<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H8B338</dok_id>
 <rm>2020</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2020:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2020-06-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2020-06-29 12:55:16</systemdatum>
 <publicerad>2020-06-29 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökad trygghet för visselblåsare</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2020 38 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 517px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 139px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_20 #p20dimg1 {position:absolute;top:120px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:619px;}
#page_20 #p20dimg1 #p20img1 {width:416px;height:619px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_21 #p21dimg1 {position:absolute;top:563px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:163px;}
#page_21 #p21dimg1 #p21img1 {width:415px;height:163px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 268px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 149px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 554px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 590px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 134px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:442px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:69px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:637px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:70px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:632px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:69px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 105px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 162px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 557px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:69px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:168px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:562px;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:562px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 377px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_4 {border:none;margin: 642px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 636px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 229px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 615px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:235px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:413px;height:49px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:413px;height:85px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:147px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:413px;height:30px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:525px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:413px;height:84px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 217px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:287px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:413px;height:48px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:398px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:413px;height:48px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:635px;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:413px;height:635px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:347px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:413px;height:157px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:413px;height:210px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:592px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:413px;height:48px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 223px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:381px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:413px;height:66px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:411px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:413px;height:211px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:229px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:175px;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:413px;height:175px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:413px;height:211px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:374px;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:413px;height:374px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:498px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:413px;height:84px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:413px;height:121px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:413px;height:85px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:413px;height:265px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:413px;height:103px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:413px;height:229px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:215px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:413px;height:67px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:413px;height:103px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:290px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:413px;height:49px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:413px;height:211px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:146px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:413px;height:120px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:660px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:413px;height:84px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:413px;height:67px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:413px;height:49px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:684px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:413px;height:30px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:633px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:413px;height:48px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:561px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:413px;height:139px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:413px;height:85px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:182px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:413px;height:48px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:398px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:413px;height:84px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 196px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 111px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 373px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 105px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 252px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_4 {border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_5 {border:none;margin: 79px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:343px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:117px;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:416px;height:117px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:315px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:413px;height:102px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:423px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:413px;height:84px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:307px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:413px;height:193px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:181px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:413px;height:103px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:367px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:413px;height:211px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:350px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:413px;height:228px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:457px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:413px;height:247px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:403px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:413px;height:84px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:413px;height:138px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:547px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:413px;height:212px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:494px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:413px;height:192px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:413px;height:66px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:413px;height:120px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:96px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:663px;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:413px;height:663px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:558px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:413px;height:139px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:331px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:373px;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:419px;height:373px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 357px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:457px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:413px;height:103px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 174px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:413px;height:66px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:602px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:413px;height:120px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:127px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:413px;height:229px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:200px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:556px;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:413px;height:556px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:38px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:682px;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:413px;height:682px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:315px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:413px;height:315px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 160px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:343px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:413px;height:84px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:413px;height:301px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:441px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:248px;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:413px;height:248px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 174px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:205px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:413px;height:102px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:239px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:413px;height:138px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:320px;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:413px;height:320px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:413px;height:319px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:223px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:413px;height:66px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:413px;height:120px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:413px;height:355px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:413px;height:120px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_398 #p398dimg1 {position:absolute;top:638px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_398 #p398dimg1 #p398img1 {width:413px;height:66px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:568px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:413px;height:102px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 279px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_401 #p401dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_401 #p401dimg1 #p401img1 {width:413px;height:138px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:75px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:364px;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:419px;height:364px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_3 {border:none;margin: 511px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:269px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:413px;height:247px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #p421dimg1 {position:absolute;top:518px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_421 #p421dimg1 #p421img1 {width:413px;height:66px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_422 #p422dimg1 {position:absolute;top:218px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:373px;}
#page_422 #p422dimg1 #p422img1 {width:419px;height:373px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_425 #p425dimg1 {position:absolute;top:164px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_425 #p425dimg1 #p425img1 {width:413px;height:48px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:413px;height:84px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 241px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_431 #p431dimg1 {position:absolute;top:182px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_431 #p431dimg1 #p431img1 {width:413px;height:48px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_432 #p432dimg1 {position:absolute;top:75px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:364px;}
#page_432 #p432dimg1 #p432img1 {width:419px;height:364px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_435 #p435dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_435 #p435dimg1 #p435img1 {width:413px;height:103px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_437 #p437dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_437 #p437dimg1 #p437img1 {width:413px;height:174px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 197px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_442 #p442dimg1 {position:absolute;top:203px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_442 #p442dimg1 #p442img1 {width:413px;height:120px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_443 #p443dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_443 #p443dimg1 #p443img1 {width:413px;height:174px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 466px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_459 #p459dimg1 {position:absolute;top:541px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_459 #p459dimg1 #p459img1 {width:413px;height:84px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_462 #p462dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_462 #p462dimg1 #p462img1 {width:413px;height:67px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_463 #p463dimg1 {position:absolute;top:597px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_463 #p463dimg1 #p463img1 {width:413px;height:84px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_465 #p465dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:683px;}
#page_465 #p465dimg1 #p465img1 {width:413px;height:683px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_466 #p466dimg1 {position:absolute;top:652px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_466 #p466dimg1 #p466img1 {width:413px;height:48px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_468 #p468dimg1 {position:absolute;top:236px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_468 #p468dimg1 #p468img1 {width:413px;height:66px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_469 #p469dimg1 {position:absolute;top:633px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_469 #p469dimg1 #p469img1 {width:413px;height:102px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_471 #p471dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_471 #p471dimg1 #p471img1 {width:413px;height:84px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_473 #p473dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_473 #p473dimg1 #p473img1 {width:413px;height:85px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_474 #p474dimg1 {position:absolute;top:398px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_474 #p474dimg1 #p474img1 {width:413px;height:66px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_482 #p482dimg1 {position:absolute;top:446px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_482 #p482dimg1 #p482img1 {width:413px;height:102px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_484 #p484dimg1 {position:absolute;top:416px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_484 #p484dimg1 #p484img1 {width:413px;height:66px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_3 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_486 #p486dimg1 {position:absolute;top:652px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_486 #p486dimg1 #p486img1 {width:413px;height:66px;}




#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_491 #p491dimg1 {position:absolute;top:381px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_491 #p491dimg1 #p491img1 {width:413px;height:66px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_493 #p493dimg1 {position:absolute;top:566px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_493 #p493dimg1 #p493img1 {width:413px;height:192px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_497 #p497dimg1 {position:absolute;top:494px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:264px;}
#page_497 #p497dimg1 #p497img1 {width:413px;height:264px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_500 #p500dimg1 {position:absolute;top:512px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_500 #p500dimg1 #p500img1 {width:413px;height:228px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 247px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_502 #p502dimg1 {position:absolute;top:465px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_502 #p502dimg1 #p502img1 {width:413px;height:85px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_508 #p508dimg1 {position:absolute;top:297px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_508 #p508dimg1 #p508img1 {width:413px;height:84px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_516 #p516dimg1 {position:absolute;top:431px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_516 #p516dimg1 #p516img1 {width:413px;height:120px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 254px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_520 #p520dimg1 {position:absolute;top:277px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_520 #p520dimg1 #p520img1 {width:413px;height:192px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_525 #p525dimg1 {position:absolute;top:241px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_525 #p525dimg1 #p525img1 {width:413px;height:210px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_527 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_530 #p530dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_530 #p530dimg1 #p530img1 {width:413px;height:66px;}




#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_3 {border:none;margin: 188px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_532 #p532dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_532 #p532dimg1 #p532img1 {width:413px;height:84px;}




#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_533 #p533dimg1 {position:absolute;top:388px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_533 #p533dimg1 #p533img1 {width:413px;height:229px;}




#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_537 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_537 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_538 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_538 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_539 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_539 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_540 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_540 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_540 #p540dimg1 {position:absolute;top:474px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_540 #p540dimg1 #p540img1 {width:413px;height:102px;}




#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_541 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_541 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_541 #p541dimg1 {position:absolute;top:401px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_541 #p541dimg1 #p541img1 {width:413px;height:85px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_542 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_542 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_542 #p542dimg1 {position:absolute;top:349px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_542 #p542dimg1 #p542img1 {width:413px;height:138px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_543 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_543 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_544 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_544 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_545 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_546 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_546 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_547 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_547 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_547 #p547dimg1 {position:absolute;top:674px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_547 #p547dimg1 #p547img1 {width:413px;height:84px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_548 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_549 #p549dimg1 {position:absolute;top:251px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_549 #p549dimg1 #p549img1 {width:413px;height:48px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_550 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_551 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_552 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_552 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_552 #p552dimg1 {position:absolute;top:520px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_552 #p552dimg1 #p552img1 {width:413px;height:138px;}




#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_554 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_555 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_555 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_556 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_557 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_557 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_558 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_558 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_559 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_559 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_559 #p559dimg1 {position:absolute;top:342px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_559 #p559dimg1 #p559img1 {width:413px;height:66px;}




#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_560 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_561 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_562 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_562 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_562 #p562dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_562 #p562dimg1 #p562img1 {width:413px;height:67px;}




#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_563 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_563 #p563dimg1 {position:absolute;top:615px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_563 #p563dimg1 #p563img1 {width:413px;height:102px;}




#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_564 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_564 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_565 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_565 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_566 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_566 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_567 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_567 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_567 #p567dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_567 #p567dimg1 #p567img1 {width:413px;height:66px;}




#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_568 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_568 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_569 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_569 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_569 #p569dimg1 {position:absolute;top:643px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_569 #p569dimg1 #p569img1 {width:413px;height:103px;}




#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_570 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_570 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_571 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_572 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_572 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_572 #p572dimg1 {position:absolute;top:643px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_572 #p572dimg1 #p572img1 {width:413px;height:102px;}




#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_573 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_573 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_574 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_575 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_575 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_578 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_578 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_578 #p578dimg1 {position:absolute;top:487px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:246px;}
#page_578 #p578dimg1 #p578img1 {width:413px;height:246px;}




#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_579 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_579 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_580 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_580 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_581 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_581 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_582 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_582 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_582 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_583 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_583 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_584 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_585 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_585 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_586 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_587 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_587 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_588 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_588 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_588 #p588dimg1 {position:absolute;top:582px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_588 #p588dimg1 #p588img1 {width:413px;height:66px;}




#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_589 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_589 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_590 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_590 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_591 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_591 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_592 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_592 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_593 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_593 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_593 #p593dimg1 {position:absolute;top:241px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_593 #p593dimg1 #p593img1 {width:413px;height:84px;}




#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_594 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_594 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_595 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_595 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_596 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_596 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_596 #p596dimg1 {position:absolute;top:221px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:246px;}
#page_596 #p596dimg1 #p596img1 {width:413px;height:246px;}




#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_597 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_597 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_598 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_598 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_599 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_599 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_601 #p601dimg1 {position:absolute;top:260px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_601 #p601dimg1 #p601img1 {width:413px;height:66px;}




#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_602 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_602 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_602 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_603 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_603 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_604 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_604 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_604 #p604dimg1 {position:absolute;top:223px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_604 #p604dimg1 #p604img1 {width:413px;height:48px;}




