förslag om hur utsläppsminskningar ska åstadkom- mas i de sektorer som direkt omfattas av de nationella klimatmålen. Utredningens fokus är i stället de kompletterande åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningens uppdrag framgår av utredningens direktiv som be- slutades av regeringen den 19 juli 2018. Direktiven återfinns i bilaga 1 och uppdraget beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;En strategi för negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Utredningens huvudsakliga uppdrag är att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser och hur komplette- rande åtgärder kan bidra till detta. Som en del av strategin ska utred- ningen föreslå hur stor mängden kompletterande åtgärder uttryckt som volym koldioxidekvivalenter bör vara och hur den bör fördelas &lt;NOBR&gt;2021–2045&lt;/NOBR&gt; och därefter. Basen för strategin och dess åtgärdsförslag är de analyser som görs på de fyra områdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;ökad kolsänka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;avskiljning, transport och lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;verifierade utsläppsminskningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Strategin ska även ge vägledning om hur viktiga bokföringsfrågor bör hanteras. Strategin ska hålla sig inom ramarna för det riksdags- bundna klimatpolitiska ramverket, vilket beskrivs i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ökad kolsänka i skog och mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Växter tar upp koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. När organiskt material bryts ner återgår det bundna kolet till atmosfären igen. En ökad kolsänka i skog och mark kan skapas genom åtgärder som antingen ökar inbindningen av kol eller minskar avgången. Även upplagring av kol i form av träprodukter kan öka kolsänkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Utredningen ska uppskatta vilken potential olika åtgärder har för att öka kolsänkan i skog och mark på kort och lång sikt. Utred- ningen ska i ett andra steg uppskatta den sammantagna realiserbara potentialen för ökad kolsänka att bidra till att uppfylla de nationella klimatmålen. Den realiserbara potentialen att öka kolsänkan skiljer sig från den teoretiska potentialen på det avgörande sättet att hänsyn ska tas till bl.a. målkonflikter och kostnadseffektivitet. Avvägningar kommer exempelvis att behöva göras mellan åtgärder som ökar kol- inlagringen i skog och mark och behovet av att producera biomassa för olika marknader för att ersätta fossila bränslen och material som orsakar större utsläpp av växthusgaser. Utredningen ska också före- slå sätt att skapa incitament för åtgärder som ökar kolsänkan. Hinder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="p131dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34131x1.jpg/" id="p131img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;för önskad utveckling ska redovisas. Utredningen ska dock inte lämna författningsförslag på skatteområdet. Slutligen ska utredningen före- slå en tolkning av hur de nationella klimatmålen bör förhålla sig till de internationella regelverken vad gäller eventuella kvantitativa be- gränsningar för hur mycket en ökad kolsänka får bidra som kom- pletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;En ökad kolsänka ska enligt utredningsdirektivet beräknas i överensstämmelse med internationellt beslutade regler. EU har be- slutat om bokföringsregler för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft62"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF) fram till 2030 genom &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;SPAN class="ft102"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Dessa kommer att tillämpas för EU:s åtagande under klimatavtalet från Paris (Parisavtalet). Det är inte känt hur EU:s bokföringsregler kommer att se ut efter 2030 eller hur och om bokföringsregler för sektorn kommer att utvecklas på global nivå under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Ökad kolsänka i skog och mark behandlas i del II.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid (&lt;SPAN class="ft45"&gt;carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, CCS) innebär att koldioxid avskiljs från rökgaser och trans- porteras till en plats där den lagras permanent. För utredningen är det s.k. geologisk lagring av koldioxid som är aktuell, vilket innebär att koldioxiden injekteras under tryck och på stort djup i porösa geo- logiska formationer. I denna typ av lager blir koldioxiden successivt allt hårdare bunden i formationen och på sikt permanent lagrad, vilket minskar risken för framtida läckage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen ska identifiera brister och hinder i nationell rätt, &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och internationell rätt, samt i genomförandet av dessa, för hela kedjan som krävs för att CCS ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Utredningen ska även lämna förslag för att undanröja identifierade brister och hinder. Analysen omfattar alla tänkbara trans- portalternativ av koldioxid, inklusive gränsöverskridande transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Endast CCS tillämpat på biogena utsläpp &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; är en kom- pletterande åtgärd och en teknik för negativa utsläpp medan CCS tillämpat på fossila utsläpp är en utsläppsminskande åtgärd. Tekniken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;är dock densamma och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är att betrakta som en delmängd av CCS. På vissa punkter skiljer sig dock förutsättningarna åt för bio- CCS och fossil CCS. En sådan punkt är de ekonomiska och bok- föringsmässiga förutsättningarna, och där ska utredningen lämna för- slag på hur incitament kan skapas specifikt för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; där incitament och ändamålsenliga bokföringsregler saknas i dag. Enligt utredningens direktiv ska författningsförslag inte lämnas på skatteområdet. Vidare ska utredningen uppskatta den realiserbara potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att kostnadseffektivt bidra till att uppfylla de nationella klimatmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningen ska sammanfatta tillgänglig information om möjliga lagringsplatser för koldioxid i Sverige och det svenska närområdet. I ett andra steg ska utredningen bedöma genomförbarheten av kol- dioxidtransport från svenska utsläppskällor till, och lagring vid, möj- liga lagringsplatser. Utredningen ska också identifiera brister i kun- skapsunderlaget om CCS och lämna förslag på insatser som syftar till att förbättra kunskapsläget. Det ska utredas hur &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan ut- vecklas utan att skada biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Utredningen bör även analysera förutsättningarna för, och klimat- effekten av, att använda avskild koldioxid som insatsvara i andra pro- cesser, s.k. avskiljning och användning av koldioxid (&lt;SPAN class="ft45"&gt;carbon capture and utilisation&lt;/SPAN&gt;, CCU). Avskild koldioxid kan exempelvis användas som råvara inom den kemiska industrin eller vid produktion av syn- tetiska transportbränslen, bindas i material eller användas till odling av biomassa. Generellt räknas inte CCU som en teknik som genererar negativa utsläpp, även om den tillämpas på biogena utsläpp, eftersom koldioxiden oftast återgår till atmosfären inom en begränsad tids- period. CCU innebär dock en temporär lagring av koldioxid. CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behandlas i del III medan CCU behandlas i del V.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Verifierade utsläppsminskningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder innebär att Sverige bekostar en åtgärd som minskar växthusgas- utsläppen i ett annat land, varefter utsläppsminskningen kvantifieras och verifieras av en oberoende part. Det är av avgörande betydelse att ingen dubbelräkning av den utsläppsminskande åtgärden sker. Sverige kan sedan tillgodoräkna sig utsläppsminskningen i form av utsläppsenheter som en kompletterande åtgärd. Verifierade utsläpps-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;minskningar genom investeringar i andra länder skiljer sig från övriga kompletterande åtgärder genom att det vanligtvis, åtminstone på kort sikt, handlar om åtgärder för att minska utsläppen, till skillnad från åtgärder som sänker halten koldioxid i atmosfären genom åtgärder eller tekniker för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Utredningen ska uppskatta hur marknaden för verifierade ut- släppsminskningar genom investeringar i andra länder kan komma att utvecklas från 2020 till mitten av detta sekel. Analysen bör belysa aspekter relaterade till åtgärders fördelning regionalt, mellan olika kategorier av länder och mellan olika sektorer samt mervärden vid sidan av utsläppsminskningar. I ett andra steg ska utredningen upp- skatta den realiserbara potentialen för Sverige att använda verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder som en kompletterande åtgärd för att bidra till uppfyllandet av de nationella klimatmålen. Avslutningsvis ska utredningen lämna förslag på insat- ser som behövs för att Sverige ska kunna förvärva utsläppsenheter genom investeringar i andra länder i enlighet med utredningens för- slag till strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Parisavtalet anger vissa grundförutsättningar för hur länder kan samverka i genomförandet av sina nationella åtaganden. Regelverket för de internationella samverkansformerna är dock föremål för för- handlingar, och det kan dröja många år innan det har etablerats ett detaljerat regelverk. Utöver detta kommer utsläppsmarknadens ut- veckling att påverkas av ett flertal faktorer, t.ex. den kollektiva ambi- tionsnivån i det internationella klimatarbetet och skillnader mellan olika länders ambitionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra län- der behandlas i del IV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Ökad kolsänka och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är långt ifrån de enda åtgärderna eller teknikerna som är möjliga för att åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser, dvs. minska halten växthusgaser i atmosfären. Gene- rellt befinner sig dock övriga åtgärder eller tekniker i en tidig utveck- lingsfas och är ännu långt från storskalig praktisk tillämpning. Ut- redningen har dock ett långsiktigt tidsperspektiv och därför ingår att göra en översiktlig analys av om det finns några åtgärder eller tekni-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;ker vid sidan av ökad kolsänka och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som skulle kunna bidra signifikant till negativa utsläpp i Sverige i mitten av detta sekel. Analysen ska för varje åtgärd eller teknik väga in exempelvis kost- nader för att fånga in koldioxid och eventuella negativa konsekven- ser av storskalig tillämpning på miljö och samhälle. Om utredningen finner det lämpligt ska förslag läggas som syftar till att påskynda ut- vecklingen av relevanta åtgärder eller tekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det är viktigt att notera att det framgår implicit av det klimat- politiska ramverket (se kapitel 3) att en åtgärd eller teknik för nega- tiva utsläpp inte per automatik är en godkänd kompletterande åtgärd. Det är rimligt att anta att tanken bakom detta är att en kompletterande åtgärd ska uppfylla minimikrav avseende exempelvis kvantifierbarhet och undvikande av negativa sidoeffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser behandlas i del V.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Utredningen har bedrivit arbetet i ett traditionellt projektupplägg med en inledningsfas, en analysfas, en strategifas och en avslutnings- fas. Inledningsfasen startade i mitten av september 2018 och avsluta- des genom det första expertgruppsmötet i slutet av november 2018. Under inledningsfasen bemannades sekretariatet och expertgruppen. Utredningen utformade administrativa rutiner och genomförde in- ledande bilaterala möten. Vidare arbetade utredningen fram en plan för arbetets fördelning och en tidsplan samt utformade betänkandets disposition. Under analysfasen tog utredningen fram det underlag som behövdes för att utveckla den strategi som är utredningens huvudsakliga leverans och besvarade frågorna i utredningsdirektivet. Analysfasen var omfattande och innebar att sekretariatet arbetade på djupet med de olika frågorna. En viktig del i analysfasen var att kon- tinuerligt förankra slutsatser och delresultat inom utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Analysfasen avslutades sommaren 2019 och övergick sedan i strategifasen, där strategin för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser och hur s.k. kompletterande åtgärder bör bidra till det utarbetades. Under avslutningsfasen utvecklade och kvalitetssäkrade utredningen resultatet och färdigställde konsekvensutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Expertgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen. Däremellan har sekretariatet haft möten och andra kontakter med experter i olika konstellationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Utredningen har samrått med Havs- och vattenmyndigheten, Natur- vårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jord- bruksverk, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges lantbruks- universitet, och Vinnova. Vidare har utredningen träffat riksdagens klimattalespersoner för de partier som ingick i Miljömålsberedningens arbete med det klimatpolitiska ramverket och fört en nära dialog med forskare från Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska hög- skolan och Linköpings universitet. Samråd har även skett med Betong- initiativet, Biorecro, Energiföretagen, Klimatpolitiska rådets kansli, Konjunkturinstitutet, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Natur- skyddsföreningen, Preem, Skogsindustrierna, Stockholm Exergi, Svensk Torv, initiativet Fossilfritt Sverige (M 2016:05) samt utred- ningarna Biogasmarknadsutredningen (M 2018:06) och Skogsutred- ningen 2019 (M 2019:02). Utredningen har även gjort en studieresa till Norge och besökt Olje- og energidepartementet, Equinor och CO&lt;SPAN class="ft103"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Technology Centre Mongstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen har uppdragit åt IVL Svenska Miljöinstitutet att ut- reda förutsättningar och potential för svenska utsläppsminskningar genom internationella investeringar och incitament och finansiering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Stockholm Environment Institute, SEI, genom Mathias Fridahl har utrett incitamentsstrukturer för bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring i Sverige och Europeiska unionen. Sveriges lantbruksuniversitet har uppskattat kolbalanser vid beskog- ning av jordbruksmark, uppskattat tillgänglig areal av tidigare åker- mark lämplig för återvätning samt analyserat långsiktiga effekter på kolbalansen av åtgärder på jordbruksmark. Umeå universitet har ut- rett incitament vid kolsänkor. Slutligen har David Langlet, professor i havsförvaltningsrätt vid Göteborgs universitet, haft i uppdrag att analysera och ta fram handlingsalternativ för vissa internationell- rättsliga hinder för användning av CCS respektive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;P class="p367 ft104"&gt;DEL I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft104"&gt;Allmän bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p369 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft11"&gt;Utredningens tillkomst och uppdrag är nära förknippat med det klimatpolitiska ramverket, som inte bara ger utredningen dess bak- grund utan även definierar de ramar utredningen har att förhålla sig till vad gäller förslag och strategi. För att en beskrivning av utred- ningens uppdrag ska ge en mer fullständig bild behöver därför även det klimatpolitiska ramverket beskrivas. Av särskilt stor betydelse för uppdraget är de nya nationella klimatmålen och de beräknings- regler som gäller för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ett mål för nettonollutsläpp tar form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För drygt tio år sedan togs det första tydliga steget mot ett svenskt mål om nettonollutsläpp av växthusgaser. I regeringens proposition &lt;SPAN class="ft45"&gt;En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat &lt;/SPAN&gt;(prop. 2008/09:162) återfinns en vision om att Sverige 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Av propositionen framgår att det är en tydlig skillnad mellan en vision och riksdagsbundna klimatmål, även om riksdagen också ställde sig bakom visionen och inte bara de klimatmål till 2020 som föreslogs. Propositionen preciserar dock inte vilka beräkningsregler som ska tillämpas.&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Visionen blev start- skottet för en omfattande process om hur Sverige kan nå nettonoll- utsläpp – en process som fortfarande pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;december 2012 presenterade Naturvårdsverket rapporten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Under- lag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Rapporten togs fram på regeringens uppdrag. Ett stort antal myndigheter bidrog till rapporten och en dialoggrupp med organisationer från näringslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rapport nr 6537.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;och miljörörelsen kopplades till processen. Rapporten beskrev bl.a. hur Sverige skulle kunna nå nettonollutsläpp och redovisade olika scenarier på sektorsnivå för utsläppsutvecklingen fram till 2050. Samhället i form av näringsliv, myndigheter, akademi och frivillig- organisationer engagerades också i det s.k. färdplansarbetet genom en referensgrupp under ledning av den dåvarande miljöministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I december 2014 gav regeringen den parlamentariska Miljömåls- beredningen i uppdrag att dels föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning, dels utveckla en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Miljömåls- beredningen redovisade sitt arbete genom två delbetänkanden 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Det första delbetänkandet, &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige &lt;SPAN class="ft26"&gt;(SOU 2016:21), avhandlar merparten av det klimatpolitiska ram- verkets beståndsdelar, inklusive förslag till ett långsiktigt nationellt klimatmål. Miljömålsberedningen föreslog där att Sverige ska anta nettonollutsläpp senast 2045 som långsiktigt klimatmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det andra delbetänkandet, &lt;/SPAN&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige &lt;SPAN class="ft11"&gt;(SOU 2016:47), innehåller ovan nämnda strategi men också förslag på nationella klimatmål för 2030 och 2040 som steg på vägen mot det långsiktiga klimatmålet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Sju riksdagspartier deltog i Miljömålsberedningens arbete: C, KD, L, M, MP, S och V. Samtliga sju partier stod bakom det första del- betänkandet om ramverk och långsiktigt mål medan sex partier stod bakom det andra delbetänkandet; Vänsterpartiet reserverade sig mot vissa delar. Bland sakkunniga och experter i Miljömålsberedningen fanns en bred representation av företrädare från miljöorganisationer, näringsliv och offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I mars 2017 överlämnade regeringen propositionen &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett klimat- politiskt ramverk för Sverige &lt;/SPAN&gt;(prop. 2016/17:146) till riksdagen. Pro- positionen behandlar alla Miljömålsberedningens förslag från 2016 utom förslaget till klimatstrategi. Det ramverk och de mål som åter- finns i propositionen är i sak identiska med Miljömålsberedningens förslag. Riksdagen antog regeringens förslag i juni 2017&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och Sverige fick därmed ett klimatpolitiskt ramverk på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Regeringen återkom till riksdagen angående Miljömålsberedningens förslag till klimatstrategi genom skrivelsen &lt;SPAN class="ft45"&gt;En Klimatstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(skr. 2017/18:238) som överlämnades till riksdagen i april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det klimatpolitiska ramverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Det klimatpolitiska ramverket syftar till att ge förutsättningar för ett långsiktigt och transparent klimatpolitiskt arbete. Det klimatpolitiska ramverket består av tre komponenter: en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och nationella klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;En svensk klimatlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Klimatlagen (2017:720) slår fast att regeringen ska bedriva ett klimat- politiskt arbete som bl.a. syftar till att förhindra farlig störning i klimat- systemet och som bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund. Det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Lagen reglerar även formerna för hur regeringens klimatarbete ska bedrivas och redovisas. Regeringen ska varje år presentera en klimat- redovisning i budgetpropositionen. Vart fjärde år ska regeringen där- utöver ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Ett klimatpolitiskt råd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;Ett klimatpolitiskt råd bildades den 1 januari 2018. Rådet har till upp- gift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimat- målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Nationella klimatmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;, ett av 16 miljökvalitets- mål i det svenska miljömålssystemet, innebär att halten av växthus- gaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att männi- skans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för håll-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;bar utveckling inte äventyras. Miljökvalitetsmålet är således globalt till sin natur och kan inte nås enbart genom svenska ansträngningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;I prop. 2016/17:146 ändrades preciseringen av miljökvalitetsmålet så att det överensstämmer med temperaturmålet enligt klimatavtalet från Paris (det s.k. Parisavtalet). Den nuvarande preciseringen inne- bär att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;För att konkretisera vad ovanstående ska innebära för Sverige och den svenska klimatpolitiken har riksdagen beslutat om etappmål som en del av miljömålssystemet. Det klimatpolitiska ramverket innehåller etappmål för 2030, 2040 och 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Långsiktigt utsläppsmål till 2045&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Det långsiktiga utsläppsmålet till 2045 lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft106"&gt;Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonoll- utsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verk- samheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I beräkningarna av växthusgasutsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ingår varken utsläpp och upptag från skogsbruk och annan markanvändning &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn)&lt;/NOBR&gt; eller utsläpp från utrikes sjö- och luftfart. Ett eventuellt ökat nettoupptag i skog och mark kan dock räknas som en kompletterande åtgärd för att nå netto- nollutsläpp och negativa utsläpp. Det långsiktiga utsläppsmålet inklu- derar de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (ofta benämnt &lt;SPAN class="ft45"&gt;EU emissions trading system, &lt;/SPAN&gt;EU ETS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utsläppen ska beräknas i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vilket innebär att regler och riktlinjer i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) ska tillämpas. Avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) av fossilt ursprung får räknas som en åtgärd för att nå målet ”där rimliga alternativ saknas”. Detta kan tolkas som en inskränkning av de inter- nationella beräkningsreglerna som inte ställer upp något krav som ska vara uppfyllt för när CCS får räknas som en utsläppsminskande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Det långsiktiga utsläppsmålet förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem. Utgångspunkten för målet är att omvärlden också agerar så att de globala utsläppen minskar i enlighet med Paris- avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om att Sverige 2050 inte har några nettoutsläpp av växthus- gaser till atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Mål till 2030 och 2040&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utsläppsmålen till 2030 och 2040 lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;Växthusgasutsläppen i Sverige i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft19"&gt;Växthusgasutsläppen i Sverige i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Målen till 2030 och 2040 skiljer sig omfångsmässigt från det lång- siktiga utsläppsmålet fram till 2045 på så sätt att de endast omfattas av ansvarsfördelningsförordningen (ESR)&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Skillnaden består i att de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem exkluderas i 2030- och &lt;NOBR&gt;2040-målen&lt;/NOBR&gt; men ingår i det långsiktiga utsläppsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Med utsläpp i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; avses alltså växthusgasutsläppen i Sverige exklusive från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; utrikes sjö- och luftfart och de utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Om omfattningen av EU:s utsläppshandelssystem ändras framöver kan det leda till att målen till 2030 och 2040 behöver justeras för att be- hålla den beslutade ambitionsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Det finns även ett sektorspecifikt mål om att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Det målet exkluderar även inrikes luftfart, efter- som dess utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030,&lt;/NOBR&gt; bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet, &lt;SPAN class="ft107"&gt;Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kompletterande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;År 1990 uppgick de samlade svenska växthusgasutsläppen till 71 mil- joner ton koldioxidekvivalenter. Om växthusgasutsläppen från svenskt territorium minskar med 85 procent till 2045 jämfört med 1990, vilket är den minsta tillåtna utsläppsminskningen enligt målet, återstår ut- släpp motsvarande 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att nå det långsiktiga utsläppsmålet om nettonollutsläpp senast 2045 får så- ledes maximalt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter tillgodoräknas från kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Målen till 2030 och 2040 omfattar enbart &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; vars växt- husgasutsläpp 1990 kan uppskattas till 46 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter enligt Naturvårdsverket. Vid maximal användning av kompletterande åtgärder för måluppfyllnad (dvs. 8 procentenheter 2030 och 2 procentenheter 2040) uppgår dessa till 3,7 respektive 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030 respektive 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I och med att de maximalt tillåtna mängderna kompletterande åt- gärder som får tillgodoräknas gentemot målen uttrycks som procen- tuella andelar av Sveriges utsläpp 1990, och de historiska utsläppen revideras årligen i enlighet med de internationella riktlinjerna för ut- släppsrapportering, kan mängderna kompletterande åtgärder uttryckta i miljoner ton koldioxidekvivalenter komma att ändras framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ovanstående visar alltså maximal volym kompletterande åtgärder som får tillgodoräknas gentemot de olika målen. Någon begränsning av hur stor volym kompletterande åtgärder som de facto åstadkoms finns inte. Det sistnämnda är av betydelse inte minst om man beaktar hur uppbyggandet av 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2045 kan ske, med tanke på att endast 0,9 miljoner ton får räknas in i målet för 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För att nå klimatmålen får, men måste inte, kompletterande åt- gärder tillgodoräknas inom de givna begränsningarna. Det är upp till kommande regeringar att besluta i vilken mån kompletterande åtgär- der ska användas för att nå målen. Enligt prop. 2016/17:146 behöver de kompletterande åtgärderna öka över tid efter 2045 för att uppnå nettonegativa utsläpp. Någon slutpunkt för hur länge de nettonegativa utsläppen behöver bestå eller på vilken nivå de bör vara anges inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;Enligt prop. 2016/17:146 samt SOU 2016:21 och SOU 2016:47 är de kompletterande åtgärder som är kända i dag ökat nettoupptag i skog och mark, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft26"&gt;i andra länder samt avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Formuleringen tycks därmed utesluta vissa tekniker för negativa utsläpp som är kända och under utveckling i dag från att få räknas som kompletterande åtgärder. Ett uppenbart exempel på en sådan, synbart utesluten, teknik för negativa utsläpp är direktinfångning av koldioxid från atmosfären (&lt;SPAN class="ft62"&gt;direct air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS). Av SOU 2016:21 och SOU 2016:47, som ligger till grund för prop. 2016/17:146, framgår dock att även andra kompletterande åtgärder kan vara aktuella på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den sammantagna innebörden av ovanstående torde vara att vad som får räknas som en kompletterande åtgärd är underställt kom- mande regeringars bedömning och att en teknik för att åstadkomma negativa utsläpp inte automatiskt är en kompletterande åtgärd. Detta resonemang är rimligt, eftersom det behöver säkerställas att de nega- tiva utsläppen kan mätas och att åtgärden inte medför allvarliga sido- effekter. Exemplet direktinfångning av koldioxid skulle enligt detta resonemang kunna kvalificeras som en kompletterande åtgärd när tekniken blivit mer etablerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;De kompletterande åtgärderna ska beräknas i enlighet med inter- nationellt beslutade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Indikativa målbanor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Mellan de specifika målåren (2030, 2040 och 2045) finns inga bindande nivåer som utsläppen måste underskrida. Vid uppföljning av klimat- politiken ska dock en indikativ utsläppsbana användas för &lt;NOBR&gt;ESR-sek-&lt;/NOBR&gt; torn. Den indikativa utsläppsbanan för &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; dras linjärt från 2015 års utsläppsnivå i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn,&lt;/NOBR&gt; via målen för 2030 och 2040, vidare till 2045. Observera att målet om nettonollutsläpp 2045 gäller samtliga utsläpp, inte bara &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn,&lt;/NOBR&gt; varför den indikativa ut- släppsbanan inte går till noll 2045. Kvarvarande utsläpp inom ESR- sektorn ska dock kompenseras inom ramen för de 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter som utgör maximal användning av komplette- rande åtgärder för att nå målet om nettonollutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Ovanstående indikativa utsläppsbana bör enligt 2017 års klimat- proposition kompletteras med en bana som visar hur stor del av ut- släppsminskningarna som ska klaras utan att kompletterande åtgärder används.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Det klimatpolitiska ramverket och dess tillkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Om utsläppen överskrider den indikativa utsläppsbanan, och detta inte kan tillskrivas mellanårsvariationer i t.ex. väderlek (kalla vintrar innebär exempelvis högre växthusgasutsläpp på grund av ökat upp- värmningsbehov), kan det föranleda en analys och eventuell skärpning av den förda klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="p147dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34147x1.jpg/" id="p147img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p382 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (klimat- konventionen) antogs 1992 och trädde i kraft 1994. Klimatkonven- tionens övergripande mål är att ”halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels- produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Det övergripande målet saknar dock en kvantitativ precisering, exempelvis i form av ett temperaturmål eller ett mål som anger under vilken högstanivå halten växthusgaser behöver stabiliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; enades 1997 om att sträva efter att det internatio- nella klimatarbetet ska leda till att den globala temperaturökningen begränsas till högst två grader jämfört med förindustriell nivå, men det dröjde drygt tio år innan denna typ av konkretisering antogs av klimatkonventionens parter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kyotoprotokollet till klimatkonventionen innehåller de första rättsligt bindande åtagandena om utsläppsminskningar under klimat- konventionen. Kyotoprotokollet fram till och med den första åta- gandeperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; antogs 1997 och trädde i kraft 2005, och det innebar att utvecklade länder och länder vars ekonomier befann sig under utveckling (s.k. Annex &lt;NOBR&gt;1-länder&lt;/NOBR&gt; enligt klimatkonventionens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I Cancunöverenskommelsen 2010 (FCCC/CP/2010/7/Add.1) ingick det långsiktiga målet om att begränsa den globala temperaturökningen till högst två grader jämfört med den för- industriella nivån. I Parisavtalet från 2015 har temperaturmålet formulering skärpts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;definitioner) från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; skulle minska sina utsläpp med drygt fem procent totalt jämfört med ett basår, oftast 1990. EU och dess medlemsstater valde att gemensamt fullgöra sina åtaganden enligt protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;För att öka flexibiliteteten och kostnadseffektiviteten i genom- förandet av åtagandena introducerades tre s.k. flexibla mekanismer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;handel med utsläpp mellan länder, 2) gemensamt genomförande (JI) och 3) mekanismen för ren utveckling (CDM). Även upptag och utsläpp i samband med beskogning och avskogning omfattades av Kyotoprotokollet under den första åtagandeperioden (KP1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Enligt KP1 var det möjligt för länderna att tillgodoräkna sig ett förutbestämt upptag av kol i landets kolsänka och ökade upptag i olika jordbruksaktiviteter för att uppfylla sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det faktiska utfallet den första perioden blev att Annex &lt;NOBR&gt;1-ländernas&lt;/NOBR&gt; utsläpp minskade med omkring 20 procent i genomsnitt, samtidigt som de globala utsläppen ökade med 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Den begränsade effekten berodde delvis på att en del länder inte ratificerade protokollet och att några parter inte uppfyllde sina åta- ganden. Av störst betydelse var dock att protokollet inte omfattade mer än en begränsad del av världsekonomin. Att de parter som om- fattades av protokollet sammantaget överträffade minskningsmålet berodde även på andra faktorer än avtalet i sig.&lt;SPAN class="ft110"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kyotoprotokollet första åtagandeperiod uppfylldes alltså med mar- ginal men resultatet var långtifrån tillräckligt i förhållande till klimat- konventionens övergripande mål. Ett nytt internationellt klimatavtal behövde därför komma på plats, och avtalet behövde omfatta en be- tydligt större del av världens samlade utsläpp av växthusgaser jämfört med Kyotoprotokollet och även ha en betydligt högre ambitionsnivå. Ett försök att åstadkomma ett sådant avtal misslyckades vid klimat- konventionens 15:e partsmöte (COP 15) i Köpenhamn 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;I Cancun 2010 (COP 16) fastställdes i princip den överenskom- melse som togs fram i Köpenhamn. I överenskommelsen ingår ett antal utfästelser (&lt;SPAN class="ft62"&gt;Cancun pledges&lt;/SPAN&gt;), där parter under klimatkonven- tionen redovisar sina planer och ekonomiöverskridande mål för att kontrollera sina utsläpp av växthusgaser. Utfästelserna tar sikte på målåret 2020. Utfästelserna bekräftades av partsmötet i Cancun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC AR5 WG 3 kapitel 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="p149dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34149x1.jpg/" id="p149img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Vid partsmötet i Doha 2012 (COP 18) antog parterna till Kyoto- protokollet en ändring av protokollet för att möjliggöra en andra åtagandeperiod, KP2, &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; För Kyotoprotokollets andra åta- gandeperiod har EU, dess medlemsstater och Island angett att de gemensamt ska begränsa sina årliga växthusgasutsläpp till 80 procent av sina basårsutsläpp. De flexibla mekanismerna ingår, i princip, även under denna åtagandeperiod. Bokföringsreglerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) har dock getts en annan utformning jämfört med den första perioden, för att ge länderna fler möjligheter att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar och upptagsökningar inom sektorn. Kyotoprotokollets andra åta- gandeperiod omfattar ett fåtal parter som sammanlagt står för cirka tio procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Parisavtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Vid klimatkonventionens 21:a partsmöte (COP21) i Paris 2015 ena- des världens länder om ett globalt och rättsligt bindande klimatavtal (Parisavtalet). Parisavtalet ratificerades i snabb takt och trädde i kraft den 4 november 2016.&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Parisavtalet syftar till att förstärka genomförandet av klimatkonven- tionen. Avtalets övergripande mål är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till långt under 2 grader Celsius och göra ansträngningar för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jäm- fört med förindustriell nivå. Avtalet innebär därmed att ambitions- nivån höjts i den internationella klimatpolitiken och att klimat- konventionens övergripande mål har kvantifierats även i avtalstext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Enligt avtalets artikel 3 ska alla parter bidra till att avtalets mål nås genom nationellt bestämda bidrag (&lt;SPAN class="ft10"&gt;nationally determined contri- butions&lt;/SPAN&gt;, NDC, eller nationella klimatplaner). De nationella klimat- planerna ska redovisa parternas bidrag till avtalets artiklar 4, 7, 9, 10, 11 och 13, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Bidragen ska ses över vart femte år i syfte att öka ambitionen stegvis. Den första översynen ska göras 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Parterna ska enligt avtalet beakta den senaste klimatvetenskapen som, enligt vad som återges i avtalstexten, säger att utsläppen be- höver kulminera inom kort och att utsläppen och upptagen av växt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FCCC/CP/2015/10/Add.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;husgaser behöver nå en balans under andra hälften av århundradet. Hänsyn behöver dock tas till skilda förutsättningar mellan utveck- lade länder och utvecklingsländer. Utsläppsminskningarna förutsätts främst ske nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Användning av utsläppshandelssystem och internationellt över- förbara utsläppsenheter ska enligt avtalet ske på ett sätt som säker- ställer miljöintegriteten, dvs. att utsläppsminskningar faktiskt sker, samtidigt som dubbelräkning undviks. En ny mekanism som ska bi- dra till överförbara utsläppsbegränsningar och hållbar utveckling ska etableras (artikel 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Artikel 6 i avtalet öppnar i princip för två typer av internationella marknadsmekanismer till stöd för utsläppsminskningar – en som styrs av gemensamma regelverk på &lt;NOBR&gt;FN-nivå&lt;/NOBR&gt; (artikel 6.4) och en som kan tillämpas mellan två parter med vägledning från den internationella processen (artikel 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Parisavtalet innebär att formerna för internationellt samarbete förändras jämfört med situationen under Kyotoprotokollet, efter- som alla parter nu förutsätts bidra med utsläppsminskningar. När alla länder har åtaganden uppstår dock en risk för dubbelräkning av utsläppsminskningar. Möjligheterna att söka upp särskilt kostnads- effektiva åtgärder i andra länder, som mekanismerna enligt Kyoto- protokollet inbjöd till, begränsas och de nya mekanismerna behöver i stället inriktas mot att bidra till att höja ambitionerna i den globala utsläppsminskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Parterna förutsätts även bevara och om möjligt också förstärka sina kolsänkor enligt Parisavtalet (artikel 5). Ingen ytterligare precisering ges dock i Parisavtalets tillhörande regelbok om hur kolsänkor ska beräknas och bokföras. Det är för närvarande även oklart om reduk- tionsenheter kopplade till internationella samarbeten om beskog- ning eller återbeskogning ska kunna överföras mellan länder eller om sådana åtgärder ska ses som resultatbaserad klimatfinansiering (eller s.k. artikel &lt;NOBR&gt;6.8-samarbeten,&lt;/NOBR&gt; se kapitel 14). I artikel 5 refereras huvud- sakligen till finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Negativa utsläpp nämns inte i avtalstexten men finns implicit med i bilden i och med ambitionen att uppnå en balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser under andra hälften av århundradet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="p151dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34151x1.jpg/" id="p151img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Vid partsmötet 2018 i Katowice (COP 24) fastställdes stora delar av den regelbok som behövs för att Parisavtalet ska kunna tillämpas.&lt;SPAN class="ft110"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Mötet lyckades dock inte enas om detaljbestämmelserna rörande arti- kel 6; planen är att dessa ska beslutas vid klimatmötet i Glasgow 2020 (COP 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;EU:s klimatmål till 2020, 2030 och kommande långsiktiga klimathandlingsplan till 2050&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;EU:s klimat- och energimål till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Under perioden 2007 till 2009 förhandlades och beslutades EU:s klimat- och energipaket till 2020. Paketet kom att omfatta tre över- gripande mål: ett klimatmål, ett energieffektiviseringsmål och ett mål för förnybar energi. Dessa mål är de s.k. &lt;NOBR&gt;20–20–20-målen.&lt;SPAN class="ft102"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Klimatmålet, tillsammans med paketet i sin helhet, utgjorde EU:s ovillkorade åtagande inför partsmötet i Köpenhamn och ingår även som EU:s del i Cancunöverenskommelsen och EU:s åtagande under Kyotoprotokollets andra period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;EU:s klimatmål till 2020 består av två delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den första delen är &lt;/SPAN&gt;utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandels- system&lt;SPAN class="ft8"&gt;, dvs. utsläpp från större industri- och energianläggningar och flyg som sammantaget ska minska med 21 procent mellan 2005 och 2020. För att genomföra denna del innehöll &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2020-paketet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; relativt omfattande förändringar av handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Den andra delen är &lt;SPAN class="ft10"&gt;övriga utsläpp, &lt;/SPAN&gt;dvs. från transporter, arbets- maskiner, jordbruk, småskalig uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsdeponier m.m. Dessa utsläpp omfattas av det s.k. ansvarsfördel- ningsbeslutet (ESD)&lt;SPAN class="ft110"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. De övriga utsläpp, exempelvis inom trans- portsektorn och bostadssektorn, som på det här sättet omfattas av bindande mål på medlemslandsnivå ska sammantaget minska med tio procent jämfört med 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;FCCC/PA/CMA/2018/30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Europeiska rådet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; mars 2007, KOM (2008)16,17,18,19, Europeiska rådet &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; mars 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (ändringsdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlems- staternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtagan- den om minskning av växthusgasutsläppen till 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft42"&gt;Ansvarsfördelningsbeslutet omfattar alltså alla övriga växthusgas- utsläpp utanför utsläppshandelssystemet, utom upptag och avgång av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn).&lt;/NOBR&gt; EU:s klimatmål till 2020 sak- nar mål för &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorns&lt;/NOBR&gt; utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft17"&gt;Ansvarsfördelningsbeslutet fördelar utsläppsmål mellan medlemsländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft26"&gt;Ansvaret för att minska utsläppen utanför den handlande sektorn delas alltså mellan medlemsländerna genom ansvarsfördelningsbeslutet. Enligt beslutet fördelas ett successivt sjunkande utsläppsutrymme per medlemsland över perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; Fördelningen innebär att ut- rymmet för EU:s rikare medlemsländer minskar medan utsläppen i medlemsländerna med lägre bnp per capita tillåts öka upp till vissa nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Länderna kan vid behov uppfylla delar av sina åtaganden genom att föra över överskott mellan år, dvs. använda ett tidigare sparat ut- släppsutrymme eller låna av ett framtida, eller genom att köpa över- skott från ett annat medlemsland. Beslutet ger även visst utrymme att använda åtgärder utanför EU i form av JI- och &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; för måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Behovet att handla med utsläppsutrymme mellan medlemsländer har i praktiken visat sig bli mycket litet, och inget medlemsland har använt reduktionsenheter från internationella mekanismer för mål- uppfyllelse. Den flexibilitet som kommit till störst användning är överföring mellan år, där de länder som 2019 ligger relativt nära sina minskningsmål till 2020 kan använda tidigare överskott för att nå målen. Målen enligt ansvarsfördelningsbeslutet bedöms som helhet komma att uppnås med ett relativt stort överskott.&lt;SPAN class="ft105"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;EU:s färdplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Efter att förhandlingarna om EU:s &lt;NOBR&gt;20–20–20-paket&lt;/NOBR&gt; slutförts tog Europeiska kommissionen även fram underlag till tre färdplaner fram till 2050.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Färdplanerna baserades på resultat från modellanalyser med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;EEA (2018), figur 3.3 s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;KOM (2011)(112) slutlig KOM(2011)144 slutlig, KOM (2011)(885) slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="p153dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34153x1.jpg/" id="p153img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;flera, inbördes länkade, modeller av EU:s energisystem och mark- användning. Modellanalyserna gav kommissionen ett underlag om vilka målnivåer (&lt;SPAN class="ft62"&gt;milestones&lt;/SPAN&gt;) som &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; gemensamt borde upp- nå längs vägen vid en lågkolomställning av EU till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Modellanalyserna utgick från att EU:s inhemska utsläpp av växt- husgaser sammanlagt skulle minska med 80 procent till mitten av seklet jämfört med 1990. Resultaten visade bl.a. att det fanns skäl för EU att skärpa det inhemska målet till 2020 till en mer ambitiös nivå än minus 20 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Resultaten gav också underlag om vilka områden i &lt;NOBR&gt;EU-politiken&lt;/NOBR&gt; där skärpningar skulle kunna införas oavsett utvecklingen i resten av världen, s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;no regrets policies &lt;/SPAN&gt;exempelvis på området energieffekti- visering, och var det kunde finnas skäl att ta större hänsyn till negativa effekter på industrins konkurrenskraft. Resultaten från färdplanerna användes senare vid utformningen av EU:s klimat- och energiramverk till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Föga förvånande lyckades inte modellanalyserna fånga den snabba teknikutvecklingen inom framför allt solkraft, vindkraft, laddbara bilar och stationära batterier, utan de resulterade i stället i en omfat- tande utbyggnad av &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; (avskiljning, transport och lagring av koldioxid), även på elproduktionsanläggningar, och en relativt långsam omställning av transportsektorn mot 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Förutsättningarna för hur energieffektivisering modelleras har också reviderats efter att de modellerade scenarierna togs fram. Färd- planerna mot 2050 behöver därför uppdateras, bl.a. av dessa skäl, se nedan. Utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ingick inte i någon större omfattning i de modellerade scenarierna bakom färdplanerna. Möjligheter till negativa utsläpp, t.ex. genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; ingick inte heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;EU:s klimat- och energiramverk till 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Europeiska rådet formulerade i oktober 2014 rådslutsatser där bl.a. nivåerna för tre av de mest centrala målen i EU:s klimat- och energi- ramverk till 2030 preciserades.&lt;SPAN class="ft110"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Ståndpunkterna innebar att EU:s utsläpp av växthusgaser skulle minska med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990, samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska rådet (2014), European Council Conclusions &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; oktober 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;som andelen förnybar energi skulle öka till minst 27 procent av den slutliga energianvändningen (brutto) och energianvändningen effek- tiviseras med minst 27 eller 30 procent jämfört med ett tidigare re- ferensscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Europeiska kommissionen lade 2015 och 2016 fram en rad förslag till lagstiftning som tillsammans syftade till att genomföra ramverkets alla delar. Förslagen förhandlades färdigt vintern 2018/2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Förnybarhetsmålet och energieffektiviseringsmålet skärptes jämfört med rådslutsatserna 2014, när målen med tillhörande genomförande- lagstiftning förhandlades vidare. Europaparlamentet och rådet enades 2018 om att dessa båda mål i stället ska uppgå till minst 32 procent (förnybar energi) respektive 32,5 procent (energieffektivisering).&lt;SPAN class="ft115"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft17"&gt;Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har nu länkats till klimatmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft11"&gt;Målet om 40 procents utsläppsminskning ses som ett steg på vägen mot EU:s nuvarande långsiktiga klimatmål till 2050 om &lt;NOBR&gt;80–95&lt;/NOBR&gt; pro- cents utsläppsminskning jämfört med 1990, varav minst 80 procents minskning inom EU.&lt;SPAN class="ft110"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;I klimat- och energiramverket till 2030 ingår nu även mål och regelverk för utsläpp och upptag i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Målen i klimat- och energiramverket utgör EU:s första gemen- samma nationella bidrag till utsläppsminskningar och bevarande av kolsänkor enligt Parisavtalet (NDC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Utsläppsminskningarna mot målet på minus 40 procent har nu för- delats, så att utsläppsutrymmet inom utsläppshandelssystemet sam- mantaget ska sänkas med 43 procent medan utsläppen i verksamheter som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen&lt;SPAN class="ft115"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;ska minska med 30 procent. Basåret för dessa minskningar är 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/directive_renewable_factsheet.pdf och https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/energy_efficiency_factsheet.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Som en del av de utvecklade ländernas bidrag till att halvera de globala utsläppen vid denna tid. Roadmap 2050, Europeiska rådet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet (ansvarsfördelnings- förordningen, ESR).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;EU:s utsläppshandelssystem har skärpts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;I början av 2018 fastställdes ett antal skärpningar av EU:s utsläpps- handelssystem.&lt;SPAN class="ft110"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Ändringarna ska bli verkningsfulla under systemets fjärde handelsperiod &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Ändringarna skärper utsläppshandelssystemet på flera sätt. Sam- mantaget bedöms förändringarna kunna leda till högre priser i syste- met. Utsläppsrättspriserna har också stigit 2018 och trenden har fort- satt 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Bland de mest betydelsefulla förändringarna märks att den s.k. linjära faktorn skärps så att taket i utsläppshandelssystemet sänks med 2,2 procent per år från 2021. Med början 2019 kommer 24 pro- cent av det beräknade sammanlagda överskottet i systemet föras till en s.k. marknadsstabilitetsreserv (MSR), och från 2023 kommer delar av överskottet i MSR annulleras upp till den mängd utsläppsrätter som auktionerades ut året innan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Medlemsländerna får också frivilligt annullera utsläppsrätter för att kompensera effekten av nationella åtgärder som reducerar el- produktionskapaciteten i landet. Annulleringen 2023 bedöms bli relativt omfattande och ytterligare annulleringar kan komma att ske om överskottet i utsläppshandelssystemet åter börjar växa över vissa förutbestämda nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Bland förändringarna märks också att det inrättats nya fonder för investeringar i utveckling och demonstration av ny teknik med sär- skilt låga utsläpp i industri- och energianläggningar i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Dessa fonder finansieras med intäkter från försäljningen av ut- släppsrätter. Medlen i fonderna ökar i omfattning om priserna går upp i utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft17"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen ersätter ansvarsfördelningsbeslutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen (ESR) bygger vidare på det regel- verk som infördes i det tidigare ansvarsfördelningsbeslutet till 2020. Förordningen innehåller en fördelning av bindande årliga utsläpps- minskningar per medlemsland &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Utsläppsutrymmet start-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;året 2021 bestäms av medlemsländernas genomsnittliga utsläppsnivåer &lt;NOBR&gt;2016–2018,&lt;/NOBR&gt; och alltså inte av det utsläppsutrymme de hade 2020 en- ligt ansvarsfördelningsbeslutet. Endast en begränsad del av det över- skott som uppstått i &lt;NOBR&gt;ESD-sektorn&lt;/NOBR&gt; fram till och med 2020 får föras över till nästa period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; behålls de flexibiliteter som fanns den tidi- gare perioden, med undantag av användning av reduktionsenheter från projekt utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Två nya flexibiliteter – enheter från utsläppshandelssystemet och från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; – har dessutom tillkommit. Hur mycket som respektive medlemsland får använda av respektive flexibilitet begrän- sas i ansvarsfördelningsförordningen. Överskott från &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan även användas för måluppfyllelse enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;SPAN class="ft105"&gt;15&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;En bärande princip vid utformningen av regelverket är att de flexibiliteter som ska kunna genereras från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och användas inom &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; behöver komma från additionella åtgär- der, dvs. åtgärder som genomförs utöver en utveckling vid &lt;SPAN class="ft10"&gt;business as usual&lt;/SPAN&gt;. Samma villkor ställs även upp när det gäller de utsläppsrätter som föreslås kunna föras över från utsläppshandelssystemet till &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; är en ny komponent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; innebär målet till 2030 att länderna inte tillåts bokföra sammanlagda upptagsminskningar eller utsläpps- ökningar jämfört med de referensnivåer som ska bestämmas enligt förordningen, se kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Regelverket för &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; syftar till att ge incitament till åtgärder som bevarar och förstärker upptaget av kol i skog och mark. &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; innebär att växthusgaser från markanvänd- ning, förändrad markanvändning och skogsbruk inkluderas som en separat del av EU:s klimatramverk till 2030, men med vissa kopp- lingar till &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Förordningen innebär att varje medlemsstat förbinder sig att säkra att utsläppen och upptagen av växthusgaser i landets &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; tor ska utvecklas så att dessa inte sammanlagt ger upphov till &lt;SPAN class="ft117"&gt;bok-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegri- pande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(LULUCF-förordningen).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förda &lt;/SPAN&gt;upptagsminskningar eller utsläppsökningar, dvs. inga samman- lagda skulder får uppstå, en s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;no-debits&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; rule&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Förordningen innehåller detaljerade regler för hur förändrade ut- släpp och upptag ska bokföras. Dessa regler skiljer sig åt framför allt mellan brukad skogsmark, beskogad mark, avskogad mark och övriga marktyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;För att klara åtagandet om att inga sammanlagda skulder ska bok- föras får medlemsländerna nyttja vissa flexibiliteter. I de fall en med- lemsstat redovisar ett ökat bokfört nettoupptag leder det till ett överskott av utsläppsenheter. Dessa enheter får överföras till kom- mande år eller andra medlemsstater eller, i begränsad omfattning, användas för att nå målet för de utsläpp som omfattas av ansvars- fördelningsförordningen. Tills vidare omfattas inte bokförda kredi- ter från brukad skogsmark av denna generella flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I de fall det uppstår ett underskott av utsläppsenheter i LULUCF- sektorn kan medlemsstaten köpa utsläppsenheter från andra med- lemsstater eller överföra utsläppsenheter från den tilldelning som gjorts enligt ansvarsfördelningsförordningen. Under den andra perio- den &lt;NOBR&gt;(2026–2030)&lt;/NOBR&gt; kan utsläppsenheter som sparats från den första perioden &lt;NOBR&gt;(2021–2025)&lt;/NOBR&gt; nyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Om underskott uppstår för aktiviteten brukad skogsmark finns även en specifik flexibilitet för att balansera detta. (Se vidare i kapi- tel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; har alltså som ett syfte att ge incitament till ytterligare, additionella, åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; åtgär- der som förstärker upptaget av kol i skog och mark utöver vad som annars hade skett i sektorn. Ett motiv till att koppla LULUCF- åtgärderna till &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; är att åtgärdsmöjligheterna i jordbruks- sektorn i ansvarsfördelningsförordningen är begränsade och att additionella åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; skulle kunna höja kostnads- effektiviteten i hur klimatmålet för ansvarsfördelningsförordningen kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Kommissionen framhåller även i underlaget till förslaget till &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; att de internationellt överenskomna rikt- linjerna från FN:s klimatpanel IPCC innebär att utsläpp från för- bränning av biomassa kan räknas som nollutsläpp från energisektorn under förutsättning att dessa bokförs i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; På så sätt undviks både att utsläpp räknas flera gånger eller inte räknas alls.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kommissionens underlag till en långsiktig klimatstrategi för EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;I slutet av november 2018 publicerade Europeiska kommissionen ett meddelande med en vision som innehöll några av de centrala bygg- stenarna för en ny långsiktig klimatstrategi för EU.&lt;SPAN class="ft110"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Visionen tar sikte på att EU ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050, men underlaget innehåller även andra utvecklingsalternativ som inte når fullt lika långt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Meddelandet åtföljs av en relativt omfattande analys, i vilken bl.a. sammanlagt åtta olika målscenarier och ett referensscenario finns beskrivna, se kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kommissionen konstaterar att de analyser den nu gjort visar att det är möjligt att nå nettonollutsläpp 2050 och att det går att nå målet på ett sätt som samtidigt kan både ta om hand negativa sociala fördel- ningseffekter och utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Kommis- sionen medger att omställningen innehåller många utmaningar men också stora möjligheter som kan stärka EU:s ekonomiska utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Kommissionen lyfter fram behovet av att prioritera ytterligare insatser inom sju strategiska tekniska åtgärdsområden. Bland dessa märks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;stöd till en fortsatt bioekonomiutveckling samtidigt som ytter- ligare åtgärder behövs för att åstadkomma förstärkta kolsänkor på sätt som gynnar den biologiska mångfalden och marken, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;stöd till utveckling och demonstration av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-teknik,&lt;/NOBR&gt; framför allt kopplat till industrianläggningar men också till anläggningar som använder biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft11"&gt;För att CCS ska kunna etableras behöver dock insatserna inom EU koordineras och skalas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Förankringsarbetet fortsätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft42"&gt;Underlaget till en långsiktig strategi är tänkt att utgöra ett stöd för den förankringsprocess som behövs för EU:s kommande långsiktiga lågutsläppsstrategi. Förankringen har fortsatt under2019, för att EU 2020 ska kunna lämna in EU:s långsiktiga lågutsläppsstrategi till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;KOM (2018) 773 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="p159dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34159x1.jpg/" id="p159img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Klimatramverk internationellt och inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;klimatkonventionen enligt Parisavtalet. Vid rådsmötet i december 2019 ställde sig EU:s statschefer bakom målet att uppnå ett klimat- neutralt EU senast 2050. Polen kunde i detta skede inte åta sig att genomföra målet och det Europeiska rådet kommer därför åter- komma till frågan i juni 2020.&lt;SPAN class="ft102"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen presenterade under samma vecka ett meddelande om &lt;SPAN class="ft62"&gt;Den europeiska gröna given&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;där bl.a. kommissionens plan för det fortsatta arbetet mot en skärpt europeisk klimatpolitik stakas ut för de närmsta två åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Kommissionens analys bör också kunna utgöra ett underlag för fortsatta diskussioner om att skärpa EU:s nuvarande NDC till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kommissionens nya underlag innebär att det tidigare arbetet med färdplaner till 2050 och underlaget till &lt;NOBR&gt;2030-ramverket&lt;/NOBR&gt; nu uppdateras, bl.a. på basis av ny kunskap från klimatforskningen och den syntes som IPCC tog fram hösten 2018 men också genom att en bredare palett av nya och utvecklade tekniker och möjliga och pågående sam- hällsförändringar förs in i analysen, se kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Europeiska rådets slutsatser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; december 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;KOM (2019) 640 slutlig. Den europeiska gröna given.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Parisavtalets temperaturmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft120"&gt;– aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Temperaturmål, utsläppsbudgetar och negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;FN:s klimatpanel (IPCC) består av klimatforskare från hela världen inom en rad olika forskningsdiscipliner. Forskarna nomineras att delta i den återkommande utvärderingsprocess som IPCC bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;IPCC har som huvuduppgift att bistå FN och de internationella klimatförhandlingarna med återkommande utvärderingar av det veten- skapliga kunskapsläget om klimatförändringarna, dess effekter och framtida risker samt möjligheter till åtgärder för anpassning och för att minska utsläppen och öka upptaget av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Under 2014 redovisade IPCC en femte utvärderingsrapport (AR5) med denna breda inriktning. I AR5 handlade analysen av möjliga glo- bala lågutsläppsutvecklingar främst om hur en global medeltemperatur- ökning på 2 grader Celsius eller mer, jämfört med förindustriell nivå, skulle kunna undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Bland annat redovisades resultat från en rad modellerade scena- rier av utsläppsminskningsbanor (&lt;SPAN class="ft62"&gt;mitigation pathways&lt;/SPAN&gt;) där utsläppen och upptaget av växthusgaser världen över utvecklades på ett sätt som innebar att den globala temperaturökningen med viss sannolikhet kunde begränsas till högst 2 grader. Dessa banor benämns i fortsätt- ningen &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I rapporten fanns däremot bara ett fåtal resultat omnämnda från analyser av utsläppsscenarier som nådde under 2 graders uppvärmning. I det följande benämns sådana banor 1,5 gradersscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Tekniker för negativa utsläpp i form av avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; och förstärkta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;kolsänkor hade en framträdande roll i &lt;NOBR&gt;AR5-scenarierna.&lt;/NOBR&gt; Den stora omfattningen av framför allt &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i scenarierna möttes dock av kritik i forskningslitteraturen i samband med och efter att AR5- rapporterna publicerades.&lt;SPAN class="ft110"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Inriktningen mot &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; i AR5 var en spegling av att målet om att begränsa den globala temperaturökningen till högst 2 grader under lång tid varit rådande i den internationella klimat- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I processen fram mot Parisavtalet lyftes även behovet av att fort- sätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till högst 1,5 grader in på ett tydligare sätt än tidigare. Även sättet som målet om 2 grader uttrycks på i Parisavtalet (”långt under 2 grader”) är ambitiösare jämfört med tidigare formuleringar (”inte överskrida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;grader”).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Det vetenskapliga underlaget om hur utsläppsminskningar i linje med ett &lt;NOBR&gt;1,5-gradersmål,&lt;/NOBR&gt; skulle kunna uppnås var samtidigt inte så om- fattande. När beslutet togs 2015 bjöds därför IPCC in för att ta fram en specialrapport i ämnet. Rapporten publicerades i oktober 2018.&lt;SPAN class="ft115"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global temperaturökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Enligt IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global temperaturökning (Global warming of 1,5 C) kan 1,5 graders ökning, jämfört med perio- den &lt;NOBR&gt;1850–1900&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; uppkomma mellan 2030 och 2052, om temperatur- ökningen fortsätter i samma takt som hittills. Temperaturökningen fram till 2018, bedöms i genomsnitt uppgå till 1,0 grader jämfört med förindustriell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Rapporten innehåller även en syntes av forskningen som visar hur mycket lägre de klimatrelaterade riskerna blir i en värld där temperatur- ökningen begränsas till högst 1,5 grader respektive om den fortsätter upp till 2 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kritiken handlade om att utvecklingen i scenarierna förutsatte en omfattande och snabb ökning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS-tekniker&lt;/NOBR&gt; under den senare hälften av århundradet, trots att tekniken inte prövats i någon större skala tidigare och trots de konflikter som finns mellan en omfattande biomassaanvändning för energisektorn, biologisk mångfald och behov av mark för livsmedels- produktion och andra ändamål. Geden (2015), Anderson and Peters (2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Denna tidsperiod motsvarar den förindustriella nivån enligt IPCC:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Den övergripande slutsatsen från rapporten är att en ökning av den globala medeltemperaturen till 2 grader i stället för 1,5 grader påtagligt ökar de klimatrelaterade riskerna både för naturliga och av människan skapade system världen över. Riskerna för att unika och hotade ekosystem påverkas allvarligt ökar, liksom riskerna för extrema väderhändelser. Det uppstår även större skillnader i hur klimateffek- terna fördelas världen över samtidigt som riskerna för stora tröskel- effekter&lt;SPAN class="ft110"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;En stor del av &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt; består av en summering och slutsatser från resultat från en rad modellerade scenarioanalyser som genomförts under senare år, efter AR5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Scenarierna är huvudsakligen framtagna med s.k. integrated assess- ment models (IAM:s).&lt;SPAN class="ft110"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Dessa modeller ska på ett huvudsakligen kostnadsoptimerande sätt, givet gjorda antaganden och begränsningar i och utanför modellen, sänka utsläppen av växthusgaser och förstärka upptaget av koldioxid på sätt som begränsar temperaturökningen till högst 1,5 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;rapporten jämförs scenarioresultaten från olika &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IAM-modell-&lt;/NOBR&gt; paket med varandra och med motsvarande scenarier som i stället tar sikte på att begränsa temperaturökningen till högst 2 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Globala utsläppsbanor som begränsar temperaturökning till 1,5 grader jämfört med den förindustriella nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;Det är de sammanlagda kumulativa utsläppen av koldioxid, tillsam- mans med strålningsdrivningen av andra växthusgaser och klimat- påverkande ämnen, som bestämmer nivån på den globala medel- temperaturökningen och hur den kan begränsas.&lt;SPAN class="ft110"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Abrupta, ibland irreversibla systemförändringar som kan förstärka klimateffekterna ytterligare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;De analysmodeller som används består i regel av sammanlänkande modellmoduler över energi- systemet, markanvändningen och det ekonomiska systemet i världen, uppdelade på olika regio- ner. Ibland saknas något delsystem och då representeras det delsystemet i regel på ett enklare vis. I modellpaketet finns också en klimatmodell som bl.a. beräknar temperatureffekter av de modellerade utsläppsutvecklingarna. De flesta modellerna är kostnadsoptimerande, dvs. modell- resultatet är den systemlösning som innebär att det i modellen uppsatta målet (t.ex. årliga utsläppsmål, koncentrationsmål eller mål för strålningsdrivning) nås till lägsta kostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Hur stor den återstående koldioxidbudgeten är för att begränsa den globala temperatur- ökningen till högst 1,5 respektive 2 grader med viss sannolikhet är en mycket osäker bedöm- ning. I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt; anges budgeterna i olika intervall. Budgetens storlek beror bl.a. på vilka antaganden som görs om hur snabbt utsläppen av övriga växthusgaser minskar. Ytter- ligare en faktor som påverkar är den ökning av utsläppen av metan som uppstår till följd av upptining av områden med permafrost och från våtmarker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;För att stabilisera temperaturökningen på en viss nivå behöver utsläppen av koldioxid nå nettonollnivåer, och för att temperatur- ökningen ska kunna sänkas behöver utsläppen bli nettonegativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Fram till och med 2017 beräknas de globala koldioxidutsläppen sammanlagt ha uppgått till 2 200 miljarder ton jämfört med för- industriell nivå.&lt;SPAN class="ft110"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I nuläget ligger de globala koldioxidutsläppen på omkring 42 miljarder ton per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Den återstående totala utsläppsbudgeten för att begränsa upp- värmningen till högst 1,5 grader uppgår till &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; miljarder ton koldioxidekvivalenter i de scenarier som redovisas i &lt;NOBR&gt;IPCC-rappor-&lt;/NOBR&gt; ten. Budgeten överskrids inledningsvis i nästan samtliga scenario- modelleringar men kompenseras därefter med nettonegativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Ett sammanlagt utsläpp på 400 miljarder ton koldioxidekvivalenter motsvarar ungefär en återstående utsläppsbudget som med en sanno- likhet på minst 66 procent kan begränsa den globala temperatur- ökningen till högst 1,5 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Ett sammanlagt utsläpp om 600 miljarder ton koldioxidekvivalen- ter motsvarar i stället en återstående utsläppsbudget som kan begränsa temperaturökningen till högst 1,5 grader med omkring 50 procents sannolikhet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Nästan alla scenarier visar att de globala utsläppen av koldioxid behöver kulminera mycket snart för att sedan kraftigt vända nedåt, se figur 5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Beräkningarna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten&lt;/NOBR&gt; har perioden &lt;NOBR&gt;1850–1900&lt;/NOBR&gt; som basperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Se UNEP (2018) Box 3,2 s. 18, &lt;/SPAN&gt;Technical comparison with the IPCC Special Report on Global warming of 1,5 C&lt;SPAN class="ft55"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="p165dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34165x1.jpg/" id="p165img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-295px;margin-bottom:0px;" class="p421 ft127"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-295px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:295px;" class="p421 ft127"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-148px;margin-top:148px;margin-right:-147px;margin-bottom:147px;" class="p421 ft127"&gt;&lt;![endif]&gt;Miljarder ton koldioxid per år&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p422 ft127"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft127"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft127"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft127"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft128"&gt;Fyra typscenarier &lt;NOBR&gt;P1-P4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p425 ft127"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p426 ft129"&gt;(se faktaruta)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p425 ft127"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p425 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p425 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p427 ft127"&gt;2080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft127"&gt;2090&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p34 ft127"&gt;2100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Källa: IPCC (2018): Global Warming of 1.5 °C, del av figur SPM3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft11"&gt;Utsläppen når därefter nettonollnivåer av koldioxid i mitten av år- hundradet &lt;NOBR&gt;(2045–2055)&lt;/NOBR&gt; världen över.&lt;SPAN class="ft110"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Nettonollnivåer är den situa- tion som uppstår när de av människan orsakade, dvs. antropogena, utsläppen av koldioxid motsvarar det antropogena upptaget av kol- dioxid, se avsnitt 5.2.2 nedan.&lt;SPAN class="ft110"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Utsläppen av övriga växthusgaser begränsas samtidigt till mycket låga nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;I nästan alla de modellerade &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; kommer även temperaturökningen behöva överskrida 1,5 grader under en period för att sedan sjunka tillbaka mot slutet av århundradet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;I scenarierna med inget eller ett begränsat överskridande av 1,5 graders temperaturökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IAM-modeller&lt;/NOBR&gt; ingår inte hela upptaget i det som länderna bokför inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Om hela det bokförda upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; skulle räknas med behöver nettonoll- nivåer uppkomma tidigare, se avsnitt 5.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersbanor&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;I rapporten modelleras ett stort antal utsläppsbanor som med olika grad av sannolikhet begränsar medeltemperaturökningen till under 2 grader respektive 1,5 grader. I rapporten lyfts fyra typscenarier för att nå &lt;NOBR&gt;1,5-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; för att lite närmare beskriva vilken typ av samhällsomställning som de olika scenarierna motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Typscenario 1 &lt;/SPAN&gt;utgår från antaganden om att sociala, affärs- mässiga och tekniska innovationer ger en låg energianvändning globalt. En snabb omställning av energisektorn möjliggörs av den låga efterfrågan på energi. Negativa utsläpp behövs i mindre om- fattning och åstadkoms genom förstärkt nettoupptag i skog och mark – inte genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Typscenario 2 &lt;/SPAN&gt;utgår från antaganden om ett brett fokus på hållbarhet, där världen ställer om till hållbara och hälsosamma konsumtionsmönster. Innovationer görs inom klimatsmart teknik och markanvändningen är väl hanterad. Negativa utsläpp åstad- koms genom nettoupptag i skog och mark samt i begränsad mängd genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Typscenario 3 &lt;/SPAN&gt;är ett medelvägsscenario som utgår från anta- ganden om att teknikutveckling följer historiska trender. Lös- ningar genomförs främst på produktionssidan snarare än genom förändrad konsumtion. Scenariot innebär ett något större behov av negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Typscenario 4 &lt;/SPAN&gt;motsvarar ett resurs- och energiintensivt scenario där antaganden utgår från att växthusgasintensiva livsstilar främ- jats genom ekonomisk tillväxt och globalisering. Inom scenariot antas en hög efterfrågan på transporter och animalieprodukter samt behov av stora negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Negativa utsläppstekniker i scenarierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Alla &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten&lt;/NOBR&gt; ställer krav på negativa utsläppstekniker, i olika former och olika omfattning, för att kom- pensera för att koldioxidbudgeten behöver överskridas inledningsvis och för vissa kvarvarande koldioxidutsläpp. De negativa utsläppen behöver bli så omfattande att de globala utsläppen blir nettonegativa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34167x1.jpg" style="width:434px;height:444px"  id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;under andra hälften av århundradet – i något scenario även tidigare än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Koldioxidbudgeten för att klara högst 1,5 graders temperatur- ökning är så begränsad att även utsläppsbanor med ingen eller be- gränsad temperaturökning över 1,5 grader – dvs. banor med mycket snabba utsläppsminskningar i närtid, mellan 40 och 60 procent till 2030 jämfört med 2010 – behöver nå nettonegativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;De negativa utsläppen summerar till mellan 100 till 1 000 miljar- der ton koldioxid under detta århundrade i scenarier av denna typ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;De negativa utsläppen i form av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är störst mot slutet av århundradet men behöver successivt byggas upp för att hinna genom- föras i den skala som modellerats. Det ökade upptaget på grund av beskogning och återbeskogning är däremot som högst i mitten av århundradet i scenarierna. Se tabell 5.1 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft55"&gt;Källa: IPCC AR1,5 SPM C3.2 s.19, plus egen bearbetning. Ökat upptag/negativa utsläpp (brutto) per capita vid en befolkning på nio miljarder människor globalt 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;Sammanställningen i tabellen visar att några av scenarierna förutsätter ett mer omfattande genomförande av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och förstärkta kol- sänkor än storleken på den globalt hållbara och realiserbara potential på 5 miljarder ton respektive 3,6 miljarder ton som enligt ny littera- tur&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;uppskattas finnas för den här typen av tekniker vid seklets mitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I modellerna är de möjliga negativa utsläppsteknikerna begrän- sade till i huvudsak &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och till åtgärder som ökar koldioxid- upptaget i skog och mark genom framför allt ökad beskogning och återbeskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Modellerna har alltså inte med, eller bara i begränsad utsträckning med, andra tillgängliga åtgärder för ökad kolinlagring, t.ex. i brukad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Fuss m.fl. (2018) refereras i IPCC:s 1,5 &lt;NOBR&gt;graders-rapport,&lt;/NOBR&gt; inklusive i Summar For Policymakers.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;skogsmark eller på jordbruksmark. Andra tekniker för negativa ut- släpp som är under utveckling, t.ex. direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären och lagring (DACCS), saknas också i de flesta scenarier. När ett större utbud av möjliga tekniker introduceras i modellerna kan de även påverka resultaten och då troligen minska den dominerande rollen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Användningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förutsätts introduceras som en integre- rad energisystemlösning, där biomassan används i en energianlägg- ning för el- eller vätgasproduktion eller i en anläggning där det pro- duceras biodrivmedel. Den biomassa som används i anläggningar med &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i modellerna härrör främst från energiskogsodlingar eller utgörs av skogsrester och jordbruksavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Även i modelleringar där användningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; begränsas ökar användningen av biomassa, och de konflikter som finns mellan olika markintressen vid en ökad användning av biomassa som råvara eller för energiändamål behöver därför bemästras även i dessa scena- rier.&lt;SPAN class="ft110"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Om det går att åstadkomma kraftiga utsläppsreduktioner i närtid minskar behovet av omfattande och osäkra negativa utsläpp på längre sikt, men behovet försvinner inte helt. Flest synergier med FN:s håll- barhetsmål (&lt;SPAN class="ft10"&gt;sustainable development goals&lt;/SPAN&gt;, SDG:s) uppkommer vid scenarieutvecklingar där utsläppen minskar snabbt i närtid och där energianvändningen och resursanvändningen hålls ner genom olika åtgärder även på efterfrågesidan, t.ex. till följd av beteendeföränd- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Behovet av omfattande negativa utsläpp i framtiden skulle också kunna minska genom att både kraftiga utsläppsminskningar och olika typer av åtgärder som medför ett ökat antropogent upptag av koldioxid ur atmosfären i närtid vidtas. Genom att upptaget av kol- dioxid på så sätt fördelas över tid och typ kan genomförandet ske i mindre skala i genomsnitt per år, och därmed reduceras risken för negativa sidoeffekter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Även i en stor del av de globala &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; som redovisas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt; behöver utsläppen snabbt kulminera och minska till 2030 – med 20 procent jämfört med 2010 – för att nettonollutsläpp av koldioxid ska kunna nås omkring 2070 &lt;NOBR&gt;(2065–2080).&lt;/NOBR&gt; Även i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; förekommer nettonegativa utsläpp mot slutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2018) kapitel 2 Box 2.1 s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Obersteiner m.fl. (2018). Denna slutsats är inte framlyft i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;av århundradet, och tekniker för negativa utsläpp ökar successivt i omfattning även i dessa scenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Nettonollutsläpp enligt modelleringarna i IPCC:s specialrapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Som beskrivs ovan visar modelleringarna i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt; att världen behöver nå nettonollutsläpp vid mitten av århundradet och nettonegativa utsläpp av koldioxid därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Vad menar då forskarna bakom &lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten&lt;/NOBR&gt; med de begrepp de använder? Begreppsförklaringen i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;/NOBR&gt; ger följ- ande vägledning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Nettonollutsläpp &lt;/SPAN&gt;är den situation som uppstår när de av människan orsakade antropogena utsläppen av växthusgaser (eller koldioxid) motsvarar det antropogena upptaget av växthusgaser (eller koldi- oxid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Nettonegativa utsläpp &lt;/SPAN&gt;nås när en större mängd växthusgaser (eller koldioxid) än de återstående antropogena utsläppen tas bort från atmosfären på grund av mänsklig aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Negativa utsläpp &lt;/SPAN&gt;uppstår genom planerad mänsklig aktivitet, t.ex. i tillägg till det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kol- cykeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft8"&gt;I de &lt;NOBR&gt;IAM-modeller&lt;/NOBR&gt; som används för scenariomodelleringarna är upp- taget och avgången av koldioxid från markanvändning huvudsakligen begränsat till &lt;SPAN class="ft45"&gt;direkt mänsklig aktivitet &lt;/SPAN&gt;genom förändrad markanvänd- ning (avskogning, beskogning och återbeskogning). Koldioxidbalan- sen kopplad till markanvändning omfattar däremot &lt;SPAN class="ft45"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;den föränd- ring av upptaget som kan uppkomma till följd av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;direkt mänsklig påverkan genom skogsbruksåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;indirekt mänsklig påverkan i växande skog (exempelvis genom CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och NOx- gödning) eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;det upptag som kan finnas i naturskogar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förekommer bara i ett fåtal modeller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="p170dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34170x1.jpg/" id="p170img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;När länder redovisar upptag och avgång inom markanvändning, för- ändrad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn),&lt;/NOBR&gt; kom- mer därför sammantaget ett större upptag att redovisas kopplat till mänsklig aktivitet, jämfört med det upptag som finns i forskarnas modeller,&lt;SPAN class="ft110"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;eftersom &lt;NOBR&gt;LULUCF-rapporteringen&lt;/NOBR&gt; omfattar en större del av markanvändningen och skogsbruket jämfört med IPCC- modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det betyder i sin tur att nettonollutsläpp kan uppstå redan vid högre utsläppsnivåer om hela det redovisade upptaget i LULUCF- sektorn inkluderas i en nettonollbalans.&lt;SPAN class="ft110"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;För att kompensera för detta extra upptag genom LULUCF- redovisningen behöver resultaten från IPCC:s modelleringar kali- breras om och tidpunkten för nettonollutsläpp behöver uppkomma tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Ett exempel på detta ges i Europeiska kommissionens underlag till en långsiktig lågutsläppsstrategi till 2050 för EU, där tidpunkten för nettonollutsläpp av växthusgaser (i stället för koldioxid) satts till 2050 för att kompensera för att nettonollbalansen görs mot hela det rapporterade upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; – inte mot den snävare avgränsning som används i &lt;NOBR&gt;IAM-modellerna.&lt;/NOBR&gt; Kalibreringen förut- sätter dessutom att utsläppen därefter fortsätter minska till netto- negativa nivåer för att vara i linje med &lt;NOBR&gt;IAM-modellernas&lt;/NOBR&gt; resultat, dvs. nettonegativa utsläpp behöver också uppnås tidigare om hela det rapporterade upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; räknas med. Så sker dock inte i kommissionens scenarier från 2018, se nedan.&lt;SPAN class="ft105"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ländernas sammanlagda åtaganden är inte tillräckliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;De samlade utfästelser om utsläppsminskningar som länderna gjort under Parisavtalet genom sina nationella klimatplaner (&lt;SPAN class="ft45"&gt;nationally determined contributions&lt;/SPAN&gt;, NDC:s) till 2030 ligger inte i linje med de utsläppsbanor som begränsar temperaturökningen till 1,5 eller 2 grader vid samma tid. Utifrån nuvarande ovillkorade och villkorade klimat- planer bedöms de globala utsläppen inte kulminera före 2030 och ligga mellan 12 och 15 miljarder ton koldioxidekvivalenter för högt i förhållande till de &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; som redovisas av FN:s klimat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Där motsvarande upptag i stället ingår i det naturliga upptaget i terrestra system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Grassi m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;PBL (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34171x1.jpg" style="width:436px;height:365px"  id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft26"&gt;program (UNEP) och i &lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten.&lt;/NOBR&gt; För att nå ett medianvärde av &lt;NOBR&gt;2-gradersbanorna&lt;/NOBR&gt; behöver utsläppen minska med cirka 20 procent jämfört med den globala utsläppsnivån 2017, i stället för att fortsätta öka svagt som utsläppen antas göra när länderna uppfyller sina nu- varande bidrag till utsläppsminskningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Motsvarande gap till &lt;NOBR&gt;1.5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; uppgår till &lt;NOBR&gt;29–32&lt;/NOBR&gt; mil- jarder ton koldioxidekvivalenter 2030. För att sluta gapet behöver de globala utsläppen i stället minska med omkring 50 procent jämfört med dagens utsläppsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-277px;margin-bottom:0px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-277px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:277px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-139px;margin-top:139px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]&gt;Miljarder ton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft141"&gt;Referensscenario utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft142"&gt;klimatstyrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft143"&gt;Scenario utifrån idag fattade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft144"&gt;styrmedelsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft145"&gt;Scenario utifrån ovillkorade NDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft146"&gt;Scenario&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td110"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:21px;margin-bottom:0px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-22px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-11px;margin-right:10px;margin-bottom:-11px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;OvillkoradeNDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft148"&gt;utifrån vill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td106"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p449 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:28px;" class="p449 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:14px;margin-right:-20px;margin-bottom:14px;" class="p449 ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;klimatplaner)(nationellaNDC:erVillkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td107"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:16px;margin-right:-19px;margin-bottom:16px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;klimatplaner)(nationellaNDC:erOvillkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:60px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:0px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:19px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:50px;margin-top:10px;margin-right:-69px;margin-bottom:9px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;VillkoradeNDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;2 °C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft152"&gt;korade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;intervall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft152"&gt;NDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;1,8 °C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;intervall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft153"&gt;1,5 °C intervall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;Källa: UNEP (2019).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft155"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Behovet av negativa utsläpp i Europeiska kommissionens nya långsiktiga lågutsläppsscenarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I kapitel 4 beskrivs bakgrunden till kommissionens nya långsiktiga lågutsläppsscenarier mot 2050 och därefter. Kommissionens analys tar sikte på att EU ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050, men underlaget innehåller även andra utvecklingsalternativ som inte når fullt lika långt. Kommissionens meddelande åtföljs av en omfat- tande analys, i vilken bl.a. sammanlagt åtta olika målscenarier och ett referensscenario finns beskrivna.&lt;SPAN class="ft105"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Redan i referensscenariot, med beslutade och planerade styr- medel, minskar utsläppen med 45 procent till 2030 respektive 60 pro- cent till 2050 exklusive LULUCF, jämfört med 1990. Det är något mer än EU:s nuvarande mål till 2030 men inte i linje med minsknings- takten, eller utvecklingen av de genomsnittliga per &lt;NOBR&gt;capita-utsläppen&lt;/NOBR&gt; i globala &lt;NOBR&gt;1,5-gradersbanor,&lt;/NOBR&gt; se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;fem av målscenarierna minskar utsläppen med 80 procent (85 pro- cent inklusive LULUCF). I dessa scenarier betonas några alternativa teknik- och åtgärdsinriktningar olika mycket (elektrifiering, vätgas, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;power-to-X&lt;SPAN class="ft105"&gt;19&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; energieffektivisering och cirkulär ekonomi).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;När de fem inriktningarna kombineras nås en utsläppsminskning på 85 procent (90 procent inklusive LULUCF). I två ytterligare scena- rier nås sedan nettonollutsläpp, antingen genom ytterligare resurs- effektivisering (cirkulär ekonomi) tillsammans med förstärkta kol- sänkor jämfört med kombinationsscenariot (scenario 8, 1,5 LIFE), eller genom att negativa utsläppstekniker kompletterar utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;kombinationsscenariot (scenario 7, 1,5 TECH), se figur nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;KOM (2018) 773 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Termen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;power-to-x&lt;/NOBR&gt; används för omvandlingstekniker som på olika sätt hanterar och drar nytta av ett elsystem med en hög andel variabel förnybar eltillförsel som tidvis kan generera stora mängder el som överskrider den momentana efterfrågan. Elöverskottet kan exempelvis användas för att tillverka vätgas, andra drivmedel, plaster m.m. för användning i andra sektorer. Överskottet kan också lagras på olika sätt för att senare generera el vid tillfällen då efterfrågan överskrider tillförseln i elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p456 ft156"&gt;Scenario 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft156"&gt;Elektrifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft156"&gt;Scenario 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft156"&gt;Vätgas&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p335 ft156"&gt;Scenario 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;P class="p460 ft156"&gt;Scenario 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p461 ft156"&gt;&lt;NOBR&gt;Power-to-X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p462 ft159"&gt;kombination av &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p335 ft156"&gt;Scenario 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p462 ft156"&gt;Eneff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td117"&gt;&lt;P class="p461 ft159"&gt;Scenario 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p461 ft159"&gt;Cirkulär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p461 ft156"&gt;ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td125"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td126"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td127"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td128"&gt;&lt;P class="p463 ft161"&gt;80 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;P class="p461 ft161"&gt;85 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td131"&gt;&lt;P class="p464 ft162"&gt;utsläppsminskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td130"&gt;&lt;P class="p462 ft162"&gt;utsläppsminskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td131"&gt;&lt;P class="p464 ft163"&gt;exkl. LULUCF, 85% inkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td130"&gt;&lt;P class="p462 ft163"&gt;exkl. LULUCF, 90 % inkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft55"&gt;Källa: Egen bearbetning från KOM (2018)773.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p465 ft165"&gt;Scenario 7 Teknik inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (1,5 TECH)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft156"&gt;Scenario 8 Beteende och cirkulär ekonomi (1,5 LIFE)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft161"&gt;&lt;NOBR&gt;Netto-nollutsläpp&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft161"&gt;av växthusgaser inkl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft161"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-brutto&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;De scenarier som kommissionen bedömer vara i linje med globala &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; innebär utsläppsminskningar, inklusive LULUCF, med drygt 90 procent &lt;NOBR&gt;(91–96&lt;/NOBR&gt; procent) till 2050. Kommissionen kon- staterar samtidigt att en utsläppsminskning på 100 procent (inklusive LULUCF och negativa utsläpp) till 2050 är att föredra för att redu- cera behovet av ytterligare negativa utsläpp under återstoden av år- hundradet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft8"&gt;Kommissionen redovisar alltså genomgående även utsläppsutveck- lingen inklusive hela upptaget i LULUCF – inte enbart exklusive LULUCF, vilket tidigare varit brukligt. Redovisningssättet för med sig att EU:s utsläpp minskar något mer i procent räknat, eftersom EU:s samlade koldioxidsänka bedöms öka till 2050 jämfört med bas- året 1990 enligt kommissionens scenarier. Nettonollutsläpp nås ge- nom att utsläppen 2050 balanseras av summan av negativa utsläpp och EU:s hela kolsänka 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft11"&gt;I de scenarier som enligt kommissionens underlag bedöms vara i linje med Parisavtalets &lt;NOBR&gt;2-gradersmål&lt;/NOBR&gt; minskar utsläppen i EU med 80 procent, exklusive LULUCF.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft26"&gt;Dessa scenarier måste dock snarare betraktas som konsistenta med en global utveckling som sannolikt&lt;SPAN class="ft102"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;begränsar den globala tem- peraturökningen till högst 2 grader, eftersom ambitionsnivån i de nya &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; från kommissionen inte är högre än de som utvecklades i de tidigare färdplansscenarierna från 2011 gentemot det tidigare &lt;NOBR&gt;2-gradersmålet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Genom resonemanget ovan förefaller kommissionen göra tolk- ningen att den nya formuleringen av &lt;NOBR&gt;2-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; i Parisavtalet, dvs. att uppvärmningen ska hållas långt under 2 grader, inte är mer ambitiös än den formulering som tidigare gällde i Cancunöverens- kommelsen (högst 2 grader).&lt;SPAN class="ft110"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Utvecklingen av negativa utsläpp i kommissionens scenarier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;I kommissionens scenarier fördubblas efterfrågan på biomassa till 2050 jämfört med dagens nivåer. Resurserna kommer i första hand från en ökad användning av avfall av biogent ursprung. Dessutom ökar an- vändningen av avverkningsrester (grot) och jordbruksavfall medan helträdsavverkning för energiändamål ligger kvar på dagens nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det sker också en ökning av energiskogsodling för att tillgodose det ökande behovet av biomassa. Biomassaökningen antas tillgodo- ses med resurser inom EU, inte genom import.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Störst påverkan på markanvändningen har scenarierna med ökad energiskogsodling. Odlingarna antas framför allt nyttja tillgängliga arealer i form av &lt;NOBR&gt;icke-produktiva&lt;/NOBR&gt; gräsmarker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I scenarierna ökar däremot inte användningen av långlivade trä- produkter i någon större omfattning jämfört med utvecklingen i övriga scenarier, inklusive referensscenariot, med dagens beslutade styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utvecklingen av efterfrågan på bioråvara i scenarierna påverkar inte upptaget och avgången av koldioxid i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; nega- tivt jämfört med den antagna utvecklingen i referensscenariot. Ge- nom åtgärder för ökat kolupptag i jordbruksmark och förstärkta sänkåtgärder i växande skog ökar upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; till 2050 i kommissionens nettonollscenarier (1,5 TECH och 1,5 LIFE-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Med minst 66 procents sannolikhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Wachsmuth, Schaeffer och Hare (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;se figur 5.3). Störst potential har åtgärder inom skogsbruket enligt kommissionen redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;Sänkan ökar från drygt 230 miljoner ton till sammanlagt drygt 300 respektive knappt 500 miljoner tonkoldioxid per år i de två scena- rierna 1,5 TECH respektive 1,5 LIFE. Åtgärderna som förstärker kolsänkan simuleras genom att ett koldioxidpris antas införas även i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Vilka incitament som behövs i verkligheten, och hur de lämpligen utformas, diskuteras däremot inte i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I det nettonollscenario som förutsätter större beteendeföränd- ringar och en cirkulär ekonomi (1,5 LIFE) kan skogsmarkens om- fattning öka, vilket medför en ökad sänka, och efterfrågan på biomassa för energiändamål minska på grund av en större resurseffektivitet i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;I nettonollscenariot med en något högre energiefterfrågan (1,5 TECH) ökar däremot bioenergiefterfrågan och kolsänkan blir då något lägre. I detta scenario nås nettonoll i stället genom att andra åtgärder (främst &lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; för negativa utsläpp kompletterar de åt- gärder som förstärker upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; byggs i detta scenario ut i viss omfattning tillsammans med DACCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förefaller i modelleringen vara knuten till att ytterligare energiskogsodlingar anläggs för att producera bioenergi – inte till att tekniken i första hand implementeras på befintliga anläggningar, där exempelvis restavfall av biogent ursprung redan används i förbrän- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1,5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TECH-scenariot&lt;/NOBR&gt; lagras 180 miljoner ton biogen koldioxid per år 2050 genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; CCS på anläggningar med fossila utsläpp, främst inom industrin, byggs också ut i scenariot, men i en relativt liten omfattning. Det handlar sammanlagt om att cirka 120 miljoner ton per år fångas in och lagras 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;I övriga scenarier är omfattningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; relativt liten, cirka &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; miljoner ton per år 2050, medan &lt;NOBR&gt;CCS-användningen&lt;/NOBR&gt; på fossila koldioxidutsläpp uppgår till mellan 60 och 70 miljoner ton per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Avskiljning och användning av koldioxid (CCU), främst i form av framställning av elektrobränslen, ökar också i omfattning, främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;1,5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TECH-scenariot&lt;/NOBR&gt; (och &lt;NOBR&gt;power-to-X-scenariot).&lt;/NOBR&gt; Omfattningen av direktinfångad koldioxid från atmosfären är i samma storleksord- ning som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i 1,5 &lt;NOBR&gt;TECH-scenariot&lt;/NOBR&gt; och 50 procent högre i &lt;NOBR&gt;power-to-X-scenariot.&lt;/NOBR&gt; Eftersom merparten går till framställning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34176x1.jpg" style="width:434px;height:296px"  id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;elektrobränslen och inte till material med längre livslängd bidrar den ökade direktinfångningen inte till negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft55"&gt;Källa: KOM (2018)773 final och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; står för cirka nio procent av de globala utsläppen i nuläget. &lt;NOBR&gt;IPCC-scenerierna&lt;/NOBR&gt; ovan förutsätter en ökning av negativa utsläpp samt ökat upptag i skog och mark på sammanlagt omkring &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; miljarder tonkoldioxid 2050, i lite olika proportioner fördelat mellan en ökad kolsänka och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; I kommissionens 1,5 graders- scenarier hamnar de negativa utsläppen, inklusive den förstärkta kol- sänkan, sammanlagt i stället på mellan 300 och 400 miljoner ton per år 2050, vilket motsvarar cirka 3,8 procent av ett globalt ökat nega- tivt utsläpp. Andelen &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är lägre jämfört med i de globala scenarierna vilket inte uppvägs av DACCS, eftersom den koldioxid som fångas in på detta sätt huvudsakligen inte lagras under längre tid utan antas användas för framställning av syntetiska bränslen och där- med inte kan räknas bidra med negativa utsläpp i scenarierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Kommissionen lyfter fram behovet av att bygga en ändamålsenlig infrastruktur för &lt;NOBR&gt;CCS-teknik.&lt;/NOBR&gt; Dessutom nämns behovet av att ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Parisavtalets temperaturmål – aktuella scenarier från IPCC och EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;veckla ett konsistent ramverk för hur upptag av koldioxid ska bok- föras på ett korrekt sätt.&lt;SPAN class="ft85"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Kommissionens scenarier sträcker sig till 2070 men trots det ökar inte användningen av negativa tekniker efter 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft42"&gt;Det är också värt att notera att utsläppen inom utsläppshandels- systemet hamnar på negativa nivåer 2050 i 1,5 &lt;NOBR&gt;TECH-scenariot.&lt;/NOBR&gt; Även i 1,5 &lt;NOBR&gt;LIFE-scenariot&lt;/NOBR&gt; minskar utsläppen inom utsläppshandels- systemet i en snabbare takt till 2050, jämfört med motsvarande utveck- ling med den nu beslutade linjära reduktionsfaktorn för systemet.&lt;SPAN class="ft115"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se s. 194 i KOM (2018)773 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Med nuvarande linjära reduktionsfaktor på 2,2 procent per år från 2021 hamnar utsläppen i utsläppshandelssystemet på nollnivåer 2057.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;P class="p479 ft104"&gt;DEL II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft104"&gt;Ökning av kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p480 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft37"&gt;Potential för ökad kolsänka och minskade utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Flera åtgärder inom sektorn markanvändning, förändrad mark- användning och skogsbruk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn)&lt;/NOBR&gt; kan ge bety- dande bidrag för att öka upptaget respektive minska utsläppen av växthusgaser. En viktig förutsättning är att åtgärderna inte försvårar möjligheten att nå andra miljömål som berörs av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hur stor effekten av en specifik åtgärd blir, när i tiden effekten uppnås och hur varaktig effekten är varierar stort på grund av den inneboende trögheten i de biologiska system som åtgär- derna ska påverka. Vissa åtgärder (t.ex. beskogning) behöver därför komma till stånd tidigt för att potentialen i sådana åtgärder ska hinna realiseras och ge en reell effekt på kolinlag- ringen och utsläppen av växthusgaser till 2045. Andra åtgärder (t.ex. återvätning av dikad torvmark) kan genomföras löpande, eftersom de ger en mer direkt effekt på utsläppen. Den var- aktiga effekten för en viss åtgärd beror på den framtida utveck- lingen av den nya markanvändningen. Det är därför bättre att satsa på åtgärder som bedöms ha förutsättningar att bli bestå- ende, både inom jord- och skogsbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det finns ett behov av att säkra de kollager som redan finns och byggs upp i biomassa och mark, mot bakgrund av att de pågående klimatförändringarna medför ökande skaderisker av olika slag, t.ex. stormfällning, torka, insektsangrepp, rotröta och brand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p486 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Åtgärder för ökad kolsänka och minskade utsläpp bör priori- teras så att även andra värden och mål tillgodoses, t.ex. bio- logisk mångfald och minskad näringsutlakning. Åtgärder som bidrar till flera värden och mål bedöms generellt vara mer långsiktiga än åtgärder som enbart bidrar till ökad kolsänka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft10"&gt;Åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; för ökad kolsänka och minskade utsläpp, vilka bedöms kunna ge effekter till 2030 och 2045 där förslag till styrmedel lämnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Med de styrmedel som föreslås i kapitel 7, och förutsatt att åt- gärderna kommer till stånd de kommande 20 åren, kan den rea- liserbara potentialen för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; uppgå till drygt 1 miljon ton koldioxidekvi- valenter per år 2030, drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2040 och knappt 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045. Det årliga bidraget för perioden efter 2045 varierar mellan knappt 1,5 och närmare 5 miljoner ton koldioxidekviva- lenter per år på grund av kolflödenas tidsberoende dynamik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Användningen av fånggrödor och mellangrödor i växtföljden på åkermark bedöms kunna öka till 400 000 hektar, vilket kan ge en ökad kolinlagring på cirka 0,5 miljoner ton koldioxid per år när hela arealen tagits i anspråk. Användning av fånggrödor och mellangrödor bedöms vara en del av ett hållbart framtida jordbruk, vilket gör den erhållna kollagringen varaktig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För att gynna kolinlagringen ytterligare bör inslaget av träd och buskar, s.k. agroforestry, på jordbruksmark (åkermark och betesmark) successivt kunna öka på upp till cirka 50 000 hektar. Åtgärden kan ge en ökad kolinlagring på cirka 0,03 miljoner ton koldioxid per år 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jordbruksmark som tagits ur bruk, främst på grund av bris- tande lönsamhet, de senaste 20 åren och jordbruksmark som kan komma att tas ur bruk framöver bör nyttjas på ett gynn- samt sätt för kolbalansen. På den mark som bedöms finnas tillgänglig bör föreslagna styrmedel kunna leda till energi- skogsodling (t.ex. salix och poppel) på en mindre del, cirka 40 000 hektar, och beskogning med traditionella skogsträdslag (t.ex. gran, björk eller andra lämpliga trädslag) på cirka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft60"&gt;100 000 hektar. På delar av den areal som redan börjat växa igen, cirka 50 000 hektar, bör åtgärder som främjar tillväxten vidtas, utan att den biologiska mångfalden utarmas. Genom dessa åtgärder kan den årliga kolinlagringen till 2030 öka med cirka 0,24 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Totalt minst 110 000 hektar dikad torvmark, fördelat på cirka 100 000 hektar skogsmark och cirka 10 000 hektar nyligen ned- lagd jordbruksmark, på torvjord bedöms kunna återställas genom permanent återvätning. Återväts dränerad mark i denna omfattning bedöms åtgärden ge en utsläppsminskning på cirka 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2030 och cirka 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år till 2045.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Andra möjligheter att öka kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det finns stora möjligheter att ytterligare öka kolsänkan. Utredningen har dock valt att inte räkna in dessa möjligheter i den realiserbara potentialen eftersom utredningen inte läm- nar några förslag på styrmedel på dessa områden. Om även dessa potentialer realiseras ökar möjligheterna att nå utsläpps- målen till 2045. Andra pågående processer och förslag på styrmedel bedöms leda till att åtgärder kommer till stånd så att dessa potentialer realiseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ökad kolsänka på skogsmark kan åstadkommas genom till- växthöjande åtgärder, genom åtgärder för ökad miljöhänsyn i skogsbruket och genom att större arealer produktiv skogs- mark undantas från virkesproduktion. Den totala effekten på skogens kolbalans av dessa åtgärder avgörs i ett nationellt per- spektiv framför allt av hur avverkningen utvecklas i förhållande till den totala tillväxten. Genom att åtgärderna på olika sätt påverkar det möjliga uttaget av biomassa påverkas även möjlig- heten att nyttja skogsråvara för att ersätta fossilintensiva produkter och bidra till utsläppsminskningar i andra sektorer. Åtgärderna påverkar i olika riktning och omfattning även möj- ligheterna att nå andra miljömål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inlagring av kol i trä som används i långlivade träprodukter kan också bidra till att öka den totala kolsänkan genom att användningen av långlivade träprodukter i samhället ökar. Ökad användning av långlivade träprodukter leder också till minskade fossila utsläpp när de ersätter mer fossilintensiva alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Växthusgasutsläpp i samband med permanent överföring av skogsmark, jordbruksmark och våtmark till bebyggd mark bidrar med stora utsläpp. Dessa utsläpp bör kunna minskas genom styrmedel som antingen styr exploatering till mark med låg påverkan på växthusgasbalansen eller begränsar den areal som årligen exploateras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det finns ytterligare åtgärder inom jordbruket som kan öka kolsänkan, t.ex. ökad användning av grödor som ökar till- förseln av organiskt material, t.ex. fleråriga grödor eller till- försel av biokol till marken. Det är också viktigt att se till att befintligt kollager bevaras, t.ex. genom att fortsatt vallodling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Enligt utredningens direktiv ska potentialen för olika åtgärder för att öka kolsänkan inom sektorn markanvändning, förändrad mark- användning och skogsbruk, den s.k. &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft10"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;) redovisas för åren 2030, 2040 och 2045 samt på ännu längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Med hänsyn tagen till potentiella målkonflikter ska utredningen uppskatta den sammantagna realiserbara potentialen för LULUCF- sektorn för att kostnadseffektivt bidra till uppfyllandet av klimat- målen (för 2030, 2040, 2045 och till negativa utsläpp). Alternativa scenarier bör redovisas för att öka kolsänkan i skog och mark på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Svårigheter att fånga upp resultat av åtgärder i rapporteringen av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorns&lt;/NOBR&gt; utsläpp och upptag av växthusgaser ska redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Utredningen ska också föreslå hur incitament kan skapas för de åt- gärder som anses realiserbara för att öka kolsänkan och minska ut- släppen. De hinder som identifieras för önskad utveckling ska redo- visas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft42"&gt;Slutligen ska utredningen föreslå en tolkning av hur de nationella klimatmålen bör förhålla sig till EU:s regelverk och internationella regelverk vad gäller eventuella kvantitativa begränsningar för hur mycket en ökad kolsänka får bidra som kompletterande åtgärd. En ökad kolsänka ska enligt utredningsdirektivet beräknas i överens- stämmelse med internationellt beslutade regler. Det handlar i nu- läget huvudsakligen om att EU har beslutat om bokföringsregler för &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; fram till 2030 genom &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;SPAN class="ft115"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt; &lt;/SPAN&gt;Samma regler kommer även att tillämpas för EU:s åtagande under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft11"&gt;Detta kapitel redovisar åtgärdspotential, realiserbar åtgärdspoten- tial, åtgärdskostnader och konsekvenser för andra miljömål. Kapitlet ger också en övergripande bakgrund till &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; samt de utsläpp och upptag som redovisas. Dessutom diskuteras kort såväl målkonflikter som effekter av klimatförändringar på jord- och skogs- bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Flera åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan ge betydande bidrag för att öka upptaget respektive minska utsläppen av växthusgaser. Hur stor effekten på växthusgasutsläppen blir, när i tiden den uppnås och hur varaktig den är för en specifik åtgärd varierar dock stort på grund av den inneboende trögheten i de biologiska system som åtgärderna ska påverka. Det innebär att vissa åtgärder bör komma till stånd tidigt för att kunna ge en reell effekt på kolinlagringen och utsläppen av växthusgaser till 2045, medan andra kan genomföras löpande efter- som de ger mer direkt effekt på utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det krävs också en skyndsam förändring mot ett mer klimat- anpassat jord- och skogsbruk för att bevara befintlig tillväxtpotential och befintliga kollager. Det är därför av stor vikt att slå vakt om och stärka ekosystemens resiliens, eftersom riskerna med ökade skador på framför allt skog i form av bränder, insektsangrepp m.m. redan har ökat till följd av klimatförändringarna. Det kan t.ex. handla om att undvika plantering av gran på torr mark, anpassa skötseln på vind- utsatta lägen, minska riskerna för insektsskador genom att använda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegri- pande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvänd- ning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34186x1.jpg" style="width:434px;height:270px"  id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;olika trädslag och genom hög beredskap för att snabbt kunna ta hand om insektsangripet virke. Ett motståndskraftigt skogslandskap tryg- gar såväl fortsatt virkesproduktion som kolsänkor och kolförråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Den realiserbara potentialen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Utredningen bedömer att den realiserbara potentialen för ökad kol- sänka och minskade utsläpp inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är stor inom både jord- och skogsbruk. En svårighet är dock att urskilja de åt- gärder som kan ge en varaktig verkan på kollagret in i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Effekten av de åtgärder som utredningen bedömer kan genom- föras, givet de förslag på styrmedel som föreslås, summeras i tabell 6.1. Antaganden och beräkningar beskrivs i avsnitt &lt;NOBR&gt;6.3.1–6.3.6.&lt;/NOBR&gt; Effekt- bedömningen utgår från historisk utveckling av markanvändningen, dagens markanvändning och i viss mån den framtida utvecklingen av markanvändningen så som den beskrivs i Jordbruksverkets och Natur- vårdsverkets senaste scenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft42"&gt;Utfallet i tabell 6.1 utgår från att åtgärderna implementeras fullt ut på hela den potentiella arealen, där bedömningen gäller en genom- snittlig effekt på växthusgasbalansen för aktuella åtgärder. Att ange ett sannolikhetsspann för utfallet är svårt, men en känslighetsanalys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft42"&gt;har utförts utifrån antaganden om att utfallet avgörs dels av hur snabbt åtgärderna implementeras, dels av om föreslagna styrmedel är effektiva och accepteras av aktörerna. Om genomförandet av åtgärderna i praktiken visar sig ta dubbelt så lång tid för föreslagna jordbruksaktiviteter och för föreslagen beskogning kan den totala effekten minska till knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år 2030. Samma utfall erhålls om enbart fånggrödor och återvätning genomförs i den takt som antagits samt energiskog genomförs på hälften och beskogning och agroforestry på en fjärdedel av mål- arealen. Om fånggrödor och återvätning endast genomförs på halva arealen blir effekten till 2030 knappt 0,6 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter. Störst betydelse för utfallet har alltså genomförandet av fånggrödor och återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft26"&gt;Beräkningarna av åtgärdernas effekter baseras på genomsnittliga utsläpp eller upptag före och efter åtgärderna utförs. Det innebär att effekten för ett enskilt åtgärdsobjekt både kan bli mindre men också större. När det gäller t.ex. dikad torvmark finns studier som pekar på att utsläppen per arealenhet för dikad torvmark i vissa fall kan vara betydligt större än de genomsnittliga utsläpp per arealenhet som används i klimatrapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;För de flesta aktuella åtgärderna handlar det framför allt om att öka markens kolinnehåll och skapa ett varaktigt högre kolförråd. Så småningom når marken ett nytt jämviktsläge och ökningen av kol- lagret minskar eller avtar helt. Vid vilken tidpunkt detta inträffar beror på platsspecifika förutsättningar och markens ursprungliga kolinnehåll. För de bedömda åtgärderna handlar det om &lt;NOBR&gt;60–100&lt;/NOBR&gt; år. Det nya kollagret bibehålls så länge åtgärden upprätthålls på samma eller motsvarande areal. Om åtgärden upphör kan däremot det in- lagrade kolet på sikt förloras. Hur snabbt detta går beror på vad mar- ken fortsatt används till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Beskogning leder oftast till att träden så småningom avverkas och att kolet i biomassan lämnar växtplatsen, samtidigt som de avverkade träden ersätts med nya. Permanensen med en beskogningsåtgärd avgörs också av vad den avverkade skogen används till och när kolet frigörs. När den beskogade arealen inte längre ökar infaller ett jäm- viktsläge där kolförrådet i biomassan är mer eller mindre stabilt medan kolförrådet i marken fortsätter att öka ytterligare en tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;När det gäller återvätning är utsläppsminskningen permanent så länge den höjda vattennivån bibehålls. Om marken åter dräneras frigörs dock de växthusgaser som undanhållits atmosfären genom återvätningen, eftersom torvnedbrytningen återigen sätter igång. Den undanhållna kvantiteten växthusgaser kommer dock inte att ha till- förts atmosfären förrän torven är på väg att ta slut längre fram i tiden. Hur lång tid det tar beror på torvens mäktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Markanvändningen påverkas på olika sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Några av de föreslagna åtgärderna integreras i befintliga mark- användningssystem utan att ordinarie markanvändning påverkas i någon större utsträckning. Energiskogsodling och beskogning avser framför allt åtgärder på mark som redan tagits ur produktion i jord- bruket men i viss mån även mark som tas ur produktion framöver. Återvätning i utredningens förslag omfattar till största delen skogs- mark, ofta tidigare åkermark. Det kan också handla om mark där skogen avverkats och återvätning kan åstadkommas på premisser som ter sig mer fördelaktiga än dikesrensning och föryngring för markägaren. Även mark där det bedrivs eller nyligen har bedrivits jordbruk kan komma ifråga för återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Figur 6.1 sätter åtgärdsarealerna i relation till dagens markanvänd- ning. Åtgärder i den omfattning som utredningen föreslår omfattar mindre än 1 procent av den totala arealen skogsmark och drygt 14 pro- cent av jordbruksmarken. Regionalt kan dock andelen bli större. T.ex. finns merparten (drygt 80 procent) av de cirka 230 000 hektar jord- bruksmark som tagits ur produktion de senaste 20 åren i Götaland och Svealand. De arealer som bedöms kunna tas i anspråk för fånggrödor och mellangrödor (400 000 hektar) och agroforestry (50 000 hek- tar) bedöms däremot inte påverka befintlig markanvändning. Åtgär- der vad gäller energiskog (40 000 hektar) och beskogning (aktiv 100 000 hektar och passiv 50 000 hektar) gäller framför allt jord- bruksmark som tagits ur bruk de senaste decennierna men även mark som kommer tas ur bruk framöver. Återvätning berör skogsmark (100 000 hektar) och jordbruksmark (10 000 hektar) som tagits ur bruk eller fortfarande brukas i någon omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-204px;margin-bottom:0px;" class="p503 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-204px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:204px;" class="p503 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:102px;margin-right:-102px;margin-bottom:102px;" class="p503 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1000 hektar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft131"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p49 ft131"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td142"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td143"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=8 class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p49 ft131"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td152"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=7 class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p49 ft131"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=9 class="tr39 td98"&gt;&lt;P class="p49 ft131"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td161"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td149"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td167"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td169"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td170"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr40 td172"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;Skogsmark Jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr40 td173"&gt;&lt;P class="p506 ft131"&gt;Skogsmark Jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;Torvmark övrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Återvätning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td174"&gt;&lt;P class="p508 ft129"&gt;Passiv beskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td175"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td176"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft172"&gt;Dränerad torvmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td45"&gt;&lt;P class="p507 ft172"&gt;Aktiv beskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td174"&gt;&lt;P class="p508 ft172"&gt;Energiskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td178"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;Fastmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Agroforestry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td174"&gt;&lt;P class="p508 ft131"&gt;Fånggrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td179"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p509 ft55"&gt;Källa: National Inventory Report (2020) och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft45"&gt;Kostnaderna för ökad kolinlagring och minskade utsläpp för föreslagna &lt;NOBR&gt;LULUCF-åtgärder&lt;/NOBR&gt; varierar stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Kostnaderna för ökad kolinlagring och minskade utsläpp för de olika åtgärderna på jordbruksmark och tidigare jordbruksmark, inklusive beskogning, utgår från Jordbruksverkets kalkyler, tidigare rapporter om aktuella åtgärder och egna skattningar. Kostnader för återvät- ning utgår från Skogsstyrelsens och Jordbruksverkets bedömningar. Förutsättningarna för åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; och därmed kost- naderna, varierar stort eftersom vissa åtgärder även kan innebära en intäkt för markägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft60"&gt;Åtgärder som alltid innebär en kostnad är återvätning där kost- naden landar troligtvis på mellan 100 och 700 kronor per ton koldi- oxidekvivalent samt fånggrödor och mellangrödor där kostnaden hamnar på mellan 200 och 700 kronor per ton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft26"&gt;Beroende på förutsättningar och vilken alternativ markanvänd- ning som används i jämförelsen övergår energiskogsodling från att vara en kostnad, som i sig varierar stort, till att vara en intäkt för markägaren när träda sätts som alternativ markanvändning. Agro- forestry kan leda till en intäkt om biomassa skördas men utgör annars en kostnad på cirka 100 kronor per ton koldioxid. Beskog- ning bedöms i princip alltid leda till en intäkt för markägaren, men ekonomiska incitament kan ändå behövas för att få till stånd åtgärder som även utan stöd är lönsamma för markägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Åtgärder på jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Ett flertal åtgärder på jordbruksmark bedöms ge ökad kolinlagring, och den ökade kolinlagringen bibehålls så länge åtgärden upprätt- hålls. Nettoinlagringen i åkermark kan ökas dels genom att öka mängden kol som tillförs marksystemet, dels genom att minska för- lusten av redan inbundet kol från marken. I praktiken kan det dock vara svårt att kategorisera åtgärder, eftersom de både kan leda till att mängden kol ökar samt att läckaget minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Av de tänkbara åtgärder på jordbruksmark som beskrivs i av- snitt 6.3.2 bedöms ökad användning av fånggrödor och mellan- grödor vara det alternativ som kan få störst genomslag arealmässigt, eftersom stöd redan ges inom ramen för landsbygdsprogrammet. Åtgärden är dessutom väl etablerad, dock inte som klimatåtgärd utan för att minska näringsläckaget, men stödet nyttjas inte fullt ut, delvis på grund av de begränsningar som finns när det gäller vilka marker som kan få stöd och när det gäller val av gröda. Potential finns där- med för etablering av fånggrödor och mellangrödor på större arealer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ökad användning av fånggrödor kan ge en ökad kolinlagring på 330 kg kol per hektar och år, vilket innebär en ökning av det årliga nettoupptaget med cirka 0,5 miljoner ton koldioxid om 400 000 hek- tar nyttjas för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Ett sätt att binda mer kol i biomassa och mark är att öka inslaget av träd och buskar på befintlig åkermark och betesmark genom agroforestry. Det kan handla om att öka trädandelen på mark som redan har inslag av träd och buskar, t.ex. så att en del av marken är trädbevuxen och hälften hålls öppen för fortsatt bete. Det kan också handla om att öka inslagen av träd i anslutning till jordbruksmark,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;t.ex. alléodlingar, lähäckar och vedartade buffertzoner. Åtgärden bör kunna genomföras på cirka 50 000 hektar jordbruksmark (åkermark och betesmark). Till 2045 bedöms åtgärden kunna bidra med ökad kolinlagring på cirka 0,1 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Undersökningar har visat att åtgärden upplevs som positiv av markägare, både vad gäller mark som redan är trädbärande och mark som i dag är öppen. Åtgärden bedöms därför ha goda förutsättningar att bli bestående och kan gynna både biomassa- och betesproduktion om den utförs på rätt sätt. Marker där gräsbetesproduktionen riske- rar att minska i högre grad än på andra marker bör dock undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;För ovan beskrivna åtgärder är kolinlagringen varaktig så länge åtgärden upprätthålls på samma eller motsvarande areal. Så småning- om minskar inlagringen för att till slut nå ett nytt jämnviktsläge då ökningen av kollagret upphört. Vid vilken tidpunkt detta inträffar beror på platsspecifika förutsättningar och markens ursprungliga kolinnehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft37"&gt;Åtgärder på jordbruksmark som tagits eller kommer tas ur bruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det finns redan i dag stora arealer mark tillgänglig för alternativa brukningsformer och arealen bedöms öka fram till 2045. Det är framför allt mark som tagits ur produktion tidigare och som i många fall börjat växa igen, men till viss del är det också mark som bedöms tas ur produktion de kommande decennierna enligt scenarier fram- tagna av Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Scenarierna baseras till stor del på nuvarande trender i markanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Även globalt har stora arealer åkermark försvunnit och fortsätter försvinna trots att en ökande befolkning kräver större arealer för att producera livsmedel. Det skulle kunna innebära att en större del av livsmedelskonsumtionen i Sverige i framtiden behöver baseras på inhemsk livsmedelsproduktion. Utredningen är därför försiktig med att räkna med åtgärder på en allt för stor del av de arealer som bedöms tas ur bruk i aktuella framtidsscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foder- produktion kan nyttjas på flera olika sätt, om syftet är att bibehålla eller öka markens kollager. Den kan t.ex. användas till energiskogs- odling eller beskogning med traditionella skogsträdslag. Arealen jordbruksmark som tagits ur bruk de senaste 20 åren uppgår enligt Riksskogstaxeringen till cirka 230 000 hektar. Arealen sådan mark&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="p192dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34192x1.jpg/" id="p192img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;ökar i de ovan nämnda scenarierna med ytterligare cirka 200 000 hek- tar till 2045. Den största arealminskningen i scenarierna sker inom den areal som används för vall och grönfoder. Sett ur ett nationellt perspektiv är det den relativa fördelningen mellan vall och ettåriga grödor som styr kolförråden i svensk åkermark. Vallodlingen minskar framför allt på grund av att mjölk- och köttproduktionen bedöms gå ned i framtiden. För att inte förlora det kol som redan är bundet bör därför en stor del av denna areal fortsatt användas för vallodling eller odling med annan gröda som säkerställer kolbalansen. Fortsatt vall- odling gynnar också den biologiska mångfalden och bevarandet av ett öppet landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Oavsett vad som brukats på marken tidigare så ger både energi- skogsodling, t.ex. med salix eller poppel, och beskogning med tradi- tionella skogsträdslag en signifikant ökning av kolförrådet i marken, eftersom jordbruksmark som brukats under lång tid ofta är fattig på organisk substans, och därmed också på kol. Dessutom binds stora mängder kol in i själva biomassan, vilket ökar tillgången på förnybar råvara som kan bidra till ytterligare utsläppsminskningar om den ersätter fossil energi och fossilintensiva produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;I den omställning som samhället nu står inför bedöms behovet av biomassa öka inom flera sektorer; t.ex. presenteras sådana behov i de färdplaner som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Till- gången på biomassa för energiändamål varierar regionalt, och givet rådande prisnivåer för olika sortiment importeras biomassa i dag från andra länder. Energiskog skulle dock kunna täcka det ökande behovet och bli ett kostnadseffektivt alternativ om priset på impor- terad biomassa ökar och om efterfrågan på biomassa också ökar i andra länder. Energiskog kan därmed utgöra ett viktigt komplement till avverkningsrester från skogsbruket. Introduktion av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung) och framställning av biokol ökar också behovet av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Energiskog odlas på drygt 10 000 hektar i dag, varav drygt 70 pro- cent utgörs av salix. Energiskogsodling på åkermark berättigar till gårdsstöd, och i landsbygdsprogrammet &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; finns också ett investeringsstöd för plantor och plantering av poppel och hybridasp. Energiskogsodling bedöms kunna öka från dagens cirka 10 000 hek- tar till 40 000 hektar på mark som inte längre används för andra jord- bruksgrödor genom riktad rådgivning och information om vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;http://fossilfritt-sverige.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;stöd som kan sökas. Inlagringen i marken kan över en &lt;NOBR&gt;25-årsperiod&lt;/NOBR&gt; öka med i genomsnitt cirka 800 kg kol per hektar och år för salix och med cirka 1 400 kg kol per hektar och år för poppel; potentialen beror på vad marken använts till tidigare och hur odlingsförutsättningarna ser ut. Odlingen genererar samtidigt betydande mängder biomassa som i första hand kan användas som biobränsle eller råvara till bio- baserad materialindustri. Poppel kan även användas som massaved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;I dagens redovisningssystem, så som det tillämpas av Sverige, räk- nas energiskogsodling som en jordbruksgröda. Därmed inkluderas inte inlagringen i biomassa i redovisningen av utsläpp och upptag eftersom det kol som lagras in i biomassan omsätts inom något eller några år. Det gör att endast den positiva effekt som uppnås för kol- inlagringen i marken räknas med i effekten av denna åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Beskogning med traditionella skogsträdslag innebär att även in- lagring av kol i biomassan räknas med i redovisningen, vilket därför ger ett större bidrag till nettoupptaget per arealenhet än energiskogs- odling. Även beskogning med traditionella trädslag ger en ökning av kolförrådet i marken på lite längre sikt (mer än &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; år). Bidraget till nettoupptaget från beskogning med traditionella trädslag som gran eller björk varierar därför kraftigt över en omloppstid. Det gör att det är viktigt att få till stånd beskogning så snart som möjligt. Efter &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; år kan bidraget till nettoupptaget från en granplantering vara cirka 300 kg kol per hektar och år i marken och 4 500 kg kol per hektar och år i biomassan. Totalt cirka 100 000 hektar bör kunna beskogas fram till 2045, men effekten på växthusgasbalansen fram till 2045 beror på när i tiden beskogningen sker och på att det kan ta tid att identifiera vilka marker som kan vara lämpliga att beskoga utan att förutsättningarna för andra miljömål försvåras. Utredningen har i sin beräkning antagit att större delen av arealen beskogas inom en &lt;NOBR&gt;10-årsperiod,&lt;/NOBR&gt; förutsatt att föreslagna incitament får önskad effekt. Den producerade skogsråvaran under en omloppstid för den besko- gade arealen motsvarar totalt &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; miljoner skogskubikmeter, vilket motsvarar cirka 5 procent av dagens genomsnittliga årsavverkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Återvätning av dränerad torvmark ger minskade utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Under tidigare århundraden har stora arealer våtmarker och sjöar, där kol som lagrats in i marken som torv eller annat organogent material sedan den senaste istiden, dikats ut främst för att bedriva jord- eller skogsbruk på marken. När marken dikas ut ökar syre- tillgången och organiskt material som lagrats in under tusentals år bryts ned, vilket orsakar utsläpp av koldioxid och på bördigare torv- marker även utsläpp av lustgas. Utsläppen från dränerad mark (skogs- mark, jordbruksmark och betesmark) utgör den största delen av de direkta utsläppen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och uppgick 2018 till drygt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt Sveriges klimatrappor- tering&lt;SPAN class="ft102"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Utsläppens storlek och bidrag till de totala utsläppen, och det faktum att effekten av att marken återväts är relativt säker, dvs. att utsläppen i olika omfattning minskar genom åtgärden, motiverar att insatser görs. För skogsmark kan utsläppsminskningen bli mellan 1 och 9 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år, och på jord- bruksmark kan den bli cirka 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år. Utsläppsminskningen är en nettominskning som även in- kluderar den ökade metanavgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Om 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar nyligen ned- lagd jordbruksmark återställs till våtmark genom återvätning, riktad mot marker med höga utsläpp, kan en utsläppsminskning på cirka 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år erhållas. Detta är dock en relativt försiktig bedömning av tillgängliga arealer och den erhållna effekten av åtgärden per hektar; det kan inte uteslutas att utsläppen från de aktuella markerna är högre och att effekter av åtgärden där- med också blir högre. I den potential som presenteras här sker en successiv återvätning över 20 år av den aktuella arealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Effekten av återvätning är relativt omedelbar, men åtgärder bör ändå komma till stånd i god tid för att den totala utsläppsminsk- ningen från varje enskilt objekt ska bli så stor som möjligt och för att så stora torvlager som möjligt skyddas från fortsatt nedbrytning. Både Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har på senare år utrett möj- ligheterna till återvätning och lämnat förslag på hur en omfattande återvätning ska kunna komma till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;National Inventory Report (2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Åtgärder för att öka kolsänkan på skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Åtgärder på skogsmark genom tillväxthöjande åtgärder, ökad natur- hänsyn i skogsbruket och ökat skydd av produktiv skogsmark kan ge en ökning av kolsänkan på brukad skogsmark. Effekten av åtgär- derna beror på hur mycket tillväxten påverkas och hur avverkningen och störningar i form av sjukdomar, insekter, brand och vind ut- vecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Åtgärder för ökad tillväxt ökar avverkningsmöjligheterna som i sin tur ger ökade möjligheter till ersättning av fossila alternativ medan det omvända gäller för åtgärder för ökad naturhänsyn och ökat skydd av produktiv skogsmark, även om de mer skyddsvärda skogarna oftast inte har en så hög produktion. Samtidigt kan ökad naturhänsyn och ökat skydd öka möjligheterna att skogsbiomassa accepteras som hållbar, både nationellt och internationellt. Hur behovet av skogs- råvara kommer se ut i framtiden är osäkert, men de flesta bedöm- ningar pekar på ett ökat behov i flera sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En bearbetning av ett scenario från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att om arealen produktiv skogsmark undantagen från virkesproduktion ökas med cirka 0,5 miljoner hektar, ökar netto- inlagringen med cirka 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045, om alla kolpooler som redovisas för skogsmark samt avverkade träprodukter inkluderas. En förutsättning i scenariot är att åtgärden leder till att avverkningsmöjligheterna begränsas i samma omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I ett annat scenario där ökad virkesproduktion antas givet till- växthöjande åtgärder som t.ex. ökad kvävegödsling, behovsanpassad gödsling och mer frekvent föryngring med contortatall i stället för vanlig tall (se avsnitt 6.3.1), ökar nettoupptaget med drygt 3 miljo- ner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045, om alla kolpooler som redovisas för skogsmark samt avverkade träprodukter inkluderas. Om åtgärderna begränsas till traditionell gödsling och effektivare markberedning och föryngring blir ökningen lägre, cirka 1 miljon ton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För att möjliggöra jämförelser av olika åtgärdsscenarier förutsätts att hela den årliga nettotillväxten på virkesproduktionsmark av- verkas, såväl i åtgärdsscenarierna som i det jämförande scenariot, för att effekten av åtgärderna ska kunna studeras isolerat. Det får till följd att den genomsnittliga avverkningen under de första 25 åren ökar med 2 procent (cirka 2 miljoner skogskubikmeter) för alterna-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;tivet med produktionshöjande åtgärder medan avverkningen minskar med 2 procent (cirka 2 miljoner skogskubikmeter) i fallet med ökat skydd, jämfört med ett referensalternativ utan extra åtgärder i skogs- bruket. Det ger alltså ökade möjligheter till ökad substitution i det första fallet medan möjligheterna minskar i det andra fallet. Jämfört med dagens nivåer ökar avverkningsmöjligheterna både för alter- nativet med produktionshöjande åtgärder och för alternativet med ökat skydd av produktiv skogsmark, eftersom tillväxten på virkes- produktionsmark ökar och därmed också avverkningsmöjligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Hur den verkliga effekten på kolsänkan utvecklas beror dock på efterfrågan på skogsråvara i samband med att åtgärden implemen- teras och den framtida efterfrågan. Åtgärder för ökad tillväxt på virkesproduktionsmark för att möta efterfrågan på biomassa kan möjliggöra att andra områden kan lämnas för naturvårdsändamål, vilket därmed också bidrar till en ökad kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Andra åtgärder som kan leda till ökad kolsänka på skogsmark är förlängd omloppstid samt ökad lövinblandning. SLU har gjort simu- leringar av en ökad omloppstid på vissa skogsmarker med höga naturvärden. Om omloppstiden ökar med tio år på 0,5 miljoner hektar skulle kolsänkan kunna öka till 2030 och 2045 med cirka 0,2 respektive 0,1 miljoner ton. Samtidigt minskar avverkningsmöjlig- heterna något, åtminstone inledningsvis innan en ny balans nåtts. En ökad lövinblandning på virkesproduktionsmarken ger i SLU:s scena- rier ett ökat nettoupptag, bl.a. genom att virkesuttaget minskar både på kort och lång sikt. Ökad lövinblandning ses emellertid som en del av ett mer klimat- och naturvårdsanpassat skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Sammantaget bedöms åtgärder på och utvecklingen vad gäller skogsmark kunna få stor effekt på växthusgasbalansen, samtidigt som de åtgärder som diskuteras ovan för ökad produktion respektive ökat skydd av skog i stor utsträckning motverkar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Åtgärder för ökad virkesproduktion måste därför balanseras mot de åtgärder som krävs för att nå andra miljökvalitetsmål i form av ökat skydd och miljöhänsyn i skogsbruket, och vice versa. Utredningen har uppfattat att projektet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;/SPAN&gt;som koordineras av Skogsstyrelsen kommer att föreslå olika åtgärder för att säkra och höja skogsproduktionen inom olika insatsområden. Många av de tillväxthöjande åtgärder som lyfts fram i projektet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Sam- verkansprocess skogsproduktion &lt;/SPAN&gt;påverkar inte andra miljömål negativt eller har endast liten negativ påverkan på t.ex. biologisk mångfald, så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;länge de utförs på lämplig plats. Det är dock oklart i vilken omfattning åtgärderna kommer att vidtas i praktiken eller om de förändringar i lagstiftningen som behövs kommer att genomföras. Utredningen bedömer att strävan att nå miljömålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;kommer leda till att större arealer produktiv skogsmark undantas från virkes- produktion, vilket leder till ökad kolsänka under en begränsad tid om detta också leder till att avverkningsmöjligheterna minskar. Skogs- styrelsen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har föreslagit att en bristanalys inom ramen för miljömålsarbetet ska genomföras, vilket kan leda till tydligare rekommendationer om hur stora arealer som behöver undantas från virkesproduktion. Den nu pågående Skogsutredningen 2019 (M 2019:02)&lt;SPAN class="ft105"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;ska enligt direktiven analysera vad som krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Det kan leda till rekommendationer om åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och underlag till bristanalysen för &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;. När rekommendationer är fram- tagna och politiskt förankrade bör de genomföras så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Givet att arbetet med &lt;/SPAN&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;SPAN class="ft8"&gt;och Skogsutredningen 2019 (M 2019:02) fortfarande pågår, att utfallet fortfarande är oklart och att de skogspolitiska målen inte ger tydlig vägledning för hur skogsbruket ska bidra i klimatarbetet, väljer utredningen att inte föreslå några kompletterande åtgärder på skogs- mark. Utredningen bedömer dock att båda dessa processer kommer leda till åtgärder som på sikt gynnar kolinlagringen på olika tids- horisonter, även om detta inte är det primära målet med processerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utöver att öka kolinlagringen genom tillväxthöjande åtgärder eller ökat skydd finns också behov av att bevara de kollager som redan finns. Det behövs därför åtgärder för att förebygga skador, t.ex. insektsangrepp och bränder, som kan förväntas öka i ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Det finns även ett stort behov av att anpassa mängden klövvilt för att minska skadorna av viltbete i skogen. Skadorna påverkar både kol- inlagring, virkesproduktion och den biologiska mångfalden i negativ riktning och åsamkar dessutom skogsbruket stora ekonomiska för- luster varje år. Skogsstyrelsen har beräknat att dagens skadetryck i tallungskogen minskat tillväxten med drygt 6 miljoner skogskubik- meter per år, vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 7,2 mil- jarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, dir. 2019:46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Öka träanvändningen i byggnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Det är svårt att bedöma effekten av åtgärder som leder till ökad träanvändning i byggnader. I dagens redovisningssystem beror den årliga nettoinlagringen av trä i långlivade träprodukter dels på hur mycket träråvara och halvfabrikat som produceras i Sverige, dels på det befintliga förrådets storlek och sammansättning, dvs. hur mycket trä som potentiellt kommer tas ur bruk och när.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För att öka den redovisade nettoinlagringen i långlivade träpro- dukter krävs att användningen av sågade träråvaror och andra lång- livade träprodukter som produceras i Sverige successivt ökar, vilket kräver att efterfrågan i Sverige och i de länder som importerar trä- råvara från Sverige ökar. Potentialen att öka inlagringen kan enbart nyttjas under den tid mängden biomassa i långlivade produkter ökar; därefter inträder en ny balans utan någon ytterligare nettoeffekt. En beräkning baserad på att andelen flerbostadshus med ursprung i industriellt träbyggande ökar från 10 procent till 50 procent fram till 2025 och ligger kvar på den nivån fram till åtminstone 2045, skulle kunna medföra en nettoinlagring av kol på mellan 0,04 och 0,06 mil- joner ton koldioxid per år 2045. En fördubbling av det industriella träbyggandet, dvs. en ökning från 10 till 20 procent skulle innebära en nettoinlagring av kol på mellan 0,01 och 0,02 miljoner ton koldi- oxid 2030 och runt 0,01 miljoner ton koldioxid 2045. Effekten på den redovisade kolbalansen syns framför allt under den period när byggandet ökar, sen avtar effekten på den årliga nettoinlagringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Trenden går mot ökat träbyggande, och intresset från olika aktö- rer att använda mer förnybara råvaror i produktionen av byggnader är stor. Här skulle staten genom offentlig sektor kunna bidra till en ökad inlagring i träprodukter genom att krav ställs i samband med upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Även en minskning av avgången från det befintliga lagret av trä i hus skulle kunna premieras, t.ex. genom krav på återanvändning av vissa komponenter. En sådan utveckling fångas inte säkert in med dagens modellbaserade redovisning av inlagring i träprodukter base- rad på inhemsk produktion. Med en inventeringsbaserad redovis- ning av trähusstockens förändring, som komplement till befintlig redovisning, kommer emellertid en sådan åtgärd att synas tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft26"&gt;Det är också viktigt att notera att träråvara som ersätter fossila och resurskrävande råvaror ger ytterligare nytta genom att de fossila utsläppen minskar. Effekten av minskade utsläpp kommer dock inte synas i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; utan i andra utsläppssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft37"&gt;Minska utsläppen i samband med avskogning och annan permanent markanvändningsförändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft11"&gt;Av de utsläpp som redovisas inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bidrar växt- husgasutsläpp i samband med permanent överföring av skogsmark och åkermark till bebyggd mark med drygt 2,5 miljoner ton kol- dioxidekvivalenter per år. Det är dock svårt att bedöma hur mycket dessa utsläpp kan minskas genom åtgärder så att exploateringen riktas mot annan mark där klimatpåverkan blir lägre eller genom en begränsning av den areal som årligen exploateras. Beroende på vad marken omförs till finns dock goda skäl att försöka begränsa utsläp- pen, och potentialen bedöms vara relativt stor. Kunskapen på om- rådet behöver dock öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Åtgärder som ökar kolsänkan och minskar utsläppen inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I detta avsnitt redovisas åtgärdspotentialer för att öka upptaget av koldioxid och minska utsläppen av växthusgaser uppdelat på olika marktyper och för de specifika redovisningskategorierna inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Indelningen följer i huvudsak &lt;NOBR&gt;LULUCF-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen. Återvätning av dränerad torvmark och inlagring av kol i trä- produkter beskrivs i separata avsnitt oberoende av vilken marktyp de relaterar till, även om de i rapporteringen till klimatkonventionen och EU redovisas under den marktyp där de hör hemma.&lt;SPAN class="ft105"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Först beskrivs möjliga åtgärder och teknisk åtgärdspotential. Sedan redovisas en sammantagen bedömning av den realiserbara åtgärds- potentialen för respektive marktyp eller aktivitet samt konsekvenser och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det innebär att åtgärder för brukad våtmark inte redovisa under eget avsnitt utan under respektive åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Åtgärder för ökad kolsänka på skogsmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;Åtgärder och åtgärdspotentialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Åtgärder på skogsmark omfattar både åtgärder som ökar nettoinlag- ringen i levande biomassa och mark samt åtgärder som minskar ut- släppen från dikad torvmark genom återvätning (se avsnitt 6.3.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Nettoinlagringen kan ökas genom att tillväxten ökar när åtgärder vidtas för att öka skogsproduktionen eller genom att större arealer undantas från virkesproduktion eller brukas med mer naturhänsyn. Effekten på kolsänkan beror på hur tillväxten utvecklas men också på marknadens efterfrågan på skogsråvara, vilket i sin tur påverkar avverkningsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Generellt växer aktivt brukade skogar bättre än obrukade skogar, eftersom de planteras med bättre plantmaterial och är yngre. De har dessutom en lägre naturlig avgång än oskötta skogar. Träd växer mest när de är unga, medan skogar som blir äldre (mycket äldre än gängse avverkningsålder) så småningom närmar sig ett jämviktstillstånd där tillväxten och den naturliga avgången tar ut varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Skogar löper dessutom alltid risk att drabbas av skador i form av t.ex. brand, insektsangrepp, stormar och viltbete, vilket kan innebära att det kol som bundits in inte kommer samhället till nytta över huvud taget utan direkt återgår till atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Tillväxthöjande åtgärder kan bidra till ökad kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Projektet &lt;/SPAN&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;SPAN class="ft8"&gt;har tagit fram fyra underlagsrapporter som redovisar en rad åtgärder för att öka skogs- produktionen och minska risken för skador. Några av åtgärderna som redovisas i rapporten om produktionshöjande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;sam- manfattas nedan. Om de kommer att realiseras beror på åtgärdernas acceptans samt lönsamhet i och efterfrågan på skogsprodukter i framtiden. I rapporten framhålls också att den verkligt stora poten- tialen för god produktion ligger i att genomföra god skogsvård med bra föryngring, att nyttja för växtplatsen rätt trädslag och bästa möjliga plantmaterial samt att röja och gallra i rätt tid. Redan genom traditionell skogsskötsel, fast mer effektivt, erhålls alltså ökad pro-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Skogsstyrelsen (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="p201dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34201x1.jpg/" id="p201img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft9"&gt;duktion. I en av rapporterna&lt;SPAN class="ft85"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;från projektet Samverkansprocess skogs- produktion tas även dagens problem med viltskador upp samt andra biotiska och abiotiska skador som kan minska effekterna av insat- serna. Enligt rapporten bedöms viltstammar i balans kunna ge en förbättrad produktion och även positiva effekter för den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Dikningsåtgärder &lt;/SPAN&gt;omfattar dikesrensning och skyddsdikning. Mark- avvattningen har minskat sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början och sker nu i mycket liten omfattning, och många skogsägare ser ett behov av dikes- rensning. Det gällande regelverket hämmar dock aktiviteten på flera sätt. Dikesrensning på torvmark kan dessutom leda till ökad växt- husgasavgång, vilket kan eliminera den klimatnytta som virket ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Kvävegödsling &lt;/SPAN&gt;sker på cirka 30 000 hektar årligen. Kvävegödsling har en tydlig effekt på skogens tillväxt och på markens växthus- gasbalans. Traditionell gödsling innebär även att timmerandelen kan öka i beståndet. Gödsling med kväve gör att mer kol binds in i mar- ken men också att avgången av lustgas (N&lt;SPAN class="ft173"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O) från marken kan öka något efter avverkning på fuktigare marker och från vatten som tar emot kväve som lakas ut från hygget. Om sådana marker undviks är dock lustgasavgången liten jämfört med den positiva effekten av inbindningen av kol i skog och mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Gödsling av dikad torvmark &lt;/SPAN&gt;med mineralgödsel (fosfor och kalium) eller aska har hittills endast genomförts i mycket liten skala i Sverige. Inställningen är därför avvaktande till denna åtgärd och drivkraften saknas att snabbt starta upp åtgärden i större skala. Kunskapen är dock förhållandevis god om vilken tillväxtökning som kan förväntas, vilka doser av gödselmedel som krävs och vilka marker som är lämp- liga att gödsla. Gödslingen kan samtidigt medföra en ökad koldioxid- avgång till följd av ökad torvnedbrytning. Askåterföring till bördig fastmark ger också en viss gödslingseffekt. Detta sker i större skala i dag och kan ökas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft45"&gt;behovsanpassad gödsling &lt;/SPAN&gt;baseras mängd och sammansättning av tillförd gödsel på analyser av näringsinnehåll i barrprover. Behovs- anpassad gödsling innebär gödsling av relativt unga granskogar med givor av i första hand kväve kompletterat med andra näringsämnen ungefär vartannat år fram till dess att skogen sluter sig. Effekten på växthusgasbalansen är generellt densamma som för traditionell göds- ling men den innebär en större investeringskostnad. Här är det främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2018b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;fråga om att få ökad volym, inte ökad kvalitet. Åtgärden förkortar dessutom den tid under vilken en avverkad yta avger mer växthus- gaser än den tar upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;När det gäller &lt;/SPAN&gt;ökad inblandning av främmande trädslag &lt;SPAN class="ft11"&gt;visar be- räkningar att contortatall har högst potential nationellt när det gäller produktion på skogsmark. Hybridlärken har också en god produk- tionspotential främst i Götaland, men även i Svealand finns stånd- orter som lämpar sig för hybridlärk. För hybridasp finns den stora produktionspotentialen med dagens plantmaterial främst på nedlagd jordbruksmark i Götaland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skogsträdsförädling &lt;/SPAN&gt;anses vara ett effektivt sätt att höja tillväxten i skog genom att de genetiska framstegen i förädlingen nyttjas genom fröplantager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Genom en &lt;SPAN class="ft10"&gt;anpassad viltstam &lt;/SPAN&gt;skapas en bättre balans mellan vilt- stam och fodertillgång, så att de produktionsförluster som viltbetes- skadorna medför kan minska. Förutom att de direkta skadorna minskar tillkommer också den indirekta effekten att möjligheten att sätta rätt trädslag på rätt mark ökar. Framför allt gäller det möjligheten att ersätta gran med tall men det gäller även möjligheten att plantera lövträd på nedlagd åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ståndortsanpassning &lt;/SPAN&gt;innebär bl.a. att välja det trädslag som funge- rar bäst på varje ståndort ur produktionssynpunkt. Ofta handlar det om att ersätta gran med tall i norra Sverige. Skogsproduktionen kan också ökas genom att minska andelen björk i blandbarrskogar och att ersätta gran med tall i södra Sverige, där gran planterats på tall- marker på grund av ett högt viltbetestryck. Ökad lövandel i bland- skogar kan dock verka skadeförebyggande på olika sätt relativt de risker som ökar med klimatförändringarna, i form av t.ex. insekter, rotröta, stormfällning och brand. Det kan exempelvis handla om att ersätta gran med lövträd för att skydda mot brand eller med tall som har längre omloppstid och ökar sänkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En ökad skogsproduktion kan vara möjlig genom att man tar ut grot med barr, s.k. grön grot. Detta innebär att man kan korta hygges- vilan och få plantorna i produktion tidigare. En realistisk bedömning är att hyggesvilan skulle kunna minska med ett år i snitt över landet. Samtidigt kan gröngrotuttag försämra näringstillförseln och därmed tillväxten i ungskogsfasen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;I vilken omfattning de möjligheter till ökad produktion som beskrivs ovan kommer användas beror på många olika faktorer och är svårt att bedöma i dagsläget. De flesta tillväxthöjande åtgärderna som diskuteras i &lt;SPAN class="ft62"&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;/SPAN&gt;påverkar inte andra mål negativt eller har endast liten negativ påverkan på t.ex. biologisk mångfald, om och när de utförs på lämplig plats. Åtgärder bör undvikas som får till följd att det brukade landskapet utarmas på biologisk mångfald. Behovet av avsättning av skyddad skog kan där- till öka om den biologiska mångfalden minskar i det brukade land- skapet och behovet ökar av refugier dels för skogsarter som behöver återkolonisera avverkade ytor, dels för att producera skadedjurs- bekämpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft37"&gt;Kolsänkan kan öka vid ökad naturhänsyn i skogsbruket och genom att öka arealen som undantas från virkesproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Att skydda ytterligare skogsmark för att i första hand bevara skogens biologiska mångfald skulle öka kollagret på den berörda marken, åtminstone i ett kort eller medellångt tidsperspektiv. En ökning av kolsänkan totalt sett förutsätter också att den totala avverkningen minskar som en konsekvens av det ökade skyddet. Om de totala avverkningsmöjligheterna minskar leder det också till att substitu- tionspotentialen minskar. I rapporten om produktionshöjande åtgär- der&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;redovisas hur skogsproduktionen påverkas av dagens avsättningar, dvs. åtgärder som innebär skydd av skog genom ökade arealer natur- vård, ökad generell hänsyn och ökade avsättningar. Om ett ökat skydd bedöms krävas för att Sverige ska nå internationella åtaganden om biologisk mångfald eller miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;är det ur klimatsynpunkt bättre att det sker tidigare än senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;SLU tog 2017 fram en rapport&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;på uppdrag av Naturvårdsverket där man särskilt belyste kortsiktiga och långsiktiga effekter på den nationella kolbalansen och skogsproduktionen av förändrad om- loppstid och ökad andel lövskog och blandskog på en relativt stor del av den produktiva skogsmarken; resultaten redovisas i nästa avsnitt. I rapporten kvantifierades även effekten på kolbalansen i levande biomassa av dels ökad respektive minskad avverkning jämfört med högsta uthålliga avverkning, dels ökad areal avsatt för naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogsstyrelsen (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;En annan åtgärd som kan leda till minskade utsläpp och beva- rande av kolsänkan på skogsmark kan vara hyggesfritt skogsbruk på torvmark, där vattennivån regleras för att bevara kolförrådet i torven utan att virkesproduktionen påverkas. &lt;SPAN class="ft110"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Kvantifiering av nettoupptag på skogsmark för olika åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;en scenariojämförelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;SLU har i flera sammanhang tagit fram scenarier för att beskriva ut- vecklingen av kolbalansen över en &lt;NOBR&gt;100-årsperiod&lt;/NOBR&gt; med olika antagan- den om förutsättningarna i skogsbruket.&lt;SPAN class="ft110"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Här presenteras en jämförelse mellan ett referensscenario som utgår från hur skogsbruket bedrivs i dag och:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;ett scenario som beskriver konsekvenserna av att öka den pro- duktiva skogsmarksarealen avsatt för naturvårdsändamål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;ett scenario där omloppstiden ökas med i genomsnitt 30 år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;ett scenario där arealen bland- och lövinblandning ökar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ett scenario där efterfrågan på skogsråvara ökar, vilket leder till att skogsägarna investerar i tillväxthöjande åtgärder på virkes- produktionsmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;En viktig förutsättning i samtliga dessa scenarier, inklusive referens- scenariot, är att hela den årliga tillgängliga tillväxten (högsta uthålliga avverkning) på virkesproduktionsmark avverkas. Det gör att skill- nader mellan scenarierna enbart beror på förändringarna i skötsel, vilket i sin tur påverkar tillväxt och avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Den verkliga effekten av åtgärderna på kolsänkan beror både på hur tillväxten utvecklas och på marknadens efterfrågan på skogs- råvara, vilket i sin tur påverkar avverkningsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Det referensscenariot som de fyra scenarierna jämförs med är det scenario som används som referens i SKA 15&lt;SPAN class="ft115"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;(Skogsstyrelsens Skogliga Konsekvensanalyser) och som delvis tjänade som utgångs- punkt för det första förslaget till referensnivå för skog inom ramen för &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Referensscenariot ska inte tas som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nieminen m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2017), Sveriges lantbruksuniversitet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2015a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;prognos över den mest sannolika utvecklingen, men det fungerar som referens för att jämföra effekten av olika strategier för hur skogen brukas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft176"&gt;Ytterligare produktiv skogsmark avsätts för naturvårdsändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I dag är närmare 1,4 miljoner hektar eller 5,8 procent av den pro- duktiva skogsmarksarealen formellt skyddad. Dessutom är drygt 1,2 miljoner hektar undantagna från virkesproduktion genom fri- villiga avsättningar och drygt 0,4 miljoner hektar undantagna genom hänsynsytor på virkesproduktionsmark. Därutöver är 3,2 miljoner hektar improduktiv skogsmark undantagen från virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kolsänkan i skog och mark skulle i ett kort tidsperspektiv öka om arealen skyddad produktiv skogsmark ökar, t.ex. för att främja biologisk mångfald för att nå miljömålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och för att leva upp till de internationella åtaganden som gjorts för skydd av ekosystem. I ett längre tidsperspektiv minskar effekten på kolinlag- ringen när tillväxten i den åldrande skogen avtar. En ökning av kol- sänkan totalt sett förutsätter också att den totala avverkningen minskar som en konsekvens av det ökade skyddet. Det finns dock ingen uppdaterad analys om vilket ytterligare skydd som krävs för att uppnå miljömålen relaterat till biologisk mångfald. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;efter- frågades en bristanalys om vilka arealer som krävs för att nå målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I ett scenario från SLU&lt;SPAN class="ft105"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;ökades arealen produktiv skogsmark som var undantagen från skogsbruk från 3,6 till 8,1 miljoner hektar. Skattningen av undantagen areal på produktiv skogsmark inklude- rade skattningar av befintlig reservatsareal, hänsynsytor på all kom- mande hyggesareal under resten av detta sekel, samt arealen frivilligt avsatt mark. Där gjordes även simuleringen över en längre tidsperiod (200 år) för att undersöka hur lång tid den skyddade skogen fort- sätter lagra in kol. Det motsvarar 35 procent av den produktiva skogs- marksarealen på cirka 23 miljoner hektar. Simuleringarna baseras på Riksskogstaxeringens provytor och principen är att de provytor som avsätts märks upp i början av beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Ökat skydd av skog på produktiv skogsmark resulterar enligt SLU:s beräkningar i en kraftig ökning av nettoinlagringen – upp till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;17 miljoner ton koldioxid per år i genomsnitt de första 50 åren bara i biomassan. Men åtgärden minskar samtidigt avverkningsmöjlig- heterna kraftigt, med omkring 15 procent jämfört med referens- scenariot. Den extra årliga kolinlagringen minskar över tid men kvarstår i någon omfattning åtminstone uppemot 100 år, medan den lägre tillgången på råvara består. Den skog som används till virkes- produktion skulle också bli yngre, vilket borde vara negativt för naturvärdena på den marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utifrån detta scenario har en nedskalning gjorts inom ramen för utredningen. Utgångsläget är en tentativ bedömning&lt;SPAN class="ft110"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;om att ytter- ligare 1 miljon hektar skogsmark kan behöva undantas från skogs- bruk på något sätt för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;. Det faktum att det sannolikt är svårare att uppnå tillräckligt stora arealer med frivilliga avsättningar än tidigare och att det är osäkert hur avverkningen faktiskt utvecklas har SLU:s scenario skalats ner till ett alternativ där 0,5 miljoner hektar produktiv skogsmark undantas från virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det nedskalade scenariot resulterar i en reell ökning av netto- upptaget i skogsmark med drygt 1 miljon ton koldioxid per år till 2030 och med drygt 3 miljoner ton till 2045, jämfört med om den undantagna arealen inte hade ökat alls. Efter 100 år är skillnaden drygt 0,5 miljoner ton koldioxid per år och efter ytterligare några tiotal år (efter 2120) har den additionella effekten av de ökade av- sättningarna på kolinlagringen upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Jämfört med alternativet att inte skydda mer skog blir den möj- liga avverkningen i genomsnitt 2 miljoner skogskubikmeter per år lägre &lt;NOBR&gt;2020–2045,&lt;/NOBR&gt; vilket motsvarar 2 procent av den genomsnittliga årliga avverkningen under perioden, och närmare 2,5 miljoner skogs- kubikmeter per år lägre &lt;NOBR&gt;2045–2100,&lt;/NOBR&gt; vilket motsvarar 2,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Jämfört med dagens avverkningsnivå, dvs. nivån i starten av scena- rierna, minskar avverkningsmöjligheterna de första 10 åren. Därefter ökar avverkningsmöjligheterna även för detta scenario, eftersom tillväxten på virkesproduktionsmark ökar, delvis som en effekt av klimatförändringarna. Detta kompenserar för den avverkningsminsk- ning som beror på att den skyddade arealen ökar. Eventuella negativa effekter av klimatförändringarna, vilket också kan påverka utveck- lingen, inkluderas inte i modellsimuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Olle Höijer, Naturvårdsverket, muntlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft176"&gt;Naturhänsynen i skogsbruket ökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utöver att undanta produktiv skogsmark från skogsbruk finns andra skogsbruksåtgärder som främjar biologisk mångfald och andra vär- den och som också kan öka kolsänkan. Till exempel kan man på vissa delar av virkesproduktionsmarken förlänga skogarnas omloppstid, dvs. avverkningen skjuts några tiotal år framåt i tiden. Kolsänkan kan också öka genom att arealen löv- och blandskog ökar. SLU har gjort simuleringar av scenarier för dessa åtgärder i ett tidigare uppdrag åt Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft105"&gt;15&lt;/SPAN&gt;, se presentation av resultaten nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;I ett av scenarierna förändrades skötseln på en del av arealen så att åldern vid föryngringsavverkning höjdes. Arealen där åtgärden implementerades motsvarar den ökade arealen i scenariot med dubbla naturvårdsarealer i SKA 15 (3,8 miljoner hektar eller drygt 16 pro- cent av den produktiva skogsmarken). Arealen är utvald genom att provytor med höga naturvärden söks via ett index vilket är baserat på ett antal variabler som kopplar mot naturvärden, t.ex. mängd död ved, antal gamla träd och andel lövträd. Den skog där omloppstiden förlängs är alltså tydligt äldre och innehåller högre värden på natur- värdesvariabler än skog i allmänhet. Genomsnittlig ålder för föryng- ringsavverkning på den utvalda arealen ligger över 100 år för hela beräkningsperioden och i genomsnitt 30 år över den genomsnittliga avverkningsåldern på övrig mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;Den ändrade omloppstiden resulterade i en ökad kolsänka med 2 miljoner ton koldioxid per år under &lt;NOBR&gt;0–50&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; år. Samtidigt minskade avverkningsmöjligheterna med 2 miljoner skogs- kubikmeter de första 50 åren medan det inte var någon skillnad i av- verkningsmöjligheter på &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; års sikt. Åtgärden bedöms vara posi- tiv för biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Resultaten är i linje med andra rapporter. Samtidigt kan en mer modest ökning av omloppstiden, t.ex. 10 år, öka virkesförrådet och samtidigt bibehålla avverkningsmöjligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Att öka omloppstiden med 30 år på en så stor areal är inte rea- listiskt, men om åtgärden implementeras på en mindre areal, t.ex. på 0,5 miljoner hektar och med en ökning av omloppstiden med 10 år skulle det kunna resultera i en ökning av kolsänkan till 2030 och 2045 med cirka 0,2 respektive 0,1 miljoner ton. Samtidigt minskar av- verkningsmöjligheterna något, åtminstone inledningsvis innan en ny&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;balans nåtts. I jämförelse med alternativet att i någon form skydda mer skog är minskningen i möjlig avverkning marginell. På vissa håll ökar förlängda omloppstider risken för skador på skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Scenariot med &lt;SPAN class="ft45"&gt;ökad löv- och blandskog &lt;/SPAN&gt;innebär förändrad skogs- skötsel på blöt, fuktig och &lt;NOBR&gt;frisk-fuktig&lt;/NOBR&gt; mark på motsvarande 23 pro- cent av all produktiv skogsmark. På den utvalda arealen har föryng- ringsmetoder och val av trädslag vid röjning och gallring förändrats i förhållande till traditionell skötsel. Föryngringen av skog på den här marken sker framför allt med extensiva metoder dvs. naturlig för- yngring men utan fröträd. Hälften av arealen &lt;NOBR&gt;frisk-fuktig&lt;/NOBR&gt; mark har föryngrats genom gles plantering av gran som kompletterats med naturlig föryngring av andra trädslag. Röjning och gallring är utfor- mad för att i hög grad gynna löv. Ambitionen har varit att upp till 60 procent av stammarna som lämnas kvar efter gallring ska vara björk, i den mån det finns förutsättningar för det, och att 40 procent ska bestå av övriga lövträd om förutsättningar finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Med en ökad andel löv- och blandskog enligt ovan bedömdes kol- sänkan öka med ungefär 3 respektive 6 miljoner ton koldioxid per år under &lt;NOBR&gt;0–50&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; år. Det är framför allt en effekt av att avverkningsmöjligheterna minskar. Åtgärden bedöms kunna bidra till ökad klimatanpassning samt biologisk mångfald och andra eko- systemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft176"&gt;Ytterligare produktionshöjande åtgärder genomförs för att öka tillväxten i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Aktivt brukade skogar växer bättre, eftersom de planteras med gene- tiskt bättre plantmaterial och är yngre. De har dessutom en lägre naturlig avgång än oskötta skogar. Tillväxten kan ökas ytterligare genom produktionshöjande åtgärder som ger en positiv effekt, både på kolinlagringen och genom att skördad trädbiomassa används för substitution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;För att beskriva effekterna av produktionshöjande åtgärder för kolinlagring i trädbiomassa och avverkade träprodukter användes ett produktionsscenario som togs fram inom projektet &lt;NOBR&gt;SKA–VB&lt;/NOBR&gt; 08&lt;SPAN class="ft115"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. Produktionsscenariot i &lt;NOBR&gt;SKA–VB&lt;/NOBR&gt; 08 ansågs belysa potentialen för och effekterna av en ökad virkesproduktion givet rimliga men höga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;investeringsnivåer i skogsbruket. Åtgärderna som inkluderas är fram- för allt ökad kvävegödsling (200 000 hektar att jämföra med dagens cirka 30 000 hektar), behovsanpassad gödsling på 1 miljon hektar (utförs inte alls i dag) och mer contortatall i stället för vanlig tall (900 000 hektar jämfört med cirka 500 000 hektar i dag). Dessutom är föryngringen mer effektiva och markberedning utförs på större arealer. Sammantaget är detta relativt omfattande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Scenariot användes som grund för det scenario som SLU presen- terade i ett regeringsuppdrag 2019. Scenariot fick benämningen ”högre efterfrågan”, eftersom just en högre efterfrågan skulle kunna ge incitament till tillväxthöjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Enligt scenariot ökar tillväxten och den möjliga avverkningen avsevärt den kommande &lt;NOBR&gt;100-årsperioden,&lt;/NOBR&gt; och eftersom hela netto- tillväxten på virkesproduktionsmark avverkas blir den genomsnitt- liga ökningen i årlig nettoinlagring i levande biomassa över hela perio- den bara 1 miljon ton koldioxid jämfört med referensalternativet där åtgärderna inte införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Den totala nettoinlagringen ökar med närmare 3 miljoner ton koldioxid till 2030 och med drygt 3 miljoner ton koldioxid till 2045. Samtidigt ökar den möjliga avverkningen med 2 miljoner skogs- kubikmeter i snitt fram till 2045 och med i snitt 12 miljoner skogs- kubikmeter för perioden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det är dock inte troligt att samtliga de åtgärder som ingår i scena- riot är genomförbara i praktiken om andra mål tas i beaktande. Den kortsiktiga ökningen beror t.ex. till stor del på behovsanpassad göds- ling som ger en ökning på drygt 1 miljon ton koldioxid till 2030 i levande biomassa. Plantering med contortatall ger på kort sikt en ökad kolbindning, men på längre sikt sker en minskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Traditionell skogsgödsling ger effekt på kort sikt med en upp- byggnad av kol i både biomassa och i mark. Påverkan på den totala produktionen under hela omloppstiden blir dock relativt liten, efter- som tillväxtökningen tas ut i avverkning relativt kort tid efter utförd gödsling &lt;NOBR&gt;(10–15&lt;/NOBR&gt; år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Flera av åtgärderna är förenade med målkonflikter, även i den om- fattning som använts i scenariot, och får sannolikt inte samma genom- slag som åtgärder som redan är väletablerade i skogsbruket. Om t.ex. behovsanpassad gödsling och ökningen av contortatall inte tas med i analysen blir ökningen av kolsänkan runt 1 miljon ton koldioxid 2030.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Om marknadens efterfrågan på skogsråvara ökar kommer det leda till att skogsbruket implementerar åtgärder för att möta detta behov i det korta perspektivet. På kort sikt är kvävegödsling i princip den enda åtgärd som kan ha reell effekt på produktionen. Övriga åtgärder leder till produktionsökningar i ett längre perspektiv. Om efterfrågan inte skulle öka eller rentav minska blir däremot effekten av de produktionshöjande åtgärderna på nettoinlagringen större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett scenario där avverk- ningen sätts till den högsta uthålliga. Större tillgång på virke ger valmöjligheter om hur virket ska användas. Det kan användas till ökad substitution av fossila produkter men det kan också delvis lämnas i skogen och bidra till ett större kollager. Likaså kan det möj- liggöra att andra områden kan lämnas för naturvårdsändamål och på så sätt bidra till en ökad kolsänka på de markerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft176"&gt;Scenarierna visar hur olika åtgärder inom skogsbruket kan bidra till ökad kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft42"&gt;Resultaten ovan visar att påverkan på nettoinlagringen blir relativt stor för samtliga åtgärdsscenarier om de jämförs med ett referens- scenario där inga extra åtgärder vidtas. Störst positiv effekt på netto- inlagringen fram till 2045 får scenariot där arealen undantagen från virkesproduktion fördubblas (tabell 6.2). Effekten varierar dock över tid; t.ex. ökar skillnaden mellan produktionsscenariot och referens- scenariot på sikt medan skillnaden mellan scenariot där den undan- tagna arealen ökar och referensscenariot minskar. Det beror på att brukade och relativt unga skogar växer bra men att tillväxten minskar över tid allt eftersom skogarna åldras. Det är också viktigt när resul- taten utvärderas, att eventuella negativa effekter, inklusive negativa effekter av klimatförändringarna, inte inkluderas i modellsimuleringen. En ökad risk för skador på skogen av olika slag kan också påverka utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft42"&gt;Den totala klimatnyttan ges inte heller enbart av nettoinlagringen i skogen utan även av de tillgängliga avverkningsvolymerna som indi- kerar möjligheterna till substitution i Sverige och i andra länder där svensk skogsråvara används. Det finns ingen allmänt definierad defini- tion av substitutionsbegreppet och när det gäller hur substitutions- effekten ska beräknas, särskilt på längre sikt, är osäkerheterna stora&lt;SPAN class="ft115"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. I scenarierna som jämförs förutsätts att hela nettotillväxten på virkes- produktionsmark avverkas vilket leder till att avverkningsmöjlig- heterna minskar de första 50 åren av simuleringen i alla scenarier utom i produktionsscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Tidigare studier har presenterat resultat från scenarier där avverk- ningsnivån ökats respektive minskats med 10 procent jämfört med högsta uthålliga avverkning (allt annat lika) för att illustrera en lägre respektive högre efterfrågan på skogsråvara än referensalternativet. Dessa studier visar att en minskad avverkning (10 procent lägre än högsta uthålliga avverkning) ger en kraftig ökning av sänkan medan en ökad avverkning ger en minskning av sänkan. Att avverka 110 pro- cent av nettotillväxten, dvs. 10 procent mer än den högsta uthålliga avverkningen, med i övrigt samma förutsättningar, är dock inte lång- siktigt hållbart. Därför blir effekten på sänkan mer ojämn över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Resultaten ovan illustrerar vad enskilda strategier skulle kunna innebära medan verkligheten förstås innebär att flera strategier tilläm- pas parallellt. Exempelvis kan produktionshöjande åtgärder på en viss del av den produktiva skogsmarken skapa utrymme för fler av- sättningar utan att de totala avverkningsnivåerna påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Slutsatsen är således att det finns flera alternativ för att öka netto- upptaget i skogsmark men att konsekvensen för avverkningen också bör beaktas så att möjligheterna att nå utsläppsmål i andra sektorer och fasa ut användningen av fossila bränslen och produkter inte äventyras av brist på skogsråvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="p212dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34212x1.jpg" style="width:433px;height:232px"  id="p212img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td182"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td186"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td193"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td194"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td195"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td195"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td191"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td192"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td202"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Motsvarar en ökning av omloppstiden med tio år på en halv miljon hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft17"&gt;Realiserbara potentialer och vägen framåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Den realiserbara potentialen för såväl produktionshöjande åtgärder som ökad naturhänsyn och ökat skydd av produktiv skogsmark är sannolikt stor. Ökat skydd av skog bedöms dessutom vara en nöd- vändig åtgärd för att uppsatta miljökvalitetsmål och internationella åtaganden om att bevara den biologiska mångfalden ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Den verkliga effekten på kolsänkan beror både på hur tillväxten utvecklas och på marknadens efterfrågan på skogsråvara, vilket i sin tur påverkar avverkningsnivån. Åtgärdsalternativ för ökat skydd och större naturhänsyn minskar den möjliga leveransen av skogsråvara, medan alternativet med tillväxthöjande åtgärder leder till en ökning. Detta kan påverka skogsindustrins ekonomiska utveckling och möj- ligheten att ersätta material med stor klimatpåverkan och fossila bränslen (substitutionspotentialen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;I de fall där leveranspotentialen av skogsråvara minskar till för- mån för ökade kollager i skogen kan klimateffekten ändå utebli, om marknaden inte minskar sin användning av skogsprodukter. Det ris- kerar att leda till ökad avverkning utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Effekten, både på kolsänkan och på avverkningsmöjligheterna, varierar dessutom över tid. Att skydda mer skog och vidta åtgärder för ökad naturhänsyn i skogsbruket kan ge en ganska snabb effekt på kolsänkan beroende på hur den totala avverkningen påverkas och utvecklas, medan produktionshöjande åtgärder ger en reell effekt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="p213dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34213x1.jpg/" id="p213img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;först efter flera tiotals år. De kvantitativa resultat som diskuteras här utgår från att hela den tillgängliga tillväxten på virkesproduktions- mark avverkas, såväl i åtgärdsscenarierna som i det jämförande scena- riot, för att effekten av åtgärderna ska kunna studeras isolerat. Hur den verkliga effekten på kolsänkan utvecklas beror på efterfrågan på skogsråvara i samband med att åtgärden implementeras och på den framtida efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Drivkrafter finns för att förbättra skogsproduktionen generellt och för att göra skogsbruket än mer hållbart. Det ska dock beaktas att hälften av skogsmarken är privat enskild skog och att 60 procent av avverkningarna sker på sådan skogsmark. För att investeringar i skogsvårdande åtgärder ska komma till stånd krävs att investeringen är lönsam och att utfallet av investeringen känns säker. Här spelar trygghet i äganderätten en central roll. Om skogsbruket inte är lön- samt blir dessutom investeringsviljan svag även om de långsiktiga utsikterna förefaller goda. Det är därtill lättare att investera om det redan finns intäkter från verksamheter på fastigheten, än om pengar måste lånas för långsiktiga investeringar i skogsvård. Det gör att en lönsam skogsindustri på kort och lång sikt också är viktig, eftersom det ytterst är industrin och konsumenterna som sätter värdet på skogsråvarorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Tillväxtökningen i produktionsscenariot ovan motsvarar cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;30 procent av den sammanlagda tillväxtökning som bedöms åstad- kommas enligt de åtgärder som listas i underlagsrapporten till &lt;SPAN class="ft45"&gt;Sam- verkansprocess skogsproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. Det är inte orimligt att någon form av åtgärder kan komma till stånd vilket i så fall skulle innebära en reell ökning av nettoinlagringen på skogsmark till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;När det gäller ytterligare skydd av skog finns ingen uppdaterad analys om vilket ytterligare skydd som krävs för att uppnå miljö- målen relaterat till biologisk mångfald. Om ytterligare skogsmark undantas från virkesproduktion i samma storleksordning som i det nedskalade scenariot som presenteras ovan kan det också ge en reell ökning av nettoinlagringen till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Sammantaget bedöms åtgärder och utvecklingen på skogsmark få stor effekt på växthusgasbalansen, samtidigt som de åtgärder som diskuteras ovan för ökad produktion respektive ökat skydd av skog i stor utsträckning motverkar varandra. Det gör att åtgärder för ökad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft26"&gt;virkesproduktion måste balanseras mot de åtgärder som krävs för att nå andra miljökvalitetsmål, t.ex. ökat skydd, och vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Projektet &lt;/SPAN&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;SPAN class="ft8"&gt;behöver leda till att lämpliga hållbara åtgärder som gynnar kolsänkan på olika tidshori- sonter kommer till stånd genom de olika insatsområden som före- slås. Samtidigt kommer strävan att nå miljömålet &lt;/SPAN&gt;Levande skogar &lt;SPAN class="ft8"&gt;sannolikt leda till att större arealer produktiv skogsmark undantas från virkesproduktion, vilket också kan leda till ökad kolsänka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Energimyndigheten har föreslagit att en bristanalys utförs inom ramen för miljömålsarbetet, vilken kan utgöra underlag för tydligare rekommendationer om hur stora arealer som behöver undantas från virkesproduktion. Den nu pågående Skogsutredningen 2019 (M 2019:02) ska enligt direktiven föreslå vilka åtgärder som behövs för att uppfylla internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Förslagen ska beakta befintligt kunskapsunderlag och behovsanalyser om skydd av skog och ökande efterfrågan på skogsråvara. När behovet av åtgärder för bevarande av biologisk mångfald fastställts anser utredningen att de åtgärder som även bidrar till ökad kolinlagring bör komma till stånd så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Frågan om åtgärder på skogsmark är alltför komplex för att denna utredning ska kunna ge ett entydigt svar på hur skogen och skogs- marken nyttjas. Givet att projektet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Samverkan skogsproduktion &lt;/SPAN&gt;och Skogsutredningen 2019 (M 2019:02) pågår och att utfallet fortfa- rande är oklart, väljer utredningen att inte föreslå några komplet- terande åtgärder på skogsmark. Utredningen bedömer dock att båda processerna kommer leda till åtgärder som på sikt gynnar kolinlag- ringen på olika tidshorisonter och att skogen samtidigt kan leverera den skogsråvara som behövs i samhället i dag och i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Åtgärder för ökad kolinlagring i jordbruksmark (åkermark och betesmark)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;I detta avsnitt beskrivs åtgärder som påverkar kolinlagringen i brukad jordbruksmark, dvs. åkermark och betesmark som fortfarande är i bruk. Här beskrivs också i viss mån åtgärder på jordbruksmark som nyligen tagits ur bruk, t.ex. genom att de planteras med energiskog. Traditionell beskogning samt åker- eller betesmark på torvjord som åtgärdas genom återvätning beskrivs i separata avsnitt (6.3.3 och 6.3.6).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Potential för åtgärder på jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Ett flertal åtgärder har diskuterats för att öka inlagringen i, eller minska läckaget av, kol från brukad åkermark. I ett underlag&lt;SPAN class="ft110"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft10"&gt;Färdplan 2050 &lt;/SPAN&gt;gjordes antagandet att det fanns en potential att öka inlagringen av kol så att utbytet av kol i mineraljordarna skulle befinna sig i jämvikt 2050. I mineraljordarna sker för närvarande en långsam ökning av kolförrådet och det finns potential att öka kolinlagringen i dessa jordar ytterligare. Dessutom finns potential att minska ut- släppen från dränerad organogen jord, vilket beskrivs i avsnittet om återvätning (avsnitt 6.3.6). Detta avsnitt omfattar möjligheten att öka kolinlagringen på mineraljordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft37"&gt;Många möjligheter för ökad kolinlagring i mineraljord på åkermark och betesmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Det finns i princip två sätt att öka nettoinlagringen i åkermark – dels kan mängden tillfört kol till systemet ökas, vilket gör mer kol till- gängligt för att bindas in i jorden, dels kan läckaget av redan inbun- det kol från marken minskas. I praktiken kan det därför vara svårt att kategorisera olika åtgärder, eftersom de både kan ha effekten att öka mängden tillgängligt kol och minska läckaget. Odling av fång- grödor och mellangrödor kan t.ex. tillföra mer kol till marken sam- tidigt som förlusten av kol genom erosion minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;I en rapport från SLU&lt;SPAN class="ft110"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;redovisas effekten av olika åtgärder som påverkar inlagringen av kol i åkermark. Ett flertal åtgärder ger en posi- tiv effekt på kolinlagringen medan andra åtgärder leder till en minsk- ning av kollagret. De åtgärder som kvantifierats i rapporten redo- visas i tabell 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34216x1.jpg" style="width:433px;height:725px"  id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td203"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td204"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;Källa: Bolinder m.fl. (2017).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;Flera av de åtgärder som ökar kolinlagringen är tänkbara för att öka kolsänkan på brukad åkermark, medan åtgärder som tenderar att ge ökade utsläpp bör begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Odlingssystem med perenna grödor ger hög inlagring av kol och störst potential för kolinlagring per hektar har &lt;SPAN class="ft10"&gt;långliggande vall och energiskog &lt;/SPAN&gt;(salix eller poppel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fånggrödor &lt;/SPAN&gt;har en betydande kolinlagringspotential. Den positiva effekten består främst i en ökad tillförsel av kol från växtrester, fram- för allt rötter. Man kan även förvänta sig lägre kolförluster genom erosion. Användning av fånggrödor bidrar dessutom till andra sido- nyttor, t.ex. minskat näringsläckage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Tillförsel av organiskt material &lt;SPAN class="ft11"&gt;ökar kolförråden i marken. Till- försel av fastgödsel ökar kolinlagringen markant, men eftersom i princip all stallgödsel redan nyttjas har detta ingen effekt på kol- inlagringen på nationell nivå, så länge mängden stallgödsel inte ökar. En ökning av stallgödsel skulle dessutom innebära ökade utsläpp från djurhållningen. Tillförsel av flytgödsel genererar ingen netto- inlagring av kol.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;Det finns även potential att tillföra andra typer av organiskt mate- rial som kan öka kolförråden i marken. En &lt;SPAN class="ft62"&gt;ökad användning av bio- kol &lt;/SPAN&gt;skulle t.ex. kunna bidra till en långsiktig kolinlagring i åkermark som strö eller jordförbättringsmedel (se kapitel 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ökad tillförsel av mineralgödsel &lt;SPAN class="ft11"&gt;ökar produktionen av biomassa och därmed också potentialen för inlagringen av kol i marken. Kvävet som tillsatts generar dock ökade utsläpp av lustgas, vilket gör att den positiva effekten på kolinlagringen motverkas. Studier på global och europeisk nivå visar att effekten på klimatet av ökad användning av mineralgödsel på åker- och betesmark som skett över tid antas vara negativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Genom att &lt;SPAN class="ft10"&gt;undvika svartträda&lt;/SPAN&gt;, dvs. låta åkermarken ligga i träda utan att marken hålls bevuxen, kan man minska läckaget av koldioxid motsvarande 100 kg kol per hektar och år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;För kolinlagringen är det dock generellt bra att hålla marken bevuxen under så stor del av året som möjligt. En god produktion av växter innebär att nytt kol tillförs marken samtidigt som risken för förlust av kol genom mark- erosion minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Om &lt;SPAN class="ft10"&gt;halm lämnas på åkern &lt;/SPAN&gt;kan kolinlagringen öka i marken. Det finns t.ex. en stor potential att öka inlagringen av kol genom att inte skörda halm från majs. Den mesta majsen används dock som ensilage och det blir väldigt lite skörderester.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft45"&gt;Minskad eller ingen jordbearbetning &lt;SPAN class="ft8"&gt;alls genom s.k. plöjningsfritt jordbruk har ofta framförts som en metod för att öka kolinlagringen i åkermark. Dessa åtgärder ger dock ingen eller liten ökad kolinlag- ring under svenska förhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Tillgängliga uppskattningar av potentialen att öka inlagringen av kol genom minskad jordbearbet- ning är till stor del baserade på fältförsök i Nordamerika. och minskar också eftersom skördarna bedöms bli i genomsnitt 5 procent lägre med minskad jordbearbetning. Senare studier konstaterar att plöj- ningsfritt jordbruk ökar kolförrådet i matjorden medan det minskar i alven i motsvarande omfattning. Sammantaget har metoden därmed liten påverkan på kolförrådet sett över hela jordprofilen. Metoden är dock sannolikt lämplig på marker med ökad risk för erosion. Dess- utom minskar behovet av arbetsmaskiner, vilket resulterar i minskade utsläpp av fossila bränslen från arbetsmaskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;de Vries m.fl., (2011), Zaehle m.fl. (2011), Henderson m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bolinder m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2017), Kätterer m.fl. (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="p218dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34218x1.jpg/" id="p218img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Det finns inga åtgärder som kan tänkas öka inlagringen av kol i svenska naturbetesmarker utan att tillföra näring. En ökad tillförsel av näring skulle dock dels öka utsläppen av lustgas, dels ha en stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden och på läckaget av kväve. Eftersom svenska betesmarker redan har relativt stora mäng- der kol inbundet i marken bör åtgärderna snarare bevara existerande kolförråd i naturbetesmarker än att lagra in ytterligare kol i existe- rande naturbetesmarker.&lt;SPAN class="ft110"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Analyserna ovan beskriver inte hur kolsänkan kan komma att utvecklas över tid till följd av de olika åtgärderna; klart är dock att vissa av åtgärderna kommer att bidra till ökad kolsänka på kort sikt medan andra åtgärder bidrar till ökad kolsänka på längre sikt, och så småningom kommer ökningen av kolsänkan att upphöra för samt- liga åtgärder, när markerna har uppnått en ny kolbalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft45"&gt;Agroforestry innebär möjligheter att öka kolinlagring i träd och buskar på åker- och betesmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Trots de klimatmässiga, företagsekonomiska och skogsindustriella fördelarna med beskogning påverkas genomförbarheten av att land- skapsvärdet försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;En möjlig lösning kan då vara agroforestry som innebär att mäng- den träd och buskar i odlingslandskapet eller på betesmark ökar. Agroforestry har i internationella sammanhang visat sig ha positiva effekter på biologisk mångfald och näringsutnyttjande samt som skydd mot torka och markerosion, förutom att det sker en ökad inlagring av kol. Sådana system är ännu ovanliga i Sverige men skulle kunna ha en potential för inlagring av kol i svenska odlingsmarker genom alléodlingar, lähäckar och vedartade buffertzoner.&lt;SPAN class="ft105"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Agro- forestry kan alltså vara en lämplig kompromiss mellan å ena sidan ökad virkesproduktion med dess industriella och klimatmässiga fördelar och å andra sidan intresset att bibehålla ett relativt öppet och variationsrikt landskap även i skogsbygder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Garnett m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Söderberg (2018), Hellman (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;I underlaget till &lt;SPAN class="ft62"&gt;Färdplan 2050 &lt;/SPAN&gt;gjordes ett antagande om en ökning av antalet träd med 25 skogskubikmeter per hektar på 275 000 hek- tar permanent betesmark, samtidigt som marken fortsatt kan använ- das till bete. En ökning av trädandelen i denna omfattning skulle leda till en inbindning av kol på 0,4 miljoner ton koldioxid per år under en &lt;NOBR&gt;40-årsperiod.&lt;SPAN class="ft102"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;Åtgärden lyfts även som en möjlig åtgärd i bak- grundsmaterialet till regeringens klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige.&lt;SPAN class="ft102"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande effekt per hektar skulle även kunna erhållas om åtgärden implementeras på åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kolinlagringen upphör när trädens biomassa inte längre ökar, men i uthållig virkesproduktion där avverkade träd ersätts med ny- plantering förblir den inlagrade kolmängden konstant på lång sikt. En ökning av antal träd per yta på betesmark påverkar dock betes- produktionen. Det är dessutom osäkert hur stor nettoeffekten på kol- balansen blir, eftersom betesavkastningen radikalt minskar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Beskogning genom agroforestry begränsas också av olika jord- brukspolitiska styrmedel som innebär att det finns strikta begräns- ningar för hur mycket träd det högst får finnas i betesmarker som berättigar till gårdsstöd. Detta i kombination med att markägaren går miste om gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag om träd planteras på åkermark gör att agroforestry för närvarande är företagsekonomiskt dåliga alternativ i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Hur kolförråden och kolsänkan utvecklas över tid när träd plan- teras på jordbruksmark genom traditionell beskogning beskrivs mer under avsnittet om beskogad mark (se avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft45"&gt;Energiskogsodling och beskogning med snabbväxande trädslag kan öka kolilagringen i marken och bidra med förnybar råvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft11"&gt;Energiskogsodling omfattar i dag cirka 10 000 hektar varav uppskatt- ningsvis uppemot 3 000 hektar utgörs av hybridasp och poppel; area- len poppel ökar kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Hög tillväxt och kort omloppstid kan öka intresset för energi- skogsodling och andra snabbväxande trädslag, och studier har visat att återbeskogning av åkermark kan fungera som kolsänka redan efter några år. Energiskog avverkas ungefär vart femte år, och ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 2016:47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kumm (2013b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;bestånd av hybridasp eller poppel på jordbruksmark kan slutavverkas redan efter 25 år – ibland ännu tidigare. Poppel och hybridasp, och även andra snabbväxande trädslag, kan bli värdefulla komplement i den svenska trädfloran. Tillgängligt plantmaterial av poppel har dock huvudsakligen testats för södra Sverige, och därför är rekommen- dationerna för både hybridasp och poppel att använda materialet på platser med relativt milt klimat i södra Sverige upp till Mälardalen. Produktionen kan ligga på drygt 25 skogskubikmeter per hektar och år för de mest högproducerande bestånden, vilket innebär en kol- inlagring på cirka 5 ton kol per hektar och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Virket från salix och poppel i Sverige används huvudsakligen som biobränsle, men poppel kan även levereras som massaved. Asp och hybridasp har något större avsättningsmöjligheter. Resultaten från befintliga studier pekar på att hybridasp har möjlighet att uthålligt leverera stora mängder vedbiomassa per arealenhet för olika ända- mål.&lt;SPAN class="ft110"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Ekonomin för en nyplanterad odling ser olika ut för respektive plats, odling och geografiskt område, eftersom den beror på pris- området, konkurrensen på den lokala marknaden, vilken skötsel och skördestrategi som valts och hur stor investering som gjorts. De snabbväxande lövträden kräver intensiv skötsel och är även känsliga för viltskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Nyligen utförda simuleringar av plantering av salix och poppel på tidigare åkermark visar att kolinlagringen i marken kan öka med i genomsnitt cirka 800 kg kol per hektar och år för salix och med cirka 1 400 kg kol per hektar och år för poppel över 25 år (figur 6.2). I dagens redovisningssystem, så som det tillämpas av Sverige, räknas energiskogsodling (t.ex. salix och poppel) som jordbruksgröda, och då inkluderas inte inlagringen i biomassa i redovisningen av utsläpp och upptag. Det gör att endast den positiva effekt som uppnås för kolinlagringen i marken räknas med i effekten av den komplette- rande åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rytter m.fl. (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34221x1.jpg" style="width:431px;height:293px"  id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-207px;margin-bottom:0px;" class="p545 ft163"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-207px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:207px;" class="p545 ft163"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-104px;margin-top:104px;margin-right:-103px;margin-bottom:103px;" class="p545 ft163"&gt;&lt;![endif]&gt;Förråd (ton kol per hektar)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p546 ft163"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft163"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft163"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft163"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft163"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft163"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p550 ft177"&gt;År efter plantering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p25 ft178"&gt;Netto markkol, salix efter träda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft178"&gt;Netto markkol, salix efter vall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p25 ft162"&gt;Netto markkol, poppel efter träda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft140"&gt;Netto markkol, poppel efter vall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p25 ft162"&gt;Biomassa salix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft162"&gt;Biomassa poppel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft55"&gt;Källa: Bolinder m.fl. (2019) och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft37"&gt;Sammanvägda effekter av vissa åtgärder på brukad åkermark och betesmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Tabell 6.4 ger en lite bredare schematisk beskrivning av de olika åt- gärdernas uppskattade effekter på kolsänka på kort och lång sikt, livsmedelsproduktion, potentiell substitution, biologisk mångfald samt minskad övergödning. Effekten jämförs med ett referensfall där den aktuella åtgärden inte vidtagits och redovisas på en mycket grov skala – större kolinlagring (+), ingen skillnad (0) och mindre kolinlagring &lt;NOBR&gt;(-)&lt;/NOBR&gt; jämfört med referensfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Effekten på kolinlagring på lång sikt är dock mycket osäker, bl.a. eftersom kolförrådsförändringar längre ner i jordhorisonten under matjorden sker långsamt och det inte finns så stort vetenskapligt underlag om jordbruksåtgärders effekter på kolförrådsförändringar i de djupare jordlagren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bedömningen av effekter på livsmedelsproduktionen avser effek- ten på den aktuella odlingsarealen. För livsmedelsproduktionen är det av avgörande betydelse om åtgärden utförs på överbliven mark eller inte. Livsmedelsproduktionen påverkas t.ex. inte om odling av energiskog och återvätning av organogen mark sker på övergiven mark som inte längre odlas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34222x1.jpg" style="width:441px;height:557px"  id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Effekten på bioenergi är osäker och beror bl.a. på vilken typ av biomassa som efterfrågas och vilka fossila produkter som ersätts. Det är i princip tekniskt möjligt att använda all sorts biomassa i bio- raffinaderier och kraftvärmeverk. Exempelvis kan vallodling, kant- zoner och våtmarker bidra med biomassa som kan rötas och bli bio- gas, medan vedartad vegetation kan användas i kraftvärmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Observera att tabellen nedan är schematisk och innehåller stora osäkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft11"&gt;När det gäller ekologisk odling är det för närvarande praktiskt taget omöjligt att kvantitativt jämföra kolinlagring i mark för ekologiska respektive konventionella odlingssystem, eftersom flera faktorer ändras samtidigt och det är svårt att definiera systemgränserna.&lt;SPAN class="ft110"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling avgörs snarare av hur åtgärderna påverkar arealen och under hur stor del av året ytan är bevuxen. En större andel vall i odlingssystemet är positivt, vilket är vanligt på många ekologiska gårdar men så är fallet även på andra gårdar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kirchmann m.fl. (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p555 ft37"&gt;Markanvändningen kan förändras och skapa möjligheter för åtgärder för ökad kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;De åtgärder som utredningen lyfter fram avser framför allt befintlig jordbruksmark eller jordbruksmark som redan tagits ur bruk, men den framtida utvecklingen av åkermarkens användning är också av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I de scenarier&lt;SPAN class="ft105"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;som beskriver utvecklingen av åkermarkens använd- ning om inga ytterligare styrmedel införs, eller där Livsmedelsstrate- gin&lt;SPAN class="ft105"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;följs, leder till att den totala åkermarksarealen minskar med cirka 200 000 hektar till 2045. Scenarierna baseras på modellberäkningar över utvecklingen av det svenska jordbruket fram till 2045. Modell- beräkningar har gjorts för fyra år – 2017, 2020, 2030 och 2045 – med datamodellen SASM (Swedish Agricultural Sector Model) som är en matematisk modell för jordbruket i Sverige. SASM beaktar de vik- tigaste produktionsgrenarna, tillgång och priser på insatsmedel, för- ädling av produkter till handelsvara, efterfrågan av olika livsmedel samt transportkostnader såväl inom Sverige som vid import och export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Grundscenariot för 2017 visar ett läge med nuvarande utform- ning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där modellen har kali- brerats för att överensstämma med det verkliga utfallet. Även övriga scenarier bygger inledningsvis på nuvarande jordbrukspolitik men i kombination med den prisprognos som OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har gjort för jordbruket fram till 2027.&lt;SPAN class="ft105"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;I ett andra steg ändras förutsättningarna för 2030 och 2045, så att målen i Livsmedelsstrategin kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Bland de scenarier som används här finns alltså inte några scena- rier som utgår från antaganden om att större förändringar sker jäm- fört med nuvarande trender. Framtidsscenarierna bygger på att nu- varande jordbrukspolitik består eller ersätts med något snarlikt. Sänkt ersättning till betesmarker skulle troligen innebära att färre marker hålls i hävd. Sänkt gårdsstöd skulle också kunna innebära att åkermark som inte är lönsam att odla planteras med skog i stället för att putsas och behållas som långliggande träda. Detta kommer sannolikt inte tillåtas utan förändringar av stöd eller andra åtgärder. I scena- rierna hanteras detta genom att en restriktion har lagts in som inne- bär att arealen betesmark som hålls i hävd och arealen åkermark inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jonasson (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2016/17:104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;OECD/FAO (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="p224dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34224x1.jpg" style="width:434px;height:258px"  id="p224img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;får minska mer än den långsiktiga trenden för minskning av arealen jordbruksmark, dvs. med högst 8,1 procent fram till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;Antaganden om efterfrågan av jordbruksprodukter från svenska konsumenter bygger på konsumtionen 2017. Ett flertal produkter antas ha oförändrad efterfrågan per person, och de förändringar av konsumtionen som uppstår beror därför främst på befolkningsökning och ändrade priser. Båda dessa antaganden leder i huvudsak till ökad efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;En annan viktig del som påverkar resultaten är teknikutveck- lingen, vilken återspeglas i produktivitetsutvecklingen i termer av ökad avkastning och lägre behov av arbetskraft och andra insatsmedel. Den förväntade utvecklingen till 2045 baseras till stor del på den historiska trenden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Den framtida utvecklingen av jordbruksmarkens användning en- ligt dessa scenarier framgår av tabell 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft55"&gt;Källa: Jonasson (2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft37"&gt;Realiserbar potential för åtgärder på jordbruksmark i olika stadier av brukande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;Den realiserbara potentialen för åtgärder som kan öka kollagret i jordbruksmark är stor. Som nämnts ovan kommer vissa åtgärder bi- dra till ökad kolsänka på kort sikt medan andra åtgärder bidrar till ökad kolsänka på längre sikt. Så småningom kommer dock ökningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;av kolsänkan att upphöra för samtliga åtgärder, när markerna har uppnått en ny kolbalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Stora arealer jordbruksmark bedöms finnas tillgängliga för alter- nativa brukningsformer – dels mark som tagits ur produktion tidi- gare, och som i många fall börjat växa igen, dels mark som rent beslutsmässigt tagits ur produktion och mark där markägaren valt att inte inkomma med en samordnad ansökan om jordbrukarstöd &lt;NOBR&gt;(SAM-ansökan).&lt;/NOBR&gt; Marken ligger då i en långvarig träda och kommer successivt att passivt beskogas. Det handlar även om mark som be- döms tas ur produktion de kommande decennierna enligt scenarier framtagna av Jordbruksverket och Naturvårdsverket (se avsnittet ovan). Arealen som tas ur bruk följer i stort den historiska trenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Uppskattningar av den globala livsmedelsförsörjningen pekar på stora behov av livsmedelsproduktion på nordliga breddgrader. Dess- utom försvinner mycket stora arealer åkermark globalt redan nu. Scenarierna som tagits fram av Jordbruksverket och Naturvårds- verket förutsätter att mer livsmedel produceras på mindre areal samt på dagens bedömning av framtida efterfrågan och prisutveckling på jordbruksprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Med hänsyn till de stora osäkerheter som råder om behoven av åkermark för livsmedelsproduktion omfattar de åtgärder som disku- teras här framför allt befintlig jordbruksmark och jordbruksmark som redan tagits ur bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Av de åtgärder på jordbruksmark som beskrivs i tidigare avsnitt bedöms ökad användning av fånggrödor och mellangrödor vara det alternativ som är mest gångbart, eftersom stöd redan ges inom ramen för landsbygdsprogrammet. Åtgärden är dessutom väl etablerad, dock inte som klimatåtgärd utan för att minska näringsläckaget. Stödet nyttjas inte fullt ut och potential finns för etablering av fånggrödor på större arealer. Ökad användning av fånggrödor kan ge en ökad kolinlagring på 330 kg kol per hektar och år, vilket innebär en ökning av nettoupptaget med 0,5 miljoner ton koldioxid om 400 000 hektar nyttjas för åtgärden. Denna areal nämns i bedömningar gjorda av bl.a. Hushållningssällskapet, och i den nyligen publicerade rapporten från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;SPAN class="ft115"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;IVA nämns en ännu större möjlig areal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;När det gäller agroforestry görs en försiktig bedömning att cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;50 000 hektar bör kunna nyttjas för åtgärden, åkermark och betesmark sammantaget. Det skulle kunna ge en extra inlagring med 0,1 miljoner ton koldioxid 2045 om inlagringen per hektar motsvarar 25 procent av inlagringen för traditionell beskogning (se avsnitt 6.3.3). En del av detta kan vara en ökning av trädandelen på redan glest trädbevuxen betesmark och en del kan vara plantering av träd på öppen mark, drygt 60 procent av betesmarken är i dag helt öppen och knappt 20 procent mycket glest trädbevuxen. Ytterligare en del kan utgöras av plantering av träd i anslutning till jordbruksmark, t.ex. allé- odlingar, lähäckar och vedartade buffertzoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vilka marker som kan vara lämpliga för agroforestry bör bedömas utifrån landskapsbild och förutsättningar för biologisk mångfald. Exempelvis bör marker med höga värden knutna till fältskiktet und- vikas. Då kan det vara bättre att nyttja öppna marker som tidigare varit odlade. I naturliga betesmarker kan träd- och buskskiktet ibland tillåtas öka utan att värden spolieras. Samtidigt pågår arbete med skötselplaner för att öppna upp vissa betesmarker. Med hänsyn till detta görs därför en försiktig bedömning om tillgänglig areal för åt- gärden där den kan implementeras på ett rationellt och effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foder- produktion kan nyttjas på flera sätt för att bibehålla eller öka markens kollager. Den kan t.ex. användas till vallodling, energiskogsodling eller beskogning med traditionella skogsträdslag. (Energiskogsodling och beskogning beskrivs i avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Den totala arealen mark som är i jordbruksproduktion bedöms i Jordbruksverkets och Naturvårdsverkets scenarier minska med cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;000 hektar till 2045 (se nedan), där den största arealminskningen sker av mark som används för vall och grönfoder. Sett ur ett natio- nellt perspektiv är det den relativa fördelningen mellan vall och ett- åriga grödor som styr kolförråden i svensk åkermark, och en stor del av den areal som antas tas ur bruk används alltså för vallodling. För att inte förlora det kol som redan är bundet bör en stor del av denna areal fortsatt användas för vallodling. Det finns också en miljöersätt- ning för vallodling i landsbygdsprogrammet som gör att det redan finns skäl för markägare att fortsatt odla vall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Den mark som används för odling med ettåriga grödor som tas ur bruk antas övergå i gröngödsling eller träda, vilket kan ha en viss positiv påverkan på kolförrådet i marken. Denna areal skulle också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft26"&gt;kunna tas i anspråk för vall eller annan gröda med samma positiva egenskaper för kolinlagringen för att ytterligare öka kolinlagringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Energiskog odlas på närmare 10 000 hektar; drygt 70 procent av denna areal är salix. Energiskogsodling på åkermark berättigar till gårdsstöd och i landsbygdsprogrammet &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; finns också ett investeringsstöd för plantor och plantering av poppel och hybridasp. Bedömningen är att energiskogsodling skulle kunna öka från dagens cirka 10 000 hektar till 40 000 hektar på mark som inte längre an- vänds för andra jordbruksgrödor genom riktad rådgivning och in- formation om vilka stöd som kan sökas. Nyligen gjorda simuleringar av plantering av salix och poppel på åkermark visar att inlagringen av markkol över en &lt;NOBR&gt;25-årsperiod&lt;/NOBR&gt; kan öka med i genomsnitt cirka 800 kg kol per hektar och år för salix och med cirka 1 400 kg kol per hektar och år för poppel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Dessutom genererar odlingen betydande mäng- der biomassa som i första hand kan användas som biobränsle; poppel kan även användas som massaved. I dagens redovisningssystem räk- nas energiskogsodling som jordbruksgröda, och då inkluderas inte inlagringen i biomassa i redovisningen av utsläpp och upptag. Det gör att endast den positiva effekt som uppnås för kolinlagringen i marken räknas med i effekten av den kompletterande åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Totalt skulle åtgärden kunna ge en ökad nettoinlagring (endast markkol) på mellan 0,1 och 0,3 miljoner ton koldioxid 2045, om etableringen av hela arealen (40 000 hektar) sker &lt;NOBR&gt;2020–2025.&lt;/NOBR&gt; Den lägre siffran motsvarar plantering med salix på mark där det tidigare odla- des vall medan den högre siffran anger plantering med poppel där marken redan lagts i träda. Figur 6.2 visar utvecklingen av kolförrådet vid energiskogsodling där skillnaden mellan de olika alternativen i uppbyggnad av kolförrådet i marken både påverkas av den tidigare markanvändningen och på vad som planteras, i detta fall salix eller poppel på mark som lagts i träda eller som tidigare odlades med vall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Åtgärdskostnader för åtgärder på jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;Kostnadsberäkningar för olika åtgärder på jordbruksmark och jord- bruksmark som tagits ur bruk baseras på olika rapporter om kost- nader och intäkter för olika produktionssystem men också på egna beräkningar. Resultaten varierar stort beroende på alternativkostna-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;den (eller alternativintäkten) för den aktuella marken. Jämförelser för energiskog har gjorts med stöd av Jordbruksverkets kalkyler för energigrödor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kostnaden för att inkludera fånggrödor och mellangrödor har uppskattats till cirka &lt;NOBR&gt;200–700&lt;/NOBR&gt; kronor per kg koldioxid. Uppskattningen baseras på en genomsnittlig inlagring av 0,33 ton kol per hektar och år, vilket motsvarar cirka 1,2 ton koldioxid per hektar och år, samt på bidragskalkyler från Länsstyrelsen i Västra Götalands län där kostnader för fånggrödor (cirka 200 kronor per hektar) och mellan- grödor (cirka 800 kronor per hektar) anges.&lt;SPAN class="ft105"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Inga additionella nyttor har värderats, dvs. fånggrödan/mellangrödan antas i beräkningen inte generera några extra intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Baserat på Jordbruksverkets kalkyler för energigrödor&lt;SPAN class="ft105"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;genererar energiskogsodling en intäkt om alternativkostnaden är träda. An- vänds vall som alternativ varierar resultatet mellan en kostnad på när- mare 1 000 kronor per hektar och år och en intäkt på närmare 800 kro- nor per hektar och år. Resultatet varierar alltså stort, beroende på skötselsystem och skördarnas storlek. Det genomsnittliga resultatet för vall som alternativ markanvändning är en kostnad på cirka 500 kro- nor per ton koldioxid för energiskog baserat på genomsnittlig kolinlagring på 2,8 ton koldioxid per hektar och år för salix och 5 ton koldioxid per hektar och år för poppel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Kalkylerna som använts i uppskattningarna antar en fältstorlek på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;hektar. Enligt en rapport från SLU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;varierar lönsamheten för olika grödor med fältstorleken, och det är sannolikt att många av de mar- ker som kan komma ifråga, dvs. marker som tagits ur produktion eller är på väg att tas ur produktion, är marginalmarker där fältstor- leken är relativt små och där avstånden till den aktuella marken också påverkar kostnaderna för brukandet. Ur ett ekonomiskt perspektiv har arronderingen stor betydelse för vad marken ska användas till. Produktionskostnaderna är höga på marginalmarkerna, vilket gör att det blir dyrt per kg livsmedel att använda dessa för livsmedelspro- duktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Länsstyrelsen Västra Götalands län (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nilsson och Rosenqvist (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;Agroforestry kan sannolikt generera en intäkt om biomassan skördas; intäktsstorleken beror dock på vilken typ av biomassa det handlar om. Åtgärden kan också utgöra en kostnad på närmare 100 kronor per ton koldioxid om huvudsyftet är att träden ska stå kvar. Utgångsläget är en ungefärlig kostnad för plantering och mark- beredning på totalt cirka 12 000 kronor samt en genomsnittlig in- lagring på 130 ton koldioxid Uppskattningen är mycket osäker men storleken bör vara rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft17"&gt;Effekter på andra miljömål av föreslagna åtgärder på jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;En fånggröda odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd, men den har också andra positiva egenskaper som att öka den biologiska mångfalden, minska erosion och för- bättra markstrukturen. Mellangrödor odlas när odlingsmarken ligger obrukad med liknande syfte som fånggrödor men har fler sido- nyttor. Exempelvis har blommande mellangrödor potential att bidra med pollen och nektar till nyttoinsekter, vilket ökar insekternas när- varo i jordbruket; att marken hålls bevuxen en större del av säsongen kan också innebära ett skydd och möjligheter till övervintring. Ett ökat antal nyttoinsekter i odlingen bidrar också till minskat behov av kemisk bekämpning. De mellangrödor som främst odlar i Sverige tillhör samma växtfamiljer som de vanligaste huvudgrödorna, vilket potentiellt kan leda till problem, t.ex. spridning av skadeinsekter och svårigheter att hålla goda växtföljder. Vissa mellangrödor kan behöva avdödas innan sådd av nästa gröda, vilket kan öka användningen av växtskyddsmedel. Odling och skörd av mellangrödor har också poten- tial att bidra med hållbar råvara för biogasproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft8"&gt;Agroforestry på jordbruksmark kan bl.a. innebära plantering av vindskydd och alléer såväl som att en ökad andel träd och buskar integreras med odling eller djurhållning. För att förhindra att förut- sättningarna att nå andra miljökvalitetsmål försvåras är det dock av stor vikt att rätt marker och rätt trädslag används till agroforestry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;Agroforestry har också potential att bidra till ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet och förbättrat näringsflöde. Dessutom ökar möjligheten till bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. En mosaik av öppen betesmark och spridda träd- dungar och skogspartier har dessutom i många fall högre biologiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="p230dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34230x1.jpg/" id="p230img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;värden än helt trädfria betesmarker, särskilt om dungarna och skogs- partierna omges av bryn med buskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft26"&gt;Med den diversifiering av jordbrukslandskapet som agroforestry innebär ökar antalet habitattyper. Med detta följer också en större mångfald av växter, djur och mikroorganismer med krav på andra livsbetingelser än åkermarken med sina många upprepade störningar. Agroforestry kan även skapa biologiska korridorer mellan andra habitat, t.ex. skogspartier, vilket förbättrar möjligheten för många arter att föröka sig i landskapet. I ett större perspektiv kan agro- forestry också bidra till att förhindra förlust av naturliga habitat. För att verkligen öka den biologiska mångfalden krävs dock att systemen utformas på ett lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Energiskogsodling med salix eller andra snabbväxande lövträd på åkermark kan tillföra ökad biologisk mångfald i ett landskapsper- spektiv, särskilt om alternativet är spannmålsodling, granskogsplan- tering eller träda på åkermark i homogena jordbrukslandskap. Loka- liseringen av energiskogsodlingen är också viktig. &lt;SPAN class="ft105"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;I ett öppet odlingslandskap har energiskogen mer att tillföra för många arter, och närhet till naturliga skogsbestånd eller grupper av äldre, inhemska lövträd ger bättre förutsättningar för både växt- och djurarter att sprida sig in i energiskogen. Det intensiva jordbruket leder däremot till homogena landskap som kan missgynna artrike- domen och därmed målet om ett rikt växt- och djurliv. När energi- skog etableras i anslutning till skogsmark, väg eller vatten kan odlingarna dessutom bidra med vindskydd och ökad variation i land- skapet samtidigt som de knyter samman områden, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Omgivningen har stor betydelse eftersom fåglar, insekter och även växter har lättare att sprida sig in i skogs- planteringar om ett naturligt skogsbestånd finns i närheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Med hänsyn till den korta omloppstiden för intensivodlingar av salix kan odlingar av poppel och hybridasp därtill vara fördelaktiga ur biodiversitetssynpunkt, eftersom det tar tid för mer svårspridda arter att kolonisera odlingen. När det gäller fågelarter beror bio- diversiteten till stor del på var i landskapet odlingen sker och bestån- dens storlek, och småvilt som harar och kaniner uppehåller sig gärna i bestånd av salix. Salix kan också fungera som pollenkälla för insek- ter tidigt på våren. Artrikedomen påverkas i stor utsträckning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Weih (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;odlingens areal, och enligt Niemi m.fl.&lt;SPAN class="ft105"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;blir artrikedomen större om odlingen utformas som flera små odlingar i stället för en stor odling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Även om det kan finnas positiva effekter med energiskogsodling, är det dock viktigt att odlingarna inte anläggs i skyddsvärda natur- miljöer, t.ex. på den kvarvarande åkermarken i en alltmer sluten skogs- bygd, på ängs- och betesmarker och andra landskapsområden där värdefull biologisk mångfald eller där andra naturmiljövärden riske- rar att skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Öka kolsänkan genom beskogning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Jordbruksmark har i stor utsträckning omförts till skog, antingen passivt genom igenväxning eller genom aktiva skogsbruksåtgärder. På &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; planterades t.ex. mycket gran på åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Effekten av beskogning beror av vad som planteras och på vilken mark den sker, där inlagring i biomassa i snabbväxande skog tidigare kommer att kunna kompensera för utsläpp från marken jämfört med mer långsamtväxande trädslag. Effekten av beskogning för ett en- skilt bestånd är inlagring under första omloppstiden men den kvar- står så länge marken återbeskogas. Den totala effekten i ett land- skapsperspektiv eller nationellt perspektiv kan öka så länge ny mark beskogas. Den långsiktiga nyttan är framför allt inlagring av kol i mark och substitutionsnyttan av den producerade biomassan, efter- som biomassan hela tiden omsätts och marken återplanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Även om fokus här är kolinlagring så är det viktigt att också be- akta andra värden när aktiva åtgärder vidtas. I jordbrukslandskapet bör fokus i stor utsträckning vara andra trädslag än gran, för att främja landskapsbild och biologisk mångfald. Det slutliga valet av trädslag och åtgärdens omfattning bör till stor del avgöras av landskapet omkring där åtgärden sätts in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Potential för beskogning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft42"&gt;Eftersom arealen aktivt brukad jordbruksmark har minskat kraftigt de senaste årtiondena, cirka 10 procent sedan 1990, finns det redan överskottsmark som skulle kunna beskogas aktivt. Samtidigt skapas ofta naturvärden när dessa marker långsamt växer igen av sig själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Niemi, Hjulfors och Hjerpe (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;Dagens jordbrukspolitik innebär också att det blivit vanligare med trädaperioder och perioder med bete, vilket gör det svårare att sätta gränsen mellan aktivt och passivt brukad jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Att aktivt beskoga jordbruksmark som fortfarande är i produk- tion är dock olämpligt, eftersom detta skulle kunna konkurrera med livsmedels- och foderproduktion samt ibland också vara negativt för landskapsbilden. I dessa fall kan agroforestry vara ett alternativ till traditionell beskogning för att ändå öka trädandelen i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I olika nationella utblickar om framtida behov av åkermark i Sverige dras slutsatsen att en betydande areal kan bli tillgänglig för beskogning, både genom att produktion av jordbruksgrödor blir olönsamt och genom att arealen inte behövs för livsmedelsförsörj- ningen, bl.a. beroende på utvecklingen vad gäller konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Även åkermark som ligger i långliggande träda och betesmark där trädandelen skulle kunna öka parallellt med att marken fortsätter betas, dvs. agroforestry, är lämplig för beskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU har tidigare uppskattat den tillgängliga arealen till 400 000 hektar under en &lt;NOBR&gt;30-årsperiod.&lt;SPAN class="ft115"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt; &lt;/SPAN&gt;Uppskattningen inkluderar både mark som tagits ur bruk men som inte beskogats och mark som bedöms tas ur bruk de kommande 30 åren. Nya uppgifter från SLU pekar på att närmare 150 000 hek- tar åker- och betesmark som enligt Riksskogstaxeringen övergått till skogsmark i tidigt stadium skulle kunna vara tillgänglig för aktiv beskogning (figur 6.3). Tillsammans med uppskattningarna i Jord- bruksverkets senaste referensscenario, där den totala åkerarealen som används för jordbruksproduktion minskar med 206 000 hektar, innebär det att den tillgängliga arealen troligen är något mindre, runt 350 000 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eriksson m.fl. (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-203px;margin-bottom:0px;" class="p572 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-203px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:203px;" class="p572 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:102px;margin-right:-101px;margin-bottom:101px;" class="p572 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1000 hektar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p573 ft131"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft131"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft131"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft131"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft131"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft131"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft131"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft131"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft131"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td213"&gt;&lt;P class="p578 ft129"&gt;&amp;lt; 20 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p579 ft129"&gt;&amp;lt; 20 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft172"&gt;Kalmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft129"&gt;Ej kalmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td213"&gt;&lt;P class="p580 ft129"&gt;Betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p579 ft129"&gt;Åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p581 ft131"&gt;Åkermark &amp;gt; 20 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;N Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td216"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;S Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td217"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Svealand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td179"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p508 ft129"&gt;Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p509 ft55"&gt;Källa: Sveriges riksskogstaxering och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft8"&gt;I Jordbruksverkets scenarier beräknas 330 000 hektar åkermark läggas i långliggande träda fram till 2045.&lt;SPAN class="ft105"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;En del av den marken kan vara tillgänglig för andra åtgärder utöver den mark som helt tas ur pro- duktion. I dag motsvarar långliggande träda 21 000 hektar. I det sce- nario som tagits fram för att tillgodose behoven enligt Livsmedels- strategin blir cirka arealer 206 000 hektar tillgängliga, samtidigt som 326 000 hektar läggs i långliggande träda (se även avsnitt 6.3.2). Ut- över dessa arealer frigörs 37 000 hektar betesmark i referensscenariot medan ingen betesmark frigörs i livsmedelsscenariot, där betesmarks- arealen hålls konstant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Sammantaget kan alltså stora arealer finnas tillgängliga för beskog- ning de närmsta årtiondena. Detta är dock totala potentiellt frigjorda arealer enligt tillgängliga scenarier, baserat på olika antaganden om prisutveckling och efterfrågan på jordbruksprodukter samt lönsam- het i lantbrukssektorn (se tidigare avsnitt). Den verkligt tillgängliga arealen är sannolikt betydligt mindre eftersom många olika hänsyn måste tas när mark ska tas i anspråk för beskogning, inte minst vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jonasson (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;gäller framtida livsmedelsförsörjning. Scenarierna baseras till stor del på vad jordbruket tidigare presterat och den nedåtgående trend som pågått länge. Denna trend bör dock inte tas som inteckning för att åkermarken inte längre behövs i samma omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Dessutom är en del av denna mark dikad torvmark som kan lämpa sig bättre för återvätning (se avsnitt 6.3.6). Nedan görs en bedöm- ning av den realiserbara arealen och vad den kan användas till. Här ges också exempel på vad beskogning av olika slag kan innebära för kolbalansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Beskogning med traditionella skogsträdslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Följande resonemang är i stort hämtade från rapporten &lt;SPAN class="ft10"&gt;Träd på margi- nell jordbruksmark är lönsam klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;som redovisar potentialen för plantering av gran och björk som klimatåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Åkermark är bördigare än normal skogsmark och har därmed högre virkesproducerande förmåga. I äldre granplanteringar på åker- mark från Skåne till Norrbottens kustland har uppmätt en genom- snittlig tillväxt på 13 skogskubikmeter per hektar och år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Med genetiskt högförädlad gran kan tillväxten på jordbruksmark bli ännu högre, uppemot 16 skogskubikmeter per hektar och år, medan björ- kens produktion på jordbruksmark är cirka 9 skogskubikmeter per hektar och år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Det finns produktionsförsök för gran som visar att den genom- snittliga kolinlagringen kan beräknas till drygt 10 ton koldioxid per hektar och år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Beskogning av åkermark kan dessutom öka markens kolinnehåll. Beräkningar baserade på simuleringar av biomassautveck- ling och utveckling av markens kolförråd visar att den totala ök- ningen av kolförrådet i mark och biomassa under en omloppstid kan hamna mellan 500 och 700 ton koldioxid per hektar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;På samma sätt som för mer snabbväxande trädslag som poppel och hybridasp möjliggör den ökade produktionen också ökad sub- stitution av fossila bränslen och produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kumm (2013a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Johansson (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Eriksson m.fl. (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Efving (2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Enligt Riksskogstaxeringen har endast knappt 30 procent av den mark som övergått från åker- eller betesmark till skogsmark sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; planterats aktivt. Resterande mark växer succes- sivt igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Realiserbar potential för beskogning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Hur mycket nedlagd åker- eller betesmark som finns tillgänglig och är lämplig för beskogning beror på vilka kriterier som används när uppskattningen görs. I tidigare avsnitt har redogjorts för att stora arealer nedlagd eller oanvänd åker- och jordbruksmark potentiellt är möjlig att beskoga &lt;NOBR&gt;2010–2050.&lt;SPAN class="ft105"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;Uppskattningarna bygger på hur mycket åker- och betesmark som vid den tiden tagits ur bruk enligt data från Riksskogstaxeringen samt på prognoser om hur mycket åkermark som kommer tas ur bruk, där beskogning skulle kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Enligt Sveriges klimatrapportering har i genomsnitt 8 000 hektar per år av åker- eller naturbetesmark konverterats till skogsmark &lt;NOBR&gt;1990–2014,&lt;/NOBR&gt; antingen genom att marken beskogats aktivt eller genom att den helt enkelt tagits ur bruk och då betraktas som skogsmark; sådan mark växer ofta igen genom passiv beskogning. En del av arealen har dock återgått i jordbruksproduktion eller annan mark- användning. Den ackumulerade arealen åker- och betesmark som konverterats sedan 1990 och fortfarande definitionsmässigt betraktas som skogsmark uppgick 2017 till drygt 230 000 hektar, dvs. mellan 8 000 och 9 000 hektar per år. Av denna areal är drygt 60 000 hektar planterad skog, dvs. skog som har en tillväxt i nivå med normal skog eller högre. Om konverteringen av mark fortsätter i samma takt kommer ytterligare drygt 230 000 hektar åker- och betesmark ha kon- verterats till skogsmark 2045. Det är i samma storleksordning som i de tidigare beskrivna scenarierna för jordbruksmarkens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Utredningens bedömning av den realiserbara potentialen för be- skogning genom plantering med traditionella skogsträdslag utgår från hur mycket av den mark som tas ur jordbruksproduktion som aktivt beskogas (se ovan). Den arealen är cirka 2 500 hektar per år, dvs. drygt 30 procent av den jordbruksmark som potentiellt blivit skogsmark enligt klimatrapporteringen. Om drygt hälften av den mark som inte aktivt beskogats av jordbruksmark som tagits ur bruk,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen, (2008), Sveriges lantbruksuniversitet (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;och ytterligare några tiotusental hektar mark som tas ur bruk tas i an- språk, skulle en rimlig beskogningsareal landa på cirka 100 000 hektar. Ytterligare cirka 50 000 hektar som börjat växa igen skulle genom bättre skötsel också kunna bidra till en ökad kolinlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Beskogning med gran av totalt 100 000 hektar uppdelat på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;10 000 hektar per år &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; skulle kunna leda till en additionell nettoinlagring på &lt;NOBR&gt;0,12–0,24&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid per år 2030 och &lt;NOBR&gt;0,4–1,3&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid per år 2045. Beräkningen utgår från vad marken används till i dag och vad kolinlagringen hade varit om beskogningen inte hade skett. I potentialberäkningen används ett genomsnitt för landet för beskogning med gran för olika växtplat- ser.&lt;SPAN class="ft105"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Beskogning med björk ger lägre nettoinlagring resultat men variationerna är förstås stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Den lägre siffran anger ett fall där marken förlorar mycket kol initialt och där tillväxten i beståndet är låg, medan den högre siffran anger ett fall där markkolet är mer stabilt och där tillväxten i det nyetablerade beståndet är hög. Beskogning av samma areal med hybridasp skulle, baserat på skillnaden i tillväxt jämfört med gran, kunna ge en additionell nettoinlagring som ligger cirka 50 procent högre än för gran. Ett exempel på kolförrådets utveckling i biomassa och mark ges i figur 6.4 nedan, där det befintliga kolförrådet bryts ned medan ett nytt kolförråd byggs upp genom beskogningen. Exemplet motsvarar plantering med gran i norra Sverige på mark som tidigare odlades med vall. I beräkningen av den realiserbara potentia- len har en simulerad tidsserie för beskogning med gran i södra, mellersta och norra Sverige använts. Detta får utgöra en inriktning på netto- inlagringens storlek och dynamik, eftersom det inom ramen för utredningen inte funnits utrymme att göra en detaljerad analys av hur olika trädslag bör fördelas på den tillgängliga marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft42"&gt;Även om fokus här är ökad kolinlagring så måste även andra värden beaktas när aktiva åtgärder vidtas. När en bedömning görs av var det är lämpligt med beskogning, och med vilka trädslag, bör hän- syn särskilt tas till såväl landskapsbild som biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bolinder m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-242px;margin-bottom:0px;" class="p585 ft163"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-242px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:242px;" class="p585 ft163"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-121px;margin-top:121px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="p585 ft163"&gt;&lt;![endif]&gt;Förråd (ton kol per hektar)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p586 ft163"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft163"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft163"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft163"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft163"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft163"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p590 ft163"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p591 ft163"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p592 ft163"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p593 ft163"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p594 ft179"&gt;År efter beskogning, Norra, efter vall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td219"&gt;&lt;P class="p26 ft163"&gt;Markkol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p595 ft163"&gt;Biomassa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p596 ft163"&gt;Totalt kolförråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Källa: Sveriges lantbruksuniversitet (2019) och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Åtgärdskostnader för beskogning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Eftersom beskogning binder upp användningen av marken under lång tid är det viktigt att det går att göra en rimlig bedömning att biomassan kan avyttras till tillräckligt höga priser. Beskogning verkar under de flesta omständigheter vara en lönsam åtgärd för markägaren, och kunskapen är god om vilken typ av beskogning som passar i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;På bördig mark och med måttliga förräntningskrav är granplan- tering företagsekonomiskt lönsam även utan klimatersättning för kolinlagringen. Även självföryngrad björk är lönsamt.&lt;SPAN class="ft102"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningens egna beräkningar för plantering med gran och tidigare rapporter för plantering med björk&lt;SPAN class="ft110"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;visar att detta är lön- samma åtgärder för markägaren, så länge det nyetablerade beståndet inte behöver stängslas. I beräkningarna har antagits dagens virkes- priser och en ränta på 3,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eriksson m.fl. (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Effekter på andra miljömål av beskogning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Den beskogning som utredningen föreslår avser främst marker som redan tagits ur bruk och i vissa fall börjat växa igen. Beskogning av nedlagd åkermark kan framför allt få effekter för miljökvalitets- målen &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;SKA–VB&lt;/NOBR&gt; 08&lt;SPAN class="ft105"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;gjordes en beräkning där tillgänglig mark beskoga- des med gran och hybridasp. Utöver effekten för den framtida skogs- tillväxten i Sverige granskades åtgärdens konsekvenser vad gäller håll- barhet, biologisk mångfald, landskapspåverkan samt konflikter och synergier med de nationella miljökvalitetsmålen. Den s.k. MINT- utredningen&lt;SPAN class="ft105"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;bedömde att ett stort antal rödlistade arter kan komma att påverkas när åkermark beskogas, framför allt i gränszoner mellan åkermark och andra biotoper. Utredningen lyfte även den landskaps- påverkande effekten och det faktum att sociala rekreationsmöjlig- heter, förutsättningar för naturturism och allmänhetens uppfattning riskerar att försämras vid odling av gran och hybridasp. Samtidigt kan friluftslivet gynnas, eftersom tidigare odlade marker blir tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;I Naturvårdsverkets sammanvägning av effekterna för de olika miljökvalitetsmålen genom beskogning av nedlagd åkermark beskrivs en positiv effekt för miljömålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;i och med nettoupptag och substitution samtidigt som målen &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap &lt;/SPAN&gt;bedöms påverkas negativt, efter- som intensiv odling och skogsskötsel med korta omloppstider och monokulturbildning begränsar möjligheten för arter att etablera sig&lt;SPAN class="ft105"&gt;55&lt;/SPAN&gt;. Samtidigt bedöms t.ex. hybridasp kunna bidra med lägre nega- tiv effekt än gran eftersom jämförelsevis fler arter, t.ex. fåglar, kan knytas till lövträd. Beskogning med lövträd bedöms dessutom gene- rellt vara mer värdefullt för mångfalden för igenväxande betesmarker eller små åkrar jämfört med granplantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Landskapsbilden påverkas dock i betydande grad negativt när åker- marker beskogas och variationen i landskapet begränsas. Effekten beror på var i landskapet beskogningen sker – de marker som tidigare varit jordbruksmark och som redan tagits ur bruk finns av naturliga skäl framför allt i Götaland och Svealand, men ofta handlar det om marginaliserade marker som ligger sämre till i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogsstyrelsen (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Naturvårdsverket (2012b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Avskogning och annan markanvändningsförändring orsakar växthusgasutsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Avskogning sker främst när vägar, kraftledningar, bostadsområden och annan infrastruktur anläggs, vilket resulterar i ett minskat kol- förråd i biomassa och mark. Även annan förändring av markanvänd- ningen, t.ex. när åkermark bebyggs, kan ge upphov till utsläpp av växthusgaser men framför allt leda till att mark som lagrar in kol inte längre bidrar som en kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Av de utsläpp som redovisas inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bidrar växt- husgasutsläpp i samband med permanent överföring av skogsmark och åkermark till bebyggd mark med drygt 2,5 miljoner ton kol- dioxidekvivalenter per år. Osäkerheten i beräkningen av dessa utsläpp är dock stor, eftersom det är svårt att veta exakt vad som slutligen händer med marken i samband med markanvändningsförändringen baserat på de information som kan hämtas in från Riksskogstaxer- ingen. Det är därför svårt att bedöma hur mycket dessa utsläpp kan minskas genom åtgärder för att t.ex. styra exploatering till annan mark eller begränsa den areal som årligen exploateras. Beroende på vad marken omförs till finns dock goda skäl att försöka begränsa utsläppen, och potentialen kan anses relativt stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;I genomsnitt för perioden &lt;NOBR&gt;2010–2018&lt;/NOBR&gt; har cirka 10 000 hektar skogs- mark, 5 000 hektar åkermark och 1 000 hektar betesmark årligen använts för att anlägga vägar, kraftledningar, bostadsområden och annan infrastruktur, enligt Sveriges klimatrapportering. Sannolikt har dock inte hela den identifierade arealen verkligen genomgått en fullständig förändring; Riksskogstaxeringen gör bedömningen ut- ifrån vad marken används till eller potentiellt kommer användas till i samband med inventeringstillfället. Samtidigt har informationen vad gäller en stor del av de inventerade ytorna kompletterats med ana- lyser av satellitbilder över aktuella ytor för att se vad som verkligen hänt med marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;en rapport från Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;anges att 3 000 hektar åker- mark exploaterats &lt;NOBR&gt;2011–2015,&lt;/NOBR&gt; företrädesvis till bebyggd mark, vilket avviker kraftigt från Riksskogstaxeringens statistik. I redovisningen av ett regeringsuppdrag&lt;SPAN class="ft105"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;konstaterar Jordbruksverket att årligen cirka 600 hektar jordbruksmark exploaterats de senaste 20 åren. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2018b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;finns alltså god anledning att förbättra dels statistiken över för- ändringar av markanvändningen för att skapa en bättre bild av vilka marker som tagits ur bruk, dels kunskapen om utsläppens storlek för att identifiera områden för åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Åtgärder och åtgärdspotentialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Det finns inga etablerade styrmedel som påverkar utsläpp i samband med avskogning eller annan förändring av markanvändningen. Det finns dock verktyg att beräkna klimatavtrycket som inkluderar kol- förluster vid avskogning. Ett exempel är den klimatkalkyl som Trafikverket använder vid planering av olika projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I klimatkalkylen anges skogsavverkning i skogskubikmeter genom schablonberäkningar av virkesförråd per hektar i olika regioner. Om avverkningen visar sig vara en viktig post i beräkningarna kan mer noggranna uppskattningar göras med reviderade indata. I modellen antas 50 procent av avverkningen vara permanent, men andelen kan ändras av användaren av verktyget. Utsläpp från dieselanvändning av skogsmaskiner samt nettoemission från permanent avverkad skog inkluderas också i uppskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Denna typ av verktyg används som planeringsunderlag för att styra anläggningen av t.ex. vägar. Det finns dock inga krav som styr anläggningen till en viss inriktning, utan kalkylen är en av flera para- metrar som används i projekteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Med den typ av verktyg som beskrivs ovan, där omfattningen utökas för att inkludera alla kolpooler och alla typer av mark som kan komma ifråga, kan underlag skapas för bättre beräkningar av växthusgasutsläppen i samband med markexploatering. Det gör det möjligt att öka kunskapen om hur skogsmark värderas i förhållande till andra marktyper i samband med exploatering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Jordbruksverket konstaterar också, för att säkra fortsatt livsmedels- produktion, att det är viktigt att jordbruksmark inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I rapporten föreslås Boverket få ett tydligare uppdrag att ta fram vägledningsmaterial till länsstyrelserna för att kunna vägleda kommunerna, samtidigt som länsstyrelserna bör få i uppdrag att inventera hur mycket jordbruksmark som är planlagd för exploatering. Detta kan också utgöra underlag för att skatta möjliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;kolförrådsförluster och utsläpp i samband med markanvändnings- förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;För att minska permanenta kolförrådsförluster i samband med exploatering av jordbruksmark, skogsmark och våtmark bör exploa- teringen styras till annan mark med mindre klimatpåverkan i sam- band med exploatering eller minimeras genom att en så liten areal som möjligt tas i anspråk, t.ex. genom att en mindre areal nyttjas än vad som ursprungligen planerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Avverkade träprodukter lagrar in kol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Förändringar i kolpoolen avverkade träprodukter redovisas i dag antingen som en egen kategori (UNFCCC) eller som en kolpool under &lt;SPAN class="ft10"&gt;Skogsbruk &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft10"&gt;Beskogning &lt;/SPAN&gt;(Kyotoprotokollet och EU). Nettoupptaget i avverkade träprodukter styrs främst av det inflöde av kol som sker i och med produktion av olika långlivade produkter men även av det befintliga lagrets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;I den redovisningsmetod som överenskommits under Kyoto- protokollet och inom EU ingår alla träprodukter av inhemskt ur- sprung, vilket innebär att exporterade produkter får tillgodoräknas medan importerade produkter inte ska räknas med. Sågade trävaror, papper och till viss del även bioenergi handlas på en global marknad, och skulle efterfrågan på träråvaror från Sverige öka så vore det alltså positivt för den redovisade inlagringen i träprodukter. Av svenska avverkade träprodukter gick 85 procent på export 2017; resterande 15 procent nyttjades nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Hur länge kolet lagras i de olika produkterna beräknas utifrån produkternas medellivslängd uttryckt som halveringstid&lt;SPAN class="ft110"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;för tre gene- rella produktkategorier där halveringstiden är 2 år för papper och pappersmassa (exklusive returpapper), 25 år för träbaserade skivor och 35 år för sågade trävaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Denna beräkningsmodell är ett sätt att uppskatta flödena baserat på sådan statistik som finns tillgänglig för de flesta länder, dvs. statistik över produktion av olika halvfabrikat. Det kan inte tas för givet att samma beräkningsmodell används så långt fram i tiden som till 2045. Det är dock den modell som är etablerad och som utred- ningen använder i beräkningarna. För klimatets del är en ökande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Halveringstiden är tiden då hälften av den ursprungliga mängden finns kvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;användning av hållbart producerade förnybara material viktigast, oav- sett från vilket land råvaran hämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Åtgärder och åtgärdspotentialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Skogliga åtgärder som leder till ökad tillväxt leder inte nödvändigtvis till ett högre kolförråd i skog och mark om avverkningen ökar i samma omfattning. Ökad avverkning kan emellertid leda till en ökning av kolförrådet i avverkade träprodukter beroende på hur bio- massan används och hur det historiska förrådet ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Ett ökat byggande av trähus i Sverige leder till ett ökande kol- förråd, förutsatt att rivningstakten av trähus inte ökar i samma om- fattning. Råvaran kan tas från inhemsk skog eller från utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Men med den beräkningsmodell som används kan en redovisad ökning av kolinlagringen bara åstadkommas genom användning av svensk träråvara, och dessutom måste användningen öka i omfatt- ning jämfört med i dag. Detta kan ske antingen genom ökat uttag ur skogen av timmer som används till långlivade produkter eller genom omfördelning av producerad råvara från produktion av papper och energi till produktion av sågade varor eller träskivor om råvarutill- gången medger det. Dessutom kan kolinlagringen öka om kolet binds längre, dvs. om livslängden på byggnaderna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft45"&gt;Inlagringen i träprodukter kan öka med ökad leverans av skogsråvara eller omfördelning av råvaran – några teoretiska exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;I detta avsnitt redovisas resultat från ett uppdrag till SLU&lt;SPAN class="ft105"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;att utreda effekter på kolinlagringen i avverkade träprodukter för scenarier baserade på olika skogsskötselstrategier och känslighetsanalyser över hur skogsråvaran förädlas till halvfabrikat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft60"&gt;Känslighetsanalyserna vad gäller fördelning av skogsråvara på olika sortiment utgår från hypotetiska förändringar i fördelningen av de tre produktgrupperna, dvs. om produktionen av träbaserade skivor ökar så minskar produktionen av de andra kategorierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket (2018). Pågående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft176"&gt;Ökad skogsproduktion som ökar leveransen av skogsråvara ökar inlagringen i träprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om nuvarande beräkningsmodell, vilken baseras på inhemsk råvara, tillämpas även i framtiden, och om fördelningen mellan de olika pro- duktkategorierna hålls konstant, påverkas utfallet endast av avverk- ningen och hur fördelningen mellan timmer och massaved ser ut. Ut- fallet givet olika skogsskötselscenarier innebär då att kolinlagringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;avverkade träprodukter, sett över en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;100-årsperiod,&lt;/NOBR&gt; ökar med i medeltal 2,3 miljoner ton koldioxid per år för ett produktionsinriktat scenario och minskar med i medeltal 1,9 miljoner ton koldioxid per år för ett scenario där den skyddade produktiva skogsmarksarealen fördubblas jämfört med ett referensscenario motsvarande dagens skogsbruk. Utfallet är helt och hållet en effekt av ökade respektive minskade avverkningsmöjligheter (se även avsnitt 6.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;För ett scenario där avverkningen ökar med 10 procent utan pro- duktionshöjande åtgärder erhålls en marginell ökning av inlagringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;avverkade träprodukter om 0,1 miljoner ton koldioxid per år medan motsvarande scenario där avverkningen minskar med 10 procent re- sulterar i ett minskat upptag på 1,1 miljoner ton koldioxid per år i avverkade träprodukter jämfört med dagens skogsbruk över en 100- årsperiod. Skillnaderna mellan scenarierna varierar över tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft9"&gt;Analysen omfattar inte kolförrådsförändringar i skogsbiomassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;skogen. Utvecklingen i stående skogsbiomassa och utvecklingen i kolpoolen träprodukter kan närmast ses som kommunicerande kärl, dvs. när inlagringen i träprodukter ökar så minskar den i stående bio- massa och vice versa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft176"&gt;Ändrad fördelning av skogsråvaran kan öka inlagringen i träprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utgående från det förråd av de redovisade produktkategorierna sågade trävaror, träbaserade skivor och pappersprodukter som finns i sam- hället och hur dagens produktion av halvfabrikat ser ut kan inlag- ringen, åtminstone i teorin, ökas framför allt om det sker genom ökad produktion av träbaserade skivor baserad på svensk skogsråvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Bland förädlingsscenarierna blev inlagringen i avverkade träpro- dukter högst i de scenarier där produktionen av träskivor ökar på bekostnad av andra produkter. En kraftig ökning av produktionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;av träskivor är dock knappast realistisk, men scenariot kan betraktas som en indikation på var den teoretiska potentialen finns. Till skill- nad från sågade varor som begränsas av timmervolym, och sågutbyte där ökningspotentialen är lägre, skulle produktionen av träskivor åtminstone i teorin kunna öka markant genom en omfördelning av den stora mängden råvara som nyttjas av massaindustrin och för energiproduktion. Eftersom produktionen av träskivor i Sverige har legat på en låg nivå under en längre tid och dessutom stadigt minskar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;den ökade konsumtionen de senaste 30 åren har täckts av ökad import – är inte heller förrådet av träskivor baserat på svensk skogs- råvara särskilt stort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Det innebär att utflödet, alltså kasseringstakten, inte är så hög, vilket i sin tur innebär att en snabb ökning av inhemsk produktion leder till en stor skillnad mellan in- och utflöde och därmed hög inlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Konkurrensen om råvaran från dessa industrier är ett skäl till att skivindustrin lagts ner i Sverige och byggts upp i andra länder där konkurrensen om råvaran är lägre. Allt annat lika skulle därmed en ökad skivindustri i Sverige kunna slå ut delar av den skivindustri som levererar till Sverige. Det gör att det hela blir till fördel för Sveriges strävan att minska utsläppen genom ökad inlagring i träprodukter men utan egentlig nytta för klimatet. Däremot kan ett ökat använ- dande av trä i byggandet öka marknaden för skogsråvaror, vilket på sikt kan leda till ökad inhemsk träskivproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;Det befintliga förrådet av sågade varor, och därmed även utflödet, är däremot stort. Därför är inlagringseffekten av sågade varor lägre än för träskivor, trots en relativt högre produktion av sågade varor än av träskivor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Effekten på nettoinlagringen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; erhålls som sagt bara så länge som träanvändandet ökar. Kolsänkan kan dock öka under lång tid framöver, om den biomassa som nu används till kort- livade produkter i stället används till olika typer av långlivade pro- dukter, t.ex. träbaserade skivor och isoleringsmaterial i trä.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;En betydelsefull vinst med ökad produktion och konsumtion av trä är också möjligheten att minska produktionen av icke förnybara byggnadsmaterial. Ökat trähusbyggande kan även ge andra fördelar, t.ex. färre transporter, eftersom trähuselement är betydligt lättare än betongelement.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Det industriella träbyggandet kan öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Exemplen och diskussionen ovan bygger på scenarier som ger en teoretisk bild av hur inlagringen i träprodukter förändras givet olika antaganden om produktion och produktanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;I en rapport från Linköpings universitet&lt;SPAN class="ft102"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;görs en bedömning om industriellt träbyggande fram till 2025 utifrån befintlig byggnation. Industriellt träbyggande bedöms enligt rapporten kunna leverera 50 procent av de flerbostadshus som byggs på den svenska mark- naden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en &lt;NOBR&gt;30–35-procentig&lt;/NOBR&gt; materialandel inom segmentet loka- ler; i dag är andelen cirka 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Givet de antaganden som görs i rapporten, bl.a. att ett industriellt producerat träbaserat flerbostadshus har 40 procent lägre koldioxid- utsläpp än ett jämförbart betonghus i materialdelen av byggskedet, och att den angivna potentialen om att 50 procent av flerbostads- husen byggs i trä, skulle det innebära att klimatbelastningen skulle kunna minska med &lt;NOBR&gt;0,3–0,4&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter genom att betong ersätts med trä i flerbostadshus och lokaler. Om träets kollagring motsvarande &lt;NOBR&gt;0,3–0,5&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekviva- lenter adderas till substitutionseffekten blir den totala besparingen &lt;NOBR&gt;0,6–0,9&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kollagringen på &lt;NOBR&gt;0,3–0,5&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid över en femårs- period är i detta fall en uppskattning av mängden kol som byggs in i husen som inte tar hänsyn till hur länge kolet kommer finnas bundet, befintligt kolförråd eller råvarans ursprung. Det gör att resultaten inte direkt kan jämföras med klimatrapporteringen. Samtidigt visar rapporten att det finns potential för ökad kolinlagring i träbyggnader. Med den beräkningsmodell som används i klimatrapporteringen, och med antagandet att det ökade byggandet som i exemplet i rap- porten ligger kvar på samma nivå (inflöde av kol på &lt;NOBR&gt;0,06–0,1&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid per år) under flera årtionden, åtminstone till 2045, kommer bidraget från inlagring i trä för det ökande byggande som exemplifieras ovan bli &lt;NOBR&gt;0,05–0,08&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2030 och &lt;NOBR&gt;0,04–0,06&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045. Om industriellt träbyggande skulle leverera hälften av den ovan nämnda potentialen blir motsvarande nettoinlagring &lt;NOBR&gt;0,02–0,04&lt;/NOBR&gt; mil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Brege m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;joner ton koldioxidekvivalenter per år 2030 och &lt;NOBR&gt;0,02–0,03&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft37"&gt;En ökad återvinning av träprodukter skulle bidra till en cirkulär biobaserad ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;Genom att i högre grad återvinna och återanvända avverkade trä- produkter kan produkternas uppehållstid i teknosfären förlängas och därmed ökar kolinlagringen. Kortlivade produkter som papper återvinns i hög utsträckning redan i dag och även långlivade träpro- dukter skulle kunna återvinnas i högre utsträckning. I princip skulle större delen av det virke som används i byggnader och i samband med byggnadernas uppförande, t.ex. formvirke, kunna återvinnas. Dock finns bara inarbetade rutiner för återanvändning av lastpallar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Efter återvinning blir produkterna så småningom avfall som slut- ligen kan användas till att producera bioenergi. Alternativt skulle avfallet kunna användas som råvara för att producera biokol, vilket kan innebära att materialet flyttas upp flera steg i avfallshierarkin och blir en långlivad produkt. Biokol kan ha flera användningsområden och beskrivs i kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Återvätning av dränerad torvmark kan minska utsläppen av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft11"&gt;Under tidigare århundraden har mellan 2 och 3 miljoner hektar våt- mark (organogen mark) dikats ut, främst med syftet att bedriva jord- eller skogsbruk på marken. Detta är tidigare våtmarker och sjöar där kol lagrats in i marken som torv eller annat organogent material sedan den senaste istiden. När marken dikas ut ökar syretillgången och organiskt material som lagrats in under tusentals år börjar att brytas ned, vilket orsakar utsläpp av koldioxid och även utsläpp av lustgas på bördigare torvmarker. I gengäld minskar den naturliga metanavgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft42"&gt;Det finns en stor spridning i påverkansgrad på dessa våtmarker. Vissa våtmarker är fortfarande våtmarker trots att vattennivån sänkts en aning medan andra långsamt torkar upp eftersom dränerings- effekterna, i kombination med ökad spridning av vattenkonsume-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;rande träd, sker i långsam takt. Ytterligare en andel har helt torrlagts och omvandlats till produktiv skogsmark eller jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Variation av effekterna innebär även variation i vilken utsträckning våtmarkernas naturliga växthusgasbalans har påverkats, liksom deras förmåga att lagra kol i form av torv och annat organiskt material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Den organogena jordbruksmarken motsvarar en tredjedel av det svenska jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns ungefär 140 000 hektar dikad åkermark på torvjord som står för ett utsläpp på cirka 3,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. När- mare 75 procent av denna areal är i bruk&lt;SPAN class="ft110"&gt;61&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Dessutom finns det ungefär 1 miljon hektar dikad skogsmark på torvmark som står för ett utsläpp från torven på cirka 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Ytterligare stora områden har dikats ut för att skörda torv för odlingsändamål och för att producera energitorv. Torv för energi- och odlingsändamål produceras i dag på cirka 10 000 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Åtgärder och åtgärdspotentialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Återvätning av torvmarker innebär att avgången av koldioxid och lustgas minskar samtidigt som markens naturliga metanavgång kan komma tillbaka temporärt. Återvätningen möjliggör också att ett myr- ekosystem kan återskapas, vilket är gynnsamt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Metanavgången kan dock stoppas om åter- vätningen blir så omfattande att den resulterar i en sjö med ett vatten- djup på mer än 0,5 meter. Om det handlar om återvätning av skogs- mark förloras även fortsatt möjlighet till inlagring i biomassan och möjligheten till substitution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Återvätning av organogen jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;Jordbruksverket redovisade i september 2018 förutsättningar för återvätning av organogen jordbruksmark i syfte att minska avgången av växthusgaser från jordbruket.&lt;SPAN class="ft115"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverket bedömer utifrån dagens kunskapsläge att den mest effektiva metoden för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från organogen jordbruksmark är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Pahkakangas m.fl. (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2018c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;att återställa dessa till våtmarker. Utifrån schablonberäkningar kan då förväntas att återvätning av organogen åkermark leder till att ut- släppen minskar från 30 till 9 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;För bästa klimatnytta bör våtmarkernas vattenyta ligga stabilt nära markytan. Våtmarken kan också anläggas så att vattenytan ligger så pass högt att en grund sjö eller damm bildas. Vid planerandet av den här typen av våtmark vore det ideala att återväta hela området som täcks av den organogena jorden. Det är dock inte alltid möjligt, efter- som det även måste finnas tillräckligt med vatten i landskapet för att fylla upp våtmarken och behålla vattenspegeln under torrperioder. Dessutom kommer den omkringliggande marken att påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;I många fall finns förutsättningar för stabila vattenstånd, och då kan återskapande av myrekosystem vara lämpligt. I andra fall innebär landskapets beskaffenhet, nederbörden och hydrologin att tillgången på vatten varierar mycket under året. I dessa fall är det lämpligare med våtmarksekosystem som är anpassade för sådana förhållanden, exempelvis översvämningsvåtmarker. Översvämningsområden längst vattendrag kan dessutom bidra till jämnare vattenflöden i vattendrag och därigenom motverka extrema översvämningar. När våtmark an- läggs eller restaureras är det viktigt att väga in de långsiktiga möjlig- heterna att restaurera ett resilient våtmarksekosystem och ta hänsyn till biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster som våtmar- kerna ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Jordbruksverket anser att en återvätning kan vara kostnadseffek- tiv jämfört med andra klimatåtgärder utifrån vad dessa kostar per minskad mängd utsläpp av växthusgaser, förutsatt att anläggnings- och skötselkostnaderna hålls låga. Dessutom visar Jordbruksverkets analyser att enskilda återvätningsprojekt kan vara samhällsekono- miskt lönsamma. Då ingår även andra nyttor och kostnader som t.ex. växtnäringsläckage och minskad jordbruksproduktion. Klimatnyttan från enskilda projekt är dock svår att bedöma, eftersom tillgängliga beräkningsmetoder och underlag är förknippade med stora osäker- heter om de används på lokal nivå. På nationell nivå bedöms dock den sammanlagda effekten vara positiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Åtgärdsförslag i fördjupad utvärdering av klimatmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I den senaste fördjupade utvärderingen&lt;SPAN class="ft105"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;bedöms återvätning av skogs- mark kunna vara en förhållandevis kostnadseffektiv åtgärd för att minska utsläpp av växthusgaser, eftersom åtgärden medför en rad sam- tidiga nyttor. I vissa fall bedöms återvätning även kunna motverka översvämningsrisker nedströms. Åtgärden återskapar våtmark på marktyper som dikats ut i mycket hög grad i södra Sverige, där enbart en liten opåverkad areal återstår. Åtgärden har därför samtidigt ett mycket stort värde för den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Skogsstyrelsen konstaterar&lt;SPAN class="ft105"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;att på bördiga dikade marker i norr, och på de flesta dikade marker i söder, verkar utsläppen vara så pass stora att den producerade biomassan är betydligt sämre än fossila bränslen. En del av dikningarna har inte heller gett önskad effekt på skogsproduktionen, ofta för att grundvattenytan inte har sänkts i tillräcklig grad. En annan del utgörs av före detta jordbruksmark som inte beskogats aktivt. Därför är medelproduktionen en bit under den optimala även på dikade marker i den senare kategorin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Återvätning innebär att torvnedbrytningen i princip stoppas, och därmed avgången av koldioxid och lustgas. I gengäld kommer en naturlig metanavgång tillbaka. Minskningen i nettoavgång av växt- husgaser efter återvätning bedöms vara densamma som ökningen till följd av dikning. Effekten är således högre i söder än i norr och högre på bördig mark än på näringsfattig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;På väl dränerade torvmarker med minst 40 cm torvlager belägna söder om biologiska Norrlandsgränsen bedöms återvätning vara en i genomsnitt relativt säker klimatåtgärd. Allra säkrast är den högst sannolik på bördiga torvmarker i samma region, där en högre lust- gasavgång kan avbrytas. På före detta odlings- eller betesmark med bristande självföryngring blir vinsten med återvätning i praktiken ännu större, eftersom det då inte går att tillgodoräkna en viss kom- penserande substitutionsnytta genom hög virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft42"&gt;För näringsfattig torvmark i norra Svealand och Norrland verkar klimatnyttan av återvätning bli i genomsnitt betydligt mindre medan den blir större för den bördigare delen av markerna i samma region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Naturvårdsverket (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I den fördjupade utvärderingen föreslås Skogsstyrelsen få i upp- drag att återställa dikade torvmarker med tjocka torvlager till våt- marker eller ett våtmarksliknande läge, där nettoutsläppen av växt- husgaser är märkbart lägre än innan. Detta ska kunna åstadkommas genom att intresserade markägare erbjuds gratis rådgivning samt ersättning för genomförande och förlorat markvärde i någon form. Eftersom det finns brister i kunskapen om återvätningens effekter behöver det också säkerställas att det finns medel för uppföljning av genomförda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skogsstyrelsen bedömer att det möjligen kan gå att återväta runt 100 000 hektar fram till 2050. På dessa arealer minskas då netto- utsläppen med &lt;NOBR&gt;1–9&lt;/NOBR&gt; ton koldioxidekvivalenter per hektar och år och hektar. Denna effekt varar i minst &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; decennier om mark med tjocka torvlager prioriteras. I något skede skulle torven i många fall ha tagit slut, om marken i stället lämnats dikad och dikesrensats vid behov; den uteblivna substitutionsnyttan är beaktad i uppskattningen. En- gångskostnaden bedöms ligga på mellan 20 000 och 30 000 kronor per hektar, för rådgivning och hantering, dikesproppar samt ersätt- ning för förlorat markvärde. Ingen extra skötsel efter att åtgärden genomförts bedöms behövas i normalfallet. Kostnaden för åtgärden hamnar i Skogsstyrelsens beräkning på i storleksordningen 100 kro- nor per ton undviken koldioxidavgång på 40 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft42"&gt;En ytterligare möjlighet är att markägare inte dikesrensar på dikade objekt med relativt tjocka och näringsrika torvlager som åter- försumpats av sig själva. Det kan exempelvis ske genom en engångs- ersättning för att marken ska tillåtas återfå sin naturliga hydrologi. Jämfört med återvätning genom att proppa igen ett dike räcker det sannolikt med ett lägre belopp, eftersom markägaren annars behövt göra en kostsam åtgärd som dikesrensning. Det är inte heller alltid som dikesrensning ger en positiv tillväxteffekt och det är oftast mycket svårt att dikesrensa utan att påverka mottagande vattenekosystem negativt med slam m.m. Den stående skogen kan dock avverkas eller plockhuggas när marken antingen är uttorkad en torr sommar eller frusen på vintern. Marken får sedan långsamt fortsätta att utvecklas till den våtmark eller sumpskog den en gång var, i stället för att den högre nettoavgång av växthusgaser som den sänkta grundvattenytan medför underhålls.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Pilotprojektet Återvätning för klimatets skull&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Skogsstyrelsen bedriver ett tvåårigt pilotprojekt, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Återvätning för klimatets skull&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2019–2020.&lt;/NOBR&gt; Projektet finansieras med medel från den fond i landsbygdsprogrammet som har till syfte att minska växthus- gasutsläppen från jordbruksmark. Projektet tillkom på initiativ från Skogsstyrelsen, eftersom bedömningen är att en större del av de kostnadseffektiva återvätningsprojekten finns på skogsmark och att dessa i hög grad är före detta mossodlingar och betesmarker som är från några år till många decennier gamla. Skogsstyrelsens bedömning är att objekt som fortfarande kan sägas vara jordbruksmark men som är tagen ur bruk kan hanteras på samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Erfarenheterna från projektets första fas är positiva. Konceptet som testas siktar mot hög kostnadseffektivitet och verkar så här långt att fungera. En teknik för dikesproppning som är billig och undviker slamning testas, och den kartmässiga hanteringen utvecklas i rätt riktning. Hur den förändrade markanvändningen ska hanteras juri- diskt ses över och nyttan för den biologiska mångfalden ska beskri- vas i projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;I många fall blir återvätning som alternativ intressant i samband med att skogen ska avverkas. Då höjs grundvattennivån bara av den anledningen och om markägaren behöver dikesrensa kan det bli en ganska dyr föryngring. Det innebär att objektspotentialen delvis förnyas varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Realiserbar areal för återvätning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Skogsstyrelsen bedömer att cirka 100 000 hektar skogsmark kan återvätas fram till 2050. En sådan bedömning förutsätter att drygt 3 000 hektar återväts per år. Hur stor areal som verkligen kan åter- vätas beror dock till stor del på var objekten ligger i landskapet och på objektens storlek. Om objekten omfattar &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; hektar handlar det om mellan 1 500 och 3 000 objekt per år, vilket kräver en mycket omfattande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En analys har nyligen gjorts av SLU med hjälp av digitaliserade ekonomiska historiska kartor, kartor över jordbruksblock, jordarts- kartor, den digitala höjddatabasen, nederbördskartor samt uppdate- rat marktäckedata, för att kunna lokalisera ytor av övergiven torv- jord i Götaland och Svealand. Kring varje potentiell yta har arean på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;den omkringliggande mark som skulle påverkas vid en eventuell åter- vätning beräknats. Flest och störst övergivna torvåkrar återfinns i Kalmar län och Jönköpings län, 7 400 respektive 7 600 hektar, medan det på Gotland endast finns 36 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Den totala övergivna arealen är drygt 50 000 hektar och omfattar närmare 18 000 objekt. Om bara objekt på minst 2 hektar tas med blir arealen drygt 36 000 hektar för drygt 8 000 objekt. Närmare 22 000 hektar av den arealen är skogbeklädd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Givet att SLU:s analys inte omfattar hela landet kan Skogs- styrelsens analys om 100 000 hektar vara rimlig. Därtill bör det vara möjligt att återväta åtminstone 10 000 hektar jordbruksmark som nyligen tagits ur produktion, om andelen torvjord av den mark som tas ur produktion är densamma som andelen av den areal som fort- farande är i bruk. Sannolikt är arealen större eftersom cirka 35 000 hek- tar av den organogena jordbruksmarken redovisas som obrukad.&lt;SPAN class="ft105"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Effekten på utsläppen beror på vilken mark som återväts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Återvätning av dränerad torvjord på jordbruksmark ger enligt Jord- bruksverket en utsläppsminskning på 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år (tabell 6.6.). De utsläppsfaktorer som använts för utsläpp från skogsmark utgår från Skogstyrelsens bedömningar&lt;SPAN class="ft105"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;vilka i sin tur utgår från en rapport från SLU&lt;SPAN class="ft105"&gt;67&lt;/SPAN&gt;. Dessa utsläppsfaktorer ger en utsläppsminskning på mellan 1 och 9 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år (tabell 6.6). I Skogsstyrelsens underlag görs också en bedömning av effekten på de minskade substitutionsmöjligheter som återvätningen kan leda till men den effekten tas inte med i utredningens effektbedömning av återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2018c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogsstyrelsen (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lindgren och Lundblad (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34253x1.jpg" style="width:433px;height:725px"  id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td224"&gt;&lt;P class="p613 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td228"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td229"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td233"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td235"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td233"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td228"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td229"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td230"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;Källa: Lindgren och Lundblad (2014) och Skogsstyrelsen (2019a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft11"&gt;Större delen av den skogsmark som kan komma i anspråk för åter- vätning är tidigare åkermark. Utsläppsminskningen kan därför vara ännu större än vad som anges för skogsmark i tabell 6.6 eftersom utsläppen per arealenhet för dikad torvmark på vissa marker kan vara betydligt större än de genomsnittliga utsläpp per arealenhet som används i klimatrapporteringen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Utgångspunkten är att större delen av den skogsmark som åter- vätts ligger på den högre nivån, dvs. närmare 9 ton koldioxidekviva- lenter per hektar, och den jordbruksmark som återvätts på 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kasimir (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Utifrån dessa uppskattningar om återvätningens effekt skulle återvätning av 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jord- bruksmark innebära ett minskat utsläpp på cirka 1 miljon ton kol- dioxidekvivalenter till 2045 genom succesiv återvätning av cirka 5 000 hektar skogsmark och 500 hektar jordbruksmark per år under en tjugoårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Åtgärdskostnader för återvätning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Jordbruksverket konstaterar i sin rapport att återvätning kan vara en kostnadseffektiv klimatåtgärd för att minska utsläppen av växthus- gaser, jämfört med andra åtgärder. Analyserna visar till och med att enskilda återvätningsprojekt kan vara samhällsekonomiskt lönsamma, om även andra nyttor och kostnader, t.ex. växtnäringsläckage och minskad jordbruksproduktion, inkluderas. Jordbruksverket kon- staterar samtidigt att klimatnyttan för enskilda projekt är dock svår att bedöma, eftersom de beräkningsmetoder och tillgängliga under- lag är förknippade med stora osäkerheter om de används på lokal nivå. På nationell nivå bedöms den sammanlagda effekten vara positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;I rapporten beräknas kostnaden för utsläppsminskningen för tre typområden – slätt, sjö och skogsbygd – över en &lt;NOBR&gt;20-årsperiod.&lt;/NOBR&gt; Be- räkningen inkluderar anläggningskostnader, skötselkostnader under 20 år samt kostnader för markersättning under 20 år motsvarande 2 500 kronor per ha och år. Totalkostnad för respektive område beräknades till cirka 150 000, 97 000 respektive 210 000 kronor per hektar för de tre typområdena slätt, sjö och skogsbygd, med en genomsnittlig årlig utsläppsminskning på 18, 13 respektive 16 ton koldioxidekvivalenter per år. Kostnaden för utsläppsminskningen landar då på mellan 400 och 700 kronor per ton koldioxidekvivalent över en &lt;NOBR&gt;20-årsperiod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I underlaget till fördjupad utvärdering av miljömålen beräknar Skogsstyrelsen kostnaden för utsläppsminskning till cirka 100 kronor per ton koldioxidekvivalent. Skogsstyrelsens beräkning utgår från att utsläppsminskningen tillgodoräknas under 40 år samt en lägre mark- ersättning och skötselkostnader (mellan 20 000 och 25 000 kronor per hektar totalt för åtgärden) jämfört med Jordbruksverkets beräk- ning. Annualisering av totalkostnaden över 20 eller 40 år, och med en genomsnittlig utsläppsminskning på &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; ton koldioxidekvivalen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;ter per år, gör att kostnaden landar på mellan 100 och 350 kronor per ton koldioxidekvivalent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;Jordbruksverket konstaterar att kostnaderna för anläggning och skötsel är avgörande för hur stor kostnaden blir och att dessa kan variera mycket mellan olika projekt. I slättlandskapet kompliceras projekten av att de berör många aktörer och kostnaderna kan därför bli höga, samtidigt som möjligheterna är större att få till stora arealer och därmed stora utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I skogslandskapet blir projekten mindre komplicerade och mindre kostsamma. Samtidigt är arealerna små vilket kan påverka kostnaden per koldioxidekvivalent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Inriktningen på utredningens bedömda potential är att det till största delen handlar om dikad skogsmark och Skogsstyrelsens pre- liminära erfarenheter från det tidigare nämnda pilotprojektet är att den bedömda kostnaden i underlaget till den fördjupade utvärder- ingen är rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Effekter på andra miljömål av återvätning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Återvätning av dränerad torvmark ger i huvudsak flera samtidiga nyttor, jämte att minska utsläppen av växthusgaser. Under de senaste 200 åren har en stor andel av de bördiga torvmarkerna dikats ut, eftersom de varit mest lönsamma för markägarna att dika. Därför råder brist på denna typ av våtmarker i relation till vad som förlorats historiskt. Markerna utgör därtill livsmiljöer för skyddsvärd flora och fauna, inte minst olika groddjur. Målen inom områdena bio- logisk mångfald och minskad övergödning pekar tydligt ut restau- rering eller anläggning av våtmark som viktiga åtgärder. Åtgärderna återskapar stora arealer våtmark på marktyper som dikats ut i mycket hög grad, framför allt i södra Sverige där enbart en liten opåverkad areal återstår. Den ökade tillgången på vatten i landskapet ökar även värdet hos intilliggande skogliga habitat för många arter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p615 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft37"&gt;Skapa förutsättningar för finansiering av klimatåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör fortsatt verka för att klimatåtgärder som ökar kol- inlagringen och minskar växthusgasutsläppen även i framtiden är möjliga att stödja och ges större vikt inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft37"&gt;Ta fram rådgivning och stöd för föreslagna kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att utveckla och intensifiera sin rådgivning, inklusive vilka stöd som kan sökas, för att få till stånd ytterligare åtgärder som leder till ökad kolinlagring på befintlig jordbruksmark och jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foderproduktion, åtgärder som stärker flera värden i landskapet och möjligheten att nå flera miljömål ska prioriteras. För detta föreslås Jordbruksverket tillföras motsvarande 10 miljoner kronor per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att se över och undersöka möjlig utformning av både befintliga och nya åtgärder för att gynna kolinlagring på jordbruksmark inom landsbygdspro- grammet, t.ex. fånggrödor, mellangrödor och agroforestry. Åtgärder och stöd bör inriktas mot att stärka dels flera värden i landskapet, dels möjligheten att nå flera miljömål. Uppdraget bör även innefatta att se över ersättningsnivåerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p621 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att se över möjliga stödfor- mer, inklusive storleken på ersättningen, för beskogning, dvs. plantering av träd på jordbruksmark som tagits ur bruk, och för optimerad skötsel av självföryngrad skog på tidigare jord- bruksmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jordbruksverket bör, i samråd med länsstyrelserna och Natur- vårdsverket, få i uppdrag att utforma kriterier för vilken mark som är lämplig för agroforestry av olika slag och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärden utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i Livsmedelsstrategin för- sämras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Skogsstyrelsen bör, i samråd med Jordbruksverket, länsstyrel- serna och Naturvårdsverket, få i uppdrag att utforma kriterier för vilken tidigare jordbruksmark som är lämplig för beskog- ning och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärderna utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i Livsmedelsstrategin försämras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skogsstyrelsen och länsstyrelserna bör, i samråd med Jord- bruksverket och Naturvårdsverket, få i uppdrag att utveckla kriterier för att bedöma lämplighet och prioritering för olika typer av återvätningsprojekt. Detta är i linje med det förslag som lagts av myndigheter i samverkan i den fördjupade utvär- deringen av miljömålen 2019 om återvätning av dränerad torv- mark. Inriktningen ska vara dels att ta fram underlag för iden- tifiering av lämplig mark för återvätning, så att åtgärderna styrs till den mark som ger mest klimatnytta och nytta för andra mål, t.ex. biologiska mångfald, till lägst kostnad, dels att berörda markägare erbjuds gratis rådgivning samt ersättning för genom- förande, underhåll om det krävs samt förlorat markvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Befintligt stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker som i dag finns inom landsbygdsprogrammet och även i våtmarks- satsningen inom ramen för den lokala naturvårdssatsningen (LONA) bör kompletteras genom att i genomsnitt 125 miljo- ner kronor per år avsätts för att ersätta markägare för genom- förande, underhåll om det krävs samt förlorat markvärde vid återvätning av dikad torvmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft37"&gt;Forskning och utveckling för att öka åtgärders kostnadseffektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det finns ett fortsatt stort behov av forskning för att öka kun- skapen om växthusgasbalanser för olika typer av torvmarker och effekterna av att våtmark återskapas på dessa marker. En riktad satsning på forskning och utveckling (FoU) om åter- vätningens effekter på växthusgasemissionerna bör göras där Skogsstyrelsen bör tilldelas totalt 9 miljoner kronor &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; att fördela genom riktade utlysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det finns ett stort behov av ökad forskning om hur olika klimat- inducerade skador på skog ska kunna begränsas. En riktad sats- ning på FoU om hur skogsskador kan begränsas bör göras där Skogsstyrelsen bör tilldelas totalt 6 miljoner kronor &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; att fördela genom riktade utlysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Växthusgasutsläpp och minskad kolinlagring i samband med exploatering av olika marktyper, framför allt skogsmark och jordbruksmark, bör kunna minskas genom att den berörda arealen begränsas eller genom att exploateringen styrs till annan mark där klimatpåverkan av exploateringen blir mindre samtidigt som hänsyn till andra miljömål tas. Hur effekten på växthusgasbalansen av exploatering av mark ska beräknas och hur utsläppen kan begränsas bör utredas vidare. Uppdraget bör ges till Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Rapportering och bokföring av åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ökade upptag eller minskade utsläpp från kompletterande åt- gärder inom sektorn markanvändning, förändrad markanvänd- ning och skogsbruk (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF) ska beräknas och redovisas enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen. Bidraget från kompletterande åtgärder bör få tillgodo- räknas mot de nationella klimatmålen som den additionella effekten av varje föreslagen åtgärd jämfört med om åtgärden inte hade genomförts, förutsatt att effekten av åtgärden kan uppskattas på ett trovärdigt sätt. Det innebär att utsläpps- minskningar och ökade upptag bokförda enligt LULUCF- förordningen inte nödvändigtvis tillgodoräknas i sin helhet mot de nationella målen. Bidraget till de nationella målen från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p622 ft8"&gt;kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan dock komma att begränsas av &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; krav om att &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inte ska ha några nettoutsläpp. Bokfört underskott från de delar av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som inte berörs av de kompletterande åtgärderna måste först balanseras. För att uppfylla målen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas alla flöden i respektive aktivitet med i bokföringen – både förändringar som beror på de kompletterande åtgärder som föreslås här och förändringar som sker av andra anledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;De uppföljningssystem som används i dag för klimatrappor- teringen är inte utformade för att följa upp specifika åtgärder i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; men de ger en övergripande bild av totala utsläpp och upptag i sektorn. Kraven på uppföljning av för- ändringar i utsläpp och upptag ökar också i och med att &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; träder i kraft. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utveckla och underhålla ett system för att upp- skatta, redovisa och verifiera vidtagna kompletterande åtgär- der. Utvecklingen av systemet bör genomföras i samråd med Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;I dag är Naturvårdsverket ansvarig myndighet för miljökvali- tetsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;och har också ansvar för att ta fram underlag för redovisning av växthusgasutsläpp till EU och klimatkonventionen. Det är därför lämpligt att Natur- vårdsverket får i uppdrag att ansvara för att följa upp och redo- visa kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Andra åtgärder för att stärka och bevara kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skogsstyrelsen bör få stärkt anslag för rådgivningsverksamhet om hållbara tillväxthöjande åtgärder, åtgärder för ökad natur- hänsyn på produktiv skogsmark samt skadeförebyggande och klimatanpassande åtgärder med syfte att säkra kolsänkan och virkesproduktionen. För detta föreslås en speciellt riktad budget på 10 miljoner kronor per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;I budgeten för 2020 tillför regeringen Skogsstyrelsen medel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2022&lt;/NOBR&gt; för hantering av skogsskador och för att stödja arbetet med att bekämpa angrepp av granbarkborre. Skogs- styrelsen bör även efter 2022 få en förstärkning av medel för att övervaka och bekämpa befintliga och nya skadegörare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredningen lämnar inga förslag om skydd av produktiv skogs- mark som en åtgärd för ökad kolsänka. Skogsutredningen 2019 (M 2019:02), ska enligt direktiven föreslå de åtgärder som behövs för att kunna uppfylla internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Förslagen ska beakta befintligt kunskapsunderlag och behovsanalyser om skydd av skog och ökande efterfrågan på skogsråvara. När behovet av åtgärder för bevarande av biologisk mångfald fastställts är utredningens bedömning att de åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring bör komma till stånd så snart som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det saknas styrmedel direkt riktade mot ökad kolsänka och mins- kade utsläpp i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft45"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF- sektorn). Om föreslagna kompletterande åtgärder inom LULUCF- sektorn ska komma till stånd behöver regeringen och riksdagen ta fram förslag och fatta beslut om nya styrmedel eller styrmedels- förändringar som ger incitament för ökad kolsänka och minskade utsläpp. Regeringen och riksdagen kan även behöva föreslå och be- sluta om att avsätta budgetmedel utöver tillgängliga medel inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att kompletterande åtgärder ska komma till stånd i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Åtgärder som leder till ökat upptag av koldioxid eller minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan betraktas som en kollektiv nyttig- het, dvs. en positiv extern effekt, i motsats till koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och andra utsläpp av växthusgaser som utgör negativa externa effekter. Därmed skulle den som genom- för en åtgärd som bidrar till ett ökat upptag eller minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i princip kunna ersättas för detta. Utredningens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p629 ft9"&gt;inriktning är därför att föreslå effektivt utformade ekonomiska stöd från det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft11"&gt;Det är inte troligt att stödnivåerna i förhållande till klimatnyttan kommer hamna på samma nivå på de åtgärdsområden som utred- ningens föreslår, eftersom det samtidigt är viktigt att överkompen- sation undviks. Utvärderingar av befintliga stöd pekar dock på att en utvecklad och intensifierad rådgivning är nödvändig för att stöden ska sökas i tillräcklig omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft8"&gt;Åtgärdsförslagen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; omfattar framför allt åtgärder på jordbruksmark och jordbruksmark som tagits ur bruk (fånggrödor och mellangrödor, agroforestry, energiskogsodling och beskogning) samt återvätning av skogsmark och i viss mån även av jordbruksmark som tagits ur bruk. För samtliga föreslagna åtgärder gäller att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i den nationella livsmedelsstrategin inte ska försvåras utan snarare stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft37"&gt;Förslag till styrning och styrmedel för föreslagna åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft8"&gt;Incitament för olika åtgärder inom jord- och skogsbruk ges i dag genom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken, de olika stödsystem som finns och den rådgivning som erbjuds. Syftet med de olika stöd som erbjuds, bl.a. inom landsbygdsprogrammet, är dock inte primärt att öka kolinlagringen. För att skapa incitament för åtgärder inriktade mot ökad kolsänka och minskade utsläpp från mark behöver därför befintliga styrmedel utvecklas och nya införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft8"&gt;EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik träder i kraft 2021. Euro- peiska kommissionen har lagt fram ett förslag till gemensam politik &lt;NOBR&gt;2021–2027;&lt;/NOBR&gt; förslaget och den sammanlagda budgeten för jordbruks- politiken är fortfarande under förhandling. Kommissionens förslag innebär en sänkning av den totala budgeten med 5 procent, vilket för Sveriges del innebär att EU:s bidrag till det svenska landsbygdspro- grammet sänks med 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft8"&gt;I kommissionens förslag är klimatåtgärder ett av nio mål för den gemensamma jordbrukspolitiken, och bland klimatåtgärderna lyfts särskilt bl.a. åtgärder för ökad kolinlagring i mark. Förslaget till gemensam jordbrukspolitik innebär att medlemsländerna får större ansvar att utforma och genomföra politiken nationellt, där varje land ska ta fram en strategisk plan för åtgärder och stödvillkor som visar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;hur målen för jordbrukspolitiken ska nås. Planen ska skickas till kom- missionen 2020. Politiken ska bli mer resultatorienterad och sär- skilda indikatorer ska styra uppföljningen. Detta skapar möjligheter att inkludera fler klimatinriktade åtgärder i framtida landsbygds- program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att det kommer finnas stöd för flera av de föreslagna åtgärderna inom det landsbygdsprogram som är under utveckling och som ska gälla &lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; eftersom åtgärderna återfinns bland de områden som bör prioriteras enligt kommissio- nens förslag. Utredningen bedömer det därför som kostnadseffek- tivt att utveckla möjligheterna till ersättningar inom det kommande landsbygdsprogrammet så att tillräckliga ekonomiska incitament skapas för berörda aktörer utan att ersättningarna leder till över- kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Även om många av stöden i landsbygdsprogrammet redan i dag bidrar till miljö- och klimatmålen är ökad kolinlagring inte det primära syftet med stöden. Detta kan tala för högre ersättnings- nivåer i kommande landsbygdsprogram till projekt som också ger sådana effekter. Samtidigt är inte alltid ersättningsnivån avgörande när lantbrukare planerar att ansluta sig till ett stöd; även okunskap om ersättningarna kan vara en möjlig anledning. Information och rådgivning, kombinerat med väl avvägda ersättningsnivåer, kan där- för vara mer effektivt än att enbart justera nivån på den ersättning som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;Befintliga stöd för fånggrödor behöver enligt utredningens bedöm- ning i första hand vidgas så att även mark utanför nitratkänsliga områden kan få stöd, och stöden bör dessutom inkludera fler grödor. Det är alltså inte säkert att stödnivån på ersättningen behöver höjas på detta område. Förgröningsstödet är ett obligatoriskt stöd för alla som söker gårdsstöd men kommer inte finnas kvar i nästa program- period. För att öka användningen av mellangrödor är det viktigt att säkerställa att det finns möjlighet till åtgärder för mellangrödor även i kommande programperiod, antingen inom direktstöden eller inom landsbygdsprogrammet. För energiskog kan dock stödnivån behöva sättas högre än i dag, men det beror på hur efterfrågan på bioenergi utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Både befintliga ersättningar och de som behöver tillkomma, bl.a. för agroforestry och eventuella ytterligare åtgärder, behöver utredas vidare i samband med att det nya landsbygdsprogrammet utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det finns i dag inga stöd inriktade mot beskogning genom plan- tering med traditionella skogsträd utan det är upp till markägaren att bedöma om investeringen är lönsam. Givet den investeringskostnad som en nyetablering av skog innebär i förhållande till avkastningen är beskogning oftast en lönsam åtgärd. Därför föreslås framför allt förbättrad rådgivning dels för effektiv beskogning av marker som inte berättigar till gårdsstöd, dels för optimerad skötsel av själv- föryngrad skog på tidigare jordbruksmark. Ett stöd i samma storlek som för energiskogsodling för beskogning och optimerad skötsel av självföryngrad skog skulle också kunna inrättas för att intensifiera beskogningstakten och förbättra tillväxten på självföryngrad mark. Behovet och utformning av ett sådant stöd behöver utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Eftersom flera av åtgärderna som föreslås för jordbruksmark och jordbruksmark som tagits ur bruk kan leda till målkonflikter, fram- för allt gällande biologisk mångfald, behöver kriterier utformas för vilken mark som är lämplig för respektive åtgärd och hur åtgärderna utformas. Dessa kriterier kan t.ex. innefatta vilka trädslag som är lämpliga vid beskogning, utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål försämras men som också innebär att den identifierade potentialen realiseras och att den tillgängliga marken nyttjas på ett så bra sätt som möjligt avseende påverkan på klimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft26"&gt;Utvärderingar av befintliga stöd pekar på att en utvecklad och intensifierad rådgivning är nödvändig för att stöden ska sökas i till- räcklig omfattning. För att få till stånd föreslagna åtgärder på be- fintlig jordbruksmark och jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foderproduktion behöver rådgivningen och in- formation utvecklas och intensifieras av ansvariga myndigheter, bl.a. om vilka stöd som kan sökas för dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Det ges redan i dag stöd för anläggning, restaurering och skötsel av våtmark i odlingslandskapet. Syftet med stöden är dock inte pri- märt att minska växthusgasavgången utan att bevara och förstärka biologisk mångfald som gynnas av vatten i landskapet eller förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom att rena vatten från växtnäringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;För att i större omfattning åstadkomma kostnadseffektiv återvät- ning av dränerad torvmark behöver möjligheten öka för att erbjuda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;markägare rimlig ersättning för att återväta marken samt i före- kommande fall för skötsel av våtmark under lång tid och för förlorat markvärde. För att uppnå den önskade klimatnyttan krävs dock att investeringen bibehålls under mycket lång tid. Utifrån utredningens bedömningar om rimlig ersättning för återvätning av skogsmark och jordbruksmark (se kapitel 6) behöver befintligt stöd inom landsbygds- programmet, som förutsätts finnas kvar &lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; kompletteras med cirka 125 miljoner kronor per år för återvätning av dikad torv- mark, framför allt i skogslandskapet. Ersättningarna placeras lämp- ligen inom ramen för redan befintliga eller planerade åtgärder och administrativa system, t.ex. den lokala naturvårdssatsningen (LONA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;För att kostnadseffektiva åtgärder för återvätning ska komma till stånd krävs också bättre underlag för att identifiera lämplig mark för återvätning, så att åtgärderna styrs till den mark som ger mest klimatnytta till lägst kostnad. För att initiera en omfattande återvät- ning av dränerad torvmark behövs också uppsökande verksamhet och effektiv rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft37"&gt;Öka kunskapen om hur utsläpp i samband med exploatering av mark kan minskas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Det finns inga styrmedel inriktade mot att begränsa växthusgas- utsläppen i samband med exploatering, dvs. permanent förändring av markanvändningen. Eftersom dessa utsläpp utgör ett ansenligt bidrag till utsläppen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och permanenta kolförrådsför- luster från skog och markanvändning har jämförbar klimatpåverkan som fossila utsläpp behöver kunskapen öka om hur växthusgas- utsläppen påverkas av förändringar av markanvändningen och hur permanenta kolförrådsförluster kan minskas i samband med exploa- tering av jordbruksmark, skogsmark och våtmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Utsläppen kan minskas genom att exploateringen styrs till annan mark eller att växthusgasutsläppen minimeras genom att en mindre areal nyttjas än vad som ursprungligen planerats. Det behöver utre- das vidare hur växthusgasutsläpp och kolförrådsförluster i samband med exploatering av olika marktyper ska beräknas och hur dessa kan minskas genom att den berörda arealen begränsas eller att exploa- tering styrs till annan mark där klimatpåverkan blir mindre, sam- tidigt som hänsyn tas till andra miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Åtgärder som påverkar skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Utredningen lägger inga specifika förslag för att skapa incitament för ökad kolsänka på skogsmark. Vare sig för specifika åtgärder för ökad tillväxt eller för ökat skydd av produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Utredningen ser dock ett behov av att befintlig kunskap som kan leda till ökad kolinlagring och skogsproduktion genom tillväxthöjande åtgärder och åtgärder för ökad naturhänsyn, sammanställs och an- vänds i rådgivningsinsatser. För att bibehålla befintlig kolsänka och säkra framtida skogsproduktion bör underlag tas fram även för åt- gärder som minskar skaderisken och ökar klimatanpassningen för olika skogstyper. Skogsstyrelsen bör därför få stärkt anslag för råd- givning om hållbara tillväxthöjande åtgärder, åtgärder för ökad natur- hänsyn på produktiv skogsmark samt skadeförebyggande och klimat- anpassande åtgärder. För detta föreslås en speciellt riktad budget på 10 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft26"&gt;Utredningen lägger inga särskilda förslag om att undanta större arealer produktiv skogsmark från virkesproduktion som en åtgärd för ökad kolsänka men bedömer samtidigt att Skogsutredningen 2019 (M 2019:02), som ska föreslå åtgärder för att Sverige ska kunna uppfylla internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat, kommer leda till att behovet av åtgärder för bevarande av biologisk mångfald kan fastställas. Sådana åtgärder bör komma till stånd så snart som möjligt för att de av åtgärderna som också bidrar till ökad kolinlagring ska kunna göra det snarast. Hur åtgärderna påverkar det totala nettoupptaget på skogsmark beror samtidigt på hur avverk- ningsnivån påverkas och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Åtgärder för ökat träbyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Det finns inga styrmedel inriktade mot ökad användning av för- nybara material i byggnader eller för att bevara befintliga bestånd av träbyggnader. Flera kommuner har dock utvecklat träbyggnadsstra- tegier på senare år, för att styra utvecklingen i den mån det är möjligt. Möjligheten att ställa särkrav för ökad andel trä i byggnader kräver ändringar i plan- och bygglagstiftningen. I stället bör möjlighet skapas att ställa krav vid offentlig upphandling om en viss andel klimat- neutralt material vid nybyggnation. Boverket presenterade 2018 ett förslag till en ny klimatdeklarationslag där krav på klimatdeklaration&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;successivt föreslås så att åtgärder som minskar byggnaders klimat- påverkan vidtas. Utredningen bedömer att en sådan lag kommer leda till att användningen av förnybara material ökar, speciellt vid byg- gande av flerfamiljshus och allmännyttiga lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Eftersom dessa förslag nyligen lämnats av Boverket finns det inte skäl för utredningen att lämna ytterligare förslag på styrmedel som kan leda till ökat träbyggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Behov av FoU inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Kunskapsläget är relativt gott för samtliga åtgärder som diskuteras för ökad kolsänka eller minskade utsläpp. Det finns dock några om- råden där kunskapen kan behöva öka, framför allt vad gäller utsläpp från dränerad torvmark och effekten av klimatrelaterade störningar på skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Hur stora utsläppsminskningarna i samband med återvätning av dränerad torvmark kan bli beror på vilken typ av mark det rör sig om och vilket nytt tillstånd restaureringen leder till. Även om kunska- pen om utsläppens storlek generellt sett är relativt god finns fortsatt behov av forskning för att öka kunskapen om växthusgasbalanser för olika typer av torvmarker och för olika dräneringsnivåer samt effek- terna av att våtmark återskapas på dessa marker. Därför föreslår utred- ningen en riktad satsning på forskning och utveckling (FoU) om återvätning, inklusive direkt mätning av utsläpp för olika typer av torvmarker och pilotförsök. Skogsstyrelsen bör få ansvar att fördela medel som bör omfatta totalt 9 miljoner kronor &lt;NOBR&gt;2021–2023.&lt;/NOBR&gt; Utlys- ningarna ska vara tydligt riktade mot att öka kunskapen om växthus- gasbalanser på dränerad torvmark och hur utsläppen kan minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Skador på skog i samband med insektsangrepp, bränder och stor- mar är ett stort problem. Bedömningen är att sådana händelser kan komma att öka i ett förändrat klimat, men kunskapen om hur skogs- bruket kan anpassas och begränsa konsekvenserna av sådana hän- delser är bristfällig. Det finns därför ett stort behov av ökad forsk- ning om hur olika klimatinducerade skador på skog ska kunna begränsas. Utredningen föreslår därför att Skogsstyrelsen tilldelas totalt 6 miljoner kronor &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; att fördela genom riktade utlys- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft37"&gt;Uppföljning och redovisning av kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft26"&gt;Redovisningen av kompletterande åtgärder ska följa internationellt överenskomna regler. Det innebär att de åtgärder som föreslås av utredningen inkluderas under den markanvändningskategori (klimat- konventionen) eller bokföringsaktivitet (Kyotoprotokollet och EU) där den hör hemma i respektive redovisning. Det innebär t.ex. att beskogning av åkermark redovisas under &lt;SPAN class="ft62"&gt;mark som konverteras till skogsmark &lt;/SPAN&gt;enligt klimatkonventionen och &lt;SPAN class="ft62"&gt;beskogad mark &lt;/SPAN&gt;till EU samt att återvätning av skogsmark redovisas under &lt;SPAN class="ft62"&gt;skogsmark som förblir skogsmark &lt;/SPAN&gt;enligt klimatkonventionen och under &lt;SPAN class="ft62"&gt;bruk av skogsmark &lt;/SPAN&gt;till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;De uppföljningssystem som används av Sverige i dag för klimat- rapporteringen till FN och EU behöver utvecklas – dels för att bättre möta kraven i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;SPAN class="ft115"&gt;1&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; dels för att med större säker- het fånga in effekten av de åtgärder som utredningen föreslår. Den metodik som används i dag är till stor del baserad på stickprovs- undersökningar som lämpar sig bra på nationell nivå men som är sämre på att fånga in små förändringar och areellt mindre omfattande aktiviteter. Befintliga system kan kompletteras med bl.a. digitalt kartmaterial, fjärranalys, resultatredovisning av stöden inom lands- bygdsprogrammet och andra databaser från berörda myndigheter. I dag är Naturvårdsverket ansvarig myndighet för miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft117"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;och har också ansvar för att ta fram underlag för redovisning av växthusgasutsläpp till EU och till klimat- konventionen. Det är därför lämpligt att Naturvårdsverket får i upp- drag att ansvara för att följa upp och redovisa kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft37"&gt;Höga kvalitetskrav på bidraget från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft60"&gt;De olika bokföringsmodeller som hittills tillämpats inom LULUCF- sektorn under Kyotoprotokollet till klimatkonventionen och inom EU har haft som syfte att skapa incitament för att öka kolsänkan och minska utsläppen i sektorn. Men givet de bokföringsbegränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;och det faktum att inte alla aktiviteter varit obligatoriska, har egent- ligen bara reella incitament skapats för att minska utsläppen i sam- band med avskogning och att öka upptagen i samband med beskog- ning. Under den andra åtagandeperioden togs begränsningen på bokförda utsläpp från skogsbruk bort, vilket ger incitament att inte överavverka, samtidigt som möjligheterna till krediter för ökat upp- tag fortfarande begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; som gäller &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; bygger vidare på de principer som gäller för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, vilket innebär att det både finns incitament för ökad kolsänka och minskade utsläpp. Bidraget från beskogningsåtgärder har dock begrän- sats genom att aktiviteten bara får räknas under de 20 eller 30 första åren efter planteringstillfället. Dessutom kan överskottskrediter från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; användas för att balansera underskott i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn som regleras i ansvarsfördelningsförord- ningen&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. och överskottskrediter från den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn kan användas för att balansera nettoutsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Incita- menten för ökad kolsänka och minskade utsläpp bedöms öka med &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Utredningens utgångspunkt är att ökade nettoupptag eller mins- kade utsläpp för kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; får tillgodoräknas mot de nationella klimatmålen 2030, 2040 och 2045 som den additionella effekten av varje enskild här föreslagen åtgärd jämfört med om åtgärden inte hade genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;Hela den additionella effekten bör få tillgodoräknas, dock med förbehållet att målet om att &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inte ska ha några nettoutsläpp enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Om alla aktiviteter sammantaget, inklusive bidraget från de kom- pletterande åtgärderna, resulterar i ett nettoutsläpp får inget bidrag från de kompletterande åtgärderna i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; tillgodoräk- nas för att nå det nationella målet. Om de kompletterande åtgärderna bidrar till att nettoutsläpp undviks enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen,&lt;/NOBR&gt; dvs. om alla övriga aktiviteter genererar ett nettoutsläpp, ska bara den del som återstår när utsläppen balanserats få tillgodoräknas. Bidraget från de kompletterande åtgärderna påverkas således av ut- fallet av hela &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; gentemot &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet samt om ändring av för- ordning 525/2013/EU (Effort Sharing Regulation).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;mål. Samma förhållningssätt bör gälla för 2040 och 2045 relativt de eventuella regler som kommer gälla då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;För att uppfylla målen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas alla flöden i respektive aktivitet med i bokföringen – både förändringar som beror på de kompletterande åtgärder som föreslås här och föränd- ringar som sker av andra anledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;kapitel 6 om potentialer för åtgärder inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; be- skrivs möjliga kompletterande åtgärder som utredningen vill lyfta fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Detta avsnitt innehåller en genomgång av befintliga styrmedel och en diskussion om hur befintliga styrmedel kan behöva förändras och nya styrmedel skapas för att ge incitament till ytterligare åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Avslutningsvis diskuteras hur effekten av genomförda åtgärder dels förhåller sig till befintliga regler för bokföring inom EU och internationellt, dels bör redovisas i förhållande till målet om att upp- nå negativa utsläpp till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Jordbruksmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Befintlig styrning och behov av förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Jordbruket i Sverige påverkas i hög utsträckning av de incitament som ges genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Nuvarande politik gäller &lt;NOBR&gt;2015–2020&lt;/NOBR&gt; och inkluderar en rad olika stöd och ersätt- ningar som i första hand riktar sig till lantbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Inga av de befintliga stöden och ersättningarna på jordbrukssidan är direkt inriktade mot ökning av kollager eller minskning av utsläpp från åkermark och betesmark. Redan i dag finns dock incitament för åtgärder som kan leda till ökad kolsänka och minskade utsläpp inom jordbruket genom de olika stödsystem som finns och genom den rådgivning som erbjuds. Det primära syftet med de olika stöden, bl.a. inom landsbygdsprogrammet, är dock inte att öka kolinlagringen eller att minska utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Den befintliga rådgivningen på jordbruksområdet inom ramen för landsbygdsprogrammet erbjuder viss klimatinriktad rådgivning men den är mer inriktad på hur utsläppen från jordbruksverksam- heten kan minska än mot ökad kolinlagring. Rådgivningen inom &lt;SPAN class="ft10"&gt;Greppa Näringen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;inkluderar t.ex. växtföljder som kan leda till ökad mullhalt och kolinlagring. Befintlig rådgivning behöver fortsatt ut- vecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När det gäller åtgärder som är gynnsamma för kolinlagringen går det t.ex. att få stöd för att använda fånggrödor med det primära syftet att minska näringsläckaget. I en utvärdering av det pågående landsbygdsprogrammet konstateras dock att antalet sökande till er- sättningen för fånggrödor är betydligt lägre än förra programperio- den, troligen på grund av att regelverken ändrade förutsättningarna för lantbrukarna. Ersättning för fånggrödor söktes på 94 000 hektar 2018 medan målet var totalt 138 000 hektar. I flera län har dock minsk- ningen i fånggröda kompenserats av areal med insådd av vall eller mellangröda i förgröningsstödet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;För att öka användningen av fånggrödor bör reglerna ses över, och stödet bör riktas mot större arealer och omfattar fler grödor så att befintlig potential ges större möjligheter att realiseras under nästa programperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det finns även stöd för att skapa våtmarker men av andra skäl än att minska växthusgasutsläppen. När det gäller åtgärder på jordbruks- mark som inte längre används för livsmedels- och foderproduktion finns investeringsstöd för energiskogsodling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Det finns också stöd inom landsbygdsprogrammet som begrän- sar åtgärder i form av agroforestry och beskogning; t.ex. ges gårds- stöd till markägare som håller marken öppen, vilket betyder att möjligheterna till att marken beskogas minskar. Ett annat styrmedel som kan påverka om beskogning utförs är det stöd för skogsbete på mark som av länsstyrelsen klassas som skogsbetesmark. Skogsbetes- mark ska enligt länsstyrelsen innehålla inslag av gamla träd. Därför kan inte stöd ges till betesmarker med nyligen planterade träd utan endast till befintligt skogsbete eller till skogsmark som ställs om till betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Greppa Näringens &lt;/SPAN&gt;mål är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. &lt;SPAN class="ft184"&gt;Greppa Näringen &lt;/SPAN&gt;drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruksbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2018d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Noterbart är att det inom landsbygdsprogrammet fanns möjlig- heter för medlemsländerna att ge stöd till klimatåtgärder, t.ex. agro- forestry,&lt;SPAN class="ft110"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;även om Sverige har valt att inte inkludera denna möjlighet &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Agroforestry bedöms dock vara en åtgärd som troligen kan få stor acceptans, eftersom den inte behöver förändra landskapsbilden och inte bedöms ha samma påverkan på andra miljömål, t.ex. bio- logisk mångfald, som traditionell beskogning eller energiskogs- odling. Eftersom agroforestry i dag inte är en väletablerad åtgärd behövs utvecklad rådgivning på området. Som stöd för rådgivningen behöver kriterier utformas för vilken mark som är lämplig för agro- forestry och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärden utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i Livsmedels- strategin försämras. Stödsystemet inom kommande landsbygds- program behöver därför även inkludera ersättning för agroforestry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Ansökan om stöd för energigrödor inom gårdsstödet, mätt i antalet hektar, har minskat med cirka 30 procent mellan 2005 och 2018. Odlingen av salix har nästan halverats, från 13 300 hektar till 7 000 hektar. Poppel har däremot ökat, från cirka 200 hektar till drygt 1 700 hektar. Även hybridasp har ökat, från knappt 40 hektar till 700 hektar. Det finns också ett investeringsstöd för energi- skogsodling som även kan nyttjas för åtgärder på jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foderproduktion. Tren- den är dock tydlig att odlingen av energigrödor totalt sett minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Jordbruksverket har genomfört flera fältvandringar där man in- formerar om och uppmuntrar till odling av poppel och hybridasp, men trots flera informationsinsatser om möjligheten att söka inve- steringsstöd för odling av energigrödor har det varit svårt att få nya sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Jordbruksverket har under programperioden årligen tagit fram bidragskalkyler för bl.a. energigrödor för att ge lantbrukare en bild över lönsamheten för dessa. Dessa kalkyler visar att det är svårt att få lönsamhet i energigrödor, vilket är en trolig förklaring till att den odlade arealen minskat under senare år. Samtidigt visar olika odlings- försök att det finns goda förutsättningar att öka tillväxten för t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;23 § Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft9"&gt;poppel och därmed lönsamheten.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Snabbväxande lövträd som poppel och hybridasp kan kanske till och med bli ett alternativ och kom- plement till granen i skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Enligt aktuell statistik är söktrycket generellt lågt för de stöd inom lantbruksprogrammet som på något sätt berör åtgärder för ökad kolinlagring.&lt;SPAN class="ft110"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Marknadsaktörerna är en heterogen grupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Inom jordbruks- och skogsbrukssektorn är marknadsaktörerna en relativt heterogen grupp, vilket gör att möjligheten och intresset för att söka information om och sätta sig in i olika åtgärder kan vara begränsande, trots att åtgärderna i en del fall till och med kan vara företagsekonomiskt lönsamma. Detta gäller exempelvis åtgärder som kan bidra till en ökad kolinlagring i mark men även sådana som skulle kunna leda till att avgången av växthusgaser från torvmarker begränsas. Så kallade informationsmisslyckanden är vanliga inom dessa näringar tillsammans med andra närbesläktade s.k. beteende- misslyckanden.&lt;SPAN class="ft102"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En studie med primärt syfte att utveckla verktyg som kan värdera förändringar i stödjande och reglerande ekosystemtjänster kopplade till skötsel av jordbruksmark från både lantbrukarens och samhällets perspektiv har tagits fram av Naturvårdsverket. &lt;SPAN class="ft105"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Studien visar hur lantbrukares beslut i första hand rör deras produktion, vilken i sin tur reglerar nivån på ekosystemtjänster och åtgärder som är till nytta för samhället, t.ex. ökad kolinlagring. På gårdsnivå värderas pro- duktionen av markekosystemtjänster från lantbrukarens perspektiv. Metoderna har utvecklats av lantbrukare tillsammans med deras rådgivare och omfattar de mest ekonomiskt betydande grödorna. Resultaten visar att värdet för lantbrukarna av att investera i natur- kapital bl.a. beror på deras attityder till framtida vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft60"&gt;Jordbruksverket har genom enkäter undersökt hur viktig ersätt- ningsnivån är i relation till andra faktorer när lantbrukare planerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogsstyrelsen (2018c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.jordbruksverket.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;De barriärer som förekommer diskuteras bl.a. av den Europeiska kommissionen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/food-farming-fisheries/key_policies/documents/cap-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;specific-objectives-brief-5-agriculture-and-climate-mitigation_en.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;OECD (2017), ESO (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hedlund m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="p274dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34274x1.jpg/" id="p274img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;att ansluta sig till ett stödprogram. Många lantbrukare kan inte svara på varför de inte sökt vissa ersättningar, men ointresse och okunskap om ersättningarna anges som möjliga anledningar. Information och rådgivning kombinerat med ökade ersättningar kan därför vara mer effektivt än att enbart justera ersättningsnivån. Mellan var femte och var tionde lantbrukare anger dock att de inte söker ersättningar på grund av att ersättningsnivån är för låg, och det kan därför finnas skäl att höja ersättningsnivåerna för vissa ersättningar för att öka anslutningsnivån. Lantbrukare som har sökt ersättning anser gene- rellt att ersättningsnivån är viktig för beslutet att söka. Sammantaget tyder ovanstående på att lantbrukare har olika uppfattningar om hur stor ersättningsnivån bör vara för att det ska anses lönsamt att söka en ersättning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I vilken utsträckning och hur mycket stödet behöver öka för befintliga åtgärder måste dock utredas vidare i samband med att kommande landsbygdsprogram utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Beskogning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Här redovisas åtgärder som gäller beskogning av jordbruksmark som inte längre används för livsmedels- och foderproduktion samt mark som redan börjat växa igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Styrning och styrmedel för beskogning och behov av förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Att ta jordbruksmark ur jordbruksproduktion berörs i 12 kap. miljö- balken), där det framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion först efter anmälan till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön. Detta gäller dock inte om marken tas i anspråk för verksamhet vars tillåtlighet har prövats i särskild ordning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Befintliga styrmedel på området är inte direkt inriktade mot be- skogning som klimatåtgärd men det finns flera styrmedel som ändå bidrar till att skapa incitament för och emot beskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;12 kap. 9 § miljöbalken och 3 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft9"&gt;Gårdsstöd&lt;SPAN class="ft85"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;ges för att plantera energiskog på åkermark. Det inne- bär att skörd av poppel och hybridasp måste ske minst vart tjugonde år för att gårdsstöd för marken ska erhållas. Plantering av energiskog innebär inte att marken tas ur jordbruksproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft11"&gt;Gårdsstöd kan också vara ett incitament i motsatt riktning, efter- som stöd erhålls inom EU så länge marken hålls i gott skick. Det medför att marken inte får beskogas, även om ingen jordbrukspro- duktion sker på den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;landsbygdsprogrammet för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; finns ett investerings- stöd för plantor (poppel och hybridasp) och plantering av poppel och hybridasp. Det finns även investeringsstöd för stängsling av energiskogsodlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Energiskogsodling inom ramen för de stöd som ges inom lands- bygdsprogrammet hamnar i redovisningen under rubriken &lt;SPAN class="ft10"&gt;Brukad åkermark&lt;/SPAN&gt;. Intresset för att söka befintliga stöd är dock lågt enligt befintlig statistik (se kapitel 6.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;För aktiv beskogning genom plantering med traditionella skogs- träd finns inga styrmedel annat än att det enligt 5 § skogsvårdslagen (1979:429) krävs att ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt, om marken inte nyttjas eller om skogens tillstånd är uppenbart otill- fredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ofta växer marken igen genom passiv beskogning, dvs. självför- yngring, och det är upp till markägaren att bedöma om en investering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;aktiv beskogning är lönsam. Givet den investeringskostnad ny- etablering av skog innebär i förhållande till avkastningen är dock beskogning oftast en lönsam åtgärd. Det gäller både plantering av gran, men också självföryngrad björk samt andra mer snabbväxande lövträd, t.ex. hybridasp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Även om beskogning i utredningens förslag framför allt avser mark som redan tagits ur bruk är det viktigt att notera den målkon- flikt som finns mellan miljömålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap &lt;/SPAN&gt;och för- slaget om beskogning samt kopplingen till Livsmedelsstrategin. Ett rationellt och lönsamt betesdjursbaserat företagande behövs, särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;skogsbygder. Ofta är t.ex. mjölkgårdarna i dessa bygder beroende av stora arealer arrendemark. Förslag som minskar lantbrukarnas möjligheter att bedriva sin verksamhet påverkar möjligheten att nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;både Livsmedelsstrategin och skötsel av värdefulla betesmarker t.ex. enligt Natura 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;De marker som överges och växer igen är de marker som är minst produktiva på grund av läge och storlek, och skogsodling på dessa kan leda till minskad variation på landskapsnivå och minskad möjlig- het att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Aktörsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Markägarnas attityder till beskogning av jordbruksmark har under- sökts via litteraturstudier, intervjuer och diskussioner med forskare och handläggare samt 15 djupintervjuer med markägare.&lt;SPAN class="ft105"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Under- sökningen visar att planteringarna i samband med den satsning på beskogning som gjordes i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ofta blev eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finansiellt stöd snarare än av företagarintresse. Vid &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; 1995 återinfördes ett jord- bruksstöd och mycket av den omställda marken återgick till jord- bruksproduktion. Ägare av större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern &lt;NOBR&gt;40–65&lt;/NOBR&gt; år och innehavare av stor andel egen mark är de som främst tagit jordbruksmark ur produktion genom att plantera salix. Regelverket kring utarrendering av jordbruksmark utgör genom sin konstruktion ett hinder för beskogning, vilket blir påtagligt efter- som cirka 45 procent av jordbruksmarken är utarrenderad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Markägarna har löst sitt behov av rådgivning dels via olika orga- nisationer och företag, dels via internet. Dessa informationsvägar uppgavs fungera bra enligt cirka hälften av respondenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;De argument för plantering som nämndes vid intervjuerna var att skapa bättre arrondering genom att plantera igen insprängda åker- plättar och jämna till åkerkanter samt ren nyfikenhet och ambitionen att minska arbetsintensiteten i jordbruket. Planteringsbeslut tas inte sällan vid övertagande av fastigheten eller när arrenden upphör. I ett fall insåg man att det var fullt möjligt att plantera poppel eller hybrid- asp med bibehållet gårdsstöd. Man är ofta beredd att ta hänsyn till både grannars och allmänhetens synpunkter på hur marken brukas och menar att detta styr mot lövträd. I ett fall gav en granplantering upphov till uttalat missnöje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eriksson m.fl. (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Det tidigare trädesbidraget från EU som krävde årlig ansning av marken motverkade såväl aktiv beskogning som naturlig igenväx- ning, vilket också var avsikten. Även djurhållning, med behov av bete, motverkar beskogningen av jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Av intervjuerna framkom att beskogning sänker fastighetsvärdet på tätortsnära fastigheter, men även på mindre fastigheter i skogs- bygd. Det finns också en generell och ofta stark skepsis till att plan- tera igen marker som brutits av tidigare generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Markägarnas situation är inte stabil och Jordbrukspolitiken står inför stora förändringar. Ofta är ersättningsfrågan central för mark- ägaren, och flera av dagens alternativ för markanvändning skulle falla om stöden för dessa togs bort. Om flera större markägare får kun- skap om de ekonomiska incitamenten för att odla energigrödor kan exempelvis poppel komma att planteras i långt större utsträckning än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;en undersökning om attityder till plantering av energiskog ställdes frågan om vilka faktorer som skulle kunna öka intresset för odling av poppel, hybridasp och salix. Det svar som var mest frekvent var&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft9"&gt;”mer och bättre rådgivning”. För hybridasp framhölls ”högre bidrag och lägre kostnad för etablering” särskilt.&lt;SPAN class="ft85"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Återvätning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;Befintliga styrmedel för återvätning och möjlig styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Att anlägga våtmarker och göra andra förändringar av vattennivåer omfattas i de flesta fall av anmälnings- eller tillståndsplikt.&lt;SPAN class="ft102"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;För- utom krav på anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet kan även dispens från artskydd, biotopskydd eller andra områdesskydd krävas.&lt;SPAN class="ft102"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Dessutom krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett s.k. Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;SPAN class="ft102"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;För att få anlägga en våtmark behöver en anmälan om vatten- verksamhet göras till länsstyrelsen i de fall vattenområdet har en yta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hannerz och Bohlin (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 kap. 9 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;7 och 8 kap. miljöbalken, artskyddsförordningen (2007:845) och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 kap. 28 a § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;som inte överstiger 5 hektar.&lt;SPAN class="ft102"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Om ytan är större än 5 hektar krävs ett tillstånd, vilket söks hos mark- och miljödomstolen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena krävs där- emot varken tillstånd eller anmälan.&lt;SPAN class="ft102"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Det finns inga styrmedel direkt inriktade mot att minska växt- husgasutsläpp från dränerade torvmarker genom återvätning. Inom ramen för landsbygdsprogrammet ges dock stöd för anläggning och återskapande av våtmark samt ersättning för skötsel av våtmarker i odlingslandskapet. Syftet är inte primärt att minska växthusgas- avgången utan att bevara och förstärka biologisk mångfald som gynnas av vatten i landskapet eller att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom att rena vatten från växtnäringsämnen. Stödet omfattar kostnader för att anlägga eller restaurera våtmarken, inklusive projekteringskostnader och underlag som behövs för att få eventuella tillstånd för anläggningen. Insatsen bygger således på fri- villighet. I gällande villkor för stöd ingår däremot inga klimataspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar ska sökas senast året efter att länsstyrelsen har slutbesiktat och godkänt den anlagda eller restaurerade våtmarken. Miljöersättningen är en fast ersättning som är avsedd att ersätta en viss andel av förlorat mark- värde och de skötselkostnader som våtmarken ger upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Både antalet sökande och den areal för vilken man ansökt om våt- marksersättningen har ökat den senaste programperioden (2014– 2020) och målet att miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar ska omfatta 8 400 hektar per år har uppnåtts. Stöd för att skapa våtmarker på skogsmark har dock inte varit eftertraktat; där har det varit få ansökningar under programperioden. De som sökt stödet har därtill sökt det för att skapa dammar, kräftdammar och viltvatten, vilket inte är stödberättigat. Det har lett till många avslag och få bifall av stödet.&lt;SPAN class="ft115"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft42"&gt;Länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer kan också söka medel för att anlägga nya och restaurera befintliga våtmarker inom ramen för den s.k. våtmarkssatsningen inom den lokala naturvårds- satsningen (LONA). Syftet med våtmarkssatsningen är primärt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 kap. 12 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2018e).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;öka tillskottet till grundvattnet samt stärka landskapets egen för- måga att hålla kvar och balansera vattenflödena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Även inom satsningen Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), som syftar till att minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänligare fritidsbåtstrafik, kan stöd ges till anläggning av våt- marker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Förslag på styrning för återvätning av dikad torvmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;För markägaren innebär återvätning av produktiv mark förlorad inkomst och försämrat markvärde. Dessa förluster är dock betydligt mindre på impediment och på mark där produktionen är ringa. Åter- föring av dränerad torvmark till våtmark är således i allmänhet inte lönsam för markägaren, eftersom inkomsterna från våtmark är mycket låga. Om det bedöms vara samhällsekonomiskt motiverat att åter- väta mark i syfte att minska utsläppen av växthusgaser bör ett ekonomiskt stöd införas som kompensation till markägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;I redovisningen av ett regeringsuppdrag om återvätning&lt;SPAN class="ft115"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;föreslår Jordbruksverket ett ekonomiskt stöd för anläggning av våtmarker som syftar till att minska växthusgasutsläppen. Jordbruksverket före- slår även ersättning för skötsel i de fall det är tillämpligt samt råd- givning och konstaterar att stödvillkor och skötselersättningar kopp- lade till våtmarker oftast inte sträcker sig längre än 5 år (i vissa fall dock 20 år). Det finns juridiska utmaningar kring att säkerställa våtmarkens utformning och funktion över flera generationer. Ett framtida projekt med målet att återavvattna den anlagda våtmarken för odling eller bebyggelse skulle dock hindras av att markavvattning kräver tillstånd. Om klimatfrågan fortfarande är aktuell vid tillfället skulle därför tillstånd för markavvattning kanske inte beviljas, vilket skulle kunna säkerställa effekten av åtgärden. Problemen i framtiden handlar därför troligtvis om att de styrmedel som används måste konstrueras så att de säkerställer den nödvändiga skötseln i flera generationer framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft42"&gt;I samma riktning som Jordbruksverket, pekar det förslag som presenteras av myndigheter i samverkan i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen där man som ett insatsområde pekar ut just återvätning. Där föreslås att Skogsstyrelsen och länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2018c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;i samråd med Jordbruksverket får i uppdrag att utveckla en kost- nadseffektiv rådgivning för att bedöma återvätningsprojektens lämp- lighet och prioritering samt att intresserade markägare erbjuds gratis rådgivning och ersättning för genomförande och förlorat markvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Myndigheter i samverkan bedömer också att befintligt stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker som i dag finns inom lands- bygdsprogrammet bör kompletteras med ett nationellt stöd för att skapa ytterligare möjlighet att ersätta markägare vid återvätning av dikad torvmark. Stödet kan dock vara lägre i etableringsfasen och tills en bättre bedömning av kostnaden per arealenhet har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Givet de antaganden som gjorts om hur hög ersättningen behöver vara per hektar behöver befintligt stöd kompletteras genom att totalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;miljoner kronor per år avsätts för återvätning av dikad torvmark. Ersättningar för återvätningsinsatser placeras lämpligen inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;ramen för redan befintliga eller planerade åtgärder och administra- tiva system, exempelvis inom LONA som i dag ger stöd för återvät- ning med andra syften, t.ex. biologisk mångfald, ökade grundvatten- nivåer och minskad näringsutlakning. För att styra åtgärderna till den mark som ger klimatnytta till lägst kostnad krävs kriterier för att prioritera projekt samt incitament till markägaren i form av till- räckliga ersättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Aktörsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft26"&gt;I en intervjustudie om varför lantbrukare väljer att skapa våtmarker framgick tydligt att miljöfrågan var mycket viktig; våtmarker anläggs till största delen just utifrån miljöaspekter och estetiska aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Beslutet att skapa en våtmark är inte beroende av om gården är stor eller liten eller hur pass bra lönsamheten är – så länge mark- ägaren finner att våtmarken har mervärden spelar det ingen roll. De som inte ville anlägga våtmark motiverade detta med brist på pengar och intresse, att marken arrenderades eller att våtmarker för med sig skadegörare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Av intervjuerna framgick tydligt att ett flertal av informanterna tyckte att de ekonomiska stöden har betydelse för om våtmarker ska anläggas; att slopa stöden skulle antagligen snabbt resultera i att färre antal våtmarker anläggs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogsmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;Befintliga styrmedel och vägen framåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;I dagsläget finns inga direkt riktade styrmedel som främjar ett ökat nettoupptag i skogen eller minskar utsläppen av växthusgaser från dränerad torvmark. Det finns dock ett antal styrmedel inom skogs- sektorn och på miljöområdet som påverkar utvecklingen av upptag och utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Skogsvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den bio- logiska mångfalden behålls.&lt;SPAN class="ft105"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;En skogsskötsel med åtgärder som anpassats till växtplatsens krav på god miljö och som skapar förut- sättningar för robusta och vitala skogar med hög tillväxt är gynnsam för kolinlagring i skogsbiomassa och produktion av biomassa för att ersätta fossila bränslen och energikrävande material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Avverkningsnivån har på kort och medellång sikt stor inverkan på det årliga nettoupptaget i de svenska skogarna, och även om det saknas styrmedel som begränsar avverkningen på en övergripande nivå finns begränsningar i lagstiftningen som gäller bestånd och brukningsenheter. Till skydd för den yngre skogen får Skogsstyrel- sen meddela föreskrifter om att trädbestånd under viss ålder inte får avverkas.&lt;SPAN class="ft105"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;För barrdominerade bestånd varierar lägsta slutavverk- ningsålder mellan 45 och 100 år beroende på produktionsförmåga och geografisk belägenhet. På brukningsenheter som är större än 50 hektar måste den skog som kan föryngringsavverkas ransoneras; här får högst hälften av skogsmarken utgöras av kalmark och skog som är yngre än 20 år. För brukningsenheter som är större än 1 000 hektar finns ytterligare begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Avverkning på produktiv skogsmark ska vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling.&lt;SPAN class="ft115"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1 § skogsvårdslagen (1979:429).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;10 § andra stycket skogsvårdslagen och 11 § 1 p skogsvårdsförordningen (1993:1096).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;10 § första och andra stycket skogsvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;till vara på ett godtagbart sätt, om marken inte används eller om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande.&lt;SPAN class="ft110"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Om det finns en skyldighet att anlägga ny skog ska sådd, plantering eller åtgärder för naturlig föryngring ha utförts senast under det tredje året räknat från det år när skyldigheten uppkom.&lt;SPAN class="ft110"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Kvävegödsling ökar tillväxten i skogsbiomassa och kolinlagringen i marken. Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd till skogsvårdslagen finns dock vissa begränsningar för skogsgödsling med kvävegöd- selmedel.&lt;SPAN class="ft110"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Produktionshöjande åtgärder som klonskogsbruk och etablering av främmande trädslag som contortatall är endast tillåtet på en viss andel av skogsmarken.&lt;SPAN class="ft110"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö där människans rätt att förändra och bruka naturen är knuten till ett förvaltaransvar. I balken finns bl.a. regler som ska trygga en god hushållning med mark- och vattenresurser.&lt;SPAN class="ft102"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Miljö- balkens regler ska tillämpas vid all verksamhet och alla åtgärder som har betydelse för balkens mål, och alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler i 2 kap. miljöbalken iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;I 11 kap. miljöbalken finns bl.a. bestämmelser om markavvatt- ning, dvs. åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten eller åtgärder som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål.&lt;SPAN class="ft110"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5 § första stycket skogsvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 § skogsvårdsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 7 kap. 26 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2 kap. 28 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;1 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;11 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Markavvattning får inte utföras utan tillstånd,&lt;SPAN class="ft105"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;och regeringen får förbjuda markavvattning som skulle kräva tillstånd i områden där det är särskilt angeläget att våtmarkerna bevaras. Regeringen har med- delat förbud mot markavvattning i flera områden i landet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Läns- styrelsen får dock meddela dispens från ett sådant förbud om det finns särskilda skäl. Om dispens meddelas krävs tillstånd för utföran- det av markavvattningen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Tillstånd prövas av länsstyrelsen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Markavvattningen i Sverige har minskat sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början och sker nu i mycket liten omfattning. Av nuvarande skogsmark är 1,5 miljoner hektar markavvattnad torvmark, varav 300 000 hektar förblivit impediment med en produktion under en skogskubikmeter per år och hektar. Innan minskningen skedde genomfördes ett stort antal markavvattningsprojekt. Stora arealer torvmark är därför dik- ningspåverkade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Utredningens bedömningar om åtgärder inom skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Åtgärder och utvecklingen på skogsmark kan få stor effekt på växt- husgasbalansen, samtidigt som de åtgärder som diskuteras för ökad produktion respektive ökat skydd av skog i stor utsträckning mot- verkar varandra. Det gör att åtgärder för ökad virkesproduktion måste balanseras mot de åtgärder som krävs för att nå andra miljökva- litetsmål, t.ex. om ökat skydd, och vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Projektet &lt;/SPAN&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;SPAN class="ft26"&gt;som koordineras av Skogsstyrelsen bedöms av utredningen kunna leda till att lämpliga hållbara åtgärder som gynnar kolsänkan på olika tidshorisonter kom- mer till stånd genom de olika insatsområdena som föreslås. Strävan att nå miljömålet &lt;/SPAN&gt;Levande skogar &lt;SPAN class="ft26"&gt;bedöms leda till att större arealer produktiv skogsmark undantas från virkesproduktion, vilket leder till ökad kolsänka om det samtidigt leder till att de totala avverk- ningsnivåerna i Sverige minskar. Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har föreslagit en bristanalys inom ramen för miljömålsarbetet, vilket skulle kunna leda till tydligare rekommen- dationer om hur stora arealer som behöver undantas från virkes- produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 kap. 13 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4, 4 a, 4 b och 4 c §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;11 kap. 14 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;5 § förordningen om vattenverksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Skogsutredningen 2019 (M 2019:02) ska enligt direktiven analy- sera vilka åtgärder som krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Det kan leda till re- kommendationer om åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och ge underlag till bristanalysen för &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Givet att dessa två processer pågår, att utfallet fortfarande är oklart och att de skogspolitiska målen inte ger tydlig vägledning för hur skogsbruket ska bidra i klimatarbetet, väljer utredningen att inte föreslå några kompletterande åtgärder för ökad kolsänka på skogs- mark. Utredningen bedömer dock att båda processerna kommer leda till åtgärder som på sikt gynnar kolinlagringen utifrån olika tids- horisonter. Skogsmark berörs dock av åtgärder när det gäller beskog- ning och återvätning, och där har utredningen valt att lägga förslag på styrmedel för att åstadkomma ökad kolsänka och minskade utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Däremot bör möjligheter skapas för de skogsägare som är intres- serade av att bedriva ett mer klimatinriktat skogsbruk. Det skulle kunna åstadkommas genom att rådgivning utvecklas kring de insats- områden som nämns i &lt;SPAN class="ft45"&gt;Samverkansprocess skogsproduktion &lt;/SPAN&gt;och som bedöms leda till ökad kolsänka utan att nämnvärt påverka råvaru- produktionen och möjligheterna att ersätta fossila bränslen och fossilintensiva material. Där bör underlag utvecklas för rådgivning om vilka åtgärder, t.ex. tillväxthöjande åtgärder och ökad naturhän- syn på produktiv skogsmark, som kan leda till ökad kolinlagring inklusive minskade utsläpp genom återvätning för att markägare ska kunna ta med klimataspekten i sina beslut om hur skogen ska skötas. Rådgivningen bör även innefatta hur markägarna bör agera för att minska klimatrelaterade skogsskador och i övrigt vidta klimatanpas- sande åtgärder för att säkra produktionen för bibehållen kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft37"&gt;Aktörsanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Om åtgärder för att öka kolinlagringen eller minska utsläppen ska komma till stånd beror mycket på vilka drivkrafter skogsägarna har för att äga och sköta sin skog. &lt;SPAN class="ft110"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Eftersom ägarstrukturen för skogen i Sverige är väldigt varierad kan de åtgärder som är lämpliga för ökad kollagring locka skogsägare på olika sätt. Vilka skogsägare det gäller, och vilka nätverk och orga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Keskitalo (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="p285dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34285x1.jpg/" id="p285img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;nisationer som påverkar dem i deras skogsägande, är därmed av stor betydelse för hur de kan tänkas hantera olika incitament för för- ändrad skogsskötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Medan skogsnäringen är en väl etablerad och organiserad näring är skogsägarna till viss del en grupp i förändring. De som äger skog är t.ex. ofta äldre än genomsnittet av befolkningen. Allt fler skogs- ägare bor i urbana områden och har därmed ofta en annan huvud- saklig inkomst än av sin skog. Det innebär att de köper skogliga tjänster, t.ex. röjning av skog och annan skötsel av skogen. Många skogsägare bor visserligen fortfarande nära sin skog, men även dessa har ofta en annan huvudsaklig inkomst än av sin skog och köper skogliga tjänster.&lt;SPAN class="ft110"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Skogsägarna värderar ofta också andra aspekter av sin skog än just skogen. Studier har visat att många även diskuterar betydelsen av stugan eller huset som eventuellt finns på fastigheten samt sociala nätverk knutna till själva platsen där fastigheten är belägen, när de diskuterar sin skogsfastighet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Den stora skillnaden mellan olika typer av skogsägare är att det sätt på vilket de värderar sin skog beror på storleken på fastigheten. De som äger mycket skog tenderar att satsa mer på det ekonomiska ägandet och skogsskötseln för ekonomiska värden än vad som är fallet för mindre och mellanstora skogsägare.&lt;SPAN class="ft105"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Det är alltså sannolikt att det finns skogsägare som inte identi- fierar sig som skogsägare och som inte känner sig bekväma med att diskutera skogsbruksplaner och liknande på ett fackmässigt sätt, utan som har sin skogsfastighet av helt andra orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Detta har bl.a. lett till att skogsägarföreningar och andra som säljer skogstjänster börjat utarbeta nya sätt att nå ut till ägare av skog. Exempelvis går det inte att bedriva uppsökande verksamhet på plats om skogsägarna inte bor där, och man behöver kanske kom- plettera med informationsträffar för skogsägare i de större städerna eller skicka ut information till nya skogsägare. Information behöver också vara lättfattlig och kanske i ökande grad fri från alltför fack- mässigt språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Westin m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Westin m.fl. (2017), Bergstén &amp; Keskitalo in press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Westin m.fl. (2017), Nordlund &amp; Westin (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den mer begränsade kunskapen om traditionell skogsskötsel bland nya skogsägare, vilka kanske bor i städer eller på en annan plats än där deras skogsfastighet är belägen, gör dock att skogsägare blir allt mer utlämnade till den information de får. Ofta kommer denna information från skogsägarföreningar eller skogsindustrin, och efter- som skogsbolagen vill köpa timmer kanske inte den typen av infor- mation alltid tar upp alla de faktorer som skogsägarna kan vara intresserade av. Skogsägarna kanske inte heller alltid kan bedöma den information de får och hur väl t.ex. förslag till åtgärder passar de önskemål skogsägaren har. De kanske inte heller är så förtrogna med alla aspekter av fastigheten att de kan bedöma hur förslag kommer att påverka dem, var avverkningen ska genomföras i landskapet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller åtgärder inom skogsbruket har alltså skogsägar- föreningar som bidrar med planeringsstöd och är utförare av åtgär- der, tillsammans med Skogsstyrelsen som informerar om krav och råd, stort inflytande över vilka åtgärder som faktiskt genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Genom riktad information har såväl skogsägarföreningar som skogsindustrin stort inflytande över skogsägarnas ageranden, även om de kan ha andra mål än skogsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;När det gäller produktionshöjande åtgärder kan en större poten- tial finnas inom familjeskogsbruket, eftersom storskogsbruket har absoluta krav på ekonomisk lönsamhet och redan utför så många åtgärder som är möjligt. Bland små skogsägare kanske det även finns ett större intresse att bidra till klimatåtgärder, eftersom syftet med skogsägandet inte nödvändigtvis är att producera timmer av ekono- miska skäl och skogsägandet kan därtill ha en grund i ett allmänt miljöintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Att dessa mindre skogsägare ska genomföra kostsamma åtgärder är dock inte sannolikt, utan för att investeringar i skogsvårdande åtgärder ska komma till stånd krävs att investeringen är lönsam och att utfallet av investeringen känns säker. Här spelar trygghet i ägande- rätten en central roll. Om skogsbruket inte är lönsamt blir dock investeringsviljan svag, särskilt för familjeskogsbruket, även om de långsiktiga utsikterna förefaller goda. Det är lättare att investera om det redan finns intäkter från verksamheter på fastigheten än om pengar måste lånas för långsiktiga investeringar i skogsvård. Det gör att en lönsam skogsindustri på kort och lång sikt också är viktig, eftersom det ytterst är industrin och konsumenterna som sätter vär- det på skogsråvarorna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft8"&gt;För att få stort genomslag för tillväxthöjande åtgärder krävs änd- ringar i regelverk och allmänna råd, samtidigt som det för vissa åt- gärder finns skogsägare med tydliga drivkrafter mot att dessa ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;När det gäller återvätning, oavsett marktyp, handlar det ofta om produktionsbortfall av någon form, och då är ekonomisk ersättning en förutsättning för att åtgärden ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Avskogning och annan markanvändningsförändring som orsakar växthusgasutsläpp – exploatering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Av de utsläpp som redovisas inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bidrar växt- husgasutsläpp i samband med permanent överföring av skogsmark och åkermark till bebyggd mark med drygt 2,5 miljoner ton koldi- oxidekvivalenter per år. Hur mycket dessa utsläpp kan minskas genom åtgärder för att t.ex. styra exploatering till annan mark eller att begränsa den areal som årligen exploateras har inte kunnat beräk- nas på ett tillförlitligt sätt. Med hänsyn till vad marken omförs till finns dock goda skäl att försöka begränsa utsläppen och potentialen kan anses vara relativt stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Styrmedel och förslag på utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Att omvandla skogs- eller jordbruksmark till exploaterat område omfattas normalt av 12 kap. miljöbalken. Exploateringen ska an- mälas till länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, och det underlättar om ett sådant samråd kan ske samtidigt som sam- rådet inför framtagande av detaljplanen enligt 5 kap. plan- och bygg- lagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det finns inga styrmedel direkt inriktade mot att begränsa växt- husgasutsläppen i samband med att markanvändning förändras. Trafikverket gör klimatkalkyler där framför allt förlusten av bio- massa i avverkade träd i samband med markexploatering ingår. Syftet är att få en överblick över utsläppens storlek i förhållande till andra utsläpp från verksamheten eller de utsläpp som förväntas ske från trafiken när t.ex. en ny väg är färdigbyggd. Det är dock oklart huruvida sådana klimatkalkyler påverkar den slutliga markexploateringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Eftersom de sammantagna utsläppen i samband med exploatering är stora finns ett stort behov av att dels öka kunskapen om hur växt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="p288dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34288x1.jpg/" id="p288img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;husgasutsläppen påverkas av förändring av markanvändningen, dels hur permanenta kolförrådsförluster i samband med exploatering av jordbruksmark, skogsmark och våtmark kan minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utsläpp och permanenta kolförrådsförluster bör kunna minskas genom att styra exploateringen till annan mark där påverkan på växt- husgasbalansen är mindre eller ingen alls. Utsläppen kan också minskas genom att en mindre areal nyttjas än vad som ursprungligen plane- rats. Exempel på styrning kan vara att utsläppen kostnadsbeläggs eller att bestämmelser införs om ekologisk kompensation, dvs. att markexploatören vidtar kompensationsåtgärder för ökad kolsänka eller minskade utsläpp motsvarande de åstadkomna utsläppen i sam- band med exploateringen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Möjligheterna med att styra exploateringsprojekt mot minskad klimatpåverkan och effekterna av sådan styrning behöver dock ut- redas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Avverkade träprodukter (HWP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Potentialen att öka kolsänkan i avverkade träprodukter handlar i princip uteslutande om att öka inlagringen i långlivade produkter, dvs. sågade trävaror och träbaserade skivor. För att påverka Sveriges redovisning av växthusgasutsläpp kan detta framför allt åstadkom- mas genom att mer trä av svenskt ursprung används vid uppförande av olika typer av byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Befintliga styrmedel och hinder för ökat träbyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Tidigare byggregler ställde krav på obrännbara byggmaterial, vilket innebar ett hinder från att bygga större byggnader i trä. Dessa regler ersattes 1995 med regler som omfattade funktionskrav på bygg- nader, vilket innebar att träbyggnader kunde uppföras i mer än två våningar. Det finns alltså inga egentliga hinder i dagens byggregler mot att öka träbyggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Ett hinder för att bygga i trä är däremot att kommunala detalj- planer oftast reglerar byggnadernas höjd i stället för antal våningar, vilket hämmar val av trä i stommen på grund av att träbjälklagen tenderar att bli något tjockare och att man därför inte får plats med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Andersson, Joelsson (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="p289dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34289x1.jpg/" id="p289img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;samma antal våningar inom stipulerad höjd. Reglering av nockhöjd eller totalhöjd i detaljplaner konkurrerar därför ut industriella trä- projekt som ofta har ett tjockare bjälklag, eftersom trä som stom- material till ett hus medför att huset kan tappa en våning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För att skapa bättre möjligheter att bygga flervåningshus i trä skulle specifikationen i detaljplanen kunna ange våningshöjd eller antal våningar i stället för totalhöjd, vilket är något som vissa kom- muner redan börjat tillämpa. Att göra förändringar i befintliga detalj- planer är dock ett omfattande arbete, vilket begränsar möjligheterna till lätta påbyggnader på befintliga byggnader. I detaljplanerna saknas också möjlighet att ställa krav på material eller klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det finns inte heller några styrmedel direkt inriktade mot att öka mängden trä i byggnader. Däremot innebär kunskapsbrist, låg för- ändringsbenägenhet i byggsektorn och negativa uppfattningar om materialet hinder för utvecklingen mot ökat träbyggande. I dag finns dessutom ett för stort fokus på kortsiktig lönsamhet i byggandet, vilket leder till lösningar som minskar enskilda aktörers, materials och funktioners kostnader i stället för att öka den långsiktiga håll- barheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;När det gäller initiativ till att bygga mer i trä i offentlig regi beror dessa nästan enbart på om det finns vilja från bolagens ledning och vilka direktiv de får från kommunen. Framför allt många mindre kommuner saknar rätt resurser och tillräcklig kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Ett hinder för lägre klimatpåverkan från bygg- och fastighets- sektorn är bristande kunskap om att beräkna en byggnads klimat- utsläpp och brist på kunskap om livscykelanalys som metod att bedöma en byggnads klimat- och miljöpåverkan över hela dess livs- längd. Ytterligare ett hinder är att det inte finns någon direkt affärs- nytta med att bygga med mindre klimatpåverkan.&lt;SPAN class="ft102"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det är därför fortsatt viktigt att informera och sprida kunskap om modernt industriellt träbyggande. I detta har Föreningen Trä- stad och den finansiering som föreningen fick 2017 varit av stor vikt för träbyggandets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Boverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="p290dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34290x1.jpg/" id="p290img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Boverkets uppdrag om hållbart byggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft42"&gt;Boverket har i redovisningen av ett regeringsuppdrag analyserat fyra nya styrmedel för minskad klimatpåverkan från byggprocessen.&lt;SPAN class="ft115"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Information om livscykelanalyser för byggnader, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;vilket innebär att Boverket fortsätter att utveckla vägledning om livscykelanalyser för byggnader med syfte att öka kunskapen om klimatberäk- ningar, så att de används vid projektering av byggnader och så att efterfrågan på specifik information om klimatutsläpp från bygg- produkter ökar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Klimatdeklaration för byggnader, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;där ett syfte är att öka med- vetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan, för att på sikt styra mot en minskning av denna. Ett annat syfte är att mildra och överbrygga den obalans i information om byggpro- dukters klimatpåverkan som finns mellan aktörer i byggherrar och tillverkare av byggprodukter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Myndigheters arbete med att minska klimatutsläpp från byggnader, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;där Boverket föreslår att regeringen uppmanar alla myndigheter att arbeta med att minska klimatpåverkan från bygg- och fastig- hetssektorn. Detta kan enligt Boverket uttryckas i regleringsbrev eller i särskilt regeringsuppdrag för att inte förlora i prioritet. Rapporteringen skulle kunna bli en del i Naturvårdsverkets sam- manställning av miljöledning i staten. Förslaget berör de myndig- heter som är fastighetsägare, byggherrar och hyresgäster och bör kunna genomföras omgående. Syftet med att myndigheter går före är att öka kunskapen om hur byggnaders klimatpåverkan beräknas i ett livscykelperspektiv och att öka efterfrågan på till- förlitliga data. Kunskapen kan sedan spridas till fler aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Kriterier för livscykelanalyser vid offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;, där Bo- verket föreslår att Upphandlingsmyndigheten och Boverket får i uppdrag att i samverkan ta fram kriterier för offentlig upphand- ling i syfte att minska utsläpp av växthusgaser från byggnader. Dessa kriterier kompletterar Upphandlingsmyndighetens frivil- liga kriterier som offentliga upphandlare kan använda för att ställa miljökrav vid upphandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Boverket (2018b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="p291dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34291x1.jpg/" id="p291img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;I Boverkets rapport beskrivs ytterligare tre styrmedel som Boverket bedömer kommer att leda till lägre klimatpåverkan från byggnader. Förslagen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;gränsvärden för klimatutsläpp från nya byggnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;bonus malus för byggnader och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;investeringsstöd till byggherren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft42"&gt;I en kompletterande redovisning av samma regeringsuppdrag före- slår Boverket en ny klimatdeklarationslag.&lt;SPAN class="ft115"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Det finns inte någon lag i Sverige som ställer krav på redovisning av utsläpp av växthusgaser från byggnader, vare sig under byggskedet eller under användnings- skedet. Boverket förslår därför att regler införs med krav på en klimat- deklaration av byggnader för att minska klimatpåverkan från nya byggnader. Syftet med lagen är initialt att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan genom att identifiera, kvantifiera och beräkna klimatpåverkan. Krav på en klimatdeklaration är ett sätt att styra mot ett ökat lärande om livscykelanalyser och om vad som är särskilt viktigt ur klimatsynpunkt. Syftet är även att ge insikter till de olika aktörerna i byggprocessen och hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Boverket föreslår att krav på klimatdeklaration gäller vid upp- förande av byggnader (dock med vissa undantag) och genomförs i etapper för olika byggnadstyper. Boverket föreslår vidare att fler- bostadshus och lokaler inledningsvis omfattas av krav på klimat- deklarationer. För övriga byggnader, däribland småhus, är det rim- ligt att kraven kan börja gälla två år senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I rapporten lämnas även förslag om en förordning om klimat- deklaration av byggnader. Förslaget bygger på att en miniminivå av klimatdeklaration för byggnader ska införas för i princip samtliga byggnader. Att utgångspunkten är att alla byggnader ska omfattas beror på att det är viktigt att öka medvetenheten om klimatpåverkan vid byggande. För att det ska vara möjligt att nå klimatmålet 2045 behöver flera byggaktörer vidta åtgärder för att minska byggnaders klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Boverket (2018b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Redovisning, uppföljning och tillgodoräkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft44"&gt;av kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Detta avsnitt redogör för befintliga regelverk och diskuterar hur kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör få tillgodo- räknas mot det nationella målet om nettonollutsläpp till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Först beskrivs hur &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; hanteras i dag, sedan disku- teras olika alternativ till dels hur effekten på utsläpp och upptag av kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan följas upp, dels hur de bör tillgodoräknas mot de nationella målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;LULUCF-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; reglerar hur &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ska inklu- deras i EU:s klimat- och energiramverk &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Förordningen definierar vilka &lt;NOBR&gt;LULUCF-kategorier,&lt;/NOBR&gt; dvs. marktyper, som ingår och hur förändrade utsläpp och upptag från dessa marktyper ska redo- visas. Bruk av skogsmark bokförs relativt en skoglig referensnivå baserad på historisk skogsskötsel där bokföringen för alla kolpooler, utom död ved och långlivade träprodukter, begränsas av ett tak mot- svarande 3,5 procent av Sveriges basårsutsläpp. Bruk av åkermark, betesmark och våtmark bokförs relativt de genomsnittliga netto- upptagen eller nettoutsläppen för basperioden &lt;NOBR&gt;2005–2009.&lt;/NOBR&gt; Beskogad mark och avskogad mark bokförs för hela nettoupptaget under en &lt;NOBR&gt;20-årsperiod&lt;/NOBR&gt; (eller &lt;NOBR&gt;30-årsperiod&lt;/NOBR&gt; för beskogad mark om det kan moti- veras). Olika marktyper har alltså olika bokföringsregler och referens- nivåer. Syftet med förordningen är att ge incitament till ytterligare åtgärder för att öka upptag och minska utsläpp inom sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; anger ett specifikt mål för LULUCF- sektorn som innebär att de bokförda utsläppen inte får överstiga de bokförda upptagen i sektorn (artikel 4). Det innebär att om det sam- manlagda bokförda resultatet för alla marktyper blir ett nettoutsläpp så måste detta balanseras så att nettot blir noll. Detta kan göras genom att nyttja de flexibiliteter som kopplar ihop &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn med den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn &lt;NOBR&gt;(ESR-sektorn),&lt;/NOBR&gt; vilken regleras i ansvarsfördelningsförordningen. Om det bokförda resultatet där- emot blir ett nettoupptag kan en bestämd del av överskottet, givet vissa restriktioner, användas för att nå målen i förordningen. Oavsett om åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; leder till stora bokförda ökningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;av nettoupptaget i sektorn totalt sett så får endast 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter för perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030,&lt;/NOBR&gt; dvs. i genomsnitt 0,49 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, användas för att möta Sveriges åtagande enligt ansvarsfördelningsförordningen om utsläpps- minskningarna i övriga sektorer inte är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Ytterligare en flexibilitet finns för brukad skogsmark som inne- bär att om det finns överskottskrediter från denna aktivitet bland medlemsstaterna så kan de användas för att kompensera eventuella bokförda utsläpp från aktiviteten. Sverige får använda sådana över- skottskrediter upp till 47,5 miljoner ton koldioxid, dvs. i genomsnitt 4,75 miljoner ton koldioxid per år under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Bokföringen av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och det bidrag sektorn kan ge för att möta Sveriges åtagande inom EU &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; begränsas så- ledes av reglerna i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Alla åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som leder till ökat upptag eller minskade utsläpp bidrar dock till att målet för den samlade LULUCF- sektorn nås, dvs. att sektorn inte ska generera några nettoutsläpp ut- ifrån gällande bokföringsregler för respektive marktyp eller aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;EU:s klimatramverk, inklusive &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; regler om hur ökad kolsänka och minskade utsläpp ska bokföras, gäller fram till 2030; det är långt ifrån givet att de regler som gäller &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; ska vara rådande när en avräkning ska göras mot 2045 enligt Sveriges långsiktiga nationella mål. Det är dock rimligt att anta att ett lik- nande system används för bokföring av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inom EU även efter 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kyotoprotokollets regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Regelverket under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (2013– 2020) liknar i stort sett det regelverk som kommer att gälla inom EU &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Utsläpp och upptag från brukad skogsmark bokförs mot en framåtsyftande referens där den bokförda mängden begränsas av ett liknande bokföringstak som inom EU:s nya regelverk. Bruk av åkermark, betesmark och våtmark bokförs mot basåret 1990. Den största skillnaden jämfört med det nya regelverket gäller beskogning och avskogning. Utsläpp och upptag för dessa aktiviteter redovisas under Kyotoprotokollet för hela den beskogade respektive avskogade arealen som tillkommit sedan 1990.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Sveriges nationella mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;I Sveriges nuvarande etappmål för utsläppsminskningar, vilka be- skriver hur mycket utsläppen behöver minska till 2020, ingår bara de sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen samt en- heter från utsläppsminskningar i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Mot etappmålen 2030 och 2040 samt mot det långsiktiga målet 2045 får åtgärder som ökar upptag respektive minskar utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; användas som kompletterande åtgärder för att Sverige ska nå målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 samt för att nå negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;EU:s långsiktiga klimatstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;I underlaget till EU:s långsiktiga lågutsläppsstrategi (se kapitel 5.3) ingår &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i sin helhet för att EU gemensamt ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050. Två scenarier beskrivs där utsläppsminskningen anses tillräckligt snabb för att &lt;NOBR&gt;1,5-graders-&lt;/NOBR&gt; målet kan nås – ett med något ökat nettoupptag i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; (1.5 TECH) och ett där nettoupptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ökar på ett mer betydande sätt (1.5 LIFE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Parisavtalets regelbok&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I den regelbok för klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) som be- slutades i Katowice i december 2018 lämnas utrymme att inkludera hela &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; när länderna ska uppnå de mål som aviserats i de nationella klimatplanerna. Hur sektorn redovisas och följs upp avgörs av hur den inkluderats i parternas nationella klimatplaner. Det är dock sannolikt att ett system för inkluderande av LULUCF- sektorn kommer innehålla någon form av begränsningar, för om hela nettoupptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; tillgodoräknas kan incitamenten för att begränsa utsläppen inom andra sektorer minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Det finns dessutom en diskrepans i hur kolsänkan representeras i de modeller som forskarna använder för att analysera hur utsläppen kan minska i enlighet med globala 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-graders&lt;/NOBR&gt; mål och hur de beräknas enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-rapporteringen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft11"&gt;I de modeller som FN:s klimatpanel IPCC använder i sina scena- rier räknas en betydligt mindre del av kolsänkan som antropogen, jämfört med den beräkning av upptag och utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn som länderna gör i rapporteringen till EU och klimatkonven- tionen. Det för med sig att nettonollutsläpp, och därefter netto- negativa utsläpp, behöver uppnås betydligt tidigare om hela sänkan räknas med enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-redovisningen&lt;/NOBR&gt; jämfört med resultaten från &lt;NOBR&gt;IPCC-modelleringarna.&lt;/NOBR&gt; Det talar för att inte hela sänkan bör räknas med, alternativt att årtalet för nettonollutsläpp bör flyttas fram i tiden (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Förslag till tolkning av vad som ska kunna tillgodoräknas från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; för att nå utsläppsmålen 2030, 2040 och 2045 och uppföljning av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;De olika bokföringsmodeller som tillämpats inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn under Kyotoprotokollets båda åtagandeperioder har haft som syfte att skapa incitament med hög miljöintegritet för att öka kol- sänkan och minska utsläppen i sektorn. Utifrån rådande förhand- lingssituation när beslut togs för dessa båda perioder har dock olika bokföringsregler, inklusive bokföringsbegränsningar, etablerats för olika aktiviteter. Givet dessa bokföringsbegränsningar och det faktum att inte alla aktiviteter varit obligatoriska har reella incitament egent- ligen bara skapats för att dels minska utsläppen i samband med av- skogning, dels öka upptagen i samband med beskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod infördes en skog- lig referensnivå så att direkta effekter av förändringar i skogsbruket skulle fångas in. Under den andra åtagandeperioden togs dock begräns- ningen på bokförda utsläpp från skogsbruk bort, vilket ger incita- ment att inte överavverka samtidigt som möjligheterna till krediter för ökat upptag fortfarande begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; bygger vidare på de principer som gäller för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Genom LULUCF- förordningen har incitament för ökad kolsänka och minskade ut- släpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; skapats genom att sektorn sammantaget inte får generera några bokförda nettoutsläpp. Det finns också möj- lighet att använda överskott i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; för att balansera underskott i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Incitamenten för ökad kolsänka och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;minskade utsläpp bedöms öka jämfört med regelverket &lt;NOBR&gt;2013–2020,&lt;/NOBR&gt; trots att den mängd överskottskrediter som kan användas i &lt;NOBR&gt;ESR-sek-&lt;/NOBR&gt; torn är kraftigt begränsad och dessutom (än så länge) inte får inklu- dera krediter från brukad skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningens direktiv lyfter fram regeringens bedömning i pro- positionen &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige &lt;/SPAN&gt;(prop. 2016/17:146) om att en ökning av kolsänkan bör beräknas enligt internationellt beslutade regler. Vidare nämner direktivet att nettoupptag utöver &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; krav om bibehållet nettoupptag bör kunna räknas som kompletterande åtgärd för uppfyllandet av Sveriges natio- nella etappmål inom klimatramverket. Utredningen ska också under- söka, föreslå och motivera en tolkning av hur de svenska klimatmålen förhåller sig till regelverket på EU- och &lt;NOBR&gt;FN-nivå&lt;/NOBR&gt; vad gäller eventuella kvantitativa begränsningar för hur mycket &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; får bidra som kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Bidraget från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ska vara additionellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;För att dra nytta av redan etablerade redovisningssystem bör ökade upp- tag eller minskade utsläpp från kompletterande åtgärder inom LULUCF- sektorn beräknas och redovisas enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör få tillgodo- räknas mot de nationella klimatmålen som hela den additionella effek- ten av varje enskild här föreslagen åtgärd jämfört med om åtgärden inte hade genomförts, förutsatt att den aktuella effekten kan uppskat- tas på ett trovärdigt sätt. Denna restriktion innebär att bara effekten av kompletterande åtgärder tillgodoräknas mot det nationella målet, inte den totala bokföringseffekten enligt EU:s &lt;NOBR&gt;LULUCF-regelverk.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Detta är i linje med intentionerna i Miljömålsberedningens del- betänkande &lt;SPAN class="ft10"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:47) att möjliggöra bidrag från ökad kolsänka beräknad enligt internatio- nellt godkända regler, dvs. att bara effekten av ytterligare åtgärder inom området får tillgodoräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Det är dock inte rimligt att Sverige redovisar ett eventuellt under- skott inom EU samtidigt som bidrag från kompletterande åtgärder används för att nå de nationella målen. Bidraget från kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan således komma att begränsas av &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; krav på att &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inte ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;ha några nettoutsläpp. Eventuellt underskott från de delar av sektorn som inte berörs av de kompletterande åtgärderna måste först balanseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;För att uppfylla målen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas alla flöden i respektive aktivitet med i bokföringen, dvs. både förändringar som beror på de kompletterande åtgärder som föreslås här och föränd- ringar som sker av andra anledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Figur 7.1 visar några teoretiska exempel på hur Sveriges bok- föring enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; skulle kunna falla ut och hur stort bidraget till kompletterande åtgärder gentemot det nationella målet får bli – dels där det bokförda överskottet är stort (positiv utveckling), dels där bara föreslagna åtgärder ger överskott (balans med kompletterande åtgärder), dels där övriga delar av LULUCF- sektorn ger ett stort underskott (negativ utveckling). I det första exemplet i figur 7.1 får hela bidraget från de kompletterande åtgär- derna användas medan bara den del som återstår efter det att under- skottet från övriga aktiviteter balanserats får användas i det andra exemplet. I det tredje exemplet får inga kompletterande åtgärder användas eftersom inget överskott från kompletterande åtgärder återstår efter att underskottet i övrigt balanserats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-208px;margin-bottom:0px;" class="p669 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-208px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:208px;" class="p669 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-104px;margin-top:104px;margin-right:-104px;margin-bottom:104px;" class="p669 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner ton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p422 ft129"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft129"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-41px;margin-bottom:11px;" class="p671 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p671 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:9px;margin-right:-21px;margin-bottom:30px;" class="p671 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;LULUCF totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-23px;margin-right:-22px;margin-bottom:23px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:-23px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:-13px;margin-right:-12px;margin-bottom:33px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;EU-LULUCF&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td238"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p673 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p673 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p673 ft193"&gt;&lt;![endif]&gt;Kompl. åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td51"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-11px;margin-right:-37px;margin-bottom:11px;" class="p674 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:-11px;margin-right:-4px;margin-bottom:44px;" class="p674 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:6px;margin-right:-20px;margin-bottom:27px;" class="p674 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;LULUCF totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td49"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-23px;margin-right:-21px;margin-bottom:23px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:-23px;margin-right:-1px;margin-bottom:43px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:33px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;EU-LULUCF&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td15"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p675 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:11px;" class="p675 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p675 ft193"&gt;&lt;![endif]&gt;Kompl. åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-55px;margin-bottom:11px;" class="p676 ft194"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:-11px;margin-right:0px;margin-bottom:66px;" class="p676 ft194"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:17px;margin-right:-27px;margin-bottom:38px;" class="p676 ft194"&gt;&lt;![endif]&gt;LULUCF totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td32"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:24px;margin-top:-23px;margin-right:-44px;margin-bottom:23px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-23px;margin-right:-24px;margin-bottom:43px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-34px;margin-bottom:33px;" class="p672 ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;EU-LULUCF&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-67px;margin-bottom:0px;" class="p677 ft195"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-67px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:67px;" class="p677 ft195"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-34px;margin-top:34px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p677 ft195"&gt;&lt;![endif]&gt;Kompl. åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p507 ft129"&gt;Positiv utv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td241"&gt;&lt;P class="p508 ft129"&gt;Balans med kompl.åtg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p678 ft129"&gt;Negativ utv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr48 td174"&gt;&lt;P class="p507 ft129"&gt;LULUCF övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=3 class="tr48 td242"&gt;&lt;P class="p69 ft129"&gt;Utredningens föreslagna åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p469 ft70"&gt;Anm. &lt;NOBR&gt;LULUCF-totalt&lt;/NOBR&gt; är det totala bokförda över- eller underskottet beräknat enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-LULUCF&lt;/NOBR&gt; är det bidrag som kan användas inom EU:s klimatramverk och kompl. åtgärder är de netto - upptag som kan användas relativt det nationella målet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Uppföljning och rapportering av kompletterade åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Det faktum att de kompletterande åtgärderna måste kunna mätas, redovisas och verifieras på ett godtagbart sätt, är i sig ett argument för att den beräknade additionella effekten på upptag och utsläpp av varje enskild åtgärd jämfört med om åtgärden inte hade utförts får tillgodoräknas. En utmaning är förstås att avgöra vad som är addi- tionellt upptag eller additionell utsläppsminskning och att avgöra vilka åtgärder som är additionella, dvs. om åtgärderna hade skett ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utredningens förslag på hur de kompletterande åtgärderna ska redovisas är kompatibelt med redovisningen till EU. Den av utred- ningen föreslagna utformningen av hur kompletterande åtgärder får tillgodoräknas och hur de kan redovisas syftar främst till att kunna följa upp åtgärder mer i detalj än vad nuvarande rapporteringssystem förmår göra. Den identifierade effekten av varje åtgärd kan särredo- visas i anslutning till den ordinarie redovisningen till EU genom att underkategorier skapas för respektive rapporteringskategori. De regler som beskrivs i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; är, med vissa undantag av kategorin &lt;SPAN class="ft45"&gt;Brukad skogsmark &lt;/SPAN&gt;som bokförs relativt en referensbana baserad på historisk skogsskötsel, helt kompatibla med utredningens förslag att redovisa utsläpp och upptag för enskilda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Eftersom de uppföljningssystem som används i dag inte säkert fångar in effekten av de åtgärder som utredningen föreslår behöver dock system för att följa upp och redovisa kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; utvecklas. Dagens uppföljningssystem bygger i stor utsträckning på insamling av stickprovsbaserad statistik inom ramen för Riksskogstaxeringen och markinventeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt på modeller. Systemet är utformat för att uppskatta rimligt noggranna utsläpp och upptag på nationell nivå men det är inte utformat för att fånga in effekter av enskilda åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;De åtgärder som utredningen lyfter fram på jordbruksmark kan t.ex. följas upp genom att befintlig klimatrapportering kompletteras med den rapportering som görs av utfallet inom landsbygdspro- grammet och av den uppföljning som görs av rådgivning och stöd. Där det inte utförs direkta mätningar av kolförrådförändringar eller utsläpp av växthusgaser kan s.k. defaultfaktorer för kolinlagring och utsläpp användas tillsammans med insamlad statistik över åtgärder- nas omfattning. Det innebär t.ex. att information om enskilda åter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;vätningsaktiviteter, inklusive areal och skattad effekt av åtgärden, behöver samlas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft26"&gt;Digitalt kartmaterial för förändring av markanvändning och stati- stik över t.ex. hur stora arealer jordbruksmark som tas ur bruk för exploatering kan också komplettera de stickprovsbaserade inventer- ingarna som används i dagens klimatrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Utgångspunkten är att endast effekten av en åtgärd jämfört med om åtgärden inte utförts ska räknas med. I fallet med åtgärder inom jordbruket är det relativt enkelt att identifiera underlag för att skatta effekten av additionella åtgärder. Effekten av åtgärder inom aktivi- teter som redovisas i dag och där utfallet delvis beror på att åtgärder utförs redan i dag kan däremot vara svårare att fånga in, t.ex. för beskogad mark. Då kan det t.ex. vara lämpligt att sätta en referens som motsvarar aktuella åtgärdsareal eller utsläpp och upptag för det år (eller för en basperiod) när åtgärden beslutades eller implemen- terades. För beskogad mark skulle en referens kunna vara årlig be- skogning de senaste 20 eller 30 åren. Om styrmedel är på plats 2021 bör det vara referensår, dvs. då räknas referensen för perioden 2001– 2021. Effekten av den kompletterande åtgärden beskogning skulle då vara den extra beskogade arealen jämfört med en sådan referens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Utformningen av redovisningen bör utredas vidare och i anslut- ning till utvecklingen av den ordinarie redovisningen till EU som också behöver utvecklas i och med de krav som ställs i LULUCF- förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;8 Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Övergripande om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft11"&gt;Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogs- bruk (&lt;SPAN class="ft10"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF) omfattar både upptag och utsläpp av växthusgaser i terrestra system, främst koldioxid men även utsläpp av metan och lustgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;På nationell skala utgörs de största flödena av nettoupptag (lager- ökning) i levande biomassa (växter och skog), samt i mineraljordar och långlivade träprodukter medan utsläppen till största delen härrör från dikad organogen mark som tidigare huvudsakligen varit natur- liga våtmarker. Om en viss marktyp lokalt står för nettoutsläpp eller nettoupptag beror på hur marken på platsen brukas och när åtgärder vidtagits; t.ex. kan nettoupptag ske på dikad organogen mark om dik- ningen ligger långt tillbaka i tiden samtidigt som nettoemissioner kan ske från unga skogsbestånd och plantskogar på fastmarker. Vädret under växtsäsongen och olika typer av störningar kan dessutom inne- bära betydande mellanårsvariationer i utsläpp och upptag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Dessa biogena kolflöden skiljer sig i hög grad från fossila kol- flöden genom att de dels är lättrörliga och kan ske åt båda håll, dels ingår i ett cirkulärt flöde. Ett upptag av koldioxid som lagras in i biomassa vid ett tillfälle kan senare bidra med ett utsläpp när koldi- oxiden frigörs, t.ex. när biomassa eldas upp eller bryts ned naturligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Flödena i sektorn påverkas i hög grad av naturliga faktorer, t.ex. variationer i tillväxtförhållanden (temperatur, nederbörd och torka) och naturliga störningar (stormar, bränder och insektsangrepp) samt tidigare och nuvarande brukningsmetoder (t.ex. skogars omlopps- tid, vilken påverkar fördelningen av åldersklasser i skogsbestånd) och därmed upptaget av koldioxid. På lång sikt minskar skogens för- måga att inom ett givet landområde ta upp koldioxid, eftersom ut- släpp och upptag närmar sig ett jämviktsläge. Mänsklig aktivitet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="p302dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34302x1.jpg/" id="p302img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;skogs- och jordbruk har förstås också stor betydelse för flödena, medan de fossila kolflödena är enkelriktade där kol som lagrats i miljontals år frigörs till atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det faktum att flödena i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i hög grad påverkas av naturliga processer gör att risken för skador bör beaktas. Exem- pelvis kan risken för skador på skog komma att påverkas av klimat- förändringarna; det gäller t.ex. skador som ökad torka och brand, ökade översvämningar och stormfällningar samt angrepp av skade- insekter. Åtgärder för att minska dessa skador kan innebära bevarad och ökad potential för kolinlagring och minskad växthusgasavgång, även om syftet i första hand är att upprätthålla skogsproduktion och skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald genom skydd, restaurering och grön infrastruktur samt val av trädslag som bättre klarar extrema förhållanden. Till exempel innebär inblandning av andra trädslag i granskog minskad risk för stormskada. Kortare omlopps- tider med tidig röjning och gallring kan också minska stormskadorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Upptag och utsläpp av växthusgaser från LULUCF utgör en väsentlig del av växthusgasbalansen globalt sett. &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;inklusive icke hållbar markanvändning och avskogning, effekter av dikningar och annan markanvändning – utgör för närvarande när- mare 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser medan för- bränning av fossila bränslen står för nästan 90 procent. Utsläppen från markanvändningssektorn i stora delar av världen balanseras dock av upptag i skogar på nordliga breddgrader, och totalt sett utgör växande skogar över hela världen en sänka för koldioxid på drygt tio miljarder ton, vilket motsvarar nästan 30 procent av de globala utsläppen. Om- kring en tredjedel av utsläppen tas upp av världshaven, medan drygt 40 procent hamnar i atmosfären. Sektorn bedöms sammanfattnings- vis ha en betydande potential att bidra till minskade utsläpp och ökade upptag på global nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;Syftet med att inkludera sektorn i klimatarbetet är att skapa incita- ment till åtgärder för att öka upptag och minska utsläpp av växthus- gaser, t.ex. genom minskad avskogning, återbeskogning och restau- rering av ekosystem. Genom att inkludera &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; beaktas alla upptag och utsläpp av växthusgaser, inklusive inlagringen i lång- livade träprodukter. Sektorn ingår i EU:s klimatramverk &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Fuss m.fl. (2018), IPCC (2018), EASAC (2018, 2019), Griscom m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="p303dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34303x1.jpg/" id="p303img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Utsläpp och upptag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I redovisningen av utsläpp och upptag till EU och Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) delas &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; in i olika redovisningskategorier, normalt utifrån marktyp. Avsnittet nedan baseras på den gällande indelningen i rap- porteringen av växthusgasutsläpp enligt klimatkonventionen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För all brukad mark, dvs. mark som påverkas av direkt mänsklig aktivitet, redovisas förändringar i kolförråd uppdelat i levande biomassa (levande träd), död ved, förna och markkol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Markanvändning och skogsbruk bidrar med ett stort nettoupptag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Sverige utgjorde &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ett rapporterat nettoupptag på knappt 42 miljoner ton koldioxid 2018 (figur 8.1), vilket motsvarar drygt 80 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp av växthus- gaser från övriga utsläppssektorer (exklusive internationella transpor- ter och LULUCF), vilket 2018 uppgick till knappt 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter.&lt;SPAN class="ft102"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Den svenska &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; utgör cirka 15 procent av EU:s totala nettoupptag i LULUCF på cirka 300 miljo- ner ton koldioxid per år. De stora nettoflödena i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; består av stora nettoupptag i levande biomassa, fastmark och trä- produkter samt betydande utsläpp från dikade organogena marker (torvmarker) (se figur 8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;National Inventory Report Sweden (2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;National Inventory Report Sweden (2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="p304dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34304x1.jpg" style="width:438px;height:715px"  id="p304img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-238px;margin-bottom:0px;" class="p684 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-238px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:238px;" class="p684 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-119px;margin-top:119px;margin-right:-119px;margin-bottom:119px;" class="p684 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1000 ton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p685 ft131"&gt;15 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft131"&gt;5 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-35&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-45&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-55&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-65&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p596 ft131"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p593 ft131"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p689 ft131"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p690 ft131"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p596 ft131"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td248"&gt;&lt;P class="p42 ft131"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td249"&gt;&lt;P class="p507 ft172"&gt;Träprodukter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft197"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr25 td251"&gt;&lt;P class="p69 ft172"&gt;Skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p507 ft172"&gt;Åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td252"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td253"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr10 td251"&gt;&lt;P class="p69 ft131"&gt;Bebyggd mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td248"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Våtmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td256"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td257"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td258"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td219"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Övrig mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td259"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td260"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td261"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p69 ft131"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p691 ft199"&gt;Anm. I redovisningen under klimatkonventionen ingår kategorin bebyggd mark. I EU:s ramverk för perio - den &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; redovisas dessa utsläpp framförallt under avskogad mark. Kategorin avverkade trä - produkter redovisas i EU:s ramverk som en separat kolpool under Brukad skogsmark och Beskogad mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft55"&gt;Källa: National inventory report, Sweden (2020).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-217px;margin-bottom:0px;" class="p692 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-217px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:217px;" class="p692 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-109px;margin-top:109px;margin-right:-108px;margin-bottom:108px;" class="p692 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1000 ton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p693 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-35&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-45&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;-55&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;Levande biomassa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p507 ft129"&gt;Dött organiskt material&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Mineraljord&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td216"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td264"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td262"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;Organogen mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;Övriga utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p507 ft129"&gt;Träprodukter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td265"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td266"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft55"&gt;Källa: National Inventory Report, Sweden (2020).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Nettoupptag på skogsmark dominerar sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Skogsmark utgör nära två tredjedelar av Sveriges areal (cirka 28 mil- joner hektar). Av denna areal är drygt 23 miljoner hektar produktiv skogsmark, dvs. skogsmark där produktionen överskrider 1 skogs- kubikmeter&lt;SPAN class="ft102"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;per hektar och år; resterande del är improduktiv skogs- mark. I dag är närmare 1,4 miljoner hektar (5,8 procent) av den pro- duktiva skogsmarksarealen formellt skyddade. Dessutom är drygt 1,2 miljoner hektar undantagna från virkesproduktion genom frivil- liga avsättningar och drygt 0,4 miljoner hektar genom hänsynsytor på virkesproduktionsmark.&lt;SPAN class="ft102"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Nettoupptaget på skogsmark ökade &lt;NOBR&gt;1990–2018&lt;/NOBR&gt; från 37 till 43 mil- joner ton koldioxidekvivalenter per år. Det höga nettoupptaget beror framför allt på virkesförrådsökningen i trädbiomassa, dvs. skillnaden mellan tillväxt och avgång genom avverkning och självgallring. Totalt var nettoupptaget i biomassa knappt 36 miljoner ton koldi- oxid 2018. Även kolinlagringen i mineraljord är stor, motsvarande drygt 16 miljoner ton koldioxid, men beräkningen är behäftad med stor relativ osäkerhet. Betydande utsläpp (6,7 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter) av växthusgaser sker från dikad organogen skogsmark, dvs. från torvmark som dikats ut för ökad skogsproduktion eller för jordbruksändamål innan marken togs i anspråk för skogsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Åkermark bidrar med stora utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Arealen brukad åkermark har minskat från cirka 3,1 miljoner hektar 1990 till knappt 2,8 miljoner hektar 2018 enligt Sveriges klimat- rapportering. I viss utsträckning påverkar detta bidraget av utsläpp och upptaget från denna kategori, särskilt som arealen organogena jordar relativt sett minskat något mer än mineraljordarna – från drygt 150 000 hektar till knappt 140 000 hektar. Mestadels har den mark som inte längre brukas omförts till skogsmark – drygt 120 000 hektar sedan 1990. Klimatrapporteringen inkluderar all åkermark oavsett användning samt mindre trädholmar inom åkermarken. Det innebär att åkermarksarealen som redovisas av Jordbruksverket är mindre än den areal som redovisas i klimatrapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogskubikmeter anger en trädstams volym ovanför stubbskäret inklusive topp och bark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Åkermark bidrog med ett nettoutsläpp på i genomsnitt 4,1 mil- joner ton koldioxidekvivalenter &lt;NOBR&gt;1990–2018.&lt;/NOBR&gt; Trenden är otydlig men möjligen går utvecklingen mot något minskade nettoutsläpp, vilket både kan bero på att arealen organogen åkermark minskar med mins- kade utsläpp som följd och på att arealen vall, vilket har en positiv effekt på inlagringen, ökar och bidrar till ökade kolförråd i mineraljord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;För åkermark är kolflödena i marken viktigast och &lt;NOBR&gt;1990–2018&lt;/NOBR&gt; bi- drog dikad organogen åkermark med ett stort utsläpp på i genomsnitt 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För samma period ut- gjorde mineraljordar ett utsläpp på i genomsnitt 0,8 miljoner ton kol- dioxid per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Mineraljordarna uppvisar stor mellanårsvariation i utsläpp och upptag, vilket i stor utsträckning beror på variationer i tillförsel av organiskt material till marken (rester av årlig skörd och tillförsel av naturgödsel) och olika klimatfaktorer. Den kontinuerliga inventer- ingen av kolförråd i åkermark pekar dock på att det sker en långsiktig uppbyggnad av kol i mineraljorden. Det kan förklaras av att arealen vall ökar på bekostnad av andra grödor som inte generar lika mycket nedbrytbart material som vall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;För betesmark ligger nettoupptaget nära noll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;Arealen betesmark (naturbetesmark) ligger mer eller mindre konstant över tid på 500 000 hektar enligt Sveriges klimatrapportering. Endast cirka en procent av Sveriges landareal utgörs av betesmark. I klimat- rapporteringen omfattar kategorin betesmark bara naturbetesmarker medan t.ex. vallar som betas hamnar i kategorin åkermark. Klimat- rapporteringen inkluderar dessutom även mindre skogsholmar inom betesmarken. Det innebär att betesmarksarealen som redovisas av Jordbruksverket skiljer sig något från den som redovisas här. Utsläpp och upptag i kolpooler från brukad betesmark är i sammanhanget relativt små och kan antas vara i balans; här låg nettoupptagen nära noll &lt;NOBR&gt;1990–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="p307dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34307x1.jpg/" id="p307img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Brukad våtmark bidrar med små utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;Ungefär 16 procent (cirka 7,4 miljoner hektar) av Sveriges areal be- står av våtmark. Under redovisningskategorin våtmark rapporteras bara de utsläpp som sker från marken i samband med torvskörd när torvmarken dräneras och torven börjar brytas ned samt utsläpp från användning av den skördade odlingstorven&lt;SPAN class="ft115"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Den areal som årligen nyttjas för produktion av energi- och odlingstorv ligger på mellan 8 000 och 10 000 hektar. Utsläpp och upptag av växthusgaser från orörda torvmarker som utgör majoriteten av Sveriges våtmarksareal ingår dock inte i redovisningen, eftersom de i klimatrapporterings- sammanhang anses obrukade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft11"&gt;De redovisade utsläppen för kategorin våtmark låg 2018 på drygt 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket till lika stor del utgörs av utsläpp från den dränerade torvproduktionsmarken som av ut- släpp från skördad odlingstorv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Beskogad mark och avskogad mark (beskogning och avskogning) är betydelsefulla för kolbalansen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Drygt 350 000 hektar eller i genomsnitt 12 500 hektar per år har be- skogats sedan 1990 enligt Sveriges klimatrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Av den totala beskogade arealen 2018 utgjordes cirka 40 procent av tidigare åkermark, knappt 30 procent av tidigare betesmark och drygt 30 procent av tidigare bebyggd mark. En stor del av den mark som räknas in under beskogning är åkermark eller betesmark som inte används längre och som inte aktivt beskogats, men den räknas som skog eftersom all sådan mark räknas som produktiv skogsmark om den inte aktivt används till något annat. Det innebär att även mark som långsamt växer igen utan att det egentligen bedrivs aktivt skogsbruk räknas som beskogning. Beskogning bidrog till bok - föringen under Kyotoprotokollet med ett nettoupptag på närmare 1,3 miljoner ton koldioxid 2018.&lt;SPAN class="ft105"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Levande biomassa, död ved och förna bidrar till upptaget medan marken står för ett utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;I Sverige sker en permanent avskogning på i snitt drygt 12 000 hek- tar årligen. Avskogningen sker främst i samband med anläggande av vägar, kraftledningar, bostadsområden och annan infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utsläppen från användning av energitorv redovisas i energisektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;National Inventory Report Sweden (2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;(i snitt för perioden &lt;NOBR&gt;1990–2014&lt;/NOBR&gt; drygt 77 procent av den avskogade arealen). Redovisningen under avskogning inkluderar även skogs- mark som överförs till åkermark (knappt 2 procent) och betesmark (knappt 21 procent) men här rör det sig, i likhet med för beskog- ning, ofta om att det bara är den huvudsakliga markanvändningen som ändras och inte nödvändigtvis att skog avverkas. År 2018 resul- terade aktiviteten avskogning i ett nettoutsläpp på 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Träprodukter bidrar med betydande kolinlagring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft42"&gt;Nettoupptaget i träprodukter baserade på inhemsk skogsråvara i Sverige och länder som importerar skogsråvara från Sverige har upp- skattats till &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid per år de senaste fem åren. Nettoupptaget styrs i beräkningsmodellen främst av inflödet av kol som i sin tur baseras på produktionen av olika långlivade träbaserade produkter samt av storleken på det historiska förrådet. Den beräk- nade lagerökningen inkluderar alla produkter, sågade varor, träbase- rade skivor och pappersprodukter baserade på svensk träråvara, dvs. även råvara och produkter som finns i andra länder. Produkter base- rade på importerad träråvara inkluderas däremot inte. Metodiken som används i klimatrapporteringen innebär att nettoupptaget i kol- poolen beror på avverkningens utveckling och utflödet av kasserade produkter som styrs av det befintliga förrådets storlek. En succesivt ökad avverkning innebär att mer virke kan omvandlas till träproduk- ter, och vice versa. Om avverkningen minskar under en längre tid kommer utflödet från det befintliga förrådet så småningom bli högre än tillskottet av nya produkter vilket leder till ett nettoutsläpp i redo- visningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Risker förknippade med naturliga störningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;I klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) uppmuntras länderna att be- vara kolsänkor och, om det är möjligt, också stärka dem. Likväl som att utredningen ska föreslå kompletterande åtgärder för att förstärka kolsänkan bör alltså åtminstone de risker belysas som kan göra att kolsänkorna försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Naturliga störningar som torka, skyfall, bränder, stormar, insekts- angrepp och andra skador kan påverka &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorns&lt;/NOBR&gt; olika delar negativt, främst genom att det kol som bundits in direkt återgår till atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;De skador på skog i Sverige som inträffat på senare år är inte obe- tydliga i storlek i jämförelse med det totala nettoupptaget i levande biomassa, vilket i genomsnitt uppgår till 33 miljoner ton koldioxid &lt;NOBR&gt;1990–2018.&lt;/NOBR&gt; En grov uppskattning av utsläppen i samband med den omfattande skogsbranden i Västmanland 2014, vilken berörde cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;000 hektar skogsmark, genererade ett utsläpp av koldioxid på om- kring 0,5 miljoner ton baserat på antagandet att cirka 25 procent av biomassan brann upp. Resterande brandskadat virke kunde på olika sätt användas av skogsindustrin. Bränderna i framför allt Dalarna, Gävleborg och Jämtland 2018 kan ha bidragit med utsläpp på nästan det dubbla. Barkborreangreppen 2018 förstörde cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog. Sådant virke kan visserligen tas tillvara och användas som timmer och massaved samt som bioenergi, men skogsägare får sämre betalt för detta virke eftersom det är av sämre kvalitet. Bark- borreangreppen var ännu större 2019 då 7 miljoner kubikmeter skog i södra och mellersta Sverige skadades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I bedömningarna av utsläppen i samband med bränderna ovan in- går endast levande biomassa ovan mark. Men stora utsläpp kommer också från bränder i död ved och organiskt material i marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ett stort bekymmer är också de stora viltstammarna i många områden. De skadar skogen, vilket ger minskad tillväxt och därmed minskad kolinbindningsförmåga. Det finns ett stort behov av att an- passa mängden klövvilt för att minska skadorna av viltbete i skogen. Skogsstyrelsen har beräknat att dagens skadetryck i tallungskogen minskat tillväxten med drygt 6 miljoner skogskubikmeter per år, vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 7,2 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I en nyligen presenterad scenarioanalys för skog visar Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU) att en kraftigt ökad skadefrekvens kan få stora konsekvenser för utvecklingen av nettoinlagring i skog.&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Även om det simulerade scenariot antar mycket kraftigt ökade skador ger det en bild av vilken storleksordning det kan handla om när det gäller minskade kollager och minskade möjligheter till avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Omfattande skador på skog kan också leda till minskad tillväxt, vilket dels gör att kolsänkan i skogen försvagas, dels gör att avverk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="p310dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34310x1.jpg/" id="p310img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;ningsmöjligheterna sjunker och försvårar omställningen till en grön bioekonomi. Samtidigt kan, som nämns ovan, skadade och döda träd ofta tas tillvara av industrin, vilket minskar effekten efter en naturlig störning – inte minst om en del planerade avverkningar skjuts till kommande år. Det är också viktigt att ta tillvara dessa träd för att minska risken för efterföljande insektsangrepp där framför allt gran- barkborren, som gynnas av nyligen dödade eller försvagade träd, ut- gör ett efterföljande hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft60"&gt;Torka påverkar all tillväxt, vilket påverkar både inlagring i mark och biomassa. Om jordbruksproduktionen minskar på grund av torka minskar dessutom tillförseln av organiskt material till marken i form av skörderester vilket gör att inlagringen i marken minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Generella målkonflikter och synergier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Generellt är det viktigt att konsekvenser för biologisk mångfald, andra miljömål, målen i Livsmedelsstrategin och andra samhällsmål tas i beaktande när kriterier för var och hur åtgärder bör tillämpas tas fram. En viktig övergripande fråga är behovet av mark för livsmedels- produktion och hur det behovet kan komma att utvecklas i fram- tiden. För livsmedelsproduktionen är det av avgörande betydelse om en åtgärd utförs på mark som redan tagits ur produktion eller inte. Livsmedelsproduktionen påverkas t.ex. inte om odling av energiskog och återvätning av organogen mark sker på övergiven mark som inte längre odlas. De scenarier som tagits fram av Jordbruksverket och Naturvårdsverket och som använts i utredningens analyser pekar mot att stora arealer kommer tas ur bruk i framtiden, i linje med den historiska trenden. Samtidigt pekar uppskattningar&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;av den globala livsmedelsförsörjningen på stora behov av livsmedelsproduktion på nordliga breddgrader i framtiden, vilket gör att permanent omföring av mark i alltför stor utsträckning bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Här beskrivs översiktligt de målkonflikter och synergier som kan föreligga när det gäller att påverka nettoinlagringen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn i någon riktning. För de kompletterande åtgärder som slutligen föreslås görs en mer ingående beskrivning av konsekvenserna på andra miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;FAO (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="p311dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34311x1.jpg/" id="p311img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Den biologisk mångfalden kan påverkas av klimatåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Ett alltför intensivt jord- och skogsbruk är ett hot mot den bio- logiska mångfalden. Det är därför viktigt att de åtgärder som föreslås av denna utredning inte försvårar möjligheten att nå mål för den biologiska mångfalden utan snarare bidrar till att förbättra möjlig- heterna för de arter som hotas. Utredningens primära uppdrag är dock att skapa incitament för ökad kolsänka och minskade utsläpp, vilket innebär att föreslagna åtgärder inte i första hand riktas mot andra mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;Några nedslag i den senaste fördjupade utvärderingen&lt;SPAN class="ft110"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;av de nationella miljökvalitetsmålen indikerar att läget inte är kritiskt men att utvecklingen är känslig. Utan ytterligare åtgärder finns dock risk att flera mål inte kommer kunna nås, och i flera fall går det inte se någon tydlig riktning för utvecklingen av miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När det gäller miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap &lt;/SPAN&gt;bedöms tillståndet för odlingslandskapets ekosystemtjänster som acceptabla. Dock visar den senaste rödlistan från 2015 exempel på att tidigare vanliga arter i jordbrukslandskapet minskat i så stor omfattning att de nu rödlistats. Detta kan på sikt innebära att viktiga ekosystem- tjänster försvagas eller upphör. Det finns därmed anledning att vara uppmärksam när arter som tidigare har varit vanliga minskar drastiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Ett flertal av de centrala områdena för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft62"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;visar att minskande och fragmenterade livsmiljöer, avverkning av skyddsvärda skogar, samt minskande eller små populationer hos ett antal hotade arter, är ett stort problem för att nå målet om att bevara den biologiska mångfalden. Generellt bedöms att miljöhän- synen behöver förbättras, att tillämpning av hyggesfritt brukande bör ske på en viss del av arealen och att andelen skyddad mark måste öka om målet ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;För miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;nämns bl.a. att tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte har gynnsam bevarandestatus. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning. Påverkan i form av exploatering av mark och vatten hänger dessutom ofta ihop med hur naturen nyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogsstyrelsen (2019c), Jordbruksverket (2018f), Naturvårdsverket (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Åtgärder som bidrar till flera värden och mål bedöms generellt vara mer långsiktiga än åtgärder som enbart bidrar till ökad kolsänka. Åtgärder för ökad kolsänka och minskade utsläpp bör därför prio- riteras så att även andra värden och mål tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Andra mål påverkas men det finns även synergier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Åtgärder för att öka kolsänkan och minska utsläpp inom skogs- och jordbrukssektorerna påverkar även övriga miljökvalitetsmål, inte bara vad gäller biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;För att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;har många åtgär- der genomförts för att minska övergödningen, vilket börjat ge effekt i form av förbättrat miljötillstånd i vissa områden även om omfattande problem kvarstår. Återhämtningstiden i miljön är dock lång och åt- gärdstakten behöver öka. Tillförseln av näringsämnen från Sverige till omgivande hav minskar visserligen, men framför allt fosfortillförseln behöver minska betydligt mer för att målet ska nås. En ökad använd- ning av fånggrödor kommer bidra till möjligheterna att nå målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Endast cirka en femtedel av de större våtmarkerna nedanför fjäll- området är opåverkade av mänskliga ingrepp. De senaste åren har mycket positivt arbete skett genom anläggning och restaurering av våtmarker, och våtmarkerna minskar inte längre i utbredning. Förut- sättningarna för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Myllrande våtmarker &lt;/SPAN&gt;kräver dock fortsatt arbete med anläggning, restaurering och skydd av våt- marker, vilket har stor positiv lokal betydelse för t.ex. biologisk mång- fald och retentionen av närsalter. Våtmarkssatsningen &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; är ett mycket viktigt bidrag till detta, och en intensifiering av återvät- ningen av dikad torvmark i enlighet med utredningens förslag kom- mer bidra ytterligare till att målet kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förnybar råvara kan substituera fossila alternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorns&lt;/NOBR&gt; påverkan på klimatet innefattar inte enbart växt- husgasbalansen i skog och mark samt inlagring av kol i produkter. Den omfattar även nyttan av att använda förnybar råvara i stället för icke förnybara material som orsakar utsläpp av växthusgaser, t.ex. stål och betong och fossila bränslen, den s.k. substitutionseffekten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;I redovisningen av växthusgasutsläpp till EU och FN tillgodo- räknas denna nytta som utsläppsminskningar i de sektorer där bio- massan används, t.ex. i fjärrvärmesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Även om nyttan med att ersätta fossila bränslen och fossilinten- siva produkter inte ingår i redovisningen av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; så gör utredningen i konsekvensanalysen (se kapitel 20) ändå en översiktlig bedömning av effekten på substitutionen, dvs. om en kompletterande åtgärd innebär att mer (ökad produktion, t.ex. genom beskogning) eller mindre (ökat skydd av produktiv skogsmark) biomassa görs till- gänglig för potentiell substitution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Effekten med substitutionsnyttan avgörs också av hur efterfrågan på biomassa utvecklas och på vad biomassan ersätter; i den mer av- lägsna framtiden finns kanske inga fossila alternativ kvar som kan ersättas, och om efterfrågan på biomassa som ersätter fossila alter- nativ går ner minskar nyttan med substitution samtidigt som bio- massan fortsätter göra nytta för klimatet som kolförråd i skogen. Om efterfrågan på biomassa däremot går upp, och efterfrågan inte kan mötas av befintlig produktion, finns en risk att andra alternativ löser behovet – antingen import av biomassa som kanske inte är lika hållbar som den inhemska eller fossila alternativ. Baserat på olika branschers färdplaner mot fossilfrihet och klimatneutralitet till 2045 bedöms behovet av biomassa från svensk skog öka jämfört med dagens situation. Det gäller särskilt de närmsta åren, innan det finns möjlig- het att lösa delar av behovet med en högre andel variabla förnybara energikällor i energisystemet. Exempelvis kommer ökad elektrifier- ing i transportsektorn inte ske omedelbart utan successivt fasas in. I IPCC:s och EU:s scenarier är det inte lika tydligt att efterfrågan på svensk skogsråvara kommer öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Klimateffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Hur utsläpp och upptag i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; utvecklas beror också på hur klimatet utvecklas. Utredningen kan inte redogöra för alla positiva och negativa effekter i detalj men ger här en generell över- blick av på vilka sätt kolbalansen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan komma att förändras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="p314dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34314x1.jpg/" id="p314img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Klimatet påverkar skog och mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;Redan en ökad koldioxidhalt i atmosfären kan antas bidra till en ökad skogstillväxt till följd av att fotosyntesen normalt gynnas av högre halter. Den temperaturhöjning som följer av en ökad koncentration växthusgaser i atmosfären bedöms leda till ökad näringstillgång genom att markens organiska material bryts ner snabbare. Dessutom kan temperaturhöjningen mer direkt bidra till att den biologiska produktionen ökar – främst genom att vegetationsperiodens längd ökar, inte minst i nordligt tempererade och boreala klimatzoner. Det som talar emot ökad tillväxt i skogsbiomassa är att tillväxtförluster kan uppstå till följd av mer extrema torrperioder eller perioder med mycket nederbörd, ökad frekvens och utbredning av skogsbränder, mer frekventa stormskador samt ökad förekomst av olika skade- görare. Den förlängda vegetationsperioden kan inte heller nyttjas fullt ut på nordliga breddgrader på grund av ljusbrist under hösten. Ökad kolinlagring genom ökad tillväxt under våren kan därför komma att motverkas av markkolsförluster på grund av ökad ned- brytning av organiskt material under hösten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;Det finns flera studier som indikerar att en ökad tillväxt i boreala skogar inte ska tas för given eftersom förändringar i positiv riktning kan tas ut av förändringar i negativ riktning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Två finska studier&lt;SPAN class="ft105"&gt;12&lt;/SPAN&gt;, baserade på taxeringsdata och svenska modellstudier, ger dock stöd för att tillväxten i Sveriges skogar kan komma att öka i takt med att klimatet ändras. Med beaktande av övriga studier måste det dock konstateras att osäkerheten i ett sådant antagande är stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Samtidigt som tillväxten kan tänkas öka så ökar sannolikt riskerna för en rad skador som ger skogsbruket stora kostnader, t.ex. rotröta, angrepp av granbarkborre, snytbagge och andra insekter, stormfäll- ning, sämre markbärighet och torka. Rotröta och snytbagge är för när- varande de skadegörare som orsakar de största kostnaderna (1 respek- tive 0,5 miljarder kronor per år) för skogsbruket.&lt;SPAN class="ft105"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Virkesvolymen som drabbats av brand, vind och insektsskador i Europas skogar har ökat stadigt sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; och dessa skador kommer sannolikt att fortsätta öka med ett förändrat klimat.&lt;SPAN class="ft115"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Piao m.fl. (2008) och Girardin m.fl. (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kauppi m.fl. (2014) och Henttonen m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Skogsstyrelsen (2015b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Seidl m.fl. (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="p315dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34315x1.jpg/" id="p315img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;talar emot en strategi för negativa utsläpp som enbart fokuserar på att lagra in mer kol i stående skog. Seidl m.fl. (2014) menar vidare att de ökade skogsskadorna bidragit till den trend mot virkesförrådsmättnad som rapporterats vad gäller Europas skogar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ett förändrat klimat, framför allt mildare vintrar, var en av de förklaringar som lades fram av Seidl m.fl. (2014) efter de barkborreangrepp som ledde till omfattande skogsdöd i nordamerikanska tallskogar i början på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;För- fattarna menar att liknande händelser måste tas i beaktande när sko- gars förmåga att lagra kol simuleras givet olika klimatscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Att göra rimliga bedömningar om framtida skogsskador är emel- lertid svårt, för att inte säga omöjligt, vilket man måste vara medveten om då man tolkar resultat från analyser där antaganden om ökade skogsskador ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Tydlig påverkan på jordbruket av klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Klimatet har direkt påverkan på jordbruket och därmed också livs- medelsproduktionen. Jordbruket är därför en av de samhällssektorer som tydligast påverkas av ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;I Sverige leder högre temperaturer till en längre växtsäsong. Till- sammans med att koldioxidhalten i atmosfären ökar leder detta till att skördarna av vissa grödor, främst vall, majs och höstsådda grödor, kan komma att öka. Ett förändrat klimat möjliggör dock också odling av nya grödor samt möjligheter att fördela grödorna på ett annor- lunda sätt, förändra växtföljderna och öka mångfalden av grödor, vilket sprider riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ett förändrat klimat förväntas också medföra ökade risker, t.ex. att skördarna kan försämras på grund av förändringar i nederbörds- mönster i form av ökad och minskad nederbörd under olika säsonger, torka och översvämningar. Angrepp och spridning av sjukdomar på grödor blir vanligare och invasiva arter kan gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Ett förändrat klimat innebär att jordbruket i alla delar av världen behöver anpassas till nya förutsättningar och risker. För jordbruket i Sverige finns dock på medellång sikt (några årtionden framåt) en potential för större skördar, förutsatt att jordbruket klarar en an- passning till klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jämför Nabuurs m.fl. (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jämför Kurz m.fl. (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;P class="p706 ft104"&gt;DEL III&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft104"&gt;Avskiljning och lagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft104"&gt;av biogen koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p707 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft37"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Koldioxidlagring som bidrar till ökad utvinning av olja eller naturgas genom s.k. e&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;nhanced hydrocarbon recovery &lt;/SPAN&gt;(EHR) bör inte kunna räknas som en kompletterande åtgärd för att nå de svenska klimatmålen, oavsett koldioxidens ursprung. Endast projekt inom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; där koldioxid- lagringen sker permanent och utan att bidra till EHR bör kunna ta del av statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att identifiera vad ett beslutsunderlag om en svensk lagringsplats för koldioxid behöver innehålla och hur ett sådant skulle kunna tas fram. I uppdraget ingår att redovisa vilka undersök- ningar, datamängder och modelleringar som krävs samt att uppskatta vad insatserna innebär i form av resurser och tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft37"&gt;Bilaterala avtal om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Energimyndigheten bör få i uppdrag att tillsammans med norska myndigheter precisera vad ett bilateralt mellanstatligt avtal om transport till och lagring av koldioxid i Norge bör innehålla, inklusive vad som behövs för att uppfylla kraven en- ligt Londonprotokollet för export av koldioxid. Energimyndig- heten bör genomföra uppdraget i samråd med Naturvårds- verket och SGU samt i dialog med näringslivet. I uppdraget bör även ingå att utröna om intresse finns i Nederländerna och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="p320dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34320x1.jpg/" id="p320img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;Storbritannien för att genomföra motsvarande analys tillsam- mans med nämnda svenska myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft37"&gt;Realiserbar potential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den realiserbara potentialen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige uppgår till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett &lt;NOBR&gt;2045-per-&lt;/NOBR&gt; spektiv. Den tekniska potentialen bedöms vara dubbelt så stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Transport av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;För transport av koldioxid till en lagringsplats är fartygs- baserad transport det enda realistiska alternativet vid CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige för överskådlig framtid. Kostna- den för fartygstransport ökar endast måttligt med transport- avståndet och platsspecifika faktorer kan påverka kostnaden för koldioxidavskiljning väsentligt mer än vad det geografiska läget påverkar transportkostnaden. En anläggnings geografiska läge i Sverige (nord/syd, öst/väst) är således inte avgörande för om anläggningen kan vara en kandidat för CCS inklusive bio- CCS eller inte, så länge anläggningen är lokaliserad utmed kusten eller vid Mälaren eller Vänern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utredningen avråder i nuläget från en satsning i statlig regi på transportinfrastruktur för koldioxid. Staten bör i stället bistå privata aktörer som satsar på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på andra sätt, bl.a. genom att skapa ekonomiska förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; stöd till FoU inklusive demonstrationsanläggningar och in- satser för att främja ett effektivt nyttjande av infrastruktur för koldioxidtransport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft37"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ur ett rent geologiskt perspektiv finns det lagringsutrymme för koldioxid från svensk CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för över- skådlig framtid, i Sverige eller i närområdet. Koldioxidlagring i Norge eller annat Nordsjöland är i teknisk och ekonomisk mening fullt realistiska alternativ för svenska projekt inom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p713 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det finns sannolikt en betydande potential för koldioxidlag- ring i Sverige. Kunskapen om möjliga lagringsplatser i Sverige är dock bristfällig. Att utveckla en lagringsplats för koldioxid i Sverige skulle bl.a. av den orsaken ta mycket lång tid och bli kostsamt. Om ett arbete med målet att få till stånd ett full- skaligt svenskt koldioxidlager skulle inledas omedelbart skulle det sannolikt dröja till andra halvan av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2030-talet,&lt;/NOBR&gt; eller till och med en bit in på &lt;NOBR&gt;2040-talet,&lt;/NOBR&gt; innan lagret kan vara i drift. Koldi- oxidlagring utanför Sverige är därför en förutsättning för att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör i nuläget prioritera andra frågor och delar av CCS- kedjan än att uppföra ett svenskt koldioxidlager. Viss kompe- tenshöjande verksamhet på området behövs dock för att bi- behålla och utveckla svensk förmåga, vilket håller möjligheten att uppföra ett svenskt koldioxidlager levande som handlings- alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft37"&gt;Kostnad för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Avskiljning av biogen koldioxid bör kunna genomföras till en kostnad av 400 till 600 kronor per ton på anläggningar med gynnsamma förutsättningar för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inom massa- och pappersindustri samt kraftvärmeproduktion. För en kostnad som understiger 800 kronor per ton bör mer än 10 miljoner ton biogen koldioxid per år kunna avskiljas inom dessa sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kostnaden för transport av koldioxid från svenska anläggningar till en lagringsplats uppskattas till mellan 150 och 300 kronor per ton.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Koldioxidlagring bör kunna ske till en kostnad av 100 till 200 kronor per ton koldioxid, inklusive kostnaden för över- vakning av lagringsplatsen i enlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Konsekvenser för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningen bedömer att svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle medföra små konsekvenser för den biologiska mångfalden vid de kvantiteter som är relevanta för att nå nettonollmålet. Det tillkommande uttaget av biomassa för att möta relevanta delar av energibeho- vet för koldioxidavskiljning uppskattas då bli begränsat. Vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p716 ft42"&gt;skapandet av styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på europeisk nivå behö- ver det säkerställas att inga incitament ges för ohållbar mark- användning. Det är samtidigt viktigt att inte skapa hinder för hållbar biomassaanvändning vilken utredningen anser är en nöd- vändig komponent för att nå nationella och globala klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;Kunskapsläget och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Även om erfarenheterna av CCS är begränsade är kunskaps- läget relativt gott. CCS, inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; kan genomföras i Sverige utan att resultatet av pågående eller planerade forsk- ningsinsatser behöver inväntas. För att ytterligare förbättra kunskapsläget kan forskning riktas mot systemfrågor kopp- lade till CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; t.ex. styrmedel, acceptans, värdekedjeintegrering samt konsekvenser för biomassaanvänd- ningen och energisystemet vid en omfattande tillämpning i Sverige. Grundforskning och tillämpad forskning i samarbete med svensk industri är också av stor vikt, framför allt när det gäller avskiljningssteget där den största potentialen för kost- nadsreduktioner bedöms finnas genom effektivisering av pro- cesser och minskning av energibehoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft8"&gt;Den totala teoretiska lagringskapaciteten av koldioxid för Sverige, Danmark och Norge har tidigare uppskattats till 120 000 miljoner ton. Av denna återfinns 3 400 miljoner ton i Sverige, 22 000 miljoner ton i Danmark och 94 600 miljoner ton i Norge. Uppskattningarna har hög osäkerhet och den praktiskt realiserbara lagringskapaciteten är väsentligt lägre än den teoretiska. Som jämförelse uppgår de årliga totala koldioxidutsläppen (fossila och biogena) från svenska punkt- källor större än 100 000 ton per år till cirka 50 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;Lagringskapaciteten bedöms också vara stor i flera andra Öster- sjöländer samt i exempelvis Nederländerna och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft42"&gt;Det finns betydande osäkerheter om de geologiska förutsätt- ningarna för lagring av koldioxid i Sverige; det skulle krävas omfat- tande undersökningar bara för att peka ut en möjlig lagringsplats. Investeringarna i undersökningar och anläggning skulle vara stora och ledtiderna för att uppföra ett koldioxidlager i Sverige skulle vara långa. Vidare har inte Sverige den industriella kompetens som är mest relevant för att åstadkomma ett koldioxidlager, i frånvaron av en betydande nationell olje- och gasutvinningsindustri. Att bygga upp sådan kompetens är sannolikt både svårt och tidskrävande. Mot ett svenskt koldioxidlager talar också Östersjöns känsliga miljösitua- tion vilken kan minska acceptansen för och genomförbarheten av ett koldioxidlager där, åtminstone innan &lt;NOBR&gt;CCS-konceptet&lt;/NOBR&gt; (avskiljning, transport och lagring av koldioxid, &lt;SPAN class="ft117"&gt;carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;) är mer etablerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft11"&gt;Utredningen anser att Sverige i nuläget bör prioritera andra frågor och delar av &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; än utvecklandet av ett svenskt koldioxid- lager. Fortsatt kompetenshöjande verksamhet på området, inklusive forskning, behövs dock för att bibehålla och utveckla svensk för- måga, vilket håller möjligheten att uppföra ett svenskt koldioxidlager levande som handlingsalternativ om omvärldsförutsättningarna skulle aktualisera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;För att lagring av koldioxid i Sverige ska vara ett alternativ i fram- tiden behöver kunskapen öka om hur en lagringsplats kan identifie- ras. Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör därför få i uppdrag av regeringen att identifiera dels vilket beslutsunderlag som behövs för att avgöra om, och i så fall för vilka koldioxidvolymer, en svensk lagringsplats kan vara ett realistiskt alternativ, dels hur ett sådant beslutsunderlag skulle kunna tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Syftet med uppdraget är att redovisa vilka steg som skulle behöva vidtas för att identifiera en lämplig svensk lagringsplats. Vilka under- sökningar, modelleringar m.m. som krävs för att identifiera en lämp- lig lagringsplats bör redovisas, liksom en uppskattning av hur mycket resurser de olika stegen kräver. Det bör även ingå att ange kriterier för vad som skulle utgöra en lämplig lagringsplats. Uppdraget bör resultera i ett underlag som kan utgöra stommen i en handlingsplan om någon aktör (statlig eller privat) skulle besluta att verka för en svensk lagringsplats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Lagring utomlands och transport av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Huvudfokus på kort sikt bör vara åtgärder för att möjliggöra koldi- oxidlagring utomlands. Energimyndigheten bör få i uppdrag att till- sammans med norska myndigheter precisera vad ett avtal länderna emellan om transport och lagring av koldioxid bör innehålla. Upp- draget bör utföras i samråd med Naturvårdsverket och SGU. Ett avtal krävs för att export av koldioxid inte ska strida mot Londonproto- kollet. Uppdraget bör genomföras i dialog med näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ett mellanstatligt avtal skulle vara ett komplement till de kommer- siella avtal som svenska aktörer eventuellt kan komma att ingå med norska motparter. Ett mellanstatligt avtal skulle bl.a. kunna avhandla ansvarsfördelning mellan inblandade statliga och privata aktörer vid händelse av läckage av koldioxid under transport eller lagring, förbud mot att svensk koldioxid används till &lt;SPAN class="ft45"&gt;enhanced hydrocarbon recovery &lt;/SPAN&gt;(EHR), utbyte av statistik och bokföringsfrågor så att det säkerställs att Sverige och svenska aktörer kan tillgodoräkna sig negativa utsläpp gentemot nationella klimatmål, internationella åtaganden och övriga system (t.ex. utsläppshandelssystemet om det skulle bli aktuellt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Ett mellanstatligt avtal skulle också kunna bidra till att minska den affärsmässiga risken och sänka kostnaden för svenska aktörer som önskar avskilja koldioxid för vidare transport till och lagring i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Norska Olje- og energidepartementet har meddelat utredningen att Norge välkomnar diskussioner med svenska myndigheter om ett mellanstatligt avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I uppdraget bör även ingå att utröna om intresse finns i Neder- länderna eller Storbritannien för att genomföra motsvarande analys tillsammans med svenska myndigheter. Om intresse finns bör en sådan analys genomföras. Skulle svenska företag visa intresse för att lagra koldioxid i andra, icke ovan nämnda länder bör detsamma gälla även gentemot dessa (under förutsättning att lagring där är tillåten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid &lt;NOBR&gt;(CCS-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Utredningen anser att avskiljning, transport och lagring av koldi- oxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; endast kan räknas som en kom- pletterande åtgärd för att nå de svenska klimatmålen om koldioxid- lagringen sker på ett sätt så att den inte bidrar till ökad utvinning av olja eller naturgas genom EHR. Endast projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft26"&gt;lever upp till detta bör kunna ta del av de stöd som utredningen föreslår. Generellt bör inga &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som bidrar till EHR kunna ta del av statliga stöd. De kontakter utredningen haft med aktörer inom det svenska näringslivet tyder på att svenska företag kommer att ställa krav på koldioxidlagring utan koppling till EHR. Detta är föga förvånande eftersom svenska företag som engagerar sig i bio- CCS gör det som en del av sitt hållbarhetsarbete och vill inte bli för- knippade med utvinning av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft60"&gt;Fartygstransport av avskild koldioxid till en lagringsplats har för svenskt vidkommande stora fördelar gentemot rörledningsbaserad transport – i synnerhet i introduktionsfasen av CCS inklusive bio- CCS när antalet avskiljningsanläggningar är litet och koldioxidvoly- men begränsad. Det finns flera orsaker till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;är det tveksamt om en rörledningsbaserad transport- infrastruktur skulle leda till lägre transportkostnader för svenska anläggningar jämfört med fartygsbaserad transport. Detta gäller även i en hypotetisk framtid där mängden transporterad koldi- oxid är stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;är den låga flexibiliteten i ett rörledningssystem en stor nackdel jämfört med ett system baserat på fartygstrans- porter. Detta gäller särskilt på kort och medellång sikt när trans- porterad mängd koldioxid är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;För det tredje &lt;/SPAN&gt;är det ett mycket stort och långsiktigt projekt att bygga upp en rörledningsinfrastruktur. En sådan satsning är knap- past försvarbar i ett läge där osäkerheten är så hög som den är kring framtida transportvolymer av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;För det fjärde&lt;/SPAN&gt;, och slutligen, är det enligt utredningen viktigt att det är de inblandade privata aktörerna som styr hur en transport- infrastruktur för koldioxid växer fram och som har ägandeskapet över denna, framför allt för att minska risken för strandade inve- steringar i suboptimalt planerad infrastruktur. Utredningen be- dömer det som nära nog uteslutet att någon privat aktör skulle satsa på att bygga upp en rörledningsbaserad infrastruktur för koldioxidtransport. Detta argument talar också emot en satsning i statlig regi på infrastruktur för fartygstransporter av koldioxid, exempelvis mellanlager eller specialbyggda fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Konsekvenser för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kräver energi i form av värme och el. Det är särskilt avskilj- ningssteget som är energikrävande men även exempelvis kompres- sionen av avskild koldioxid är energiintensiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Utredningen förutsätter att styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige utformas så att de i närtid inte leder till att verksamheter som förbränner biomassa etableras vilka annars inte skulle kommit till stånd. Detta är ett rimligt antagande eftersom styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inte ska leda till överkompensation, vilket också vore oförenligt med EU:s statsstödsregler. Det blir då den extra åtgången av el och värme för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; specifikt som kan få konsekvenser för den biologiska mångfalden genom att den kan leda till ett ökat uttag av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Avskiljning och komprimering av 2 miljoner ton biogen koldi- oxid uppskattas öka konsumtionen av biomassa med i storleksord- ningen 0,6 TWh. Den ökade biomassaåtgång som förutses kan stäl- las i relation till den totala mängden biobränsle som tillfördes det svenska energisystemet 2017, vilken var 143 TWh. Det ökade uttaget av biomassa skulle sannolikt till stor del bestå av restprodukter från skogsbruket och andra biogena restflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Teknisk potential och förutsättningar för CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige samt konsekvenser för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Punktutsläppskällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är en teknikkedja som i praktiken är aktuell enbart för stora punktutsläppskällor eftersom kostnaden per avskilt ton koldioxid generellt sett ökar när storleken på utsläppskällan minskar. Något tydligt tröskelvärde går dock inte att sätta för hur stora utsläppen från en anläggning måste vara för att CCS ska vara en aktuell åtgärd. Detta beror på att förutsättningarna för CCS i hög grad är beroende av platsspecifika faktorer, t.ex. halt av koldioxid i rökgaserna, tillgång till överskottsvärme och närhet till eventuell befintlig transportinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft26"&gt;I framtiden kan även mindre punktutsläppskällor komma att bli aktuella för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; under förutsättning att kostna- den för tekniken sjunker generellt, att det utvecklas generiska av- skiljningsmoduler till låg kostnad för mindre utsläppskällor och att infrastruktur för transport och lagring finns på plats. Betalnings- viljan för utsläppsminskningar förväntas också öka i framtiden med högre utsläppspris och ökad efterfrågan på produkter med god klimatprestanda, vilket gör att dyrare åtgärder per ton koldioxid räk- nat kan komma att genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Sverige har ett stort antal punktutsläppskällor av koldioxid av tillräcklig storlek för att CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; potentiellt ska vara en intressant teknik. Det som utmärker Sverige i ett europeiskt och globalt perspektiv är att en hög andel av punktutsläppen av koldioxid är av biogent ursprung och att en hög andel av utsläppen kommer från industrianläggningar. Det vanliga på kontinenten och globalt är att de stora punktutsläppskällorna av koldioxid till övervägande del utgörs av fossilbränslebaserade kraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Enligt Naturvårdsverkets utsläppsregister fanns det 97 anlägg- ningar med totala koldioxidutsläpp (dvs. både fossil och biogen kol- dioxid) större än 100 000 ton i Sverige 2017. De sammanlagda totala koldioxidutsläppen från dessa anläggningar var 51 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Det fanns 66 anläggningar 2017 vars utsläpp av enbart biogen kol- dioxid översteg 100 000 ton och de sammanlagda utsläppen av biogen koldioxid från dessa var 34 miljoner ton. Av de 66 anläggningarna hade 31 biogena koldioxidutsläpp på mellan 100 000 och 300 000 ton. Resterande 35 anläggningar, som alltså hade utsläpp större än 300 000 ton vardera, svarade för utsläpp av 28 miljoner ton koldioxid, dvs. över 80 procent av de sammanlagda utsläppen från stora biogena punktkällor. Figur 9.1 visar sambandet mellan antal anläggningar i olika utsläppsklasser och kumulativa utsläpp vid val av olika utsläpps- trösklar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="p328dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34328x1.jpg/" id="p328img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-166px;margin-bottom:0px;" class="p724 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-166px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:166px;" class="p724 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-83px;margin-top:83px;margin-right:-83px;margin-bottom:83px;" class="p724 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft128"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft128"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft128"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft131"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td51"&gt;&lt;P class="p427 ft131"&gt;40000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td28"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-110px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:106px;" class="p725 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-49px;margin-top:53px;margin-right:-57px;margin-bottom:53px;" class="p725 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;Kumulativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td239"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-111px;margin-bottom:0px;" class="p726 ft204"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-111px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:111px;" class="p726 ft204"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:56px;margin-right:-55px;margin-bottom:55px;" class="p726 ft204"&gt;&lt;![endif]&gt;[kton]utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p427 ft131"&gt;30000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p727 ft131"&gt;20000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft131"&gt;10000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft131"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft131"&gt;Utsläppsklass&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p729 ft131"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H8B34328xi2.jpg/" id="p328inl_img1"&gt; Antal anläggningar per utsläppsklass&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft131"&gt;Kumulativa utsläpp [kton] som funktion av vald utsläppströskel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft55"&gt;Källa: Utsläppsdata från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;CCS-sammanhang&lt;/NOBR&gt; är en anläggning med koldioxidutsläpp på 100 000, eller till och med 300 000 ton per år, en liten anläggning. Skiftas fokus till större anläggningar fanns det 36 anläggningar med totala koldioxid- utsläpp över 500 000 ton i Sverige 2017 (tabell 9.1). De totala koldi- oxidutsläppen från dessa uppgick till 37 miljoner ton, varav 26 miljo- ner ton var av biogent ursprung. Samma år fanns det 35 anläggningar där de biogena koldioxidutsläppen översteg 300 000 ton (tabell 9.