#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_605 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_605 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_605 #p605dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_605 #p605dimg1 #p605img1 {width:413px;height:66px;}




#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_606 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_606 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_606 #p606dimg1 {position:absolute;top:629px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_606 #p606dimg1 #p606img1 {width:413px;height:103px;}




#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_607 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_607 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_608 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_608 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_609 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_609 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_610 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_610 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_611 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_611 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_612 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_612 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_613 #p613dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_613 #p613dimg1 #p613img1 {width:413px;height:229px;}




#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_614 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_614 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_615 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_615 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_616 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_616 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_616 #p616dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:361px;}
#page_616 #p616dimg1 #p616img1 {width:413px;height:361px;}




#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_617 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_617 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_620 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_620 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_621 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_621 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_622 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_622 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_623 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_623 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_624 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_624 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_625 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_625 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_626 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_626 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_627 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_627 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_628 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_628 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_629 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_629 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_630 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_630 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_631 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_631 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_632 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_632 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_633 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_633 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_634 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_634 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_635 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_635 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_636 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_636 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_637 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_637 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_638 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_638 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_639 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_639 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_640 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_640 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_641 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_641 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_642 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_642 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_643 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_643 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_644 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_644 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_645 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_645 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_646 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_646 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_647 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_647 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_648 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_648 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_649 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_649 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_650 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_650 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_651 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_651 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_652 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_652 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_653 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_653 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_654 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_654 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_655 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_655 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_656 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_656 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_656 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_657 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_657 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_658 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_658 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_659 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_659 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_660 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_660 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_661 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_661 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_662 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_662 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_662 #id_3 {border:none;margin: 403px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_664 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_664 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_665 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_665 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_666 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_666 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_667 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_667 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_668 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_668 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_669 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_669 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_670 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_670 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_671 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_671 #id_2 {border:none;margin: 203px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_672 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_672 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_673 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_673 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_674 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_674 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_675 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_675 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_676 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_676 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_677 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_677 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_678 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_678 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_679 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_679 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_680 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_680 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_681 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_681 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_682 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_683 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_683 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_684 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_684 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_685 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_685 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_686 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_686 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_687 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_687 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_688 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_688 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_689 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_689 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_690 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_690 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_691 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_691 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_692 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_692 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_693 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_693 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_694 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_694 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_695 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_695 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_696 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_696 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_697 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_697 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_698 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_698 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_699 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_699 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_700 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft18{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft34{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 19px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 16px;}
.ft39{font: 14px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 16px;}
.ft40{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft44{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft45{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft47{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft51{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft52{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft53{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft54{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft55{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft58{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft59{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft62{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft63{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft65{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft66{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft67{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft68{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft69{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft70{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft71{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft72{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft73{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft74{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft77{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft78{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft83{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft85{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft86{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft88{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft89{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft90{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft91{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft92{font: bold 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 11px;}
.ft93{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft94{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft95{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft96{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft98{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft99{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft100{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft101{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft102{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft104{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft105{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft106{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft107{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft108{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft109{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft110{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft111{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft112{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft113{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft115{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft117{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft118{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft119{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft120{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft121{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft122{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft123{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft124{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft125{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft126{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft127{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft129{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft130{font: bold 8px 'Arial';background-color: #c2d3eb;line-height: 10px;}
.ft131{font: bold 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft132{font: bold 5px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft133{font: bold 6px 'Arial';color: #ffffff;margin-left: 1px;line-height: 6px;}
.ft134{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft138{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft139{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft140{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft141{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft142{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft143{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft145{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft146{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft147{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft148{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft149{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft151{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft152{font: bold 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft154{font: bold 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft155{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft156{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft157{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft158{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft159{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft160{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft161{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft162{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft163{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft164{font: 13px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft165{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft166{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft167{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft168{font: bold 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft169{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft172{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft173{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft174{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft175{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft176{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft177{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft178{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft179{font: bold 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft180{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft181{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft182{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft183{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft185{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft186{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft187{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft188{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft189{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft190{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 166px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 131px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 139px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 182px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 181px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 36px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 25px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 40px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 49px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 53px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 24px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 13px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p322{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 44px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p336{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 16px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 212px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 162px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 224px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 67px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 158px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 13px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 48px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 207px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 56px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 121px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 216px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 18px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 38px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 208px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 204px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 55px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 41px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 35px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 12px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 50px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 52px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 62px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 111px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 292px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p653{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 200px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 69px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-right: 214px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 112px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p756{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 61px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 16px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p769{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 24px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 31px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 99px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p781{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p782{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p784{text-align: center;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p787{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p788{text-align: center;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p789{text-align: center;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: center;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 59px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 33px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 20px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 292px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-right: 214px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 108px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: center;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p827{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: center;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: center;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p841{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 32px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 4px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 124px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 82px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 83px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 54px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 43px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 44px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 236px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 27px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 229px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 38px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 261px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 16px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p981{text-align: left;padding-right: 214px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p996{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 23px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 200px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 213px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1011{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1012{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1013{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1014{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 164px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1026{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1033{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1058{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1060{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td57{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td63{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td88{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td89{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td90{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td97{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td98{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td99{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td106{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td114{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td124{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td127{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td145{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td146{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td147{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td151{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-left: #c2d3eb 1px solid;border-right: #c2d3eb 1px solid;border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #c2d3eb 1px solid;border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #102038 1px solid;border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #85a7d7 1px solid;border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #102038;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #102038;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td231{border-right: #c2d3eb 1px solid;border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #102038;}