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;År 2017 hade Sverige 17 anläggningar vars totala koldioxidutsläpp översteg 1 miljon ton vardera. De sammanlagda totala koldioxid- utsläppen från dessa var 25 miljoner ton. De sammanlagda biogena koldioxidutsläppen från de 17 anläggningarna var 16 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="p329dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34329x1.jpg" style="width:430px;height:707px"  id="p329img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p51 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td270"&gt;&lt;P class="p732 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td273"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td273"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft55"&gt;Källa: Utsläppsdata för 2017 från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34330x1.jpg" style="width:430px;height:689px"  id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td277"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td278"&gt;&lt;P class="p734 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td280"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td281"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td282"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td280"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Källa: Utsläppsdata för 2017 från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="p331dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34331x1.jpg/" id="p331img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Det är uppenbart att det finns många och stora punktutsläppskällor av koldioxid i Sverige där CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna tillämpas. De i särklass största biogena punktutsläppskällorna och de största sammanlagda biogena koldioxidutsläppen finns inom massa- och pappersindustrin. El- och fjärrvärmeproduktion inklusive av- fallsförbränning står också för betydande biogena punktutsläpp av koldioxid. Utsläppen från dessa båda branscher härrör främst från förbränning av restprodukter från skogsbruket och massatillverk- ning samt biogent avfall. Samtliga biogena punktutsläppskällor större än 300 000 ton biogen koldioxid per år tillhör någon av dessa två branscher. Ser man till totala koldioxidutsläpp, dvs. biogena och fossila, finns stora punktutsläppskällor även inom branscherna cement, järn och stål, raffinering och, i mindre utsträckning, kemi.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft129"&gt;El och fjärrvärme inkl. avfallsförbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td123"&gt;&lt;P class="p25 ft129"&gt;Pappers- och massaindustri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p6 ft55"&gt;Källa: Data från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft11"&gt;Att det finns utsläpp som &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; potentiellt kan appliceras på är naturligtvis en grundförutsättning, men det är inte den enda faktorn av betydelse vid bedömning av teknisk potential för bio- CCS i Sverige. En avgörande faktor därutöver är naturligtvis vilka förutsättningar för koldioxidtransport olika anläggningar har (se av- snitt 9.1.2 nedan.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="p332dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34332x1.jpg" style="width:434px;height:271px"  id="p332img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Förutsättningarna och kostnaden för avskiljning av koldioxid är beroende av flera tekniska faktorer. Tre viktiga faktorer är koncent- rationen av koldioxid i rökgasen (volym i procent), flödet av koldi- oxid (ton/år) och tillgången till eventuell restvärme från anlägg- ningens processer, vilken kan användas för koldioxidavskiljning. Tabell 9.3 visar uppdelat i branscher hur dessa faktorer faller ut för de största svenska utsläppskällorna. Som framgår av tabellen är det vanligt att industrianläggningar har flera utsläppskällor (skorstenar) för olika delprocesser inom en och samma anläggning och att förut- sättningarna för koldioxidavskiljning kan skilja sig markant mellan dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Påverkan på fjärrvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Förutsatt fjärrvärmeproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;Data från Cementa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft26"&gt;Koncentrationen av koldioxid i rökgaserna från stora svenska punkt- utsläppskällor varierar mellan 5 och 30 procent. De branscher som har de största biogena koldioxidutsläppen (massa- och pappers- industri och el- och värmeproduktion) har generellt medelhöga kol- dioxidkoncentrationer i sina rökgaser – mellan 10 och 20 procent be- roende på bransch och delprocess.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="p333dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34333x1.jpg/" id="p333img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Olika utsläppskällor från delprocesser inom en och samma an- läggning kan hålla helt olika koldioxidkoncentration. Detta gäller exempelvis för raffinaderier. Det kan ibland vara svårt eller oekono- miskt att avskilja koldioxiden från samtliga utsläppskällor inom en anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Generellt ökar både investerings- och driftskostnaden för koldi- oxidavskiljning i absoluta tal med stigande flöde och koldioxidkon- centration i rökgasen. I relativa tal, sett till kostnad per avskilt ton koldioxid, sjunker kostnaden med stigande koldioxidkoncentration och ökande flöde.&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det är den relativa kostnaden som är av störst betydelse för att bedöma den tekniska &lt;NOBR&gt;CCS-potentialen.&lt;/NOBR&gt; För anlägg- ningar med flera delprocesser och utsläppskällor kan det ibland vara lämpligt att tillämpa avskiljning endast på den eller de utsläppskällor som har högst koldioxidkoncentration och störst flöde. Detta gäller i synnerhet när mängden tillgänglig värme är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Tillgången på restvärme kan begränsa hur mycket koldioxid som kan avskiljas utan att en ny värmekälla behöver tas i drift eller fjärr- värmeleveranser minskas. Som tabell 9.3 visar bedöms tillgången på restvärme vara låg till mellan för massa- och pappersindustrin. För- utsättningarna skiljer sig markant åt mellan bruken, inte minst bero- ende på om ett bruk producerar både massa och papper eller om det enbart producerar massa. Det förstnämnda är vanligast i Sverige och medför att överskottsånga från massaproduktionen i hög grad behö- ver användas i pappersproduktionen. Detta innebär i sin tur att till- gången till överskottsånga som kan användas för koldioxidavskiljning blir lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft26"&gt;Anläggningar som levererar fjärrvärme har per definition avsätt- ning för sin värme och måste därför öka sin värmeproduktion för att både avskilja koldioxid och leverera samma mängd fjärrvärme. Fjärr- värmeproducenter har dock möjlighet att återvinna mycket av den värme som används vid koldioxidavskiljningen, vilket begränsar energi- förlusten och merkostnaden.&lt;SPAN class="ft102"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är relativt vanligt att även massa- och pappersbruk säljer fjärrvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Professor Anders Lyngfelt, Chalmers tekniska högskola, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="p334dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34334x1.jpg/" id="p334img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Energiåtgång och elförbrukning för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är som tidigare nämnts en energikrävande verksamhet. Rent generellt beror konsekvensen av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på energisystemet på inom vilka sektorer tekniken tilläm- pas, vilken &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; som används och teknikutvecklingen kom- mande årtionden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Vid CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på kraftvärmeverk finns, som tidigare nämnts, möjlighet att återvinna energi som använts för koldioxidavskiljning som fjärrvärme. Detta är fördelaktigt ur energi- effektivitetssynpunkt. Modellering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på Stockholm Exergis biobränsleeldade panna i Värtaverket visar att avskiljning av 0,85 miljoner ton koldioxid skulle innebära att elproduktionen sjunker från 0,8 TWh&lt;SPAN class="ft103"&gt;el &lt;/SPAN&gt;per år till 0,6&lt;SPAN class="ft103"&gt;el &lt;/SPAN&gt;TWh. Detta motsvarar cirka 0,25 MWh&lt;SPAN class="ft103"&gt;el &lt;/SPAN&gt;per ton avskild koldioxid. Fjärrvärmeleveransen från pannan skulle förbli ungefär lika stor som utan &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; 1,8 TWh per år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Påverkan på användningen av biomassa skulle vara liten.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Den tekniska &lt;NOBR&gt;CCS-lösning&lt;/NOBR&gt; som Stockholm Exergi utrett skulle således innebära att den huvudsakliga konsekvensen för energisyste- met skulle bli bortfall av elproduktion. I modelleringen stängs anlägg- ningen för koldioxidavskiljning av under de kallaste timmarna eller dagarna under vintern när behovet av elproduktion är som störst för att tillfälligt maximera elproduktionen. Denna möjlighet till flexibel drift är viktig ur ett energisystemsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Inom massa- och pappersindustrin har bruk som enbart produ- cerar massa samt integrerade bruk som även producerar papper/kar- tong olika förutsättningar vad gäller energibalans och påverkan på energisystemet vid tillämpning av &lt;NOBR&gt;CCS-teknik.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Icke-integrerade&lt;/NOBR&gt; bruk som producerar massa på kemisk väg, vilket är den vanligaste fram- ställningsmetoden i Sverige, är nettoproducenter av el. Vid &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på dessa bruk blir konsekvensen för energisystemet huvud- sakligen en minskad leverans av el till nätet eftersom el eller ånga som skulle användas för elproduktion i stället används för koldi- oxidavskiljning. Konsekvensen för energisystemet skulle likna den för det modellerade exemplet för Stockholm Exergi, och kan kvan- titativt approximeras med denna. Bruk som producerar massa på mekanisk väg är dock nettokonsumenter av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Levihn m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Fabian Levihn, Stockholm Exergi, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="p335dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34335x1.jpg/" id="p335img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft42"&gt;Flertalet bruk i Sverige är s.k. integrerade bruk och dessa kan vara nettokonsumenter av el även om massan produceras på kemisk väg då det åtgår stora mängder el och ånga för att tillverka papper och kartong. Hur &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat vid integrerade bruk påverkar energisystemet beror i stor utsträckning på platsspecifika förut- sättningar och val. När ånga och el används till koldioxidavskiljning måste denna ersättas. Detta kan ske genom att el köps in från nätet eller genom att ytterligare en biobränsleeldad panna tas i drift. I det förstnämnda fallet blir huvudkonsekvensen för energisystemet att konsumtionen av el ökar medan det andra fallet medför ökad kon- sumtion av biobränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft11"&gt;Den i tabell 9.3 nämnda studien av Gardasdottir m.fl. uppger att värmebehovet för koldioxidavskiljning tillämpat på en sodapanna vid ett massa- och pappersbruk uppgår till cirka 1,1 MWh per ton av- skild koldioxid. Vidare kan kompression av koldioxid antas förbruka 0,1 MWh el per ton avskild koldioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Tabell 9.4 uppskattar påverkan på elproduktion och biomassa- användning vid avskiljning och komprimering av 2 respektive 10 mil- joner ton biogen koldioxid. Beräkningarna utgår från de data över energiåtgång för koldioxidavskiljning m.m. som anges ovan. Integre- rade bruk förutsätts i exemplet installera ytterligare biobränsleeldade pannor dimensionerade för att producera 100 procent av den ånga som krävs för koldioxidavskiljningen. Den antagna sammansättningen av koldioxidkällor för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skiljer sig åt mellan exemplen för 2 re- spektive 10 miljoner ton avskild koldioxid. Skillnaden består i att an- delen koldioxid som antas avskiljas från integrerade bruk stiger från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;procent i det förstnämnda exemplet till 50 procent i det sistnämnda. Resterande andel koldioxid antas avskiljas från kraftvärmeverk och kemiska massabruk. Uppskattningarna är synnerligen förenklade och syftar enbart till att ge en uppfattning om storleksordningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Professor Anders Lyngfelt, Chalmers tekniska högskola, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;Energiåtgången för att tillämpa CCS på cirka 12 miljoner ton mesta- dels fossil koldioxid från branscherna cement, järn och stål samt raffinering i Norden har i en doktorsavhandling vid Chalmers tek- niska högskola uppskattats till i storleksordningen 22 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär en energiintensitet på 1,8 MWh per ton avskild koldioxid. Som jämförelse kan nämnas att Sverige under 2017 hade en total slut- lig energianvändning på 378 TWh. Av detta svarade industrisektorn för 143 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Ett generellt elbehov på 0,2 till 0,3 MWh&lt;SPAN class="ft209"&gt;el &lt;/SPAN&gt;per ton avskild koldi- oxid genom CCS har uppskattats i tidigare studier.&lt;SPAN class="ft110"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Elkonsumtio- nen i Sverige var 130,5 TWh&lt;SPAN class="ft209"&gt;el &lt;/SPAN&gt;år 2017, varav industrin förbrukade 49,1 TWh&lt;SPAN class="ft209"&gt;el&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft110"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Ett ökat elbehov koncentrerat till ett begränsat antal anläggningar kan få konsekvenser för elnätet och understryka vissa befintliga begränsningar i termer av överföringskapacitet. Som be- skrivits ovan kan det dock inom massa- och pappersindustrin och vid kraftvärmeverk i stället handla om att det är den egna elproduk- tionen och leveransen till nätet som minskar. Möjlighet kan också finnas att tillfälligt upphöra med koldioxidavskiljning för att maxi- mera elproduktionen under en tidsperiod när behovet av el är särskilt stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;Sverige ska 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jäm- fört med 2005, enligt 2016 års energiöverenskommelse. Målet ut- trycks i termer av tillförd energi i relation till bnp. Tillämpning av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär att mer energi åtgår för samma pro- duktion, vilket innebär att förutsättningarna för måluppfyllelse kan påverkas något vid en storskalig tillämpning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Punktutsläppskällor bedöms finnas kvar i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;En förutsättning för att CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska vara en aktuell teknik är att det finns rimligt stora punktutsläppskällor av koldioxid att tillämpa tekniken på. Som framgår ovan är så fallet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;dagsläget men kan den situationen komma att förändras på sikt? En fullständig analys av den frågan skulle behöva inkludera en genom- gång av vilka ekonomiska förutsättningar enskilda anläggningar har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Rootzén (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Energimyndigheten (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Profu m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;SCB (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;att överleva på lång sikt. En sådan genomgång ligger dock utanför ramen för denna utredning. Under alla omständigheter kommer osäkerheten i en analys av detta slag att vara mycket hög eftersom faktorer som konjunktur, teknikutveckling och marknadsstruktur är svåra att förutsäga på lång sikt. En övergripande analys på bransch- nivå kan dock ge vissa indikationer och en sådan presenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Cement produceras främst för en relativt lokal marknad. Mer- parten av den cement som produceras i Sverige konsumeras också i Sverige. Inom flera tillämpningsområden för cement finns få om något realistiskt alternativ till produkten. Det är därför rimligt att anta att Sverige kommer att ha cementproduktion även i mitten på detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Cementsektorn har i nuläget inget tekniskt alternativ till CCS för att nå riktigt låga utsläppsnivåer av koldioxid. Detta beror på att koldioxid frigörs från råvaran kalksten när denna hettas upp vid tillverkningen av klinker som är huvudbeståndsdelen i cement. Detta koldioxid- utsläpp kan inte elimineras genom en övergång till biobränslebaserad uppvärmning eller elektrifiering och är av fossilt ursprung. I cement- sektorn är det alltså sannolikt att det kommer att finnas minst en stor punktutsläppskälla av koldioxid även på lång sikt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Även järn och stål kommer med stor sannolikhet att behöva pro- duceras även på lång sikt, inklusive viss malmbaserad produktion av jungfruligt stål. Till skillnad från cement handlas dock stålprodukter på en global marknad. Den svenska järn- och stålindustrin arbetar för närvarande med en alternativ teknik till CCS för att på sikt kunna nå mycket låga utsläppsnivåer av koldioxid. Ett konsortium bestå- ende av SSAB, LKAB och Vattenfall driver det s.k. &lt;NOBR&gt;HYBRIT-projek-&lt;/NOBR&gt; tet (&lt;SPAN class="ft45"&gt;hydrogen breakthrough ironmaking technology&lt;/SPAN&gt;) som har målet att byta ut användningen av stenkol mot vätgas som reduktionsmedel vid ståltillverkning från järnmalm. Storskalig produktion enligt &lt;NOBR&gt;HYBRIT-metoden&lt;/NOBR&gt; skulle enligt konsortiet kunna inledas om 20 till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;år. En annan alternativ reduktionsmetod på lång sikt kan också vara elektrolys, s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;elektrowinning&lt;/SPAN&gt;. I nuläget är alltså CCS inte huvud- alternativet för svensk järn- och stålindustri.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="p338dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34338x1.jpg/" id="p338img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Raffinaderiindustrin är en bransch som sannolikt står inför rela- tivt stora förändringar i en värld som strävar efter att uppfylla klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) mål. En rimlig utveckling är att fossila insatsvaror successivt byts ut mot biogena råvaror. På sikt kan elektrifiering av vägtransportsektorn och ökad konkurrens om bio- råvaran komma att leda till minskad efterfrågan på drivmedel. En viktig raffinaderiprodukt i framtiden kan komma att bli biobränsle till luftfarten, där alternativ i nuläget saknas för långa distanser. Så- dan produktion behöver dock inte nödvändigtvis ske vid dagens raffinaderier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;I den rapport Energimyndigheten beställt från Chalmers tekniska högskola om forsknings- och demonstrationsbehov på &lt;NOBR&gt;CCS-områ-&lt;/NOBR&gt; det&lt;SPAN class="ft115"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;bedöms små och medelstora raffinaderier med hög förmåga att tillverka olika produkter (hög komplexitet) ha bäst förutsättningar att anpassa sig till den förändrade omgivning och efterfrågan som väntas följa av Parisavtalet. De svenska raffinaderierna bör enligt rap- porten ha relativt goda förutsättningar att ställa om och successivt använda en ökande andel biogen råvara. Enligt detta resonemang bör det finnas kvar punktutsläppskällor även inom den svenska raffina- deribranschen vid mitten på detta århundrade på vilka CCS skulle kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft11"&gt;En förskjutning mot en högre andel biogena koldioxidutsläpp är att förvänta. På lång sikt är det tänkbart att drivmedel och bränslen kan produceras vid raffinaderier utifrån råvarorna biogen koldioxid och vätgas producerad med förnybar energi. Detta skulle då innebära avskiljning och användning av koldioxid (CCU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft26"&gt;I en värld som strävar efter att nå Parisavtalets mål och i en växande bioekonomi kan massa- och pappersindustrin påverkas av bl.a. konkurrens om biogen råvara och av efterfrågan på biogena biprodukter som bildas vid massaframställning (i synnerhet svartlut från bruk som tillämpar sulfatprocessen). Svartlut kan bl.a. användas för att framställa drivmedel såsom metanol och dimetyleter (DME). En sannolik utveckling framöver är att massa- och pappersindustrin integreras i högre grad än i dag med raffinaderi- och kemiindustrin. I dag förbränns svartlut normalt i sodapannan på ett massa- och pappersbruk och utsläppen från denna utgör en stor punktkälla för biogen koldioxid. El och värme utvinns och används till viss del för att täcka brukets egna behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Om svartlut i stället används för att producera drivmedel i stor skala minskar punktutsläppen av koldioxid på bruken och ersätts av diffusa utsläpp i transportsektorn när drivmedlet konsumeras och av (eventuella) utsläpp från produktion av den el och värme som inte längre produceras av bruken. En sådan utveckling mot drivmedels- produktion av biprodukter från massa- och pappersindustrin skulle innebära att den tekniska potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; vid svenska massa- och pappersbruk kan komma att minska framöver som en effekt av att de biogena koldioxidutsläppen minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;Om det i framtiden skulle bli lönsamt att avskilja och lagra biogen koldioxid på grund av en hög efterfrågan på negativa utsläpp skulle det motverka ovanstående och förbättra lönsamheten i att förbränna svartlut och tillämpa &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det kommer att finnas kvar betydande punktutsläpp av biogen koldioxid inom massa- och pappersindustrin även på lång sikt, trots en generell utveckling där massa- och pappers- industrins restprodukter alltmer används som råvaror inom raffina- deri- och kemiindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Det är mycket sannolikt att el och fjärrvärme i ännu högre ut- sträckning än i dag kommer att produceras från biobränslen på be- kostnad av fossila bränslen framöver. Den fossila avfallsandelen (huvudsakligen plaster) kommer sannolikt att minska med tiden. Detta betyder att den redan höga andelen biogen koldioxid i utsläp- pen från el- och fjärrvärmeproduktion förväntas öka. Ett mer energi- effektivt fastighetsbestånd kan leda till minskad efterfrågan på fjärr- värme, men de investeringar som gjorts i svenska fjärrvärmenät är mycket stora och långsiktiga vilket tillsammans med fjärrvärmens goda klimatprestanda sammantaget ändå talar för att fjärrvärme kommer att fortsätta att produceras storskaligt i Sverige inom över- skådlig framtid. Avfallsmängden som går till energiåtervinning kan förhoppningsvis minska i framtiden, med ökad återvinning, men den kommer med stor sannolikhet att vara betydande under lång tid framöver. Slutligen fyller kraftvärmeverken en viktig funktion för balansen i elnätet. Alla dessa faktorer talar för att det med stor sannolikhet kommer att fortsätta finnas betydande punktutsläpp av koldioxid inom el- och fjärrvärmesektorn i mitten på innevarande sekel på vilka CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; potentiellt kan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft26"&gt;Slutsatsen blir att ett betydande antal stora punktutsläppskällor på vilka CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; potentiellt kan tillämpas förväntas kvarstå i Sverige vid mitten på detta sekel. Detta trots att det är mycket troligt att vissa av dagens punktutsläppskällor av koldioxid kommer att försvinna och andra minska i kvantitativa termer under kommande årtionden. Strävan mot ökad resurseffektivitet, av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl, bidrar till lägre utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Det är också troligt att några nya punktutsläppskällor tillkom- mer, i synnerhet biogena sådana på bekostnad av befintliga fossila. Det kommer även framöver att finnas punktutsläppskällor av koldi- oxid med huvudsakligen biogent ursprung, med blandat ursprung och av huvudsakligen fossilt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förutsättningar för transport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Fartyg och rörledning är de realistiska långväga transportalternativen vid fullskalig CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Rörledningstransport av koldi- oxid är förknippat med stora investeringar i infrastruktur. Generellt medför rörledningstransport av koldioxid höga kapitalkostnader men låga driftskostnader, medan det omvända gäller för fartygstransport. Även fartygstransport av koldioxid kräver dock investeringar i infra- struktur men de är betydligt lägre än de för rörledningstransport vid de transportavstånd som är aktuella för svenska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Fartygstransport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Eftersom fartygstransporter har stora fördelar i introduktionsfasen av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; när antalet avskiljningsanläggningar är litet och koldioxidvolymen begränsad, är närhet till hamn och farled en betydelsefull platsspecifik faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I Sverige är Vänern och Mälaren farbara för fartyg som är till- räckligt stora för att kunna transportera avskild koldioxid i relevant storleksordning. Ett s.k. Vänermaxfartyg kan lasta cirka 4 000 ton och ett Mälarmaxfartyg kan lasta betydligt mer än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;En fartygsbaserad transport av koldioxid kan se ut enligt följande utifrån ett hypotetiskt exempel: Avståndet sjövägen mellan en hamn i södra Sverige till en potentiell lagringsplats i Nordsjön utanför Norge är cirka 1 500 km, enkel resa. Om ett fartyg gör 12 knop och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="p341dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34341x1.jpg" style="width:441px;height:481px"  id="p341img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;använder 70 timmar för lastning och lossning innebär det att en trans- portcykel tar cirka 200 timmar. Fartyget hinner under ett år med ett drygt fyrtiotal transportcykler. Om fartyget är i storleksordningen 20 000 ton, vilket är vanligt för &lt;NOBR&gt;LPG-fartyg&lt;/NOBR&gt; i dag, kan det transportera cirka 1 miljon ton koldioxid per år mellan hamn och lagringsplats.&lt;SPAN class="ft105"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som framgår av figur 9.3 är flera av de stora punktutsläppskällorna av koldioxid belägna utmed Sveriges kust eller runt Vänern och Mälaren. Detta är knappast förvånande med tanke på att anlägg- ningar med stora utsläpp oftast har stora materialflöden och därför medvetet lokaliserats till platser med tillgång till sjötransporter. Som framgår av figur 9.4 är avståndet aldrig långt till en hamn utmed den svenska kusten och runt nämnda sjöar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft210"&gt;100 kton/år till 500 kton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft210"&gt;&amp;gt; 500 kton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft66"&gt;Anm. Vänstra bilden: Anläggningar som släpper ut mellan 100 och 500 kton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft57"&gt;Högra bilden: Anläggningar med koldioxidutsläpp över 500 kton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;Källa: Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kjärstad m.fl. (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34342x1.jpg" style="width:407px;height:687px"  id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Källa: Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Förutsättningarna för fartygsbaserad transport av koldioxid bedöms vara relativt goda för det svenska utsläppskollektivet i stort. Transport- avstånden till möjliga lagringsplatser är dock ofta långa, se avsnitt 9.2.2 nedan. En hög andel av anläggningarna med koldioxidutsläpp över 100 000 ton per år och en ännu högre andel av anläggningarna med utsläpp över 500 000 ton per år har åtminstone grundläggande förut- sättningar för att transportera avskild koldioxid via fartyg eftersom avståndet till närmsta hamn är litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En studie av forskare från Chalmers tekniska högskola och före- taget Biorecro AB belyser ovanstående. Studien har identifierat vilka anläggningar i Sverige som är lokaliserade inom 25 km från kusten eller Vänern och Mälaren och som har större koldioxidutsläpp än 300 000 ton per år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Utifrån detta skattar studien den omedelbara potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige till 20,1 miljoner ton (under an- tagandet att avskiljningsgraden av koldioxid är 85 procent på de an- läggningar som investerar i tekniken). Samma anläggningar skulle därutöver avskilja 3,4 miljoner ton koldioxid med fossilt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Rörledningstransport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Avstånden från svenska anläggningar som potentiellt kan komma att tillämpa koldioxidavskiljning till möjliga lagringsplatser är långa. Detta gäller med något enstaka undantag även om en lagringsplats skulle konstrueras i Sverige (se avsnitt 9.2.2 nedan). Sannolikt är det inte realistiskt med rörledningstransport långa sträckor på svenskt fastland på grund av den hårda berggrunden, mängden sjöar och vattendrag samt det stora antalet naturskyddsområden.&lt;SPAN class="ft105"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Rörled- ningar skulle behöva dras på havsbottnen, vilket är kostsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen betraktar det som uteslutet att en privat aktör, på kommersiella grunder och inom överskådlig framtid, skulle genom- föra en satsning på rörledningsbaserad infrastruktur för koldioxid- transport från en eller flera svenska anläggningar till en lagringsplats. En eventuell framväxt av en sådan rörledningsbaserad infrastruktur är därför beroende av en betydande satsning från statligt håll, exem- pelvis i regi av ett nytt eller befintligt statligt ägt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Karlsson m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Utredningen avråder dock från att i nuläget genomföra en statlig satsning på rörledningsbaserad transportinfrastruktur. Orsakerna till detta är flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;är det tveksamt om en rörledningsbaserad transport- infrastruktur verkligen skulle leda till lägre transportkostnader för svenska anläggningar jämfört med fartygsbaserad transport. Detta gäller även i en hypotetisk framtid där mängden transporterad koldioxid är stor (se avsnitt 9.2.2 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;är den låga flexibiliteten i ett rörledningssystem en stor nackdel jämfört med ett system baserat på fartygstranspor- ter. Detta gäller särskilt på kort och medellång sikt då transpor- terad mängd koldioxid är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;För det tredje &lt;/SPAN&gt;är det ett mycket stort projekt att bygga upp en rörledningsinfrastruktur. En sådan satsning är inte försvarbar i ett läge där osäkerheten är så hög som den är kring framtida trans- portvolymer av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Slutligen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;för det fjärde &lt;/SPAN&gt;är det viktigt att det är de inblandade pri- vata aktörerna som ska styra hur en transportinfrastruktur för koldioxid växer fram och som har ägandeskapet över denna. Detta syftar framför allt till att minska risken för strandade inve- steringar i suboptimalt planerad infrastruktur. Som tidigare nämnts betraktar utredningen det som uteslutet att en privat aktör, på kommersiella grunder och inom överskådlig framtid, skulle genom- föra en satsning på rörledningsbaserad infrastruktur. Detta argu- ment talar också emot en satsning i statlig regi på infrastruktur för fartygstransporter av koldioxid, exempelvis mellanlager eller spe- cialbyggda fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft11"&gt;Staten bör däremot bistå privata aktörer som satsar på &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på andra sätt, bl.a. genom att skapa ekonomiska förutsättningar för bio- CCS, stödja forskning och utveckling (FoU) inklusive demonstra- tionsanläggningar och insatser för att främja ett effektivt nyttjande av infrastruktur för koldioxidtransport (se kapitel 10). Staten behöver också undanröja de legala hinder som finns för fartygsbaserad koldi- oxidtransport (se kapitel 12), vilket utredningen bedömer är genom- förbart i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="p345dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34345x1.jpg/" id="p345img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p749 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Bedömning av teknisk potential och förutsättningar för koldioxidavskiljning och transport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen bedömer sammantaget att det finns en betydande teknisk potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Storleken på den tekniska potentialen beror på vilken utsläppströskel som antas. Det är dock en fråga om ekonomi, betalningsvilja för negativa utsläpp och kost- nadsutveckling för &lt;NOBR&gt;CCS-tekniken&lt;/NOBR&gt; lika mycket som en fråga om tek- niska förutsättningar. För att kunna precisera storleken på den tek- niska potentialen krävs dessutom analyser på anläggningsnivå, något som inte ryms inom ramen för denna utredning. Analys på anlägg- ningsnivå krävs exempelvis för att identifiera anläggningar där det helt enkelt inte ryms utrustning för att avskilja koldioxid eller där avskiljning inte går att förena med anläggningens verksamhet på ett acceptabelt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;För utredningens uppdrag räcker det med att konstatera att allt tyder på att den tekniska potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med råge över- stiger 10 miljoner ton biogen koldioxid per år och att den förmod- ligen ligger närmare 20 miljoner ton. Om &lt;NOBR&gt;CCS-tekniken&lt;/NOBR&gt; på sikt ut- vecklas och får spridning globalt samtidigt som lagringsinfrastruktur växer fram regionalt är potentialen sannolikt större än 20 miljoner ton eftersom även mindre utsläppskällor då kan komma ifråga för CCS. Detta bygger dock på ett antagande om framtiden som är hypotetiskt och tjänar främst till att belysa svårigheten i att kvanti- fiera en teknisk potential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Koldioxidlagring i Sverige och närområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Koldioxidlagring i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;På uppdrag av regeringen tog SGU 2017 fram en rapport&lt;SPAN class="ft85"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;som bl.a. redovisar kunskapen om de geologiska förutsättningarna att lagra koldioxid i Sverige. Nedanstående text baseras på denna rapport utom där så anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft42"&gt;Sveriges berggrund består till övervägande del av kristallint urberg som inte lämpar sig för koldioxidlagring. De geologiskt intressanta områdena för koldioxidlagring är begränsade till södra Östersjön och sydvästra Skåne med omgivande havsområde. I dessa områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="p346dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34346x1.jpg" style="width:453px;height:331px"  id="p346img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;finns sedimentär berggrund med djupt liggande sandstensformatio- ner (akviferer) med överliggande täta takbergarter. Nio potentiella lagringsenheter har identifierats inom dessa områden. En lagrings- enhet är en avgränsad del av en geologisk formation som är lämplig för koldioxidlagring medan en lagringsplats är det utrymme som används för lagring samt anläggningen för injektering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Tre potentiella lagringsenheter har identifierats i sydöstra Öster- sjön och dessa benämns Faludden, När och Viklau. Fem potentiella lagringsenheter har identifierats i sydvästra Skåne med omgivande havsområde: Arnagergrönsand, Undre krita enhet A, Undre krita enhet B, &lt;NOBR&gt;Höganäs-Rya&lt;/NOBR&gt; och Bunter. De potentiella lagringsenheterna överlappar i flera fall varandra geografiskt. Detta förklaras av att lag- ringsenheterna utgör delar av skilda geologiska formationer som ligger på olika djup inom samma geografiska område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Lagringsenheterna bedöms ha varierande kvalitet och lagrings- möjlighet. Flera av dem sträcker sig även utanför Sveriges ekono- miska zon. Var åtta av de potentiella lagringsenheterna ligger och vilken geografisk utbredning de har framgår av figur 9.5. Tabell 9.5 visar värden för fysikaliska parametrar och beräknad lagringskapa- citet för åtta av de identifierade potentiella lagringsenheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft55"&gt;Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p51 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td287"&gt;&lt;P class="p753 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft55"&gt;Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;En nionde potentiell lagringsenhet har identifierats i sydligaste Kattegatt på gränsen mot Danmark. Den har dock en geografisk utsträckning på endast cirka 100 kvadratkilometer inom svenskt terri- torium och lagringskapaciteten bedöms vara låg, under 100 miljoner ton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Osäkerheten i uppskattade parametrar för de potentiella lagrings- enheterna är hög. Detta beror till stor del på att uppskattningarna bygger på äldre undersökningar som genomfördes med helt andra syften än att undersöka potentialen för koldioxidlagring. Den främsta informationskällan är data från flera decennier gamla olje- och gas- prospekteringar som oftast saknar viktig information om t.ex. tak- bergarten. För att ta fram bättre och säkrare uppskattningar av lag- ringspotentialen för de identifierade potentiella lagringsenheterna krävs insamling av ny information med fokus på de parametrar som är viktiga för specifikt koldioxidlagring. Detta inkluderar borrningar, hydrauliska tester och pilotförsök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft11"&gt;Möjlighet finns i vissa fall att med landbaserade borrningar öka säkerheten i de bedömningar som gjorts. Exempelvis skulle ett pro- jekt med borrning och pilotförsök på södra Gotland kunna förbättra kunskapsunderlaget gällande Faludden. Det är också möjligt att få fram ett bättre kunskapsunderlag genom att tillämpa nya metoder och modeller på redan insamlade data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft42"&gt;SGU drar i rapporten slutsatsen att det finns potential för geo- logisk lagring av koldioxid i Sverige. De lagringsenheter som i nu- läget bedöms som mest intressanta är Faludden i sydöstra Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="p348dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34348x1.jpg/" id="p348img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;och Arnagergrönsand i sydvästra Skåne med omgivande havsområde. Myndigheten påpekar dock att resultat från nya undersökningar eller ny kunskap kan leda till en förändrad bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Det nordiska forskningssamarbetet NordiCCS har utfört flera studier om CCS i Norden inom ramen för ett sammanhållet pro- gram. NordiCCS pågick under perioden &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; och hade en samlad budget på 49 miljoner norska kronor, till 75 procent finan- sierad av Nordiska ministerrådet. NordiCCS involverade flera stora nordiska forskningscentra och företrädare från industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Inom NordiCCS togs ett verktyg fram för att utvärdera och rang- ordna potentiella lagringsenheter. Verktyget betygsätter lagrings- enheterna på en tregradig skala för ett stort antal fysikaliska para- metrar av betydelse för lagring och för vilket kunskapsunderlag som finns tillgängligt. Av de svenska potentiella lagringsenheterna får Faludden högst poäng, tätt följd av Arnagergrönsand, &lt;NOBR&gt;Höganäs-Rya&lt;/NOBR&gt; och Undre krita enhet A. En av de faktorer som drar ner totalpoängen för Faludden är den relativt låga porositeten. De fyra svenska lagrings- enheterna med högst totalpoäng får alla poängavdrag för begränsad mäktighet (tjocklek) av respektive akvifer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;NordiCCS har också utvärderat och rangordnat potentiella lag- ringsenheter i Sverige, Danmark och Norge gällande vilka luckor som finns i kunskapsunderlaget om dessa. Enligt utvärderingen där 0 är bästa möjliga resultat och −78 är sämsta möjliga resultat får Faludden −60, Arnagergrönsand −64 och &lt;NOBR&gt;Höganäs-Rya&lt;/NOBR&gt; −76. Som jämförelse får fyra norska lagringsenheter poäng mellan −17 och −28 och en får −43. De danska lagringsenheterna får poäng mellan −47 och −62.&lt;SPAN class="ft110"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Utvärderingen bekräftar således bilden att osäker- heten är hög i bedömningarna gällande de potentiella svenska lag- ringsplatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;För att identifiera lämpliga lagringsplatser utifrån de potentiella lagringsenheterna krävs ett omfattande arbete. SGU kan bistå en projektutvecklare med de geologiska underlag som myndigheten har och samråda om dessa med projektutvecklaren. SGU har inte till uppgift att i egen regi vidta åtgärder för att peka ut lagringsplatser eftersom det skulle kunna strida mot myndighetens roll i tillstånds- och tillsynsprocessen av eventuella svenska lagringsplatser för koldi- oxid (se vidare kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Mortensen (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Tidslinje för ett eventuellt svenskt koldioxidlager&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;SGU har i en inlaga till utredningen beskrivit en tidslinje för ett möj- ligt svenskt koldioxidlager. Vägen till ett fullskaligt lager består av tre delsträckor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;undersökningsverksamhet och pilotanläggning på land,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;undersökningsverksamhet till havs och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;ansökan och uppförande av anläggning för koldioxidlagring till havs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Landbaserade undersökningar och en landbaserad pilotanläggning kan bidra med information som underlättar senare undersökningar till havs. Uppsala universitet har utvecklat planer för ett pilotprojekt på södra Gotland. Projektet saknar i nuläget finansiering och nöd- vändiga tillstånd. SGU bedömer att ett tillstånd skulle kunna vara klart inom ett år från ansökningsdatum. Undersökningsarbeten in- klusive borrning, uppförande av anläggning, injektering och olika tester beräknas ta cirka 4 år. Tidsåtgången för hela projektcykeln från ansökan till avvecklad pilotanläggning uppskattas vara uppemot 6 år. En landbaserad pilotanläggning bedöms dock inte vara ett helt nödvändigt steg på vägen mot ett svenskt koldioxidlager enligt SGU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För att identifiera en lämplig lagringsplats till havs krävs detalje- rade geologiska undersökningar. Ansökan om tillstånd för under- sökningsverksamhet till havs prövas av regeringen. SGU anser att handläggningstiden är svårbedömd och gör uppskattningen att den tar &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; år. De geologiska undersökningarna som innefattar seismiska mätningar, borrningar och provtagningar tar cirka 3 år. Totalt upp- skattas tiden för undersökningsverksamhet till havs, från ansökan till och med resultatbearbetning, till mellan 4 och 6 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ett nytt svenskt koldioxidlager till havs måste prövas av regeringen enligt lagen om kontinentalsockeln samt regeringen och mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken (se kapitel 12). Tiden för tillstånds- prövningen påverkas av många olika faktorer som t.ex. ansökans och miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet, graden av kompletterings- behov, kunskap, kompetens, erfarenhet och resurser hos verksam- hetsutövare, prövnings- och remissmyndigheter och andra aktörer samt om det finns flera motstående intressen. Verksamhetsutövaren, prövningsmyndigheten, remissmyndigheter och övriga intressenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;ansvarar för respektive del av handläggningstiden och tillsammans för den totala tiden.&lt;SPAN class="ft85"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft26"&gt;SGU gör antagandet att ett svenskt koldioxidlager skulle vara en kontroversiell fråga och att det skulle göra tillståndsprövningen mer utdragen. Den totala tiden från ansökan till meddelat tillstånd upp- skattas vara uppemot 8 år enligt SGU. Utredningen bedömer dock att prövningen inte behöver ta fullt så lång tid, se kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Projektering och uppförande av ett fullskaligt svenskt koldioxid- lager till havs uppskattas av SGU ta &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år. Det är ungefär dubbla anläggningstiden jämfört med för det planerade koldioxidlagret i Norge, vilket huvudsakligen förklaras av att en mer komplicerad teknisk lösning sannolikt krävs för en svensk lagringsplats, dvs. platt- form till havs i stället för mellanlager på land med rörledning till in- jekteringsanläggning på havsbottnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Om samtliga ovan beskrivna moment genomförs utan överlapp- ning summerar SGU tidsåtgången upp till &lt;NOBR&gt;24–30&lt;/NOBR&gt; år. Viss överlappning kan dock vara möjlig. Som tidigare nämnts finns också skäl att anta att prövningstiderna kan bli kortare än dem som SGU antagit. Om steget med landbaserade undersökningar utesluts är tidsåtgången från ansökan om undersökningsverksamhet till havs till dess att ett fullskaligt svenskt koldioxidlager finns på plats &lt;NOBR&gt;18–24&lt;/NOBR&gt; år enligt SGU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;Ovanstående innebär sammantaget att om ett arbete skulle inle- das omedelbart med målet att få till stånd ett fullskaligt svenskt kol- dioxidlager skulle det sannolikt dröja till andra halvan av &lt;NOBR&gt;2030-talet&lt;/NOBR&gt; eller till och med en bit in på &lt;NOBR&gt;2040-talet&lt;/NOBR&gt; innan lagret kan vara i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Koldioxidlagring i närområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;NordiCCS har uppskattat den totala teoretiska lagringskapaciteten i akviferer för Sverige, Danmark och Norge till 120 000 miljoner ton koldioxid. Av denna återfinns 3 400 miljoner ton i Sverige, 22 000 mil- joner ton i Danmark och 94 600 miljoner ton i Norge. Uppskatt- ningarna har hög osäkerhet och den praktiskt realiserbara lagrings- kapaciteten är väsentligt lägre än den teoretiska. Som jämförelse uppgår de årliga totala koldioxidutsläppen (fossila och biogena) från svenska punktkällor större än 100 000 ton per år till cirka 50 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ds 2018:38 s. 135 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Det är tydligt att den sammanlagda lagringskapaciteten i Skandi- navien är hög och att Norge har överlägset störst lagringskapacitet bland de skandinaviska länderna. Den norska Utsiraformationen har bara den sex gånger högre lagringskapacitet än den totala svenska lagringskapaciteten, enligt NordiCCS. Lagringskapaciteten bedöms också vara stor i flera andra Östersjöländer samt i exempelvis Neder- länderna och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Bedömning av förutsättningarna för koldioxidlagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det ur ett rent geologiskt perspektiv kom- mer att finnas lagringsutrymme för koldioxid från svensk CCS in- klusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för överskådlig framtid, i Sverige eller i närområdet. Koldioxidlagring i Norge eller annat Nordsjöland är i teknisk och ekonomisk mening fullt realistiska alternativ för svenska projekt inom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Sverige bedöms ha en betydande potential för koldioxidlagring. Kunskapen om möjliga lagringsplatser i Sverige är dock låg. Det finns ett stort behov av ytterligare insatser för att öka kunskapen om möjliga lagringsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;I nuläget är lagring i Östersjön inte tillåtet på grund av Helsing- forskonventionen och hur Sverige har genomfört offshoredirektivet, se kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Flera av de svenska potentiella lagringsenheterna är delar av geo- logiska formationer som fortsätter utanför svensk jurisdiktion, vilket kan innebära att en eventuell koldioxidlagring kräver sam- verkan med och tillstånd i andra länder. I nuläget är koldioxidlagring förbjudet eller starkt begränsat i flera av de länder som svenska lag- ringsenheter gränsar till (Danmark, Lettland, Polen och Tyskland, se kapitel 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Ledtiderna för att få till stånd en svensk lagringsplats för koldi- oxid är mycket långa. Enligt den bedömning SGU gör tar det cirka 20 år innan ett lager finns på plats från den dag en ansökan om att påbörja undersökningar till havs lämnas in. Av detta drar utred- ningen slutsatsen att möjlighet till koldioxidlagring utanför Sverige är en förutsättning för att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna utvecklas i Sverige i närtid. Detta utesluter dock inte att lagring i Sverige kan vara ett alternativ på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Det är möjligt att tidslinjen för en svensk lagringsplats kan kortas väsentligt om &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; inklusive koldioxidlagring först demon- strerats framgångsrikt genom lagring utanför Sverige. Med tanke på de mycket långa ledtider SGU indikerar kan dock inte Sverige eller aktörer i Sverige avvakta alltför länge med att ta nästa steg i riktning mot en svensk lagringsplats om en sådan ska etableras inom den tidsrymd som är mest relevant för det klimatpolitiska ramverket och denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Att ta steg i riktning mot ett svenskt koldioxidlager skulle kunna bidra till att svenska anläggningar som avskiljer koldioxid erbjuds bättre kommersiella villkor för koldioxidlagring utomlands genom att en konkurrerande, inhemsk, lagringsplats då görs mer sannolik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Det är osannolikt att någon svensk privat aktör kommer att ta initiativ för att på kommersiella grunder få ett svenskt koldioxidlager på plats. Detta har flera orsaker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Det finns stora osäkerheter om framtida efterfrågan på ett svenskt lager och om de geologiska förutsättningarna i Sverige. Det skulle krävas omfattande undersökningar bara för att peka ut en möjlig lag- ringsplats. Investeringarna i undersökningar och anläggning skulle vara stora och ledtiderna för att uppföra ett koldioxidlager i Sverige skulle vara långa, vilket ställer stora krav på uthålligheten hos en pro- jektutvecklare. Vidare har inte Sverige den industriella kompetens som är mest relevant för att åstadkomma ett koldioxidlager, i från- varon av en betydande nationell olje- och gasutvinningsindustri. Att bygga upp sådan kompetens är sannolikt svårt och tidskrävande. Mot ett svenskt koldioxidlager talar också Östersjöns känsliga miljö- situation, vilken kan minska acceptansen för och genomförbarheten av ett koldioxidlager där, åtminstone innan &lt;NOBR&gt;CCS-konceptet&lt;/NOBR&gt; är mer etablerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;För att åstadkomma ett svenskt koldioxidlager krävs därför sanno- likt att en svensk myndighet eller ett statligt ägt bolag får i uppgift att verka för ett sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sammantaget förefaller det dock klokt att i nuläget prioritera andra frågor och delar av &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; än utvecklandet av ett svenskt koldioxidlager. Fortsatt kompetenshöjande verksamhet på området, inklusive forskning, behövs dock för att bibehålla och utveckla svensk förmåga, vilket håller möjligheten att uppföra ett svenskt koldioxid- lager levande som handlingsalternativ om omvärldsförutsättningarna skulle aktualisera detta. SGU bör därför få i uppdrag av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft11"&gt;att identifiera dels vilket beslutsunderlag som behövs för att avgöra om, och i så fall för vilka koldioxidvolymer, en svensk lagringsplats kan vara ett realistiskt alternativ och dels hur ett sådant besluts- underlag skulle kunna tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Syftet med ett sådant uppdrag är att redovisa vilka steg som skulle behöva vidtas för att identifiera en lämplig svensk lagringsplats. Vilka undersökningar, modelleringar m.m. som krävs för att identifiera en lämplig lagringsplats bör redovisas liksom en uppskattning av hur mycket resurser de olika stegen kräver. Det bör ingå att ange kri- terier för vad som skulle utgöra en lämplig lagringsplats. Uppdraget bör resultera i ett underlag som kan utgöra stommen i en hand- lingsplan om någon aktör (statlig eller privat) skulle besluta att verka för en svensk lagringsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Huvudfokus på kort sikt bör dock vara åtgärder för att möjlig- göra koldioxidlagring utomlands. Sverige bör därför tillsammans med Norge och andra intresserade länder verka för att undanröja de legala hinder som finns för lagring av koldioxid från svenska anlägg- ningar i annat land (se kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Ett mellanstatligt avtal krävs för att export av koldioxid inte ska strida mot Londonprotokollet. Avtalet behöver innehålla bekräf- telse på och fördelning av ansvaret för tillståndsgivningen mellan den exporterande staten och den mottagande staten. För export till en stat som inte är part till protokollet ska avtalet som ett minimum innehålla bestämmelser motsvarande dem som finns i Londonproto- kollet, inklusive de bestämmelser i protokollsbilaga 2 som rör till- stånd och tillståndsvillkor för att säkerställa att avtalet inte avviker från de skyldigheter att skydda och bevara den marina miljön som gäller för protokollsparterna. Mer om Londonprotokollet finns att läsa i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;Energimyndigheten bör få i uppdrag att tillsammans med norska myndigheter precisera vad ett avtal länderna emellan om transport och lagring av koldioxid bör innehålla. Uppdraget bör genomföras tillsammans med Naturvårdsverket och SGU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Ett mellanstatligt avtal skulle vara ett komplement till de kom- mersiella avtal som svenska aktörer eventuellt kan komma att ingå med norska motparter. Ett mellanstatligt avtal skulle kunna avhandla bl.a. ansvarsfördelning mellan inblandade statliga och privata aktörer vid händelse av läckage av koldioxid under transport eller lagring, förbud mot att svensk koldioxid används till EHR, utbyte av stati-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;stik och bokföringsfrågor så att det säkerställs att Sverige och svenska aktörer kan tillgodoräkna sig negativa utsläpp gentemot nationella klimatmål, internationella åtaganden och övriga system (t.ex. ut- släppshandelssystemet om det skulle bli aktuellt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Ett mellanstatligt avtal skulle också kunna bidra till att minska den affärsmässiga risken och sänka kostnaden för svenska aktörer som önskar avskilja koldioxid för vidare transport till och lagring i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft60"&gt;Norska Olje- og energidepartementet har meddelat utredningen att Norge välkomnar diskussioner med svenska myndigheter om ett mellanstatligt avtal. Olje- og energidepartementet har lämnat följ- ande skriftliga kommentar till utredningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft2"&gt;Transport av CO&lt;SPAN class="ft211"&gt;₂ &lt;/SPAN&gt;fra et land i Europa til et annet for permanent geo- logisk lagring er som kjent ikke gjort tidligere. Det vil være en rekke forskjellige spørsmål som må avklares i en bilateral mellomstatlig avtale for å legge til rette for dette, og en fullstendig liste over hvilke spørsmål som må avklares vil en nok ikke ha før landene setter seg ned sammen. Disse spørsmålene er blant annet relatert til landenes tillatelsesregimer, ansvar for lagret CO&lt;SPAN class="ft211"&gt;₂&lt;/SPAN&gt;, EU ETS, regnskapsføring av utslippsreduksjoner og EUs &lt;NOBR&gt;CCS-direktiv,&lt;/NOBR&gt; skatte- og avgiftsjurisdiksjon, konsultasjons- prosess ved opphør av bruk og nedstengning, og forholdet til aktørenes kommersielle avtaler. Der minst ett av landene er part til Londonpro- tokollen, må avtalen også dekke krav som stilles til slike avtaler etter Londonprotokollen, dens vedlegg og tilhørende retningslinjer. Norge har erfaring fra mellomstatlig regulering av tilsvarende spørsmål i for- bindelse med mellomlandsforbindelser for overføring av elektrisk kraft og grensekryssende gassrørledninger. Vi har derfor god tro på at det vil være mulig å finne gode løsninger på disse spørsmålene også for å rea- lisere lagring på norsk sokkel av CO&lt;SPAN class="ft211"&gt;₂ &lt;/SPAN&gt;som stammer fra et annet land, og vi ønsker samtaler rundt dette velkommen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;I uppdraget bör även ingå att utröna om intresse finns i Neder- länderna eller Storbritannien för att genomföra motsvarande analys tillsammans med svenska myndigheter. Om intresse finns bör en så- dan analys genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Skulle svenska företag visa intresse för att lagra koldioxid i andra, icke ovan nämnda länder bör detsamma gälla gentemot dessa, under förutsättning att lagring där är tillåten enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Utredningen anser att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; endast kan räknas som en kom- pletterande åtgärd för att nå de svenska klimatmålen om koldioxid- lagringen sker på ett sätt så att den inte bidrar till ökad utvinning av olja eller naturgas genom EHR. Endast projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;lever upp till detta bör kunna ta del av de stöd som utredningen före- slår i kapitel 10. De kontakter utredningen haft med aktörer inom det svenska näringslivet tyder på att dessa kommer att ställa krav på koldioxidlagring utan koppling till EHR. Detta är föga förvånande. Svenska företag som engagerar sig i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; gör det som en del av sitt hållbarhetsarbete och vill inte bli förknippade med utvinning av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Konsekvenser för biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kräver energi i form av värme och el. Särskilt avskiljnings- steget är energikrävande men även exempelvis kompression av av- skild koldioxid är energiintensivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utredningen förutsätter att styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige utformas så att de i närtid inte leder till att verksamheter som förbränner biomassa etableras vilka annars inte skulle kommit till stånd. Detta är ett rimligt antagande eftersom styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inte ska leda till överkompensation, vilket också vore oförenligt med EU:s statsstödsregler. Det blir då den extra åt- gången av el och värme för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; specifikt som kan ha konse- kvenser för den biologiska mångfalden genom att den kan leda till ett ökat uttag av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Om energiåtgång för koldioxidavskiljning primärt ersätter egen elproduktion blir konsekvenserna för biomassaåtgången små och därmed blir även konsekvenserna för biologisk mångfald små. Detta kan i synnerhet vara fallet vid &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på massabruk och kraftvärmeverk (se om energiåtgång och elförbrukning för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i avsnitt 9.1.1). Resonemanget förutsätter att svensk el på marginalen inte produceras utifrån biomassa, vilket bör vara ett rim- ligt antagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Vid sidan av massabruk och biobränsleeldade kraftvärmeverk finns den stora potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige inom integrerade massa- och pappersbruk. Dessa kan utifrån platsspecifika förutsätt- ningar komma att agera på olika sätt för att lösa det tillkommande energibehovet för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En möjlighet är att installera ytterligare en biobränsleeldad panna, sannolikt eldad med restprodukter från skogsbruket, för att producera ånga och el. Detta ökar naturligtvis anläggningens användning av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="p356dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34356x1.jpg/" id="p356img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;Sist i avsnitt 9.1.1 redovisas en uppskattning av påverkan på bio- massaanvändningen av 2 respektive 10 miljoner ton avskild biogen koldioxid genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Avskiljning och komprimering av 2 mil- joner ton biogen koldioxid uppskattas öka konsumtionen av bio- massa med cirka 0,6 TWh. Motsvarande siffra för 10 miljoner ton av- skild och komprimerad biogen koldioxid är cirka 5,5 TWh biomassa. Osäkerheten i beräkningar och antaganden är hög, men ökningen i biomassaåtgång bör landa i intervallet &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; TWh vid avskiljning och komprimering av 10 miljoner ton biogen koldioxid. Den ökade bio- massaåtgång som förutses kan ställas i relation till den totala mäng- den biobränsle som 2017 tillfördes det svenska energisystemet – 143 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det är rimligt att anta att det ökade uttaget av biomassa till stor del skulle bestå av restprodukter från skogsbruket och andra biogena restflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;På längre sikt, i en värld som rör sig mot globala nettonollutsläpp, kan det ekonomiska värdet av negativa koldioxidutsläpp komma att bli stort. I det läget kan värdet av negativa utsläpp bidra till att göra verksamheter som leder till punktutsläpp av biogen koldioxid som kan avskiljas och lagras mer lönsamma, vilket kan innebära att ut- taget av biomassa ökar. Exempelvis skulle det kunna bli lönsamt att tillverka vissa biodrivmedel om det samtidigt är en lönsam affär att avskilja och lagra den biogena koldioxid som frigörs vid framställ- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Denna situation skulle kunna uppstå, sannolikt bortom 2030, om det utvecklas en europeisk eller global marknad för negativa koldi- oxidutsläpp. Det kan då uppstå en efterfrågan på negativa utsläpp från svensk &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som är betydligt större än den som de svenska klimatmålen kan skapa. Konsekvenserna av ett eventuellt ökat uttag av biomassa till följd av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; beror i en sådan situation bl.a. på den framtida efterfrågan på svensk biomassa; om efterfrågan är mycket stor kan konsekvenser för biologisk mångfald befaras. Hur en sådan situation bör hanteras, om den skulle uppstå, handlar i mångt och mycket om en avvägning mellan olika miljökvalitetsmål och mellan olika fokus i klimatpolitiken – på kolinlagring i skog och mark eller på substitution av fossila insatsvaror mot biobaserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Ovanstående resonemang gäller för Sverige men behöver inte nödvändigtvis gälla i ett europeiskt perspektiv eller globalt. I Sverige är en bioekonomi redan etablerad och stora biogena punktutsläpps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Energimyndigheten (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft11"&gt;källor finns sedan länge. Detta skiljer sig från fallet i stora delar av världen. Sverige har också lagstiftning som syftar till att säkerställa en hållbar markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Medan &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige skulle utvecklas inom ramen för en existerande bioekonomi skulle det i stora delar av övriga världen innebära framväxt av en ny typ av verksamhet. Det finns en tydlig oro, bl.a. inom miljörörelsen, för att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som verktyg i kampen mot klimatförändringar riskerar att leda till försämrad biologisk mångfald genom att bidra till ohållbar markanvändning och avskog- ning. Det är då bioenergi och biobränsleanvändning som sådant som är föremål för kritik snarare än &lt;NOBR&gt;CCS-komponenten.&lt;/NOBR&gt; Kritiken mot &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bygger på att styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förmodas leda till att nya anläggningar som förbränner biomassa uppförs som annars inte skulle uppförts eller att biobränslen skulle ersätta andra energislag. Inom europeisk miljörörelse finns en stor oro för att im- port av biomassa kan få oönskade konsekvenser för biologisk mång- fald utanför Europa. Det är viktigt att säkerställa att så inte sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Ett europeiskt styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör därför vara konstruerat så att inga incitament ges för ohållbar markanvändning eller skogsskövling. Denna fråga kommer att behöva adresseras för att något europeiskt styrmedel som främjar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna komma till stånd, eftersom frågan är central för flera medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det s.k. reviderade förnybarhetsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, innebär att det från och med 2021 kommer att ställas krav på att biobränslen uppfyller särskilda hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp i ett livscykelperspektiv för att kunna räknas som förnybara. Krav ställs på såväl flytande som gasformiga och fasta biobränslen och kraven gäller oberoende av ett bränsles geografiska ursprung. Endast användning av biobränslen som upp- fyller kraven är berättigad att ta del av stödsystem eller andra eko- nomiska incitament för att främja förnybar energi och kan tillgodo- räknas gentemot uppsatta &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; för förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;För att uppfylla hållbarhetskriterierna i direktivet måste biobräns- len producerade av skoglig biomassa komma från ett land med lag- stiftning som bl.a. säkerställer att avverkning sker under legala former, att återplantering sker efter avverkningar och att arealer skyddas för att bevara biologisk mångfald. Vidare ska ursprungslandet vara part&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34358x1.jpg/" id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;till Parisavtalet och ha lagt fram en nationell klimatplan (&lt;SPAN class="ft10"&gt;nationally determined contributions, &lt;/SPAN&gt;NDC) som omfattar utsläpp och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Kraven i det reviderade förnybarhetsdirektivet bör, om de visar sig fungera väl även vid praktisk tillämpning, kunna utgöra stommen i en mekanism för att säkerställa hållbarheten av använd biomassa inom EU även vid introduktion av ett europeiskt styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Endast användning av biomassa som uppfyller kraven skulle vara berättigade att ta del av de ekonomiska incitament ett styrmedel skulle medföra. Om det finns behov av en förstärkt mekanism, och hur en sådan i så fall skulle kunna se ut, beror dels på utformningen av ett framtida europeiskt styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; dels på erfarenheterna från tillämpning av hållbarhets- kriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det är mycket viktigt att inte skapa hinder för hållbar biomassa- användning, vilket utredningen anser är en nödvändig komponent för att nå nationella och globala klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Kostnadsuppskattningar och realiserbar potential för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Koldioxidavskiljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Som tidigare nämnts ökar kostnaden för koldioxidavskiljning i abso- luta tal med ökande koldioxidflöden och koncentrationer. Både in- vesteringskostnaderna och driftskostnaderna ökar vilket är en logisk konsekvens av att mer koldioxid avskiljs, vilket bl.a. betyder större dimensioner i utrustning, större kemikalieflöden och större värme- behov. I relativa tal, dvs. per ton avskild koldioxid, minskar dock kostnaden för koldioxidavskiljning med ökande flöden och koncen- trationer. Kostnadsminskningen är mest markant för den relativa investeringskostnaden medan den relativa driftskostnaden inte minskar i samma utsträckning. Detta innebär att ju mer koldioxid som avskiljs från en anläggning, desto större blir driftskostnadens andel av den totala relativa kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;En omfattande studie&lt;SPAN class="ft212"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;från 2018 av forskare från Chalmers tek- niska högskola och norska forskningsinstitutet SINTEF har analy-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gardarsdottir m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="p359dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34359x1.jpg" style="width:442px;height:238px"  id="p359img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;serat kostnaderna för koldioxidavskiljning, transport och lagring för industriella anläggningar i Sverige med utsläpp över 500 000 ton per år. Enligt studien uppgår de relativa investeringskostnaderna för av- skiljning till &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; euro per ton koldioxid medan den relativa drifts- kostnaden uppgår till cirka 40 euro per ton koldioxid. Kostnaden för värme (ånga) är den dominerande kostnaden och den överstiger 20 euro per ton koldioxid. Tabell 9.6 visar den uppskattade kostna- den för koldioxidavskiljning tillämpat på sodapannan i ett massabruk respektive på kraftvärmeproduktion baserad på ett stålverks rest- gaser. Stålverket antas avskilja 1,6 miljoner ton koldioxid per år och massabruket 0,7 miljoner ton per år. Koldioxidkoncentrationen är ungefär dubbelt så hög i rökgaserna från stålverket jämfört med från massabruket. Båda dessa faktorer bidrar till att stålverket får en lägre relativ kostnad för koldioxidavskiljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft11"&gt;Som framgår av tabell 9.6 uppskattar studien massabrukets relativa kostnad för koldioxidavskiljning till cirka 60 euro per ton medan stålbrukets kostnad uppskattas till cirka 50 euro per ton. Stålverket avskiljer väsentligt mer koldioxid än massabruket och föga förvånande svarar driftskostnaden för en högre andel av totalkostnaden på stål- verket jämfört med på massabruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft60"&gt;NordiCCS har utfört fallstudier för hur de olika delarna i CCS- kedjan skulle kunna utföras och vad de skulle kosta för olika större energi- och industrianläggningar i Norden. När NordiCCS beräknat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;den relativa kostnaden för koldioxidavskiljning har en lokaliserings- faktor använts som innebär att kostnaden blir högre om en anläggning är lokaliserad i ett område med hårt klimat eller låg befolkningstäthet. Lokaliseringsfaktorn får konsekvensen att den relativa kostnaden för koldioxidavskiljning blir högre i norra Sverige jämfört med i de södra delarna. Lokaliseringsfaktorn syftar alltså inte till att väga in transportavståndet till en möjlig lagringsplats, utan ska enbart justera kostnaden för avskiljning av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;NordiCCS uppskattar den relativa kostnaden för koldioxid- avskiljning vid massa- och pappersanläggningar belägna runt Botten- viken till cirka 80 euro per ton avskild koldioxid medan massa- och pappersanläggningar belägna längre söderut längs med Norrlands- kusten beräknas ha en relativ kostnad för koldioxidavskiljning i stor- leksordningen &lt;NOBR&gt;70–75&lt;/NOBR&gt; euro per ton. Kostnaden sjunker till strax under 70 euro per ton för den enda massa- och pappersanläggningen i studien som ligger i Sydsverige.&lt;SPAN class="ft105"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Den uppskattade kostnaden för koldioxidavskiljning för massa- och pappersanläggningar är således högre än i studien från Chalmers tekniska högskola och SINTEF, men den ligger inom samma härad. Osäkerheten som är förknippad med båda studierna är hög, bl.a. eftersom ingen av studierna tar hänsyn fullt ut till platsspecifika faktorer. Båda studierna avser kostnader när tekniken för avskiljning redan fått viss spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En studie från SINTEF, RISE Bioeconomy och Chalmers tek- niska högskola har bl.a. undersökt hur kostnaden för koldioxid- avskiljning vid ett massabruk påverkas av avskiljningsgraden, dvs. av hur stor andel av den totala mängden koldioxid i rökgaserna som avskiljs.&lt;SPAN class="ft105"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Studien landar i att ett hypotetiskt men typiskt massabruk skulle ha en avskiljningskostnad på &lt;NOBR&gt;41–57&lt;/NOBR&gt; euro per ton koldioxid. Den låga delen av intervallet gäller för s.k. partiell avskiljning där mäng- den tillgänglig ånga begränsar andelen koldioxid som avskiljs. Den höga delen av kostnadsintervallet gäller för maximal avskiljning av koldioxid, vilket innebär att anläggningen måste investera i en ytter- ligare barkpanna för att producera tillräcklig mängd ånga för avskilj- ningen. Studien visar således att det kan vara fördelaktigt ur kostnads- synpunkt att låta mängden tillgänglig ånga styra hur mycket koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skagestad m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skagestad m.fl (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="p361dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34361x1.jpg/" id="p361img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;som avskiljs från en anläggning och att inte alltid eftersträva maximal avskiljningsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft26"&gt;Det är viktigt att påpeka att flertalet anläggningar inom massa- och pappersindustrin i Sverige är s.k. integrerade bruk som produ- cerar både massa och papper samt kartong. Integrerade bruk använ- der stora mängder ånga vid tillverkningen av papper och kartong och har därför ofta sämre tillgång till överskottsånga än rena massabruk. Integrerade bruk kan alltså tvingas investera i ytterligare en bark- panna för att avskilja koldioxid, vilket ökar den relativa kostnaden för koldioxidavskiljning. Integrerade bruk är också generellt sett nettokonsumenter av el i stället för nettoproducenter som rena massa- bruk kan vara. Detta innebär att bortfall av egenproducerad el måste kompenseras med el köpt från nätet vilket enligt studien också ökar kostnaden. En slutsats studien drar är därför att flertalet bruk i Sverige, eftersom de är integrerade bruk, har högre kostnader för ånga och därmed även för koldioxidavskiljning än det hypotetiska massabruket i exemplet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;När ånga används för koldioxidavskiljning vid ett massabruk sker det oftast på bekostnad av el- och fjärrvärmeproduktion. Ovan nämnda studie visar att kostnaden för ånga ökar om elen som i stället hade kunnat produceras är berättigad till elcertifikat. Elcertifikats- systemet kan därför i vissa fall försämra de ekonomiska förutsätt- ningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;NordiCCS har beräknat den relativa kostnaden för koldioxid- avskiljning för ett avfallskraftvärmeverk beläget på den svenska väst- kusten och den uppskattas till 100 euro per ton koldioxid. Den bio- gena andelen av anläggningens koldioxidutsläpp är 75 procent. Den relativa kostnaden för koldioxidavskiljning är starkt beroende av mängden koldioxid som avskiljs. Det avfallskraftvärmeverk som in- går i NordiCCS studie har väsentligt lägre koldioxidutsläpp än flera av de massa- och pappersanläggningar som också omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den relativa kostnaden för koldioxidavskiljning vid det avfalls- kraftvärmeverk som ingår i det norska Fullskaleprojektet beräknades 2018 till 825 norska kronor per ton koldioxid. Den tekniska livsläng- den för avskiljningsanläggningen antas då vara 25 år och kostnaden gäller 2018 års prisnivå. En norsk krona var 2018 värd mellan 1,05 och 1,10 svenska kronor. Kostnadsuppskattningen ska uppdateras inom ramen för projektet 2020.&lt;SPAN class="ft105"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gassnova, Aslak Viumdal, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="p362dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34362x1.jpg/" id="p362img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Stockholm Exergi har presenterat en grov uppskattning av vad det skulle kosta att avskilja koldioxid från deras biobränsleeldade panna för kraftvärmeproduktion i Värtaverket, Stockholm. Den relativa kostnaden uppskattas till knappt 40 euro per ton koldioxid. Den lägre kostnaden för koldioxidavskiljning vid Värtaverket jäm- fört med ovan nämnda exempel förklaras enligt Stockholm Exergi av möjligheten att integrera avskiljningen med fjärrvärmeproduktionen, dvs. genom energiåtervinning och processintegration mot kraftvärme.&lt;SPAN class="ft105"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En i internationella studier ofta citerad kostnadsuppskattning för avskiljning av koldioxid vid ett modernt kolkraftverk är 46 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldioxid vid produktion av el, inte av el och fjärrvärme.&lt;SPAN class="ft105"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Sum- man används ibland som en approximation av avskiljningskostnaden även för biobränsleeldade kraftverk, vilket kan motiveras av att kon- centrationen av koldioxid i rökgaserna är ungefär densamma.&lt;SPAN class="ft105"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Vissa biologiska eller kemiska processer genererar koldioxid i mycket hög koncentration (upp emot 100 procent ren koldioxid). Ett exempel på detta är tillverkning av etanol genom fermentering (jäsning) av biosubstrat. Kostnaden för att avskilja koldioxid för vidare transport till lagringsplats eller CCU är av lättförståeliga skäl låg när koldioxidkoncentrationen är mycket hög. Ett svenskt exem- pel är Lantmännen Agroetanol utanför Norrköping som producerar etanol från framför allt spannmål. Koldioxiden som bildas vid fer- menteringen tas tillvara och förvätskas till kolsyra som används inom livsmedelsindustrin och som köldmedium (CCU). Mängden koldioxid som avskiljs är dock i nuläget liten i jämförelse med vad CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på de stora punktutsläppskällorna i Sverige skulle generera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;En annan process som ger upphov till koncentrerad koldioxid är uppgradering av naturgas eller biogas. Uppgradering innebär att halten metan i rågasen höjs genom att koldioxid, och ibland även andra ämnen i lägre koncentrationer, avskiljs. Detta är ofta nödvändigt för att gasen ska vara säljbar. Uppgradering av naturgas sker globalt sett i mycket stor skala i dag och är i flera fall den verksamhet som ger upphov till den koldioxid som lagras i befintliga &lt;NOBR&gt;CCS-projekt,&lt;/NOBR&gt; t.ex. Sleipner och Snøhvit i Norge. Uppgradering av biogas sker i mindre skala på ett stort antal platser i Sverige, dock utan koppling till koldioxidlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Stockholm Exergi, Fabian Levihn, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rubin m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;National Academies of Sciences, Engineering and Medicine &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;(2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="p363dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34363x1.jpg/" id="p363img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Transport av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;NordiCCS har studerat transportkostnader för avskild koldioxid från kluster av anläggningar i Norden. De kluster som berör Sverige är för anläggningar 1. runt Bottenviken, 2. utmed södra Norrlands- kusten, 3. i Skagerackregionen och 4. utmed den svenska Västkusten (söder om Skagerack). Transport av koldioxid antas ske till någon av tre hypotetiska lagringsplatser under havsbottnen: Utsira utanför Sydnorges västkust, Gassum i Skagerack (Danmark) eller Faludden i södra Östersjön (Sverige). Transport via rörledning jämförs med transport via fartyg. I flera fall jämförs olika kombinationer av trans- portmetoder och lagringsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Transportkostnaden beror huvudsakligen på volymen koldioxid som ska transporteras och på transportavståndet. Rörledningstrans- port är mer konkurrenskraftigt gentemot fartygstransport för stora volymer koldioxid. Vid transport av 1 miljon ton koldioxid per år medför rörledningstransport lägre kostnad än fartygstransport på sträckor upp till cirka 165 km. Vid transport av 2 miljoner ton koldi- oxid per år medför rörledningstransport lägre kostnader än fartygs- transport upp till cirka 275 km.&lt;SPAN class="ft105"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Långa transportavstånd talar för fartygstransport eftersom kost- naden för detta transportsätt inte ökar lika starkt med transport- avståndet som rörledningstransport gör. Fartygsbaserad transport innebär förvisso högre driftskostnader än rörledningstransporter men investeringskostnaden för rörledningar är betydande. Eftersom framtida lagringsplatser sannolikt kommer att uppföras under havs- botten blir transportavstånden generellt sett relativt långa för svenska anläggningar, vilket talar för fartygsbaserade transportlösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Enligt NordiCCS uppgår transportkostnaden generellt till 12–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;20 euro per ton för nordiska anläggningar. I de flesta fall (80 procent av studerade transportkombinationer i Norden) beräknas fartygs- transporter bli billigare än rörledningstransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Fartygsbaserad transport har en stor fördel jämfört med rörled- ningstransport i och med att flexibiliteten är mycket större. Detta är särskilt viktigt i uppbyggnadsfasen av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; när osäkerheten är stor vad gäller koldioxidvolymer och tidslinje för när avskiljning kommer igång på olika anläggningar. Om volymen koldi- oxid som behöver transporteras ökar kan transportsystemets kapa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34364x1.jpg" style="width:434px;height:219px"  id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p742 ft8"&gt;citet relativt enkelt ökas genom att ytterligare ett fartyg tas i anspråk för koldioxidtransport. Ett och samma fartyg kan också lasta koldi- oxid i flera hamnar på samma rutt. Fartyg som transporterar koldi- oxid kan också, åtminstone efter mindre modifikationer, frakta andra produkter, t.ex. LPG (&lt;SPAN class="ft45"&gt;liquified petroleum gas&lt;/SPAN&gt;). När en rörled- ning väl är byggd kan den inte transportera mer koldioxid än vad den är dimensionerad för och den kan naturligtvis inte ändra sträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tabell 9.7 visar uppskattade transportkostnader för olika kom- binationer av kluster, lagringsplatser och transportmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft55"&gt;Källa: Skagestad m.fl (2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft11"&gt;Transportkostnaden ökar med avstånd till lagringsplats, men kost- nadsökningen är trots allt begränsad för fartygsalternativet. Fartygs- transport från Skagerackklustret till Utsira beräknas kosta 15 euro per ton koldioxid, vilket kan jämföras med 21 euro per ton för far- tygstransport mellan Bottenvikenklustret och Utsira ‒ en mer än tre gånger så lång distans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Fartygstransport innebär att fördelen av samarbete mellan flera anläggningar i ett regionalt kluster blir mindre uttalad jämfört med rörledningstransport. Flera anläggningar inom ett avgränsat geogra- fiskt område kan dock dela på mellanlager och hamn. Koldioxiden kan transporteras till mellanlagret via kortare rörledningar eller, åt- minstone inledningsvis, på lastbil eller tåg. Att flera anläggningar kan nyttja samma lagringsplats är av stor betydelse för att hålla nere kost- naden oavsett transportmetod.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="p365dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34365x1.jpg/" id="p365img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;En anläggnings geografiska läge i Sverige har således betydelse för transportkostnaden men är inte avgörande för om anläggningen kan vara en kandidat för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; eller inte (gäller anlägg- ningar utmed kusten eller vid Mälaren och Vänern). Platsspecifika faktorer kan påverka kostnaden för koldioxidavskiljning väsentligt mer än vad det geografiska läget påverkar transportkostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;ett utbyggt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-system&lt;/NOBR&gt; där koldioxidavskiljning sker på flera anläggningar som kan dela på viss transportinfrastruktur och lagrings- plats är kostnaden för koldioxidavskiljning den klart dominerande kostnadsposten. I ett utbyggt &lt;NOBR&gt;CCS-system&lt;/NOBR&gt; är investeringskostnaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;avskiljningsutrustning väsentligt högre än investeringskostnaderna för transportinfrastruktur. I en uppbyggnadsfas av CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; där mängden avskild koldioxid är lägre än 2 till 3 miljoner ton per år, kan dock investeringarna i transportinfrastruktur vara i samma storleksordning som investeringarna i avskiljningsanlägg- ningar.&lt;SPAN class="ft102"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Lagringskostnaden är i hög grad beroende av platsspecifika para- metrar. Exempel på betydelsefulla parametrar som påverkar lagrings- kostnaden är lagringsplatsens kapacitet (mängd koldioxid som kan lagras), möjlig injekteringshastighet (styr hur många injekterings- brunnar som måste borras), krav på borrbrunnarnas komplexitet och geografisk lokalisering (t.ex. på land eller till havs). Dessa parametrar är okända eller uppskattade med mycket hög osäkerhet för flertalet potentiella lagringsplatser i Sverige eller i närområdet vilket gör det svårt att beräkna lagringskostnader. Bra kostnadsuppskattningar krä- ver tillgång till mer information om de potentiella lagringsplatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;NordiCCS-projektet&lt;/NOBR&gt; kombinerades tillgänglig information om potentiella lagringsplatser i Skandinavien med generella kost- nadsuppskattningar tillgängliga från &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ZEP (&lt;SPAN class="ft45"&gt;European technology platform for zero emission fossil fuel power plants&lt;/SPAN&gt;). Den lägsta lagringskostnaden uppskattades till 7 euro per ton koldioxid för Utsira, vilket är den potentiella lagringsplats för vilken mest information finns tillgänglig. Den högsta lagringskostnaden, 20 euro per ton koldioxid, angavs för de potentiella lagringsplatser där minst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gardarsdottir m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;information finns tillgänglig. Den svenska potentiella lagringsplatsen som benämns Faludden uppskattades ha lagringskostnaden 16 euro per ton koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Skillnader i lagringskostnad för olika potentiella lagringsplatser kan innebära att totalkostnaden för transport och lagring för en svensk anläggning blir lägre för en mer avlägsen lagringsplats än för en mer närliggande. Huvudorsaken till detta är att transportkostna- den endast ökar långsamt med transportavståndet vid fartygstrans- porter av koldioxid. NordiCCS drar därför slutsatsen att ett gemen- samt nordiskt koldioxidlager i Norge under Nordsjön, dit koldioxid kan fraktas på fartyg, skulle innebära stora skalfördelar och kan vara en fördelaktig lösning ur ett ekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;De kostnadsuppskattningar som gjorts för koldioxidlagring inom ramen för &lt;NOBR&gt;NordiCCS-projektet&lt;/NOBR&gt; stämmer relativt väl överens med andra uppskattningar som gjorts. I tidigare nämnda studie av fors- kare från Chalmers tekniska högskola och Biorecro AB dras slut- satsen att kostnaden för den koldioxidlagring som skett under mer än 20 års tid vid det norska Sleipnerfältet i Nordsjön med säkerhet understiger 15 euro per ton.&lt;SPAN class="ft102"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Investeringskostnaden för lagrings- platsen under Sleipnerfältet var enligt IPCC 94 miljoner &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; och den årliga driftskostnaden 7 miljoner &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; (inklusive skatt). Ungefär 1 miljon ton koldioxid per år injekteras vid Sleipnerfältet. FN:s klimatpanel IPCC bedömer i sin specialrapport om CCS från 2005 att lagringskostnaden i salina akviferer under Nordsjön uppgår till mellan 5 och 12 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldioxid. Kostnaden för lag- ring i tömda gas- eller oljefält under Nordsjön uppskattas vara något lägre, &lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldioxid.&lt;SPAN class="ft102"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Amerikanska Department of Energy uppskattar kostnaden för geologisk lagring i USA till mellan 7 och 13 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldi- oxid, inklusive kostnad för övervakning av hur injekterad koldioxid beter sig i lagringsplatsen. Kostnadsintervallet inkluderar koldioxid- lagring på land vilket är billigare än lagring till havs.&lt;SPAN class="ft102"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;IPCC har uppskattat kostnaden för övervakning av en lagrings- plats till &lt;NOBR&gt;0,1–0,3&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldioxid som injekterats. Då antas att övervakning av en lagringsplats sker under en &lt;NOBR&gt;30-årsperiod&lt;/NOBR&gt; när injektering av koldioxid pågår och därefter i ytterligare 50 år.&lt;SPAN class="ft115"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Karlsson m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Sammantagen kostnadsuppskattning, realiserbar potential för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och framtida kostnadsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft17"&gt;Sammantagen kostnadsuppskattning och realiserbar potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft26"&gt;Givet nuvarande kunskapsläge om &lt;NOBR&gt;CCS-kedjans&lt;/NOBR&gt; beståndsdelar är det inte möjligt att med precision ange en kostnad för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; vid svenska anläggningar. Detta beror delvis på att erfarenheterna av de tekniker som ingår i kedjan är begränsade, men också på att kostna- den till väldigt stor del är beroende av platsspecifika förutsättningar som inte är kända eller undersökta i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utifrån befintliga studier drar utredningen slutsatsen att koldi- oxidavskiljning sannolikt kan genomföras till en kostnad i intervallet &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton avskild koldioxid på anläggningar inom massa- och pappersindustrin med gynnsamma förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Detta förutsätter sannolikt partiell koldioxidavskiljning i flera fall, där endast den koldioxid som går att avskilja till lägst kostnad på en anläggning blir föremål för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Vilken mängd koldioxid som avskiljs vid en anläggning kan också begränsas till den mängd som kan avskiljas med hjälp av den överskottsvärme som finns tillgänglig, för att hålla nere kostnaden per avskilt ton koldi- oxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;Stockholm Exergis egna beräkningar tyder på att samma kostnads- intervall, &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton avskild biogen koldioxid, är rimligt att anta även för kraftvärmeanläggningar med goda förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Hur stor den samlade potentialen för avskiljning av biogen koldi- oxid är i kostnadsintervallet &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton är av redan nämnda skäl mycket svårt att precisera i nuläget, men utredningen bedömer att den sannolikt är i storleksordningen flera miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det bör vidare finnas en avsevärd potential för avskiljning av bio- gen koldioxid till en kostnad som understiger 800 kronor per ton inom massa- och pappersindustrin samt el- och värmeproduktion inklusive avfallsförbränning. Utredningen bedömer att denna poten- tial överstiger 10 miljoner ton per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Denna potential kan kategoriseras som den realiserbara potentia- len för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige, givet att koldioxiden även går att trans- portera till en lagringsplats. Som framgår av avsnitt 9.1.2 och 9.2.2 är förutsättningarna för fartygsbaserad transport av koldioxid generellt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;god i Sverige. Utredningen bedömer därför att den realiserbara potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige uppgår till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett &lt;NOBR&gt;2045-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den utförligaste studien som finns tillgänglig om transportkost- nader för koldioxid i en nordisk kontext indikerar transportkostnader i intervallet &lt;NOBR&gt;150–250&lt;/NOBR&gt; kronor per ton för svenska anläggningar, givet att det handlar om fartygsbaserade transporter. Studien förutsätter dock en situation där ett flertal anläggningar inom ett begränsat geografiskt område avskiljer koldioxid och kan dela på viss transportinfrastruktur. I frånvaro av en sådan skalfördel kommer transportkostnaden att vara högre. Skalfördelarna vid fartygsbaserade transporter är dock betydligt mindre än vid rörledningsbaserade transporter. Transport- kostnaden beror också på vilka lagringsplatser som kommer att finnas tillgängliga och om de kan ta emot koldioxid lastad på fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Utredningen uppskattar att transportkostnaden för svenska an- läggningar kan komma att vara &lt;NOBR&gt;150–300&lt;/NOBR&gt; kronor per ton koldioxid, men konstaterar att bedömningen är osäker. Om det norska Full- skaleprojektet genomförs enligt plan kommer det att generera viktig kunskap och erfarenhet kring fartygsbaserad transport av avskild koldioxid, inklusive om kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;Utredningen bedömer att koldioxidlagring kan ske till en kostnad av &lt;NOBR&gt;100–200&lt;/NOBR&gt; kronor per ton koldioxid, inklusive kostnad för att över- vaka lagringsplatsen i enlighet med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Summeras uppskattningarna ovan för hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; erhålls kostnadsintervallet &lt;NOBR&gt;650–1&lt;/NOBR&gt; 100 kronor per ton koldioxid för den kate- gori av anläggningar inom massa- och pappersindustrin och kraft- värmeproduktion som har mest gynnsamma förutsättningar för kol- dioxidavskiljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Det finns som tidigare nämnts anläggningar i Sverige som i be- fintliga industriella processer får koldioxid i mycket hög koncentra- tion. Dessa anläggningar skulle därför ha en låg eller obefintlig till- kommande kostnad för att producera koldioxid av tillräcklig renhet för vidare transport och geologisk lagring. Kostnad tillkommer dock för komprimering av koldioxid samt för transport och lagring. Efter- som dessa anläggningar i nuläget genererar relativt små mängder koldioxid skulle investeringarna som krävs i framför allt transport- infrastruktur leda till höga kostnader uttryckt som kronor per ton koldioxid. Om dessa anläggningar fick möjlighet att dela transport- infrastruktur med en eller flera stora koldioxidkällor skulle de dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:193px;"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;kunna genomföra &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till en betydligt lägre kostnad än om de agerar på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft26"&gt;Anläggningar som går i bräschen för tillämpning av CCS inklu- sive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer att möta högre kostnader än anläggningar som följer efter i ett senare skede, när teknik och systemlösningar mognat. Eventuella svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förväntas tids- mässigt följa bakom det norska Fullskaleprojektet och projekt i Nederländerna och Storbritannien, som planerna för dessa ser ut i dagsläget. Eftersom svenska &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; i närtid förutsätter lag- ring av koldioxid i annat land kommer inte svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att vara de första som genomförs i vårt närområde. Den kostnadsbedömning som utredningen presenterar utgår därför från att vissa läreffekter av dessa första projekt i andra länder kan nyttjas av tidiga svenska projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det är viktigt att påpeka att de första storskaliga &lt;NOBR&gt;CCS-projekten&lt;/NOBR&gt; i Europa kan komma att ha kostnader som är högre, men sannolikt inte mycket högre, än de kostnader utredningen uppskattar för svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Koldioxidavskiljning beräknas inom Fullskaleprojektet kosta 710 respektive 825 norska kronor per ton för de två anläggningarna som ingår i projektet. Den relativa kost- naden för hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; inklusive transport och lagring uppskat- tas till 1 440 respektive 1 555 norska kronor per ton. I kostnaden ingår hela utgiften för transport- och lagringsinfrastrukturen vilken delvis är kraftigt överdimensionerad i förhållande till den mängd koldioxid som planeras avskiljas från de två norska anläggningarna. Kostnaden per ton lagrad koldioxid blir väsentligt lägre om kostna- den för transport- och lagringsinfrastrukturen fördelas på en större mängd lagrad koldioxid med hänsyn till den faktiska kapaciteten. Den tekniska livslängden för avskiljningsanläggningar och infra- struktur antas vara 25 år och kostnaden gäller 2018 års prisnivå. En norsk krona var 2018 värd &lt;NOBR&gt;1,05–1,10&lt;/NOBR&gt; svenska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Kostnadsuppskattningarna inom ramen för Fullskaleprojektet ska uppdateras 2020. Den kostnadsuppskattning som genomfördes 2018 resulterade i lägre uppskattade kostnader jämfört med vad som tidigare redovisats. &lt;SPAN class="ft110"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Utredningen har tagit del av mer platsspecifika inledande beräk- ningar framtagna av Stockholm Exergi. Stockholm Exergis egna be- räkningar stärker bilden att de kostnadsintervall utredningen anger,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gassnova, Aslak Viumdal, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="p370dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34370x1.jpg/" id="p370img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton avskild biogen koldioxid och ytterligare &lt;NOBR&gt;250–500&lt;/NOBR&gt; kronor för transport och lagring, är rimliga för en kraft- värmeanläggning med goda förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som byggs i ett relativt tidigt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Hur CCS utvecklas internationellt påverkar kostnadsutveck- lingen för svensk &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; framöver i hög grad. Platsspecifika för- studier krävs för att uppskatta kostnaden för enskilda projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Framtida kostnadsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Generellt blir teknik billigare med tiden i takt med att tekniken får spridning och erfarenheterna av den ökar. Detta har exempelvis varit fallet för sol- och vindkraft som uppvisat kraftigt sjunkande kost- nader samtidigt som kraftslagen genomgått en markant expansions- fas under senare tid. Även om flertalet tekniker som tillämpas inom &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; är beprövade har området inte genomgått någon expan- sionsfas liknande den som skett och sker för förnybar energi och energilagring. Potentialen för kostnadsreduktioner bör alltså rent generellt vara betydande för &lt;NOBR&gt;CCS-teknik,&lt;/NOBR&gt; under förutsättning att fler &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; kommer till stånd de närmaste årtiondena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Certifieringsorganet Det Norske Veritas uppskattar att kostna- den för CCS kommer att sjunka med &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; procent för varje för- dubbling av den installerade effekten. Om det byggs 60 nya full- skaliga avskiljningsanläggningar i världen bör kostnaden sjunka med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;procent jämfört med dagens nivå, enligt samma källa.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Andra stu- dier pekar i samma riktning.&lt;SPAN class="ft85"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kunskapsläget om CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och hur detta kan förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Samtliga delar av &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; tillämpas redan i dag på olika håll i världen, vilket beskrivs i kapitel 11, även om erfarenheterna är be- gränsade. Tekniker för avskiljning, transport och lagring av koldi- oxid finns utvecklade och det pågår forskning för att förfina existe- rande tekniker för att göra dem mer energieffektiva och därmed billigare, men även för att utveckla nya metoder för i synnerhet kol-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Helle &amp; Koefoed (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rubin m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="p371dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34371x1.jpg/" id="p371img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;dioxidavskiljning. Möjligheterna till fortsatt teknikutveckling och lägre kostnader för CCS är goda eftersom den praktiska tillämp- ningen av &lt;NOBR&gt;CCS-tekniker&lt;/NOBR&gt; hittills endast skett i blygsam skala. Forsk- ning som bidrar till att sänka kostnaden för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är av stort värde då den relativt höga kostnaden är ett av de främsta skälen som talar emot tekniken i nuläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utredningen bedömer att det är systemfrågorna kopplade till CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som utgör den huvudsakliga barriären för tillämpning och spridning i dag, inte teknikfrågorna. Bland dessa frågor märks hur fungerande affärsmodeller för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan konstrueras, hur ekonomiska incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan ska- pas, hur juridiska och acceptansmässiga hinder och barriärer kan övervinnas och frågor kring konsekvenserna av ökad biomassa- användning. Denna utredning kan förhoppningsvis innebära ett steg framåt i dessa frågor men det finns ett fortsatt behov av forskning kring &lt;NOBR&gt;CCS-relaterade&lt;/NOBR&gt; systemfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Som en del av Energimyndighetens arbete med innovationsfräm- jande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthus- gaser har myndigheten låtit Chalmers tekniska högskola ta fram en rapport&lt;SPAN class="ft105"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;om behov av forskning och demonstration på &lt;NOBR&gt;CCS-områ-&lt;/NOBR&gt; det. Rapporten lyfter bl.a. fram följande forskningsbehov:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Potentialen för lagring på svenskt territorium bör undersökas i större detalj för att ge besked om, och i så fall för vilka volymer, detta är ett realistiskt alternativ. En första åtgärd bör vara att identifiera vilket beslutsunderlag som behövs för att avgöra den frågan och hur ett sådant beslutsunderlag skulle kunna tas fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det bör undersökas om det går att prissätta CCS längst ut i värde- kedjan så att slutkonsumenten ser merkostnaden av en klimat- neutral (eller klimatpositiv) produkt och hur detta kan bidra till finansiering av CCS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det bör genomföras forskning om vilken roll CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan ha i en övergripande portfölj av utsläppsminskande åtgärder för svensk industri, med hänsyn taget till utvecklingen av bränsle- och insatsvaror (exempelvis tillgång till och konkurrens om olika biomassafraktioner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johnsson och Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förutsättningar och potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det behövs forskning av både grundläggande och tillämpad karak- tär gällande olika tekniker för koldioxidavskiljning, i syfte att reducera kostnaden för avskiljningssteget. Forskningsmedel bör satsas även på tekniker som redan i dag är kommersiellt tillgängliga för att bidra till lägre kostnader och ökad tillförlitlighet. Forsk- ningsinsatserna bör kopplas till förutsättningarna som gäller för svenska industri- och energianläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Studier av acceptansfrågor bör avse konkreta projekt snarare än att vara av generell karaktär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det bör så snart som möjligt planeras för ett svenskt demonstra- tionsprojekt av hela kedjan för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Utredningen instämmer i ovanstående rekommendationer gällande forskning och demonstration. Utredningen bedömer dock efter kon- takter med olika aktörer att det inte är säkert att ett första svenskt projekt för att demonstrera hela kedjan för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver genomföras på demonstrationsskala snarare än fullskaligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Chalmersstudien pekar också på behovet av att åtgärda några av de brister som utredningen fått i uppdrag att hantera, exempelvis legala hinder för CCS, skapa ekonomiska incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och organisera myndigheternas arbete på &lt;NOBR&gt;CCS-området&lt;/NOBR&gt; på ett ända- målsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p776 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft37"&gt;Tillämpa omvänd auktionering för att stödja fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Energimyndigheten bör få i uppgift att anordna s.k. omvända auktioner av negativa koldioxidutsläpp genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för att stödja fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De omvända auktionerna resulterar i differentierade garanti- priser för lagrad biogen koldioxid för de aktörer som vinner auktionerna (normalt de lägsta buden). Den ersättning som utbetalas bör vara mellanskillnaden mellan överenskommet garantipris och värdet av eventuella EU- och nationella stöd för att främja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som en aktör erhåller. Detta håller nere statens utgifter och minskar risken för överkompensation. För att få medel utbetalda bör det ställas krav på att projek- tägaren ansökt om relevanta stöd från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Upphandlingarna bör vara begränsade i termer av maximal totalkostnad och maximal kostnad per ton geologiskt lagrad koldioxid. Bindningstiden bör vara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år för att möjliggöra långsiktig planering för inblandade parter. Utbetalningar bör delvis kunna ske i förskott, vilket kan ses som en form av inve- steringsstöd. Nationellt stöd som utbetalas måste vara för- enligt med EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den totala mängden lagrad biogen koldioxid som upphandlas genom omvända auktioner bör i ett första skede begränsas till maximalt 2 miljoner ton per år (uppskattningsvis &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; anlägg- ningar). När &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; nått denna kvantitet och mognadsgrad i Sverige bör erfarenheterna med omvänd auktionering ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="p374dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34374x1.jpg/" id="p374img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;värderas, som del av en översyn av formerna för den fortsatta styrningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft37"&gt;Fortsätt stödja teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Investeringsstödet för minusutsläpp bör fortsätta att främja teknikutveckling och demonstration inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Riktat stöd för teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver sannolikt finnas kvar i någon form fram till åtmin- stone 2030, även om insatserna som är i behov av stöd kan komma att ändra karaktär fram tills dess. Anslagets framtida storlek bör bestämmas med hänsyn till erfarenheterna från genomförda utlysningar och insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;På sikt kan de ekonomiska styrmedel som föreslås ovan (inve- steringsstödet och de omvända auktionerna) öppnas upp även för andra tekniker för negativa växthusgasutsläpp som innebär permanent lagring i syfte att öka förutsättningarna för kost- nadseffektivitet i styrningen. Ingen sådan annan teknik bedöms dock i nuläget vara tillräckligt mogen och ha potential i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Verka för styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sverige bör verka för att EU utvecklar ett gemensamt lång- siktigt styrmedel för att främja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Ett separat teknik- neutralt styrmedel med &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; finansiering för att åstadkomma permanenta negativa utsläpp av växthusgaser kan vara den mest framkomliga vägen i närtid, eftersom alterna- tivet inte kräver omförhandling av EU:s huvudsakliga rätts- akter på klimatområdet. Ett annat alternativ är att förändra EU:s utsläppshandelssystem så att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ger upphov till ut- släppskrediter som får användas inom ramen för utsläppshan- delssystemet. Det är dock inte önskvärt att detta leder till att omställningstrycket inom utsläppshandelssystemet minskar. Förändringen behöver därför genomföras i kombination med en åtgärd som justerar antalet utsläppsrätter i utsläppshandels- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p780 ft37"&gt;Undersök om risken kan minskas för en försämrad effektbalans till följd av turbinbyten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande regler för beskattning innebär att det ofta är för- delaktigt att använda ånga i stället för el för avskiljning av kol- dioxid. Detta kan leda till att anläggningar med egen elproduk- tion som tillämpar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; byter till ångturbiner med lägre maximal eleffekt än i dag, vilket bl.a. kan leda till för- sämrad effektbalans under kalla vinterdagar. Regeringen bör se över om det finns anledning och möjlighet att skattebefria egen- producerad el som används för avskiljning av koldioxid, eller att vidta annan åtgärd för att minska risken för en försämrad effektbalans till följd av turbinbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Förtydliga och utveckla ansvarsfördelningen inom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Energimyndigheten bör göras samordningsansvarig för frågor som gäller CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom ett tillägg till myn- dighetens instruktion. Detta innebär att myndigheten ska sam- ordna arbetet vid berörda myndigheter i &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; och görs ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; som inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Samordningsansvaret innebär inte att Energimyndigheten tar över något ansvarsområde från annan myndighet eller överordnas annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Energimyndighetens instruktion bör ändras så att myndig- heten får i uppgift att arbeta för att skapa förutsättningar för en väl planerad, resurseffektiv och miljömässigt hållbar utbygg- nad av CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Myndigheten bör också få i uppgift att bistå aktörer inom CCS eller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med information och vägledning om t.ex. legala frågor och stöd som kan sökas nationellt eller från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppgift att inrätta ett nationellt centrum för CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; som en del av myndigheten. Det nationella centrumet bör ha till uppgift att främja en ändamålsenlig tillämpning av CCS inklusive bio- CCS i Sverige, bygga nätverk för ökat kunskapsutbyte, till- handahålla en plattform för dialog och samarbete mellan myn- digheter, aktörer och intressenter, möjliggöra ett koordinerat agerande från aktörernas sida och bidra till ökad förståelse av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="p376dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34376x1.jpg/" id="p376img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p782 ft11"&gt;CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i samhället. Centrumet bedöms inne- bära tillkommande arbetsuppgifter motsvarande två årsarbets- krafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör få i uppgift att främja att intresserade verksamhetsutövare utför platsspecifika studier av förutsättningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Stu- dierna bör exempelvis kunna ge besked om ungefärlig kostnad för avskiljning av olika volymer koldioxid, om vilka möjliga transportlösningar som finns och vad de kan kosta. Studierna bör kunna finansieras av investeringsstödet för minusutsläpp så länge det finns kvar. Stödet bör kunna sökas av och ut- betalas till verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan bli en kostnadseffektiv åtgärd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dagens styrmedelsmix på klimatområdet innebär att åtgärder med såväl högre som lägre kostnader än &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genomförs i Sverige. Någon enhetlig marginalkostnadsnivå finns inte. Vissa klimatåtgärder inom transportsektorn, inom den s.k. reduktionsplikten, bedöms 2030 kosta i storleksordningen dubbelt så mycket som &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Utredningen bedömer att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; har goda förutsättningar att bli en kostnadseffektiv åtgärd för att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonoll- utsläpp senast 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft37"&gt;Förutsägbarhet skapar förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Styrningen för att utveckla kapitalintensiva och komplexa värde- kedjor som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver vara uthållig, förutsägbar och långsiktig. Utredningen bedömer att politisk enighet om att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är en långsiktig prioritering inom svensk klimat- och industripolitik skulle bidra till att skapa förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att utvecklas i Sverige. Frånvaro av politisk enighet kan i stället innebära att ingen aktör vågar investera i &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; eftersom risken för tvära kast i styrning och ekonomiska för- utsättningar upplevs som för stor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Utredningen bedömer att avskiljning, transport och lagring av kol- dioxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; har goda förutsättningar att bli en kostnadseffektiv åtgärd för att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045. Redan i dag uppskattas kostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; vara i samma storleksordning som t.ex. normalnivån på den svenska koldioxidskatten eller ett stort antal stödbeviljade åt- gärder inom ramen för det s.k. Klimatklivet. Vissa klimatåtgärder inom transportsektorn, inom den s.k. reduktionsplikten, bedöms 2030 komma att bli i storleksordningen dubbelt så dyra som bio- CCS, utifrån de antaganden som görs i dag om framtida läreffekter och bränslepriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Åtgärder som medför att upptaget av koldioxid ur atmosfären ökar kan betraktas som en kollektiv nyttighet, dvs. som en positiv extern effekt i motsats till koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och andra utsläpp av växthusgaser som utgör nega- tiva externa effekter. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär ett sådant nettoupptag av koldioxid ur atmosfären. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär en nytta som kan tillskri- vas ett värde för samhället i stort men det är ingen nytta specifikt för verksamhetsutövaren som tillämpar &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det saknas i dag såväl nationella som &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; ekono- miska incitament för fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer inte att realiseras i frånvaron av ekonomiska incitament för marknadens aktö- rer. Dagens regelverk skapar därmed inte förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att bidra till att klimatmålen uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En incitamentsstruktur behöver införas som främjar teknikutveck- ling och demonstrationsverksamhet samtidigt som den skapar lång- siktiga ekonomiska förutsättningar för fullskaliga projekt inom bio- CCS. Styrningen för att utveckla komplicerade och kapitalintensiva värdekedjor som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver vara uthållig, förutsägbar och långsiktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Eftersom ingen aktörsgrupp bedöms dra särskild nytta av bio- CCS är det svårt att identifiera ett avgränsat betalningskollektiv för finansiering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom exempelvis avgiftssystem, kvotplikt eller certifikatshandel. Detta motiverar, i kombination med att nyttan med &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är kollektiv, allmän skattefinansiering. På motsva- rande sätt som koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen är prissatta inom ramen för den övergripande klimatpolitiken, bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;den som genomför en åtgärd som bidrar till ett ökat upptag kunna ersättas för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft8"&gt;Utredningen har jämfört för- och nackdelar med olika styrmedel som finansierar fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom bidrag från det allmänna. Två huvudalternativ har utkristalliserats – dels omvänd auktionering där nivån på ersättningen bestäms av lagda och antagna bud, dels en inmatningstariff, dvs. en ersättning på en förutbestämd nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det är mycket svårt för staten att veta vilka kostnader aktörer kommer ha för att åstadkomma negativa koldioxidutsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det är därför svårt för staten att sätta rätt ersättningsnivå i förväg. För låg nivå kan leda till att ingen aktör skulle investera i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; medan en för hög nivå skulle kunna innebära att kostnaden för staten blir oskäligt hög samtidigt som styrmedlet kan komma att bryta mot EU:s statsstödsregler. Omvänd auktionering bör göra det möjligt att komma runt detta problem, begränsa statens utgifter och minska risken för överkompensation, men ändå erbjuda tillräcklig kompensation för att investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska komma till stånd. Detta är det huvudsakliga skälet till varför omvänd auktionering är att föredra framför en inmatningstariff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Båda styrmedlen har sina för- och nackdelar och kan rent gene- rellt falla ut som det mest kostnadseffektiva valet beroende på i vilket sammanhang de avses tillämpas. Det faktum att olika aktörer för- väntas ha kraftigt varierande kostnader för att genomföra &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och att omvänd auktionering med en differentierad ersättning kan rikta statliga medel till projekt med jämförelsevis låga kostnader talar för att styrmedlet kan vara mer kostnadseffektivt än en ersättning på en enhetlig förutbestämd nivå. Om otillräcklig konkurrens skulle råda vid de omvända auktionerna skulle det dock kunna medföra att aktörerna lämnar högre bud än vad som motiveras av verkliga kost- nader, vilket motverkar styrmedlets kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Omvänd auktionering är även ett mer flexibelt styrmedel än en inmatningstariff. Styrmedlet kan utformas så att ersättning delvis kan ske i förskott till aktörer som vunnit kontrakt, vilket kan ses som en form av investeringsstöd som minskar risken för privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;Båda styrmedlen bör gå att samordna med styrmedel på europeisk nivå, i syfte att begränsa statens utgifter. Det kan ha stor betydelse för att hålla nere statens utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;Omvänd auktionering har sannolikt bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse än en inmatningstariff. Målet är i detta fall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;att åstadkomma en förutbestämd kvantitet lagrad biogen koldioxid genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; För att en inmatningstariff ska uppfylla ett kvanti- tativt mål måste nivån på ersättningen på förhand kunna bestämmas till den nivå som gör önskad kvantitet &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; lönsam. Det är ytterst tveksamt om detta är möjligt i nuläget givet bristen på kun- skap om olika aktörers kostnader. Omvänd auktionering ger staten kontroll över vilken kvantitet &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som upphandlas, även om projekt fortfarande kan misslyckas. Omvänd auktionering innebär en större förutsägbarhet för aktörerna under bindningstiden jämfört med en inmatningstariff som kan ändras genom politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En nackdel med omvända auktioner är att de bedöms medföra högre administrativa kostnader för såväl stat som de aktörer som genomför åtgärden jämfört med alternativet med system med i förväg bestämda ersättningsnivåer. De administrativa kostnaderna bedöms dock bli mycket små jämfört med kostnader för investeringar och drift av projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Förslag till styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För att förverkliga de första fullskaliga projekten inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige bör regeringen ge Energimyndigheten i uppgift att anordna två eller eventuellt flera omvända auktioner av negativa koldioxid- utsläpp som åstadkommits genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det som upphandlas är geologiskt lagrad biogen koldioxid. Den eller de aktörer som kan erbjuda negativa utsläpp till lägst pris vinner i normalfallet upphand- lingen. Projekt som bedöms vara av särskilt stort intresse för sam- hället av t.ex. teknikskäl bör dock eventuellt kunna motivera begrän- sade avsteg från den huvudregeln. Vad som kan motivera avsteg från huvudregeln behöver vara känt på förhand av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Ambitionen bör vara att i en första auktionsomgång upphandla i storleksordningen några hundra tusen ton till en miljon ton lagrad biogen koldioxid per år under bindningstiden. Erfarenheterna från den första auktionsomgången bör styra när i tiden det är lämpligt att genomföra en andra och eventuell tredje auktionsomgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Den totala mängden lagrad biogen koldioxid som upphandlas på detta sätt bör i ett första skede begränsas till maximalt 2 miljoner ton per år. När &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; nått denna kvantitet och mognadsgrad i Sverige bör det undersökas om andra styrmedel, som kan vara administrativt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;enklare eller som fördelar kostnaden annorlunda i samhället, bör fasas in och ersätta de omvända auktionerna. Kontrakt, eller beslut om stöd, som de omvända auktionerna resulterat i gäller naturligtvis bindnings- tiden ut. En mindre auktionsomfattning än den föreslagna volymen två miljoner ton koldioxid per år skulle försvåra och potentiellt också fördyra en större stegvis uppskalning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; mot 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Om omvänd auktionering bör tillämpas även på längre sikt och för lagringsvolymer över 2 miljoner ton koldioxid per år beror ut- över erfarenheterna från genomförda auktioner bl.a. på om något styrmedel beslutas på europeisk nivå, hur CCS utvecklas och sprids globalt och på hur den svenska klimatomställningen framskrider. Det är för tidigt att nu peka ut vad som skulle kunna vara ett främsta alternativ till omvänd auktionering på kanske tio års sikt, även om utredningen bedömer att det vore fördelaktigt om det då finns ett europeiskt styrmedel på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;En totalmängd på cirka 2 miljoner ton lagrad biogen koldioxid per år bedöms innebära &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; anläggningar men det är naturligtvis helt beroende av vilka anläggningar som vinner upphandlingarna och om dessa tillämpar partiell eller total koldioxidavskiljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;De omvända auktionerna bör vara begränsade i termer av maxi- mal totalkostnad och maximal kostnad per ton geologiskt lagrad koldioxid som upphandlas. Den sistnämnda begränsningen bör dock inte vara känd för budgivarna eftersom den skulle kunna påverka buden genom att verka som en referensnivå för budgivningen. Den närmare utformningen av de omvända auktionerna bör beslutas av Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;För att minska risken för misslyckade projekt bör krav ställas på aktörer som deltar i de omvända auktionerna vad gäller grundläg- gande kvalifikationer som exempelvis erfarenhet och soliditet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Bindningstiden bör vara relativt lång, &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år, för att möjliggöra långsiktig planering för alla inblandade parter. För att minska kapital- kostnaden för projektägaren, och därmed även projektkostnaden, bör utbetalningar delvis kunna ske i förskott. Detta kan ses som en form av investeringsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;De omvända auktionerna resulterar i garantipriser för lagrad bio- gen koldioxid för de aktörer som vinner auktionerna. Den ersättning som utbetalas bör vara mellanskillnaden mellan överenskommet garantipris och värdet av eventuella EU- och nationella stöd för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som en aktör erhåller. Detta håller nere statens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;utgifter och minskar risken för överkompensation. Ett exempel på ett nationellt stöd som på detta sätt kan komma att avräknas från det överenskomna priset från den omvända auktionen är stöd som erhållits för investering genom Investeringsstödet för minusutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Ett sådant kontrakt på mellanskillnaden fungerar i praktiken som ett prisgolv för en aktör att engagera sig på en marknad för lagring av biogen koldioxid, men däremot inte som ett pristak. Det finns möjlighet att tjäna mer än det överenskomna priset från den om- vända auktionen, vilket skulle kunna främja att säljare lägger lägre anbud än vad som annars skulle vara rationellt. För att minska de administrativa kostnaderna kan ett kontrakt på mellanskillnaden regleras så att det löper över en viss tidsperiod men med specifika avslut, exempelvis varje kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;bio-CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som initieras de närmaste åren bör ha goda chanser att ta del av stöd från EU:s innovationsfond. För att få medel utbetalda från staten bör det ställas krav på att projektägaren ansökt om stöd från exempelvis EU:s innovationsfond, givet att projektet i fråga uppfyller fondens &lt;NOBR&gt;ska-krav.&lt;/NOBR&gt; Samma krav kan tilläm- pas även vad gäller andra relevanta &lt;NOBR&gt;EU-stöd.&lt;/NOBR&gt; Innovationsfonden kan täcka upp till 60 procent av kostnaden för kapital och drift och er- bjuder därför en potentiell källa till stor kostnadsreducering för svenska staten. I enlighet med vad som föreslagits ovan bör svenska staten endast betala ut skillnaden mellan det överenskomna priset från den omvända auktionen och eventuellt stöd som erhålls från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;Offentliga upphandlingar kan utgöra statligt stöd. Utredningens förslag om omvända auktioner för upphandling av lagrad biogen kol- dioxid kan tillämpas oavsett om auktionerna anses innebära statligt stöd eller ej. Om de omvända auktionerna anses utgöra statligt stöd och inte faller under något gruppundantag (se kapitel 12) krävs ett förhandsgodkännande av Europeiska kommissionen. I Sverige är det endast regeringen som via Näringsdepartementets enhet för mark- nad och konkurrens (N MK) kan anmäla stöd till kommissionen för godkännande eller meddela att man tillämpar ett gruppundantag. Samma enhet kommer att behöva avgöra om de omvända auktio- nerna ska klassas som statsstöd eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Sverige bör fortsätta satsningen på teknikutveckling och demon- stration av &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; inklusive platsspecifika förstudier. För att stödja teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör det befintliga Investeringsstödet för minusutsläpp finnas kvar. Riktat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;stöd för teknikutveckling och demonstration inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; be- höver sannolikt finnas kvar i någon form fram till åtminstone 2030, även om insatserna som är i behov av stöd kan komma att ändra karaktär fram tills dess. Anslagets framtida storlek bör bestämmas med hänsyn till erfarenheterna från genomförda utlysningar och in- satser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Verka för styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;EU bör utveckla ett gemensamt styrmedel för att långsiktigt främja negativa utsläpp av växthusgaser inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det finns flera tänkbara alternativa styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att åstadkomma detta. EU kan exempelvis välja att centralt handla upp negativa utsläpp, erbjuda en inmatningstariff, inkludera negativa utsläpp i ansvarsför- delningsförordningen, fördela ett ansvar för att åstadkomma nega- tiva växthusgasutsläpp mellan medlemsstaterna eller ändra reglerna för utsläppshandelssystemet så att negativa utsläpp premieras där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det är tekniskt svårt att ändra ansvarsfördelningsförordningen eller utsläppshandelssystemet, som hanterar utsläpp, så att de på ett tillfredsställande sätt även kan hantera negativa utsläpp. Antalet följd- ändringar som krävs i rättsakterna blir stort för att undvika oönskade konsekvenser, t.ex. minskat omställningstryck bort från fossila bräns- len och insatsvaror. Att förändra nämnda rättsakter är sannolikt även politiskt besvärligt eftersom flera medlemsstater och kommissionen uttryckt att de i nuläget är motvilliga att omförhandla dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Ett separat styrmedel för att främja permanenta negativa växt- husgasutsläpp skulle kunna erbjuda en enklare väg framåt. Ett sådant styrmedel skulle skapa möjlighet för EU att överprestera på sitt åtagande under Parisavtalet utan att omförhandla ansvarsfördelnings- förordningen eller handelsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Vilken väg EU kan komma att välja, och när, är svårt att sia om i dagsläget eftersom det för närvarande inte pågår någon egentlig diskussion om frågorna i Bryssel. Sverige behöver därför vara lyhört gentemot andra medlemsstater och kommissionen samt agera prag- matiskt och strategiskt utifrån svenska intressen i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft60"&gt;Utredningen bedömer att ett separat styrmedel för permanenta negativa utsläpp, inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; med &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; finansier- ing sannolikt har större chans att komma till stånd i närtid än revi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;deringar av EU:s huvudsakliga klimatstyrmedel. Ett separat styr- medel för negativa utsläpp med &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; finansiering kan vara exempelvis en lösning liknande en expanderad och vidareutvecklad innovationsfond, en inmatningstariff eller omvänd auktionering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det uppenbara alternativet till ett separat &lt;NOBR&gt;EU-styrmedel&lt;/NOBR&gt; är att för- ändra utsläppshandelssystemet så att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; premieras genom att det tillåts ge upphov till utsläppskrediter som kan användas inom handelssystemet. Detta bör då genomföras på ett sätt som inte mins- kar omställningstrycket inom utsläppshandelssystemet. Den totala mängden utsläppsrätter inom ramen för utsläppshandelssystemet behöver därför justeras så att den inte ökar när utsläppskrediter från &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillförs systemet. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att minska antalet utsläppsrätter som auktioneras ut med det antal utsläppskrediter som tillförts systemet. En sådan mekanism upphör dock att fungera när taket i utsläppshandelssystemet når noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ett annat alternativ för att upprätthålla omställningstrycket inom utsläppshandelssystemet är att kombinera kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med en sänkning av taket i systemet genom att höja den s.k. linjära reduktionsfaktorn. En höjd linjär reduktionsfaktor innebär att mäng- den utsläppsrätter som utfärdas minskar mer från år till år än vad som annars skulle varit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;I dagsläget är priset på utsläppsrätter för lågt för att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska vara konkurrenskraftigt inom ramen för utsläppshandelssystemet. På längre sikt, i takt med att marginalkostnaden för utsläppsminsk- ningar inom utsläpphandelssystemet ökar, har &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; dock poten- tial att vara en konkurrenskraftig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft10"&gt;Undersök om risken kan minskas för en försämrad effektbalans till följd av turbinbyten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Nuvarande regler för beskattning av el innebär att det ofta är fördel- aktigt att använda ånga i stället för el för avskiljning av koldioxid. Detta kan leda till att anläggningar med egen elproduktion som väljer att tillämpa CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; byter till ångturbiner med lägre maximal eleffekt än i dag och använder ånga till avskiljningen. Utöver att öka projektkostnaden kan ett turbinbyte leda till försäm- rad effektbalans under kalla vinterdagar eftersom en mindre mängd el kan levereras till nätet de timmar när elbehovet är som allra störst. Om egenproducerad el används för avskiljning och inget turbinbyte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;genomförs finns möjligheten att kalla vinterdagar svara upp mot ett extra elbehov i samhället genom att tillfälligt inte köra avskiljnings- anläggningen utan maximera leveransen av el till nätet. Det bör där- för undersökas om det är möjligt och lämpligt att skattebefria egen- producerad el som används för avskiljning av koldioxid, eller att vidta en annan åtgärd i syfte att minska risken för en försämrad effekt- balans till följd av turbinbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Förtydliga och utveckla ansvarsfördelningen inom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Utredningen föreslår en rad åtgärder för att öka tydligheten i kon- taktytan mellan myndigheter och intresserade aktörer, förbättra väg- ledningen till aktörer, bidra till utvidgade nätverk, uppnå samord- ningsvinster, utveckla och sprida kunskap, samt öka förståelsen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. För att nå dessa mål bör Energimyndigheten göras samordningsansvarig för frågor som gäller CCS inklusive bio- CCS genom att det skrivs in i myndighetens instruktion. Detta inne- bär att myndigheten ska samordna arbetet vid berörda myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;CCS-frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och göras ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; som inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Samordningsansvaret inne- bär inte att Energimyndigheten tar över något ansvarsområde från annan myndighet eller överordnas annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Det bör vidare anges i Energimyndighetens instruktion att myn- digheten får i uppgift att arbeta för att skapa förutsättningar för en väl planerad, resurseffektiv och miljömässigt hållbar utbyggnad av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Myndigheten bör som del av det arbetet få i uppgift att bistå aktörer inom CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med information och vägledning. Exempel på områden där Energi- myndigheten bör kunna vara behjälplig är vilka stöd som finns att söka nationellt och inom EU inklusive hur stöd söks från innova- tionsfonden, juridiska frågor, tillgång till kompetensnätverk och även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;viss mån tekniska frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Regeringen bör också ge Energimyndigheten i uppgift att inrätta ett nationellt centrum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Centrumet bör vara en del av Energimyndigheten. Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör ha till uppgift att främja en ändamåls- enlig tillämpning av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige, bygga nätverk för ökat kunskapsutbyte, tillhandahålla en plattform för dialog och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;samarbete mellan regering, myndigheter, aktörer och intressenter, möjliggöra ett koordinerat agerande från aktörernas sida samt bidra till ökad förståelse i samhället av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle till viss del utföra arbetsuppgifter som myndigheten redan utför. Cent- rumet bedöms ändå medföra tillkommande arbetsuppgifter för myn- digheten motsvarande två årsarbetskrafter. Energimyndigheten bör ges möjlighet att använda en mindre del av anslaget för invester- ingsstödet för minusutsläpp till centrumets verksamhet vad gäller &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; t.ex. för att kunna anlita konsulter i måttlig omfattning och underlätta möten mellan aktörer samt mellan aktörer och myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör få i uppgift att främja att intresserade verksamhetsutövare utför plats- specifika studier av förutsättningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Studierna bör exempelvis kunna ge besked om ungefärlig kostnad för avskiljning av olika volymer koldioxid samt om vilka möjliga transportlösningar som finns och vad de kan kosta. Studierna bör kunna finansieras av investeringsstödet för minusutsläpp. Stödet bör kunna sökas av och utbetalas till verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Det nationella centrumet för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör kunna hjälpa aktörer att koordinera sina koldioxidtransporter för att om möjligt sänka transportkostnaderna genom att tillhandahålla en platt- form för dialog. Centrumet bör vidare kunna koordinera och vara ett stöd för aktörer vid kontakter med annan nations stat vid even- tuell koldioxidlagring utanför Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Incitamentsstruktur för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den svenska klimatpolitiken är och har länge varit inriktad på att minska utsläppen av växthusgaser inklusive fossil koldioxid. En vik- tig komponent i klimatpolitiken är att främja användning av förny- bar energi, inklusive biomassa, på bekostnad av fossila bränslen. Detta kan exemplifieras med att biobränslen är undantagna från koldioxid- beskattning, att elcertifikatsystemet tvingar fram en succesivt ökande andel förnybar elproduktion, att deponiavgifter och deponiförbud uppmuntrar till alternativ användning av biomassa, och att en viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;andel drivmedel inom transportsektorn måste vara av förnybart ur- sprung enligt den s.k. reduktionsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft11"&gt;Genom att användning av biomassa gynnats har den biobaserade delen av ekonomin expanderat, vilket bidragit till att det i dag finns ett stort antal betydande punktutsläppskällor av biogen koldioxid inom exempelvis pappers- och massaindustri samt kraftvärmepro- duktion. Den förda klimatpolitiken har således skapat en potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Det finns däremot ingen utvecklad nationell svensk politik för att direkt och långsiktigt gynna att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpas vid dessa utsläppskällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När CCS tillämpas på fossila koldioxidutsläpp inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem behöver inga utsläppsrätter överlämnas för lagrad koldioxid. Det skapar ett incitament för anläggningar med fossila utsläpp som omfattas av utsläppshandelssystemet att investera i CCS. Biogena koldioxidutsläpp räknas dock som noll inom ramen för utsläppshandelssystemet och därför uppkommer inte samma incitament för anläggningar med biogena koldioxidutsläpp. Det finns inte heller någon mekanism för kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; eller kvitt- ning mot fossila utsläpp inom ramen för utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Stöd för forskning finns att söka inom EU. Innovationsfonden kan ge stöd för delar av investeringskostnader och drift under en tioårsperiod. Efter denna tidsperiod kan dock inget stöd för drifts- kostnader utbetalas från EU i nuläget. Innovationsfonden är främst inriktad mot demonstrationsanläggningar, inte mot fullskalig kom- mersiell &lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Således saknas även på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; en politik för att långsiktigt gynna tillämpningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Situationen för- svåras ytterligare av att EU:s system för bokföring av växthusgas- utsläpp inte är riggat för att hantera &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att inte heller Sverige som nation i nuläget kan tillgodoräkna sig de negativa koldioxidutsläpp som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan komma att ge upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Att biogena utsläpp av koldioxid är undantagna från koldioxid- skatt och plikt att täckas av utsläppsrätter inom ramen för utsläpps- handelssystemet ger incitament för användning av biobränslen fram- för fossila bränslen, men det innebär samtidigt att incitament inte ges för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; eftersom det inte innebär någon merkostnad att släppa ut biogen koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Negativa respektive positiva externa effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Dagens svenska och europeiska klimatpolitik bygger till stor del på att internalisera kostnaden för negativa externa effekter av fossila koldioxidutsläpp i priset för produktion. Den svenska koldioxid- skatten och EU:s utsläppshandelssystem är exempel på detta. Att tillämpa samma tillvägagångssätt för att skapa incitament för bio- CCS, vars externa effekt är positiv (klimatnyttig) snarare än negativ (klimatskadlig), vore kontraproduktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Tekniker som åstadkommer negativa utsläpp behöver i stället upp- muntras genom att positiva externa effekter internaliseras i priset för produktion. Enligt denna princip skulle incitament åstadkommas för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom att tillgångar (certifikat, utsläppsrätter, subvention eller dylikt) skapas som ersättning för den kollektiva nyttan att kol- dioxid tas bort från atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Nyttan av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är kollektiv samtidigt som kostnaden för leverans, med dagens politik, är privat. Det innebär att verksamhets- utövare med stora punktutsläpp av biogen koldioxid har svårt att bygga affärsmodeller där kostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan täckas av en mot- svarande betalningsvilja hos konsumenterna. Hänsyn behöver tas till dessa aspekter när styrningen utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Fördjupad bakgrund till skälen för utredningens förslag och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Typer av styrmedel, styrmedelsutvärdering och teknisk mognadsgrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Med styrmedel för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; menas i detta betänkande styrmedel som specifikt gynnar avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid, eller någon av dessa kom- ponenter. Styrmedel som gynnar produktion och användning av bio- massa inkluderas inte i begreppet. Anledningen är att det redan finns en utstakad politik för att främja användningen av biobränslen på bekostnad av fossila bränslen och att en sådan politik förväntas be- stå, och därmed förväntas även förekomsten av stora punktutsläpps- källor av biogen koldioxid att bestå (se vidare om stora punktutsläpps- källor i dag och i framtiden i kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="p388dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34388x1.jpg/" id="p388img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;För att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska ge upphov till negativa utsläpp av koldioxid krävs att biomassan som används är hållbart producerad. Det finns sedan länge både politik och styrmedel utvecklade för att se till att svensk biomassa är hållbart producerad, även om frågan är kontro- versiell. Därför föreslår inte utredningen styrmedel på det området. Det skulle också vara att gå utanför utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det finns inte så mycket forskning om styrmedel för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Av den anledningen kontrakterade utred- ningen IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Linköpings univer- sitet/Stockholm Environment Institute (SEI) för att dessa i två av varandra oberoende studier skulle analysera hur styrmedel kan kon- strueras för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och vilka konsekven- serna av olika styrmedel skulle bli. Studien från Linköpings univer- sitet/SEI har fokus på kvalitativ analys och kartläggning av olika styrmedelsalternativ medan studien från IVL kvantifierar olika para- metrar kopplade till ett antal tänkbara styrmedel för att främja bio- CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Avsnittet om styrmedel är i första hand baserat på studien från Linköpings universitet/SEI av Mathias Fridahl&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Kriterier för utvärdering av styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I rent analytiska syften kan styrmedel kategoriseras i tre huvudtyper: regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa instrument. Regulativa styrmedel fungerar ofta som piskor, exempelvis genom utsläppstak kombinerat med böter, minimikrav på energieffektivitet eller förbud. Ekonomiska styrmedel ger incitament till ett önskat beteende genom att skapa tillgångar eller belägga vissa aktiviteter med en kostnad, exempelvis skatter, system för handel med utsläpps- rätter och subventioner. Informativa instrument är designade för att skapa kunskap, visioner och kapacitet som styr agerande i önskvärd riktning, exempelvis utbildning, rådgivning, produktmärkning eller nätverksbyggande. I praktiken samverkar de olika styrmedelstyperna ofta över kategorigränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Fridahl (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;Inom miljöekonomi lyfts tre övergripande kriterier för utvär- dering av styrmedel fram: effekt på måluppfyllelse, effektivitet och genomförbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;Det första begreppet, effekt (eller verkningsfullhet), kan förstås som ett styrmedels förmåga att uppfylla ett särskilt mål. I det här fallet är målet att åstadkomma negativa utsläpp av koldioxid genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Effektivitet förstås ofta som i vilken grad måluppfyllelse nås till största möjliga nytta och lägsta möjliga kostnad. Begreppet effek- tivitet relaterar därför tydligt till måluppfyllelse; om effektiviteten är hög ökar chanserna till måluppfyllelse. Ett styrmedel med väldigt hög grad av måluppfyllelse kan dock vara kostnadsineffektivt, exem- pelvis ett förbud som skapar stora merkostnader för att leverera en nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Större variation i marginalkostnader för olika aktörers åtgärder ger normalt sett större utrymme för kostnadseffektivisering genom ekonomiska styrmedel. Teknikspecifika styrmedel kan därför be- gränsa utrymmet för kostnadseffektiv styrning jämfört med ett bredare teknikneutralt fokus. Det senare kan öka utbudet av möjliga åtgärder och därmed också variationen i marginalkostnaden. Det kan dock finnas goda skäl för teknikspecifik styrning, se bl.a. avsnitt 10.3 nedan och avsnittet om utveckling mot teknikneutral styrning i strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Utvärderingar av kostnadseffektivitet påverkas också av geogra- fiska systemgränser. Vid produktion av en relativt homogen produkt, exempelvis papper, som är utsatt för hög internationell konkurrens är risken för koldioxidläckage betydande, dvs. att produktionskapa- citet förläggs till områden med lägre produktionskostnad till följd av mindre stringent klimatpolitik. Ett styrmedel med god effekt på måluppfyllelse inom exempelvis Sverige kan alltså samtidigt ha dålig effekt på måluppfyllelse, under vissa omständigheter rent av negativ effekt, i ett globalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Utvärderingar av kostnadseffektiviteten innebär också att hänsyn behöver tas till storleken på de transaktionskostnader som följer på införandet av ett nytt styrmedel. Om det exempelvis är lätt att upp- fylla och administrera informationskrav och hantera ekonomi kan transaktionskostnaderna hållas nere. Därmed ökar kostnadseffek- tiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Även om ett styrmedel har hög teoretisk potential till målupp- fyllelse och bedöms som kostnadseffektivt kan det misslyckas i praktiken, dvs. i genomförandefasen. Ett exempel är tidsdifferentie- rade, elektroniska vägtullar som ofta anses både kunna uppfylla mål och vara kostnadseffektiva för att minska köbildning, olyckor, ut- släpp, slitage och buller. Diskussioner om trängselavgifter leder dock ofta till protester som inte sällan bidrar till att de inte införs alter- nativt upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utvärdering av ett styrmedels genomförbarhet inkluderar juri- diska, sociala, politiska och tekniska dimensioner. Det innebär att hänsyn tas till samhällelig acceptans för ett styrmedel, hur väl ett nytt styrmedel passar in i den redan existerande klimatpolitiska styr- medelssammansättningen och hur stort utbudet av tekniska lös- ningar är i relation till efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Den sista av de uppräknade dimensionerna av genomförbarhet, den tekniska dimensionen, kräver att hänsyn tas till olika behov av styrning i olika faser av teknisk mognadsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Styrmedelsalternativ för att främja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;För att introducera och sprida &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige är teknikspecifika styrmedel för negativa utsläpp sannolikt bättre lämpade än teknik- neutrala. En huvudanledning till detta är att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; fortfarande bär relativt höga kostnader jämfört med alternativa sätt att åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser, framför allt inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Att det går att generera negativa utsläpp till lägre kostnader kan naturligtvis vara ett argument för att snarare utforma en mer tek- nikneutral styrning i syfte att öka kostnadseffektiviteten. Dock är den realiserbara potentialen för de alternativa och billigare angrepps- sätten begränsad (se exempelvis konsekvensanalysen i kapitel 20). För att uppnå större volymer negativa utsläpp av växthusgaser kan &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; därför vara en stor tillgång, vilket utgör ett argument för teknikspecifik styrning. Dessutom syftar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till permanent lagring av koldioxid. Inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är inlagringen gene- rellt reversibel, vilket ytterligare kan motivera teknikspecifika sats- ningar på &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Nedan listas ett antal potentiella styrmedel och åtgärder för att introducera och sprida &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Utredningen förordar att subventionering av forskning och utveckling (FoU) samt demon- stration och omvänd auktionering genomförs. Parallellt bör Sverige verka för att ett styrmedel som främjar fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer på plats på europeisk nivå. Regeringen bör dessutom se över om det går att minska risken för att turbinbyten genomförs som leder till en försämrad effektbalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Subventionering av FoU samt demonstration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Offentligt finansierad FoU är ofta av extra stor betydelse om nyttan är kollektiv, vilket är fallet för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Utan efterfrågan med till- räckligt hög betalningsvilja kan riskerna för privata aktörer att engagera sig i FoU och demonstration vara för höga och nyttorna för låga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Inom ramen för existerande statsstödsregler finns stora möjlig- heter för statlig finansiering av FoU, demonstration samt för att er- bjuda investeringsstöd för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Europeiska kommissionen har identifierat ett antal miljö- och energiåtgärder där statligt stöd på vissa villkor kan anses vara förenligt med den inre marknaden, in- klusive statligt stöd för merkostnader av CCS i industriella processer eller kraft- och värmeproduktion som använder biomassa.&lt;SPAN class="ft102"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Statlig medfinansiering av merkostnader relaterade till &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är alltså förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; (se även kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Även om statlig finansiering av FoU och demonstration har störst betydelse i tidiga faser av teknikutveckling, när många fråge- ställningar fortfarande är öppna och investeringsriskerna relativt höga, är det fortfarande av betydelse när en teknik börjat få sprid- ning. Den större skalan innebär ofta att nya problem uppdagas som behöver hanteras genom just FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;En viktig gren inom tillämpad forskning är demonstrationspro- jekt. Demonstrationsprojekt utgör en brygga mellan grundforsk- ning och tillämpad forskning liksom mellan industriell tillämpning och kommersialisering. Från statligt håll bör vikt läggas vid att i första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Meddelande från Kommissionen: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01); Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artik- larna 107 och 108 i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;hand förstå demonstrationsprojekt som lärprocesser, eller annor- lunda uttryckt, processer för att minska risker. En viktig komponent i statlig finansiering av demonstrationsprojekt är att maximera lärande. Lärande av demonstrationsprojekt kan stärkas genom satsningar på nätverksbyggande och kunskapscentrum (se avsnitt 10.5 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Demonstrationsprojekt kan se väldigt olika ut. I ena änden av spektrumet, närmre nischantering och grundforskning, finns labb- skaleprojekt som primärt syftar till att öka kunskapen om tekniska risker. Denna typ av demonstration finansieras ofta genom existe- rande kanaler för forskningsfinansiering. I andra ändan av spekt- rumet, närmre kommersiell produktion, finns projekt som primärt syftar till att öka kunskapen om företagsmodeller, inklusive inter- aktion med kringliggande infrastruktur, politik, juridik samt betal- ningsvilja och marknadspotential, i en produkts hela värdekedja. Däremellan finns projekt som syftar till att öka kunskapen om tek- niska och ekonomiska risker vid fullskaligt genomförande. Behovet av nya stödfunktioner, som går utöver befintliga system för finan- siering av grundforskning och tillämpad forskning, är som störst vid storskalig demonstration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Det finns också möjlighet att utveckla en nationell forsknings- strategi för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; eventuellt som en del av en bredare forsknings- strategi för CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det befintliga investeringsstödet för minusutsläpp syftar till att stödja avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid av biogent ursprung eller som tagits ut ur atmosfären. Stöd medges för forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar och upp- går till 100 miljoner kronor för 2019. Utredningen bedömer att investeringsstödet är av stor betydelse för utvecklingen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Omvänd auktionering (långsiktigt garanterad efterfrågan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Omvänd auktionering innebär att en förutbestämd fast efterfrågan skapas till ett variabelt pris. Den eller de aktörer som erbjuder att leverera en viss volym till lägst pris vinner i normalfallet upphand- lingen. Omvänd auktionering har internationellt sett vunnit mark under senare tid på bekostnad av inmatningstariffer med fast pris, exempelvis vid upphandling av förnybar el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Till skillnad från traditionella anbudsförfaranden vid upphandling baseras omvänd auktionering ibland på dynamisk prissättning, dvs. att anbudsgivarna kan justera sina bud i öppen och transparent kon- kurrens med varandra under en förutbestämd tidsperiod. Omvända auktioneringar med dolda anbud, liksom utan dynamisk prispress, förekommer emellertid också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Även om omvänd auktionering i normalfallet begränsas av en specifik efterfrågan skulle en upphandling av lagrad biogen koldioxid också kunna begränsas av exempelvis tillgängligt kapital. Att be- gränsa upphandlingen till en förutbestämd totalkostnad minimerar risken för skenande kostnader men med fortsatt risk för att kost- naden per levererad enhet blir hög. Att begränsa upphandlingen till en förutbestämd volym, vilket är vanligt för omvända auktioneringar, riskerar i stället att leda till skenande kostnader men med större precision i måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;De historiska erfarenheterna från bl.a. Storbritannien, Indien, Brasilien, Mexiko och Sydafrika visar att omvänd auktionering varit effektivt för att attrahera leverantörer av förnybar elproduktion och minska kostnader över tid. En del oseriösa aktörer har dock främjats, vilket lett till problem med nedlagda projekt eller projekt av dålig kvalitet. Även om kostnadseffektiviteten varit hög har det därför i vissa fall uppstått problem med måluppfyllelse. Denna typ av pro- blem kan delvis hanteras genom att, förutom krav på lägsta pris, också ställa krav på grundläggande kvalifikationer, exempelvis hög soliditet och relevant erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft42"&gt;Olika modeller för omvänd auktionering existerar alltså, med olika för- och nackdelar. Några av de överväganden som kan behöva göras vid utformningen av omvända auktioner beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;En köpare, flera säljare och administrativ börda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Omvända auktioner förknippas ofta med en relativt hög administra- tiv börda. Det är därför vanligt att de främst används vid teknik- introduktion, dvs. för att få till stånd de första fullskaliga anlägg- ningarna, för att i begränsad omfattning öka konkurrenskraften för viss teknik på en redan mogen marknad. När det gäller svensk bio- CCS är antalet aktörer som har potential att kunna engagera sig i omvända auktioner litet. Därmed är risken för en omfattande admi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;nistration relativt låg även om styrmedlet skulle användas för en senare marknadsexpansion. Omvänd auktionering skulle därför eventuellt kunna användas både vid teknikintroduktion och vid expansion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det begränsade antalet aktörer kan också motivera att omvänd auktionering, på sikt, ersätts av alternativ för att skapa långsiktig efterfrågan. Vanliga auktioner bygger på att en säljare bjuder ut en produkt till högstbjudande bland flera köpare. Omvända auktioner bygger på motsatsförhållandet, dvs. att flera säljare erbjuder sina pro- dukter till lägstapris, till en köpare. Kostnadseffektiviteten i omvända auktioner främjas av att ett tillräckligt stort antal potentiella säljare engagerar sig i auktionerna. Det finns en risk att antalet säljare, i fram- tida auktioner, begränsas genom upplåsning i kontrakt från tidigare auktionsrundor. Medvetenhet om detta bör tas i beaktande vid pla- nering av när olika auktionsrundor ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Det finns också anledning att avvakta med en första auktion till dess att tillräckligt många aktörer visat intresse för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; In- tresse kan bl.a. byggas genom stöd till FoU, investeringsstöd och kunskapsfrämjande insatser (se avsnitt 10.3.1 ovan och 10.5 nedan). Direkta legala hinder bör också vara undanröjda för att omvända auktioner ska vara meningsfulla. Risken är annars stor att ingen eller väldigt få anbudsgivare vågar engagera sig i en auktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;För att minimera risker förknippade med få säljare, t.ex. artifici- ellt höga priser, kan dolda takpriser tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Kontrakt på mellanskillnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft26"&gt;En viktig skillnad mellan omvänd auktionering för lagrad biogen koldioxid respektive för förnybar el är att det sistnämnda bär betyd- ligt högre kapitalkostnader i förhållande till driftskostnader. Om upp- handlingen av el, med ett kontrakterat garantipris i exempelvis 5 till 15 år, kan täcka merparten av kapitalkostnaden kan produktionen fortsätta med vinst även vid kontraktets slut. För &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är i stället driftskostnaden högre än kapitalkostnaden i normalfallet. Därför be- höver kontrakten antingen löpa över längre tidsperioder eller kom- bineras med styrmedel som, åtminstone på lite sikt, skapar en mark- nad för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Om upphandlingen kombineras med styrmedel som skapar en marknad för lagrad biogen koldioxid, exempelvis en reglerad kvot- plikt kombinerad med certifikatshandel (se avsnitt 10.3.5 nedan), kan ersättningen konstrueras som ett kontrakt på skillnaden mellan pris på certifikat för negativa utsläpp och det upphandlade garanti- priset. Detsamma gäller vid finansiering exempelvis från EU:s Inno- vationsfond eller andra tillgängliga investerings- och driftsstöd. För att minska de administrativa kostnaderna kan ett kontrakt på mellan- skillnaden regleras så att det löper över en viss tidsperiod men med specifika avslut, exempelvis kalenderårsvis. Inför varje avslut sam- manställs intäkter från marknaden (exempelvis för certifikat) för en period varefter skillnaden mellan marknadspriset eller subventionen och garantipriset regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Om kontraktet konstrueras enbart som en skyldighet för köpa- ren (staten) att betala mellanskillnaden, eller om den skyldigheten åligger både köparen och säljaren, är i praktiken en fråga om risk- fördelning. Om det endast åligger staten att betala mellanskillnaden, dvs. om garantipris minus marknadspris är större än noll, ökar möj- ligheterna för potentiella leverantörer av lagrad biogen koldioxid att engagera sig i auktionerna. Ett kontrakt på mellanskillnaden funge- rar då i praktiken som ett prisgolv för en aktör att engagera sig på en marknad för lagrad biogen koldioxid, men inte som ett pristak. Det finns alltså möjlighet att tjäna mer än garantipriset, vilket skulle kunna främja att säljare lägger lägre anbud än vad som annars skulle vara rationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Om det också åligger säljaren att betala en negativ mellanskillnad, dvs. om garantipris i kontraktet minus marknadspris är mindre än noll, skulle kontraktet fungera både som ett prisgolv och pristak. Med andra ord, om en säljare erhåller ett kontrakt på att leverera en viss volym till ett pris av 1 000 kronor per ton lagrad biogen koldi- oxid och marknadspriset för lagrad biogen koldioxid uppgår till 1 100 kronor per ton, skulle säljaren vara skyldig att betala över- skottet på 100 kronor till staten (kontrakterat garantipris – mark- nadspris = ersättningsnivå, dvs. för exemplet ovan gäller: 1 000 kro- &lt;NOBR&gt;nor–1&lt;/NOBR&gt; 100 kronor = &lt;NOBR&gt;–100&lt;/NOBR&gt; kronor). Om marknadspriset i stället är 900 kronor är det staten som betalar mellanskillnaden på 100 kronor till säljaren för att denna ska erhålla ersättning i nivå med det kon- trakterade garantipriset (1 000 &lt;NOBR&gt;kronor–900&lt;/NOBR&gt; kronor = +100 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Succesiva auktionsrundor och kontraktens löptider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Omvända auktioner bör hållas i succesiva omgångar som tillåter att lärdomar kan ackumuleras över tid. Det gäller både lärdomar från teknikutveckling och auktionsdesign. Båda aspekterna har visat sig viktiga för att öka kostnadseffektiviteten av omvänd auktionering. Succesiva utlysningar introducerar dock behov av att överväga för- och nackdelar med överlappande alternativt på varandra följande auktionsrundor liksom olika löptider på kontrakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Den tekniska livslängden på en anläggning kommer i normalfallet att överstiga ett kontrakts löptid. Det innebär att en anläggning som finansierats genom en auktionsrunda kan komma att konkurrera med nya anläggningar vid kommande auktionsrundor. Nya aktörer kan därmed få svårt att etablera sig i konkurrens med existerande anläggningar. Under andra förhållanden skulle dessa anläggningars ekonomiska livslängd eventuellt löpt ut till förmån för ny och effek- tivare teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Undanträngningen av nya aktörer kan eventuellt mildras av att dessa kan dra nytta av tekniska lärdomar erhållna under kontrakt från tidigare auktionsrundor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Kontraktens löptider påverkar också storleken på konkurrens- fördelar och konkurrensnackdelar i successiva auktionsrundor. Vid korta löptider kommer kapitalkostnaden att dominera en säljares anbud vid den första auktionsrunda. Vid följande auktionsrundor kommer i stället driftskostnaden att dominera eftersom stora delar av kapitalkostnaden antagligen avskrivits inom ramen för det första kontraktet. Konkurrensfördelarna för aktörer med redan avskrivet kapital ökar under sådana förhållanden. Vid längre löptider på kon- trakt minskar betydelsen av kapitalkostnader per enhet lagrad koldi- oxid. Under sådana förhållanden är det enklare för nya aktörer att konkurrera med etablerade aktörer genom att använda ny effektivare teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Det går också att planera utlysningar av succesiva auktioner så att nya och gamla kontrakt löper parallellt, med en viss överlappning. Anläggningar som finansierats i en auktionsrunda skulle då inte kunna konkurrera i den efterföljande auktionsrundan på grund av volym- begränsningar i anläggningens kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;Vid schemaläggning av succesiva auktionsrundor och kontraktens löptider behöver övervägningar göras mellan olika för och nackdelar, exempelvis att väga fördelar med att schemalägga auktionsrundor för att begränsa konkurrens från tidigare finansierade anläggningar mot nackdelar med att detta begränsar antalet säljare som kan delta i auktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Inmatningstariff (långsiktigt garantipris), subventionering och skattekrediter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;Inmatningstariffer innebär att en produkt, exempelvis lagrad biogen koldioxid, köps till ett garanterat och långsiktigt pris. En inmat- ningstariff fixerar alltså prisnivån och låter i stället utbudet variera. Styrmedlet har ofta använts för att introducera förnybar elproduk- tion i existerande elsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;Utvärderingar av inmatningstariffer har visat på brister i kost- nadseffektivitet men förtjänster för måluppfyllelse. Länder som an- vänt sig av inmatningstariffer, exempelvis Danmark, Tyskland och Spanien, har expanderat andelen förnyelsebar energi snabbare än jäm- förbara länder som inte använt något instrument eller som använt sig av omvänd auktionering. Inmatningstariffer anses därför generellt som effektiva för att öka takten i teknikmognad och leverera kvalitet i projekten, men till ett högt pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;En avgörande skillnad mellan en inmatningstariff för förnybar el och en inmatningstariff för lagrad biogen koldioxid utgörs av själva produkten. El betingar ett värde på en etablerad marknad, så är inte fallet med lagrad biogen koldioxid. En reglering av inmatningsta- riffer för förnybar el innebär ofta att nätägaren avkrävs att acceptera inmatning av förnybar el på nätet och att köpa den levererade elen till ett fast pris. Elen kan sedan säljas och merkostnaden övervältras på konsumenten. Eftersom lagrad biogen koldioxid bidrar till en kollektiv snarare än privat nytta är det svårt att tillämpa samma prin- cip, därför är det troligaste scenariot är att staten skulle behöva agera köpare genom att själv betala inmatningstariffen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;En inmatningstariff för negativa utsläpp skulle alltså, i praktiken, vara en statlig subvention. En stor utmaning med subventioner, lik- som med inmatningstariffer, är att sätta rätt ersättningsnivå. En logik skulle kunna vara att sätta ersättningen i paritet med koldioxid- skattens normalskattenivå. Nivån på koldioxidskatten skulle då fun-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;gera som ett pris på koldioxid där skatten och subventionen sam- mantaget internaliserar &lt;SPAN class="ft62"&gt;både &lt;/SPAN&gt;negativa externa effekter associerade med utsläpp av fossil koldioxid och positiva externa effekter associe- rade med lagring av biogen koldioxid i kostnaden för produktion. Normalskattenivån ligger i dagsläget något över den uppskattade kostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; vid anläggningar i Sverige med gynnsamma förutsättningar (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ett pris på koldioxid är enkelt att administrera och övervaka, med erfarenhet som förvärvats sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Systemet kan administreras genom att kvitta fossila utsläpp mot lagrad biogen kol- dioxid och basera in- respektive utbetalningar av koldioxidskatt/ subventioner på aktörernas nettoutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utbetalningar skulle i teorin kunna ske i form av skattenedsätt- ningar, exempelvis på bolagsskatten. Skattenedsättningar för CCS tillämpas i dagsläget i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ett pris på koldioxid skapar ett stabilt omställningstryck men det är svårt att förutspå dess effekt i termer av utsläppsbegränsning eller inverkan på mängden lagrad biogen koldioxid. Därmed blir också påverkan på de offentliga finanserna osäker. Om regleraren anser att risken för skenande kostnader är för hög går subventionen att kom- binera med en reglering som sätter ett tak på efterfrågan, vilket bl.a. tillämpas av USA på skattenedsättningarna för CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Koldioxidavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Ett alternativt sätt att uppmuntra till att lagra biogen koldioxid kan vara att införa ett avgiftssystem, och här finns vissa lärdomar att dra från utformningen av den svenska kväveoxidavgiften. Kväveoxid- avgiften ger incitament till minskad utsläppsintensitet genom att ta ut en avgift för utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Avgiften återbetalas sedan i proportion till mängden producerad användbar energi. Anläggningar med låga utsläpp per producerad mängd energi betalar en låg avgift och erhåller en hög andel av åter- betalningen. Kväveoxidavgiften har utvärderats som en framgång för innovation inom teknik för minskade utsläpp av kväveoxider, dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;med potential för ökad samhällsekonomiska effektivitet om avgiften görs om till en renodlad skatt.&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft26"&gt;En koldioxidavgift skulle kunna inspireras av kväveoxidavgiften där intäkterna fördelas till de producenter som tillhandahåller bio- CCS. Denna typ av styrning kan utformas som ett för staten kost- nadsneutralt styrmedel vilket därtill är enkelt att administrera. Där- emot skulle avgiften som täcker kapital- och driftskostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöva belasta ett betalningskollektiv, exempelvis aktörer med utsläpp av fossil koldioxid över en viss nivå. De potentiella vinnarna på ett sådant system skulle vara aktörer med möjlighet att tillämpa &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till relativt låg kostnad, medan aktörer med små möjligheter att minska sina utsläpp av fossil koldioxid skulle vara förlorare. Det skulle ytterligare öka omställningstrycket bort från fossila bränslen och insatsvaror till förmån för förnybara bränslen och insatsvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;På sikt, i takt med att utsläppen av fossil koldioxid i Sverige när- mar sig mycket låga nivåer i enlighet med klimatmålen, kan avgifts- systemet urholkas av minskade intäkter. I en sådan situation skulle minskande intäkter återbetalas till ett ökande antal &lt;NOBR&gt;bio-CCS-aktö-&lt;/NOBR&gt; rer, vilket skulle urholka prissignalen och minska incitamenten för fler aktörer att engagera sig i &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Blir priset så lågt att det inte täcker kostnader för drift, underhåll, transport och lagring skulle en existerande &lt;NOBR&gt;bio-CCS-aktör&lt;/NOBR&gt; förmodligen välja att stänga av sin bio- &lt;NOBR&gt;CCS-anläggning.&lt;/NOBR&gt; En sådan situation skulle ge dåliga förutsättningar för ökande eller bibehållen mängd &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige, vilket skulle motivera en översyn av hur intäkter genereras inom systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Att identifiera ett betalningskollektiv skulle vara utmanande. En koldioxidavgift innebär också en risk för minskade produktions- volymer i pressade branscher till följd av internationell konkurrens. Det skulle indirekt innebära minskade offentliga intäkter och att styrmedlets klimatnytta riskeras om s.k. koldioxidläckage uppstår (se avsnitt 10.4.2 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Förutom risk för koldioxidläckage skulle en styrmedelsdesign av detta slag ha den nackdelen att den skapar en osäker planerings- horisont. Aktörer som designar affärsmodeller för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; baserat på intäkter från koldioxidavgiften står inför osäkerheten att inte veta hur stor intäkten kommer att bli. Osäkerheten minskar visserligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;SOU 2017:83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;av kunskap om vad den uteblivna kostnaden (avgiften) kommer att bli, men om många aktörer samtidigt engagerar sig i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; mins- kar kapitaliseringen av fonden och därmed återbetalningarna per aktör. Detta skulle kunna hanteras genom att införa en miniminivå på utbetalningar, men risken överförs då till staten eftersom fonden då kan komma att behöva finansieras med offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Kvotplikt och certifikatshandel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Ett annat sätt att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i en introduktionsfas kan inspireras av det svenska elcertifikatsystemet. Elcertifikatsyste- met, som ska uppmuntra till utökad produktion av förnybar el, kom- binerar en reglering av miniminivåer av förnybar el i elleverantörer- nas totala försäljningen eller användningen av el (kvotplikt) med ett ekonomiskt styrmedel som genererar tillgångar (elcertifikat) för de elproducenter som producerar förnybar el. Elleverantörerna måste överlåta elcertifikat motsvarande sin kvotplikt på årsbasis, certifikat som elleverantörerna i sin tur köper från producenter av förnybar el. Elleverantörerna övervältrar kostnaderna för certifikaten på elkun- derna, vilka på så vis finansierar certifikaten. Intäkterna från försälj- ningen av certifikat ger en premie till förnybar energi och ger incita- ment till utbyggnad av exempelvis sol- och vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;I likhet med möjligheterna för införandet av en koldioxidavgift skulle risken för koldioxidläckage kunna minskas om de sektorer som beläggs med kvotplikt är relativt okänsliga för internationell konkurrens. Kvotplikten behöver inte vara kopplad till aktörer med egen potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; utan den kan omfatta andra sektorer som på så vis skulle finansiera utbyggnaden av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Det är således möjligt att inkludera sektorer med låg risk för koldi- oxidläckage inom infrastruktur eller transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Likt en koldioxidavgift skulle kvotplikten inledningsvis kunna vara relativt låg för att skapa förutsättningar för acceptans och inte ställa orimliga krav på hög omställningstakt. Möjligheterna till intäk- ter från försäljning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS-certifikat&lt;/NOBR&gt; skulle ge incitament till investeringar och drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;En kvotpliktsavgift, dvs. en straffavgift som avkrävs om bio- &lt;NOBR&gt;CCS-certifikat&lt;/NOBR&gt; saknas vid årsbokslut, skulle kunna införas. En sådan skulle i praktiken också fungera som ett pristak för certifikaten. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;garanterar kunskap om maxkostnaden för olika aktörer, vilket för- bättrar planeringshorisonten. Samtidigt behöver nivån på en sådan kvotpliktsavgift noggrant övervägas för att styrningen ska skapa reella incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En för låg avgift och en för långsam ökningstakt i kvotplikten kan bidra till att hämma pionjärer att fatta investeringsbeslut och därmed bromsa spridningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kvotplikt och certifikatshandel har visat sig samhällsekonomiskt kostnadseffektivt. Genom succesivt höjd kvotplikt är styrningen effektiv på marginalkostnaden för omställning, dvs. de billigare alter- nativen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle förmodligen levereras i första hand. Syste- met skulle dock medföra betydande kostnader för de kvotpliktiga. Det kan delvis regleras genom att hålla nere kostnaden på kvotplikts- avgiften för att förhindra att priset på certifikat skenar. Det kan bidra till ökad acceptans för ett kvot- och certifikatsystem. En avvägning måste dock göras mot styrmedlets omställningstryck. Med ett för lågt certifikatpris kommer systemet förmodligen endast leda till en kostnadsökning för produktion utan att leverera &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Frivillig klimatkompensation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Marknaden för frivillig klimatkompensation har funnits i över tio år och växer kontinuerligt. Frivillig klimatkompensation skulle inne- bära att de som vill klimatkompensera köper någon typ av certifikat för lagrad biogen koldioxid från producenter av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Statens roll på en frivilligmarknad skulle kunna vara att sätta en standard för certifiering, men den rollen kan också hanteras av privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Privatpersoner och andra frivilliga som köper klimatkompensa- tion är som regel beredda att betala ett högre pris per ton koldioxid än vad t.ex. företag som deltar i EU:s utsläppshandel gör. Möjliga fördelar för klimatkompensation genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på en svensk fri- villigmarknad är att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; leder till negativa utsläpp, att det är en åtgärd som skulle ske i Sverige och att det innebär permanent koldi- oxidlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;En positiv aspekt av frivillig klimatkompensation är att den in- direkt kan komma åt utsläpp som inte ingår i Sveriges klimatåtagan- den, som t.ex. import av kött och internationella flygresor, och som inte omfattas av nationella klimatpolitiska åtgärder i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;Den stora nackdelen med en ansats som bygger på frivillighet är att den utgör en osäker grund för att finansiera &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det är också osannolikt att frivilligmarknaden i nuläget skulle kunna absor- bera någon betydande volym certifikat från &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Denna ansats ska därför främst ses som ett möjligt komplement till andra styr- medel för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Räntestyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Räntestyrning är ett annat exempel på ett möjligt komplement till styrmedel som skapar mer direkta incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Investerare har länge tenderat att undvika gröna investeringar, bl.a. på grund av att de ofta anses behäftade med högre risker och lägre avkastning. I denna kontext har staten möjlighet att minska riskerna för investerare genom att ge ut gröna obligationer. Statliga gröna obligationer har emitterats i stor skala i bl.a. Polen och Frankrike. Genom obligationer kan staten öronmärka investerarnas pengar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och investeraren kan känna sig relativt trygg med staten som garant för en förutbestämd avkastning. Det finns också möjlighet att ge statliga bolag i uppgift att ge ut gröna obliga- tioner för investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; exempelvis genom Vattenfall i syfte att installera &lt;NOBR&gt;CCS-anläggningar&lt;/NOBR&gt; på egna biobränsleeldade pannor. Även i dessa fall är investeringen relativt trygg eftersom kredit- värdigheten hos statliga bolag är hög. Vattenfall har dessutom relativt lång erfarenhet av att emittera obligationer, vilket är en erfarenhet som eventuellt kan nyttiggöras också för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft26"&gt;Krav på hållbarhet i gröna obligationer innebär höga krav på över- vakning vilket ökar transaktionskostnaderna för en grön obligation jämfört med en vanlig obligation. Än så länge är andelen gröna obliga- tioner, som andel av hela obligationsmarknaden, försvinnande liten. Med låg likviditet ökar riskerna för innehavare av obligationen efter- som en försäljning av ett innehav riskerar att direkt påverka priset. Både högre transaktionskostnader och lägre likviditet kan leda till att investerare kräver högre kompensatorisk avkastning jämfört med för en traditionell obligation. Det kan eventuellt tala för att tradi- tionella obligationer är ett bättre sätt att finansiera investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Det finns också möjlighet för staten att erbjuda andra typer av krediter, exempelvis subventionerade lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Skattebefrielse för egenproducerad el som används för avskiljning av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft11"&gt;Skattebefrielse för egenproducerad el som används till koldioxid- avskiljning skulle inte syfta till att ge incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; utan till att minska risken för en oönskad påverkan på effektbalansen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Flera av de tekniker för koldioxidavskiljning som är relevanta för kraftvärmeverk samt massa- och pappersbruk kräver mekaniskt arbete. Ett exempel är den s.k. &lt;NOBR&gt;HPC-tekniken&lt;/NOBR&gt; som fungerar genom att rökgaser trycksätts och löses i kaliumkarbonat och när trycket sedan sänks frigörs ren koldioxid. Exemplet nedan avser kraftvärme- verk men liknande förutsättningar bör gälla även för massa- och pappersbruk som även de har egen elproduktion samt integrerade och optimerade ångflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Att skapa det mekaniska arbetet som krävs för avskiljning av koldioxid kan ske genom att använda sig av antingen ångtryck eller av en elmotor. Om ånga tas från ett kraftvärmeverk för att driva en avskiljningsprocess minskar elproduktionen och ångflödet genom ångturbinen. Eftersom turbinen är optimerad för ett visst ångflöde sjunker då verkningsgraden. I vissa fall är det inte ens möjligt att tappa av ånga. Därmed behöver turbinen ofta bytas till en mindre, vilket är kostsamt och medför att den installerade eleffekten minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om en elmotor används blir nettoeffekten på elproduktionen densamma, dvs. motsvarande mängd elproduktion som förloras om ånga används tillförs i stället en elmotor. Skillnaden är att kraftvärme- verkets turbin finns kvar, med möjlighet att leverera maximalt med el till nätet de timmar den svenska eleffektsituationen är ansträngd. Detta åstadkoms genom att elmotorn stängs av och att koldioxid tillfälligt inte avskiljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Valet mellan el eller ånga påverkas i hög grad av reglerna för be- skattning. Skatt på egenproducerad el till en avskiljningsanläggning gynnar en ångdriven process med minskad maximal elproduktion som följd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="p404dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34404x1.jpg/" id="p404img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Kapitalkostnaden att byta ångturbin ökar också väsentligt den totala kapitalkostnaden för att installera utrustning för koldioxid- avskiljning. Minskningen av installerad eleffekt uppgår vid ett turbin- byte till &lt;NOBR&gt;20–60&lt;/NOBR&gt; procent, beroende på avskiljningsanläggningens ut- formning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Styrning för att främja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Det finns flera tänkbara alternativa styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att främja fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; EU kan exempelvis välja att centralt handla upp negativa utsläpp inklusive från &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; erbjuda en inmatnings- tariff, inkludera negativa utsläpp i ansvarsfördelningsförordningen, fördela ett ansvar för att åstadkomma negativa växthusgasutsläpp mellan medlemsstaterna eller ändra reglerna för utsläppshandels- systemet så att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; premieras där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det är tekniskt svårt att ändra ansvarsfördelningsförordningen eller utsläppshandelssystemet, som hanterar utsläpp, så att de på ett tillfredsställande sätt även kan hantera negativa utsläpp. Antalet följd- ändringar som krävs i rättsakterna blir stort för att undvika oönskade konsekvenser som t.ex. minskat omställningstryck bort från fossila bränslen och insatsvaror. Att åstadkomma detta är sannolikt även politiskt besvärligt då flera medlemsstater och kommissionen uttryckt att de i nuläget är motvilliga att omförhandla nämnda rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Ett separat styrmedel för att främja permanenta negativa växt- husgasutsläpp skulle kunna erbjuda en enklare väg framåt. Ett sådant styrmedel skulle skapa möjlighet för EU att överprestera på sitt åta- gande under Parisavtalet utan att omförhandla ansvarsfördelnings- förordningen eller handelsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Vilken väg EU kan komma att välja och när är svårt att sia om i dagsläget då det för närvarande inte pågår någon egentlig diskussion om frågorna i Bryssel. Vilka styrmedel EU kan komma att överväga är okänt. Ett alternativ som sannolikt kommer att diskuteras är dock att reformera utsläppshandelssystemet, eftersom detta styrmedel finns på plats och är ett långsiktigt verktyg för att styra mot EU:s klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Inlaga till utredningen från Energiföretagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inom utsläppshandelssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;De stora punktutsläppskällorna av biogen koldioxid i Sverige om- fattas av EU:s utsläppshandelssystem. En möjlighet att skapa incita- ment för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; är att revidera EU:s utsläppshandels- system så att det tillåter att lagrad biogen koldioxid räknas som ett negativt, i stället för klimatneutralt, utsläpp. Om avskild och lagrad biogen koldioxid räknas som negativa utsläpp kan &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; generera krediter som får användas inom utsläppshandelssystemet. Detta innebär dock en stor principiell förändring av hur utsläppshandels- systemet fungerar. Dagens system hanterar utsläpp, inte upptag, av växthusgaser. Att ändå argumentera för att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillåts generera krediter kan motiveras av att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bryter det biogena kolets krets- lopp. Eftersom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; syftar till permanent lagring av koldioxid, dvs. irreversibla snarare än temporära negativa utsläpp, kan dess klimatnytta jämföras med den som erhålls vid reducering av fossila utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft11"&gt;Om &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillåts generera överlåtbara krediter innebär det, allt annat lika, att utbudet på utsläppsrätter ökar. Om &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inte ska minska utsläppshandelssystemets omställningstryck behöver därför kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ske tillsammans med åtgärder som upprätt- håller omställningstrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ett alternativ kan vara att låta kreditering genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; mot- svaras av annullering av utsläppsrätter någon annanstans i systemet. Exempelvis kan mängden utsläppsrätter som är tillgänglig för län- dernas auktionering i kommande auktionsrundor justeras, eller kvoten för fri tilldelning minskas. En annan möjlig väg att förena kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med upprätthållet omställningstryck är att sänka taket i utsläppshandelssystemet genom att öka den s.k. linjära reduktions- faktorn. Om den linjära reduktionsfaktorn ökas sänks taket snabbare från år till år än vad som annars skulle varit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En situation som måste hanteras om kreditering av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska motsvaras av minskad mängd utsläppsrätter är brytpunkten när an- talet krediter som genereras genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; överstiger mängden utsläppsrätter i systemet. Att förutspå när denna situation eventuellt uppstår är svårt, men det bör kunna bli reellt när taket är tillräckligt lågt och utsläppsrättspriset tillräckligt högt. Taket i utsläppshandels- systemet kan då behöva vara nettonegativt för att marknaden för utsläppsrätter inte ska kollapsa; alternativt kan medlemsstaterna behöva&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;åläggas att köpa upp och annullera utsläppsrätter genererade genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft8"&gt;Ett nettonegativt tak innebär att produktionsanläggningarna i handelssystemet åläggs att överlåta utsläppsrätter utöver nollutsläpp, dvs. ha krav på sig att generera negativa utsläpp. Detta skulle kräva en större förändring av utsläppshandelssystemets design, en reform som dock skulle ligga väl i linje med målsättningen i kommissionens långsiktiga strategi om nettonollutsläpp 2050. Det är nämligen sanno- likt att det finns betydande utsläpp utanför utsläppshandelssystemets omfattning som är mycket svåra att eliminera, framför allt inom jordbrukssektorn, och som då behöver kompenseras för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;En nackdel med styrning genom utsläppshandelssystemet är ut- släppsrätternas prisvolatilitet. Varierande pris introducerar risker för industri och investerare att satsa på &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; I dagsläget är pris- signalen från utsläppshandelssystemet dessutom för låg för att ensam kunna motivera investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; När den linjära reduktions- faktorn successivt sänker taket för utsläpp i systemet, i kombination med att billigare åtgärder för utsläppsbegränsningar genomförts, förväntas priset på utsläppsrätter stiga. På längre sikt kan det göra &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till en kostnadseffektiv åtgärd jämfört med de då tillgäng- liga alternativen för utsläppsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;I utsläppshandelssystemets fjärde handelsperiod minskar taket årligen med 48 miljoner utsläppsrätter. Krav på nollutsläpp kommer med den takten att nås inom utsläppshandelssystemet 2059. Kom- missionens långsiktiga klimatstrategi talar dock för att taket i ut- släppshandelssystemet behöver sänkas snabbare än så för att netto- nollutsläpp 2050 ska kunna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;En sänkning av utsläppstaket innebär inte att det etableras ett omställningstryck på bioenergianläggningar att införa CCS för att undvika en kostnad på biogena utsläpp. Däremot skulle det ge en morot till investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom att öppna en möjlig mark- nad för negativa utsläpp genom försäljning av krediter till aktörer som har utsläpp av fossil koldioxid och höga marginalkostnader för att minska dessa. En sådan reform kan sprida kostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige till andra europeiska aktörer. Eftersom Sveriges potential för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är stor är det sannolikt att en betydande andel bio- &lt;NOBR&gt;CCS-anläggningar&lt;/NOBR&gt; skulle komma att lokaliseras till just Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Köpare av krediter genererade genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle utgöras av branscher i utsläppshandelssystemet som har svårt att minska sina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;utsläpp av fossil koldioxid. Som helhet kan ett inkluderande av bio- CCS i utsläppshandelssystemet därför också, på lång sikt, öka kost- nadseffektiviteten i en europeisk klimatomställning. När tekniska lösningar för utsläppsminskningar inte är konkurrenskraftiga i för- hållande till priset för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bidra till att öka kost- nadseffektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; styrning innebär att antalet anläggningar och mängden utsläpp som omfattas av ett styrmedel ökar kraftigt jäm- fört med vid nationell styrning. När en högre andel av världsekono- min omfattas av gemensam styrning minskar risken för koldioxid- läckage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Acceptans, koldioxidläckage och långsiktighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Ett i teorin kostnadseffektivt styrmedel som i hög grad bidrar till att uppfylla de nationella klimatmålen kan i praktiken ändå misslyckas på grund av bristfällig hänsyn till viktiga omvärldsfaktorer. För att skapa effektiva incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; måste hänsyn tas till bl.a. acceptans, risk för koldioxidläckage och behovet av långsiktighet och förutsägbarhet i styrningen från politiskt håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Acceptans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Acceptans är en viktig komponent av genomförbarhet. Flera demon- strationsprojekt av fossil CCS har avslutats i förtid, åtminstone delvis på grund av bristande acceptans. I fallet CCS inklusive bio- CCS kan bristande acceptans avse såväl teknikerna bakom avskilj- ning, transport och lagring av koldioxid som valet av styrmedel för att möjliggöra projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;När flera demonstrationsprojekt inom fossil CCS i Tyskland avslutades i förtid på grund av bristande acceptans var det konceptet fossil CCS som sådant som mötte motstånd. Ett av argumenten som framfördes var att tekniken skulle bidra till att hålla den tyska kol- kraftsindustrin lönsam på bekostnad av förnybar energi. I det avse- endet är &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; mindre kontroversiellt än fossilt CCS, men mot &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; lyfts ofta fram att tekniken hotar biologisk mångfald genom att mark behöver tas i anspråk för att producera den biomassa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="p408dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34408x1.jpg/" id="p408img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;som förbränns (se kapitel 9). Som tidigare redovisats är dock det argu- mentet mindre relevant för svenskt vidkommande än globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Det är möjligt eller rent av sannolikt att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan åtnjuta större social acceptans än fossil CCS. Både breda enkätstudier och studier av fokusgrupper har visat att så är fallet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Detta betyder dock inte att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; prioriteras högt för investeringar bland olika aktörs- grupper eller att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; åtnjuter hög social acceptans. De få studier som finns på temat tyder på att så inte är fallet. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; prioriteras ofta lägre än exempelvis vindkraft eller solkraft, men relativt fossil CCS är stödet för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; högre. En framgångsrik satsning på bio- CCS stärker sannolikt förutsättningarna för acceptans även för fossil CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Motstånd kan även riktas mot styrmedel som syftar till att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Motståndet kan exempelvis gälla ökade kostnader för vissa aktörsgrupper eller vad som uppfattas som krång- liga regler. Med bristande acceptans finns risker för att ett styrmedels måluppfyllelse begränsas eller rent av upphör till följd av att det behöver dras tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Om ett styrmedel som införs för att skapa incitament för bio- CCS innebär ökade kostnader för konsumenterna är det ur accep- tanssynpunkt viktigt att kostnadsökningen sker successivt och från en låg initial nivå. Det är också viktigt att den positiva effekten för klimatet av styrmedlet redovisas på ett transparant sätt. Ett centrum för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (och CCS) eller motsvarande kan vara en kanal för att sprida information om &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till en intresserad allmänhet (se av- snitt 10.5 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Risk att produktion flyttar utomlands (koldioxidläckage)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Det finns en risk för s.k. koldioxidläckage om ett styrmedel som införs för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär ökade kostnader för en industribransch som är utsatt för stark internationell konkur- rens och som verkar på en marknad som karaktäriseras av likartade produkter. Med koldioxidläckage menas här att klimatkrav i Sverige medför kostnadsökningar i produktionen vilket leder till att produk- tionen i stället sker med högre utsläpp i länder med lägre klimatkrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Fridahl (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Om ett styrmedel skulle orsaka koldioxidläckage innebär det att styrmedlet visserligen kan ha god effekt på måluppfyllelse nationellt sett men i ett internationellt klimatperspektiv är styrmedlet ineffektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Vissa branscher är mer utsatta för risk för koldioxidläckage än andra branscher. För branscher av särskilt intresse för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; gäller det i högre grad för exempelvis produktion av papper och pappersmassa än för el- och värmeproduktion. Begränsad överför- ingskapacitet hämmar risken för direkt koldioxidläckage inom el- produktion. Hänsyn behöver dock tas också till indirekta effekter. Om exempelvis priset på el ökar till följd av ett styrmedel finns risk för koldioxidläckage i elintensiv konkurrensutsatt industri. Följden kan bli ökade globala utsläpp både direkt i industrisektorn och, indirekt, i elproduktionssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Långsiktighet i politisk styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Politik som uppfattas som instabil bidrar till att företag undviker lång- siktiga investeringar. I Sverige finns flera exempel på projekt inom produktion av biodrivmedel som avslutats på grund av svårigheter att förutspå den politiska utvecklingen på området. Strategier för att skapa varaktig politisk stabilitet kring &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är därför viktiga. Samtidigt är behovet av en flexibel politik särskilt stort på områden där osäkerheterna är höga, vilket är fallet med &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Långsiktig- het behöver därför viktas mot flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ett sätt att skapa långsiktighet utan att göra alltför stort avkall på flexibiliteten är att kombinera tydliga och långsiktigt stabila mål om vilka det råder politisk enighet med relativt stort handlingsutrymme för enskilda regeringar att föreslå hur dessa mål bör uppfyllas. De styr- medel som används kan då justeras efter behov men de fortsätter att styra mot samma mål och styrmedelsförändringar får ingen drama- tisk konsekvens för de anläggningsägare som investerat i &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I samma stund som det svenska klimatpolitiska ramverket och dess klimatmål antogs intensifierades debatten om hur negativa nettoutsläpp av växthusgaser ska kunna uppnås. Det skapade frågor, väckte intresse och initierade processer som i förlängningen kan leda till investeringsbeslut för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Långsiktiga mål som pekar på behovet av tekniker för negativa utsläpp inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan också bidra till att attrahera investerare till området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Målstyrning är ett informativt instrument. Omställningssignalen från målstyrningen stärks om målen backas upp med styrmedel som skapar en långsiktigt stabil planeringshorisont för investeringar. Mål- styrning kan bidra till långsiktighet och transparens i klimatpolitiken och förbättra förutsättningarna för acceptans och för att styrmedel får önskad effekt. Målstyrning kan vara ett effektivt komplement t.ex. vid statliga satsningar på FoU, eftersom långsiktiga mål ger sig- naler till industrin att satsningar på FoU kommer att vara uthålliga över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Det finns ett behov av att EU förtydligar sin politik och antar mål för eller som inkluderar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och andra tekniker för negativa utsläpp av växthusgaser (undantaget &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som redan ingår i EU:s målstruktur). Negativa utsläpp av växthusgaser behövs inom EU för att klara målet om nettonollutsläpp i kommissionens långsiktiga klimatstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;För att målstyrningen ska vara effektiv behöver målen följas upp. I det klimatpolitiska ramverket slås fast att regeringen ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan för riksdagen vart fjärde år. Det är naturligt att handlingsplanerna också följer upp om de komplette- rande åtgärderna, inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; utvecklas i enlighet med för- väntningarna och klimatmålen. Om den strategi och de mål för kom- pletterande åtgärder som utredningen föreslår omsätts till politik bör uppföljningen ske gentemot strategin. Uppföljning behöver naturligt- vis ske även på europeisk nivå, förslagsvis genom energi- och klimat- planerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Ansvarsfördelning inom staten och samverkan mellan statliga och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;I Sverige har ett flertal myndigheter ett implicit eller explicit ansvar för olika frågor som berör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Vilka roller myn- digheterna har i förhållande till de rättsliga prövningar som CCS- projekt skulle föranleda redovisas i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett tydligt och lag- reglerat ansvar för frågor kopplade till geologisk lagring av koldioxid i Sverige (se kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Energimyndigheten är primärt regeringens förvaltningsmyndig- het för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället.&lt;SPAN class="ft105"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Flera aspekter av CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; omfattas dock av Energimyn- dighetens verksamhetsområde, även om CCS eller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inte omnämns explicit i instruktionen. Myndigheten ska bl.a. verka för att de energi- och klimatpolitiska målen samt målen för forskning och innovation inom energiområdet som riksdagen antagit uppnås.&lt;SPAN class="ft105"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten har också ett implicit mandat att hantera CCS- och &lt;NOBR&gt;bio-CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; genom förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser och för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Regeringen gav 2016 Energimyndigheten i uppdrag att under perioden 2016 till 2019 samordna de statliga innovationsfrämjande insatserna för minskade processutsläpp inom svensk industri. Myn- digheten skulle även, tillsammans med universitet och högskolor, näringsliv och andra relevanta aktörer, verka för samarbeten för ut- veckling och spridning av ny teknik för en minskad klimatpåverkan. Detta mandat är dock begränsat till att enbart gälla processindustrins växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Naturvårdsverket är regeringens förvaltningsmyndighet i klimat- frågor på miljöområdet. Naturvårdsverket ska vara pådrivande, stöd- jande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Naturvårds- verket är också ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Begränsad klimatpåverkan. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket har därför möjlighet att föreslå åtgärder på området CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för att nå Sveriges klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Naturvårdsverket ska ta fram underlag för de klimatpolitiska hand- lingsplanerna som regeringen ska överlämna till riksdagen vart fjärde år enligt det klimatpolitiska ramverket. Naturvårdsverket behöver också bevaka konsekvenserna av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på övriga miljökvalitetsmål som myndigheten är ansvarig för. I likhet med vad som är fallet för Energimyndigheten omnämns inte CCS eller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; explicit i Naturvårdsverkets instruktion och myndigheten har inget särskilt utpekat ansvar för dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ingen myndighet är i dag utpekad som övergripande ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; eller har ett utpekat ansvar att samordna myndigheter- nas arbete med CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det finnas flera fördelar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1 § förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;2 § 1 p förordningen med instruktion för Statens energimyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;vinna med samordning. En uppenbar fördel är att det går att identi- fiera frågor som annars lätt faller mellan stolarna i en stuprörsorgani- sation. En förtydligad ansvarsfördelning och ökad koordinering kan också leda till att dubbelarbete undviks. Detta kan i sin tur underlätta för berörda myndigheter att ägna mer tid åt att fördjupa arbetet inom respektive specialområden. God samordning förbättrar också förutsättningarna för ökad kunskapsöverföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Den kanske största vinsten med att peka ut en myndighet som övergripande ansvarig för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; är att privata aktörer skulle få en naturlig ingång på myndighetsnivå för att få tillgång till vägled- ning och kontakter vidare vad gäller CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Flera näringslivsaktörer har påtalat för utredningen att det är en brist att ingen sådan ingång finns i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Att en myndighet skulle pekas ut som övergripande ansvarig för CCS skulle inte innebära att myndigheten tog över något ansvars- område från annan myndighet. Myndigheten skulle bli ansvarig för samordning mellan berörda myndigheter i &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; och skulle bli ansvarig i de &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; där ingen annan myndighet har eller tar på sig ett ansvar. Myndigheten skulle inte heller i något avseende över- ordnas någon annan myndighet eller ges mandat att överpröva annan myndighets ställningstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft60"&gt;Vid sidan av myndighetssamordning skulle ett utpekande av en övergripande ansvarig myndighet för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; kunna gynna att CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; hanteras med ett helhetsperspektiv. En paral- lell kan dras till 2 § 12 p i Energimyndighetens instruktion om vind- kraftsutbyggnad, enligt vilken myndigheten ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft19"&gt;Skapa förutsättningar för en väl planerad och resurseffektiv vindkrafts- utbyggnad, höja kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjlig- heter samt dess roll i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad för- ståelse och dialog för att skapa möjligheter till ökad samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Samordning mellan myndigheter och att en övergripande ansvarig myndighet för &lt;NOBR&gt;CCS-frågor&lt;/NOBR&gt; pekas ut är ett viktigt steg för att skapa goda förutsättningar för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Lika vik- tigt är dock att informationsdelning fungerar väl mellan myndigheter och privata aktörer samt akademin. Kunskapen om CCS och bio- CCS är låg i samhället, inklusive om vilka aktörer som finns och vilka roller de har, vilket försvårar ett väl fungerande informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="p413dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34413x1.jpg/" id="p413img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;Ett sätt att stärka dialog, koordinering och kunskapsutbyte mel- lan olika statliga och &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer som är verksamma inom eller intresserade av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är att inrätta ett natio- nellt centrum eller tillsätta en nationell samordnare. Ett nationellt centrum eller en nationell samordnare för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan ha som mål att bygga nätverk för ökat kunskapsutbyte, koordi- nera åtgärder och öka förståelsen i samhället av CCS inklusive bio- CCS. Denna typ av informativa styrmedel kan bidra till långsiktiga förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom att bygga upp kunskap, kompe- tens och acceptans samt fungera som katalysator för innovation, även om de i ett kortare perspektiv varken är kostnadseffektiva eller har särskilt stor direkt effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ett nationellt centrum eller en nationell samordnare för CCS in- klusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna få i uppgift att stimulera intresserade verksamhetsutövare att utföra platsspecifika studier av förutsätt- ningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Närvaron av sådana platsspecifika studier är sannolikt en förutsättning för att spridning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska komma igång på allvar i Sverige. Ett centrum eller en nationell samordnare skulle också kunna hjälpa privata aktörer att koordinera införskaf- fande och nyttjande av koldioxidtransporter samt vara ett stöd vid eventuella kontakter med annan stat vid koldioxidlagring utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ett nationellt centrum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle organi- satoriskt kunna tillhöra en myndighet (t.ex. Energimyndigheten, Naturvårdsverket eller SGU). Det finns flera exempel på nationella centrum som inrättats på mandat från regeringen, med statlig finan- siering. Ett relevant exempel är Nationellt centrum för klimatanpass- ning som förvaltas av SMHI. Centrumet sammanställer, utvecklar och tillgängliggör kunskap inom området klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En nationell samordnare för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna tillsättas som en särskild utredare. Initiativet Fossilfritt Sverige leds av en särskild utredare som har regeringens mandat att agera som nationell samordnare för att främja samhällets arbete med utsläpps- minskningar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Fossilfritt Sverige är ett exempel på en nationell platt- form som utför uppgifter av en liknande typ som en nationell samord- nare eller ett centrum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En fördel med att inrätta ett centrum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som en del av en myndighet som redan jobbar med frågan är att det då finns möjlighet att minimera dubbelarbete samt koncentrera kun-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;M 2016:05.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Styrning och styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;skap och erfarenhet dit. Ur detta perspektiv är lokalisering av ett cent- rum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till Energimyndigheten en fördel- aktig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;Oavsett vilken lösning som väljs är det viktigt att inrättandet av ett centrum eller en nationell samordnare för CCS inklusive bio- CCS ses som en relativt långsiktig satsning, eftersom det kommer att ta tid att bygga upp det nätverk och den kompetens som behövs för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft42"&gt;Det är viktigt att ett centrum eller en nationell samordnare för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med tillhörande sekretariat är bemannat av personal med huvudsaklig uppgift att arbeta inom ramen för initia- tivet samt att det tilldelas resurser för att involvera externa aktörer samt underlätta möten och kunskapsöverföring mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="p415dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34415x1.jpg/" id="p415img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p800 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vad är CCS, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och CCU?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid, ofta benämnt CCS av den engelska förkortningen av &lt;SPAN class="ft10"&gt;carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, är en kedja bestående av tre länkar: 1) avskiljning av koldioxid, 2) trans- port av den avskilda koldioxiden till en lagringsplats, och 3) långsik- tig lagring av koldioxiden på lagringsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td297"&gt;&lt;P class="p801 ft222"&gt;Avskiljningav koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td299"&gt;&lt;P class="p37 ft222"&gt;Transport av koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td300"&gt;&lt;P class="p27 ft222"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td301"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td302"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td303"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;CCS är i första hand ett alternativ för stora utsläppskällor som släpper ut hundratusentals eller miljoner ton koldioxid varje år. Tek- niken kräver relativt stora investeringar, och om utsläppen är små kan kostnaden per lagrat ton koldioxid bli hög. Flera utsläppskällor inom ett begränsat geografiskt område kan dock dela på viss infra- struktur och därigenom sänka kostnaden per lagrat ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Syftet med CCS är att hålla den avskilda och lagrade koldioxiden permanent isolerad från atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär att &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; tillämpas på koldioxidutsläpp med biogent ursprung, dvs. utsläpp som härrör från oxidation, van- ligtvis förbränning, av biomassa inklusive biogena avfallsfraktioner och restmaterial. På engelska talar man om &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;bio-energy&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt; with carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, BECCS, och den termen används även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft21"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Termerna &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och BECCS är att betrakta som synonymer och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;detta betänkande används genomgående benämningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är en delmängd av CCS; i tekniskt avseende är det ingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;skillnad om koldioxiden som avskiljs, transporteras och lagras är av fossilt eller biogent ursprung. Däremot kan sammansättningen av rökgaser skilja sig åt mellan olika typer av anläggningar och beroende på bränsleval, vilket i sin tur kan påverka de tekniska förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ur ett klimatpolitiskt perspektiv och rent bokföringsmässigt är dock skillnaden mellan fossil CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; väsentlig. CCS tillämpat på fossil koldioxid är att betrakta som en utsläppsmins- kande åtgärd på samma sätt som ett byte från fossila bränslen till biobränslen eller en energieffektiviseringsåtgärd. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; däremot ger upphov till ett negativt koldioxidutsläpp, dvs. ett upptag av kol- dioxid från atmosfären, förutsatt att den använda biomassan är håll- bart producerad. Den bakomliggande mekanismen för detta är att hållbart framställda biobränslen är utsläppsneutrala vad gäller koldi- oxid genom att biomassan under sin livstid tagit upp den koldioxid från atmosfären som avges vid oxidationen (förbränningen) och vid återväxten tas motsvarande mängd koldioxid åter upp. Genom att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förhindrar att koldioxiden återgår till atmosfären blir resultatet ett negativt utsläpp, dvs. ett flöde av koldioxid bort från atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;De utsläpp som uppstår vid produktion och transport av bio- massa ingår i utsläppsrapporteringen. Exempelvis redovisas utsläpp från arbetsmaskiner och transporter i transportsektorn samt utsläpp och upptag kopplade till själva biomassan i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft10"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Avskild koldioxid kan användas i produkter i stället för att lagras permanent. På svenska kan detta kallas avskiljning och användning av koldioxid men ofta används den engelska termen CCU som är en förkortning av &lt;SPAN class="ft45"&gt;carbon capture and utilisation &lt;/SPAN&gt;(eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;use&lt;/SPAN&gt;). Exempel på produkter där avskild koldioxid kan användas som insatsvara är drivmedel, material (t.ex. plaster) och växthusodlade grödor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Till skillnad från permanent koldioxidlagring innebär CCU i normalfallet att den avskilda koldioxiden återgår till atmosfären efter en tid. Hur lång den temporära lagringen är beror på produktens livs- längd eller beständighet. Exempelvis medför användning av avskild koldioxid i drivmedel endast en kortvarig lagring medan användning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;i material kan ge en mer långvarig lagring. CCU beskrivs mer utför- ligt i kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;I dagsläget är efterfrågan på koldioxid mycket liten i förhållande till utsläppen av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Ibland används termen CCUS, &lt;SPAN class="ft10"&gt;carbon capture, utilisation (eller use) and storage&lt;/SPAN&gt;, för att med ett begrepp omfatta både CCS och CCU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Avskiljning av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;Koldioxid kan bildas vid exempelvis fermentering av biomassa, som ett resultat av en oorganisk kemisk reaktion eller vid förbränning av fossilt eller biogent bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Fermentering, också benämnt jäsning, av biomassa kan nyttjas vid produktion av metanol eller etanol. Vid fermentering erhålls ofta koldioxid i hög koncentration. Koldioxid kan också bildas vid pro- duktion av biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Vid tillverkning av cement upphettas kalksten så att kalciumoxid bildas och koldioxid avgår. Detta är ett exempel på en oorganisk kemisk reaktion som ger upphov till koldioxid. Några procent av Sveriges fossila koldioxidutsläpp utgörs av denna typ av utsläpp från cement- och kalkframställning. Reduktion av järnmalm med kol är en annan process som ger upphov till denna typ av koldioxidutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Förbränning av bränslen är dock den process som ligger bakom merparten av koldioxidutsläppen i Sverige och världen. Nedanstå- ende beskrivning av koldioxidavskiljning tar sin utgångspunkt i kol- dioxid som bildas vid förbränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;När rökgasen lämnar skorstenen vid en industri eller ett värme- kraftverk består den i vanliga fall endast till en mindre del av kol- dioxid. Den huvudsakliga beståndsdelen är normalt kvävgas, som också är den dominerande beståndsdelen i luft. Andelen koldioxid i rökgasen ligger generellt i intervallet från några procent upp till cirka 30 procent, även om ett fåtal industriprocesser ger högre koncentra- tioner. Koldioxidkoncentrationen i luft är som jämförelse 0,04 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Det skulle vara opraktiskt och kostsamt att transportera och lagra rökgasen i sin helhet. Det är inte heller tillåtet inom EU, se kapi- tel 12. Därför bygger CCS på att koldioxid avskiljs från rökgasen så att andelen koldioxid i gasen som ska transporteras och lagras blir hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft26"&gt;Även om det är tekniskt möjligt att uppnå en nära hundrapro- centig koncentration av koldioxid efter avskiljning anses inte heller detta vara optimalt, eftersom det skulle vara mycket dyrt att åstad- komma och medföra ringa nytta. Små mängder av rökgasens övriga beståndsdelar och ämnen från avskiljningsprocessen finns därför normalt kvar i den gas som ska transporteras och lagras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Avskiljningssteget är oftast det mest kostnadsdrivande i CCS- kedjan. Avskiljning av koldioxid från rökgaser medför fasta kost- nader för utrustning men framför allt rörliga kostnader, primärt på grund av ökad energianvändning. Kostnaderna för CCS behandlas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Det finns en stor mängd tekniska lösningar för att åstadkomma koldioxidavskiljning. Ofta delas de tekniska lösningarna in i tre kate- gorier: avskiljning före förbränning, avskiljning efter förbränning och &lt;NOBR&gt;oxyfuel-förbränning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Avskiljning före förbränning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Vid avskiljning före förbränning transformeras bränslet genom olika processteg till vätgas och koldioxid, vilket är energikrävande. Vät- gasen kan exempelvis användas till kemikalieproduktion, som driv- medel eller för elproduktion (som då sker utan koldioxidutsläpp). Koldioxidhalten i rökgaserna blir hög vid avskiljning före förbrän- ning men behöver höjas ytterligare före transport till lagringsplats. Eftersom koncentrationen av koldioxid är hög och gasen dessutom är under tryck kan dock detta åstadkommas med mindre medel än om rökgaser från konventionell förbränning är utgångsmaterialet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="p419dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34419x1.jpg/" id="p419img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft223"&gt;Värme/el&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td306"&gt;&lt;P class="p805 ft224"&gt;Luft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td307"&gt;&lt;P class="p806 ft223"&gt;Förbränningsprocess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td306"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td306"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td308"&gt;&lt;P class="p461 ft223"&gt;(eventuellt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td306"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td309"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td310"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p807 ft224"&gt;Vätgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td310"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td312"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td248"&gt;&lt;P class="p48 ft224"&gt;Koldioxid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft225"&gt;Bränsle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p48 ft224"&gt;lagring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td310"&gt;&lt;P class="p462 ft226"&gt;Processgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p808 ft223"&gt;Förgasning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p809 ft223"&gt;Vätgas och koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p810 ft224"&gt;Luft, syrgas och/eller ånga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft55"&gt;Källa: Modifierad från International Energy Agency, IEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft42"&gt;Avskiljning före förbränning förutsätter trycksatt förgasning av bräns- let, eller trycksättning av processgaserna vid atmosfärisk förgasning, före avskiljningsprocessen. Oavsett vilket blir konsekvensen ett mer komplext tekniskt system med höga kapitalkostnader för tekniska installationer jämfört med de två övriga teknikkategorierna. Det är också svårt att tillämpa avskiljning före förbränning på en befintlig anläggning, eftersom det skulle kräva omfattande processmodifika- tioner. Slutligen är avskiljning före förbränning den minst mogna av de tre teknikkategorierna för avskiljning för fasta bränslen. Avskilj- ning före förbränning har dock, under vissa platsspecifika förutsätt- ningar, potential att erbjuda koldioxidavskiljning med lägre energi- förluster än övriga kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft17"&gt;Avskiljning efter förbränning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Vid avskiljning efter förbränning renas rökgasen från koldioxid, van- ligtvis genom att koldioxiden absorberas av en kemisk förening (en absorbent). Detta sker i en s.k. kolonn där rökgasen blandas med absorbenten. I ett därpå följande processteg skiljs koldioxiden från absorbenten som därefter kan återanvändas, vilket är en system- förutsättning. Exempel på möjliga absorbenter är aminer, ammoniak och kaliumkarbonat, där den förstnämnda är mest använd i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="p420dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34420x1.jpg/" id="p420img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;När en amin används som absorbent är det energikrävande att fri- göra den absorberade koldioxiden från aminen. Om i stället kalium- karbonat används som absorbent är det trycksättning av rökgaserna som är energikrävande. Generellt är den höga energiåtgången den huvudsakliga nackdelen med avskiljning efter förbränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det finns alternativa tekniker för avskiljning efter förbränning som inte bygger på användandet av en kemisk absorbent. Koldioxi- den i rökgasen kan t.ex. fångas upp av membran.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td315"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td316"&gt;&lt;P class="p811 ft223"&gt;Värme/el&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td317"&gt;&lt;P class="p812 ft224"&gt;Rökgas nästan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td315"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td318"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td315"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td319"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td317"&gt;&lt;P class="p812 ft224"&gt;utan koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td311"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td320"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p806 ft224"&gt;Koldioxid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr38 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft226"&gt;Bränsle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td35"&gt;&lt;P class="p806 ft224"&gt;lagring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p813 ft226"&gt;Rökgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td321"&gt;&lt;P class="p814 ft223"&gt;Förbränningsprocess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td317"&gt;&lt;P class="p47 ft223"&gt;Koldioxid absorberas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p815 ft224"&gt;Luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft55"&gt;Källa: Modifierad från International Energy Agency, IEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft8"&gt;Avskiljning efter förbränning kan tillämpas på befintliga anlägg- ningar utan omfattande modifikationer av de redan existerande pro- cesserna, även om modifikationer ibland kan ge fördelar. Avskiljning efter förbränning är den enda avskiljningsmetoden som går att tillämpa på samtliga typer av utsläppskällor, eftersom koldioxidavskiljningen sker efter sista processteget i en industri eller på ett kraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Avskiljning efter förbränning är i dag en kommersiellt tillämpad teknik som får anses vara relativt mogen. Forskning pågår om hur energiåtgången per avskild enhet koldioxid kan sänkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;Oxyfuel-förbränning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Oxyfuel-förbränning&lt;/NOBR&gt; innebär att förbränningen sker i en blandning av syrgas och återcirkulerad rökgas i stället för i luft. Rökgaserna kommer då övervägande att bestå av koldioxid och vatten. Vattnet kan enkelt avlägsnas från rökgaserna genom kondensering, varefter kol- dioxid erhålls i hög koncentration.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="p421dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34421x1.jpg/" id="p421img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft227"&gt;Värme/el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft140"&gt;Kvävgas&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td322"&gt;&lt;P class="p25 ft228"&gt;Luft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft228"&gt;Syrgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p818 ft229"&gt;Luftseparation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td323"&gt;&lt;P class="p819 ft230"&gt;Förbränningsprocess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p820 ft228"&gt;Koldioxid för lagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft140"&gt;Bränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft55"&gt;Källa: Modifierad från International Energy Agency, IEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft11"&gt;Att framställa syrgas ur luft är en väl etablerad teknik. Processen är dock energikrävande, vilket är den huvudsakliga nackdelen med &lt;NOBR&gt;oxyfuel-förbränning.&lt;/NOBR&gt; Även kapitalkostnaderna är betydande för den utrustning som krävs för syrgasframställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Oxyfuel-förbränning&lt;/NOBR&gt; kan vara svår att tillämpa på befintliga an- läggningar, i synnerhet på industrier, eftersom det kräver process- modifikationer. Tekniken har verifierats i sin helhet i pilot- och demonstrationsanläggningar (bl.a. av Vattenfall vid kolkraftverket Schwarze Pumpe i Tyskland) och bygger på processteg som vart och ett är en etablerad teknik. Tekniken i sin helhet bedöms därmed vara relativt mogen, om än inte lika kommersiellt tillämpad som avskilj- ning efter förbränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;En variant av &lt;NOBR&gt;oxyfuel-förbränning&lt;/NOBR&gt; är s.k. kemcyklisk förbrän- ning, vilket även kan betraktas som en separat teknikkategori. Denna teknik bygger på principen att förbränningsluft och bränsle hålls helt åtskilda. Detta kan åstadkommas med en syrebärare i form av en metalloxid som transporterar syret från luften till bränslet. På detta sätt späds förbränningsprodukterna, alltså koldioxid och vattenånga, inte ut med den stora mängd kvävgas som finns i luft. Efter konden- sering av vatten erhålls idealt ren koldioxid utan ytterligare pro- cessteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Kemcyklisk förbränning har potential att kunna erbjuda lägre kost- nader och energiförluster än de tidigare nämnda teknikerna, men kemcyklisk förbränning är ännu inte en kommersiellt tillämpad teknik. Tekniken är föremål för fortsatt forskning och utveckling, bl.a. vid Chalmers tekniska högskola.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="p422dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34422x1.jpg/" id="p422img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p462 ft224"&gt;Luft med mindre syre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td324"&gt;&lt;P class="p822 ft224"&gt;Koldioxid för lagring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td221"&gt;&lt;P class="p801 ft224"&gt;Vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr38 td325"&gt;&lt;P class="p823 ft226"&gt;Metalloxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P class="p813 ft226"&gt;Bränsle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td236"&gt;&lt;P class="p461 ft223"&gt;Luftreaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td324"&gt;&lt;P class="p822 ft223"&gt;Bränslereaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft225"&gt;Luft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft224"&gt;Metalloxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft223"&gt;Värme/el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft17"&gt;Val av teknik för avskiljning av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Det är i nuläget inte möjligt att avgöra vilken eller vilka avskilj- ningstekniker som kan komma att bli dominerande i framtiden. De olika avskiljningsteknikerna har alla styrkor och svagheter och det går inte att förutse vilka eventuella tekniksprång som kommer att ske. Valet av teknik kommer också i hög grad att vara beroende av platsspecifika förutsättningar. Exempel på sådana mer specifika för- utsättningar är platstillgång för avskiljningsutrustning, tillgång till överskottsvärme, möjlighet att ta till vara spillvärme genom fjärr- värme, koldioxidkoncentration i rökgaserna samt om installationen sker på en befintlig anläggning eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Det är viktigt att poängtera att det tekniskt sett är utan betydelse om koldioxiden som avskiljs kommer från biomassa eller från ett fossilt bränsle, eftersom koldioxidmolekylen är densamma. Däremot ger förbränning av olika bränslen upphov till rökgaser med olika sam- mansättning, vilket i sin tur kan ha stor betydelse för val av avskilj- ningsteknik, kostnaden för avskiljningen och eventuellt även för senare led i &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan.&lt;/NOBR&gt; Det är inte ovanligt att en anläggning har koldioxidutsläpp av både biogent och fossilt ursprung. Detta är exem- pelvis fallet för avfallsförbränningsanläggningar, eftersom hushålls- avfall innehåller både biogena och fossila fraktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Innan den avskilda koldioxiden kan transporteras vidare till en lagringsplats behöver den komprimeras oavsett om transporten sker via rörledning eller fartyg, även om transportsättet har betydelse för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft9"&gt;vilket tryck som behöver uppnås. Att komprimera koldioxid är tek- niskt okomplicerat men energikrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Transport av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Avskild koldioxid behöver transporteras till en lämplig lagringsplats. Detta sker i första hand via rörledning eller fartyg. Koldioxiden trans- porteras under tryck för att minska volymen. De stora volymerna koldioxid vid CCS är skälet till att andra transportalternativ än rör- ledning och fartyg sällan är aktuella, inte minst av kostnadsskäl. För korta sträckor och begränsade volymer kan dock transport av koldi- oxid i flytande form på lastbil eller tåg vara ett alternativ under vissa förutsättningar. Exempelvis kan lastbil eller tåg användas för trans- port mellan avskiljningsanläggning och djuphamn, varifrån vidare transport kan ske per fartyg om det av något skäl inte är lämpligt eller möjligt att anlägga en kort rörledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Transport av koldioxid via rörledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Rörledningstransport är generellt en mycket väl etablerad teknik, och erfarenheten av storskalig och långväga rörledningstransport av gasformiga kolväten spänner över flera decennier. Det finns i dag rör- ledningar dragna i alla typer av terräng och klimat, inklusive i Arktis, längs havsbottnen och över bergskedjor. Även rörledningstransport av koldioxid sker sedan lång tid tillbaka i stor skala, primärt i syfte att leverera koldioxid för s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;enhanced hydrocarbon recovery &lt;/SPAN&gt;(en metod för att öka utvinningen av naturgas och olja) i bl.a. Nordamerika. I mindre skala transporteras koldioxid i rörledningar även i Europa och i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Mängden koldioxid som ska transporteras avgör vilken dimen- sion som väljs för rörledningen. Att välja dimension kan vara en svår avvägning, eftersom större dimensioner ökar kostnaden, men om en situation skulle uppstå där transportbehovet överstiger rörledning- ens kapacitet måste en ny rörledning byggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Metoder för att övervaka rörledningstransporter finns tillgängliga, vilket gör att eventuella läckage av koldioxid kan identifieras och fel åtgärdas. Om ett läckage sker där människor vistas finns risk för hälsa och liv, eftersom koldioxid över en viss koncentration är död-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="p424dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34424x1.jpg/" id="p424img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;lig. Risken för läckage av koldioxid är dock sannolikt låg; enligt FN:s klimatpanel IPCC är risken för läckage, med utgångspunkt i rappor- terade incidenter med naturgas i rörledningar, ungefär 0,0002 per kilometer rörledning och år.&lt;SPAN class="ft102"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Flertalet av dessa läckage inträffade dessutom på rörledningar av mycket små dimensioner i distributions- nät. Den vanligaste orsaken till läckage av naturgas var mekanisk åverkan utifrån, exempelvis av arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Koldioxid kommer dock inte att transporteras i rörledningssystem som liknar distributionsnät för naturgas, eftersom avskiljning av kol- dioxid i första hand är aktuell vid stora punktkällor. Rörledningarna kommer därmed att vara av betydligt större dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;Fartygstransport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Koldioxid transporteras redan i dag med fartyg i Europa. Volymerna koldioxid som hanteras är dock små, och slutmålet för transporterna är inte ett permanent koldioxidlager utan användning av koldioxiden inom exempelvis livsmedelsindustrin (dvs. CCU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Fartygstransport av koldioxid liknar dock i tekniskt avseende transport av vissa flytande kolväten, t.ex. naturgas och petroleumgas, s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;liquified natural gas &lt;/SPAN&gt;(LNG) och &lt;SPAN class="ft45"&gt;liquified petroleum gas &lt;/SPAN&gt;(LPG). Av dessa verksamheter finns betydande erfarenhet sedan mer än 50 år tillbaka i tiden. Samma varv som bygger LNG- och &lt;NOBR&gt;LPG-fartyg&lt;/NOBR&gt; kan också bygga fartyg för koldioxidtransport, och fartygen kan byggas så stora som behövs. Dagens stora &lt;NOBR&gt;LNG-fartyg&lt;/NOBR&gt; skulle, om de var byggda för koldioxidtransport, kunna frakta över 200 000 ton. De fartyg som fraktar koldioxid i dag är dock betydligt mindre än så. Där transporteras dessutom koldioxiden nedkyld och under tryck, så att den är i flytande form och har hög densitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Koldioxid som avskiljs vid en anläggning måste mellanlagras på land i väntan på fartygstransport till lagringsplatsen. Den minsta möj- liga storleken på mellanlagret avgörs huvudsakligen av hur mycket koldioxid som hinner avskiljas mellan två planerade fartygstrans- porter. Storleken på mellanlager och fartyg, samt hur många fartyg som används, beror bl.a. på avståndet till lagringsplatsen och an- passas så att detta passar det aktuella &lt;NOBR&gt;CCS-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="p425dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34425x1.jpg/" id="p425img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Under transporten förångas en viss mängd av koldioxiden inuti tankarna, vilket skulle höja trycket om den inte ventilerades. En viss förlust av koldioxid (någon procent av transporterad last) sker där- för normalt under transporten. Fartygstransporterna av koldioxid inom ramen för det norska s.k. Fullskaleprojektet (se kapitel 9) ska dock kunna ske utan förlust av last, med undantag för en bråkdels procent vid lastning och lossning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Fartyg som fraktar koldioxid kan angöra en hamn för lossning av lasten eller lossa till havs i anknytning till lagringsplatsen. Lossning till havs kan dock vara svårt i områden med ibland svåra väderförhål- landen, t.ex. på Nordsjön. Om inte fartyget ska tvingas stanna kvar medan koldioxiden injekteras i lagret krävs därför mellanlager även vid lossningsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Risken för att en olycka skulle leda till läckage av koldioxid från ett fartyg bedöms vara låg, med utgångspunkt i erfarenheterna från LNG- transporter. Det har hittills inte inträffat någon olycka med LNG- fartyg som orsakat läckage av naturgas, efter mer än 80 000 hamnanlöp under mer än 50 år.&lt;SPAN class="ft115"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ett utsläpp av flytande koldioxid till havs för- väntas inte heller leda till långsiktiga miljöeffekter (vid sidan av klimatpåverkan), till skillnad från exempelvis utsläpp av petroleum- produkter. De kortsiktiga riskerna för miljö och hälsa vid ett läckage är dock inte helt klarlagda, eftersom det är svårt att förutse hur en större mängd flytande och mycket kall koldioxid skulle bete sig i kontakt med havsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I teorin kan koldioxid lagras på ett stort antal sätt. Eftersom kvanti- teten koldioxid som ska lagras vid CCS är mycket stor, och eftersom syftet med CCS är att permanent isolera lagrad koldioxid från atmo- sfären, begränsas dock i praktiken lagringsalternativen väsentligt. Det är t.ex. möjligt att låta avskild koldioxid reagera med vissa mineraler i en industriell process som mineraliserar koldioxiden, men voly- merna mineral som måste hanteras blir mycket stora, liksom energi- åtgången för mineralbrytning, krossning, transporter och värmepro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Northern Lights, Per Sandberg, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Pitblado m.fl. (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="p426dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34426x1.jpg/" id="p426img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;duktion för att snabba på reaktionsprocessen. Det är också utma- nande att uppnå en tillräcklig hastighet i mineraliseringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Injektering av koldioxid i djuphavet har diskuterats som ett möj- ligt lågkostnadsalternativ, men det finns avgörande frågetecken kring bl.a. lagringens permanens och miljökonsekvenserna. Lagring i djup- vatten är därför uttryckligen förbjudet inom EU och enligt inter- nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Det lagringsalternativ som i nuläget är huvudspåret för CCS är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;stället s.k. geologisk lagring av koldioxid. Sådan lagring kan i sin tur ske på olika sätt. Lagring i s.k. djupt liggande akviferer är ett tekniskt sett moget alternativ som bedöms ha störst potential. Andra alter- nativ är mineralisering av koldioxid genom injektering i basiska berg- arter som basalt och inbindning av koldioxid genom injektering i djupt liggande kollager. De båda sistnämnda alternativen har i teorin en betydande potential globalt sett, dock inte i Sverige på grund av geologiska förutsättningar, men det behövs ytterligare forskning i stor utsträckning innan det går att avgöra alternativens potential i praktiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;IPCC bedömer att det är sannolikt att 99 procent eller mer av den koldioxid som injekteras i en lämplig lagringsplats finns kvar efter 1 000 år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den bedömningen bygger inte bara på erfarenheter från nutida lagringsprojekt av koldioxid och simuleringar utan även på observationer av hur gas och kolväten förekommer naturligt i berg- grunden. Den globalt sett rikliga förekomsten av &lt;NOBR&gt;olje-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och koldioxidfickor visar att kolväten och gaser kan hållas kvar i geolo- giska formationer i tiotals miljoner år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;De tekniker som krävs för geologisk lagring av koldioxid, inklu- sive för datorsimulering av lagringsplatsen och för övervakning av injekterad koldioxid, har utvecklats inom olje- och gasindustrin, men de kan även tillämpas för CCS med små modifikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="p427dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34427x1.jpg/" id="p427img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Lagring i djupt liggande akviferer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) överlämnade 2017 en rap- port&lt;SPAN class="ft105"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;till regeringen om geologisk lagring av koldioxid i Sverige som svar på ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Rapporten ligger till grund för nedanstående text om lagring av koldioxid i akviferer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En akvifer definieras av SGU som en regionalt utbredd men ändå geometriskt och strukturellt avgränsad berggrundsstruktur som är tillräckligt permeabel och porös för att kunna hålla stora volymer vatten. Porositeten anger hur stor andel av akviferbergarten som ut- görs av porer. Högre porositet innebär mer plats för injekterad kol- dioxid, vilket i sin tur ökar potentialen för lagring. Sandstensakviferer har ofta en porositet på mellan 10 och 30 procent, vilket är förhållande- vis mycket. De är därför väl ägnade för koldioxidlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Permeabiliteten är ett mått på akviferbergartens förmåga att släppa igenom vatten eller gas. Vid låg permeabilitet krävs ett högre injek- teringstryck och längre tid för att injektera en given mängd koldi- oxid, jämfört med om permeabiliteten är hög. Hur mycket och hur snabbt koldioxid kan injekteras i en akvifer beror också på akviferens mäktighet (tjocklek), där stor mäktighet innebär en fördel. Akviferer med hög permeabilitet (över 100 mD, där D betecknar enheten darcy) och en mäktighet av minst 20 meter är därför att föredra vid kol- dioxidlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Med en djup akvifer avses en akvifer som befinner sig på sådant djup att trycket är så högt att koldioxid kan lagras i s.k. superkritiskt tillstånd. Koldioxid uppnår superkritiskt tillstånd när temperaturen överstiger 31,1 °C och trycket 73,9 bar. Generellt gäller att en akvifer måste ligga på minst 800 meters djup för att dessa kriterier ska upp- fyllas. En given mängd koldioxid i superkritiskt tillstånd har avsevärt lägre volym än motsvarande mängd koldioxid i gasform. Densiteten för koldioxid (i gasform) vid atmosfärstryck är 2 gram/dm&lt;SPAN class="ft110"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;medan densiteten på 800 meter djup som superkritisk vätska överstiger 600 gram/dm&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;En förutsättning för att en akvifer ska kunna erbjuda möjlighet till koldioxidlagring är att det finns en tät (mycket låg permeabilitet) takbergart ovanför akviferen. Takbergarten ska även vara fri från sprickor och helst vara av större mäktighet än 100 meter. Takberg- arten ska bilda en ogenomtränglig barriär för koldioxiden och för- hindra att koldioxid når markytan. Exempel på möjliga takbergarter är lera, lersten och lerskiffer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;Koldioxid som injekteras i en djup akvifer binds genom fyra olika bindningssätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Den superkritiska koldioxiden är lättare än det omgivande vattnet varför koldioxiden stiger uppåt i akviferen för att ansamlas i por- utrymmena under takbergarten, som förhindrar att koldioxiden stiger ytterligare. Detta sker relativt snabbt, vilket medför att detta bindningssätt dominerar inledningsvis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;En stor del av koldioxiden binds eller fastnar i mikrofällor i berg- arten när koldioxiden stiger uppåt mot takbergarten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Koldioxiden löser sig långsamt i akviferens vatten som då ökar i densitet och börjar sjunka. I storleksordningen 50 kg koldioxid kan lösa sig i en kubikmeter av akviferens vatten, men mängden beror på tryck och salthalt. På hundra år kan cirka en fjärdedel av koldioxiden ha löst sig i akviferens vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;På lång sikt sker en mineralisering av koldioxiden genom att den reagerar med mineraler i berggrunden. Mineraliseringen är dock en långsam process som blir betydelsefull först i ett tidsperspek- tiv på hundratals till tusentals år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft11"&gt;De fyra bindningssätten förekommer parallellt men andelarna som binds på de olika sätten ändras med tiden. Successivt sker en förskjut- ning från stor dominans av bindningssätt 1 till allt större betydelse av bindningssätten 2, 3 och slutligen 4, i denna ordning. Koldioxi- dens bindningsgrad ökar stegvis från bindningssätt 1, via bindnings- sätt 2 och 3, till bindningssätt 4. Detta innebär att med tiden binds koldioxiden allt hårdare i lagret, vilket gör att risken för koldioxid- läckage minskar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34429x1.jpg" style="width:433px;height:432px"  id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft55"&gt;Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft11"&gt;Valet av lagringsplats ska förhindra att injekterad koldioxid når mark- ytan eller grundvatten, för om så skulle ske kan det medföra risker för hälsa och miljö. Det är därför viktigt att övervakning sker av hur den injekterade koldioxiden beter sig i lagret. Övervakning medger bl.a. möjlighet att vidta åtgärder om koldioxiden inte sprider sig på förväntat sätt. När den situationen uppstod i det norska Snøhvit- projektet (se kapitel 9) flyttades injekteringspunkten för att undvika risk för läckage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Metoder för att övervaka hur koldioxiden sprider sig i ett lager bygger vanligtvis på seismiska mätningar, på mätning av tyngdkraft eller på elektrisk ledningsförmåga. Den geofysiska övervakningen kompletteras också med provtagning, t.ex. av pH i ytvatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="p430dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34430x1.jpg/" id="p430img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Tillgången till potentiella djupa akviferer för lagring av koldioxid bedöms globalt sett vara god. IPCC bedömde 2005 att lagrings- potentialen uppgår till minst 1 000 miljarder ton koldioxid men att den kan vara så mycket som en tiopotens högre. Till detta kan adde- ras lagringspotential i tömda olje- och gasfält. Senare bedömningar från exempelvis Global CCS Institute indikerar en lagringspotential som överstiger 10 000 miljarder ton.&lt;SPAN class="ft105"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Som jämförelse uppskattas värl- dens årliga fossila koldioxidutsläpp uppgå till &lt;NOBR&gt;35–40&lt;/NOBR&gt; miljarder ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Injektering av koldioxid för ökad utvinning av kolväten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;Koldioxid kan också användas i producerande olje- och gasfält för att öka utvinningen av kolväten, s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;enhanced hydrocarbon recovery &lt;/SPAN&gt;(EHR). Koldioxid har sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; använts för att öka utvin- ningen ur oljefält. En del av koldioxiden binds då i oljereservoaren medan en del följer med oljan upp. Koldioxiden som följer med oljan upp kan avskiljas och sedan återinjiceras. Koldioxid kan också injek- teras i samband med naturgasutvinning för att öka denna, men då försöker man minimera risken för att naturgasen blir förorenad av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Även när koldioxid injekteras i geologiska formationer för EHR kommer en betydande andel av den injekterade koldioxiden att stanna under markytan och bli permanent lagrad. EHR tillämpas för att det är kommersiellt lönsamt, vilket innebär att den koldioxid som används har ett ekonomiskt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;I detta betänkande inkluderas &lt;SPAN class="ft10"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;injektering av koldioxid för EHR i begreppet lagring om så inte tydligt framgår av texten (se t.ex. avsnittet Global utblick).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;CCS i världen, Europa och Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Global utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft42"&gt;År 2018 var 18 storskaliga projekt för koldioxidlagring i drift i värl- den (inklusive &lt;NOBR&gt;EHR-projekt).&lt;SPAN class="ft115"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt; &lt;/SPAN&gt;Av dessa 18 avser 14 projekt med EHR. Resterande 4 projekt avser geologisk lagring av koldioxid utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Global CCS Institute (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Global CCS Institute (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="p431dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34431x1.jpg/" id="p431img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;EHR. Av de 18 projekten återfinns 12 i Nordamerika, 3 i Asien, 2 i Europa (båda i Norge) och 1 i Sydamerika (Brasilien). Den totala mängden injekterad koldioxid 2018 uppskattas till knappt 40 miljo- ner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Flera av de storskaliga lagringsprojekten får sin koldioxid från uppgradering av naturgas. Det första lagringsprojektet där koldioxid avskiljs från ett kraftverk togs i drift 2014 i Kanada (Boundary Dam). År 2016 togs det första storskaliga &lt;NOBR&gt;CCS-projektet&lt;/NOBR&gt; inom järn- och stålindustrin i drift i Förenade Arabemiraten (Abu Dhabi CCS). Det första stora projektet inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med geologisk lagring utan EHR togs i drift i USA 2017 (Illinois Industrial). Det projektet av- skiljer och lagrar ungefär en miljon ton koldioxid årligen vid pro- duktion av etanol från majs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Enligt Global CCS Institute förväntas ytterligare 4 storskaliga lagringsprojekt tas i drift i världen 2019 och 2020. Ett av dessa är det hittills största projektet för geologisk lagring utan EHR, med pla- nerad injektering av &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid årligen (Gorgon, Australien). Ett stort antal ytterligare projekt befinner sig i tidig eller sen utvecklingsfas. Flertalet av dessa projekt återfinns i Europa och Asien (i synnerhet Kina).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;Noterbart är att mycket få nya projekt är under utveckling i Nordamerika, den kontinent som har i särklass flest lagringsprojekt i drift. Under 2018 antogs dock en lag i USA som medger en skatte- nedsättning på 50 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; för varje geologiskt lagrat ton koldioxid utan EHR och 35 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton för lagring med EHR.&lt;SPAN class="ft102"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Skatte- nedsättningen ökar väsentligt de ekonomiska incitamenten för CCS i USA och kan leda till att nya projekt initieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;På delstatsnivå har Kalifornien nyligen beslutat att CCS ska kunna räknas som en certifikatberättigad åtgärd inom ramen för delstatens styrmedel Low Carbon Fuel Standard som syftar till att minska klimatpåverkan från drivmedelsanvändning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Section 45Q, Bipartisan Budget Act of 2018 (baserad på lagförslag s. 1535, the Furthering carbon capture, Utilization, Technology, Underground storage, and Reduced Emissions Act [FUTURE Act]).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Carbon Capture and Sequestration Protocol under the Low Carbon Fuel Standard, California Air Resources Board (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="p432dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34432x1.jpg/" id="p432img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;CCS och EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;EU och dess medlemsstater gav tidigt uttryck för att CCS har en viktig roll att fylla för att nå målen på klimatområdet. År 2008 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att utarbeta en meka- nism för att säkerställa att upp till tolv demonstrationsanläggningar för CCS byggs och tas i drift senast 2015. EU lanserade kort därefter två stora satsningar med element för att stödja en sådan utveckling: energiprogrammet för återhämtning (återhämtningsprogrammet) och finansieringsprogrammet för innovativa demonstrationsprojekt (NER 300). Båda satsningarna misslyckades med sitt syfte vad gäller att demonstrera CCS och bidra till dess kommersialisering, vilket också Europeiska revisionsrätten nyligen konstaterat&lt;SPAN class="ft105"&gt;10&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;Inom ramen för återhämtningsprogrammet avsattes 2009 en miljard euro för stöd till &lt;NOBR&gt;CCS-projekt.&lt;/NOBR&gt; Stödet kunde användas till planering, utveckling och konstruktion av &lt;NOBR&gt;CCS-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Sex projekt beviljades medel, totalt en miljard euro, varav 424 miljoner euro kom att betalas ut. Inget av de stödbeviljade projekten kom dock att resultera i någon demonstrationsanläggning för CCS och samt- liga projekt är i dag nedlagda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;NER 300 inrättades 2009 som en del av EU:s utsläppshandels- system, bl.a. för att stödja demonstrationsprojekt inom CCS. För att finansiera stödet genom NER 300 avsattes 300 miljoner utsläpps- rätter, därav namnet, vilka såldes av Europeiska investeringsbanken (EIB) för 2,1 miljarder euro. NER 300 beviljar stöd för upp till hälf- ten av tillkommande investeringskostnader och driftskostnader för en &lt;NOBR&gt;CCS-anläggning&lt;/NOBR&gt; under en tioårsperiod. I normalfallet ska utbetal- ning av stöd från NER 300 ske efter att den stödberättigade anlägg- ningen tagits i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Målet var att åtta &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; skulle beviljas stöd från NER 300. Inga pengar har dock utbetalats till något &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; från NER 300, eftersom inget av det tiotal projekt som ansökt om stöd har realise- rats. Någon ytterligare ansökningsomgång kommer inte att äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;Enligt Europeiska revisionsrätten är en huvudorsak till att EU:s &lt;NOBR&gt;CCS-satsningar&lt;/NOBR&gt; misslyckades att priset på utsläppsrätter sjönk dra- matiskt 2011 och 2012. Projekten förväntade sig ett utsläppsrättspris på &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; euro eller ännu högre under driftsfasen, medan utsläpps- rättspriset kom att ligga på &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; euro. Detta försämrade inte bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska revisionsrätten (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;lönsamheten av projekten utan det minskade också väsentligt stödet från NER 300, vilket inte fick överstiga värdet av 45 miljoner utsläpps- rätter för ett enskilt projekt. Medlemsstaterna var inte beredda att öka sitt stöd för att täcka upp för detta. Europeiska revisionsrätten drar också slutsatsen att utbetalning av stöd först efter att en anlägg- ning tagits i drift, huvudprincipen för NER 300, inte minskade affärsrisken för projekten på det sätt som var avsett, vilket bidrog till att flera projekt lades ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Det är sannolikt att även andra faktorer bidrog till att &lt;NOBR&gt;CCS-pro-&lt;/NOBR&gt; jekten inom NER 300 lades ner. Exempel på sådana faktorer är att det var låg ekonomisk tillväxt under aktuell tidsperiod, att resultatet från klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 inte levde upp till för- väntningarna och att det fanns problem med acceptansen för CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Det finns ingen storskalig &lt;NOBR&gt;CCS-anläggning&lt;/NOBR&gt; i drift i någon av EU:s medlemsstater i dag. EU fortsätter dock att satsa på CCS och CCU, inte minst genom satsningar inom ramen för den s.k. Innovations- fonden (se nedan) och den s.k. &lt;NOBR&gt;SET-planen&lt;/NOBR&gt; (The European Strategic Energy Technology Plan). &lt;NOBR&gt;SET-planen&lt;/NOBR&gt; syftar till att påskynda ut- veckling och spridning av teknik med låga växthusgasutsläpp, inklu- sive CCS. Genom EU:s forskningsprogram Horisont erbjuds också sedan länge finansiering för forskning och pilotverksamhet inom CCS. Demonstrationsprojekt inom CCS och CCU kan åtminstone fram till 2020 ansöka om medel från ett av EU:s finansieringsinstrument för energiområdet, InnovFin EDP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facil- ity, CEF) medger stöd till projekt för att bygga upp gränsöver- skridande energiinfrastruktur inom EU. För CCS kan det handla om rörledningar, men eftersom CEF medger stöd för exempelvis LNG- terminaler bör även anläggningar som möjliggör gränsöverskridande fartygstransport av koldioxid kunna vara stödberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Innovationsfonden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Som en del av översynen av utsläppshandelssystemet inför den fjärde handelsperioden (som inleds 2021) beslutade EU våren 2018 att in- rätta Innovationsfonden. Innovationsfonden syftar till att påskynda kommersialiseringen av klimatsmart teknik, och den ska bl.a. stimu- lera till att anläggningar för CCU och CCS byggs och hålls i drift.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="p434dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34434x1.jpg/" id="p434img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;Innovationsfonden ska finansieras genom försäljning av minst 450 miljoner utsläppsrätter. Dessutom förs resterande medel i NER 300 över till Innovationsfonden, vilket innebär ett tillskott på cirka 800 miljoner euro. Vid ett utsläppsrättspris på 25 euro (vilket motsvarar utsläppsrättspriset hösten 2019) och försäljning av 450 mil- joner utsläppsrätter skulle Innovationsfondens totala medel komma att uppgå till drygt 12 miljarder euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Stöd från Innovationsfonden ska kunna täcka upp till 60 procent av investerings- och driftskostnaderna under en tioårsperiod för den innovativa tekniken. Upp till 40 procent av beviljat stöd ska kunna betalas ut innan en anläggning tagits i drift. Detaljerade regler för hur Innovationsfonden ska fungera återfinns i en delegerad akt&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;som Europeiska kommissionen beslutade om i februari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;En första sökomgång för stöd ur Innovationsfonden kommer enligt nuvarande tidsplan att hållas andra halvan av 2020. Därefter kommer regelbundna sökomgångar att anordnas fram till 2030. Stöd från Innovationsfonden får kombineras med annan &lt;NOBR&gt;EU-finansiering,&lt;/NOBR&gt; exempelvis från forskningsprogrammet Horisont.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;Urvalskriterierna som ska tillämpas för att välja ut vilka projekt som ska beviljas stöd utgår från vilken utsläppsminskning som pro- jektet uppnår, graden av innovation samt projektets mognad, skal- barhet och kostnadseffektivitet. För projekt som uppfyller de två första kriterierna på ett fullgott sätt, men som inte bedöms vara mogna. ska stöd kunna ges för att vidareutveckla projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;CCS i Sveriges närområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Norge är ett av de ledande länderna i världen när det gäller CCS generellt och i synnerhet gällande geologisk lagring av koldioxid. Koldioxid har injekterats och lagrats i en djup akvifer under havs- bottnen vid naturgasfältet Sleipner i Nordsjön sedan 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Den naturgas som utvinns från Sleipnerfältet har en för hög kol- dioxidhalt för att kunna säljas direkt och därför avskiljs koldioxiden redan ute till havs på plattformen. Sedan 2007 sker också avskiljning av koldioxid från naturgas utvunnen ur Snøhvitfältet utanför Nord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kommissionens delegerade förordning (EU) C(2019) 1492 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;norge. I det fallet sker koldioxidavskiljningen på land i samband med att naturgasen omvandlas till flytande naturgas (LNG), varefter kol- dioxiden transporteras via rörledning och injekteras i en lagrings- plats i en djup akvifer under havsbottnen. Totalt har dessa båda pro- jekt lagrat över 20 miljoner ton koldioxid till dags dato och båda projekten är i fortsatt drift. Koldioxiden lagras i båda projekten i akvi- ferer skilda från dem som innehåller den naturgas som utvinns. Det är alltså frågan om geologisk lagring utan EHR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ovan nämnda &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; är lönsamma eftersom alternativet till &lt;NOBR&gt;CCS-lösningen&lt;/NOBR&gt; är att betala koldioxidskatt för den koldioxid som skulle släppas ut utan CCS, vilket skulle medföra en högre kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Hur den injekterade koldioxiden beter sig i lagringsplatserna över- vakas kontinuerligt och för Sleipnerfältet har övervakningen pågått i över 20 år. Resultaten från övervakningen pekar på att koldioxiden kommer att förbli bunden till lagringsplatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Det norska Fullskaleprojektet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Norge arbetar för att få till stånd ett storskaligt projekt för hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; som syftar till att lägga grunden för en framtida infra- struktur för CCS i Östersjö- och Nordsjöområdet. Projektet, som kallas Fullskaleprojektet, inleddes 2016. Fullskaleprojektets första del innebär att koldioxid ska avskiljas från en cementfabrik (Norcem i Brevik) och/eller ett kraftvärmeverk (Fortum Oslo Varme, en avfalls- förbränningsanläggning i Klemetsrud utanför Oslo) och transporteras via fartyg till ett mellanlager på land norr om Bergen. Från mellan- lagret ska koldioxiden transporteras vidare i en cirka tio mil lång rörled- ning till lagret i en akvifer på 2 &lt;NOBR&gt;000–3&lt;/NOBR&gt; 000 meters djup under Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Från Norcem och Fortum Oslo Varme ska enligt planerna unge- fär 400 000 ton koldioxid avskiljas per anläggning och år. Två fartyg (ett fartyg per avskiljningsanläggning) med kapacitet att frakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;500 kubikmeter flytande koldioxid vardera, vilket motsvarar unge- fär 8 000 ton per fartyg, är tänkta att gå i skytteltrafik mellan avskilj- ningsanläggningarna och mellanlagret cirka 70 mil bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="p436dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34436x1.jpg" style="width:481px;height:299px"  id="p436img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td326"&gt;&lt;P class="p25 ft234"&gt;Lagringsplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft235"&gt;Fortum Oslo Varme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft236"&gt;Mellanlager&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft236"&gt;Norcem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft55"&gt;Källa: Modifierad från Gassnova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft11"&gt;Lagret är tänkt att drivas av ett konsortium bestående av Equinor (f.d. Statoil), Shell och Total. I januari 2019 beviljade den norska regeringen tillstånd för lagring av koldioxid i den tänkta lagrings- platsen. Konsortiet ansvarar också för transportdelen av Fullskale- projektet, vilket innebär att Norcem och Fortum Oslo Varme kan fokusera på avskiljningen av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Fullskaleprojektet bygger på fyra principer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;Norska staten ger stöd till de inblandade företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;Företagen ska driva sina delprojekt enligt egna metoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;Företagen äger och driver sina respektive anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;Företagen måste bidra aktivt till kunskapsutveckling och kun- skapsspridning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft42"&gt;Den totala kostnaden för att genomföra fullskaleprojektet upp- skattas till 17 miljarder norska kronor. Investeringarna i de två av- skiljningsanläggningarna och drift av dessa i fem år beräknas uppgå till 8,4 miljarder norska kronor; resterande del av de 17 miljarderna avser kostnader för transport och lagring. Den norska staten tar en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;stor del av kostnaden. För att säkra den norska statens investering och intresse i projektet har det statligt ägda företaget Gassnova bil- dats. Gassnova, som rapporterar till regeringen, leder Fullskalepro- jektet på övergripande nivå, delar ut stöd till inblandade företag och verkar för att kunskap från projektet sprids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Enligt tidsplanen för Fullskaleprojektet ska Stortinget fatta inve- steringsbeslut 2020 eller senast 2021. Vid positivt beslut kan pro- jektet vara i drift 2023/2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Infrastrukturen i Fullskaleprojektet är generellt överdimensione- rad jämfört med vad som krävs för att ta omhand den mängd koldi- oxid som kan avskiljas vid de två anläggningarna som ingår i pro- jektet. Olika delar av infrastrukturen har dock olika stor flexibilitet vad gäller att kunna hantera större mängder koldioxid. Den rörled- ning som ska förbinda mellanlagret med lagringsplatsen har enligt planerna kapacitet att transportera 5 miljoner ton koldioxid per år, dvs. drygt fem gånger mer koldioxid än vad som är tänkt att avskiljas av Norcem och Fortum Oslo Varme. Den planerade injekterings- brunnen, dvs. borrhålet för injektering av koldioxid, beräknas kunna injektera 1,5 miljoner ton koldioxid per år in i lagringsenheten. För att injektera en större mängd koldioxid per år än så krävs fler injek- teringsbrunnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;Infrastrukturens överkapacitet, i kombination med en transport- lösning baserad på fartyg, skapar möjlighet för anläggningar som är intresserade av CCS, inklusive anläggningar lokaliserade utanför Norge, att avtala om tillgång till den norska lagringslösningen. Detta är ett av huvudmålen med Fullskaleprojektet: att skapa förutsätt- ningar för Norge att bli ett regionalt centrum för koldioxidlagring genom att projektet följs av fler &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som kan nyttja samma infrastruktur. Norge, både statliga och privata aktörer, uppvaktar därför företag och regeringar i Nordsjö- och Östersjöregionen i syfte att sälja in konceptet CCS med lagring i Norge och fartygs- transport av koldioxiden dit. Förhandlingar om lagring i Norge ska enligt uppgift från Fullskaleprojektet pågå med ett femtontal nord- europeiska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft8"&gt;Den valda lagringsplatsen i Nordsjön förväntas ha kapacitet att ta emot minst 100 miljoner ton koldioxid. Lagringsplatsens kapacitet är dock sannolikt större än så, vilket undersökningar i samband med en planerad undersökningsborrning och den framtida koldioxid- injekteringen kan komma att visa. Fler potentiella lagringsenheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;har dessutom identifierats i närheten av den valda lagringsplatsen, in- klusive inom samma geologiska formation, vilket innebär att möjlig- het finns att i framtiden lagra stora volymer koldioxid inom samma område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Om efterfrågan på lagring skulle bli större än vad nuvarande dimensionering av infrastrukturen inom Fullskaleprojektet tillåter behövs ytterligare injekteringsbrunnar och en expansion av mellan- lagret i form av kajplatser, tankar och pumpkapacitet. När det tillkom- mer avskiljningsanläggningar krävs därtill sannolikt fler fartyg för att kunna transportera koldioxiden från anläggningarna till mellanlagret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Övriga närområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Vid sidan av det norska fullskaleinitiativet bedöms det nederländska Port of Rotterdam CCUS Backbone Initiative/Porthos vara det europeiska storskaliga &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som kommit längst. Projektets fokus är, i likhet med sin norska motsvarighet, att etablera en infra- struktur för transport och geologisk lagring av koldioxid som indu- striaktörer kan ansluta sig till efterhand. Rotterdams hamnområde är ett centrum för tung industri inom bl.a. petrokemi. Lagrings- platsen förväntas bli en tömd naturgasreservoar under Nordsjön. I projektets första fas planeras för en lagring av cirka 2 miljoner ton koldioxid årligen, vilket sedan ska öka till cirka 5 miljoner ton årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Tidsplanen för Port of Rotterdam CCUS Backbone Initiative/ Porthos är sannolikt ungefär densamma som för Fullskaleprojektet i Norge. Projektet låg före det norska men drabbades av ett bakslag 2017 när en av huvudaktörerna, ett kolkraftverk från vilket koldioxid var tänkt att avskiljas, drog sig ur. Status och tidplan för projektet är nu svårbedömda, även om projektet uppges löpa vidare, eftersom den publikt tillgängliga informationen är sparsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Storbritannien finns ett flertal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som befinner sig i olika utvecklingsfaser; inget annat europeiskt land har samma bredd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;pågående utvecklingsprojekt som kan leda till storskaliga CCS- projekt i slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; De flesta projekten är kopplade antingen till produktion av vätgas ur naturgas eller till industriella kluster där ett stort antal anläggningar kan dela på en gemensam infrastruktur för transport och lagring av koldioxid. Lagring planeras ske i djupa akviferer eller tömda naturgasreservoarer under Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Både Nederländerna och Storbritannien har en historia av statliga satsningar på &lt;NOBR&gt;CCS-området.&lt;/NOBR&gt; Båda länderna var genom garantier om statlig medfinansiering involverade i storskaliga &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som ansökte om stöd från NER 300. Storbritannien påbörjade också ett anbudsförfarande för att välja ut ett storskaligt &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som skulle beviljas stöd om en miljard pund. Två projekt deltog i förfarandet som dock avbröts av regeringen i ett sent skede 2015. CCS fortsätter dock av allt att döma att vara en viktig komponent i såväl Neder- ländernas som Storbritanniens klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tyskland är inte, och har inte haft någon politisk ambition att bli, en ledande &lt;NOBR&gt;CCS-nation&lt;/NOBR&gt; i Europa. Tyskland har genom sin lagstift- ning kraftigt begränsat möjligheterna till koldioxidlagring inom lan- dets gränser. Ingen enskild lagringsplats får ta emot mer än 1,3 mil- joner ton koldioxid per år och den totala årliga mängden som får injekteras i lagringsplatser i Tyskland får inte överstiga 4 miljoner ton. Endast pilot- och demonstrationsprojekt är möjliga, och det är upp till varje enskild förbundsstat att besluta om lagring ska vara tillåten eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Det tyska ställningstagandet om begränsad koldioxidlagring är i mycket ett resultat av den kraftiga opinion som växte fram mot pla- nerna på CCS vid tyska kolkraftverk i mitten på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Mot- ståndet mot CCS bottnade i misstro till teknikens säkerhet men sannolikt i ännu högre grad i att CCS ansågs vara ett sätt att driva den tyska kolkraften vidare på bekostnad av satsningar på förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Svenska Vattenfall var ett av de företag som under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; satsade stort på CCS kopplat till kolkraft i Tyskland. En demonstra- tionsanläggning för koldioxidavskiljning byggdes vid kolkraftverket Schwarze Pumpe och långt gångna planer fanns för att uppföra ytter- ligare en demonstrationsanläggning vid kolkraftverket Jänschwalde. Vattenfall övergav dock planerna för Jänschwalde 2011. Forskningen kring avskiljning baserad på oxyfuel vid Schwarze Pumpe avslutades några år senare efter demonstration av avskiljning, trycksättning och lastbilstransport av koldioxiden från en 30 &lt;NOBR&gt;megawatt-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Be- slutet att inte uppföra demonstrationsanläggningen i Jänschwalde berodde enligt Vattenfall på bristande politisk vilja på riksnivån att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid &lt;NOBR&gt;(CCS-direktivet)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="p440dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34440x1.jpg/" id="p440img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;på ett sätt som skulle möjliggöra ett demonstrationsprojekt för CCS i Tyskland.&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft11"&gt;Eventuellt kan det tyska ställningstagandet i &lt;NOBR&gt;CCS-frågan&lt;/NOBR&gt; vara på väg att omprövas, och förbundskansler Angela Merkel indikerade våren 2019 att CCS är en nödvändighet för att Tyskland ska nå klimat- neutralitet vid mitten av århundradet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;I Danmark och Finland befinner sig CCS i ungefär samma stadium som i Sverige. CCS har inte varit någon fråga som tagit stor plats i den offentliga debatten i Danmark och Finland, till skillnad från i Tyskland. I Danmark förekom dock ett omfattande lokalt motstånd mot Vattenfalls &lt;NOBR&gt;CCS-planer&lt;/NOBR&gt; för Nordjyllandsværket, vilka inkluderade geologisk lagring på land i Danmark. Den dåvarande danska regeringen avslog Vattenfalls ansökan om lagringstillstånd 2011 och Vattenfall övergav sedermera projektet. Den danske klimat- ministern Martin Lidegaard motiverade i ett brev till Folketinget avslaget med att regeringen vill invänta erfarenheter från &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; utomlands innan den tar ställning till om koldioxidlagring på land kan tillåtas.&lt;SPAN class="ft102"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Koldioxidlagring är i nuläget förbjudet i Danmark men frågan ska åter prövas 2020.&lt;SPAN class="ft102"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Danmark har med stor sannolikhet tillgång till möjliga lagrings- platser i form av djupa akviferer inom landets gränser och ekono- miska zon, vilket Finland genom sina geologiska förutsättningar med kristallin berggrund inte har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Ett antal pilotprojekt och förstudier på &lt;NOBR&gt;CCS-området&lt;/NOBR&gt; har genom- förts i Danmark och Finland, men inget storskaligt projekt befinner sig för närvarande i sent utvecklingsstadium i något av länderna. Finland har i likhet med Sverige flera stora punktutsläppskällor av bio- gen koldioxid som skulle kunna bli föremål för koldioxidavskiljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;I Polen är koldioxidlagring i nuläget förbjuden, med undantag för lagring i samband med demonstrationsanläggningar till havs. Koldi- oxidlagring är även förbjuden i Lettland. Båda dessa länder bedöms dock ha lagringspotential inom det egna territoriet. Litauen däremot tillåter koldioxidlagring och även Litauen bedöms ha en lagrings- potential inom det egna territoriet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vattenfall (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Clean Energy Wire (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Klima- og energiministeriet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-10-14,&lt;/NOBR&gt; J.nr. &lt;NOBR&gt;2011-3921.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="p441dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34441x1.jpg/" id="p441img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;CCS i den svenska klimatpolitiken hittills&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;CCS har aldrig varit föremål för någon stor samhällsdebatt i Sverige och har inte varit någon stor politisk fråga. Ingen detaljerad politik har utformats på området av någon regering. Mycket tyder dock på att detta är på väg att ändras och att intresset för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I propositionen &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat &lt;SPAN class="ft11"&gt;(prop. 2008/09:162) finns en skrivning om att Sverige bör verka för att en av de planerade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-finansierade&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; pilotanläggningarna för CCS kopplas till svensk basindustri. CCS tas dock inte upp som ett prio- riterat område för forskning, utveckling och demonstration i propo- sitionen och inga åtgärder för att främja CCS i Sverige presenteras. Inget &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;CCS-projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; i Sverige kom heller att ansöka om stöd från NER 300, vilket var den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; som syftades på i propo- sitionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Krav har framförts på en mer aktiv &lt;NOBR&gt;CCS-politik&lt;/NOBR&gt; från regeringens sida, inte minst från den svenska processindustrin som ser CCS som en nyckelfråga för att kunna åstadkomma de utsläppsminskningar som ett uppfyllande av de svenska klimatmålen förutsätter. Ett tyd- ligt exempel på krav på en mer aktiv &lt;NOBR&gt;CCS-politik&lt;/NOBR&gt; är innovations- agendan &lt;SPAN class="ft45"&gt;Processindustrin och nollvisionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;som presenterades 2015. Bakom innovationsagendan står bl.a. flera av den svenska basindu- strins branschorganisationer. Flera svenska myndigheter bidrog till finansieringen av projektet. Enligt innovationsagendan bör en natio- nell &lt;NOBR&gt;CCS-strategi&lt;/NOBR&gt; skyndsamt utvecklas, en utredning om ett stor- skaligt demonstrationsprojekt av hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; tillsättas och ett sammanhållet forskningsprogram kring processindustrin och CCS skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen plock- ade upp tråden från innovationsagendan i sitt andra delbetänkande &lt;SPAN class="ft45"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:47) men för- ordar en bredare ansats som tydligare fokuserar även på andra alter- nativ för utsläppsminskningar än CCS. Miljömålsberedningen anser att en samlad nollutsläppsstrategi för basmaterialindustrin bör ut- vecklas, inklusive förutsättningarna för CCS i Sverige och möjlig- heterna att åstadkomma negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Bered- ningen poängterar även att det är viktigt att utveckla modeller för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Energiforsk (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="p442dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34442x1.jpg/" id="p442img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;prissättning av CCS och konstaterar att det i nuläget saknas eko- nomiska incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Miljömålsberedningen menar vidare att strategiarbetet behöver inledas med en förstudie och följas av beslut om satsningar på större pilotanläggningar. Regeringen bör också, enligt beredningen, utse en ansvarig myndighet för att driva och koordinera forsknings- och innovationsinsatserna inom ramen för en nollutsläppsstrategi för basmaterialindustrin samt stärka statens samarbete med näringslivet på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I propositionen &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige &lt;SPAN class="ft42"&gt;(prop. 206/17:146) konstaterar regeringen att det finns potential för att tillämpa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bio-CCS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; exempelvis inom massa- och pappersindustrin men att förutsättningarna för att utveckla och tillämpa CCS och bio- CCS i Sverige ännu inte är tillräckligt klarlagda. Propositionen anger också hur CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bio-CCS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; ska räknas gentemot klimatmålen och konstaterar att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bio-CCS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; är en kompletterande åtgärd som därför enbart får räknas av mot utsläpp inom ramen för de kvantitativa be- gränsningar som gäller för kompletterande åtgärder (se kapitel 3). För CCS av fossil koldioxid gäller enligt propositionen att CCS får ”räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas”. Propositionen förtydligar dock inte på vilka grunder bedömningen ska ske av om detta villkor är uppfyllt; villkoret återfinns även i Miljömålsbered- ningens första delbetänkande &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige &lt;SPAN class="ft42"&gt;(SOU 2016:21) som propositionen är baserad på. Någon kvantitativ begränsning för hur mycket CCS av fossil koldioxid som får till- godoräknas gentemot klimatmålen anges däremot inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;Industriklivet&lt;SPAN class="ft105"&gt;18&lt;/SPAN&gt;, som initierades av regeringen 2017, är ett initiativ för att stödja åtgärder för att minska industrins processutsläpp i syfte att bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Industriklivet medger bl.a. stöd till förstudier och investeringar. Utöver Industri- klivet har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att under perioden &lt;NOBR&gt;2016–2019&lt;/NOBR&gt; genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Skrivelsen &lt;SPAN class="ft117"&gt;En klimatstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(skr. 2017/18:238) inne- håller de hittills mest utvecklade resonemangen från en svensk regering om rollen för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i den samlade klimat- politiken. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att CCS, inklu- sive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; kan vara en åtgärd för att minska utsläppen inom vissa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:20 Industriklivet (rskr. 2018/19:98) M2018/02934/S (delvis) m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;industrisektorer. Regeringen gör dock bedömningen att det är osannolikt att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer att vara aktuellt som komplette- rande åtgärd för att nå klimatmålen till 2030 men att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan spela en roll på längre sikt. Regeringen konstaterar också att det i dag saknas incitament inom utsläppshandelssystemet eller andra styr- medel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och att det finns juridiska hinder för utvecklingen av CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I skrivelsen aviserar regeringen att en utredning ska tillsättas med uppgift att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och hur kompletterande åtgärder, inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; kan bidra till detta, dvs. det som kom att bli Klimatpolitiska vägvals- utredningen. Även vissa frågor kring CCS generellt kopplas till ut- redningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Regeringen menar i skrivelsen att Industriklivet omhändertar Miljö- målsberedningens förslag om satsningar på pilotanläggningar inom basmaterialindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;Våren 2018 överlämnades s.k. färdplaner från nio branscher till regeringen inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige. Bakom färdplanerna står branschorganisationer, företag och offentliga aktö- rer inom de olika branscherna. Färdplanerna från &lt;NOBR&gt;betong-,&lt;/NOBR&gt; bygg- och &lt;NOBR&gt;anläggning-,&lt;/NOBR&gt; cement- samt gruv- och mineralbranschen betonar samtliga vikten av att förutsättningarna för CCS förbättras i Sverige. Cementbranschen efterfrågar bl.a. en nationell &lt;NOBR&gt;CCS-strategi&lt;/NOBR&gt; och offentliga satsningar på forskning, utveckling och demonstration av CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Våren 2019 överlämnades en färdplan från uppvärmningsbranschen till regeringen i vilken &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; spelar en framträdande roll. Upp- värmningsbranschen sätter upp visionen att fjärrvärmesektorn 2045 levererar 5 miljoner ton i negativa koldioxidutsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och biokol. För att nå dit ser branschen framför sig en tidslinje där en demonstrationsanläggning inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tas i drift 2025 och en första storskalig anläggning tas i drift 2035 för avskiljning av en miljon ton koldioxid. För att nå detta mål krävs enligt uppvärmnings- branschen bl.a. att regeringen skyndsamt fattar beslut om ett stort statligt stödprogram för forskning och demonstration av CCS för kraftvärme och industri. Vid sidan av detta behövs styrmedel som skapar incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; vilket branschen exemplifierar med en ”omvänd koldioxidskatt”. Branschen efterfrågar också en satsning på lagring i Sverige, med sikte på att ta ett svenskt lager i drift 2035.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;Fram till dess att ett svenskt lager tas i drift förutsätts samarbete med Norge om koldioxidlagring där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;I den s.k. januariöverenskommelsen från 2019 mellan Center- partiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ingår en satsning för att ”binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts” och att ett investeringsstöd ska införas för ”testanläggningar av miljö- teknik som medför minusutsläpp”. Förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser ändrades därför så att stöd kan ges även för att åstadkomma ”negativa utsläpp genom avskiljning, transport och geologisk lagring av växthusgaser av biogent ursprung eller som tagits ut ur atmosfären”. Investeringsstödet för minusutsläpp uppgår till 100 miljoner kronor för 2019 och anslaget är separat från anslaget riktat mot processrelaterade utsläpp. Medlen i satsningen får användas för utgifter kopplade till forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar. Medlen får också användas till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplade till stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Vid sidan av initiativ av politisk natur från regeringen och när- ingsliv har forskning, utveckling och pilotverksamhet kopplad till CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; pågått och pågår i Sverige. Forskning kopplad till CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bedrivs exempelvis vid flera svenska högskolor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs forskning om olika av- skiljningstekniker och om systemfrågor relaterade till CCS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vid Uppsala universitet bedrivs forskning om koldioxidlagring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vid bl.a. Linköpings universitet pågår forskning om styrmedel och policyfrågor kring &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;Uppräkningen av pågående forskningsverksamhet kan göras betyd- ligt längre. Något storskaligt sammanhållet program för &lt;NOBR&gt;CCS-forsk-&lt;/NOBR&gt; ning finns dock inte i Sverige och har aldrig funnits, även om svenska forskare har deltagit i flera storskaliga internationella forsknings- samarbeten, t.ex. Nordic CCS Competence Center (NordiCCS) som fokuserar på möjligheterna till CCS i Östersjö- och Nordsjö- regionen (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Sammantaget kan sägas att även om forskning kring CCS be- drivits och bedrivs i Sverige har området inte varit högt prioriterat av forskningsfinansiärerna. En av förklaringarna till detta är att CCS i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; i mycket sågs som en åtgärd för koleldade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="p445dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34445x1.jpg/" id="p445img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Bakgrund om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;kraftverk. När industrin under första halvan av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; började visa intresse för CCS gav Energimyndigheten stöd till de s.k. Bastor- projekten om förutsättningar för koldioxidlagring i Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;För närvarande finns tecken som tyder på att intresset för CCS som forskningsfält ökar från såväl politiskt håll som från närings- livet, vilket kan komma att leda till att &lt;NOBR&gt;CCS-forskningen&lt;/NOBR&gt; ökar i Sverige. Antalet &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som beviljats stöd från Energimyn- digheten har ökat under senare tid, och myndigheten har också låtit ta fram en rapport om behovet av forskning och demonstration på &lt;NOBR&gt;CCS-området&lt;SPAN class="ft110"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; &lt;/SPAN&gt;inom ramen för regeringsuppdraget om innovations- främjande åtgärder för att minska processindustrins utsläpp av växt- husgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Uppsvinget för CCS är inte bara en svensk företeelse, utan samma utveckling är tydlig på global nivå enligt exempelvis Global CCS Institute. En förklaring till det ökade intresset för CCS globalt kan vara Parisavtalet och IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;/NOBR&gt; som tydliggör behovet av stora utsläppsminskningar i närtid och även av negativa utsläpp, se kapitel 5. För svenskt vidkommande är även tillkomsten av det klimatpolitiska ramverket med dess långtgående klimatmål av betydelse. Även utvecklingen i Norge med Fullskaleprojektet spelar sannolikt en stor roll, eftersom det kan innebära att ett lagrings- alternativ finns tillgängligt också för svenska anläggningar i en nära framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johnsson &amp; Kjärstad (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="p447dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34447x1.jpg/" id="p447img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p853 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft91"&gt;Transport av koldioxid enligt EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft26"&gt;Sverige bör driva att verksamheter vars syfte är andra transporter av koldioxid för lagring än genom rörledning ska ingå i EU:s utsläppshandelssystem. Sverige bör samtidigt ansöka om att föra in (s.k. &lt;NOBR&gt;opt-in)&lt;/NOBR&gt; verksamheter vars syfte är andra transporter av koldioxid för lagring än genom rörledning i utsläppshandels- systemet för egen del. Därefter kan handelsdirektivets följdlag- stiftning och den nationella lagstiftningen ändras. Nödvändiga följdändringar är t.ex. att det måste finnas en godkänd metod att övervaka koldioxiden under transporten samt att det ska vara möj- ligt att med massbalansmetod särskilja biogen och fossil koldi- oxid vid transport och lagring utan att allt betraktas som fossil koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft91"&gt;Transport av koldioxid enligt Londonprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Sverige bör ratificera ändringen av artikel 6 i Londonproto- kollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Sverige bör agera för att påskynda andra parters, framför allt andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaters,&lt;/NOBR&gt; ratificering av ändringen av arti- kel 6 i Londonprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;När Sverige har ingått ett exportavtal med ett annat land bör Sverige deponera en deklaration om provisorisk tillämpning av ändringen av artikel 6 i Londonprotokollet tillsammans med avtalet hos Internationella sjöfartsorganisationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft21"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="p448dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34448x1.jpg/" id="p448img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p861 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Regeringen bör införa ett undantag från förbudet mot export av koldioxid för lagring i andra länder i förordningen om geo- logisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft91"&gt;Lagring av koldioxid enligt Helsingforskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft8"&gt;Sverige bör ta initiativ till att parterna till Helsingforskonven- tionen ändrar konventionen eller antar en resolution om tolkning av konventionen som innebär att geologisk lagring i havsbotten tillåts, så att &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; blir förenligt med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft91"&gt;Lagring av koldioxid enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft26"&gt;Lagring i Östersjön är inte tillåten eftersom dess lagringskomplex sträcker sig utanför &lt;NOBR&gt;CCS-direktivets&lt;/NOBR&gt; tillämpningsområde. CCS- direktivet behöver därför ändras, om sådan lagring ska vara möj- lig. Med hänsyn till utredningens ställningstagande att avvakta med lagring i Sverige i närtid bör frågan om gränsöverskridande lagring utredas vidare först om det blir aktuellt med sådan lagring. Av samma anledning bör lagring på land utredas vidare först om havsbaserad lagring genomförs i Sverige och det senare skulle visa sig att det finns behov att komplettera sådan lagring med lagring på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft91"&gt;Lagring av koldioxid enligt offshoredirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft8"&gt;Det begränsade genomförandet av offshoredirektivet och Sveriges förbud mot utvinning av olja och gas kan hindra koldioxidlagrings- projekt i Östersjön. Det är dock troligt att Sveriges förbud mot utvinning av olja och gas skulle komma i konflikt med möjlig- heten att lagra i Sverige vid ett fullt genomförande av direktivet. Med hänsyn till utredningens ställningstagande att avvakta med lagring i Sverige i närtid bör frågan om ett fullt genomförande av offshoredirektivet utredas vidare först om det blir aktuellt med havbaserad lagring i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="p449dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34449x1.jpg/" id="p449img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft91"&gt;CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; enligt konventionen om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft11"&gt;Sverige bör verka för att beslutet om det s.k. moratoriet om geo- engineering som fattades på konventionen om biologisk mång- falds tionde partsmöte i Nagoya ändras så att inte &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och annan &lt;NOBR&gt;icke-fossil&lt;/NOBR&gt; CCS omfattas av moratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft91"&gt;Möjlighet att få statsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft11"&gt;Sverige bör föreslå att ett tillägg görs till definitionerna av trans- port av koldioxid för lagring i gruppundantagsförordningen och i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi, så att statligt stöd även kan ges för andra transporter av koldioxid för lagring än genom rörledning. Vidare bör Sverige föreslå att möj- ligheterna att ge statsstöd enligt gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till avskiljning och lagring av koldioxid förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft91"&gt;Samordning av prövningar som rör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft8"&gt;Den bristande samordningen mellan olika tillståndsprövningar gällande CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan utgöra ett hinder för att av- skiljning och lagring av koldioxid ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Vidare är det en brist att prövningen av växthus- gasutsläpp inte är samordnad med miljöbalksprövningen. Det saknas dock förutsättningar för att införa ett förtursförfarande för prövningar av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft8"&gt;Energimyndigheten bör få i uppdrag att utreda hur samordning av olika prövnings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklusive bio- CCS skulle kunna underlätta avskiljning, transport och lagring av koldioxid från svenska utsläppskällor. Detta inkluderar till- ståndsprövningen enligt utsläppshandelssystemet. I uppdraget bör ingå att ta fram en plan för en vägledning med stöd och råd till verksamhetsutövare, tillstånds- och tillsynsmyndigheter i pröv- nings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; så att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="p450dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34450x1.jpg/" id="p450img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft8"&gt;prövningarna och tillsynen blir så effektiv som möjligt och verka för att prövningarna, där så är möjligt, löper parallellt. Vidare bör uppdraget omfatta om en särskild myndighet ska ha ett samord- ningsansvar för prövning och tillsyn av CCS- inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS-&lt;/NOBR&gt; anläggningar och vilken myndighet som i så fall ska ha ett sådant ansvar. Energimyndigheten ska i detta arbete samråda med Natur- vårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Energimarknads- inspektionen, Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Transportstyrelsen och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag om hur identifierade brister och hinder i lagstiftningen, inklusive &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och internatio- nell rätt, kan undanröjas för hela kedjan som krävs för att avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Därefter följer en redogörelse av gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Utredningen menar att ytterligare åtgärder krävs för att kunna transportera koldioxid för lagring i andra länder och att det finns legala hinder mot att lagra koldioxid i Östersjön. Dessutom är det oklart hur ett s.k. moratorium enligt konventionen om biologisk mångfald ska tolkas och tillämpas i förhållande till &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och annan &lt;NOBR&gt;icke-fossil&lt;/NOBR&gt; CCS. Dessa hinder bör undanröjas. Den möjlighet som finns inom EU att ge statsstöd till transport av koldioxid för lagring bör förlängas och omfatta även andra transporter av kol- dioxid för lagring än genom rörledning. Vidare kan den bristande samordningen mellan olika tillståndsprövningar utgöra ett hinder för att CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas på svenska utsläpps- källor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="p451dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34451x1.jpg/" id="p451img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Hinder för transport av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft176"&gt;Avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Enligt uppdraget ska en analys inkludera tänkbara metoder för trans- port av koldioxid såväl på land som till sjöss samt gränsöverskri- dande transporter. Utredningen har avgränsat analysen till gräns- överskridande transporter inom EU/EES&lt;SPAN class="ft110"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft26"&gt;23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid &lt;NOBR&gt;(CCS-direktivet)&lt;/NOBR&gt; tillämpas på geologisk lagring av koldioxid inom EU/EES,&lt;SPAN class="ft102"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;vilket har medfört att koldioxid som har avskilts, transporterats och lagrats geologiskt inte omfattas av avfallsförordningen (2011:927) eller av EU:s avfallslagstiftning, så länge hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; sker inom EU/ EES.&lt;SPAN class="ft102"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det är förbjudet att exportera avfall från Europeiska unionen i syfte att bortskaffa det.&lt;SPAN class="ft102"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att det kan bli förbjudet att exportera koldioxid för lagring i Storbritannien vid ett brittiskt ut- träde ur EU. Dessutom måste utsläppsrätter överlämnas enligt EU:s utsläppshandelssystem, dvs. Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om änd- ring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet), eftersom kol- dioxiden betraktas som utsläppt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft176"&gt;Transport av koldioxid enligt EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; tillämpas på geologisk lagring av koldioxid, vilket är det sista steget i kedjan när koldioxiden har fångats in och trans- porterats till lagringsplatsen. Transporten av koldioxid betraktas enbart som en process som leder fram till lagringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Endast fasta anläggningar och luftfart ingår i utsläppshandels- systemet, och den enda transport av koldioxid som ingår är via rör- ledningar. Övriga transportmetoder är inte tillståndspliktiga enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;15 kap. 1 och 17 §§ miljöbalken, 11 § 9 p. avfallsförordningen och artiklarna 35 och 36 i CCS- direktivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;15 kap. 27 § miljöbalken och artiklarna 1.3 h och 34 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="p452dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34452x1.jpg/" id="p452img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p867 ft9"&gt;systemet.&lt;SPAN class="ft85"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; måste därtill vara obruten, dvs. den koldi- oxid som avskiljs måste transporteras i rörledningar för att sedan lagras geologiskt.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Ett brott i kedjan, t.ex. genom en omlastning till fartyg, innebär därför att koldioxiden betraktas som utsläppt i atmo- sfären. För Sveriges del är fartygstransporter av koldioxid från av- skiljningsplatsen till lagringsplatsen troligtvis en förutsättning för att tekniken ska bli kommersiellt intressant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft11"&gt;Det finns en möjlighet att föra in verksamheter och anläggningar i utsläppshandelssystemet, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;opt-in&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Om ett sådant införande sker ska det även övervägas om bilaga 1 till handelsdirektivet bör ändras, så att den på ett enhetligt sätt omfattar utsläpp från dessa verksam- heter i hela unionen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthus- gasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2003/87/EG ska tillämpas på de verksamheter som anges i bilaga 1 till handelsdirektivet. Detsamma gäller kommissionens genomför- andeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om veri- fiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Dessa förord- ningar måste följdändras när transporter av växthusgaser förs in i utsläppshandelssystemet, så att det finns en godkänd metod att över- vaka koldioxiden under transporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft11"&gt;En annan nödvändig följdändring är att definitionen av koldi- oxidtransport måste omfatta även fartygstransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ytterligare en följdändring som krävs i kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2018/2066 är att det ska vara möjligt att med massbalansmetod särskilja biogen och fossil koldioxid under transporten till lagringsplatsen samt vid lagringen utan att allt be- traktas som fossil koldioxid, vilket det finns risk för med nuvarande lydelse av artikel 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bilaga 1 till handelsdirektivet och bilaga 2 till förordningen (2004:1205) om handel med ut- släppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Bilaga 1 till handelsdirektivet och bilaga 2 till förordningen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Artikel 24 i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="p453dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34453x1.jpg/" id="p453img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft176"&gt;Transport av koldioxid enligt Londonprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;En ändring av artikel 6 i 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av av- fall och annat material (Londonprotokollet och Londonkonventio- nen) beslutades 2009. Ändringen innebär att transport av koldioxid för geologisk lagring hos annan part till protokollet under vissa för- utsättningar undantas från det exportförbud som finns i proto- kollet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Endast Norge, Storbritannien, Nederländerna, Iran, Finland och Estland har hittills accepterat ändringen. Sverige är part till protokollet men har inte ratificerat ändringen. De &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder&lt;/NOBR&gt; som endast är parter till Londonkonventionen men inte London- protokollet är Polen, Lettland, Litauen och Portugal. Två tredjedelar av protokollsparterna måste acceptera ändringen för att den ska träda i kraft vilket innebär att ytterligare 29 av dagens 53 protokolls- parter behöver ratificera den.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Undantaget från förbudet att expor- tera koldioxid för lagring i annat land har alltså inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Eftersom utredningen föreslår att Sverige ska exportera koldioxid för geologisk lagring i andra länder, bör Sverige ratificera ändringen. Ytterligare skäl för att Sverige behöver ratificera ändringen är att Londonprotokollets exportförbud kan motverka genomförandet av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet,&lt;/NOBR&gt; eftersom direktivet ändrar EU:s avfallslagstiftning och möjliggör export enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Sverige bör därför även driva att alla parter till protokollet som är &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; bör ratificera ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Londonprotokollets 14:e partsmöte beslutade den &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; oktober 2019 att anta en resolution om att tillåta en provisorisk tillämpning av ändringen av artikel 6 till dess att den träder i kraft. Den part som vill tillämpa ändringen provisoriskt måste deponera en avsiktsdekla- ration om provisorisk tillämpning av ändringen samt det avtal om export som har ingåtts mellan de berörda parterna hos Internatio- nella sjöfartsorganisationen (IMO). Exportavtalet ska innehålla be- kräftelse på och fördelning av ansvaret för tillståndsgivningen mellan den exporterande staten och den mottagande staten. För export till en stat som inte är part till protokollet ska avtalet som ett minimum innehålla bestämmelser motsvarande dem som finns i Londonproto- kollet, inklusive de bestämmelser i protokollets bilaga 2 som rör till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Resolution LP.3(4) on the amendment to article 6 of the London Protocol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Två tredjedelar av antalet parter när ändringen ska träda i kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="p454dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34454x1.jpg/" id="p454img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;stånd och tillståndsvillkor för att säkerställa att avtalet inte avviker från de skyldigheter att skydda och bevara den marina miljön som gäller för protokollsparterna.&lt;SPAN class="ft110"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Den provisoriska tillämpningen kom- mer endast att gälla bland de parter som har deponerat avsiktsdeklara- tioner och tillhörande avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;När Sverige har ingått ett bilateralt avtal om export av koldioxid bör Sverige därför deponera en deklaration om provisorisk tillämp- ning tillsammans med exportavtalet hos IMO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Enligt 15 kap. 27 § miljöbalken får avfall inte dumpas eller för- brännas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen om det är avsett att dumpas eller förbrännas på det fria havet. Regeringen får enligt 28 § samma kapitel meddela föreskrifter om undantag från förbudet mot dumpning för geologisk lagring av koldioxid vilket regeringen har gjort genom förordningen (2014:21) om geologisk lagring av kol- dioxid. Undantaget gäller dock inte export av koldioxid för lagring i ett annat land. Utredningen föreslår därför att regeringen inför ett undantag från förbudet mot export av koldioxid för lagring i andra länder i förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Hinder för lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft176"&gt;Lagring av koldioxid enligt Helsingforskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Enligt 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen) är det förbjudet att dumpa avfall i havet eller på havsbottnen. I artikel 2.4 (a)(i) i den svenska versionen av konventionen anges att dumpning är varje avsiktlig kvittblivning ”i havet eller på havsbottnen av avfall”. Enligt de engelska, danska, tyska och franska versionerna är det fråga om dumpning i havet eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;i &lt;/SPAN&gt;havsbottnen. Avsikten med att injektera koldioxid under havsbott- nen är att genom kvittblivning göra sig av med koldioxid som avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Frågan är om den geologiska lagringen under havsbottnen omfattas av konventionens förbud mot dumpning. Helsingforskonventionen är en miljöskyddskonvention som syftar till att minska föroreningen av Östersjöområdet bl.a. genom ett förbud mot dumpning. Att för- budets tillämpningsområde även omfattar i, på och under havsbott- nen är en tolkning helt i enlighet med konventionens syfte och övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Resolution LP.3(4), se cirkulär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LC-LP.1/Circ.36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="p455dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34455x1.jpg/" id="p455img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;språkliga versioner. Konventionen bör alltså tolkas så att det är för- bjudet att lagra koldioxid i, på eller under havsbotten i Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;För att göra det möjligt att geologiskt lagra koldioxid under havs- botten gjordes ett tillägg till bilaga 1 till Londonprotokollet där kol- dioxidströmmar läggs till i uppräkningen av avfall som kan komma i fråga för dumpning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Någon motsvarande ändring har inte gjorts i Helsingforskonventionen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Även EU är part till konventionen. Internationella avtal som EU är bundet av är inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; överordnade sekundärrättsakter som &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Sverige har förutom en folkrättslig förpliktelse även en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; förpliktelse att inte tillåta injektering av koldi- oxid i havsbotten inom Helsingforskonventionens tillämpningsom- råde.&lt;SPAN class="ft102"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Av David Langlets underlagsrapport till utredningen&lt;SPAN class="ft102"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;fram- går bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft240"&gt;Till skillnad från Londonprotokollet har Helsingforskonventionen inte ändrats i syfte att möjliggöra geologisk lagring av koldioxid i havs- botten. Intressant nog är förutom Sverige och alla andra kuststater runt Östersjön också EU part till konventionen. Internationella avtal som ingås av unionen blir därigenom bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna. Sådana avtal utgör en integrerad del av unionens rättsordning och har även företräde framför unionens sekundärrätts- akter, däribland direktiv och förordningar. Att följa internationella avtal ingångna av unionen är för medlemsstaterna en unionsrättslig förplik- telse. En bestämmelse i ett sådant avtal är också direkt tillämplig i med- lemsstaternas rättsordningar om den, med hänsyn till ordalydelsen och avtalets syfte och art, innebär en klar och precis skyldighet vars full- görande eller verkningar inte är beroende av utfärdandet av ytterligare rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft240"&gt;Eftersom såväl Sverige som EU är parter till Helsingforskonven- tionen har Sverige både en folkrättslig och en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; förpliktelse att inte tillåta injektering av koldioxid i havsbotten inom det område som omfattas av konventionen. Med tanke på att förbudet i konven- tionen är tydligt formulerat och inte kräver någon vidare rättslig åtgärd bör det utgöra en direkt tillämplig förpliktelse och även innebära att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; om frågan skulle komma på dess bord, skulle tvingas åsidosätta &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; i den utsträckning det innebär att geologisk lagring får ske i havsbotten inom Östersjöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft19"&gt;De parter till Helsingforskonventionen som är &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater,&lt;/NOBR&gt; dvs. alla utom Ryssland, bör ha en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; skyldighet att verka för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Resolution LP.1(1) on the amendment to include CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;sequestration in &lt;NOBR&gt;sub-seabed&lt;/NOBR&gt; geologi- cal formations in Annex 1 to the London Protocol, &lt;NOBR&gt;LC-LP.1/Circ.5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Langlet (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se även Langlet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Langlet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="p456dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34456x1.jpg/" id="p456img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p878 ft240"&gt;en ändring av konventionen för att möjliggöra koldioxidlagring i havs- botten i enlighet med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Det följer av kravet på lojalt sam- arbete i vad som nu är artikel 4 i Fördraget om Europeiska unionen. Denna bestämmelse kräver att medlemsstaterna ska underlätta uppnå- endet av EU:s uppgifter. Det har också av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; tolkats som en skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att använda alla tillgängliga medel för att uppnå unionens mål. Till EU:s uppgifter hör att arbeta för en hållbar utveckling i Europa och eftersträva en hög skyddsnivå för miljön. Utarbetandet av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; som en rättslig och politisk ram för att möjliggöra och främja CCS är uppenbart en del av utförandet av det arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft19"&gt;Det kan även finnas andra, och eventuellt enklare sätt att möjliggöra lagring av koldioxid i havsbotten i Östersjön än en ändring av konven- tionen. Det kan t.ex. vara genom att parterna till konventionen ger uttryck för en överenskommelse avseende konventionens tolkning som möjliggör koldioxidlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft106"&gt;Motsvarande resonemang [som i Londonprotokollet] kan föras avse- ende förbudet mot dumpning i Helsingforskonventionen. Där bör det emellertid vara lättare att få stöd för en formell ändring eller en reso- lution om tolkning av konventionen som innebär att geologisk lagring i havsbotten tillåts. I detta fall är ju alla parter utom en också &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; lemsstater och bör därför kunna förmås att stödja en sådan åtgärd med hänvisning till dess betydelse för att möjliggöra &lt;NOBR&gt;CCS-direktivets&lt;/NOBR&gt; faktiska genomförande i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft11"&gt;Även om utredningens ställningstagande är att avvakta med lagring i Sverige i närtid föreslås att Sverige tar initiativ till att parterna till Helsingforskonventionen ändrar konventionen eller antar en resolu- tion om tolkning av konventionen som innebär att geologisk lagring i havsbotten tillåts eftersom alla medlemsstater har en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; skyldighet att verka för att konventionen är förenlig med CCS- direktivet, vilket följer av kravet på lojalt samarbete i artikel 4 i för- draget om Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft176"&gt;Lagring av koldioxid enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; – gränsöverskridande lagringskomplex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; ska medlemsstaternas behöriga myndigheter gemensamt uppfylla kraven i direktivet och i annan relevant gemen- skapslagstiftning vid lagring i gränsöverskridande lagringskomplex.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;När &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; genomfördes genom svensk rätt konstaterades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 24 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och 78 § förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="p457dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34457x1.jpg/" id="p457img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;att det fanns en stor sannolikhet för att de flesta tänkbara lagrings- komplex i Östersjön sträcker sig under territoriet eller den ekono- miska zonen på flera länder än Sverige.&lt;SPAN class="ft105"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Sveriges geologiska undersökning (SGU) är detta framför allt ett problem i södra Östersjön där lagringskomplexet inkluderar ryskt territorium. En geologisk lagringsplats placerad i ett lagringskomplex som sträcker sig utöver medlemsstaternas territorium, ekonomiska zoner och kon- tinentalsocklar är inte tillåten.&lt;SPAN class="ft105"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningen bedömer att lagring i Östersjön inte är tillåten när dess lagringskomplex sträcker sig utanför &lt;NOBR&gt;CCS-direktivets&lt;/NOBR&gt; tillämp- ningsområde. &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; behöver därför ändras om sådan lag- ring ska vara möjlig. Med hänsyn till utredningens ställningstagande att avvakta med lagring i Sverige i närtid bör frågan om gränsöver- skridande lagring utredas vidare först om det blir aktuellt med sådan lagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft176"&gt;Lagring av koldioxid enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; – lagring på land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Vid genomförandet av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; valde Sverige att endast tillåta geologisk lagring av koldioxid under havsbotten.&lt;SPAN class="ft105"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Skälet till det var att landbaserade lager förutsätter ett omfattande regelverk som inte krävs för &lt;NOBR&gt;CCS-direktivets&lt;/NOBR&gt; genomförande. Det skulle i så fall behövas ett regelverk som ger verksamhetsutövare möjlighet att tilltvinga sig rätt att på annans fastighet genomföra undersökningar liknande det som finns inom mineral- och torvlagstiftningen. Regeringen kon- staterade att detta ställningstagande kunde komma att omprövas när mer kunskap fanns och ytterligare utredningar gjorts om de geo- logiska och rättsliga förutsättningarna för landbaserad lagring av kol- dioxid.&lt;SPAN class="ft105"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Frågan är om detta ställningstagande nu ska omprövas så att landbaserade förvar utreds vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Inga ytterligare utredningar har gjorts om de rättsliga, geologiska och övriga lokaliseringsmässiga förutsättningarna för landbaserad lagring av koldioxid. Med hänsyn till utredningens ställningstagande att avvakta med lagring i Sverige i närtid bör frågan om lagring på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2011/12:125 s. 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Gäller geologisk lagring av koldioxid som avser en sammanlagd planerad lagring av mer än&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;000 ton koldioxid, se 10 § förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2011/12:125 s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="p458dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34458x1.jpg/" id="p458img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;land utredas vidare först om havsbaserad lagring genomförs i Sverige. Om det skulle visa sig att det då finns behov att komplettera havs- baserad lagring bör frågan om att utreda lagring på land tas upp på nytt. Se vidare om lagring på land i Danmark i kapitel 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft176"&gt;Lagring av koldioxid enligt offshoredirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Med olje- och gasverksamhet till havs avses all verksamhet som har koppling till prospektering och produktion av olja eller gas. När Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (offshoredirektivet) genomfördes i svensk rätt infördes ett förbud mot att ge tillstånd till olje- eller gasverksamhet i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;SPAN class="ft105"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Sveriges val av ett begränsat genomförande av direktivet innebär att havsbase- rad prospektering och utvinning av olja och gas inte får bedrivas utan att direktivet i dess helhet genomförs i svensk rätt.&lt;SPAN class="ft105"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Offshoredirektivet är ett minimidirektiv,&lt;SPAN class="ft105"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;vilket innebär att medlemsstaterna i princip har rätt att införa strängare bestämmelser.&lt;SPAN class="ft105"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;SGU har påpekat att ett förbud mot utvinning av olja och gas kan leda till att koldioxidlagringsprojekt inte kan påbörjas, eftersom lag- ringsakviferen kan behöva tömmas på gas eller olja innan koldi- oxiden injekteras för att få en trycksänkning i lagringsakviferen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;För en verksamhetsutövare kan det finnas både ekonomiska och lag- ringsmässiga skäl att utvinna dessa olje- och gasförekomster i sam- band med projektering inför koldioxidlagring. En konsekvens av det begränsade genomförandet är därför att det troligen inte är tillåtet att lagra koldioxid i de akviferer som kan vara lämpliga för geologisk lagring under svensk jurisdiktion, eftersom de kan innehålla struk- turella fällor med olja och gas som då kan behöva utvinnas för att möjliggöra lagring. Detta kan enligt SGU innebära en stor osäkerhet för den verksamhetsutövare som planerar undersökningsverksamhet i syfte att identifiera möjliga områden för en lagringsanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 § lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2014/15:64, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Artikel 1.1 i offshoredirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Artikel 193 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2014/15:64 s. 63 och Sveriges geologiska undersökning (2017), s. 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="p459dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34459x1.jpg/" id="p459img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Det begränsade genomförandet av offshoredirektivet kan hindra koldioxidlagringsprojekt i Östersjön. Det är inte fastställt hur fynd av olja och gas i samband med koldioxidlagringsprojekt ska hanteras. Det är dock troligt att Sveriges förbud mot utvinning av olja och gas skulle komma i konflikt med möjligheten att lagra i Sverige vid ett fullt genomförande av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Med hänsyn till utredningens ställningstagande att avvakta med lagring i Sverige i närtid bör frågan om ett fullt genomförande av offshoredirektivet utredas vidare först om det blir aktuellt med havs- baserad lagring i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Övriga brister och hinder i lagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft176"&gt;CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; enligt konventionen om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Sverige bör verka för att beslutet om det s.k. moratoriet om &lt;SPAN class="ft45"&gt;geo- engineering&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;som fattades på konventionen för biologisk mångfalds (CBD) tionde partsmöte i Nagoya (COP10) ändras så att inte bio- CCS och annan &lt;NOBR&gt;icke-fossil&lt;/NOBR&gt; CCS omfattas av moratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen bedömer att moratoriet måste anses omfatta bio- CCS eftersom fossil CCS uttryckligen är undantaget.&lt;SPAN class="ft105"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Enligt mora- toriet ska parterna i avsaknad av en transparent global kontrollmekanism för geoengineering, i enlighet med försiktighetsprincipen, säkerställa att inga klimatrelaterade &lt;NOBR&gt;geoengineering-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; som kan påverka biologisk mångfald äger rum tills det finns tillräckligt med veten- skaplig bas som rättfärdigar sådana aktiviteter tillsammans med att lämpliga riskbedömningar görs för miljön, biologisk mångfald och kopplade sociala, ekonomiska och kulturella effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Som utredningen konstaterat i kapitel 9 bedöms konsekvenserna bli små på biologisk mångfald av svensk &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Sverige har en etablerad bioekonomi och det finns stora biogena punktutsläpps- källor sedan länge. Dessutom har Sverige en lagstiftning som syftar till att säkerställa hållbar markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP/CBD/COP/DEC/X/33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Professor David Langlet, Göteborgs universitet, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="p460dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34460x1.jpg/" id="p460img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Partsmötets beslut är formulerat så att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft106"&gt;Invites Parties and other Governments, according to national circum- stances and priorities, as well as relevant organizations and processes, to consider the guidance below on ways to conserve, sustainably use and restore biodiversity and ecosystem services while contributing to climate change mitigation and adaptation.&lt;SPAN class="ft242"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft8"&gt;Utredningen anser att det är osäkert vilken rättslig status moratoriet egentligen har.&lt;SPAN class="ft105"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer dock att det finns risk för att moratoriet tolkas och tillämpas på ett sätt som innebär att det utgör ett hinder för utvecklingen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige och andra länder och därmed i förlängningen till att infria Parisavtalets mål. Sverige bör därför verka för att moratoriet ändras så att den risken undanröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft176"&gt;Möjligheten att få statsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Huvudregeln är att statsstöd är förbjudet men i vissa fall kan det anses vara förenligt med fördraget. Stöd får t.ex. ges om åtgärderna omfattas av på förhand beslutade undantag (gruppundantag) eller godkänts av kommissionen efter anmälan. I Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;NOBR&gt;2014–2020,&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01) anges villkoren för när stöd till energi och miljö kan anses förenliga med den inre marknaden. Riktlinjerna kan även vara till hjälp vid utformningen av stöd som är undantagna enligt gruppundantags- förordningen. Undantagen anges i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (gruppundantagsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;I både gruppundantagsförordningen och i riktlinjerna definieras koldioxid under energiinfrastruktur som rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lag- ringsanläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig under- jordisk geologisk formation för permanent förvaring.&lt;SPAN class="ft110"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP/CBD/COP/DEC/X/33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Professor David Langlet, Göteborgs universitet, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 2, punkt 130 d i gruppundantagsförordningen och riktlinjernas definition i 1.3 (31) d.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="p461dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34461x1.jpg/" id="p461img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Ett tillägg till förordningens och riktlinjernas definitioner be- höver därför göras så att statligt stöd även kan ges för andra trans- porter av koldioxid för lagring än genom rörledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;Riktlinjerna gäller endast perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;SPAN class="ft110"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; &lt;/SPAN&gt;Sverige bör där- för föreslå att möjligheterna att ge statsstöd enligt gruppundantags- förordningen och riktlinjerna för statligt stöd till avskiljning och lag- ring av koldioxid förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft176"&gt;Prövningar som rör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver samordnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;För att nå nettonollutsläpp och negativa utsläpp kan industrin vidta olika utsläppsminskande åtgärder, t.ex. CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En verk- samhetsutövare som bedriver verksamhet med koldioxidutsläpp har redan genomgått miljöprövningar av sin huvudverksamhet och even- tuella ändringar av denna. I dessa processer måste det dock alltid finnas marginal för kompletteringskrav, tidsförskjutningar och even- tuella avslag, vilket ger minskad flexibilitet för att utveckla och för- ändra verksamheten. Om verksamhetsutövaren vill ta ytterligare steg och avskilja, transportera och lagra koldioxid prövas dessa verksam- heter i flera parallella eller efterföljande processer av olika prövnings- myndigheter. En samordning sker endast av prövningar av reger- ingen om de kommer in samtidigt, och prövningar av miljöfarliga verksamheter samt Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; eller dispenser från områdes- och artskydd. Processerna för att få tillstånd för hela kedjan – från avskiljning fram till dess den slutliga lagringen är godkänd – är där- med tidsödande, vilket i slutändan kan avhålla företag från att investera i CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;Det kan tyckas motsägelsefullt att en verksamhetsutövare kan få tillstånd enligt miljöbalken med villkor om stränga utsläppskrav för att begränsa föroreningar till luft, vatten eller mark, samtidigt som verksamheten har stora växthusgasutsläpp. En annan verksamhets- utövare kanske gör stora ansträngningar för att minska sina växthus- gasutsläpp men uppfyller inte en hänsynsregel enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommissionen har föreslagit att kommissionen ska förlänga en rad statsstödsregelverk med två år för att hinna byta ut kommissionen och genomföra den utvärdering som en eventuell ändring av reglerna kräver, se European Commission, Competition, State Aid: Fitness Check of the 2012 State aid modernisation package, railways guidelines and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;short-term&lt;/NOBR&gt; export credit insurance.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;och får därmed en tillståndsprövning med många kompletterings- krav eller avslag på sin tillståndsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Tillståndsprövningen enligt utsläppshandelssystemet är därtill helt åtskild från och samordnas inte med tillståndsprövningen enligt miljöbalken, och utredningen anser att den bristande samordningen mellan olika prövningar kan utgöra ett hinder för att CCS och bio- CCS ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Vidare är det en brist att prövningen av växthusgasutsläppen inte är samordnad med miljöbalksprövningen. Exempelvis skulle CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i en till- ståndsprövning kunna bedömas vara bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken, men som bestämmelsen i 16 kap. 2 c § miljöbalken är utformad får inte villkor om begränsning av koldi- oxidutsläpp beslutas vid en tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Energimyndigheten bör därför få i uppdrag att utreda hur sam- ordning av olika prövnings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklu- sive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna underlätta avskiljning, transport och lagring av koldioxid från svenska utsläppskällor. Detta inkluderar tillståndsprövningen enligt utsläppshandelssystemet. I uppdraget bör ingå att ta fram en plan för en vägledning med stöd och råd till verk- samhetsutövare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter i prövnings- och tillsynsfrågor gällande CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; så att prövningen och tillsynen blir så effektiv som möjligt och även verka för att pröv- ningarna löper parallellt, där så är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Vidare bör uppdraget omfatta om en särskild myndighet ska ha ett samordningsansvar för prövning och tillsyn av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS-anläggningar&lt;/NOBR&gt; och vilken myndighet som i så fall ska ha ett sådant ansvar. Energimyndigheten ska i detta arbete samråda med Naturvårdsverket, SGU, Energimarknadsinspektionen, Kustbevak- ningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Transport- styrelsen och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I syfte att öka förutsebarheten genom att få till stånd en snabbare prövning och därmed underlätta för den koldioxidutsläppande indu- strin att ställa om har utredningen analyserat möjligheten att införa ett förtursförfarande för anläggningar som minskar sina utsläpp eller åstadkommer negativa utsläpp. Utredningen har dock kommit fram till att ett sådant förfarande inte bör föreslås. Även om de svenska klimatmålen och utredningens uppdrag att föreslå åtgärder som leder till negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045 skulle kunna ses som ett sådant tydligt politiskt ställningstagande som efterfrågas i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Anpassad miljöprövning för en grön omställning &lt;SPAN class="ft11"&gt;(Ds 2018:38) är det svårt att ta fram en klar och entydig definition av vilka åtgärder som i så fall skulle kvalificera in i ett sådant förfarande och som inte kräver en bedömning av prövningsmyndigheten. En sådan bedöm- ning kan nämligen vara tidsödande och riskera att förlänga proces- sen, i stället för att korta den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Eftersom det i nuläget inte finns någon tillförlitlig statistik som visar hur lång den totala prövningstiden är går det inte heller att säga hur stora tidsbesparingar det skulle röra sig om. Med hänsyn till att det rör sig om oprövad teknik och att nya lokaliseringsbedömningar i många fall måste göras är det ännu svårare att uppskatta den totala tidsåtgången för en prövning av en avskiljningsanläggning eller ett lager. Om lokaliseringsprövningen drar ut på tiden skulle dessutom ett förtursförfarande förlora sitt syfte. Inget talar heller för att till- ståndsansökningar blir liggande innan de hanteras av prövningsmyn- digheten, utan den totala tidsåtgången av en prövning beror på många olika omständigheter under flera aktörers ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Det finns olika regelverk på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; samt nationell och internatio- nell nivå som antingen reglerar eller påverkar möjligheterna att avskilja, transportera och lagra koldioxid. Nedan följer en genom- gång av relevanta bestämmelser på de tre nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Gällande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Efter att Europeiska rådet och Europaparlamentet enats om ett klimat- och energipaket 2009 infördes bestämmelser om avskiljning och lagring av koldioxid inom medlemsstaterna i handelsdirektivet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att för- bättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläpps- rätter för växthusgaser (ändringsdirektivet) och &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="p464dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34464x1.jpg/" id="p464img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Handelsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;I handelsdirektivet finns regelverket för EU:s utsläppshandelssystem. Regelverket omfattar utsläpp av växthusgaser från såväl fasta anlägg- ningar som flygverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;För att en fast anläggning ska omfattas krävs att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;anläggningen har en installerad tillförd effekt som är högre än 20 megawatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;att en viss sorts industriverksamhet bedrivs eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;att en industriverksamhet överskrider en viss produktionsmängd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft11"&gt;De tillståndspliktiga verksamheterna anges i direktivets bilaga 1. Ändringar av direktivet har skett vid några tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Direktivet ger en begränsad möjlighet för medlemsstaterna att göra regelverket tillämpligt på andra verksamheter och anläggningar än dem som anges i direktivets bilaga 1, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;opt-in&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Förfarandet går ut på att kommissionen bedömer om de verksamheter som omfattas av en ansökan får negativa konsekvenser för den inre marknaden, EU:s utsläppshandelssystem och miljönytta samt om de ger upphov till snedvridningar av konkurrensen eller påverkar övervaknings- och rapporteringssystemets tillförlitlighet. Om sådana verksamheter eller anläggningar införs ska det även övervägas om bilaga 1 bör ändras, så att den på ett enhetligt sätt omfattar utsläpp från dessa verksam- heter eller anläggningar i hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det finns även en möjlighet att undanta vissa anläggningar som varje år under en period av tre år har släppt ut mindre än 25 000 ton koldioxidekvivalenter och har en installerad tillförd effekt som är lägre än 35 megawatt, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;opt-out&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft110"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Ändringsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft42"&gt;Syftet med den ändring av handelsdirektivet som gjordes genom ändringsdirektivet var att reglera handeln med utsläppsrätter den tredje handelsperioden &lt;NOBR&gt;(2013–2020)&lt;/NOBR&gt; efter att de två första handels- perioderna &lt;NOBR&gt;(2005–2007&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2008–2012)&lt;/NOBR&gt; hade avslutats. Genom ändringsdirektivet blev avskiljning av koldioxid från tillståndsplik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 27 i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="p465dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34465x1.jpg/" id="p465img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;tiga anläggningar i syfte att transporteras och lagras geologiskt i en lagringsanläggning, transport av koldioxid via rörledningar för geo- logisk lagring i en lagringsanläggning samt geologisk lagring av kol- dioxid i lagringsanläggningar tillståndspliktiga i utsläppshandels- systemet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Följande ändringar av intresse för avskiljning och geologisk lag- ring av koldioxid infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det viktigaste incitamentet på lång sikt för avskiljning och lag- ring av koldioxid och ny teknik för förnybar energi är att man inte behöver överlämna utsläppsrätter för koldioxidutsläpp som lagras permanent eller undviks (punkt 20, ingressen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Miljösäker avskiljning, transport och geologisk lagring av koldi- oxid bör omfattas av gemenskapssystemet på ett harmoniserat sätt från 2013 (punkt 39, ingressen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;För att ge incitament till minskade växthusgasutsläpp och energi- effektiv teknik ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för gratis tilldelning av utsläppsrätter genom att bl.a. beakta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO&lt;SPAN class="ft209"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;(artikel 10 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skyldigheten att överlämna utsläppsrätter ska inte gälla i förhåll- ande till utsläpp som verifierats som avskilda och transporterade för permanent lagring till en anläggning som har giltigt tillstånd i enlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; (artikel 12.3 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Medlemsstaterna får, efter samråd med verksamhetsutövaren, undanta anläggningar från utsläppshandelssystemet om de har rapporterat utsläpp som underskrider 25 000 ton koldioxidekvi- valenter och om de bedriver förbränningsverksamhet, har haft en tillförd effekt på mindre än 35 megawatt, med undantag av ut- släpp från biomassa, under förutsättning att de uppfyller vissa villkor (artikel 27).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Anläggningar som uteslutande använder biomassa omfattas inte av direktivet (punkt 1, bilaga 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bilaga 1 till handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft42"&gt;Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minsk- ningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning 525/2013/EU (ansvarsfördelningsförord- ningen, &lt;SPAN class="ft117"&gt;Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;, ESR) är att fastställa medlems- staternas skyldigheter vad gäller deras minimibidrag för perioden 2021– 2030 för att uppfylla målet att minska växthusgasutsläppen med 30 procent under 2005 års nivåer 2030, inom de sektorer som anges i artikel 2 (artikel 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft11"&gt;Förordningen tillämpas på de växthusgasutsläpp från energi, indu- striprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall som inte omfattas av bilaga 1 till handelsdirektivet (artikel 2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Biogen och fossil koldioxid i EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 tillämpas på utsläpp och aktivitetsdata som uppstår från och med den 1 januari 2021 från de verksamheter som förtecknas i bilaga 1 till handels- direktivet (artikel 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Följande definitioner finns i artikel 3 i förordningen (EU) 2018/2066.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(21) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Biomassa&lt;/SPAN&gt;: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och rester av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, lik- som den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kom- munalt avfall, vilket inkluderar flytande biobränslen och bio- drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(34) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Blandat bränsle&lt;/SPAN&gt;: ett bränsle som innehåller både biomassa och fossilt kol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(35) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Blandat material&lt;/SPAN&gt;: ett material som innehåller både biomassa och fossilt kol.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="p467dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34467x1.jpg/" id="p467img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;(36) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Preliminär emissionsfaktor&lt;/SPAN&gt;: den antagna sammanlagda emis- sionsfaktorn för ett bränsle eller material baserat på kolinnehållet (biomassafraktion plus fossil fraktion) innan den multipliceras med den fossila fraktionen för att ge emissionsfaktorn.&lt;SPAN class="ft105"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(37) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fossil fraktion&lt;/SPAN&gt;: kvoten mellan fossilt kol och det totala kol- innehållet i ett bränsle eller material, uttryckt som en fraktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;(38) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;Biomassafraktion&lt;/SPAN&gt;: kvoten av kol som härrör från biomassa relaterat till den totala kolhalten i ett bränsle eller material, ut- tryckt som en fraktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(42) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fossilt kol&lt;/SPAN&gt;: oorganiskt och organiskt kol som inte är bio- massa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(53) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lagringsplats&lt;/SPAN&gt;: lagringsplats enligt definitionen i &lt;NOBR&gt;CCS-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(54) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Koldioxidavskiljning&lt;/SPAN&gt;: avskiljning från gasströmmar av kol- dioxid som annars skulle ha släppts ut, för vidare transport och geologisk lagring på en lagringsplats som är tillåten enligt CCS- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;(55) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;Koldioxidtransport&lt;/SPAN&gt;: transport av koldioxid via rörledningar för geologisk lagring på en lagringsplats som är tillåten enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(56) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Geologisk lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;: geologisk lagring av koldi- oxid enligt definitionen i artikel 3.1 i &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft60"&gt;I förordningen (EU) 2018/2066 regleras vidare hur andelen bio- massa och fossil fraktion ska bestämmas på utsläpp och aktivitets- data som uppstår från och med den 1 januari 2021 (artikel 39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;För blandade bränslen eller material får verksamhetsutövaren antingen anta avsaknad av biomassa och tillämpa ett standardvärde för fossil frak- tion på 100 procent, eller fastställa en biomassafraktion i enlighet med punkt 2 och tillämpa nivåer som anges i avsnitt 2.4 i bilaga II.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Fram till 31 december 2020 gäller följande lydelse: den antagna sammanlagda emissions- faktorn för ett blandat bränsle eller material som grundar sig på det totala kolinnehållet (bio- massafraktion plus fossil fraktion) innan den multipliceras med den fossila fraktionen för att ge emissionsfaktorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p900 ft240"&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;Om verksamhetsutövaren, i enlighet med den nivå som krävs, måste utföra analyser för att fastställa biomassafraktionen ska detta ske på grundval av en relevant standard och analysmetoderna i denna, förutsatt att användningen av standarden och analysmetoden är godkänd av den behöriga myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft246"&gt;Om verksamhetsutövaren, i enlighet med den nivå som krävs, måste utföra analyser för att fastställa biomassafraktionen, men tillämpningen av första stycket är tekniskt ogenomförbar eller skulle medföra orimliga kostnader, ska verksamhetsutövaren lämna in en alternativ skattnings- metod för fastställande av biomassafraktionen till den behöriga myndig- heten för godkännande. För bränslen eller material från en produktions- process med angivna och spårbara inflöden får verksamhetsutövaren basera uppskattningen på en massbalans för fossilt kol och kol från bio- massa som går in i och ut ur processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft106"&gt;Kommissionen får utfärda riktlinjer om ytterligare tillämpliga skatt- ningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Om ursprungsgarantin har upprättats i enlighet med artiklarna 2 j och 15 i direktiv 2009/28/EG ska verksamhetsutövaren, med avvikelse från artikel 30.1 och 30.2, inte använda analyser för att fastställa bio- massafraktionen för biogas som injicerats i och sedan avlägsnats från ett gasnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Följande lydelse gäller fram till 31 december 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft246"&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Om biomassafraktionen för ett visst bränsle eller material, enligt den erforderliga nivån på och tillgången till lämpliga standardvärden enligt vad som avses i artikel 31.1, måste bestämmas med hjälp av analyser, ska verksamhetsutövaren fastställa denna biomassafraktion på grundval av en relevant standard och analysmetoderna i denna, och tillämpa denna standard endast om den godkänts av den behöriga myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Om det inte är tekniskt möjligt att fastställa biomassafraktionen för ett blandat bränsle eller material genom analys i enlighet med före- gående punkt, eller om detta skulle leda till orimligt höga kostnader, ska verksamhetsutövaren basera sina beräkningar på standardemissionsfakto- rer och värden för biomassafraktioner för blandade bränslen och material, och på uppskattningsmetoder som offentliggjorts av kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft55"&gt;I avsaknad av sådana standardemissionsfaktorer och värden ska verk- samhetsutövaren antingen anta en nollprocentig andel biomassa eller lämna in en uppskattningsmetod för fastställande av biomassafraktio- nen för den behöriga myndighetens godkännande. För bränslen eller material från en produktionsprocess med angivna och spårbara inflöden får verksamhetsutövaren basera en sådan uppskattning på en massbalans för fossilt kol och kol från biomassa som går in eller ut ur processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;Där ursprungsgarantin har upprättats i enlighet med artiklarna 2 j och 15 i direktiv 2009/28/EG får verksamhetsutövaren, genom undan- tag från artikel 30.1 och 30.2, inte använda analyser för att fastställa biomassafraktionen för biogas som injicerats i och sedan avlägsnats från ett gasnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="p469dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34469x1.jpg/" id="p469img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Negativa utsläpp i EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;I Sverige genomförs handelsdirektivets bilaga 1 med 17 a § förord- ningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter och med bilaga 2 till förordningen. Enligt 17 a § förordningen om handel med utsläpps- rätter krävs det tillstånd för utsläpp av växthusgaser för de verksam- heter som beskrivs i förordningens bilaga 2. Även om en verksamhet passar in i en beskrivning i bilaga 2 är dock följande anläggningar undantagna från tillståndsplikten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;en anläggning eller del av anläggning som används endast för forsk- ning eller utveckling eller endast för provning av nya produkter eller nya processer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;en anläggning där det uteslutande används biomassa vid förbrän- ning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;en anläggning där man förutom vid start och stängning uteslu- tande använder biomassa vid förbränning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft11"&gt;Undantag från undantaget, dvs. när det ändå krävs tillstånd för ut- släpp av växthusgaser från en anläggning trots att den använder bio- massa, gäller om anläggningen är kopplad till ett fjärrvärmenät på över 20 megawatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Undantaget för anläggningar som uteslutande använder biomassa vid förbränning har av svenska tillståndsmyndigheter endast tilläm- pats på verksamhetsbeskrivning 1 i förordningens bilaga 2 som avser ”utsläpp av koldioxid från en förbränningsanläggning som har en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, eller har en installerad tillförd effekt under 20 megawatt och är ansluten för leverans till ett fjärrvärmenät med en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, och godkänd av Europeiska kommissionen enligt artikel 24 i handelsdirektivet”. Anläggningar som omfattas av verksamhetsbeskrivningarna &lt;NOBR&gt;2–27&lt;/NOBR&gt; har hittills bedömts vara tillstånds- pliktiga även om de uteslutande använder biomassa vid förbränning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Varken i handelsdirektivet eller i de svenska bestämmelserna be- gränsas tillämpningsområdet för undantagen till verksamhetsbeskriv- ning 1. Det kan inte uteslutas att det finns anläggningar med andra verksamhetsbeskrivningar, t.ex. verksamhetsbeskrivning 16 ”anlägg- ningar för tillverkning av pappersmassa av trä eller andra fibermate-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;www.naturvardsverket.se/Amnen/Utslappsratter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="p470dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34470x1.jpg/" id="p470img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;rial”, som enbart har biogena förbränningsutsläpp och därför borde undantas från tillståndsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;När handelsdirektivet antogs 2003 omfattades alla förbrännings- anläggningar med en tillförd effekt på mer än 20 megawatt oavsett bränsle.&lt;SPAN class="ft105"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen har vid tre olika tillfällen godkänt ansök- ningar från Sverige om att inkludera ytterligare anläggningar genom s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;opt-in&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft105"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;Med anledning av detta omfattas även förbrännings- anläggningar med en tillförd effekt som är 20 megawatt eller lägre, om anläggningarna är kopplade till ett fjärrvärmesystem som har en total kapacitet som är högre än 20 megawatt. Syftet med införandet av vissa mindre förbränningsanläggningar var att Sverige ville få med hela fjärrvärmenätet i utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Med anledning av det beslutade undantaget från utsläppshandels- systemets tredje handelsperiod för anläggningar som uteslutande använder biomassa, ville Sverige behålla förbränningsanläggningar som uteslutande använder biomassa om de var kopplade till ett fjärr- värmenät på över 20 megawatt och ansökte därför om att få inklu- dera dessa anläggningar i systemet. Anledningen var att dessa anlägg- ningar annars skulle börja använda fossila bränslen för att få ingå i utsläppshandelssystemet med fri tilldelning av utsläppsrätter, vilket skulle leda till ökade koldioxidutsläpp. Ett annat syfte med att inklu- dera dessa anläggningar var att förhindra att konkurrensen snedvreds om inte samma förutsättningar gäller för anläggningar inom samma sektor.&lt;SPAN class="ft115"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft26"&gt;Genomförandet av direktivet med svensk rätt överensstämmer till sitt innehåll i övrigt med direktivets krav. En förändring som gjor- des med genomförandet var att de tillståndspliktiga verksamhets- beskrivningarna flyttades från lag till förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Syftet med handelsdirektivet är att &lt;SPAN class="ft117"&gt;minska &lt;/SPAN&gt;växthusgasutsläppen inom EU på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt genom ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; system för handel med utsläppsrätter för samtliga anläggningar som är tillståndspliktiga enligt direktivet.&lt;SPAN class="ft115"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;De växthusgasutsläpp som inte är tillståndspliktiga enligt handelsdirek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Med undantag av anläggningar för hantering av farligt avfall och kommunalt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kommissionens beslut C(2004) 4240/1 den 29 oktober 2004, kommissionen beslut C(2005) 4498 den 24 november 2005 och kommissionens beslut C(2006) 107 den 23 januari 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Skrivelse till Europeiska kommissionen gällande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;opt-in&lt;/NOBR&gt; av biobränsleanläggningar i EU ETS, &lt;NOBR&gt;2011-02-25,&lt;/NOBR&gt; dnr M2011/1040/Kl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 1 i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="p471dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34471x1.jpg/" id="p471img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;tivet omfattas i stället av ansvarsfördelningsförordningen, vars tillämp- ningsområde&lt;SPAN class="ft105"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;är växthusgasutsläpp från energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall som inte omfattas av handelsdirektivet eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvänd- ning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 &lt;NOBR&gt;(LULUCF-förordningen).&lt;/NOBR&gt; Syftet med ansvarsfördelningsför- ordningen är, på samma sätt som med handelsdirektivet, att &lt;SPAN class="ft45"&gt;minska &lt;/SPAN&gt;växthusgasutsläppen inom EU.&lt;SPAN class="ft105"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ordalydelsen i handelsdirektivet är tydlig. Anläggningar som för- bränner biomassa är under vissa förutsättningar undantagna från till- ståndsplikten enligt direktivet. Frågan är då om anläggningar som förbränner biomassa i stället omfattas av ansvarsfördelningsförord- ningen. En bokstavstolkning ger att dessa anläggningar faller in under ansvarsfördelningsförordningens tillämpningsområde om deras utsläpp kommer från energi, industriprocesser och produktanvändning, jord- bruk och avfall och inte omfattas av vare sig handelsdirektivet eller &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Gör man däremot en ändamålstolkning av handelsdirektivet och ansvarsfördelningsförordningen är syftet att minska växthusgasutsläpp, inte att åstadkomma negativa utsläpp. De anläggningar som förbränner biomassa och som redan har nollutsläpp kan därför inte anses omfattas av vare sig handelsdirektivets eller ansvarsfördelningsförordningens syften, dvs. att minska växthusgas- utsläppen för att slutligen nå nollutsläpp. Avskiljning och lagring av biogena utsläpp från t.ex. förbränning av biomassa ger negativa ut- släpp, och negativa utsläpp faller därmed utanför de båda &lt;NOBR&gt;EU-rätts-&lt;/NOBR&gt; akternas tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; är ett juridiskt ramverk för koldioxidavskiljning och lagring som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 2 i ansvarsfördelningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 1 i ansvarsfördelningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Direktivet har följande innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;CCS-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; utgör en rättslig ram för miljömässigt säker geo- logisk lagring av koldioxid för att bidra till att bekämpa klimat- förändringar (artikel 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tillämpningsområdet är medlemsstaternas territorium, deras eko- nomiska zoner och kontinentalsocklar i den mening som avses i Förenta nationernas havsrättskonvention. Det är inte tillåtet att lagra koldioxid på en lagringsplats med ett lagringskomplex som sträcker sig utöver dessa områden eller i vattenpelaren. Lagring av koldioxid som understiger 100 000 ton för forskning, utveck- ling eller provning av nya produkter eller processer är undantagna (artikel 2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medlemsstaterna får bestämma att inte tillåta lagring eller var lagring får ske men förfarandena för beviljande av lagringstill- stånd måste vara öppna för alla som förfogar över den kapacitet som krävs, och tillstånd måste beviljas på grundval av objektiva, offentliga och transparenta kriterier. En geologisk formations lämplighet som lagringsplats ska bedömas enligt de kriterier som anges i bilaga I till direktivet och en geologisk formation får endast väljas som lagringsplats om det med de planerade användnings- förhållandena inte finns någon betydande risk för läckage och om det inte föreligger någon betydande risk för miljön eller män- niskors hälsa (artikel 4 och 6.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Undersökning och lagring kräver tillstånd och direktivet reglerar ramarna för undersökningstillstånd, vad en ansökan om lagrings- tillstånd ska innehålla, vilka villkor som måste vara uppfyllda och lagringstillståndets innehåll (artikel 5, 6, 7, 8 och 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Medlemsstaterna ska se till att Europeiska kommissionen får till- gång till alla tillståndsansökningar och kommissionen kan avge ett icke bindande yttrande över utkast till lagringstillstånd. Den behöriga myndigheten ska informera kommissionen om det slut- liga beslutet och motivera eventuella avvikelser från kommissio- nens yttrande (artikel 10).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;I direktivet regleras ändringar, översyn, uppdatering och åter- kallande av lagringstillstånd. Om ett tillstånd har återkallats ska den behöriga myndigheten antingen utfärda ett nytt tillstånd eller stänga lagringsplatsen. Fram till dess att ett nytt tillstånd har utfärdats ska den behöriga myndigheten tillfälligt överta ett antal uppräknade rättsliga skyldigheter mot ersättning (artikel 11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;En koldioxidström ska huvudsakligen bestå av koldioxid. Därför får inget avfall eller andra substanser tillsättas i syfte att bort- skaffa detta avfall eller denna substans. En koldioxidström får dock innehålla spår av substanser som härrör från källan, avskilj- ningen eller injektionsprocessen samt spårsubstanser som tillsatts för att bistå vid övervakningen och kontroll av koldioxidmigra- tionen. Verksamhetsutövaren ska innan injektering analysera kol- dioxidströmmarnas sammansättning och hålla ett register över de levererade och injekterade koldioxidströmmarnas kvantitet och egenskaper (artikel 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Verksamhetsutövaren ska övervaka injektionsanläggningen, lag- ringskomplexet och i tillämpliga fall omgivningen i enlighet med en övervakningsplan enligt de krav som anges i bilaga 2 till direk- tivet (artikel 13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Verksamhetsutövaren ska åtminstone en gång om året rapportera om resultatet från övervakningen, kvantitet och kvalitet hos kol- dioxidströmmar som injekterats och bevis på att den finansiella säkerheten har ställts och bibehålls (artikel 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Det ska finnas ett system med rutininspektioner och andra in- spektioner av alla lagringskomplex. I direktivet finns även krav på inspektionernas frekvens och omfattning (artikel 15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;I händelse av betydande störningar eller läckage ska verksamhets- utövaren genast göra en anmälan till den behöriga myndigheten och vidta de åtgärder som krävs. Verksamhetsutövaren ska även anmäla läckage i enlighet med handelsdirektivet. Den behöriga myndigheten får när som helst kräva att verksamhetsutövaren vidtar nödvändiga åtgärder eller vid underlåtelse själv vidta åtgär- der mot ersättning (artikel 16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="p474dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34474x1.jpg/" id="p474img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Läckage och utsläpp har olika definitioner enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och handelsdirektivet. Läckage enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; är ”varje utsläpp av koldioxid från lagringskomplexet”.&lt;SPAN class="ft105"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;I enlighet med artikel 16.1 &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; ska ett sådant läckage rapporteras enligt handelsdirektivet. Det läckage som ska rapporteras som ut- släpp är om läckaget från lagringskomplexet identifieras och leder till utsläpp eller avgivning av koldioxid till öppet vatten/vatten- pelaren.&lt;SPAN class="ft105"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Utsläpp enligt handelsdirektivet rör utsläpp i atmo- sfären.&lt;SPAN class="ft105"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Läckage enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; sker alltså endast om kol- dioxiden lämnar lagringskomplexet och leder till utsläpp, dvs. hamnar i atmosfären eller avges till öppet vatten/vattenpelaren. Det är endast ett sådant läckage som ska täckas av utsläppsrätter. Rörelser av koldioxid under jord kan alltså vara läckage enligt &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; men inte ett utsläpp enligt handelsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;CCS-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; gör ingen skillnad på fossil och biogen koldioxid. Efter att en lagringsplats har stängts ansvarar verksamhetsutöva- ren för övervakning, rapportering och att försluta lagringsplatsen och avlägsna injekteringsanläggningar fram till dess att ansvaret för lagringsplatsen överförs till den behöriga myndigheten enligt en särskild plan som ska godkännas av den behöriga myndigheten (artikel 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Om vissa uppräknande villkor är uppfyllda ska ansvaret efter stängning av lagringsplatsen övergå till den behöriga myndig- heten. Ansvaret får dock som huvudregel inte övergå innan en tidsperiod om minst 20 år har förflutit. Medlemsstaterna ska in- formera kommissionen om alla utkast till beslut. Kommissionen kan inom fyra månader på ett icke bindande sätt yttra sig om ut- kastet till beslut. Efter överföring av ansvar ska rutinkontroller upphöra och övervakningen får minskas till en nivå som gör det möjligt att upptäcka läckage och betydande störningar (artikel 18).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Verksamhetsutövaren ska dels ställa en finansiell säkerhet som en del av ansökan om lagringstillstånd, dels ställa ett ekonomiskt bi- drag till den behöriga myndighetens förfogande (artikel 19 och 20).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 3.5 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Artikel 20.3 och bilaga IV, punkt 23 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 601/2012 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 3 b i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="p475dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34475x1.jpg/" id="p475img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Potentiella användare ska få tillträde till transportnät och lagrings- platser. Verksamhetsutövare som driver transportnät och lagrings- platser får neka tillträde med hänvisning till bristande kapacitet. Ett sådant avslag ska motiveras. En verksamhetsutövare som nekar tillträde på grund av bristande kapacitet eller anslutningsmöjlig- het ska göra de eventuella förbättringar som krävs i den mån detta är ekonomiskt möjligt eller när en potentiell kund är villig att betala för dem (artikel 21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Medlemsstaterna ska se till att det finns ett tvistelösnings- och sanktionsförfarande (artikel 22 och 28).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det ska finnas minst en behörig myndighet som ansvarar för att skyldigheterna i direktivet uppfylls. Myndigheten ska inrätta och upprätthålla ett register över beviljade lagringstillstånd samt lag- ringsplatser och omgivande lagringskomplex (artikel 23 och 25).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga om gränsöverskridande transporter av koldioxid och gräns- överskridande lagringsplatser, ska de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter gemensamt uppfylla kraven i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet och annan relevant gemenskapslagstiftning (artikel 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Miljöinformation som berör den geologiska lagringen av kol- dioxid ska vara tillgänglig för allmänheten (artikel 26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Avfallslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Enligt artikel 35 i &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; ändrades den tidigare lydelsen av avfallsdirektivet på så sätt att koldioxid som avskilts och transpor- terats för geologisk lagring och som lagrats geologiskt i enlighet med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; undantas från EU:s avfallslagstiftnings tillämpnings- område.&lt;SPAN class="ft105"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Enligt övergångsbestämmelserna gäller detta även den nya avfallslagstiftningen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Om koldioxiden lämnar unionen ingår den återigen, och all export från unionen av avfall avsett för bortskaf-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 35 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och artikel 2.1 a i Europaparlamentets och rådets direk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;tiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;När det tidigare avfallsdirektivet upphävdes angavs i övergångsbestämmelserna att tidigare ändringar fortfarande skulle gälla även om detta inte framgår av den konsoliderade versionen av direktivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="p476dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34476x1.jpg/" id="p476img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;fande är förbjuden om den inte sker till Eftaländer som också är parter till Baselkonventionen.&lt;SPAN class="ft85"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Offshoredirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Olje- och gasverksamhet till havs kallas offshoreverksamhet. EU antog offshoredirektivet 2013 i syfte att minska förekomsten av allvarliga olyckor i samband med olje- och gasverksamhet till havs och begränsa deras följder. Direktivet är genomfört i svensk rätt i de delar som krävs av en medlemsstat som inte har prospektering eller utvinning av olja eller gas till havs inom sin jurisdiktion och inte planerar att ge tillstånd till detta. Sverige har endast genomfört artik- larna 20, 32 och 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Följande framgår av offshoredirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Direktivet fastställer minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och för att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor (artikel 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Följande definitioner finns i direktivet (artikel 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Till havs eller havsområde&lt;/SPAN&gt;: belägen i en medlemsstats territorial- hav, exklusiva ekonomiska zon eller på dess kontinentalsockel enligt havsrättskonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Olje- och gasverksamhet till havs&lt;/SPAN&gt;: all verksamhet som har koppling till en anläggning eller ansluten infrastruktur, inbegripet utform- ning, planering, konstruktion, drift och avveckling, med koppling till prospektering och produktion av olja eller gas men inte inbe- gripet transport av olja och gas från en kust till en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Produktion&lt;/SPAN&gt;: utvinning till havs av olja och gas från de underjor- diska skikten i licensområdet, inbegripet bearbetning av olja och gas till havs och transport av denna genom ansluten infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Prospektering&lt;/SPAN&gt;: borrning i ett prospekteringsområde och all rela- terad olje- och gasverksamhet till havs som föregår produktions- relaterad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Artikel 36 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och artiklarna 1.3 h och 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;Medlemsstaterna ska kräva att företag som är registrerade inom deras territorium och som själva eller genom dotterföretag bedriver olje- och gasverksamhet till havs utanför unionen som licensinnehavare eller verksamhetsutövare, på begäran rapporterar till dem om om- ständigheterna kring allvarliga olyckor som de har varit involverade i. I begäran om en rapport ska den berörda medlemsstaten i detalj ange vilka uppgifter som efterfrågas. Rapporterna ska vara föremål för utbyte. Medlemsstater som varken har en behörig myndighet eller en kontaktpunkt ska lämna in de rapporter som de tar emot till kommissionen (artikel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Medlemsstater utan olje- och gasverksamhet till havs inom sin jurisdiktion ska utse en kontaktpunkt för utbyte av information med berörda angränsande medlemsstater. De ska säkerställa att det finns tillräcklig förmåga för räddningsinsatser om de skulle drabbas av en allvarlig olycka och vidta lämpliga åtgärder för att uppnå en hög nivå av kompatibilitet och samutnyttjande i fråga om räddningsutrust- ning och expertis. Vidare ska de se till att behöriga myndigheter eller kontaktpunkter utformar samarbetsscenarier för nödsituationer. Dessa scenarier ska regelbundet utvärderas och uppdateras när så krävs. Medlemsstater utan olje- och gasverksamhet till havs inom sin juris- diktion ska samordna sin nationella insatsplanering inom den marina miljön med andra berörda medlemsstater i den utsträckning som krävs för att säkerställa så effektiva åtgärder som möjligt vid en allvarlig olycka (artikel 32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;Medlemsstaterna ska införa regler om sanktioner för överträdel- ser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt direktivet (artikel 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Medlemsstater med havsområden som inte har någon olje- och gasverksamhet till havs inom sin jurisdiktion, och som inte planerar att ge licens för sådana verksamheter, är endast skyldiga att genom- föra de åtgärder som är nödvändiga för att följa artiklarna 20, 32 och 34 i direktivet. Dessa medlemsstater får inte ge licens för sådan verk- samhet förrän de har genomfört återstående bestämmelser i direk- tivet (artikel 41.3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="p478dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34478x1.jpg/" id="p478img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft37"&gt;Sveriges genomförande av offshoredirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Regeringen motiverade Sveriges begränsade genomförande av off- shoredirektivet med att Sverige inte har någon olje- eller gasverk- samhet till havs inom sin jurisdiktion och inte heller planerar att ge tillstånd till sådana verksamheter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Av förarbetena framgår följande om utvinning av olja och gas i förhållande till geologisk lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft2"&gt;En etablerad metod för lagring av koldioxid innebär att koldioxiden injekteras i olje- eller gasförande berggrund. När detta görs trycks sam- tidigt den olja eller gas som eventuellt finns i berggrunden ut och tas om hand, vilket kan öka utvinningen från fyndigheten. Vid lämpliga geo- logiska förhållanden kan koldioxid också lagras i s.k. djupa akviferer som inte innehåller olja eller gas. Det är i första hand denna typ av geologisk lagring av koldioxid som det finns förutsättningar för inom svensk jurisdiktion enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU). Förutsättningar för sådan lagring bedöms finnas i en stor del av södra Östersjön. I samband med eventuella undersökningar eller lagring av kol- dioxid i dessa strukturer är det möjligt att påträffa olja eller gas. Sanno- likheten för detta bedöms vara störst vid borrning på eller i direkt anslutning till ett fåtal mindre strukturella fällor i den allra sydligaste delen av Sveriges ekonomiska zon. Om det rör sig om mindre icke exploaterbara mängder kan dessa komma att återinjekteras i berggrun- den. Undersökningsborrningar kan även medföra att det påträffas olja och gas som i samband med lagring av koldioxid kan vara ekonomiskt intressant för en verksamhetsutövare att utvinna. Den trycksänkning i reservoaren som uppstår vid sådan utvinning möjliggör effektivare lag- ring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;I konsekvensutredningen drogs slutsatsen att det begränsade genom- förandet på sikt kunde påverka förutsättningarna till geologisk lag- ring av koldioxid i Östersjön.&lt;SPAN class="ft110"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;SGU har inför Sveriges genomförande av offshoredirektivet, samt i ett särskilt regeringsuppdrag om utvinningsförbud på land,&lt;SPAN class="ft105"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;analy- serat konsekvenserna av ett förbud mot utvinning av olja och gas för koldioxidlagringsprojekt och kommit fram till att olje- och gasfynd kan leda till att koldioxidlagringsprojekt inte kan påbörjas. Anled- ningen till det är att lagringsakviferen kan behöva tömmas på gas eller olja innan koldioxiden injekteras för att få en trycksänkning i lagringsakviferen. Försöksanläggningar med borrning och tester på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Genomförande av offshoredirektivet, prop. 2014/15:64, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Prop. 2014/15:64, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Prop. 2014/15:64, s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Åberg (2017) s. 23 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="p479dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34479x1.jpg/" id="p479img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;land är enligt SGU mycket viktiga innan kostsamma marina under- sökningar genomförs. Enligt SGU krävs ett förtydligande av hur olje- och gasfynd ska hanteras i samband med borrningar för under- sökning, tester eller lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;EU:s regler om statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; reglerar unionens funktionssätt och fastställer om- rådena för, avgränsningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bestämmelserna om statligt stöd finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;107–109&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och omfattar stöd från offentliga aktörer, t.ex. stat, kommun eller region till en verksamhet som bedrivs på en marknad. Syftet med bestämmelserna är att se till att inte snedvrida konkur- rensen på EU:s inre marknad. Följande framgår av bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft26"&gt;Stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida kon- kurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Som förenligt med den inre marknaden kan följande stöd anses:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemen- samt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ rikt- ning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kom- missionen kan komma att bestämma genom beslut (artikel 107).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i dessa stater och lämna förslag till lämpliga åtgärder som krävs med hänsyn till den pågående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017) s. 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 1 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;utvecklingen eller den inre marknadens funktion. Om kommissio- nen finner att stöd som lämnas av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den inre marknaden, eller att sådant stöd miss- brukas, ska den besluta om att staten i fråga ska upphäva eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som kommissionen fastställer. Om staten i fråga inte rättar sig efter detta beslut inom föreskriven tid får kommissionen eller andra berörda stater hänskjuta ärendet direkt till Europeiska unionens domstol. Medlemsstaterna ska anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. En åtgärd får inte genomföras förrän kommissionen har godkänt den (artikel 108).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Rådet får, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta de förordningar som behövs för tillämp- ningen av statsstödsreglerna och vilka stödåtgärder som ska vara undantagna från detta förfarande (artikel 109).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Kommissionen får anta förordningar avseende de kategorier av statligt stöd som rådet i enlighet med artikel 109 har fastställt som möjliga att undanta från förfarandet i artikel 109.3. Gruppundan- tagen är exempel på sådana förordningar (artikel 108.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Undantag kan även medges för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, om vissa kriterier är upp- fyllda (artikel 106.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Gruppundantagsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Gruppundantagsförordningen medger att vissa kategorier av stöd kan ges utan att förhandsgodkännande krävs av kommissionen, men medlemsstaterna måste informera kommissionen om sådana stöd. Syftet är att minska den administrativa bördan för nationella och lokala myndigheter och uppmuntra EU:s regeringar att främja eko- nomisk tillväxt genom stöd utan att ge stödmottagarna en orättvis konkurrensfördel. I förhållande till anmälda ärenden är dock den in- formation som skickas till kommissionen av en mer aggregerad och förenklad form. I gruppundantagsförordningen anges under vilka för- utsättningar och villkor statliga stöd undantas från anmälningsskyl- digheten. Medlemsstaterna kan också ge s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;de minimis &lt;/SPAN&gt;stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, utan att behöva vänta på kommissionens godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Gruppundantagsförordningen fastställer även tröskelvärden för anmälan för förhandsgodkännande (dvs. takbelopp för hur stora stöd som gruppundantaget gäller för). Vidare tydliggör gruppund- antaget de villkor för statligt stöd som måste vara uppfyllda för att undantaget ska kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Följande definitioner gäller för stöd till miljöskydd (artikel 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(101) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Miljöskydd&lt;/SPAN&gt;: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom en stödmottagares egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller att främja en effektivare användning av naturresur- serna, bl.a. energisparande åtgärder och användning av förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;(117) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Biomassa&lt;/SPAN&gt;: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (bl.a. material av vegeta- biliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, samt biogaser och den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;(130 d) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Energiinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;: varje fysisk utrustning eller anlägg- ning som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen med ett eller flera tredjeländer och omfattas av följande kategorier: &lt;SPAN class="ft45"&gt;Angående koldioxid&lt;/SPAN&gt;: nät av rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lagrings- anläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig under- jordisk geologisk formation för permanent förvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det finns riktlinjer som klargör vad som gäller för bl.a. energi- och miljöstöd. Riktlinjerna gäller stöd som ska anmälas till kommis- sionen och alltså inte stöd enligt gruppundantagsförordningen. Riktlinjerna kan dock vara till hjälp vid utformningen även av sådana stöd. I riktlinjerna anger kommissionen under vilka förutsättningar och villkor som den typiskt sett godkänner ett stöd och vad kom- missionen kommer att basera sin bedömning på. Det är dock fort-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;farande möjligt att gå utöver vad riktlinjerna säger och anmäla ett stöd som inte ryms inom dem, men då ställs högre krav på underlaget och det kan ta längre tid innan stödet godkänns av kommissionen jämfört med om stödet faller inom riktlinjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Kommissionen har i Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;NOBR&gt;2014–2020,&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01) angett att statligt stöd till avskiljning och lagring av koldioxid kan ges till miljöskydd och energi för perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; (kommissionen har föreslagit för- längning till 2022).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Följande definitioner finns i riktlinjerna (1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;(1) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Miljöskydd&lt;/SPAN&gt;: åtgärder som syftar till att avhjälpa eller före- bygga sådana skador på den fysiska miljön eller naturresurserna som orsakas av stödmottagarens egen verksamhet, minska risken för sådana skador eller medföra en effektivare användning av naturresurser, inklusive energisparåtgärder och användningen av förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;(31 d) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Energiinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;: varje fysisk utrustning eller anlägg- ning som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen med ett eller flera tredjeländer och omfattas av följande kategorier: Angående &lt;SPAN class="ft45"&gt;koldioxid&lt;/SPAN&gt;: nät av rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lagrings- anläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig under- jordisk geologisk formation för permanent förvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;(33) &lt;/SPAN&gt;Avskiljning och lagring av koldioxid eller CCS&lt;SPAN class="ft9"&gt;: en uppsätt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;ning tekniker som går ut på att koldioxid (CO&lt;SPAN class="ft209"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) som släpps ut från industrianläggningar som baseras på fossila bränslen eller biomassa, inklusive kraftverk, avskiljs, transporteras till en lämp- lig lagringsplats och där injekteras i en lämplig underjordisk geo- logisk formation för permanent förvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft253"&gt;Anmälningspliktigt miljö- och energistöd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;är: (20 f) Stöd till avskilj-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft11"&gt;ning och lagring av koldioxid: om stödbeloppet överstiger 50 mil- joner euro per investeringsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft11"&gt;Följande motivering anförs till stödet till avskiljning och lagring av koldioxid (3.6).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p469 ft246"&gt;Tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) kan bidra till att begränsa klimatförändringen. I övergången till en ekonomi som är helt koldioxidsnål kan tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid bidra till att sammanjämka efterfrågan på fossila bränslen med behovet av minskade utsläpp av växthusgaser. Inom vissa industrisektorer kan avskiljning och lagring av koldioxid för närvarande vara det enda till- gängliga tekniska alternativet för att minska processrelaterade utsläpp i den omfattning som krävs på lång sikt. Med tanke på att kostnaden för avskiljning, transport och lagring är ett stort hinder för införandet av CCS kan statligt stöd bidra till att främja utvecklingen av denna teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft106"&gt;För att främja de långsiktiga målen för en utsläppssnål ekonomi anser kommissionen att stödet till CSS bidrar till det gemensamma miljö- skyddsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft246"&gt;Unionen har tagit flera initiativ för att ta itu med negativa externa effekter. Framför allt garanterar unionens system för handel med ut- släppsrätter att kostnaderna för växthusgasutsläpp internaliseras, vilket emellertid kanske ännu inte säkerställer uppnåendet av unionens lång- siktiga mål när det gäller minskade koldioxidutsläpp. Kommissionen förutsätter därför att man genom stödet till CCS kan hantera ett kvar- dröjande marknadsmisslyckande, såvida det inte föreligger bevis för att ett sådant marknadsmisslyckande inte längre kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft106"&gt;Utan att det påverkar unionens lagstiftning på detta område, antar kommissionen att beviljat stöd är lämpligt under förutsättning att alla andra villkor är uppfyllda. Såväl driftstöd som investeringsstöd tillåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft246"&gt;Stödet kan ges till kraftverk som drivs med fossila bränslen och/eller med biomassa (inbegripet kraftverk där fossila bränslen och biomassa kombineras) eller andra industriella anläggningar som är utrustade med anläggningar för avskiljning, transport och lagring av koldioxid, eller enskilda delar av denna kedja för avskiljning och lagring av koldioxid. Emellertid innefattar stöd till &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; inte stöd till den anläggning som släpper ut koldioxid (industrianläggningar eller kraftverk) som så- dan, utan endast stöd avseende kostnaderna för &lt;NOBR&gt;CCS-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft240"&gt;Stödet begränsas till merkostnader för avskiljning, transport och lag- ring av den utsläppta koldioxiden. Kommissionen godtar därför generellt att det kontrafaktiska scenariot utgörs av att en situation där projektet inte genomförs som ett &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; är likvärdigt med tillkommande infrastruktur som inte behövs för att driva en anläggning. Med tanke på ett sådant kontrafaktiskt scenario definieras de stödberättigande kost- naderna som finansieringsgapet. Alla intäkter beaktas, till exempel kost- nadsbesparingar till följd av minskat behov av utsläppsrätter och av finansiering från NER 300 och det europeiska energiprogrammet för återhämtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft106"&gt;Kommissionen baserar sin bedömning av stödets snedvridande effek- ter på de kriterier som anges i avsnitt 3.2.6, och tar hänsyn till om för- faranden för kunskapsutbyte har införts, om infrastrukturen är öppen för tredje parter och om stödet till enskilda delar av &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; har en positiv inverkan på andra anläggningar som drivs med fossila bränslen som ägs av stödmottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="p484dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34484x1.jpg/" id="p484img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft37"&gt;Förfarandet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Regler för hur svenska myndigheter ska efterleva kraven på rappor- tering och återkrav m.m. finns i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;I Sverige är det endast regeringen som via Näringsdepartementets enhet för marknad och konkurrens (N MK) kan anmäla stöd till kommissionen för godkännande eller meddela att Sverige tillämpar ett gruppundantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Gällande nationell rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; har genomförts i svensk lagstiftning med bestäm- melser i miljöbalken och dess förordningar, särskilt förordningen (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Genomförandet har även medfört vissa änd- ringar i ledningsrättslagen (1973:1144), lagen (1978:160) om vissa rörledningar och lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För hela kedjan som rör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan det krävas upp till tio tillstånd, vilket kan illustreras med följande figur.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td333"&gt;&lt;P class="p806 ft254"&gt;Grundtillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td334"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td335"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td336"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td337"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td338"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr10 td339"&gt;&lt;P class="p934 ft255"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td340"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td342"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td344"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td345"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td349"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td350"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td354"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr25 td355"&gt;&lt;P class="p507 ft254"&gt;Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td358"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td359"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr38 td360"&gt;&lt;P class="p507 ft254"&gt;dispenser från områdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td362"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td363"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td364"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr38 td365"&gt;&lt;P class="p678 ft256"&gt;Utsläppstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr30 td360"&gt;&lt;P class="p507 ft257"&gt;och artskydd samt bygglov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td364"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td366"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td367"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td368"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td369"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr10 td339"&gt;&lt;P class="p806 ft255"&gt;Miljöbalken och PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td370"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td371"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td372"&gt;&lt;P class="p935 ft258"&gt;Lagen om handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td373"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td372"&gt;&lt;P class="p823 ft259"&gt;med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td375"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td376"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td377"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td378"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td370"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td373"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td379"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td380"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td381"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td380"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td382"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td380"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td383"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td384"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td362"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td363"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td385"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td379"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td380"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td383"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td382"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td386"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td387"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td349"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td350"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td354"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td388"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td389"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td387"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td355"&gt;&lt;P class="p37 ft260"&gt;Tillstånd föravskiljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td391"&gt;&lt;P class="p823 ft260"&gt;Ledningsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td392"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td391"&gt;&lt;P class="p936 ft256"&gt;Lagringstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td394"&gt;&lt;P class="p937 ft256"&gt;Undersökningstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td391"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td391"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td392"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td395"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td396"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td397"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td369"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td339"&gt;&lt;P class="p934 ft255"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td369"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr10 td339"&gt;&lt;P class="p506 ft255"&gt;Ledningsrättslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td371"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td398"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td399"&gt;&lt;P class="p25 ft255"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td373"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td400"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td401"&gt;&lt;P class="p63 ft261"&gt;Kontinentalsockellagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td370"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td402"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td403"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td404"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td405"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td344"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td342"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td406"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td404"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td403"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td387"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td349"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td350"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td354"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td388"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td387"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td348"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr0 td391"&gt;&lt;P class="p613 ft254"&gt;Koncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td391"&gt;&lt;P class="p678 ft256"&gt;Tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td396"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td397"&gt;&lt;P class="p678 ft256"&gt;Lagringstillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr34 td392"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr38 td391"&gt;&lt;P class="p936 ft256"&gt;av regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td396"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td407"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td408"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td334"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td409"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td396"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td407"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td410"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td390"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr37 td391"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr37 td392"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td395"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td396"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td397"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td369"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr17 td339"&gt;&lt;P class="p801 ft261"&gt;Lagen om rörledningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td371"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td398"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td399"&gt;&lt;P class="p25 ft258"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td373"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td393"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td400"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td401"&gt;&lt;P class="p63 ft261"&gt;Kontinentalsockellagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td370"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td404"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td405"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td344"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td342"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td406"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td374"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td404"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td403"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="p485dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34485x1.jpg/" id="p485img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Koldioxid som avskiljs för lagring är avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Avfall är varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.&lt;SPAN class="ft110"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Syftet med att lagra koldioxid geologiskt är att göra sig av med koldioxiden på ett säkert sätt. Koldioxid som har avskilts för geologisk lagring är därför avfall. Avfallsförordningen ska dock inte tillämpas på koldioxid som av- skiljs och transporteras för att lagras geologiskt samt koldioxid som lagras geologiskt.&lt;SPAN class="ft110"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Avfall får inte dumpas eller förbrännas inom Sveriges sjöterrito- rium och ekonomiska zon. Avfall som är avsett att dumpas i eller förbrännas på det fria havet får inte heller föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;När dumpningsförbudet togs in i miljö- balken&lt;SPAN class="ft105"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;konstaterades att detta förbud motsvarade bestämmelserna i Londonkonventionen, och när Sverige ratificerade Londonproto- kollet framhölls att Sverige redan uppfyllde protokollets krav genom bestämmelserna om dumpning i 15 kap. miljöbalken.&lt;SPAN class="ft105"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har meddelat undantag från förbudet mot dumpning för geologisk lagring av koldioxid inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon men inte för export av koldioxid för lagring i ett annat land.&lt;SPAN class="ft105"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Det krävs tillstånd för avskiljning och lagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Koldioxidavskiljning är en typ av miljöfarlig verksamhet och geo- logisk lagring av koldioxid en annan. För båda krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken.&lt;SPAN class="ft105"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;I en tillståndsansökan till en ny förbrännings- anläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer måste det i ansökan anges om det finns lagringsplatser samt om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att avskilja och transportera koldioxid från anläggningen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Vid en ansökan om geologisk lagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15 kap. 17 § miljöbalken och 11 § 9 p. avfallsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;15 kap. 27 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Prop. 1997/98:45, del 1, s. 431.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Prop. 1999/2000:74 s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;15 kap. 28 § miljöbalken och förordningen och geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;29 kap. 60, 61, 62 och 63 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;22 kap. 1 c § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;
&lt;DIV id="p486dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34486x1.jpg/" id="p486img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;av koldioxid är lagringsmängden avgörande för vilka bestämmelser som blir tillämpliga.&lt;SPAN class="ft110"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Miljöbalken reglerar inte transport av koldi- oxid, men transporten skulle kunna vara en följdverksamhet till avskiljningen eller lagringen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En ansökan om geologisk lagring av koldioxid som avser en sam- manlagd planerad lagring av mer än 100 000 ton koldioxid prövas av mark- och miljödomstol.&lt;SPAN class="ft105"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Dessutom ska regeringen pröva tillåtlig- heten av nya sådana anläggningar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Domstolen ska därför, i stället för dom, avge ett yttrande till regeringen efter huvudförhandling, och regeringen ska förse Europeiska kommissionen med det ytt- rande som domstolen har lämnat. På så sätt kan kommissionen infor- meras om yttrandet och annat material som domstolen har tagit hänsyn till. När regeringen har prövat tillåtligheten lämnas ärendet tillbaka till domstolen som prövar de frågor som återstår. En anlägg- ning för lagring av mer än 100 000 ton koldioxid får endast placeras i Sveriges ekonomiska zon och i de områden som inte ingår i fastig- heter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Om mängden koldioxid som planeras att lagras understiger 100 000 ton, eller om verksamheten endast omfattar avskiljning av koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid, prövas an- sökan av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.&lt;SPAN class="ft110"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det är inte regle- rat var en sådan lagring som prövas av miljöprövningsdelegationen får ske. Den borrning som sker i syfte att bedöma om en plats är lämplig för geologisk lagring av koldioxid ska anmälas till tillsyns- myndigheten.&lt;SPAN class="ft110"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Det finns särskilda bestämmelser om ansökans och tillståndets innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;En ansökan om tillstånd till geologisk lagring av koldioxid eller en ansökan om en ny förbränningsanläggning med en nominell elek- trisk effekt på 300 megawatt eller mer ska innehålla samma uppgifter som övriga ansökningsmål.&lt;SPAN class="ft115"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns bestämmelser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;22 kap. 1 b § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;16 kap. 7 § miljöbalken och NJA 2004:421.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;9 kap. 6 § miljöbalken och 29 kap. 60 § miljöprövningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;4 kap. 9 § miljöbalken och 10 § förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;29 kap. 61 och 62 §§ miljöprövningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;29 kap. 64 § miljöprövningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;22 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="p487dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34487x1.jpg/" id="p487img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;kräver ytterligare uppgifter när det gäller ansökningar om avskiljning och geologisk lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Inom en månad från det att en ansökan om geologisk lagring av koldioxid kommit in ska domstolen skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna till SGU och Euro- peiska kommissionen och underrätta dem om var handlingarna i målet finns. Om tillstånd sedan ges ska domstolen även underrätta dem om innehållet i domen och regeringens tillåtlighetsbeslut när domen har vunnit laga kraft.&lt;SPAN class="ft110"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Förutom de krav på tillståndet som följer av miljöbalkens all- männa bestämmelser om vad en tillståndsdom ska innehålla, måste det i ett tillstånd till geologisk lagring av koldioxid alltid finnas en beskrivning av den geologiska formationens egenskaper. Dessutom måste flera villkor tas in, bl.a. om den exakta lokaliseringen och av- gränsningen av lagringsplatsen samt det område runt lagringsplatsen som med hänsyn till de geologiska förhållandena har betydelse för lagringens integritet och säkerhet, den totala mängd koldioxid som får lagras och en beskrivning av varifrån den koldioxid som ska till- föras lagringsplatsen kommer och hur den ska transporteras till lagringsplatsen. Om det finns avvikelser från de synpunkter som Europeiska kommissionen har lämnat i samband med regeringens tillåtlighetsprövning måste skälen för detta framgå både i regeringens tillåtlighetsbeslut och i domstolens dom.&lt;SPAN class="ft115"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft26"&gt;När det gäller en tillståndsdom till en ny förbränningsanläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer ska den, förutom de allmänna krav som ställs på en tillståndsdom, även inne- hålla villkor om att utrymme ska avsättas vid anläggningen för den utrustning som behövs för att avskilja och komprimera koldioxid om det dels är lämpligt med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön att avsätta ett sådant utrymme, dels är tekniskt och eko- nomiskt möjligt att eftermontera utrustning för koldioxidavskilj- ning. Det ska även framgå om en lämplig lagringsplats finns tillgäng- lig för koldioxid från anläggningen och om transport av koldioxid från anläggningen till en sådan lagringsplats är tekniskt och ekono- miskt genomförbar.&lt;SPAN class="ft102"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;22 kap. 1 b och 1 c §§ miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;22 kap. 4 och 21 a §§ miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;22 kap. 25 d § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;22 kap. 25 e § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;
&lt;DIV id="p488dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34488x1.jpg/" id="p488img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Villkor får föreskrivas för att hindra koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;I miljöbalken finns ett förbud mot att besluta om villkor om be- gränsning av utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten eller att reglera använd mängd fossilt bränsle i syfte att begränsa koldioxidutsläpp om dessa utsläpp omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Trots detta förbud får villkor föreskrivas för att hindra utsläpp från geologisk lagring av koldioxid eller från avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Ekonomisk säkerhet måste ställas innan tillstånd ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft26"&gt;Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt miljöbalken, lagen om handel med utsläppsrätter samt de föreskrifter och tillstånds- villkor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktu- ella behovet av säkerhet. När en säkerhet ställs ska den prövas av till- ståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryg- gande för sitt ändamål.&lt;SPAN class="ft102"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Villkor om säkerhet ska kunna ändras eller upphävas om det kan antas att den säkerhet som ställts inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.&lt;SPAN class="ft110"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Områdes- och artskydd samt bygglov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;Det krävs ett särskilt tillstånd om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;SPAN class="ft115"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det kan även bli aktuellt med olika dispenser från strandskydd, biotopskydd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;16 kap. 2 c § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15 kap. 37 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;24 kap. 5 § 12 p miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 kap. 28 a § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="p489dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34489x1.jpg/" id="p489img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft26"&gt;naturreservat med flera områdesskydd&lt;SPAN class="ft102"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;samt artskyddsdispens&lt;SPAN class="ft102"&gt;78&lt;/SPAN&gt;. Dessutom kan det behövas bygglov, rivningslov eller marklov.&lt;SPAN class="ft102"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelsen är tillsynsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft42"&gt;SGU har ansvar för tillsynen av om geologisk lagring av koldioxid sker i Sverige&lt;SPAN class="ft115"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;och länsstyrelsen ansvarar för tillsynen i fråga om koldioxidavskiljning om tillsynen inte överlåtits till en kommunal nämnd.&lt;SPAN class="ft115"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheter över områdes- och artskydd samt bygg- lov är länsstyrelsen, kommunal nämnd respektive Skogsstyrelsen.&lt;SPAN class="ft115"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Förordningen om geologisk lagring av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;När &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; genomfördes i svensk lagstiftning konstaterade regeringen att även om det kommer att krävas många specialregler för koldioxidlagring är huvuddelen av miljöbalkssystemet ändå möj- ligt att tillämpa på koldioxidlagring utan några ändringar.&lt;SPAN class="ft102"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;En stor del av dessa specialregler infördes genom en ny förordning om geo- logisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Syftet med förordningen är att geologisk lagring av koldioxid ska ske på ett miljömässigt säkert sätt, vilket innebär permanent inne- slutning av koldioxid på ett sätt som förhindrar eller i möjligaste mån eliminerar negativa effekter och eventuella risker för miljön och människors hälsa.&lt;SPAN class="ft105"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Förordningen är endast tillämplig på geologisk lagring av koldioxid som avser en sammanlagd planerad lagring av mer än 100 000 ton koldioxid. Den är alltså inte tillämplig på lagring av en mindre mängd eller lagring för forskningsändamål – verksamheter som dock är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen. För- utom tillämpningsområde och relevanta definitioner innehåller för- ordningen detaljerade bestämmelser som reglerar hur verksamhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;7 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;9 kap. plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 kap. 26 a § miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 kap. 29 § 1 p. miljötillsynsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ miljötillsynsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Prop. 2011/12:125 s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;1 § förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="p490dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34490x1.jpg/" id="p490img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;utövaren ska göra för att bedöma lämpligheten av en möjlig lagrings- plats.&lt;SPAN class="ft85"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;I förordningen finns även bestämmelser om att det krävs tillstånd och olika planer samt ekonomisk säkerhet. Vidare ställs det krav på den avskilda koldioxidens sammansättning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Den innehåller också handlingsregler för verksamhetsutövare och prövningsmyndighet när det gäller tillstånd, övervakning, kon- troll och miljörapportering samt vilket ansvar och vilka skyldigheter verksamhetsutövaren har vid läckage av koldioxid och efter stäng- ning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Flera bestämmelser riktar sig till tillsynsmyndigheten och rör bl.a. förutsättningar för stängning av lagringsplatsen, överföring av ansvar från verksamhetsutövare till tillsynsmyndighet och åter- kallelse av tillstånd.&lt;SPAN class="ft110"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Efter att Europeiska kommissionen haft synpunkter på brister i genomförandet av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; i en s.k. &lt;NOBR&gt;EU-pilotförfrågan&lt;/NOBR&gt; som kom in till Sverige i maj 2016&lt;SPAN class="ft110"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;och ytterligare en i oktober 2016&lt;SPAN class="ft110"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;gjordes vissa ändringar i förordningen den 1 september 2018&lt;SPAN class="ft110"&gt;91&lt;/SPAN&gt;. Änd- ringarna avsåg bl.a. definitionerna, övervakningsplanerna och om- givande lagringskomplex.&lt;SPAN class="ft110"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Sveriges geologiska undersökning är tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;SGU har ansvar för tillsynen om geologisk lagring av koldioxid sker i Sverige.&lt;SPAN class="ft105"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;I förordningen anges vad som åvilar tillsynsmyndigheten. Där finns också bemyndiganden för tillsynsmyndigheten att med- dela föreskrifter som rör frågor om rapportering och avgifter vid ansvarsöverföring samt skyldighet för verksamhetsutövaren att lämna uppgifter om den stängda anläggningen. Tillsynsmyndigheten kan även ta ut en tillsynsavgift för lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft105"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2–25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;26–41&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;42–43,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;45–47&lt;/NOBR&gt; och 51 §§ förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;44, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;48–50,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;52–67&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;69–81&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Dnr M2016/01272/R.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Dnr M2016/03037/R.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Dnr M2017/03292/R.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;SFS 2018:1326.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 kap. 26 a § miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="p491dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34491x1.jpg/" id="p491img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Lagen om kontinentalsockeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Lagen om kontinentalsockeln tillämpas på havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom de områden utanför sjöterritoriet som framgår av en koordinatlista för kontinentalsock- elns yttre avgränsningslinje som finns i bilaga 3 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner.&lt;SPAN class="ft110"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar tillkommer sta- ten. Det som sägs i lagen om att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar gäller även för geologisk lagring av kol- dioxid.&lt;SPAN class="ft110"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mät- ningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och utvinna naturtillgångar från denna. Tillstånd får dock inte meddelas till olje- eller gasverksamhet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Ett tillstånd ska avse ett bestämt om- råde och en viss tid. Ett tillstånd till geologisk lagring av koldioxid behöver dock inte bestämmas till en viss tid och ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Giltighetstiden för ett tillstånd att utforska kontinentalsockeln för geologisk lagring av koldioxid ska inte vara längre än vad som bedöms nödvändigt för att genomföra den avsedda undersökningen, men giltighetstiden kan förlängas under vissa förutsättningar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Om någon har fått ett tillstånd att utforska kontinentalsockeln för geo- logisk lagring av koldioxid får inte någon annan ges tillstånd att ut- forska eller använda området i samma syfte.&lt;SPAN class="ft105"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Vid prövning av tillstånd enligt kontinentalsockellagen tillämpas även vissa bestämmelser i miljöbalken, bl.a. miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.&lt;SPAN class="ft110"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1 § lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2 och 2 b §§ lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;3 § lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;3 c § lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;3 och 3 d §§ lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 a, 3 a, 4 a och 10 a §§ lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="p492dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34492x1.jpg/" id="p492img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p940 ft37"&gt;Sveriges geologiska undersökning och Kustbevakningen är tillsynsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;SGU är tillsynsmyndighet över efterlevnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd enligt lagen, förutom över undervattenskablar och rörledningar där Kustbevakningen utövar tillsyn.&lt;SPAN class="ft110"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Ledningsrättslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Koldioxid som ska lagras geologiskt måste transporteras från avskilj- ningen till lagringsplatsen. Transporten kan ske genom rörledningar från den anläggning där koldioxiden avskiljs till en lagringsplats under havsbotten eller till en hamn för vidare transport med fartyg. Dessa rörledningar kan behöva dras på fastigheter som ägs av andra än verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Enligt ledningsrättslagen kan den som har behov av en ledning få ledningsrätt. Det är en sakrättsligt skyddad rätt att dra fram och använda olika slags ledningar på en annans fastighet och ledningar som transporterar koldioxid omfattas av lagen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Det är också möj- ligt att transportera koldioxid åt någon annan, enligt ledningsrätts- lagen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Det finns dock vissa begränsningar om var ledningsrätter får upp- låtas. Upplåtelse får t.ex. inte ske i strid mot en detaljplan eller mot- verka naturvårdsföreskrifter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Lantmäterimyndigheten prövar frågor om ledningsrätt vid en förrättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Ledningsrättslagen är endast tillämplig ut till gränsen mellan enskilt och allmänt vatten och alltså inte inom allmänt vattenområde, inom Sveriges ekonomiska zon eller på kontinentalsockeln. Lagen om kontinentalsockeln gäller från gränsen mellan enskilt och all- mänt vatten fram till lagringsplatsen.&lt;SPAN class="ft115"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 och 2 a §§ kontinentalsockelförordningen (1966:315) och 15 a § lagen om kontinental- sockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2 § 4 p. ledningsrättslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 a § ledningsrättslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;8–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ ledningsrättslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2011/12:125 s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="p493dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34493x1.jpg/" id="p493img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;Ledningsrätt är en särskild rätt att få dra fram en ledning. Tillsynen över rörledningar för transport av koldioxidströmmar utövas av Energimarknadsinspektionen på land och fram till territorialgränsen enligt lagen om vissa rörledningar&lt;SPAN class="ft115"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;och av Kustbevakningen från territorialgränsen enligt lagen om kontinentalsockeln.&lt;SPAN class="ft115"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Lagen om vissa rörledningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Enligt lagen om vissa rörledningar krävs det i de flesta fall ett särskilt tillstånd, en s.k. koncession, för att dra fram och använda en rör- ledning för transport av koldioxid som ska lagras geologiskt.&lt;SPAN class="ft105"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Regeringen meddelar koncession efter att Energimarknadsinspek- tionen har berett ansökan.&lt;SPAN class="ft105"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;En koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, och vid prövning av konces- sioner ska vissa bestämmelser i miljöbalken tillämpas, bl.a. annat de allmänna hänsynsreglerna, bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och om miljöbedömningar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Koncessionen ska gälla ledning med en i huvudsak bestämd sträckning och gälla för en viss tid. Giltighetstiden får bestämmas till längst 40 år med möjlighet till förlängning med 40 år i taget.&lt;SPAN class="ft110"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Den som har koncession för en rörledning för transport av koldioxid är skyldig att på skäliga villkor transportera koldioxid åt andra om ledningen har kapacitet för det. Vid bedömningen av om villkoren är skäliga ska hänsyn tas till rörledningens kapacitet, behovet av att samordna olika tekniker, koncessionshavarens och andras behov av rörledningens kapacitet samt påverkan på andra som använder rör- ledningen eller driver en verksamhet som har samband med rörled- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Om koncessionshavaren nekar att transportera koldioxid åt annan på grund av bristande kapacitet eller för att anslutning inte är möjlig ska koncessionshavaren ange skälen för sitt nekande och mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;19 § förordningen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;15 a § lagen om kontinentalsockeln och 2 a § kontinentalsockelförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 § lagen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; a §§ förordningen (1978:164) om vissa rörledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4 § lagen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5 och 5 a §§ lagen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="p494dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34494x1.jpg/" id="p494img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p742 ft8"&gt;skälig ersättning göra de förbättringar som behövs för att möjliggöra transport åt andra med vissa undantag. Energimarknadsinspektionen prövar frågor om skyldighet att ombesörja transport åt annan.&lt;SPAN class="ft105"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om transporter åt annan ska även tillämpas på rör- ledningar som fortsätter utanför svenskt territorium eller går till en lagringsplats på kontinentalsockeln.&lt;SPAN class="ft105"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Tillsynen över rörledningar för transport av koldioxidströmmar ut- övas av Energimarknadsinspektionen som utövar tillsyn på land och fram till territorialgränsen enligt lagen om vissa rörledningar,&lt;SPAN class="ft110"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;och tillsynen från territorialgränsen utövas av Kustbevakningen enligt lagen om kontinentalsockeln.&lt;SPAN class="ft110"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;Lagen om Sveriges ekonomiska zon är tillämplig på de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Det krävs tillstånd av regeringen för att utforska, utvinna eller på annat sätt nyttja naturtillgångar, uppföra eller använda konstgjorda öar samt i kommersiellt syfte uppföra eller använda anläggningar eller andra inrättningar i den ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Eftersom geologisk lagring av koldioxid kräver tillstånd enligt miljöbalken och lagen om kontinentalsockeln finns ett undantag i lagen om Sveriges ekonomiska zon om att tillstånd enligt den lagen inte krävs för geologisk lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft105"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;Till skydd för den marina miljön finns det dock en upplysning i lagen om att vissa av miljöbalkens regler ska tillämpas på geologisk lagring av koldioxid.&lt;SPAN class="ft105"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;8 b, 8 c och 8 d §§ lagen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;10 b § lagen om kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;19 § förordningen om vissa rörledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;15 a § lagen om kontinentalsockeln och 2 a § kontinentalsockelförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;5 c § lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3 § lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="p495dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34495x1.jpg/" id="p495img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Kustbevakningen är tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Kustbevakningen är tillsynsmyndighet enligt lagen om Sveriges eko- nomiska zon.&lt;SPAN class="ft110"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Lagen om handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Regelverket för handelssystemet finns i EU:s handelsdirektiv. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen om handel med utsläppsrätter och förordningen om handel med utsläppsrätter samt svenska föreskrifter och &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; ordningar som gäller som svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Lagen om handel med utsläppsrätter reglerar förutsättningarna för handel med rätt att släppa ut växthusgaser, s.k. utsläppsrätter. I lagen finns bestämmelser om tillstånd och andra krav för att få släppa ut växthusgaser, om tilldelning, registrering och redovisning av utsläppsrätter samt om handel med andra tillgodohavanden för utsläpp av växthusgaser.&lt;SPAN class="ft105"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Utsläpp av växthusgaser definieras som frigörande i atmosfären av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkol- väten från en eller flera källor belägna inom en anläggning eller från ett luftfartyg. Koldioxidekvivalent definieras som den mängd dikväve- oxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid.&lt;SPAN class="ft105"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Med en handelsperiod avses någon av perioderna &lt;NOBR&gt;2005–2007,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;SPAN class="ft105"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Det krävs tillstånd för utsläpp av växthusgaser för vissa angivna verksamheter, och utgångspunkten är att utsläpp av växthusgaser inte får ske från anläggningar som omfattas av systemet, om inte ett särskilt tillstånd finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Naturvårdsverket prövar frågor om tillstånd till utsläpp av växt- husgaser och ska ge ett sådant tillstånd om den anläggning som verksamheten bedrivs på har tillstånd enligt miljöbalken och verk- samhetsutövaren bedöms kunna övervaka och rapportera verksam- hetens utsläpp av växthusgaserna på ett tillförlitligt sätt.&lt;SPAN class="ft115"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;8 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;1 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 kap. 2 b § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 kap. 2 f § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;2 kap. 3 och 5 §§ lagen om handel med utsläppsrätter och 2 § förordningen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="p496dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34496x1.jpg/" id="p496img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;har tillstånd till utsläpp av växthusgaser får ansöka om tilldelning av utsläppsrätter under en handelsperiod. Under innevarande handels- period &lt;NOBR&gt;(2013–2020)&lt;/NOBR&gt; ska cirka 50 procent av det totala antalet ut- släppsrätter auktioneras ut. I Sverige är det Riksgälden som ansvarar för att ta emot intäkter från auktionerna av utsläppsrätter. Utsläpps- rätten gäller endast den period för vilken den är utfärdad.&lt;SPAN class="ft105"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Regeringen upprättar en nationell fördelningsplan som anger hur utsläppsrätterna ska fördelas. Den nationella fördelningsplanen ska godkännas av Europeiska kommissionen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;En verksamhetsutövare är skyldig att genom beräkning eller mätning övervaka sina utsläpp och varje år ge in en verifierad rapport om utsläppen. Verksamhets- utövaren är också skyldig att varje år överlämna det antal utsläpps- rätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen. Överlämnandet ska ske senast den 30 april och avse utsläppen det närmast föregående kalenderåret.&lt;SPAN class="ft105"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten att överlämna ut- släppsrätter gäller dock inte om en kontrollör har verifierat att ut- släpp är avskilda och transporterade till en anläggning för sådan geo- logisk lagring av koldioxid som kräver tillstånd enligt miljöbalken.&lt;SPAN class="ft105"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Förordningen om handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Av förordningen om handel med utsläppsrätter framgår att med avfallsenergianläggning avses en stationär eller mobil anläggning vars huvudsakliga ändamål är att alstra energi eller tillverka material och där avfall nyttjas som normalt bränsle eller tillskottsbränsle, eller där avfall värmebehandlas i syfte att bortskaffa det (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Det krävs tillstånd för utsläpp av växthusgaser för de verksam- heter som beskrivs i förordningens bilaga 2. Detta gäller dock inte utsläpp från en anläggning där det uteslutande används biomassa vid förbränning eller en anläggning där man förutom vid start och stäng- ning uteslutande använder biomassa vid förbränning. Trots detta krävs tillstånd för utsläpp av växthusgaser från en anläggning som använder biomassa om anläggningen är kopplad till ett fjärrvärmenät på över 20 megawatt (17 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 kap. 1 § och 4 kap. 2 § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3 kap. 2 och 3 §§ lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;6 kap. 1 b § lagen om handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="p497dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34497x1.jpg/" id="p497img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;Bilaga 2 innehåller bl.a. följande beskrivningar av verksamheter med utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Utsläpp av koldioxid från en förbränningsanläggning som har en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, eller har en installerad tillförd effekt under 20 megawatt och är ansluten för leve- rans till ett fjärrvärmenät med en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, och som är godkänd av Europeiska kommis- sionen enligt artikel 24 i handelsdirektivet. En förbränningsanläggning för förbränning av farligt avfall eller hushållsavfall omfattas endast om anläggningen är en avfallsenergianläggning (beskrivning 1).&lt;SPAN class="ft105"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning av pappers- massa av trä eller andra fibermaterial (beskrivning 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning av papper eller kartong, om produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dag (beskrivning 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Utsläpp av koldioxid från anläggningar som avskiljer koldioxid, från rörledningar&lt;SPAN class="ft115"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;som transporterar koldioxid till en lagringsplats och från lagringsplatser av koldioxid ingår i systemet för handel med utsläppsrätter i nuvarande handelsperiod (beskrivning 25, 26 och 27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft37"&gt;Naturvårdsverket och Finansinspektionen är tillsynsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft9"&gt;Naturvårdsverket utövar tillsyn om inte Finansinspektionen är till- synsmyndighet.&lt;SPAN class="ft85"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Förhållandet mellan miljöbalken och utsläppshandelssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö där människans rätt att förändra och bruka naturen är knuten till ett förvaltaransvar. I balken finns därför regler till skydd för människors hälsa och miljön, värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden. Vidare finns regler som ska trygga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Med hushållsavfall och farligt avfall avses detsamma som i 15 kap. 2 § miljöbalken och i avfallsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Övriga transportmetoder ingår inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 kap. lagen om handel med utsläppsrätter och 2 a § förordningen om handel med ut- släppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="p498dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34498x1.jpg/" id="p498img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;en god hushållning med mark- och vattenresurser och där åter- användning och återvinning och annan hushållning med råvaror, material och energi ska främjas så att ett kretsloppsanpassat samhälle uppnås.&lt;SPAN class="ft105"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Miljöbalkens regler ska tillämpas vid all verksamhet och alla åtgärder som har betydelse för balkens mål, och alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de iakttar de förpliktelser som följer av de rättsligt bin- dande principer och allmänna hänsynsregler i 2 kap. miljöbalken. Skälet till att vissa miljöfarliga verksamheter ska tillståndsprövas är att det bidrar till att miljöbalkens mål uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Miljöbalken har genomgått stora förändringar sedan den trädde i kraft, bl.a. för att leva upp till Sveriges åtaganden inom EU och inter- nationellt. Flera &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; och internationella miljöavtal har ge- nomförts genom balken. Till exempel kommer bestämmelserna om tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter bl.a. från Europaparla- mentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (industriutsläppsdirektivet) som ersatte Europa- parlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar &lt;NOBR&gt;(IPPC-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft11"&gt;Tillståndsprövningen enligt industriutsläppsdirektivet utgår ifrån ett integrerat synsätt där alla miljöaspekter prövas i ett sammanhang. Huvudregeln i direktivet är att en anläggning ska ha tillstånd för att säkerställa att anläggningen drivs enligt allmänna principer för verk- samhetsutövarens grundläggande skyldigheter, t.ex. krav på använ- dande av bästa tillgängliga teknik samt krav på avfallshantering och energieffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Handelsdirektivet har skapat ett utsläppshandelssystem för växt- husgaser inom EU för att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser.&lt;SPAN class="ft105"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Det krävs tillstånd för växthusgasutsläpp för särskilt angivna anläggningar med sådana utsläpp.&lt;SPAN class="ft105"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Genom utsläppshandelssystemet ska växthusgasutsläppen successivt minska, för att slutligen upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;I syfte att undvika dubbelprövning anges i industriutsläppsdirek- tivets ingress (9) att tillståndet för en anläggning som omfattas av handelsdirektivet inte bör ange något gränsvärde för direktutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 1 i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 4 i handelsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="p499dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34499x1.jpg/" id="p499img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;av de växthusgaser som anges i bilaga I till direktivet, utom när det är nödvändigt för att se till att en betydande lokal förorening undviks eller när en anläggning är undantagen från det systemet. Dock anges vidare i ingressen (10) att direktivet inte hindrar medlemsstaterna från att ha kvar eller införa strängare skyddsåtgärder, exempelvis ut- släppskrav för växthusgaser, under förutsättning att dessa åtgärder är förenliga med fördragen och att kommissionen underrättats i en- lighet med artikel 193 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I handelsdirektivets ingress (21) anges att industriutsläppsdirek- tivet bör ändras så att det säkerställs att inga gränsvärden sätts för direkta utsläpp av växthusgaser från anläggningar som omfattas av handelsdirektivet och så att medlemsstaterna kan välja att inte införa krav avseende energieffektivitet hos förbränningsenheter eller andra enheter som släpper ut koldioxid på platsen, utan att det påverkar andra krav i industriutsläppsdirektivet. I artikel 9.1 i industriutsläppsdirek- tivet och artikel 26 i handelsdirektivet anges vidare att ett tillstånd enligt industriutsläppsdirektivet för en verksamhet som omfattas av handels- direktivet inte ska omfatta gränsvärden för växthusgasutsläpp om det inte är nödvändigt för att förhindra betydande lokala föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Enligt miljöbalken får inte villkor om begränsning av koldioxid- utsläpp beslutas för verksamheter som ingår i utsläppshandelssyste- met.&lt;SPAN class="ft105"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Villkor om att begränsa använd mängd fossilt bränsle i syfte att begränsa koldioxidutsläppen får inte heller meddelas i miljötill- stånden för anläggningarna.&lt;SPAN class="ft105"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Villkor får dock beslutas som i fråga om koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, kom- primering eller transport av koldioxid för sådan lagring.&lt;SPAN class="ft105"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Inrikes transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Transport av farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;Enligt 2 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska den som transporterar farligt gods eller lämnar farligt gods till någon annan för transport vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;16 kap. 2 c § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Prop. 2003/04:132.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;16 kap. 2 c § andra stycket 1 miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="p500dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34500x1.jpg/" id="p500img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;genom transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land, orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egen- dom som beror på godsets farliga egenskaper. Det är särskilt viktigt att de transportmedel, förpackningar och andra transportanordningar som används är lämpliga för transport av farligt gods. Med trans- portmedel avses i lagen varje slag av fordon som används för transport på väg eller i terräng, järnvägsvagnar och andra spårbundna fordon, luftfartyg, och fartyg. Lagen gäller även transporter med svenska fartyg eller svenska luftfartyg utanför Sverige, om inte detta strider mot något annat lands lag som är tillämplig.&lt;SPAN class="ft105"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Med farligt gods avses bl.a. explosiva ämnen och föremål, gaser och brandfarliga vätskor.&lt;SPAN class="ft105"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Vid transporter på land är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap transportmyndighet och vid sjötransporter och lufttrans- porter är Transportstyrelsen transportmyndighet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa transporter får ske endast efter tillstånd eller anmälan.&lt;SPAN class="ft105"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Koldioxid och kyld, flytande koldioxid anses som farligt gods.&lt;SPAN class="ft212"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;Det krävs dock inget transporttillstånd för dessa ämnen.&lt;SPAN class="ft212"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft37"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Transportstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Polismyndigheten och Kustbevakningen är tillsynsmyndigheter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Handläggningstider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Miljöprövningarnas handläggningstider har varit föremål för kritik alltsedan miljöbalken trädde i kraft, och flera utredningar och under- sökningar av handläggningstider har genomförts av statliga utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4 och 10 §§ lagen om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5 § lagen om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;20 § 12 p lagen om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;3 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. UN 1013 koldioxid och UN 2187 koldioxid, kyld, flytande är klassificerade som farligt gods tillhörande klass 2 gaser i MSBFS 2018:5 föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng och MSBFS 2018:6 före- skrifter om transport av farligt gods på järnväg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Bestämmelserna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ADR-S&lt;/NOBR&gt; (MSBFS 2018:5) och &lt;NOBR&gt;RID-S&lt;/NOBR&gt; (MSBFS 2018:6) ska dock uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;10 § förordningen om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="p501dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34501x1.jpg/" id="p501img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;ningar, myndigheter och näringslivet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;Handläggningstiden för en tillståndsprövning beror på många olika faktorer, t.ex. ansökans och miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet, graden av kompletterings- behov, kunskap, kompetens, erfarenhet och resurser hos verksam- hetsutövare, prövnings- och remissmyndigheter och andra aktörer, den ansökta verksamhetens komplexitet samt antal och art av mot- stående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För att få information om hur lång prövningstiden är från an- sökan till beslut, samt vilka faktorer som påverkar prövningstiden, fick Naturvårdsverket i september 2017 i uppdrag att ta fram en modell för att årligen upprätta och redovisa statistik för miljötill- ståndsprövningen. I redovisningen av uppdraget kom verket bl.a. fram till att statistik behöver tas fram som kan leda till bättre för- utsägbarhet om hur lång tid ett ärende eller mål kan ta.&lt;SPAN class="ft105"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;Som en följd av det lades uppdrag på länsstyrelserna och Domstolsverket att redo- visa hur länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna kunde bidra till en sammanhållen statistikredovisning avseende miljöprövningen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;I Ds 2018:38 drogs följande slutsatser om handläggningstider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft106"&gt;Vad som tar tid och varför varierar från fall till fall, och fördröjningar kan ske i varje steg i prövningsprocessen. Verksamhetsutövaren, pröv- ningsmyndigheten, remissmyndigheter och övriga intressenter ansvarar för sin del av handläggningstiden och tillsammans för den totala tids- åtgången. För att syftet med miljöprövningen att nå miljöbalkens mål ska nås, måste tillräcklig utredning finnas i varje moment av miljöpröv- ningen och parternas synpunkter måste tillgodoses på ett rimligt sätt. Prövningsmyndighetens avgöranden måste sedan vara motiverade och korrekta. Allt detta tar tid.&lt;SPAN class="ft242"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft37"&gt;En grön gräddfil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft42"&gt;I Ds 2018:38 utreddes även om det var möjligt och ändamålsenligt med en skyndsammare handläggning av mål och ärenden som gäller miljöförbättrande åtgärder eller verksamheter, en s.k. grön gräddfil och, om så var fallet, vad sådana förtursregler skulle innebära för hand- läggningstiderna av övriga mål och ärenden vid miljöprövningsdele-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Se Ds 2018:38 s. 98 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M2017/02351/Me.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Dnr M2018/00639/Me och M2018/00679/Me.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Ds 2018:38 s. 138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="p502dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34502x1.jpg/" id="p502img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;gationerna och mark- och miljödomstolarna samt om det fanns andra för- och nackdelar med en sådan ordning. I redovisningen av upp- draget drogs i huvudsak följande slutsatser.&lt;SPAN class="ft110"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft106"&gt;Det är inte möjligt att utan ytterligare direktiv ange vad en miljöför- bättrande verksamhet eller åtgärd är. Ett politiskt ställningstagande om vilka verksamheter eller åtgärder som bör omfattas är därför nödvän- digt. Det finns dock risker med ett sådant utpekande. Miljöförbättrande verksamheter och åtgärder kan visa sig ha negativa miljöeffekter i fram- tiden. Om en verksamhet eller åtgärd inte leder till entydiga miljöför- bättringar kan bedömningen av vad som är miljöförbättrande ändras och därmed vara oförutsebar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft19"&gt;Det skulle vara önskvärt om tillståndsprövningen enligt miljöbalken kunde samordnas med erhållandet av bidrag från Industriklivet så att det av regeringen beslutade investeringsstödet får förväntad effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft106"&gt;Eftersom Energimyndighetens bedömning av om bidrag kan erhållas inte kan ligga till grund för, eller föregripa prövningsmyndighetens till- ståndsprövning eller tillsynsmyndighetens bedömning av en anmälan enligt miljöbalken, bör ett förtursförfarande inte kopplas till att bidrag har erhållits från Industriklivet. En sådan koppling skulle inte heller vara rättvis eller konkurrensneutral eftersom inte alla miljöfarliga verksam- heter som vill vidta miljöförbättrande åtgärder kommer att kunna få bidrag från Industriklivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft246"&gt;Det går att i författning, arbetsordning och regleringsbrev ange att vissa mål- eller ärendetyper ska handläggas med förtur. Utan extra resurser och rekrytering av rätt kompetens kommer dock ett förtursförfarande inte att leda till en snabbare handläggning av miljöförbättrande verksam- heter och åtgärder. Dessutom kommer handläggningstiderna för övriga mål och ärenden att bli ännu längre än vad de är i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft2"&gt;Syftet med ett förtursförfarande kan förfelas av flera skäl. Lokaliser- ingsprövningen kan ta tid och det får inte ställas lägre krav på pröv- ningen bara för att det rör sig om ett förtursförfarande. Alla obligato- riska moment måste göras och den totala handläggningstiden beror som vanligt på samrådet, ansökans och miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet, graden av kompletteringsbehov, prövningsmyndighetens processledning, remissmyndigheternas inställning, behovet av anstånd, verksamhets- utövarens lyhördhet att efterkomma och medge krav, vilka motstående intressen som finns, prövningens komplexitet samt prövningsmyndig- hetens, remissmyndigheternas och övrigas resurser, kunskap, kompetens och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ds 2018:38 s. 88 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="p503dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34503x1.jpg/" id="p503img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p951 ft246"&gt;En särskild gräddfil för vissa verksamheter och åtgärder kan dessutom bli orättvis i det enskilda fallet, leda till snedvriden konkurrens och sub- optimering när en typ av prövning ska prioriteras framför andra pröv- ningar. Förs det in nya regler och förfaranden för vissa verksamheter och åtgärder, ökar även risken för otydlig tillämpning om det blir skill- nad i prövningen av olika mål och ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft106"&gt;Ingen av de besökta aktörerna har förordat ett förtursförfarande. Det går inte heller att hitta stöd för en sådan ordning i tidigare utredningar. Med nuvarande prövningsorganisation och med miljölagstiftningens systematiska uppbyggnad, kommer inte ett förtursförfarande för miljö- förbättrande verksamheter och åtgärder att leda till en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövningsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;Inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige (M 2016:05) har svenska industribranscher tagit fram färdplaner för att göra branschen fossil- fri med ökad konkurrenskraft, vilket på sikt kan göra Sverige fossil- fritt. I en debattartikel har nio företrädare för olika industribranscher tillsammans med Fossilfritt Sverige anfört bl.a. att tillståndspro- cesserna måste vara mer förutsägbara, effektiva och rättssäkra om industrin ska ställa om och att möjligheten att få ändringstillstånd för en befintlig verksamhet bör underlättas.&lt;SPAN class="ft105"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;I den sammanställning och utveckling av politikförslag baserade på färdplanerna för fossilfri konkurrens kraft som Fossilfritt Sverige lämnade över till regeringen den 28 oktober 2019 uppmanas regeringen i en av punkterna att säker- ställa effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser genom att bl.a. öka utrymmet att pröva förändringar i redan tillståndsgivna verksamheter så att fler åtgärder kan anmälas eller få ändringstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Handläggningstider hos prövningsmyndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Det är inte reglerat i författning hur lång tid en miljöprövning får ta. Det saknas även tillförlitlig statistik som visar hur lång den faktiska prövningstiden är. Mark- och miljödomstolarna har satt egna verk- samhetsmål som innebär att 75 procent av ansökningsmålen i första instans ska vara avgjorda i tillståndsfrågan inom ett år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;När det gäller miljöprövningsdelegationerna har regeringen beslutat att mål- sättningen är att ett ärende ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in.&lt;SPAN class="ft105"&gt;151 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har inga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Här är nio klimatpolitiska krav på nästa regering, DN Debatt 4 januari 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Ds 2018:38 s. 115 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Regeringsbeslut den 1 december 2011, dnr S2011/10148/SFÖ m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="p504dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34504x1.jpg/" id="p504img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;officiella handläggningsmål för sina egna prövningar, men eftersom regeringens ärendehandläggning är likartad domstolarnas är det rim- ligt att uppskatta att majoriteten av regeringens prövning av ärenden kan handläggas inom ett år. Detsamma gäller prövningar av lant- mäterimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Handläggningstiden för hela CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;En lämplig lagringsplats måste finnas tillgänglig innan tillstånd till avskiljning genom en ny förbränningsanläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer kan ges.&lt;SPAN class="ft110"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;Allra först måste därför en ansökan om undersökningstillstånd enligt kontinen- talsockellagen prövas. Därefter kan en prövning enligt miljöbalken ske av ansökan om lagring. Den prövningen kan göras parallellt med prövningen av ansökan om lagring enligt kontinentalsockellagen. De processer som kan inledas samtidigt, och därmed prövas parallellt efter att en lagringsplats är tillgänglig, är ansökan om koldioxid- avskiljning,&lt;SPAN class="ft110"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;ansökan om ledningsrätt för rörledning och ansökan om koncession för transport av koldioxid i rörledning. Eventuella prövningar av Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; och dispenser från olika om- rådes- och artskydd prövas ofta integrerat i de olika tillståndspröv- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;Under förutsättning att ansökningshandlingarna och miljökon- sekvensbeskrivningarna är tillräckliga för att kunna prövas samt att alla motstående intressen är utredda, kan en tidsuppskattning av snabbast möjliga handläggningstider hos prövningsmyndigheterna för hela CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS-kedjan,&lt;/NOBR&gt; dvs. tillstånd till lagring, transport och avskiljning, i bästa fall bli som snabbast cirka fem år om man utgår från miljöprövningsdelegationernas och mark- och miljödomstolarnas handläggningsmål om cirka ett år för respektive prövning. I den beräkningen tar prövningen av undersökningstill- stånd cirka ett år och prövningen av lagringstillstånd totalt cirka tre år, varav ett år för den första prövningen hos mark- och miljödom- stolen, ett år för tillåtlighetsprövningen med parallell prövning enligt kontinentalsockellagen hos regeringen samt ett år för domstolens prövning av villkor och tillstånd om regeringen har tillåtit verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;22 kap. 25 e § 3 miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Under förutsättning att transport av koldioxid från anläggningen till lagringsplatsen är tek- niskt och ekonomiskt genomförbar, se 22 kap. 25 e § 4 miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="p505dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34505x1.jpg/" id="p505img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;heten. Därefter kan parallella prövningar ske av ansökan om avskilj- ningen hos miljöprövningsdelegationen, vilken tar sex månader från att en fullständig ansökan lämnats in och troligen minst sex månader att få ansökan komplett samt ansökan om ledningsrätt hos lant- mäterimyndigheten för rörledningar och ansökan om koncession av regeringen för att transportera koldioxid i rörledningar, vilka vardera tar cirka ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I ordningen undersökningstillstånd ett år, lagringtillstånd tre år och tillstånd till avskiljning och transporter i rörledningar ett år, blir den totala prövningstiden cirka fem år. Det är dock inte möjligt att inleda prövningarna i direkt följd efter varandra eftersom bl.a. under- sökningar och utvärderingar måste ske av en planerad lagringsplats innan ansökan om ett lagringstillstånd kan göras, se kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Handläggningstiden om lagring sker i annat land inom EU eller EES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Enligt artikel 24 i &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och 78 § förordningen om geo- logisk lagring av koldioxid ska tillsynsmyndigheten och de myndig- heter som prövar frågor om tillstånd till geologisk lagring av kol- dioxid vidta de åtgärder för samarbete med andra berörda &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som behövs för att frågor om gränsöverskridande transporter, lag- ringsplatser och lagringskomplex uppfyller kraven i relevanta EU- rättsakter. Det krävs dock endast samarbete om frågor kring den gränsöverskridande transporten om lagringsplatsen finns i det andra landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Om det finns en tillståndsgiven lagringsplats eller lagringskom- plex i ett annat land inom EU/EES kan snabbast möjliga handlägg- ningstid i Sverige bli cirka ett och ett halvt år. I den beräkningen tar prövningen av avskiljningen cirka ett år och samarbetet mellan till- synsmyndigheterna i de berörda länderna om transporten cirka sex månader.&lt;SPAN class="ft110"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En förutsättning för tidsberäkningen är förstås att transporten är tillåten enligt London- protokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="p506dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34506x1.jpg/" id="p506img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Tillståndsprocessen i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;Internationella energirådet (IEA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Av en sammanställning gjord av Internationella energirådet (IEA) 2016 av tillståndsprocessen för geologisk lagring i olika länder&lt;SPAN class="ft110"&gt;155 &lt;/SPAN&gt;framgår bl.a. att i Nederländerna, Storbritannien, Belgien Tyskland och Polen, som omfattas av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; och utsläppshandels- systemet, ges förutom tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt ut- släppshandelssystemet, tillstånd till avskiljning och lagring av koldi- oxid av regeringen eller myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Övriga refererade länder i sammanställningen, t.ex. USA, Kanada, Australien och Förenade Arabemiraten, har likartade prövningsord- ningar för avskiljning och lagring av koldioxid med tillståndsgivning av regering eller myndigheter, i vissa fall möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter samt miljöbedömningsförfaranden och mark- reservationer av lagringsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft11"&gt;Enligt uppgift från Olje- och energidepartementet i Norge&lt;SPAN class="ft110"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;är &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; genomfört i norsk rätt genom lagringsforskriften samt tillägg till forurensningsloven och petroleumsloven. Enligt lag- ringsforskriften ges tillstånd till undersökning, utforskning eller lag- ring. För tilldelning av utforskningstillstånd eller lagringstillstånd görs en utlysning av det aktuella geografiska områden som går att söka tillstånd i. I denna utlysning anges kriterier för tilldelningen samt inom vilken frist som tillstånd kan sökas. Tillståndet ges av Olje- och energidepartementet. Själva tillståndsprocessen kan klaras på sex månader från utlysningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Tillstånd till injektion i ett lämpligt lager enligt forurensnings- loven ges av Miljødirektoratet. Ett sådant tillstånd måste ges innan injektionen påbörjas. Övriga tillstånd enligt forurensningsloven ges av Miljødirektoratet. Innan ett lager för injektion av koldioxid får byggas måste Olje- och energidepartementet godkänna en planbe- skrivning för byggandet och driften. Tillståndsprövningen av planen samordnas med säkerhetsmyndigheterna (Arbeids- og sosialdeparte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sammanställningen kommer från ©OECD/IEA (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kommunikation vid besök och via &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="p507dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34507x1.jpg/" id="p507img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;mentet) och miljömyndigheterna (Klima- og miljødepartementet). Som en del av planen ingår en konsekvensutredning. Planen blir sedan föremål för ett offentligt kungörelseförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Gällande internationell rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Flera internationella regelverk blir tillämpliga vid gränsöverskri- dande transporter och lagring under havsbotten. Sverige är part till havsrättskonventionen, Londonkonventionen och Londonprotokollet, Helsingforskonventionen samt konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, (Osparkonventionen), vars syften är att på olika sätt skydda den marina miljön. Sverige är även part till kon- ventionen om biologisk mångfald och konventionen om miljö- konsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo- konventionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Havsrättskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Havsrättskonventionen är en global rättsordning för havet. Kon- ventionen trädde i kraft 1994 och den reglerar bl.a. territorialhavs- gränser, beräkning av kuststaters ekonomiska zoner och uppdelning av kontinentalsockeln. Andra frågor som behandlas är sjöfart, fiske och hur havsmiljön ska skyddas. Totalt 167 stater, varav Sverige är en, och EU har ratificerat konventionen. Sverige har också ratificerat havsrättskonventionens två genomförandeavtal om dels djuphavs- gruvdrift, som trädde i kraft 1996, dels skydd av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, som trädde i kraft 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Införandet av lagen om kontinentalsockeln är en del av Sveriges anslutning till en av havsrättskonventionens föregångare – konven- tionen om kontinentalsockeln, som trädde i kraft 1964.&lt;SPAN class="ft102"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Av havsrättskonventionen framgår bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Genèvekonventionerna om havsrätten som antogs 1958 var konventionen om territorial- vattnet och tilläggszonen, konventionen om det fria öppna havet, konventionen om fisket på öppna havet och bevarandet av havets levande resurser samt konventionen om kontinental- sockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="p508dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34508x1.jpg/" id="p508img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;En kuststats suveränitet omfattar utöver dess landterritorium, inre vatten och arkipelagvatten, även ett angränsande havsområde som benämns territorialhavet. Denna suveränitet omfattar även luftrummet över territorialhavet samt dess botten och underlag (artikel 2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Varje stat har rätt att fastställa bredden av sitt territorialhav ut till en gräns av högst tolv nautiska mil från baslinjer som fastställts i enlighet med havsrättskonventionen (artikel 3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Alla staters fartyg har, med vissa begränsningar, rätt till oskadlig genomfart av territorialhavet (artikel 17).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;I den ekonomiska zonen har kuststaten jurisdiktion över och exklusiv rätt att uppföra samt att bemyndiga och reglera upp- förandet, driften och användningen av konstgjorda öar, anlägg- ningar och konstruktioner (artiklarna 56 och 60).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kuststaten utövar suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar. Rättig- heterna är exklusiva i den meningen att om inte kuststaten själv utforskar kontinentalsockeln eller utvinner dess naturtillgångar så får ingen annan bedriva sådan verksamhet utan kuststatens uttryckliga medgivande (artikel 77).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Alla stater har rätt att lägga undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför kuststaters territorialhav. Huvud- regeln är att även om en kuststat får ställa vissa angivna villkor för utläggandet kan kuststaten inte vägra andra stater att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln (arti- kel 79).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Stater ska anta lagar och andra författningar för att förhindra, begränsa och kontrollera förorening av den marina miljön genom dumpning. Vidare ska staterna söka fastställa globala och regio- nala regler, normer och rekommenderade tillämpningar och för- faranden för att förhindra, begränsa och kontrollera sådan för- orening. Dumpning i territorialhavet och den ekonomiska zonen eller på kontinentalsockeln får inte ske utan kuststatens uttryck-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kuststaten kan hindra utläggning av rörledningar längst en given sträckning om det behövs för att skydda ett av havsrätten erkänt intresse, däribland skydd av den marina miljön mot förorening, se Langlet (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;liga förhandsgodkännande. Kuststaten har rätt att tillåta, reglera och kontrollera sådan dumpning efter vederbörligt samråd i frågan med andra stater som på grund av sitt geografiska läge kan komma att beröras på ett negativt sätt. Nationella lagar, andra författningar och åtgärder ska inte vara mindre effektiva än glo- bala regler och normer när det gäller att förhindra, begränsa och kontrollera sådan förorening (artikel 210).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Londonprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Både Londonkonventionen och Londonprotokollet innehåller reg- ler för att förhindra, begränsa och kontrollera förorening av den marina miljön genom dumpning i enlighet med vad som krävs i artikel 210 i havsrättskonventionen. Londonkonventionen är en glo- bal dumpningskonvention som trädde i kraft 1975. Syftet med kon- ventionen är att begränsa havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material. För att ytterligare skydda och bevara den marina miljön omarbetades konventionen 1996 till Londonproto- kollet. Protokollet ersätter konventionen för de avtalsparter som ansluter sig till protokollet och trädde i kraft 2006. För närvarande har protokollet 53 parter varav Sverige är en. EU är inte part till Londonprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Utgångspunkten för protokollet är att all dumpning av varje form av avfall eller ämne är förbjuden på internationellt vatten och i par- ternas territorialhav. Protokollet förbjuder även all förbränning av avfall och andra ämnen på internationellt vatten och i parternas territorialhav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Av Londonprotokollet framgår bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;dumpning &lt;/SPAN&gt;avses bl.a. förvaring av avfall i havsbottnen och dess underlag från fartyg, luftfartyg, plattformar eller andra arti- ficiella konstruktioner till havs (artikel 1.4.1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;hav &lt;/SPAN&gt;avses alla marina vatten utom staternas inre vatten, samt havsbotten och dess underlag; under havsbotten liggande för- varingsutrymmen som endast är åtkomliga från land omfattas inte (artikel 1.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;avfall eller annat material &lt;/SPAN&gt;avses material och substanser av alla slag, former eller beskrivningar (artikel 1.8).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;förorening &lt;/SPAN&gt;avses direkt eller indirekt införande av avfall eller annat material i havet genom mänsklig verksamhet som leder till eller sannolikt leder till skadliga effekter, t.ex. skada på levande resurser och marina ekosystem, fara för människors hälsa, hinder för verksamhet till havs, däribland fiske och annat välgrundat nyttjande av havet, försämring av havsvattnets nyttjandekvalitet och minskning av användningsmöjligheterna (artikel 1.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Avtalsparterna ska förbjuda dumpning av avfall eller annat mate- rial med undantag av de som är angivna i bilaga 1. Dumpning av avfall eller annat material som uppräknats i bilagan kräver särskilt tillstånd (artikel 4.1.1 och 4.1.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Avtalsparterna ska inte tillåta export av avfall eller annat material till andra länder för dumpning eller förbränning till havs (artikel 6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;I protokollsbilaga 1 räknas det avfall och annat material upp som kan komma i fråga för dumpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I protokollsbilaga 2 finns ett förfarande som ska tillämpas i de fall det blir aktuellt med dumpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Tillägg till Londonprotokollet 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;För att göra det möjligt att geologiskt lagra koldioxid under havs- botten gjordes ett tillägg till bilaga 1 till Londonprotokollet 2006. Bland annat lades koldioxidströmmar från koldioxidavskiljning för lagring till i uppräkningen av avfall som kan komma i fråga för dump- ning i bilaga 1 (en ny paragraf 1.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Förutsättningar för att dumpning av koldioxidströmmar ska tillåtas är dock att dumpningen sker i en geologisk formation under havsbotten och att koldioxidströmmen till övervägande del består av koldioxid, men koldioxidströmmen får innehålla spår av andra ämnen som kommer från källan och från avskiljningen och lagringspro- cessen. Inget avfall eller annat material får blandas med koldioxiden i syfte att göra sig av med det avfallet eller materialet (paragra- ferna 4.1, 4.2 och 4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Tillägget har trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Tillägg till Londonprotokollet 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;Londonprotokollet ändrades 2009 så att transport av koldioxid för lagring i annan stat undantas från exportförbudet i artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För att undantag ska kunna göras krävs dock att ett särskilt avtal om export har ingåtts mellan de berörda parterna. Ett sådant avtal ska innehålla bekräftelse på och fördelning av ansvaret för tillstånds- givningen mellan den exporterande staten och den mottagande sta- ten. För export till en stat som inte är part till protokollet ska avtalet som ett minimum innehålla bestämmelser motsvarande dem som finns i Londonprotokollet, inklusive de bestämmelser i protokolls- bilaga 2 som rör tillstånd och tillståndsvillkor för att säkerställa att avtalet inte avviker från de skyldigheter att skydda och bevara den marina miljön som gäller för protokollsparterna. En part som ingår ett avtal om export av avfall ska anmäla detta till IMO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Tillägget har ännu inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Ändringar i Londonprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;För de avtalsparter som har accepterat en ändring i protokollet träder den i kraft den sextionde dagen efter den dag när två tredje- delar av avtalsparterna har deponerat ett antagandeinstrument för ändringen hos IMO. Därefter träder ändringen i kraft för övriga avtalsparter den sextionde dagen efter den dag när ifrågavarande avtalspart har deponerat ett antagandeinstrument för ändringen (artikel 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;När det gäller ändringar i bilagorna till protokollet träder de i kraft omedelbart efter att parten har informerat IMO om sitt godkän- nande av ändringen eller 100 dagar efter dagen för ändringarnas an- tagande vid ett partsmöte om detta är den tidpunkt som inträffar senare (artikel 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft37"&gt;Resolution om en provisorisk tillämpning av 2009 års ändring av artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft42"&gt;Londonprotokollets 14:e partsmöte beslutade på mötet den &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; okto- ber 2019 att anta en resolution om att tillåta en provisorisk tillämp- ning av det undantag från exportförbudet i artikel 6 för lagring av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;koldioxid i annan stat som beslutades 2009. Den provisoriska tillämp- ningen ska endast gälla fram till dess ändringen av artikel 6 träder i kraft. Den part som vill tillämpa ändringen provisoriskt måste deponera en avsiktsdeklaration om provisorisk tillämpning av ändringen samt det exportavtal som krävs enligt tillägget från 2009 hos IMO. Den pro- visoriska tillämpningen kommer endast att gälla bland de parter som har deponerat avsiktsdeklarationer och tillhörande exportavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Helsingforskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Helsingforskonventionen är en regional miljökonvention för Öster- sjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela av- rinningsområdet, och parter är Sverige, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Ryska Federationen och EU. Den ursprungliga konventionen trädde i kraft 1980 och ändrades 1992. Ändringen trädde i kraft 2000 för alla parter. Syftet med kon- ventionen är att minska den förorening av Östersjöområdet som orsakas av utsläpp via floder, flodmynningar, utlopp och rörledningar, dumpning och sjöfartsverksamhet samt via luftburna föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Av konventionen framgår bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;förorening från landbaserade källor &lt;SPAN class="ft11"&gt;avses förorening av havet från alla utsläpp på land genom punktkällor eller diffusa källor som når havet genom vattendrag, från luften eller direkt från kusten. Här ingår förorening till följd av avsiktlig kvittblivning under havsbottnen med tillträde från land via tunnel, rörledning eller på annat sätt (artikel 2.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;dumpning &lt;/SPAN&gt;avses varje avsiktlig kvittblivning i havet eller på havsbottnen av avfall eller andra ämnen från fartyg, andra kon- struktioner till havs eller luftfartyg (artikel 2.4. (a)(i)).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;De fördragsslutande parterna ska med all kraft sträva efter att säkerställa att genomförandet av konventionen inte orsakar gräns- överskridande förorening i områden utanför Östersjöområdet. Dessutom får inte åtgärderna leda till vare sig en oacceptabel belastning på luftkvaliteten och atmosfären eller på vatten, mark och grundvatten, till oacceptabel skadlig eller ökande kvittbliv- ning av avfall eller till ökade risker för människors hälsa (arti- kel 3.6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="p513dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34513x1.jpg/" id="p513img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Konventionen avser skyddet av Östersjöområdets marina miljö, vilken omfattar vattenpelaren och havsbottnen, inklusive de levande tillgångarna och den marina faunan och floran i övrigt (artikel 4.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Parterna ska, med några få undantag, förbjuda dumpning i Öster- sjöområdet (artikel 11.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Parterna ska vidta alla åtgärder för att förhindra sådan förorening av Östersjöområdets marina miljö som orsakas av undersökning av eller utvinning från sin del av havsbottnen och dess underlag eller av annan därmed sammanhängande verksamhet och ska säkerställa att tillräcklig beredskap upprätthålls för omedelbara insatser för att motverka effekterna av föroreningsolyckor orsa- kade av sådan verksamhet (artikel 12.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bestämmelserna i konventionen ska inte påverka de fördrags- slutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt befintliga och framtida fördrag som främjar och utvecklar havsrättens all- männa principer på vilka konventionen vilar och i synnerhet be- stämmelser angående förhindrande av förorening av den marina miljön (artikel 29).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Ett av Helsingforskonventionens syften är att minska föroreningen av Östersjön genom dumpning. Enligt den svenska versionen får dumpning inte ske ”i havet eller på havsbottnen”. En jämförelse kan göras med den engelska versionen ”&lt;SPAN class="ft45"&gt;at sea or into the seabed&lt;/SPAN&gt;”, den tyska ”&lt;SPAN class="ft45"&gt;auf See oder in den Meeresgrund&lt;/SPAN&gt;”, den franska ”&lt;SPAN class="ft45"&gt;dans la mer ou dans le fond de la mer&lt;/SPAN&gt;”, och den danska ”&lt;SPAN class="ft45"&gt;i havet eller i havbunden&lt;/SPAN&gt;”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Syftet med att lagra koldioxid geologiskt är att avsiktligt göra sig av med koldioxiden genom att lägga den i djupa formationer i berg- grunden under havsbottnen. Den svenska versionen av konventio- nen skiljer sig dock från övriga språk då det på svenska är förbjudet att dumpa avfall i havet eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;på &lt;/SPAN&gt;havsbottnen och enligt övriga angivna språk förbjudet med dumpning i havet eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;i &lt;/SPAN&gt;havsbottnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Konventionen innehåller inget sådant undantag för geologisk lag- ring av koldioxid som har införts i Londonprotokollet&lt;SPAN class="ft110"&gt;159&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Paragraf 1.8 i protokollsbilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="p514dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34514x1.jpg/" id="p514img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Osparkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Osparkonventionen är en regional konvention för Nordostatlanten, vilken täcker Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Målet med konventionen är att begränsa havsföroreningar från såväl landbase- rade källor som fartyg och luftfartyg samt vidta andra nödvändiga åtgärder för att skydda den marina miljön i Nordostatlanten. Kon- ventionen trädde i kraft 1998. Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och EU är parter till kon- ventionen. Konventionens verkställande organ, Osparkommissionen, får anta ändringar av konventionen och dess bilagor och tillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Osparkommissionen antog 2007 ändringar av bilaga II till kon- ventionen om förhindrande och eliminering av förorening genom dumpning eller förbränning samt av bilaga III till konventionen om förhindrande och eliminering av förorening från havsbaserade källor. Bestämmelserna överensstämmer med dem som gjorts i bilaga 1 till Londonprotokollet och har trätt i kraft för Sverige och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;De förutsättningar för dumpning av koldioxidströmmar som anges i bilaga 1 till Londonprotokollet samt bilagorna II och III till Osparkonventionen överensstämmer med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ytterligare två beslut om geologisk lagring av koldioxid har an- tagits under Osparkonventionen. Beslut 2007/1 innehåller ett för- bud mot lagring av koldioxid i vattenpelaren eller på havsbotten, och beslut 2007/2 innehåller bestämmelser om vad ett tillstånd till geo- logisk lagring av koldioxid ska innehålla samt bestämmelser om rapportering till Osparkommissionen. Relevanta bestämmelser är införda i svensk rätt.&lt;SPAN class="ft110"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Konventionen om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD) är en global konven- tion om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;På det tionde partsmötet i Nagoya (COP10) 2010 fattades ett beslut om ett moratorium om &lt;SPAN class="ft45"&gt;geoengineering &lt;/SPAN&gt;med följande inne- börd.&lt;SPAN class="ft105"&gt;161 &lt;/SPAN&gt;I avsaknad av en transparent global kontrollmekanism för geoengineering ska man, i enlighet med försiktighetsprincipen, säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;22 kap. 1 b och 25 d §§ miljöbalken och 81 § förordningen om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;UNEP/CBD/COP/DEC/X/33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="p515dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34515x1.jpg/" id="p515img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td327"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;ställa att inga klimatrelaterade &lt;NOBR&gt;geoengineering-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; som kan påverka biologisk mångfald äger rum tills det finns tillräckligt med vetenskaplig bas som rättfärdigar sådana aktiviteter tillsammans med att lämpliga riskbedömningar görs för miljön, biologisk mångfald och kopplade sociala, ekonomiska och kulturella effekter. Undan- taget är småskaliga forskningsstudier som kan genomföras under kontrollerade förhållanden. Moratoriet gäller dock inte koldioxid- infångning och lagring från fossila bränslen om koldioxiden fångas in innan den når atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;CBD har inte beslutat om någon definition av geoengineering. Den operationella definitionen som används är att all teknologi som avsiktligt reducerar solinstrålning eller ökar kolsekvensering från atmosfären i stor skala (med undantag från CCS från fossila bränslen om koldioxiden fångas in innan den når atmosfären) som kan på- verka biologisk mångfald borde beaktas som geoengineering tills en mer precis definition kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;CBD beslutade på sitt elfte partsmöte (COP11) 2012 att fort- satta diskussioner skulle föras om definitionen av geoengineering. Partsmötet noterade även att klimatrelaterad geoengineering kan vara avsiktlig inblandning i miljön i syfte att bekämpa antropogena klimatförändringar och dess effekter, med undantag av koldioxid- infångning och lagring från källor för fossila bränslen innan koldi- oxiden släpps ut till atmosfären samt skogsrelaterade aktiviteter.&lt;SPAN class="ft102"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Partsmötet 2016 (COP13) bekräftade moratoriet från COP10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Esbokonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Esbokonventionen är en miljöskyddskonvention för Europa, Kanada och USA om samarbete för att förebygga gränsöverskridande miljö- effekter. Konventionen trädde i kraft 1997 och har ratificerats av Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om en verksamhet eller åtgärd som anges i bilaga 1 till konven- tionen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av verk- samheten eller åtgärden begär det, ska den myndighet som reger- ingen bestämmer informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;UNEP/CBD/COP/DEC/XI/20, 5 December 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="p516dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34516x1.jpg/" id="p516img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Brister och hinder i lagstiftningen för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;typ av beslut som kan komma att fattas samt ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen. Om det andra landet vill delta i miljöbedömningen ska myndigheten ge det andra landet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om miljö- konsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan (arti- kel 2 och 3).&lt;SPAN class="ft110"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Anläggningar för avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid finns inte angivna i bilaga 1, men väl rörledningar för olja och gas med stor diameter, anläggningar för omhändertagande av giftigt och farligt avfall genom förbränning, kemisk behandling eller deponering samt stora lager för olja samt petrokemiska och kemiska produkter.&lt;SPAN class="ft110"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jfr 6 kap. 33 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bilaga 1 till Esbokonventionen, punkterna 8, 10 och 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;P class="p969 ft104"&gt;DEL IV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft262"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="p519dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34519x1.jpg/" id="p519img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p971 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Förslag till fortsatta insatser för att förvärva enheter från verifierade utsläppsminskningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft37"&gt;Inriktning på de internationella insatserna mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Regeringen bör inrätta ett program för att genomföra insatser för internationella utsläppsbegränsningar under Parisavtalets artikel 6 under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet,&lt;/NOBR&gt; med Energimyndigheten som an- svarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Programmet bör ges en omfattning som gör att det minst kan resultera i 20 miljoner enheter från utsläppbegränsningsåtgärder som genomförts i andra länder. För att åstadkomma ett sådant resultat kan en budget motsvarande i genomsnitt 400 miljoner kronor per år behöva avsättas under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;Programmet föreslås bidra till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;andelen klimatfinansiering av åtgärder för utsläppsminskningar ökar, blir resultatbaserad samt i högre grad även omfattar medel- inkomstländer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;målen för de kompletterande åtgärderna uppnås (se förslaget till strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;De insatser som Sverige genomför i det föreslagna program- met behöver ge incitament till ambitionsnivåhöjningar i linje med Parisavtalets temperaturmål, ha hög miljöintegritet och bidra till hållbar utveckling i värdländerna så som föreskrivs i artikel 6.1 i Parisavtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft21"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="p520dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34520x1.jpg/" id="p520img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p974 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Insatserna kan bidra till höjningar av ambitionsnivån i värd- länderna om de ges följande inriktningar:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Insatserna bidrar till att värdlandets klimatplan blir ambitiösare. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sådana effekter kan uppnås genom att finansieringen knyts till en strikt utsläppsprognos, ytterligare styrmedel införs, subven- tioner av aktiviteter som leder till växthusgasutsläpp tas bort och genom att värdlandets klimatplan blir mer heltäckande vid nästa revidering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;Insatserna riktas mot områden som är särskilt viktiga för en omställning mot ambitiösa temperaturmål&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Det kan exempelvis handla om systemstödjande insatser inom eltillförselsektorn och insatser inom användarsektorerna transporter, byggnader och industrin i medelinkomstländer med relativt stora och växande utsläpp. Insatser i låginkomstländer är också angelägna vid en snabb omställning i linje med temperaturmålen, främst i form av åtgärder för ökat kolupptag med hög permanens och med flera samtidiga mervärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Ambitionen bör vara att åstadkomma effekt inom så många som möjligt av ovan nämnda områden på samma gång. Inriktningen bör samtidigt vara att eftersträva största möjliga kostnadseffek- tivitet i de avtal som sluts, med den ovan beskrivna ambitions- höjande inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Värdländerna för insatserna förutsätts justera sin utsläppsredo- visning så att ingen dubbelräkning av utsläppsminskningar sker. Justeringen behöver göras oavsett om Sverige senare använder de förvärvade enheterna som en del av landets klimatfinansiering eller som en del av de kompletterande åtgärderna i klimatram- verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Inriktningen på de fortsatta insatserna för att genomföra utsläppsbegränsningar i andra länder behöver bli mer synlig. Inriktningen kan även i fortsättningen förmedlas till Energi- myndigheten, som ansvarig myndighet på området, via instruk- tion och regleringsbrev, men den behöver också ges en tydlig plats i skrivelser och propositioner som lämnas till riksdagen, exempelvis i den nationella klimathandlingsplanen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="p521dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34521x1.jpg/" id="p521img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p713 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sida bör tillsam- mans få i uppdrag att ge förslag på hur insatserna inom klimat- finansiering genom utsläppsminskningar och internationella insatser för kompletterande åtgärder bäst samordnas, bl.a. mot bakgrund av utredningens förslag till nytt program för inter- nationella insatser. Energimyndigheten bör ges i uppdrag att hålla samman uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft45"&gt;Inriktning på de internationella insatserna mot nettonollutsläpp 2045 och nettonegativa utsläpp därefter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;De internationella insatserna för att bidra till ytterligare utsläpps- begränsningar behöver fortsätta även efter 2030. Insatserna för ytterligare utsläppsminskningar är centrala, samtidigt som insatserna för att åstadkomma negativa utsläpp successivt be- höver öka i omfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Vid en global ambitionsnivåhöjning i linje med vad Parisavtalets temperaturmål kräver, dvs. den utveckling som det svenska klimatramverket förutsätter, behöver de långsiktiga insatserna för utsläppsbegränsningar i andra länder för att klimatmålet om nettonollutsläpp 2045 ska uppnås, huvudsakligen riktas mot åtgärder för negativa utsläpp med hög permanens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Fortsatta insatser för utsläppsminskningar i andra länder, vid sidan av åtgärder för negativa utsläpp, bör främst föras till om- rådet resultatbaserad klimatfinansiering och inte räknas som kompletterande åtgärder i det svenska klimatramverket när Sverige ska uppnå nettonollutsläpp och nettonegativa utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Genom att rikta de internationella insatserna under artikel 6 i Parisavtalet på det sätt som föreslås ovan kan de bidra till ut- vecklingen av ett robust regelverk med hög miljöintegritet som även bidrar till en kollektiv ambitionshöjning. Med en sådan inriktning kan Sverige på ett trovärdigt sätt driva på i förhand- lingarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="p522dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34522x1.jpg/" id="p522img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Om insatserna i stället inriktas mot lågkostnadsåtgärder med begränsadpotential för minskning och systemomställning glo- balt, utan att ta hänsyn till samspelet med värdländernas egna mål och möjliga ambitionshöjningar, riskerar resultaten att bli betydligt mer begränsade. Inriktningen fungerar inte heller som ett föredöme för andra länder att ta efter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Genom att inrikta förvärven på längre sikt mot åtgärder för ökat upptag och negativa utsläpp med hög permanens bidrar Sverige till nettonollutsläpp och nettonegativa utsläpp även sett från ett globalt utsläppsperspektiv, och det nationella nettonoll- målet nås på ett sätt som även andra länder kan tillämpa för att nå de globala klimatmålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kostnaderna för enheter från utsläppsminskningar i andra län- der som förvärvas på sätt som här föreslås antas i inledningen hamna på nivåer som är något högre jämfört med vad enheter från framför allt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; kostade som mest under den första Kyotoperioden. Vid en global ambitionsnivåhöjning an- tas priserna stiga till betydligt högre nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;Förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Klimatavtalet från Paris (Parisavtalets) regler för handel med resultat från utsläppsbegränsningar mellan länder är ännu inte färdigförhand- lade och det kommer dröja innan formerna för sådan handel utveck- lats i sina detaljer. Parisavtalet innebär en stor förändring jämfört med situationen under Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ram- konvention om klimatförändringar, i och med att alla parter nu har antagit egna klimatplaner som ska spegla landets eller regionens bi- drag till uppfyllelsen av Parisavtalets mål. De nationella bidragen är i nuläget otillräckliga och avtalet förutsätter att de successivt ska skär- pas. Avståndet till de utsläppsnivåer som globala 2- och framför allt &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; kräver är mycket stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; början bedöms efterfrågan på enheter från ut- släppsbegränsningar i andra länder under Parisavtalet sammantaget bli relativt begränsad, med få uttalade köparländer och värdländer. Det internationella flyget bedöms komma att stå för den största&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;efterfrågan på enheter och kan därmed också komma att bli prissät- tande på marknaden, åtminstone i inledningen. Priserna bedöms bli relativt låga inledningsvis men ändå högre än när de var som högst under Kyotoavtalets första åtagandeperiod. Situationen kan föränd- ras om exempelvis &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; gemensamt skulle välja att även in- kludera internationella utsläppsbegränsningar som en delmängd av en skärpning av EU:s gemensamma klimatplan till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Vid sidan av Parisavtalet är det även i princip möjligt att genomföra verifierade utsläppsminskningar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 16), men sådana insatser kan inte bidra till samma utveckling av resultatbase- rad klimatfinansiering, ambitionsnivåhöjning och kapacitetsökning under Parisavtalet som den inriktning som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;De fortsatta insatserna och inriktningen på området kommer fort- löpande behöva stämmas av mot den fortsatta utvecklingen inom EU kopplat till dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Förslag till inriktning på insatserna mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft176"&gt;Ett nytt program för internationella insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft11"&gt;År 2002 initierade den dåvarande svenska regeringen ett program för internationella insatser inom ramen för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, och Energimyndigheten tilldelades ansvaret för genom- förandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Programmet har över tid syftat till att bidra till att mekanismerna för utsläppshandel och klimatfinansiering utvecklas internationellt, samtidigt som uppdraget också haft som mål att genomföra inter- nationella klimatinvesteringar. Genom propositionen &lt;SPAN class="ft62"&gt;En samman- hållen klimat- och energipolitik – Klimat &lt;/SPAN&gt;(prop. 2008/09:162) om ett nationellt klimatmål till 2020 fick programmet i uppgift att förvärva en relativt stor mängd enheter från flexibla mekanismer – ett förvärv som genomförts under den senaste tioårsperioden. Enheterna har successivt annullerats, och i efterhand delvis redovisats som s.k. resultatbaserad klimatfinansiering av utsläppsminskningar, som en del av Sveriges åtagande om klimatfinansiering under klimatkonven- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Energimyndigheten har efter klimatmötet i Paris även haft i upp- drag att bidra till det inledande arbetet i utvecklingen av samarbets- formerna under artikel 6 i Parisavtalet – insatser som framgent ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering eller bidra till att nå klimatmålen i det svenska klimatpolitiska ramverket, jämte andra kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Utredningens förslag om att ge Energimyndigheten i uppdrag att ansvara för genomförandet av ett nytt program för genomförande under &lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; följer den tidigare utvecklingen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En skillnad jämfört med tidigare programperioder är att syftet att även bidra till resultatbaserad klimatfinansiering lyfts upp och prio- riteras redan inför programmets genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Som redogörs för i kapitel 14 är Sverige redan en internationellt sett omfattande finansiär av klimatåtgärder i låginkomstländer, främst via svenska biståndssamarbeten. Inriktningen är främst riktad mot an- passningsåtgärder. Insatserna genomförs av Sida och Utrikesdeparte- mentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Sveriges nuvarande åtagande om klimatfinansiering uppgår sam- manlagt till cirka 6 miljarder kronor per år från och med 2020. Detta åtagande kan komma att öka i omfattning mot &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; mitt, om inte tidigare. En mindre del av dessa insatser beräknas gå till åtgärder som sänker utsläppen, främst som en sidoeffekt. En större del går till åtgärder för klimatanpassning – även det som en sidoeffekt av bistånds- projekt med flera samtidiga nyttor. Andelen resultatbaserad klimat- finansiering där utsläppseffekten per insatt krona beräknas är låg. De flesta av projekten genomförs i gruppen minst utvecklade länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft42"&gt;Om Sverige framgent, som en del av landets klimatfinansiering, även väljer att bidra till program för utsläppsbegränsningar i medel- inkomstländer med relativt höga och växande utsläpp har Sverige möjlighet att bidra till större spridningseffekter av åtgärder i regioner där det globalt sett är särskilt angeläget att den nuvarande utsläpps- trenden snabbt viker nedåt. Genom att insatserna, som utredningen föreslår, dessutom knyts till Parisavtalets artikel 6 om samverkan om åtgärder mellan länder, kommer även klimateffekterna av åtgärderna kunna beräknas baserat på internationellt överenskomna principer. Förutsättningarna för att uppnå en större effekt per insatt krona ökar därmed jämfört med om åtgärderna skulle finansieras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft176"&gt;Omfattning och genomförande till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enligt utredningens förslag till strategi för de kompletterande åtgär- derna behöver de internationella insatserna bidra med enheter från genomförda utsläppsbegränsningar &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som gör att de kompletterande åtgärderna sammantaget bidrar till ett succes- sivt ökande bidrag till globala utsläppsminskningar (se utredningens förslag till strategi i inledningen av detta betänkande). Den samman- lagda volymen på 20 miljoner enheter från utsläppsbegränsningar internationellt, som utredningen föreslår, skulle i princip kunna täcka upp för en situation där övriga kompletterande åtgärder inte ger några bidrag alls till och med 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Om övriga kompletterande åtgärder i form av avskiljning, trans- port och lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; och åtgärder inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft117"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF) där- emot genomförs på det sätt som utredningen föreslår och stegvis leder fram till de effekter som bedömts till 2030, behöver inte de internationella insatserna bidra lika mycket till den totala volymen kompletterande åtgärder. Dessa insatser kan då i stället räknas som resultatbaserad klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;Utredningen konstaterar i sitt förslag till strategi att genomföran- det och omfattningen av de kompletterande åtgärderna inte enbart bör knytas till enskilda punktmål 2030, 2040 och 2045. Riksdagens beslut om klimatramverket sätter enbart en nedre gräns genom vill- koren för hur stor mängd kompletterande åtgärder som får användas för måluppfyllelse de enskilda målåren, men inte någon övre gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningen bedömer att de kompletterande åtgärderna behöver byggas upp i volym successivt över tid och även kunna ge bidrag under perioderna mellan målåren, för att de ska leda till en likvärdig utsläppseffekt för det globala klimatet som successiva utsläppsminsk- ningar i landet gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Det sistnämnda är av särskild betydelse om förvärv av verifierade utsläppsminskningar i andra länder ska fungera som en komplette- rande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;I kapitel 15 redovisar utredningen några exempel på redan ut- vecklade förvärvsstrategier för internationella åtgärder som har en sådan utformning. Schweiz har exempelvis satt upp mål för hur stora volymer enheter från utsläppsminskningar i andra länder som i genom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;snitt behöver förvärvas per år under den tidsperiod som andra utsläpp ska kompenseras, dvs. &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Även Japan har en liknande in- riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;För Sveriges del har utredningen antagit att det handlar om att de kompletterande åtgärderna &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; sammanlagt behöver uppgå till minst 20 miljoner koldioxidekvivalenter, om den successiva ökningen antas ske linjärt till nivån 3,7 miljoner ton 2030 och nivån 2020 sätts till noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Genom att programmet för internationella insatser redan från början föreslås att även tilldelas syftet att det ska bidra till att andelen klimatfinansiering genom åtgärder för utsläppsminskningar ökar och blir mer resultatbaserad, förstärks motiven för att programmet ges en något större omfattning, oberoende av utfallet när det gäller övriga kompletterande åtgärder. Ytterligare ett motiv för att programmet ges lite större omfattning och kontinuitet över tid är att det skapar bättre förutsättningar för att den ambitionshöjande inriktning som utredningen föreslår ska bli lyckosam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Praktiska skäl talar samtidigt för att en viss flexibilitet behövs i genomförandet mellan enskilda år. För detta talar också att det ändå är den sammanlagda (ackumulerade) minskningen över hela tids- perioden som är den centrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Eftersom regelboken under Parisavavtalet inte är på plats ännu, och det nu råder osäkerheter bland både värdländer och köparländer om genomförandet, kommer Sverige behöva avvakta något och genomföra kommande förvärv i lite större volymer några år in på &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att Sverige ska kunna använda de förvärvade enheterna som kompletterande åtgärder förutsätts värdländerna för insatserna behöva genomföra en s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;corresponding adjustment&lt;/SPAN&gt;, dvs. en justering som medför att ingen dubbelräkning av utsläppsminskningar sker i förhål- lande till ländernas klimatplaner, oavsett om Sverige senare använder de förvärvade enheterna som en del av landets klimatfinansiering eller som en del av de kompletterande åtgärderna i klimatramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Tillämpningen av regelboken för hur justeringar ska göras vid överföring av utsläppsbegränsningsresultat behöver även bli tydlig för en köpare som inte har en egen nationell klimatplan under Paris- avtalet, eftersom Sverige inte har en egen nationell klimatplan utan ingår i EU:s gemensamma klimatplan under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="p527dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34527x1.jpg/" id="p527img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Genom att avvakta något, av ovanstående skäl, kan även den in- riktning som utredningen föreslår för att insatserna ska kunna bidra till en ambitionsnivåhöjning också hinna konkretiseras ytterligare i samarbeten med aktuella värdländer och andra köpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Den föreslagna budgeten för programmet har beräknats utifrån antagandet att enheterna från utsläppsbegränsningar i genomsnitt kostar 200 kronor per ton koldioxidekvivalenter under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Denna prisuppskattning är dock mycket osäker (se kapitel 20); om priserna skulle bli högre kommer budgeten inte räcka lika långt. Ut- fallet förutsätts fortlöpande följas upp och särskilt analyseras i sam- band med de kontrollstationer som utredningen föreslår ska genom- föras vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft176"&gt;En högre ambitionsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enligt artikel 6.1 i Parisavtalet kan parterna under avtalet samarbeta på frivillig väg för att genomföra sina nationella klimatplaner. Sam- arbetet kan på så vis möjliggöra en högre ambitionsnivå både i utsläpps- begränsningar&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och i anpassningsåtgärder&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Samarbetet ska också främja en hållbar utveckling och miljöintegritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Energimyndighetens internationella insatser kopplade till artikel 6 ska enligt den nu gällande nationella inriktningen (se kapitel 14) bidra till en ökad ambition för att nå Parisavtalets långsiktiga temperatur- mål om att hålla den globala temperaturökningen till väl under 2 °C och att göra ansträngningar för att begränsa ökningen till 1,5 °C. Insatserna ska kunna bidra till en resultatbaserad klimatfinansiering eller bidra till att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket, jämte andra kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Enligt Energimyndighetens regleringsbrev ska insatserna fram- för allt ske på sektorsnivå samt i första hand riktas mot medelinkomst- länder och mot energirelaterade utsläpp, dvs. utsläpp kopplade både till energitillförsel och till energiefterfrågan i samhällets alla sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningen finner inte någon anledning att frångå andemeningen i denna ambition och den inriktning som redan gäller i utredningens förslag till fortsatta insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Artikel 6.2, 6.4 och 6.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 6.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="p528dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34528x1.jpg/" id="p528img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Utredningen finner däremot anledning att genom några utvalda exempel konkretisera vad inriktningen skulle kunna innebära i sak. Det kan även finnas skäl att vidga de möjliga insatsområdena fram- över till några ytterligare områden, utöver de sektorsinsatser kopp- lade till energisektorn i medelinkomstländer som nu pekats ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Övergripande kan konstateras att samarbetena under artikel 6 be- höver öka betydligt i omfattning globalt sett och även behöver sam- spela väl med klimatfinansiering och med andra investeringar, främst de som görs inom den privata sektorn, för att kunna utvecklas så att de får någon betydelse i förhållande till de stora behoven av ökade utsläppsminskningar som Parisavtalets temperaturmål kräver. För att samarbetena ska ge mereffekter, och därmed kunna bidra till ambitions- nivåhöjningar utöver de konkreta utsläppsminskningar de resulterar i, behöver de dessutom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utformas med hänsyn till ländernas egna mål och styrmedel i de nationella klimatplanerna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft263"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och ge incitament till ytterligare ambi- tionsnivåhöjningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inriktas mot åtgärdsområden och lågutsläppstekniker som kan skalas upp och ha relativt stor betydelse för den globala omställ- ningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;inriktas mot länder och regioner i vilka dessa uppskalningspoten- tialer bedöms finnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft8"&gt;Klimatbidragen av insatserna riskerar att bli betydligt mer begränsade om samarbetena i stället enbart inriktas mot särskilt billiga åtgärder med låga barriärer för genomförande, med låg sammanlagd potential för minskning och systemomställning och med liten hänsyn till sam- spelet med värdländernas egna mål och möjliga ambitionshöjningar. Med en sådan inriktning är risken dessutom större att de åtgärder som genomförs inte visar sig vara additionella i förhållande till värd- landets egen klimatplan eller att de bidrar till att minska värdlandets egna möjligheter till att ytterligare höja sin ambitionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kallas &lt;/SPAN&gt;nationally determined contributions &lt;SPAN class="ft55"&gt;(NDC:s) under Parisavtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p985 ft264"&gt;Värdlandets nationella klimatplan behöver vara tillräckligt ambitiös och krediteringen ske i förhållande till en strikt utsläppsprognos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;En viktig generell utgångspunkt för genomförande av svenska arti- kel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; bör vara att värdlandets nationella bidrag i den egna klimatplanen kan bedömas vara tillräckligt ambitiöst i relation till en utveckling med dagens beslutade styrmedel. Värdlandets klimatplan bör alltså inte innehålla s.k. hetluft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Nivåerna för en framtida kreditering av utsläppsbegränsnings- resultatet bör sättas konservativt. I stället för att värdlandet ombeds att ändra det egna referensscenariot i sin klimatplan tas ett separat mer strikt referensscenario fram så att en kreditering ställer krav på ytterligare utsläppsbegränsning av den egna ansträngningen från värd- landet, jämfört med bidraget till utsläppsbegränsningar enligt landets egen klimatplan. Graden av ytterligare ansträngning behöver avgöras från fall till fall med hänsyn till ambitionsnivån i respektive nationella klimatplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft176"&gt;Insatserna bör kunna bidra till att värdländernas klimatplaner utvidgas och blir ambitiösare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Ett flertal länder har lagt fram nationella klimatplaner som inte är heltäckande, dvs. det finns sektorer som inte täcks av målformuler- ingar om utsläppsbegränsningar under Parisavtalet. Genomförande av artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; i sektorer som inte täcks av nationella mål skulle kunna bidra till en ambitionshöjning om de utformas så att de bidrar med incitament till ytterligare bidrag även från värdlandet. Det har t.ex. föreslagits att en sådan insats kan förenas med en överenskom- melse om att de aktuella utsläppskällorna ska inkluderas i värdlan- dets mål när den nationella klimatplanen ska skärpas. På så vis kan den nationella klimatplanen snabbare få större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft176"&gt;Insatserna kan knytas till att värdlandet inför egna styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; kan också kopplas till att värdlandet inför eller för- ändrar olika styrmedel. Det kan exempelvis handla om att ta bort subventioner på användningen av fossila bränslen, införa koldioxid-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;prissättning eller begränsa utsläppen från de aktuella utsläppskällorna via lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft176"&gt;Insatserna bör inriktas mot områden som är särskilt viktiga för en omställning mot ambitiösa temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft42"&gt;När artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; utvecklas är det viktigt att beakta att det hand- lar om ett samarbete mellan flera parter och att utformningen inte får riskera att minska värdländers egen kapacitet och vilja till egna ambitionshöjningar. Åtgärdsalternativ som karaktäriseras av låga åt- gärdskostnader, låga barriärer för genomförande och därmed en hög grad av kommersiell mognad bör därför inte i första hand ges stöd genom svenska artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser,&lt;/NOBR&gt; eftersom sådana åtgärder behöver finnas tillgängliga för värdländers bidrag till utsläppsbegränsningar genom egna ansträngningar i nuvarande och kommande klimatplaner. Svenska artikel &lt;NOBR&gt;6-stöd&lt;/NOBR&gt; bör i stället inriktas mot åtgärdsalternativ som genom successiva ambitionshöjningar senare kan ingå i värdländers egna bidrag när de nationella klimatplanerna skärps. Artikel &lt;NOBR&gt;6-insat-&lt;/NOBR&gt; ser kan på så sätt bidra med kapacitetsuppbyggnad i värdländer och skapa förutsättningar för en accelererad ambitionshöjning. Med den här typen av inriktning ökar också tillförlitligheten när det gäller åt- gärdernas miljöintegritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft11"&gt;De additionella insatserna skulle konkret kunna inriktas mot följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Att påskynda omställningen i eltillförselsektorn, inte minst genom åtgärder kopplade till nätinfrastruktur, energilager och genom att styra efterfrågan mer flexibelt sätt. Sådana åtgärder kan bidra till att det går att integrera en högre andel förnybar elproduktion av variabel natur än vad som annars hade varit möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Insatser som bidrar till en tidigare och snabbare omställning till lågutsläppstekniker som både effektiviserar energianvändningen och fasar ut användningen av fossil energi, exempelvis genom en ökad elektrifiering, inom industri, transporter och byggnader har en stor betydelse för möjligheterna klara temperaturmål som är ambitiösare än ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-gradersmål.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p990 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Energirelaterade utsläpp i medelinkomstländer med stora och ökande utsläpp av växthusgaser har särskilt stor betydelse och bör prioriteras för ovan nämnda områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Insatser i låginkomstländer är också angelägna och bör stödja dessa länders strävan att utvecklas till lågutsläppsekonomier &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;low-carbon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; economies&lt;/SPAN&gt;), inom ramen för en utveckling som är förenlig med FN:s hållbarhetsmål. Utvecklingen har dock inte så stor betydelse för de globala utsläppens utveckling, framför allt inte på kortare sikt (se avsnitt 15.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;I de minst utvecklade länderna kan åtgärder som bidrar till ett ökat upptag av koldioxid vara mer betydelsefulla även för en snabb om- ställning mot ambitiösa globala temperaturmål, förutsatt att åtgär- derna kan bedömas ha en hög permanens och kan bidra till flera samtidiga mervärden, och det redan i tidsperspektivet mot 2030 (se avsnitt 15.3.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Insatser för utveckling och kommersialisering av viktiga lågutsläpps- tekniker och tekniker för negativa utsläpp, t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; skulle kunna påskyndas genom strategiskt planerade artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; i länder där det råder särskilt gynnsamma förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft176"&gt;Inriktningen överensstämmer väl med rekommendationer som ges från förhandlingsnära forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft26"&gt;I avsnitt 14.3.6 och 14.3.7 redovisas några inspel från forskare och tankesmedjor under senare tid om hur insatserna under artikel 6 skulle kunna bidra till en övergripande ambitionsnivåhöjning under Parisavtalet. En nyligen genomförd studie rekommenderar att länder som deltar i artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; samtidigt behöver kombinera tre olika angreppssätt för att säkerställa att agerandet sammantaget bidrar till en höjd ambitionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;bör det deltagande köparlandet inför ett engagemang i artikel 6 höja ambitionsnivån i den nationella klimatplanen eller välja att delvis annullera eller dra bort de enheter man förvärvar så att de inte används mot något annat lands klimatplan, samtidigt som värdlandet justerar för hela transaktionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;bör köparlandet bidra till ambitionshöjningar genom en rad insatser i samband med förvärvet. Det kan handla om att ställa krav på rapporteringen och transparensen från värdlandet om den nationella klimatplanen och dess fortsatta utveckling samt på de åtgärder som genomförs när det gäller både klimatplanens utformning (referensscenario och målnivå, steg mot ekonomi- övergripande omfattning m.m.) och vilka åtgärder (tekniker) och sektorer som omfattas, för att ett förvärv ska kunna bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft267"&gt;För det tredje &lt;/SPAN&gt;behöver de länder som avser delta i artikel &lt;NOBR&gt;6-sam-&lt;/NOBR&gt; arbeten alltid säkerställa att de genomförda aktiviteterna har en säkerställd miljöintegritet, dvs. bidrar till additionella utsläpps- minskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft37"&gt;Insatserna inom klimatfinansiering av utsläppsminskningar behöver samordnas med de internationella insatserna för kompletterande åtgärder under artikel 6 i Parisavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Utredningen förslag innebär att kommande insatser under artikel 6 även ska kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering av utsläpps- minskningsåtgärder. Även under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; har förvärven av insatser för utsläppsreduktioner i andra länder genom Kyotoprotokollets flexibla mekanismer delvis bidragit till Sveriges klimatfinansiering, men då i efterhand (se avsnitt 14.2.4). Insatser för klimatfinansiering av utsläppsminskningar inom framför allt biståndsområdet och inom programmet för internationella insatser mot det nationella klimatmålet genomfördes utan någon större samordning under denna period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft176"&gt;Förslaget till samordningsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Utredningens förslag till nytt program för internationella insatser som redan från starten både syftar till en större andel resultatbaserad klimatfinansiering i främst medelinkomstländer och till de komplet- terande åtgärderna under klimatramverket gör att behovet av en samordning med övriga insatser på området klimatfinansiering ökar, främst på biståndsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Det kan även finnas särskilda skäl att samordna insatserna inför att förhandlingarna om utvecklade länders förstärkta åtaganden inom klimatfinansiering efter 2025 ska börja förhandlas i detalj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Om en samordning sker mellan dessa två områden inför att det av utredningen föreslagna programmet inrättas, kan det bidra till en större sammanlagd effektivitet på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utöver samordning på kortare sikt bör uppdraget även omfatta att det formuleras en långsiktig målbild för olika typer av insatser på området, gemensamma prioriteringar och fördelning av insatsområ- den mellan myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Energimyndigheten, Sida och Naturvårds- verket genomför det föreslagna samordningsuppdraget tillsammans. Energimyndigheten och Sida är de myndigheter som har utpekade ansvar på området, och Naturvårdsverket kompletterar genom- förandet av uppdraget eftersom myndigheten dels har ett övergri- pande ansvar att hålla samman arbetet med klimatmålen i Sverige, dels deltar och ansvarar för insatser inom närliggande områden under Parisavtalet inom områdena rapportering, transparensfrågor och kapacitetsutveckling. Uppdraget bör även genomföras i samråd med Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, eftersom även åtgärder utanför energisektorn kan komma att ingå i de framtida insatserna för utsläppsbegränsningar i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Inriktning mot nettonollutsläpp 2045 och nettonegativa utsläpp därefter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;De internationella insatserna för att bidra till ytterligare utsläpps- begränsningar behöver fortsätta även efter 2030. Insatserna för ytter- ligare utsläppsminskningar kommer vara centrala, samtidigt som insat- serna för att åstadkomma negativa utsläpp successivt behöver öka i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Fortsatta insatser för utsläppsminskningar i andra länder bör, vid sidan av åtgärder för negativa utsläpp, föras till området resultat- baserad klimatfinansiering och inte räknas som kompletterande åt- gärder i det svenska klimatramverket när Sverige ska uppnå netto- nollutsläpp och nettonegativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p994 ft268"&gt;På längre sikt behöver insatserna för verifierade utsläppsbegränsningar i andra länder i första hand inriktas mot åtgärder som ökar upptaget av koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Sverige har antagit ett mål om att nå nettonollutsläpp av växthus- gaser senast 2045; målet ska därefter följas av nettonegativa utsläpp. Målen i klimatramverket motiverades av Miljömålsberedningen med att Sverige bör fortsätta vara ett föregångsland på klimatområdet och bidra till att de globala utsläppen minskar i linje med Parisavtalets temperaturmål. Inriktningen mot nettonegativa utsläpp motiverades med att globala utsläppscenarier i linje med &lt;NOBR&gt;1,5-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; även stäl- ler krav på att negativa utsläppstekniker införs i världen (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Genomförandet av klimatramverket förutsätter att världen ställer om i riktning mot Parisavtalets temperaturmål. Sverige förutsätts dess- utom agera på ett sätt som andra länder helt eller delvis ska kunna följa efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Detta sammanvägt pekar enligt utredningen mot att den långsiktiga inriktningen på de förvärv som Sverige kan komma att göra av verifie- rade utsläppsminskningar i andra länder som en del av de komplet- terande åtgärderna på lite längre sikt huvudsakligen behöver inriktas mot just åtgärder för negativa utsläpp även utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I en värld som ställer om behöver inte sådana åtgärder vara de mest kostsamma, utan de kan kanske snarare vara de som kan sänka kostnaderna för att utsläppsmålen globalt ska kunna nås. Priserna på enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder, i en värld som ställer om, beräknas ligga på ungefär samma nivå eller högre än vad motsvarande kompletterande åtgärder i Sverige, t.ex. &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; pro- jekt för återvätning och åtgärder för kolinlagring i mark med hög permanens, bedöms kosta på marginalen vid samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Samtidigt kan det inte uteslutas att nya möjliga åtgärder kan komma att utvecklas i andra länder, vilka blir mer kostnadseffektiva än kom- pletterande åtgärder i Sverige, t.ex. nya tekniker för negativa utsläpp i form av direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären (&lt;SPAN class="ft45"&gt;direct air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS) eller biokol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;I genomgången i kapitel 15 av insatser på lite kortare sikt lyfter utredningen fram åtgärder för ökad användning av biokol i fattigare länder som ett exempel. Det är en teknik för negativa utsläpp som kan vara aktuell redan i ett tidigare skede. Andra exempel på åtgärder med flera mervärden kan handla om restaurering av naturområden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td411"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;även utanför Sveriges gränser, både på land och i akvatiska miljöer, med höga ekologiska värden och ett högt kolinnehåll. Men de sist- nämnda åtgärdstyperna har samtidigt nackdelen att de kan bedömas ha sämre permanens och större reversibilitet jämfört med tekniska åtgärder för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om Sverige utvecklar teknisk kompetens inom både teknik för bio- CCS och hållbar bioenergiproduktion kan området även vara värde- fullt för teknikspridning till andra länder och som insatsområde för verifierade utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om den globala ambitionsnivån i stället enbart skulle skärpas i begränsad utsträckning till 2030 blir behovet av åtgärder som leder till ett ökat upptag av koldioxid (negativa utsläpp) tillsammans med utsläppsminskningar ännu större, om världen ska ha en chans att be- gränsa temperaturökningen på ett sätt som åtminstone är i närheten av Parisavtalets temperaturmål (se kapitel 5 och 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som utredningen redovisar i avsnitt 15.2.2 har Storbritannien be- slutat om ett skärpt långsiktigt klimatmål. Insatser i andra länder in- går dock inte bland åtgärderna som kan bidra till måluppfyllelse mot landets mål om nettonollutsläpp utan de utgör enbart en strategi att falla tillbaka på, om det skulle visa sig svårt att fullt ut nå måluppfyllelse enbart genom inhemska åtgärder. I förslaget till det nya skärpta målet förordar den vetenskapliga kommittén bakom förslaget, också en in- riktning mot negativa tekniker för de åtgärder som Storbritannien i så fall skulle behöva genomföra internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft176"&gt;Genomförande av framtida förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Detaljutvecklingen av samarbetsmekanismerna inom ramen för Paris- avtalet kommer att behöva fortsätta under en lång tid. Internationell förankring genom samarbete mellan flera länder förbättrar också förutsättningarna att kunna ge bidrag som leder till faktiska klimat- politiska framsteg som även kan komma att kunna påverka regel- verkets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Internationell samverkan ger också bättre förutsättningar att ge- nomföra insatser av större omfattning. Samarbeten kan genomföras multilateralt eller bilateralt beroende på storleken och komplexiteten av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förslag till fortsatta insatser …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p631 ft11"&gt;Sveriges utvecklingsinsatser på området sker också i nuläget i hög utsträckning tillsammans med andra länder i olika multinationella sam- arbeten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;P class="p996 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft26"&gt;Detta kapitel ger en bakgrund till utredningens analys av möjlig- heterna att genomföra utsläppsminskningar i andra länder (se kapi- tel 15) samt till de rekommendationer om fortsatta insatser som ut- redningen tagit fram rörande den här typen av åtgärder (se kapitel 13). I detta bakgrundskapitel summeras erfarenheter av hur Kyotoproto- kollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatföränd- ringar (Kyotoprotokollet och klimatkonventionen) har tillämpats vad gäller mekanismer för åtgärder i andra länder, både på global nivå och mer specifikt kopplat till internationella klimatinsatser med svensk medverkan. Dessa erfarenheter är viktiga att dra lärdom av dels när regelboken under klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) för nya internationella samarbetsinsatser och mekanismer förhandlas fram och formerna för sådana insatser ska prövas och genomföras i praktiken, dels när inriktningen på de fortsatta svenska insatserna på området ska ta form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;I kapitlet beskrivs även hur Parisavtalet är uppbyggt samt några huvudutmaningar i det pågående utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Enligt Parisavtalet ska den globala uppvärmningen begränsas till betydligt under 2 grader Celsius med en fortsatt strävan att hålla uppvärmningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken behöver därmed höjas till en helt ny nivå än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Avtalet förutsätter att alla deltagande länder formulerar nationella bidrag (&lt;SPAN class="ft45"&gt;nationally determined contributions, &lt;/SPAN&gt;NDC:s). Dessa bidrag be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft21"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;höver successivt skärpas. I det följande används begreppet nationella klimatplaner, för de nationella bidragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft26"&gt;Parisavtalet sätter upp grundförutsättningarna för hur länder kan samverka när de genomför sina nationella klimatplaner. I samband med sådan samverkan kan även resultat från genomförda utsläpps- begränsningar föras över och handlas mellan länder. Formerna för detta regleras i Parisavtalets artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Det råder dock osäkerhet om hur marknaden för verifierade ut- släppsminskningar, den s.k. utsläppsmarknaden, kommer att utveck- las – både när det gäller handelns totala omfattning, vilka länder som kommer att utgöra nettosäljare respektive nettoköpare, prisnivåer för utsläppsbegränsningsresultat m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Verifierade utsläppsminskningar i andra länder (Miljömålsbered- ningens terminologi, se kapitel 3), vilka uppfyller Parisavtalets kom- mande regelbok, benämns i det följande som antingen enheter från utsläppsbegränsningar eller utsläppsbegränsningsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Regelverket för artikel 6 är fortfarande föremål för förhandlingar. Vid klimatmötena i Katowice (COP24) och Madrid (COP25) lycka- des parterna inte enas om en regelbok för artikel 6, och ett nytt mål för att nå enighet har nu satts till COP26 i Glasgow i slutet av 2020. Oavsett om det lyckas eller inte kommer det detaljerade regelverket för artikel 6 att behöva fortsätta att utvecklas under lång tid fram- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Erfarenheter från den tidigare utvecklingen av flexibla mekanismer och utsläppsmarknader under Kyotoprotokollet finns med i den pågående utvecklingsprocessen och i de förhandlingar som förs. Delar av det regelverk som utvecklades under Kyotoperioden kom- mer troligen även föras över till regelboken under Parisavtalet. I inled- ningen kommer även projekt och program för utsläppsminskningar som startat eller utvecklats under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; vara särskilt intressanta för en fortsättning under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Figuren nedan sammanfattar översiktligt de olika skeden som utvecklingen av utsläppsmarknader under klimatkonventionen hit- tills har genomgått och genomgår. och som översiktligt behandlas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;
&lt;DIV id="p539dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34539x1.jpg/" id="p539img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft255"&gt;Mekanismerunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td414"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;Marknadstillväxt när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;Efterfrågan sjunker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p1000 ft261"&gt;Parisavtalets artikel 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p1001 ft261"&gt;Kyotoprotokollet. 38länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;till nollnivåer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p1000 ft261"&gt;utvecklas. Osäkerhet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td414"&gt;&lt;P class="p1001 ft261"&gt;utsläppshandelssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;hade åtaganden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;Omorientering, bevarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p1000 ft261"&gt;hur regelboken kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td414"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;växte fram i Europa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;utsläppsbegränsningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft261"&gt;av marknadsnischer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td100"&gt;&lt;P class="p1000 ft261"&gt;se ut och tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td413"&gt;&lt;P class="p1001 ft269"&gt;&lt;NOBR&gt;1997–2005&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td414"&gt;&lt;P class="p1001 ft269"&gt;&lt;NOBR&gt;2005–2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td413"&gt;&lt;P class="p999 ft269"&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p1000 ft269"&gt;2015–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1002 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Erfarenheter av genomförande av flexibla mekanismer under Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Kyotoprotokollet innebär att länder som betecknades som industri- länder eller utvecklade länder under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början, och länder vars ekonomier var under större förändring efter Warszawapaktens kollaps, (&lt;SPAN class="ft10"&gt;economies in transition&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;1&lt;/SPAN&gt;) åtog sig bindande åtaganden om begränsade utsläpp av växthusgaser.&lt;SPAN class="ft110"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Sammanlagt 38 länder gjorde åtaganden när protokollet antogs 1997, men omfattningen i utsläpp räknat minskade betydligt när USA valde att inte ratificera protokollet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kanada ratificerade inled- ningsvis men valde att lämna protokollet före den första åtagande- periodens slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Under Kyotoprotokollet infördes tre flexibla mekanismer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;handel med utsläppsrätter mellan länder (IET),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;mekanismen för gemensamt genomförande (JI),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;mekanismen för ren utveckling (CDM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Dessa två ländergrupper betecknades som Annex &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1-länder&lt;/NOBR&gt; enligt klimatkonventionen och ländernas åtaganden förtecknades i Annex B till Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Utsläppsåtagandet för respektive part utformades i form av en utsläppsbudget över de fem åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Budgeten innebar en minskning jämfört med utsläppen under ett basår, i de flesta fall 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;När överenskommelsen träffades 1997 stod Annex &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1-länderna&lt;/NOBR&gt; (inklusive USA) för omkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;procent av utsläppen av växthusgaser i världen, utan USA minskade andelen till drygt 30 pro- cent. År 2010 stod länderna med bindande åtaganden för 18 procent av de globala utsläppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;
&lt;DIV id="p540dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34540x1.jpg/" id="p540img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;Mekanismerna hade som huvudsyfte att bidra till ett kostnadseffek- tivt genomförande av protokollet samt att, när det gällde &lt;NOBR&gt;CDM-och&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;JI-mekanismerna,&lt;/NOBR&gt; bidra till en hållbar utveckling i värdländerna, dvs. i de länder där åtgärderna genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Handel med utsläppsrätter mellan länder (IET) innebar att länder med åtaganden under protokollet kunde köpa eller sälja utsläpps- utrymme sinsemellan. Intresset för denna mekanism var dock begrän- sat redan från start på grund av att ett antal länder från den före detta Warszawapakten hade Kyotoåtaganden på en nivå som bedömdes ligga över landets utsläppsutveckling vid &lt;SPAN class="ft45"&gt;business as usual, &lt;/SPAN&gt;utan att ytterligare åtgärder behövde genomföras. De överskott dessa länder på detta sätt fick tillgång till betraktades därmed som s.k. hetluft. I och med att USA inte kom att ingå som ett potentiellt stort köpar- land minskade dessutom intresset för marknadslösningar ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;För att länderna ändå skulle kunna sälja delar av sina överskott konstruerades s.k. gröna investeringssystem (&lt;SPAN class="ft45"&gt;green investment schemes&lt;/SPAN&gt;), under vilka säljarländerna förband sig att antingen direkt eller in- direkt använda intäkterna från försäljningen till att genomföra åtgär- der som bidrog till ytterligare utsläppsminskningar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-mekanismen&lt;/NOBR&gt; innebar att ett land med utsläppsminsknings- åtagande delvis&lt;SPAN class="ft105"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;kunde nå sitt åtagande genom att bidra till utsläpps- minskande åtgärder i ett land utan åtagande. Projekten för gemensamt genomförande, JI, handlade i stället om att utsläppsminskningar kunde genomföras i ett land med ett utsläppsbegränsningsåtagande under protokollet medan utsläppsminskningen tillgodoräknades det land som delfinansierat projektet, samtidigt som värdlandets utsläpps- utrymme justerades ned för att undvika dubbelräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Redan i formuleringen av protokollets artiklar om JI och CDM förutsågs att det inte bara var länderna själva som skulle kunna genomföra åtgärderna utan att länderna även skulle kunna ge företag och andra organisationer rätten att delta i mekanismerna.&lt;SPAN class="ft102"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Kyotoprotokollet förlängdes med en andra åtagandeperiod 2013– 2020 genom ett beslut vid klimatmötet i Doha (COP18). Nya &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; har därför godkänts även efter den första åtagande- perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; även om efterfrågan och priserna på CDM- enheter sjunkit till mycket låga nivåer från 2011. Nya &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Se exempelvis OECD (2003).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt bestämmelserna i Kyotoprotokollet skulle åtgärderna i andra länder vara supplemen- tära i förhållande till de åtgärder som genomfördes inom landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;JI artikel 6 paragraf 3 och CDM artikel 12, paragraf 9 i Kyotoprotokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="p541dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34541x1.jpg/" id="p541img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;däremot inte kunnat starta efter 2012 eftersom Kyotoprotokollets andra period ännu inte trätt i kraft på grund av att för få länder ratificerat det nya beslutet. Det hade dessutom behövts ett aktivt beslut av parterna under Kyotoprotokollet för att &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; skulle kunna bli aktuella för en förlängning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft17"&gt;De flexibla mekanismerna bidrog till överenskommelsen om Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;När Kyotoprotokollet förhandlades i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var många länder av uppfattningen att det skulle krävas relativt omfattande insatser att nå de åtaganden de var på väg att förbinda sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För länderna inom EU, dåvarande EU15, pekade exempelvis de då aktuella referensscenarierna från Europeiska kommissionen mot att utsläppen av koldioxid sammantaget skulle öka med 15 procent mellan 1990 och 2010.&lt;SPAN class="ft105"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen kan jämföras med den genom- snittliga minskning av växthusgasutsläppen på 8 procent (räknat från 1990, inklusive mekanismer och kolsänka) som till slut blev EU15:s sammanlagda Kyotoåtagande för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utvecklingen kan också jämföras med slutresultatet, där utsläp- pen av växthusgaser i EU15 minskade med knappt 12 procent&lt;SPAN class="ft102"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;från 1990 i genomsnitt under perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Behovet av att använda åtgärder utanför EU:s gränser, eller kolsänkor för att nå målen visade sig till slut bli i det närmaste obefintligt.&lt;SPAN class="ft102"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Enskilda medlemsländers analyser av sina återstående utsläpps- gap&lt;SPAN class="ft115"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;indikerade ännu större skillnader mellan aktuella scenarier med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;KOM (96) 217 slutlig Communication from the Commission under the UN framework Convention on Climate Change Referensscenarier benämndes &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;business as usual &lt;/SPAN&gt;scenarier i kommissionens analys 1996, dvs. scenarier med dagens beslutade styrmedel. Sådana scenarier har kommit att byta namn till &lt;SPAN class="ft270"&gt;baselines &lt;/SPAN&gt;(referensscenarier) eftersom det är svårt att bedöma vad som skulle kunna vara &lt;SPAN class="ft270"&gt;business as usual, &lt;/SPAN&gt;särskilt i scenarier som sträcker sig över en lite längre tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Exklusive utvecklingen inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Minskningen kan, enligt en analys från Europeiska miljöbyrån EEA (2014), till ungefär lika delar förklaras med den nedgång i ekonomin som skedde under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; och effekter av de energi- och klimatpolitiska styrmedel som successivt införts inom EU och i medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Från engelskans &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;gap analysis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="p542dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34542x1.jpg/" id="p542img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;befintliga styrmedel och de åtaganden länderna hade att uppfylla enligt beslutet i EU:s interna bördefördelning.&lt;SPAN class="ft85"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Att det vid tidpunkten för förhandlingen fanns flexibla meka- nismer under utveckling visade sig vara en faktor som underlättade för &lt;NOBR&gt;EU15-länderna&lt;/NOBR&gt; när de skulle göra sina åtaganden. Det gällde både vid förhandlingarna om Kyotoprotokollet och när &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; skulle fördela sitt åtagande inbördes. Marknaden för mekanismer växte också successivt fram under genomförandet av Kyotoprotokollet. Inledningsvis var intresset störst för att genomföra &lt;NOBR&gt;JI-projekt,&lt;/NOBR&gt; men intresset övergick senare i stor skala till &lt;NOBR&gt;CDM-mekanismen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; breddades stegvis allt eftersom &lt;NOBR&gt;CDM-meto-&lt;/NOBR&gt; diker&lt;SPAN class="ft102"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;för olika projekttyper växte fram. Större medelinkomstländer som Indien, Brasilien och därefter Kina hade redan i inledningen ett försprång framför andra länder, eftersom de hade kapacitet att ut- veckla egna nationella institutioner som bl.a. kunde bidra till att administrera projekten. Det dröjde dock lång tid innan &lt;NOBR&gt;CDM-pro-&lt;/NOBR&gt; jekt också började genomföras i låginkomstländer, och här krävdes särskilda insatser från bl.a. EU. Sverige hade en betydelsefull roll i denna utveckling (se avsnitt 14.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Störst marknad för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Sammanlagt drygt 7 800 &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; i 111 länder registrerades &lt;NOBR&gt;2001–2018.&lt;SPAN class="ft105"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;De utfärdade reduktionsenheterna från projekten be- räknas hittills motsvara utsläppsminskningar på nästan 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter&lt;SPAN class="ft105"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;i värdländerna. Knappt 1,5 miljarder av dessa enheter utfärdades &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Projekten har sammanlagt in- volverat 140 länder, varav 36 tillhör gruppen minst utvecklade län- der, och de sammanlagda investeringarna har varit betydande.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se EEA:s årliga uppföljningar av medlemsstaternas utsläpp och möjligheterna till måluppfyl- lelse. Till exempel rapporten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;Greenhousegas emission trends and projections in Europe 2008, &lt;/SPAN&gt;EEA (2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För att genomföra ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; måste en av den s.k. &lt;NOBR&gt;CDM-styrelsen&lt;/NOBR&gt; godkänd metodik följas. Metodiken beskriver vilka krav som ska uppfyllas för att projektet ska kunna bli regi- strerat som ett &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och hur utsläppsreduktionerna ska beräknas. I metodiken före- skrivs även hur ett projekts additionalitet ska prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEPDTU Partnership, www.cdmpipeline.org.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Svenska staten har bidragit med en efterfrågan motsvarande mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;United Nations Climate Change (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;
&lt;DIV id="p543dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34543x1.jpg/" id="p543img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Merparten av projekten har genomförts i Kina och Indien,&lt;SPAN class="ft105"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;men även Brasilien och Mexiko har haft relativt många projekt. I siffror handlar det om att drygt 80 procent av projekten och reduktions- enheterna hade sitt ursprung i Asien (där Kina och Indien domi- nerar) &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; medan cirka &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; procent fanns i Latinamerika.&lt;SPAN class="ft105"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Fram till 2012 var projekten i Kina ännu mer dominerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; kommer enheterna från &lt;NOBR&gt;CDM-pro-&lt;/NOBR&gt; jekt till allra största delen från projekt för förnybar energi, främst vindkraft och vattenkraft. Fram till 2012 gav s.k. industrigasprojekt &lt;NOBR&gt;(HFC-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;PFC-,&lt;/NOBR&gt; SF- och &lt;NOBR&gt;N&lt;SPAN class="ft103"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O-reducerande&lt;/NOBR&gt; projekt) det största minsk- ningsbidraget. De stora inledande bidragen från industrigasprojekt berodde bl.a. på att det tidigt hade utvecklats specifik &lt;NOBR&gt;CDM-meto-&lt;/NOBR&gt; dik för att godkänna den typen av projekt, samtidigt som de var enklare att administrera än exempelvis projekt inom förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Antalet projekt inom beskogning och återbeskogning i sek- torn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är mycket få i sammanhanget. Så var situationen även före 2012. Detta är noterbart eftersom den typen av minsknings- åtgärder betraktas som i genomsnitt mindre kostsamma, men sam- tidigt är de mer riskfyllda och leder inte till permanenta utsläpps- minskningar (se bl.a. kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; kan bl.a. förklaras med att den typen av enheter inte var tillåtna för användning inom EU:s utsläppshandels- system samt med att metodiken som togs fram under Kyotoproto- kollet för att beräkna utfallet av projekt inom LULUCF betraktades som komplicerad och svår att använda, eftersom den bl.a. innebar att enheterna från projekten var begränsade i tid på grund av risker kring åtgärdernas permanens och reversibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;I praktiken visar det sig att trädplanteringsprojekt i hög grad är beroende av sitt lokala sammanhang och sin konkreta utformning för att fungera väl, oavsett om de är kopplade till CDM eller annan finansiering.&lt;SPAN class="ft110"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; utvecklades dessutom finansieringen av skogsinsatser via ett särskilt &lt;NOBR&gt;FN-program&lt;/NOBR&gt; – &lt;SPAN class="ft10"&gt;Collaborative Pro- gramme on Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degrada- tion in Developing Countries &lt;/SPAN&gt;(REDD+) och även i system för fri- villig klimatkompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Även räknat i antal projekt per capita.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;UNEP DTU 2019. CDM pipeline.org.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vilket ökar kostnaderna för genomförande men kan samtidigt leda till flera parallella nyttor. Jämför IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="p544dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34544x1.jpg/" id="p544img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td415"&gt;&lt;P class="p1009 ft271"&gt;&lt;NOBR&gt;En-eff.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td415"&gt;&lt;P class="p1010 ft271"&gt;användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td416"&gt;&lt;P class="p1011 ft271"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p1012 ft141"&gt;Beskogning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td416"&gt;&lt;P class="p1013 ft141"&gt;Bränslebyten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p678 ft271"&gt;Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p1014 ft271"&gt;återbeskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td416"&gt;&lt;P class="p1015 ft272"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p590 ft272"&gt;0,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p1014 ft272"&gt;0,3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td416"&gt;&lt;P class="p1016 ft271"&gt;&lt;NOBR&gt;En-eff.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p1017 ft271"&gt;HFC, PFC, SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td416"&gt;&lt;P class="p1016 ft141"&gt;tillförsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p1018 ft273"&gt;och N2O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td416"&gt;&lt;P class="p1016 ft271"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p1019 ft271"&gt;minskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td416"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td57"&gt;&lt;P class="p1019 ft271"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft271"&gt;CH4 minskning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft271"&gt;cement och kolgruvor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft271"&gt;17%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft271"&gt;Förnybar energi 55%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft55"&gt;Källa: Egen bearbetning av UNEP DTU (2019), www.cdmpipeline.org&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft17"&gt;Marknadsutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Efterfrågan på, och därmed utvecklingen av, &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; tog fart efter att Kyotoprotokollet trätt i kraft i början av 2005. Inlednings- vis var det främst företag i Japan som stod för efterfrågan, eftersom de kunde använda enheterna för att uppfylla sina frivilliga utsläpps- åtaganden gentemot regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den stora efterfrågan på reduktionsenheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och även &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; uppstod därefter från verksamheter i EU:s utsläpps- handelssystem, eftersom företagen kunde använda sådana enheter som utsläppsrätter för att täcka en del av sina utsläpp i utsläppshandels- systemet. Enheterna efterfrågades främst under utsläppshandels- systemets andra handelsperiod, &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="p545dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34545x1.jpg/" id="p545img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft8"&gt;När de inledande besluten fattades om att genomföra utsläpps- handelssystemet indikerade Europeiska kommissionens dåvarande scenarier att efterfrågan, och därmed också priserna, på utsläpps- rätter i systemet skulle kunna komma att bli relativt höga.&lt;SPAN class="ft105"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Konsekvensanalysen (i förväg) bidrog till att regelverket utfor- mades så att det tillät ett relativt stort inflöde av reduktionsenheter från CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt,&lt;/NOBR&gt; eftersom dessa bedömdes kunna sänka utsläppsrättspriserna och öka kostnadseffektiviteten i förhållande till EU:s klimatmål 2020, och därmed även höja acceptansen för införandet av systemet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;När utsläppshandelssystemet väl hade varit i gång under några år in i den andra handelsperioden visade det sig att även andra faktorer kom att bidra till lägre priser.&lt;SPAN class="ft110"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Bland annat uppstod ett stort över- skott av utsläppsrätter och systemet har därefter stegvis behövt refor- meras (se kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utvecklingen av EU:s utsläppshandel ledde till att efterfrågan och priserna på reduktionsenheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; sjönk kraftigt från mitten av 2011 och framåt. Den internationella efterfrågan på enheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; minskade därför till nära noll efter 2012. En grundläggande orsak var att de internationella klimatförhand- lingarna enbart resulterade i frivilliga minskningsåtaganden från de centrala parterna fram till 2020.&lt;SPAN class="ft105"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;De beslut som togs inom EU om att inte tillåta enheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; kopplade till utsläpp av industrigaser&lt;SPAN class="ft105"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;från 2013 och framåt hade också en central påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Commission Staff Working Document (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Den tillåtna mängden reduktionsenheter motsvarade halva den kumulativa utsläppsminsk- ningen till 2020 i utsläppshandelssystemet, dvs. 0,9 miljarder ton.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Den ekonomiska nedgången som följde finanskrisen 2008, sjunkande kostnader för för- nybar elproduktion samt riktade styrmedel för förnybar el och vissa energieffektiviserings- åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Cancun-överenskommelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 2010. FCCC/CP/2010/7/add.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bland annat på grund av att projektens miljöintegritet ifrågasattes se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-10-614_en.htm&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="p546dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34546x1.jpg" style="width:433px;height:432px"  id="p546img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1025 ft9"&gt;Figuren nedan visar hur priserna på sekundärmarknaden för &lt;NOBR&gt;CDM-krediter&lt;SPAN class="ft85"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;utvecklades &lt;NOBR&gt;2005–2015.&lt;/NOBR&gt; Priserna på primärmark- naden&lt;SPAN class="ft85"&gt;25&lt;/SPAN&gt;, där bl.a. Sverige deltog och deltar (se figur 14.3 nedan) sjönk också till lägre nivåer,&lt;SPAN class="ft85"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;samtidigt som antalet nya projekt minskade kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft11"&gt;De flesta &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; finansierades till stor del av inhemska in- vesterare&lt;SPAN class="ft110"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;som förlorade en betydande intäktskälla, när priserna på &lt;NOBR&gt;CDM-marknaden&lt;/NOBR&gt; snabbt sjönk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft55"&gt;Källa: Världsbanken (2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Handel med utfärdade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; på börs eller mellan handlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Avtal om köp av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; som görs direkt med den som genomför projektet och som vanligtvis upprättas före eller i samband med att projektet eller åtgärden startar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Priserna på reduktionsenheter på primärmarknaden sattes efter utvecklingen på sekundär- marknaden under den period då efterfrågan vara hög. De som träffade avtal direkt eller via fonder kunde då förvärva enheter till något lägre priser än de som handlades på den öppna marknaden, speciellt de som var tidigt ute i processen. När marknadspriset sjönk till nära noll under 2012, fortsatte en del aktörer att stötta nya projekt på primärmarknaden genom att sätta pris på enheter utifrån projektens behov av extra inkomstkälla för att genomföras. Sverige hörde till dessa aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;UNFCCC (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="p547dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34547x1.jpg/" id="p547img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft11"&gt;Förloppet påverkades även av utvecklingen i de största värdländerna för &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och den snabba utvecklingen av några centrala tekniker för förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Efter att sekundärmarknaden i princip försvann efter 2012 fanns det en viss fortsatt efterfrågan från några länder, däribland Sverige, och från de gemensamma fonder ledda av Världsbanken, som startats inom ramen för CDM. Dessa aktörer fortsatte att stötta befintliga projekt och vissa nya projekt, särskilt i de fattigaste länderna, utifrån särskilda kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Under perioden när &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; expanderade som mest in- fördes även parallellt verkande nationella styrmedel i många länder, bl.a. i Kina och Indien, för att ge incitament till utbyggnaden av förnybar elproduktion. Effekten av dessa styrmedel behövde dock inte räknas in när &lt;NOBR&gt;CDM-projektens&lt;/NOBR&gt; utsläppseffekt beräknades.&lt;SPAN class="ft105"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Ut- byggnaden expanderade också snabbt. Fram till 2012 hade cirka 90 procent av de vindkraftverk som byggdes i Kina &lt;NOBR&gt;CDM-krediter-&lt;/NOBR&gt; ing; motsvarande andel var cirka 50 procent i Indien. Efter 2012 har vindkraftsutbyggnaden fortsatt i Kina, fast utan CDM. I Indien där- emot, har nya kraftverk registrerats som &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; även efter 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;Utbyggnaden av solkraftverk har till stor del skett utan CDM i både Kina och Indien. När marknaden för solkraft tog fart hade priserna på &lt;NOBR&gt;CDM-marknaden&lt;/NOBR&gt; redan sjunkit till låga nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Ökningen i Kina bidrog, vid sidan av den kraftiga expansion av förnybar el som samtidigt ägde rum i framför allt Tyskland, till att priserna för teknikerna successivt kunnat sjunka, och utbyggnaden av sol- och vindkraftverk ökar sedan dess på ett betydande sätt i länder världen över, med incitament från nationella styrmedel.&lt;SPAN class="ft115"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-regelverket&lt;/NOBR&gt; finns en princip som säger att ett styrmedel som bidrar till ökade utsläpp inte får räknas med i &lt;SPAN class="ft270"&gt;baseline &lt;/SPAN&gt;för åtgärden om styrmedlen inte redan införts innan Kyoto- protokollets tillkomst (e+). Effekten av styrmedel som leder till att utsläppen minskar och som införts efter Kyotoprotokollets tillkomst behöver däremot inte räknas med när &lt;SPAN class="ft270"&gt;baseline &lt;/SPAN&gt;beräknas, &lt;NOBR&gt;(e-).&lt;/NOBR&gt; Principen infördes för att värdländerna inte skulle ges negativa incitament till att skärpa den inhemska klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ökningstakten är dock fortfarande inte tillräckligt hög i jämförelse med aktuella 1,5 och 2- gradersscenarier (se kapitel 15) och skiljer sig även åt mellan länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="p548dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34548x1.jpg" style="width:433px;height:700px"  id="p548img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1031 ft55"&gt;Källa: IRENA och UNEPDTU RISÖ samt egen bearbetning, statistiken från IRENA har startår 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft11"&gt;Sedan 2015 är utbyggnaden i världen av förnybar el- och bränslepro- duktion högst i Kina, räknat som årlig nyinstallerad kapacitet, medan Indien ligger på fjärde plats i världen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Mer än 90 procent av produk- tionskapaciteten i världen för solpaneler finns i Asien och har kinesiska ägare.&lt;SPAN class="ft110"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Även produktionen av vindkraftverk är störst i Asien men är mer regionaliserad, dvs. den ligger närmare de områden där kraft- verken byggs ut.&lt;SPAN class="ft110"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;I och med att kostnaden för att bygga nya förnybara kraftverk minskat kraftigt har behovet minskat betydligt av &lt;NOBR&gt;CDM-krediter,&lt;/NOBR&gt; eller annan typ av klimatfinansiering, för att delfinansiera den här typen av projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I fattigare länder, där finansmarknaden generellt sett inte är lika utvecklad, kan dock situationen se annorlunda ut (se avsnitt 14.2.3 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IRENA (2019), Bloomberg (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bloomberg (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="p549dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34549x1.jpg/" id="p549img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Kostnaderna för vind- och solkraftprojekt uppstår främst vid investeringstillfället medan driften av anläggningarna i första hand innebär en intäkt från försäljningen av el, förutsatt att anläggningen kopplats upp på elnätet på det sätt som avsetts. Investeringar i vatten- kraft har en liknande kostnads- respektive intäktsprofil. Vind- och vattenkraftsprojekt samt solkraftprojekt som godkänts som CDM- projekt kan alltså drivas vidare trots att priserna för, och de potentiella intäkterna från, &lt;NOBR&gt;CDM-krediter&lt;/NOBR&gt; ligger på mycket låg nivå. Projekten har dock fått lägre avkastning än den som antogs vid investerings- tillfället. &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; kan antingen krediteras för en tioårsperiod eller för tre på varandra följande sjuårsperioder, dvs. sammanlagt 21 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Andra typer av &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som har större andel löpande kost- nader och inga eller små andra intäktflöden än försäljning av CDM- enheter, t.ex. deponigasprojekt eller biogasprojekt, har dock i många fall fått avbrytas eller löper risk att avbrytas när &lt;NOBR&gt;CDM-intäkterna&lt;/NOBR&gt; försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Resultat från internationella utvärderingar av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Effekterna av CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; har över tid följts upp och utvärderats i många studier inom forskning, på uppdrag av offentliga institutioner och av ideella organisationer.&lt;SPAN class="ft105"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Fokus i utvärderingarna har varit projektens påverkan på olika aspekter av hållbar utveckling i värdländerna och på om projekten lett till reella, mätbara och additionella utsläppsminskningar. De sistnämnda egenskaperna bru- kar även sammanfattas med begreppet miljöintegritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om verifierade utsläppsminskningar i andra länder, i det här fallet CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt,&lt;/NOBR&gt; ska kunna bidra till kostnadseffektiv målupp- fyllelse sett ur ett globalt perspektiv är det centralt att projekten verkligen är additionella och leder till reella utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Projekt som inte är additionella, dvs. som skulle ha genomförts även utan möjligheten till försäljning av CDM- eller &lt;NOBR&gt;JI-enheter,&lt;/NOBR&gt; riskerar i stället att leda till att utsläppen ökar globalt om köparen använder reduktionsenheterna från projektet i stället för att genom- föra andra åtgärder i t.ex. det egna landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;För en sammanställning av referenser fram till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2014,&lt;/NOBR&gt; se IPCC (2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="p550dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34550x1.jpg/" id="p550img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1034 ft9"&gt;I FN:s klimatpanels (IPCC) senaste stora utvärderingsrapport (AR5) från 2014&lt;SPAN class="ft85"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;konstateras övergripande att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft19"&gt;Förekomsten av de flexibla mekanismerna generellt sett har bidragit till att sänka kostnaderna för genomförandet av Kyotoprotokollet men att mekanismernas miljömässiga effektivitet varit ”mindre tydlig”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; skapade en marknad för klimatkompensation (”off- sets”) med ursprung i utvecklingsländer, många av dessa enheter har sitt ursprung i klimatåtgärder med låga åtgärdskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-mekanismen&lt;/NOBR&gt; har dessutom visat sig fungera i olika länder med olikartade institutionella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft19"&gt;Att den miljömässiga effektiviteten varierat beror på farhågor om addi- tionaliteten i åtgärderna, de baselines (referensscenarior) som projek- tens utsläppsminskningar beräknas utifrån, möjligheterna att projekten kan ha lett till utsläppsläckage och de kraftiga prisreduktioner som skett på &lt;NOBR&gt;CDM-marknaden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft11"&gt;Regelverken för CDM och JI har även justerats och skärpts efter hand med hänsyn till de brister som konstaterats. Skärpningarna har främst gällt de regler som syftar till att säkra att de projekt som god- känts verkligen bidrar till utsläppseffekter utöver vad som annars hade skett.&lt;SPAN class="ft110"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Det utvecklades ett relativt omfattande additionalitetstest i CDM- regelverket redan 2004. Reglerna kompletterades senare med ett utvecklat investeringstest. Testet medförde dock att de administra- tiva kostnaderna för projektgodkännandena steg på ett sätt som kritiserades. När &lt;NOBR&gt;CDM-marknaden&lt;/NOBR&gt; punkterades &lt;NOBR&gt;2011–2012&lt;/NOBR&gt; sänktes därför kraven i additionalitetstestet för de minsta projekten för att minska de administrativa kostnaderna i relation till projektens stor- lek. Projekttyper under en viss storlek hamnade på en s.k. positivlista och klassades automatiskt som additionella.&lt;SPAN class="ft105"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2014), WG3 kapitel 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Michaelowa och Butzengeiger (2017). Eftersom Kyotoprotokollet säger att det är upp till värdlandet för ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; att avgöra om projektet bidrar till hållbar utveckling har det inte gått att utveckla något särskilt &lt;NOBR&gt;CDM-regelverk&lt;/NOBR&gt; rörande dessa aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Michaelowa och Butzengeiger (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;
&lt;DIV id="p551dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34551x1.jpg/" id="p551img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;En av styrkorna med mekanismerna under Kyotoprotokollet är att det har utvecklats den här typen av regelverk för att beräkna effekterna av framför allt &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och för att så långt möjligt försöka säkerställa åtgärders additionalitet. Erfarenheterna av detta arbete finns nu med i bilden i förhandlingarna under Parisavtalets artikel 6.&lt;SPAN class="ft110"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utvärderingar har över tid även pekat på att det funnits vissa &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som genomförts på ett sätt som inte kan betraktas som ansvarsfullt i förhållande till den sociala, ekonomiska och miljö- mässiga utvecklingen i värdländerna. Exemplen har framför allt gällt stora vattenkraftsprojekt och projekt inom skogsplantering, dvs. projekt som tar stora markområden i anspråk.&lt;SPAN class="ft102"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Det finns också exempel på &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; av hög kvalitet inom framför allt energisektorn&lt;SPAN class="ft102"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;som bidragit till flera samtidiga mervär- den.&lt;SPAN class="ft102"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;De värden det kan handla om är spridning av lågutsläpps- tekniker, diversifiering av energitillförselsektorn och ökad energi- säkerhet, ökad tillgång till infrastruktur för el, fler arbetstillfällen särskilt bland kvinnor, bättre skollokaler, bostäder och hälsovård på grund av förbättrade lokaler, förbättrad kollektivtrafik, lägre utsläpp av luftföroreningar, kortare tidsåtgång för matlagning och lägre resursförbrukning. Totalt sett har den här typen av åtgärder bidragit till en välfärdsökning i de samhällen där de genomförts och därmed även till ett flertal av FN:s hållbarhetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft40"&gt;Utvärderingar under senare år vill föra över lärdomar till utvecklingen av nya mekanismer under Parisavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;På senare år har ytterligare ett antal utvärderingar genomförts, ofta med ambitionen att använda lärdomarna för den fortsatta utveck- lingen av mekanismer under Parisavtalet och de olika regleringsfrågor som uppstår i övergången mellan Kyotoregelverket och den nya regelboken under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se exempelvis Michaelowa (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Handlar främst om investeringar i förnybar el och energieffektiviseringsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;ADB (2017), UNFCCC (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;
&lt;DIV id="p552dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34552x1.jpg/" id="p552img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1041 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; för förnybar energi bedöms som tveksamt additionella i studie för Europeiska kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en studie från Ökoinstitut m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;41&lt;/SPAN&gt;, som publicerades 2016 på upp- drag av Europeiska kommissionen, studerades olika typer av CDM- projekts additionalitet och miljömässiga integritet i övrigt. Analysen gjordes bl.a. genom att forskarna beräknade vilket bidrag intäkterna från CDM gav till projektens samlade finansiella kalkyl. Analysen omfattade aktiva &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; från 2013 och framåt. Projekten hade i de flesta fall beslutats före 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I de fall intäkterna från försäljning av &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; utgjorde en låg andel av hela projektets kalkyl klassades projekten som att de sannolikt inte var additionella.&lt;SPAN class="ft110"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Den här typen av resultat kan bero på att investeringskostnaderna för ett projekt är höga och övriga intäktsströmmar för projektet är betydligt större än intäkterna från CDM. Bland intäkterna ingår i en del fall, t.ex. Kina och Indien, även parallella bidrag från nationella stödsystem, se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;En relativt omfattande del av &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; på energiområdet &lt;NOBR&gt;(vind-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;vatten-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sol-,&lt;/NOBR&gt; spillvärmeprojekt, energieffektivare belysning) fick i studien bedömningen att de sannolikt inte var additionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Studien utgår från beräkningar av ekonomiska förhållanden delvis i efterhand.&lt;SPAN class="ft110"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Ett investeringsbeslut påverkas dock även av andra faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det handlar om att göra riskbedömningar i förväg och att få lån för en planerad investering; det ekonomiska utfallet vet den som investerar först efteråt. Det kan också handla om att incitament från en internationell investerare kan påverka de politiska besluten i landet på ett övergripande plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;En resultatredovisning som tagits fram av FN:s klimatsekretariat illustrerar det sistnämnda.&lt;SPAN class="ft110"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;I skriften framhåller företrädare både från Kina och Brasilien att &lt;NOBR&gt;CDM-programmet&lt;/NOBR&gt; varit en avgörande katalysator för utvecklingen av landets egna program inom förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;I studien från Ökoinstitut m.fl. konstateras dessutom att inve- steringssituationen ser annorlunda ut i de minst utvecklade länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ökoinstitut och SEI (2016), United Nations Climate Change (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vilket hade en liten påverkan på projektens internränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Detta gäller vid några olika nivåer på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-priser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;United Nations Climate Change (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="p553dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34553x1.jpg/" id="p553img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;I sådana länder kan t.ex. projekt för småskalig vattenkraft, solel och vindkraft fortfarande stöta på tekniska och ekonomiska barriärer av olika slag, vilket gör att intäkter från reduktionsenheter från CDM kan bidra till att projekten genomförs. Projekten kan då ändå betrak- tas som additionella, även om den övergripande bedömningen base- rat på utvecklingen i medelinkomstländer skulle peka i en annan riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Till bilden hör också att elnätet behöver balanseras på nya sätt när större mängder variabel förnybar el (sol- och vindkraft) introdu- ceras. Det förutsätter teknisk utveckling, kompetens och invester- ingar och höjer därför kostnaderna för genomförande. I fattigare länder kan utbyggnaden av förnybar el dessutom behöva ske sam- tidigt som elnätet byggs ut, t.ex. i form av mikronät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Projekt som reducerar metanutsläpp och nyttjar energiinnehållet i gasen, t.ex. från avfallsdeponier, och projekt som begränsar använd- ningen av icke förnybar biomassa, t.ex. i form av energieffektivare spisar, betraktades också som i huvudsak additionella i studien från Ökoinstitut m.fl. I studien framfördes samtidigt kritik mot den höga referensnivå (baseline) som använts för att utfärda krediter kopplade till investeringar i energieffektiva spisar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Paneldataanalys ger liknande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;En forskningsartikel i &lt;SPAN class="ft62"&gt;Energy Economics &lt;/SPAN&gt;från 2018 kommer till en liknande slutsats rörande &lt;NOBR&gt;CDM-projektens&lt;/NOBR&gt; påverkan på introduk- tionen av förnybar energi som rapporten från Ökoinstitut.&lt;SPAN class="ft102"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Artikelförfattarna, som använder en paneldataansats för 64 CDM- värdländer och kontrolländer, drar slutsatsen att CDM tydligt har bidragit till införandet av förnybar energi i länder med en mindre utvecklad inhemsk finansmarknad. Om sådana marknader har ett underskott från andra finansieringskällor kan intäkterna från CDM bidra till att finansieringen ändå kommer till stånd. Men studien visar också det motsatta – att effekten av CDM visar sig vara av mindre betydelse i länder med relativt väl utvecklade finansmarknader. Dit hör bl.a. Brasilien, Indien, Indonesien, Kina, Mexiko, Sydafrika och Sydkorea, dvs. de länder där majoriteten av &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; genom- förts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kim och Park (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;
&lt;DIV id="p554dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34554x1.jpg/" id="p554img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Artikelförfattarna menar att den nya artikel &lt;NOBR&gt;6.4-mekanismen&lt;/NOBR&gt; under Parisavtalet i första hand borde utvecklas så att den kan användas i länder där finansmarknaderna inte är väl utvecklade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft37"&gt;Det kan finnas anledning att skilja mellan &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som riskerar att avbrytas och mer robusta &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Ett diskussionspapper framtaget av New Climate Institute m.fl.&lt;SPAN class="ft105"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;på uppdrag av det tyska Naturvårdsverket (Umweltbundesamt, UBA) ger en liknande bild som studierna ovan. Ambitionen i studien är inte att utvärdera additionaliteten i &lt;NOBR&gt;CDM-projekt,&lt;/NOBR&gt; vilken prövades när projektet beslutades, utan att undersöka hur stora volymer i form av ytterligare reduktionsenheter som pågående &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;SPAN class="ft105"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;skulle kunna ge fram till 2020 och till vilka marginalkostnader. Enligt studien finns det en omfattande potential på uppemot 3,7 miljarder ton vars marginalkostnad är lägre än 1 euro per ton, främst från på- gående projekt för förnybar elproduktion i form av vindkraftverk och vattenkraftverk. Sådana projekt betraktas som robusta, dvs. egent- ligen inte i behov av ytterligare &lt;NOBR&gt;CDM-intäkter&lt;/NOBR&gt; för sin fortsatta drift. Ytterligare 0,7 miljarder ton reduktionsenheter kommer från mer sårbara projekt till högre marginalkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;De mer sårbara &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; kan enligt studien komma att stoppas om inte ytterligare &lt;NOBR&gt;CDM-intäkter&lt;/NOBR&gt; erhålls.&lt;SPAN class="ft105"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Bland dessa finns t.ex. ovan nämnda projekt som samlar in och destruerar metangas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;I diskussionspapperet konstateras vidare att om ingen inskränk- ning görs i hur enheterna från robusta projekt får användas framöver, t.ex. inom Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) pro- gram &lt;SPAN class="ft10"&gt;Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation &lt;/SPAN&gt;(CORSIA) (se avsnitt 15.2.5.) så kan den bedömda efter- frågan från CORSIA fram till 2035 potentiellt helt täckas av den här typen av enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I de internationella förhandlingarna om Parisavtalets regelbok kopplade till artikel 6 (se avsnitt 14.3.4) är frågan om överföring av &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; under Parisavtalet fortfarande en öppen fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UBA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;CDM-projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kan maximalt krediteras under en period av tio år eller alternativt under tre perioder på sju år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Norge har i sitt statliga inköpsprogram inriktat sig på projekt som är under &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;risk of discon- tinuation&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;
&lt;DIV id="p555dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34555x1.jpg/" id="p555img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Svenska insatser för klimatåtgärder i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Sverige bidrar på flera sätt till klimatomställningen i andra länder genom olika former av finansiering av åtgärder som sänker utsläpp eller bidrar till klimatanpassning, framför allt inom ramen för ut- vecklingssamarbete (se nedan), bidrag till teknikspridning och stöd till kapacitetsuppbyggnad.&lt;SPAN class="ft110"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Insatserna har ökat i omfattning under senare år och omfattar allt fler institutioner och finansieringsformer. Sverige har dessutom, tillsammans med andra utvecklade länder, ett åtagande enligt klimatkonventionen att bidra till finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer. Insatserna redovisas vartannat år till FN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Svenskt utvecklingssamarbete stödjer klimatåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har som främsta uppgift att på uppdrag av regeringen och riksdagen arbeta för att minska fattigdomen i världen. Myndigheten bedriver ett för- djupat utvecklingssamarbete i 35 länder och kanaliserar ungefär hälften av det svenska biståndet. Resten förmedlas via Utrikesdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Miljö- och klimatfrågor är ett av fem huvudperspektiv för de svenska biståndsinsatserna och frågorna ska därför integreras i svenska biståndssamarbeten. Sida ökar också, enligt myndighetens senaste årsredovisning, stödet till såväl klimatanpassning som åtgärder för utsläppsminskning i myndighetens samarbetsländer, dvs. främst i de minst utvecklade länderna i världen, där fattigdomen är störst.&lt;SPAN class="ft105"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Sverige avsätter i genomsnitt en procent av landets bnp för bistånds- insatser. Insatserna med viss klimatinriktning beräknades 2018 sam- manlagt uppgå till drygt 6 miljarder kronor per år, dvs. cirka 12 procent av de totala biståndsmedlen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Det är främst dessa insatser som Sverige redovisar som landets bidrag vad gäller klimatfinansiering under klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Biståndet med klimatinriktning, inklusive bidragen till multilate- rala fonder, beräknades 2018 till drygt 15 procent gå till utsläpps- minskningsåtgärder, knappt 40 procent till anpassningsåtgärder och till drygt 45 procent till projekt med effekter på flera områden sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Swedens fourth Biennial report 2019 under the UNFCCC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SIDA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Swedens fourth Biennial report 2019 under the UNFCCC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;
&lt;DIV id="p556dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34556x1.jpg/" id="p556img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;tidigt, där klimateffekter ingår som ett område bland flera. Insatserna med utsläppsminskning som huvudinriktning eller delsyfte beräk- nades 2018 uppgå till sammanlagt drygt 1 miljard kronor. Någon särskild resultatredovisning, exempelvis i form av beräknade utsläpps- minskningar, kopplad till dessa insatser redovisas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Enligt Parisavtalet ska de utvecklade ländernas bidrag till anpass- ningsåtgärder och utsläppsminskningsåtgärder vara ungefär lika stora. Genom att betona stöd till anpassning inom det internationella klimatarbetet så har Sverige bidragit till en övergripande balans, efter- som andra länders insatser mer riktats mot åtgärder för utsläpps- minskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En stor del av det svenska biståndet sker via bilaterala samarbeten, där inriktningen på de åtgärder som genomförs i stor utsträckning bestäms utifrån det mottagande landets behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Sverige är, vid sidan av de bilaterala samarbetena, även givarland i en rad olika internationella fonder. Sverige är bl.a. den största bidrags- givaren räknat per capita till den gröna klimatfonden (GCF) och den globala miljöfaciliteten (GEF) som båda inrättats under klimatkon- ventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;De medel som använts för att förvärva utsläppsminsknings- enheter från projekt inom ramen för Energimyndighetens program för internationella klimatinvesteringar (som senare annullerats för att de inte bedömts behövas för att uppnå måluppfyllelse mot det nationella klimatmålet) räknas även de som klimatfinansiering, se nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Till dessa projekt finns en resultatredovisning enligt regelverket för CDM och JI, vilket gör att det går att beräkna en effekt för dessa insatser i form av undvikna utsläpp eller minskade utsläpp av växt- husgaser kopplade till medlen. På så sätt utgör projekten s.k. resul- tatbaserad klimatfinansiering. Finansieringen av annullerade kredi- ter har i genomsnitt uppgått till cirka 50 miljoner kronor per år &lt;NOBR&gt;2013–2016.&lt;SPAN class="ft110"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; &lt;/SPAN&gt;De samlade kostnaderna för förvärv av reduktions- enheter uppgick samtidigt till knappt 200 miljoner kronor per år samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Swedens seventh national communication on climate change under the UNFCCC, and the KyotoProtocol, NC7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:135px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:189px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34557x1.jpg/" style="width:403px;height:189px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Proportionerna mellan de olika insatserna 2018 framgår av figur 14.5. I figuren redovisas även, som jämförelse, hela invester- ingen i Kyotomekanismer samma år men det är enbart inköpet av krediter som senare annullerats som redovisas som klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 533px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:191px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-178px;margin-bottom:0px;" class="ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:191px;height:13px;margin-left:-178px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:178px;" class="ft129"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:191px;height:13px;margin-left:-89px;margin-top:89px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="ft129"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner kr per år 2018&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 62px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 191px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;position: relative; bottom: 3px;" class="p0"&gt;6000&lt;SPAN style="padding-left:56px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;"&gt;5383&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft193"&gt;5000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft193"&gt;4000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft193"&gt;3000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft193"&gt;2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft193"&gt;1000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 164px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 116px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;" class="p0"&gt;1044&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 184px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;" class="p0"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 332px;margin-left: 63px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p678"&gt;Klimatfinansiering genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p594"&gt;Bistånd kopplat till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p1000"&gt;Investeringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;"&gt;bistånd till anpassning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;"&gt;utsläppsåtgärder (SIDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;" class="p1000"&gt;Kyotomekanismer (EM)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p678 ft193"&gt;flerdimensionella projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p594 ft193"&gt;och UD)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p678 ft193"&gt;(SIDA och UD)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft55"&gt;Källa: Biennial report (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft17"&gt;Investeringar genom mekanismer för utsläppsminskningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft26"&gt;En mindre del av de svenska klimatinsatserna internationellt utgörs alltså av investeringar i mekanismer under Kyotoprotokollet och i utvecklingsarbete för framtida insatser under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Insatserna kopplade till klimatkonventionen och Kyotoproto- kollets framväxt har bedrivits under lång tid. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skedde det genom att Sverige erbjöd s.k. mjuka lån inom ramen för klimatkonventionens &lt;SPAN class="ft62"&gt;Activity Implemented Jointly &lt;/SPAN&gt;(AIJ), främst till länder i före detta Sovjetunionen och i Östeuropa, som en del av dessa länders omställning efter Warszawapaktens kollaps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;År 2002 initierade den dåvarande svenska regeringen ett program för insatser inom ramen för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Programmet var i inledningen främst inriktat på &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; men fokuserade senare främst på CDM. Programmets mål och inriktning har skiftat över åren och programmets budget har också varierat från mellan 20 miljoner kronor per år i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; till över 250 miljoner kronor per år i början av &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:327px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:361px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34558x1.jpg/" style="width:416px;height:361px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Programmets mål och syfte har över tid varit att bidra till att meka- nismerna för internationell utsläppshandel och klimatfinansiering utvecklas internationellt, samtidigt som uppdraget också varit att genomföra internationella klimatinvesteringar. Programmet fick tidigt i uppgift att bidra till utvecklingen av &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som skulle kunna genomföras i de minst utvecklade länderna i världen, framför allt i Afrika.&lt;SPAN class="ft110"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Genom propositionen &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen klimat- och energipolitik&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;Klimat &lt;/SPAN&gt;(prop. 2008/09:162) om ett nationellt klimatmål till 2020 (se faktaruta nedan) fick programmet också i uppgift att förvärva en relativt stor volym av framför allt &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; – ett omfattande förvärv som genomförts under &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Det nationella klimatmålet till 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft11"&gt;Etappmålet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;anger att utsläppen för Sverige 2020 bör vara 40 procent lägre än ut- släppen 1990. Etappmålet gäller de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Minskningen ska ske genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft11"&gt;I klimatpropositionen från 2008 angavs att det nationella målet ska nås genom två tredjedelar nationella insatser och en tredjedel internationella insatser. I de av riksdagen beslutade budget- propositionerna för 2013 och 2014 angavs att de internationella insatsernas bidrag till etappmålet bör uppgå till 40 miljoner ton fram till 2020.&lt;SPAN class="ft110"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Green Stream (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Volymen hade räknats fram utifrån att även utsläppsminskningarna utomlands behöver ske kontinuerligt över tid och successivt öka för att 2020 nå upp till en tredjedel av minsknings- behovet. Utsläppsminskningarna om sammanlagt 40 miljoner ton avsåg perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34559x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Sveriges program för internationella klimatinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Energimyndigheten ansvarar för Sveriges program för internatio- nella klimatinsatser. Myndigheten återrapporterar resultat från pro- grammet varje år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Enligt Energimyndighetens instruktion ska myndigheten genom- föra internationella klimatinvesteringar genom att delta i och förvärva certifierade utsläppsminskningsenheter från projekt och program i utvecklingsländer. Syftet är att dels bidra till att Sveriges internatio- nella åtaganden och nationella mål inom klimatområdet uppnås, dels bidra till att mekanismer för internationell utsläppshandel och klimat- finansiering utvecklas.&lt;SPAN class="ft110"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Myndighetens uppdrag inom området styrs även av anslagets regleringsbrev.&lt;SPAN class="ft85"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft26"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;2010-talets&lt;/NOBR&gt; mitt har programmets inriktning ändrats till att främst fullgöra tidigare beslut om stöd till internationella klimat- insatser inom CDM och JI utan att ingå några nya avtal om förvärv av &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; samt att verka för att dessa projekt, om det finns behov av det, ska kunna leverera utsläppsminskningsenheter även några år efter 2020 (till 2022 enligt befintliga avtal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Myndigheten ska också särskilt följa upp hur projekten bidrar till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i värdlandet och där- med stärker lokala samhällen och deras utveckling samt bidra till utvecklingen av de internationella samarbetsformerna under Paris- avtalets artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;När resultatet av programmet för internationella insatser från 2002 fram till 2018 summeras kan konstateras att det sammanlagt (2018) omfattar 91 bilaterala projekt och program (89 CDM- och 2 JI- &lt;NOBR&gt;projekt/-program)&lt;/NOBR&gt; samt deltagande i 7 aktiva multilaterala fonder och 3 fonder som avslutats.&lt;SPAN class="ft115"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Med de multilaterala fonderna omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Se Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Anslag 1:12 Insatser för internationella klimat- investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Anslag 1:12 Insatser för internationella klimat- investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Baserat på antalet projekt och program som har eller planeras leverera utsläppsminsknings- enheter till Energimyndigheten. Projekt som kontrakterats och sedan avslutats utan levererade utsläppsminskningsenheter inkluderas inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34560x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;programmet projekt i sammanlagt 56 länder, varav 29 i bilaterala projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;Det svenska bilaterala programmet ger i första hand stöd till in- satser inom förnybar energi, energieffektivisering och avfallshan- tering (omhändertagande av metangas). Sveriges relativt omfattande projektportfölj gör landet till den åttonde största köparen av inter- nationella projektmekanismer räknat i antal projekt.&lt;SPAN class="ft105"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Projekten beräknas hittills ha bidragit till utsläppsminskningar motsvarande 22,5 miljoner ton verifierade koldioxidekvivalenter totalt.&lt;SPAN class="ft110"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Insatserna har sammanlagt inneburit ett finansiellt stöd på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;732&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;miljoner kronor till enskilda projekt och 811 miljoner kronor till fonder räknat från och med 2001. Delar av dessa reduktionsenheter har senare annullerats och redovisats som resultatbaserad klimat- finansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Myndigheten har kontrakt på ytterligare 758 miljoner kronor i finansiellt stöd till projekt och fonder kopplade till cirka 13,6 mil- joner ton verifierade koldioxidekvivalenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;De cirka 36 miljoner ton reduktionsenheter som sammanlagt om- fattas av programmets avtal beräknas med nuvarande valutakurser (november 2019) innebära en totalkostnad på cirka 2,3 miljarder kronor för perioden &lt;NOBR&gt;2001–2022.&lt;SPAN class="ft110"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den beräknade genomsnittliga kostnaden för reduktionsenheterna från de projekt som i dagsläget ingår i portföljen uppgår till cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;kronor per ton koldioxidekvivalenter. Beloppet motsvarar myn- dighetens direkta kostnader för de enheter som projekten genererar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;– inte hela kostnaden för projektets genomförande (se nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Skillnad mellan kostnader för förvärv av reduktionsenheter och åtgärdskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Kostnaden per reducerad mängd koldioxid är inte liktydig med pro- jektens åtgärdskostnad. För att beräkna den sistnämnda behöver beräkningen omfatta åtgärdens hela kostnads- och intäktskalkyl, som regel jämförd med en alternativ investering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Green Stream (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Energimyndigheten (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Dessa siffror kan dock ändras över tid eftersom avtal med enskilda projekt och fonder har tecknats i utländsk valuta (euro eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;US-dollar)&lt;/NOBR&gt; och utbetalningarna fördelas över många år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-kreditering&lt;/NOBR&gt; innebär i princip att projektet i fråga under en bestämd tidsperiod ges en extra intäkt vid dess genomförande – en intäkt som förbättrar projektets hela investeringskalkyl och skapar extra säkerhet. I projekt i fattigare länder kan insatserna samtidigt vara föremål för biståndsmedel, fördelaktiga lån och så vidare. Pro- jekten kan samtidigt omfattas av nationella styrmedel, t.ex. i form av inmatningstariffer för förnybar el (se avsnitt 14.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Additionalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;De reduktionsenheter som levereras inom ramen för Sveriges in- satser internationellt har alla varit föremål för en additionalitets- bedömning enligt regelverket för CDM och blivit godkända före leverans (se avsnitt 14.2.3. Dessa insatser har dessutom en sådan över- gripande inriktning och regional spridning att de även utifrån resul- taten från de i avsnitt 14.2.3 refererade utvärderingarna huvudsak- ligen kan bedömas ha varit additionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Typ av projekt och regional spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft26"&gt;Sveriges program för internationella insatser omfattar projekt som i första hand minskar utsläppen av växthusgaser genom åtgärder för förnybar energi och energieffektivisering samt avfallshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;En stor andel av de projekt som Energimyndigheten stödjer bila- teralt genomförs i de minst utvecklade länderna eller i mindre utveck- lade medelinkomstländer som i allmänhet har en svag institutionell kapacitet och ett mindre gynnsamt investeringsklimat, dvs. svagare finansiella marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Genom deltagandet i multilaterala fonder finansierar Energimyn- digheten även en något högre andel &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som hör till de vanligaste typerna globalt, dvs. stor- och småskalig vattenkraft och vindkraft. Projekten genomförs även delvis i länder med högre medelinkomst och bättre utvecklade finansmarknader, dvs. de länder som är störst bland värdländerna inom CDM, totalt sett. De av myn- digheten utvalda fonderna har dessutom en större geografisk och teknisk spridning än genomsnittet för CDM globalt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34562x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Uppföljning av bidrag till hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Energimyndigheten ska enligt myndighetens regleringsbrev särskilt följa upp hur projekten bidrar till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i värdlandet och därmed stärker lokala samhällen och deras utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Inom ramen för de bilaterala insatserna har myndigheten prio- riterat projekt inom förnybar energi och energieffektivisering, pro- jekt som minskar utsläpp av metan och projekt som minskar uttaget av s.k. icke förnybar biomassa genom energieffektivare spisar. Den här typen av projekt bedöms generellt sett ge bidrag till många sam- tidiga nyttor i värdländerna och därmed bidra till hållbar utveck- ling.&lt;SPAN class="ft110"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;För att bättre kunna följa upp och åskådliggöra projektens bidrag till hållbar utveckling har myndigheten även påbörjat en kartlägg- ning utifrån FN:s globala hållbarhetsmål. Syftet är bl.a. att kartlägg- ningen ska bidra till förhandlingarna om samarbetsformerna under artikel 6 av Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Lärdomar från genomförandet av det svenska programmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft42"&gt;I en nyligen genomförd uppföljning&lt;SPAN class="ft115"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;av det svenska programmet för internationella klimatåtgärder som syftade till att summera några av de främsta lärdomarna som programmet lett till konstateras bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;programmet kunnat bidra till utvecklingen av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, särskilt i de allra fattigaste länderna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;blandningen av deltagande i både bilaterala och multilaterala pro- jekt varit bra eftersom erfarenheterna betjänade varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;praktiska erfarenheter av direkta förvärv gav nyttiga erfarenheter som kunde bidra till de svenska bidragen i den internationella förhandlingsprocessen och i deltagandet i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-styrelsen;&lt;/NOBR&gt; även det omvända gällde,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;erfarenheterna från genomförandet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; har bidragit till arbetet med kapacitetsutveckling i utvecklingsländer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Energimyndigheten (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Green Stream (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34563x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;det har varit en utmaning för en offentlig myndighet att agera som köpare på en marknad där också privata företag agerar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;programmets syften har varierat över tid, varit flerfaldiga och tidvis varit svåra att uppfylla i alla delar; det har exempelvis visat sig svårt att sprida svensk teknik via programmet för internatio- nella klimatåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;uppdraget att förvärva en relativt stor mängd utsläppsenheter i förväg inför ett mål som skulle uppfyllas på tio års sikt skapade en form av inlåsning för programmet, eftersom instrumentet (CDM och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JI-projekt)&lt;/NOBR&gt; samtidigt minskade i betydelse internatio- nellt, och den stora omfattningen begränsade därtill möjligheterna att samtidigt delta i det internationella utvecklingsarbetet av nya mekanismer på önskvärt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Lärdomar från de flexibla mekanismernas utveckling under Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;De flexibla mekanismernas utveckling under Kyotoprotokollet illu- strerar talesättet att det är mycket svårt att göra förutsägelser, sär- skilt om framtiden.&lt;SPAN class="ft110"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En lärdom som kan dras av utvecklingen är att beslut om klimat- mål, styrmedel och de ramar som sätts för handel mellan länder och regioner alltid behöver ta hänsyn till den stora osäkerhet som finns i referensscenarier (&lt;SPAN class="ft45"&gt;baselines &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft45"&gt;business as &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;usual-&lt;/SPAN&gt;scenarier),&lt;/NOBR&gt; när sådana scenarioanalyser används som beslutsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om marknader för handel med utsläppsbegränsningsresultat mellan länder ska kunna utvecklas och bibehållas över tid, trots alla osäkerheter, behöver ambitionerna i de målnivåer som sätts vara betydligt högre än de som parterna åtog sig under Kyotoprotokollet. De behöver också kunna utvecklas med återkommande uppfölj- ningar och justeringar eller ha en inbyggd flexibilitet redan från start.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Intresset för handel mellan länder under Kyotoprotokollet häm- mades också redan från start av att det bedömdes finnas s.k. hetluft bland ländernas åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Vid mindre ambitiösa mål som visar sig enklare att uppnå än vad som bedömts på förhand finns dessutom en risk att utbudet blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Brukar tillskrivas den danske nobelpristagaren Niels Bohr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;betydligt större samtidigt som efterfrågan minskar – något som också blev fallet när Kyotoprotokollet genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Även Parisavtalet har några av de ingredienser som kan leda till att intresset minskar och förutsättningarna för att det ska växa fram marknader blir små, bl.a. eftersom målnivåerna inte är ambitiösa nog och även denna gång bedöms kunna innehålla hetluft (se nästa av- snitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Insikten att scenarier är osäkra är även viktig att ha med i bilden, eftersom en stor del av de nationella klimatplanerna under Paris- avtalet har en konstruktion som innebär att målen satts i relation till en utveckling med dagens beslutade styrmedel, dvs. i förhållande till ett osäkert referensscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Samtidigt är det viktigt att beakta att det faktum att det funnits med en möjlighet att på ett mer flexibelt sätt nå uppsatta mål genom åtgärder i andra länder har varit en möjliggörare att nå fram till beslut i tidigare förhandlingar. Även denna erfarenhet är värdefull att ha med när ambitionsnivån nu behöver höjas under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Prisutvecklingen på enheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; under Kyoto- protokollet kan också ge viss inblick i hur priserna på artikel 6- enheter kan komma att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;De låga priserna på &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; har flera förklaringar. En för- klaring är att det skett en samfinansiering av projekten och en annan förklaring är att en del projekttyper också har haft andra intäkter (eller kostnadsbesparingar) vid sidan av intäkterna från försäljning av reduktionsenheter. Det sistnämnda handlar framför allt om intäk- ter från försäljning av el och från parallella nationella styrmedel. När den beräknade utsläppsminskningen av åtgärden sedan enbart kopp- las till &lt;NOBR&gt;CDM-enheterna&lt;/NOBR&gt; blir kostnaden per reducerad mängd växt- husgas låg. Hur reduktionen av utsläppen beräknas (mot vilket referensscenario) har också betydelse för resultatet. De låga priserna förklaras också delvis av att projekten varit kopplade till åtgärder med särskilt låga åtgärdskostnader och låga barriärer för genom- förande i värdländerna. De mycket låga priserna som uppstod från 2011 och framåt hänger främst samman med den efterfrågeutveck- ling som skedde på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;När nya mekanismer nu ska utvecklas under Parisavtalet är det inledningsvis rimligen bl.a. den typ av åtgärder som framför allt &lt;NOBR&gt;CDM-marknaden&lt;/NOBR&gt; sökt upp som värdländerna nu själva (helt eller delvis) behöver genomföra, för att uppfylla sina egna initiala bidrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34565x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;under Parisavtalet, men då kommer även bedömningen av additio- nalitet behöva förändras. Det innebär i sin tur sannolikt att kost- naden för framtida utsläppsbegränsningsenheter kommer vara högre än den som uppstod under &lt;NOBR&gt;CDM-perioden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Styrmedel som innebär en form av incitamentsgivning under en längre tidsperiod, t.ex. genom en internationell kreditering, riskerar att stöta på särskilda utmaningar på områden där det sker en snabb teknikutveckling, där kostnaderna för tekniken sjunker och där ut- vecklingen går mot att åtgärderna kan genomföras med allt lägre incitamentsnivåer. Det innebär också en extra utmaning att säker- ställa additionalitet på ett område där det finns parallella nationella styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Parisavtalet skapar nya förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Ambitionsnivån behöver höjas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Enligt Parisavtalet ska den globala uppvärmningen begränsas till betydligt under 2 grader Celsius, med en fortsatt strävan efter att hålla uppvärmningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindu- striell nivå. Ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken behöver därmed höjas till en helt ny nivå jämfört med tidigare. I av- talet framhålls också vikten av klimatkonventionens principer om rättvisa, hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Parisavtalets mål ska nås genom att länderna lägger fram och genomför ambitiösa nationella klimatplaner, NDC:s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft26"&gt;Gapet mellan Parisavtalets temperaturmål och ambitionen i de nuvarande klimatplanerna under avtalet är samtidigt mycket omfat- tande (se t.ex. IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;SPAN class="ft102"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;och UNEP:s Emissions Gap Report)&lt;SPAN class="ft102"&gt;66&lt;/SPAN&gt;. Betydande ambitionshöjningar kommer därför krä- vas av alla parter i den fortsatta processen. Ett av budskapen från IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;/NOBR&gt; är att utsläppsutvecklingen den närmaste tioårsperioden har avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;UNEP (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34566x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Parterna lämnar in nationella klimatplaner som stegvis behöver skärpas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;I artikel 4 i Parisavtalet finns bestämmelser som är avsedda att bana väg för en progressiv skärpning av ländernas nationella klimatplaner. Enligt bestämmelserna ska varje part meddela sin klimatplan vart femte år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;De första klimatplanerna sträcker sig antingen till 2025 eller 2030. Under 2020 behöver därför de parter vars planer sträcker sig till 2025 lämna in nya, och förhoppningsvis ambitiösare, planer med 2030 som slutår. Planerna behöver också bli mer heltäckande, dvs. omfatta en större del av växthusgasutsläppen i landet än de gör i dag. Parter som har 2030 som slutår, det gäller t.ex. EU, behöver i stället i prin- cip endast uppdatera sin NDC 2020 men kan även använda tillfället till att höja ambitionsnivån i sitt bidrag.&lt;SPAN class="ft105"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Till stöd i processen ska parterna regelbundet utvärdera genom- förandet för att bedöma de sammanlagda och kollektiva framstegen (en s.k. global översyn). Den första globala översynen ska genom- föras 2023 och därefter vart femte år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;De nationella klimatplanerna innehåller information om vilket mål bidragen ska resultera i, hur målen ska beräknas och vilka sek- torer de omfattar. Planerna ska i princip representera ländernas högsta möjliga ambitionsnivå under den tid som bidraget omfattar, med hänsyn tagen till skillnader i ansvar och förmåga samt i ljuset av natio- nella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Den vanligaste målkonstruktionen i medelinkomstländernas klimatplaner är att bidraget uttrycks som en eller flera utsläppsnivåer under ett referensscenario. En vanlig konstruktion är också att delar av den nationella klimatplanen, i form av en lägre målnivå, avses genom- föras genom åtgärder som bekostas av det egna landet utan villkor, medan andra delar, i form av en mer ambitiös målnivå, villkoras med att åtgärderna får finansiering från andra. (Se faktaruta nedan.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Utgångspunkten för de nya klimatplanerna och de uppdateringar som görs är dock att summan av parternas nuvarande klimatplaner inte är tillräckliga i förhållande till avtalets temperaturmål och att alla&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det står parterna fritt att justera sina bidrag när som helst under processen. Justeringarna förutsätts innebära en ambitionshöjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ambitionen är att alla parter ska ha samma tidsramar i sina planer från 2031.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Formerna för den globala översynen regleras i artikel 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34567x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;parter därför behöver höja sina ambitioner utifrån landets specifika förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Parterna under Parisavtalet är också inbjudna&lt;SPAN class="ft110"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;att lämna in en långsiktig lågutsläppsstrategi (&lt;SPAN class="ft10"&gt;low emission development strategy, &lt;/SPAN&gt;LEDS) under 2020. Tanken är att parterna med stöd av den långsik- tiga strategin tydligare ska se behovet av att utveckla och höja ambi- tionen i den mer kortsiktiga klimatplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Samarbeten för att genomföra nationellt fastställda bidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Parisavtalet innebär även att samarbeten behöver genomföras mellan länder till stöd för de nationella klimatplanernas genomförande. Stöd ska ges till parter som är utvecklingsländer, i enlighet med artikel 9 (finansiering), artikel 10 (teknikutveckling och tekniköverföring) och artikel 11 (kapacitetsuppbyggnad) i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Enligt artikel 9 ska de utvecklade länder som är parter under avtalet tillhandahålla finansiella resurser för att bistå parter som är utvecklingsländer i fråga om både utsläppsbegränsningar och åtgär- der för anpassning. Bestämmelserna i artikel 9 innebär en fortsätt- ning på befintliga åtaganden enligt klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Enligt beslutet vid COP21 har de utvecklade länderna för avsikt att fortsätta sitt befintliga kollektiva mål om att från 2020 mobilisera 100 miljarder &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per år till klimatfinansiering. Ambitionen gäller fram till 2025; därefter är avsikten att målet ska höjas. Förhand- lingen om finansieringsmål för perioden efter 2025 ska starta 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Nya marknadsbaserade och inte marknadsbaserade ansatser är under utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Parisavtalet ger också en möjlighet för parter att frivilligt samarbeta när de genomför sina nationella klimatplaner för att möjliggöra en högre ambitionsnivå både för utsläppsbegränsningar och anpassnings- åtgärder och för att främja en hållbar utveckling och miljöintegritet (artikel 6.1). Samarbeten under artikel 6 omfattar även användning av utsläppsbegränsningsresultat som kan handlas mellan länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En ambition är även att regelboken för samarbeten mellan länder ska tillåta bredare ansatser på lands- eller sektornivå i syfte att bidra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;”Ska också sträva efter”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34568x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;till omställningen. Därmed möjliggörs för mer storskaliga utsläpps- minskningar och ambitionsnivåhöjningar jämfört med den tidigare mer projekt- och programorienterade inriktningen under Kyotopro- tokollet. Av det följer att insatserna behöver kopplas till och hänga ihop med de nationella klimatplaner som länderna lämnat in under avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det är värt att notera skillnaden mellan Kyotoprotokollets beto- ning på kostnadseffektivitet&lt;SPAN class="ft110"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;i samband med de flexibla mekanis- merna och Parisavtalets betoning på att ländernas samarbeten ska bidra till en ambitionshöjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Regelboken för artikel 6 är inte antagen ännu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Vid klimatmötet i Katowice 2018 (COP24) lyckades parterna komma överens om stora delar av den regelbok som ska utgöra grunden för att genomföra Parisavtalet. Den del som inte kom på plats var regel- boken under artikel 6. Vid klimatmötet i Madrid (COP25), nådde arbetet med regelboken för artikel 6 långt i sina tekniska detaljer men förhandlingarna behövde ändå till slut skjutas fram till nästa klimatmöte (COP 26), eftersom parterna inte lyckades komma överens om några av de mest centrala bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Artikel 6 öppnar för två typer av internationella marknads- baserade tillvägagångssätt till stöd för utsläppsminskningar i form av kooperativa samarbeten (t.ex. i form av regionala handelssystem) enligt artikel 6.2 och en ny mekanism enligt 6.4. Enligt artikel 6 sätts även ramar för ett tillvägagångssätt för icke marknadsbaserade sam- arbeten (artikel 6.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Oenigheten vid partsmötet i Madrid rörde framför allt reglerna i artikel 6.4 för hur dubbelräkning ska kunna undvikas samt hur den möjliga överföringen av enheter från tidigare Kyotoperioder ska kunna begränsas. I och med att regelboken för artikel 6 inte antogs vid mötet i Madrid är det dock inte uteslutet att även andra frågor kopplade till regelboken nu åter öppnas. I kommande avsnitt ges en övergripande beskrivning av hur förslaget till regelbok under Paris- avtalets artikel 6.2 och 6.4 utvecklats så här långt. Beskrivningen bör dock läsas med det övergripande förbehållet att regelboken ännu inte är antagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Att underlätta för Annex &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1-ländernas&lt;/NOBR&gt; genomförande av sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:490px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34569x1.jpg/" style="width:413px;height:490px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Nationella klimatplaner och marknadsbaserade ansatser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;De nationella klimatplanerna och samarbetsformerna under artikel 6 är i hög grad inriktade mot att det ska kunna göras en kreditering mot ett referensscenario (en &lt;SPAN class="ft10"&gt;baseline &lt;/SPAN&gt;eller ett &lt;SPAN class="ft10"&gt;business as &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;usual-&lt;/SPAN&gt;scenario).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Ansatsen förutsätter att robusta bedömningar kan tas fram om hur utsläppen av växthusgaser utvecklas utan skärpt politik i värdlandet i fråga, i form av ett referensscenario. Landet sätter sen utsläppsmål som innebär en minskning i förhållande till den antagna utvecklingen. Målen kan vara ovillkorade eller villkorade och kan inledningsvis omfatta hela eller delar av ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Ett ovillkorat mål ska huvudsakligen kunna nås med insatser av det egna landet. Finansiering från andra länder, företag och så vidare kan också bidra, men det är inget villkor för måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Ytterligare utsläppsminskningar, för att t.ex. nå ett eventuellt villkorat mål eller längre, förutsätter extern finansiering men kan eventuellt också bli föremål för handel mellan länder genom kreditering. När en kreditering görs överförs dock delar av utsläpps- minskningen till köparlandet och ytterligare åtgärder behöver då genomföras för att nå det uppsatta målet i värdlandet. För att en sådan överföring inte ska resultera i dubbelräkning av utsläpps- minskningar krävs en motsvarande justering (&lt;SPAN class="ft45"&gt;corresponding adjus- tment&lt;/SPAN&gt;) av utsläppsredovisningen i utsläppsrapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;I figur 14.6 nedan illustreras hur målnivåerna i en nationell klimatplan kan se ut i ett medelinkomstland, i det här fallet Chile. Utsläppsnivån 2010 har satts till 100.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 233px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34570x1.jpg/" style="width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft129"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 400px;margin-left: 74px;margin-top: 4px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td28"&gt;&lt;P class="p426 ft193"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td330"&gt;&lt;P class="p34 ft129"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p507 ft193"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td330"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft129"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p426 ft129"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft129"&gt;2026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2028&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft129"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #5b9bd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td246"&gt;&lt;P class="p69 ft193"&gt;Baseline till 2030 NDC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td232"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;NDC-ovillkorad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p69 ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;NDC-villkorad&lt;/NOBR&gt; max&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td232"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft129"&gt;&lt;NOBR&gt;NDC-villkorad&lt;/NOBR&gt; min&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #b7b7b7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p69 ft193"&gt;Med planerade energiåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Källa: Climate Action Tracker.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Artikel 6.2, överföring av resultat från utsläppsminskningar mellan två parter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Artikel 6.2 ger riktlinjer för vad som bör gälla mellan två parter som frivilligt vill träffa en bilateral överenskommelse om att föra över uppnådda utsläppsbegränsningsenheter mellan sig. Enheterna benämns ITMOS &lt;SPAN class="ft62"&gt;(internationally transferable mitigation outcomes&lt;/SPAN&gt;). En sådan överföring kan t.ex. vara aktuell mellan parter som ingår i ett gemen- samt utsläppshandelssystem men har lämnat in separata klimat- planer.&lt;SPAN class="ft102"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Enheterna under artikel 6.2 behöver inte godkännas i en process styrd av parterna under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Formerna för transfereringarna ska dock omfattas av riktlinjer under Parisavtalets regelbok och de föreslås även bli föremål för åter- kommande granskningar organiserade av Parisavtalets parter. Resul- tatet av dessa granskningar ska tas upp på partsmötena, och rikt- linjerna kan komma att ändras över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;En central del i regelboken, kopplad till artikel &lt;NOBR&gt;6.2-transfereringar,&lt;/NOBR&gt; är att säkerställa att överföringen av ITMOS inte leder till dubbel- räkningar. Värdlandet som säljer enheterna och köparlandet behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gäller t.ex. mellan Schweiz och EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34571x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;därför justera de utsläpp som är kopplade till deras respektive natio- nella klimatplaner på ett sätt som motsvarar antalet överförda enheter över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Regelboken behöver därmed också hantera att länder med s.k. punktmål i sina klimatplaner använder ITMOS på ett sätt som är representativt och som inte innebär att ambitionsnivån urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;ITMOS ska kunna utfärdas kopplat till den del av utsläppen som omfattas av ett värdlands klimatplan men också till de sektorer som inte ingår i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;ITMOS ska kunna omfatta åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som minskar avgången eller ökar upptaget av koldioxid. Även åtgärder som inne- bär att utsläpp inte behöver uppstå, t.ex. genom att avskogning und- viks kan komma att godkännas för överföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;När det gäller åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan ytterligare regler för att hantera den här typen av åtgärders särskilda osäker- heter, permanensfrågor och risk för reversibilitet komma att utveck- las över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6.2-transfereringar&lt;/NOBR&gt; föreslås bli tillåtna mellan länder som har lämnat in nationella klimatplaner under Parisavtalet och för andra internationella minskningsåtgärder, exempelvis inom CORSIA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6.2-transfereringar&lt;/NOBR&gt; behöver inte bidra till någon ytter- ligare nettoutsläppsminskning&lt;SPAN class="ft110"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;under Parisavtalet&lt;SPAN class="ft110"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;till skillnad från aktiviteter under artikel 6.4, utan överföringarna kan ses som ett noll- summespel mellan de handlande parterna, förutsatt att de enheter som handlas har sitt ursprung i utsläppsminskningar utöver värd- landets eget klimatmål samtidigt som landets klimatplan inte inne- håller s.k. hetluft, dvs. har en ambitionsnivå som innebär utsläpp som överskrider de nivåer som bedöms uppstå i normala fall vid &lt;SPAN class="ft10"&gt;business as usual &lt;/SPAN&gt;(se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;De som deltar i artikel 6.2 transfereringar föreslås däremot på frivillig väg bidra till ytterligare utsläppsminskningar och dessutom ge bidrag till FN:s anpassningsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;I och med att regelboken för artikel 6 inte antogs vid mötet i Madrid kan även delar av regelboken under artikel 6.2 komma att öppnas upp på nytt i de kommande förhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;”overall mitigation”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Även om parterna uppmuntras till att ge ett sådant bidrag genom att annullera en andel av de enheter som förs över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34572x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Artikel 6.4 etablerar en ny mekanism för att bidra till utsläppsbegränsningar och hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Under artikel 6.4 införs den regelbok som ska gälla för den nya mekanism som ska följa de tidigare CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-mekanismerna&lt;/NOBR&gt; under Kyotoprotokollet. Delar av det föreslagna nya regelverket känns dock igen från det som utvecklades för mekanismerna under Kyotoprotokollet. Bland annat ska ett särskilt övervakningsorgan av liknande konstruktion som den tidigare &lt;NOBR&gt;CDM-styrelsen&lt;/NOBR&gt; utses, där aktiviteter under mekanismen formellt ska godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;En central skillnad mellan Parisavtalet och Kyotoprotokollet är dock att det inte längre finns någon uppdelning mellan länder med respektive utan åtaganden. Det innebär att det behöver regleras vem som ska få tillgodoräkna sig utsläppsminskningen av den genom- förda aktiviteten för att undvika dubbelräkning, dvs. ett land ska inte kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar mot sitt åtagande under Parisavtalet, om dessa samtidigt tillgodoräknas av ett annat land. Det här är också en viktig del av de anvisningar som ges vid transferer- ingar som ska göras enligt artikel 6.2 enligt ovan. Som tidigare nämnts var detta en av de frågor som parterna inte lyckades komma överens om vid klimatmötet i Madrid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Vid sidan av risken för dubbelräkning av utsläppsminskningar behöver också de utsläppsminskningar som ska godkännas enligt artikel 6.4 omfattas av krav som gör att deras miljöintegritet i övrigt säkerställs så långt möjligt. Miljöintegriteten riskeras om säljarlandet har formulerat målen&lt;SPAN class="ft105"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;i landets klimatplan utifrån ett scenario som är mindre ambitiöst än den utveckling som i normala fall skulle kunna uppstå redan vid &lt;SPAN class="ft45"&gt;business as usual&lt;/SPAN&gt;, dvs. utan ytterligare åtgär- der jämfört med dagens beslutade politik. En sådan situation kan också uppstå om utsläppsminskningarna ligger utanför de sektorer som omfattas av värdlandets nationella klimatplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6.4-mekanismen&lt;/NOBR&gt; ska även syfta till att leda till totalt sett minskade globala utsläpp (&lt;SPAN class="ft45"&gt;overall mitigation in global emissions, &lt;/SPAN&gt;OMGE). En rimlig tolkning av det är att aktiviteter under artikel 6.4 inte enbart får innebära en omfördelning av utsläpp utan att utsläp- pen måste minska totalt sett. För att åstadkomma en sådan effekt föreslås bl.a. att en viss andel av de enheter som åstadkoms genom en artikel &lt;NOBR&gt;6.4-aktivitet&lt;/NOBR&gt; ska annulleras eller dras av direkt och på så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Även de som är villkorade, dvs. de som förutsätter finansiering av andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;sätt inte kunna ingå i vare sig värdlandets eller köparlandets utsläpps- redovisning Användande av &lt;NOBR&gt;6.4-mekanismen&lt;/NOBR&gt; ska också ge finansiellt bidrag till FN:s anpassningsfond samt täcka mekanismens admini- strativa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Förhandlingen om artikel 6.4 är, som nämnts, även öppen när det gäller om, och i så fall under vilka villkor, CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; som godkänts under Kyotoprotokollet ska kunna godkännas även under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Under artikel 6 finns också regler för s.k. icke marknadsbaserat samarbete (artikel 6.8). Enheter från utsläppsbegränsningar kommer dock inte kunna genereras enligt denna artikel, och den är därför inte tillämplig för att ge bidrag till de kompletterande åtgärderna i det nationella klimatramverket. Den berörs därför inte vidare av denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Förslag om hur de marknadsbaserade samarbetsformerna kan utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft26"&gt;Forskare, konsulter och tankesmedjor har, parallellt med förhand- lingarna om Parisavtalets regelbok, presenterat tankar och förslag om hur reglerna och tillämpningen av bestämmelserna under avtalet skulle kunna utvecklas, så att de nya samarbetsformerna i sin tillämp- ning ska kunna ge incitament till en ambitionsnivåhöjning, ha en hög miljöintegritet och bidra till hållbar utveckling. Analyserna har främst fokuserat på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hur referensscenarier (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;baselines&lt;/SPAN&gt;)och återkommande justeringar ska kunna beräknas samt hur s.k. &lt;SPAN class="ft244"&gt;corresponding adjustments &lt;/SPAN&gt;ska kunna göras i praktiken,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;hur samarbetena ska kunna dels skalas upp och omfatta en större del av värdlandets utsläpp, dels kunna genomföras även i andra länder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;hur miljöintegriteten (framför allt additionaliteten) hos projek- ten ska kunna säkerställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;hur aktiviteterna ska bidra till en högre ambition och totalt sett minskade globala utsläpp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34574x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;hur värdlandets kapacitet för mätning, rapportering och verifier- ing ser ut – behov av förstärkningar och hinder för utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Analyserna är också relevanta för utvecklingen vad inom resultat- baserad finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Nedan redogörs för några förslag som väckt intresse i förhand- lingarna; genomgången är inte heltäckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Hur undvika risken för &lt;NOBR&gt;icke-additionella&lt;/NOBR&gt; åtgärder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I en rapport från &lt;/SPAN&gt;Stockholm Environment Institute &lt;SPAN class="ft11"&gt;(SEI) konstateras att risken för att det finns hetluft i ländernas nuvarande klimatplaner är relativt stor och att det därför finns ett behov att begränsa stor- leken på de möjliga överföringarna. SEI föreslår några olika sätt, bl.a. kvantitativa begränsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Även Schneider m.fl. bedömer att den sammanlagda hetluften i de nationella klimatplanerna kan vara betydande och motsvara upp- emot 70 procent av den då bedömda sammanlagda storleken på åta- gandena om ytterligare utsläppsminskningar.&lt;SPAN class="ft110"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Michaelowa går systematiskt igenom hur additionaliteten i de åtgärder som genomförs kan behöva testas inför en artikel 6.2- eller &lt;NOBR&gt;6.4-överföring,&lt;/NOBR&gt; beroende på om värdlandets klimatplan bedöms inne- hålla hetluft eller inte.&lt;SPAN class="ft110"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;I teorin borde det finnas incitament för värdländerna att inte exportera enheter från icke additionella åtgärder, eftersom det skulle försämra värdlandets egna förutsättningar för måluppfyllelse. I prak- tiken finns det dock många värdländer vars klimatplaner innehåller hetluft och som därmed inte behöver bekymra sig om de berörda aktiviteterna är additionella eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;Michaelowa menar att tidigare erfarenheter från genomförande av &lt;NOBR&gt;JI-mekanismen&lt;/NOBR&gt; visar att det finns sådana risker och drar slutsatsen att specifika additionalitetstest,&lt;SPAN class="ft115"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;liknande dem som utvecklades under Kyotoregelverket, behöver genomföras om värdlandets referens- scenario bedöms innehålla hetluft eller om aktiviteten i fråga ligger&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;La Hoz Theuer m.fl., SEI (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Schneider (2017&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Michaelowa (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Investeringstester, beräkning av åtgärdernas &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;pay-back&lt;/NOBR&gt; tid med respektive utan artikel 6- krediter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34575x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;utanför värdlandets klimatplan. Till skillnad från de tidigare additio- nalitetstesterna av &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; behöver additionalitetstest av arti- kel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; även väga in effekterna av nationella styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;För att sortera fram vilka åtgärder som behöver bli föremål för ett mer noggrant additionalitetstest föreslår Michaelowa därför att värdlandets referensscenario i ett första steg behöver bli föremål för en oberoende granskning. Michaelowa föreslår vidare att artikel 6.2- överföringar inte bör ske om åtgärderna inte omfattas av värdlandets klimatplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Utveckling av referensscenarier och återkommande justeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;En ytterligare säkerhetsåtgärd för ambitionshöjning och additiona- litet vore att begränsa krediteringsperioden för reduktionsenheter enligt artikel 6.2 och 6.4 till högst fem år, som är den tidsperiod som gäller för cyklerna för de nationella klimatplanerna. Dessutom bör det vara obligatoriskt att sänka ländernas referensscenarier i relation till det som åstadkommits under den tidigare perioden. Det förslaget har bl.a. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Centre for Clean Air Policy&lt;/SPAN&gt;, (CCAP) presenterat.&lt;SPAN class="ft105"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Ett annat förslag, som SEI framfört, är att en oberoende part skulle tar fram referensscenarier för värdlandets utsläpp, för att transfe- reringar ska vara möjliga.&lt;SPAN class="ft110"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;I praktiken har deltagarna i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Transformative Carbon Asset Facility &lt;/SPAN&gt;(TCAF), se faktaruta nedan, börjat ta fram egna mer konservativa referensnivåer från vilka kreditering ges, i stället för att be värdlandet att ändra det egna referensscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Insatserna kan även knytas till att värdlandet inför eller skärper egna styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; skulle också kunna kopplas ihop med att värd- landet inför eller förändrar sina styrmedel. Det kan exempelvis handla om att verka för att subventioner tas bort på användning av fossila bränslen eller att koldioxidprissättning eller lagstiftning som begrän- sar utsläppen från de aktuella utsläppskällorna införs. Ett exempel på det sistnämnda är det initiativ för att minska lustgasutsläpp från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;CCAP (2017) och NCI (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;La Hoz Theuer m.fl, SEI (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34576x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;produktion av salpetersyra som Tyskland tagit initiativ till. Pro- grammet ger ett begränsat bidrag till redan pågående utsläppsminsk- ningsprojekt på befintliga anläggningar. Krediteringens storlek bestäms genom omvända auktioner, och krediteringen villkoras med att del- tagande länder tar över ansvaret för att fortsätta genomföra utsläpps- minskningsåtgärderna efter 2021, som en del av den egna klimat- planen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Positiva och negativa listor över åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Parisavtalets utformning i artikel 6.4 bygger i många fall på att en kreditering mot ett referensscenario ska kunna genomföras, och de förslag som beskrivs ovan har huvudsakligen en sådan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;New Climate Institute (NCI) har i rapporten &lt;SPAN class="ft10"&gt;Opportunities and safeguards for ambitions raising through Article 6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;ett alternativt för- slag som i stället utgår från metodiken ”nerifrån och upp”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;NCI tar sin utgångspunkt i att Parisavtalet förutsätter att länders nationella klimatplaner ska spegla landets högsta möjliga ambition och att varje påföljande plan ska innebära en ambitionshöjning. Upp- dateringar och förbättringar kan göras när som helst men förutsätts ske vart femte år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;NCI föreslår en modell för fortsatt handel med utsläppsminsk- ningsresultat i andra länder där de aktiviteter som genomförs utom- lands säkrare ska kunna ha en additionalitet och bidra till en ambi- tionshöjning, jämfört med ett system som bygger på ett i förväg bedömt referensscenario. NCI:s förslag bygger på att de aktiviteter som finansieras av andra länder, baserat på en robust landspecifik analys, systematiskt riktas mot sådana lågutsläppsåtgärder som bedöms vara särskilt svåråtkomliga eller oåtkomliga för värdlandet i fråga (s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;target technologies&lt;/SPAN&gt;). Analysen behöver också upprepas återkom- mande, eftersom bedömningen kommer att behöva förändras över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;De identifierade lågutsläppsåtgärderna skulle kunna föras upp på en lista över positiva åtgärder för det aktuella landet. Analysen skulle också kunna resultera i en lista över aktiviteter som länderna själva bedömer sig kunna genomföra till låga kostnader utan stöd och med låga barriärer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;www.carbon-mechanisms.de/en/2015/germany-launches-initiative-for-global-phase-out-of-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;nitrous-oxide-emissions/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NCI (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34577x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;På en del områden menar NCI att en global negativ respektive positiv listning bör vara möjlig av exempelvis särskilt mogna låg- utsläppstekniker, t.ex. &lt;NOBR&gt;led-lampor,&lt;/NOBR&gt; medan tekniker som kräver sär- skilda insatser oavsett land kan stå på en global negativlista, t.ex. vissa tekniker för negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Övningen är inte enkel enligt NCI, eftersom det finns gråzoner och utveckling pågår. Listorna skulle därför behöva uppdateras regelbundet. Underlag till dessa globala positiva respektive negativa listor skulle exempelvis kunna hämtas från Internationella energi- rådets (IEA) årliga genomgång av hur ett antal önskvärda lågutsläpps- tekniker och sektorer inom energisektorn utvecklas jämfört med den utveckling som förutsätts äga rum i de &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; för energi- systemet i världen som IEA utvecklar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; mot utsläpp som inte täcks av mål i de nationella klimatplanerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Parisavtalet begränsar i princip inte genomförandet av artikel 6- insatser till insatser som riktas mot att minska utsläpp som täcks av värdländernas mål i de nationella klimatplanerna, även om sådana förslag finns med i förhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; kan därför potentiellt även genomföras för att bidra till reduktioner av utsläpp som ett land ännu inte har avsett att reglera i den nationella klimatplanen. Det kan handla om sektorer som inte alls ingår i landets klimatplan eller andra växthusgaser än koldioxid för de länder som endast har mål som avser koldioxid- utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Regelverket för sådana insatser skulle kunna förutsätta att värd- landet för ett projekt och länder som bidrar via en artikel &lt;NOBR&gt;6-insats&lt;/NOBR&gt; delar på kostnaden för utsläppsminskningar, vilket i så fall skulle innebära krav på en ambitionshöjning från värdlandet sida. Alter- nativt skulle det kunna införas krav på att den utsläppsnivå som insatsen resulterar i inkorporeras i värdlandets kommande nationella klimatplan som ovillkorat mål, vilket då skulle innebära att klimat- planens ambitionsnivå höjs.&lt;SPAN class="ft110"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.iea.org/reports/world-energy-model/sustainable-development-scenario&lt;/NOBR&gt; och IEA (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;CCAP (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34578x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;"&gt;Förslag om hur artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; sammantaget kan bidra till ambitionsnivåhöjningar i linje med Parisavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;Studie för Energimyndigheten av INFRAS, Carbon Limits och SEI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;I en studie av INFRAS, Carbon Limits och SEI&lt;SPAN class="ft102"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;diskuteras hur genomförandet av artikel 6.2- och &lt;NOBR&gt;6.4-mekanismerna&lt;/NOBR&gt; kan utformas så att det sammantaget bidrar till ambitionshöjningar. Studien byg- ger på en tidigare analys&lt;SPAN class="ft102"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;som genomförts på uppdrag av det tyska UBA samt annan aktuell litteratur,&lt;SPAN class="ft102"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;och studien tar även sin ut- gångspunkt i de resultat som så långt hade uppnåtts i de internatio- nella klimatförhandlingarna om regelboken för artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Författarna konstaterar att även om artikel 6 introduceras som ett medel för att höja ambitionen under Parisavtalet finns det i prak- tiken ett antal utmaningar och motverkande incitament kopplade till utvecklandet till växthusgasmarknader mellan länder under Parisavtalet som sammantaget riskerar att leda till motsatt effekt. Möjligheten att sälja vidare utsläppsenheter ger potentiella värdländer incitament att anta mindre ambitiösa målnivåer, samtidigt som möjliga köpar- länder riskerar inlåsningseffekter och förseningar i ländernas egen utveckling mot en lågkolekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;För att artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; verkligen ska kunna bidra till ambi- tionshöjningar under Parisavtalet behöver de enligt studien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;ha en säkerställd miljöintegritet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;leda till ytterligare utsläppsminskningar utöver den utsläppsminsk- ning som byter ägare och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;förbättra förutsättningarna för att deltagande parter ska kunna skärpa sina klimatplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft26"&gt;Författarna rekommenderar att länder som deltar i artikel &lt;NOBR&gt;6-aktivi-&lt;/NOBR&gt; teter samtidigt kombinerar tre olika angreppssätten för att säker- ställa att agerandet sammantaget bidrar till en höjd ambitionsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;bör det deltagande köparlandet inför ett engage- mang i artikel 6 höja ambitionsnivån i den nationella klimatplanen eller välja att delvis annullera eller dra bort de enheter de förvärvar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;INFRAS, Carbon Limits och SEI (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;INFRAS, Frauenhofer ISI och Wuppertal institute for Climate (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bland annat de studier som refereras ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:388px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:258px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34579x1.jpg/" style="width:416px;height:258px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;så att de inte används mot något lands klimatplan samtidigt som värdlandet justerar för hela transaktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;bör köparlandet även bidra till ambitionshöjningar genom en rad krav i samband med förvärvet. Det kan handla om krav på rapporteringen och transparensen från värdlandet om den natio- nella klimatplanen och dess fortsatta utveckling samt på de åtgärder som genomförs både när det gäller klimatplanens utformning (referensscenario och målnivå, steg mot ekonomiövergripande om- fattning m.m.) och vilka åtgärder (tekniker) och sektorer som om- fattas, för att ett förvärv ska kunna bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;För det tredje &lt;/SPAN&gt;behöver de länder som avser delta i artikel &lt;NOBR&gt;6-sam-&lt;/NOBR&gt; arbeten alltid säkerställa att de genomförda aktiviteterna har en säker- ställd miljöintegritet, dvs. bidrar till additionella utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;För att skapa förutsättningar för den inriktning som beskrivs ovan behöver, enligt studien, de potentiella värdländerna genomföra ett antal kapacitetshöjande aktiviteter samt stöd för att kunna göra det. De olika insatsområdena som potentiellt kan bidra till att ambi- tionsnivån höjs illustreras i figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 403px;margin-left: 6px;margin-top: 63px;font: 7px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p999 ft140"&gt;Köparland: områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p999 ft140"&gt;Artikel 6 alt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p461 ft140"&gt;Värdland: områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;Artikel 6 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p999 ft228"&gt;upphandlingskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p999 ft228"&gt;för aktivitet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p1000 ft228"&gt;för aktivitet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;"&gt;transparensregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;"&gt;flera länder/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p1001"&gt;ambitionsökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p1000"&gt;kapacitetsutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;enskilda länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr48"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft257"&gt;Kriterier för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p999"&gt;Klimatplanens (NDC:ns)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;"&gt;Förståelse för ambitionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p999"&gt;värdlandet och dess NDC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p1000"&gt;Transparens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p1001 ft257"&gt;ambitionsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;"&gt;i NDC:n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p999 ft257"&gt;ska vara berättigad till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p1000 ft257"&gt;rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p999 ft257"&gt;artikel 6 handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p999 ft256"&gt;Tydliggör rollen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft256"&gt;Förståelse för hur NDC:n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p999 ft256"&gt;Kriterier för sektorsval,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p461 ft256"&gt;Långsiktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p1001 ft257"&gt;ITMOS i den långsiktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p999 ft257"&gt;åtgärder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;"&gt;ska skärpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p1000"&gt;lågutsläppsplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p999 ft257"&gt;lågutsläppsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft257"&gt;krediteringsperioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p1001 ft256"&gt;Nivån på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft256"&gt;Förståelse för samspelet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft256"&gt;Regler för övergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p1000 ft256"&gt;Genomgång av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;"&gt;mellan artikel 6 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;"&gt;global utsläppsminskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p999 ft257"&gt;klimatfinansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p1000 ft257"&gt;åtgärdspotentialer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td246"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft256"&gt;NDC:n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft256"&gt;(OMGE)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Källa: Ambition raising and article 6 Carbon Limits, INFRAS och SEI på uppdrag av Energimyndigheten (2019).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Ett betydelsefullt skäl för länder att vilja engagera sig i utsläpps- marknader är att de kan dra nytta av att det finns åtgärder som kan genomföras till lägre kostnad i värdländerna, jämfört med kostna- derna för de åtgärder som ligger på marginalen i köparlandet. Ett engagemang i ett artikel &lt;NOBR&gt;6-förvärv&lt;/NOBR&gt; kan potentiellt också bidra till sprid- ningen av tekniker med låga utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Efterfrågan på marknaden bestäms av ambitionsnivån hos de potentiella köparländerna och hur dessa bestämt att de vill nå sina klimatplaner (se även kapitel 15). Utbudet beror på hur de potentiella värdländerna har formulerat sina mål, hur stor andel av utsläpps- minskningarna dessa länder har för avsikt att genomföra själva och vilka som kan bli föremål för artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten.&lt;/NOBR&gt; För att över- föringar ska kunna leda till ambitionsnivåhöjningar behöver dess- utom, enligt studien, delar av de vinster som handeln med utsläpps- minskningar innebär återinvesteras i ytterligare utsläppsminskningar; annars riskerar resultatet att enbart bli ett nollsummespel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;Rapportförfattarna rekommenderar att insatser som kan bidra till ambitionsnivåhöjningar genomförs parallellt på alla de områden det är möjligt, givet det omfattande behovet av ytterligare utsläpps- minskningar i förhållande till Parisavtalets temperaturmål. Förfat- tarna konstaterar vidare att det inte kommer vara möjligt att lyckas förhandla fram önskvärda regler på alla områden i de internationella förhandlingarna. I stället kommer det att bli nödvändigt att genom- föra delar av insatserna genom att ställa gemensamma upphand- lingskrav och bidra till en gemensam kapacitetsutveckling i sam- arbete mellan länder med liknande ambitioner, eller genom de krav enskilda länder ställer när de träffar överenskommelser om artikel 6- transaktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Pågående utvecklingsarbete vid Energimyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Sverige deltar genom Energimyndigheten i en rad olika samarbeten som är inriktade på att utveckla nya samarbetsformer och resultat- baserad klimatfinansiering inom ramen för Parisavtalet, och då sär- skilt dess artikel 6. Syftet är att dessa samarbeten ska bidra till en ökad ambition att nå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål om att hålla den globala temperaturökningen till långt under 2 grader och att göra ansträngningar för att begränsa ökningen till 1,5 grader samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34581x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering eller, jämte andra kompletterande åtgärder, kunna bidra till att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Energimyndigheten har tilldelats detta uppdrag i myndighetens regleringsbrev.&lt;SPAN class="ft110"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;I regleringsbrevet för 2019 har medlen för insatserna höjts till 50 miljoner kronor, från 30 mil- joner kronor 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;För att uppfylla uppdraget arbetar myndigheten med tre områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;förhandlingsarbete kring regelverket för internationella sam- arbetsformer under Parisavtalet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;internationella samarbeten om förvärv av enheter från utsläpps- begränsningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;kapacitetsstödjande insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I enlighet med uppdraget i regleringsbrevet inriktas myndighetens insatser mot förberedande arbete som på sikt kan leda till konkreta artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Förhandlingsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;Vid COP26 i Glasgow kan parterna komma att ta ett beslut om regelverken för artikel 6 och den därpå följande arbetsplanen. Genom aktivt deltagande i EU:s expertgrupp för mekanismer kan Sverige, representerat av Energimyndigheten, påverka förhandlingarna av regelverket och driva frågor om ambitionshöjning, hållbar utveck- ling och miljöintegritet. Erfarenheterna från det pågående förhand- lingsarbetet och från Energimyndighetens eget förberedelsearbete för kommande klimatsamarbete under artikel 6 betjänar varandra under denna process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft37"&gt;Internationella samarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft42"&gt;Energimyndigheten stödjer internationella samarbeten som syftar till att förvärva enheter från utsläppsbegränsningar under Paris- avtalet, bl.a. Världsbankens program &lt;SPAN class="ft117"&gt;Transformative Carbon Asset Facility &lt;/SPAN&gt;(TCAF, se faktaruta nedan). Energimyndigheten undersöker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Anslag 1:12 Insatser för internationella klimat- investeringar, M2018/02934/S (delvis) M2018/00954/Kl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:291px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:409px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34582x1.jpg/" style="width:413px;height:409px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;även möjligheter att delta i nya multilaterala och bilaterala sam- arbeten för att förvärva utsläppsreduktionsenheter under artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;För att bidra till metodutveckling och hitta möjliga pilotprojekt har Energimyndigheten gett ett antal konsulter i uppdrag att ut- veckla s.k. virtuella piloter. De virtuella piloterna ska visa hur arti- kel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; kan genomföras i teorin, baserat på verkliga data och i dialog med värdländer. Syftet med de virtuella piloterna är att öka förståelsen för hur internationella samarbetsformer kan främja implementeringen av olika utsläppsminskningsåtgärder. Piloterna kan stegvis på sikt utvecklas till konkreta artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Transformative Carbon Asset Facility (TCAF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft42"&gt;Energimyndigheten deltar sedan 2015 i TCAF som är en finan- sieringsplattform med mål att utveckla innovativ resultatbaserad klimatfinansiering. TCAF ska stödja utvecklingsländer att planera, implementera och skala upp deras nationella klimatplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;TCAF har som mål att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;stödja program som syftar till att få en transformativ* inver- kan genom att skapa incitament att leverera additionella och varaktiga minskningar av växthusgaser; fokus är på program i låg- och medelinkomstländer med höga utsläpp av växthus- gaser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;bidra till flödet av resultatbaserad finansiering till låg- och medelinkomstländer, där programmen ska stödja länder att införa prissättning av koldioxidutsläpp samt att genomföra åtgärder på sektorsnivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utveckla innovativa mekanismer, som kan utgöra exempel för hur miljöeffektiva och kostnadseffektiva utsläppsminskningar kan åstadkommas globalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;generera utsläppsminskningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:209px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34583x1.jpg/" style="width:413px;height:209px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td412"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;tillhandahålla betalningar för verifierade utsläppsminskningar som möjliggör för länder att öka ambitionen i deras utsläpps- minskande åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;sprida kunskap och erfarenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft60"&gt;Sverige, Kanada, Norge, Schweiz, Storbritannien och Tyskland deltar i TCAF och Världsbanken ansvarar för sekretariatet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;med transformativ inverkan menar TCAF främst de typer av system- omställningar som genomförs i IPCC:s 1,5- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-graders&lt;/NOBR&gt; scenarier, t.ex. inom eltillförsel och energianvändning (se kapitel 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft37"&gt;Kapacitetsstödjande insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;De tidiga erfarenheterna från TCAF är att det krävs betydande kun- skapsbyggnad och kapacitetshöjande insatser för att värdländer ska kunna ingå samarbeten enligt artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Sedan 2018 stödjer Energimyndigheten programmet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Article 6 Support Facility&lt;/SPAN&gt;, som leds av den asiatiska utvecklingsbanken. Pro- grammet ska stödja och främja pilotaktiviteter under artikel 6 i Asien genom att tillhandahålla expertstöd och kapacitetsbyggande insatser för att stödja utvecklingsländer att identifiera, utveckla och testa artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten.&lt;/NOBR&gt; Programmet kommer inriktas på aktiviteter med stort demonstrationsvärde i sektorer med stor utsläppsminsk- ningspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Myndigheten deltar även i ett nordiskt samarbete om artikel 6, där det nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO har startat en samarbetsplattform för artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordic Initiative for Cooperative Approaches &lt;/SPAN&gt;(NICA). Syftet med NICA är att bidra till Parisavtalets uppfyllande genom att med pilotinsatser och studier visa hur internationella samarbetsformer under artikel 6 kan bidra till ökad ambition, hållbar utveckling samt ett ökat deltagande från den privata sektorn. NICA ska även bidra till att utveckla robusta regler för artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; som garanterar hög miljöintegritet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Energimyndighetens lärdomar från arbetet med att utveckla samarbetsformerna under artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Erfarenheter från virtuella piloter och TCAF visar att det finns ett stort behov av betydande kunskapsbyggnad och kapacitetshöjande insatser för att värdländer ska kunna ingå artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Sådana insatser behöver många gånger göras för att höja kapaci- teten för mätning, rapportering och verifiering i länderna. Bland annat behöver rapporteringssystem för produktion av robust stati- stik tas fram över respektive lands utsläpp från olika källor. Med bättre kunskap om utsläppens utveckling och fördelning kan olika trender bättre följas upp. Även kapaciteten att ta fram scenarier över hur utsläppen kan utvecklas i framtiden behöver höjas, liksom för- mågan att analysera styrmedels- och åtgärdsmöjligheter över hela ekonomin. Förvärv av utsläppsbegränsningsenheter kräver också robusta rapporteringssystem för att säkerställa att enheterna är reella samt att överföringarna av enheter inte dubbelräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; ställer därmed även krav på samverkan mellan departement och myndigheter i värdlandet. Det blir särskilt tydligt när länderna också utvecklar egna långsiktiga lågutsläppsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;För att möjliggöra en omställning krävs också omfattande finan- siering. Artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; kräver ett långsiktigt samarbete med framförhållning, eftersom stora resurser behöver mobiliseras för att förbereda och genomföra program som innebär förändringar i ett lands energisystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Sammanfattningsvis handlar utvecklingsarbetet under artikel 6 om ett omfattande och tidskrävande arbete mot ett rörligt mål, efter- som regelverket och regelverkets tillämpning fortfarande är under utveckling. Det är dock en stor fördel att arbetet bedrivs tillsammans med andra parter i form av myndigheter, andra länder och inter- nationella organisationer. Genom sådana samarbeten kan kostnader och risker spridas mellan fler parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Ytterligare en lärdom är att potentiella värdländer inledningsvis har varit avvaktande i sin hållning, eftersom det kan finnas en risk att samarbetena omfattar de åtgärder som länderna själva behöver genom- föra för att klara sin egen nationella klimatplan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:267px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:390px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34585x1.jpg/" style="width:413px;height:390px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar mellan länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Bedömningarna skiljer sig delvis åt beroende på de antaganden som görs om utvecklingen i omvärlden. I det ena fallet, ”nuvarande ambitionsnivå”, antas den globala ambitionsökningen följa aktuella bedömningar av de klimatplaner som lämnats in under klimat- avtalet från Paris (Parisavtalet), inklusive de skärpningar som be- döms vara aktuella. I det andra fallet, ”höjd ambitionsnivå”, antas ambitionen höjas i linje med Parisavtalets temperaturmål. I fallet med nuvarande ambitionsnivå tar bedömningarna främst sikte på utvecklingen fram till 2030. I fallet höjd ambitionsnivå avser be- dömningen även utvecklingen till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft17"&gt;Nuvarande ambitionsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft37"&gt;Handeln bedöms bli begränsad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Handeln med utsläppsbegränsningsresultat under Parisavtalets artikel 6 blir sannolikt relativt begränsad om nu gällande natio- nella klimatplaner inte skärps eller enbart skärps i mindre ut- sträckning till 2030, eftersom planerna inte bedöms resultera i någon omfattande efterfrågan på enheter från utsläppsbegräns- ningsresultat i andra länder för att måluppfyllelse ska nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:690px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34586x1.jpg/" style="width:413px;height:690px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p486 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Länder som skulle kunna vara värdländer och stå för ett utbud av utsläppsenheter är för närvarande avvaktande, eftersom de inte vet hur en eventuell överföring av enheter från utsläpps- begränsningar kan påverka uppfyllelsen av landets eget mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den möjliga handeln begränsas av att vissa länder satt upp vill- korade mål som enbart förutsätter internationell klimatfinan- siering i stället för att även öppna för viss finansiering kopplad till överföring av utsläppbegränsningsresultat till andra länder, med tillhörande justering för att undvika dubbelräkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förekomsten av s.k. hetluft i länders klimatplaner, tillsammans med det faktum att Parisavtalet regelbok ännu inte förhandlats färdigt och börjat tillämpas, utgör också hinder för utvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Om dagens hinder övervinns kan utbudet på några års sikt komma att bli betydligt större än efterfrågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Utbud från befintliga system riskerar att urholka ambitionsnivån i inledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ett antal aktiva utsläppsminskningsprojekt som bl.a. utvecklats under Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonven- tion om klimatförändringar kan komma att godkännas under Parisavtalet och inledningsvis stå för ett relativt omfattande ut- bud av utsläppsenheter. Bland dessa projekt dominerar sådana som troligen inte är beroende av ytterligare kreditering från försäljning av utsläppsenheter för att de ska fortsätta bedrivas. Om sådana enheter tillåts bidra till måluppfyllelse under Paris- avtalet bidrar det till en urholkning av ambitionsnivån. För att de fortsatta förhandlingarna om regelboken enligt artikel 6 ska bli framgångsrika behöver dessa möjligheter begränsas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Efterfrågan från andra aktörer än länder dominerar och påverkar genomförandet av artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Efterfrågan på enheter från genomförda utsläppsbegränsningar från andra aktörer, främst Internationella civila luftfartsorganisa- tionen, ICAO, samt den s.k. frivilligmarknaden för klimat- kompensation, kan bli större än efterfrågan från länder under Parisavtalet perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:617px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34587x1.jpg/" style="width:413px;height:617px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p8 ft37"&gt;Potentialen för ambitionshöjande insatser bedöms kunna bli större på några års sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De insatser som görs under artikel 6 behöver utvecklas och diversifieras för att de, tillsammans med skärpta mål, ska kunna bidra till en mer omfattande och systemomställande utfasning av fossila bränslen och förändringar av markanvändningen i linje med den omställning som Parisavtalets temperaturmål kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;På några års sikt kommer Sverige kunna förvärva enheter som kan betraktas som ambitionshöjande enligt den inriktning mot 2030 som föreslås av utredningen (se kapitel 13). Den globala potentialen för sådana åtgärder bedöms vida överstiga det natio- nella behovet av kompletterande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft37"&gt;Priserna är svårbedömda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det är svårt att bedöma de framtida kostnaderna för enheter som förvärvas i enlighet med Parisavtalets artikel 6. Inlednings- vis bedöms prissättningen bli fragmenterad och heterogen. Vid en begränsad ambitionsnivåhöjning globalt bedöms priserna generellt hamna på relativt låg nivå men över tidigare priser på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-enheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft17"&gt;Höjd ambitionsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Om ambitionsnivån höjs kraftigt globalt, som IPCC:s 2- och framför allt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; förutsätter, för det sannolikt med sig ett betydande utbud av enheter från utsläppsbegräns- ningar från framför allt medelinkomstländer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömningen förutsätter att höginkomstländernas samman- lagda åtaganden att bidra till ytterligare utsläppsminskningar både i och utanför respektive landsgränser, hamnar på nivåer som överstiger den genomsnittliga globala minskningstakten i 2- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier,&lt;/NOBR&gt; samtidigt som åtagandena från låg- och medelinkomstländer inte skalas upp i samma takt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34588x1.jpg/" style="width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Även vid en höjd ambitionsnivå bedöms den globala potentia- len vida överstiga det nationella behovet av kompletterande åt- gärder, givet den antagna fördelningen av minskningsåtaganden mellan länder. Kostnaderna för att förvärva enheter från veri- fierade utsläppsminskningar i andra länder stiger vid en höjd ambitionsnivå och kostnaderna för att genomföra ytterligare åtgärder konvergerar globalt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;De modellerade globala marginalkostnaderna, s.k. skuggpriser, i globala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; närmar sig redan vid 2030 det som åtgärder och styrmedel i Sverige och andra höginkomst- länder kostar på marginalen i dag. Nivån på marginalkostnaderna varierar mellan olika modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Skuggpriserna konvergerar senast vid seklets mitt i både 2- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Om nuvarande klimatplaner inte skärps eller om ambitionsökningen blir begränsad till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft42"&gt;I nuläget har relativt få länder avsikten att nå sina nationella klimat- planer (&lt;SPAN class="ft117"&gt;nationally determined contributions&lt;/SPAN&gt;, NDC:s) under Paris- avtalet med bidrag från utsläppsbegränsningar i andra länder. Av- stånden till målen i klimatplanerna i potentiella köparländer är i många fall inte heller så stora när de jämförs med ett referensscenario med dagens beslutade styrmedel. Mindre skärpningar av ambitions- nivån till 2030 behöver inte heller leda till en ökad efterfrågan på åtgärder i andra länder, eftersom det bedöms finnas potentialer för ytterligare utsläppsminskningar till relativt låga kostnader i flera av höginkomstländerna, inklusive länder inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Avståndet mellan s.k. ovillkorade och villkorade mål i nu gällande nationella klimatplaner bedöms sammanlagt uppgå till 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter 2030, enligt analyser från hösten 2019.&lt;SPAN class="ft105"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;UNEP (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;De villkorade målen förutsätter dock i de flesta fall klimatfinan- siering. De tillåter därmed inte att enheter från de genomförda ut- släppsbegränsningarna mot de villkorade målen även används för måluppfyllelse i köparlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;Länder som skulle kunna vara värdländer och stå för ett utbud av utsläppsenheter är dessutom avvaktande eftersom de inte vet hur en eventuell överföring av enheter från utsläppsbegränsningar kan på- verka uppfyllelsen av landets eget mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Ytterligare en svårighet är att det finns exempel på att nivån på målen i länders klimatplaner bedöms överstiga utsläppsnivån vid en utveckling med dagens beslutade styrmedel, vilket innebär att klimat- planerna innehåller s.k. hetluft. Mål med hetluft ställer inte krav på att additionella åtgärder genomförs för att de ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Preciseringen av regelboken under Parisavtalet och det utveck- lingsarbete som pågår försöker överkomma många av de osäkerheter och hinder som finns i nuläget. Om det lyckas kan utbudet på några års sikt bli betydligt större än efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Det teoretiskt möjliga utbudet av enheter från ytterligare utsläpps- begränsningsresultat, som går utöver de villkorade målen, är betydande och överstiger vida ländernas (inklusive Sveriges) efterfrågan under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Efterfrågan på enheter från utsläppsbegränsningar från den Inter- nationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, genom klimatkompen- sationsprogrammet Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation (CORSIA) och via frivilligmarknaderna upp- står redan i början av &lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; och bedöms tillsammans överstiga ländernas sammanlagda behov under samma tidsperiod, med nuva- rande klimatplaner. De flygbolag som ingår i CORSIA kommer även behöva redovisa ett visst förvärv av enheter från åtgärder från klimat- kompensering från och med 2021 och framåt, vilket gör att de be- höver vara tidigt ute på marknaden. Den gräns som sätts för högsta tillåten ålder på befintliga kompensationsåtgärder som får generera enheter från utsläppsbegränsningar inom CORSIA, kommer vara av stor betydelse för hur flygbolagens efterfrågan på enheter från nya åtgärder utvecklas i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;En första genomgång av pågående pilotprojekt under artikel 6 in- dikerar att de inledande insatserna under Parisavtalet kan komma att utgöras av projekt som utvecklats och satts igång under eller parallellt med Kyotoprotokollets regelverk för mekanismen för ren utveck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34590x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;ling (CDM, se kapitel 14). De åtgärder som omfattas av projekten saknar dock i många fall potential för systemomställning (se av- snitt 15.3.1) och har därmed begränsad möjlighet att bidra till ambi- tionsnivåhöjningar genom större omställningar samt spridnings- och läroeffekter under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Hur priserna på artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; kan komma att utvecklas är svårt att bedöma i förväg (se avsnitt 15.4 och kapitel 20.15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft37"&gt;Om den samlade ambitionen höjs i linje med Parisavtalets temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Om ambitionsnivån globalt i stället höjs kraftigt, vilket 2- och fram- för allt &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; förutsätter, för det sannolikt med sig ett betydande utbud av enheter från utsläppsbegränsningar i andra län- der. Låg- och medelinkomstländer kommer sannolikt kräva ytterli- gare finansiering från rikare länder för att de ska vara beredda att gå upp i ambitionsnivå i sina nationella klimatplaner, i linje med princi- pen om gemensamt men olikartat ansvar (&lt;SPAN class="ft45"&gt;common but differentiated responsibility&lt;/SPAN&gt;), som uttrycks i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) och i Parisavtalet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;För att de sammanlagda utsläppen vid en sådan utveckling ska kunna minska tillräckligt snabbt behöver höginkomstländernas sam- manlagda åtaganden om utsläppsminskningar i och utanför respek- tive land hamna på nivåer som överstiger den globala genomsnittliga minskningen både till 2030 och 2045/2050, samtidigt som åtagan- dena från låg- och medelinkomstländer inte skalas upp i samma takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Resultat från modelleringar av 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; från IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;/NOBR&gt; visar att det behöver ske en snabb och omfattande ökning av systemomställande åtgärder globalt redan till 2030 inom framför allt elsektorn. Sådana åtgärder genomförs i viss utsträckning redan i dag, främst i eltillförselsektorn och i form av viss eleffektivisering. Insatserna behöver dock snabbt breddas till att omfatta även andra lågutsläppsåtgärder, både på tillförsel- och efter- frågesidan, i stor skala i samtliga sektorer i samhället, världen över. Större förändringar behöver även ske inom markanvändning, för- ändrad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;I Parisavtalet är formuleringen: ”Parternas gemensamma men olikartade ansvar och respek- tive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34591x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Åtgärderna är sådana som kan genomföras till relativt låga kost- nader i dag men också sådana som av olika skäl ligger något högre upp på kostnadsstegen. Åtgärderna för ofta med sig sidonyttor men de förutsätter även tillgång till investeringskapital och kapacitet för att kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om utsläppsmarknader växer fram kan det sänka de globala kost- naderna för att nå temperaturmålen. Resultaten beror dock på hur åtagandena för de sammanlagda utsläppsminskningarna fördelas. En utsläppsmarknad kan sänka kostnaderna om höginkomstländer med högre marginalkostnader&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;tar på sig mer omfattande åtaganden än det globala genomsnittet (se avsnitt 15.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Modellerade globala marginalkostnader för klimatpolitiken (s.k. skuggpriser) i globala &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; närmar sig redan vid 2030 vad åtgärder som genomförs i Sverige och andra höginkomstländer i dag kostar på marginalen. Nivån på de resulterande skuggpriserna skiljer sig dock åt mellan olika modeller. Kostnaderna på marginalen konvergerar dessutom i scenarierna – i vissa fall redan 2030, i andra fall till 2050 (se avsnitt 15.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Scenarier för några möjliga marknadsutvecklingar från 2021 och framåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Uppgiften och några viktiga utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det ingår i utredningens uppdrag att uppskatta hur marknader för verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder kan komma att utvecklas från 2020 till mitten av detta sekel. Analy- sen kan enligt uppdraget:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft106"&gt;med fördel belysa eventuella skillnader beroende på i vilken sektor och landkategori utsläppsminskningarna görs samt vilka mervärden invester- ingarna har vid sidan av utsläppsminskningarna. Analysen ska leda till en uppskattning av den realiserbara potentialen för Sverige att använda verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder för att bidra till uppfyllandet av klimatmålen. Olika scenarier kan med för- del redovisas. Utredningen ska även ge förslag på vilka insatser som kan behövas för att förvärva så kallade utsläppsbegränsningsenheter från andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Länder med hög ekonomisk kapacitet, höga per &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;capita-utsläpp,&lt;/NOBR&gt; och länder som ansvarar för högre utsläpp historiskt jämfört med det globala genomsnittet, räknat per capita.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34592x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Utredningen finner, vid sidan av formuleringarna i utredningens upp- drag, det även lämpligt att ta utgångspunkt i det uppdrag som Energi- myndigheten redan har på området, vilket är kopplat till det inledande arbetet med att bidra till utvecklingen av samarbetsformerna under artikel 6 i Parisavtalet. Uppdraget formuleras enligt följande i Energi- myndighetens senaste regleringsbrev:&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft246"&gt;De internationella insatserna på området [ska] bidra till en ökad ambition att nå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål om att hålla den globala temperaturökningen till väl under 2 grader och att göra ansträngningar för att begränsa ökningen till 1,5 grader. Insatserna ska kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering eller, jämte andra kompletterande åt- gärder, bidra till att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;" class="ft19"&gt;Insatserna ska framför allt ske på sektorsnivå samt i första hand riktas mot medelinkomstländer och energirelaterade utsläpp. Myndigheten ska även sträva efter att genomföra konkreta utvecklingsinsatser i inter- nationell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Den tolkning som utredningen gör av den ovan beskrivna inrikt- ningen av Energimyndighetens uppdrag påverkar slutsatserna om marknadsutveckling, realiserbara potentialer, till vilka priser enheter från verifierade utsläppsminskningar kan förvärvas och i förläng- ningen även de förslag till fortsatta insatser som utredningen väljer att lyfta fram i kapitel 13 för att förvärva enheter från verifierade ut- släppsminskningar i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Det mervärde som utredningen i första hand söker efter i analy- sen blir till följd av inriktningen ovan att insatserna internationellt ska vara av den karaktären att de ska kunna bidra till en ambitions- nivåhöjning i linje med Parisavtalets temperaturmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Ytterligare grundprinciper i utredningens analys och förslag är hämtade från Miljömålsberedningen, där den parlamentariska bered- ningen bl.a. var överens om följande:&lt;SPAN class="ft110"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att för- verkliga Parisavtalets målsättningar och ta ansvar för landets histo- riska utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Sverige ska fortsätta vara en internationell förebild genom landets nationella klimatarbete och genom att bidra till finansiering av ut- släppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimat- investeringar, M2018/02934/S (delvis) M2018/00954/Kl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;SOU 2016:21, 3 kap., Den globala klimatutmaningen och Sveriges ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34593x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Sveriges främsta bidrag till det internationella arbetet med att för- verkliga Parisavtalet är att agera som förebild. Det kan Sverige göra genom att delta och bidra aktivt i internationellt samarbete, genom att vara pådrivande för minskande utsläpp inom EU samt genom att genomföra en långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik som helt eller delvis är möjligt att ta efter av andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;"&gt;En förutsättning för genomförandet av klimatramverket är att världen ställer om i riktning mot temperaturmålen i Parisavtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Enligt utredningen bör ovanstående principer även utgöra en grund för formuleringen av strategin för kompletterande åtgärder. Att den klimatpolitik Sverige bedriver ska kunna tjäna som exempel för andra att helt eller delvis ta efter förutsätts gälla alla områden av klimat- politiken, inklusive strategin för genomförande av de kompletterande åtgärderna. Principerna är därför viktiga att utgå ifrån när bedömningar om marknadsutveckling och möjliga realiserbara potentialer ska göras och när förslag till inriktning inom strategins samtliga delområden ska formuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Utbud och marknad för verifierade utsläppsminskningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft26"&gt;Det behövs ett regelverk samt en efterfrågan och utbud för att det ska kunna uppstå en marknad för överföring av enheter från verifie- rade utsläppsminskningar över landsgränser. Under Parisavtalet be- nämns sådana enheter internationellt överförbara utsläppsbegräns- ningsresultat (ITMOS) eller artikel 6.4 enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;I kapitel 14 redogör utredningen för hur ett sådant marknads- regelverk håller på att utformas under Parisavtalets artikel 6 i form av en regelbok. I kapitlet redogörs även för några centrala förslag som tagits fram för att nå en hög ambition och miljöintegritet&lt;SPAN class="ft102"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;med de åtgärder som genomförs samt olika pilotinsatser som inletts för att börja tillämpa de kommande reglerna i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;I detta kapitel går utredningen igenom hur situationen på efter- fråge- och utbudssidan kan komma att se ut utifrån en omvärlds-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Med miljöintegritet avses bl.a. att de åtgärder som genomförs är additionella, dvs. inte skulle ha genomförts ändå om inte samarbetet ägt rum samt att åtgärderna inte dubbelräknas mot både värdlandets och köparlandets respektive klimatmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34594x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;analys och några aktuella scenarier från 2018 och 2019. Genomgången tar främst sikte på utvecklingen fram till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft11"&gt;Det är dock inte möjligt att göra någon detaljerad analys eller prognos för hur en marknad för internationellt överförbara utsläpps- begränsningsresultat skulle kunna utvecklas mot 2030 och därefter. Analysen försvåras av att betydelsefulla delar av det som krävs för att en marknad ska kunna utvecklas inte finns på plats. Dessutom blir analysen osäkrare ju längre fram i tiden den sträcker sig, men även på mycket kort sikt är bedömningarna förknippade med stora osäkerheter. År 2020, och sedan 2025, ska ambitionsnivåerna i klimat- planerna skärpas enligt Parisavtalet&lt;SPAN class="ft110"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;och för närvarande, i slutet av 2019, går det uppfatta en utveckling mot att ett antal länder världen över, inklusive länder inom EU, har för avsikt att föreslå sådana skärpningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Hur ländernas ambitionshöjningar kommer utformas i praktiken, och i vilken mån de kommer leda till en ökad efterfrågan på åtgärder i andra länder, kan dock utredningen i nuläget möjligen bara se kon- turerna av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Utredningen har valt att beskriva och diskutera möjliga marknads- utvecklingar mot bakgrund av två huvudsakliga scenarion. Det första scenariot, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Nuvarande ambitionsnivå&lt;/SPAN&gt;, utgår från dagens utveckling, nu beslutade nationella klimatplaner under Parisavtalet och den an- vändning av enheter från utsläppsbegränsningsresultat i andra länder som dessa planer förutsätter. I detta scenario diskuteras också vad som kan komma att hända i och med de skärpningar av länders klimat- planer som nu lagts fram eller aviserats de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det andra scenariot, &lt;/SPAN&gt;Höjd ambitionsnivå i linje med Parisavtalets temperaturmål&lt;SPAN class="ft8"&gt;, består egentligen av ett brett intervall av scenarier som byggs upp av resultaten av en rad modellerade 2- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1,5-graders-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; scenarier framtagna till IPCC:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1,5-gradersrapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; från 2018&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. I dessa scenarier höjs den globala ambitionen på ett betydande sätt redan under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2020-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; och klimatplanerna världen över skärps så mycket att utsläppen minskar på de sätt som 2- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1,5-gradersscena-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; rierna förutsätter. Dessa scenarier ger oss en bild av omfattningen och inriktningen på de systemomställningar som kan komma att krävas samt hur utsläppen och eventuella utsläppsmarknader kan behöva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Planerna kan skärpas även vid andra tillfällen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 73px;padding: 0px;border: none;width: 633px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:344px;left:2px;z-index:-1;width:418px;height:398px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34595x1.jpg" style="width:435px;height:415px"  style="width:418px;height:398px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;utvecklas fram till 2030 och mot 2050 för att utvecklingen ska vara förenlig med Parisavtalets temperaturmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft9"&gt;Genomförandet av det svenska klimatramverket förutsätter den sistnämnda typen av omvärldsutveckling, se kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;De två scenarierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Bedömningarna av hur marknader för verifierade utsläppsminskningar kan komma att utvecklas görs alltså utifrån två huvudsakliga huvud- fall, &lt;SPAN class="ft45"&gt;nuvarande ambitionsnivå &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft45"&gt;höjd ambitionsnivå i linje med Parisavtalets temperaturmål&lt;/SPAN&gt;. Dessa två omvärldsutvecklingar tar i huvudsak sin utgångspunkt i de scenarier som FN:s miljöprogram UNEP och IPCC utvecklat för att analysera avstånd till uppsatta klimatmål.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Scenarierna och avståndsbedömningarna i &lt;NOBR&gt;UNEP-rap-&lt;/NOBR&gt; porten från 2019 illustreras i figuren nedan:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-277px;margin-bottom:0px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-277px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:277px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-139px;margin-top:139px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p447 ft140"&gt;&lt;![endif]&gt;Miljarder ton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 98px 0px 0px 124px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft141"&gt;Referensscenario utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td105"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 10px;" class="p25"&gt;klimatstyrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft143"&gt;Scenario utifrån idag fattade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft144"&gt;styrmedelsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft145"&gt;Scenario utifrån ovillkorade NDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft146"&gt;Scenario&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td110"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:21px;margin-bottom:0px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-22px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-11px;margin-right:10px;margin-bottom:-11px;" class="p448 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;OvillkoradeNDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft148"&gt;utifrån vill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:6px;margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:6px;margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:29px;" class="ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:6px;margin-left:-9px;margin-top:15px;margin-right:-20px;margin-bottom:14px;" class="ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;klimatplaner)(nationellaNDC:erVillkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td107"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:32px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:16px;margin-right:-19px;margin-bottom:16px;" class="p450 ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;klimatplaner)(nationellaNDC:erOvillkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:60px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:0px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:19px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:50px;margin-top:10px;margin-right:-69px;margin-bottom:9px;" class="p451 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;VillkoradeNDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 336px;" class="td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;2 °C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 336px;" class="td109"&gt;&lt;P class="p25 ft152"&gt;korade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 336px;" class="td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 336px;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 336px;" class="td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;intervall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft152"&gt;NDC:er&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;1,8 °C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft151"&gt;intervall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft153"&gt;1,5 °C intervall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 630px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;Källa: UNEP (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft154"&gt;&lt;SPAN style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 82px;line-height: 0px;"&gt;UNEP (2019) och IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft155"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34596x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Så här beskrivs utsläppsutvecklingen och avstånden till de olika scena- rierna i den senaste &lt;NOBR&gt;UNEP-rapporten&lt;/NOBR&gt; från 2019:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Befintliga nationella klimatplaner (NDC:er) nås. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt UNEP är avståndet till att ett scenario där dagens klimatplaner uppnås mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4–6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; miljarder ton koldioxidekvivalenter per år globalt 2030 jämfört med ett referensscenario med dagens beslutade styrmedel samma år. En minskning i linje med scenariot där klimatplanerna uppnås innebär därmed att utsläppen av växthusgaser behöver hamna cirka &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; procent lägre jämfört med referensscenariot. Avståndet mellan de ovillkorade respektive villkorade klimat- planerna bedöms uppgå till 2 miljarder ton. Scenariot där klimat- planerna nås innebär att världens utsläpp fortsätter öka men med en något mer dämpad takt än i referensscenariot. Utsläppen i scena- riot hamnar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; procent högre 2030 jämfört med utsläppsnivån 2017,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;och den globala medeltemperaturen uppskattas stiga med drygt 3 grader till århundradets slut, jämfört med den förindustri- ella nivån.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Därefter fortsätter uppvärmningen. Detta scenario är alltså långtifrån förenligt med Parisavtalets temperaturmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Till skillnad från de &lt;NOBR&gt;NDC-scenarier&lt;/NOBR&gt; som analyseras av UNEP och IPCC väljer utredningen att utvidga scenariot &lt;SPAN class="ft45"&gt;Nuvarande ambitions- nivå &lt;/SPAN&gt;till att även omfatta de skärpningar av länders klimatplaner som diskuteras och aviserats under senare tid, vilket gör att scenariot något närmar sig den utveckling som 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; kräver, dvs. utvecklingen vid &lt;SPAN class="ft45"&gt;en höjd ambitionsnivå&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;På cirka 50,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;UNEP (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34597x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;" class="p216"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Ambitionsnivåhöjning mot ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-gradersscenario.&lt;SPAN class="ft105"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2-graders-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; scenariot bedöms medianvärdet ligga 19 miljarder ton &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(14–21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; mil- jarder ton) under ett referensscenario med dagens beslutade styr- medel 2030, enligt UNEP:s analys från 2019. För att nå denna nivå behöver de globala utsläppen av växthusgaser minska med 20 pro- cent jämfört med utsläppsnivån 2017 och ligga cirka 30 procent under motsvarande referensscenario 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Även i IPCC:s special- rapport om 1,5 graders temperaturökning ingår en utveckling i enlighet med detta temperaturscenario som referenspunkt. Enligt de tolkningar som gjorts av Parisavtalets temperaturmål i svensk klimatpolitik betraktas dock inte detta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2-gradersscenario&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; vara förenligt med Parisavtalets temperaturmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;" class="p194"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Ambitionsnivåhöjning mot ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenario.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;För att nå en utveckling som är förenlig mot ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1,5-gradersscenario&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; behöver ut- släppen av växthusgaser minska med 35 miljarder ton som median- värde &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(29–38&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; miljarder ton) jämfört med ett referensscenario 2030, dvs. cirka 60 procent under referensscenariot med dagens beslutade styrmedel eller cirka 50 procent under utsläppsnivån 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft42"&gt;Bara genom att redovisa de avstånd som bedöms finnas mellan dagens utsläppsutveckling i världen och den utveckling som temperatur- målen i Parisavtalet ställer krav på förstås att det finns ett betydande utbud av ytterligare åtgärder för utsläppsminskningar i andra länder som Sverige skulle kunna vara med och genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Scenariot bygger på en koldioxidbudget som med minst 66 procents sannolikhet kan begränsa temperaturökningen till högst 2 grader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Målet om att verka internationellt för att begränsa de globala utsläppen av växthusgaser så att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån gällde tidigare som precisering under det svenska miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Begränsad klimatpåverkan (400 ppm stab. med mer än 66 procents sannolikhet). &lt;/SPAN&gt;När propositionen om det svenska klimatramverket behandlades i riksdagen våren 2017 (Prop. 2016/17:146) ställde riksdagen sig bakom en skärpning av temperaturmålet i preciseringen och Parisavtalets tempe- raturmål fick ersätta den tidigare formuleringen. Europeiska kommissionen (2018) och klimat- kommittén, CCC (2019), i Storbritannien betraktar däremot en utveckling i enlighet med scena- riot som en form av lägsta ambitionsnivå i förhållande till Parisavtalets temperaturmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;UNEP (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34598x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="font: italic bold 17px 'Arial';line-height: 19px;" class="p94"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Scenario 1 &lt;/SPAN&gt;Nuvarande ambitionsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Avgränsning av analysen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; i fokus för analysen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;De 20 största ekonomierna i världen, de s.k. &lt;NOBR&gt;G20-länderna,&lt;/NOBR&gt; står för knappt 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Eftersom Kina, Indien och Indonesien ingår bland &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; ingår även de länder som bedöms ge upphov till de största framtida ökningarna av utsläppen (i absoluta tal räknat) de närmaste 10 åren, vid en utveck- ling med dagens beslutade styrmedel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;G20-gruppen&lt;/NOBR&gt; ingår även EU med sina 28 (snart 27) länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;En analys begränsad till denna grupp länder täcker ganska väl en möjlig utveckling, särskilt på efterfrågesidan, av en potentiell fram- tida marknad för åtgärder i andra länder och överföring av utsläpps- begränsningsresultat mellan länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Utöver &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; finns det också anledning att analysera utvecklingen och det potentiella utbudet av utsläppsminskningar och åtgärder som ökar upptaget av koldioxid från ytterligare några större länder, se figur 15.2 nedan, som också har relativt höga och även stigande utsläpp. Utanför &lt;NOBR&gt;G20-gruppen&lt;/NOBR&gt; finns dessutom några mindre höginkomstländer, främst Norge, Schweiz och Nya Zealand, som kan komma att stå för viss efterfrågan av överföringar av ut- släppsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;När det gäller möjliga åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som kan öka kolinlagringen finns det även större potential i länder med små utsläpp och mindre framtida utsläppsökningar. Dessa åtgärdsmöj- ligheter behöver också vägas in.&lt;SPAN class="ft110"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Figuren nedan illustrerar den ojämna fördelningen av utsläppen av koldioxid världen över. Exemplet omfattar de 24 länder med störst koldioxidutsläpp i världen samt utsläppen från EU28 som grupp. Individuella &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; med särskilt höga koldioxidutsläpp redovisas inte separat utan ingår i EU28.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Enligt NCI/PBL (2018) kan Kinas, Indiens och Indonesiens utsläpp tillsammans öka med mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; miljarder ton per år till 2030 jämfört med dagens utsläppsnivåer, vid en utveckling med dagens beslutade styrmedel. I scenariot ingår ökade utsläpp från avskogning och från torvmarker i Indonesien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2015 och 2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:262px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:468px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34599x1.jpg" style="width:442px;height:488px"  style="width:425px;height:468px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;När de 24 ländernas och EU28:s utsläpp summeras tillsammans med utsläppen från internationell sjöfart och luftfart motsvarar det drygt 90 procent medan resten av världen (drygt 100 länder) tillsam- mans står för resterande knappt 10 procent av världens utsläpp av koldioxid från fossilbränsleanvändning och industriprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Bland de 24 länderna finns även de länder som bidrar med den dominerande delen av utsläppen från avskogning i världen (Brasilien, Indonesien, Malaysia) och de som bidrar mest till utsläppen av övriga växthusgaser i form av metan, lustgas och fluorerade växthusgaser. På det sistnämnda området är dock länderna med stora koldioxid- utsläpp inte lika dominerande.&lt;SPAN class="ft110"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Källa: JRC Edgar (2018).