.td232{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td233{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td234{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td235{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td236{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td237{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td238{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td239{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td240{border-bottom: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td241{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #102038;}
.td242{border-right: #85a7d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td255{border-right: #85a7d7 1px solid;border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td257{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td258{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td259{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td260{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td261{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td262{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td263{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td264{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #85a7d7;}
.td265{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td266{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td267{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td268{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td269{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td270{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td271{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td272{border-bottom: #c2d3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td274{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td275{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td276{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td277{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td278{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td279{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td280{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td281{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td282{border-bottom: #102038 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #c2d3eb;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td302{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td303{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td309{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td310{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td311{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td316{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td317{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td318{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td319{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td334{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td335{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td336{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td337{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td338{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td340{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td349{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td350{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td351{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td352{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 22px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 5px;}
.tr15{height: 1px;}
.tr16{height: 2px;}
.tr17{height: 16px;}
.tr18{height: 4px;}
.tr19{height: 3px;}
.tr20{height: 8px;}
.tr21{height: 25px;}
.tr22{height: 11px;}
.tr23{height: 7px;}
.tr24{height: 34px;}
.tr25{height: 9px;}
.tr26{height: 6px;}
.tr27{height: 32px;}
.tr28{height: 10px;}
.tr29{height: 24px;}
.tr30{height: 35px;}
.tr31{height: 33px;}
.tr32{height: 12px;}
.tr33{height: 13px;}
.tr34{height: 26px;}
.tr35{height: 30px;}
.tr36{height: 45px;}
.tr37{height: 29px;}
.tr38{height: 46px;}
.tr39{height: 23px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t9{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 415px;margin-top: 5px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 132px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 227px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 227px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 378px;margin-left: 170px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t21{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 415px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t28{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 149px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 415px;margin-top: 30px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: italic 12px 'Arial';}
.t39{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t40{width: 416px;margin-left: 132px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 416px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 415px;margin-top: 7px;font: bold 9px 'Arial';}
.t43{width: 417px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t45{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t46{width: 415px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 252px;font: 11px 'Arial';}
.t48{width: 412px;margin-left: 68px;margin-top: 75px;font: bold 5px 'Arial';color: #ffffff;}
.t49{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: bold 5px 'Arial';color: #ffffff;}
.t50{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: bold 6px 'Arial';color: #ffffff;}
.t51{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3381x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-25071-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft7"&gt;för Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 29 maj 2019 att låta en särskild utredare föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (vissel- blåsardirektivet) ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget skulle enligt kommittédirektiven (dir. 2019:24) redovisas senast den 29 maj 2020. Genom ett tilläggsdirektiv som beslutades den 16 april 2020 (dir. 2020:35) förlängdes utredningstiden. Förlängningen innebar att uppdraget i stället skulle redovisas senast den 30 juni 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Justitierådet &lt;NOBR&gt;Inga-Lill&lt;/NOBR&gt; Askersjö förordnades den 29 maj 2019 som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;16 september 2019 kanslirådet Olof Widgren och rättssakkunnige Madeleine Josefsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Som experter i utredningen förordnades från och med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;16 september 2019 ämnesrådet Christian Berger, chefen för intern kontroll Linda Ullman (Finansinspektionen) och internutredaren Long Nguyen (Skatteverket). Long Nguyen entledigades från och med den 27 januari 2020. I hans ställe förordnades från och med samma dag arbetsrättsjuristen Jannicke Nyman (Skatteverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Som ledamöter i utredningens referensgrupp förordnades från och med den 16 september 2019 arbetsrättsjuristen Ola Brinnen (Svenskt Näringsliv), juristen Lise Donovan (TCO), arbetsrätts- juristen Carl Durling (Arbetsgivarverket), juristen Helena Larsson (Saco), arbetsrättsjuristen Tina Nordenbrink (SKR) och juristen Sofie Rehnström (LO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;10 juni 2019 departementssekreteraren Per Larsson och som sekre- terare anställdes från och med den 1 juli 2019 kammarrättsassessorn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p17 ft10"&gt;Niklas Karlsson samt från och med den 12 augusti 2019 kanslirådet Malin Broman Lindfors och kammarrättsassessorn Linnea Fagerberg Portero.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Utredningen har antagit namnet Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet. Härmed överlämnar Utredningen om genom- förande av visselblåsardirektivet sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;Stockholm i juni 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Inga-Lill&lt;/NOBR&gt; Askersjö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;/Per Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Malin Broman Lindfors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Linnea Fagerberg Portero&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Niklas Karlsson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p24 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;Förkortningar och begrepp ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till lag (2021:000) om skydd för personer som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;rapporterar om missförhållanden...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till lag (2021:000) om ändring i offentlighets-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;och sekretesslagen (2009:400)................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om skydd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;personer som rapporterar om missförhållanden ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om statsbidrag till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;för att lämna information och rådgivning till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;rapporterande personer ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;........ 70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;Bakgrund..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;73&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;Allmänt om direktivet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;73&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Direktivets rättsliga grunder ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft19"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;2.3 Internationella åtaganden.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;2.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;Europakonventionen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;2.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;Gujaprinciperna.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;81&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Europarådets rekommendation om skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;för visselblåsare........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Europarådets civilrättsliga konvention om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;korruption ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;2.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;ILO:s konvention nummer 158 .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;Tidigare utredningsarbete ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Svensk rätt...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;2.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Grundlagarna...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;86&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;2.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;90&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;2.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Arbetsrätten ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;2.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;Skyldighet att rapportera inom vissa områden......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;2.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Lagen om företagshemligheter...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;2.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;Finansmarknadsrätt ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;99&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Utländska förhållanden ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Nederländerna ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;rapporterande personens identitet? .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;3.2 Norge&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft2"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;rapporterande personens identitet? .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Danmark................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;3.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;3.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;3.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;rapporterande personens identitet? .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;106&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Några språkliga reflektioner och överväganden .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;4.2 De svenska grundlagarnas skydd för tryck- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;yttrandefriheten måste beaktas vid genomförandet..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;110&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;genomförandet ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;4.4 Sveriges nationella säkerhet och väsentliga&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;säkerhetsintressen måste värnas vid utformningen av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;regleringen .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vissa andra skyddsvärda intressen som måste beaktas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;vid genomförandet av direktivet ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;4.6 Centrala vägval för genomförandet .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;4.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;Regler som sätter gränser för genomförandet .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Det svenska vertikala skyddet bör inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;överstiga direktivets skyddsnivå ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Det svenska horisontella skyddet ska gälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;inom all privat och offentlig verksamhet .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Direktivet ska huvudsakligen genomföras genom en ny&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;lag och den befintliga visselblåsarlagen ska upphävas.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;126&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;4.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;Direktivet ska huvudsakligen genomföras&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;genom en ny lag ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;126&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;4.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;Den befintliga visselblåsarlagen ska upphävas .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;Lagens förhållande till annan reglering ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;Förhållandet till yttrandefriheten ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förhållandet till grundlagsbestämmelserna om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;tryck- och yttrandefrihet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förhållandet till yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;enligt Europakonventionen...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;5.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Förhållandet till meddelarskyddet i viss&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;enskild verksamhet ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Förhållandet till sektorsspecifika unionsrättsakter.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;Förhållandet till andra lagar..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;137&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;Förhållandet till avtal ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;140&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;Hänvisningar till direktivet ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft23"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;Skyddet för rapporterande personer ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Gällande rätt ger inte ett tillräckligt starkt skydd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;rapporterande personer ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;6.3 Förutsättningar för att omfattas av skyddet .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den primära personkretsen som ska omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;av skyddet ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skyddet ska gälla även efter avgång och innan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;tillträde...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Även en sekundär personkrets ska omfattas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;skydd......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Lagen ska skydda rapportering av information&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;om missförhållanden .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Rimliga skäl att tro att informationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;om missförhållandena var sann.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rapportering via interna eller externa rapporteringskanaler – rapporteringsordningens förstahandsalternativ .. 184&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Intern rapportering om det saknas interna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;rapporteringskanaler .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Extern rapportering till en myndighet på&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;annat sätt än via externa rapporteringskanaler .... 191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Extern rapportering till EU:s institutioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;organ och byråer....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Offentliggörande – rapporteringsordningens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;andrahandsalternativ .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Personer som samråder med sina&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;arbetstagarorganisationer .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ska det finnas ett särskilt skydd i fall den&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft9"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;rapporterande personen har en rättslig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;skyldighet att rapportera?.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;6.3.13 Skyddet vid anonym rapportering .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.4 Ansvarsfrihet vid regelöverträdelser ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;för rapporterande personer ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Överväganden om ansvarsfrihet vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;beredningen av visselblåsarlagen...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Ansvarsfrihet ska finnas vid brott mot vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;tystnadsplikter .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;6.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;En viss anskaffarfrihet ska finnas .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Den som rapporterar enligt den nya lagen kommer inte att kunna göras ansvarig enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;företagshemlighetslagen........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Ansvarsfrihet ska inte gälla vid andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;regelöverträdelser än överträdelse av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;tystnadsplikt ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ansvarsfriheten vid brott mot tystnadsplikten ska inte omfatta rätt att lämna ut hemliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;handlingar...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.5 Förbud mot repressalier och hindrande åtgärder................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Det ska vara förbjudet att vidta repressalier ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Det ska även vara förbjudet att hindra eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;försöka hindra rapportering..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;6.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;Vem ska förbuden rikta sig till?............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;6.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Vad ska avses med repressalier?............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Orsakssambandet mellan repressalien och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;rapporteringen ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;6.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft22"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;Hur ska repressalieskyddet påverkas av att en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;rapporterande person gör sig skyldig till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;brott?......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;245&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;rapportering och uppföljning.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Några språkliga reflektioner rörande interna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;rapporteringskanaler och förfaranden .