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;https://edgar.jrc.ec.europa.eu/booklet2017/CO2_and_GHG_emissions_of_all_world_ countries_booklet_online.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34600x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;G &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20-ländernas&lt;/NOBR&gt; klimatplaner och intresse för utsläppsmarknader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Tabellen nedan sammanfattar &lt;NOBR&gt;G20-ländernas&lt;/NOBR&gt; utveckling mot målen i ländernas nationella klimatplaner samt deras intresse för att delta i växthusgasmarknader under Parisavtalet. Slutsatserna i tabellen base- ras, där inget annat anges, på rapporter och sammanställningar från UNEP&lt;SPAN class="ft110"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, Climate Action Tracker&lt;SPAN class="ft110"&gt;20&lt;/SPAN&gt;, IEA&lt;SPAN class="ft110"&gt;21&lt;/SPAN&gt;, UNFCCC, NCI och PBL&lt;SPAN class="ft110"&gt;22&lt;/SPAN&gt;, IPCC&lt;SPAN class="ft110"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, och IVL&lt;SPAN class="ft110"&gt;24&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;I tabellen används följande förkortningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;CDM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Clean Development Mechanism&lt;SPAN class="ft11"&gt;) – en av mekanismerna för handel mellan länder som utvecklades under Kyotoprotokollet (se avsnitt 14.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6-mekanismer&lt;/NOBR&gt; – enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder som ska kunna handlas under Parisavtalets artikel 6.2 eller 6.4 (se avsnitt 14.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU ETS (Emission Trading Scheme) – EU:s utsläppshandels- system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ESR (Effort Sharing Regulation) – EU:s ansvarsfördelnings- förordning. Systemet beskrivs närmare i kapitel 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;JCM (Joint Crediting System) – Japans eget krediteringssystem för åtgärder i andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;REDD+ (United Nations Collaborative Programme on Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation in Devel- oping Countries) – ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FN-program&lt;/NOBR&gt; för att begränsa avskogning och förstörelse av skog.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP (2018 och 2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.climateactiontracker.org&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IEA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;NCI, PBL (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IVL (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:308px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:183px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34601x1.jpg/" style="width:699px;height:183px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 754px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 90px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Tabell 15.1 Förutsättningar för marknadsutveckling i &lt;NOBR&gt;G20-länder&lt;/NOBR&gt; utifrån ländernas befintliga klimatplaner hösten 2019&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;margin-top: 18px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;27 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;&lt;NOBR&gt;40–45&lt;/NOBR&gt; % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p27"&gt;CO&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;utsläpp kulminerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Kan komma att nå landets bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Omfattande värdland för CDM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;växthusgaser/BNP relativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td262"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;omkring 2030, &lt;NOBR&gt;60–65&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;tidigare pga. striktare nationella mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;tidigare. Inte beroende av artikel 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td313"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;2005, 15 % icke fossil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p27"&gt;lägre utsläppsintensitet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;och styrmedel. Hög kolanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;mekanismer. Planerar att införa ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;energi i primärenergi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td262"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;20 % icke fossil energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;i ekonomin. Fortsatta beslut kopplade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;nationellt handelssystem för energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;konsumtion samt ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td262"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;samt ökad skogsvolym&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;till landets kolproduktion, kolanvänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;anläggningar 2020, systemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td313"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;skogsvolym&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;ning samt storskaliga investeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;planeras därefter utvidgas stegvis.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p508"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p27"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;i infrastruktur och andra byggnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 389px;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;projekt är av avgörande betydelse. Stor producent av lågutsläppsteknik men även omfattande exportör av fossil energiteknik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-122px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-122px;margin-bottom:122px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-61px;margin-bottom:61px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:13px;margin-left:-161px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-161px;margin-bottom:161px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:13px;margin-left:-81px;margin-top:81px;margin-right:-80px;margin-bottom:80px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:183px;height:13px;margin-left:-170px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:183px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-170px;margin-bottom:170px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:183px;height:13px;margin-left:-85px;margin-top:85px;margin-right:-85px;margin-bottom:85px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 50px;padding: 0px;border:none;width: 268px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 253px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td248"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;USA (har an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p506"&gt;Omkring 17 % lägre ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p506 ft70"&gt;släpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;mält att landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;ska dra sig ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p506"&gt;jämfört med 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Parisavtalet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p506"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;EU 28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;9 % (inkl. UK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p506 ft70"&gt;20 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p506 ft242"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p506 ft125"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 114px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; % lägre utsläpp av växthusgaser 2025 jäm- fört med 2005&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;40 % lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;Federal politik nedrustas men del- statspolitik och teknikutveckling driver på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft199"&gt;Ytterligare åtgärder och skärpta förnybarhets- och energieffektiviser- ingsmål i &lt;NOBR&gt;2030-ramverket&lt;/NOBR&gt; bedöms leda till att nuvarande &lt;NOBR&gt;2030-mål&lt;/NOBR&gt; nås med viss marginal. Förhandlings- process pågår om ett skärpt 2050- mål samt dess konsekvenser för målet till 2030. Finns förslag om att skärpa &lt;NOBR&gt;2030-målet&lt;/NOBR&gt; till minus &lt;NOBR&gt;50–55&lt;/NOBR&gt; %.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Delstater genomför nationella &lt;NOBR&gt;off-set-&lt;/NOBR&gt; projekt inom ramen för befintliga handelssystem på delstatsnivå. Viss länkning med system i Kanada. Ingen utsläppshandel utanför Nordamerika/ Mexiko.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Tidigare &lt;NOBR&gt;CDM-köpare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;JI-värd.&lt;/NOBR&gt; Artikel 6.4 är inte med i nuvarande mål 2030 och ännu inte i diskus- sionen om skärpta mål (hösten 2019).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Finns flera &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; flexibiliteter och handelssystem (ETS, ESR). I ETS ingår Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island. Norge ingår även i ESR. &lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;EU deltar därmed på sikt i artikel 6.2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:251px;height:13px;margin-left:-238px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:251px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-238px;margin-bottom:238px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:251px;height:13px;margin-left:-119px;margin-top:119px;margin-right:-119px;margin-bottom:119px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade av överföring för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:282px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:261px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34602x1.jpg/" style="width:699px;height:261px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 132px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Ingår i EU28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Utsläppsbudget mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Skärpt klimatlagens mål till nettonoll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Användning av artikel 6 mot nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;2028 och &lt;NOBR&gt;2032-ska&lt;/NOBR&gt; revi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;2050. De nationella styrmedlen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;klimatbudgetar är en reservplan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;deras pga. mål om netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;behöver skärpas för att klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Bidrar i arbetet med att utveckla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;nollutsläpp till 2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;budgeten till &lt;NOBR&gt;2028–2032&lt;/NOBR&gt; och därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;växthusgasmarknader internationellt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;Ytterligare styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;ska kunna klaras. Styrmedelsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Pådrivande inom resultatbaserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;under 2019 och 2020 bedöms vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;finansiering. Planerar bl.a. att an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;centrala för att &lt;NOBR&gt;nettonoll-målet&lt;/NOBR&gt; ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;vända artikel 6 regelboken för detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;kunna nås. (CCC 2019).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;ändamål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:259px;height:14px;margin-left:-245px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:259px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-245px;margin-bottom:245px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:259px;height:14px;margin-left:-123px;margin-top:123px;margin-right:-122px;margin-bottom:122px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;av överföring för potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 753px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 382px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 382px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Indien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;&lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; % lägre utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;&lt;NOBR&gt;33–35&lt;/NOBR&gt; % lägre utsläpps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;av växthusgaser/BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;intensitet rel. 2005. 40 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;jämfört med 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-fossil&lt;/NOBR&gt; energi av total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;energitillförselkapacitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p801 ft125"&gt;Ökad skogsvolym mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;svarande ett ökat upptag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;på mellan &lt;NOBR&gt;2,5–3&lt;/NOBR&gt; Gt CO&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p508"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p801"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft70"&gt;Kan ev. komma att nå landets bidrag tidigare pga. striktare inhemska mål. Fortsatta beslut kopplade till landets kolproduktion och &lt;NOBR&gt;-användning&lt;/NOBR&gt; är avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft125"&gt;Omfattande värdland för CDM.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Villkorad NDC, förutsätter bidrag från internationell finansiering bl.a. från den gröna klimatfonden. &lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Ev. även värdland för artikel 6 samarbeten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 7px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:104px;height:7px;margin-left:-97px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft88"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:104px;height:7px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-97px;margin-bottom:97px;" class="ft88"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:104px;height:7px;margin-left:-49px;margin-top:49px;margin-right:-48px;margin-bottom:48px;" class="ft88"&gt;&lt;![endif]&gt;utsläppsminskningar verifierade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 743px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 249px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Mellan 15 till 25 % lägre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;växthusgasutsläpp jäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;fört med 1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Mellan 25 till 30 % lägre växthusgasutsläpp jäm- fört med 1990&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 278px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 278px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Oklart om de program som introduce-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Tänker inte använda marknads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;rats nationellt kommer genomföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;mekanismer enligt landet INDC.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Exportör av olja och naturgas. Ökande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;utsläppstrend. Landets NDC ligger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;över bedömd &lt;NOBR&gt;BAU-utveckling&lt;/NOBR&gt; med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;dagens beslutade styrmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:35px;height:14px;margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:35px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:35px;height:14px;margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;…&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 747px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 670px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;3,8 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p801 ft125"&gt;26 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Utveckling i riktning mot att klara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p506 ft242"&gt;Tidigare köpare av CDM, bilaterala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 8px;"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 8px;" class="p801"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 8px;" class="p25"&gt;även landets 2030 bidrag. Osäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td323"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 8px;" class="p506"&gt;avtal med ett tjugotal värdländer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p801 ft125"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;kring kärnkraft i eltillförselsektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;" class="p506"&gt;Avser delta i artikel 6, genom det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft184"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft184"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;" class="p506"&gt;japanska &lt;NOBR&gt;JCM-systemet&lt;/NOBR&gt; som även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 541px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;har som syfte att bidra till spridning av japansk lågutsläppsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 541px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;(se Japans NDC).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:94px;height:13px;margin-left:-81px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:94px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-81px;margin-bottom:81px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:94px;height:13px;margin-left:-41px;margin-top:41px;margin-right:-40px;margin-bottom:40px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:263px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:251px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34603x1.jpg/" style="width:699px;height:251px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 75px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;Brasilien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;2,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 9px;" class="p508"&gt;Mellan 36,1 och 38,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;37 % minskning (2025)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 9px;" class="p508"&gt;Åtagandena i landets NDC är i hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 9px;" class="p508"&gt;Värdland för CDM i relativt stor om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;minskning under ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;av utsläppen av växthus-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;grad kopplade till minskad avskog-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;fattning. Den indikativa &lt;NOBR&gt;NDC-nivån&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;&lt;NOBR&gt;baseline-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;gaser jämfört med 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;ning. Brasilien når eventuellt sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;beror av internationell finansiering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;och 43 % minskning (in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;åtaganden men bedömningen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft107"&gt;har intresse för artikel 6.8, (REDD+),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;dikativt 2030) jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;mycket osäker. Tidigare framgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;vill ev. både sälja och räkna av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;med 2005. Åtagandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;i form av minskad avskogning har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;minskningar som kan uppstå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;inkluderar markanvänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;fått en tillbakagång med ny politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;dvs. erhålla klimatfinansiering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;ning och förändrad mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;ledning i landet. Avskogningen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;användning (LUC).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;ökat under senare år, trots REDD+-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p508"&gt;Kan klaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Uppfylls inte/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;finansiering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;osäker bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-121px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-60px;margin-bottom:60px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:130px;height:14px;margin-left:-116px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:130px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-116px;margin-bottom:116px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:130px;height:14px;margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-58px;margin-bottom:58px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 747px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 254px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td32"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Indonesien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;1,7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;26 % minskning av växt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;husgasutsläppen jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;med en baseline&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 11px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;"&gt;% minskning av växt- husgasutsläppen jämfört med ett referensscenario (en baseline) (ovillkorat) eller 41 % minskning (villkorat)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Uppfylls inte/ osäker bedömning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Landet har kolgruvor, ökad kol- användning och export av kol. Landet kan ev. klara sin NDC med marginal eller så uppfylls den inte pga. ökad avskogning. NDC:n är i hög grad kopplad till minskad avskogning. Osäkert referensscenario högre än BAU. Hur utsläpp från torvbränder redovisas påverkar den totala nivån. Avskogningen har minskat under 2018 bl.a. till följd av internationell &lt;NOBR&gt;REDD+-finansiering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;Villkorad NDC, vill se klimat- finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Värdland artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-122px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-122px;margin-bottom:122px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-61px;margin-bottom:61px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;av överföring för potentialer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 809px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:92px;height:13px;margin-left:-79px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:92px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:92px;height:13px;margin-left:-40px;margin-top:40px;margin-right:-39px;margin-bottom:39px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 50px;padding: 0px;border:none;width: 268px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 253px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td330"&gt;&lt;P class="p26 ft185"&gt;1,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;17 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 114px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;30 % lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med 2005&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Svårt att nå landets NDC trots relativt ambitiös klimatpolitik, utsläppen från tjärsandsproduktion av olja bidrar till ökningarna. Vilken typ av bokföring landet väljer för utvecklingen i LULUCF- sektorn påverkar utfallet. Utveck- lingen under senare år går i riktning mot att landet närmar sig NDC- åtagandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft125"&gt;Intresse för artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Potentiell köpare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:160px;height:13px;margin-left:-147px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:160px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-147px;margin-bottom:147px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:160px;height:13px;margin-left:-74px;margin-top:74px;margin-right:-73px;margin-bottom:73px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 807px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:295px;left:53px;z-index:-1;width:699px;height:205px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34604x1.jpg/" style="width:699px;height:205px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 807px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 752px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 146px;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:-93px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-95px;margin-bottom:94px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:-46px;margin-top:47px;margin-right:-48px;margin-bottom:47px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Mexiko&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;1,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;30 % minskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;27 % minskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Har infört koldioxidskatt och handels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Villkorad NDC, vill se marknads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;utsläppen av växthus-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;(ovillkorat) respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;system. Landet har stor potential för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;baserade mekanismer utvecklas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;gaser jämfört med ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;36 % minskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;sol- och vindenergi och har infört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;kopplat till det villkorade målet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;baseline-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;(villkorat) av utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;innovativa styrmedel på området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;Tillåter utsläppsbegränsningsenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;(villkorat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;av växthusgaser jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;Utveckling i riktning mot att klara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;från projekt i Mexiko i landets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p27"&gt;med ett &lt;NOBR&gt;baseline-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;landets NDC. Åtagandet omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;handelssystem. Systemet är också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p27"&gt;Osäker bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td108"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;länkat till Kalifornien – Quebec. Vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;se ett regionalt utsläppshandels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 600px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;system &lt;/SPAN&gt;(artikel 6.2)&lt;SPAN class="ft125"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:295px;height:13px;margin-left:-282px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:295px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-282px;margin-bottom:282px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:295px;height:13px;margin-left:-141px;margin-top:141px;margin-right:-141px;margin-bottom:141px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;verifierade av överföring för potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 275px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 148px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;Saudi Arabien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;1,5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 253px;margin-left: 7px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Sydkorea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;1,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p808"&gt;30 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p808 ft242"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p808 ft125"&gt;ett &lt;NOBR&gt;BAU-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 114px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Utsläppsminskningar på 130 Mton årligen 2030, genom riktade åtgärder, oklar referensnivå&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p0"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;37 % lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med ett &lt;NOBR&gt;baseline-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p4"&gt;Uppfylls inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Svårbedömd utveckling, Landet har goda förutsättningar för solel men också för fortsatt oljeutvinning. Finns planer för omfattande utbyggnad av solel och kärnkraft i landet. NDC:n beroende av om landet får fortsätta exportera olja eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft199"&gt;Har infört ett handelssystem och styrmedel för att öka andelen förnybar el. Relativt stor importör av kol. Osäkerhet kring kol vs. kärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;i elmixen. I framkant inom låg- utsläppsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Finns förslag om att skärpa 2030- målet till minus 32 % jämfört med 2017. Strategin för att nå målet omfattar främst inhemska utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Ställer krav på kompensation kopplad till genomförandet av artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Kan delvis komma att använda artikel 6 mekanismer för mål- uppfyllelse som köpare. Tillåter en begränsad användning av artikel 6 enheter och äldre &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; i landets handelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:124px;height:14px;margin-left:-110px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:124px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-110px;margin-bottom:110px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:124px;height:14px;margin-left:-55px;margin-top:55px;margin-right:-55px;margin-bottom:55px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:-115px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:115px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:349px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:65px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34605x1.jpg/" style="width:699px;height:65px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 158px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;5 % minskning av ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Saknar utvecklad klimatpolitik. Goda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Undersöker möjligheterna att förvärva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;släppen av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;förutsättningar för solel och energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft107"&gt;utsläppsreduktioner i andra länder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;jämfört med 2000.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;lager, tekniker som expanderar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Använder &lt;NOBR&gt;off-setting&lt;/NOBR&gt; inom landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;KP2 108 % av &lt;NOBR&gt;1990-års-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;mycket snabb takt, har samtidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;nivåer under perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kolgruvor och är den näst största&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;kolexportören i världen. Exporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p25"&gt;Uppfylls inte helt. Vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;även LNG. Landet är i stort behov att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 256px;margin-left: 275px;font: italic 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p25"&gt;använda överskott från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;utveckla sitt elnät så det klarar sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;effektbalans även vid hög efterfrågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;&lt;NOBR&gt;KP2-perioden&lt;/NOBR&gt; för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;exempelvis pga. kapacitetsbrist vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;uppfyllelse. Räknar med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;värmeböljor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft107"&gt;delar av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-121px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-60px;margin-bottom:60px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:204px;height:14px;margin-left:-190px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:204px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-190px;margin-bottom:190px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:204px;height:14px;margin-left:-95px;margin-top:95px;margin-right:-95px;margin-bottom:95px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;för potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 743px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 382px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 366px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;1,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;21 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 268px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;ett &lt;NOBR&gt;baseline-scenario&lt;/NOBR&gt; som överstiger BAU&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Bedöms klaras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft70"&gt;Landets åtaganden möjliggör en kraftig utsläppsökning, landet be- döms som lämpligt för utbyggnad av solel men har ökat importen av kol under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Kan i princip tänka sig att använda enheter från internationella mark- nader för att nå det uppsatta målet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 52px;padding: 0px;border:none;width: 10px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:55px;height:10px;margin-left:-45px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:55px;height:10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-45px;margin-bottom:45px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:55px;height:10px;margin-left:-23px;margin-top:23px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]&gt;av överföring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:79px;height:13px;margin-left:-66px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:79px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:66px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:79px;height:13px;margin-left:-33px;margin-top:33px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Sydafrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;1,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p808 ft185"&gt;34 % lägre utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;398–614&lt;/NOBR&gt; Mton CO&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Finns planer om att införa en kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Villkorad NDC, klimatfinansiering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td323"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p808"&gt;växthusgaser jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;2025 och 2030,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;dioxidskatt i Sydafrika.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Värdland för artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p808 ft185"&gt;ett &lt;NOBR&gt;BAU-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;villkorat åtagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p808 ft185"&gt;(villkorat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td323"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p808"&gt;Det villkorade målet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p25"&gt;Bedöms klara den övre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p808 ft184"&gt;uppfylls inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft107"&gt;delen av intervallet 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 39px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:12px;margin-left:-135px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:12px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-135px;margin-bottom:135px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:12px;margin-left:-68px;margin-top:68px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 68px;padding: 0px;border: none;width: 803px;"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 752px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 752px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 146px;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:-93px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-95px;margin-bottom:94px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:146px;height:52px;margin-left:-46px;margin-top:47px;margin-right:-48px;margin-bottom:47px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;606&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Andel av de glo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Cancunåtagande 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Nationell klimatplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Förutsättningar för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 145px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Deltagande i eventuell handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 135px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;bala växthusgas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(NDC) (2025)2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;uppfyllelse 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;med utsläppsbegränsningssenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;utsläppen 2017,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;(nuvarande nationella klimatplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;mellan länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;exklusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Argentina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;0,8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Begränsa utsläppen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Finns både prognoser som pekar mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Villkorad NDC som förutsätter klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;växthusgaser till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;att landets åtagande kan missas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;finansiering, stöd för kapacitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td83"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;483 Mton (ovillkorat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;bred marginal eller nås som en följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;utveckling och tekniköverföring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;respektive 369 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;av nya planerade styrmedel som ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;Eventuellt också värdland för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(villkorat) 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;incitament till en ökad introduktion av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft184"&gt;artikel &lt;NOBR&gt;6-aktiviteter?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td83"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p25"&gt;Kan klara landets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;förnybar energi. Slutsatsen gäller det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;margin-left: 53px;font: italic 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td0"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;ovillkorade åtagande/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;ovillkorade åtagandet. Det villkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;åtagandet ställer krav på klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td0"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft184"&gt;missa det villkorade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;finansiering. Både det ovillkorade och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;det villkorade åtagandet inkluderar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:14px;margin-left:-405px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-405px;margin-bottom:405px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:14px;margin-left:-203px;margin-top:203px;margin-right:-202px;margin-bottom:202px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade av överföring för potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:-115px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:115px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:14px;margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34607x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Hur kan efterfrågan utvecklas?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Relativt få uttalade köpare av utsläppsbegränsningsenheter bland &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Genomgången i tabell 15.1 pekar mot att intresset för att förvärva resultat från utsläppsbegränsningar utanför det egna landet kan bli relativt begränsat vid en utveckling där &lt;NOBR&gt;G20-ländernas&lt;/NOBR&gt; befintliga klimatplaner nås och enbart skärps i viss omfattning mot 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Det är framför allt &lt;SPAN class="ft117"&gt;Kanada &lt;/SPAN&gt;som uttrycker ett visst behov av att genomföra åtgärder i andra länder utöver insatserna i det egna landet kopplat till uppfyllandet av landets klimatmål 2030. &lt;SPAN class="ft117"&gt;Australien &lt;/SPAN&gt;skulle kanske kunna utvecklas till en köpare och undersöker för närvarande förutsättningarna för det. &lt;SPAN class="ft117"&gt;Japan &lt;/SPAN&gt;planerar i viss utsträckning att genomföra åtgärder utanför landet, inom ramen för landets eget system för krediter från åtgärder i andra länder. Ambitionen ut- trycks tydligt i landets klimatplan och kopplas även till spridning av japansk lågutsläppsteknik. Även &lt;SPAN class="ft117"&gt;Sydkorea &lt;/SPAN&gt;kan vara en potentiell köpare via landets handelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;I EU har det under 2019 påbörjats en mer konkret diskussion om att skärpa unionens klimatplan och klimatmål till 2050, och i för- längningen även till 2030. Vid rådsmötet i december 2019 enades EU:s statschefer om att EU ska nå klimatneutralitet senast 2050. Polen kunde i detta skede inte åta sig att genomföra målet och det Europeiska rådet kommer därför återkomma till frågan i juni 2020.&lt;SPAN class="ft110"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen presenterade samma vecka ett meddelande om &lt;SPAN class="ft10"&gt;Den europeiska gröna given&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;där bl.a. kommissionens plan för det fort- satta arbetet under de närmaste åren mot en skärpt europeisk klimat- politik stakas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Förslagen och den analys som gjorts har hittills uteslutande om- fattat möjligheterna att skärpa EU:s mål genom ytterligare inhemska åtgärder i olika &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; inklusive möjligheten till negativa utsläpp på längre sikt. I nästa avsnitt diskuteras denna utveckling ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;I tabell 15.2 nedan summeras en möjlig sammanlagd efterfrågan från länderna ovan, tillsammans med efterfrågan från några ytterligare höginkomstländer utanför G20 som har aviserat ett visst intresse för att genomföra delar av respektive lands åtaganden internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Europeiska rådets slutsatser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; december 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;KOM (2019) 640 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34608x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;En höjning av ambitionsnivån i ett lands klimatpolitik behöver inte leda till ökad efterfrågan på åtgärder i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Om utvecklingen skulle gå i riktning mot en skärpt klimatpolitik bland några nyckelländer inom G20 behöver det inte samtidigt leda till att efterfrågan på internationella utsläppsbegränsningsenheter och samverkansprojekt med andra länder ökar under Parisavtalet. Skärp- ningen kan i stället komma att fokusera på landets eller, som i fallet EU, regionens inhemska utveckling och exempelvis inriktas mot en fortsatt omställning av framför allt elsystemet tillsammans med en ökad elektrifiering av transportsektorn och industrin i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Att minska användningen av fossil elproduktion, framför allt kol, i elsystemet är en av de åtgärder som faller ut som mest kostnads- effektiv och genomförs tidigt i globala modelleringar av 2- och 1,5- gradersscenarier. Åtgärden för också med sig ett antal samtidiga sido- nyttor och den genomförs i alla regioner världen över i modellering- arna. Till de åtgärder som genomförs tidigt hör sådana som minskar metanavgången från utvinning av fossila bränslen samt de som redu- cerar metanavgången från deponier med organiskt material. Till åt- gärderna som genomförs till lägst kostnader i modellerna hör också minskad avskogning samt ökad beskogning och återbeskogning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Både EU, Australien och USA har stora åtgärdspotentialer inom dessa områden, framför allt inom omställningen av elsystemen. Kost- nadseffektiviteten förstärks dessutom ytterligare med tanke på att det handlar om reinvesteringar som ändå hade behövt göras, eftersom elsystemen och produktionsanläggningarna är relativt gamla i dessa länder och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Flera av höginkomstländerna inom och utanför kretsen av G20- länder har under senare år även valt att ta fram förslag till netto- nollmål för utsläppen av växthusgaser till 2050 – mål som i de flesta fall förutsätts nås genom inhemska åtgärder (se faktaruta nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;JRC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:655px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34609x1.jpg/" style="width:415px;height:655px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Höginkomstländer bland &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; inför klimatlagar för att uppnå nationella nettonollutsläpp av växthusgaser runt seklets mitt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Storbritannien &lt;/SPAN&gt;antog 2008 en klimatlag med femårsbudgetar för utvecklingen av de nationella växthusgasutsläppen och ett lång- siktigt klimatmål på 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2050 jämfört med 1990. Utsläppsminskningar via åtgärder i andra länder ingår inte direkt i målet utan ses som en försäkring om målet och koldioxidbudgetarna längs vägen skulle visa sig svårare att nå jämfört med tidigare bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;I maj 2019 föreslog den brittiska kommittén om klimatför- ändringar, CCC, skärpta långsiktiga mål för Storbritannien, Skottland och Wales. Förslaget antogs en månad senare i respek- tive parlament. Målet för Storbritannien har i enlighet med förslaget satts till netto noll 2050 genom inhemska utsläppsminskningar och ökade inhemska upptag genom främst &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och förstärkta kolsänkor. Nettonollmålet omfattar även utsläpp från internatio- nella flyg- och sjöfartstransporter, vid sidan av utsläppen i landet. Planen framhåller samtidigt vikten av Storbritanniens internatio- nella insatser. Den nationella strategin ska åtföljas av en strategi där insatserna som genomförs i landet kommuniceras och inte- greras med de insatser Storbritannien genomför internationellt.&lt;SPAN class="ft105"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;I slutet av juni 2019 beslutade det franska parlamentet om att &lt;SPAN class="ft79"&gt;Frankrike &lt;/SPAN&gt;ska nå klimatneutralitet 2050. Målet skrevs in i den franska klimatlagen samtidigt som det nationella klimatmålet till 2030 höjdes från minus 30 till minus 40 procent jämfört med 1990. Beslutet omfattar även ett antal styrmedelsskärpningar. Även i Frankrike har förslaget till skärpning av klimatstrategin tagits fram av ett oberoende klimatråd (le Haut Conseil pour le Climate). Enheter från utsläppsminskningar i andra länder får inte användas för måluppfyllelse mot det franska målet. Målet omfattar landets territoriella utsläpp; utsläpp från internationella transporter (flyg och sjöfart) ingår inte.&lt;SPAN class="ft102"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Committee on Climate Change (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;https://energypost.eu/france-and-britain-race-for-carbon-neutrality-by-2050/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34610x1.jpg/" style="width:416px;height:696px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;I &lt;SPAN class="ft41"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;pågår under 2019 koordineringar inom regeringen och ett särskilt klimatkabinett har inrättats med syfte att utveckla det förslag till klimatlag, med klimatmål till 2030 och 2050, som tagits fram av det tyska miljödepartementet. Klimatlagen omfat- tar enbart inhemska åtgärder och styrmedel, och lagen inkluderar även tidsatta mål för olika sektorer i ekonomin. Enligt nu gäl- lande tidtabell ska lagförslaget läggas fram i alla delar före års- skiftet 2019/2020. Om Tyskland inte skulle nå de mål som före- slås till 2030 kan landet bli tvunget att förvärva enheter från utsläppsminskningar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; eftersom det föreslagna nationella målet är jämförbart med det åtagande Tyskland har till- delats enligt det gemensamma ansvarsfördelningsbeslutet i EU (se kapitel 16). Det föreslagna målet till 2050 innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 95 procent jämfört med 1990 samtidigt som landet eventuellt också ska nå nettonollutsläpp.&lt;SPAN class="ft115"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Tyskland deltar i förberedande utvecklingsarbete för artikel 6- samarbeten, men det är för närvarande oklart om de kommer använda begränsningsresultat mot egna nationella mål. Insatserna finansieras med biståndsmedel och redovisas som klimatfinan- siering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft17"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft17"&gt;Japan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft17"&gt;Australien &lt;/SPAN&gt;har inte tagit fram några liknande förslag. I Japan pågår ett arbete med en långsiktig netto- nollstrategi som har som inriktning att uppnås ”så tidigt som möj- ligt” efter 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft42"&gt;Kanada och USA har tidigare tagit fram långsiktiga lågutsläpps- planer som även redovisats till FN:s klimatkonvention, UNFCCC, men dessa innebär enbart att utsläppen minskar med cirka 80 pro- cent i respektive land, &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; inräknad. USA har under 2019 officiellt ansökt om att lämna Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-climate-action-law-begins-take-shape&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34611x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Avstånden till de nationella klimatplanernas mål är i många fall inte så stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;De avstånd som bedöms finnas mellan utvecklingen i referensscena- rierna med dagens beslutade styrmedel och &lt;NOBR&gt;G20-ländernas&lt;/NOBR&gt; respektive nationella klimatplaner är i många fall relativt små, vilket påverkar en möjlig kommande efterfrågan och det utbud som kan uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Det sammanlagda avståndet till &lt;NOBR&gt;G20-ländernas&lt;/NOBR&gt; ovillkorade mål 2030 bedöms enligt UNEP för närvarande sammanlagt uppgå till om- kring 1,0miljarder ton medan avståndet uppskattas vara 3,0 miljarder ton till de villkorade målen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det finns en del faktorer som talar för att &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; samman- taget kan ligga närmare de ambitioner klimatplanerna avspeglar, jäm- fört med utvecklingen i en del av de referensscenarier som tagits fram. En del av &lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt; har exempelvis infört ytterligare styrmedels- förstärkningar&lt;SPAN class="ft105"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;än de som tagits med i referensscenarierna och har dessutom i en del fall (Kina och Indien) formulerat mer långtgående nationella mål än de som uttrycks i de nationella klimatplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Det internationella rådet för förnybar energi, IRENA, konstaterar dessutom i en genomgång av alla inlämnade klimatplaner att den sammantagna tillväxttakten för förnybar el &lt;NOBR&gt;2015–2030&lt;/NOBR&gt; (i genomsnitt 3,6 procent per år) som klimatplanerna resulterar i ligger betydligt under den genomsnittliga tillväxttakten globalt sedan 2010 (cirka 8,5 procent per år). IRENA konstaterar vidare att ländernas natio- nella förnybarhetsmål, program och styrmedel i många fall är mer ambitiösa än vad som framgår av ländernas klimatplaner. Om de nationella klimatplanerna hade integrerat dessa energipolitiska mål på ett bättre sätt hade det, enligt IRENA, även kunnat förbättra förutsättningarna för ytterligare finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Till saken hör också att delar av den utveckling som nu sker av några betydelsefulla lågutsläppstekniker (sol, vind, batterier och ladd- bara bilar) är transformativa till sin natur och därmed potentiellt kan utvecklas på ett &lt;NOBR&gt;icke-linjärt&lt;/NOBR&gt; sätt, dvs. snabbare än i de flesta tradi- tionella energiscenarier. Teknikerna är dock fortfarande beroende av att incitament för infrastruktur och teknikinvesteringar ges från det offentliga på olika nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP (2019). Beräkningen utgår från resultat från scenarier från oberoende källor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Gäller exempelvis lagstiftning till följd av Kigaliöverenskommelsen som förväntas leda till omfattande reduktioner av s.k. fluorerade växthusgaser. Se även NCI, PBL och IIASA (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34612x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Ovanstående resonemang betyder dock inte att alla länders av- stånd till målen i sina respektive klimatplaner kan vara på väg att slutas utan ytterligare styrmedelsskärpningar och förstärkta incita- ment av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;USA är det land som i nuläget ser ut att ha det största avståndet till landets klimatmål både i absoluta och relativa tal räknat.&lt;SPAN class="ft105"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Även Kanada och Sydkorea bedöms fortfarande (hösten 2019) ha ett av- stånd till sina respektive mål på i genomsnitt cirka 15 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Sydkorea har samtidigt aviserat att landet avser skärpa sitt mål till 2030 medan USA befinner sig i en utveckling där den nuvarande led- ningen av landet har för avsikt att lämna Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Det finns även ett antal faktorer som skulle kunna leda till att utvecklingen går i motsatt riktning. Ytterst handlar det om den poli- tiska utvecklingen i världen i stort och i vilken mån världens ledande länder tar hänsyn till behovet av minskade klimatutsläpp på ett kon- sekvent sätt i sina beslut. Utvecklingen i Kina och Indien är på grund av storleken på de två ländernas utsläpp och potentiella utsläpps- ökningar helt avgörande och de påverkar även många andra länders fortsatta agerande och förutsättningar. Utvecklingen i USA (avsikten att lämna Parisavtalet och nedmonteringen av den federala klimat- politiken), Brasilien (ökad avskogning) och Indonesien (avskogning och torvbränder samt ökad kolanvändning) är också av stor betydelse för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken i världen. Därutöver har Australien också en betydelsefull roll i sammanhanget eftersom landet har höga per &lt;NOBR&gt;capita-utsläpp&lt;/NOBR&gt; och är en stor exportör av kol och flytande naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Klimatförändringarna i sig är också en faktor som kan leda till att växthusgasutsläppen i världen skulle kunna öka mer än i gapanaly- serna ovan. Perioder med extrem hetta bidrar exempelvis till särskilt höga utsläpp från länders elsystem och kylanläggningar samtidigt som de bränder som uppstår under värmeböljor även de bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se the Rhodium group (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34613x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Hur kan utbudet utvecklas?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Osäkerheter om förutsättningarna att uppfylla landets egna klimatplaner är ett hinder för handel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utbudet från länder som &lt;/SPAN&gt;Indien, Brasilien, Indonesien, Sydafrika, Argentina &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Mexiko &lt;SPAN class="ft26"&gt;kan potentiellt komma att bli betydligt större än efterfrågan. Dessa länder har också formulerat något mer ambi- tiösa villkorade mål som länderna åtar sig att nå, förutsatt att finan- siering ges från andra parter. I volym omfattar de villkorade målen främst åtgärder inom skog och markanvändning i Brasilien och Indonesien, och de bedöms sammanlagt uppgå till omkring 1 miljard koldioxidekvivalenter 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Det är relativt vanligt förekommande att de nationella klimat- planerna från låg- och medelinkomstländer är villkorade med någon form av finansiering från internationellt samarbete, även utanför kretsen av &lt;NOBR&gt;G20-länder.&lt;SPAN class="ft110"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Den sammanlagda potentialen för ambitionsnivåhöjningar genom att gå från ovillkorade till villkorade mål bedöms uppgå till 2 miljar- der ton koldioxidekvivalenter 2030, varav omkring hälften bedöms finnas bland några &lt;NOBR&gt;G20-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För att de villkorade målen i de nationella klimatplanerna ska leda till en global nettominskning av utsläppen kan dock inte enheterna från utsläppsbegränsningar samtidigt användas för att bidra till att ett köparland når sina befintliga mål; i så fall innebär överföringen enbart ett nollsummespel. Om finansieringen i stället sker genom en aktivitet under artikel 6.2 eller 6.4 i Parisavtalet behöver den samman- lagda utsläppsminskningen nå längre än det villkorade målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Några av &lt;NOBR&gt;G20-länderna,&lt;/NOBR&gt; exempelvis Indien och Brasilien, har också formulerat villkor för att de nationella (villkorade)målen ska nås. Vill- koren innebär att åtgärderna behöver bli föremål för internationell &lt;SPAN class="ft10"&gt;klimatfinansiering &lt;/SPAN&gt;enligt Parisavtalets artikel 9 – inte handel med ut- släppsbegränsningsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Ett sådant villkor förbättrar förutsättningarna för måluppfyllelse enligt värdlandets klimatplan utan att det land som bidragit med finansiering samtidigt använder resultaten för att nå sitt eget utsläpps- begränsningsresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I NCI, PBL och IIASA (2018) ges några exempel på hur låg- och medelinkomstländer med relativt stora utsläpp har formulerat sina NDC:er. Rapporten innehåller även en analys av hur de ligger till i förhållande till de mål som satts upp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft42"&gt;Erfarenheterna från de förberedande insatserna med att utveckla artikel &lt;NOBR&gt;6.4-mekanismen&lt;/NOBR&gt; och artikel &lt;NOBR&gt;6.2-överföringarna&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 14) visar också att de potentiella värdländerna är avvaktande i sin håll- ning mot just försäljning och överföring av enheter från utsläpps- begränsningar, eftersom de inte vet om en eventuell försäljning och överföring av utsläppsbegränsningsresultat skulle äventyra landets egen möjlighet att klara de mål som satts upp i den nationella klimat- planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;Faktorer som kan bidra till att förstärka osäkerheten är om klimat- planen bygger på en svag analytisk grund, om målen i planen inte har kvantifierats och analyserats på sektorsnivå samt om detaljutform- ningen av nationella styrmedel och annan styrning saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Ytterligare en svårighet i sammanhanget är att det finns exempel på att nivån på målen i länders klimatplaner bedöms överstiga ut- släppsnivån vid en utveckling med dagens beslutade styrmedel, dvs. att klimatplanerna innehåller s.k. hetluft. Sådana mål ställer därmed inte krav på att additionella åtgärder genomförs för att de ska nås och även delvis överträffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Potentiella köparländer utanför &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;G20-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Vid sidan av några av länderna i &lt;NOBR&gt;G20-kretsen&lt;/NOBR&gt; samt Sverige har även Schweiz, Norge och Nya Zeeland visat intresse för att genomföra samarbetsinsatser enligt Parisavtalets artikel 6 som en del i genom- förandet av sina nationella klimatplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 151px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Norge och Schweiz har tidigare formulerat villkorade mål om klimatneutralitet 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;Inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 gjorde både Norge och Schweiz villkorade utfästelser om att nå klimatneutralitet till 2030 genom en kombination av åtgärder inom landet och investeringar i utsläpps- begränsningar i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 131px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34615x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Det norska klima- og miljødepartementet har nu i uppdrag att presentera en rapport (&lt;SPAN class="ft10"&gt;melding&lt;/SPAN&gt;) om målet om klimatneutralitet till Stortinget våren 2020. Tanken är att ambitionen ska vara knuten till utsläppen utanför EU:s handelssystem och att åtgärderna utomlands successivt ska avta i omfattning fram till 2050 då i stället utsläppen i Norge ska nå netto noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Hur bokföringen av upptaget i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ska behandlas är inte klart ännu. Eventuellt kan även kolsänkan i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn kunna räknas med när målet om klimatneutralitet beräknas. Det skulle i så fall minska behovet av åtgärder i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om Norge väljer att finansiera ytterligare åtgärder i andra länder för att nå netto noll 2030 betraktar landet det som en resultatbaserad finansiering, eftersom ambitionsnivån höjs över nivån i landets ovill- korade klimatplan. Landet planerar oavsett detta att begära en justering av utsläppsutrymmet hos värdlandet för att undvika dubbelräkning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I Schweiz har målet om klimatneutralitet ersatts av ett mål om att minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 1990, varav minst 60 procent ska genomföras i landet och 40 procent utanför landet. Schweiz har infört en klimatlag som bl.a. föreskriver att leve- rantörerna av drivmedel ska ta ut en avgift och genomföra en viss andel klimatkompensation kopplad till drivmedelsförsäljningen i landet. Systemet ska träda i kraft 2021 och gälla perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Hur kan efterfrågan från några möjliga köparländer utvecklas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Om den möjliga efterfrågan från Norge, Schweiz, Nya Zealand och Sverige perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; och målåret 2030 summeras, tillsam- mans med efterfrågan som kan uppstå från några &lt;NOBR&gt;G20-länder,&lt;/NOBR&gt; blir totalsumman inte så stor (se tabell 15.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sigurd Klakeg Klima- och miljödepartementet Norge, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 75px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;height: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:548px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34616x1.jpg/" style="width:699px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 106px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Tabell 15.2 Avstånd till uppsatta mål hos köparländer med intresse för artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; 2030. Ackumulerad volym &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Hösten 2019&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;margin-top: 16px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Målformulering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Utsläppsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Prognos 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Gap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Förvärv &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;Off-sets&lt;/NOBR&gt; eller resultat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;baserad klimatfinansiering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;(WEM och WAM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;syn på artikel 6 ambition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;(Canada)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Nya Zeeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;30 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p506"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Punktmål?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Har en inhemsk kolsänka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Avser använda internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;2005 med grossnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;som minskar i omfatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;marknadsmekanismer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;beräkning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ning. Har antagit ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;samverkansformer under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td100"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td214"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;nettonoll mål 2050 för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;artikel 6 för att nå landets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;inhemska utsläpp och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;mål förutsatt att de uppfyller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;vissa grundläggande kvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td214"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;2019. Målet omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;tetskrav. Undertecknare av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;inte metan från djur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;San Jose Principerna vid COP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;hållning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(25) i Madrid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;40 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;31 (nettonoll)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;48 (om hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0–23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Programmet föreslås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Nettonoll är villkorat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Nettonoll räknas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;1990 (nettonoll)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ekonomin)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;gälla över tids-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;40 % förutsätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;resultatbaserad klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;23 om enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;genomförande inom EU.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;finansiering. Undertecknare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;utanför ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;och därefter fram till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;av San Jose Principerna vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;att klimatneutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;COP (25) i Madrid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;uppnås i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td24"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td100"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;50 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;27 (hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td219"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;35 (om hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Landets &lt;NOBR&gt;off-set&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td214"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Målet om 50 % ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Inköp av &lt;NOBR&gt;off-sets&lt;/NOBR&gt; regleras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td251"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ekonomin)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ekonomin)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;program gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;släppsminskning kan till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;landets klimatlag. Landets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ca 25 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;två femtedelar nås med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;drivmedelsleverantörer är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;enbart utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;och omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td214"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;åtgärder i andra länder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;skyldiga att genomföra kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ETS (NC7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;sammanlagt drygt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;dvs. med max 10 mil-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;pensationsåtgärder. För att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;50 miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;joner ton 2030.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;genomföra skyldigheten har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;utsläppsminsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Landets prognos har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;en särskild fond inrättats,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;enheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;höjts efter NC7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;Klic-foundation,&lt;/NOBR&gt; Fonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 578px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;genomför upphandlingar av artikel 6 projekt i andra länder. Undertecknare av San Jose Principerna vid COP (25) i Madrid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:13px;margin-left:-406px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-406px;margin-bottom:406px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:13px;margin-left:-203px;margin-top:203px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade av överföring för potentialer och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:13px;margin-left:-116px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-116px;margin-bottom:116px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:129px;height:13px;margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-58px;margin-bottom:58px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:203px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:174px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34617x1.jpg/" style="width:699px;height:174px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 74px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Målformulering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Utsläppsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Prognos 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p37 ft185"&gt;Gap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;Förvärv &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;Off-sets&lt;/NOBR&gt; eller resultat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;baserad klimatfinansiering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;(WEM och WAM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p37 ft125"&gt;(Mton CO2e)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;syn på artikel 6 ambition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;(Canada)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;1079&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;&lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Siktar på ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Kombinerar deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;2013 inkl. LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;per år i NDC:n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;åtgärder inom landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;internationella mekanismer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;Antar en användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;med spridning av japansk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft70"&gt;JCM på mellan 50 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft125"&gt;lågutsläppsteknik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 468px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;100 miljoner enheter per år i NDC:n.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-121px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-60px;margin-bottom:60px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 143px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 143px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; % jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;med 2005 in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;klusive LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 548px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;431–443&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Svårbedömt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Utreder åtgärder utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td234"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;pga. LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;lands, vill använda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;och annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;LULUCF bokföring och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td234"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;bokföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;KP2-överskott&lt;/NOBR&gt; för mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;uppfyllelse istället.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 39px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:64px;height:12px;margin-left:-52px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:64px;height:12px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:52px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:64px;height:12px;margin-left:-26px;margin-top:26px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]&gt;och Marknader&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 63px;padding: 0px;border:none;width: 743px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 136px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 136px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td102"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;30 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;2005 inkl. LULUCF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p27"&gt;bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 44px;" class="td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 44px;" class="td81"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;63 % jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;1990, exklusive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;LULUCF och ETS- sektorn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 406px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td221"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;&lt;NOBR&gt;616–701&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p506"&gt;&lt;NOBR&gt;(76–161)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td90"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Punktmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Betonar genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p506 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;52–137&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;av ytterligare åtgärder i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p506 ft70"&gt;med LULUCF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;landet, Kommer räkna med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p506"&gt;bidrag på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;bidrag från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p506 ft70"&gt;24 miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p27 ft242"&gt;torn, &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; miljoner ton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;max 3,7 av 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Successiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Se kapitel 3 om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;uppbyggnad?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;svenska klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 8px;" class="p25"&gt;ramverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 118px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft70"&gt;Ingen särskild inriktning mot att bidra till ambitionshöjning med artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:113px;height:12px;margin-left:-101px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:113px;height:12px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-101px;margin-bottom:101px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:113px;height:12px;margin-left:-51px;margin-top:51px;margin-right:-50px;margin-bottom:50px;" class="ft70"&gt;&lt;![endif]&gt;överföring för potentialer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:114px;height:13px;margin-left:-101px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:114px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-101px;margin-bottom:101px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:114px;height:13px;margin-left:-51px;margin-top:51px;margin-right:-50px;margin-bottom:50px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td43"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Totalt 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ca 140–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;Intervallet &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;225 miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;påverkas främst av om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;år 2030, alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;fattningen av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;japanska systemet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Australien,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;Intervallet 2030 på-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;medräknade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;verkas främst av ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;vecklingen i Kanada.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p27"&gt;900 miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egen bearbetning av underlag från Climate Action Tracker (2018), Canadas Greenhouse gas and air pollutants emissions projections (2019), UNFCCC 7th national communication reports samt ländernas nationella klimatplaner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:182px;height:14px;margin-left:-168px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:182px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-168px;margin-bottom:168px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:182px;height:14px;margin-left:-84px;margin-top:84px;margin-right:-84px;margin-bottom:84px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;… utsläppsminskningar verifierade av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34618x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Vid sidan av de möjliga köparländerna i tabellen ovan finns även några länder som vill verka för att de bidrag landet ger till klimat- finansiering blir mer resultatbaserade genom regelverket under arti- kel 6. Till denna grupp hör främst Tyskland och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den sammanlagda efterfrågan på mellan 140 och 250 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2030 som sammanräkningen i tabell 15.2 resulterar i, kan exempelvis jämföras med avståndet mellan de (ovill- korade) klimatplanerna och IPCC:s 2- respektive &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarer,&lt;/NOBR&gt; se ovan. Totalt 200 miljoner ton minskade utsläpp motsvarar omkring 1 procent av gapet mellan en bana där de nationella klimatplanerna uppnås och en bana som tar sikte på att begränsa den globala tempe- raturökningen med högst 2 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att den här marknaden ska kunna bidra till en global ambitions- nivåhöjning behöver ländernas mål bli betydligt ambitiösare, samtidigt som de potentiella värdländerna öppnar för handel med utsläpps- begränsningsenheter i högre utsträckning än i nuläget. Om formerna för artikel &lt;NOBR&gt;6-samarbeten&lt;/NOBR&gt; också utvecklas på ett sätt som understödjer styrmedelsskärpningar och andra ambitionsnivåhöjningar i värdländer- nas klimatplaner (se kapitel 13 och 14) kan handeln dessutom poten- tiellt ge en större utväxling, dvs. bidra till en ökad ambitionsnivå som överstiger antalet utsläppsenheter som förvärvas. Bestämmelser om att delar av förvärven måste annulleras skulle också kunna bidra till en global ambitionshöjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;Vid klimatmötet i Madrid 2019 COP (25), tillhörde Schweiz, Norge, Tyskland, Storbritannien, Sverige och Nya Zealand den grupp av ett trettiotal länder som skrev under ett gemensamt dokument med ett antal principer som växthusgasmarknader under Parisavtalets artikel 6 behöver uppfylla för att säkerställa en hög miljöintegritet och möjliggöra ett ambitiöst resultat, de s.k. San Jose principerna.&lt;SPAN class="ft110"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Bland de som undertecknade dokumentet märktes även en rad ytter- ligare EU- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Det är dock sammantaget svårt att se, utifrån situationen 2019, att länder inom &lt;NOBR&gt;G20-gruppen&lt;/NOBR&gt; och andra höginkomstländer kommer efterfråga några större mängder utsläppsbegränsningsenheter från andra länder enligt Parisavtalets artikel 6 utifrån nuvarande nivå på&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;https://cambioclimatico.go.cr/press-release-leading-countries-set-benchmark-for-carbon-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;markets-with-san-jose-principles/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34619x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;ländernas klimatplaner och de potentiella skärpningar som kan vara aktuella och diskuteras i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;År 2020 och sedan 2025 ska ambitionsnivåerna i klimatplanerna skärpas enligt Parisavtalet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Då skulle den flexibilitet som åtgärder i andra länder bidrar med dels kunna erbjuda en väg framåt för länder, och potentiellt även regioner, som vill skärpa sina nationella bidrag, dels ha goda chanser att leva upp till dem, även om utvecklingen nationellt inte skulle lyckas helt i enlighet med de uppsatta skärpta målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om fler höginkomstländer dessutom skulle inrikta sig på att kanalisera delar av sina bidrag till klimatfinansiering på ett sätt som innebär att minskningsåtgärderna uppfyller artikel &lt;NOBR&gt;6-regelverket,&lt;/NOBR&gt; s.k. resultatbaserad klimatfinansiering, skulle de möjliga volymerna kunna öka ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Internationell flygfart en större köpare av internationellt verifierade utsläppsminskningar än länder under Parisavtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;FN:s gemensamma luftfartsorganisation ICAO beslutade 2016 att införa det globala, marknadsbaserade styrmedlet CORSIA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;CORSIA innebär att ökade koldioxidutsläpp från flyget, utöver utsläppsnivån 2020, efter 2021 måste kompenseras med utsläpps- minskande åtgärder. Eftersom åtgärderna inom flygsektorn bedöms som mer kostsamma relativt sett, ger överenskommelsen möjlighet att helt eller delvis kompensera ökningen med utsläppsbegränsnings- enheter från åtgärder utanför flygsektorn.&lt;SPAN class="ft102"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft26"&gt;CORSIA omfattar endast internationellt flyg och reglerar endast utsläppen av koldioxid, inte flygets höghöjdseffekter, och det inleds med två infasningsperioder: en pilotfas &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; och en första fas &lt;NOBR&gt;2024–2026.&lt;/NOBR&gt; Systemet blir obligatoriskt 2027. En stor del av parterna till avtalet, motsvarande uppemot 90 procent av utsläppen, har dock uttalat att de avser delta i systemet från start.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Parter kan genomföra skärpningar även vid andra tillfällen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Om systemet även hade omfattat det internationella flygets befintliga utsläpp från 2020 och framåt hade kompensationsåtgärderna i stället behövt uppgå till cirka 550 miljoner ton koldi- oxid per år redan från startåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34620x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Systemet kommer att ses över vart tredje år och ändras vid behov. Det finns därmed i princip möjlighet att skärpa systemet efter hand. Kraven på de minskningsenheter som ska få handlas inom systemet har fastställts inom ICAO.&lt;SPAN class="ft105"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Det åligger sedan varje medlemsstat att genomföra dessa regler i sina nationella regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;För att ett klimatkompensationsprogram eller system ska få sälja sina verifierade utsläppsminskningar till flygbolag inom CORSIA krävs bl.a. att utsläppsminskningarna inte redan planerats att genom- föras inom ramen för andra åtaganden. Utsläppsminskningarna måste alltså vara additionella för att accepteras. Både enheter framtagna inom ramen för olika &lt;NOBR&gt;FN-system,&lt;/NOBR&gt; nationella system och sådana som utvecklats för den s.k. frivilligmarknaden kan komma att godkännas inom CORSIA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;En stor del av de &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och program som fortfarande är aktiva och som har startats under senare år (se avsnitt 15.2.8 nedan) kan komma att bli den typ av projekt som de flygbolag som ingår i CORSIA förvärvar utsläppsminskningsenheter från i inledningen. Även insatser inom REDD+ är uppe till diskussion. Det pågår även en diskussion om hur gamla redan aktiva program kan tillåtas vara för att godkännas inom CORSIA, denna gränsdragning kommer bli betydelsefull för hur efterfrågan på nya åtgärder kan komma att utvecklas under de närmaste åren.&lt;SPAN class="ft115"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Även enheter från nya insatser som utvecklas i enlighet med bestämmelserna under Parisavtalets artikel 6 kan på sikt bli aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;Flygbolagen kan på detta sätt komma att vilja förvärva enheter från utsläppsbegränsningsåtgärder som de (i nuläget ganska få) län- der som under Parisavtalet också kan komma att efterfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I och med ikraftträdandet av Parisavtalet förutsätts i stort sett alla världens länder behöva minska sina utsläpp i enlighet med sina egna klimatplaner (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Flygbolagens egna regler ställer bl.a. krav på att det ska gå att veri- fiera att de projekt som ingår i olika typer av klimatkompenserings- program eller system som godkänns för CORSIA verkligen bidrar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;De kvalitetskriterier som enheterna måste uppfylla anges i ett särskilt kriteriedokument. (Attachment B to SL ENV 6/1 – 18/110). Enligt kriterierna ska enheterna vara: additional, based on a realistic and credible baseline., quantified, monitored, reported and verified, have a clear and transparent chain of custody, represent permanent emissions reductions, assess and mitigate against potential increase in emissions elsewhere, only counted once towards a mitigation obligation, do no net harm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Therese Sjöberg Transportstyrelsen. Personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34621x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;med additionella utsläppsminskningar. Flygbolagen finner det också angeläget, men ser det inte primärt som deras ansvar, att de utsläpps- enheter som förvärvas inte samtidigt också tas i anspråk av det värd- land där utsläppsminskningen genomförs.&lt;SPAN class="ft105"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Det är denna risk för dubbelräkning (&lt;SPAN class="ft45"&gt;double claiming&lt;/SPAN&gt;) som regelboken under Parisavtalet försöker hantera med s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;corresponding adjustments &lt;/SPAN&gt;när det gäller över- föringar av enheter från utsläppsbegränsningar mellan parter under avtalet (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Enligt tidigare beräkningar kan CORSIA behöva förvärva utsläpps- minskningsenheter motsvarande &lt;NOBR&gt;1,6–3,7&lt;/NOBR&gt; miljarder ton&lt;SPAN class="ft105"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;under perio- den &lt;NOBR&gt;2021–2035.&lt;/NOBR&gt; Under perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; kan systemet samman- lagt komma att efterfråga omkring 1 miljard ton utsläppsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Om efterfrågan från det internationella flyget antas öka linjärt, men med en något lägre anslutningsnivå under systemets första två faser, kan efterfrågan uppskattas komma att uppgå till omkring 200– 300 miljoner ton 2030. Det innebär i så fall att CORSIA kan komma att stå för en något större efterfrågan än den möjliga efterfrågan som summerats i tabell 15.2 från några höginkomstländer, dvs. &lt;NOBR&gt;140–220&lt;/NOBR&gt; mil- joner ton just 2030. Noteras bör också att flera av de potentiella köparländerna under Parisavtalet enbart har formulerat punktmål till 2030, varför ländernas kumulativa efterfrågan perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; blir lägre jämfört med flygbolagens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;Flygbolagen inom CORSIA behöver dessutom kunna förvärva utsläppsenheter i god tid eftersom systemet startar 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det är i nuläget osäkert i hur hög utsträckning CORSIA kan komma att påverka efterfrågan av enheter under artikel 6. Hur stort detta samspel kommer bli påverkas bl.a. av om flygbolagen inom CORSIA kommer att kunna välja att förvärva enheter från redan aktiva projekt som startat tidigt samt projekt inom markanvändning och skogsbruk (REDD+) samt hur strikta reglerna om &lt;SPAN class="ft10"&gt;correspond- ing adjustments &lt;/SPAN&gt;kommer att bli.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IATA inlaga till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ICAO-möte&lt;/NOBR&gt; hösten 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ökoinstitut (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34622x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;"&gt;Utsläppshandelssystem och annan koldioxidprissättning driver i viss utsträckning på utvecklingen av marknader för åtgärder i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Genomgången i tabell 15.1 ovan pekade i några fall även på att han- delssystem som införts på delstatsnivå i USA och Kanada samt på nationell nivå, exempelvis i Sydkorea, även skulle kunna bidra till viss efterfrågan av utsläppsbegränsningar genom projekt i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Världsbankens genomgång av utvecklingen av marknader med koldioxidprissättning världen över visar att den här typen av system ökar i omfattning och nu täcker cirka 15 procent av de samlade utsläp- pen av växthusgaser i världen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Andelen bedöms dessutom komma att öka till 20 procent om Kina inför sitt planerade utsläppshandels- system 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Koldioxidprissättningen världen över utgörs i 28 fall av utsläpps- handelssystem, främst regionala sådana, och i 29 fall i form av kol- dioxidskattning, främst på nationell nivå. De regionala handelssyste- men ökar förutsättningarna för att utveckla internationell handel och inkluderar även ofta vissa möjligheter att delta i system för klimat- kompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Koldioxidpriserna i systemen är på en nivå som ligger relativt långt under den nivå som bedöms krävas för en utveckling i linje med Paris- avtalets temperaturmål. Prisnivåerna har dock gått upp sedan 2017. Några av systemen har därtill kopplingar till internationella meka- nismer (Sydkorea, Mexiko) eller mekanismer i regioner (Kalifornien, Quebec).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Industri- och energianläggningar i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Handelssystemen i Nordamerika har också vissa länkningar mellan sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;I drygt 50 procent av de nationella klimatplanerna uttrycks dess- utom tankar och ambitioner i riktning mot att använda koldioxid- prissättning som ett av styrmedlen för att nå uppsatta mål.&lt;SPAN class="ft115"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Världsbanken (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Men det är fortfarande betydligt vanligare att tillämpa andra styrmedel för att ge incitament till åtgärder och indirekt prissätta koldioxidutsläpp på olika marknader. Inom energipolitikens område finns det exempelvis förnybarhetsmål i 179 länder på någon nivå. Så kallade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;feed-in&lt;/NOBR&gt; tariffer används i 113 länder medan omvända auktioner används i 84 länder. Produktlagstift- ning driver på en utveckling mot successivt ökande energieffektivitet och lägre koldioxid - utsläpp från olika varor på allt fler marknader (byggnader, energieffektivare apparater, bränsle-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft55"&gt;förbruknings- och CO&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;krav på personbilar och lastbilar). Förbud har också börjat tillämpas på några områden &lt;NOBR&gt;(F-gaser,&lt;/NOBR&gt; glödlampor).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34623x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 269px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Osäkert hur frivilligmarknaden för klimatkompensation utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Begreppet frivilligmarknad har uppstått för att tydliggöra skillnaden mot den reglerade marknaden för utsläppsminskningar i andra länder som skapades genom Kyotoprotokollet, där länderna med utsläpps- begränsningsåtaganden har kunnat förvärva och använda utsläppsrät- ter för att möta del av sina bindande åtaganden. Frivilligmarknaden utgörs av enskilda system för att utfärda verifierade och certifierade utsläppsminskningsenheter som kan förvärvas av privata köpare (in- divider eller organisationer) som vill kompensera sin klimatpåverkan. Frivillig klimatkompensation har förekommit sedan början av 2000- talet och ett flertal standarder har utvecklats, exempelvis The Verified Carbon Standard (VCS)&lt;SPAN class="ft105"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;och Gold Standard. Även utsläppsminsk- ningsenheter från &lt;NOBR&gt;CDM-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; kan förvärvas respektive annul- leras&lt;SPAN class="ft105"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;för frivillig klimatkompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Frivilligstandarder saknar internationell tillsyn, och de standarder som förekommer skiljer sig åt när det gäller metodutformning, men de inkluderar som regel krav om additionalitet, permanens och läckage av utsläpp&lt;SPAN class="ft110"&gt;47&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;I princip alla utsläppsminskningsenheter som utfärdas inom ramen för frivilligstandarder har verifierats av en oberoende tredje part. Några få standarder dominerar marknaden i stort; 2016 svarade enheter som certifierats genom VCS för 58 procent av alla transaktioner på frivilligmarknaden, Gold Standard för 17 procent samt CDM och Climate Action Reserve för 8 procent vardera&lt;SPAN class="ft102"&gt;48&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;De årliga volymer som har omsatts på frivilligmarknaden har varierat avsevärt över tid. År 2005 omsattes 12,5 miljoner ton kol- dioxidekvivalenter på marknaden, vilket växte till toppnoteringen 134,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2008. Efter några år med över 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen började mark- naden krympa från 2013 och har därefter legat på mellan 60 och 85 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Under den senaste tiden har storleken på frivilligmarknaden ökat igen, trots de osäkerheter som finns om regelboken under Parisavtalet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Tidigare kallad Voluntary Carbon Standard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;https://offset.climateneutralnow.org&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Med läckage menas i det här sammanhanget när utsläpp som minskas genom en aktivitet i stället uppstår (som en konsekvens av den aktuella aktiviteten) någon annanstans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Hamrick och Gallant (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Voluntary Carbon market insights (2018&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34624x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft26"&gt;Bland de projektkategorier som dominerar på frivilligmarknaden märks projekt som bidrar till att förhindrad avskogning, ökad energi- effektivisering och förnybar energi på hushållsnivå samt vindkraft och projekt som förhindrar utsläpp av metan. Ungefär hälften av alla utsläppsminskningsenheter som såldes 2016 hade sitt ursprung i Asien, en fjärdedel i Nordamerika och resterande marknadsandel delades lika mellan Latinamerika och Afrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Under våren 2019 startades en experimentell handelsplats för projekt för negativa utsläppstekniker i Skandinavien.&lt;SPAN class="ft105"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Eftersom det än så länge saknas utvecklade officiella metoder för att mäta, rappor- tera och verifiera den här typen av åtgärder har de inblandade före- tagen påbörjat en egen metodutveckling. Inledningsvis ingår biokol, användning av trä som byggmaterial och användning av konstruk- tionsmaterial som delvis fångar in koldioxid från atmosfären bland de tre projekttyper som kan generera minskningsenheter för frivillig klimatkompensation på den nya marknadsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;Förutsättningarna för frivillig klimatkompensation kommer att förändras i grunden i och med att Parisavtalet börjar gälla från 2020. Länder som tidigare inte har haft några utsläppsbegränsningsåtagan- den kommer att hamna i en ny situation, när de kommer att behöva räkna av utsläppsbegränsningsåtgärder som genomförts i det egna landet men som överlåtits till någon annan part, mot mål i den egna klimatplanen. Eftersom utsläppsbegränsningsenheter inte får dubbel- räknas kan utsläppsbegränsningar inte både räknas mot ett värdlands mål under Parisavtalet och säljas för kompensation av någon annans utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft11"&gt;I teorin kan klimatkompensationsprojekt genomföras i sektorer som inte täcks av mål i den nationella klimatplanen, men det innebär en minskning av den totala potentialen. Successivt bör även en allt större del av de globala utsläppen täckas av mål i nationella klimat- planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Frivilligmarknadens aktörer kommer att behöva anpassa sig till den nya policykontext som uppstår genom Parisavtalet. Detta är en diskussionsfråga, där två huvudalternativ förekommer i diskussionen&lt;SPAN class="ft115"&gt;51&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;www.fortum.com/media/2019/04/worlds-first-marketplace-co2-removals-launched-reverse-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;climate-change&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hermwille och Kreibich (2016), Gold Standard Foundation (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34625x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En möjlighet är att &lt;/SPAN&gt;utveckla rutiner som säkerställer att utfärdande och överföring av utsläppsbegränsningsenheter hanteras i värdländers nationella bokföring och rapportering av växthusgaser &lt;SPAN class="ft8"&gt;och att det i samband med detta görs adekvata justeringar i relation till mål i län- dernas nationella klimatplaner. Länders vilja att ingå sådana överens- kommelser kan dock vara begränsade, eftersom sådan överföring kan äventyra värdländers möjligheter att klara egna nationella klimatmål. Barriären kan dessutom bedömas bli allt större allteftersom poten- tiella värdländers egna mål i de nationella klimatplanerna skärps.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Frivilligmarknaden kan då som ett alternativ gå över från klimat- kompensation till &lt;SPAN class="ft62"&gt;stöd för utsläppsbegränsningar som räknas mot värd- länders nationella klimatplaner&lt;/SPAN&gt;. I det senare fallet vore det dock inte tillåtet (falsk marknadsföring) för köpare av utfärdade ”stödcertifikat” att kommunicera detta som kompensation för egna utsläpp. Inrikt- ningen skulle i stället kunna ses som frivilligmarknadens bidrag till internationell klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Enheter från aktiva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; kan komma att godkännas under Parisavtalets artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft9"&gt;New Climate Institute m.fl. har i ett diskussionspapper&lt;SPAN class="ft85"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;undersökt hur stora volymer i form av ytterligare utsläppsminskningsenheter som pågående &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;SPAN class="ft85"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;skulle kunna bidra med fram till 2020 samt till vilka marginalkostnader. Enligt studien finns det en omfat- tande potential på uppemot 3,7 miljarder ton, vars marginalkostnad är lägre än 1 euro per ton, främst från pågående projekt för förnybar elproduktion i form av vindkraftverk och vattenkraftverk. Sådana projekt betraktas som robusta, dvs. de skulle inte tas ur drift om &lt;NOBR&gt;CDM-intäkterna&lt;/NOBR&gt; skulle utebli&lt;SPAN class="ft85"&gt;54&lt;/SPAN&gt;. Ytterligare 0,7 miljarder ton reduk- tionsenheter kommer från mer sårbara projekt till högre marginal- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;De mer sårbara &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; kan komma att stoppas om inte ytterligare &lt;NOBR&gt;CDM-intäkter&lt;/NOBR&gt; erhålls. Bland dessa finns t.ex. projekt som samlar in och destruerar metangas samt program för introduktion av hushållsspisar med lägre bränsleförbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UBA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;CDM-projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kan maximalt krediteras under en period av tio år eller alternativt under tre perioder på sju år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Investeringarna är redan gjorda och den främsta intäktskällan kommer inte från försäljning av utsläppsminskningsenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34626x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft26"&gt;I diskussionspapperet konstateras att om ingen inskränkning görs i hur enheter från projekt som inte bedöms behöva ytterligare stöd för sin fortsatta drift får användas framöver, t.ex. inom CORSIA, så kan den bedömda efterfrågan från CORSIA fram till 2035 poten- tiellt helt täckas av den här typen av enheter.&lt;SPAN class="ft102"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I de internationella förhandlingarna om Parisavtalets regelbok kopplad till artikel 6 är frågan om överföring av &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; under Parisavtalet fortfarande en öppen fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Pågående pilotprojekt ger en inledande bild av handeln under Parisavtalets artikel 6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Sammanställningar och analyser av inledande piloter i form av gemen- samma samarbeten mellan länder enligt artikel 6.2, och aktiviteter för att utveckla mekanismen under artikel 6.4, visar att det finns ett växande antal nyligen startade samarbeten av den här typen i Latin- amerika, Afrika och Asien.&lt;SPAN class="ft105"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;De är mestadels konceptuella i sin ut- formning, dvs. i grunden virtuella testpiloter som inte behöver re- sultera i konkreta insatser. Den vanligaste projekttypen är åtgärder inom småskalig energiteknik (energieffektiva spisar och mikronät med solel) och åtgärder inom avfallssektorn (insamling och omhän- dertagande av deponigas, i vissa fall för elproduktion). Några exempel på mer storskaliga energiprojekt finns också, t.ex. på området energi- effektivare byggnader. Piloterna är lokaliserade i medelinkomstländer men i mindre utsträckning i länder med relativt stora utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Bland initiativen finns också sådana som startade innan Paris- avtalet kom på plats men som bedöms kunna komma att uppfylla de kommande kraven under artikel 6. Till denna kategori hör energi- projekt i Asien som utvecklats kopplat till den japanska mekanismen för gemensam kreditering (&lt;SPAN class="ft45"&gt;Joint Crediting Mechanism&lt;/SPAN&gt;, JCM). Till denna kategori hör också aktiva &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;CDM-program&lt;/NOBR&gt; för att utveckla &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som nu kan komma att omformas så de uppfyller kraven under artikel 6.4 eller 6.2 om så blir möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Slutligen finns också några samarbeten som har inletts för att bidra till kapacitetsutveckling i länder och förberedelse för växthus- gasmarknader på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UBA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Climate Focus (2019), Climate Finance Innovators (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För att undvika avskogning och bidra till ökade kolsänkor genom beskogning och återbeskogning finns också ett antal bilaterala och multilaterala initiativ som utvecklats under &lt;NOBR&gt;FN-programmet&lt;/NOBR&gt; för att minska utsläppen från avskogning och ohållbar skogsskötsel i utveck- lingsländer, REDD+. Det är dock högst oklart om den sistnämnda typen av initiativ kommer kunna räknas under artikel 6 (6.2 eller 6.4) eller som resultatbaserad klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Intrycket av de inledande pilotaktiviteterna är att de i relativt hög utsträckning bygger vidare på de åtgärdsområden där sena CDM- projekt befann sig, dvs. i mindre låginkomst- och medelinkomst- länder, av typen småskalig energiteknik samt metangasinsamling i avfallssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic bold 17px 'Arial';line-height: 19px;" class="p105"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Scenario 2 &lt;/SPAN&gt;höjd ambitionsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft11"&gt;I inledningen av kapitlet konstaterades att avståndet är betydande mellan dagens klimatplaner och de ambitioner som behöver sättas upp för att de samlade utsläppen i världen ska utvecklas i linje med Parisavtalets temperaturmål. Parisavtalet förutsätter samtidigt att parterna successivt skärper sina bidrag över tid för att försöka över- brygga dessa ambitionsgap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Men vilken typ av systemomställande åtgärder behöver genom- föras i stor skala enligt globala utsläppsminskningsscenarier om sådana skärpningar skulle ske de närmaste åren, så att ambitionen sammantaget ökar betydligt? Och var behöver åtgärderna ske vid en kostnadsoptimerande ansats? Genomgången nedan syftar till att be- svara dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Hur minskar utsläppen i globala 1,5- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-graders-&lt;/NOBR&gt; scenarier?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;FN:s klimatpanel IPCC redovisar och analyserar resultat från model- lerade kostnadsoptimerande globala utsläppsscenarier som med viss sannolikhet kan vara förenliga med en begränsning av den globala temperaturökningen till 2 respektive 1,5 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34628x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Den främsta skillnaden mellan de två ambitionsnivåerna är &lt;SPAN class="ft45"&gt;minsk- ningstakten &lt;/SPAN&gt;de närmaste decennierna som påverkas av att den åter- stående koldioxidbudgeten är betydligt mindre i de mer ambitiösa scenarierna. I &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; minskar utsläppen i medeltal med 25 procent till 2030 jämfört med dagens nivåer, medan de minskar med mer än det dubbla i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt; Växthusgasutsläppen når nettonollutsläpp omkring 2070 respektive omkring 2050 i &lt;NOBR&gt;2-gra-&lt;/NOBR&gt; ders respektive &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Men även den lägre minskningstakten i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; inne- bär ett betydande trendbrott jämfört med den nuvarande utveck- lingen. I scenarierna tre- respektive femfaldigas investeringarna i fossilfri energitillförsel, främst i eltillförselsektorn och genom energi- effektiviseringar på efterfrågesidan jämfört med dagens utveckling.&lt;SPAN class="ft115"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;Stora och snabba systemomställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Skillnaden i utsläppsutveckling mellan 2- respektive &lt;NOBR&gt;1,5-graders-&lt;/NOBR&gt; scenarierna gäller främst växthusgasen koldioxid. De ytterligare ut- släppsreduktioner som behövs för det ambitiösare temperaturmålet (1,5 grader jämfört med 2 grader) åstadkoms enligt modelleringarna genom en större minskning av utsläppen från användning av fossila bränslen för transporter, i industrin och i byggnader världen över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utsläppen från eltillförselsektorn minskar till mycket låga nivåer till 2050 redan i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; utmärks av en ännu snabbare reduktionstakt inom eltillförsel till 2035, sam- tidigt som mycket mer omfattande utsläppsminskningar sker på efter- frågesidan.&lt;SPAN class="ft110"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; karaktäriseras också av större bidrag från negativa utsläpp från bioenergi med avskiljning och lagring av koldi- oxid &lt;NOBR&gt;(bio-CCS),&lt;/NOBR&gt; varav merparten sker efter 2050, samt ett ökat upptag av koldioxid genom förstärkning av sänkor, genom att avskogning upphör och kolinlagraringen ökar genom främst markrestaurering&lt;SPAN class="ft105"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;och ökad beskogning. De sistnämnda åtgärderna har en betydligt tidi- gare introduktion än &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i scenarierna och genomförs i hög grad redan före 2030; de genomförs även delvis i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;UNEP (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rogelj m.fl. (2015), Rogelj m.fl., IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I senare års litteratur benämns den här typen av åtgärder ”&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;natural climate solutions&lt;/SPAN&gt;”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34629x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Åtgärder som möjliggör en hög integrering av variabel förnybar elproduktion är också centrala i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; och på lite längre sikt även i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Ovan nämnda åtgärder är både sådana som kan genomföras till relativt låga kostnader redan i dag och sådana som av olika skäl är något dyrare att genomföra. Åtgärderna för ofta med sig sidonyttor men de ställer krav på investeringskapital och kapacitet för att kunna genomföras.&lt;SPAN class="ft105"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Att åtgärder kostar mer kan ha flera förklaringar – dels kan det bero på att de rent tekniska åtgärdskostnaderna skiljer sig åt mellan sektorer, bl.a. beroende på hur långt den tekniska utvecklingen nått, dels är barriärerna för genomförande av åtgärder olika stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Resultaten från modelleringar av lågutsläppsscenarier visar även att de globala genomsnittspriserna på marginalen vid omställningar i enlighet med &lt;NOBR&gt;1,5-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; kan komma att närma sig, och till och med överstiga, nivån på styrningen&lt;SPAN class="ft110"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;relativt snabbt, framemot 2030, och kostnaderna för åtgärder i Sverige och andra höginkomstländer på marginalen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;De resulterande marginalkostnaderna (de s.k. skuggpriserna&lt;SPAN class="ft105"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;för att minska utsläppen av växthusgaser påverkas av en rad faktorer, bl.a. av hur den globala energiefterfrågan antas utvecklas i det aktu- ella scenariot, hur detaljerad modellens teknikrepresentation är samt hur aktörernas prisförväntningar modelleras&lt;SPAN class="ft105"&gt;63&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft105"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Även socioekono- miska antaganden och antaganden om hur harmoniserad den globala klimatpolitiken är påverkar prisnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;IPCC-scenarierna&lt;/NOBR&gt; görs olika antaganden om hur snabbt nivån på styrningen konvergerar världen över. Om scenarierna bygger på den gemensamma socioekonomiska utvecklingen i det s.k. &lt;NOBR&gt;SSP1-scena-&lt;/NOBR&gt; riot&lt;SPAN class="ft105"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;sker denna konvergens redan före 2030, medan den socio- ekonomiska utvecklingen i det s.k. &lt;NOBR&gt;SSP2-scenariot&lt;/NOBR&gt; tillåter en mer fragmenterad utveckling under längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se exempelvis JRC (2018). Enligt IPCC:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;/NOBR&gt; är det främst åtgärder på efter- frågesidan som för med sig många samtidiga nyttor i förhållande till FN:s hållbarhetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;I form av direkta och indirekta koldioxidpriser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Dessa skuggpriser kan inte översättas direkt till koldioxidskattenivåer eller till utsläppsrätts- priserna i utsläppshandelssystem. Se Rogelj m.fl., IPCC (2018) kapitel 2 s. 152.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Med närsynthet eller med s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;perfect forsight&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Rogelj m.fl., IPCC (2018) kapitel 2 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;152–154.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SSP är en förkortning för &lt;/SPAN&gt;shared socioeconomic pathways&lt;SPAN class="ft55"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34630x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft42"&gt;I &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; sker ökningen av priserna på marginalen långsammare och priserna sammanlagt stiger inte till lika höga nivåer som i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt; Den främsta förklaringen till denna skillnad är att den sammanlagda utsläppsbudgeten är större för dessa scenarier än för motsvarande &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;Utsläppsminskningar inom befintligt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Det genomförs även en del åtgärder av karaktären ”&lt;SPAN class="ft45"&gt;end of pipe” &lt;/SPAN&gt;i befintliga sektorer i både 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;/NOBR&gt; Sådana åt- gärder kan dock inte betecknas som systemomställande, eftersom de inte bidrar till att användningen av eller koldioxidutsläppen från fossila bränslen fasas ut eller att inriktningen på markanvändningen inom jord- och skogsbruk förändras i någon större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Exempel på åtgärder inom befintligt system (s.k. inkrementella åtgärder) är sådana som sänker utsläppen av lustgas, metan och fluo- rerade växthusgaser från olika industriprocesser. Kostnaderna för att genomföra den typen av åtgärder är i en del fall mycket låga och genomförs därför tidigt i modelleringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Ett annat exempel gäller efterbehandling av utsläpp av metan från utvinning av fossil energi. Dessa utsläpp minskar i både 2- och 1,5- gradersscenarierna till följd av övergången till andra energibärare. På väg mot en sådan reduktion kan metan som uppkommer vid utvin- ning av fossil energi facklas bort, dvs. brännas. Åtgärder som ökar verkningsgraden minskar även metanutsläppen från förbränning av såväl fossila som förnybara bränslen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Åtgärden att samla in metan från avfallsdeponier för destruktion, eller för att nyttja energivärdet i gasen, är också en lågkostnadsåtgärd inom befintligt system som förutsätts genomföras i högre takt och tidigt i både 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna.&lt;SPAN class="ft115"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;JRC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;JRC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34631x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Mycket snabba utsläppsminskningar i hela världen i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Den ytterst begränsade koldioxidbudgeten i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; leder till att de karaktäriseras av en mycket begränsad flexibilitet i var utsläppsminskningarna behöver ske i världen (se avsnitt 15.3.2 nedan). Styrning och styrmedel behöver införas för att skyndsamt åstadkomma utsläppsminskningar i alla sektorer världen över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Enligt de kostnadsoptimerande modelleringarna har &lt;NOBR&gt;2-graders-&lt;/NOBR&gt; scenarierna något större utrymme för skillnader i hur mycket ut- släppsminskningar som genomförs i olika regioner över tid. Denna flexibilitet förstärks av att även &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; tillåter negativa utsläpp på längre sikt, som kompensation för att utsläppsbudgeten överskrids i närtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft60"&gt;Om denna möjlighet hade begränsats i modelleringen hade även &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; resulterat i större utsläppsminskningar i närtid i alla sektorer och regioner världen över.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;"&gt;Störst utsläppsminskningar i medelinkomstländer enligt de modellerade scenarierna i IPCC:s rapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft26"&gt;En genomgång&lt;SPAN class="ft102"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;av ett flertal av de lågemissionsscenarier som an- vändes som underlag till IPCC:s femte utvärderingsrapport visar bl.a. att sammanlagt endast mellan en femtedel och en tredjedel av utsläppsminskningarna i scenarierna äger rum i Annex &lt;NOBR&gt;1-länder&lt;/NOBR&gt; (dvs. länder som ingick i OECD 1990) fram till 2100.&lt;SPAN class="ft102"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;Det finns två huvudsakliga anledningar till den höga andelen ut- släppsminskningar i framför allt medelinkomstländer. För det första är de årliga utsläppen i denna grupp sammanlagt högre än i hög - inkomstländerna i utgångsläget och i en antagen referensbana väsent- ligt högre på grund av att utsläppstrenden, utan ytterligare styrmedel, bedöms vara ökande för dessa länder. Bedömningen gäller särskilt Kina, Indien och några ytterligare länder. För det andra bedöms ut- släppsminskningspotentialen till lägre kostnader sammanlagt vara större än för länderna inom OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Rogelj m.fl. noterar samtidigt att det sker en svag men konsistent ökning av höginkomstländernas andel av de globala utsläppsminsk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rogelj m.fl. (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid.(2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34632x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;ningarna i den egna regionen, vid en rörelse från &lt;NOBR&gt;2-graders-&lt;/NOBR&gt; till 1,5- gradersscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;I scenarier som bara tillåter en begränsad användning av negativa utsläppstekniker, främst &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i modelleringarna, blir denna för- skjutning ännu större. Men behovet av omfattande investeringar i utsläppsbegränsande åtgärder i medelinkomstländer finns även i dessa scenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;IPCC:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;SPAN class="ft105"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;redovisas inte fördelningen av ut- släppsminskningar mellan olika regioner för de 1,5- respektive 2- gradersscenarier som modellerats. De mer detaljerade modellresul- taten finns dock tillgängliga i en öppen databas&lt;SPAN class="ft105"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;som studerats av utredningen. Underlaget till figurerna nedan är hämtade från denna databas. Figur 15.3 visar den regionala fördelningen av nettoutsläpps- minskningarna och upptaget av koldioxid i en av de s.k. illustrativa utsläppsbanorna (scenario P1) som lyftes fram i IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-graders-&lt;/NOBR&gt; rapport. Figur 15.4 visar den regionala fördelningen av utsläpps- utvecklingen i ett &lt;NOBR&gt;2-gradersscenario&lt;/NOBR&gt; framtaget med samma modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenariot,&lt;/NOBR&gt; där användningen av negativa utsläppstek- niker &lt;NOBR&gt;(bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i modelleringen) begränsats, minskar nettoutsläppen av växthusgaser i ungefär samma snabba takt, i samtliga regioner i världen, jämfört med utsläppsnivån 2010. I regioner som &lt;SPAN class="ft45"&gt;Mellanöstern och Afrika &lt;/SPAN&gt;(MAF i figurerna nedan), &lt;SPAN class="ft45"&gt;reforming countries &lt;/SPAN&gt;(REF, länder från den forna Warszawapakten) och &lt;SPAN class="ft45"&gt;Latinamerika &lt;/SPAN&gt;(LAM) ger ett ökat upptag av koldioxid från markanvändningssektorn genom minskad avskogning, ökad beskogning och återbeskogning ett inte obetydligt bidrag till den snabba sänkningen av nettoutsläppen av växthusgaser re- dan till 2030, vid sidan av minskningarna i energisektorn.&lt;SPAN class="ft105"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;2-graders-&lt;/NOBR&gt; scenariot sjunker nettoutsläppen av växthusgaser till noll i ungefär samma takt i de stora utsläppsregionerna Asien och OECD90+EU men når netto noll först mot slutet av århundradet, medan utsläppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Latinamerika och i länderna som ingick i den före detta Warszawa- pakten (REF) når netto noll tidigare. Även i detta scenario ger åt- gärder som ökar upptaget av koldioxid i jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning ett betydande bidrag till resultatet i dessa regioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Daniel Huppmann, Elmar Kriegler, Volker Krey, Keywan Riahi, Joeri Rogelj, Steven K. Rose, John Weyant, m.fl., IAMC 1.5 °C Scenario Explorer and Data hosted by IIASA. Integrated As- sessment Modeling Consortium &amp; International Institute for Applied Systems Analysis (2018). doi: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://doi.org/10.22022/SR15/08-2018.15429&lt;/NOBR&gt; url: &lt;NOBR&gt;https://data.ene.iiasa.ac.at/iamc-1.5c-&lt;/NOBR&gt; explorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:76px;z-index:-1;width:396px;height:640px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34633x1.jpg" style="width:413px;height:667px"  style="width:396px;height:640px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 184px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft226"&gt;20000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 36px;margin-left: 81px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:27px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;"&gt;&lt;![endif]&gt;ton CO2e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 41px;" class="td1"&gt;&lt;P class="p44 ft224"&gt;15000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr51 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p44 ft224"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 42px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:9px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:9px;margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:33px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:9px;margin-left:-16px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]&gt;växtusgaserav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 34px;" class="td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p44 ft224"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:9px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:9px;margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:28px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:9px;margin-left:-13px;margin-top:14px;margin-right:-15px;margin-bottom:14px;" class="ft256"&gt;&lt;![endif]&gt;nettoutsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 34px;" class="td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;" class="td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;" class="td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;" class="td1"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;&lt;NOBR&gt;-5000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft224"&gt;ASIA&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft224"&gt;MAF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft224"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H8B34633xi2.jpg/" style="width:20px;height:2px;"&gt; LAM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 440px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft224"&gt;3000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 35px;margin-left: 54px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:4px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:2px;"&gt;&lt;![endif]&gt;ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;2500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:15px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;margin-left:-6px;margin-top:8px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:5px;font: 4px 'Calibri';line-height: 5px;margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:5px;font: 4px 'Calibri';line-height: 5px;margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:15px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:5px;font: 4px 'Calibri';line-height: 5px;margin-left:-3px;margin-top:8px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;"&gt;&lt;![endif]&gt;koldioxidav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 46px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:10px;font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-18px;margin-bottom:18px;"&gt;&lt;![endif]&gt;ochupptag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;&lt;NOBR&gt;-500&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td41"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p26"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="ft260"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:10px;margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="ft260"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:10px;margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="ft260"&gt;&lt;![endif]&gt;utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;&lt;NOBR&gt;-1000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td41"&gt;&lt;P class="p26 ft224"&gt;&lt;NOBR&gt;-1500&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft224"&gt;OECD90+EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft224"&gt;REF&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;Anm. Figuren till vänster visar utvecklingen av nettooutsläpp av växthusgaser och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;figuren till höger visar utsläpp och upptag i jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning . Källa: Bearbetning av Huppman m.fl. (2018).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 69px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 186px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 36px;margin-left: 81px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p44"&gt;25000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;"&gt;&lt;![endif]&gt;ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:10px;height:3px;font: 2px 'Calibri';color: #595959;line-height: 3px;margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:10px;height:3px;font: 2px 'Calibri';color: #595959;line-height: 3px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:10px;height:3px;font: 2px 'Calibri';color: #595959;line-height: 3px;margin-left:3px;margin-top:4px;margin-right:-10px;margin-bottom:3px;"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p44"&gt;20000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 63px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-53px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:53px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;"&gt;&lt;![endif]&gt;växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p44"&gt;15000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:25px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:25px;margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:25px;margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="ft193"&gt;&lt;![endif]&gt;CO2e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p44"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;"&gt;&lt;![endif]&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p44"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:16px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:-3px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:8px;"&gt;&lt;![endif]&gt;nettoutsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 31px;" class="td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 31px;" class="td1"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;&lt;NOBR&gt;-5000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;"&gt;ASIA&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;"&gt;MAF&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H8B34633xi3.jpg/" style="width:20px;height:2px;"&gt; REF&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 438px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 34px;margin-left: 58px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 80px;" class="td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 93px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:93px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-83px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:93px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-83px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:83px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:93px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-42px;margin-top:42px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;"&gt;&lt;![endif]&gt;ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 80px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:10px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:10px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:10px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;2500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:17px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:5px;font: 4px 'Calibri';color: #595959;line-height: 5px;margin-left:-4px;margin-top:9px;margin-right:-13px;margin-bottom:8px;"&gt;&lt;![endif]&gt;koldioxidav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 45px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;"&gt;&lt;![endif]&gt;upptag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;"&gt;&lt;![endif]&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;&lt;NOBR&gt;-500&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 24px;" class="td329"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;"&gt;&lt;![endif]&gt;utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 24px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p26"&gt;&lt;NOBR&gt;-1000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p244"&gt;LAM&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;" class="p0"&gt;OECD90+EU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;Anm.:Figuren till vänster visar utvecklingen av nettooutsläpp av växthusgaser och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;figuren till höger visar utsläpp och upptag i jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning . Källa: Bearbetning av Huppman m.fl. (2018).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34634x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Modellresultatens regionala fördelning beror i hög utsträckning av de bedömningar som gjorts av framtida tekniska utsläppsminsknings- potentialer i olika regioner världen över på olika kostnadsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Bedömningarna tar dock mindre hänsyn till att det kan finnas större barriärer, och därmed högre kostnader, för genomförande av investeringar i praktiken, i länder med svagare ekonomier och sämre utvecklad styrning och kapacitet, jämfört med motsvarande situa- tion i åtminstone några av höginkomstländerna.&lt;SPAN class="ft102"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Modelleringarna är kostnadsoptimerande och tar därmed liten hänsyn till globala fördelnings- och rättviseaspekter så som de ut- trycks i klimatkonventionen och i Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Fördelningen av ansträngningar ändras jämfört med modellresul- taten om höginkomstländer (främst inom OECD90+EU i modeller- ingen) åtar sig större inhemska utsläppsminskningar än vad modell- resultaten visar och/eller gör ytterligare åtaganden om åtgärder i andra länder, genom klimatfinansiering och/eller mer ambitiösa globala minskningsåtaganden som tillåter att utsläppsminskningarna delvis genomförs utanför landets gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Olika s.k. ansträngningsfördelningsprinciper&lt;SPAN class="ft85"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;används i forsk- ningen för att beräkna och regionalt fördela återstående utsläpps- utrymmen under globala 2- och &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som väger in olika aspekter på hur en rättvis fördelning av utrymmet skulle kunna se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Tillämpningen av de olika fördelningsprinciperna ger genomgående till resultat att höginkomstländernas utsläppsutrymmen blir mer be- gränsade än vad modellerade kostnadsoptimerade resultat visar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;En del fördelningsprinciper, framför allt de som baseras på län- dernas historiska utsläpp, ger resultat som inte är möjliga att nå om inte höginkomstländernas inhemska utsläppsminskningar kombine- ras med klimatfinansiering och/eller utsläppshandel som bidrar till utsläppsminskningar även i andra länder.&lt;SPAN class="ft110"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Committee on Climate Change (2019&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Baserade på rättvisa, jämställdhet och effektivitet. Fördelningen kan utgå från per capita konvergens på sikt (till 2050 exempelvis) eller direkt, kumulativ per capita konvergens (väger in historiska utsläpp), fördelning utifrån bnp per capita (ability to pay) m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;van den Berg m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34635x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Större potential att bidra till den globala utsläppsutvecklingen genom ett ökat upptag av koldioxid än minskade utsläpp i de minst utvecklade länderna i världen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Utvecklingen av utsläppen i de minst utvecklade länderna i världen är i kvantitativa termer av mindre betydelse för utsläppsutvecklingen globalt. År 2012 stod de minst utvecklade länderna (MUL) i världen gemensamt för under 5 procent av de globala utsläppen av växt- husgaser inklusive utsläpp från markanvändning, markanvändnings- förändring och skogsbruk. År 2015 hade denna andel sjunkit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Litteraturen med resultat från studier med kopplade globala &lt;NOBR&gt;klimat-,&lt;/NOBR&gt; markanvändnings- och energisystemmodeller innehåller relativt spar- samt med information om &lt;NOBR&gt;MUL-länders&lt;/NOBR&gt; roll i utvecklingsvägar som är förenliga med ambitiösa klimatmål. IPCC konstaterar att baserat på den begränsade litteratur som finns tillgänglig förutses &lt;NOBR&gt;MUL-län-&lt;/NOBR&gt; dernas bidrag till de globala växthusgasutsläppen bli högst begränsade även fram till 2050, även om utsläppens tillväxttakt i dessa länder för- väntas överstiga det globala genomsnittet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Enligt scenarier utveck- lade av Enerdata&lt;SPAN class="ft105"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;kan koldioxidutsläppen från länder i Afrika söder om Sahara utom Sydafrika ackumulerat för perioden &lt;NOBR&gt;2015–2050,&lt;/NOBR&gt; komma att utgöra knappt 3 procent av de globala utsläppen i ett referens- scenario utan ökade klimatambitioner, trots att utsläppen i de berörda länderna i scenarierna antas öka mer än sex gånger under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Dessa förhållanden innebär inte att det inte också är viktigt att även de minst utvecklade ländernas ekonomier utvecklas på ett sätt som innebär att växthusgasutsläppen begränsas och utvecklingen sker mot en s.k. lågkolekonomi redan från start.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Även de minst utvecklade länderna i världen har mycket att vinna på en energisystemutveckling och en ekonomisk utveckling i övrigt som gör dem oberoende av fossila bränslen, särskilt om utvecklingen går hand i hand med en hållbar utveckling i övrigt för landet. Att und- vika inlåsning i fossila energikällor och i stället dra nytta av ny låg- utsläppsteknik vars kostnader blir allt mer konkurrenskraftiga torde vara en klok investeringsstrategi.&lt;SPAN class="ft105"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Även låginkomstländer utvecklar nu utvecklingsstrategier för lågutsläpp (s.k. LEDS) under Parisavtalet. Dessa planer har ofta ambitionen att integrera åtgärder som kan be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Clarke m.fl. (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Enerdata (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;WRI(2018), AID &lt;/SPAN&gt;Whats the role for developing countries in enabling sustainable transitions? &lt;SPAN class="ft55"&gt;2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:324px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:370px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34636x1.jpg/" style="width:416px;height:370px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;gränsa framtida utsläpp av växthusgaser med åtgärder för ökad klimat- resiliens på ett sätt som betjänar en hållbar utveckling för landet i stort.&lt;SPAN class="ft105"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Av större kvantitativ betydelse för den globala utsläppsutvecklingen enligt globala 1,5- och &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; är däremot den potential som kan finnas för ökat upptag av kol inom markanvändningssektorn i dessa länder, t.ex. genom program för s.k. agroforestry, i form av inlagring av biokol i jordbruksmark och genom återbeskogning och andra åt- gärder för markrestaurering. Sådana åtgärder har i forskningsartiklar från senare tid fått benämningen &lt;SPAN class="ft45"&gt;natural climate solutions&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft105"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Under senare år har även möjligheterna att bidra till ett ökat kolupptag i akva- tiska ekosystem uppmärksammats, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;blue-carbonproject&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; bl.a. i låg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;inkomstländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft17"&gt;Faktaruta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft17"&gt;Om biokolinlagring i låginkomstländer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft26"&gt;I litteraturen framhålls fördelar med biokolinlagring i jord, som gör tekniken särskilt lämpad att genomföras i mindre utvecklade länder. Forskning har visat att afrikanska småbrukare har möjlig- het att med bränslesnåla hushållsspisar producera eget biokol i samband med matlagning. Biokolet har gett goda resultat när det använts för jordförbättring, i form av förbättrade skördar och större resiliens mot klimatförändringar.&lt;SPAN class="ft102"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft26"&gt;Biokolsystem i form av förgasningsspisar för matlagning som resulterar i biokol för jordförbättring bedöms vara ett kostnads- mässigt konkurrenskraftigt alternativ jämfört med flera andra tek- niker för negativa utsläpp och kan genomföras med annan relativt enkel teknik.&lt;SPAN class="ft102"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Socioekonomiskt betingade barriärer talar dock för att biokolssystem inte kommer att få stor spridning som ger glo- bala bidrag till utsläppsbegränsningar utan omfattande främjande- insatser. I en diskussion om möjliga stödmekanismer för negativa utsläppstekniker av den här typen framhåller Honegger och Reiner att artikel &lt;NOBR&gt;6-insatser&lt;/NOBR&gt; under Parisavtalet kan ha en potential att bi- dra med ekonomiska incitament.&lt;SPAN class="ft102"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;WRI(2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Griscom m.fl. (2017), Griscom m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kätterer m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Sundberg m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Honegger, Reiner (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34637x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;"&gt;Växthusgasmarknader kan sänka kostnaderna för att nå globala klimatmål förutsatt att länder med högre per &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;capita-utsläpp&lt;/NOBR&gt; och högre ekonomisk kapacitet tar på sig mer omfattande åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Resultat från modelleringar av effekter av växthusgasmarknader i linje med &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; indikerar att de sammanlagda utsläpps- minskningarna globalt skulle kunna nås till en lägre total kostnad när handel möjliggörs, än om lika stora utsläppsminskningar skulle nås enbart genom inhemska utsläppsminskningar utan handel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Hur stor vinsten med utsläppsmarknaderna blir enligt modeller- ingarna beror bl.a. på hur minskningsåtagandena antas fördelas mellan länderna. Värdet av utsläppsmarknaden blir större ju högre åtaganden om sammanlagda utsläppsminskningar som länder med höga per &lt;NOBR&gt;capita-utsläpp,&lt;/NOBR&gt; och högre marginalkostnader för åtgärder, har tagit på sig. Det omvända gäller också, dvs. ju lägre åtaganden om inhemska utsläppsminskningar som länder med låga per &lt;NOBR&gt;capita-utsläpp&lt;/NOBR&gt; och lägre marginalkostnader för åtgärder tar på sig, desto större blir värdet av utsläppsmarknaden vid samma globala utsläppsmål&lt;SPAN class="ft105"&gt;85&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft105"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Kostnadsbesparingen med handel, om ländernas åtaganden förut- sätts konvergera till lika per &lt;NOBR&gt;capita-utsläpp,&lt;/NOBR&gt; blir lägre ju ambitiösare de globala klimatmålen är. Marginalkostnaden för utsläppsminsk- ningar i rikare och fattigare länder konvergerar när det sammanlagda utsläppsutrymmet närmar sig netto noll.&lt;SPAN class="ft110"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;För att nå nettonollutsläpp behövs även någon form av negativa utsläppstekniker. Vid en överskriden koldioxidbudget kan utsläppen under en period även behöva vara nettonegativa för att kompensera för denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Förutsättningarna för negativa utsläppstekniker kan dock variera mellan regioner och länder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Se bl.a. Världsbanken (2016) som i sin modellering utgår från att uppsatta mål enligt länder- nas nationella klimatplaner ska nås till 2030 med eller utan handel samt att åtaganden mot- svarande lika per capita utsläpp av koldioxid ska nås 2050, även det med eller utan utsläpps- handel. En litteraturgenomgång görs även i Naturvårdsverket (2012b) och i underlag från IVL (2019) till denna utredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ju lägre andel åtgärder till lägre kostnader som omfattas av minskningsåtaganden. Kan också uttryckas som att värdet av utsläppshandel ökar ju större skillnaderna i åtgärdskostnader antas vara på marginalen mellan olika länder, vid samma globala minskningsmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Världsbanken (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se ovan Rogelj m.fl., IPCC(2018) kapitel 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34638x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Resultaten från några av de scenariomodelleringar som utred- ningen tagit del av indikerar att förutsättningarna för ett ökat upptag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;skogs- och markanvändningssektorn och användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna vara mer fördelaktigt i vissa regioner i världen (framför allt i Latinamerika) jämfört med i &lt;NOBR&gt;OECD-regionen&lt;/NOBR&gt; i genomsnitt.&lt;SPAN class="ft196"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;Det finns dock även exempel på länder som saknar eller kan ha betydligt sämre förutsättningar för den ovan nämnda typen av åtgär- der.&lt;SPAN class="ft105"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;I Världsbankens modellering var det länder i Mellanöstern och Sydkorea som saknade möjlighet att nå nettonollutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Nya tekniker, främst i form av direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären (&lt;SPAN class="ft10"&gt;direct air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS) ingår bara i begränsad omfattning i scenariomodelleringarna. Om sådana tekniker förs in i modellberäkningarna kommer de regionala förutsättningarna för negativa utsläpp i olika regioner världen över troligen ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;De befintliga scenarioresultaten indikerar dock att samarbeten mellan regioner och länder genom handel och finansiering av åtgär- der utanför den egna regionen kan förbättra förutsättningarna att nå netto noll och nettonegativa utsläpp till lägre kostnader oavsett tek- nisk lösning, så länge förutsättningarna att åstadkomma negativa ut- släpp skiljer sig åt i olika delar av världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;De modelleringsresultat som refereras ovan bygger dock samtliga på förenklingar av olika slag och gäller framtida förhållanden, vilket gör att det finns anledning att vara medveten om att resultaten inne- håller en hög osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vad kan artikel 6 enheterna komma att kosta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft42"&gt;Som redogörs för i kapitel 14 skapades en internationell utsläpps- marknad i inledningen av &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; med en efterfrågan som drevs av länders utsläppsbegränsningsåtaganden under Kyotoprotokollet och den efterfrågan som uppstod inom näringslivet i Japan och inom EU:s&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;PBL (2018), IVL (2019), Jämför med kommentar ovan om skillnader i investeringsförut- sättningar och andra barriärer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Världsbanken (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34639x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;utsläppshandelssystem. Då utvecklades s.k. primär- och sekundär- marknader&lt;SPAN class="ft105"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;för utsläppsminskningsenheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Perioden &lt;NOBR&gt;2005–2011&lt;/NOBR&gt; fungerade det s.k. spotpriset på sekundär- marknaden som referensnivå för prissättningen på primärmarknaden. Privata aktörer förvärvade enheter på primärmarknaden i syfte att sälja vidare på sekundärmarknaden, varvid relationen mellan pris- nivåerna på de två marknaderna etablerades. Eftersom handeln på primärmarknaden inte var standardiserad förekom dock en pris- variation mellan olika förvärvsavtal beroende på en rad faktorer. Prissättningen avseende förvärvsavtal berodde under denna period, förutom på sekundärmarknadspriset, även bl.a. på bedömningar av- seende det enskilda projektet samt köpares och säljares preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;I mitten av 2011 handlades enheter på sekundärmarknaden för upp mot 13 euro per ton, vilket resulterade i höga primärmarknads- priser och starka incitament att skapa nya &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; inom ett relativt brett spektrum av åtgärdstyper. Under andra halvan av 2011 började priserna sjunka på utsläppsmarknaden. Priserna föll sedan kraftigt och vid årsskiftet 2011/2012 handlades enheterna på sekundär- marknaden för drygt 4 euro per ton. Prisfallet fortsatte, och 2013 fluktuerade sekundärmarknadspriset kring 0,5 euro per enhet för att under 2014 sjunka till ännu lägre nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Det fortsatta prisfallet förklarades bl.a. med osäkerheter om län- ders vilja att anta bindande utsläppsminskningsåtaganden inom ramen för ett nytt globalt klimatavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Sekundärmarknadsprisets kraftiga fall medförde att det sedan slutet av 2011 inte längre har spelat någon roll som referenspris för primär- marknaden, eftersom intäkter från försäljning av enheter till så låga priser inte gav tillräckliga ekonomiska tillskott för att kunna göra nya &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; inom förnybar energi och energieffektivisering lönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft60"&gt;Primärmarknadens kvarvarande aktörer började därför tillämpa nya prissättningskoncept. Ett dominerande angreppssätt blev s.k. kostnadsprissättning – en projektspecifik ansats där de finansiella förutsättningarna för enskilda projekts genomförande bedöms, för&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;CDM-marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har varit uppdelad i en primärmarknad och en sekundärmarknad. På primär- marknaden har förvärvsavtal till största delen tecknats i tidiga skeden av projektcykeln och avsett framtida leveranser av utsläppsminskningsenheter. Sekundärmarknaden åsyftar standar- diserad börshandel för utfärdade utsläppsminskningsenheter vilka redan sålts av projektägare till aktörer på primärmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34640x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;att på så sätt bestämma den prisnivå som krävs för att projekt ska bli genomförbara på kommersiella grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Med Parisavtalet är förutsättningarna annorlunda. Avtalet har en uppbyggnad nerifrån och upp (&lt;SPAN class="ft45"&gt;bottom up&lt;/SPAN&gt;) och målen ska nås genom att Parisavtalets parter lägger fram klimatplaner. Dessa skiljer sig åt till sin form och omfattning, och sådana skillnader skapar utmaningar för internationell utsläppshandel. Totalt 88 parter har dock lagt fram nationella bidrag med planer eller överväganden om att använda pris- sättning av växthusgasutsläpp som ett verktyg för att uppfylla målen i planen&lt;SPAN class="ft105"&gt;91&lt;/SPAN&gt;. Runt om i världen har närmare 60 olika initiativ tagits för att prissätta växthusgasutsläpp genom utsläppshandelssystem och kol- dioxidbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Det finns samtidigt stora skillnader mellan länders nationella klimat- planer, inte minst när det gäller ambitionsnivå. Skillnader i design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;avseende befintliga initiativ inom prissättning av växthusgas- utsläpp innebär en hög grad av fragmentering och heterogenitet, vilket i sin tur medför att artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; som ingår i avtal om inter- nationella överföringar mellan stater inte kommer att vara enhetliga. Detta försvårar utvecklingen mot en global utsläppshandel. På kor- tare sikt är det sannolikt att följande metoder kommer att användas vid prissättning av artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;Administrativ prissättning&lt;/SPAN&gt;. Här enas köpare och säljare om ett pris baserat på data och antaganden om kostnader och nyttor med en viss insats. För att bestämma priset kan olika analyser användas. Tillvägagångssättet passar för enskilda insatser med potentiella investerare vars investerings- och finansieringsparametrar och teknikval är tillräckligt väl definierade för att jämföra scenarierna med respektive utan betalning för artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;Ekonomisk utvärdering&lt;/SPAN&gt;. Klassisk mikroekonomisk teori hävdar att varje köpare och säljare har en unik betalningsvilja respektive acceptansvilja. Två parter måste sedan förhandla fram ett pris mellan dessa två nivåer, förutsatt att acceptansviljan ligger under betalningsviljan. I samband med artikel &lt;NOBR&gt;6-förhandlingar&lt;/NOBR&gt; kommer värdländers och köparländers acceptansvilja respektive betalnings- vilja sannolikt att vägledas av tänkta marginalkostnadskurvor för inrikes utsläppsbegränsningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Världsbanken (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;CORSIA påverkar prisutvecklingen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Om utbudet av artikel 6- enheter begränsas inledningsvis och flygbolagen via CORSIA agerar på samma marknad kan en tänkbar utveckling också vara att köpare inom CORSIA blir prissättare. Flygbolagens alternativ- kostnader i form av åtgärder inom flyget kan då tänkas vägleda de priser som sätts på ett liknande sätt som priserna inom EU:s ut- släppshandelssystem, där systemet påverkade prissättningen på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;CDM-krediter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Omvända auktioner. &lt;/SPAN&gt;I en omvänd auktion lämnar potentiella leve- rantörer av artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; prisbud avseende leverans av en viss mängd enheter. Omvända auktioner kan bidra med konkurrens och kostnadsreduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft26"&gt;En viktig skillnad är vidare att Parisavtalet lägger mycket större vikt vid klimatfinansiering än vad Kyotoprotokollet gjorde. Det kommer därför att bli allt vanligare att pengar från olika länders klimat- budgetar kombineras för att finansiera insatser. Till skillnad från det som gällde för &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; kommer inte alltid hela utsläpps- minskningseffekten från en insats kunna fördelas till de medel som betalas för utsläppsminskningsenheter, eftersom samma utsläpps- minskningar inte får hänföras till flera finansieringskällor. Detta leder till nya frågeställningar om metoder för allokering av utsläpps- minskningar till olika finansieringskällor, och metoder för detta kommer att behöva utvecklas. Detta kan även komma att påverka pris- sättningen av artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;utvecklingsvägar som är kompatibla med högst &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; graders temperaturökning är det nödvändigt med en generell ambitionshöj- ning. Men en mer jämn ambitionsnivå i de nationella klimatplanerna på sikt, utifrån ländernas respektive förmåga och förutsättningar och sannolikt en större likformighet i åtagandenas utformning, förbättras förutsättningarna att nyttja de möjligheter till länkning av handels- system som artikel 6.2 ger. På sikt kan det då bli möjligt att det ut- vecklas system för att utvärdera och jämföra de relativa värdena hos artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; på marknaden, vilket skulle kunna skapa förutsätt- ningar för en global prissättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Enligt resultat från modelleringar av 1,5- och &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; kan det genomsnittliga skuggpriset/marginalkostnaden för att nå ut- släppsminskningarna till 2030 i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; hamna på nivåer runt 50 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton. Resultaten indikerar att minskningsenheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Marknader och potentialer för överföring av verifierade utsläppsminskningar …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;vid denna tid, vid en globalt mer enhetlig prissättning, kan komma att hamna något under dagens kostnader på marginalen i exempelvis Sverige. På lite längre sikt försvinner dock denna skillnad helt i model- leringarna. Motsvarande marginalkostnad hamnar betydligt högre i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarierna&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 15.3.1 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;I avsnitt 20.15 i utredningens konsekvensanalys diskuteras den möjliga framtida prisutvecklingen på utsläppsbegränsningsenheter under artikel 6 ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 601px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 496px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:462px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34643x1.jpg/" style="width:413px;height:462px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;font: 23px 'Arial';line-height: 29px;"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 79px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning vid nuvarande klimatmål och regelverk inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 23px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft117"&gt;Inköp och annullering av utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet som kompletterande åtgärd under klimatramverket&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Det är osäkert om ytterligare inköp av utsläppsrätter för annullering av Sverige i praktiken bidrar till additionella åtgär- der genom att utsläppsutrymmet i utsläppshandelssystemet minskar ytterligare, eftersom det redan i dag ska ske en villkorad automatisk annullering i systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För att säkerställa additionalitet kan annulleringen i så fall behöva genomföras längre fram i tiden, när överskottet i utsläpps- handelssystemet reducerats betydligt och inte kommer att annulleras ytterligare till följd av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regelverket.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 14px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Priserna för utsläppsrätter bedöms uppgå till 30 euro per ton eller något lägre under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; för att därefter stiga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft117"&gt;Förvärv av enheter från utsläppsminskningar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; inom ramen för ansvarsfördelningsförordningen (ESR)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Efterfrågan på utsläppsenheter i systemet med ansvarsfördel- ning av utsläppsminskningar mellan medlemsländerna (ESR) kan komma att underskrida det möjliga utbudet, om EU:s med- lemsländer med mer omfattande minskningsåtaganden, når sina &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; och nationella mål med inhemska utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:706px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34644x1.jpg/" style="width:413px;height:706px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ett växande antal medlemsländer har även valt att införa natio- nella klimatmål genom nationella klimatlagar som huvudsak- ligen förutsätter utsläppsminskningar inom landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utvecklingen i Tyskland är av central betydelse och kommer påverka förutsättningarna att nå och även skärpa EU:s klimat- mål till 2030. Om Tyskland inte lyckas fullt ut med att nå sitt klimatmål med inhemska åtgärder kan landet komma att behöva köpa relativt stora volymer utsläppsenheter från andra med- lemsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Bland de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som kan sälja överskott av utsläppsenheter finns sådana som redan i utgångsläget inte bedöms behöva genomföra ytterligare åtgärder för att nå sina mål, samtidigt som de även har potential för ytterligare kostnadseffektiva åtgärder, framför allt i bostadssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Störst miljöintegritet och möjlighet att bidra till ambitions- höjningar inom EU bedöms de förvärv av utsläppsminskningar ha som direkt kan kopplas till genomförande av särskilda klimat- projekt i värdlandet. Effekten av projekten får dock inte dubbel- räknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Priserna för enheterna är svårbedömda men har bedömts kunna hamna i intervallet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; euro per ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft17"&gt;Utredningens bedömning vid ett skärpt &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Priserna antas stiga i utsläppshandelssystemet samtidigt som överskottet blir mindre. Inköp och annullering av utsläpps- rätter av ett enskilt medlemsland behöver i ett sådant läge inte alltid ersätta en annullering som annars hade skett inom mark- nadsstabilitetsreserven (MSR), utan skulle i högre grad kunna betraktas som additionell. En osäkerhet är dock om annuller- ingen i stället kan bidra till att delar av tidigare överskott inom utsläppshandelssystemet som inte annullerats utan sparats inom MSR åter kommer ut på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Priserna på enheter inom ESR antas stiga vid en sådan utveck- ling. Hur stort utbudet blir beror på hur ansvaret för den till- kommande utsläppsminskningen fördelas mellan medlems- länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34645x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Skälen för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Skälen för utredningens bedömningar rörande inköp och annuller- ing av utsläppsrätter i utsläppshandelssystemet som kompletterande åtgärd under klimatramverket vid nuvarande klimatmål och regel- verk utvecklas i avsnitt 16.1.3 &lt;SPAN class="ft45"&gt;Effekter av om Sverige köper utsläpps- rätter från utsläppshandelssystemet som en kompletterande åtgärd under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2021–2030&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Skälen till bedömningarna rörande förvärv av enheter från utsläppsminskningar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; inom ramen för ansvarsfördelningsförordningen (ESR) återfinns i avsnitt 16.1.5 &lt;SPAN class="ft45"&gt;Sverige som köpare av enheter inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ESR-sektorn&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Under avsnitt 16.1.6 &lt;SPAN class="ft45"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;EU-länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; skärper sina gemensamma klimatmål till 2030 &lt;/SPAN&gt;återfinns skälen till utredningens bedömning i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Genomförandet av klimat- och energipaket till 2020 utgör startpunkten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;EU:s klimatmål till 2020 innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet har delats upp i två delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft267"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;, dvs. utsläpp från större industri- och energianläggningar och flyg, vars utsläpps- utrymme sammantaget ska minska med 21 procent mellan 2005 och 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;Övriga utsläpp&lt;/SPAN&gt;, dvs. utsläpp från transporter, arbetsmaskiner, jord- bruk, småskalig uppvärmning av bostäder och lokaler, avfalls- deponier m.m. Dessa utsläpp omfattas av ett särskilt ansvarsför- delningsbeslut mellan medlemsländerna (ESD)&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;som innebär att utsläppsutrymmet i respektive medlemsland ska hålla sig under på förhand bestämda nivåer för varje år &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; Ansvarsför- delningen syftar sammantaget till att utsläppsutrymmet utanför utsläppshandelssystemet ska minska med 10 procent jämfört med 2005.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad mark- användning och skogsbruk (LULUCF) omfattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlems- staternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtagan- den om minskning av växthusgasutsläppen till 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Styrningen både inom och utanför utsläppshandelssystemet baseras på successivt sänkta kvoter (utsläppsutrymmen) med flexibiliteter av flera olika slag vilket innebär att de inte kan säkerställa att de faktiska utsläppen ett enskilt år hamnar på eller under en viss nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34646x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft40"&gt;Medlemsländerna ser sammantaget ut att klara målen enligt ansvarsfördelningsbeslutet med relativt god marginal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Ansvaret för att minska utsläppen utanför den handlande sektorn delas alltså mellan medlemsländerna. Fördelningen innebär att ut- släppsutrymmet för EU:s rikare medlemsländer minskar medan ut- släppen i medlemsländer med lägre bnp per capita tillåts öka. Utsläpps- målen 2020 motsvarar minskningar på som mest 20 procent upp till ökningar på högst 20 procent jämfört med basåret 2005. Irland och Luxemburg har tilldelats den största minskningen av sitt utsläpps- utrymme medan Bulgarien och Rumänien tillåts öka sina utsläpp mest. Sveriges utrymme minskar med 17 procent enligt beslutet. Sveriges nationella mål till 2020 är betydligt ambitiösare – minus 40 procent till 2020 jämfört med 1990 – vilket motsvarar en minskning med omkring 33 procent jämfört med 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Ansvarsfördelningsbeslutet tillåter att medlemsländerna vid behov kan uppfylla delar av sina åtaganden genom att antingen föra över överskott mellan år (använda ett tidigare sparat utsläppsutrymme eller låna av ett framtida) eller köpa överskott från ett annat med- lemsland. Beslutet ger även visst utrymme att använda åtgärder utan- för EU i form av utsläppsminskningsenheter från flexibla meka- nismer under Kyotoprotokollet, för måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Behovet att handla med utsläppsutrymme mellan medlemsländer har i praktiken visat sig bli mycket litet och inget medlemsland har använt utsläppsminskningsenheter från internationella mekanismer för sin måluppfyllelse. Malta och Bulgarien har avtalat om överföring av enheter, för att Malta inte ska överskrida sitt tilldelade utsläpps- utrymme för 2013, 2014 och 2015. Det har dock inte offentliggjorts vilka villkor som gällde för det bilaterala avtalet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Den flexibilitet som kommit till störst användning är överföring mellan år. De länder som 2018 låg relativt nära sina tilldelade ut- släppsutrymmen 2019 och 2020 bedöms i de flesta fall (Österrike, Belgien, Cypern, Finland och Luxemburg) kunna använda tidigare överskott för att nå målen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Vid sidan av Malta kan även Tyskland och Irland behöva köpa in enheter från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller från internationella projekt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;EEA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Se EEA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34647x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;att inte överskrida sina respektive utsläppsutrymmen 2018, 2019 och 2020. Finansdepartementet i Tyskland har även budgeterat för för- värv av utsläppsenheter inom EU för 2018, 2019 och 2020.&lt;SPAN class="ft110"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Ansvars- fördelningsbeslutet bedöms däremot som helhet komma att uppnås med ett relativt stort överskott.&lt;SPAN class="ft110"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;EU:s klimat- och energiramverk till 2030 kom på plats i alla delar 2019&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Europeiska rådet formulerade i oktober 2014 rådslutsatser där bl.a. nivåerna för tre av de mest centrala målen i EU:s klimat- och energi- ramverk till 2030 preciserades:&lt;SPAN class="ft110"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;EU:s utsläpp av växthusgaser skulle minska med minst 40 pro- cent till 2030 jämfört med 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Andelen förnybar energi skulle öka till minst 27 procent av den slutliga energianvändningen (brutto).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Energianvändningen effektiviseras med minst 27 eller 30 procent jämfört med ett tidigare referensscenario.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;Europeiska kommissionen lade 2015 och 2016 fram en rad förslag till lagstiftning som tillsammans syftade till att genomföra ramverkets alla delar. Förslagen har förhandlats färdigt vintern 2018/2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Förnybarhetsmålet och energieffektiviseringsmålet skärptes i för- handlingsprocessen, när Europaparlamentet och rådet 2018 enades om att dessa mål i stället ska uppgå till minst 32 procent (förnybar energi) respektive 32,5 procent (energieffektivisering).&lt;SPAN class="ft110"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Målen i klimatramverket utgör EU:s första gemensamma natio- nella bidrag till utsläppsminskningar och bevarande av kolsänkor under Parisavtalet (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Parisavtalet innebär även att de deltagande parterna successivt ska se över sina respektive bidrag i syfte att skärpa dessa, så att det sam- manlagda globala bidraget kan bidra till att avtalets temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;www.cleanenenergywire.org/factsheet/germanys-climate-obligations-under-eu-effort-sharing-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; scheme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se EEA (2018), figur 3.3 s 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europeiska rådet (2014), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft270"&gt;European Council Conclusions &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; oktober 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/directive_renewable_factsheet.pdf och https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/energy_efficiency_factsheet.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34648x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;nås. EU:s nuvarande bidrag bedöms dock inte vara tillräckligt i för- hållande till denna ambition.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentet har av den anled- ningen föreslagit att EU:s klimatmål till 2030 borde skärpas till minus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Europeiska kommissionen har 2018 tagit fram ett underlag om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;hur unionen skulle kunna nå nettonollutsläpp 2050 och därmed skärpa unionens långsiktiga klimatmål, som en del i en höjd ambi- tionsnivå för EU under Parisavtalet. Enligt kommissionens scenario- analys kopplad till den långsiktiga strategin bedöms EU sammanlagt kunna nå längre än det nuvarande målet på 40 procents utsläpps- minskning till 2030 när länderna genomför klimat- och energi- ramverkets alla delar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Kommissionens scenarioanalys förutsätter då att bl.a. medlemsländerna i östra Europa når betydligt lägre utsläpp jämfört med ländernas egna referensscenarier och de klimatmål de tilldelats enligt ansvarsfördelningsförordningen (se figur 16.1) nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Markanvändning och skogsbruk har nu länkats till klimatmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;I klimat- och energiramverket till 2030 ingår nu även mål och regel- verk för utsläpp och upptag från området markanvändning, föränd- rad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Utsläppsminskningarna mot målet på minus 40 procent har för- delats så att utsläppsutrymmet inom utsläppshandelssystemet sam- mantaget ska sänkas med 43 procent medan utsläppen i verksam- heter som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, i det följande benämnd &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn,&lt;SPAN class="ft105"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;ska minska med 30 procent. Basåret för dessa minskningar är 2005. För &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; gäller ett särskilt regel- verk&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;som syftar till att ländernas sammanlagda nettoupptag inom jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning inte ska bli lägre jäm- fört med en i förväg bestämd och antagen referensutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Se exempelvis https://Climate Action Tracker.org.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;KOM (2018)773 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Se nedan under ansvarsfördelningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokförings- regler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med mark- användning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åt- gärder som rör dessa verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34649x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter har skärpts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Ett antal skärpningar av EU:s system för handel med utsläppsrätter har beslutats 2018.&lt;SPAN class="ft110"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Ändringarna ska träda i kraft under systemets fjärde handelsperiod &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ändringarna skärper systemet på flera sätt. Bland de mest bety- delsefulla förändringarna märks att den s.k. linjära faktorn skärps så att utsläppsutrymmet (taket) i utsläppshandelssystemet sänks med 2,2 procent per år från 2021, vilket motsvarar en fast summa på 42 miljoner ton per år. Med början 2019 går dessutom 24 procent av det sammanlagda överskottet i systemet till en s.k. marknads- stabilitetsreserv (MSR). Från 2024 minskar det årliga avdraget till MSR till 12 procent. Avdraget till reserven görs så länge den sam- manlagda volymen utsläppsrätter i omlopp i systemet överstiger 833 miljoner ton per år. Från 2023 kommer delar av överskottet i MSR annulleras upp till den mängd utsläppsrätter som auktione- rades ut året innan.&lt;SPAN class="ft115"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Medlemsländerna får också frivilligt annullera utsläppsrätter ur landets auktioneringsvolym för att kompensera effekten av nationella åtgärder som reducerar den fossila elproduk- tionskapaciteten i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft11"&gt;Annulleringen 2023 kan komma att bli relativt omfattande och uppgå till över två miljarder utsläppsrätter enligt de flesta bedömare. Ytterligare annulleringar kan därefter komma att ske om överskottet i systemet åter börjar växa och så länge volymen utsläppsrätter i om- lopp överstiger 833 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Förändringarna bedöms sammantaget kunna leda till något högre priser eller priser i nivå med dagens. Utsläppsrättspriserna har stigit betydligt 2018 och 2019, upp till nivåer som närmar sig 30 euro per ton, men har därefter sjunkit något. Prisprognoser mot 2030 är mycket osäkra och hamnar inte så mycket högre jämfört med dagens nivåer.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ett av de främsta skälen är att kolanvändningen i energianläggningar bedöms komma att fasas ut helt under perioden i en rad europeiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläpps- handelssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Naturvårdsverket(2019a), Konjunkturinstitutet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sandbag (2019), Refinitv (2018)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; (2018).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34650x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;länder, vilket i sin tur bedöms kunna leda till att överskottet i syste- met hålls uppe trots de skärpningar som införts.&lt;SPAN class="ft85"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;Bland förändringarna av utsläppshandelssystemet märks också att det inrättats nya finansieringsmekanismer för investeringar i ut- veckling och demonstration av ny teknik med särskilt låga utsläpp. Medel från dessa fonder kan i en del fall även användas till invester- ingar som sänker utsläppen och effektiviserar energianvändningen i sektorer som inte ingår i utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Fonderna finansieras med intäkter från auktioneringen av utsläpps- rätter. Medlen i fonderna ökar därmed i omfattning om priserna går upp i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 227px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen ersätter ansvarsfördelningsbeslutet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;Ansvarsfördelningsförordningen&lt;SPAN class="ft115"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;(ESR) bygger vidare på det regel- verk som infördes i det tidigare ansvarsfördelningsbeslutet till 2020. ESR innehåller även den en fördelning av bindande årliga utsläpps- minskningar per medlemsland som nu ska gälla &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Utsläpps- utrymmet startåret 2021 bestäms av medlemsländernas genomsnitt- liga utsläppsnivåer &lt;NOBR&gt;2016–2018&lt;/NOBR&gt; – inte av det utsläppsutrymme de hade 2020 enligt det tidigare ansvarsfördelningsbeslutet. Endast en begrän- sad del av det överskott som uppstått enligt ansvarsfördelningsbeslutet under perioden fram till och med 2020 får därmed föras över till nästa period.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Den successiva skärpningen av det sammanlagda utsläppsutrym- met inom systemet ska bidra till att utsläppen minskar med minst 30 procent inom systemet till 2030. Utrymmet har även denna gång fördelats utifrån medlemsländernas ekonomiska kapacitet (bnp per &lt;NOBR&gt;capita-nivå),&lt;/NOBR&gt; men med viss hänsyn tagen till att kostnaderna för ut- släppsminskningar skiljer sig åt mellan medlemsländerna och är högre på marginalen i EU:s rikare länder. Medlemsländernas utsläpps- mål 2030 hamnar i intervallet &lt;NOBR&gt;–40&lt;/NOBR&gt; procent till &lt;NOBR&gt;+/–0&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med utsläppen 2005. Figur 16.1 nedan redovisar fördelningen av mål- nivåerna 2030 mellan medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sandbag (2019), Refinitiv (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:226px;left:84px;z-index:-1;width:672px;height:231px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34651x1.jpg" style="width:700px;height:240px"  style="width:672px;height:231px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 175px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft2"&gt;Figur 16.1 Medlemsländernas målnivåer 2030 enligt ansvarsfördelningsförordningen,­ med respektive utan flexibiliteter från utsläppshandelssystemet och &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 22px;margin-top: 14px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-31px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:31px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-16px;margin-top:16px;margin-right:-15px;margin-bottom:15px;"&gt;&lt;![endif]&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 24px;" class="td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 24px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;" class="p26"&gt;‐5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-1px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:6px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:6px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:10px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:6px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;margin-left:0px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;"&gt;&lt;![endif]&gt;relativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr51"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:22px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;"&gt;&lt;![endif]&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr3"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:16px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:10px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;margin-left:-7px;margin-top:8px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p26"&gt;‐35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 718px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 16px;"&gt;‐40 ‐45&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 655px;margin-left: 37px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;SE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;DK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p51"&gt;FI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;DE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;FR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;UK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;NL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;AT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;"&gt;BE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;IT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;IE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;ES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;CY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;MT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p69"&gt;PT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;EL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;SL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;CZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;EE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;SK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;LT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;PL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;HR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;HU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;LV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;RO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p25"&gt;BG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr17 td278"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p51"&gt;Målnivå 2030 jämfört med 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p69"&gt;Målnivå 2030 inklusive flex från ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td7"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;" class="p69"&gt;Målnivå 2030 inklusive ev. flex från ETS och flex från LULUCF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #3b94c4;" class="tr24"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #005ea1;" class="tr24"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #a3a3a3;" class="tr24"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egen bearbetning baserad på uppgifter från Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/clima/policies/effort/regulation_en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-122px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-122px;margin-bottom:122px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-61px;margin-bottom:61px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:-412px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-412px;margin-bottom:412px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:-206px;margin-top:206px;margin-right:-206px;margin-bottom:206px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;EU inom utsläppsminskningar verifierade från enheter av Förvärv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34652x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;De flexibiliteter som fanns tidigare, med undantag för användning av minskningsenheter från internationella projekt, behålls även &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Två nya flexibiliteter har därtill tillkommit – dels i form av en- heter från utsläppshandelssystemet, dels från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Hur mycket respektive medlemsland får använda av respektive flexi- bilitet regleras i ESR. Överskott i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan även behöva användas för måluppfyllelse enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;"&gt;Effekter av att Sverige köper utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet som en kompletterande åtgärd under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft192"&gt;Det är osäkert om nationella inköp av utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet som senare annulleras bidrar till additionella åtgärder inom utsläppshandelssystemet om inte annulleringen sker långt fram i tiden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det åstadkoms i princip inte någon ytterligare minskning av utsläpps- utrymmet i utsläppshandelssystemet om även ett medlemsland skulle välja att på egen hand förvärva och annullera utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet under samma period som den särskilda marknadsstabilitetsreserven successivt drar bort delar av överskottet på marknaden för att sedan, med start 2023, annullera överskottet över en viss nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Konjunkturinstitutet har analyserat möjliga effekter av sådana extra förvärv med annullering och funnit att annulleringen, för att ge en additionell effekt, behöver genomföras längre fram i tiden när det inte längre sker någon automatisk annullering i utsläppshandels- systemet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;När i tiden en sådan situation kan uppstå är dock osäkert. Den automatiska annulleringen kan, enligt en del bedömningar, komma att bestå relativt långt fram i tiden, till och med långt in på 2030- talet,&lt;SPAN class="ft105"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;med nuvarande regelverk och vid en fortsatt snabb utsläpps- minskning från framför allt energianläggningarna i systemet på grund av att anläggningar som använder kol fasas ut.&lt;SPAN class="ft105"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den svenska annul-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Konjunkturinstitutet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Naturvårdsverket (2019a) och Sandbag (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;10 medlemsländer har beslutat om stoppdatum för användning av kol före 2030 i landets energianläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34653x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;leringen kan vid en sådan utveckling kanske behöva ske tidigast 2035, om utsläppsrätterna köps in de närmaste åren, vilket måste ses som en relativt lång bindningstid för ett framtida politiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Möjligheterna att förvärva enheter från andra medlemsländer i EU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Som ett led i genomförandet av energi- och klimatramverket har medlemsländerna 2018 tagit fram utkast till nationella energi- och klimatplaner som redovisats för Europeiska kommissionen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Pla- nerna innehåller bl.a. ländernas senaste referensscenarier för utveck- lingen av utsläppen av växthusgaser och ländernas energisystem. Pla- nerna innehåller även analyser av hur stora avstånden bedöms vara till medlemsländernas klimatmål samt ländernas bidrag till de EU- gemensamma målen på energiområdet. Kommissionen har granskat utkasten och gett rekommendationer,&lt;SPAN class="ft105"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;och utkasten till energi- och klimatplaner ger, tillsammans med kommissionens granskning, en inblick i om det finns förutsättningar för att det utvecklas en handel mellan medlemsländerna för att nå &lt;NOBR&gt;ESR-målen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;När det gäller utvecklingen av utsläppen som omfattas av ESR ger kommissionen ett antal medlemsländer, framför allt bland dem som tilldelats de lägsta målnivåerna enligt förordningen, rekommenda- tionen att nyttja de möjligheter som ytterligare åtgärder och styr- medel i framför allt bostadssektorn ger, för att på så sätt bl.a. frigöra ytterligare utsläppsutrymme för försäljning till andra medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Kommissionen framhåller även att den här typen av åtgärder kan bidra till ytterligare arbetstillfällen, modernisering och tillväxt i eko- nomin och även potentiella intäkter från överföringar av utsläpps- överskott till andra medlemsländer. Det är sammanlagt åtta med- lemsländer (Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Portugal, Grekland, Slovenien, Kroatien och Slovakien) som ges den här typen av rekom- mendationer, formulerade på lite olika sätt. Bland länderna som skulle kunna överprestera till 2030 i förhållande till målnivåerna i ESR rekommenderas dessutom flera att använda medel från EU- gemensamma fonder för ändamålet. Kommissionen ger samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-strategy-and-energy-union/governance-energy-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;union/national-energy-climate-plans&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34654x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;något medlemslandrekommendationen att agera som köpare av enheter från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; för att nå sina mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft26"&gt;Kommissionens genomgång pekar vidare på att Tyskland är det land som i nuläget ser ut att ha det största avståndet, både i absoluta och relativa tal, mellan den bedömda utsläppsutvecklingen med dagens styrmedel enligt landets senaste referensscenario och det mål på minus 38 procent 2030 som landet tilldelats enligt ESR. Kommis- sionen konstaterar dock att Tysklands &lt;NOBR&gt;ESR-mål&lt;/NOBR&gt; överensstämmer väl med landets nationella mål till 2030 men att det i nuläget saknas kon- kreta styrmedel som visar hur landet kan nå målet med bidrag från olika sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;I Tyskland pågår för närvarande ett omfattande politiskt för- handlingsarbete för att precisera hur de nationella klimatmålen till främst 2030 men också 2050 ska kunna nås, och en klimatlagstiftning för genomförande av &lt;NOBR&gt;2030-målen,&lt;/NOBR&gt; med tillhörande styrmedel, har successivt lagts fram hösten 2019. Klimatlagstiftningen omfattar även sektormål och särskilda strategier och styrmedel för respektive sektor. Många bedömare pekar på att utvecklingen i transportsektorn är särskilt betydelsefull för möjligheterna till måluppfyllelse 2030, inte bara för Tyskland utan även för utvecklingen i övriga EU.&lt;SPAN class="ft105"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Utsläppen har ökat något från denna sektor under senare år, både i Tyskland och i EU som helhet,&lt;SPAN class="ft105"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;och den fortsatta utvecklingen kommer ha stor betydelse på många olika sätt. Ytterst handlar det om takten i den omställning från fossila drivmedel och förbrännings- motordrift till framdrift med främst el eller vätgas som energibärare som biltillverkarna i Tyskland och i världen i övrigt har inlett. Det handlar även om vilka förutsättningar som samhället tillskapar för att underlätta för en snabb omställningstakt. Omställningen av for- donsparken behöver ske i kombination med förstärkta styrmedel och åtgärder som kan bidra till ökad transporteffektivisering, bl.a. för att underlätta skiften till mer energieffektiva transportslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;Den nya tyska lagstiftningen omfattar bl.a. en form av kvot- och certifikatsystem för de fossila bränslen och drivmedel i sektorer som omfattas av &lt;NOBR&gt;ESR-målen,&lt;/NOBR&gt; dvs. främst inom bostads- och transport- sektorerna. Det nya styrmedlet innebär att det i förväg sätts ett successivt högre pris på koldioxidutsläppen i dessa sektorer. Ambi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-climate-law&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EEA (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34655x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;tionen är att priserna på sikt ska motsvara de priser som då bedöms gälla i utsläppshandelssystemet i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Under andra hälften av &lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; kan priserna i systemet i stället komma att bestämmas genom att certifikaten auktioneras ut och ett tak (en kvot) sätts på de sammanlagda volymerna, samtidigt som handel kan komma att genomföras även med andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;SPAN class="ft105"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;Auktionspriserna ska enligt det nya styrmedlet inte tillåtas hamna över respektive under i förväg fastställda tak- och golvpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I den tyska handlingsplanen ingår även bidrag, bl.a. till lågutsläpps- fordon, energieffektivisering i bostäder och företag och byte av upp- värmnings- och kylsystem, bl.a. till värmepumpar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utvecklingen i Tyskland kommer påverka den potentiella han- deln inom &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn,&lt;/NOBR&gt; möjligheterna att skärpa EU:s klimatmål samt förutsättningarna för andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; att nå sina mål i trans- portsektorn och i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; som helhet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Eftersom avståndet är långt mellan dagens referensscenarier och de klimatmål Tyskland ska uppfylla inom EU har även analyser gjorts av vilka konsekvenserna skulle kunna bli om landet tvingas köpa in utsläppsenheter från andra länder &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; för att uppfylla sina åtaganden.&lt;SPAN class="ft105"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Öko-Institut,&lt;/NOBR&gt; som bedriver forskning och konsult- verksamhet, bedömer exempelvis att Tyskland kan komma att behöva köpa in enheter motsvarande &lt;NOBR&gt;300–410&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldi- oxidekvivalenter under perioden.&lt;SPAN class="ft105"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Den tyska tankesmedjan Agora Energiewende&lt;SPAN class="ft105"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;gör bedömningen att behovet kan bli ännu större om nuvarande trend fortsätter. I dessa två studier konstateras vidare att det är högst osäkert vad utsläppsenheterna kan komma att kosta. I studien från Agora Energiewende konstateras att alternativkost- naderna för åtgärder i bostads- och transportsektorn ligger mellan 60 och 130 euro per ton koldioxid inom EU. I det räkneexempel som tankesmedjan tar fram antas priserna på enheterna hamna något under dessa nivåer, i intervallet &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; euro per ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.cleanenergywire.org/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.cleanenergywire.org/factsheets&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Om styrmedlen i Tyskland ger incitament till en ökad användning av biodrivmedel så på- verkar det efterfrågan i hela EU och även ekonomin för nya anläggningar exempelvis i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-climate-obligations-under-eu-effort-sharing-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; scheme&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;www.oeko.de/en/up-to-date/2018/effort-sharing-high-costs-of-insufficiently-ambitious-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;climate-action-1/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;"&gt;www.agora-energiewende.de/fileadmin2/Projekte/2018/Non-ETS/142_Nicht-ETS-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Papier_WEB.pdf&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Vid sidan av Tyskland och Sverige har även Frankrike, Neder- länderna, Danmark, Finland, Storbritannien, Portugal och Irland antagit eller lagt fram förslag till nationella klimatlagar där tonvikten läggs vid ytterligare inhemska åtgärder. Utvecklingen gör det mindre troligt att dessa länder kommer agera som större köpare inom ESR- sektorn vid dagens målnivåer, men dessa länder behöver, enligt kom- missionens granskning, i flera fall dels precisera hur måluppfyllelse ska kunna nås, dels införa kompletterande styrmedel. Även Spaniens klimatplan går ut på att landet ska överprestera i förhållande till lan- dets &lt;NOBR&gt;EU-mål.&lt;/NOBR&gt; Italien redovisar också planer för styrmedel som syftar till att landet ska uppfylla landets åtagande med inhemska åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Figur 16.2 nedan illustrerar hur efterfrågan från medlemsländer med mer ambitiösa mål kan komma att bli relativt begränsad givet att ambitionerna genomförs, jämfört med det potentiella utbudet från medlemsländer med mindre ambitiösa mål. Tysklands centrala betydelse för utfallet framgår också. Enligt Tysklands referensscenario från 2018 är avståndet mellan en utveckling med då beslutade styr- medel och landets &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; omkring 75 miljoner ton år 2030. Enligt kommissionens modellering EUCO3232,5 är samtidigt åtgärds- potentialerna stora i landet så i det scenariot når landet sitt &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; med viss marginal. Länderna med mer ambitiösa mål har dessutom även tillgång till ytterligare flexibiliteter (se figur 16.1 ovan), som även de kan användas för måluppfyllelse och fungera som alternativ till handel med andra medlemsländer. För Tysklands del räcker dock inte dessa flexibiliteter särskilt långt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;Scenariot EUCO3232.5 i figuren är det scenario som kommis- sionen modellerat där beslutade energimål och &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; styr- medel inom energi- och klimatramverket genomförs på ett kostnads- effektivt sätt inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 222px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:171px;left:84px;z-index:-1;width:672px;height:273px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34657x1.jpg/" style="width:672px;height:273px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 118px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft55"&gt;Figur 16.2 Bedömda utsläppsunderskott (+) respektive överskott &lt;NOBR&gt;(–)&lt;/NOBR&gt; i förhållande till medlemsländernas utsläppsutrymme 2030. Beräkningarna tar inte hänsyn till eventuell användning av flexibiliteter från utsläppshandelssystemet eller &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;80000&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;margin-top: 33px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td20"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;60000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td49"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 style="height: 122px;" class="td239"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:122px;height:9px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:122px;height:9px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;margin-left:-113px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:113px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:122px;height:9px;font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;margin-left:-57px;margin-top:57px;margin-right:-56px;margin-bottom:56px;"&gt;&lt;![endif]&gt;kton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td20"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;40000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td49"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 40px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td20"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;20000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td49"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 40px;" class="td20"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td142"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td138"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td49"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p801"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;ES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;EL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;HU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;PL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;RO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;PT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;CZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;DE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;BG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;IT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;HR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;SK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td220"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;SL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;LT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;LV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;EE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;CY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;SE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td51"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p27"&gt;FI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;MT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;AT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p806"&gt;BE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;DK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;IE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;FR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;NL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td219"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;‐20000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 42px;" class="td219"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;‐40000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td220"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td218"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td352"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td101"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td41"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 42px;" class="td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td239"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=14 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p732"&gt;Avstånd mellan MS referensscenario utan ytterligare styrmedel och 2030 mål exklusive flexibiliteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;Avstånd mellan MS EUCO3232.5 scenario och 2030 mål exklusive flexibiliteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td246"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p25"&gt;Kompletterande åtgärder 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egen bearbetning av EEA 2018 (medlemsländernas referensscenarier) och Europeiska kommissionen 2019 (EUCO32325) samt medlemsländernas utkast till energi- och klimatplaner från våren 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-122px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-122px;margin-bottom:122px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:13px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-61px;margin-bottom:61px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:-412px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-412px;margin-bottom:412px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:425px;height:13px;margin-left:-206px;margin-top:206px;margin-right:-206px;margin-bottom:206px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;EU inom utsläppsminskningar verifierade från enheter av Förvärv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34658x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Sverige som köpare av enheter inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Utredningen bedömer att Sverige i princip skulle kunna förvärva en- heter från andra medlemsländer genom bilaterala avtal inom ramen för ESR, men inte för att uppfylla Sveriges åtagande enligt förord- ningen utan mot det längre gående nationella målet. Sverige bedöms mot bakgrund av den möjliga utveckling som beskrivs ovan inte behöva hamna i någon omfattande konkurrenssituation med andra potentiella köparländer. Bedömningen förutsätter dock att Tyskland lyckas skärpa landets klimatpolitik och vända de senaste årens ut- släppsutveckling så att utsläppen i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; i stället börjar minska. Om det inte lyckas, förändras däremot situationen och Tyskland kommer i stället behöva genomföra relativt stora förvärv av utsläpps- minskningsenheter från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Priserna kan då tänkas stiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Bland medlemsländerna med potentiella överskott finns flera som redan från start 2021 inte bedöms behöva skärpa de befintliga styrmedlen ytterligare för att klara sina nuvarande åtaganden med viss marginal. Att enbart förvärva utsläppsenheter av detta överskott har dock en tveksam miljöintegritet, eftersom köpet inte behöver leda till att ytterligare åtgärder genomförs, överskottet kan på sikt genom andra beslut komma att försvinna från marknaden, på lik- nande sätt som de gjorde när överskotten som uppstod under perio- den &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; bara delvis fick föras över in under det nya beslutet om ESR, se avsnitt 16.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Enligt kommissionens analyser har dessa länder ytterligare poten- tial till ytterligare kostnadseffektiva åtgärder, framför allt i bostads- sektorn, som de uppmuntras genomföra.&lt;SPAN class="ft105"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Medel för att investera i den här typen av åtgärder finns också att söka på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;ESR (artikel 5, &lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; p.) ger medlemsländerna möjlighet att träffa överenskommelser om överföringar på flera olika sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;genom att avtala om en överföring av enheter utan ytterligare villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;genom att avtala om att intäkterna från försäljningen går till åt- gärder som minskar utsläppen, i eller utanför landet, förutsatt att dubbelräkning undviks eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;genom att koppla överföringen till genomförandet av ett särskilt utsläppsminskande projekt i värdlandet, förutsatt att dubbelräk- ning undviks.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sandbag (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Förvärv av enheter från verifierade utsläppsminskningar inom EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;Alternativ 2 och 3 bedöms av utredningen vara de två alternativ som har störst möjlighet att bidra positivt till värdlandets utveckling mot en lågkolekonomi och kan därmed också potentiellt förbättra förut- sättningarna för att EU:s gemensamma mål på sikt kan skärpas medan alternativ 1 riskerar att ha låg miljöintegritet och inte förbättra för- utsättningarna för ambitionshöjningar vare sig i värdlandet eller på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; skärper sina gemensamma klimatmål till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Om EU beslutar om skärpta klimatmål till 2030 och skärpningen genomförs på ett sätt som innebär att de nuvarande bestämmelserna om vilka verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, vilka aktiviteter som omfattas av ESR och av &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; behålls, kan det nationella målet i klimatramverket till 2030 komma att hamna mer i linje med ett möjligt svenskt åtagande i en skärpt ansvarsfördelning. Förvärv av enheter genom överenskommelser med andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kommer då även i princip kunna genomföras som en del i uppfyllandet av det svenska &lt;NOBR&gt;EU-åtagandet,&lt;/NOBR&gt; om det blir ambi- tiöst satt. Handeln mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kommer i sådana fall troligen bli mer omfattande och priserna stiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;Förvärv och annullering av utsläppsrätter i utsläppshandelssyste- met kommer, vid ett skärpt &lt;NOBR&gt;EU-mål,&lt;/NOBR&gt; i högre grad kunna betraktas som additionella, samtidigt som priserna i systemet kan förväntas bli högre, åtminstone på lite längre sikt. En osäkerhet i sammanhanget är om en svensk annullering i denna situation kan komma att bidra till att delar av det tidigare överskottet i utsläppshandelssystemet som dragits bort och sparats inom ramen för MSR successivt förs ut på marknaden när överskottet på marknaden sjunker under vissa för- utbestämda volymer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 187px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 577px 144px;padding: 0px;border: none;width: 480px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;DEL V&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft104"&gt;Andra kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:480px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34663x1.jpg/" style="width:413px;height:480px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;font: 23px 'Arial';line-height: 29px;"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft91"&gt;Potential för andra tekniska åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den realiserbara potentialen för andra tekniker för negativa utsläpp utöver ökad kolsänka samt avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; är mycket osäker, eftersom flera av teknikerna är under utveckling och i hög grad oprövade. Det är därför svårt att bedöma vilka tek- niska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige före mitten av detta sekel. Flera av teknikerna be- döms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Tekniker som bedöms kunna bidra signifikant till negativa utsläpp i Sverige före mitten av detta sekel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Biokol bör kunna bidra till långvarig kolinlagring. I Sverige pågår redan i dag småskalig produktion och användning av biokol. Kolinlagringen bedöms kunna öka ytterligare upp till cirka en miljon ton koldioxid per år om det införs ekonomiska incitament för att främja användning av biokol som kolsänka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Finkrossad rivningsbetong som exponeras för luft kan lång- siktigt binda in koldioxid från atmosfären genom karbonati- sering med upp till ungefär 0,1 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Slagg från avfallsförbränning kan långsiktigt binda in en mindre mängd koldioxid från atmosfären genom karbonatisering med ungefär 0,04 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft21"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:602px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34664x1.jpg/" style="width:413px;height:602px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p486 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Potentialen för avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är osäker. Endast en bråkdel av dagens utsläpp av fossil och bio- gen koldioxid används; så gott som all koldioxid som orsakas av människor släpps ut till atmosfären. CCU har potential att dels ersätta fossila bränslen och fossila material med koldioxid- baserade produkter, dels skapa en marknadsmässig grund till att förbättra avskiljningstekniken för koldioxid. För att koldi- oxidanvändningen ska betraktas som ett negativt utsläpp krävs att koldioxiden är biogen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(bio-CCU)&lt;/NOBR&gt; eller atmosfärisk samt lagras in långsiktigt. I dagsläget finns dock ingen vedertagen definition av långsiktig kolinlagring i klimatrapporteringen. I de flesta fall återgår den infångade koldioxiden relativt snabbt till atmosfären och CCU kan därmed betraktas som en mer cirku- lär användning av koldioxid för att fördröja utsläppen. Det kan dock finnas viss potential till långsiktig kolinlagring i bygg- nadsmaterial men mer forskning behövs på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Tekniker som inte bedöms kunna bidra signifikant till negativa utsläpp i Sverige före mitten av detta sekel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Direktinfångning och avskiljning av atmosfärisk koldioxid (DACCS) kommer med stor sannolikhet fortsätta att vara dyrare och mer energikrävande än &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige och be- döms därför inte vara av betydelse för uppfyllandet av Sveriges klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Påskyndad vittring av mineral genom gruvbrytning, krossning och spridning av finfördelat mineral för att kemiskt binda in koldioxid från atmosfären bedöms vara för resurs- och energi- krävande för att bidra till att Sveriges klimatmål nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Havsgödsling bedöms inte ha potential att bidra till att upp- fylla Sveriges klimatmål, eftersom det finns betydande osäker- heter vad gäller effekter på ekosystem samt kolinlagringens permanens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 144px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:714px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34665x1.jpg/" style="width:413px;height:714px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft91"&gt;Incitament för andra tekniska åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det bör fortsatt vara möjligt att få investeringsstöd till biokols- anläggningar genom Klimatklivet och landsbygdsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Möjligheterna att på sikt ge stöd till användning av biokol för kolinlagring bör utredas inom ramen för landsbygdsprogram- met. Om ett sådant stöd införs behöver behovet av och formerna för investeringsstöd till biokolsanläggningar ses över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Det finns fördelar med långsiktiga teknikneutrala ekonomiska incitament för negativa utsläpp med liknande egenskaper och permanens, eftersom det är oklart vilka tekniker som har förut- sättningar att bidra till kostnadseffektiva åtgärder på lång sikt. Även i framtiden kan det dock finnas skäl att ge särskilt stöd till nya tekniker som är under utveckling. Incitament bör ges till åtgärder som resulterar i långsiktig lagring av biogen och atmosfärisk koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ytterligare insatser inom tillämpad forskning, tester och ut- värdering av svenska biokolsprojekt behövs för att avgöra i vilken utsträckning användning av biokol som kolsänka kan bidra till att uppfylla Sveriges klimatmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kvalitetskrav bör ställas vid statligt stöd till biokolsprojekt som syftar till ökad kolinlagring. Ett godkänt biokols samman- sättning ska vara stabil. Förväntad kolsänka ska beräknas ut- ifrån vetenskaplig grund. Dessutom bör det ställas krav på att endast hållbart producerad råvara används vid produktionen samt att användningsområdet bidrar till kolsänka, t.ex. använd- ning i jord, åkermark, djurfoder och senare spridning som göd- sel på åkermark, strömaterial till djurbäddar och senare sprid- ning på åkermark samt inblandning i byggnadsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den frivilliga marknaden för klimatkompensation kan bidra till att utveckla nya tekniker för negativa utsläpp. Åtgärder som resulterar i långsiktig kolinlagring och som sker på svenskt territorium kan bidra som kompletterande åtgärd för att upp- nå Sveriges klimatmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:410px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:305px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34666x1.jpg" style="width:434px;height:317px"  style="width:417px;height:305px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Svensk potential för andra tekniker för negativa utsläpp utöver ökad kolsänka samt &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är osäker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Den realiserbara potentialen för andra tekniker för negativa utsläpp utöver ökad kolsänka samt &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är osäker, eftersom flera av de potentiella teknikerna är under utveckling och i hög grad oprövade. Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige i mitten av detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;En sammanställning av den bedömda svenska potentialen för olika tekniker redovisas nedan. Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid. Potentialen för andra tekniker att bidra med negativa utsläpp bedöms dock vara betydligt lägre jäm- fört med &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), se kapitel 6 och 9. Vissa av åtgärderna bedöms kunna genomföras till en låg kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft60"&gt;Utredningen bedömer att användning av biokol som jordförbätt- ringsmedel är den teknik som har störst realiserbar potential att bidra till negativa utsläpp i Sverige i mitten av detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 396px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34667x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Biokol som kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I Sverige pågår redan i dag en småskalig produktion och användning av biokol. Biokolet används framför allt som jordförbättringsmedel i parker och trädplanteringar, men kolsänkor genom användning av biokol redovisas inte i Sveriges klimatrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det är en utmaning att uppskatta potentialen för biokol som kol- sänka i Sverige; en sådan uppskattning kan möjligen göras utifrån såväl tillgänglig råvara som användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om sammanlagt 500 000 ton biokol produceras genom pyrolys med samtida energiutvinning, och biokolet sprids på i första hand jordbruksmark, kan kolsänkan komma att öka med en miljon ton koldioxid per år.&lt;SPAN class="ft110"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För att producera denna mängd biokol beräknas cirka 5,4 TWh biomassa gå åt, främst grenar och toppar samt park- och trädgårdsavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Vid framställningen av biokol kan också energi, främst i form av värme produceras. En översiktlig bedömning är att mellan &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; TWh värme kommer att kunna produceras vid samtidig tillverkning av cirka 500 000 ton biokol. Denna värmeproduktion minskar behovet av andra biobränslen i fjärrvärmesystemet. Systemlösningen kan allt- så som helhet leda till en ökning av efterfrågan på biomassa i form av skogsrester och avfall av biogent ursprung på uppemot &lt;NOBR&gt;2,5–3&lt;/NOBR&gt; TWh per år. Det krävs dock omfattande investeringar i pyrolysanläggningar och i maskiner för spridning av biokol i jordbruket om produktionen ska uppgå till 500 000 ton biokol årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Omfattande styrmedel behövs för att främja såväl produktion som användning av biokol. En möjlighet för att främja produktion av bio- kol är att ge investeringsstöd till anläggningar som producerar biokol, och en möjlighet för att främja användning av biokol är att den som köper in och använder biokol i rätt applikation så att en kolsänka upp- står, typiskt sett en lantbrukare, får en ersättning som gör att köpkraft uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Klimatklivet enligt förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att fler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Underlaget till räkneexemplet är hämtat från inlaga till utredningen från Stockholm Exergi, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-02-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft26"&gt;miljömål än målet om &lt;SPAN class="ft62"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;påverkas positivt. Produktionsanläggningar för biokol har tidigare fått investerings- stöd från Klimatklivet och sådant stöd får även ges under den inne- varande programperioden. Det gjordes även en förordningsändring den 15 juli 2019 som kan underlätta för vissa ansökningar där biokol är en del. Ändringen innebär att Klimatklivet ska ge stöd till de åtgär- der som bedöms ge störst utsläppsminskning per investerad krona. Åtgärder inom jordbruket ska prioriteras extra vid likvärdiga utsläpps- minskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;EU:s utsläppshandelssystem kan begränsa möjligheterna att ge stöd till biokolsproduktion. Enligt 6 § förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar får stöd ges till en verksamhet som är tillstånds- pliktig enligt 17 a § förordningen (2004:1205) om handel med utsläpps- rätter endast om stödet avser åtgärder som innebär ökad användning av spillvärme. Även EU:s regler om statligt stöd blir i vissa fall tillämp- liga om stöd ska ges till biokolsproduktion (se vidare om regelverket i kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Klimatklivet beviljade &lt;NOBR&gt;2015–2018&lt;/NOBR&gt; totalt 4,7 miljarder kronor i stöd till 3 200 åtgärder, varav flera gällde biokolsanläggningar. I vårbud- geten för 2019 avsattes ytterligare 750 miljoner kronor till invester- ingsstöd inom Klimatklivet. Det innebär att det totala anslaget för 2019 är 1,5 miljarder kronor och att nya ansökningar för biokols- anläggningar därmed kan få stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Inom landsbygdsprogrammet går det inte att få stöd för tillförsel och användning av biokol som kolsänka. Däremot går det att få inve- steringsstöd för anläggningar som producerar biokol. Även om det inte finns något exempel på det i landsbygdsprogrammet har Klimat- klivet gett stöd till något eller några jordbruksföretag som satsat på sådana anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;När det gäller EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har klimatfrågan, inklusive kolinlagring, funnits med i diskussio- nerna. Arbetet med nya CAP är dock fortfarande på väldigt över- gripande nivå och vad som kommer att vara stödberättigat har inte beslutats än, vilket innebär att det teoretiskt sett fortfarande finns en möjlighet att få med användning av biokol som kolsänka under nästa period som sträcker sig &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Eftersom det fortfarande saknas tillräcklig kunskap om biokol och effekter under svenska förhållanden bedöms det inte vara realis- tiskt att utveckla och införa ett stöd för tillförsel av biokol på svensk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34669x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;jordbruksmark redan i början av perioden &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt; Däremot kanske det kan tas med senare i programperioden under CAP. Möjlig- heterna att på sikt ge stöd till användning av biokol för kolinlagring bör därför utredas inom ramen för landsbygdsprogrammet. Om ett sådant stöd införs behöver behovet av och formerna för investerings- stöd till biokolsanläggningar ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Den som använder biokol som kolsänka kan även få betalt från den frivilliga kompensationsmarknaden. På senare tid har det näm- ligen vuxit fram en frivillig marknad för negativa utsläpp, vilket kan främja användning av biokol som kolsänka. På denna frivilliga kom- pensationsmarknad kan företag, organisationer och privatpersoner i dag köpa biokolskrediter till relativt lågt pris. Detta kan bero på att köparen i samband med förvärv av klimatkompensation många gånger inte betalar i närheten av åtgärdskostnaden när en åtgärdskategori levererar flera nyttor som el, värme eller ökad bördighet. För projekt- ägaren blir intäkterna från försäljningen av klimatkompensation där- med ett tillskott till kassaflödet, som på marginalen kan bidra till att göra åtgärden lönsam.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Finkrossad rivningsbetong behöver exponeras för luft för att binda in koldioxid från atmosfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft26"&gt;Betongstrukturer som exponeras för luft tar upp atmosfärisk kol- dioxid under sin livstid genom en kemisk process som kallas karbo- natisering. Karbonatiseringen sker långsamt i betongens ytskikt och beror på hur varje byggdel exponeras för luft och fukt. Karbonati- sering sker både på utvändiga och invändiga väggytor men är mini- mal vid plastmatta, klinker, parkett eller laminatgolv. Inbindning av koldioxid i svenska betongkonstruktioner uppskattas till ungefär 0,1 miljoner ton koldioxid per år, vilket är betydligt lägre än de årliga processutsläppen från svensk cementproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I dagsläget återanvänds rivningsbetong i vägkonstruktioner under asfalt eller i betong, viket innebär ett på nationell nivå försumbart klimatpositivt bidrag från inbindning i rivningsbetong eftersom kar- bonatiseringen i dessa miljöer bedöms vara små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft60"&gt;Om rivningsbetongen i stället hade finkrossats och exponerats för luft hade karbonatiseringen kunnat öka betydligt.&lt;SPAN class="ft212"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;En förbättrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se Stripple m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;hantering av rivningsbetong där finkrossad betong ligger exponerad för luft under åtminstone fyra månader bedöms kunna fördubbla karbonatiseringen. Genom att finkrossa rivningsbetongen skapas en större exponerad betongyta, vilket främjar karbonatiseringen. För att det ska ske en karbonatisering behöver dock den finkrossade betongen ligga exponerad för luft under flera månader, vilket kan försvåra han- teringen och återanvändningen av den finkrossade rivningsbetongen. Det är därför inte troligt att all rivningsbetong kommer att kunna fin- krossas och exponeras för luft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft60"&gt;Den tekniska potentialen att binda in koldioxid genom att fin- krossa rivningsbetong och exponera den för luft ligger förmodligen runt 0,1 miljoner ton koldioxid per år. Ytterligare studier behövs för att bättre uppskatta den realiserbara potentialen för ökad inbindning av koldioxid i finkrossad rivningsbetong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft37"&gt;Formella hinder mot slagg från avfallsförbränning som koldioxidupptag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Förbränning av avfall genererar årligen en miljon ton bottenaska i Sverige. Restprodukten, som kallas slagg, har visat sig kunna ta upp koldioxid från atmosfären när den lagras för att senare användas som konstruktionsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;I dagsläget antas slagg kunna lagra mellan 12 och 251 kg koldioxid per ton. Undersökningar utförda av ett svenskt avfallsbolag visar att upptagen mängd koldioxid i deras slagg uppgår till ungefär 37 kg per ton slagg efter lagring. För hela Sverige blir motsvarande siffra 37 000 ton koldioxid per år, baserat på undersökningens resultat för koldioxidupptag per ton slagg och att Sverige 2014 producerade en miljon ton slagg. Möjligheten att allt material kan användas bör dock tas med försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Lagring, och med den inbindning av koldioxid i materialet som sker, förutsätter i dag ett användande av materialet för att det ska vara ekonomiskt och praktiskt gångbart. Om inte efterfrågan på det mognade materialet slaggrus finns, riskerar slagget att gå direkt till deponering, och då uteblir i stort sett materialets funktion som kol- dioxidsänka. Livscykelanalyser av slaggrus visar att användande av materialet i vägkonstruktioner bidrar till att minska utsläpp av koldi- oxid, jämfört med deponering av materialet. I många länder i Europa används slaggrus som byggnadsmaterial. I Sverige används dock slaggrus&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34671x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;i större skala endast i täckmaterial på avslutade deponier. Om t.ex. specifikationer gällande gränsvärden och riktlinjer utvecklades, vil- ket också är rekommenderat i Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall (avfallsdirektivet), skulle användandet av slaggrus underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;För avfallsförbränningsanläggningar som ingår i EU:s utsläpps- handelssystem är det av intresse att sänka utsläppen, för att på så sätt sänka kostnaderna för utsläppsrätter. Däremot är det i dag inte möj- ligt att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från lagringen av slagg till slaggrus för att minska kostnaderna för utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Genom att i framtiden tillåta industrier med CCU att tillgodo- räkna sig de negativa koldioxidekvivalenter som inbindande av kol- dioxid kan medföra skulle det möjliggöra en sänkning av dessa före- tags kostnader för utsläppsrätter och därmed motivera verksamheter att på alla sätt arbeta för att minska sina nettoutsläpp. Att ta fram internationella standarder för negativa koldioxidvärden per material skulle därtill förmodligen underlätta ett inkluderande av negativa ut- släpp i utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;En annan lösning skulle vara att införa krav på slaggproducenter att i tillräckligt hög grad lagra det slagg som produceras och därmed även låta materialet karbonatiseras för att binda in koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Påskyndad vittring av mineral kräver energi och resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Det är möjligt att binda in koldioxid från atmosfären genom att på- skynda en naturlig vittringsprocess där koldioxiden reagerar med mineralet och bildar en stabil produkt. Påskyndad vittring av mineral genom gruvbrytning, krossning och spridning av finfördelat mineral kräver mycket energi och resurser. Om fossil energi används finns en risk för ökade utsläpp av växthusgaser. Att fånga in koldioxid genom påskyndad vittring av mineral ingår därför inte i scenarierna i Europeiska kommissionens förslag till EU:s långsiktiga klimat- strategi&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;DACCS är dyrt och energikrävande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;DACCS omfattar flera olika metoder för att kemiskt filtrera ut kol- dioxid direkt från atmosfären utan att använda sig av växternas fotosyntes. Eftersom koldioxidkoncentrationen är betydligt lägre i atmosfären än i rökgaser krävs betydligt mer energi för att fånga in koldioxiden genom DACCS jämfört med &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; eller CCS. Den koldioxid som fångas in genom DACCS kan lagras permanent på samma sätt som för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; eller CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;I dagsläget bedrivs DACCS endast i mycket liten skala. Det finns en pilotanläggning i Schweiz och två anläggningar i Kanada med en kapacitet på &lt;NOBR&gt;300–900&lt;/NOBR&gt; ton koldioxid per år. Merparten av den koldioxid som fångas in i dessa anläggningar återanvänds i exempelvis växthus- odling och kolsyrade drycker och lagras därmed inte permanent. På Island har ett projekt, CarbFix, utvecklat en metod där koldioxid injiceras i bergarten basalt och lagras permanent. Inom detta projekt har man även tagit i drift en &lt;NOBR&gt;DACCS-anläggning&lt;/NOBR&gt; med en kapacitet på 90 kg koldioxid per dag. Koldioxiden fångas upp av DACCS- anläggningen från den omgivande luften, upplöses därefter i vatten och pumpas sedan ner under jord där koldioxiden mineraliseras och lagras permanent. &lt;NOBR&gt;DACCS-anläggningen&lt;/NOBR&gt; togs i drift i oktober 2018 och den planerade driftsfasen på ett år förlängdes sedan med ytter- ligare ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;DACCS är för närvarande en kostsam och energikrävande metod; enligt de företag som använder DACCS är kostnaden ungefär 300– 400 euro per ton koldioxid. Grunden för koldioxidinfångning är olika typer av gasseparation. Ju mer utspädd den gas är som ska fångas in, desto större blir arbetet med att fånga in den. Det behövs helt enkelt mer energi. Ju mer utspädd koldioxiden är, desto mer gas behöver be- handlas för att fånga in en given mängd koldioxid. När koldioxid fångas in från en rökgas är koldioxidkoncentrationen ungefär 15 procent, medan koncentrationen koldioxid i luft är 0,04 procent. Vid DACCS är koldioxidkoncentrationen ungefär &lt;NOBR&gt;300–400&lt;/NOBR&gt; gånger lägre än i rök- gaser, vilket kräver mycket mer energi. Mängden gas som ska hanteras i avskiljningsprocessen är också &lt;NOBR&gt;300–400&lt;/NOBR&gt; gånger högre. För att fånga in en kubikmeter koldioxid behövs ungefär 6 kubikmeter rökgas men 2 500 kubikmeter luft. Att DACCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; skulle kunna ha samma (lägsta) kostnad i Sverige är därför inte särskilt troligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34673x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;DACCS bedöms inte ha en realiserbar potential i Sverige, efter- som tekniken med största sannolikhet kommer att förbli dyrare och mer energikrävande än &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Enligt vissa internationella bedöm- ningar kommer dock kostnaden för DACCS att minska i framtiden, och tekniken bedöms därför kunna vara relevant i andra länder med tillgång till förnybar energi och lagringsmöjligheter för infångad kol- dioxid. DACCS ingår i flera av scenarierna i Europeiska kommissio- nens förslag till EU:s långsiktiga klimatstrategi&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Det är dock osäkert om och när storskalig DACCS kommer att finnas på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Havsgödsling medför risker för biologisk mångfald och ekosystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;En möjlig åtgärd för att avlägsna koldioxid från atmosfären är att gödsla haven för att öka produktionen av växtplankton. En stor del av det kol som tas upp av växtplankton bedöms stanna i vatten- kolonnen en kortare tidsperiod, vilket begränsar mängden kol som lagras långsiktigt. Även havens surhet ökar eftersom koldioxid löser sig i vatten på grund av den höga omsättningen av organiskt kol. Havsgödsling förväntas förändra lokala näringsvävar till regionala näringsvävar genom ökad produktion av växtplankton, och den okända effekten på ekosystemen medför stora risker för biologisk mångfald och ekosystemen. Konventionen för biologisk mångfald avråder där- för från denna typ av åtgärd. Nästan hela det svenska havsområdet är övergött, och därför bedöms havsgödsling inte ha någon realiser- bar potential i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Haven kan dock bidra i klimatarbetet på andra sätt, exempelvis genom att skydda och restaurera kolrika kustekosystem som man- groveskogar och ålgräsängar. Det pågår restaureringsförsök av ålgräs- ängar i Sverige men det är kostsamt och förknippat med betydande osäkerhet vad gäller effekterna på kolinlagring. Även odling av alger som råvara för drivmedel, kemikalier och högvärdiga produkter kan bli aktuellt på sikt. Ytterligare insatser inom tillämpad forskning och utvärdering av svenska restaureringsprojekt behövs för att avgöra i vilken utsträckning skydd och restaurering av kustekosystem kan bi- dra som kompletterande åtgärd i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34674x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Den svenska potentialen för CCU är osäker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Avskild koldioxid kan användas i olika produkter, s.k. CCU, i stället för att lagras permanent genom CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Den avskilda koldioxiden kan antingen användas direkt, t.ex. som kolsyra i livs- medelsindustrin, omvandlas biologiskt eller kemiskt eller minerali- seras till nya produkter. Olika CCU har därtill olika permanens.