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Befintliga bestämmelser i svensk rätt om interna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;visselblåsarfunktioner ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förekomsten av interna visselblåsarfunktioner i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;och några exempel på sådana funktioner..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Gällande rätt innehåller ingen generell skyldighet att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;inrätta en intern visselblåsarfunktion ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Det ska införas en skyldighet för arbetsgivare med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;minst 50 arbetstagare att ha en intern&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;visselblåsarfunktion ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Regleringens tillämpning på vissa verksamheter som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;omfattas av befintliga krav på interna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;rapporteringskanaler och förfaranden.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tröskelvärdets tillämpning på verksamheter som redan omfattas av krav på en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;visselblåsarfunktion...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;De nya bestämmelserna bör komplettera befintlig reglering om krav på en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;visselblåsarfunktion...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vissa arbetsgivare ska ha möjligheter att dela&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;visselblåsarfunktion med andra arbetsgivare.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vilka personer ska ha möjlighet att rapportera via&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;interna rapporteringskanaler? ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;7.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;Vilka ska hantera de interna rapporteringskanalerna och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;förfarandena på arbetsgivarens vägnar?...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;7.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera muntligt, skriftligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;och vid ett möte....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;7.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Bekräftelse av mottagande av rapport .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;7.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;Uppföljning, återkoppling och information till den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;rapporterande personen .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;7.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Information om förfarandena för intern rapportering&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;och extern rapportering m.m. ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;7.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Dokumentation som beskriver de interna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;rapporteringskanalerna och förfarandena ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;7.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;Uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;309&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;7.17 Arbetsgivares samråd med arbetstagarorganisation i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;beslut om rapporteringskanaler ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft14"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.18&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Möjlighet att genom kollektivavtal göra avvikelser från bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;förfaranden ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;7.19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;uppföljningsärende................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;rapportering och uppföljning.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Några språkliga reflektioner rörande externa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;rapporteringskanaler och förfaranden .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_318"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Befintliga bestämmelser i svensk rätt om externa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_318"&gt;visselblåsarfunktioner ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_318"&gt;318&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förekomsten av externa visselblåsarfunktioner i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;och några exempel på sådana funktioner ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;320&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Gällande rätt innehåller ingen generell skyldighet att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;inrätta en extern visselblåsarfunktion ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Den nya regleringen ska införas genom lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;som kompletteras genom förordning ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;8.7 Det ska endast utses behöriga myndigheter för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;överträdelser inom direktivets tillämpningsområde..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;327&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vilka myndigheter ska utses som behöriga och hur ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;de utses?.................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;332&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringen ska få utse de behöriga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;myndigheterna .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;332&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vilka myndigheter bör utses som behöriga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;myndigheter?..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;334&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bör det utses ytterligare behöriga myndigheter för de situationer när det påstås att missförhållandet finns hos den ordinarie&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;behöriga myndigheten? .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vilka personer ska ha möjlighet att rapportera via&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;externa rapporteringskanaler?..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Vilka ska hantera de externa rapporteringskanalerna och förfarandena på den behöriga myndighetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;vägnar?...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;360&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;8.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera muntligt, skriftligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;och vid ett möte....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;364&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;8.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;Bekräftelse av en rapports mottagande ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;366&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;8.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;Uppföljning, återkoppling och information till den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;rapporterande personen .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;368&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.14&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Information om hur rapportering via de externa rapporteringskanalerna går till och om skyddet för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;rapporterande personer ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;378&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;8.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Dokumentation som beskriver de externa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;rapporteringskanalerna och förfarandena ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;8.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;Överlämnande av rapporter till behörig personal inom&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;myndigheten .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;8.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Överlämnande av rapporter och skyldighet att lämna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;uppgifter till en annan myndighet .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;8.18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Överlämnande av information i en rapport till EU:s&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;behöriga institutioner, organ eller byråer ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;8.19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;De behöriga myndigheternas översyn av sina externa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;rapporteringskanaler och förfaranden.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;8.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;Krav på myndigheter som kommer att behöva inrätta&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;både interna och externa rapporteringskanaler och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;förfaranden............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;8.21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;uppföljningsärende ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Sekretess och tystnadsplikt.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;405&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;405&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Sekretess i det allmännas verksamhet vid rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;via rapporteringskanaler .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Sekretess ska gälla för uppgifter genom vilka en person kan identifieras i ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;uppföljningsärende ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Möjlighet att bryta sekretessen vid intern&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;rapportering ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Överföring av sekretess vid intern&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;rapportering ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Sekretessen ska även gälla i ärenden för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;vidta åtgärder med anledning av intern&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;rapportering ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Möjlighet att bryta sekretessen vid extern&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;rapportering ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;431&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Överföring av sekretess vid extern&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_435"&gt;rapportering ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;A href="#page_435"&gt;435&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Sekretess för företagshemligheter hos de behöriga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;myndigheterna ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;437&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Sekretess vid tillämpning av lagen i domstol.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;9.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;Tystnadsplikt i enskild verksamhet .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft23"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;Behandling av personuppgifter..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;Vilken behandling av personuppgifter kommer att&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;krävas?&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;Det befintliga regelverket för behandling&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;av personuppgifter ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;Dataskyddsförordningen ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;10.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;Dataskyddsdirektivet ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;10.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Dataskyddslagen....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;454&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;10.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Närmare om dataskyddsförordningens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;bestämmelser .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;454&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft22"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;Visselblåsardirektivets bestämmelser om behandling av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;personuppgifter.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;458&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;10.5 Behandling av personuppgifter vid intern och extern&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p69 ft2"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;rapportering ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p69 ft9"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;10.5.1 Den rättsliga grunden för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;personuppgiftsbehandlingen ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Dataskyddsdirektivets krav på personuppgiftsbehandling möts av befintliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;bestämmelser i brottsdatalagen ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;462&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det behövs en särskild reglering om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;behandling av personuppgifter .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;10.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;10.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;Bestämmelsernas förhållande till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;10.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;466&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;10.5.7 Personuppgifter som samlats in av misstag .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;468&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Behandling av uppgifter om lagöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;av andra än myndigheter.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;469&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;10.5.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;Behandling av känsliga personuppgifter ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;471&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;10.5.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;Överlämnande av rapporter med&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;personuppgifter från en obehörig myndighet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;till en behörig myndighet .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;473&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;10.5.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;Det behöver inte göras undantag från den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;registrerades rättigheter ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;474&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;10.5.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Tillgången till personuppgifter ska begränsas .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;10.5.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;Utlämnande av personuppgifter från en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;visselblåsarfunktion...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;484&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;10.5.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;Gallring av personuppgifter..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;486&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft34"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;491&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;491&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;Krav på dokumentation och bevarande av rapporter .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;491&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;Skyldighet och möjlighet att dokumentera muntlig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;rapportering ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;Formerna för dokumentation av muntlig rapportering .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;497&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;Skyldighet att bevara skriftliga rapporter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;och dokumentation av muntlig rapportering......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_500"&gt;500&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;11.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;Dokumentation av rapportering ska gallras........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;502&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;Skydd för berörda personer.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Direktivets krav på att berörda personer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;ska tillförsäkras vissa grundläggande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;rättssäkerhetsgarantier..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;508&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Direktivets krav på att berörda personers identitet ska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;skyddas ..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;516&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Stödåtgärder ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Direktivets bestämmelser om stödåtgärder.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;De behöriga myndigheterna är skyldiga att lämna stöd .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;Statsbidrag ska lämnas till arbetsmarknadens parter och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;vissa andra organisationer.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;525&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;Direktivets krav på rättshjälp är tillgodosedda i svensk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;rätt..........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;Det bör inte föreskrivas ekonomiskt bistånd&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;eller psykologiskt stöd för rapporterande personer............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_532"&gt;532&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;Skadeståndsfrågor ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;Sanktioner vid hindrande åtgärder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;och repressalieåtgärder..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;Sanktioner när någon väcker en okynnestalan ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;Sanktioner vid brott mot tystnadsplikt ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;541&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;Sanktioner vid rapportering av medvetet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;falsk information...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_542"&gt;542&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;14.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;Sanktioner för arbetsgivare som inte uppfyller&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;547&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft13"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;Tillsyn ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft22"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;Tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;om interna rapporteringskanaler och förfaranden..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;Arbetsmiljöverket ska vara tillsynsmyndighet ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;552&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;Vilka åtgärder behöver tillsynsmyndigheten kunna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;vidta? .....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;559&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;15.3.1 Tillsynsmyndigheten behöver ha verktyg för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;att kunna vidta tillsynsåtgärder ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;559&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;15.3.2 Arbetsgivarens skyldighet att lämna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p71 ft14"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;upplysningar och handlingar ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;562&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;15.3.3 Tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p71 ft2"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;om förelägganden ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_563"&gt;563&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;15.3.4 Tillsynsmyndighetens beslut ska få förenas&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p71 ft2"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;med vite..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;15.3.5 Möjlighet att överklaga tillsynsmyndighetens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p71 ft2"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;beslut......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;569&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_572"&gt;15.3.6 Det bör inte införas några sanktioner utöver&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;A href="#page_572"&gt;möjligheten att förena förelägganden med vite... 572&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft23"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;Rättegången och processuella frågor..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;Tillämplig rättegångsordning...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;578&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;Interimistiska åtgärder .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;588&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;Bevisregelns utformning i mål om ersättning för brott&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;mot förbudet mot repressalier .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;593&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;16.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;Tidsfrister och preskription .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;596&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft23"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;601&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;17.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;Rapportering i situationer med gränsöverskridande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;inslag......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;601&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_604"&gt;17.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;A href="#page_604"&gt;Missförhållanden som föreligger utomlands bör inte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_604"&gt;undantas från lagens tillämpningsområde ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_604"&gt;604&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;17.