&lt;SPAN class="ft102"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I de flesta fall återgår den infångade koldioxiden relativt snabbt till atmosfären igen och CCU kan därmed betraktas som en mer cirku- lär användning av koldioxid för att fördröja utsläppen. Det kan dock finnas viss potential till långsiktig kolinlagring i byggnadsmaterial, men mer forskning krävs inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;CCU har potential att dels ersätta fossila bränslen och fossil- baserade material med koldioxidbaserade produkter, dels skapa en marknadsmässig grund till att förbättra avskiljningstekniken för kol- dioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Endast en bråkdel av dagens utsläpp av fossil och biogen koldioxid används; så gott som all koldioxid som orsakas av människor släpps ut till atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För att koldioxidanvändning ska betraktas som ett negativt utsläpp krävs att koldioxiden är biogen eller atmosfärisk samt lagras in lång- siktigt. I dagsläget finns ingen vedertagen definition av begreppet lång- siktig kolinlagring i klimatrapporteringen till klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Inom klimatrapporteringen bör man skilja på CCU som innebär kortsiktig respektive långsiktig kolinlagring. För kortlivade produkter skulle standard kunna vara att inte redovisa negativa utsläpp, medan kolinlagring i långlivade produkter skulle kunna ha olika halverings- tider i likhet med rapportering av kolförrådsförändringar i avverkade träprodukter. Storskalig CCU ingår i flera av scenarierna i Euro- peiska kommissionens förslag till EU:s långsiktiga klimatstrategi.&lt;SPAN class="ft105"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Långsiktiga incitament för negativa utsläpp bör vara teknikneutrala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Det kan finnas fördelar med att på sikt utveckla teknikneutrala lång- siktiga ekonomiska incitament för negativa utsläpp med liknande egenskaper och permanens, eftersom det är oklart vilka tekniker som har förutsättningar att bidra till kostnadseffektiva åtgärder på lång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Zero emission platform (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;sikt. Även i framtiden kan det dock finnas skäl att ge särskilt stöd till nya tekniker som är under utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;På kort sikt kan det behövas ett särskilt stöd för att utveckla teknikerna. Investeringsstöd skulle kunna ges till anläggningar, tes- ter och samarbeten med näringslivet för att identifiera vilka andra tekniker för negativa utsläpp som har förutsättningar att långsiktigt binda in koldioxid i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Relevanta tekniker förutom biokol kan vara inbindning av koldioxid i krossad betong samt inbindning av koldioxid i slagg från avfallsförbränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;På senare tid har det vuxit fram en frivillig marknad för negativa utsläpp, vilken kan bidra till att utveckla nya tekniker för negativa utsläpp. Åtgärder som resulterar i långsiktig kolinlagring och sker på svenskt territorium kan bidra som kompletterande åtgärd för att uppnå Sveriges klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 493px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Enligt kommittédirektivet ska utredningen sammanställa informa- tion om tekniska åtgärder vid sidan av ökad kolsänka samt avskilj- ning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung (bio- CCS) som kan ge upphov till upptag av växthusgaser ur atmosfären. Utredningen ska även bedöma om det finns förutsättningar för någon eller några av dessa åtgärder att ge ett signifikant bidrag till negativa utsläpp i Sverige i mitten på detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Dessutom ska förslag lämnas till insatser för att främja utveck- lingen av dessa tekniker, om utredningen bedömer att så är relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Uppdraget omfattar däremot inte analys av tekniker som ändrar strålningsbalansen genom annan mekanism än minskning av halten växthusgaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Utredningen bör enligt direktivet även belysa möjligheten och potentialen att använda avskiljning och användning av koldioxid (CCU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Andra tekniker för negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;För att nå nettonollutsläpp i Sverige 2045 är det nödvändigt att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Därtill krävs åtgärder för att ta upp koldioxid ur atmosfären, eftersom utsläppen inom t.ex. jord- bruket inte kan elimineras helt. Det behövs även negativa utsläpp för att kompensera för utsläppen i länder som inte gör tillräckligt för att minska sina egna utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34678x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Sådana åtgärder kan t.ex. vara att förstärka den naturliga kolsänkan i ekosystemen, genomföra tekniska åtgärder eller genom en kombi- nation av dessa.&lt;SPAN class="ft110"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I detta kapitel beskrivs ett antal åtgärder vid sidan av markanvänd- ning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft45"&gt;land use, land use change and forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF) samt &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som kan ge upphov till upptag av koldioxid ur atmosfären. Andra tekniker för upptag av koldioxid omfattar bl.a. direktinfångning och avskiljning av koldi- oxid i atmosfären (&lt;SPAN class="ft45"&gt;direct air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS), användning av biokol för kolinlagring, främjad mineralvittring på land och i hav samt havsgödsling. Utredningen har valt att fokusera på tekniker som kan ta bort koldioxid ur atmosfären, eftersom dessa tekniker bedöms vara mer utvecklade än tekniker som tar bort andra växthusgaser, t.ex. lustgas och metan, ur atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Tekniker för upptag av koldioxid kallas ofta för &lt;SPAN class="ft10"&gt;carbon dioxide removal &lt;/SPAN&gt;(CDR) medan andra tekniker för att ändra strålningsbalan- sen vanligtvis kallas för &lt;SPAN class="ft10"&gt;solar radiation management &lt;/SPAN&gt;(SRM). Ibland används sammantaget begreppet &lt;SPAN class="ft10"&gt;geoengineering &lt;/SPAN&gt;för dessa tekniker. Begreppet &lt;SPAN class="ft10"&gt;geoengineering &lt;/SPAN&gt;saknar dock en tydlig definition, se även kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Först ges en översikt av de huvudsakliga tekniker för upptag av koldioxid som beskrivs i &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapporten&lt;SPAN class="ft110"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; &lt;/SPAN&gt;från FN:s klimat- panel (IPCC) samt i annan relevant litteratur. Sedan beskrivs de tekniker som utredningen bedömer kan ge ett signifikant bidrag till upptaget av koldioxid i Sverige i mitten på detta sekel. Vid bedöm- ningen vägs den uppskattade kostnaden för upptag och eventuella negativa konsekvenser av storskalig tillämpning av teknikerna på sam- hälle och miljö in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Åtgärdspotential globalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft42"&gt;Det är svårt att uppskatta åtgärdspotential och åtgärdskostnader för flera av de tekniker som bedöms kunna bidra till upptag av koldioxid; både åtgärdspotentialen och åtgärdskostnaderna varierar mycket enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;UNEP (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:352px;left:1px;z-index:-1;width:419px;height:390px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34679x1.jpg/" style="width:419px;height:390px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;litteraturen. En utmaning är att flera av teknikerna för upptag av kol- dioxid är under utveckling och fortfarande är oprövade i stor skala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Det har nyligen gjorts en omfattande sammanställning av åtgärds- kostnader och åtgärdspotentialer för olika tekniker på global nivå,&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning base- rar till stor del uppskattningen av åtgärdspotentialer på denna sam- manställning (se figur 18.1). Enligt sammanställningen finns det en betydande åtgärdspotential för flera tekniker på global nivå 2050. Det går inte att addera åtgärdspotentialerna för alla tekniker eftersom de ibland konkurrerar om samma markområden eller samma biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Åtgärdskostnaderna och åtgärdspotentialerna för de olika tekni- kerna bedöms dessutom utvecklas i olika riktningar över tid. Exem- pelvis bedöms potentialen för beskogning att minska efter 2050 efter- som det finns en begränsad areal mark som är lämplig att beskoga. För andra tekniker, t.ex. DACCS, bedöms potentialen öka i fram- tiden i takt med att tekniken utvecklas och blir mer kostnadseffektiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 17px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:240px;height:17px;font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-223px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:240px;height:17px;font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;margin-left:-223px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:223px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:240px;height:17px;font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;margin-left:-112px;margin-top:112px;margin-right:-111px;margin-bottom:111px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Kostnad $ ton CO&lt;SPAN class="ft224"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;-1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 80px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 486px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 12px 'Calibri';background-color: #bdd7ee;line-height: 14px;" class="p468"&gt;DACCS&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 51px;font: 12px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #f4b183 1px solid;border-bottom: #f4b183 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #f4b183 1px solid;border-bottom: #f4b183 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft163"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Calibri';background-color: #d9c5b1;line-height: 14px;"&gt;Bio&lt;/SPAN&gt;-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #f4b183 1px solid;border-bottom: #b086de 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #b086de;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #f4b183 1px solid;border-bottom: #f4b183 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: 12px 'Calibri';background-color: #b086de;line-height: 14px;" class="p25"&gt;Påskyndad&lt;SPAN class="ft163"&gt; vittring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 39px;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #ff9999;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #f4b183;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft163"&gt;Biokol&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 288px;margin-left: 72px;font: 12px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;background: #548235;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p50 ft163"&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Calibri';background-color: #a9d18e;line-height: 14px;"&gt;Beskogning,&lt;/SPAN&gt; återbeskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p63 ft162"&gt;Kolinlagring jordar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;background: #548235;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;"&gt;Potential Gt CO&lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;per år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft55"&gt;Källa: Fuss m.fl. (2018).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fuss m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34680x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;EASAC har analyserat möjligheten för olika tekniker att bidra med upptag av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;De europeiska vetenskapsakademierna har genom &lt;SPAN class="ft45"&gt;European Acade- mies’ Science Advisory Council &lt;/SPAN&gt;(EASAC), analyserat olika möjlig- heter till infångning och lagring av koldioxid. År 2018 presenterade de sina slutsatser i rapporten &lt;SPAN class="ft45"&gt;Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets? &lt;/SPAN&gt;Rapporten omfattar tekniker för infångning av koldioxid genom beskogning, kolinlagring i mark, &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; CCS, DACCS, påskyndad vittring av mineral samt genom gödsling av hav. EASAC bedömer att åtgärder för ökad infångning av koldioxid inte kan bidra i den skala som krävs enligt vissa globala klimatscenarier. De menar även att storskaligt genomförande av åt- gärder för upptag av koldioxid kan medföra risker, höga kostnader och sannolikt stor påverkan på ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;EASAC bedömer att tekniker för upptag av koldioxid ändå kom- mer behövas för att klara de långsiktiga temperaturmålen, och olika tekniker bedöms vara &lt;NOBR&gt;plats-,&lt;/NOBR&gt; teknik- och omständighetsspecifika. Gödsling av hav bedöms dock vara en olämplig teknik för upptag av koldioxid, eftersom tekniken anses vara förknippad med stora osäker- heter och risker för ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;EASAC föreslår ökade incitament för kolinlagring i skog och jord- bruksmark. Andra tekniker för upptag av koldioxid är i olika faser av forskning och utveckling där ledtiderna är långa, och EASAC före- slår att länder redan nu arbetar för att identifiera de bästa teknikerna och under vilka förutsättningar de kan bidra. Dessutom föreslås att EU påbörjar forskning om att minska energi och resurskostnader för DACCS. EASAC framhåller att utveckling av CCS som kostnads- effektiv teknik även främjar utvecklingen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; samt lagrings- aspekten av DACCS.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;EU:s långsiktiga klimatstrategi inkluderar vissa tekniker för negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft42"&gt;Europeiska kommissionen presenterade 2018 ett förslag till en lång- siktig klimatstrategi för EU. Strategin innehåller olika scenarier för att nå nettonollutsläpp 2050.&lt;SPAN class="ft115"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Kolinlagring i skog och mark har en viktig roll i alla scenarier, men scenarierna är i olika grad även beroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34681x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;av andra tekniska åtgärder för upptag av koldioxid. De tekniska åt- gärder som inkluderas i scenarierna är CCS, &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och DACCS. Dessutom betraktas CCU i plast som ett negativt utsläpp. Använd- ning av biokol, påskyndad vittring och gödsling av hav bedöms där- emot inte ha potential att bidra med upptag av koldioxid till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I scenarierna kommer den infångade koldioxiden antingen att lagras permanent geologiskt eller återanvändas för att producera syntetiska bränslen eller material, huvudsakligen plaster. I flera av scenarierna kommer merparten av den infångade koldioxiden att åter- användas och inte lagras permanent; endast &lt;NOBR&gt;icke-fossilt&lt;/NOBR&gt; kol från bio- massa eller DACCS återanvänds för att producera syntetiska bränslen eller syntetiska plaster för att säkerställa en koldioxidneutral process. DACCS har fått en framträdande roll i scenarierna, trots att det är en relativt oprövad, energikrävande och kostsam teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Svensk potential för andra tekniker för negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Biokol kan bidra med kolinlagring i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Biokol är förkolnad biomassa som tillverkas genom upphettning av biomassa i syrefattig miljö i en process som kallas pyrolys. Resultatet blir en stabil långlivad produkt som liknar träkol, och biokolet lagrar det mesta av det ursprungliga kolet i biomassan i en form som är motståndskraftig mot nedbrytning i jorden och som stabiliserar det organiska material som tillförs marken. Genom att tillföra biokol ökar kolförrådet i marken. Stabiliteten hos biokol beror på råvara, produktionsmetod och användningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Biokol har fått ökad uppmärksamhet under senare år och har före- slagits som en möjlig metod att binda koldioxid från atmosfären.&lt;SPAN class="ft105"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Globalt uppskattas biokol kunna bidra till en kolsänka på 300 till 2 000 miljoner ton per år.&lt;SPAN class="ft105"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Att öka kolförrådet genom tillförsel av biokol bedöms ofta ge en mer beständig kolinlagring än andra meto- der för att lagra in kol i mark, eftersom kolinlagringen genom andra metoder ofta är reversibel och kräver att jorden fortsätter att brukas enligt samma metod utan avbrott.&lt;SPAN class="ft105"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis resulterar en ökad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Fuss m.fl. (2018), EASAC (2018), Royal Society (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Fuss m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EASAC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34682x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;användning av fånggrödor i ökad kolinlagring i jorden, men om bruk- ningsmetoden upphör återgår merparten av det inlagrade kolet så små- ningom till atmosfären igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utredningen har valt att fokusera på användning av biokol för ökad kolinlagring i mark, även om det finns andra användnings- områden för biokol som också kan resultera i ökad kolsänka. Det har exempelvis föreslagits att biokol skulle kunna användas som fyll- nadsmaterial i asfalt och betong. Potentialen för användning av bio- kol som byggnadsmaterial bedöms dock vara osäker i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Produktion av biokol har potential att förädla hanteringen av flera avfallsströmmar som i dagens samhälle är svåra att avsätta till något nyttigt, exempelvis park- och trädgårdsavfall, halm och hästgödsel. Generellt sett bedöms möjligheterna som goda att genom biokols- produktion lyfta dessa avfallsströmmar från energiåtervinning till materialåtervinning, dvs. ett steg uppåt i avfallshierarkin, vilket bidrar till en mer cirkulär ekonomi.&lt;SPAN class="ft110"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Utredningen har valt att beskriva biokol som en särskild metod för upptag av koldioxid tillsammans med andra tekniker för upptag av kol- dioxid men biokol skulle dock lika väl kunna ha beskrivits i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Flera nya biokolsanläggningar växer fram i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Marknaden för biokol växer och under de senaste åren har flera pro- duktionsanläggningar vuxit fram i Sverige, bl.a. i Högdalen i Stock- holm, på en gård utanför Nyköping och våren 2018 i Hammenshög i Skåne. Dessutom har en biokolsanläggning i Bureå nyligen satts i drift, där man avser att omvandla biomassa till biokol, bioolja och syngas. Flera av produktionsanläggningarna för biokol har tidigare fått investeringsstöd från Klimatklivet.&lt;SPAN class="ft110"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det finns ett stort intresse hos svenska aktörer att börja använda biokol, enligt en marknadsundersökning initierad av Avfall Sverige 2018, och enligt undersökningen skulle många aktörer vara intresse- rade av att använda biokol inom jordbruket om kostnaden för biokol var lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Det finns även en marknad för biokol utanför Sverige. Världs- marknadspriset för högkvalitativt biokol med låga halter av lättflyk-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Avfall Sverige (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;tiga kolväten ligger just nu (hösten 2019) på mellan 500 och 600 euro per ton biokol. För biokol som används i anläggningsjord ligger dagens marknadspris på ungefär 4 500 kronor per ton biokol. I Europa finns dessutom ett stort intresse att använda biokol som tillsats i djurfoder; i Schweiz, Österrike och Tyskland används 90 procent av allt biokol på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Biokol har många användningsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Biokol kan bidra som kolsänka om det exempelvis används som an- läggningsjord, jordförbättringsmedel på åkermark, djurfoder och senare spridning som gödsel på åkermark, strömaterial till djurbäddar och senare spridning på åkermark samt inblandning i byggnadsmate- rial som asfalt och betong. Andra applikationer som filtermaterial eller förbränning där kolet frigörs bidrar däremot inte till kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Biokol kan även ersätta fossilt kol i praktiskt taget alla applika- tioner, t.ex. som reduktionsmaterial för den metallurgiska industrin samt som insatsvara i stället för fossilt kol i gummi, plaster och i laser- skrivare. En sådan tillämpning av biokol kan bidra med klimatnytta genom att det ersätter fossila råvaror men det resulterar vanligtvis inte i någon långsiktig kolinlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Produktionsmetoden har betydelse för biokolets egenskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Produktionsmetoder har stor betydelse för biokolets egenskaper, in- klusive dess möjlighet att fungera som långsiktig kolsänka. Det finns flera olika metoder för att producera biokol, men för att biokols- produktionen ska vara lönsam krävs att man har tillgång till en billig råvara. I princip kan all sorts biomassa användas för att producera biokol, t.ex. trädgårdsavfall, hästgödsel, halm och skogsflis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Biokolets egenskaper är starkt beroende av produktionsproces- sen där bränslet, temperaturen och hastigheten vid vilken biomassan omvandlas till biokol är avgörande för resultatet. Kol- och närings- halten varierar dock kraftigt beroende på råvaran, där fosforhalten är starkt associerad till avfall med animaliskt ursprung. Metastudier har visat att biokol producerat av virke är mer stabilt i marken än biokol baserat på t.ex. fjäderfäavfall. Även virkets beståndsdelar i form av cellu- losa, hemicellulosa och lignin påverkar biokolets egenskaper. Efter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34684x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;som dessa varierar beroende på art, kan olika typer av träd användas för olika ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft11"&gt;För att biokolet ska utgöra en stabil kolsänka behöver tillverk- ningen ske vid höga temperaturer på över 450 °C, eftersom det är vid dessa temperaturer som stabila kolföreningar bildas.&lt;SPAN class="ft110"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Enligt IPCC:s senaste metodriktlinjer från 2019 &lt;SPAN class="ft10"&gt;”IPCC refinement” &lt;/SPAN&gt;är åtminstone 80 procent av det tillsatta biokolet på jordbruksmark kvar i marken efter 100 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Biokol som produceras vid högre temperatur har låga halter väte och syre samt en porös struktur med stor specifik yta som under- lättar absorption av föroreningar, näringsämnen och vätska. Material med låga halter väte och syre uppvisar hög stabilitet jämfört med annan biomassa och anses därför vara motståndskraftiga mot ned- brytning. Denna typ av biokol är därför särskilt lämplig att använda för att skapa långsiktiga kolsänkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Begreppet biokol är delvis urvattnat. På engelska heter det &lt;SPAN class="ft45"&gt;bio- char&lt;/SPAN&gt;, med vilket i huvudsak menas kol som används i jord och som framställts genom långsam pyrolys. Detta ska inte förväxlas med &lt;SPAN class="ft45"&gt;biocoal &lt;/SPAN&gt;som framställs med enklare metoder och används för energi- ändamål. På svenska kallas ibland såväl &lt;SPAN class="ft45"&gt;biochar &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft45"&gt;biocoal &lt;/SPAN&gt;för biokol. Biokol utmärker sig gentemot träkol genom att det är mer stabilt och andra positiva egenskaper. Träkol används normalt sett till förbrän- ning och kan tillverkas genom enklare processer, som torrefiering. Krav bör därför ställas på att biokol som används för ökad kolsänka tillverkas genom långsam pyrolys och vid tillräckligt hög temperatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Värdefulla biprodukter skapas vid biokolsproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Vissa metoder för att producera biokol innebär att det samtidigt pro- duceras biprodukter, vilket kan göra produktionen mer lönsam och bidra med andra nyttigheter. Det kan exempelvis skapas ett över- skott på värme som kan användas för att värma bostäder eller i indu- striella processer som kräver värme. En del produktionsmetoder innebär att det skapas en betydande mängd biprodukter som bioolja och syntesgas (även kallat syngas), vilka har ett värde och kan göra biokolsproduktionen mer lönsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bioolja &lt;/SPAN&gt;kan ersätta vanlig fossil olja som bränsle eller konverteras till &lt;SPAN class="ft10"&gt;biocrude oil &lt;/SPAN&gt;och är då en insatsvara för raffinaderier när de pro- ducerar jetfuel, diesel eller bensin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Syntesgas &lt;/SPAN&gt;är en blandning av gaserna kolmonoxid och vätgas och kan eldas i en panna eftersom energiinnehållet är cirka hälften av naturgasens. Syntesgas har också ett ekonomiskt värde, eftersom den används i stor omfattning i kemisk industri och kan konverteras till metanol eller väte. Metanol är en baskemikalie som kan användas för att producera drivmedel, plaster och kolfiber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft60"&gt;För att biokolproduktionen ska vara lönsam krävs det tillgång till en billig råvara. Vid en storskalig biokolsproduktion krävs det tro- ligtvis att användning av skogsbaserad råvara, och då kan det uppstå konkurrens med annan användning av skogsbiomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Råvaran har betydelse för biokolets klimatnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Vid en storskalig produktion av biokol ökar risken för negativa kon- sekvenser. En avgörande fråga för att minimera riskerna med storskalig biokolsproduktion är att biomassan har producerats på ett hållbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Lokalt producerat avfall utan annat användningsområde bör vara förstahandsalternativet vid all biokolsproduktion, eftersom det slu- ter lokala kretslopp och minimerar konkurrens om råvara och mark- områden samt minimerar utsläpp av växthusgaser i samband med transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En storskalig produktion av biokol i Sverige skulle troligen be- höva skogsbiomassa, vilket kan konkurrera med annan användning av skogsbiomassa. För att biokolsproduktionen ska vara lönsam är producenten beroende av billig råvara och därför kommer råvaran utgöras av restprodukter som spån från skogsindustrier eller rest- produkter från skogsbruket, t.ex. grenar och toppar. Eftersom dessa restprodukter bryts ner relativt snabbt om de lämnas kvar i skogen kommer kolsänkan i skogen troligtvis inte att påverkas särskilt mycket så länge produktionen fokuserar på dessa restprodukter. An- vändning av stubbar med lång nedbrytningstid eller ved som resul- terar i ökade avverkningsnivåer har en betydligt större påverkan på kolsänkan. För att minimera effekter på kolsänkan i skogen bör där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34686x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;för i första hand restprodukter med kort nedbrytningstid användas, t.ex. spån, grenar och toppar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft11"&gt;Om det finns överskottsmark kan ett alternativ vara att anlägga nya odlingar av energiskog för att producera råvara till biokols- produktion. Salix skulle vara lämplig för biokol.&lt;SPAN class="ft110"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Plantering av salix på överbliven åkermark innebär att kolförråden ökar både i biomassa och mark. Kolsänkan skulle öka både vid produktion av råvaran samt vid användning av biokolet. Det förutsätter dock att en energiskog kan anläggas utan konflikt med livsmedelsproduktion eller annan markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Torv används i dagsläget inte som råvara för produktion av bio- kol. Eftersom utsläpp från torvanvändning likställs med fossila ut- släpp i klimatrapporteringen bedöms det inte vara en lämplig råvara för biokoltillverkning, för om det producerade biokolet skulle an- vändas till förbränning i stället för kolsänka skulle det redovisas som ett fossilt utsläpp. Därför bedöms inte torv utgöra en lämplig råvara för biokolproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;Biokol kan ge andra nyttigheter än kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Vid sidan om kolsänkan kan biokol ge andra nyttor när det används i jordbruk eller planteringar. Enligt IPCC:s specialrapport om mark- användning och klimat kan användning av biokol som jordförbätt- ringsmedel resultera i förbättrad vattenhållningskapacitet och närings- utnyttjande samt resultera i förbättrad livsmedelssäkerhet genom att förbättra skördenivåer med 25 procent i tropikerna, men med mer begränsade effekter på skördenivåer i tempererade områden.&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Den vattenhållande förmågan har dock visat dramatiska skördeökningar i torrare jordar i Afrika.&lt;SPAN class="ft105"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I Sverige saknas publicerade studier gällande påverkan på skörde- nivåerna inom jordbruket. Det är dock möjligt att användning av biokol på vissa svenska jordbruksmarker skulle kunna ge en positiv effekt under torrår. Det behövs dock mer forskning om biokolets effekter under svenska förhållanden; även internationellt behövs mer forskning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ericsson m.fl. (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;IPCC (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Sundberg (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fuss m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För att främja sidonyttor bör fokus vara att i första hand pro- ducera biokol från lokalt producerat avfall som park- och trädgårds- avfall samt restprodukter från jordbruket, för att sluta lokala krets- lopp och minska utsläpp från transporter. Vid produktionen bör man även eftersträva att ta till vara värme och eventuella biprodukter. Biokol som produceras av avloppsslam eller tång och används på jordbruksmark kan bidra till att sluta kretslopp av fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 239px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Det saknas kunskap om biokolets effekter under svenska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;I Sverige har det endast gjorts ett fåtal studier av biokol och dess effek- ter på jordbruksproduktion, kolinlagring och miljön, och det saknas kunskap om biokolets långsiktiga miljö- och kollagringseffekter under svenska förhållanden. Forskningsbehovet innefattar använd- ning av biokol i jordbruket (stora, långa försöksserier i svenska för- hållanden saknas), i park- och trädgårdsodling, i skogsbruket, i djur- foder (minskat antibiotikabehov, friskare djur, ökad produktion), i byggnadsmaterial, och då främst inblandning i betong, samt i avfalls- och avloppshantering. Andra viktiga klimatrelaterade frågor där det saknas forskning är effekter på kolomsättning i mark (s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;priming&lt;/SPAN&gt;) samt effekter på lustgas och metan från mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Påskyndad vittring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Påskyndad vittring innebär att man t.ex. genom finfördelning och spridning av mineral påskyndar en naturlig kemisk process där kol- dioxid reagerar med mineralet och bildar en stabil produkt, vilket innebär att koldioxid tas bort från atmosfären och binds in lång- siktigt. Många bedömer att tekniken har begränsad potential i före 2050, eftersom utvinning och transport av mineral kräver mycket energi och resurser. Om tekniken skulle baseras på restprodukter, t.ex. slagg och krossad betong i stället för ny utvinning av mineraler, minskar dock behovet av energi och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 113px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34688x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Det är möjligt att öka upptag av koldioxid i krossad betong&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Det är möjligt att binda in koldioxid från atmosfären genom att fin- krossa rivningsbetong och låta den exponeras för luft. Betong- branschen menar att det finns en potential för denna typ av åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Branschen har tagit fram en nollvision för koldioxid under betong- produkternas livscykel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;När cement tillverkas uppstår koldioxid- utsläpp, och majoriteten av dessa utsläpp är processutsläpp som inte kan kopplas till energiåtgången och de bränslen som krävs för upp- värmning vid cementproduktionen. Dessa utsläpp kan därför inte påverkas genom energieffektiviseringar eller omställning av bränsle- mixen. Därför är det en förutsättning för nollutsläpp att utveckla tekniker för koldioxidavskiljning från rökgaser och sedan bidra till långsiktiga lösningar för koldioxidlagring eller återvinning av koldi- oxid i andra industriella processer som resulterar i långsiktig kol- inlagring. CCS beskrivs i kapitel 11. En annan åtgärd som branschen lyfter fram är att öka upptaget av koldioxid i betong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Det har länge varit känt att betongstrukturer binder in koldioxid från luften under sin livslängd men inte hur stort upptaget är sam- mantaget. Koldioxidupptaget är en kemisk process som även be- nämns karbonatisering och som sker långsamt i betongens ytskikt. Karbonatiseringen beror bl.a. på vilket bindemedel som används och hur respektive byggdel exponeras för luft och fukt. Karbonatisering sker både på utvändiga och invändiga väggytor men är minimal vid plastmatta, klinker, parkett eller laminatgolv. Inbindning av atmo- sfärisk koldioxid i svenska betongkonstruktioner beräknas till unge- fär 0,1 miljoner ton koldioxid per år, vilket är betydligt lägre än de årliga processutsläppen från svensk cementproduktion.&lt;SPAN class="ft115"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Denna upp- skattning är betydligt lägre än tidigare beräkningar av inbindning av koldioxid genom karbonatisering i svenska byggnader, vilket bl.a. beror på att tidigare studier inte tagit hänsyn till att karbonatiseringen är lägre vid målade och täckta väggytor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;I dagsläget återanvänds rivningsbetong i vägkonstruktioner under asfalt eller i betong, vilket innebär ett försumbart klimatpositivt bi- drag på nationell nivå från rivningsbetong eftersom karbonatiseringen i dessa miljöer bedöms vara liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.cementa.se/sv/nollvision2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Erlandsson (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34689x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Det finns även andra metoder som kan minska betongens klimat- påverkan. En möjlig metod är s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;carbon curing, &lt;/SPAN&gt;som innebär att kol- dioxid injiceras i betongblandningen vid betongproduktionen för att koldioxiden ska bindas in långsiktigt när betongen härdas. Vanligtvis injiceras fossil koldioxid i betongblandningen. Metoden innebär att de totala utsläppen från produktionen av betong minskar. Så länge kvarvarande utsläpp från produktionen inte fångas in med CCS bör denna metod inte betraktas som ett negativt utsläpp.&lt;SPAN class="ft105"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Upptaget av koldioxid i slagg kan ökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Förbränning av avfall genererar årligen en miljon ton bottenaska i Sverige. Restprodukten, som kallas slagg, har visat sig kunna ta upp koldioxid från atmosfären när den lagras, och den kan även senare användas som konstruktionsmaterial. Inbindningen av koldioxid sker genom att man påskyndar en naturlig kemisk process där koldioxid reagerar med mineralet och bildar en stabil produkt, vilket innebär att koldioxid tas bort från atmosfären och binds in långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Även andra industriella alkaliska biprodukter, t.ex. flygaska och slagg från järn- och stålframställning, kan ha potential att binda in koldioxid enligt EASAC (2018). Flygaska består av det stoft som virvlar upp och följer med rökgaserna och sedan fastnar i filter eller andra reningssteg. Här finns dock mycket mer giftiga ämnen, t.ex. dioxiner och tungmetaller, jämfört med i bottenaskan. Flygaska klassas som farligt avfall medan den mesta bottenaskan klassas som &lt;NOBR&gt;icke-farligt&lt;/NOBR&gt; avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;DACCS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;DACCS omfattar flera olika tekniker för att filtrera ut koldioxid ur atmosfären med hjälp av olika material, exempelvis kalciumhydroxid eller aminer. Det sker en snabb teknikutveckling inom detta område och kostnaden för att fånga in koldioxid väntas minska.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Royal Society (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34690x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;DACCS saknar potentiella resurs- och markkonfliktsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft26"&gt;På global nivå saknar DACCS de potentiella problemen med mark- konflikter som storskalig beskogning och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; medför. Dess- utom saknar DACCS även problemen med resurskonkurrens, som den mellan biokol och bioenergi med eller utan CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Vid en storskalig global tillämpning har DACCS en fördel jäm- fört med &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; när det gäller markanspråk, eftersom tekniken inte kräver biomassa och kan tillämpas på &lt;NOBR&gt;icke-produktiv&lt;/NOBR&gt; mark med tillgång till förnybar energi som ligger i närheten av lagringsplatsen för den infångade koldioxiden. För att årligen fånga in 100 miljoner ton koldioxid med DACCS krävs 4 &lt;NOBR&gt;000–15&lt;/NOBR&gt; 000 hektar per år, vilket kan jämföras med mellan 3 och 6 miljoner hektar mark för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; med beskogning för att producera biomassa.&lt;SPAN class="ft105"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Jämförelsen är dock inte relevant under svenska förhållanden, där &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan tillämpas på existerande biogena utsläpp från exempelvis kraftvärmeverk eller skogsindustrier utan att ny mark behöver tas i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;En nackdel med DACCS är att tekniken kräver mycket energi och beroende på hur energin produceras kan det ha en påverkan på markanvändningen och miljön. Det krävs mycket energi för att av- lägsna koldioxiden från det material som absorberat koldioxiden från luften. Här kan det vara lämpligt att använda spillvärme från industrier. Även &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är en energikrävande process men här kan energin utvinnas från biomassan som används i processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;DACCS är energikrävande och kostsamt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Enligt en nyligen publicerad genomgång av olika tekniker för DACCS varierar energibehovet mellan olika tekniker, och kostnaden för in- fångning av koldioxid bedöms kunna bli betydligt lägre i framtiden för tekniker där koldioxiden fångas in vid lägre temperatur om det finns tillgång till förnybar elektricitet och överskottsvärme till låg kost- nad.&lt;SPAN class="ft105"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;DACCS kommer dock med stor sannolikhet att förbli en rela- tivt dyr teknik, även om kostnaden kan minska från dagens höga nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Island kan ha goda förutsättningar för storskalig DACCS, efter- som landet har god tillgång till förnybar geotermisk energi, stora obrukade markområden samt eventuellt stora lagringsmöjligheter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fasihi m.fl. (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34691x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;koldioxid i basaltbergrund. Om det visar sig att DACCS fungerar i stor skala på Island skulle denna teknik för upptag av koldioxid even- tuellt kunna vara ett alternativ för verifierade klimatinsatser i andra länder (se kapitel 13). Internationella &lt;NOBR&gt;DACCS-projekt&lt;/NOBR&gt; har i regel inte några additionalitetsproblem på samma sätt som många andra typer av verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder. Dock bidrar kanske inte DACCS till hållbar utveckling, vilket flera andra typer av klimatinsatser gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Havsgödsling har ingen realiserbar potential&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;IPCC presenterade nyligen en specialrapport om havet och kryo- sfären i ett förändrat klimat, och denna rapport har ökat medveten- heten om kopplingen mellan hav och klimat.&lt;SPAN class="ft102"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Havet och kryosfären är viktiga i jordens klimatsystem, både som ekosystem och som försörjningsbas för många människor. Haven har tagit upp ungefär &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; procent av människans utsläpp av koldioxid sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; vilket har resulterat i att haven har blivit surare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En möjlig åtgärd som har föreslagits för att avlägsna koldioxid från atmosfären är att öka produktionen av växtplankton i haven. Hav innehåller begränsat med näringsämnen, i synnerhet i mikro- näringsämnen som järn. I ungefär en tredjedel av oceanerna skulle produktionen av växtplankton kunna öka avsevärt genom att relativt små mängder järn tillsätts. Det kan i sin tur utlösa en algblomning, genom vilken en del av biomassan till slut sjunker mot havsbotten, vilket innebär att en del av kolet kan lagras in som sediment på havs- botten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;En stor del av det kol som tagits upp av växtplanktonen bedöms stanna i vattenkolonnen en kortare tidsperiod, vilket begränsar mäng- den kol som lagras långsiktigt. Även havens surhet ökar, eftersom kol- dioxid löser sig i vatten på grund av den höga omsättningen av orga- niskt kol. Denna havsgödsling förväntas förändra lokala näringsvävar till regionala näringsvävar genom ökad produktion av växtplankton, vilket utgör basen för dessa näringsvävar. Effekten av havsgödsling på ekosystemen medför stora risker för biologisk mångfald och eko- systemens hållbarhet. Konventionen för biologisk mångfald avråder från denna typ av åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2019c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Haven kan dock bidra i klimatarbetet på andra sätt, exempelvis genom att producera förnybar energi genom havsbaserad vindkraft. Det är även möjligt att öka kolsänkan genom att skydda och restau- rera kolrika kustekosystem, t.ex. mangroveskogar. Även ålgräsängar kan ta upp och lagra stora mängder kol. Dessutom utgör ålgräsängar viktiga livsmiljöer för marina arter samtidigt som de skyddar strän- der mot erosion och gör vattnet klarare. Ålgräs tar även upp närings- ämnen ur vattnet och minskar på så vis effekterna av övergödning. De senaste 50 åren har dock ålgräset varit på tillbakagång. De främsta anledningarna anses vara övergödning, fiske, båttrafik och exploa- tering. De områden där ålgräset försvinner omvandlas till att bli källor för kol från att tidigare ha varit sänkor för kol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;I dag pågår restaurerings- och rehabiliteringsförsök för att rädda ålgräset. Tekniken finns, och det pågår projekt i exempelvis Sverige och England men det är fortsatt kostsamt och förenat med betydande osäkerheter. Ytterligare insatser inom tillämpad forskning, tester och utvärdering av svenska restaureringsprojekt behövs för att avgöra i vilken utsträckning skydd och restaurering av kustekosystem kan bi- dra som kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Odling av alger som råvara för produktion av drivmedel, kemi- kalier och andra högvärdiga produkter kan bli aktuellt på längre sikt. Generellt sett är den tekniska potentialen stor, men det återstår många tekniska och ekonomiska utmaningar för att göra systemen kommer- siellt konkurrenskraftiga i stor skala. Algodling kan även bidra till att stärka många väsentliga ekosystemtjänster som primärproduktion, biologisk mångfald och minskad övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;CCU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft26"&gt;Avskild koldioxid kan antingen användas direkt som t.ex. kolsyra i livsmedelsindustrin, omvandlas biologiskt eller kemiskt eller mine- raliseras till nya produkter (se figur 18.2). Exempel på produkter där avskild koldioxid kan användas som insatsvara är drivmedel och mate- rial, t.ex. plaster, samt växthusodlade grödor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Till skillnad från permanent koldioxidlagring innebär CCU i normalfallet att den avskilda koldioxiden återgår till atmosfären efter en tid. Hur lång den temporära lagringen är beror på produktens livslängd eller beständighet. Exempelvis medför användning av av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:293px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34693x1.jpg/" style="width:415px;height:293px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;skild koldioxid i drivmedel endast en kortvarig lagring medan an- vändning i material kan ge en mer långvarig lagring (se tabell 18.1). Klimatnyttan av CCU beror på hur långvarig lagringen är och på vilka produkter som kan ersättas. Om produkter som producerats med avskild koldioxid kan ersätta produkter baserade på fossila in- satsvaror ökar klimatnyttan. I dagsläget är efterfrågan på koldioxid dock mycket liten i förhållande till utsläppen av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ibland används begreppet &lt;/SPAN&gt;carbon capture, utilisation and storage &lt;SPAN class="ft11"&gt;(CCUS), vilket omfattar både CCS och CCU. Begreppet CCUS beskriver en modell där koldioxidutsläpp från förbränningsgas eller atmosfären binds in långsiktigt i ett material och samtidigt används till något nyttigt. Exempelvis kan lagring och användandet av slaggrus ses som CCUS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 103px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 546px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 14px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 17px;"&gt;Koldioxid, CO&lt;SPAN style="font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 281px;margin-top: 19px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: bold 14px 'Calibri';line-height: 17px;" class="p51"&gt;Mineralisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: bold 14px 'Calibri';line-height: 17px;" class="p753"&gt;Kemisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #92d050;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: bold 14px 'Calibri';line-height: 17px;" class="p506"&gt;Biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p508 ft140"&gt;– Konstruktionsmaterial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;" class="p462"&gt;omvandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #92d050;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;" class="p462"&gt;omvandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p806"&gt;(betong m.m.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #92d050;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p69 ft140"&gt;– Växthusodling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p508"&gt;– Karbonater (fälld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #92d050;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p69 ft228"&gt;– Algodling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p806 ft228"&gt;kalciumkarbonat PCC)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #92d050;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p69 ft228"&gt;– m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td214"&gt;&lt;P class="p581 ft179"&gt;Polymerer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p462 ft179"&gt;Bränslen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p462 ft179"&gt;Råvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p508 ft228"&gt;– Polykarbonater&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p462 ft210"&gt;kemikalier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p69 ft228"&gt;– Förnybar urea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Polyoler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 269px;margin-left: 11px;margin-top: 29px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 10px 'Calibri';line-height: 12px;"&gt;Metanol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 10px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p50"&gt;Metan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 10px 'Calibri';background-color: #ffff00;line-height: 12px;" class="p507"&gt;Myrsyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 10px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p753"&gt;Syntesgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p508"&gt;– Olefin, formaldehyd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-top: #ffff00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p69"&gt;– Metanol, etanol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p508"&gt;– Bensin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p69"&gt;– Diesel, bensin …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #7f7f7f 1px solid;border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #7f7f7f 1px solid;border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #ffff00;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: bold 14px 'Calibri';line-height: 16px;" class="p685"&gt;Direkt användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 12px;"&gt;Livsmedel och dryck&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 11px;"&gt;Industriell gas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 12px;"&gt;Enhanced oil recovery (EOR)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Källa: BioCO&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;– Value chains and business potential for &lt;NOBR&gt;biobased-CO&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; &lt;/SPAN&gt;in circular economy (www.vtt.fi/sites/BioCO2/en). Egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 116px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:165px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:577px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34694x1.jpg" style="width:434px;height:602px"  style="width:417px;height:577px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Olika användningsområden ger olika långvarig kolinlagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft42"&gt;Olika användningsområden för CCU ger olika långvarig kolinlag- ring. Livslängden för olika produkter varierar från några månader till &lt;NOBR&gt;100-tals&lt;/NOBR&gt; år, se tabell 18.1. CCU i byggnadsmaterial kan ge långsiktig kolinlagring, exempelvis lagring och användning av slaggrus.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Källa: Group of Chief Scientific Advisors (2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft17"&gt;Fossil CCU bör inte betraktas som negativt utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;För att CCU ska kunna betraktas som ett negativt utsläpp krävs att koldioxid tas bort från atmosfären och lagras in i långlivade pro- dukter. Detta kan dock endast ske om biogen eller atmosfärisk kol- dioxid används. Fossil CCU innebär att fossila utsläpp senareläggs eller i bästa fall undviks, dvs. att koldioxid inte tas bort från atmo- sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;CCU sker för närvarande i liten skala i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft26"&gt;Exempel på företag som arbetar med CCU i Sverige är Agroetanol i Norrköping, som har ett bioraffinaderi som avskiljer koldioxid från etanolproduktion, och Nymölla Bruk, som levererar rökgaser till till- verkaren av fyllmedlet fälld kalciumkarbonat (PCC).&lt;SPAN class="ft102"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Tillverkaren finns på fabriksområdet. Vid tillverkningen av PCC används rök- gasernas innehåll av koldioxid. Vid &lt;NOBR&gt;PCC-tillverkningen&lt;/NOBR&gt; absorberas mer koldioxid än vad som släpps ut vid förbränningen av fossila bränslen vid Nymölla Bruk. Fyllmedel kan användas vid t.ex. be- strykning av papper. Vid en sådan användning av CCU kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stora Enso (2016) &lt;/SPAN&gt;Miljöredovisning Nymölla bruk&lt;SPAN class="ft55"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34695x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bakgrund om andra tekniska åtgärder för upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;dock merparten av den infångade koldioxiden att återgå till atmo- sfären igen om pappret slutligen eldas upp som avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Sverige har goda tekniska förutsättningar för biobaserad CCU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det finns goda tekniska förutsättningar för biobaserad CCU i Sverige, eftersom det finns gott om förnybar energi och stora punktutsläpp med koncentrerad biogen koldioxid från skogsindustrier och kraft- värmeverk. Det är dessutom mer energi- och kostnadseffektivt att använda koncentrerade koldioxidströmmar från rökgaser än att av- skilja koldioxiden direkt från atmosfären genom DACCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I Sverige finns ännu ingen anläggning som producerar syntetiska bränslen från koldioxid. I ett nyligen lanserat forskningsprojekt under- söker RISE tillsammans med Södra, Akzo Nobel Specialty Chemicals och Billerud Korsnäs, med stöd av Energimyndigheten, möjligheterna för den svenska &lt;NOBR&gt;massa-,&lt;/NOBR&gt; kemi- och pappersindustrin att producera syntetiska elektrobränslen med avskild koldioxid som råvara.&lt;SPAN class="ft105"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;In- tresset för syntetiska elektrobränslen har ökat de senaste åren och de ingår i scenarier i Europeiska kommissionens förslag till EU:s lång- siktiga klimatplan.&lt;SPAN class="ft105"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I dag finns det över 40 demonstrations- och pilot- anläggningar i drift eller under uppbyggnad i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Elektrobränslen är ett samlingsnamn för syntetiska bränslen som produceras från el och vatten genom elektrolys till väte och syre. Vätet kan antingen användas direkt som bränsle eller som råmaterial för industriella processer. Genom att låta vätet reagera med avskild koldioxid är det möjligt att producera baskemikalier som metan och metanol, som sedan kan användas för att producera en rad olika pro- dukter, t.ex. drivmedel, plaster och kolfiber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;För industrin kan konceptet med elektrobränslen innebära en möjlighet att under perioder med låga elpriser producera förnybara elektrobränslen av koldioxid som antingen kan lagras för senare an- vändning eller säljas för extern användning. För samhället finns det också en möjlighet att skapa bättre balans i framtidens förnybara elnät. Det kan dock vara svårt att få lönsamhet i en verksamhet som sker sporadiskt när det är låga elpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.ri.se/en/press/rise-explores-opportunities-swedish-process-industry-benefit-electrofuels&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 545px 193px;padding: 0px;border: none;width: 431px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;DEL VI&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft262"&gt;System för uppföljning och konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:447px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34699x1.jpg/" style="width:413px;height:447px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft17"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;De klimatpolitiska handlingsplaner som regeringen ska lägga fram för riksdagen vart fjärde år bör utgöra kontrollstationer och redovisa hur arbetet med de kompletterande åtgärderna framskrider. De bör även redovisa om någon ny eller några nya åtgärdstyper ska kunna räknas som kompletterande åtgärder. De klimatpolitiska handlingsplanerna bör innehålla förslag som styr utvecklingen på området kompletterande åtgärder i önskad riktning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Regeringen bör basera kontrollstationerna för komplette- rande åtgärder på underlag från berörda myndigheter. Reger- ingen bör därför ge Naturvårdsverket i uppgift att samman- ställa sådana underlag i samarbete med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, som en del av myndig- hetens befintliga uppdrag att ta fram underlag för de klimat- politiska handlingsplanerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den klimatredovisning som regeringen årligen presenterar för riksdagen som en bilaga i budgetpropositionen bör redovisa hur arbetet med de kompletterade åtgärderna framskrider. Redovisningen bör omfatta hur alla typer av kompletterande åtgärder har utvecklats över tid. Regeringen bör ge Naturvårds- verket i uppgift att sammanställa underlag för en sådan redo- visning i samarbete med berörda myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:627px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34700x1.jpg/" style="width:413px;height:627px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Inför och verka för en heltäckande och transparent redovisning av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket bör få i uppdrag att skapa ett system för att samla in data samt beräkna och redovisa negativa utsläpp för uppföljning av kompletterande åtgärder och de nationella klimatmålen. Datainsamlingssystemet bör omfatta avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(bio-CCS),&lt;/NOBR&gt; direkt- infångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären och lag- ring (DACCS), andra negativa utsläpp av växthusgaser samt användning av biokol som kolsänka. Uppföljning av utsläpp och upptag inom sektorn för markanvändning, förändrad mark- användning och skogsbruk (LULUCF) omfattas redan av be- fintliga system, men dessa system behöver utvecklas ytterligare för att fånga in effekten av föreslagna åtgärder. Denna del av uppdraget bör genomföras av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppföljning av verifierade utsläppsminskningar genom in- vesteringar i andra länder bör ske i samverkan mellan Energi- myndigheten och Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Naturvårdsverket bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur, när och i vilken form information om negativa utsläpp ska redovisas internationellt och till EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige bör verka för att EU skapar transparenta system för redovisning av negativa utsläpp av växthusgaser. Redovisningen bör skilja på kortlivad respektive långlivad eller permanent kol- inlagring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sverige bör verka för att de internationella rapporteringsrikt- linjerna med tillhörande metodriktlinjer och klimatrapporter- ingens tabellverk utvecklas inom ramen för processen enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet, så att en ändamåls- enlig och transparent rapportering av negativa utsläpp kan ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 124px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Skäl för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Uppföljning och utveckling av de kompletterande åtgärderna bör ske integrerat med övrigt klimatarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Området kompletterande åtgärder behöver kontinuerligt utvärderas och utvecklas på samma sätt som övriga delar av klimatpolitiken. Arbetet med att utvärdera och utveckla de kompletterande åtgärderna kan och bör ske integrerat med, och inom ramen för, det system som tillämpas för klimatpolitiken i övrigt enligt det klimatpolitiska ram- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Klimatlagen (2017:720) reglerar hur regeringens klimatarbete ska redovisas. De nationella klimatmålen följs därutöver upp av reger- ingen i den klimatredovisning som årligen presenteras i budget- propositionen. I klimatredovisningen presenteras bl.a. utvecklingen för utsläppen inom Sveriges gränser inom den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sek- torn och från svenska anläggningar inom utsläppshandelssystemet. Den senaste redovisningen omfattade även scenarier för den icke- handlande sektorn. Nya scenarier kommer att tas fram vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Regeringen presenterar dessutom en klimatpolitisk handlings- plan en gång per mandatperiod om hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga klimatmålet samt etappmålen till 2030 och 2040. Det klimatpolitiska rådet gör sedan en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En årlig uppföljning av kompletterande åtgärder bör också ske i regeringens klimatredovisning i budgetpropositionen. Redovisningen bör omfatta utvecklingen av de olika typerna av kompletterande åt- gärder. De klimatpolitiska handlingsplaner som regeringen ska lägga fram för riksdagen vart fjärde år bör även redovisa hur arbetet med de kompletterande åtgärderna framskrider. Dessa kontrollstationer möjliggör en mer omfattande redovisning av de kompletterande åt- gärderna jämfört med den årliga redovisningen. De klimatpolitiska handlingsplanerna bör innehålla förslag för att styra utvecklingen på området kompletterande åtgärder i önskad riktning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 146px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34702x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Redovisningen av negativa utsläpp och CCU behöver utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;En enhetlig rapportering av negativa utsläpp och avskiljning och an- vändning av koldioxid (CCU) behöver utvecklas för att det ska vara möjligt för Sverige och EU att redovisa negativa utsläpp och följa upp klimatmål i enlighet med klimatrapporteringens principer om att redo- visningen ska vara transparent, korrekt, komplett, jämförbar och kon- sistent (&lt;SPAN class="ft45"&gt;transparency, accuracy, completeness, comparability, consistency&lt;/SPAN&gt;, TACCC). I Europeiska kommissionens förslag till EU:s långsiktiga klimatstrategi ingår negativa utsläpp och CCU i flera av scenarierna&lt;SPAN class="ft105"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. I dagsläget sker dock ingen storskalig aktivitet kring negativa utsläpp eller CCU i Sverige eller EU förutom inom sektorn för markanvänd- ning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Sverige saknar system för att samla in data samt beräkna och rap- portera negativa utsläpp för uppföljning av nationella mål och redo- visning av negativa utsläpp, utöver befintlig redovisning i LULUCF- sektorn. Det finns därför behov av ett datainsamlingssystem som omfattar CCU, avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS),&lt;/NOBR&gt; direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären (DACCS), andra negativa utsläpp samt an- vändning av biokol som kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för Sveriges klimatrap- portering till EU och till klimatkonventionen, och varje år redovisas Sveriges territoriella utsläpp och upptag i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering (&lt;SPAN class="ft45"&gt;National Inventory Report&lt;/SPAN&gt;, NIR). Beräkningarna följer klimatkonventionens rapporteringsriktlinjer och FN:s klimatpanel IPCC:s metodriktlinjer.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Utsläpp och upptag redovisas för hela tidsserien från 1990 fram till året två år innan publiceringsåret (år &lt;NOBR&gt;X–2).&lt;/NOBR&gt; Vartannat år redovisar Sverige scenarier, styrmedel och åtgärder för alla sektorer till EU enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthus- gaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen samt under klimatkonventionen i &lt;SPAN class="ft45"&gt;biennial report&lt;/SPAN&gt;. Dessa regelverk gäller för inter- nationella åtaganden och inom EU för perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; För perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; regleras klimatrapporteringen inom EU enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Europeiska kommissionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2006), IPCC (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34703x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimat- åtgärder. (styrningsförordningen). Enligt Parisavtalet kommer deltagar- länderna rapportera enligt riktlinjerna för &lt;SPAN class="ft45"&gt;Biennial Transparency Report&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Enligt Kyotoprotokollets riktlinjer och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en meka- nism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet samt sedan enligt för- ordning (EU) nr 525/2013, ska Sverige och andra medlemsländer inom EU ta fram och upprätthålla ett nationellt system för växt- husgasinventering. Systemet ska bestå av legala, institutionella och processmässiga arrangemang. Inom EU finns i samma regelverk även krav på ett liknande system för rapportering av styrmedel och åt- gärder samt scenarier. Sverige har genomfört kraven genom bl.a. klimatrapporteringsförordningen (2014:1434). Förordningen fördelar mandat och reglerar vad berörda myndigheter ska bistå Naturvårds- verket med för att Sverige ska kunna ta fram robusta och trovärdiga data på utsläpp och upptag av växthusgaser. Därutöver finns överens- kommelser mellan Naturvårdsverket och berörda myndigheter som&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;förtydligar tidpunkter, format och kvalitet för leveranser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Även för de kompletterande åtgärderna behövs ett system för att dels säkerställa dataleveranser från olika myndigheter vid beslutade tidpunkter, dels säkerställa kvalitet i de fall detta inte redan ingår i dagens nationella system för klimatrapportering. Det finns flera olika möjligheter att säkerställa leverans av underlag, exempelvis regerings- uppdrag, instruktioner, förordningar och regleringsbrev. Formerna för att bygga upp rapporteringen av kompletterande åtgärder bör dock utvecklas gradvis. I ett inledande skede bör uppgiften att utforma ett ändamålsenligt rapporteringssystem, inklusive hur dataförsörjningen ska se ut, tilldelas berörda myndigheter via regeringsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Scenarier bör tas fram för de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;Scenarier bör tas fram för varje typ av kompletterande åtgärd. Enligt styrningsförordningen ska medlemsstaterna vartannat år redovisa scenarier till EU och klimatkonventionen för de sektorer som ingår i klimatrapporteringen. Arbetet med att ta fram scenarier för kom-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 13 i Parisavtalet och enligt Katowicebeslutet, 18/CMA.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;pletterande åtgärder, och lämpliga metoder för detta, bör kunna ut- vecklas och integreras i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft37"&gt;Sverige bör redovisa negativa utsläpp internationellt och inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;För att öka kunskapen om hur de totala territoriella utsläppen och upptagen utvecklas bör Sverige rapportera kompletterande informa- tion om eventuella negativa utsläpp internationellt och inom EU. Formerna för denna rapportering behöver utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Det är redan i dag möjligt att rapportera information om negativa utsläpp i NIR även om det saknas rapporteringsriktlinjer, metodrikt- linjer och gemensamma rapporteringstabeller för vissa av de komplet- terande åtgärderna. Information om negativa utsläpp skulle kunna redovisas i en bilaga till NIR.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Att redovisa kompletterande åtgärder som underkategorier där det är möjligt skulle även underlätta en nationell sammanställning över utvecklingen av kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;De kompletterande åtgärder som inkluderas under ordinarie rap- porteringskategorier i rapporteringen enligt klimatkonventionen och EU kan granskas internationellt vilket kan bidra till att utveckla och förbättra rapporteringen av kompletterande åtgärder över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Det finns också möjlighet att redovisa utvecklingen av de kom- pletterande åtgärderna i den nationalrapport som lämnas till klimat- konventionen vart fjärde år och i &lt;SPAN class="ft10"&gt;biennial report &lt;/SPAN&gt;som lämnas till klimat- konventionen vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Internationella rapporteringsriktlinjer, metodriktlinjer och tillhörande tabeller bör utvecklas på sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Dagens rapporteringsriktlinjer är inte entydiga vad gäller negativa utsläpp och CCU. För att möjliggöra en transparent och jämförbar rapportering av negativa utsläpp och CCU behöver de internationella rapporteringsriktlinjerna, metodriktlinjerna och tillhörande tabeller på sikt utvecklas enligt samma principer som gäller för utsläppsredo- visningen till klimatkonventionen och EU i dag. Få länder rapporterar CCS eller CCU till klimatkonventionen, och de som inkluderar CCS eller CCU tillämpar riktlinjerna för rapportering på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34705x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;För att det ska vara möjligt att utveckla riktlinjerna på längre sikt krävs stöd från fler länder som redovisar negativa utsläpp och CCU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det saknas exempelvis metodriktlinjer för att beräkna inbindning av koldioxid i betong, och därmed finns ingen kategori för rappor- tering av sådan data i klimatrapporteringens gemensamma tabeller men det finns förslag om att en ny underkategori skapas för att möjliggöra rapportering av upptag av koldioxid i samband med karbo- natisering av betong.&lt;SPAN class="ft110"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För energisektorn är det redan i dag möjligt att rapportera ut- släpp och infångning av biogen koldioxid. Rapporterad infångning av koldioxid ska gälla långtidslagring, men för industriprocesser och produktanvändning är det inte möjligt att rapportera infångning av biogen koldioxid. Fossil CCU kan rapporteras. Utsläpp av fossil kol- dioxid ska dock fördelas där utsläppen sker, inte där koldioxiden an- vänds (med några få undantag). De oklara och svårtolkade instruk- tionerna för rapportering av infångning och lagring av koldioxid i IPCC:s metodriktlinjer behöver förtydligas.&lt;SPAN class="ft105"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Redovisning av &lt;NOBR&gt;LULUCF-åtgärder&lt;/NOBR&gt; inklusive biokol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När det gäller föreslagna kompletterande åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; ingår dessa åtgärder i de kategorier som kommer att redovisas till FN och EU från 2021. Eftersom de uppföljningssystem som används i dag inte säkert fångar in effekten av de åtgärder som utredningen föreslår behöver dock system för uppföljning och redovisning av kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; utvecklas. Dagens uppföljningssystem bygger i stor utsträckning på insamling av stick- provsbaserad statistik inom ramen för Riksskogstaxeringen och mark- inventeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet samt på modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Systemet är utformat för att uppskatta utsläpp och upptag på nationell nivå men inte för att fånga in effekter av enskilda åtgärder. Det befintliga systemet bör kompletteras för att kunna följa upp även de åtgärder som föreslås av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;De åtgärder som utredningen lyfter fram vad gäller jordbruksmark kan t.ex. följas upp genom att befintlig klimatrapportering komplet- teras med den rapportering som görs av utfallet inom landsbygds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Stripple m.fl. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kindbom och Gustafsson (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34706x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;programmet och av den uppföljning som görs av rådgivningsinsatser och stöd. Där det inte utförs direkta mätningar av kolförrådföränd- ringar eller utsläpp av växthusgaser kan s.k. defaultfaktorer för kol- inlagring och utsläpp användas tillsammans med insamlad statistik över åtgärdernas omfattning. Det innebär t.ex. att information om enskilda aktiviteter för återvätning samt areal och uppskattad effekt av åtgärden behöver samlas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Utgångspunkten är att endast effekten av en åtgärd jämfört med om åtgärden inte utförts ska räknas med. Effekten av föreslagna styrmedel och åtgärder som ingår i de aktiviteter som redovisas i dag kan vara svåra att fånga in, eftersom utvecklingen av utsläpp och upp- tag för aktiviteten kan bero på annat än de föreslagna åtgärderna. Då kan det t.ex. vara lämpligt att sätta en referens som motsvarar aktu- ella åtgärdsarealer eller utsläpp respektive upptag för det år (eller den basperiod) när åtgärden beslutades eller genomfördes. För beskogad mark skulle en referens kunna vara årlig beskogning de senaste 20 eller 30 åren; om styrmedel är på plats 2021 bör den i stället bestå av ett referensår, dvs. att referensen räknas för perioden &lt;NOBR&gt;2001–2021.&lt;/NOBR&gt; Effekten av den kompletterande åtgärden beskogning skulle då vara den extra beskogade arealen jämfört med en sådan referens (se även kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Användning av biokol som kolsänka redovisas inte i Sveriges nu- varande klimatrapportering. För att bättre kunna följa upp effekten av produktion och användning av biokol skulle Sverige kunna an- vända liknande metoder som för redovisning av kolförrådsföränd- ringar i kolpoolen avverkade träprodukter (HWP) inom LULUCF (se kapitel 8). Biokol som produceras av skogsbiomassa och som an- vänds för att öka kolsänkan som jordförbättringsmedel eller byggnads- material skulle kunna vara en särskild underkategori inom klimat- redovisningen av avverkade träprodukter. I så fall skulle det krävas en separat redovisning av biokol som producerats från annan råvara än skogsbiomassa, t.ex. halm, avfall och hästgödsel. Vid redovisningen är det dock viktigt att skilja på biokol som används för kolinlagring och biokol som används för bioenergi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Ett alternativ är att använda metoden i IPCC:s senaste metod- riktlinjer ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;IPCC refinement&lt;/SPAN&gt;”&lt;SPAN class="ft110"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;för att beräkna effekten på kolinlag- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;IPCC (2019c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Uppföljning, redovisning och utveckling av de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder bör följas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Energimyndigheten är i dag utpekad expertmyndighet för Kyoto- protokollets mekanismer för gemensamt genomförande (JI), ren ut- veckling (CDM) och internationell handel med utsläppsrätter (IET) och i sin egenskap av kontoföringsmyndighet enligt förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter ansvarig myndighet för registret för mekanismerna. Energimyndigheten kommer även fort- sättningsvis ansvara för internationella flexibiliteter under Paris- avtalets artikel 6 och föreslås av utredningen bli ansvarig för ett nytt program på området (se kapitel 13). Energimyndigheten ansvarar även för registret för EU:s interna handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;I dag sammanställer Energimyndigheten den information som be- hövs för den internationella rapporteringen enligt klimatrapporterings- förordningen, och Naturvårdverket för sedan in informationen i rap- porteringen till EU och klimatkonventionen. Utredningen föreslår ett liknande upplägg för att säkerställa underlag till den årliga nationella redovisningen av kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 410px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;20 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Detta kapitel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Utredningens förslag till strategi för kompletterande åtgärder för att nå negativa nettoutsläpp efter 2045 redovisas i inledningen av detta betänkande, tillsammans med de förslag till nya och förändrade styr- medel som behöver införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I denna konsekvensanalys redovisas de överväganden och analy- ser som utredningen gjort kring den föreslagna strategins kostnads- effektivitet och offentligfinansiella konsekvenser i tidsperspektivet fram till 2030 samt, utifrån en mer kvalitativ ansats, på längre sikt till 2045 och därefter. Här ingår även analyser av strategins konsekven- ser i förhållande till miljökvalitetsmålen, inklusive generationsmålet, konsekvenser för energisystemet, möjliga konsekvenser i form av s.k. koldioxidläckage, konsekvenser för företag och enskilda, effekter på jämställdhet, hälsoeffekter och andra relevanta samhällsekonomiska effekter, allt i enlighet med utredningens direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För att komma fram till förslaget till strategi har utredningen analyserat flera olika alternativ. På området markanvändning, för- ändrad markanvändning och skogsbruk &lt;NOBR&gt;(LULUCF-sektorn)&lt;/NOBR&gt; finns flera alternativa åtgärder som kan bidra till ökad kolsänka, utöver dem där styrmedel föreslås av utredningen och effekten av några ytter- ligare åtgärder på skogsmark redovisas i kapitel 6 samt i en kortfattad version i denna konsekvensanalys (se avsnitt 20.14). Förslagen i stra- tegins övriga delar är också ett resultat av ett antal alternativ och avvägningar som även de redovisas kortfattat i denna konsekvensanalys. I respektive kapitel i betänkandet finns en utförligare redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Förslaget till strategi omfattar nya styrmedel och förändringar i gällande rätt; bl.a. lämnar utredningen författningsförslag avseende avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid av biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft21"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;För utredningens detaljerade förslag redovisas separata konse- kvensanalyser i enlighet med utredningens direktiv. Dessa analyser återfinns sist i kapitlet. Förslagen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; behöver dock utformas och utredas ytterligare innan de kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Vilka problem ska förslaget till strategi bidra till att lösa?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Det saknas incitament för kompletterande åtgärder både på kort och lång sikt mot målen i klimatramverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Regeringen och riksdagen behöver föreslå och besluta om nya styr- medel eller förändra befintliga styrmedel som ger incitament till att genomföra kompletterande åtgärder, eftersom sådana styrmedel en- bart finns i mycket begränsad omfattning i nuläget. Regeringen och riksdagen kan även behöva föreslå och besluta om att budgetmedel ska avsättas till offentliga åtgärder för att kompletterande åtgärder ska komma till stånd. Detta gäller främst åtgärder för utsläppsminsk- ningar i andra länder genom statliga förvärv, men det kan också vara aktuellt för åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;De kompletterande åtgärderna skiljer sig åt i sin karaktär, men till den här typen av åtgärder räknas såväl genomförande av utsläpps- minskningar i andra länder som inhemska åtgärder för ett ökat upp- tag av koldioxid i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Även andra åtgärder för negativa utsläpp under utveckling kan på sikt bli aktuella som kompletterande åtgärder, t.ex. direktinfångning och avskiljning av koldioxid i atmosfären (&lt;SPAN class="ft10"&gt;direct air carbon capture and storage&lt;/SPAN&gt;, DACCS) och biokol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Styrmedel saknas både på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och nationell nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft60"&gt;EU:s klimatmål till 2030 får enbart nås genom utsläppsminskningar inom EU:s geografiska område och genom ett begränsat tillgodo- räknande av eventuella överskott från kolsänkor, bokförda enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34711x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen.&lt;SPAN class="ft102"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt; &lt;/SPAN&gt;Enheter från utsläppsminskningar i län- der utanför EU får inte användas för måluppfyllelse för de utsläpp som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning&lt;SPAN class="ft102"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och är inte heller tillåtna i EU:s utsläppshandelssystem&lt;SPAN class="ft102"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;EU-regelverket&lt;/NOBR&gt; öpp- nar däremot för handel mellan &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; för att uppfylla ansvars- fördelningsförordningen samt mellan olika verksamhetsutövare inom utsläppshandelssystemet (se kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det finns av den anledningen inte några &lt;NOBR&gt;EU-styrmedel&lt;/NOBR&gt; i den nu- varande klimatpolitiken som ger marknadsaktörer incitament att bidra till att finansiera det som i Sverige benämns kompletterande åtgärder, som ett alternativ till att genomföra egna utsläppsminsk- ningar. Inte heller de klimatstyrmedel som införts nationellt, exem- pelvis reduktionsplikten för drivmedel ger några sådana incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;När det gäller tekniker för negativa utsläpp, t.ex. &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; saknas det i dagsläget även metoder för rapportering och verifiering. Den här typen av åtgärder omfattas inte heller av några särskilda styr- medel utöver de som finns för att främja forskning och utveckling (FoU), och de kan inte räknas med när Sveriges klimatmål gentemot EU ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;Inom den s.k. frivilligmarknaden för klimatkompensation ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;dag vissa incitament till att genomföra några av de åtgärder som kan komma att räknas som kompletterande. Systemen för klimatkom- pensation är ofta baserade på rapporterings- och verifieringssystem som företagen själva utvecklat (se kapitel 15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;En kollektiv nyttighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Åtgärder som medför att upptaget av koldioxid ur atmosfären ökar kan betraktas som en kollektiv nyttighet, &lt;SPAN class="ft17"&gt;dvs. som en positiv extern effekt &lt;/SPAN&gt;i motsats till koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och andra utsläpp av växthusgaser som utgör negativa externa effekter.&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegri- pande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvänd- ning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bi- drar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet (&lt;SPAN class="ft107"&gt;Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Industri- och energianläggningar i Norge, Liechtenstein, Schweiz och Island är länkade till EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se exempelvis Konjunkturinstitutet (2012), Söderholm (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34712x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Precis som koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen har ett pris i den övergripande klimatpolitiken, skulle den som genom- för en åtgärd som bidrar till ett ökat upptag i princip kunna ersättas för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Utredningens förslag, både om &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn, inriktas därför inledningsvis på att konstruera effektivt utfor- made ekonomiska stöd från det allmänna som adresserar detta grund- läggande marknadsmisslyckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utöver bristen på negativ prissättning, dvs. bidrag till ökade upp- tag, konstaterar utredningen att det även förekommer andra typer av marknadsmisslyckanden relaterade till de olika typerna av komplet- terande åtgärder på de marknader där de förutsätts genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Inom jordbruks- och skogsbrukssektorn är marknadsaktörerna en relativt heterogen grupp. Många är småföretagare och har därför generellt sett inte resurser att söka upp information och sätta sig in i de olika åtgärdsmöjligheter som står till buds på områden som ligger utanför företagens huvudverksamheter, trots att åtgärderna i en del fall till och med kan vara företagsekonomiskt lönsamma. Detta gäller exempelvis åtgärder som kan bidra till en ökad kolinlagring i mark men även åtgärder som skulle kunna leda till att avgången av växt- husgaser från torvmarker begränsas. En betydande del av landets skogsägare varken bor eller verkar på sin skogsfastighet och skogs- bruket de bedriver utgör inte heller deras huvudsakliga inkomstkälla, vilket kan påverka intresset för och möjligheterna att ta del av infor- mation om att vidta åtgärder för ökad kolsänka (se kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Så kallade informationsmisslyckanden är vanliga inom dessa när- ingar, tillsammans med andra närbesläktade s.k. beteendemisslyck- anden,&lt;SPAN class="ft105"&gt;5,6 &lt;/SPAN&gt;dvs. beteenden som leder till att den som står i begrepp att fatta ett investeringsbeslut föredrar det invanda och fäster större vikt vid de kostnader som kan uppstå på kortare sikt jämfört med de intäkter som skulle kunna uppstå längre fram i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver investeringar göras i ytterligare kollektiva nyttor dels för att en gemensam kostnadseffektiv infra- struktur ska kunna utvecklas, dels för att tekniken ska nå en större marknadsmognad genom ytterligare teknikutveckling. &lt;NOBR&gt;Bio-CCS-&lt;/NOBR&gt; tekniken är under utveckling och de första fullskaleanläggningarna&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;"&gt;De barriärer som förekommer diskuteras bl.a. av Europeiska kommissionen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/food-farming-fisheries/key_policies/documents/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cap-specific-objectives-brief-5-agriculture-and-climate-mitigation_en.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;OECD (2017), ESO 2016:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34713x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;behöver komma på plats för att bidra till de läreffekter som krävs för att kostnaderna ska kunna minska och tekniken genomföras i större skala. I denna teknik- och infrastrukturutveckling behöver det offent- liga vara med och bidra i hög omfattning och minska risken, så att tidiga investeringar kan komma till stånd.&lt;SPAN class="ft110"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Fördelarna med de lär- effekter som uppstår kan komma flera företag tillgodo. Fördelarna för det enskilda företaget som är tidigt ute med sin investering är däremot mindre, samtidigt som företaget även får stå för betydligt större ekonomiska risker jämfört med när investeringar görs i mer beprövad teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Den positiva s.k. kunskapsexternalitet som uppstår vid tidiga in- vesteringar i teknik under utveckling motiverar investeringar från det offentliga. Eftersom det dessutom handlar om ett negativt ut- släpp, vilket är ytterligare en positiv externalitet, finns det dubbla motiv för insatser från det offentliga på just detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Marknadsmisslyckandena är alltså flera till antalet vilket motive- rar att styrmedel behöver sättas in. Eftersom de kompletterande åtgär- derna dessutom bedöms vara en nödvändig förutsättning för att nå de långsiktiga målen i klimatramverket om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa nettoutsläpp därefter är en s.k. styrmedelsinter- vention motiverad; för att förbättra den samhällsekonomiska effek- tiviteten kan varje marknadsmisslyckande behöva mötas av åtminstone ett styrmedel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Strategin behöver utformas på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som betydande osäkerheter behöver hanteras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;De grundläggande principerna för utformningen av utredningens för- slag redovisas i strategin med förslag till handlingsplan i inledningen av betänkandet. Förslagen är formulerade utifrån utgångspunkten att strategin ska skapa förutsättningar för att de långsiktiga målen för de kompletterande åtgärderna ska kunna nås till en så låg kostnad som möjligt, givet alla osäkerheter och risker som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;De marknadsmisslyckanden det handlar om brukar benämnas kunskaps- och nätverksexter- naliteter. Det finns en diskussion om hur omfattande det allmännas roll i en s.k. innovations- kedja kan behöva vara och om behoven skiljer sig åt beroende på teknikområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se exempelvis Söderholm (2012), s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34714x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft26"&gt;Även om det i princip inte är möjligt att i förväg veta vilka vägval som långsiktigt skulle kunna vara de mest kostnadseffektiva är det ändå möjligt att utforma en styrning som skapar förutsättningar för att hålla nere kostnaderna till så låga nivåer som möjligt, bl.a. genom att parera för oväntade händelser som kan uppstå längs vägen. Detta är också huvudskälet till utredningens förslag att strategin ska följas upp vid särskilda kontrollstationer och inte vara ensidigt inriktad mot en typ av åtgärder. Det bör inte heller föreslås några kvantitativa mål för de olika typerna av kompletterande åtgärder i förhållande till det långsiktiga målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Utredningen finner att det inte är möjligt, och inte heller lämpligt, att föreslå att en enhetlig ersättningsnivå för (värdering av) negativa utsläpp införs som en generell komponent i styrningen. Mot en enhetlig ersättning för negativa utsläpp även på längre sikt talar att åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i vissa fall kan vara särskilt svåra att mäta och verifiera, har en lägre grad av permanens, i vissa fall är reversibla och därmed inte är fullt ut jämförbara med åtgärder som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; eller DACCS. På sikt bör dock styrningen av komplet- terande åtgärder utvecklas i riktning mot en större teknikneutralitet, med förbehållet att hänsyn kommer behöva tas även i framtiden till att tekniker befinner sig i olika utvecklingsstadier.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;De förslag som utredningen lägger fram utgår i grunden från principen att kostnaderna för att genomföra kompletterande åtgär- der ska vara lägre än kostnaderna för utsläppsminskningar i klimat- ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Marginalkostnaden för de kompletterande åtgärderna, inklusive kostnaderna för de styrmedel som behöver införas, bör också enligt utredningens beräkningar (se avsnitt 20.4.1 nedan) ha förutsättningar att hamna på en lägre nivå än motsvarande kostnad på marginalen för utsläppsminskningarna. Det innebär sammantaget att de komplette- rande åtgärderna har förutsättningar att sänka kostnaderna för att genomföra klimatramverket inom uppsatta ramar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;De olika typer av åtgärder som skulle kunna räknas som kom- pletterande i det svenska klimatramverket behöver alla jämföras mot ovanstående kostnadsprincip. Även kostnaderna för de styrmedel som föreslås behöver ingå i denna jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Det skulle dock fortfarande kunna vara ekonomiskt försvarbart med högre marginalkost- nader om det fanns stora externa nyttor i form av lärande och nätverksexternaliteter att vinna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;För att styrmedlen i strategin ska kunna betraktas som kostnads- effektiva behöver de även vara utformade så att de tar hänsyn till andra samtidiga marknadsmisslyckanden – inte bara till bristen på negativ prissättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Ett villkor för kostnadseffektivitet i den utformning av styrmedel som utredningen tagit fasta på är att det inte ska gå att visa att något annat genomförbart styrmedel hade kunnat leda till samma effekt till lägre kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Strategin behöver även ta hänsyn till att det tar tid att genomföra en del av de kompletterande åtgärderna samt att vissa av dem för med sig ett antal samtidiga sidonyttor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I några fall kan även klimateffekten utgöra sidonyttan medan huvudsyftet är ett annat. Om hänsyn inte tas till samtidiga sido- nyttor, utan enbart klimateffekter samt kostnader för styrmedel och olika åtgärder ligger i fokus, riskerar den samhällsekonomiska effek- tiviteten minska i strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Strategin förutsätts genomföras i en värld som ställer om i rikt- ning mot Parisavtalets temperaturmål, vilket bl.a. har betydelse för de antaganden som görs om förutsättningarna för att genomföra åt- gärder i andra länder på längre sikt. Det har även betydelse för de systemövergripande effekterna av åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Strategin behöver vara genomförbar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Vid sidan av utgångspunkterna i avsnittet ovan behöver styrmedlen i strategin även utformas med hänsyn till bedömningar av genom- förbarhet i politiken både på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En viktig aspekt på genomförbarheten är om de styrmedel som föreslås riskerar att leda till koldioxidläckage som följd av att de påverkar de ekonomiska förutsättningarna för berörda aktörer på ett mer omfattande sätt. En annan viktig aspekt är att åtgärderna som föreslås ska gå att genomföra utan att komma i konflikt med EU- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Acceptansfrågor är också centrala för genomförbarheten av stra- tegin. De hinder som kan uppstå handlar om både acceptansen för de åtgärder som föreslås genomföras både i och utanför landet och det sätt på vilket åtgärderna föreslås finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;En värderingsfråga som påverkar acceptansen för de komplette- rande åtgärderna handlar om huruvida de kompletterande åtgärderna betraktas som ett ytterligare område för klimatåtgärder som kan öka möjligheterna att åstadkomma större och snabbare nettoutsläpps- minskningar för att nå ned till nettonoll och nettonegativa utsläpps- nivåer eller om de kompletterande åtgärderna enbart ses som åtgär- der som genomförs i stället för utsläppsminskningar och därmed riskerar att urholka det sammanlagda omställningstrycket i klimat- politiken. Utredningen förespråkar det förstnämnda synsättet och bedömer att det klimatpolitiska ramverket säkerställer att komplet- terande åtgärder bidrar till, snarare än försvårar, omställningen till ett samhälle med mycket låga växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Utredningens förslag till strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;I inledningen av detta betänkande redovisas utredningens förslag till strategi för en successiv introduktion av kompletterande åtgärder &lt;NOBR&gt;2021–2045&lt;/NOBR&gt; och därefter. Förslagen tar sin utgångspunkt i klimatram- verkets nettonollmål som ska nås senast 2045 samt mål om negativa nettoutsläpp därefter, men syftar samtidigt till att omfattningen av åtgärderna ska byggas upp &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; och bidra till uppfyllelse av klimatmålen för 2030 och 2040. Förslagen sammanfattas i tabell 20.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 266px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:558px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:215px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34717x1.jpg/" style="width:415px;height:215px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;SOU 2020:4&lt;SPAN style="padding-left:343px;"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-top: 31px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;Tabell 20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p25 ft55"&gt;Sammanfattning av huvudförslagen i utredningens handlingsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Kvantitativa mål sätts för de kompletterande åtgärderna 2030 och 2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;De kompletterande åtgärderna byggs upp över tid så att de 2030 uppgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;till minst 3,7 miljoner ton per år för att sedan successivt öka till minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;10,7 miljoner ton 2045.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;Kontrollstationer vart fjärde år som en del av regeringens klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Övergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;handlingsplaner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Återkommande uppföljningar och utvärderingar genomförs för att möjlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;göra justeringar och anpassa genomförandet av strategin dels till för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;ändringar i omvärlden, dels till gjorda erfarenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Ett generellt system för rapportering, mätning och verifiering av negativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;utsläpp tas fram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Kommande landsbygdsprogram &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; utformas, efter fortsatt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;redning, så att incitament ges för odlingssystem som inkluderar fång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;grödor, energiskogsodling och agroforestry samt för åtgärder som leder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;till minskad avgång av växthusgaser från torvmark och på sikt även till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;försel av biokol och andra åtgärder för ökad kolinlagring i jordbruksmark.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Programmet utgår från EU:s gemensamma jordbrukspolitik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Ökad rådgivning genomförs för skogsplantering på före detta jordbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;Ökad kolsänka i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;mark som tagits ur bruk och för åtgärder inom skogsbruket som leder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;ökad kolsänka och ökad resiliens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;inklusive biokol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Bidrag på 125 miljoner kronor per år till åtgärder för minskad avgång av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;koldioxid genom återvätning av dränerad torvmark.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;En analys av hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi genomförs i annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;utredning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Fortsatta investeringsstöd till biokolsanläggningar via Klimatklivet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;inom landsbygdsprogrammet. Bidragen ses över om stöd i stället införs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;till användning av biokol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;Investeringsstödet för minusutsläpp förutsätts fortsätta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Omvända auktioner genomförs för negativa koldioxidutsläpp genom bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;CCS. Den totala volymen bör initialt begränsas till anläggningar som leder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;till en lagring på sammanlagt maximalt 2 miljoner ton koldioxid per år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;När &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; nått den kvantiteten utvärderas erfarenheterna med omvänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;auktionering som del av en översyn av formerna för den fortsatta styr-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;ningen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Sverige bör verka för att det inom EU utvecklas ett gemensamt lång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;siktigt styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och andra tekniker för negativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;utsläpp med likartade egenskaper.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Ett program för utsläppsminskningar i andra länder inrättas för genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;förande under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Programmet föreslås omfatta ett förvärv av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;som minst cirka 20 miljoner utsläppsbegränsningsenheter. Programmets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;syfte föreslås vara att bidra till resultatbaserad klimatfinansiering i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;huvudsak i medelinkomstländer med höga eller ökande utsläpp av växt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;husgaser. Programmet föreslås samtidigt även bidra till att enheter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;utsläppsbegränsningar i andra länder används som kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;åtgärder i den omfattning som behövs mot målen i strategin. Förvärven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;behöver därför genomföras i enlighet med kommande regelbok under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Verifierade utsläpps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;minskningar i andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;artikel 6 i Parisavtalet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;De insatser som Sverige genomför i det föreslagna programmet behöver ge incitament till ambitionsnivåhöjningar i linje med Parisavtalets temperaturmål, ha en hög miljöintegritet och bidra till hållbar utveckling i värdländerna, så som det föreskrivs i artikel 6.1 i Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;På lång sikt, mot nettonollmålet senast 2045, bör inriktningen vara att enbart åtgärder som bidrar till negativa utsläpp i andra länder får räknas som kompletterande åtgärder. Övriga insatser bör bidra till resultatbaserad klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft125"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Styrmedel för ökad kolsänka och minskade utsläpp i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;Åtgärdspotential och effektbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft26"&gt;Utredningens förslag inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; omfattar framför allt åtgärder på jordbruksmark och jordbruksmark som tagits ur bruk. Åtgärder för ökad kolsänka i skog har också diskuterats men finns inte med som huvudalternativ, eftersom andra processer pågår som på olika sätt kan bidra till att konkretisera skogspolitikens mål, vilket kan leda till att sådana åtgärder kommer till stånd. Några av dessa alternativa åtgärder, vilka har potential för ökad kolsänka på skogs- mark, beskrivs i avsnitt 20.14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;På jordbruksmark utgår styrmedelsförslagens effektbedöm- ningar från följande mål för stödens omfattning där användningen av fånggrödor och mellangrödor ökar till sammanlagt 400 000 hektar och agroforestry bedrivs på 50 000 hektar. Den jordbruksmark som tagits ur bruk föreslås användas till energiskogsodling på 40 000 hek- tar och beskogning av 100 000 hektar, medan mark som redan börjat växa igen (cirka 50 000 hektar) bör åtgärdas för att främja tillväxten av skog. Dikad torvmark föreslås återvätas omfattande 100 000 hek- tar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;För samtliga föreslagna åtgärder gäller att förutsättningarna för att nå andra miljömål och målen i den nationella livsmedelsstrategin inte ska försvåras utan snarare stärkas. Sammantaget kan dessa åt- gärder leda till kompletterande åtgärder motsvarande 1,2 miljoner ton per år 2030 och 2,7 miljoner ton per år 2045 (tabell 20.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I effektbedömningen ingår vissa åtgärder på jordbruksmark, t.ex. fånggrödor, mellangrödor, energiskogsodling och agroforestry. Andra möjliga åtgärder, t.ex. ökad vallodling, perenna växter och tillförsel av biokol, kan däremot komma att inkluderas som kompletterande åtgärder på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;De uppsatta målen för att genomföra kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är relativt högt satta, även om utredningen bedömer att de är realiserbara med den styrning som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Det finns dock omständigheter som inverkar på möjligheterna att nå dessa mål – dels kan det ta tid att få till stånd åtgärder i den om- fattning som förutsätts, dels kan det visa sig att den bedömda poten- tialen inte realiseras fullt ut på grund av att styrmedlen inte ger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:334px;left:4px;z-index:-1;width:416px;height:259px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34719x1.jpg" style="width:434px;height:270px"  style="width:416px;height:259px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;förväntad effekt. Även effektbedömningarna kan komma att revi- deras utifrån ny kunskap, men då kan effekterna både öka eller minska.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Några känslighetsberäkningar kan illustrera osäkerheter i utfallen: Om genomförandet av åtgärderna i praktiken visar sig ta dubbelt så lång tid för aktiviteter på jordbruksmark och beskogning, kan den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;totala effekten minska till knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år 2030. Utvecklingen påverkas på liknande sätt om enbart fång- grödor och återvätning genomförs i den takt som antagits samtidigt som plantering av energiskog genomförs på hälften och beskogning och agroforestry på en fjärdedel av den föreslagna arealen, dvs. effek- ten reduceras till knappt 1 miljon ton per år 2030. Om dessutom fånggrödor och återvätning bara genomförs på hälften av den före- slagna arealen blir effekten till 2030 knappt 0,6 miljoner ton koldi- oxidekvivalenter. Störst betydelse för utfallet till 2030 har alltså om- fattningen av genomförandet av fånggrödor och återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 312px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;För att få till stånd åtgärder behöver tillräckliga ekonomiska incita- ment finnas inom ramen för kommande landsbygdsprogram och ut- formas så att de även ger incitament för ökad kolinlagring i jord- bruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34720x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Både befintliga ersättningar och de stöd som behöver tillkomma, för bl.a. agroforestry och eventuellt ytterligare tillkommande åtgär- der, behöver utredas vidare i samband med att det nya landsbygdspro- grammet utformas. Utredningen lägger inga detaljförslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;För att initiera en omfattande återvätning av dränerad torvmark behövs också uppsökande verksamhet, effektiv rådgivning och ökade möjligheter till stöd. Befintligt stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker som i dag finns inom landsbygdsprogrammet, och som förutsätts finnas kvar &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; och inom våtmarkssatsningen, bör enligt utredningens förslag kompletteras med cirka 125 miljoner kro- nor per år &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Hur kan ersättningarna för åtgärder i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; finansieras och utformas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;EU:s gemensamma jordbrukspolitik är under utveckling. Europeiska kommissionen har lagt ett förslag till gemensam politik &lt;NOBR&gt;2021–2027;&lt;/NOBR&gt; förslaget och den sammanlagda budgeten för jordbrukspolitiken är fortfarande under förhandling. Kommissionens förslag innebär en sänkning av den totala budgeten med 5 procent. För Sveriges del innebär detta att EU:s bidrag till det svenska landsbygdsprogrammet sänks med 15 procent.&lt;SPAN class="ft105"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I kommissionens förslag lyfts klimatåtgärder som 1 av 9 mål för den gemensamma jordbrukspolitiken och bland klimatåtgärderna lyfts bl.a. ökad kolinlagring i mark upp särskilt. Medlemsländerna ska enligt kommissionens förslag ta fram nationella strategier för hur landet avser genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och på vilka sätt föreslagna åtgärder bidrar till de övergripande målen.&lt;SPAN class="ft110"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningens bedömning är att det kommer kunna finnas stöd för flera av de föreslagna åtgärderna inom det landsbygdsprogram som är under utveckling och som ska gälla &lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; eftersom åtgärderna återfinns bland de områden som bör prioriteras enligt kommissio- nens förslag. Utredningen bedömer det dessutom som kostnads- effektivt att utveckla möjligheterna till ersättningar för återvätning inom det kommande landsbygdsprogrammet i kombination med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Regeringskansliet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/budget-may2018-modernising-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; cap_en.pdf&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34721x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;nationella program, så att tillräckliga ekonomiska incitament skapas för berörda aktörer utan att ersättningarna leder till överkompen- sation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Även om många av stöden i landsbygdsprogrammet i dag bidrar till miljö- och klimatmålen är ökad kolinlagring inte det primära syftet med stöden. Detta kan tala för att erbjuda högre ersättnings- nivåer i kommande landsbygdsprogram till projekt som också ger sådana effekter. Samtidigt är inte alltid ersättningsnivån avgörande när lantbrukare planerar att ansluta sig till ett stöd; okunskap om ersättningarna kan också vara en möjlig anledning.&lt;SPAN class="ft105"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Information och rådgivning kombinerat med väl avvägda ersättningsnivåer kan därför vara effektivare än att enbart justera nivån på den ersättning som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Befintliga stöd för fånggrödor och mellangrödor behöver enligt utredningens bedömning i första hand vidgas så att även mark utan- för nitratkänsliga områden kan få stöd, och stöden bör dessutom in- kludera fler grödor. Det är alltså inte säkert att nivån på ersättningen behöver höjas på detta område. För energiskog kan dock nivån behöva sättas högre än i dag men det beror även på hur efterfrågan på bioenergi utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Både befintliga ersättningar och de som behöver tillkomma, för bl.a. agroforestry och eventuella ytterligare tillkommande åtgärder, behöver utredas vidare i samband med att det nya landsbygdspro- grammet utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det är inte troligt att nivåerna i förhållande till klimatnyttan kommer hamna på samma nivå på de åtgärdsområden som utred- ningens föreslår (fånggrödor och mellangrödor, agroforestry, energi- skog och återvätning), eftersom det samtidigt är viktigt att överkom- pensation undviks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Höga kvalitetskrav på bidraget från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Utredningens utgångspunkt är att kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; får tillgodoräknas mot de nationella klimatmålen som den additionella effekten av varje enskild föreslagen åtgärd jäm- fört med om åtgärden inte hade genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Genom att utredningens förslag ställer högre krav på additionali- tet än vad som krävs för måluppfyllelse inom EU är det inte möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jordbruksverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;att hela det möjliga bokförda upptaget inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas med. Samtidigt är det inte heller rimligt att Sverige redovisar ett eventuellt underskott inom EU och ett överskott från kompletterande åtgärder för att nå de nationella målen. Bidraget från kompletterande åtgärder inom LULUCF- sektorn kan därför komma att begränsas av kravet om att LULUCF- sektorn inte ska ha några nettoutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För att uppfylla målen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; räknas alla flöden i respektive aktivitet med i bokföringen – både förändringar som beror på de kompletterande åtgärder som föreslås här och förändringar som sker av andra anledningar (se vidare kapitel 7 och avsnitt 20.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Bidraget från de föreslagna kompletterande åtgärderna i LULUCF- sektorn påverkas således av utfallet av hela &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; gent- emot &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; mål. Samma förhållningssätt bör gälla för 2040 och 2045 relativt de eventuella regler som då kommer gälla inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det totala bidraget i tabell 20.2 förutsätter att &lt;NOBR&gt;LULUCF-förord-&lt;/NOBR&gt; ningens krav på inga nettoutsläpp kan mötas utan bidrag från de kompletterande åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;Styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Det saknas i dag såväl nationella som &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; ekonomiska incitament för fullskalig &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En incitamentsstruktur behöver införas som främjar teknikutveckling och demonstrationsverksam- het samtidigt som den skapar långsiktiga ekonomiska förutsättningar för fullskaliga projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Styrningen för att utveckla komplicerade och kapitalintensiva värdekedjor som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behö- ver vara uthållig, förutsägbar och långsiktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; innebär ett permanent nettoupptag av koldioxid ur atmo- sfären. Ett sådant nettoupptag är en nytta som kan tillskrivas ett värde för samhället i stort, men det är ingen nytta specifikt för den verksamhetsutövare som tillämpar &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer inte att realiseras i frånvaron av ekonomiska incitament för marknadens aktörer. Dagens regelverk skapar därmed inte förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att bidra till att klimatmålen uppfylls på ett kostnads- effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34723x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Två huvudalternativ till styrmedel för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i introduktionsfasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Utredningen har jämfört för- och nackdelar med olika styrmedel som finansierar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; genom bidrag från det allmänna. Två huvudalternativ har utkristalliserats – &lt;SPAN class="ft10"&gt;omvänd auktionering &lt;/SPAN&gt;där nivån på ersättningen bestäms av lagda och antagna bud (normalt de lägsta buden) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;inmatningstariff&lt;/SPAN&gt;, dvs. ett bidrag med en förutbestämd nivå på den ersättning som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det är mycket svårt för staten att veta vilka kostnader olika aktö- rer kommer ha för att åstadkomma negativa koldioxidutsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det är därför svårt för staten att sätta rätt ersättningsnivå i förväg. För låg nivå kan leda till att ingen aktör investerar i bio- CCS medan en för hög nivå kan innebära att kostnaden för staten blir oskäligt hög, samtidigt som styrmedlet kan komma att bryta mot EU:s statsstödsregler. Omvänd auktionering bedöms göra det möjligt att komma runt detta problem, begränsa statens utgifter och minska risken för överkompensation men ändå erbjuda tillräcklig kompen- sation för att investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska komma till stånd. Detta är det huvudsakliga skälet till varför omvänd auktionering är att föredra framför ersättning på en förutbestämd nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;När en jämförelse görs mellan de två styrmedlen på området bio- CCS visar det sig att det finns flera ytterligare förhållanden som talar för valet av omvända auktioner framför ett styrmedel med förut- bestämda ersättningsnivåer (se genomgången nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Båda styrmedlen har för- och nackdelar och kan rent generellt falla ut som det mest kostnadseffektiva valet beroende på i vilket sammanhang de avses tillämpas.&lt;SPAN class="ft105"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det faktum att olika aktörer för- väntas ha kraftigt varierande kostnader för att genomföra &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och att omvänd auktionering med en differentierad ersättning kan rikta statliga medel till projekt med jämförelsevis låga kostnader talar för att styrmedlet kan vara mer kostnadseffektivt än en ersättning på en förutbestämd och enhetlig nivå. Om otillräcklig konkurrens skulle råda vid de omvända auktionerna skulle det dock kunna medföra att aktörerna lämnar högre bud än vad som motiveras av verkliga kost- nader, vilket motverkar styrmedlets kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Omvänd auktionering är även ett mer flexibelt styrmedel än en inmatningstariff. Styrmedlet kan utformas så att ersättning delvis&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jämför exempelvis med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-åtgärder&lt;/NOBR&gt; där utredningen förordar förutbestämda stöd- nivåer framför omvända auktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft11"&gt;kan ske i förskott till aktörer som vunnit kontrakt, vilket dessutom kan ses som en form av investeringsstöd som minskar risken för privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Båda styrmedlen bör kunna samordnas med styrmedel på euro- peisk nivå i syfte att begränsa statens utgifter, vilket kan ha stor bety- delse för att hålla nere statens utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Omvänd auktionering har sannolikt bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse än en inmatningstariff. Målet är i detta fall att åstadkomma en förutbestämd kvantitet lagrad biogen koldioxid genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; För att en inmatningstariff ska uppfylla ett kvan- titativt mål måste nivån på ersättningen på förhand bestämmas till den nivå som gör önskad kvantitet &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; lönsam. Det är ytterst tveksamt om detta är möjligt i nuläget givet bristen på kunskap om olika aktörers kostnader. Omvänd auktionering ger staten kontroll över vilken kvantitet &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som upphandlas, även om projekt fortfarande kan misslyckas. Omvänd auktionering innebär därtill en större förutsägbarhet för aktörerna under bindningstiden, jämfört med en inmatningstariff som kan ändras genom politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;En nackdel med omvända auktioner är att de bedöms medföra högre administrativa kostnader för såväl stat som de aktörer som genomför åtgärden, jämfört med alternativet med system med i för- väg bestämda ersättningsnivåer. De administrativa kostnaderna bedöms dock bli mycket små jämfört med kostnader för investeringar och drift av projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Analys av styrmedel som innebär att olika aktörsgrupper finansierar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; har också analyserats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Utredningen har också analyserat för- och nackdelar med olika styr- medel för att nationellt låta olika aktörsgrupper finansiera &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; exempelvis avgiftssystem, kvotplikt och certifikatshandel. Men bedöm- ningen är att dessa alternativ inte är lämpliga att gå vidare med i nu- läget. Utredningen finner att omvänd auktionering är det styrmedel som med hänsyn till &lt;NOBR&gt;bio-CCS-teknikens&lt;/NOBR&gt; utvecklingsläge, som i sig motiverar ersättning från det allmänna, är det styrmedel som är bäst lämpat i det mer kortsiktiga tidsperspektivet för att introducera fullskalig tillämpning av tekniken i Sverige. Ersättning från det all- männa och en mer allmän skattefinansiering är även motiverat ut- ifrån resonemangen ovan om att &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ger upphov till en positiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;extern effekt som ingen specifik aktörsgrupp bedöms dra särskild nytta av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Utredningen föreslår att Sverige parallellt med införandet av systemet för omvänd auktionering bör verka för att det inom EU utvecklas ett gemensamt mer långsiktigt styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och andra tekniker för negativa utsläpp med likartade egenskaper. Genom att ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; styrmedel inrättas kom- mer den fortsatta finansieringen av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; få en &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; struktur, exempelvis via intäkter från fortsatta auktioner av utsläpps- rätter inom EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Utredningens förslag till styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Utredningen föreslår alltså att fullskaliga projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i ett inledande skede bör finansieras via omvänd auktionering. Energi- myndigheten bör få i uppgift att anordna två eller eventuellt flera omvända auktioner av negativa koldioxidutsläpp som åstadkoms genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Det som ska upphandlas är geologiskt lagrad bio- gen koldioxid, och den eller de aktörer som kan erbjuda negativa utsläpp till lägst pris vinner i normalfallet upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Den totala mängden lagrad biogen koldioxid som upphandlas på detta sätt bör i ett första skede begränsas till maximalt 2 miljoner ton per år. När &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; nått den kvantiteten och mognadsgraden i Sverige bör det undersökas om andra styrmedel, som kan vara admi- nistrativt enklare eller som fördelar kostnaden annorlunda i sam- hället, bör fasas in och ersätta de omvända auktionerna (se nedan). De kontrakt eller beslut om stöd som de omvända auktionerna resul- terat i gäller bindningstiden ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft11"&gt;Om omvänd auktionering bör tillämpas även på längre sikt och för lagringsvolymer över 2 miljoner ton koldioxid per år beror, ut- över erfarenheterna från genomförda auktioner, bl.a. på om något styrmedel beslutas på europeisk nivå, hur CCS utvecklas och sprids globalt och hur den svenska klimatomställningen framskrider. Det är ännu för tidigt att nu peka ut vad som skulle kunna vara ett främsta alternativ till omvänd auktionering på kanske tio års sikt, även om utredningen bedömer att det vore fördelaktigt om det då finns ett europeiskt styrmedel på plats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Ambitionen bör vara att i en första auktionsomgång upphandla i storleksordningen några hundra tusen ton till 1 miljon ton lagrad biogen koldioxid per år under bindningstiden. Erfarenheterna från den första auktionsomgången bör styra när i tiden det är lämpligt att genomföra en andra och eventuell tredje auktionsomgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;bio-CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; som påbörjas de närmaste åren bör ha goda chanser att ta del av stöd från EU:s innovationsfond. För att få medel utbetalda från staten bör det därför ställas krav på att pro- jektägaren ansökt om stöd från exempelvis EU:s innovationsfond, givet att projektet i fråga uppfyller fondens &lt;NOBR&gt;ska-krav.&lt;/NOBR&gt; I enlighet med vad som föreslagits i kapitel 10 bör svenska staten endast betala ut skillnaden mellan det överenskomna priset från den omvända auk- tionen och eventuellt stöd som erhålls genom innovationsfonden och andra &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; eller nationella stöd. Ett exempel på ett nationellt stöd som på detta sätt kan komma att avräknas från det överens- komna priset från den omvända auktionen är stöd som erhållits för investering genom investeringsstödet för minusutsläpp. Nationellt stöd som utbetalas måste vara förenligt med EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;I arbetet med att utveckla förslagen har utredningen gjort en avvägning när det gäller omfattningen av de omvända auktionerna och funnit att en mindre auktionsomfattning än den föreslagna voly- men 2 miljoner ton koldioxid per år skulle försvåra och potentiellt också fördyra en större stegvis uppskalning mot 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Utredningen har också värderat möjligheterna att snabbt åstad- komma ett mer generellt styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att minska om- fattningen av de inledande auktionerna men inte funnit det vara en realistisk väg i nuläget. Däremot bör det vara möjligt att ett EU- gemensamt styrmedel kan komma på plats på lite längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;För att stödja teknikutveckling och demonstration inom bio- CCS bör det befintliga investeringsstödet för minusutsläpp finnas kvar. Detta innebär dock inte att nuvarande styrning på området ändras, eftersom något slutdatum för investeringsstödet aldrig kom- municerats. Förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrin processrelaterade utsläpp av växthusgaser och för negativa utsläpp som styr stödet upphör att gälla 2020 om ingen förlängning sker, men de avvägningar som låg bakom att stö- det infördes 2019 är fortfarande giltiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Förvärv av verifierade utsläppsminskningar i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Utredningen föreslår att det inrättas ett program för utsläppsbe- gränsningar i andra länder för genomförande under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Pro- grammet föreslås omfatta förvärv av som minst cirka 20 miljoner enheter &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Programmet föreslås bidra till att principerna för de kompletterande åtgärdernas utveckling över tid uppnås (se för- slaget till strategi i inledningen av betänkandet) samt att andelen klimat- finansiering av åtgärder för utsläppsminskningar ökar, blir resultat- baserad och i högre grad även omfattar medelinkomstländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;De insatser som Sverige genomför i det föreslagna programmet behöver ge incitament till ambitionsnivåhöjningar i linje med Paris- avtalets temperaturmål, ha en hög miljöintegritet och bidra till en hållbar utveckling i värdländerna så som det föreskrivs i artikel 6.1 i Parisavtalet. Förvärven behöver därför genomföras i enlighet med kommande regelbok under artikel 6 i Parisavtalet. Förvärvens inrikt- ning föreslås vara att på en rad olika sätt ska bidra till en ambitions- höjning i värdlandets klimatplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningen har även övervägt om det föreslagna programmet för internationella utsläppsbegränsningar som ett alternativ skulle kunna ha som enda syfte att bidra till de kompletterande åtgärderna mot 2030, i den omfattning som kan komma att behövas. Utred- ningens förslag skapar dock bättre förutsättningar för att program- met kan ges en tillräckligt stor omfattning och förutsägbarhet, oav- sett om det bidrar till det kompletterande åtgärderna eller till Sveriges åtaganden om klimatfinansiering. Förslaget tar då även bättre hän- syn till de ledtider som kan komma att krävas för genomförandet under Parisavtalets kommande regelbok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Förslag på området alternativa tekniker – biokol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Av de identifierade alternativa teknikerna gör utredningen bedöm- ningen att biokol är det alternativ som utifrån dagens kunskap främst bör kunna bidra till långvarig kolinlagring. Kunskapen behöver sam- tidigt fördjupas om bl.a. sidonyttor och långsiktiga effekter när bio- kol används i svenska jordar och inom andra användningsområden (se kapitel 17 och 18). I Sverige pågår redan i dag småskalig produk- tion och användning av biokol, och produktionsanläggningar för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34728x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;biokol kan få investeringsstöd från det s.k. Klimatklivet. Småskaliga anläggningar kan även söka bidrag inom landsbygdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utredningen föreslår att det bör utredas om stöd på sikt bör ges till användningen av biokol, främst inom lantbruket. Om ett sådant stöd införs behöver bidragen till investeringar i biokolsanläggningar ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Teknikneutrala och långsiktiga ekonomiska incitament för nega- tiva utsläpp bör utvecklas, så att inte de incitament som nu föreslås låser fast utvecklingen till att enbart omfatta de åtgärdsmöjligheter som i dag är kända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Vad händer om inget görs?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft26"&gt;Utredningens övergripande bedömning är att utan en utvecklad stra- tegi med tillhörande styrmedel för kompletterande åtgärder kommer det inte att genomföras åtgärder i tillräcklig omfattning för att klimat- ramverkets mål ska nås. Bedömningen gäller främst klimatmålet 2045 och utvecklingen därefter, när de kompletterande åtgärderna bedöms vara nödvändiga för måluppfyllelse. För målen 2030 och 2040 innebär flexibiliteten i målformuleringen att dessa mål i princip skulle kunna nås även utan kompletterande åtgärder, om utsläpps- minskningarna blir tillräckligt stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Alternativet att utsläppsmålen nås med utsläppsminskningar utan kompletterande åtgärder analyseras i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Ytterligare utsläppsminskningar i stället för kompletterande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;Perioden fram till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Enligt Naturvårdsverkets senaste analys av utvecklingen mot målen i det svenska klimatramverket&lt;SPAN class="ft105"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;minskar utsläppen av växthusgaser mot klimatmålet till 2030 till en nivå omkring &lt;NOBR&gt;43–45&lt;/NOBR&gt; procent under 1990 års utsläpp med dagens beslutade styrmedel. Eftersom klimat- målet till 2030 endast gäller utsläpp utanför EU:s utsläppshandels- system (se kapitel 3) och utsläppstrenden är nedåtgående för en relativt stor del av utsläppskällorna som omfattas av målet, behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Naturvårdsverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34729x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;därför analysen av ytterligare styrmedel och åtgärder i hög grad koncentreras till inrikes transporter och arbetsmaskiner. Dessa källor står för en stor del av de återstående utsläppen, och utsläppen minskar dessutom inte i tillräcklig omfattning enligt nuvarande referens- scenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Gapet mot det nationella klimatmålet på 63 procents minskning jämfört med 1990 är enligt det s.k. referensscenariot i underlaget till klimathandlingsplanen mellan 18 och 20 procentenheter, vilket mot- svarar ytterligare utsläppsminskningar på mellan 8 och 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2030, utan kompletterande åtgär- der. Med kompletterande åtgärder på högst 3,7 miljoner ton bedöms behovet av ytterligare utsläppsminskningar i stället uppgå till mellan 4 och 6 miljoner ton lägre utsläpp per år 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När även klimatmålet för inrikes transporter nås&lt;SPAN class="ft105"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;minskar be- hovet av kompletterande åtgärder till mellan 2 och 4 miljoner ton enligt Naturvårdsverkets scenarioberäkningar. I ett scenario där EU:s krav på begränsade koldioxidutsläpp från personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon uppfylls, bl.a. genom snabbare introduktion av elbilar än vad som antagits i referensscenariot, och där den nationella reduktionsplikten för biodrivmedel skärps, sluts gapet förutsatt att även kompletterande åtgärder i viss utsträckning får användas för måluppfyllelse.&lt;SPAN class="ft105"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Biodrivmedelanvändningen för inrikes transporter och arbetsmaskiner tillsammans ökar samtidigt i scenariot till drygt 32 TWh 2030 jämfört med dagens drygt 20 TWh.&lt;SPAN class="ft105"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Om ytterligare åtgärder i stället genomförs som minskar energianvändningen i trans- portsektorn skulle målet för inrikes transporter kunna nås utan lika stora ökningar av användningen av biodrivmedel.&lt;SPAN class="ft105"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Naturvårdsverket framhåller därför att det framför allt krävs följ- ande för att klimatmålet till 2030 och det särskilda målet för inrikes transporter ska nås:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med 70 procent jämfört med 2010 enligt det klimatpolitiska ramverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Detta scenario är jämförbart med det s.k. elektrifieringsscenario 1 som Energimyndigheten utvecklat i samband med myndighetens uppdrag att ta fram underlag till en skärpning av reduktionsplikten som genomförts under 2019. Energimyndigheten (2019c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Inklusive arbetsmaskiner. Observera att klimatmålet om minus 63 procents minskning inte nås fullt ut i detta scenario. Personlig kommunikation med Ulrika Svensson Naturvårdsverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Trafikverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34730x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;åtgärder för ett transporteffektivare samhälle, som kan bidra till en minskad efterfrågan av transporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;en ökad överföring till energieffektivare transportslag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ytterligare energieffektivisering på fordonsnivå, bl.a. insatser som ytterligare understödjer en snabb elektrifiering av fordonsparken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;Naturvårdsverket redovisar däremot inga bedömningar av vad som skulle krävas för att sluta gapet helt till klimatmålet om 63 procents utsläppsminskning utan kompletterande åtgärder, i underlaget till klimathandlingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utredningen gör, utifrån Naturvårdsverkets rapport och de övriga underlag utredningen studerat, bedömningen att ytterligare ökningar av användningen av biodrivmedel i arbetsmaskiner och i transport- sektorn, utöver vad som kan krävas för att nå klimatmålet för inrikes transporter, är den del av politiken för utsläppsminskningar i Sverige som främst kan komma att ligga på marginalen åtgärds- och kost- nadsmässigt mot det nationella klimatmålet 2030.&lt;SPAN class="ft105"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;De kompletterande åtgärderna kan här erbjuda viss flexibilitet i hur klimatmålet kan nås. Tillsammans med åtgärder på efterfråge- sidan inom främst transportsektorn kan de dessutom dämpa behovet av de stora ökningar av användningen av biodrivmedel som annars kan krävas för att klimatmålet ska kunna nås helt utan komplette- rande åtgärder till 2030.&lt;SPAN class="ft110"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft40"&gt;Kostnader för ytterligare utsläppsminskningar mot klimatmålen 2030 utan användning av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft42"&gt;Om användningen av biodrivmedel utifrån resonemanget ovan antas bidra med ytterligare &lt;NOBR&gt;2–3,7&lt;/NOBR&gt; miljoner ton utsläppsminskningar till 2030 för att klimatmålet till 2030 ska kunna nås helt utan bidrag från kompletterande åtgärder, motsvarar det en ökad efterfrågan på bio-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;I dagsläget är incitamenten för att öka effektiviseringen av fordonen mer omfattande och kostnaderna för åtgärderna högre (se bl.a. WSP 2018) jämfört med motsvarande kostnader för biodrivmedel. Med fortsatta kostnadsminskningar till följd av den globala teknikutvecklingen på området elektrifiering av fordon (batteridrift, bränslecellsdrift) bedöms dessa förhållanden komma att förändras. Aktuella bedömningar och kostnadsjämförelser från bl.a. Bloomberg (2018 och 2019b) pekar mot att elbilar kan uppnå jämförbara kostnader vid inköp (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;up front cost parity&lt;/SPAN&gt;) och lägre sammanlagda investerings- och driftskostnader jämfört med motsvarande förbränningsmotordrivna alternativ senast i mitten av &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jämför exempelvis beräkningar i Energimyndigheten (2019c) och Trafikverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34731x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;drivmedel på cirka cirka &lt;NOBR&gt;8–14&lt;/NOBR&gt; TWh för användning i vägtransporter och arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft62"&gt;Åtgärdskostnaderna för biodrivmedel bestäms av hur priserna på biodrivmedelsmarknaden utvecklas mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Kostnaderna för en ökad användning av biodrivmedel av ovan nämnda omfattning kan uppskattas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Fram till att systemet med reduktionsplikt för bensin och diesel- bränsle infördes 2018 gavs såväl s.k. låginblandade som höginblandade biodrivmedel ekonomiska incitament genom befrielse från koldi- oxidskatt och fullständig eller delvis befrielse från energiskatt jäm- fört med motsvarande beskattning av diesel och bensin. Värdet av skattenedsättningen motsvarade ett ekonomiskt incitament på mellan 2 och 3 kronor per kg reducerad mängd koldioxid genom använd- ning av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;Systemet med reduktionsplikt förändrar dock incitamenten, och biodrivmedlen som används för att möta reduktionsplikten omfattas numera både av koldioxidskatt och energiskatt eftersom hela driv- medelsblandningen beskattas på en enhetlig nivå. &lt;SPAN class="ft110"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Merkostnaden för biodrivmedel jämfört med motsvarande fossila drivmedel beräknas i nuläget motsvara en åtgärdskostnad på mellan 1,50 och 3 kronor per kg koldioxid på de låginblandade biodriv- medlen, dvs. i nivå med den tidigare skattenedsättningen. &lt;SPAN class="ft105"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Produktionskostnaden för olika biodrivmedel kan komma att sjunka mot 2030, som en följd av läreffekter för olika produktions- system för biodrivmedel som är under utveckling&lt;SPAN class="ft110"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, men priserna på biodrivmedel bestäms samtidigt genom utbud och efterfrågan på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om efterfrågan ökar snabbare än utbudet ger det betydligt högre priser än uppskattade produktionskostnader. Även en större pris- skillnad relativt priserna för fossila drivmedel höjer åtgärdskostna- derna för biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;Se t.ex. lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av bio- drivmedel i bensin och dieselbränslen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-års&lt;/NOBR&gt; budgetproposition, prop. 2017/18:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;WSP(2018) Trafikanalys (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;https://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;id=33288&amp;no=1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34732x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Om däremot produktionskapaciteten skulle öka i samma eller högre takt, och det dessutom finns tillgång på lämpliga råvaror, kan motsatt effekt uppkomma. Denna fråga är särskilt viktig för Sveriges del vad gäller marknaden för HVO (&lt;SPAN class="ft45"&gt;hydrotreated vegetable oil&lt;/SPAN&gt;), vilket&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 14px 'Arial';line-height: 17px;" class="p386"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;dag används i hög utsträckning i diesel och där tillgången på de oljor som behövs för produktionen är begränsad. Utan ny kapacitet för framställning av biodrivmedel med en större möjlig råvarubas än dagens produktion kan bristen på råvaror, tillsammans med den be- gränsade produktionskapaciteten, komma att driva upp priserna på biodrivmedel för inblandning i diesel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Efterfrågan på biodrivmedel från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kan förväntas öka mot 2030, bl.a. till följd av de mål som har satts upp för använd- ning av biodrivmedel i transportsektorn i det s.k. reviderade förny- barhetsdirektivet&lt;SPAN class="ft105"&gt;24&lt;/SPAN&gt;. På vilka sätt medlemsländerna kommer agera för att möta målen i direktivet är dock osäkert.&lt;SPAN class="ft105"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har infört styrmedel med regler som styr in fast- ställda andelar biodrivmedel i bensin och diesel på marknaden, lik- nande den svenska reduktionsplikten. Kostnaden och effekten av dessa styrmedel i olika länder påverkas på marginalen av nivån på den s.k. sanktionsavgiften&lt;SPAN class="ft105"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;i respektive system. I det svenska reduktions- pliktssystemet är avgiften 5 kronor per kg koldioxid i bensin och 4 kronor för diesel per kg för diesel. Sanktionsavgiften får högst upp- gå till 7 kronor per kg koldioxid i det svenska systemet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Om priserna för biodrivmedel skulle överstiga gällande nivå på sanktionsavgiften kan företagen välja att inte uppfylla reduktionspliktskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Av ovanstående framgår att det är mycket svårt att bedöma ut- vecklingen av priser och åtgärdskostnader för biodrivmedel fram emot 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Utredningen gör för denna konsekvensanalys därför en känslig- hetsanalys. I det första fallet antas att produktionskostnaderna och marknadspriserna på biodrivmedel sammantaget sjunker något över tid mot 2030 till en nivå som innebär att åtgärdskostnaderna för bio-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främ- jande av användningen av energi från förnybara energikällor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Målen är bindande på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Medlemsländerna är skyldiga att redovisa hur de avser bidra till måluppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Den avgift som ansvariga aktörer behöver betala om reduktionsplikten inte uppfylls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen och förordningen (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34733x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;drivmedel som används för att uppfylla en successivt skärpt reduk- tionsplikt i genomsnitt uppgår till omkring 2 kronor per kg 2030.&lt;SPAN class="ft105"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock förhållanden som talar för att åtgärdskostnaden för biodrivmedel i stället kan komma att bli högre än så i det aktuella tidsperspektivet. Därför väljer utredningen, som ett känslighetsalter- nativ, att anta att kostnaden som mest skulle kunna komma att öka till det dubbla, dvs. 4 kronor per kg koldioxid. Den sistnämnda kost- naden motsvarar ungefär den sanktionsavgift som nu gäller för diesel enligt förordningen (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.&lt;SPAN class="ft85"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Alternativet att minska utsläppen med en ytterligare biodriv-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;medelsanvändning på marginalen i stället för att nå klimatmålet 2030 med visst bidrag från kompletterande åtgärder &lt;NOBR&gt;(2–3,7&lt;/NOBR&gt; miljoner ton) kan leda till sammanlagda kostnader på mellan 4 miljarder kronor (2 miljoner ton och 2 kronor per kg) och 14 miljarder kronor (3,7 miljoner ton och 4 kronor per kg) vid en antagen åtgärdskost- nad för biodrivmedel på 2 respektive 4 kronor per kg. Beräkningen är dock partiell, eftersom den enbart omfattar de sammanlagda åt- gärdskostnaderna, inte olika typer av spridningseffekter i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft42"&gt;Dessa kostnader kan jämföras med de tillkommande kostnaderna för kompletterande åtgärder som beräknas uppgå till 2,4 miljarder kronor 2030 (se avsnitt 20.4.2) utan att eventuella &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; för åt- gärdernas genomförande räknas med. Eftersom utredningen föreslår att merkostnaderna för kompletterande åtgärder, inklusive tillkom- mande transaktionskostnader hos myndigheter och företag, finan- sieras via statskassan sammanfaller de sammanlagda åtgärdskostna- derna (systemkostnaderna) för de kompletterande åtgärderna i stort sett helt med de statsfinansiella utgifterna i detta fall. Även denna beräkning är dock partiell och omfattar inga spridningseffekter i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Utsläppseffekter till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;Om utsläppsmålen skulle nås helt utan kompletterande åtgärder till 2030, och utan att insatserna för att genomföra kompletterande åt- gärder sätts i gång, blir den sammanlagda utsläppsminskningen i landet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jämför med resonemangen i konsekvensanalysen i SOU:2019:11, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Biojet för flyget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sanktionsavgiften är kopplad till biodrivmedlens reduktion av koldioxidutsläppen räknat enligt en livscykelberäkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;något större till 2030 jämfört med om de kompletterande åtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;stället hade genomförts enligt utredningens förslag, eftersom knappt 20 procent av de kompletterande åtgärderna enligt effektbedöm- ningen av utredningens förslag kan komma att genomföras utanför Sveriges gränser. Andelen kan dock komma att bli högre om övriga åtgärder i Sverige inte genomförs i den omfattning som beräknats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Om delar av utsläppsminskningarna i Sverige åstadkoms genom en ökad import av biomassa för biodrivmedelsframställning minskar samtidigt utsläppseffekten globalt av de genomförda utsläppsminsk- ningarna på grund av ökade utsläpp utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Parallella investeringar i kompletterande åtgärder, samtidigt som insatserna för ytterligare utsläppsminskningar ökar, skapar möjlig- heter för Sverige att nå nettoutsläppsminskningar som når längre än det nationella målet till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;De sammanlagda åtgärdskostnaderna för att sluta gapet helt till 2030 genom ytterligare utsläppsminskningar bedöms bli betydligt högre än om de kompletterande åtgärderna får bidra till måluppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Risker och möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Riskerna för att målet inte nås blir större om inte de kompletterande åtgärderna tillåts finnas med i bilden för att underlätta målupp- fyllelsen. Om utvecklingen av de kompletterande åtgärderna får stå tillbaka för att utsläppsmålen ska nås på annat sätt till 2030 försämras förutsättningarna för att åtgärderna ska hinna byggas upp i tillräcklig omfattning mot 2045. Det gäller framför allt åtgärder inom LULUCF- sektorn och för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Parallella investeringar i kompletterande åtgärder samtidigt som insatserna för ytterligare utsläppsminsk- ningar ökar skapar större möjligheter för Sverige att nå längre i för- hållande till målet till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34735x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Utvecklingen till 2045&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Enligt Naturvårdsverkets analys i underlaget till Klimathandlings- plan&lt;SPAN class="ft110"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;är gapet till målet om nettonollutsläpp senast 2045 mycket stort, mer än 60 procentenheter, utifrån dagens utveckling i ett re- ferensscenario; nettonollmålet omfattar utsläppen inom hela eko- nomin utom internationella transporter. Enligt de målscenarier som tagits fram i samband med utvecklingen av det svenska klimatram- verket&lt;SPAN class="ft110"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;minskar utsläppen från hela ekonomin i Sverige med om- kring 85 procent senast 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För att nå så låga utsläpp av växthusgaser förutsätts dock att all användning av fossila bränslen i princip fasas ut och att tekniker som sänker utsläppen från industrins processutsläpp till nivåer nära noll har kommit på plats i alla branscher – i några fall i kombination med att även &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; delvis åstadkoms. Energi- och materialanvänd- ningen förutsätts också ha effektiviserats i en snabbare takt än histo- riskt och eltillförselsektorn antas nå nollutsläpp och öka i omfatt- ning, eftersom den även bidrar till att användningen av fossila bränslen kan fasas ut inom framför allt industrin och transportsektorn. Även utsläppen från jordbrukssektorn förutsätts minska i scenarierna där målen nås men minskningen når inte lika långt där som i övriga sektorer. Även andra s.k. diffusa utsläpp av metan och lustgas, vid sidan av utsläppen i jordbrukssektorn, återstår i scenarierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Det är främst följande utsläpp som återstår i målscenarierna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;koldioxidutsläpp från viss fortsatt avfallsförbränning efter tillämp- ning av koldioxidavskiljning och lagring där så är möjligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;vissa koldioxidutsläpp från industriella processer – även det efter viss tillämpning av koldioxidavskiljning och lagring,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;utsläpp av metan och lustgas från förbränning av biobränslen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;utsläpp av metan och lustgas från övrig hantering av organiska substanser i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Naturvårdsverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 2016:21, Bilaga 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Avloppsreningsverk, rötning, lösningsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34736x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Samtliga dessa utsläpp har bedömts vara särskilt svåra och därför de mest kostsamma att åtgärda för att nå näranollutsläpp och som därför återstår när utsläppen minskat med 85 procent.&lt;SPAN class="ft105"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Endast en mindre del av utsläppen av växthusgaser 2045 består av koldioxid i scenarierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Kostnaderna för och genomförbarheten i att minska dessa kvar- stående utsläpp behöver jämföras med motsvarande uppskattningar att genomföra kompletterande åtgärder vid samma tid i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Särskilt jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är med dagens kun- skap svåra att sänka till nivåer nära noll eftersom de till stor del är resultatet av biologiska processer och utspridda över en mycket stor yta, vilket gör dem svåra att kontrollera och fånga in. Utsläppen kan minska per producerad enhet livsmedel och genom att produktion av livsmedel med låga utsläpp prioriteras, men utsläppen kan inte helt upphöra. Det är inte heller någon önskvärd utveckling att Sverige når de långsiktiga målen i klimatramverket genom att flytta utsläppen till andra länder och öka landets beroende av import av livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;Kostnaden för att nå det svenska nettonollmålet genom enbart utsläppsminskningar bedöms vida överstiga kostnaden för att nå målet med tillgodoräknande av kompletterande åtgärder, eftersom det förstnämnda bl.a. ställer krav på omfattande ingrepp i omfattningen av landets livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Hur kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt är förslaget till strategi?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Utredningen har sammanställt resultat från egna och andras kostnads- beräkningar för de olika typer av åtgärder som förutsätts genomföras till 2030 i utredningens förslag till strategi. Beräkningarna sträcker sig i vissa fall även längre fram i tiden, till 2045 och därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Kostnaderna är beräknade på åtgärdsnivå, och beräkningarna har använts som ingångsvärden för den kostnadsanalys som görs av hur stora de offentligfinansiella kostnaderna och de sammanlagda kost- naderna för åtgärder&lt;SPAN class="ft115"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;skulle kunna bli av de förslag till styrmedel som utredningen lägger fram på respektive område (se avsnitt 20.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Se SOU 2016:21, Bilaga 5, s 171.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Europiska kommissionen benämner dessa kostnader för systemkostnader. I Storbritanniens analys av landets nettonollmål till 2050 benämns motsvarande sammanlagda åtgärdskostnader summerade för olika sektorer för resurskostnader, Committee on Climate Change (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34737x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;I denna del har utredningen även valt att jämföra förslagen i sin helhet med ett alternativ där utformningen har som huvudinriktning att uppnå en högre grad av kostnadsminimering mot etappmålet 2030 genom kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;I utredningens förslag till strategi antas åtgärder inom LULUCF- sektorn och &lt;NOBR&gt;bio-CCS-investeringar&lt;/NOBR&gt; bidra mest till måluppfyllelsen av de kompletterande åtgärderna till 2030. Omfattningen härrör från utredningens bedömningar av dels hur stor den realiserbara poten- tialen kan vara inom respektive åtgärdsområde till 2030, dels hur åtgärderna skulle behöva utvecklas för att kunna bidra på ett bety- dande sätt mot målet 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder fyller på i den omfattning som behövs för att nå målet, och merparten av resultaten i form av genomförda utsläppsbegränsningar ger i stället ett bidrag till Sveriges fortsatta åtaganden om klimatfinansiering av utsläpps- minskningar i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;I utredningens jämförelsealternativ antas åtgärderna i andra länder i stället stå för den största delen av de kompletterande åtgärderna, cirka 65 procent, medan investeringarna i &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och ökad kol- inlagring i jordbruksmark genom mellangrödor och fånggrödor minskats i omfattning. Stöd till mellangrödor och fånggrödor, och på sikt även biokol och perenner, är de åtgärder inom LULUCF- området som beräknats ha den högsta åtgärds- och styrmedelskost- naden när inte andra samtidiga nyttor vägs in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Åtgärdskostnader och intäkter mot 2030 och 2045&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Åtgärdskostnaderna är beräknade med en samhällsekonomisk kal- kylränta&lt;SPAN class="ft105"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;för huvudtyperna av åtgärder i strategin mot 2030. Kost- nadsuppskattningarna tar genomgående &lt;SPAN class="ft45"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;hänsyn till, eller sätter värden på, de andra samtidiga nyttor som finns i många fall. De räknar inte heller in de ekonomiska konsekvenser som en del av förslagen kan medföra på berörda branscher. Sådana effekter berörs i stället kvalitativt i sammanställningen nedan. I sammanställningen ingår även några av de alternativa &lt;NOBR&gt;LULUCF-åtgärder&lt;/NOBR&gt; som presente- ras i avsnitt 20.14. Åtgärder för ett ökat skydd av produktiv skogs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ekonomiska incitament av styrmedel borttagna, kalkylräntan har satts till 3,5 procent, inve- steringen slås ut över hela den funktionella livslängden för åtgärden. Kostnader för drift ingår i beräkningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft11"&gt;mark och förlängda omloppstider är sådant som inte skulle komma till stånd utan att markägaren kompenseras för framtida inkomst- bortfall, och när det gäller tillväxthöjande åtgärder avgörs mark- ägarens investeringsvilja av förväntningarna på marknadens efter- frågan och betalningsvilja och möjligheten för skogsägaren att öka avkastningen. Om det finns anledning från det allmännas sida att öka tillväxten i skogen generellt kan stöd för att finansiera sådana åt- gärder också vara aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;I sammanställningen av kostnader ingår därtill bara de ytterligare åtgärder där finansiering från samhällets sida bedöms som helt nödvändig för att åtgärderna ska komma till stånd. Om åtgärder på skogsmark blir aktuella som kompletterande åtgärder i framtiden behöver styrmedel och kostnader analyseras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;Resultaten och de referenser som använts sammanfattas i tabell 20.3. I avsnitt 20.15 till detta kapitel redovisas ytterligare detaljer kring underlaget till kostnadsuppskattningarna för både åtgärder och till- hörande styrmedelsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Beräkningsresultaten indikerar att de flesta åtgärder kan genom- föras till en samhällsekonomiskt beräknad åtgärdskostnad som högst uppgår till drygt 1 krona per kg. Åtgärdskostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är något högre, men tekniken är samtidigt förknippad med lägre risker för att effekten inte uppnås fullt ut och bedöms också ha en högre permanens, jämfört med åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Åtgär- der med lägre kostnader i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; (återvätning, energi- skog, agroforestry, fånggrödor och mellangrödor) har däremot en lägre permanens, men de medför samtidigt flera samtidiga sidonyttor som ibland även utgör åtgärdernas primära syften, vilket också bör värderas. Sidonyttorna höjer den samhällsekonomiska effektiviteten i dessa åtgärder medan den lägre permanensen sänker den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Om åtgärdskostnaderna jämförs med det pris som kan komma att behöva betalas för enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder framstår det som om flera av de kompletterande åtgärderna i Sverige inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan konkurrera även på kortare sikt, om hänsyn även tas till de sidonyttor som kan uppstå. På längre sikt, i en värld som ställer om i linje med Parisavtalets temperatur- mål, bedöms även de inhemska kompletterande åtgärderna till något högre kostnader och med högre permanens kunna konkurrera med de priser som då kan komma att gälla internationellt (se avsnitt 20.15).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:156px;left:128px;z-index:-1;width:348px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34739x1.jpg/" style="width:348px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 750px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 107px;" class="td43"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;Tabell 20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 97px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 style="height: 107px;padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p508 ft2"&gt;Beräknade åtgärdskostnader för några olika typer av kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 97px;" class="td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 97px;" class="td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 97px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 97px;" class="td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:97px;height:14px;margin-left:-47px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:97px;height:14px;margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-119px;margin-bottom:83px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:97px;height:14px;margin-left:-6px;margin-top:42px;margin-right:-77px;margin-bottom:41px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr1 td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:38px;height:14px;margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:38px;height:14px;margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:24px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:38px;height:14px;margin-left:24px;margin-top:12px;margin-right:-48px;margin-bottom:12px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Kostnad/nytta (kr per kg koldioxidekvivalent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Källor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Antaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Andra sidonyttor/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kostnader/hinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Mot 2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Bio CCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0,7–1,05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;30 % lägre kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;Investment costs and CO&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;reduc-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;3 års konstruktion, 22 års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td87"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;investering och drift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;tion potential of carbon capture&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;fungerande livslängd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;Högre biomassapriser kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;from industrial plants – A Swedish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Kapitalinvesteringen omräknad till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;höja kostnaderna för ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;case study, Gardarsdottir, Normann,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;3,5 % ränta. I övrigt se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;energianvändning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;Skagestad &amp; Johnsson, 2018.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;Gardasdottir m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;tillämpning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;CCS case synthesis Final Report,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;Skagestad, Haugen, Mathisen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft70"&gt;NORDICCS Technical Report&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;D3.14.1501/D14, 2015.m.fl. källor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;se kapitel 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p508"&gt;Förstärkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0,2–0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Läreffekter, andra grödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;”Bidragskalkyler för konventionell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Inga intäkter medräknade.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;Bättre jordbearbetning, ökad bör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;kolsänkor inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;med liknade egenskaper,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;produktion 2018”, Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Effekten kan på sikt upphöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;dighet, minskat kväve- och fosfor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;jordbruk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;kan inkluderas på sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Västra Götalands län.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;om odlingsmetoden avslutas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;läckage. Finns bidrag i landsbygds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;fånggrödor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;programmet i dag pga. åtgärdens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;mellangrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;positiva effekter på minskad över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;gödning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Förstärkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;Intäkt–0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Läreffekter, fler snabb-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;Jordbruksverkets ”Kalkyler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;Olika skötselalternativ och skörde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Ökad leverans av biomassa för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;kolsänkor inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft242"&gt;växande trädslag aktuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p801"&gt;för energigrödor 2018”,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;nivåer för salix/poppel. Utfall beror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;olika användningsområden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;jordbruk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;på sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;Jordbruksverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft70"&gt;på alternativ markanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;energiskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;(träda eller vall).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;Förstärkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;Intäkt–0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Läreffekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Baseras på beräkningar av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Utgår från beskogning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Finns positiva sidonyttor så länge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;kolsänkor inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;skogning (egen kalkyl) motsv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;åtgärden utförs med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;25 %. Intäkt om biomassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;andra värden och miljömål. Kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Agroforestry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;avverkas och säljs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;också finnas företags- och be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;teendeekonomiska hinder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;agroforestry.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 85px;" class="td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:85px;height:13px;margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:85px;height:13px;margin-left:37px;margin-top:0px;margin-right:-109px;margin-bottom:72px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:85px;height:13px;margin-left:1px;margin-top:36px;margin-right:-73px;margin-bottom:36px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td241"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 68px;" class="td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 850px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:375px;left:56px;z-index:-1;width:699px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34740x1.jpg/" style="width:699px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 132px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Kostnad/nytta (kr per kg koldioxidekvivalent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Källor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Antaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Andra sidonyttor/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kostnader/hinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p69 ft125"&gt;Mot 2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:-133px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-133px;margin-bottom:133px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:14px;margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-66px;margin-bottom:66px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 677px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 402px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Förstärkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td414"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Intäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td87"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Intäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Eliasson m.fl. 2012. Teknik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;kolsänkor inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;ekonomi vid beskogning av jord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;bruksmark och SLU. Baserat på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Beskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;olika exempel på beskogning med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;gran (simulerade) och björk (upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;skattad från tidigare studier).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 132px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Positiva resultat för gran, negativa för planterad björk. Självföryngrad björk kan dock var lika lönsamt som gran. Självföryngrad björk kan dock vara lika lönsamt som gran.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 122px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;Ökad leverans av biomassa för olika användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft199"&gt;Finns företagsekonomiska och beteendeekonomiska hinder för beskogning. Öppna landskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 3px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;Återvätning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;0,4–0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;0,4–0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Jordbruksverket 2018.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Utgår från genomsnittlig effekt av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Resiliens (bl.a. mot brand och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;torvmark:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;åtgärden och uppskattad total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;torka), ökad biologisk mångfald,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;kostnad för (dämning, skötsel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;minskad kväveutlakning, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;markersättning), 20 års livslängd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;påverka livsmedelsproduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;för åtgärden, 3,5 % ränta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td63"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;Återvätning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td414"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0,1–0,35&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0,1–0,35&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Skogsstyrelsen 2019, egen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Utgår från genomsnittlig effekt av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td72"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;Resiliens (bl.a. mot brand och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;torvmark: skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;bearbetning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;åtgärden och uppskattad total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;torka), ökad biologisk mångfald,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;kostnad för (dämning, skötsel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;minskad kväveutlakning, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td241"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;markersättning). &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; års livs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td72"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;påverka råvaruförsörjningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;längd för åtgärden, 3,5 % ränta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 3px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 272px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 272px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;0,3–1,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Kostnaden/markersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;för naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;ningen kan bli högre om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;efterfrågan på skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;råvara ökar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 49px;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 49px;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 49px;" class="td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 131px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Priset per hektar är hämtad från en sammanställning från Natur- vårdsverkets ”nationell strategi för formellt skydd av skog 2017”. Nettoupptag per hektar från SLU:s scenarier (SLU 2019).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 132px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Markersättningen varierar stort mellan län och inom län. Livslängd för åtgärden 90 år, 3,5 % ränta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;Biologisk mångfald är huvudsyftet med åtgärden. Kolinlagringen är sekundär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft125"&gt;Negativa effekter:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;Kan påverka virkes- och massa- vedsuttaget i Sverige med minskad möjlighet till substitution, kan höja priserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:74px;height:14px;margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:74px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:60px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:74px;height:14px;margin-left:-30px;margin-top:30px;margin-right:-30px;margin-bottom:30px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 5px 68px;padding: 0px;border: none;width: 803px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:234px;left:53px;z-index:-1;width:699px;height:257px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34741x1.jpg/" style="width:699px;height:257px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 750px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 112px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Kostnad/nytta (kr per kg koldioxidekvivalent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Källor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Antaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Andra sidonyttor/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kostnader/hinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Mot 2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 1px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-121px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-121px;margin-bottom:121px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:14px;margin-left:-61px;margin-top:61px;margin-right:-60px;margin-bottom:60px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 803px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 542px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 272px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 272px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td43"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p508"&gt;Förlängda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td313"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 10px;" class="p801"&gt;&lt;NOBR&gt;0,5–1,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td246"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Kostnaden/markersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;omloppstider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td246"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;ningen kan bli högre om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td246"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;efterfrågan på skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td246"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;råvara ökar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td313"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 85px;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 85px;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 85px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 85px;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 74px;" class="td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 74px;" class="td313"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 74px;" class="td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 74px;" class="td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 124px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Egen beräkning för högpro- ducerande gran- och tallbestånd baserat på Skogsskötselserien&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Naturlig föryngring av tall och gran (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 122px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft70"&gt;Utifrån dagens virkespriser, intäkter förskjuts framåt i tiden, &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; år, 3,5 % ränta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 460px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p0"&gt;Sidonytta: Biologisk mångfald,&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p0"&gt;Negativa effekter: påverkar virkes- och massavedsuttaget i Sverige med minskad möjlighet till substitution, kan höja priserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 73px 0px 0px -595px;padding: 0px;border:none;width: 744px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 744px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Biokol på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td414"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&lt;NOBR&gt;0,9–2,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td87"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Läreffekter sänker pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td72"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;Egna beräkningar baserade på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;10 respektive 20 års livslängd på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Sidonyttor: förbättrad jordstruktur,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;duktionskostnaderna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kostnadsuppgifter i inlaga till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;anläggningen, hälften park-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;och ökad infiltration.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;ökad efterfrågan på bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;utredningen. Beräkningarna har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;trädgårdsavfall, hälften grot,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Negativa effekter: storskalig pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;massa höjer kostnaderna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;jämförts med resultat presen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;intäkt från fjärrvärmeproduktion.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;duktion kan innebära konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Kostnad runt 100 USD/ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;terade i IPCC AR 1,5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;3,5 % ränta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;om biomassa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;CO&lt;SPAN class="ft68"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och lägre redovisas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;AR1,5 (och i Fuss m.fl. 2018).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;Biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;2,0–4,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Läreffekter sänker pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Se avsnitt 20.3.1 ovan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;Se avsnitt 20.3.1 ovan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Sidonytta: Utveckling av biodriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;för inblandning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;duktionskostnaderna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;medelstekniker och produktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;i bensin eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;kostnaden beror av mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;anläggningar biodrivmedels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;nadspris på fossila driv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;framställning i Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;medel och på biodriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;Åtgärder i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;0,2–0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;I en värld som ställer om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Se avsnitt 20.15 och kapitel 15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Se avsnitt 20.15 och kapitel 15.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Väl genomförda samarbeten för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;stiger kostnaderna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;utsläppsbegränsningar kan bidra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;åtgärder i hela världen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;till ökad kapacitet och höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Om utsläppshandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;ambitionsnivå i värdländerna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;utvecklas kan priserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Åtgärderna ska bidra till hållbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;konvergera mellan länder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;utveckling i värdländerna och även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 24px;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:124px;margin-left:101px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:124px;margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:99px;margin-bottom:-100px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:124px;margin-left:51px;margin-top:-50px;margin-right:49px;margin-bottom:-50px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;ge stöd till arbetet i de inter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td414"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;nationella klimatförhandlingarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:14px;margin-left:-387px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-387px;margin-bottom:387px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:14px;margin-left:-194px;margin-top:194px;margin-right:-193px;margin-bottom:193px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 34px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Åtgärdskostnader och offentligfinansiella kostnader per styrmedelsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft26"&gt;För att kunna beräkna kostnaderna för de styrmedel som utred- ningen föreslår behöver kalkylen också ta hänsyn till att det är före- tagsekonomiska förutsättningar, inklusive riskpremier, som utgör grunden för de ersättningsnivåer som kan komma att krävas för att de kompletterande åtgärderna ska äga rum, exempelvis i form av investeringar i &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Dessutom tillkommer även kostnader för administration och andra transaktionskostnader hos ansvariga myn- digheter och berörda marknadsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Utredningen har uppskattat hur höga dessa kostnader kan kom- ma att bli hos de myndigheter som berörs av förslagen och lämnar även förslag på hur stora resursförstärkningar som kan behövas. För- slagen har som inriktning att underlätta för de aktörer som förut- sätts genomföra åtgärderna, så att dessas transaktionskostnader blir så låga som möjligt. Eftersom deltagandet är frivilligt och föreslås genomföras genom incitament från det allmänna har inga tillkom- mande transaktionskostnader för företagen beräknats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt; är det också olika typer av företags- ekonomiska förutsättningar, snedfördelad information m.m. som påverkar storleken på de stöd som kan behövas för de föreslagna åt- gärderna. Ökade resurser för rådgivning bedöms också behöva ut- göra en väsentlig del av de styrmedel som behöver införas – dels för att åtgärderna ska genomföras, dels för att företagens sökkostnader ska bli så låga som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;När de offentligfinansiella kostnaderna, som i den här beräkningen alltså likställs med de sammanlagda åtgärdskostnaderna för förslagen till styrmedel i strategin till 2030, jämförs med varandra kan hänsyn även behöva tas till om alternativen samtidigt delfinansieras av andra länder eller aktörer, exempelvis genom &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; stöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 188px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;I tabell 20.4 har de sammanlagda offentligfinansiella kostnaderna för de olika styrmedelsförslagen i utredningens strategi ställts sam- man och kostnadseffektiviteten för de olika bidragen beräknats. Den bedömda kostnadseffektiviteten anges i intervall medan den sam- manlagda ersättningsnivån för de föreslagna insatserna baseras på antaganden om på vilken genomsnittlig kostnadsnivå de åtgärder som genomförs inom respektive stödområde eller program kan komma att hamna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Förslagen på &lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt; föreslås bli föremål för ytterli- gare utredning när det gäller tänkbara ersättningsnivåer och utform- ning i övrigt. De nivåer som redovisas i tabellen bör därför enbart ses som preliminära uppskattningar; det gäller särskilt antagandena om kommande ersättningsnivåer för åtgärder för ökad kolinlagring som föreslås genomföras i det kommande landsbygdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft8"&gt;Kostnadsberäkningarna för återvätning baseras däremot på ny- ligen genomförda utredningar av Skogsstyrelsen och Jordbruksverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Kostnadsuppskattningarna för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och för internationella åtgärder har genomförts av utredningen (se kapitel 9.2, kapitel 13 och avsnitt 20.15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Beräkningarna i tabell 20.4 tar också hänsyn till att bidrag till genomförandet av några av de aktuella åtgärdstyperna även kan komma från EU samt att åtgärder i andra länder ofta är finansierade från flera håll samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I tabellen summeras även den bedömda resursåtgången vid olika myndigheter till följd av de mer permanenta uppgifter som utred- ningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 276px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 130px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 740px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p146 ft2"&gt;Tabell 20.4 Offentligfinansiella kostnader utredningens styrmedelsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Bedömd kostnadseffektiviteten anges i intervall&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Total ersättningsnivå för föreslagna insatser baseras på antaganden om genomsnittlig kostnadsnivå för ingående åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 699px;margin-top: 6px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Tillkommande re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Antagen genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Antagen genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;Bedömd maximal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Sammanlagd offent-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Kostnad när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;surser (årsarbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;snittlig ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;snittlig ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;effekt 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;ligfinansiell kostnad*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;krafter) vid ansva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ningsnivå (kr per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ningsnivå (kr per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(miljoner kr per år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;dragits bort*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;riga myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;kg koldioxid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;hektar och år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;koldioxid)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;(miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;ekvivalent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;per år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Genomförande av nya uppgifter inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td90"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td109"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Omvända auktioner för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (förslag från ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td222"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p425 ft125"&gt;1,8&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td90"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;&lt;NOBR&gt;500–750/1&lt;/NOBR&gt; 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td109"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;250–675/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;redningen, redogörs för i avsnitt 10.3.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td109"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;900–1&lt;/NOBR&gt; 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Ökad rådgivning&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;skogsskötsel/beskogning/jordbruksaktiviteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;förslag från utredningen, se avsnitt 20.12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Bidrag till återvätning&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td222"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td222"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p425 ft125"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td45"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;förslag av utredningen, baserat på tidigare ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;redning av Skogsstyrelsen och Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;Bidrag till beskogning av före detta jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;0,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;6 000 vid etablering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p425 ft125"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;särskild utredning för att detaljutforma förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;föreslås ges till Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Bidrag till mellangrödor/fånggrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td222"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td222"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;1 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p425 ft125"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td90"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;220 inom LBP&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td109"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft242"&gt;132 inom LBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;även utanför nitratkänsliga områden, &lt;NOBR&gt;-förslaget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;föreslås utredas ytterligare inom ramen för ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;formningen av det nya landsbygdsprogrammet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p508"&gt;Bidrag till Agroforestry/Energiskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p25"&gt;4 500 respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p425"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';line-height: 11px;" class="p27"&gt;50 inom LBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p48 ft242"&gt;30 inom LBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p25 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;förslaget föreslås utredas ytterligare inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft242"&gt;7 000 vid etablering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;för utformningen av det nya landsbygdsprogrammet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p25 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:13px;margin-left:-134px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:134px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:147px;height:13px;margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:13px;margin-left:-388px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-388px;margin-bottom:388px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:401px;height:13px;margin-left:-194px;margin-top:194px;margin-right:-194px;margin-bottom:194px;" class="ft57"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 847px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:78px;left:53px;z-index:-1;width:699px;height:241px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34745x1.jpg/" style="width:699px;height:241px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 749px;margin-left: 54px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;Tillkommande re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;Antagen genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;Antagen genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p69 ft70"&gt;Bedömd maximal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Sammanlagd offent-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 90px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;"&gt;&lt;P class="p801 ft125"&gt;Kostnad när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 91px;" class="td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 91px;" class="td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:91px;height:14px;margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:91px;height:14px;margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:77px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:91px;height:14px;margin-left:-3px;margin-top:39px;margin-right:-74px;margin-bottom:38px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;surser (årsarbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;snittlig ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;snittlig ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p69 ft185"&gt;effekt 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;ligfinansiell kostnad*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: 24px;" class="td221"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:10px;margin-left:27px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:10px;margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-55px;margin-bottom:14px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:24px;height:10px;margin-left:34px;margin-top:7px;margin-right:-48px;margin-bottom:7px;" class="ft242"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft70"&gt;krafter) vid ansva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;ningsnivå (kr per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;ningsnivå (kr per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p69 ft185"&gt;(miljoner ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;(miljoner kr per år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;dragits bort*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;riga myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;kg koldioxid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;hektar och år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p69 ft185"&gt;koldioxid)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;(miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;(miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;ekvivalent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p801 ft185"&gt;per år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;Åtgärder i andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft185"&gt;Inom befintlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft185"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p69 ft242"&gt;0,7 som komplet-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p595 ft185"&gt;400/högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p581 ft185"&gt;400/högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;medel till ett nytt program på sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft125"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td182"&gt;&lt;P class="p69 ft125"&gt;terande åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 594px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;400&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;miljoner kr per år under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; föreslås av utredningen. Budgeten kan komma att behöva bli större mot slutet av årtiondet, jämfört med det beräknade genomsnittet. Delar av enheterna antas räknas som resultatbaserad klimatfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 698px;margin-left: 54px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Sammanlagda tillkommande offentligfinansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft125"&gt;1 &lt;NOBR&gt;100–1&lt;/NOBR&gt; 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p823 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;820–1&lt;/NOBR&gt; 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft198"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft242"&gt;utgifter i genomsnitt &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; exklusive utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft185"&gt;inom LBP, avrundade siffror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p25 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;Sammanlagda tillkommande offentligfinansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft125"&gt;2 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p49 ft70"&gt;1 &lt;NOBR&gt;470–1&lt;/NOBR&gt; 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p508 ft70"&gt;kostnader 2030 exklusive utgifter inom LBP,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p508 ft125"&gt;avrundade siffror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;* I genomsnitt per år &lt;NOBR&gt;2021–2030 /&lt;/NOBR&gt; 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningen har föreslagit 2,0 miljoner ton som maximal nivå för de omvända auktionerna för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Visst bortfall är att förvänta varför 1,8 används här.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I denna siffra ingår inte tillkommande arbete vid myndigheterna rörande återvätning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Tillkommande arbete för återvätning ingår i det uppskattade bidraget, omfattar totalt ca &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; årsarbetstillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den sammanlagda tillkommande ersättningen för fånggrödor och mellangrödor har beräknats för två tredjedelar av arealen då en tredjedel av ersättningen går till nitratområden.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 803px;font: 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 174px;" class="td80"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:106px;height:400px;margin-left:295px;margin-top:-68px;margin-right:-1px;margin-bottom:68px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:106px;height:400px;margin-left:1px;margin-top:-68px;margin-right:293px;margin-bottom:-226px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:106px;height:400px;margin-left:148px;margin-top:-215px;margin-right:146px;margin-bottom:-79px;" class="ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 174px;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:14px;margin-left:228px;margin-top:0px;margin-right:-388px;margin-bottom:0px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:14px;margin-left:388px;margin-top:0px;margin-right:-548px;margin-bottom:160px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:174px;height:14px;margin-left:308px;margin-top:80px;margin-right:-468px;margin-bottom:80px;" class="ft55"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:368px;height:636px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34746x1.jpg" style="width:383px;height:662px"  style="width:368px;height:636px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;De specifika kostnaderna – och effektbedömningarna till 2030 för de två strategialternativen illustreras i figur 20.1 och 20.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:251px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-238px;margin-bottom:0px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:251px;height:13px;margin-left:-238px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:238px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:251px;height:13px;margin-left:-119px;margin-top:119px;margin-right:-119px;margin-bottom:119px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]&gt;Kronor per kg koldioxidekvivalent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 76px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 472px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p0"&gt;2,0&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;Biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft228"&gt;Återvätning av dikad torvmark, främst skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p824"&gt;Åtgärder i andra länder med ambitionshöjande inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft228"&gt;1,5&lt;SPAN style="padding-left:127px;"&gt;Beskogning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 162px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft228"&gt;Jordbruksåtgärder(energiskog, agroforestry) Jordbruksåtgärder(fånggrödor)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCC&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;1,0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 340px;margin-top: 34px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td28"&gt;&lt;P class="p427 ft228"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p823 ft140"&gt;Antagna ersättningsnivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p823 ft228"&gt;per kg koldioxidekvivalent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr51 td28"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr51"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td147"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td110"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td221"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td147"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td89"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td110"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td221"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft228"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p34"&gt;Miljonerton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td221"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Anm. Kostnadsuppskattningen för biodrivmedel är med som jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:260px;height:13px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-247px;margin-bottom:0px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:260px;height:13px;margin-left:-247px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:247px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:260px;height:13px;margin-left:-124px;margin-top:124px;margin-right:-123px;margin-bottom:123px;" class="ft140"&gt;&lt;![endif]&gt;Kronor per kilo koldioxidekvivalent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 476px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p422"&gt;2,0&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;Biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft228"&gt;Återvätning av dikad torvmark, främst skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft228"&gt;Åtgärder i andra länder med ambitionshöjande inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;1,5&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;&lt;NOBR&gt;Bio-CCC&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;1,0&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 118px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft228"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H8B34746xi2.jpg/" style="width:21px;height:4px;"&gt; Antagna ersättningsnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 10px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p969"&gt;per kg koldioxidekvivalent&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft140"&gt;0,5&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 323px;margin-left: 17px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p590 ft228"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p26 ft228"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p690 ft140"&gt;Miljonerton koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;Anm. Kostnadsuppskattningen för biodrivmedel är med som jämförelse .&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;De beräknade sammanlagda offentligfinansiella kostnaderna för de två alternativen hamnar som högst på 2,4 miljarder kronor respek- tive 1,1 miljarder kronor 2030, inklusive utgifter för att genomföra det föreslagna programmet för internationella åtgärder och exklusive förslagen som är beroende av fördelningen av främst miljö- och klimatersättningar inom landsbygdsprogrammet. Om möjliga EU- medel för att genomföra utredningens huvudalternativ dras bort hamnar de direkta kostnaderna för staten på mellan 1,5 och 2 mil- jarder kronor i huvudalternativet (se tabell 20.4) medan kostnaderna i jämförelsealternativet sjunker till knappt 1 miljard kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;De uppskattade kostnaderna för staten beräknas motsvara 0,04 respektive 0,02 procent av bnp 2030; bnp har beräknats växa med i genomsnitt 2 procent per år realt &lt;NOBR&gt;2018–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Fördelning av ersättningar inom det kommande landsbygdsprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft26"&gt;Några av utredningens förslag föreslås finansieras inom ramen för ett nytt landsbygdsprogram och behöver bli föremål för ytterligare utredning innan de kan genomföras. Enligt utredningens tentativa beräkningar skulle de ersättningar det främst handlar om (mellan- grödor och fånggrödor, agroforestry och energiskog) sammanlagt uppgå till knappt 300 miljoner kronor per år (tabell 20.4) med reser- vation för att ersättningsnivåerna kan behöva hamna något högre efter fortsatt utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;En sammanlagd ersättningsnivå i denna storleksordning kan jäm- föras med storleken på hela landsbygdsprogrammet som &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; uppgick till 37 miljarder kronor. Omfattningen av EU:s gemen- samma jordbrukspolitik föreslås minska i storlek nästa program- period. Om Storbritannien lämnar EU kan de svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlen&lt;/NOBR&gt; för det fortsatta landsbygdsprogrammet komma att minska med 15 procent jämfört med nuvarande period. Om landsbygdsprogram- met som helhet skulle minska i samma omfattning som &lt;NOBR&gt;EU-bidragen&lt;/NOBR&gt; skulle det i så fall uppgå till drygt 31 miljarder kronor &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt; Ersättningarna till de åtgärder som utredningen föreslår skulle enligt uppskattningen ovan kunna utgöra maximalt omkring 6 procent av hela programmet, om de antas betalas ut fullt under en period av 6 år; denna andel ökar om ersättningsnivåerna skulle höjas och fler åtgär- der inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;Utredningens förslag till åtgärdsområden är som nämnts fram- lyfta i Europeiska kommissionens förslag till nytt program och bidrar till flera av de 9 mål som satts upp för programmet, men de kommer samtidigt behöva vägas mot andra insatser i det nya programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Kostnader mot 2045&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Utredningen föreslår inte någon detaljerad fördelning av de olika typerna av kompletterande åtgärder mot 2045 utan anger i stället ett möjligt utfallsrum för de olika åtgärdstyperna (se avsnitt om inrikt- ning och utfallsrum för 2045 i strategin). Den totala volymen kom- pletterande åtgärder föreslås behöva öka till minst 10,7 miljoner ton för att sedan öka ytterligare i omfattning, för att Sverige ska nå netto- negativa nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Kostnaderna på marginalen för åtgärderna i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bedöms öka något i ett längre tidsperspektiv i en värld som ställer om; kostnadsutvecklingen beror i hög utsträckning av hur kostnaderna för skogsråvara och annan biomassa utvecklas på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;De svenska &lt;NOBR&gt;bio-CCS-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; förutsätts genomföras på punktkällor som redan använder biomassa för sin produktion; mer- kostnaden för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; uppstår om kostnaden för den ökade energi- användning som tekniken medför fördyras till följd av stigande kostnader för biomassa. Kostnaderna för &lt;NOBR&gt;LULUCF-åtgärderna&lt;/NOBR&gt; på marginalen beror på hur alternativkostnaderna för markanvänd- ningen kan komma att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;I detta tidsperspektiv, och i en värld som ställer om, bedöms åtgärderna för negativa utsläpp i landet ändå samtidigt kunna kon- kurrera med de priser som då kan komma att gälla internationellt (se avsnitt 20.15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utredningens förslag till fortsatt styrmedelsutveckling ger även förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet i styrningen över tid. Den föreslagna styrningen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan potentiellt även skapa förutsättningar för att åtgärder i Sverige på sikt även kan komma att finansieras av aktörer utanför landet, exempelvis genom framtida &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; styrmedel (se kapitel 10). En liknande utveckling skulle i princip även kunna vara möjlig inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft26"&gt;Kostnaderna för utredningens huvudförslag bedöms därmed på längre sikt kunna bli lägre jämfört med ett alternativ där åtgärder i andra länder dominerar, som i utredningens jämförelsealternativ. På sikt kan även specifika mål för negativa utsläpp komma att sättas på europeisk eller internationell nivå, men utredningens huvudalter- nativ innebär att Sverige har bättre förutsättningar att svara upp mot sådana mål än om jämförelsealternativet väljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Att genom forskning, utveckling och demonstration samt en in- ledande marknadsintroduktion, med viss ledtid skapa förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att signifikant bidra till måluppfyllelse 2045 är också ett sätt att sprida och därmed minska riskerna igenomförandet av den föreslagna strategin och klimatpolitiken i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Om inriktningen mot &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; teknik blir framgångsrik kan om- rådet även komma att bli värdefullt för teknikspridning till andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utredningens förslag på styrmedel och åtgärder som ökar kol- sänkan och minskar utsläppen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan skapa viktiga underlag för fortsatt utveckling av kostnadseffektiva styrmedel på området. Parallellt med den forskning och det utvecklingsarbete som föreslås skapar den föreslagna inriktningen ytterligare möjligheter att över tid identifiera lämpliga åtgärder och successivt effektivisera tillämpningen av olika styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Kostnader till 2045 om jämförelsealternativet genomförs till 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;Om jämförelsealternativet genomförs till 2030 bedöms det bli svårt att hinna skala upp utredningens förslag till åtgärder i tillräckliga volymer till 2045 och därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I arbetet med att utveckla förslagen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; har utredningen exempelvis gjort en avvägning när det gäller omfattningen av de om- vända auktionerna och funnit att en mindre auktionsomfattning än den föreslagna volymen skulle försvåra och potentiellt också fördyra en större stegvis uppskalning mot 2045. Liknande förhållanden gäller även för några av åtgärderna inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;När det gäller utredningens förslag till åtgärder inom LULUCF- sektorn kan också noteras att de i många fall bedöms medföra flera samtidiga sidonyttor och i hög utsträckning ingår som en del i EU:s gemensamma jordbrukspolitik &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; där åtgärder med klimat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;nytta lyfts fram särskilt. Särskilt det sistnämnda gör dem svåra att prioritera bort på det sätt som förutsätts i jämförelsealternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Finansieringsmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Behovet av finansiering av tillkommande offentligfinansiella kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Enligt utredningens direktiv ska förslag till finansiering anges om de förslag som utredningen lägger fram innebär tillkommande offentlig- finansiella kostnader. Enligt sammanräkningen i avsnitt 20.4.2 inne- bär utredningens förslag sådana kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;En del av utgifterna kopplade till utredningens förslag föreslås finansieras inom ramen för de beslut som ska fattas om genom- förandet av ett nytt landsbygdsprogram, med startår 2021. Dessa förslag behöver bli föremål för ytterligare utredning innan de kan genomföras. För dessa förslag diskuterar utredningen därför inte hur finansieringen bör ske, mer än att den förutses ske inom budget- ramarna för det kommande landsbygdsprogrammet (se avsnitt 20.4.2 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;När det gäller förslagen på områdena &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; internationella insatser (inklusive klimatfinansiering) samt inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sek-&lt;/NOBR&gt; torn (återvätning samt rådgivning) beräknas dessa sammanlagt be- höva en finansiering på omkring 2,4 miljarder kronor per år från 2030. När hänsyn tas till möjlig finansiering med &lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt; blir finansieringsbehovet i stället &lt;NOBR&gt;1,5–1,9&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år. I ge- nomsnitt beräknas behovet av finansiering av förslagen sammanlagt uppgå till &lt;NOBR&gt;1,1–1,4&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år &lt;NOBR&gt;2021–2030,&lt;/NOBR&gt; exklusive EU- medel. De tillkommande utgifterna för utredningens förslag antas öka stegvis under &lt;NOBR&gt;2020-talet&lt;/NOBR&gt; och kommer därför att hamna på rela- tivt låga nivåer de inledande åren på &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Finansieringsbeho- ven kopplade till utredningens förslag infaller alltså främst under &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft och därefter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 145px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34751x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Ökade intäkter från höjningar av generella skatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det är svårt att identifiera en naturlig skattebas som skulle kunna erbjuda möjliga intäkter av samma storleksordning som de offent- ligfinansiella utgifter som förslagen till kompletterande åtgärder beräknas medföra fram till 2030, exempelvis genom införande av en särskild skatt eller genom att en befintlig skatt höjs. Ingen specifik aktörsgrupp skulle heller dra särskild nytta av att de kompletterande åtgärderna genomförs, utan nyttan kommer att bli spridd i sam- hället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Detta, tillsammans med att förslagen till stor del handlar om att finansiera teknik som ännu inte är etablerad i Sverige och under ut- veckling, talar för en mer allmän skattefinansiering av utredningens förslag. Detta är också något som utredningen förordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Om styrmedel för exempelvis &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; utvecklas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; kan även finansieringsfrågan på lite längre sikt få en gemensam struktur inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;När det gäller utredningens förslag på lite kortare sikt, mot 2030, väljer utredningen, trots resonemanget ovan om finansiering via mer generella skattebaser, ändå att ge några exempel på hur ökade skatte- intäkter skulle kunna uppstå genom höjningar av olika punktskatter på energi av den storleksordning som motsvarar de offentligfinan- siella kostnaderna av utredningens förslag. Exemplen som ges ska dock inte tolkas som förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Utredningen noterar att skattehöjningar på bensin och diesel- bränsle skulle kunna ge intäkter i samma storleksordning som ut- gifterna kopplade till utredningens förslag utan hänsyn till EU- finansiering. Dessa intäkter motsvarar de höjningar som föreslagits genomföras i steg under tre år i enlighet med den &lt;NOBR&gt;bnp-indexering&lt;/NOBR&gt; av energi- och koldioxidskatterna på drivmedel som 2016 infördes i lagen (1994:776) om skatt på energi. Dessa årliga skattehöjningar beräknades preliminärt resultera i offentligfinansiella intäkter på 0,9, 0,81 respektive 0,81 miljarder kronor de tre första åren.&lt;SPAN class="ft102"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;De sammanlagda volymerna drivmedel (bensin och diesel med inblandat biodrivmedel i successivt allt högre volymer) för använd- ning i förbränningsmotordrivna vägfordon och arbetsmaskiner be- döms dock behöva minska successivt för att klimatmålen ska kunna&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2015/16:1 &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2016. Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor, &lt;SPAN class="ft55"&gt;avsnitt 6.20.8 s. 279.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34752x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;nås, varför intäkter från framtida skattehöjningar på drivmedel, enligt samma typ av &lt;NOBR&gt;bnp-indexering&lt;/NOBR&gt; som ovan nämnts, kan komma att bli något lägre per år under &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ett ytterligare exempel på hur stora intäkterna kan bli från en höjning på energiskatteområdet hämtas från &lt;SPAN class="ft45"&gt;Utredningen om energi- sparlån &lt;/SPAN&gt;(N 2016:02). Utredningen beräknade att en höjning av energi- skatten på el för hushåll och tjänsteföretag med 1 öre per kWh skulle kunna generera intäkter på 790 miljoner kronor netto årligen; beräk- ningen gjordes hösten 2017&lt;SPAN class="ft105"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;och för att göra beräkningen användes Finansdepartementets beräkningskonvention för 2017&lt;SPAN class="ft105"&gt;38&lt;/SPAN&gt;. En höjning av energiskatten på el med sammanlagt 3 öre per kWh skulle alltså även den kunna motsvara de utgifter på som högst 2,4 miljarder kronor per år 2030 som beräknats uppstå till följd av utredningens förslag, utan hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-finansiering,&lt;/NOBR&gt; vid samma elförbrukning som i beräkningen av Utredningen om energisparlån. Beräkningen förutsätter en relativt prisokänslig efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;"&gt;Makroekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Ekonomiska effekter i en värld som ställer om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;IPCC:s &lt;NOBR&gt;1,5-gradersrapport&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IPCC-rapporten&lt;/NOBR&gt; om markanvänd- ning och klimat&lt;SPAN class="ft105"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;visar att de olika teknikerna för att åstadkomma negativa utsläpp, dvs. både åtgärder som ökar kolinlagringen i skog och mark och tekniker för negativa utsläpp som &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och DACCS, bidrar till att Parisavtalets temperaturmål över huvud taget kan nås (se kapitel 5). Modellresultaten är genomförda med en kost- nadsoptimerande ansats och de indikerar att teknikerna för negativa utsläpp kan sänka kostnaderna för att nå målen. Rapporterna varnar samtidigt för att de flesta av dagens tekniker för negativa utsläpp riskerar att medföra betydande negativa effekter på möjligheterna till anpassning till ett förändrat klimat samt ökad markförstörelse och försämrad livsmedelssäkerhet om de tillämpas i stor skala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Lämpligheten och hållbarheten i åtgärderna förbättras om flera olika typer av åtgärder för negativa utsläpp införs samtidigt i stället för att genomförandet koncentreras till en enskild åtgärd i stor skala.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;" class="p705"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Effektivare energianvändning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;(SOU 2017:99).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;" class="p312"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;(SOU 2018:76).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2018) och IPCC (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34753x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;När i tiden åtgärderna genomförs har också betydelse; om åtgärder för negativa utsläpp genomförs i närtid samtidigt som utsläppen sänks minskar beroendet av omfattande nettonegativa utsläpp längre fram för att temperaturmålet ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Kostnaden för att nå det svenska nettonollmålet genom enbart utsläppsminskningar bedöms vida överstiga kostnaden för att nå målet med tillgodoräknande av kompletterande åtgärder, eftersom det först- nämnda bl.a. ställer krav på omfattande ingrepp i omfattningen av landets livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Låga makroekonomiska effekter av utgifterna kopplade till huvudförslagen i strategin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft26"&gt;I avsnitt 20.4.2 summerades de bedömda offentligfinansiella effek- terna av den föreslagna strategin samt ett jämförelsealternativ. Dess- utom konstaterades att genomförandet kan leda till att utgifterna totalt sett minskar för att nå klimatmålen till 2030 och 2045. När de totala tillkommande utgifterna ställs i relation till en antagen bnp- nivå samma år kan konstateras att de tillkommande utgifterna är så små i relation till hela ekonomin att de troligen innebära en relativt sett liten ekonomisk effekt som inte kan bedömas leda till några makroekonomiska systemeffekter eller spridningseffekter i ekono- min av betydelse. Utredningen har av den anledningen avstått från den typen av analyser.&lt;SPAN class="ft102"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft40"&gt;Ytterligare åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bör konsekvensanalyseras i de sammanhang de utreds&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Utredningen avstår från att lägga fram specifika förslag som ytter- ligare skulle kunna förstärka kolsänkan inom skogsbruket vid olika tidshorisonter (se avsnitt 20.14). För att analysera den typen av möj- ligheter ytterligare och de målkonflikter som finns för hur skogs- resursen ska nyttjas – antingen genom bruk för hög produktion och avkastning eller skydd av mer skog för biologisk mångfald och be-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det går att studera äldre modelleringar med ekonomiska jämviktsmodeller och finna att för- ändringar i den storleksordning som här studeras inte ger några mätbara resultat på ekonomin i stort i modellanalysen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_754" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;varande av kolsänka – pågår ett antal parallella utredningar vars re- sultat denna utredning inte har möjlighet att invänta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft42"&gt;Konsekvenser av åtgärder som kan förstärka kolsänkan inom skogs- bruket förutsätts analyseras mer i detalj i dessa sammanhang, eftersom de kan påverka såväl den biologiska mångfalden som skogsbrukets resiliens och de ekonomiska förutsättningarna för skogsbruket på ett mer omfattande sätt än de förslag som utredningen lägger fram.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Risker och osäkerheter i uppskattningar av framtida effekter och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;LULUCF-åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;Åtgärder som bidrar till ökade upptag av koldioxid inom LULUCF- sektorn, t.ex. beskogning, agroforestry och åtgärder för ökad kolin- lagring i jordbruksmark, når slutligen en gräns för hur mycket som kan lagras in. Fortsatt kolinlagring förutsätter därför att åtgärderna upprätthålls men i vissa fall också ökar i omfattning, eftersom effek- ten av åtgärderna avtar över tid. Effekten av återvätning av dränerad torvmark består dock så länge återvätningen bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;När träd blir gamla och den naturliga avgången är lika stor eller större än tillväxten, eller när markens kolförråd når en ny jämvikt, sker inget nettoupptag av koldioxid. Kolförråd i mark och vegetation riskerar dock alltid att minska eller helt förloras på grund av stör- ningar i form av bränder, insektsangrepp, stormar eller en framtida förändring av markanvändningen, t.ex. genom att jordbruksmark som lagrat upp kol nyttjas för odling som på sikt frigör kolet igen eller om jordbruksmark eller skogsmark exploateras för permanent infra- struktur eller byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Åtgärderna har därmed en lägre permanens jämfört med utsläpps- minskningar och andra åtgärder för negativa utsläpp, exempelvis bio- CCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Effekten av de föreslagna styrmedlen riskerar dessutom att utebli eller bli betydligt mindre än vad utredningens effektberäkningar resulterar i, bl.a. beroende på hur de aktörer som förutsätts genom- föra åtgärderna agerar på de incitament som införs. (Se även resone- mang i avsnitt 20.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_755" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Bio-CCS-åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;För &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är sannolikt affärsmässiga risker det stora hotet mot genomförandet av projekt. Det finns även tekniska, juridiska och politiska risker och hinder som kan fördröja eller stoppa projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 10 och 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;FN:s klimatpanel IPCC drar slutsatsen att det potentiellt finns målkonflikter med flera utav de globala hållbarhetsmålen om bio- CCS genomförs i stor skala globalt. Brist på social acceptans för en satsning på &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan därför utgöra en risk mot genomförande av projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Om lagrad koldioxid mot förmodan skulle börja läcka ut minskar nyttan med &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; samtidigt som risker uppstår för omgivande ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Utredningens förslag på området syftar till att minimera ovan- stående risker. Riskerna bedöms inte heller vara av sådan art att Sverige bör avstå från att satsa på &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Beroende på hur de aktörer som förutsätts genomföra åtgärderna reagerar på de incita- ment som införs kan effekten av föreslagna styrmedel dock bli mindre än förväntat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Åtgärder i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Parisavtalets regelbok för handel med resultat från utsläppsbegräns- ningar mellan länder är ännu inte färdigförhandlad. Det är en av flera faktorer som gör att det troligen kommer dröja ett antal år innan det är möjligt för Sverige att genomföra utsläppsbegränsningar i andra länder på ett sätt som kan skapa en större säkerhet om att de inter- nationella insatserna kan leda till åtgärder utöver de som ändå hade vidtagits i värdländerna, och som inte leder till dubbelräkning av den utsläppsminskning som erhålls. Det är dessutom långt ifrån säkert att det kommande regelverket kommer att kunna garantera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den av utredningen föreslagna inriktningen behöver följas, så att Sveriges program kan säkerställa att handel med s.k. hetluft undviks och att åtgärder som väljs skapar förutsättningar för dels en för värd- landet ambitiös klimatpolitik, dels en ytterligare ambitionshöjning genom internationellt samarbete. Om delar av ett svenskt mål skulle uppfyllas med enheter från &lt;NOBR&gt;icke-additionella&lt;/NOBR&gt; åtgärder i ett land som inte har en ambitiös klimatpolitik urholkas det svenska klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_756" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Effekter på energisystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Effekter på energisystemet och biomassaanvändningen av utredningens förslag på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft26"&gt;Förslagen inom jordbrukssektorn har delvis förutsättningar att leda till viss ökad produktion av energigrödor och biomassa som kan användas som råvara för olika ändamål, djurfoder, bioenergi och material samtidigt som kolinlagringen ökar. Energiskogsodling i den omfattning som utredningen föreslår kan t.ex. innebära en biomassa- produktion motsvarande &lt;NOBR&gt;1,6–2,4&lt;/NOBR&gt; TWh per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;De förslag inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som berör skogsbruket, främst återvätning av torvmarker på sammanlagt 100 000 hektar till 2045, bedöms inte få någon omfattande effekt på tillgången till för- nybara energiråvaror eller torv och inte heller påverka produktionen av skogsråvara på något omfattande sätt, eftersom åtgärden före- trädesvis bör ta skogsmark med lägre produktion i anspråk. För- slaget om ökad rådgivning för ökad beskogning bedöms komma att öka tillgången på skogsråvara i framtiden, vilket därmed kan minska trycket på befintlig produktiv skogsmark att producera skogsråvara och avverkningsrester som kan användas för energiändamål för att möta framtida behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;I vilken utsträckning de beskogade markerna nyttjas för att pro- ducera timmer och massaved avgör beskogningsåtgärdernas fram- tida bidrag som kolsänka. En ökad tillgång på gallringsrester, såg- timmer, massaved och avverkningsrester kommer dock inte kunna realiseras i någon större utsträckning förrän efter några tiotal år när skogen börjar gallras och när den om ytterligare tiotals år kan slut- avverkas, dvs. bortom 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;De åtgärdsmöjligheter inom skogsbruket som utredningen be- handlar mer översiktligt och där inga förslag lagts (se avsnitt 20.14) kan potentiellt medföra en relativt sett större påverkan på energi- försörjningen och tillgången på biomassa för energiändamål än de förslag som inkluderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Åtgärder som vidtas för ökat skydd av skog och större natur- hänsyn i skogsbruket med syfte att bevara biologisk mångfald samt för att lagra in kol och åstadkomma andra mervärden kan leda till att leveransen av skogsråvara blir lägre än efterfrågan. Ökad produktion ger ökade möjligheter att nyttja skogsråvara för olika ändamål, men det är snarare en effekt av att det redan finns eller bedöms finnas ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_757" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:397px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:333px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34757x1.jpg/" style="width:425px;height:333px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;större behov av skogsråvara i framtiden, vilket i sin tur ökar intresset för att investera i skogsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Energiåtgång och elförbrukning för CCS och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS-anläggningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Tillämpning av CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är energikrävande verksamheter. Rent generellt beror konsekvenserna av en användning av CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i energisystemet på inom vilka branscher tekniken tilläm- pas, vilken &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; som används och teknikutvecklingen kom- mande årtionden. Konsekvenserna beror också på hur energisyste- met utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;I kapitel 9 redovisas uppskattningar av den sammanlagda påver- kan på elproduktion och biomassaanvändning vid avskiljning och kom- primering av 2 respektive 10 miljoner ton biogen koldioxid. Resultaten sammanfattas i tabell 20.4 nedan. Uppskattningarna är dock synner- ligen förenklade och syftar enbart till att ge en uppfattning om stor- leksordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Energiåtgången för att tillämpa CCS på cirka 12 miljoner ton mesta- dels fossil koldioxid från branscherna cement, järn och stål samt raffinering i Norden har i en doktorsavhandling vid Chalmers tek- niska högskola uppskattats till cirka 22 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär en energiintensitet på 1,8 MWh per ton avskild koldioxid. Som jäm- förelse kan nämnas att Sverige 2017 hade en total slutlig energi - användning på 378 TWh. Av detta svarade industrisektorn för 143 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Samma år uppgick även den totala biobränsleanvänd- ningen till 143 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rootzén (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Energimyndigheten (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;757&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_758" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34758x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft26"&gt;I tidigare studier har ett generellt elbehov på &lt;NOBR&gt;0,2–0,3&lt;/NOBR&gt; MWh&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;el &lt;/SPAN&gt;per ton avskild koldioxid genom CCS uppskattats. Elkonsumtionen i Sverige var 130,5 TWh&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;el &lt;/SPAN&gt;2017, varav industrin förbrukade 49,1 TWh&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;el&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft102"&gt;43&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft102"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Ett ökat elbehov koncentrerat till ett begränsat antal anläggningar kan få konsekvenser för elnätet och understryka vissa befintliga begränsningar i termer av överföringskapacitet. Inom massa- och pappersindustrin och vid kraftvärmeverk kan det dock i stället handla om att den egna elproduktionen och leveransen till nätet minskar. Det kan också vara möjligt att tillfälligt upphöra med kol- dioxidavskiljning för att maximera elproduktionen under tidsperio- der när behovet av el är särskilt stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft60"&gt;Även fartygstransport av avskild koldioxid till en lagringsplats kräver energi och ger upphov till utsläpp. Dessa utsläpp är dock mycket små i förhållande till mängden koldioxid som transporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Effekter på energisystemet mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Beräkningarna som redovisas i tabell 20.4 indikerar att omfattningen av den tillkommande efterfrågan på el- och biomassa kan komma att bli relativt måttlig till 2030. Vid en större introduktion på längre sikt behöver dock konsekvenserna för energisystemet tas i beaktande i högre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Effekter på energisystemet av en biokolintroduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Produktion av biokol i lite större skala kan medföra effekter både på energisystemet och kolsänkan. Räkneexemplet nedan illustrerar hur stora effekterna i form av ökad efterfrågan på biomassa skulle kunna bli, utifrån en möjlig systemlösning tillämpad i ett fjärrvärmesystem.