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;Möjligheten att ha en visselblåsarfunktion för företag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;med verksamhet i flera länder ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;605&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_606"&gt;17.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_606"&gt;Särskilt om utstationerade arbetstagare...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_606"&gt;606&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft23"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;613&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;613&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;Upphävande av den nu gällande visselblåsarlagen ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;616&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;Behovet av övergångsbestämmelser.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;616&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft13"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;Konsekvenser..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;619&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;19.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;619&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;19.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;Genomförande av visselblåsardirektivet..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;619&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;19.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;619&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_620"&gt;19.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_620"&gt;Utredningens förslag.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_620"&gt;620&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;19.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;Alternativa förslag .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;623&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;19.2.4 Vilka berörs av regleringen?..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;19.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;Konsekvenser för företag .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;19.3.1 Interna rapporteringskanaler och förfaranden ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_625"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_635"&gt;19.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_635"&gt;Påverkan på konkurrensförhållanden...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_635"&gt;635&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;19.3.3 Särskilda hänsyn till små företag ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;636&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_637"&gt;19.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_637"&gt;Alternativa förslag .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_637"&gt;637&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;19.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;Konsekvenser för staten .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;638&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;19.4.1 Interna rapporteringskanaler och förfaranden ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_638"&gt;638&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft22"&gt;&lt;A href="#page_642"&gt;19.4.2 Externa rapporteringskanaler och förfaranden....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_642"&gt;642&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_648"&gt;19.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_648"&gt;Arbetsmiljöverket..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_648"&gt;648&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_649"&gt;19.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_649"&gt;Domstolar ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_649"&gt;649&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_650"&gt;19.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_650"&gt;Alternativa förslag .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_650"&gt;650&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_653"&gt;19.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_653"&gt;Konsekvenser för kommuner och regioner ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_653"&gt;653&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_653"&gt;19.5.1 Interna rapporteringskanaler och förfaranden ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_653"&gt;653&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_655"&gt;19.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_655"&gt;Den kommunala självstyrelsen .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_655"&gt;655&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;19.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft2"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;Alternativa förslag .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;656&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;19.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;Den kommunala finansieringsprincipen ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_656"&gt;656&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;19.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;Konsekvenser för arbetstagare och andra som ingår i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p67 ft2"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;den skyddade personkretsen ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;657&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;19.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;Arbetsmarknadens parter.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_657"&gt;657&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;19.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;Jämställdhet ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;19.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;Personlig integritet ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;19.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;Förslagens förhållande till &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;EU-rätt&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_659"&gt; och internationell&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;rätt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p73 ft2"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;.........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;659&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;19.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;Miljö ......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;660&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;19.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;Brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;660&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;19.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;Tillgänglighet ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;661&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;19.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;661&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;19.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;Tidpunkten för ikraftträdande och behovet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;av eventuella informationsinsatser.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;661&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft13"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;663&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;20.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;Förslaget till lag (2021:000) om skydd för personer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft14"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;som rapporterar om missförhållanden ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_663"&gt;663&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_724"&gt;20.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;A href="#page_724"&gt;Förslaget till lag (2021:000) om ändring i offentlighets-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p68 ft2"&gt;&lt;A href="#page_724"&gt;och sekretesslagen (2009:400) .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_724"&gt;724&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;Kommittédirektiv 2019:24...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;729&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_741"&gt;Kommittédirektiv 2020:35...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_741"&gt;741&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p59 ft9"&gt;Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;och rådets direktiv (EU) 2019/1936 ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Bilaga 4 &lt;A href="#page_783"&gt;Unionsrättsakter med bestämmelser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_783"&gt;om rapportering av överträdelser ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;A href="#page_783"&gt;783&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p24 ft7"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;anställningsskyddslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1982:80) om anställningsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;arbetsmiljölag (1977:1160)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;arbetstvistlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1974:371) om rättegången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;i arbetstvister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;arkivlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;arkivlag (1990:782)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;bemanningsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2008/104/EG av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;19 november 2008 om arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;som hyrs ut av bemanningsföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;brottsdatalagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;brottsdatalag (2018:1177)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;dataskyddsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förordning (EU) 2016/679 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;27 april 2016 om skydd för fysiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;personer med avseende på behand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ling av personuppgifter och om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;fria flödet av sådana uppgifter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;om upphävande av direktiv 95/46/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;(allmän dataskyddsförordning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;dataskyddslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (2018:218) med kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;bestämmelser till EU:s dataskydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;diskrimineringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;diskrimineringslag (2008:567)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;EES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska unionens domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;fördraget om Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="p20dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33820x1.jpg/" id="p20img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;fördraget om Europeiska unionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;funktionssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;EU:s rättighetsstadga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska unionens stadga om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;grundläggande rättigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;EU:s förordning om värde- Europaparlamentets och rådets för-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;papperscentraler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ordning (EU) nr 909/2014 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;23 juli 2014 om förbättrad värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;pappersavveckling i Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;unionen och om värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;centraler samt ändring av direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tiv 98/26/EG och 2014/65/EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;och förordning (EU) nr 236/2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;EU:s förordning om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;uppgifter som ska åtfölja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förordning (EU) 2015/847 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;överföringar av medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;20 maj 2015 om uppgifter som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;åtfölja överföringar av medel och om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;upphävande av förordning (EG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;nr 1781/2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europadomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska domstolen för de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;mänskliga rättigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska konventionen om skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft14"&gt;för de mänskliga rättigheterna och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;grundläggande friheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europarådets rekom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europarådets rekommendation från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;mendation om skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;2014 om skydd för visselblåsare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;för visselblåsare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;f.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;och följande sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;fjärde penningtvätts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv (EU) 2015/849 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;20 maj 2015 om åtgärder för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft35"&gt;förhindra att det finansiella systemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;används för penningtvätt eller finan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;siering av terrorism, om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft37"&gt;Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och &lt;SPAN class="ft36"&gt;kommissionens direktiv 2006/70/EG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="p21dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33821x1.jpg/" id="p21img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:298px;"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Företagshemlighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;direktivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft35"&gt;direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;2016 om skydd mot att icke röjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;(företagshemligheter) olagligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;anskaffas, utnyttjas och röjs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;företagshemlighetslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (2018:558) om företagshemlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;heter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;förordningen om Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förordning (2016:1318) om Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;inspektionens rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;inspektionens rutiner för mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tagande av anmälningar om regel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;överträdelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;förtroendemannalagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1974:358) om facklig för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;troendemans ställning på arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;platsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;förvaltningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förvaltningslag (2017:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;förvaltningsprocesslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förvaltningsprocesslag (1971:291)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;föräldraledighetslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;föräldraledighetslag (1995:584)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;HFD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;ILO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Internationella arbetsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;inkorporeringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1994:1219) om den europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft38"&gt;konventionen angående skydd för de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;mänskliga rättigheterna och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;grundläggande friheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;IVO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Inspektionen för vård och omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;kapitaltäckningsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2013/36/EU av den 26 juni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värde- pappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upp- hävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;kommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europeiska kommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lagen om entreprenörs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (2018:1472) om entreprenörs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ansvar för lönefordringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ansvar för lönefordringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;LO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;marknadsmissbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ordning (EU) nr 596/2014 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;16 april 2014 om marknadsmissbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;(marknadsmissbruksförordning) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft14"&gt;om upphävande av Europaparlamen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tets och rådets direktiv 2003/6/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;och kommissionens direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tiv 2003/124/EG, 2003/125/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;och 2004/72/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;medbestämmandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft14"&gt;lag (1976:580) om medbestämmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;i arbetslivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;meddelarskyddslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (2017:151) om meddelarskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;i vissa enskilda verksamheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;medlingsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2008/52/EG av den 21 maj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft38"&gt;2008 om vissa aspekter på medling på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;privaträttens område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;MiFID II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2014/65/EU av den 15 maj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;2014 om marknader för finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;instrument och om ändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2002/92/EG och av direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tiv 2011/61/EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Nytt juridiskt arkiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;NOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Norges offentlige utredninger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;offentlighets- och sekretesslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;sekretesslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p80 ft9"&gt;(2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:298px;"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;revisorsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 2006/43/EG av den 17 maj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;2006 om lagstadgad revision av års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;bokslut och sammanställd redovis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;ning och om ändring av rådets direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tiv 78/660/EEG och 83/349/EEG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;samt om upphävande av rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 84/253/EEG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ordning (EG) nr 593/2008 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;17 juni 2008 om tillämplig lag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;avtalsförpliktelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;ordning (EG) nr 864/2007 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;11 juli 2007 om tillämplig lag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;utomobligatoriska förpliktelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;rättshjälpsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv (EU) 2016/1919 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;26 oktober 2016 om rättshjälp för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;misstänkta och tilltalade i straffrätts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;liga förfaranden och för eftersökta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;personer i förfaranden i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;med en europeisk arresteringsorder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Saco&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Sveriges akademikers central-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;SAF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;(upphörde 2001 i och med bildandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;av Svenskt Näringsliv)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;SKR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p74 ft9"&gt;Swedac&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Styrelsen för ackreditering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;teknisk kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Förkortningar och begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;TCO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft39"&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft14"&gt;Europaparlamentets och rådets direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;tiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;om samordning av lagar och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;författningar som avser företag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;kollektiva investeringar i överlåtbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;värdepapper (fondföretag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;uthyrningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (2012:854) om uthyrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;av arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv 96/71/EG om utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;av arbetstagare i samband med till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;handahållande av tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;utstationeringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1999:678) om utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;direktiv (EU) 2019/1936 av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;23 oktober 2019 om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;personer som rapporterar om över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;trädelser av unionsrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;visselblåsarlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft22"&gt;lag (2016:749) om särskilt skydd mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft14"&gt;repressalier för arbetstagare som slår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;larm om allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;viteslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;lag (1985:206) om viten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;2013 års visselblåsar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;Utredningen om stärkt skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p75 ft9"&gt;(dir. 2013:16)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utredningens uppdrag har varit att bedöma och lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) bör genomföras i svensk rätt. I uppdraget har ingått att föreslå inom vilka områden en ny svensk reglering ska gälla och bedöma hur denna reglering förhåller sig till andra regelverk. I uppdraget har också ingått att föreslå nödvändiga författningsåtgärder för att genomföra direk- tivets krav dels på skydd för rapporterande och berörda personer, dels på interna och externa kanaler och uppföljning av rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Visselblåsardirektivet antogs i oktober 2019 och ska vara genomfört senast den 17 december 2021. Syftet med direktivet är att stärka kon- trollen av att unionsrätten och unionspolitiken på särskilda områden efterlevs. Det ska ske genom gemensamma miniminormer som till- godoser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om över- trädelser av unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Enligt direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att personer som rapporterar om överträdelser (rapporterande personer) under vissa förutsättningar ska vara skyddade mot repressalier av olika slag och att det både inom privat och inom offentlig sektor inrättas särskilda interna funktioner för rapporteringen (interna rapporter- ingskanaler och förfaranden). Vidare ska medlemsstaterna utse be- höriga myndigheter som ska ha funktioner för rapportering av över- trädelser inom annan offentlig eller inom privat verksamhet (externa rapporteringskanaler och förfaranden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;En ny lag om rapportering av missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Utredningen föreslår att visselblåsardirektivet huvudsakligen ska genomföras genom en ny lag som ersätter lagen (2016:749) om sär- skilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om all- varliga missförhållanden. Den nya lagen ska gälla inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Den nya lagen ska inte ersätta, utan komplettera, befintliga föreskrifter om rapportering av överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Den nya lagen ska vara subsidiär, dvs. den ska inte tillämpas om det finns avvikande föreskrifter i lag eller förordning om rapportering av överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det har i svensk rätt införts ett antal sådana föreskrifter, framför allt inom områdena för finansiella tjäns- ter, produkter och marknader samt inom områdena för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sådana föreskrifter bör enligt vår mening finnas kvar även efter det att den nya lagen träder i kraft. Om något regleras i den nya lagen, som inte regleras i de befintliga föreskrifterna, kommer regleringen i den nya lagen att komplettera bestämmelserna om rapportering i de befintliga före- skrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Lagen ska komplettera annat skydd som finns för visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I svensk rätt finns skydd för visselblåsare i bl.a. grundlagarna, an- ställningsskyddslagen, medbestämmandelagen och i rättspraxis. Den nya lagen ska inte inskränka det skydd som redan finns utan kom- plettera det. Det kommer därmed att vara möjligt för en visselblåsare att få upprättelse för en förlust eller kränkning på grund av en repres- salie med stöd av både den nya lagen och andra regelverk. Vilket regelverk som ska tillämpas kommer i praktiken att avgöras utifrån vilken rättslig grund som den skadedrabbade väljer att föra sin talan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Skyddets innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utredningen föreslår att en rapporterande person inte, annat än i undantagsfall, ska kunna göras ansvarig för en överträdelse av tyst- nadsplikt, t.ex. en överträdelse av en sekretessklausul i ett avtal eller en tystnadsplikt som följer av offentlighets- och sekretesslagen. Ansvarsfriheten ska dock inte gälla om den rapporterande personen lämnar ut en hemlig handling eller åsidosätter en s.k. kvalificerad tystnadsplikt, dvs. en sådan tystnadsplikt som har företräde framför den grundlagsfästa meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;En rapporterande person ska vidare inte kunna göras ansvarig för anskaffande av information, t.ex. ansvar som följer av att den rappor- terande personen har brutit mot restriktioner som en arbetsgivare har infört i fråga om tillgång till vissa lokaler eller &lt;NOBR&gt;it-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Rapporterande personer ska slutligen ha rätt till skadestånd från den som utsätter den rapporterande personen för en repressalie på grund av rapporteringen eller som har hindrat eller försökt att hindra rapportering. Rätt till skadestånd för repressalier gäller dock inte om den rapporterande personen genom rapporteringen har gjort sig skyl- dig till ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Skyddet ska omfatta en vid personkrets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utredningen föreslår att kretsen av personer som ska ha skydd ska vara arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, per- soner som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns- organ, och aktieägare som är verksamma i bolaget. Personerna ska ha skydd även innan tillträde och efter att de har lämnat verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Skydd mot repressalier ska vidare finnas för fysiska personer som bistår vid rapporteringen eller som har anknytning till den rapport- erande personen samt för juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Endast information av allmänintresse ska omfattas av skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Skyddet ska gälla vid rapportering av information om missförhåll- anden om det finns ett allmänintresse av att de missförhållanden som rapporteras kommer fram. Detta omfattar för det första rappor-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;tering av information om sådana överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde, t.ex. överträ- delser av EU:s regelverk på finansmarknadsområdet, miljöområdet och dataskyddsområdet. Skyddet är emellertid inte begränsat till rapportering av information om överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; utan omfattar för det andra också rapportering av information om över- trädelser av svensk lagstiftning. För det tredje omfattas i vissa fall även rapportering av information om förhållanden som inte består i att något regelverk har överträtts, men som ändå är av sådan art att det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Information som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställ- ningsförhållanden ska endast omfattas i undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Rapportering av medvetet falsk information ska inte skyddas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;För att skyddas ska den rapporterande personen ha rimliga skäl att tro att informationen som rapporteras är sann. Det innebär att det kommer att finnas ett skydd även om den rapporterande personen misstar sig i fråga om informationens riktighet, så länge personen har haft rimliga skäl att tro att informationen är sann. Däremot ska inte skyddet gälla om personen medvetet rapporterar falsk infor- mation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Skyddet ska finnas vid rapportering via rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Om de övriga förutsättningarna är uppfyllda, har en rapporterande person skydd om personen använder sig av interna eller externa rapporteringskanaler. Den rapporterande personen ska kunna välja att rapportera internt först eller direkt via externa rapporterings- kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft13"&gt;Skyddet ska också finnas vid rapportering på andra sätt under vissa förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Även om rapporteringen sker på annat sätt än via interna eller externa rapporteringskanaler, ska det finnas skydd under vissa förut- sättningar. Intern rapportering som sker på annat sätt än via interna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;rapporteringskanaler skyddas om det inte finns kanaler som upp- fyller lagens krav. Vidare skyddas i vissa fall extern rapportering till en myndighet som sker på annat sätt än via externa rapporterings- kanaler, t.ex. om rapporteringen först har skett internt utan att mottagaren av rapporteringen vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder. Slutligen skyddas offentliggörande av information i vissa fall, t.ex. om rapporteringen skett till en myndighet, utan att den mottagande myndigheten vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Samråd med arbetstagarorganisation ska ges ett särskilt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Utredningen föreslår att skyddet ska gälla även när en person över- väger att rapportera och av den anledningen vänder sig till sin arbets- tagarorganisation för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;Det ska ställas krav på att arbetsgivare ska inrätta interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Dessa rapport- eringskanaler ska vara tillgängliga för rapporterande personer som är verksamma hos arbetsgivaren. Arbetsgivare ska utse särskilda perso- ner eller enheter för att hantera kanalerna och förfarandena; dessa personer eller enheter ska vara oberoende och självständiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Arbetsgivare ska se till att det finns information som är tydlig och lättillgänglig om hur rapportering ska göras och om meddelarskydd. Det ska vara möjligt att genom kanalerna rapportera skriftligt eller muntligt, vilket ska kunna ske vid ett fysiskt möte. Rapporteringen ska bekräftas och den rapporterande personen ska få återkoppling om uppföljningen av rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Arbetsgivare som har 50 till 249 arbetstagare samt kommuner och regioner ska kunna dela på hela eller delar av funktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft40"&gt;Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal göra avvikelser från reglerna om interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;Utredningen föreslår att regleringen kring utformningen av de in- terna rapporteringskanalerna ska vara semidispositiv, dvs. det ska vara möjligt att göra avvikelser från den genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Av- vikelser får dock endast göras under förutsättning att avtalet respek- terar de rättigheter som rapporterande och berörda personer har enligt visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att det inrättas interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden. För det ändamålet ska myndigheten från arbetsgivare få begära in de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten ska också få be- sluta om de förelägganden som behövs för att arbetsgivaren ska fullgöra sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft13"&gt;Det ska utses behöriga myndigheter som ska inrätta externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Utredningen föreslår att vissa myndigheter ska utses som behöriga myndigheter och därmed vara skyldiga att inrätta externa rappor- teringskanaler och förfaranden för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter om överträdelser av lag eller andra före- skrifter inom de områden som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde. Myndigheterna är Konkurrensverket, Finans- inspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Inspektionen för strategiska produkter, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspek- tionen, Livsmedelsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruks- verket, Läkemedelsverket, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Skatte- verket och Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Motsvarande krav som ställs på interna rapporteringskanaler och förfaranden ska ställas på externa kanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Det ska ställas krav på dokumentation och bevarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det ställs krav på dokumentation och bevarande av rapporter som kommer in via interna eller externa rapporteringskanaler. Muntliga rapporter som tas emot vid ett fysiskt möte ska dokumenteras och bevaras. Även muntliga rapporter som tas emot på annat sätt får dokumenteras och bevaras. Skriftliga rapporter ska bevaras. Rappor- terna och dokumentationen ska kunna användas senare, bl.a. som bevisning vid rättstvister eller vid verkställighetsåtgärder. Uppgifter i rapporterna och dokumentationen ska dock gallras senast två år efter att ett uppföljningsärende har avslutats. Tillgången till person- uppgifter i uppföljningsärenden ska begränsas till särskild personal som behöver uppgifterna för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Uppgifter som kan identifiera den rapporterande personen eller andra enskilda ska skyddas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Sekretess ska råda hos en myndighet för uppgift i ett ärende om uppföljning varigenom den rapporterande personen kan identifieras, om uppgiften har kommit in till myndigheten genom en intern eller extern rapporteringskanal. Sekretess ska under samma förutsätt- ningar gälla för uppgift genom vilken en annan enskild kan identi- fieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretess ska vidare gälla för företags- hemligheter hos de behöriga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I enskild verksamhet ska det råda tystnadsplikt som innebär att den som hanterar ett uppföljningsärende inte obehörigen får röja en uppgift som kan avslöja vem den rapporterande personen är eller vem någon annan enskild som förekommer i ärendet är.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Det ska finnas information och rådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Utredningen föreslår att det ska finnas statsbidrag som kan lämnas till arbetsmarknadens parter och andra organisationer för att dessa ska lämna information och rådgivning till personer som omfattas av lagens skydd. Informationen och rådgivningen ska avse vilken rap- portering som omfattas av lagens skydd, vilken rapporteringskanal som kan vara mest lämplig att använda, vilka alternativa förfaranden och rapporteringsmöjligheter som finns tillgängliga om informa- tionen inte omfattas av lagens skydd samt vilka rättigheter som den berörda personen har.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;The remit of the Inquiry has been to assess and propose how the Directive (EU) 2019/1937 of the European Parliament and of the Council of 23 October 2019 on the protection of persons who report breaches of Union law (the Directive) should be transposed into Swedish law. The remit has included proposing in what areas the new Swedish legislation should apply and how it should relate to other legislation. The remit has also included proposing necessary legal measures to implement the directive's requirements on internal and external reporting channels and &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of reporting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;The Directive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;The Directive was adopted in October 2019 and must be transposed by 17 December 2021. The purpose of the Directive is to enhance the enforcement of Union law and policies in specific areas by laying down common minimum standards providing for a high level of protection of persons reporting breaches of Union law. The Direc- tive prescribes that persons reporting breaches (reporting persons) must, under certain conditions, be protected against retaliation of various kinds. The Directive also requires legal entities of a certain size in the private and public sectors to establish specific internal reporting functions (internal reporting channels and procedures). In addition, competent authorities of the Member States shall be desig- nated to having external functions for reporting breaches (external reporting channels and procedures).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;A new Act on reporting of wrongdoings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;The Inquiry proposes that the Directive is mainly transposed through a new Act that replaces the existing Whistleblowing Act. The new Act should apply in all private and public organizations, i.e. not only in the areas and regarding the breaches that fall within the material scope of the Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;The new Act should supplement and not replace &lt;NOBR&gt;sector-specific&lt;/NOBR&gt; Union acts on the reporting of breaches&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Several regulations have been introduced into Swedish legislation on reporting of breaches of EU law, particularly in the area of financial services, products and markets, and prevention of money laundering and terrorist financing. It is proposed that these existing regulations shall remain. The new Act should not apply if there are deviating provisions in these regulations. The new Act should however sup- plement the existing regulations when a matter is not regulated in those &lt;NOBR&gt;sector-specific&lt;/NOBR&gt; regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft13"&gt;The Act should also supplement other legal protection for whistleblowers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;In Swedish law there are provisions that protect whistleblowers, inter alia, in the Constitutional Acts, the Employment Protection Act and the &lt;NOBR&gt;Co-determination&lt;/NOBR&gt; Act. Protection can also be found in case law. The proposed protection should not limit the protection that already exists, but instead supplement it. It will thus be possible for a whistleblower to be compensated for damage due to retaliation both on the grounds of the new Act and other law. In effect, the applicable regulatory framework will be determined by which legal basis that the injured party chooses to bring his or her action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;The meaning of the protection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;A reporting person should not be made liable for breaches of restric- tions on disclosure of information, except in exceptional cases, i.e. breaches of a confidentiality clause in an agreement or a duty of&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;confidentiality that follows from the Public Access to Information and Secrecy Act. Exemptions from the freedom from liability are proposed if the reporting person discloses a secret document or violates a qualified duty of confidentiality in accordance with the Public Access to Information and Secrecy Act, i.e. such a duty of confidentiality that takes precedence over the constitutional free- dom to provide information for publication.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;According to the proposal, a reporting person should not be made liable for the acquisition of or access to information, e.g. liability arising from the reporting person having violated an employer's restrictions on access to certain premises or information technology systems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Furthermore, reporting persons must be entitled to remedies and compensation for damage from the person who exposes the re- porting person to retaliation because of the reporting or has hin- dered or has tried to prevent reporting. However, the right to damages for retaliation does not apply if the reporting person has committed a criminal offence by reporting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;The protection should include a wide personal scope&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;The scope of persons to be protected includes workers, self- employed persons, volunteers and trainees, persons belonging to the administrative, management or supervisory body of an undertaking, including &lt;NOBR&gt;non-executive&lt;/NOBR&gt; members, and shareholders who are active in the undertaking. The protection should also apply before the &lt;NOBR&gt;work-based&lt;/NOBR&gt; relationship has begun and after it has ended.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Protection should also be provided in cases where retaliation is directed at persons who facilitate in the reporting or are connected to the reporting person and at legal entities that the reporting person owns, works for or are otherwise connected with in a &lt;NOBR&gt;work-related&lt;/NOBR&gt; context.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Only information of public interest shall be protected&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;The protection is proposed to apply when the reported information on wrongdoings is of public interest. This includes information on breaches of EU law that fall within the scope of the Directive, e.g.