&lt;SPAN class="ft105"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Om sammanlagt 500 000 ton biokol skulle produceras genom pyrolysteknik med samtidig energiutvinning, och biokolet spridas på i första hand åkermark, kan kolsänkan komma att öka med 1 mil- jon ton koldioxid per år. För att producera denna mängd biokol beräknas cirka 5,4 TWh biomassa behövas. I exemplet består bio- massan av grot, grenar och toppar samt park- och trädgårdsavfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Profu, Sweco &amp; Energiforsk (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SCB ( 2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gustafsson(2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;758&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_759" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34759x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;men det skulle också exempelvis kunna handla om biomassa från en närliggande energiskogsodling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Vid framställningen av biokol kan också energi produceras, främst i form av värme. En översiktlig bedömning är att &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; TWh värme kommer kunna produceras vid samtidig tillverkning av cirka 500 000 ton biokol. Denna värmeproduktion minskar behovet av andra bränslen i fjärrvärmesystemet. Systemlösningen kan alltså som helhet leda till en ökning av efterfrågan på biomassa i form av exempel- vis skogsrester och avfall av biogent ursprung på uppemot &lt;NOBR&gt;2,5–3&lt;/NOBR&gt; TWh per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Påverkan på efterfrågan på biodrivmedel till 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Utredningens förslag till kompletterande åtgärder, och det stude- rade jämförelsealternativet, kan påverka behovet av biodrivmedel för att nå de sammanlagda utsläppsmålen till 2030. Dessa biodrivmedel antas även behöva importeras (se avsnitt 20.3.1). Enligt utredning- ens beräkningar kan det handla om att importen behöver bli mellan 8 och 14 TWh lägre än vad den annars hade behövt uppgå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Om omvandlingseffektiviteten för biodrivmedelsframställning antas uppgå till 0,65&lt;SPAN class="ft110"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;i genomsnitt, motsvarar minskningen en sänkt efterfrågan på biomassa på &lt;NOBR&gt;12–21&lt;/NOBR&gt; TWh. Nya tekniker för biodriv- medelsframställning kan dock ha högre omvandlingseffektivitet, vil- ket i så fall sänker den totala biomassaåtgången. Så är dock inte alltid fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Energisystemeffekter i sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I det kortare tidsperspektivet, mot 2030, innebär utredningens för- slag en mycket begränsad direkt påverkan på energisystemet och efterfrågan på bioenergi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I det längre tidsperspektivet kan de kompletterande åtgärderna däremot föra med sig en något större påverkan på energisystemet. Hur stor denna påverkan blir beror på balansen mellan de olika alternativen till kompletterande åtgärder. Användning av biokol och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i större skala leder till en ökad efterfrågan på biomassa; enligt utredningens beräkningar kan det som mest handla om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Börjesson m.fl. (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;759&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_760" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;ökning på uppemot &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; TWh i energitermer räknat. Biokol är det alternativ som beräknas leda till den största ökningen av efterfrågan på biomassa i förhållande till den beräknade effekten i form av ökad kolinlagring. En ökande svensk och internationell efterfrågan på skogsbiomassa kan öka konkurrensen om restprodukter från skogen i framtiden och priserna stiger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Några av förslagen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn,&lt;/NOBR&gt; framför allt ökad energiskogsodling och agroforestry, leder till att tillgången till bio- energi ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Effekter på miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic bold 17px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;63- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;85-procentsmålet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft26"&gt;Huvudalternativets effekter på möjligheterna till måluppfyllelse disku- teras i avsnitt 20.3.1.och 20.3.2. Jämförelsealternativet leder till samma flexibilitet 2030 men kan ge sämre förutsättningar mot målet 2045 och därefter, jämfört med huvudalternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Utredningens förslag inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förbättrar även förutsätt- ningarna för att införa &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; på anläggningar med delvis fossila utsläpp och som bedöms sakna andra alternativ till att nå nära noll- utsläpp, särskilt inom cementproduktion och viss avfallsförbrän- ning. Utredningens förslag på området bidrar därmed också till att målet om 85 procents utsläppsminskning enklare kan nås. Eftersom jämförelsealternativet även omfattar att hinder röjs för &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; kan motsvarande effekt också nås vid detta strategival.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;De kompletterande åtgärderna ökar efterfrågan på biomassa och kan potentiellt även begränsa tillgången till biomassa för energiända- mål på längre sikt, vilket i viss utsträckning kan påverka förutsätt- ningarna för att sänka utsläppen i övriga sektorer. De beräknade ökningarna på 5 respektive 3 TWh (se avsnitt 20.8.5 ovan) kan jäm- föras med hur stor användningen av bioenergi är i dag i Sverige och de ökningar av användningen som uppskattats i olika klimatscenarier kopplade till klimatramverket under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Nyligen genomförda sammanställningar av åtgärderna i indu- strins klimatfärdplaner för att nå klimatmålen till 2045 ger en bild av att klimatmålen i Sverige kan behöva nås med en mycket omfattande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;760&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_761" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34761x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft9"&gt;ökning av användningen av bioenergi.&lt;SPAN class="ft85"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Sammanställningen av färd- planerna resulterar i en sammanlagd ökning på 75 TWh, till stor del till följd av en antagen mycket stor ökad användning av biodrivmedel för vägtransporter (tunga fordon, flyg och persontransporter) och i arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Det kan dock noteras från sammanställningen att den antagna elektrifieringsgraden, inklusive användningen av vätgas, är låg i de färdplaner som summerats och att vägtransporterna antas öka på ett sätt som innebär att potentialen för ökad transporteffektivisering inte antas nyttjas alls i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I tidigare klimatscenarier från Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft105"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;ökar också behovet av biomassa för energiändamål för att klimatmålen ska nås. Ökningen är dock lägre i dessa scenarier, och bioenergianvändningen hamnar sammanlagt på mellan 160 och 180 TWh i samhället som helhet vid mitten av seklet. I dessa scenarier ingår även användning av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; inom industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Nivån kan jämföras med den sammanlagda användningen av bio- energi 2017 som uppgick till 143 TWh i Sverige. I Naturvårdsverket med fleras scenarier antas även en omfattande effektivisering, inklu- sive elektrifiering, i samhället, vilket sänker behovet av bl.a. biomassa för att målen ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Potentialbedömningar av Börjesson&lt;SPAN class="ft102"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;resulterar i att skogs- och jordbruket i Sverige skulle kunna bidra med ytterligare omkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;TWh hållbart framställd biomassa fram till mitten av seklet. Bedöm- ningarna är dock förknippade med stora osäkerheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Målet om nettonegativa utsläpp efter 2045&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Utredningens huvudförslag skapar goda förutsättningar för att det ska vara möjligt att nå negativa nettoutsläpp efter 2045. Jämförelse- alternativet innebär däremot en betydligt sämre förberedelse (se av- snitt 20.4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sweco (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Naturvårdsverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Börjesson (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;761&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_762" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Effekter på övriga miljökvalitetsmål inklusive generationsmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Generationsmålet, mål om biologisk mångfald och andra miljökvalitetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Miljökvalitetsmålen och dess preciseringar utgör grunden för den nationella miljöpolitiken och en målbild för miljöarbetet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa gene- ration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det är detta mål som brukar benämnas generationsmålet. Till generationsmålet finns ett antal strecksatser formulerade, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Bakgrunden till generationsmålet redovisas i propositionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete &lt;/SPAN&gt;(prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljö- problemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljö- politiken ska inriktas mot att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;– kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;en god hushållning sker med naturresurserna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Utredningen gör den övergripande bedömningen att de komplette- rande åtgärderna har störst betydelse för att miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;762&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_763" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34763x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;ska kunna nås samtidigt som åtgärderna också har en påverkan på den biologiska mångfalden, förutsättning- arna för en ökad användning av förnybar energi samt förutsättning- arna för andra ekosystemtjänster. De tre sistnämnda aspekterna är alla omnämnda i strecksatserna under generationsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;Förslagen till kompletterande åtgärder kan, beroende på hur de utformas, även påverka andra länders miljö- och klimatutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I det följande fokuserar utredningen främst på vilka effekter de kompletterande åtgärderna kan ha på de miljökvalitetsmål som är inriktade mot att bevara och främja den biologiska mångfalden och, i fallet utsläppsminskningar i andra länder, på utvecklingen av andra länders miljö- och klimatutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Under rubrikerna &lt;/SPAN&gt;Effekter på konkurrensförhållanden – risk för koldioxidläckage &lt;SPAN class="ft42"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Regionalpolitik och konsekvenser för enskilda och företag &lt;SPAN class="ft42"&gt;under 20.11 och 20.12.3 berörs frågan om de komplette- rande åtgärderna har utformats på ett sätt som riskerar orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Effekter på miljökvalitetsmålen av förslagen till LULUCF- åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; kan de föreslagna åtgärderna få konsekven- ser för den biologiska mångfalden och andra miljömål. Generellt är det därför viktigt att konsekvenser för biologisk mångfald, andra miljömål och målen i Livsmedelsstrategin&lt;SPAN class="ft105"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;tas i beaktande när krite- rier för var och hur åtgärder bör tillämpas tas fram och när rådgiv- ning och förutsättningar för stöd utformas. Här beskrivs översiktligt konsekvenser för framför allt biologisk mångfald men också andra effekter och sidonyttor. I de uppdrag utredningen föreslår för aktu- ella myndigheter bör en mer fördjupad analys göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Trädplantering på jordbruksmark, t.ex. i form av agroforestry, energiskogsodling och beskogning, kan ha både positiva och negativa effekter på både olika miljökvalitetsmål (t.ex. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;), landskapsbild och andra mål, beroende på hur de anläggs och sköts. Kunskap om sådana effekter behöver nyttjas när rekommendationer om var och med vilka trädslag agroforestry,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2016/17:104, &lt;/SPAN&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet&lt;SPAN class="ft55"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;763&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_764" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34764x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;energiskogsodling och beskogning tillämpas för att undvika negativa effekter på biologisk mångfald och kulturmiljö i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Fånggrödor &lt;/SPAN&gt;odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd, men de har också andra positiva egenskaper som att öka den biologiska mångfalden, minska erosion och förbättra mark- strukturen. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Mellangrödor &lt;/SPAN&gt;odlas när odlingsmarken ligger obrukad med liknande syfte som fånggrödor men har fler sidonyttor. Blom- mande mellangrödor har potential att bidra med pollen och nektar till nyttoinsekter och på så vis öka insekternas närvaro i jordbruket. Att marken hålls bevuxen en större del av säsongen kan dessutom innebära skydd och möjligheter för övervintring för insekterna. Odling och skörd av mellangrödor har också potential att bidra med hållbar råvara för biogasproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Agroforestry på jordbruksmark &lt;/SPAN&gt;kan bl.a. innebära såväl plantering av vindskydd och alléer som integrering av en ökad andel träd och buskar med odling eller djurhållning, vilket gör det extra viktigt att rätt marker och rätt trädslag används. Agroforestry har också poten- tial att bidra till ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt möjlighet till bättre be- kämpning av skadedjur och ogräs. En mosaik av öppen betesmark samt spridda träddungar och skogspartier har i många fall högre biologiska värden än helt trädfria betesmarker, särskilt om dungarna och skogs- partierna omges av bryn med buskar.&lt;SPAN class="ft105"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Agroforestry kan även skapa biologiska korridorer mellan andra habitat, t.ex. skogspartier, vilket förbättrar möjligheten för många arter att föröka sig i landskapet. Effekten på biologisk mångfald av trädplantering på befintlig betesmark beror också till stor del på betesmarkens naturvärden före planteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft45"&gt;Energiskogsodling med salix eller andra snabbväxande lövträd på åkermark &lt;SPAN class="ft8"&gt;kan tillföra ökad biologisk mångfald i ett landskapsper- spektiv, särskilt om alternativet är spannmålsodling, granskogsplan- tering eller träda på åkermark i homogena jordbrukslandskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I ett öppet odlingslandskap har energiskogen mer att tillföra för många arter, och närhet till naturliga skogsbestånd eller grupper av äldre, inhemska lövträd ger bättre förutsättningar för både växt- och djur- arter att sprida sig in i energiskogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Olsson m.fl. (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Weih (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Baum m.fl. (2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;764&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_765" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34765x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Det intensiva jordbruket leder till homogena landskap som kan missgynna artrikedomen och därmed målet om ett rikt växt- och djur- liv. När energiskog etableras i anslutning till skogsmark, väg eller vatten kan odlingarna bidra med vindskydd, ökad variation i landskapet samt knyta samman områden, vilket gynnar den biologiska mångfalden.&lt;SPAN class="ft105"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;När det gäller fåglar och andra djur kan energiskogen gynna de arter som inte trivs i det öppna odlingslandskapet, medan de arter som trivs i öppna odlingslandskap kan missgynnas om energiskog plan- teras. Biodiversiteten när det gäller fågelarter beror till stor del på var i landskapet odlingen sker och beståndens storlek. Salix kan också fungera som pollenkälla för insekter tidigt på våren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Även om det kan finnas positiva effekter med energiskogsodling är det viktigt att odlingarna inte anläggs i skyddsvärda naturmiljöer, t.ex. den kvarvarande åkermarken i en alltmer sluten skogsbygd, ängs- och betesmarker och andra landskapsområden där värdefull biologisk mångfald eller andra naturmiljövärden riskerar att skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Beskogning &lt;/SPAN&gt;avser i utredningens förslag främst marker som redan tagits ur bruk och i vissa fall börjat växa igen. Beskogning av nedlagd åkermark kan framför allt få effekter för miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;. Intensivodling och skogsskötsel med kortare omloppstider och monokulturbildning be- gränsar generellt möjligheten för arter att etablera sig. Effekten varie- rar dock beroende på vilka trädslag som etableras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Beskogning med lövträd bedöms generellt vara mer värdefullt för mångfalden för igenväxande betesmarker eller små åkrar jämfört med granplantering. Landskapsbilden påverkas i betydande grad nega- tivt när åkermarker beskogas och variationen i landskapet begränsas. De marker som tidigare varit jordbruksmark och som redan tagits ur bruk finns av naturliga skäl framför allt i Götaland och Svealand men ofta handlar det om marginaliserade marker som ligger sämre till i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;" class="p88"&gt;Intensivodling och skogsskötsel med kortare omloppstider och mono- kulturbildning &lt;SPAN class="ft60"&gt;begränsar generellt möjligheten för arter att etablera sig. Den s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;MINT-utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;bedömde att nära 400 rödlistade arter kan komma att påverkas när åkermark beskogas, framför allt i gränszoner mellan åkermark och andra biotoper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Niemi, Hjulfors och Hjerpe (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Larsson (2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;765&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_766" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;Återvätning av dränerad torvmark &lt;SPAN class="ft11"&gt;ger flera samtidiga nyttor jämte att den minskar utsläppen av växthusgaser. Under de senaste 200 åren har en stor andel av de bördiga torvmarkerna dikats ut, eftersom de varit allra mest lönsamma att dika. Därför råder brist på denna typ av våtmarker i relation till vad som förlorats historiskt. Våtmarkerna utgör livsmiljöer för skyddsvärd flora och fauna, inte minst olika groddjur, och mål inom biologisk mångfald och övergödning pekar tydligt ut att restaurering eller anläggning av våtmark är viktiga åt- gärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;Åtgärden återskapar stora arealer våtmark på marktyper som dikats ut i mycket hög grad, framför allt i södra Sverige där enbart en liten opåverkad areal återstår. Den ökade tillgången på vatten i landskapet ökar även värdet hos intilliggande skogliga habitat för många arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft17"&gt;Effekter på miljökvalitetsmålen av förslagen till &lt;NOBR&gt;bio-CCS-åtgärder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Utredningen förutsätter att styrmedel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige utformas så att de i närtid i sig inte leder till att ytterligare verksamheter som förbränner biomassa etableras. Eftersom styr- medel för att främja &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inte ska leda till överkompensation, vilket också vore oförenligt med EU:s statsstödsregler, är det ovan- stående antagandet rimligt. Det blir då den extra åtgången av el och värme för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; specifikt som kan få konsekvenser för den bio- logiska mångfalden genom att den kan leda till ett ökat uttag av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;I de fall när energiåtgång för koldioxidavskiljning primärt ersätter egen elproduktion blir konsekvenserna små för biomassaåtgången och därmed också för den biologiska mångfalden. Detta kan i syn- nerhet vara fallet vid &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; tillämpat på massabruk och kraft- värmeverk (se avsnitt 20.8.2). Resonemanget förutsätter att el på marginalen inte produceras med biomassa, vilket bör vara ett rimligt antagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft60"&gt;Vid sidan av massabruk och biobränsleeldade kraftvärmeverk finns den stora potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige inom integrerade massa- och pappersbruk. Dessa kan utifrån platsspecifika förut- sättningar komma att agera på olika sätt för att lösa det tillkom- mande energibehovet för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; En möjlighet är att installera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;766&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_767" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34767x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;ytterligare en biobränsleeldad panna, sannolikt eldad med restpro- dukter från skogsbruket, för att producera ånga och el. Detta ökar naturligtvis anläggningens användning av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;I avsnitt 20.8.2 redovisas en uppskattning av påverkan på bio- massaanvändningen av 2 respektive 10 miljoner ton avskild biogen koldioxid genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Avskiljning och komprimering av 2 mil- joner ton biogen koldioxid uppskattas öka konsumtionen av bio- massa med cirka 0,6 TWh. Motsvarande siffra för 10 miljoner ton avskild och komprimerad biogen koldioxid är cirka 5,5 TWh bio- massa. Osäkerheten i beräkningar och antaganden är hög, men ök- ningen i biomassaåtgång bör landa i intervallet &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; TWh vid avskilj- ning och komprimering av 10 miljoner ton biogen koldioxid. Den ökade biomassaåtgång som förutses kan ställas i relation till den totala mängden biobränsle som 2017 tillfördes det svenska energi- systemet, vilken var 143 TWh.&lt;SPAN class="ft110"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Det ökade uttaget av biomassa antas till stor del kunna bestå av restprodukter från skogsbruket och andra biogena restflöden även om efterfrågan och konkurrensen om biomassa kan komma att öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;framtiden, i en värld som ställer om. De aktörer där &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS-tek-&lt;/NOBR&gt; niken bedöms kunna komma att tillämpas antas även i framtiden ha möjlighet att köpa in ytterligare biomassa för energiändamål, fast till högre priser, vid sidan av den bioråvara som behövs för produktio- nen i anläggningen. Hur konkurrensen om exempelvis grenar och toppar för bioenergiändamål kan komma att utvecklas i framtiden beror också på transportavstånd och hur transportkostnaderna ut- vecklas från olika avverkningsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Biokol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Enligt räkneexemplet i avsnitt 20.8.3 ovan kan användning av biokol i Sverige leda till ett ökat behov av biomassa. Biomassan som används antas i första hand härröra från biogent avfall i form av park- och trädgårdsavfall samt från restprodukter inom jordbruk, industri och skog, fast till högre priser än dagens. Resursanvändningen kan be- traktas som hållbar om den baseras på ovan nämnda råvaror i mindre skala.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Energimyndigheten (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;767&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_768" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34768x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft26"&gt;Användning av biokol som jordförbättringsmedel kan dessutom ge sidonyttor i form av förbättrad jordstruktur och ökad infiltration. Enligt IPCC:s specialrapport om markanvändning och klimat kan användning av biokol som jordförbättringsmedel resultera i förbätt- rad vattenhållningskapacitet och bättre näringsnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Användningen av biokol kan också leda till en ökad livsmedels- säkerhet, eftersom biokol bedöms kunna öka avkastningen med 25 procent på jordbruksmark i tropikerna, medan den ger mer be- gränsade effekter i tempererade områden.&lt;SPAN class="ft110"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Effekter på miljökvalitetsmålen av åtgärder i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;Väl genomförda samarbeten för utsläppsbegränsningar i andra län- der kan bidra till kunskapsöverföring, höjd kapacitet och höjd ambi- tionsnivå i värdländernas egna klimatplaner. Åtgärderna ska bidra till hållbar utveckling i värdländerna, spridningseffekter av lågutsläpps- teknik samt ge stöd till arbetet i de internationella klimatförhand- lingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Effekter på konkurrensförhållanden, risk för koldioxidläckage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Utredningens huvudförslag inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; bedöms inte få några konsekvenser för konkurrensförhållandena annat än att det kan bli konkurrens om tillgängliga stöd om intresset för att imple- mentera åtgärderna som föreslås blir stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det bedöms inte heller uppstå någon risk för koldioxidläckage, dvs. att utsläpp i Sverige flyttas någon annanstans till följd av för- slagen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-området.&lt;/NOBR&gt; Huvudförslagen rör framför allt åtgärder på jordbruksmark och tidigare jordbruksmark, vilka inte väntas inte ge någon betydande negativ effekt på biomassaproduk- tionen; snarare kan tillgången på biomassa öka genom ökad energi- skogsodling och beskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft42"&gt;En viktig övergripande fråga är behovet av mark för livsmedels- produktion och hur den utvecklas i framtiden. För livsmedelspro- duktionen är det avgörande om en åtgärd utförs på mark som redan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;768&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_769" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:647px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:87px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34769x1.jpg/" style="width:413px;height:87px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;tagits ur produktion eller inte. Livsmedelsproduktionen påverkas t.ex. inte om odling av energiskog och återvätning av organogen mark sker på övergiven mark som inte längre odlas. De scenarier som an- vänts i analyserna pekar mot att stora arealer kommer tas ur bruk i framtiden, i linje med den historiska trenden. Samtidigt pekar upp- skattningar av den globala livsmedelsförsörjningen på stora behov av livsmedelsproduktion på nordligare breddgrader i framtiden, vilket gör att permanent omföring av mark i alltför stor utsträckning bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningens åtgärdsförslag och utformningen av styrmedel har som en utgångspunkt att inte stå i strid med målen i Livsmedelsstra- tegin, där det övergripande målet är en konkurrenskraftig (svensk) livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar sam- tidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning samt bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är förslagen utformade så att de inte ska medföra kostnadsökningar i produktionen hos de företag som inför tekniken, vilket i sin tur leder till att risken för koldioxidläckage minimeras samtidigt som företagens konkurrenskraft troligen ökar när de kan visa att de produkter de säljer bidrar till nettonegativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I avsnitt 20.12.3 &lt;/SPAN&gt;Regionalpolitik och konsekvenser för enskilda och företag &lt;SPAN class="ft11"&gt;berörs dessa aspekter ytterligare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;20.12 Andra konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Förslagens förenlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inklusive reglerna om statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Några förslag rör förändringar av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; i syfte att göra förslagen förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Bemyndiganden för änd- ringar i &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; finns i 10 kap. regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_770" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34770x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft37"&gt;EU:s gemensamma jordbrukspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;De förslag som rör åtgärder på jordbruksmark omfattas av möjlig- heten att använda de stödformer som ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. En ny period gäller från 2021 och ett nytt lands- bygdsprogram tas fram för närvarande. Alla åtgärder som rör ökad kolinlagring på jordbruksmark kommer kunna ingå i det nya pro- grammet som ska gälla från 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft42"&gt;Sverige har möjlighet att se över och undersöka möjlig utform- ning av både befintliga och nya åtgärder för att gynna kolinlagring på jordbruksmark inom de ramar som satts för landsbygdsprogram- met. Det är också möjligt att se över ersättningsnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; och ansvarsfördelningsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Inom EU påverkar åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; Sveriges möj- ligheter att nå de åtaganden landet har inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;LULUCF-sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ska bokförda kategorier sammantaget inte generera nettoutsläpp. Om så är fallet ska underskottet kompenseras med överskott från den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn &lt;NOBR&gt;(ESR-sektorn),&lt;/NOBR&gt; dvs. de utsläpp som omfattas av reglerna enligt EU:s ansvarsfördel- ningsförordning&lt;SPAN class="ft105"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;eller genom EU:s utsläppshandelssystem&lt;SPAN class="ft105"&gt;59&lt;/SPAN&gt;. Om &lt;NOBR&gt;LULUCF-aktiviteterna&lt;/NOBR&gt; sammantaget leder till ett nettoupptag får en del av överskottet, upp till ett förutbestämt maxvärde, användas för att täcka eventuellt underskott i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft26"&gt;I dag är endast transporter via rörledningar av koldioxid för lagring tillståndspliktiga i EU:s utsläppshandelssystem. Utredningen före- slår i kapitel 12 att även andra transporter av koldioxid för lagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2018/842/EU av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtaganden enligt Parisavtalet &lt;SPAN class="ft107"&gt;(Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;770&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_771" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34771x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;bör vara tillståndspliktiga enligt handelsdirektivet&lt;SPAN class="ft102"&gt;60&lt;/SPAN&gt;. Därefter bör Europeiska kommissionens genomförandeförordning om att över- vaka och rapportera växthusgasutsläpp&lt;SPAN class="ft102"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;och kommissionens genom- förandeförordning om att verifiera uppgifter och ackreditera kon- trollörer&lt;SPAN class="ft102"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;ändras dels så att det finns en godkänd metod att övervaka koldioxiden under transporten, dels så att det blir möjligt att genom massbalansmetod särskilja biogen och fossil koldioxid under trans- porten till lagringsplatsen samt vid lagringen utan att allt betraktas som fossil koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Utredningen föreslår även att Sverige, som ett av flera alternativ för att skapa incitament för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; på europeisk nivå, kan verka inom EU för att krediter från &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska få användas inom utsläpps- handelssystemet och att det totala antalet utsläppsrätter justeras om så sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Utredningen föreslår sammantaget ändringar av utsläppshandels- systemet så att utredningens uppdrag kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft11"&gt;I både gruppundantagsförordningen&lt;SPAN class="ft110"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;och i Europeiska kommis- sionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi&lt;SPAN class="ft110"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;defini- eras koldioxid under energiinfrastruktur som rörledningar, inbe- gripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lagringsanläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig underjordisk geologisk formation för permanent förvaring.&lt;SPAN class="ft110"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Utred- ningen föreslår att även andra transporter av koldioxid än genom rörledningar ska läggas till i förordningens och riktlinjernas defini- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kate- gorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i för- draget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Meddelande från Kommissionen: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2020,&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 2, punkt 130 d i gruppundantagsförordningen och riktlinjernas definition i 1.3 (31) d.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;771&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_772" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:381px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:301px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34772x1.jpg/" style="width:416px;height:301px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;EU:s riktlinjer gäller endast &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;SPAN class="ft105"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag är att Sverige bör föreslå att möjligheterna att ge statsstöd enligt grupp- undantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till avskilj- ning och lagring av koldioxid förlängs under en längre tid, eftersom de långa ledtiderna och behovet av långsiktighet gör att statligt stöd till CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; behöver kunna ges under lång tid framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Statligt stöd som utbetalas till projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; enligt ut- redningens förslag måste följa reglerna för statligt stöd vilket anges i en föreslagen ny förordning (se vidare i 20.13.2, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag till författningsändringar&lt;/SPAN&gt;). Det framgår även av utredningens förslag att statligt stöd inte får överkompensera en verksamhetsutövare som investerar i eller driver en anläggning som tillämpar &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; för den tillkommande kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Utredningen föreslår sammantaget ändringar av reglerna för stat- ligt stöd så att utredningens uppdrag kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;20.12.2 Förslagens förenlighet med internationell rätt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Bemyndiganden för ändringar i internationella konventioner finns i 10 kap. regeringsformen. De ändringar som föreslås är i enlighet med ändringsförfarandena i internationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen som ökar kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;Det finns inga internationella konventioner som direkt begränsar möjliga åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Däremot kan åtgärder inom sektorn påverka möjligheterna att nå internationella överenskommelser inom miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Sverige bokför utsläpp och upptag för &lt;NOBR&gt;LULUCF-aktiviteterna&lt;/NOBR&gt; beskogning, avskogning och skogsbruk enligt &lt;SPAN class="ft10"&gt;Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;67&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kommissionen har föreslagit en förlängning av en rad statsstödsregelverk med två år för att hinna byta ut kommissionen och genomföra den utvärdering som en eventuell ändring av reglerna kräver, se European Commission, Competition, State Aid: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Fitness Check of the 2012 State aid modernisation package, railways guidelines and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;short-term&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt; export credit insurance&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention den 9 maj 1992 om klimatför- ändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;772&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_773" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34773x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Utfallet för dessa bokföringsaktiviteter påverkas dock sannolikt inte av föreslagna åtgärder, eftersom protokollets regelverk bara gäller till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;Parisavtalet &lt;/SPAN&gt;finns inga gemensamma regler för hur LULUCF- sektorn ska inkluderas. Sveriges åtaganden om utsläppsminskningar regleras i EU:s gemensamma utfästelse (s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;nationally determined contributions&lt;/SPAN&gt;, NDC:s), vilken i sin tur regleras mellan EU:s medlems- stater genom ansvarsfördelningsförordningen och &lt;NOBR&gt;LULUCF-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Målen för arbetet inom &lt;/SPAN&gt;konventionen om biologisk mångfald&lt;SPAN class="ft102"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;är att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist. Bevarandet av biologisk mångfald omfattas av en strategisk plan som parterna till konventionen antog 2010. Planen innehåller 20 delmål som kallas Aichimålen. Målen handlar om att minska den direkta påverkan och förbättra situationen för biologisk mångfald samt öka nyttan av ekosystemtjänster för alla. Dessa mål har Sverige införlivat i det nationella miljömålsarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;De åtgärder som föreslås av utredningen har formulerats så att riktlinjer och rådgivning för implementering av åtgärder utformas så att andra miljömål inte ska påverkas. Bedömningen av omfattningen har också tagit hänsyn till att andra mål måste beaktas, vilket lett fram till att den tekniska potentialen (arealen) minskat kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Samtidigt finns ingen fullständig analys av hur mycket mark av olika slag som kan behöva skyddas i någon form för att Sverige ska leva upp till internationella åtaganden. När det gäller skog har Skogs- utredningen 2019 (M 2019:02) i uppdrag att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.&lt;SPAN class="ft105"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Ramsarkonventionens&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;definition av våtmarker rymmer många olika miljöer. Förutom myrar, sumpskogar, strandmiljöer, svämmar- ker och våta gräsmarker omfattar konventionen även vattendrag, sjöar och grunda marina områden. Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har många funktioner som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Konventionen om biologisk mångfald, CBD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konventionen om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våt- marksfåglar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;773&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_774" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34774x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;till nytta för människan. Exempelvis bidrar de till mat- och vatten- försörjning samt vattenrening och kollagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;Parterna till Ramsarkonventionen förbinder sig att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;verka för markplanering och förvaltning som tar hänsyn till våt- marker och vattenmiljöer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;främja forskning och utbildning samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;samarbeta med andra länder i frågor som rör konventionen, i synnerhet rörande gränsöverskridande våtmarker och vattensystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft42"&gt;Utredningens förslag bedöms inte påverka konventionens mål nega- tivt utan snarare i positiv riktning genom förslaget om återvätning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen om CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Som framgår av kapitel 12 reglerar eller påverkar flera internationella konventioner CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft10"&gt;havsrättskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;har kuststater suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar. Huvudregeln är att även om en kuststat får ställa vissa villkor för utläggandet utanför kuststatens territorialhav kan kuststaten inte vägra andra stater att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Londonprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;tillåter numera geologisk lagring av koldioxid under havsbotten genom ett tillägg till protokollet men förbjuder export av avfall eller annat material för dumpning. För att göra det möjligt att transportera koldioxid för lagring hos annan part gjordes en ändring av Londonprotokollet 2009. Ändringen har inte trätt i kraft än men protokollets 14:e partsmöte beslutade den &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; oktober 2019 att anta en resolution om att tillåta en provisorisk tillämpning av möjligheten att transportera koldioxid för lagring hos annan part till dess ändringen träder i kraft. Det är alltså numera möjligt att transportera koldioxid för lagring hos annan part om de parter som vill tillämpa ändringen deponerar en avsiktsdeklaration om proviso-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Förenta nationernas havsrättskonvention. United Nations Convention on the Law of the Sea, UNCLOS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;774&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_775" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34775x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;risk tillämpning av ändringen samt det avtal om export som har in- gåtts mellan de berörda parterna hos Internationella sjöfartsorgani- sationen (IMO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Helsingforskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;innehåller inget undantag för geolog- isk lagring av koldioxid av det slag som finns i Londonprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Osparkonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att den överensstämmer med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;SPAN class="ft85"&gt;75&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Om vissa angivna verksamheter eller åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, eller om ett land kan komma att påverkas betydligt av verksamheten, ska enligt &lt;SPAN class="ft45"&gt;Esbokonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;det andra landet ges möjlighet att delta i miljöbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I &lt;/SPAN&gt;konventionen om biologisk mångfald &lt;SPAN class="ft11"&gt;(CBD) finns ett morato- rium om geoengineering, enligt vilket parterna ska säkerställa att inga klimatrelaterade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;geoengineering-aktiviteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; som kan påverka bio- logisk mångfald äger rum tills det finns tillräckligt med vetenskaplig bas som rättfärdigar sådana aktiviteter. Moratoriet gäller dock inte koldioxidinfångning och lagring från fossila bränslen om koldioxi- den fångas in innan den når atmosfären. Eftersom fossil CCS uttryck- ligen är undantaget bedömer utredningen att moratoriet måste anses omfatta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;bio-CCS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Utredningen föreslår att Londonprotokollets ändring om trans- port av koldioxid för lagring hos annan part ratificeras samt att änd- ringar av eller tillägg till Helsingforskonventionen och konventio- nen om biologisk mångfald görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Även om ändringen av Londonprotokollet numera kan tillämpas provisoriskt föreslår utredningen att Sverige ratificerar ändringen eftersom Sverige bör exportera koldioxid för geologisk lagring i andra länder. Ytterligare skäl för att Sverige behöver ratificera änd- ringen är att Londonprotokollets exportförbud kan motverka genom- förandet av &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet,&lt;/NOBR&gt; eftersom direktivet ändrar EU:s avfalls- lagstiftning och möjliggör export enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Sverige bör därför driva att alla parter till protokollet som är &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; ratifi- cerar ändringen. Till dess att ändringen träder i kraft bör Sverige tillämpa ändringen provisoriskt. När Sverige har ingått ett bilateralt avtal om export av koldioxid bör Sverige därför deponera en dekla-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;775&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_776" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:470px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34776x1.jpg/" style="width:416px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;ration om provisorisk tillämpning tillsammans med exportavtalet hos IMO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Utredningen föreslår i kapitel 12 att Sverige ska ta initiativ till att parterna till Helsingforskonventionen ändrar konventionen eller antar en resolution om tolkning av konventionen som innebär att geologisk lagring i havsbotten tillåts. EU är part till konventionen. Internationella avtal som EU är bunden av är inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; över- ordnade sekundärrättsakter som &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Sverige har därför, förutom en folkrättslig förpliktelse, även en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; förpliktelse att inte tillåta injektering av koldioxid i havsbotten inom Helsingfors- konventionens tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft105"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Även om utredningens ställnings- tagande är att avvakta med lagring i Sverige i närtid följer av kravet på lojalt samarbete i artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen att Helsingsforskonventionen måste vara förenlig med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft42"&gt;Sverige bör verka för att beslutet om moratoriet om geoengineer- ing som fattades av CBD:s tionde partsmöte ändras, eftersom det finns risk för att moratoriet tolkas och tillämpas på ett sätt som innebär att det utgör ett hinder för att utveckla &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige och andra länder och därmed i förlängningen till att infria Parisavtalets mål.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Regionalpolitik och konsekvenser för enskilda och företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Förslagen som rör åtgärder på jordbruksmark och tidigare jord- bruksmark bedöms inte öka sysselsättningen eller befolknings- tillväxten. När det gäller återvätning av dränerad torvmark kan det öka sysselsättningen i de regioner där åtgärden är aktuell. För- slagen har ingen eller liten påverkan för boende och andra som vistas på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;Förslagen som möjliggör &lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan öka sysselsätt- ningen och befolkningstillväxten i de regioner där aktuella före- tag är belägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft60"&gt;Förslagen på området utsläppsbegränsningar i andra länder bedöms inte medföra några regionalpolitiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se även Langlet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;776&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_777" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen om åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft26"&gt;Utredningens förslag som rör hur befintlig jordbruksmark används och hur jordbruksmark som tidigare tagits ur produktion kan nyttjas, berör lantbrukare och lantbruksföretag som väljer att vidta före- slagna åtgärder och ta del av de stöd som åtgärderna berättigar till. Utredningen föreslår utökade resurser till berörda myndigheter för insatser som rör information och vägledning, i syfte att underlätta för berörda företag att söka de ersättningar och genomföra de åtgär- der som utredningen föreslår. Åtgärderna är frivilliga för företagen och de transaktionskostnader som kan uppkomma hos dem som är intresserade bedöms sjunka till låga nivåer till följd av de föreslagna resursförstärkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;Åtgärderna på befintlig jordbruksmark bedöms rymmas inom ordinarie verksamheter och påverkar därför inte sysselsättningen i någon större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Ett undantag är dock energiskogsodling. Plantering och skörd av salix kräver speciella maskiner. De flesta odlare skriver kontrakt med en köpare som då köper salixen på rot. Behovet av att på gårdsnivå göra dyra investeringar är alltså lågt. Jämfört med att odla exempelvis spannmål innebär salix en mer extensiv odling. Skörd sker i genom- snitt vart tredje till femte år och om man vill ta vara på salixens hela livscykel är marken låst i cirka 25 år. Att odla salix kan därmed inne- bära färre person- och maskintimmar i jordbruksföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;En invändning mot energiskogsodling är att marken under en längre tid inte kan användas för annan jordbruksproduktion. Till skillnad för vad som gäller plantering med traditionella skogsträd är det dock normalt inga problem att avsluta energiskogsodlingen och åter bereda marken för andra grödor, även om grödan är förknippad med hög återställningskostnad av åkermarken när odlingen bryts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Beskogning av tidigare jordbruksmark och förbättrad skötsel av mark som börjat växa igen bör kunna öka sysselsättningen något för företag inom skogsnäringen. Samtidigt handlar det i varje förekom- mande fall om relativt små arealer, vilket troligen kan rymmas inom ordinarie verksamheter. Plantering av träd på åkermark kan kräva en relativt intensiv skötsel av planteringen och på näringsrika åkrar växer träden snabbt. Tidiga röjningar, gallringar med korta intervall och en kort omloppstid kännetecknar skötseln av åkerplanteringar. En posi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;777&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_778" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft26"&gt;tiv konsekvens för markägaren är förstås den ökade virkesproduk- tionen. Med en omloppstid om 50 år kan ett planterat bestånd pro- ducera 400 kubikmeter per hektar, huvudsakligen som sågtimmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Åtgärden återvätning av dränerad torvmark kan minska tillgången på odlingsbar mark och skogsråvara. Skogsråvaran från dessa marker kan ha ett visst ekonomiskt värde men bör inte räknas som klimat- nyttig på samma sätt som biomassa som vuxit på vanlig mark, på grund av utsläppen från marken. Odlingsintensiteten är i allmänhet lägre på de organogena jordarna än på mineraljordar, och arealen jord- bruksmark på organogen jord har minskat i snabbare takt än den totala minskningen av jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Återvätning är också en aktivitet som kommer att skapa arbets- tillfällen för företag som jobbar inom markarbeten och anläggning, eftersom åtgärden tillämpas i begränsad omfattning i dag jämfört med den omfattning som utredningen föreslår. Baserat på Skogs- styrelsens tidigare bedömningar om åtgärden kan arbete skapas för lokala företag som utför grävarbeten motsvarande 400 miljoner kro- nor under en tioårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft11"&gt;Åtgärden kommer kunna tillämpas över i stort sett hela landet men den bedöms ge störst klimatnytta på bördiga torvmarker i norra Sverige och på de flesta dikade torvmarker i södra Sverige, där även andelen lämplig mark är störst. I den fördjupade utvärderingen före- slogs att åtgärder till att börja med bör riktas mot dikade skogliga torvmarker som har mycket låg produktivitet samt övergivna, tidi- gare agrara, torvmarker som har ett stort torvdjup men som inte övergått till produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Tanken är att det är mark som tagits ur jordbruksproduktion och som inte föryngrats, alternativt nyligen kalavverkats, som kommer i fråga för åtgärden. Troligtvis är det marker där markägaren inte vill lägga resurser på högre produktion, och därigenom bör inte utbudet av skogsråvara minska i någon högre grad. På längre sikt kan utbudet för skogsindustrin minska medan det på kortare sikt kan öka efter- som åtgärden kan tidigarelägga avverkningen på vissa objekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;778&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_779" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34779x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Ingen eller liten påverkan för boende och andra som vistas på landsbygden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;De flesta av utredningens förslag som rör &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; påver- kar inte miljön i sådan utsträckning att det får konsekvenser för boende och andra som vistas på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft26"&gt;När det gäller fånggrödor, mellangrödor och agroforestry är ut- gångspunkten att åtgärderna inte påverkar befintlig markanvändning eller situationen för boende och andra som vistas i sådana miljöer. I en intervjustudie i en svensk skogsbygd värdesattes agroforestry nästan lika högt av befolkningen som fortsatt traditionellt jordbruk och betesdrift utan träd. Sämst ansåg de intervjuade att spontan igen- växning och granplantering var.&lt;SPAN class="ft102"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Andra undersökningar visar ett troligt samband mellan omgivande markanvändning och marknads- värdet av bostadsfastigheter som antyder att agroforestry kan vara minst lika bra ur boendemiljösynpunkt som fortsatt traditionellt jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;En mosaik av öppen betesmark och spridda träddungar och skogs- partier har i många fall högre biologiskt värde än helt trädfria betes- marker, särskilt om dungarna och skogspartierna omges av bryn med buskar.&lt;SPAN class="ft110"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Energiskogsodling med t.ex. högväxande salix kan lokalt förändra landskapet och påverka hur de närboende uppfattar den omgivande miljön. Påverkan på landskapet måste dock värderas i relation till hur marken annars skulle ha använts. Den mark som avses i denna utred- ning är framför allt mark som annars skulle tagits ur bruk och så småningom förmodligen vuxit igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;När det gäller beskogning är allmänhetens inställning till igen- växning i allmänhet negativ, i synnerhet till plantering av s.k. gran- åkrar på jordbruksmark. Det finns en generell, och ofta stark, skepsis till att marker som brutits och brukats av tidigare generationer plan- teras igen. Utredningens förslag inkluderar en analys av vilka marker som kan vara lämpliga och vad som kan planteras utan att andra miljö- mål och landskapsvärden försvinner. Sannolikt kommer det före- trädesvis att handla om att plantera lövträd, vilket i många fall för- bättrar landskapsbilden och gör att intrycket för allmänheten blir mer positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Drake m.fl. (1991).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Olsson m.fl. (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;779&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_780" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Återvätning av torvmark ökar tillgången på naturliga våtmarker och därtill hörande växt- och djurliv i landskapet, vilket kan upplevas som positivt för boende och andra som vistas i landskapet. Vissa typer av avrinningsområden motverkar dessutom eventuellt över- svämningsriskerna nedströms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;När det gäller livsmedelsproduktionen är utgångspunkten för utredningens förslag att de riktlinjer för utformning av åtgärder som ska tas fram av berörda myndigheter ska ta hänsyn till andra miljö- mål och målen i Livsmedelsstrategin. Förslagen påverkar bara i liten utsträckning den areal som används för livsmedelsproduktion i dag. Åtgärder som förändrar markanvändningen rör främst jordbruks- mark som redan tagits ur bruk, dvs. ofta marker som redan i dag är marginaliserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Förslagens konsekvenser för biologisk mångfald beskrivs i av- snitt 20.10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen som möjliggör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Utredningens förslag gör att det blir möjligt att tillämpa CCS inklu- sive &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; vilket kan öka sysselsättningsgraden vid de företag som väljer att nyttja denna möjlighet. Företag som potentiellt skulle kunna tillämpa CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; är lokaliserade utmed hela den svenska kusten från norr till söder samt vid Vänern och Mälaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Eftersom avskiljning är en frivillig verksamhet blir en sådan verk- samhet endast aktuell om den blir lönsam, vilket då kan leda till ökad sysselsättning och en ökad befolkning på de orter där de aktuella företagen redan är lokaliserade. Effekten förväntas dock bli liten under driftsfasen. Under konstruktionsfasen av en avskiljningsanlägg- ning sysselsätts dock ett större antal personer under en begränsad tidsperiod, och små och medelstora företag kan gynnas genom att kontrakteras som underleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Koldioxidavskiljning kommer i första hand att vara aktuellt för större företag. Konsekvenserna för små och medelstora företag för- väntas därmed bli liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft60"&gt;Förslagen till utökade resurser hos berörda myndigheter för att på olika sätt underlätta för genomförande av &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; syftar till att sänka trösklar och minska transaktionskostnaderna för de företag som är intresserade av att genomföra den här typen av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;780&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_781" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:453px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34781x1.jpg/" style="width:413px;height:453px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;20.12.4 Konsekvenser för myndigheter och allmänna domstolar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Förslagen om att öka kolsänkan och minska utsläppen medför tillkommande arbetsuppgifter för alla berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;De tillkommande årliga arbetsuppgifterna &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; uppskat- tas totalt motsvara 10 årsarbetskrafter för Jordbruksverket för råd- givning, &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter för Skogsstyrelsen för rådgivning och &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; årsarbeten primärt för Skogsstyrelsen för återvätnings- insatsen. Hur behovet fördelas mellan myndigheterna bestäms när återvätningsinsatsen detaljplaneras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Utöver de årliga insatserna ovan bedöms utformning av rikt- linjer och kriterier m.m. för åtgärderna till största delen rymmas inom ordinarie budget men ytterligare cirka 5 årsarbeten totalt för administrativa insatser vid myndigheterna kan tillkomma (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Förslagen som rör CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; medför tillkom- mande arbetsuppgifter för Energimyndigheten. De tillkommande arbetsuppgifterna uppskattas motsvara &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter. För- slagen leder till marginellt fler ärenden och mål hos länsstyrelser- nas miljöprövningsdelegationer samt mark- och miljödomstolarna, vilket beräknas rymmas inom den ordinarie verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Förslaget om ett nytt program för resultatbaserad klimatfi- nansiering av utsläppsbegränsningar i främst medelinkomstländer bedöms inte medföra några nya arbetsuppgifter för Energimyn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende tillkommande uppgifter inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Utredningen lämnar förslag som får konsekvenser för flera myndig- heter. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Natur- vårdsverket berörs av tillkommande regeringsuppdrag, vilka i flera fall bedöms rymmas inom myndigheternas ordinarie verksamhet och kan klaras utan resurstillskott; uppdrag och uppgifter och en be- dömning av extra insatser redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;781&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_782" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Jordbruksverket föreslås få i uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ta fram underlag för att utveckla och intensifiera befintlig rådgiv- ning vad gäller föreslagna åtgärder och vilka stöd som kan sökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;se över utformningen av åtgärder inom landsbygdsprogrammet samt ersättningsnivåerna för aktuella åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Uppdraget om rådgivning bedöms innebära extra arbete utöver myndighetens ordinarie arbete med cirka 10 årsarbetskrafter över en &lt;NOBR&gt;10-årsperiod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;ta fram förslag rörande stödformer m.m. för beskogning och optimerad skötsel av självsådd skog på tidigare jordbruksmark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;genomföra en rådgivningsverksamhet med information om åt- gärder som leder till ökad kolinlagring och bevarad kolsänka samt om skadeförebyggande och klimatanpassande åtgärder samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;fortsätta arbetet med för att övervaka och bekämpa befintliga och nya skadegörare; i budgeten för 2020 tillför regeringen Skogs- styrelsen medel under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2022&lt;/NOBR&gt; för hantering av skogsskador och för att stödja arbetet med att bekämpa angrepp av granbark- borre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft11"&gt;De tillkommande arbetsuppgifterna för dessa uppdrag uppskattas motsvara &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter på myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Skogsstyrelsen föreslås också tilldelas ett anslag på totalt 15 mil- joner kronor &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; för forskning som syftar till att öka kun- skapen om växthusgasbalanser för olika typer av torvmarker, om effekterna av att våtmark återskapas på dessa marker samt om hur olika klimatinducerade skador på skog ska kunna begränsas. De till- kommande arbetsuppgifterna för att administrera dessa utlysningar uppskattas motsvara mindre än 1 årsarbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Uppdragen till Jordbruksverket, länsstyrelserna och Skogssty- relsen om att utforma kriterier för vilken mark som är lämplig för agroforestry samt utforma kriterier för vilken mark (tidigare jord- bruksmark) som är lämplig för beskogning och vilka trädslag som är lämpligast för åtgärden, bedöms rymmas inom ordinarie budget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;782&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_783" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i samråd med Jordbruksverket föreslås få i uppdrag att utveckla rådgivning för återvätningsprojekt. Återvätningsaktiviteter bedöms också innebära extra administration för planering och uppföljning utöver den administration som redan finns inom befintliga stödprogram. De tillkommande arbetsuppgif- terna rörande återvätning uppskattas motsvara &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; årsarbetskraf- ter totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket föreslås få i upp- drag att analysera hur effekten på växthusgasbalansen av exploater- ing av mark ska beräknas och hur utsläppen kan begränsas, t.ex. genom att exploateringen styrs till annan mark eller att effekten begränsas på annat sätt. Uppdraget bedöms rymmas inom ordinarie budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att utveckla förslag på ett system för att uppskatta, redovisa och verifiera vidtagna komplet- terande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; samt uppskatta kostnaden för ett sådant system. Uppdraget ska ske i samråd med Jordbruks- verket och Skogsstyrelsen, så att systemet på ett kostnadseffektivt sätt drar nytta av den rapportering som görs av utfallet inom lands- bygdsprogrammet och av den uppföljning som görs av rådgivnings- insatser och stöd till återvätning. Uppdraget bedöms preliminärt rymmas inom ordinarie budget, men kostnader kan tillkomma för utveckling av systemet för klimatrapportering så att det också inklu- derar den uppföljning av kompletterande åtgärder som Naturvårds- verket svarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Naturvårdsverket föreslås vara ansvarig myndighet för att följa upp och redovisa kompletterande åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Det administrativa arbetet på myndigheten bedöms rymmas inom ordinarie verksamhet med uppföljning och rapportering. Däremot bedöms kostnaden för själva systemet kunna öka jämfört med dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft26"&gt;En åtgärd som innebär att jordbruksmark tas ur jordbrukspro- duktion får vidtas först efter anmälan om samråd till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på bruknings- enheten eller för natur- och kulturmiljön. Utredningen bedömer att den mark som tas ur produktion är sådan mark som redan tagits, eller skulle tagits, ur produktion och att förslagen därför inte innebär någon ökning av antalet anmälda samråd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;783&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_784" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34784x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Länsstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet när jordbruksmark tas ur jordbruksproduktion. I denna tillsyn inkluderas bl.a. planter- ing av skog på åkermark och plantering av skog på ängs- eller betes- mark. Den plantering av skog som föreslås här bedöms redan ha föregåtts av att jordbruksmarken tagits ur produktion, vilket innebär att tillsynen inte bedöms behöva öka i nämnvärd omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;När det gäller återvätning av dränerad torvmark är tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anlägg- ning eller en annan åtgärd för detta en tillstånds- eller anmälnings- pliktig vattenverksamhet.&lt;SPAN class="ft105"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Om vattenverksamheten innebär anläg- gande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger fem hektar är den normalt sett anmälningspliktig.&lt;SPAN class="ft105"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att aktiviteten återvätning av dränerad torvmark kan medföra en ökad börda för prövnings- och tillsynsmyndigheter framför allt när det gäller den återvätning som blir anmälningspliktig eftersom bedöm- ningen är att majoriteten av återvätningsobjekten som är aktuella är mindre än fem hektar. De tillkommande arbetsuppgifterna bedöms motsvara 1 årsarbetskraft hos länsstyrelserna totalt. De tillståndsplik- tiga vattenverksamheterna bedöms rymmas inom mark- och miljö- domstolarnas ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen om CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Utredningen lämnar förslag som får konsekvenser för myndigheter. Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska under- sökning (SGU) berörs på kort sikt av tillkommande regeringsupp- drag. Dessa uppdrag bedöms dock rymmas inom myndigheternas ordinarie verksamhet och kan klaras utan resurstillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Energimyndigheten föreslås få utökade uppgifter. Utredningen föreslår att ett nationellt centrum för CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; in- rättas vid myndigheten och att myndigheten administrerar omvända auktioner för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Dessutom föreslås myndigheten få ett sam- ordningsansvar för CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; De tillkommande arbets- uppgifterna uppskattas motsvara &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 kap. 3 § 7, 9 och 9 a §§ miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;19 § 1 förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;784&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_785" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34785x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Naturvårdsverket och SGU berörs av att aktiviteten på &lt;NOBR&gt;CCS-om-&lt;/NOBR&gt; rådet ökar i Sverige. Merarbetet bedöms dock rymmas inom myndig- heternas ordinarie verksamhet och kan klaras utan resurstillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Utredningens förslag innebär inte att det tillkommer ytterligare ärende- eller måltyper till miljöprövningsdelegationer eller mark- och miljödomstolarna. Anläggningar för geologisk lagring av koldioxid som gäller en sammanlagd planerad lagring av mer än 100 000 ton kol- dioxid kräver sedan 2013 tillstånd av mark- och miljödomstolen.&lt;SPAN class="ft105"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Om lagringen gäller högst 100 000 ton koldioxid prövas ansökan av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.&lt;SPAN class="ft105"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Ett sådant tillstånd kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Utredningen föreslår att lagring inte bör ske i Sverige i närtid, och eftersom det ännu inte är praktiskt möjligt att lagra koldioxid i Sverige har inga ansökningar eller överklaganden kommit in till miljöprövningsdelegationerna eller till mark- och miljödomstolarna. Utredningens förslag innebär inte heller att det är sannolikt att nya ansökningar kommer att komma in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;När det gäller avskiljning av koldioxid innebär förslagen däremot sannolikt en ökning av antalet ärenden hos miljöprövningsdelegatio- nerna och antalet mål hos mark- och miljödomstolarna. Måltypen avskiljning av koldioxid prövas sedan 2013 av länsstyrelsens miljö- prövningsdelegation som första instans.&lt;SPAN class="ft105"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Dessa beslut kan sedan överklagas till mark- och miljödomstolarna. Utredningen bedömer att förslagen kommer att leda till att färre än 10 anläggningar kom- mer att avskilja koldioxid fullskaligt 2030 och färre än 20 anlägg- ningar kommer att avskilja koldioxid fullskaligt 2040. Prövning och tillsyn av dessa nytillkomna ansökningar bedöms rymmas inom miljö- prövningsdelegationernas och mark- och miljödomstolarnas ordina- rie verksamhet och kan klaras utan resurstillskott. Den befintliga kompetensen hos prövningsmyndigheterna är tillräcklig för de ären- den och mål som tillkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9 kap. 6 § miljöbalken och 29 kap. 60 § miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9 kap. miljöbalken och 29 kap. 61 § miljöprövningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;9 kap. 6 § miljöbalken, 29 kap. 62 och 63 §§ miljöprövningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;785&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_786" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:507px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:76px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34786x1.jpg/" style="width:413px;height:76px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende transparent och ändamålsenlig bokföring och rapportering av negativa utsläpp och CCU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att skapa ett system för att samla in data samt beräkna och redovisa negativa utsläpp för upp- följning av kompletterande åtgärder och de nationella klimatmålen. Systemet för datainsamling bör omfatta dels negativa utsläpp av växt- husgaser, inklusive avskiljning och lagring av biogen och atmosfärisk koldioxid samt användning av biokol som kolsänka, del &lt;SPAN class="ft10"&gt;carbon capture and utilisation &lt;/SPAN&gt;(CCU). Uppdraget bedöms rymmas inom ordinarie budget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning avseende förslagen om ett program för resultatbaserad finansiering av internationella utsläppsbegränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Energimyndigheten bedriver redan verksamhet på området inter- nationella utsläppsbegränsningar. Det föreslagna programmet är av liknande omfattning som det program myndigheten genomförde under &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Konsekvenser för jämställdhet och den personliga integriteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Inget av förslagen bedöms få några konsekvenser för jämställd- heten eller den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;De förslag som utredningen lägger berör inte individer, deras per- sonliga integritet eller befolkningsgrupper. Inte heller påverkas de könsskillnader som kan finnas avseende t.ex. vilket kön som ansvarar för driften av ett lantbruk eller för avskiljning, transport eller lagring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;786&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_787" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:253px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:92px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34787x1.jpg/" style="width:413px;height:92px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft8"&gt;Finansiering av vissa typer av åtgärder för utsläppsbegränsningar i andra länder har enligt tidigare utvärderingar medfört positiva effekter för kvinnors utveckling mot ökad jämställdhet, särskilt i de minst utvecklade länderna (se kapitel 14). Utredningens förslag på området stödjer troligen en utveckling där åtgärder med den här typen av synergier även ges stöd i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet samt de integrationspolitiska målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft60"&gt;Inget av förslagen förväntas få några konsekvenser för den kom- munala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Skäl för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Inget av utredningens förslag ändrar fördelningen av uppgifter mellan stat och kommun eller innebär en reglering av den kommunala verk- samheten. Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för brottslig- heten och det brottsförebyggande arbetet. Inte heller bedöms för- slagen påverka möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag till författningsändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;20.13.1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Utredningen föreslår att regeringen beslutar om en ny förordning och ändrar tre förordningar. Det övergripande syftet med förslagen är att undanröja brister och hinder i lagstiftningen för hela kedjan som krävs för att CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;787&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_788" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;De förordningsändringar som föreslås har stöd i regeringens s.k. restkompetens i 8 kap. 7 § regeringsformen och i 15 kap. 28 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Utredningen bedömer att förslagen bör träda i kraft så snart som möjligt, med hänsyn till de långa tidsperspektiven och till att vissa förslag först måste genomföras innan andra kan inledas. Den nya förordningen om statligt stöd till negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; bör dock träda i kraft först när medel finns tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 41px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Förslag till förordning om statligt stöd till negativa utsläpp genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Utredningen föreslår en ny förordning som möjliggör att statligt stöd till negativa utsläpp genom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan lämnas. Stödet måste först anmälas och godkännas av Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Energimyndigheten ska besluta om stöd vid särskilda auktions- tillfällen och stödet kan delvis betalas ut i förskott.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;I förordningen bemyndigas Energimyndigheten att föreskriva om den närmare utformningen av auktionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Förordningsförslaget innebär en ökad arbetsbörda för Energi- myndigheten, se avsnitt 20.12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft11"&gt;Enligt 15 kap. 27 § miljöbalken får avfall inte dumpas eller förbrän- nas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen om det är avsett att dumpas eller förbrännas på det fria havet. Regeringen får enligt 28 § samma kapitel meddela föreskrifter om undantag från förbudet mot dump- ning för geologisk lagring av koldioxid vilket regeringen har gjort i denna förordning. Undantaget gäller dock inte export av koldioxid för lagring i ett annat land. Ett sådant undantag bör därför införas i en ny paragraf i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Begreppet CCS föreslås få en definition i 2 § i förordningen. För att slå fast att det ska finnas ett nationellt centrum för frågor som gäller CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; vid Statens energimyndighet föreslås en ny paragraf med detta innehåll. Se om resurser i avsnitt 20.12.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;788&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_789" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Genom ett tillägg till 2 § i förordningen får Energimyndigheten ansvar för vägledning och information till projektägare av CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS,&lt;/NOBR&gt; samordningsansvar för frågor om CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; samt ansvar för de frågor om CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Tillägget anger även att Energimyndigheten ska skapa förutsättningar för en väl planerad, re- surseffektiv och miljömässigt hållbar utbyggnad av CCS inklusive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Den ökade arbetsbörda detta innebär för Energimyndigheten redo- visas i avsnitt 20.12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser och för negativa utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;I 1 § andra punkten i förordningen föreslås att &lt;SPAN class="ft10"&gt;växthusgaser &lt;/SPAN&gt;byts ut till &lt;SPAN class="ft10"&gt;koldioxid &lt;/SPAN&gt;eftersom &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet&lt;/NOBR&gt; endast omfattas geologisk lag- ring av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Ändringen är endast en rättelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 314px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;789&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_790" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34790x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;"&gt;Analys av alternativ till utredningens huvudförslag inom området markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;LULUCF&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft192"&gt;Konsekvenser av att ett bokfört överskott enligt LULUCF- förordningen får räknas som kompletterande åtgärd mot 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;I utredningsdirektivet anges att ökade nettoupptag utöver LULUCF- förordningens krav om bibehållet nettoupptag bör kunna räknas som kompletterande åtgärd för uppfyllande av Sveriges nationella etappmål inom klimatramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; syftar till att bevara och förstärka kol- sänkan inom EU samt att bidra till att EU:s &lt;NOBR&gt;2030-mål&lt;/NOBR&gt; nås. Enligt upp- draget ska utredningen undersöka, föreslå och motivera en tolkning av hur de svenska klimatmålen förhåller sig till regelverket på EU- och &lt;NOBR&gt;FN-nivå&lt;/NOBR&gt; vad gäller eventuella kvantitativa begränsningar för hur mycket &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; får bidra som kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utredningen har studerat på vilket sätt och under vilka villkor ökade nettoupptag av koldioxid och minskade utsläpp av växthus- gaser, beräknade enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; bokföringsregler, bör kunna räknas som kompletterande åtgärder utöver LULUCF- förordningens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Enligt utredningens bedömning skulle &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; bokföringsregler tillämpade på de ingående bokföringsaktiviteter som omfattar utsläpp och upptag inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; i Sverige kunna leda till att Sverige uppfyller &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; krav på att inga nettoskulder ska uppstå i systemet med en relativt stor marginal, vid en utveckling där inga ytterligare styrmedel införs på området. Base- rat på de prognoser som tas fram och skickas till Europeiska kommis- sionen vartannat år, senast i mars 2019, skulle överskottet kunna upp- gå till mellan 1,2 och 3,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030. Den högre nivån förutsätter att ett stort bokfört nettoupptag kan erhållas för brukad skogsmark utöver det bokförda överskott som genereras från övriga bokföringsaktiviteter. Osäkerheterna i beräk- ningen är dock stora och det kan inte uteslutas att överskottet helt skulle kunna utebli eller till och med omvandlas till ett underskott.&lt;SPAN class="ft105"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se även Naturvårdsverket (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;790&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_791" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34791x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Förutom att utfallet enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; beror på den faktiska utvecklingen i de aktuella bokföringsaktiviteterna så beror det också dels på bokföringsförutsättningarna, dvs. på utsläppen från aktiviteterna bruk av åkermark, betesmark och våtmark för refe- rensperioden &lt;NOBR&gt;2005–2009,&lt;/NOBR&gt; dels på vilken nivå referensnivån för bru- kad skogsmark slutligen fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den s.k. skogliga referensnivån ska spegla förhållandet mellan av- verkningen och den tillväxt som är tillgänglig för avverkning fram till 2030 utan att ett land varken bokförs för underskott eller får ett över- skott av krediter för aktiviteten bruk av skogsmark. Om nivån sätts högre än rådande förhållande mellan avverkning och tillväxt kommer Sverige tilldelas ett överskott av krediter enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; utan ytterligare åtgärder som ökar sänkan eller minskar avgången av växthusgaser inom skogsbruket. En sådan referensnivå innebär sam- tidigt en större möjlighet för skogsindustrin att med högre avverk- ningsnivåer bidra till utvecklingen av en europeisk bioekonomi&lt;SPAN class="ft105"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;och till ytterligare ersättning av fossil råvara i olika sektorer utan att av- verkningsnivån ger upphov till skulder enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; bestämmelser, trots att nettoupptaget i skogen med en sådan utveck- ling i själva verket minskar jämfört med nuvarande nivåer. Vid en sådan utveckling ökar samtidigt risken för ytterligare konflikter med uppsatta mål om att bevara den biologiska mångfalden i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Det finns en risk att &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; resulterar i ett underskott, antingen av bokföringsmässiga eller naturliga skäl. Utredningens för- slag innebär att de kompletterande åtgärderna först bidrar till att balan- sera ett sådant underskott och att resterande mängd sedan får tillgodo- räknas som kompletterande åtgärd relativt det nationella målet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Begränsning av hur många enheter som får föras över från &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Räknat över hela tioårsperioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; får upp till 4,9 miljoner ton användas för att möta Sveriges åtagande enligt ansvarsfördelnings- förordningen om 40 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2005. Sveriges nationella mål är betydligt ambitiösare (se kapitel 3), vilket innebär att detta överskott troligtvis inte kommer att behöva nyttjas. Denna s.k. allmänna flexibilitet är en framförhandlad mängd krediter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Givet att en sådan efterfrågan uppstår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;791&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_792" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34792x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;som syftar till att sänka kostnaderna för måluppfyllelse för medlems- länder som har särskilt stora utsläpp i jordbrukssektorn&lt;SPAN class="ft105"&gt;87&lt;/SPAN&gt;. Tilldelningen baseras därför på medlemsländernas utsläpp i jordbrukssektorn och har inte att göra med storleken på hur stora utsläppen och upptagen i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är. Omfattningen beror inte heller på om medlems- länderna inför faktiska styrmedel för att förstärka kolsänkan eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft60"&gt;Denna begränsade flexibilitet för &lt;NOBR&gt;LULUCF-krediter&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; bör enligt utredningen inte vara begränsande för storleken på de kompletterande åtgärder som kan kopplas till konkret genomförda åtgärder inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; som genomförs efter 2020 för att nå det betydligt ambitiösare nationella utsläppsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft37"&gt;Utsläppseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Alternativet att låta ett potentiellt överskott enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen utgöra stora delar eller hela mängden kompletterande åtgärder fram mot 2030 bedöms inte leda till någon additionell utsläppseffekt jämfört med motsvarande utveckling enligt &lt;SPAN class="ft45"&gt;business as usual&lt;/SPAN&gt;. Alternativet medför även att utsläppen av växthusgaser inte behöver minska lika mycket mot det nationella klimatmålet för den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn till 2030 utan att andra additionella kom- pletterande åtgärder kompenserar för detta. Alternativet innebär där- med även högre sammanlagda utsläpp globalt och i Sverige mot 2030 jämfört med om utredningens förslag till strategi genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Alternativet att använda överskott från &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; bedöms sammantaget inte vara i linje med intentionerna i klimat- ramverket, där en ökad kolsänka anges som kriterium på vad som skulle krävas av åtgärderna i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; för att de skulle kunna räknas som en kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft42"&gt;Handlingsalternativet ställer inte krav på några ytterligare åtgärder jämfört med dagens utveckling. Det överskott som kan uppkomma enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; är därmed inte förenat med några extra utgifter för Sverige. Förutsättningarna att uppnå de högre volymerna kompletterande åtgärder på längre sikt riskerar samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Framgår av ingressen till LULUCF- förordningen och ansvarsfördelningsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;792&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_793" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34793x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft26"&gt;att försämras, vilket potentiellt skulle kunna leda till ökade kost- nader för måluppfyllelse på längre sikt.&lt;SPAN class="ft102"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Alternativet leder samtidigt till lägre administrativa kostnader jämfört med övriga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Risk och möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Att bedöma trender inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är förknippat med mycket stora osäkerheter, särskilt för utvecklingen inom skogsbruks- sektorn men även för utvecklingen inom jordbruket. Även om nuva- rande bedömningar pekar mot att det skulle kunna uppstå ett bety- dande överskott för Sverige enligt &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; skulle det potentiellt också kunna uppstå skulder. Det sistnämnda skulle exem- pelvis kunna bli fallet om tillväxten i skogen minskar utan att avverk- ningsnivån hinner anpassas eller genom att större volymer skog för- störs i samband med störningar i form av bränder, insektsangrepp eller stormar. &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; ger samtidigt möjlighet att undanta negativa effekter från bokföringen på nettoupptag i skog genom natur- liga störningar. Det förutsätter dock mycket omfattande störningar; t.ex. kvalificerar inte störningar motsvarande storleken på de bränder som inträffade i Sverige 2014 och 2018 för ett sådant undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Även små förändringar av de olika flödena (tillväxt och avgång) som styr kolförrådets utveckling kan ge stor påverkan på nettoupp- taget. En inriktning mot att förlita sig på överskott enligt LULUCF- förordningen som huvudstrategi för de kompletterande åtgärderna mot 2030 är alltså inte att förorda med tanke på de stora osäker- heterna på området. En sådan strategi innebär också större risker för att målen för de kompletterande åtgärderna inte nås på längre sikt och att kostnaderna blir högre när dessa ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft40"&gt;Ytterligare åtgärder med potential att öka kolsänkans storlek vid sidan av utredningens förslag till kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;Den svenska skogen ger stora bidrag till ökade upptag och minskade utsläpp av växthusgaser både inom och utanför Sveriges gränser. Skogen bidrar dels genom att det sker en betydande ökning av kol- förrådet i skog och mark, dels genom att skogsråvara som tas ur&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Om inte Sverige skulle välja att fortsätta agera på liknande sätt även på längre sikt och räkna delar av landets kolsänka som en kompletterande åtgärd även vid en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;business-as-usual&lt;/NOBR&gt; utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;793&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_794" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34794x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft26"&gt;skogen ersätter material baserade på fossil råvara med stora livs- cykelutsläpp av koldioxid. Till detta kommer avverkningsrester och restprodukter från industrin som kan ersätta fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Kolsänkan i skogen kan öka ytterligare, antingen genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;mer skog skyddas från avverkning genom olika typer av avsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;ökad naturhänsyn tas i skogsbruket eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;produktionshöjande åtgärder vidtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Effekten på kolsänkan beror både på hur tillväxten utvecklas och på marknadens efterfrågan på skogsråvara, vilket påverkar avverknings- nivån. De två första åtgärdsalternativen kan minska den möjliga leve- ransen av skogsråvara, medan det tredje alternativet kan leda till en ökning. Detta påverkar också möjligheten att ersätta material med stor klimatpåverkan och fossila bränslen med skogsråvara. I de två fall där leveranspotentialen av skogsråvara minskar till förmån för ökade kollager i skogen kan klimateffekten ändå utebli om markna- den inte minskar sin användning av skogsprodukter, vilket riskerar att leda till ökade avverkningar utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Effekten, både på kolsänkan och på avverkningsmöjligheterna, varierar dessutom över tid. Att skydda mer skog och vidta åtgärder för ökad naturhänsyn i skogsbruket kan ge ganska snabb effekt på kolsänkan beroende på hur den totala avverkningen påverkas och utvecklas medan produktionshöjande åtgärder ger en reell effekt först efter flera tiotals år. De kvantitativa resultat som diskuteras nedan utgår från att hela den tillgängliga tillväxten på virkesproduk- tionsmark avverkas såväl i åtgärdsscenarierna som i det jämförande scenariot för att effekten av åtgärderna ska kunna studeras isolerat. Hur den verkliga effekten på kolsänkan utvecklas beror på efter- frågan på skogsråvara i samband med att åtgärden implementeras och på den framtida efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Ytterligare avsättning av skogsmark för naturvårdsändamål (mål om biologisk mångfald och levande skogar)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;I dag är närmare 1,4 miljoner hektar (5,8 procent av den produktiva skogsmarksarealen) formellt skyddad.&lt;SPAN class="ft115"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Dessutom är drygt 1,2 miljoner hektar undantagna från virkesproduktion genom frivilliga avsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skogstyrelsen (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;794&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_795" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34795x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;och drygt 0,4 miljoner hektar är undantagna genom hänsynsytor på virkesproduktionsmark. Det finns även 3,2 miljoner hektar improduk- tiv skogsmark som också är undantagen från virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Kolsänkan i skog och mark skulle, i ett kort tidsperspektiv, öka om arealen skyddad produktiv skogsmark ökar, t.ex. för att främja biologisk mångfald för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och leva upp till de internationella åtaganden som gjorts för att skydda eko- systemen. I ett längre tidsperspektiv minskar effekten på kolinlagringen när tillväxten i den åldrande skogen successivt avtar. En ökning av kolsänkan totalt sett förutsätter också att den totala avverkningen minskar som en konsekvens av det ökade skyddet. Det finns dock ingen uppdaterad analys om vilket ytterligare skydd som krävs för att uppnå miljömålen relaterat till biologisk mångfald. I den senaste för- djupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;efter- frågades en bristanalys om vilka arealer som krävs för att nå målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I ett scenario från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)&lt;SPAN class="ft105"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;ökades arealen produktiv skogsmark undantagen från skogsbruk från 3,6 till 8,1 miljoner hektar. Utifrån detta scenario har en nedskalning gjorts inom ramen för utredningen. Utgångsläget är en tentativ bedömning&lt;SPAN class="ft105"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;om att ytterligare 1 miljon hektar skogsmark kan behöva undantas från skogsbruk på något sätt för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;. Det faktum att det sannolikt är svårare att uppnå tillräckligt stora area- ler med frivilliga avsättningar än tidigare och att det är osäkert hur avverkningen faktiskt utvecklas har SLU:s scenario skalats ner till ett alternativ där 0,5 miljoner hektar produktiv skogsmark undantas från virkesproduktion. Detta scenario resulterar i en reell ökning av netto- upptaget i skogsmark med drygt 1 miljon ton koldioxid per år till 2030 och med drygt 3 miljoner ton koldioxid per år till 2045, jämfört med om den skyddade arealen inte hade ökat. Den positiva effekten avtar dock över tid; efter 100 år är skillnaden drygt 0,5 miljoner ton koldi- oxid per år, och efter ytterligare några tiotal år har den additionella effekten av de ökade avsättningarna på kolinlagringen upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Jämfört med alternativet att inte skydda mer skog blir den möj- liga avverkningen i genomsnitt 2 miljoner skogskubikmeter per år lägre för perioden &lt;NOBR&gt;2020–2045&lt;/NOBR&gt; (motsvarande 2 procent av den genom- snittliga avverkningen under perioden) och närmare 2,5 miljoner skogskubikmeter per år lägre för perioden &lt;NOBR&gt;2045–2100&lt;/NOBR&gt; (motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skogsstyrelsen (2015), Sveriges lantbruksuniversitet (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Olle Höijer, Naturvårdsverket, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;795&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_796" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;2,5 procent). Jämfört med dagens avverkningsnivå, dvs. nivån i star- ten av scenarierna, erhålls en minskad avverkning de första 10 åren; därefter ökar avverkningsmöjligheterna även för detta scenario efter- som tillväxten på virkesproduktionsmark ökar, delvis som en effekt av klimatförändringarna. Detta kompenserar för den avverknings- minskning som beror på att den skyddade arealen ökar. Eventuella negativa effekter av klimatförändringarna, vilket också kan påverka utvecklingen, inkluderas inte i modellsimuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Förlängda omloppstider (mål om biologisk mångfald och levande skogar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Utöver att skydda skogsmark kan vissa skogsbruksåtgärder som främjar biologisk mångfald öka kolsänkan. Till exempel kan sko- garnas omloppstider förlängas på vissa delar av virkesproduktions- marken genom att avverkningen skjuts framåt några tiotal år. SLU har gjort simuleringar av en ökad omloppstid med i genomsnitt 30 år på en relativt stor areal. Om en del av den potentialen realiseras, t.ex. på 0,5 miljoner hektar och med en ökning av omloppstiden med 10 år skulle det kunna resultera i en ökning av kolsänkan till 2030 och 2045 med cirka 0,2 respektive 0,1 miljoner ton per år. Samtidigt minskar avverkningsmöjligheterna något, åtminstone inledningsvis innan en ny balans nåtts. I jämförelse med alternativet att i någon form skydda mer skog är minskningen marginell (se kapitel 6.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;En förlängd omloppstid skulle kunna åstadkommas genom att lägsta slutavverkningsålder i olika delar av landet höjs eller genom att markägare kompenseras för den förlorade inkomst som ett senare- läggande av slutavverkningen innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Ytterligare produktionshöjande åtgärder inom skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Aktivt brukade skogar växer bättre eftersom de planteras med gene- tiskt bättre plantmaterial och är yngre. De har dessutom en lägre naturlig avgång än oskötta skogar. Tillväxten kan ökas ytterligare genom ett antal produktionshöjande åtgärder som ger en positiv effekt, både på kolinlagringen och genom att skördad trädbiomassa används för substitution av fossila produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;I ett scenario som avsåg att belysa effekten av att efterfrågan på skogsråvara ökar simulerades effekten på virkesförrådet av produk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;796&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_797" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;tionshöjande åtgärder, främst ökad kvävegödsling och större arealer som föryngras med contortatall (se kapitel 6.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Detta är ett scenario där avverkningen sätts till den högsta uthål- liga. Större tillgång på virke ger valmöjligheter om hur virket ska användas. Det kan användas till ökad substitution men det kan också delvis lämnas i skogen och bidra till ett större kollager där. Likaså kan det möjliggöra att andra områden kan lämnas för naturvårds- ändamål, vilket också bidrar till en ökad kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om hela tillväxten i stället tas ut ökar nettoinlagringen med när- mare 3 miljoner ton koldioxid till 2030 och med drygt 3 miljoner ton koldioxid till 2045. Samtidigt ökar avverkningen med i snitt 2 mil- joner skogskubikmeter per år fram till 2045 och med i snitt 12 mil- joner skogskubikmeter per år för perioden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I scenariot ökar tillväxten och avverkningsmöjligheterna avsevärt under kommande hundraårsperiod, men eftersom hela nettotillväxten på virkesproduktionsmark avverkas blir den genomsnittliga ökningen i nettoinlagring i levande biomassa över hela perioden bara 1 miljon ton koldioxid per år jämfört med referensalternativet där åtgärderna inte införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Det är inte troligt att samtliga åtgärder som ingår i scenariot är genomförbara i praktiken om andra mål tas i beaktande. Den kort- siktiga ökningen beror t.ex. till stor del på behovsanpassad gödsling som ger en ökning på drygt 1 miljon ton koldioxid till 2030 i levande biomassa. Plantering med contortatall ger på kort sikt en ökad kol- bindning men på längre sikt sker en minskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Traditionell skogsgödsling ger effekt på kort sikt med en upp- byggnad av kol i både biomassa och i mark. Påverkan på den totala produktionen under hela omloppstiden blir dock relativt liten, efter- som tillväxtökningen tas ut i avverkning relativt kort tid &lt;NOBR&gt;(10–15&lt;/NOBR&gt; år) efter utförd gödsling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Flera av åtgärderna är förenade med målkonflikter även i den om- fattning som använts i scenariot och får sannolikt inte samma genom- slag som åtgärder som redan är väletablerade i skogsbruket. Om t.ex. behovsanpassad gödsling och ökningen av contortatall inte tas med i analysen blir ökningen av kolsänkan runt 1 miljon ton koldioxid 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft26"&gt;Om marknadens efterfrågan på skogsråvara ökar kommer det leda till att skogsbruket implementerar åtgärder för att möta detta behov i det korta perspektivet. Då är kvävegödsling i princip den enda åtgärd som kan ha reell effekt; övriga åtgärder leder till pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;797&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_798" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:470px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:182px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B34/H8B34798x1.jpg" style="width:434px;height:190px"  style="width:417px;height:182px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;duktionsökningar först i ett längre perspektiv. Om efterfrågan inte skulle öka, eller rentav minska, blir effekten av de produktionshöjande åtgärderna på nettoinlagringen större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Påverkan på utsläppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Ovanstående exempel på hur ökad kolsänka i skog kan åstadkommas ger var för sig signifikanta bidrag till nettoupptaget. Tabell 20.5 visar utvecklingen över tid för åtgärderna i exemplen. I tabellen redovisas effekten av enskilda åtgärdsstrategier i scenarier där allt virke tas ut på virkesproduktionsmark. En kombination av åtgärder kan också vara tänkbar. Exempelvis kan produktionshöjande åtgärder på en viss del av den produktiva skogsmarken skapa utrymme för fler avsättningar utan att de totala avverkningsnivåerna påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Hur effekten av dessa åtgärder skulle kunna tillgodoräknas om de på sikt övervägs att inkluderas som kompletterande åtgärder, be- höver klargöras. Även om effekten av t.ex. ökade avsättningar är relativt enkelt att skatta för de arealer det berör blir det dock svårare att hantera effekten på den totala kolbalansen eftersom det är den sammanlagda avverkningsnivån som påverkar de totala nettoupp- tagen, och den påverkas inte bara av det ökade skyddet utan också av hur marknaden utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Motsvarar en ökning av omloppstiden med tio år på en halv miljon hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;798&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_799" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Kostnaden för att undanta större arealer produktiv skogsmark från virkesproduktion kan bedömas utifrån dagens kostnadsnivå för skydd av skog. Baserat på genomsnittliga kostnader för ersättning för olika typer av avsättningar i dag, och en annualisering av kost- naden givet att effekten kan tillgodoräknas över väldigt lång tid, ham- nar kostnaden för åtgärden ökat skydd av skog på mellan 300 och 1 400 kronor per kg koldioxid. Kostnaden för att avsätta mark varierar dock stort beroende på skyddsform, regionalt och inom re- gioner för de skyddsformer som finns i dag. Beräkningen här om- fattar ett spann på cirka 15 000 till 200 000 kronor per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En ökad omloppstid innebär att skogsägaren förmås att avverka sin skog några tiotals år senare. En diskontering av den senarelagda intäkten med hänsyn tagen till additionell avverkningsbar tillväxt och en ränta på 3,5 procent ger att kostnaden för att vänta med av- verkningen 10 till 30 år för att lagra in mer kol blir &lt;NOBR&gt;700–1&lt;/NOBR&gt; 100 kronor per kg koldioxid vid en beräkning baserad på avverkningsmogen tall eller granskog och dagens virkespriser. Det motsvarar mellan 20 och 60 procent av intäkten vid slutavverkning vid normal omloppstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När det gäller produktionshöjande åtgärder leder de generellt till en ökad intäkt för skogsägaren. I fallet med traditionell skogsgöds- ling kan åtgärden till och med leda till att beståndet kan avverkas tidigare med samma utfall i volym som om gödsling inte skett. Sammantaget är det svårt att se att någon av de produktionshöjande åtgärderna innebär en kostnad för skogsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Risk och möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;De tre åtgärderna för att öka kolsänkan i skogen som beskrivs ovan ger var för sig goda möjligheter att bidra till att de föreslagna målen om bidraget från kompletterande åtgärder till 2030 och 2045 kan nås och även överträffas. Ökat skydd av skog bedöms dessutom vara en åtgärd som behöver genomföras för att uppsatta miljökvalitetsmål och internationella åtaganden om att bevara den biologiska mång- falden ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Möjligheterna till substitution kan dock minska om avverkningen minskar som en följd av ökade avsättningar eller skogsbruksmetoder som leder till minskad leverans av skogsråvara. Detta kan försvåra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;799&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_800" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft42"&gt;möjligheterna till utsläppsminskningar i verksamheter där biomassa i dag ersätter fossila produkter. I dag ligger avverkningen visserligen något lägre än den högsta möjliga nivån men jämförelsen indikerar ändå att om efterfrågan på skogsråvara i framtiden består eller ökar, kan behovet behöva mötas med skogsråvara från annat håll eftersom ökat skydd av skog leder till att avverkningen begränsas. Vid bibe- hållen eller ökande marknad för skogsprodukter kan bortfallet av skogsråvara från Sverige med andra ord komma att kompenseras med ökade avverkningar i andra länder. Effekten av att avverkningar skjuts på framtiden eller minskar i omfattning påverkar också syssel- sättningen inom skogsbrukssektorn. Produktionshöjande åtgärder riskerar att stå i konflikt med flera miljömål, särskilt målen om bio- logisk mångfald. Det kan samtidigt möjliggöra ökade avsättningar. Ökat skydd av produktiv skogsmark och förlängda omloppstider kan också innebära ökade risker för exempelvis stormfällningar och granbarkborreangrepp. Sådana händelser kan få omfattande konse- kvenser för både kolsänkan och ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;I de simuleringar som beskrivs i exemplen ovan har det i samtliga scenarier antagits att skogstillväxten kommer att påverkas positivt till följd av den klimatförändring som kan förväntas (se kapitel 8). Samtidigt finns det risker förknippade med klimatförändringen som det inte har tagits hänsyn till. Tillväxtförluster kan uppstå till följd av mer extrema torrperioder eller perioder med mycket nederbörd, ökad frekvens och utbredning av skogsbränder, mer frekventa storm- skador samt ökade förekomster av olika skadegörare. Den förlängda vegetationsperioden kan inte heller nyttjas fullt ut på Sveriges breddgrader på grund av ljusbrist under hösten. Ökad kolinlagring genom ökad tillväxt under våren kan därför komma att motverkas av markkolsförluster på grund av ökad nedbrytning av organiskt mate- rial under hösten. Det finns flera studier som indikerar att en ökad tillväxt i boreala skogar inte ska tas för given eftersom förändringar i positiv riktning kan motverkas av förändringar i negativ riktning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_801" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 279px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Beskrivning av presenterade kostnadsuppskattningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft17"&gt;Kostnadsuppskattningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;kapitel 9 om realiserbara potentialer för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; redovisar utred- ningen följande kostnadsuppskattningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS-installationer&lt;/NOBR&gt; i en relativt snar framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Avskiljning av biogen koldioxid bör kunna genomföras till en kostnad av 400 till 600 kronor per ton på anläggningar med gynn- samma förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; inom massa- och pappersindu- stri samt kraftvärmeproduktion. För en kostnad som understiger 800 kronor per ton bör mer än 10 miljoner ton biogen koldioxid per år kunna avskiljas inom dessa sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Andelen annualiserade kapitalkostnader varierar för olika anlägg- ningar men antas i genomsnitt uppgå till 30 procent av kostnaderna för avskiljning och komprimering. Vid en beräkning med en sam- hällsekonomisk kalkylränta (3,5 procent i stället för 7,5 procent) sjunker de annualiserade kapitalkostnaderna med 30 procent och den sammanlagda åtgärdskostnaden med 9 procent, förutsatt att kapital- kostnaden utgör omkring 30 procent av kostnaderna för avskiljning. Det ger en sammanlagd sänkning av åtgärdskostnaden med knappt &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; kronor per ton jämfört med den företagsekonomiska beräk- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;Kostnaden för transport av koldioxid från svenska anläggningar till en lagringsplats uppskattas till mellan 150 och 300 kronor per ton. Koldioxidlagring bör kunna ske till en kostnad på 100 till 200 kronor per ton, koldioxid, inklusive kostnad för övervakning av lagrings- platsen i enlighet med &lt;NOBR&gt;CCS-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Summeras uppskattningarna för hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; erhålls kost- nadsintervallet &lt;NOBR&gt;650–1&lt;/NOBR&gt; 050 kronor per ton koldioxid för den kategori av anläggningar inom massa- och pappersindustrin samt kraftvärme- produktion som har gynnsammast förutsättningar för koldioxid- avskiljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Det finns även anläggningar i Sverige som genom befintliga industriella processer erhåller koldioxid i mycket hög koncentration. Dessa anläggningar skulle därför ha en låg eller obefintlig tillkom- mande kostnad för att producera koldioxid av tillräcklig renhet för vidare transport och geologisk lagring. Kostnader tillkommer dock för komprimering av koldioxid och för transport och lagring. Efter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;801&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_802" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft11"&gt;som dessa anläggningar i nuläget genererar relativt små mängder koldioxid skulle de investeringar som krävs i framför allt transport- infrastruktur leda till höga kostnader uttryckt som kronor per ton koldioxid, men om dessa anläggningar fick möjlighet att dela trans- portinfrastruktur med en eller flera stora koldioxidkällor skulle de kunna genomföra &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; till en betydligt lägre kostnad än om de agerar på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Anläggningar som går i bräschen för tillämpning av CCS inklu- sive &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kommer att möta högre kostnader än anläggningar som investerar i &lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; i ett senare skede, när teknik och systemlösningar mognat. Eventuella svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; förväntas tidsmässigt följa bakom det norska Fullskaleprojektet samt projekt i Nederländerna och Storbritannien som planerna för dessa ser ut i dagsläget, men eftersom svenska &lt;NOBR&gt;CCS-projekt&lt;/NOBR&gt; i närtid förutsätter lagring av koldioxid i annat land kommer inte svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att vara de första som genomförs i Sveriges närområde.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Den kostnadsbedömning som utredningen presenterar utgår från att vissa läreffekter av dessa första projekt i andra länder kan nyttjas av tidiga svenska projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Det är viktigt att påpeka att de första storskaliga &lt;NOBR&gt;CCS-projekten&lt;/NOBR&gt; i Europa kan komma att ha kostnader som är högre än, men sanno- likt inte mycket högre, de kostnader utredningen uppskattar för svenska projekt inom &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Koldioxidavskiljning beräknas inom Fullskaleprojektet kosta 710 respektive 825 norska kronor per ton för de ingående anläggningarna. Den relativa kostnaden för hela &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; inklusive transport och lagring uppskattas till 1 440 respektive 1 555 norska kronor per ton. I kostnaden ingår hela ut- giften för infrastrukturen för transport- och lagring vilken delvis är kraftigt överdimensionerad i förhållande till den mängd koldioxid som planeras avskiljas från de två norska anläggningarna. Kostnaden per ton lagrad koldioxid blir väsentligt lägre om kostnaden för infra- strukturen för transport- och lagring fördelas på en större mängd lagrad koldioxid med hänsyn till den faktiska kapaciteten. Den tekniska livslängden för avskiljningsanläggningar och infrastruktur antas vara 25 år och kostnaden gäller 2018 års prisnivå. En norsk krona var 2018 värd mellan 1,05 och 1,10 svenska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;802&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_803" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34803x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Kostnadsuppskattningarna inom ramen för Fullskaleprojektet ska uppdateras 2020. Den kostnadsuppskattning som genomfördes 2018 resulterade i lägre uppskattade kostnader jämfört med vad som tidi- gare redovisats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Utredningen har även tagit del av mer platsspecifika inledande beräkningar framtagna av Stockholm Exergi.&lt;SPAN class="ft110"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Stockholm Exergis egna beräkningar stärker bilden att de kostnadsintervall utredningen anger, &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton avskild biogen koldioxid och ytter- ligare &lt;NOBR&gt;250–500&lt;/NOBR&gt; kronor för transport och lagring, är rimliga att anta för en kraftvärmeanläggning med goda förutsättningar för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som byggs i ett relativt tidigt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Den samlade potentialen för avskiljning av biogen koldioxid är i kostnadsintervallet &lt;NOBR&gt;400–600&lt;/NOBR&gt; kronor per ton är av redan nämnda skäl mycket svår att precisera i nuläget, men utredningen bedömer att den sannolikt är i storleksordningen flera miljoner ton. Det är denna potential som de inledande auktionerna främst syftar till att realisera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Framtida kostnadsutveckling för bio CCS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Generellt sett blir en teknik billigare med tiden, i takt med att den får spridning och erfarenheterna ökar. Detta är exempelvis fallet för sol- och vindkraft som uppvisat kraftigt sjunkande kostnader sam- tidigt som kraftslagen genomgått en markant expansionsfas under senare år Även om flertalet tekniker som tillämpas inom &lt;NOBR&gt;CCS-kedjan&lt;/NOBR&gt; inte är nya har området inte genomgått någon expansionsfas lik- nande den som skett och sker för förnybar energi och energilagring. Potentialen för kostnadsreduktioner bör alltså rent generellt vara betydande för &lt;NOBR&gt;CCS-teknik,&lt;/NOBR&gt; under förutsättning att fler projekt kom- mer till stånd under de närmaste årtiondena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Det Norske Veritas uppskattar att kostnaden för CCS kommer att sjunka med &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; procent för varje fördubbling av den installe- rade effekten. Om det byggs 60 nya fullskaliga avskiljningsanlägg- ningar i världen bör kostnaden därmed sjunka med 30 procent jäm- fört med dagens nivå, enligt samma källa.&lt;SPAN class="ft110"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Andra studier pekar i samma riktning.&lt;SPAN class="ft110"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Stockholm Exergi, Fabian Levihn, personlig kommunikation (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Helle och Koefoed(2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rubin, Davison och Herzog (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;803&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_804" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34804x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En motverkande faktor i sammanhanget är utvecklingen av pri- serna på bioenergi. När efterfrågan på biomassa för bl.a. bioenergi- ändamål ökar stiger priserna, vilket bidrar till att tillämpning av bio- &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; blir något dyrare även på befintliga anläggningar som redan använder biomassa för sin produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Uppskattade kostnader för föreslagna styrmedel i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;Kostnadsberäkningar för de olika åtgärderna på jordbruksmark och jordbruksmark som tagits ur bruk baseras på olika rapporter om kostnader och intäkter för olika produktionssystem men också på utredningens egna beräkningar. För bedömningen av åtgärdskost- nader för återvätning av torvmarker på skogsmark och före detta jordbruksmark har underlag från Jordbruksverkets och Skogsstyrel- sens nyligen genomförda regeringsuppdrag på området varit den främsta källan. Resultatet varierar dock stort beroende på alternativ- kostnaden (eller intäkten) för den aktuella marken. Jämförelser för energiskog har gjorts med stöd av Jordbruksverkets kalkyler för energigrödor samt utredningens egna beräkningar vad gäller beskog- ning och agroforestry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Utredningens åtgärdsförslag på &lt;NOBR&gt;LULUCF-området&lt;/NOBR&gt; föreslås i stor utsträckning komma till stånd genom stöd till berörda markägare och rådgivning. Stöden bedöms främst komma från kommande landsbygdsprogram som nu är under utveckling. Förslaget är därför att Jordbruksverket utreder bidragsnivåerna för föreslagna åtgärder och också analyserar hur fler åtgärder kan inkluderas i programmet. Utredningen har dock gjort vissa preliminära beräkningar av kostna- derna för föreslagna styrmedel, vilket som kan vara vägledande för stödnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Kostnaden för att inkludera fånggrödor och mellangrödor har uppskattats till cirka &lt;NOBR&gt;200–700&lt;/NOBR&gt; kronor per kg koldioxid baserat på bidragskalkyler från Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;SPAN class="ft105"&gt;95&lt;/SPAN&gt;. Inga additionella nyttor har värderats, dvs. fånggrödan eller mellangrödan antas i beräkningen inte generera några extra intäkter. Det finns i dag ett stöd för fånggrödor på 1 100 kronor per hektar. Att stödet inte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Länsstyrelsen Västra Götalands län (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;804&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_805" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34805x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;nyttjas fullt ut beror inte bara på ersättningens storlek, samtidigt som det i vissa fall kan vara berättigat med en högre ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;I utredningens beräkning har stödnivån behållits på dagens nivå, eftersom den troligen är tillräcklig för större delen av den aktuella arealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Baserat på Jordbruksverkets kalkyler för energigrödor&lt;SPAN class="ft105"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;genererar energiskogsodlingen en intäkt om alternativkostnaden är i träda men en kostnad på i genomsnitt 500 kronor per kg koldioxid om alter- nativkostnaden baseras på vallodling. Kalkylerna som använts i skatt- ningen antar en fältstorlek på 6 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Enligt en rapport från SLU&lt;SPAN class="ft110"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;varierar lönsamheten för olika grö- dor med fältstorleken. Det är sannolikt att många av de marker som kan komma ifråga, dvs. marker som tagits ur produktion eller är på väg att tas ur produktion, är marginalmarker där fältstorleken är betydligt mindre och där avstånden till den aktuella marken också påverkar kostnaderna för brukandet. Ur ett ekonomiskt perspektiv har arronderingen stor betydelse för vad marken ska användas till. Produktionskostnaderna är höga på marginalmarkerna, vilket gör att det blir dyrt per kg livsmedel att använda dessa för livsmedelspro- duktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Det finns investeringsstöd för energiskogsodling, och stödets storlek bör utredas vidare. I utredningens räkneexempel har nivån satts till 7 000 kronor per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Agroforestry kan sannolikt generera en intäkt om biomassan skördas men kan även utgöra en kostnad på cirka 100 kronor per ton koldioxid om huvudsyftet är att träden ska stå kvar. Utgångsläget är kostnad för beskogning och de investeringskostnader denna om- fattar. I utredningens räkneexempel har nivån satts till 4 500 kronor per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft26"&gt;Beskogning bedöms under alla omständigheter vara en lönsam åtgärd för markägaren, eftersom kunskapen är god om vilka typ av beskogning som passar i olika situationer. Icke desto mindre kan ett stöd behövas för att beskogning ska bli intressant för markägare. I utredningens räkneexempel har nivån satts till 6 000 kronor per hek- tar, dvs. ungefär samma nivå som för energiskog. Utredningen har även föreslagit en särskild utredning för att detaljutforma förslag om eventuellt stöd till beskogningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jordbruksverket. (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nilsson, Rosenqvist (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;805&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_806" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;Kostnaden för återvätning baseras på uppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och Jordbruksverket som inkluderar planering, utförande av själva åtgärden, eventuell skötsel samt markersättning. En annualisering av kostnaden med antagandet att åtgärdens effekt kan slås ut över &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; år och med en kalkylränta på 3,5 procent ger att kostnaden för åtgärden hamnar på mellan 100 och 350 kronor per ton koldioxid för skogsmark och mellan 400 och 700 kronor per ton koldioxid för jordbruksmark. Majoriteten av återvätnings- projekten (cirka 90 procent) bedöms ske på skogsmark där åtgärds- kostnaden per hektar är betydligt lägre än om åtgärden genomförs på jordbruksmark, vilket är av avgörande betydelse för den ersätt- ningsnivån per hektar och per kg koldioxidekvivalent som anges i tabell 20.3. Ersättningsnivån baseras på åtgärdskostnaden per hektar för skogsmark och att åtgärden förväntas ha effekt under 40 år, dvs. där en total åtgärdskostnad på cirka 20 000 kronor per hektar har slagits ut över 40 år.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Administrationskostnaderna är ibland en stor del av den totala åtgärdskostnaden. I fallet med återvätning av skogsmark kan den administrativa kostnaden i vissa fall utgöra hälften av åtgärdens total- kostnad. Hur stor del som utgörs av administrativa kostnader avgörs av de enskilda objektens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft11"&gt;Kostnaderna för ökade rådgivningsinsatser och administration av stöd för de åtgärder som inte redan ingår i landsbygdsprogrammet är svåra att allokera direkt till klimatnyttan om rådgivningsinsatserna inte specifikt inriktas mot klimatåtgärder. Tillkommande kostnader anges i tabell 20.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Pris på enheter från utsläppsbegränsningar som genomförs i andra länder under Parisavtalets artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;Bedömningar på kortare sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Priserna på de enheter från utsläppsbegränsningar i andra länder som kan komma att överföras och handlas mellan länder i enlighet med Parisavtalets kommande artikel &lt;NOBR&gt;6-regelbok&lt;/NOBR&gt; bedöms, i likhet med tidi- gare projekt från flexibla mekanismer under Kyotoprotokollet, inte direkt kunna kopplas till vad de konkreta åtgärderna kostar att genomföra i respektive land. De kommer i stället främst bero av ett antal andra faktorer. I kapitel 15 redogörs för de resonemang som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;806&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_807" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34807x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;förs om vad som initialt kan komma att påverka prisutvecklingen när efterfrågan inte är så hög, samtidigt som de potentiella värdländerna också har egna åtaganden att uppfylla under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Som redogörs för i kapitel 14 skapades en internationell utsläpps- marknad under &lt;NOBR&gt;00-talet,&lt;/NOBR&gt; med en efterfrågan på krediter som drevs av länders utsläppsbegränsningsåtaganden under Kyotoprotokollet samt den efterfrågan som uppstod inom näringslivet i Japan och inom EU:s utsläppshandelssystem. Då utvecklades s.k. primär- och sekundär- marknader&lt;SPAN class="ft105"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;för utsläppsminskningsenheter från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2011&lt;/NOBR&gt; fungerade det s.k. spotpriset på sekundärmarknaden som referensnivå för prissättningen på primär- marknaden. Privata aktörer förvärvade enheter på primärmarknaden i syfte att sälja vidare på sekundärmarknaden, vilket ledde till att en relation mellan prisnivåerna på de två marknaderna etablerades. Efter- som handeln på primärmarknaden inte var standardiserad förekom dock en prisvariation mellan olika förvärvsavtal beroende på en rad faktorer. Prissättningen avseende förvärvsavtal berodde under denna period, förutom på sekundärmarknadspriset, bl.a. även på bedöm- ningar avseende det enskilda projektet samt köpares och säljares preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Sedan skedde ett kraftigt efterfrågefall på sekundärmarknaden som medförde att den sedan slutet av 2011 inte längre spelade någon roll som referenspris för primärmarknaden. Primärmarknadens kvar- varande aktörer började därför tillämpa nya prissättningskoncept. Ett dominerande angreppssätt blev ett slags kostnadsprissättning – en projektspecifik ansats där de finansiella förutsättningarna för enskilda projekts genomförande bedömdes, för att en prisnivå som krävs för att projekt ska bli genomförbara på kommersiella grunder på så sätt bestämdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Med Parisavtalet är förutsättningarna annorlunda. Avtalet har en uppbyggnad nerifrån och upp och målen ska nås genom att Paris- avtalets parter lägger fram klimatplaner. Dessa planer skiljer sig dock åt till sin form och omfattning och sådana skillnader skapar utma- ningar för internationell utsläppshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;CDM-marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; har varit uppdelad i en primärmarknad och en sekundärmarknad. På primär- marknaden har förvärvsavtal till största delen tecknats i tidiga skeden av projektcykeln och avsett framtida leveranser av utsläppsminskningsenheter. Sekundärmarknaden åsyftar standar- diserad börshandel för utfärdade utsläppsminskningsenheter vilka redan sålts av projektägare till aktörer på primärmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;807&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_808" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34808x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft26"&gt;Det finns stora skillnader mellan länders nationella klimatplaner, inte minst när det gäller ambitionsnivåer. Även skillnader i design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;avseende befintliga initiativ inom prissättning av växthusgas- utsläpp innebär en hög grad av fragmentering och heterogenitet, vilket i sin tur medför att artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; som ingår i avtal om inter- nationella överföringar mellan stater inte kommer att vara enhetliga. Detta försvårar utvecklingen mot en global utsläppshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;På kortare sikt kan priserna därför antingen antas komma att sättas relativt heterogent (se kapitel 15) efter en ekonomisk utvär- dering. En annan möjlig utveckling skulle kunna vara att flygbolagen via Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO:s) klimat- kompensationsprogram CORSIA väljer att agera på samma mark- nad som länderna under artikel 6. Om utbudet av artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; inledningsvis begränsas på grund av osäkerhet hos säljarländerna skulle betalningsviljan bland köpare inom CORSIA kunna bli pris- sättare. Flygbolagens alternativkostnader i form av åtgärder inom flyget kan då tänkas vägleda de priser som sätts på ett liknande sätt som priserna inom utsläppshandelssystemet tidigare påverkade pris- sättningen på &lt;NOBR&gt;CDM-krediter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningen väljer i denna konsekvensanalys att göra antagandet att flygbolagen inom CORSIA kan komma att spela en sådan roll som beskrivs ovan. Flygbolagens internationella branschorganisa- tion IATA (International Air Transport Association) har i en inlaga från hösten 2019 till ICAO&lt;SPAN class="ft110"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;redovisat egna antaganden om vilka prisnivåerna kan komma att bli för de s.k. &lt;NOBR&gt;off-sets&lt;/NOBR&gt; de kan komma att förvärva med start 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Flygbranschens egna prisbedömningar hamnar på mellan 8 US- dollar per ton i inledningen, till 20 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton efter drygt 10 år. Flygbolagens genomsnittskostnader per enhet beräknas enligt inlagan uppgå till 16 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton koldioxidekvivalenter &lt;NOBR&gt;2021–2035.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utredningen gör utifrån detta bedömningen att de enheter som länder kommer kunna förvärva under artikel 6 som lägst kommer ligga i den övre delen av detta kostnadsspann.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;I en studie från november 2019 för Energimyndigheten gör förfat- tarna den sammantagna bedömningen att ett realistiskt prisintervall för artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; mot 2030 skulle kunna ligga på &lt;NOBR&gt;100–500&lt;/NOBR&gt; kronor per ton, med &lt;NOBR&gt;150–300&lt;/NOBR&gt; kronor per ton som ett mer troligt intervall i närtid,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;ICAO (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;808&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_809" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34809x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;utifrån förväntade kostnader för att generera utsläppsbegränsnings- enheter under artikel 6.4 och köparländers betalningsvilja.&lt;SPAN class="ft105"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft37"&gt;Priser på minst 200 kronor per ton koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I utredningens egna beräkningar i avsnitt 20.4.1 har antagits att priset för de enheter som Sverige kan komma att förvärva kan komma att uppgå till minst 200 kronor per ton, dvs. en något högre prisnivå jämfört med de antaganden som IATA gjort och inom det intervall som författarna till Energimyndighetens underlag angav (se ovan- stående avsnitt). Utredningen väljer att anta en något högre prisnivå redan från &lt;NOBR&gt;2020-talets&lt;/NOBR&gt; inledning, eftersom utredningen lägger för- slag om att de svenska förvärven ska ha en ambitionshöjande inrikt- ning och uppfylla Parisavtalets kommande regelbok på ett sätt som utgör ett föredöme för andra länder. Förvärven ska ställa krav på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;hög kvalitet, (ii) bidra till hållbar utveckling, (iii) ha en hög miljö- integritet i de utsläppsbegränsningar som genomförs och (iv) möj- liggöra för en höjning av värdlandets egen klimatambition. Kom- mande artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6-bestämmelser&lt;/NOBR&gt; kan dessutom komma att innebära att en viss andel av de enheter som handlas måste annulleras direkt, utan att någon part kan tillgodoräkna sig dem. Krav på automatisk annul- lering leder till att priserna blir högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;En viktig skillnad gentemot den tidigare perioden under Kyoto- protokollet är vidare att Parisavtalet lägger större vikt vid klimat- finansiering än vad Kyotoprotokollet gjorde. Det kommer därför troligen bli vanligare att pengar från olika klimatbudgetar kombi- neras för att finansiera insatser. Till skillnad från &lt;NOBR&gt;CDM-enheter&lt;/NOBR&gt; kommer inte alltid hela utsläppsminskningseffekten från en insats kunna fördelas till de medel som betalas för utsläppsbegränsnings- enheter, eftersom samma utsläppsminskningar inte tillåts hänföras till flera finansieringskällor. Detta kan även komma att påverka pris- sättningen av artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; uppåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Alla dessa faktorer sammantaget talar för att priserna kan komma att öka ytterligare under &lt;NOBR&gt;2020-talet.&lt;/NOBR&gt; Utredningen väljer därför även att räkna med ett känslighetsalternativ där priserna stiger till i genom- snitt 400 kronor per ton under &lt;NOBR&gt;2020-talet,&lt;/NOBR&gt; dvs. mer i den övre delen av det prisintervall som studien för Energimyndigheten resulterade i.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;First Climate (Switzerland) AG, Perspectives Climate Group GmbH (2019). Avrundade siffror 1 amerikansk dollar har satts till 10 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;809&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_810" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34810x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Bedömningar på längre sikt i en värld som ställer om i linje med Parisavtalets temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;utvecklingsvägar som är kompatibla med högst &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; graders tem- peraturökning är det nödvändigt med en mycket omfattande ambi- tionshöjning världen över. Med en betydligt ökad och mer jämn ambitionsnivå i de nationella klimatplanerna på sikt utifrån ländernas respektive förmåga och förutsättningar, och en större likformighet i åtagandenas utformning, förbättras förutsättningarna att nyttja de möjligheter till länkning av handelssystem som artikel 6.2 under Parisavtalet innebär. På sikt kan det vid en sådan utveckling bli möj- ligt att det utvecklas system för att utvärdera och jämföra de relativa värdena hos artikel &lt;NOBR&gt;6-enheter&lt;/NOBR&gt; på marknaden, vilket skulle kunna skapa förutsättningar för en mer enhetlig prissättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Enligt resultat från modelleringar av 1,5- och &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; kan den genomsnittliga marginalkostnaden (det s.k. skuggpriset) för att nå utsläppsminskningarna till 2030 i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; hamna på nivåer runt 50 &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per ton. Resultaten indikerar att minsk- ningsenheter vid denna tid, om en globalt mer enhetlig prissättning har kunnat utvecklas, kan komma att hamna under dagens kostnader på marginalen i exempelvis Sverige. På lite längre sikt försvinner dock denna skillnad helt i modelleringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Priserna konvergerar vid lite olika tidpunkter beroende på hur scenarierna är uppbyggda. I en del fall antas priserna konvergera re- dan 2030, i andra fall fram emot 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Skillnaden i marginalkostnader för utsläppsbegränsningar mellan rikare och fattigare länder minskar mycket snabbt vid en utveckling i linje med &lt;NOBR&gt;1,5-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; och hamnar enligt modelleringarna på betydligt högre nivåer än i &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt; redan 2030.&lt;SPAN class="ft105"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Vid en sådan ambitionshöjning indikerar alltså modellresultaten att det relativt snabbt inte blir billigare att genomföra åtgärder i andra län- der jämfört med kostnaderna för åtgärder på hemmaplan. Skillnader i kostnader mellan olika regioner skulle kunna bestå om det på sikt skulle utvecklas tekniker för negativa utsläpp i relativt stor skala, t.ex. DACCS, som kan tillämpas i olika omfattning i olika delar av världen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;IPCC (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;810&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_811" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft39"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Priserna stiger snabbt och konvergerar mellan länder i 1,5- och &lt;NOBR&gt;2-gradersscenarier&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det finns sammantaget en rad skäl som talar för att priserna kan komma att stiga ytterligare mot 2030 jämfört med de priser som utredningen valt att räkna med i denna konsekvensbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;Klimatramverkets utgångspunkt är att ramverkets mål ska genom- föras i en värld som ställer om. I en sådan värld är det inte sannolikt att det kommer vara billigare att genomföra åtgärder i andra länder än i Sverige på lite längre sikt. Utredningen föreslår att de komplet- terande åtgärderna i andra länder på längre sikt bör inriktas mot tekniker för negativa utsläpp med hög permanens. Eventuella pris- skillnader mellan olika regioner kommer då bero på dels hur för- utsättningar utvecklas för då aktuella tekniker i olika delar av värl- den, dels hur sammanhängande framtida växthusgasmarknader kan komma att bli.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 464px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;811&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_812" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_813" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;P class="p24 ft15"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Propositioner&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 153px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prop. 2017/18:1, &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2018. Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2016/17:146, &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 145px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prop. 2016/17:104, &lt;/SPAN&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2016/17:16, &lt;/SPAN&gt;Godkännande av klimatavtalet från Paris&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prop. 2015/16:1, &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2016. Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 211px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;Prop. 2014/15:64, &lt;/SPAN&gt;Genomförande av offshoredirektivet&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;. Prop. 2011/12:125, &lt;/SPAN&gt;Geologisk lagring av koldioxid&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;Prop. 2009/10:155, &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;. Prop. 2008/09:162, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen klimat- och energipolitik&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Klimat&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prop. 1999/2000:74, &lt;/SPAN&gt;Godkännande av ett nytt protokoll m.m. till två marina konventioner&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Prop. 1997/98:45, del 1, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Miljöbalk&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;SOU och skrivelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2019:11: &lt;/SPAN&gt;Biojet för flyget&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2018:76: &lt;/SPAN&gt;Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ds. 2018:38: &lt;/SPAN&gt;Anpassad miljöprövning för en grön omställning&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skr. 2017/18:238: &lt;/SPAN&gt;En klimatstrategi för Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2017:99: &lt;/SPAN&gt;Effektivare energianvändning&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;813&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_814" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2017:83: &lt;/SPAN&gt;Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2016:47: &lt;/SPAN&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Delbetänkande av Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SOU 2016:21: &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige&lt;SPAN class="ft42"&gt;. Delbetänkande av Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Artiklar och publikationer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Anderson och Peters (2016): &lt;SPAN class="ft10"&gt;The trouble with negative emissions&lt;/SPAN&gt;. Science, 354(6309), &lt;NOBR&gt;182–183&lt;/NOBR&gt; (2016).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Andersson, Joelsson (2013): &lt;/SPAN&gt;Hur exploatering av åkermark kan begränsas – En växande fråga. &lt;SPAN class="ft60"&gt;Examensarbete. Institutionen för Teknik och samhälle. Lunds Tekniska Högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Asian Development Bank, ADB (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Future Carbon Fund Deli- vering &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Co-benefits&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; for Sustainable Development&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Avfall Sverige (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Marknaden för biokol i Sverige&lt;/SPAN&gt;. Rapport 2018:14.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Baum, Weih, Busch, Kroiher, Bolte (2009): &lt;SPAN class="ft10"&gt;The impact of Short Rotation Coppice plantations on phytodiversity. &lt;/SPAN&gt;Agriculture and Forestry Research 3 2009 (59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Berglund, Eklöf (2019): &lt;/SPAN&gt;Övergivna torvjordar i Mellansverige&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;NOBR&gt;–Rapport&lt;/NOBR&gt; till klimatpolitiska vägvalsutredningen. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sveriges lant- bruksuniversitet. Institutionen för mark och miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bergstén, Keskitalo (2019): &lt;/SPAN&gt;Feeling at home from a distance? How geographical distance and &lt;NOBR&gt;non-residency&lt;/NOBR&gt; shape sense of place among private forest owners. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Society &amp; Natural Resources. Vol. 32, nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Bloomberg (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Electric vehicle outlook 2018&lt;/SPAN&gt;, Bloomberg New energy finance.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bloomberg (2019a): &lt;/SPAN&gt;Clean energy investments trends 2018&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Bloomberg New Energy Finance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Bloomberg (2019b): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Electric vehicle outlook 2019&lt;/SPAN&gt;, Bloomberg New energy finance.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;814&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_815" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;Bolinder, Freeman, Kätterer (2017): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Sammanställning av underlag för skattning av effekter på kolinlagring genom insatser i Lands- bygdsprogrammet. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Bolinder, Stendahl, Kätterer (2019): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Utredning om kolbalanser vid beskogning av jordbruksmark. &lt;/SPAN&gt;Redovisning av uppdrag till Klimat- politiska vägvalsutredningen. Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Boverket (2018a): &lt;/SPAN&gt;Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rapport 2018:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Boverket (2018b): &lt;/SPAN&gt;Klimatdeklaration av byggnader. Förslag på metod och regler. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Slutrapport. Rapport 2018:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Brege, Nord, Stehn (2017): &lt;/SPAN&gt;Industriellt byggande i trä – nuläge och prognos mot 2025. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Forskningsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LIU–IEI–RR–17/00263–SE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Börjesson, Lundgren, Ahlgren, Nyström (2013): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Dagens och framtidens hållbara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;-Underlagsrapport&lt;/NOBR&gt; från f3 till utredningen om FossilFri Fordonstrafik (f3 report; vol. 2013:3).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Börjesson (2016): &lt;/SPAN&gt;Potential för ökad tillförsel och avsättning för inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Lund Univer- sity. Department of Technology and Society. Environmental and Energy Systems Studies. Rapport 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Center for Clean Air Policy, CCAP (2017): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Using transfers to enhance ambition over the NDC cycles&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Clean Energy Wire (2019): &lt;/SPAN&gt;Merkel puts contentious CCS technology back on German agenda&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Climate Finance Innovators (2019): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Moving Towards Next generation of Carbon Markets, observations from article 6 pilots&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Climate Focus (2019): &lt;/SPAN&gt;Landscape of article 6 pilots – A closer look at initial cooperative approaches&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Commission Staff Working Document (2008): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Impact Assessment of Package of Implementation measures for the EUs on climate change and renewable energy for 2020&lt;/SPAN&gt;. SEC (2008)85/3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Committee on Climate Change (2019): &lt;SPAN class="ft117"&gt;The UKs contribution to stopping global warming&lt;/SPAN&gt;, Committee on Climate Change maj 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;de Vries, Kros, Reinds, &lt;NOBR&gt;Butterbach-Bahl&lt;/NOBR&gt; (2011): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Quantifying impacts of nitrogen use in European agriculture on global warming potential. &lt;/SPAN&gt;Current Opinion in Environmental Sustainability, 3(5), &lt;NOBR&gt;291–302.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;815&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_816" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Drake, Kumm, Andersson (1991): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Har jordbruket i Rottnadalen någon framtid? &lt;/SPAN&gt;Småskriftsserien 48. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;EASAC (2018): &lt;/SPAN&gt;Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets? &lt;SPAN class="ft42"&gt;EASAC policy report 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EASAC (2019): &lt;/SPAN&gt;Forest bioenergy, carbon capture and storage, and carbon dioxide removal: an update.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EEA (2008): &lt;/SPAN&gt;Greenhouse gas emission trends and projections in Europe 2008, &lt;SPAN class="ft11"&gt;EEA report no 5/2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EEA (2014): &lt;/SPAN&gt;Progress towards &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; Kyototargets in Europe, &lt;SPAN class="ft11"&gt;EEA Technical report no 18/2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EEA (2018): &lt;/SPAN&gt;Trends and projections in Europe 2018&lt;SPAN class="ft11"&gt;, EEA report no 16/2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Elfving (2009): &lt;/SPAN&gt;En plantering med poppel, björk och gran på nedlagd jordbruksmark vid Umeå. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institu- tionen för skogens ekologi och skötsel. Rapport 2009:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enerdata (2016): &lt;/SPAN&gt;Benchmark levels of ambition from country’s INDCs (Intended Nationally Determined Contributions)&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Energiforsk (2015): &lt;/SPAN&gt;Processindustrin och nollvisionen&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Energiforsk rapport 2015:138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Energimyndigheten (2019a): &lt;/SPAN&gt;Energiläget (2019) – En översikt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Energimyndigheten (2019b)&lt;/SPAN&gt;: Årsrapport 2018 för Sveriges program för internationella klimatinsatser. &lt;SPAN class="ft11"&gt;ER 2019:05&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Energimyndigheten (2019c): &lt;/SPAN&gt;Kontrollstation 2019 för reduktions- plikten- reduktionspliktens utveckling &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Ericsson, Sundberg, Nordberg, Ahlgren, Hansson (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Time- dependent climate impact and energy efficiency of combined heat and power production from &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;short-rotation&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; coppice willow using pyrolysis or direct combustion&lt;/SPAN&gt;. Global Change Biology Bioenergy.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Eriksson, Johansson, Hörnfeldt, Woxblom, Bohlin, Lindhagen (2011): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Skog på jordbruksmark – erfarenheter från de senaste decennierna. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för skogens produkter. Rapport 17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;816&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_817" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Eriksson, Johansson, Hörnfeldt, Woxblom, Bohlin, Lindhagen (2013): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Beskogning av jordbruksmark – stora möjligheter men också risker. &lt;/SPAN&gt;Fakta skog – Rön från Sveriges lantbruksuniversitet 1:2013.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Erlandsson (2019): &lt;/SPAN&gt;Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan – inklusive konsekvenser av befintliga åtgärder och styrmedel&lt;SPAN class="ft60"&gt;. IVL Svenska miljöinstitutet rapportnummer U6093, rapport på uppdrag av Naturvårdsverket och Boverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ESO (2016): &lt;/SPAN&gt;När det rätta blir det lätta – en &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; om ”nudging”. &lt;SPAN class="ft11"&gt;ESO 2016:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europeiska kommissionen (2018): &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;In-depth&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; analysis in support on the COM (2018) 773: A Clean Planet for all – A European strategic &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;long-term&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; vision for a prosperous, modern, competitive and climate neutral economy&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Europeiska revisionsrätten (2018): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Demonstration av avskiljning och lagring av koldioxid och innovativa förnybara energikällor i kommersiell skala i EU: utvecklingen har inte gått framåt som planerat under det senaste årtiondet&lt;/SPAN&gt;. Särskild rapport nr 24/2018.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 185px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FAO (2018): &lt;/SPAN&gt;The future of food and agriculture – Aternative pathways to 2050. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rome. 224 pp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;First Climate (Switzerland) AG, Perspectives Climate Group GmbH (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Pricing of Verified Emission Reduction Units under Art. 6, Gaining a Better Understanding of Possible Scenarios, &lt;/SPAN&gt;2019.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Fasihi, Efimova, Breyer (2019): &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Techno-economic&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt; assessment of CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;direct air capture plants&lt;/SPAN&gt;. Journal of Cleaner Production 224.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Fridahl (2019): &lt;/SPAN&gt;Incitamentsstrukturer för bioenergi med koldioxid- avskiljning och &lt;NOBR&gt;-lagring&lt;/NOBR&gt; i Sverige och Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Underlagsrapport till Klimatpolitiska vägvalsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(M 2018:07)&lt;/SPAN&gt;. Stockholm Environment Institute och Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Fuss m.fl. (2018): &lt;/SPAN&gt;Negative emissions – Part 2: Costs, potentials and side effects. &lt;SPAN class="ft60"&gt;Environmental Research Letters. 13, nr 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Gardarsdottir, Normann, Skagestad &amp; Johnsson (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Investment costs and CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;reduction potential of carbon capture from industrial plants – A Swedish case study&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;817&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_818" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;Garnett, Godde, Muller, Röös, Smith (2017): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Grazed and Confused? Ruminating on cattle, grazing systems, methane, nitrous oxide, the soil carbon sequestration question – and what it all means for greenhouse gas emissions. &lt;/SPAN&gt;FCRN, University of Oxford.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Geden (2015): &lt;/SPAN&gt;Policy Climate advisers must maintain integrity. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nature, 521(7550), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;27–28&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Girardin, Bouriaud, Hogg, Kurz, Zimmermann, Metsaranta (2016): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;No growth stimulation of Canada’s boreal forest under half- century of combined warming and CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;fertilization. &lt;/SPAN&gt;Proceedings of the National Academy of Sciences, 113 (52), &lt;NOBR&gt;E8406–E8414.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Global CCS Institute (2018): &lt;SPAN class="ft37"&gt;The Global Status of CCS&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Gold Standard Foundation (2018): &lt;/SPAN&gt;Future proofing the voluntary carbon markets. Double counting &lt;NOBR&gt;post-2020.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft42"&gt;Version 1.0. Geneve.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Grassi m.fl. (2018): &lt;/SPAN&gt;Reconsiling &lt;NOBR&gt;global-model&lt;/NOBR&gt; estimates and country reporting of antropogenic forest CO&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;sinks. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nature Climate Change &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8,914-920(2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Green Stream (2018): &lt;/SPAN&gt;Lessons learned from the Swedish Programme for International Climate Change Mitigation.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Griscom m.fl. (2017): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Natural climate solutions. &lt;/SPAN&gt;Proceedings of the National Academy of Sciences. 114(44).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Griscom m.fl. (2019): &lt;/SPAN&gt;We need both natural and energy solutions to stabilize our climate, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Letter to the editor, Wiley Global Change Biology, feb. 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Group of Chief Scientific Advisors (2018): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Novel carbon capture and utilization technologies, Scientific Opinion&lt;/SPAN&gt;. 4/2018. European Commission, &lt;NOBR&gt;Directorate-General&lt;/NOBR&gt; for Research and Innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Gustafsson (2019): &lt;/SPAN&gt;Förslag till styrning mot användning av biokol. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Inlaga från Stockholm Exergi till klimatpolitiska vägvalsutred- ningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2019-02-08.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hamrick &amp; Gallant (2017): &lt;/SPAN&gt;Unlocking Potential, State of the Voluntary Carbon Markets 2017. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Washington, DC: Ecosystem Marketplace.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hannerz, Bohlin (2012): &lt;/SPAN&gt;Markägares attityder till plantering av poppel, hybridasp och Salix som energigrödor – en enkätunder- sökning. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för skogens produkter 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;818&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_819" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Hedlund, Brady, Hanson, Hristov, Alkan Olsson, Smith, Wilhelmsson (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Värdering av ekosystemtjänster inom jord- bruket – för effektivt beslutsfattande. &lt;/SPAN&gt;Slutrapport för forsknings- projekt. Naturvårdsverket rapport 6753.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Helle och Koefoed (2018): &lt;/SPAN&gt;CCS needs to start with a bang, not a whimper – Realizing Carbon Capture and Storage (CCS) technologies globally&lt;SPAN class="ft11"&gt;. DNV GL, DNVGL.com.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hellman (2017): &lt;/SPAN&gt;Agroforestry på svensk åkermark – vägen mot ett resilient och mångfunktionellt jordbruk? &lt;SPAN class="ft42"&gt;Sveriges lantbruks- universitet. Institutionen för växtproduktionsekologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Henderson, Gerber, Hilinski, Falcucci, Ojima, Salvatore (2015): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Greenhouse gas mitigation potential of the world’s grazing lands: modeling soil carbon and nitrogen fluxes of mitigation practices. &lt;/SPAN&gt;Agriculture, Ecosystems &amp; Environment, 207, &lt;NOBR&gt;91–100.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Henttonen, Nöjd, Mäkinen (2017): &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Environment-induced&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; growth changes in the Finnish forests during &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1971–2010&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; – An analysis based on National Forest Inventory. &lt;/SPAN&gt;Forest Ecology and Management, 386, &lt;NOBR&gt;22–36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Hermwille, Kreibich (2016): &lt;/SPAN&gt;Identity Crisis? Voluntary Carbon Crediting and the Paris Agreement. &lt;SPAN class="ft26"&gt;JIKO Policy Brief&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;No 02/2016. Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy GmbH.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Honegger, Reiner (2018): &lt;/SPAN&gt;The political economy of negative emissions technologies: consequences for international policy design&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Climate Policy, 18:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;306–321.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ICAO (2019): &lt;/SPAN&gt;Working Paper &lt;NOBR&gt;A40-WP/193&lt;/NOBR&gt; Industry views on&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft37"&gt;CORSIA.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft244"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;IEA (2011): &lt;/SPAN&gt;Carbon Capture and Storage and the London Protocol: Options for Enabling Transboundary CO&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Transfer&lt;SPAN class="ft50"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IEA (2019): &lt;/SPAN&gt;Tracking Clean Energy Progress&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;INFRAS, Frauenhofer ISI, Wuppertal institute for Climate (2019):&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Options for fostering increasing levels under the Paris article 6.4 mechanism, discussion paper, &lt;SPAN class="ft11"&gt;mars 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;INFRAS, Carbon Limits och SEI (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Article 6 in the Paris Agreement as an ambition mechanism Options and recommen- dations&lt;/SPAN&gt;, juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;819&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_820" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IPCC (2005): &lt;/SPAN&gt;IPCC Special Report on Carbon Dioxide Capture and Storage. Prepared by Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Metz, Davidson, de Coninck, Loos, and Meyer (eds.). Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 442 pp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IPCC (2006): &lt;/SPAN&gt;2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Prepared by the National Greenhouse Gas Inven- tories Programme, Eggleston, Buendia, Miwa, Ngara and Tanabe (eds). Published: IGES, Japan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;IPCC (2014): Fifth assessment report Mitigation of climate change kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IPCC (2014): &lt;/SPAN&gt;2013 Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Wetlands&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;IPCC (2018): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Global Warming of 1.5 °C. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Masson-Delmotte,&lt;/NOBR&gt; Zhai, Pörtner, Roberts, Skea, Shukla, Pirani, &lt;NOBR&gt;Moufouma-Okia,&lt;/NOBR&gt; Péan, Pidcock, Connors, Matthews, Chen, Zhou, Gomis, Lonnoy, Maycock, Tignor, and Waterfield (eds.).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IPCC (2019a): &lt;/SPAN&gt;Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IPCC (2019b): &lt;/SPAN&gt;Special report on Climate Change and Land&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IPCC (2019c): &lt;/SPAN&gt;Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IRENA (2019): &lt;/SPAN&gt;Renewables 2019 Global status report&lt;SPAN class="ft9"&gt;. REN 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IVL (2019): &lt;/SPAN&gt;Underlag om internationella investeringar till den klimatpolitiska vägvalsutredningen, &lt;SPAN class="ft11"&gt;maj 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Johansson (2010): &lt;/SPAN&gt;Överlevnad och tillväxt i planteringar av träd på f.d. åkermark. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för energi och teknik Rapport 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Johnsson och Kjärstad (2019): &lt;/SPAN&gt;Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige – Behov av forskning och demonstration&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Joint Research Centre, JRC (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global energy and climate outlook 2018, Sectoral mitigation options toward a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;low-emissions&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; economy&lt;/SPAN&gt;. EUR29462 EN.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jonasson (2018): &lt;/SPAN&gt;PM. Scenarier för jordbrukets klimatpåverkan med livsmedelsstrategin och ändrad konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;820&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_821" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket (2012): &lt;/SPAN&gt;Ett klimatvänligt jordbruk 2050. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Jord- bruksverkets rapport 2012:35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket (2017): &lt;/SPAN&gt;Exploatering av jordbruksmark &lt;NOBR&gt;2011–2015.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverkets rapport 2017:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverket (2018a): &lt;/SPAN&gt;Kalkyler för energigrödor 2018, fastbränsle, biogas, spannmål och raps.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverket (2018b): &lt;/SPAN&gt;Regeringsuppdrag att redovisa miljömåls- projekt om exploatering av jordbruksmark. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverket Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.17-07429/2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Jordbruksverket (2018c): &lt;/SPAN&gt;Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Jordbruksverkets rapport 2018:30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket (2018d): &lt;/SPAN&gt;Miljöersättning för minskat kväveläckage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;en uppföljning inom landsbygdsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverket (2018e): &lt;/SPAN&gt;Våtmarker och dammar – en uppföljning inom landsbygdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverket (2018f): &lt;/SPAN&gt;Ett rikt odlingslandskap. Fördjupad utvär- dering 2019. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Jordbruksverkets rapport 2018:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Jordbruksverket (2019): &lt;/SPAN&gt;Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka? Utvärdering av ersättningsnivåns betydelse för sökande i landsbygdsprogrammet. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Utvärderingsrapport 2019:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Karlsson, Delahaye, Johnsson, Kjärstad &amp; Rootzén (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Immediate deployment opportunities for negative emissions with BECCS: a Swedish case study&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kasimir, Hongxing, Coria, Nordén (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Land use of drained peatlands: Greenhouse gas fluxes, plant production, and economics. &lt;/SPAN&gt;Global change biology 24:8.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kauppi, Posch, Pirinen (2014&lt;/SPAN&gt;): Large Impacts of Climatic Warming on Growth of Boreal Forests since 1960. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Plos One, 9 (11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Keskitalo (2018): &lt;/SPAN&gt;Studier av den svenske – och till viss del svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;skogsägaren. PM till Klimatpolitiska vägvalsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kim och Park (2018): &lt;/SPAN&gt;Effect of the development of Clean Development Mechanism on the deployment of renewable energy: Less developed vs. &lt;NOBR&gt;well-developed&lt;/NOBR&gt; financial markets&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Energy economics 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kindbom, Gustafsson (2018): &lt;/SPAN&gt;Reporting of negative emissions in GHG emission inventories&lt;SPAN class="ft26"&gt;. SMED Report No 19:2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;821&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_822" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kirchmann, Kätterer, Bergström, Börjesson, Bolinder (2016): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Flaws and criteria for design and evaluation of comparative organic and conventional cropping systems. &lt;/SPAN&gt;Field Crops Research. &lt;NOBR&gt;186:99–106.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;Kjärstad, Skagestad, Eldrup &amp; Johnsson (2016): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Ship transport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;"&gt;a low cost and low risk CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;transport option in the Nordic countries&lt;SPAN class="ft8"&gt;. International Journal of Greenhouse Gas Control 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;KOM (96) 217 slutlig: &lt;/SPAN&gt;Communication from the Commission under the UN framework Convention on Climate Change&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;KOM (2011) 112 slutlig: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Färdplan för ett konkurrenskraftigt, utsläppssnålt samhälle 2050&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;KOM (2011) 144 slutlig: &lt;/SPAN&gt;Vitboken om EU:s framtida transportpolitik&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;KOM (2011)885 slutlig: &lt;SPAN class="ft37"&gt;Energifärdplan för 2050&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;KOM (2018)842 slutlig: &lt;/SPAN&gt;Report on the functioning of the European Carbon Market.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;KOM (2019) 640 slutlig: &lt;/SPAN&gt;Den europeiska gröna given&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kommittédirektiv 2019:46: &lt;/SPAN&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;Konjunkturinstitutet (2012): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Miljö, ekonomi och politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Konjunkturinstitutet (2018): &lt;/SPAN&gt;EUETS, marknadsstabilitetsreserven och effekter av annulleringar&lt;SPAN class="ft26"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;KI-nr&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; 2018:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kumm (2013a): &lt;/SPAN&gt;Träd på marginell jordbruksmark är lönsam klimat- politik. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ekonomisk Debatt nr 3 2013 årgång 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kumm (2013b): &lt;/SPAN&gt;På väg mot ett ekonomiskt hållbart, högproduce- rande och klimatsmart jordbruk med höga landskapsvärden. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Naturvårdsverket rapport 6578.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen. &lt;/SPAN&gt;En delrapport från &lt;NOBR&gt;IVA-projektet&lt;/NOBR&gt; Vägval för klimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kurz, Dymond, Stinson, Rampley, Neilson, Carroll (2008): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Mountain pine beetle and forest carbon feedback to climate change. &lt;/SPAN&gt;Nature, 452 (7190), &lt;NOBR&gt;987–990.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kätterer, Bolinder, Berglund, Kirchmann (2012): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Strategies for carbon sequestration in agricultural soils in northern Europe. &lt;/SPAN&gt;Acta Agriculturae Scand A &lt;NOBR&gt;62:181–198.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;822&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_823" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;Kätterer, Roobroeck, Andrén, Kimutai, Karltun, Kirchmann, Nyberg, Vanlauwe, Röing de Nowina (2019): &lt;SPAN class="ft62"&gt;Biochar addition persistently increased soil fertility and yields in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;maize-soybean&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt; rotations over 10 years in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;sub-humid&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt; regions of Kenya&lt;/SPAN&gt;. Field Crops Research, Volume 235, &lt;NOBR&gt;18–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;La Hoz, Theuer m.fl. (2017): &lt;/SPAN&gt;International transfers under Article 6 in the context of diverse ambition of NDCs &lt;SPAN class="ft11"&gt;Stockholm Environ- ment Institute, SEI, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Langlet (2014): &lt;/SPAN&gt;Transboundary Transit Pipelines: Reflections on the Balancing of Rights and Interests in Light of the Nord Stream Project&lt;SPAN class="ft42"&gt;, 63:4 International &amp; Comparative Law Quarterly.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Langlet (2015): &lt;/SPAN&gt;Exporting CO&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;for &lt;NOBR&gt;Sub-Seabed&lt;/NOBR&gt; Storage: The Non- Effective Amendment to the London Dumping Protocol and its Implications&lt;SPAN class="ft11"&gt;. 30 International Journal of Marine and Coastal Law.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Langlet (2018): &lt;/SPAN&gt;Using the Continental Shelf for Climate Change Mitigation: A Baltic Sea Perspective&lt;SPAN class="ft11"&gt;. 9 kap. i H. Ringbom, Regulatory Gaps in Baltic Sea Governance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Langlet (2019): &lt;/SPAN&gt;Vissa internationellrättsliga hinder för användning av &lt;NOBR&gt;CCS/bio-CCS&lt;/NOBR&gt; – analys och handlingsalternativ&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Underlags- rapport till Klimatpolitiska vägvalsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Larsson, Lundmark, Ståhl (2009): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Möjligheter till intensivodling av skog. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Slutrapport från regerings- uppdrag Jo 2008/1885.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Levihn, Linde, Gustavsson &amp; Dahlén (2018): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Cost effectiveness of BECCS: policy implications and the case of Stockholm, &lt;/SPAN&gt;Inter- national Conference on Negative CO&lt;SPAN class="ft173"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Emissions, Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Lindgren, Lundblad (2014): &lt;/SPAN&gt;Towards new reporting of drained organic soils under the UNFCCC. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för mark och miljö 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Länsstyrelsen Västra Götalands län (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bidragskalkyler för konventionell produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Michaelowa och Butzengeiger (2017): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Ensuring additionality under Art. 6 of the Paris Agreement Suggestions for modalities and pro- cedures for crediting of mitigation under Art. 6.2 and 6.4 and public climate finance provision under Art. 6.8, &lt;/SPAN&gt;Discussion Paper Perspectives Climate Research – November 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;823&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_824" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Michaelowa (2019): &lt;/SPAN&gt;Additionality revisited: guarding the integrity of market mechanisms under the Paris Agreement&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Climate Policy 13 of June 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Mortensen (2016): &lt;/SPAN&gt;Koldioxidlagring i Sverige – sammanställning och resultat från NordiCCS&lt;SPAN class="ft42"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;SGU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; 2016:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Nabuurs, Lindner, Verkerk, Gunia, Deda, Michalak (2013): &lt;SPAN class="ft10"&gt;First signs of carbon sink saturation in European forest biomass. &lt;/SPAN&gt;Nature Climate Change, 3 (9), &lt;NOBR&gt;792–796.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (2018): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Negative Emissions Technologies and Reliable Sequestration:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;A Research Agenda&lt;/SPAN&gt;. A Consensus study report of the National Academies of Sciences, Engineering and Medicine.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;National Inventory Report Sweden (2020): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Greenhouse Gas Emission Inventories &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1990–2018&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyotoprotocol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket (2012a): &lt;/SPAN&gt;Arbetsrapport LULUCF. Underlag till Naturvårdsverkets redovisning om Färdplan 2050. &lt;NOBR&gt;2012-12-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2012b): &lt;/SPAN&gt;Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Rapport 6537.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2016): &lt;/SPAN&gt;Effekter av förslag till genomförande av EU:s klimatramverk 2030. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Samlings-PM&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;NV-05849-16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Naturvårdsverket (2019a): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. &lt;/SPAN&gt;Rapport 6879, mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Naturvårdsverket (2019b): &lt;/SPAN&gt;FU Fördjupad utvärdering av miljö- målen 2019. Med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;New Climate Institute, NCI, (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Opportunities and safeguards for ambition raising through Article 6 The perspective of countries transferring mitigation outcomes &lt;/SPAN&gt;Project number 817001, April 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 29px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;NCI, PBL (2019): &lt;/SPAN&gt;Greenhouse gas mitigation scenarios for major emitting countries &lt;SPAN class="ft11"&gt;2019 update.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 26px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;NCI, PBL och IIASA (2019): &lt;/SPAN&gt;GHG mitigation policies in major emitting countries: an overview of recently adopted policies &lt;SPAN class="ft11"&gt;(June 2019 update).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;824&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_825" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 103px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Niemi Hjulfors, Hjerpe (2014): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Mer än bara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;energi-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; miljö- och samhällsnyttor med energigrödor. &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Nieminen, Hökkä, Laiho, Juutinen, Ahtikoski, Pearson, Ollikainen (2018): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Could continuous cover forestry be an economically and environmentally feasible management option on drained boreal peatlands? &lt;/SPAN&gt;Forest Ecology and Management, 424, &lt;NOBR&gt;78–84.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Nilsson, Rosenqvist (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lönsamheten för odling på marginal- marker. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för energi och teknik. Rapport 109.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Nordlund, Westin (2010): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Forest values and forest management attitudes among private forest owners in Sweden. &lt;/SPAN&gt;Forests, 2(1), &lt;NOBR&gt;30–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Obersteiner m.fl. (2018): &lt;/SPAN&gt;How to spend a dwindling &lt;NOBR&gt;greenhouse-gas&lt;/NOBR&gt; budget. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Nature Climate change 8, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;OECD/FAO (2018): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OECD-FAO&lt;/NOBR&gt; Agricultural Outlook &lt;NOBR&gt;2018–2027.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft11"&gt;OECD Publishing, Paris/Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;OECD (2003): Green Investment Schemes: &lt;SPAN class="ft37"&gt;Options and Issues &lt;/SPAN&gt;COM/ENV/EPOC/IEA/SLT, 9.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;OECD (2017): &lt;/SPAN&gt;Policy insights on tackling Environmental Problems with the Help of Behavioural Insights.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 119px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;OECD/IEA (2016): &lt;/SPAN&gt;Carbon Capture and Storage. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Legal and Regulatory Review – edition 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Olsson i samarbete med HagmarksMistras forskare (2008): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Mångfaldsmarker: Naturbetesmarker – en värdefull resurs. &lt;/SPAN&gt;AlfaPrint, Solna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Pahkakangas, Berglund, Lundblad, Karltun (2016): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Markanvändning på organogena jordar i Sverige. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö 21.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;PBL (2018): &lt;/SPAN&gt;Global and Regional Greenhouse Gas Emissions Neutrality, Implications of 1,5 C and 2 C scenarios for reaching net zero greenhousegas emissions&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Heleen Van Soest, Michel den Elzen, Nicklas Forsell, Kendall Esmeijer, Detlef van Vurren, (September 2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;825&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_826" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Piao, Ciais, Friedlingstein, Peylin, Reichstein, Luyssaert (2008): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Net carbon dioxide losses of northern ecosystems in response to autumn warming. &lt;/SPAN&gt;Nature, 451, &lt;NOBR&gt;49–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Pitblado, Baik, Hughes, Ferro, Shaw, Det Norske Veritas (USA) Inc. (2004): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Consequences of LNG Marine Incidents&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Profu, Sweco &amp; Energiforsk (2015): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050 – Slutrapport till IVA Vägval el&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringskansliet (2018): &lt;/SPAN&gt;Reformpaket för den gemensamma jord- brukspolitiken efter 2020. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Faktapromemoria 2017/18: FPM 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;Refinitiv (2018): EUA price forecast.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Rogelj m.fl. (2015): &lt;/SPAN&gt;Energy system transformations for limiting end- &lt;NOBR&gt;of-century&lt;/NOBR&gt; warming to below 1,5 ºC, &lt;SPAN class="ft11"&gt;Nature Climate Change, 2015, Vol. 5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(519–527).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Rogelj, Shindell, Jiang m.fl. (2018): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Mitigation Pathways Com- patible with 1.5 °C in the Context of Sustainable Development. &lt;/SPAN&gt;In: Global Warming of 1.5 °C. An IPCC Special Report.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Rootzén (2015): &lt;/SPAN&gt;Pathways to deep decarbonisation of carbon- intensive industry in the European Union – &lt;NOBR&gt;Techno-economic&lt;/NOBR&gt; assessments of key technologies and measures&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Chalmers Tekniska Högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Rubin, Davison &amp; Herzog (2015): &lt;SPAN class="ft37"&gt;The cost of CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;capture and storage&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Rytter, Mc Carthy (2016): &lt;/SPAN&gt;Uthållig produktion av hybridasp efter skörd. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogforsk arbetsrapport 898, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Sandbag (2018): &lt;/SPAN&gt;Climate of cooperation. Why countries need to cooperate to cut ESR emissions &lt;NOBR&gt;cost-effectively&lt;SPAN class="ft42"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; mars 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sandbag (2019): &lt;/SPAN&gt;Halfway there, Existing policies put Europe on track for emission cuts of at least 50 % 2030&lt;SPAN class="ft11"&gt;, mars 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SCB (2018): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;El-,&lt;/NOBR&gt; gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2017&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Schneider (2017): &lt;/SPAN&gt;Environmental Integrity under Article 6 of the Paris Agreement&lt;SPAN class="ft11"&gt;. UBA discussion paper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Seidl, Schelhaas, Verkerk (2014): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Increasing forest disturbances in Europe and their impact on carbon storage. &lt;/SPAN&gt;Nature Climate Change, 4, &lt;NOBR&gt;806–810.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SIDA (2018): &lt;/SPAN&gt;SIDAs årsredovisning 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;826&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_827" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;Skagestad, Haugen &amp; Mathisen (2015): &lt;SPAN class="ft62"&gt;CCS case synthesis Final Report. &lt;/SPAN&gt;NordiCCS Technical Report D3.14.1501/D14.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Skagestad, Wolf, Anheden, Gardarsdottir, Mathisen &amp; Normann (2018): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Impact analysis of CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;capture from pulp mills – effects on CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;emissions, costs and green electricity production&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Skogforsk (2006): &lt;/SPAN&gt;Trakthyggesbruk med gran och självföryngrad björk, en jämförande studie. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Skogforsk. Uppsala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skogsstyrelsen (2008): &lt;/SPAN&gt;Skogliga konsekvensanalyser 2008&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;SKA-VB&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; 08. &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen. Rapport 2008:25.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skogsstyrelsen (2015a): &lt;/SPAN&gt;Skogliga konsekvensanalyser 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;SKA 15. &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen. Rapport 2015:10.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen (2015b): &lt;/SPAN&gt;Effekter av ett förändrat klimat. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogs- styrelsens rapport 2015:12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Skogsstyrelsen (2018a): &lt;/SPAN&gt;Produktionshöjande åtgärder. Rapport från samverkansprocess skogsproduktion. &lt;SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Skogsstyrelsens rapport 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen (2018b): &lt;/SPAN&gt;Åtgärder för att minska skador på skog. Rapport från samverkansprocess skogsproduktion. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsens rapport 2018:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Skogsstyrelsen (2018c): &lt;SPAN class="ft37"&gt;Skogseko &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1-2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen (2019a): &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning av kunskapsläget kring klimatpåverkan av dikning respektive återvätning av skogsmark (inkl övergiven jordbruksmark). &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen diarie- nummer 2018/5027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen (2019b): &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rapport 2019:18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogsstyrelsen (2019c): &lt;/SPAN&gt;Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2019. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rapport 2019:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Stora Enso (2016): &lt;/SPAN&gt;Miljöredovisning Nymölla bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Stripple, Ljungkrantz, Gustafsson, Andersson (2018): &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;uptake in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;cement-containing&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt; products. Background and calculation models for IPCC implementation&lt;/SPAN&gt;. IVL report no. B 2309.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sundberg (2018): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CO&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-Negative&lt;/NOBR&gt; Cooking and Cultivation in Small- holder Farms in Africa: the Potential Role of Pyrolysis and Biochar&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Presentation at International conference on Negative CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Emissions May &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;22–24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;827&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_828" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;Sundberg; Karltun; Gitau; Kätterer; Kimutai; Mahmoud; Njenga; Nyberg; de Nowina; Roobroeck (2019): &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;-Negative&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt; Cooking and Cultivation in Smallholder Farms in Africa – The Potential Role of Pyrolysis and Biochar. &lt;/SPAN&gt;2019, submitted manuscript.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2017): &lt;SPAN class="ft117"&gt;Geologisk lagring av koldioxid i Sverige – Lägesbeskrivning avseende förutsättningar, lagstiftning och forskning samt olje- och gasverksamhet i Östersjö- regionen. &lt;/SPAN&gt;Rapporter och meddelanden 142.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sammanställning av åtgärder inom LULUCF sektorn tillsammans med uppskattning av effekter av ett par av åtgärderna. &lt;/SPAN&gt;Redovisning av Naturvårdsverkets upp- drag nr &lt;NOBR&gt;2251-16-005.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (2019): &lt;SPAN style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens utsläpp och upptag av växthusgaser. &lt;/SPAN&gt;Slutredovisning av regeringsuppdrag (N208/01213/SK).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sweco (2019): &lt;/SPAN&gt;Klimatneutral &lt;NOBR&gt;konkurrenskraft-kvantifiering&lt;/NOBR&gt; av åtgärder i klimatfärdplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Söderberg (2018): &lt;/SPAN&gt;Framtidens jordbruk?: En studie om agroforestry i tempererade områden. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Örebro universitet. Institutionen för naturvetenskap och teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Söderholm (2012): &lt;/SPAN&gt;Ett mål flera medel – Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket rapport 6491.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 38px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;The Rhodium Group (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Taking stock 2019, an assessment by the Rhodium group.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 44px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;The Royal Society &amp; Royal Academy of Engineering (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Greenhouse gas removal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Trafikanalys (2017): &lt;/SPAN&gt;Skuggpris på koldioxid inom transportområdet. &lt;SPAN class="ft11"&gt;PM 2017:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Trafikverket (2019): &lt;/SPAN&gt;PM Prognoser och scenarier för att nå klimatmål. &lt;SPAN class="ft11"&gt;In prep.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 36px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;UBA (2018): &lt;/SPAN&gt;Discussion paper: Marginal cost of CER supply an implications of demand sources&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;UNEP (2017): &lt;/SPAN&gt;The Emissions Gap Report 2017. &lt;SPAN class="ft11"&gt;United Nations Environment Programme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;UNEP (2018): &lt;/SPAN&gt;The Emissions Gap Report 2018&lt;SPAN class="ft9"&gt;. United Nations Environment Programme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;828&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_829" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;UNEP (2019): &lt;/SPAN&gt;The Emissions Gap Report 2019&lt;SPAN class="ft9"&gt;. United Nations Environment Programme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;United Nations Framework Convention on Climate Change (2012): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Benefits of the Clean Development Mechanism 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;United Nations Climate Change (2019): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Achievements of the Clean Development Mechanism – Harnessing Incentives for Climate Action &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2001–2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;van den Berg, van Soest, Hof m.fl. (2019): Implications of various &lt;NOBR&gt;effort-sharing&lt;/NOBR&gt; approaches for national carbon budgets and emission pathways, Climatic Change (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;Vattenfall (2011): Pressmeddelande &lt;NOBR&gt;2011-12-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Voluntary Carbon market insights (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Outlook and first quarter trends (Ecosystem marketplace).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Världsbanken (2016): &lt;/SPAN&gt;State and trends of Carbon Pricing 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Världsbanken (2019): &lt;/SPAN&gt;State and trends of Carbon Pricing 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Wachsmuth, Schaeffer and Hare (2018): &lt;SPAN class="ft10"&gt;The EU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;long-term&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; strategy to reduce GHG emissions in l&lt;/SPAN&gt;i&lt;SPAN class="ft10"&gt;ght of the Paris Agreement and the IPCC special report on 1,5 C&lt;/SPAN&gt;, Working Paper Sustainability and Innovation No S22/2018.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Weih (2006): &lt;/SPAN&gt;Energiskogsodling på åkermark – möjligheter för biologisk mångfald och kulturmiljö i ett landskapsperspektiv. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Rapport till Naturvårdsverket. Dnr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;802-114-04.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;Westin, Eriksson, Lidestav, Karppinen, Haugen, Nordlund (2017): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Individual forest owners in context. &lt;/SPAN&gt;In: Keskitalo, E. C. H. (ed.) &lt;SPAN class="ft45"&gt;Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Natural Resource Management in Transition. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Palgrave Macmillan, Basingstoke. p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;57–95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;WRI (2018): &lt;/SPAN&gt;Low carbon futures in least developed countries WRI expert perspectives.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;WSP (2018): &lt;/SPAN&gt;Kostnadseffektiv styrning mot lägre utsläpp? Kostnads- effektivitet hos styrmedel för lägre växthusgasutsläpp i transport- sektorn&lt;SPAN class="ft60"&gt;, WSP, PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2018-06-28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Zaehle, Ciais, Friend, Prieur (2011): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Carbon benefits of anthropo- genic reactive nitrogen offset by nitrous oxide emissions. &lt;/SPAN&gt;Nature Geoscience, 4(9), &lt;NOBR&gt;601–605.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;829&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_830" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Zero emission platform (2017): &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate solutions for EU industry: interaction between electrification, CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;use and CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;storage&lt;/SPAN&gt;. Bryssel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Åberg (2017): &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av förbud mot landbaserad utvinning av olja och gas på land&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Ökoinstitut och SEI (2016): &lt;SPAN class="ft10"&gt;How additional is the Clean Develop- ment Mechanism?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ökoinstitut (2017): &lt;/SPAN&gt;CORSIA Quantification of the Offset demand&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Berlin June (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft37"&gt;EUF-fördraget&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;Kommissionens delegerade förordning (EU) C(2019) 1492 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;tiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthus- gasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimat- åtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europa- parlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;styrningsförordningen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;830&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_831" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (&lt;SPAN class="ft62"&gt;ansvars- fördelningsförordningen, Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växt- husgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;nr 529/2013/EU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(&lt;/SPAN&gt;LULUCF-förordningen&lt;SPAN class="ft9"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla inve- steringar, och beslut (EU) 2015/1814.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Meddelande från kommissionen, Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (&lt;SPAN class="ft10"&gt;gruppundantagsförordningen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med mark- användning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;LULUCF-beslutet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;831&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_832" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan informa- tion på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimat- förändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (&lt;SPAN class="ft10"&gt;offshoredirektivet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;ansvarsfördelnings- beslutet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft117"&gt;CCS-direktivet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (&lt;SPAN class="ft10"&gt;ändringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (&lt;SPAN class="ft10"&gt;avfallsdirektivet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (&lt;SPAN class="ft10"&gt;avfallstransport- förordningen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (&lt;SPAN class="ft10"&gt;handelsdirektivet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;832&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_833" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft17"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Klimatavtalet från Paris, prop. 2016/17:16 (&lt;SPAN class="ft37"&gt;Parisavtalet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. SÖ 2002:41 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material. SÖ 1974:8 och SÖ 2000:48 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Londonprotokollet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Londonkonventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Förenta nationernas havsrättskonvention. SÖ 2000:1 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;havsrätts- konventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö. SÖ 1996:22 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Helsingforskonventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. SÖ 1994:25 (&lt;SPAN class="ft37"&gt;Osparkonventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. SÖ 1993:13 (&lt;SPAN class="ft37"&gt;klimatkonventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöver- skridande sammanhang. SÖ 1992:1 (&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Esbokonventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Konventionen om våtmarker av internationell betydelse, i synner- het såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. SÖ 1975:76 (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ramsar- konventionen&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 323px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;833&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_834" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_835" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Kommittédirektiv 2018:70&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 173px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft52"&gt;Kompletterande åtgärder för att nå negativa utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;En särskild utredare ska föreslå en strategi för hur Sverige ska nå nega- tiva utsläpp av växthusgaser efter 2045. Med negativa utsläpp avses här att Sveriges nettoutsläpp, beräknade i enlighet med propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146), är mindre än noll. Utredaren ska undersöka hur bl.a. ökad kolsänka, avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; och verifie- rade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder kan och bör bidra till detta. Utredaren ska föreslå hur incitament kan skapas och hinder undanröjas för önskvärd utveckling. Syftet med utred- ningen är att främja uppfyllandet av målen i det klimatpolitiska ram- verket med särskilt fokus på att uppnå negativa utsläpp efter 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Uppdraget innebär bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utredaren ska uppskatta vilken potential olika åtgärder har för att öka kolsänkan och uppskatta den sammantagna realiserbara potentialen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; (Land Use, Land Use Change, and Forestry) att bidra till att uppfylla klimatmålen. Utredaren ska också föreslå sätt att skapa incitament till åtgärder som ökar kol- sänkan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Utredaren ska identifiera brister och hinder i lagstiftningen, inkl. i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och internationell rätt samt i genomförandet av dessa, för hela kedjan som krävs för att koldioxidavskiljning och lagring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;835&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_836" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;(Carbon Capture and Storage, CCS) ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor och lämna författningsförslag för att undanröja dessa brister och hinder där så är relevant. Utredaren ska också lämna förslag för hur incitament kan skapas för &lt;NOBR&gt;bio-CCS.&lt;/NOBR&gt; Vidare ska utredaren uppskatta den realiserbara potentialen för &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att bidra till att uppfylla klimatmålen. Utredaren ska redovisa infor- mation om möjliga lagringsplatser för koldioxid samt identifiera eventuella brister i kunskapsunderlaget om CCS. Utredaren ska inte lämna författningsförslag på skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredaren ska uppskatta hur marknaden för verifierade utsläpps- minskningar genom investeringar i andra länder kommer att ut- vecklas från 2020 till mitten på detta sekel och vilken realiserbar potential Sverige har att använda verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder till att bidra till att uppfylla klimatmålen. Utredaren ska också identifiera och redovisa förslag på eventuella insatser som behövs för att Sverige ska kunna för- värva verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder i enlighet med strategin (se nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredaren ska sammanställa information om tekniska åtgärder vid sidan av ökad kolsänka och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som kan ge upphov till upp- tag av koldioxid ur atmosfären och bedöma om förutsättningar kan finnas för någon eller några av dessa åtgärder att ge ett signifi- kant bidrag till negativa utsläpp i Sverige i mitten på detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredaren ska föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045 och hur kompletterande åtgärder kan bidra till det, på basis av resultaten från analyserna ovan. Som en del av stra- tegin ska utredaren lämna förslag på hur stor mängden utsläpps- minskningar genom kompletterande åtgärder bör vara och hur den bör fördelas över tiden mellan år 2021 och 2045 samt därefter för att uppnå målet så samhällsekonomiskt effektivt som möjligt, inom ramarna för riksdagsbeslutet om det klimatpolitiska ramverket (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Det ingår inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till hur utsläpps- minskningar ska åstadkommas i de sektorer som direkt omfattas av klimatmålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;836&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_837" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft17"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, ett av 16 miljökvali- tetsmål i det svenska miljömålssystemet, innebär att halten av växt- husgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Detta mål är i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Preciseringen av miljökvalitetsmålet överensstämmer med Paris- avtalets temperaturmål och innebär att den globala medeltemperatur- ökningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius över för- industriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft11"&gt;Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att för- verkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och bli världens första fossilfria välfärdsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Den 15 juni 2017 beslutade riksdagen om regeringens proposi- tion Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Det klimatpolitiska ramverket innebär i korthet följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;En svensk klimatlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Klimatlagen (2017:720) lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen. Lagen reglerar även hur klimatarbetet ska bedrivas. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budget- propositionen. Vart fjärde år ska regeringen också ta fram en klimat- politisk handlingsplan som bl.a. ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås. Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Ett långsiktigt klimatmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det långsiktiga klimatmålet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;837&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_838" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandels- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft26"&gt;För att nå nettonollutsläpp och negativa utsläpp får s.k. komplet- terande åtgärder tillgodoräknas. År 2045 får högst 15 procentenheter av de utsläppsminskningar som behövs för att nå nettonollutsläpp ske genom kompletterande åtgärder, vilket motsvarar 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De möjliga kompletterande åtgärder vi känner till i dag är främst ökade upptag av koldioxid i skog och mark, veri- fierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder samt avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung &lt;NOBR&gt;(bio-CCS).&lt;/NOBR&gt; De kompletterande åtgärderna ska beräknas enligt internationellt god- kända regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Klimatmål för 2030, 2040 och för transportsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;För de utsläpp av växthusgaser i Sverige som omfattas av EU:s ansvars- fördelningsförordning (Effort Sharing Resolution, (EU) 2018/842), den s.k. &lt;NOBR&gt;ESR-sektorns&lt;/NOBR&gt; utsläpp, gäller följande mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Senast år 2030 bör utsläppen vara minst 63 procent lägre än ut- släppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senast år 2040 bör utsläppen vara minst 75 procent lägre än ut- släppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;De kompletterande åtgärderna motsvarar högst 3,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 och högst 0,9 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter år 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;Utsläppen från inrikes transporter utom inrikes flyg ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft37"&gt;Ett klimatpolitiskt råd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Ett klimatpolitiskt råd bildades den 1 januari 2018. Rådet har till upp- gift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den sam- lade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;838&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_839" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Den 12 april 2018 beslutade regeringen om skrivelsen En klimat- strategi för Sverige (skr. 2017/18:238). Regeringen presenterar i skrivelsen de åtgärder regeringen ditintills hade vidtagit för att nå klimatmålen och pekar ut riktningen för det fortsatta arbetet. Reger- ingen bedömer i skrivelsen att ”[e]n utredning bör tillsättas för att ta fram förslag på en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045 och hur kompletterande åtgärder kan bidra till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;uppdraget bör ingå att analysera förutsättningar och potentialer för kompletterande åtgärder samt belysa synergier och målkonflikter. Därutöver bör konkreta åtgärder föreslås som behövs på såväl kort som lång sikt för att Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045. Ut- redningen bör fokusera på ökad kolsänka, CCS (inkl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS)&lt;/NOBR&gt; och verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;Med Parisavtalet har världen för första gången fått ett avtal där alla länder förbinder sig att vidta åtgärder för att minska utsläppen och där man gemensamt ska sträva mot de temperaturmål som satts upp. Takten i arbetet med att nå målen kommer fortfarande att variera mellan olika länder men investeringar i bl.a. förnybar energi har under de senaste åren ökat snabbt i många delar av världen. Inom EU har ny lagstiftning som genomför Parisavtalet inom EU beslu- tats och inom energiområdet är förhandlingarna om mål och regel- verk för bl.a. förnybar energi och effektivisering inne i slutskedet. En följd av detta väntas bl.a. bli ökad efterfrågan på biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft17"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Ökning av kolsänkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;En ökning av kolsänkan bör enligt regeringens bedömning i prop. 2016/17:146 beräknas enligt internationellt beslutade regler. Det har inte utvecklats internationella regler för bokföring av skog och annan markanvändning under Parisavtalet och nuvarande regelverk under Kyotoprotokollet sträcker sig endast till 2020. EU har som första part nu tagit fram gemensamma bokföringsregler för tiden efter Kyoto- protokollet fram till 2030, genom beslut om den s.k. &lt;NOBR&gt;LULUCF-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från mark- användning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;839&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_840" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;(EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU), vilka kommer att tjäna som bokföringsregler för EU:s åtagande under Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; omfattar upptag och utsläpp av växthus- gaser till och från markkategorier påverkade av mänsklig aktivitet. Kalfjäll, orörda våtmarker, sjöar och hav omfattas inte enligt defini- tionen. Enligt förordningen förbinder sig medlemsländerna till att inte ha minskade nettoupptag, eller ökade nettoutsläpp, under åtagande- perioden. Om så ändå sker kan detta kompenseras, t.ex. via ytterligare utsläppsminskningar inom &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Inom EU:s klimatramverk har Sverige möjlighet att använda totalt 4,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter i ökade nettoupptag i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; för att uppnå vårt åtagande enligt ESR under hela tioårsperioden &lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;/NOBR&gt; Eftersom Sverige har ett långt mer ambitiöst nationellt mål än utsläppsminskningsmålet enligt ESR förväntas Sverige inte behöva använda ett eventuellt ökat nettoupptag på detta sätt. Ökade nettoupptag utöver &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningens&lt;/NOBR&gt; krav om bibehållet nettoupptag bör kunna räknas som kompletterande åtgärd för uppfyllande av Sveriges nationella etappmål inom klimatramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Genom &lt;NOBR&gt;LULUCF-förordningen&lt;/NOBR&gt; begränsas mängden ökat upptag som varje medlemsland får tillgodoräkna sig från marktypen brukad skogsmark. För Sverige innebär det en begränsning till ungefär 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. En eventuell ökning av kolsänkan i långlivade träprodukter respektive i död ved omfattas dock inte av begränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Biobaserade bränslen och biobaserade material som ersätter material producerat av fossila råvaror har ett mycket stort värde för samhället i en klimatomställning. Förändrade upptag och utsläpp bok- förs i &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; medan substitutionseffekten av att byta ut fossila material och bränslen ger minskade utsläpp inom &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; och den handlande sektorn. Framtida ytterligare utsläppsminskningar inom &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; och den handlande sektorn bedöms förutsätta en ökad användning av hållbart producerad bioenergi från skogsbruket. Detta kan minska den framtida potentialen att utnyttja en ökning av kolsänkan som kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Det finns olika sätt att öka upptagen och minska utsläppen inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Ökad inbindning av kol i skog och skogsmark eller i jordbruksmark kan t.ex. skapa ökat upptag, medan återvätning av organogen mark (jordar med högt innehåll av organiskt material) kan ge minskade utsläpp. Även ökat byggande i trä erbjuder möj-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;840&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_841" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;ligheter till upplagring av kol i form av träprodukter. Avvägningar kommer att behöva göras mellan åtgärder som ökar kolinlagringen i skog och mark och utvecklingen av en bioekonomi, inklusive behovet av att producera biomassa för olika marknader för att ersätta fossila bränslen och material som orsakar större utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft42"&gt;Det finns ett antal frågor som behöver studeras närmare om hur en ökad kolsänka kan bidra som kompletterande åtgärd, däribland potentialen för olika åtgärder, kostnader för dessa, hur effektiva incitament för åtgärder kan skapas och hur åtgärderna kan utformas utan att inverka negativt på möjligheten att nå andra miljömål, att öka livsmedelsproduktionen och att säkerställa tillgång till inhemsk biomassa. En annan fråga gäller hur EU:s klimatramverk kan påverka möjligheterna att använda en ökning av kolsänkan som komplette- rande åtgärd. Den betydande osäkerhet som finns i mätningen av växt- husgasflöden och det faktum att både skogsmark och åkermark upp- visar stora mellanårsvariationer i utsläpp och upptag är en utmaning. Detsamma gäller osäkerheten om hur den framtida kolsänkan på- verkas av såväl förändrad efterfrågan på skogsprodukter som av ett förändrat klimat, inte minst i ett längre tidsperspektiv. Utredaren ska därför:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Uppskatta potentialen för olika åtgärder för att öka kolsänka inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn.&lt;/NOBR&gt; Potentialerna ska där så är möjligt redo- visas för åren 2030, 2040 och 2045 samt på ännu längre sikt. Even- tuella hinder ska redovisas, såsom exempelvis svårigheter att fånga upp resultat av åtgärder i rapporteringen av &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorns&lt;/NOBR&gt; utsläpp och upptag av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Uppskatta den sammantagna realiserbara potentialen för LULUCF- sektorn att kostnadseffektivt bidra till uppfyllandet av klimat- målen (för 2030, 2040, 2045 och till negativa utsläpp). Hänsyn ska tas till de potentiella målkonflikter som föreligger. Alternativa scenarier bör redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lämna förslag på hur incitament kan skapas för åtgärder som ökar kolsänkan. Eventuella hinder för att åstadkomma önskad utveck- ling ska redovisas. Utredaren ska inte lämna författningsförslag på skatteområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;841&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_842" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Undersöka, föreslå och motivera en tolkning av hur de svenska klimatmålen förhåller sig till regelverket på EU- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FN-nivå&lt;/NOBR&gt; vad gäller eventuella kvantitativa begränsningar för hur mycket LULUCF- sektorn får bidra som kompletterande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft37"&gt;Avskiljning och lagring av biogen koldioxid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Koldioxidavskiljning och lagring (Carbon Capture and Storage, CCS) är ett resultat av ett flertal tekniker i samverkan, där syftet är att und- vika utsläpp av koldioxid till atmosfären genom att lagra koldioxiden permanent och under högt tryck, i djupa formationer i berggrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;I Sverige har &lt;NOBR&gt;CCS-tekniken&lt;/NOBR&gt; på senare tid främst diskuterats som en åtgärd för att minska utsläppen från exempelvis cementindustrin och raffinaderier. Sådana åtgärder för att minska fossila utsläpp om- fattas av de delar av klimatmålen som avser minskningar på svenskt territorium och är således inte att betrakta som kompletterande åt- gärder. Avskiljning och lagring av koldioxid är emellertid inte bara en potentiell möjlighet för att minska de fossila utsläppen. Det går även att åstadkomma negativa utsläpp genom avskiljning och lagring av biogena utsläpp från exempelvis förbränning av biomassa. I tek- nisk mening skiljer sig inte avskiljning och lagring av koldioxid från biogena källor från de från fossila källor och de frågeställningar som aktualiseras vid en introduktion av &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt; är likartade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Det finns stora punktkällor i Sverige som kan bidra till att hålla nere kostnaderna för CCS. Den svenska utsläppsstatistiken visar att utsläppen från punktkällor om minst 100 000 ton koldioxid per år upp- går till sammanlagt knappt 18 miljoner ton fossil och nära 30 miljo- ner ton biogen koldioxid. Av de biogena utsläppen kommer cirka 22 miljoner ton från massa- och pappersbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Det finns ett antal frågor som behöver utredas närmare om av- skiljning och lagring av koldioxid. Det handlar bl.a. om fysiska lagrings- möjligheter i Sverige, ekonomiska kostnader, marknadsutveckling och ett flertal juridiska frågor, bl.a. kopplade till tillsyn, tillstånds- och miljöprövning för hantering, transport, export och lagring av koldi- oxid, som behöver analyseras vidare för att CCS och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; ska kunna bidra till att uppfylla Sveriges klimatmål. Juridiska frågor som behöver belysas gäller bl.a. hur möjligheterna att exportera koldioxid- strömmar och lagra koldioxid påverkas av Londonprotokollet om för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;842&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_843" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;hindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material och 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen). Det bör även undersökas i vilken utsträckning Sveriges genomförande av det s.k. offshore- direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG) påverkar möjligheterna till geologisk lagring av koldioxid. Kunskapsläget om CCS behöver också förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;För avskiljning och lagring av biogen koldioxid är styrmedels- och marknadsnära aspekter viktiga, t.ex. hur incitament kan skapas för sådan verksamhet. Utsläpp från förbränning av biomassa redo- visas inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; och regelverk för redovisning av minskade utsläpp via &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; saknas i dag. Det saknas därmed i dags- läget incitament inom EU:s utsläppshandelssystem eller andra styr- medel för att främja avskiljning och lagring av biogen koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Uppdraget innebär därför följande:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Utredaren ska identifiera brister och hinder i lagstiftningen, inkl. i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och internationell rätt samt i genomförandet av dessa för hela kedjan som krävs för att koldioxidavskiljning och &lt;NOBR&gt;-lagring&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Detta inkluderar tänkbara metoder för transport av koldioxid såväl på land som till sjöss samt gränsöverskridande transporter. Utredaren ska lämna författningsförslag för att undanröja brister eller hinder där så är relevant med utgångspunkt i analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Utredarens ska sammanställa och redovisa information om möj- liga lagringsplatser för koldioxid i Sverige och i det svenska när- området samt bedöma genomförbarheten av transport och lagring av koldioxid från svenska utsläppskällor vid dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Utredaren ska identifiera brister i kunskapsunderlaget om CCS och lämna förslag på insatser för att förbättra kunskapsläget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredaren ska utreda hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; kan utvecklas utan att detta ger skador på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Utredaren ska lämna förslag, inklusive författningsförslag om så bedöms vara lämpligt, för hur incitament kan skapas för avskilj- ning och lagring av koldioxid med biogent ursprung &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(bio-CCS).&lt;/NOBR&gt; Utredaren ska inte lämna författningsförslag på skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;843&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_844" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utredaren ska uppskatta den realiserbara potentialen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; att kostnadseffektivt bidra till uppfyllandet av klimatmålen (för 2030, 2040, 2045 och till negativa utsläpp).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Utredaren bör även belysa möjligheten och potentialen att använda avskild koldioxid som insatsvara i andra processer, s.k. CCU (Carbon Capture and Utilisation). Exempelvis bör möjligheten undersökas att använda avskild koldioxid i den kemiska industrin, som råvara vid produktion av transportbränslen, i byggvaror, i växthusodlingar eller vid odling av mikroalger, eftersom det kan bidra till substitution av fossila insatsvaror. Utredaren bör analysera och redovisa klimat- effekten av nyttiggörande eller cirkulering av avskild koldioxid, med hänsyn taget till om koldioxiden är av fossilt eller biogent ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft37"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder innebär att Sverige genomför en utsläppsminskande åtgärd i ett annat land varefter utsläppsminskningen kvantifieras och verifieras av en obe- roende part i enlighet med kommande regelverk under Parisavtalet. Sverige kan sedan tillgodoräkna sig dessa utsläppsminskningar, i form av utsläppsenheter, som en kompletterande åtgärd vid avräkning av de nationella klimatmålen inklusive för att åstadkomma negativa ut- släpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft26"&gt;Grundläggande förutsättningar för att åtgärder i andra länder ska kunna tillgodoräknas är att det går att verifiera utsläppsminskningarna och att dubbelräkning inte sker. Utsläppsminskningarna bör vara utöver de som annars hade skett. De internationella samarbets- formerna ska enligt Parisavtalet bidra till ytterligare utsläppsminsk- ningar på global nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Enligt Parisavtalet ska beslut om ett regelverk för internationella samarbetsformer under avtalets artikel 6 fattas vid det 24:e partsmötet under klimatkonventionen i december 2018. Det är dock i nuläget oklart hur pass färdigt regelverket för internationella samarbetsformer kommer att vara efter det 24:e partsmötet. Det ingår inte i utreda- rens uppdrag att föreslå utformning av regelverket under Parisavtalet eftersom detta förhandlingsarbete redan pågår i annan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;844&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_845" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Den framtida efterfrågan på verifierade utsläppsminskningar och prisbilden för dem är avhängigt ett flertal faktorer. Förutom hur regelverket utformas inom ramen för Parisavtalet finns betydande osäkerheter om i vilken utsträckning länder och aktörer kommer att efterfråga denna typ av utsläppsminskningar. En viktig aspekt i detta sammanhang är utformningen av internationella instrument inom ramen för den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Potentiellt kan dessa instrument leda till en stor efterfrågan på verifierade utsläppsminsk- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Utredaren ska därför:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Uppskatta hur marknaden för verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder kan komma att utvecklas från 2020 till mitten på detta sekel. Analysen kan med fördel belysa eventuella skillnader beroende på t.ex. inom vilken sektor och i vilken landkategori utsläppsminskningar görs samt vilka mervärden investeringarna har vid sidan av utsläppsminskningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Uppskatta den realiserbara potentialen för Sverige att använda verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder till att bidra till uppfyllandet av klimatmålen (för 2030, 2040, 2045 och till negativa utsläpp). Olika scenarier kan med fördel redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Identifiera och redovisa förslag på eventuella insatser som behövs för att Sverige ska kunna förvärva verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder i enlighet med strategin (se nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft37"&gt;Andra kompletterande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft11"&gt;Det finns tekniska åtgärder vid sidan av ökad kolsänka (inom &lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn)&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som kan ge upphov till upptag av växthusgaser ur atmosfären. Generellt befinner sig dessa tekniker i sin linda och är ännu mycket långt från storskalig praktisk tillämp- ning. Givet denna utrednings långa tidsperspektiv bör dock en över- siktlig analys göras av om det finns några nya tekniska åtgärder som skulle kunna bidra signifikant till negativa utsläpp i Sverige i mitten på detta sekel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;845&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_846" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;Utredaren ska därför:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sammanställa information om tekniska åtgärder vid sidan av ökad kolsänka och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bio-CCS&lt;/NOBR&gt; som kan ge upphov till upptag av växthus- gaser ur atmosfären och bedöma om det kan finnas förutsättningar för någon eller några av dessa åtgärder att ge ett signifikant bidrag till negativa utsläpp i Sverige i mitten på detta sekel. Vid bedöm- ningen ska den uppskattade kostnaden för upptag och eventuella negativa konsekvenser av storskalig tillämpning av teknikerna på samhälle och miljö vägas in, jämte andra relevanta faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lämna förslag till insatser för att främja utvecklingen av dessa tekniker, om utredaren bedömer att så är relevant med utgångs- punkt i analysen ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Uppdraget omfattar inte analys av tekniker som ändrar strålnings- balansen genom annan mekanism än minskning av halten växthus- gaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045 och hur kompletterande åtgärder kan bidra till det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Utredaren ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045 och hur kompletterande åtgärder kan bidra till det, på basis av resultaten från analyserna ovan. I bedömningen av vilka åtgärder som bör vidtas enligt strategin ska hänsyn tas till bl.a. kostnads- effektivitet, jobbskapande i hela Sverige, konsekvenser för miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet (som ingår i miljömålssyste- met), risken för s.k. koldioxidläckage, konsekvenser för företag och enskilda, effekter på jämställdhet, hälsoeffekter, offentlig- finansiella effekter och andra relevanta samhällsekonomiska kon- sekvenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Som en del av strategin lämna förslag på hur stor mängden ut- släppsminskningar genom kompletterande åtgärder bör vara och hur den bör fördelas över tiden mellan år 2021 och 2045 samt därefter, inom ramarna för riksdagsbeslutet om det klimatpolitiska ramverket. Förslaget ska även avhandla hur avräkning mot målen ska ske registertekniskt. Osäkerheter i bedömningarna ska belysas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;846&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_847" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;SOU 2020:4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p25 ft46"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Det ingår inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till hur utsläpps- minskningar ska åstadkommas i de sektorer som direkt omfattas av klimatmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utredaren ska för samtliga förslag redovisa såväl miljö- som hälso- effekter och andra samhällsekonomiska konsekvenser inklusive offent- ligfinansiella effekter. Även hur förslagen förhåller sig till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inklusive reglerna om statligt stöd ska redovisas, liksom hur de för- håller sig till internationell rätt i övrigt. Om utredarens förslag inne- bär offentligfinansiella kostnader ska förslag till finansiering anges. Vidare ska konsekvenser för enskilda, företag, myndigheter och de allmänna domstolarna redovisas, liksom konsekvenser för jämställd- het. Konsekvensanalysen ska i övrigt uppfylla kraven enligt förord- ningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Kon- sekvensanalysen ska påbörjas i utredningens inledande skede och löpa parallellt med det övriga arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft17"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utredaren ska i sitt arbete samråda med Havs- och vattenmyndig- heten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Vinnova, andra berörda myndig- heter, relevanta samverkansprocesser och pågående utredningar samt föra en nära dialog med relevanta intresseorganisationer, forskar- världen och andra samhällsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 167px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;847&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_848" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_849" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 624px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34849x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft19"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Översyn av yrket personlig assistent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 368px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 398px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Hållbar slamhantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_850" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 542px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34850x1.jpg/" style="width:416px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft19"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft55"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 362px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft55"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Hållbar slamhantering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft4"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft55"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B34</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__4.pdf</filnamn>
<filstorlek>8437299</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vägen till en klimatpositiv framtid </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/08685A79-BBC3-438A-93FF-90F9E4BECF4A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>