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;breaches of EU regulations in the financial market and in the envi- ronmental and data protection areas. However, the protection should not to be limited to reported information on breaches of EU law, but also include information on breaches of Swedish law. In some cases, the protection encompasses information that does not reveal breaches of any law, but which is nevertheless such that it is in the public interest that the information is disclosed. Information relating only to the reporting person's own working or employment conditions will be protected only in exceptional cases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Reporting of knowingly false information should not be protected&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft29"&gt;The proposal requires that the reporting person has reasonable grounds to believe that the information on breaches reported was true at the time of reporting. With this requirement, protection will be provided even if the reporting person is mistaken about the accuracy of the information, if the person has reasonable grounds to believe that the information is true. However, no protection will be awarded if the person is knowingly reporting false information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Protection when reporting through reporting channels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;If the other conditions are fulfilled, a reporting person is protected if the person uses internal or external reporting channels when reporting. The person should be free to choose whether to first report through an internal reporting channel or to directly report through an external reporting channel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft13"&gt;Protection will under certain conditions also be provided when reporting is done in other ways&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;If the reporting is done in a different way than via internal or external reporting channels, protection will be provided under certain conditions. Protection should apply for internal reporting that is conducted in a manner other than through internal reporting channels if there are no such channels or if the available channels do not meet the requirements of the Act. External reporting to a public&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft29"&gt;authority is proposed to be protected even if the reporting is not done via external reporting channels in some cases, e.g. if the reporting has first been done internally but no appropriate action was taken in response to the report. It is also suggested that public disclosures are protected in certain cases, e.g. if the reporting has been done to an authority, without the authority having taken reasonable &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; measures in response to the report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;Consultation with representatives or trade unions is given specific protection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;The Inquiry proposes that the protection applies when a person considers reporting and for that reason consults his or her trade union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Obligation to establish internal reporting channels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Employers who at the start of the calendar year had 50 workers or more are according to the proposal obliged to establish internal reporting channels and procedures for reporting and &lt;NOBR&gt;follow-up.&lt;/NOBR&gt; The reporting channels should be made available to reporting persons under the supervision and direction of the employer and for re- porting persons otherwise working with the employer. The em- ployers are obliged to choose an impartial person or department competent for handling the reporting channels and &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; on the reports.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Employers must ensure that there is clear and easily accessible information regarding the procedures for reporting and regarding the protection of persons providing information. Furthermore, it should be possible to report orally, either by telephone or a physical meeting, or in writing. There should be acknowledgement of receipt of the report and the reporting person should receive diligent &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; and feedback.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Employers with 50 to 249 workers and local authorities and regions should be able to share reporting channels.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;It should be possible to deviate from the rules on internal reporting channels in collective agreements&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;It should be possible to make deviations from the requirements on the design of the reporting channels through a collective agreement that has been concluded or approved by a trade union on the national level. However, the deviations may only be made provided that the agreement respects the rights of reporting persons and persons concerned referred to in the Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft40"&gt;The Swedish Work Environment Authority shall supervise the establishment of internal reporting channels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;The Swedish Work Environment Authority is proposed to supervise that employers meet the obligations in regard to establishing in- ternal reporting channels and procedures. For this purpose, the Authority should have powers to request the information and documents needed for the supervision. Furthermore, the Authority should be allowed to decide on necessary injunctions in order for the employer to fulfil its obligations under the Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft13"&gt;Competent authorities shall be appointed to establish external reporting channels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;The Inquiry proposes that certain public authorities should be designated as competent authorities and obliged to establish external reporting channels and procedures for receiving, providing feedback on and following up reports on breaches of law within the areas of the material scope of the Directive. The authorities are the Swedish Competition Authority, the Swedish Financial Supervisory Authority, the Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment (Swedac), the National Inspectorate of Strategic Products, the Swedish Transport Agency, the Swedish Environ- mental Protection Agency, the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Chemicals Agency, the National Food Agency, the Swedish Radiation Safety Authority, the Swedish Board of Agriculture, the Medical Products Agency, the Swedish Social Insurance Agency, the Public Health Authority of Sweden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;the Swedish Consumer Agency, the Swedish Data Protection Authority, the Swedish Economic Crime Authority, the Swedish Tax Agency, the Swedish Competition Authority and the Govern- ment Offices of Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Similar requirements should be imposed on external reporting channels as for internal reporting channels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;There should be an obligation to keep records&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;There are requirements in regard to keeping records of the reports submitted via internal or external reporting channels. Oral reports received at a physical meeting must be documented and stored. Other oral reports can be documented and stored. Written reports must be stored. It should thus be possible to use the reports and records later, e.g. as evidence in court proceedings or in enforcement actions. However, the reports and records must be deleted no later than two years after the &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of a report. Access to personal data in &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; matters should be limited to special personnel who need the information in order to fulfil their duties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft40"&gt;Information that can identify the reporting person or other individuals must be protected&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Confidentiality should apply within a public authority for informa- tion on &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; and measures because of reporting, if the informa- tion has been submitted to the authority through an internal or external reporting channel and the information enables identifica- tion of the reporting person. Under the same conditions, informa- tion by which another individual can be identified should be confidential, if it is not obvious that the information can be disclosed without the individual suffering damage. Furthermore, confiden- tiality shall apply for information on trade secrets handled by the competent authorities. There should also be a duty of confidentiality in the private sector that obliges a person who fulfils a task in handling a &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; case not to disclose information that can reveal who the reporting person or any other person is.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;There should be information and advice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;The Inquiry proposes that government grants should be provided to the social partners and other &lt;NOBR&gt;non-governmental&lt;/NOBR&gt; organizations in order to provide information and advice. The information and advice shall relate to which reporting is covered by the Act's protection, which reporting channels may be most suitable to use, what alter- native procedures and reporting options are available if the informa- tion is not covered by the Act and the rights of persons concerned.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="p41dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33841x1.jpg/" id="p41img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till lag (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Lagens innehåll och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om skydd i form av an- svarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier när en person i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Lagen innehåller också bestämmelser om skyldighet att ha in- terna och externa rapporteringskanaler och förfaranden för rappor- tering och uppföljning, samt om behandling av personuppgifter och tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Lagen omfattar rapportering av missförhållanden som utgörs av handlanden eller underlåtenheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpnings- området för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;strider mot lag eller andra föreskrifter som genomför eller kom- pletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kan anses utgöra något annat missförhållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Lagen omfattar inte rapportering som endast rör den rapporte- rande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden, om det inte rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Förhållandet till annan reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om det i någon annan lag eller förordning finns bestämmelser som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden eller om det på annan grund finns sådant skydd, inskränker denna lag inte detta skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt finns särskilda föreskrifter om rap- portering av överträdelser som avviker från denna lag, ska dessa före- skrifter gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Avtals ogiltighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker en rapporterande eller en berörd persons rättigheter en- ligt denna lag, om inte något annat följer av 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Avvikelser i kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får avvikelser göras från 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ under förutsättning att avtalet respekterar de rättigheter för rappor- terande och berörda personer som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;rapport eller rapportering&lt;/SPAN&gt;: muntligt eller skriftligt tillhandahål- lande av information om missförhållanden, genom intern rapporter- ing, extern rapportering eller offentliggörande,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;rapporterande person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rap- porterar den,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;berörd person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges ha orsakat ett missförhållande eller som i rapporten anges ha anknytning till den personen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;: en myndighet som har utsetts att genom extern rapportering ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden i enlighet med denna lag, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;uppföljningsärende&lt;/SPAN&gt;: ett ärende som består i att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;via en intern eller extern rapporteringskanal ta emot en rapport och ha kontakt med den rapporterande personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;2 kap. Förutsättningar för att omfattas av lagens skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Personer som omfattas av skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller för en rapporterande person som tillhör någon eller några av följande personkategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;arbetstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;egenföretagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;volontärer och praktikanter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;aktieägare som är verksamma i bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller även om en rapporterande person som tillhör en personkategori som avses i 1 § rapporterar information om missför- hållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;innan personen har börjat inom en verksamhet om personen fått del av informationen under en rekryteringsprocess eller annan förhandling inför ingående av avtal, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;efter det att personen har slutat inom en verksamhet om personen fått del av informationen under den tid som personen var verksam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet mot repressalier enligt 3 kap. 3 § gäller även för föl- jande personer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom förtroende- valda och skyddsombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom anhöriga och kollegor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbe- tar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sam- manhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Information som omfattas av skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller vid rapportering av information om missförhållan- den som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen har rimliga skäl att tro att den information om missförhållanden som rapporteras är sann.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Skyddet vid intern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om rapporteringen sker via interna rapporter- ingskanaler enligt 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om någon rapporterar internt på annat sätt än via interna rapporteringskanaler, om det saknas sådana kana- ler eller om de kanaler och förfaranden som finns tillgängliga inte uppfyller kraven i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skyddet vid extern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om rapporteringen sker till en myndighet via ex- terna rapporteringskanaler enligt 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om rapporteringen sker till en myndighet utan att rapporteringen sker via externa rapporteringskanaler, under förutsättning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;först har rapporterat internt i enlighet med denna lag utan att mottagaren av rapporteringen vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom den tidsfrist som anges i 4 kap. 3 § 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en över- hängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;har rimliga skäl att tro att en intern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om rapporteringen sker till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rap- porteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om miss- förhållanden, under förutsättning att den rapporterande personen rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Skyddet vid offentliggörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller vid offentliggörande av information under förut- sättning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;har rapporterat externt i enlighet med denna lag, utan att den mottagande myndigheten vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat åter- koppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom högst tre månader från mottagandet av rapporten eller, om det finns särskilda skäl, högst sex månader och den rapporterande personen informeras om det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en över- hängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Skyddet vid samråd med arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet mot hindrande åtgärder och repressalier enligt 3 kap. 3 § gäller även när en person överväger att rapportera och av den an- ledningen vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;3 kap. Skyddets innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;Skydd i form av ansvarsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättningarna för skydd får inte göras ansvarig för att ha rapporterat information som omfattas av tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rap- porteringen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen av denna in- formation var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rap- porteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller inte vid uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inskränker rätten att meddela och offentlig- göra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets- grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket medför inte rätt att lämna ut handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättningarna för skydd får inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller anskaffande av information, om personen vid anskaffandet hade rimliga skäl att tro att anskaffandet var nödvändigt för att avslöja ett missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller inte om den rappor- terande personen genom anskaffandet gör sig skyldig till brott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skydd i form av förbud mot hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning får inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;hindra eller försöka hindra den rapporterande personen från att rapportera information om missförhållanden, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;vidta repressalier mot den rapporterande personen på grund av att personen har rapporterat information om missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Om den rapporterande personen ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan eller är en aktieägare, gäller förbudet en- ligt första stycket i stället för det företag där den rapporterande per- sonen är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som genom rapporteringen gör sig skyldig till ett brott har inte skydd mot repressalier, om inte ansvars- frihet gäller för brottet enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;4 kap. Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Skyldighet att ha kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare är skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Personer som ska kunna rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska göra de interna rapporteringskanalerna till- gängliga för rapporterande personer som är verksamma hos arbets- givaren och tillhör de personkategorier som avses i 2 kap. 1 §, om det missförhållande som rapporteras uppges råda i arbetsgivarens verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Rapporteringssätt och information till den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska utforma sina interna rapporteringskanaler och förfaranden så att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet av rapporten, under förutsättning att den rappor- terande personen inte avsagt sig bekräftelse eller att mottagaren inte har skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;får återkoppling i skälig utsträckning om åtgärder som vid- tagits vid uppföljning av rapporten och om skälen för dessa, inom högst tre månader från bekräftelsen eller om ingen bekräftelse läm- nats, sju dagar från mottagandet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;får information om att uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifieras kommer att lämnas ut, om inte syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om informa- tionen lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Information som ska finnas tillgänglig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska lämna tydlig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om hur rapportering internt ska göras via de interna rapporter- ingskanalerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om hur rapportering externt ska göras till behöriga myndig- heter via de externa rapporteringskanalerna enligt 5 kap. och, i tillämpliga fall, till EU:s institutioner, organ eller byråer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;om meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamheter där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Utseende av behöriga personer eller enheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa upp det som rapporteras, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;De som utses får antingen vara anställda hos arbetsgivaren eller hos någon som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Gemensamma kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av kalenderåret hade mellan 50 och 249 arbetstagare, får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra arbets- givare med motsvarande antal arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;De funktioner som får delas är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;mottagande av rapporter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utredning av de förhållanden som rapporterats, vilket dock inte inkluderar att ha kontakt med den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Kommuner och regioner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Dokumentation av kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska skriftligen dokumentera sina interna rap- porteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Personer eller enheter inom en myndighet som vid en sådan uppföljning som avses i 5 § 2 bedömer att det finns skäl att vidta åtgärder med anledning av det som framkommit i rapporten, ska till en annan enhet eller funktion inom myndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för att åtgärderna ska kunna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Förhandlingsskyldighet vid beslut om kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om arbetsgivares beslut om interna rapporteringskanaler och förfaranden, finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;5 kap. Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Skyldighet att ha kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En statlig myndighet eller en kommun som av regeringen har utsetts att vara behörig myndighet inom ett visst ansvarsområde är skyldig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden för rap- portering och uppföljning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom ansvarsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Föreskrifter när kommuner utses till behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter som ska gälla när en kommun utses som behörig myndighet. Föreskrifterna får avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;vilka personer som ska kunna rapportera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;utformning och hantering av rapporteringskanalerna och för- farandena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;myndighetens informationsskyldighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;skyldighet för myndigheten att utse personer som ska vara be- höriga att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter enligt första stycket även för statliga myndigheter som utses som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;6 kap. Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid behandling av person- uppgifter i ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft41"&gt;Bestämmelserna tillämpas endast på helt eller delvis automatise- rad behandling av personuppgifter och annan behandling av person- uppgifter som ingår eller kommer att ingå i ett register.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Förhållandet till annan reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direk- tiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Tillgång till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende. Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Gallring av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;7 kap. Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Dokumentation av muntlig rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som har interna eller externa rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter vid ett fysiskt möte ska dokumentera rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;Sådan rapportering ska dokumenteras genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form eller genom ett upprättat protokoll från mötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som har interna eller externa rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter på annat sätt än vid ett fysiskt möte får också dokumentera rapporter- ingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Sådan dokumentation får ske genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form, genom en utskrift av inspel- ningen eller genom ett upprättat protokoll från samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;För att dokumentation genom inspelning ska få ske krävs att den rapporterande personen samtycker till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och är skyl- dig att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 kap. ska bevara de skriftliga rapporter som har mottagits och den doku- mentation av muntlig rapportering som har gjorts enligt 1 och 2 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapporter- ing ska gallras när uppgifterna i rapporterna eller dokumentationen inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att ett uppfölj- ningsärende har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Dokumentation och bevarande som fullgörs av någon annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivares dokumentation av muntliga rapporter enligt 1 och 2 §§ samt bevarande av rapporter enligt 5 § får fullgöras av någon som har anlitats för att hantera de interna rapporteringskana- lerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning enligt 4 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;8 kap. Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som hanterar ett uppföljningsärende, får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) i stället för 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;9 kap. Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Allmänt om tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den eller de myndigheter som regeringen utser utövar tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rappor- teringskanaler och förfaranden i 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Arbetsgivares uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som är föremål för tillsyn enligt 1 § ska på be- gäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Beslut om förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En tillsynsmyndighet får besluta om de förelägganden som be- hövs för att arbetsgivaren ska fullgöra uppgiftsskyldigheten i 2 § eller för att arbetsgivaren ska fullgöra de krav som ställs på interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Ett sådant föreläggande får riktas även mot staten som arbets- givare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Överklagande av tillsynsmyndighets beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande som förenas med vite enligt 4 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagade till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;10 kap. Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som bryter mot 3 kap. 3 § ska betala skadestånd för den för- lust som uppkommer och för den kränkning som åtgärden innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd får ersättning för förlust som avser tid efter anställ- ningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;11 kap. Rättegången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Mål om tillämpningen av 3 kap. 3 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister om den som påstår sig ha blivit utsatt för hindrande åtgärder eller repressalier är en arbets- tagare, volontär, praktikant eller inhyrd arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;I mål som avses i första stycket ska som arbetstagare anses också volontärer, praktikanter och inhyrda arbetstagare. Den som vidtar den hindrande åtgärden eller repressalien ska anses som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Det som föreskrivs i andra stycket ska gälla även vid sådan tvisteförhandling som enligt 4 kap. 7 § första stycket lagen om rätte- gången i arbetstvister krävs för att talan i mål enligt första stycket ska upptas till prövning av Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Mål om tillämpningen av 3 kap. 3 § ska handläggas enligt be- stämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där för- likning om saken är tillåten, om den som påstår sig ha blivit utsatt för hindrande åtgärder eller repressalier inte tillhör den personkrets som avses i 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="p55dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33855x1.jpg/" id="p55img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Bevisbörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier i strid mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Tidsfrister och preskription&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När någon för talan enligt 1 § ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;65 § om tidsfrist för väckande av talan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbets- tagarorganisation, dock att tidsfristen som anges i första stycket första meningen ska vara två månader, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt första stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bestämmelserna i 4 kap. om skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden tillämpas fr.o.m. den 1 decem- ber 2023 beträffande arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare, samt fr.o.m. den 1 juli 2022 be- träffande övriga arbetsgivare som omfattas av bestämmelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Bestämmelserna i 5 kap. om skyldigheten att inrätta externa rap- porteringskanaler och förfaranden tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Genom lagen upphävs lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhål- landen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om repressalier som vidtagits före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33856x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslag till lag (2021:000) om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 36 kap. 4 § ska ha följande lydelse&lt;SPAN class="ft67"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya paragrafer, 32 kap. 3 b §, och 40 kap. 7 d §, närmast före 32 kap. 3 b § en ny rubrik av följande lydelse och närmast före 40 kap. 7 d § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p25 ft67"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft69"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft13"&gt;32 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft70"&gt;Rapporter om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft67"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft71"&gt;Sekretess gäller hos en myndig- het i ärenden om uppföljning av rapporter som kommit in till myn- digheten i en extern rapporterings- kanal enligt lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporte- rar om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;1. för uppgift genom vilken den rapporterande personen kan iden- tifieras, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft72"&gt;2. för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft73"&gt;Sekretess för uppgift som avses i första stycket 2 gäller också om det kan antas att syftet med uppfölj- ningen motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft73"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33857x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;4 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;Sekretess gäller hos domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;Sekretess gäller hos domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för uppgift om en enskilds per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;för uppgift om en enskilds per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft22"&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;landen, om det kan antas att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft14"&gt;landen, om det kan antas att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;enskilde eller någon närstående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft14"&gt;enskilde eller någon närstående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till denne lider avsevärd skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;till denne lider avsevärd skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller betydande men om uppgif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft22"&gt;eller betydande men om uppgif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ten röjs och uppgiften förekom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft22"&gt;ten röjs och uppgiften förekom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;mer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;mer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;1. mål om kollektivavtal, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;1. mål om kollektivavtal, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;2. mål om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;2. mål om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;– lagen (1976:580) om med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft22"&gt;– lagen (1976:580) om med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;bestämmande i arbetslivet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;bestämmande i arbetslivet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;– lagen (1982:80) om anställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;– lagen (1982:80) om anställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ningsskydd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;ningsskydd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;– 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p222 ft9"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;– 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p223 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;(2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;(2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;– &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p222 ft14"&gt;(1994:260)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p219 ft9"&gt;– &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;(1994:260)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;om offentlig anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;om offentlig anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p218 ft14"&gt;– &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p224 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p222 ft14"&gt;(1994:261)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;– &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p221 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;(1994:261)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;om fullmaktsanställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;om fullmaktsanställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft9"&gt;– 16 och 17 §§ föräldraledig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;– 16 och 17 §§ föräldraledig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;hetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p220 ft14"&gt;hetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft14"&gt;– &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;– &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förbud mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p222 ft9"&gt;diskriminering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;förbud mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;diskriminering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;deltidsarbetande arbetstagare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft14"&gt;deltidsarbetande arbetstagare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p222 ft14"&gt;med tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft14"&gt;arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;med tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft14"&gt;– 2 och 5 kap. diskriminerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft14"&gt;– 2 och 5 kap. diskriminerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lagen (2008:567),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p220 ft9"&gt;lagen (2008:567),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p218 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;– &lt;/SPAN&gt;lagen (2016:749) om särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p219 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;– &lt;/SPAN&gt;lagen (2021:000) om skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft77"&gt;skydd mot repressalier för arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft77"&gt;för personer som rapporterar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft77"&gt;tagare som slår larm om allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p220 ft67"&gt;missförhållanden&lt;SPAN class="ft9"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft67"&gt;missförhållanden&lt;SPAN class="ft9"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Senaste lydelse 2019:730.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33858x1.jpg/" id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p226 ft9"&gt;– 6 a kap. lagen (2017:630) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;– 6 a kap. lagen (2017:630) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p226 ft9"&gt;åtgärder mot penningtvätt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;åtgärder mot penningtvätt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p227 ft14"&gt;finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft13"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft70"&gt;Rapporter om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft67"&gt;7 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft71"&gt;Sekretess gäller hos en myndig- het i ärenden om uppföljning och åtgärder med anledning av rap- porter som kommit in till myndig- heten i en intern rapporterings- kanal enligt lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporte- rar om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;1. för uppgift genom vilken den rapporterande personen kan iden- tifieras, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft72"&gt;2. för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft71"&gt;Sekretess för uppgift som avses i första stycket 2 gäller också om det kan antas att syftet med upp- följningen eller åtgärderna mot- verkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft73"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bestämmelserna i 36 kap. 4 § i dess äldre lydelse gäller dock i mål om tillämpningen av lagen (2016:749) om särskilt skydd mot re- pressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33859x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;SPAN class="ft45"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Förordningens innehåll och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning innehåller bestämmelser om myndigheter som är behöriga att genom externa rapporteringskanaler och förfa- randen ta emot, följa upp och lämna återkoppling om rapporter om missförhållanden i enlighet med lagen (2021:000) om skydd för per- soner som rapporterar om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft10"&gt;Förordningen innehåller även bestämmelser om tillsyn över att arbetsgivare uppfyller skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden enligt samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Förordningen är meddelad med stöd av 5 kap. 2 § samma lag och 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Förhållandet till annan reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Om det i en lag eller i en annan förordning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt finns särskilda föreskrifter om rap- portering av överträdelser som avviker från denna förordning, ska dessa föreskrifter gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft13"&gt;2 kap. Behöriga myndigheters skyldighet att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Behöriga myndigheter och deras ansvarsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;De myndigheter som ska vara behöriga att genom externa rap- porteringskanaler och förfaranden ta emot, följa upp och lämna åter- koppling om rapporter om missförhållanden anges i bilagan till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;I bilagan anges också inom vilka områden myndigheterna är be- höriga för att ta emot, följa upp och lämna återkoppling om rappor- ter om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med missförhållanden enligt 1 § avses handlanden eller under- låtenheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;strider mot lag eller andra föreskrifter eller mot en direkt tillämplig unionsrättsakt, inom de områden som anges i bilagan till denna förordning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;motverkar målet eller syftet med reglerna i lag eller andra före- skrifter eller i en direkt tillämplig unionsrättsakt, inom de områden som anges i bilagan till denna förordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Personer som ska kunna rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska göra de externa rapporteringskana- lerna tillgängliga för rapporterande personer som tillhör de person- kategorier som avses i 2 kap. 1 och 2 §§ lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft13"&gt;Rapporteringssätt och information till den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska utforma sina externa rapporterings- kanaler och förfaranden så att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet, under förutsättning att den rapporterande per- sonen inte avsagt sig bekräftelse eller att myndigheten inte har skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;får återkoppling om åtgärder som vidtagits vid uppföljning av rapporten och om skälen för dessa i skälig utsträckning inom högst tre månader från mottagandet eller, om det finns särskilda skäl, högst sex månader och den rapporterande personen informeras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;får återkoppling om det slutliga resultatet av uppföljningen av rapporten, om uppföljningsärendet inte kunnat avslutas inom tids- fristen enligt 3, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;får information om att uppgift genom vilken den rapporte- rande personen kan identifieras kommer att lämnas ut och skälen för ett sådant utlämnande, om inte syftet med uppföljningen eller åtgär- derna hindras eller försvåras om informationen lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Information som ska finnas tillgänglig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;På en behörig myndighets webbplats ska det finnas tydlig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om de områden inom vilka myndigheten är behörig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om förfarandet vid rapportering till myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;om kontaktuppgifter för rapporteringskanalerna hos myndig- heten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om att telefonsamtal kan komma att spelas in,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om sekretess och behandling av personuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;om förutsättningarna för att omfattas av skydd, ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier samt skadestånd enligt 2 kap., 3 kap. 1 och 3 §§ samt 10 kap. lagen om skydd för per- soner som rapporterar om missförhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;om rådgivning och stöd som myndigheten kan ge till den som överväger att rapportera och uppgifter om de aktörer som också erbjuder detta, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamhet där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Behöriga enheter eller personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska utse enheter eller personer som är behöriga att på myndighetens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tillhandahålla information om förfarandet för rapportering till myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa upp det som rapporterats, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;De som utses som behöriga enligt 6 § ska vara oberoende och självständiga i förhållande till övriga delar av myndigheten, och ha relevant utbildning för att kunna hantera rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft13"&gt;Rutiner för att säkerställa att rapporter endast hanteras av behöriga personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska ha rutiner för hantering av en rap- port som har mottagits på annat sätt än genom en extern rappor- teringskanal eller av någon som inte är behörig att hantera en sådan rapport. Rutinerna ska säkerställa att rapporten omedelbart vidare- befordras i oförändrat skick till någon som är behörig att hantera den på myndighetens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Dokumentation av kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska skriftligen dokumentera sina externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Överlämnande av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om en rapport kommer in genom en extern rapporterings- kanal hos en myndighet som saknar behörighet att hantera rapporter inom det område som rapporten rör, ska myndigheten lämna över rapporten till den myndighet som är behörig, om det inte finns något skäl mot det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Rapporten ska anses ha kommit in till den andra myndigheten genom en extern rapporteringskanal samma dag som den kom in till den myndighet som först tog emot rapporten. Den myndighet som rapporten har lämnats över till ska underrätta den rapporterande personen om överlämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33863x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet som vid uppföljningen av en rapport bedömer att det finns skäl att inleda tillsyn med anledning av det som framkommit i rapporten ska, till den myndighet som är ansvarig för tillsyn av det som bör utredas, lämna de uppgifter som är nödvändiga för att tillsynen ska kunna inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Detsamma ska gälla om ansvarig tillsynsfunktion finns inom den behöriga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet som vid uppföljningen av en rapport misstänker att brott har begåtts, ska till Polismyndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för att brottsmisstankarna ska kunna utredas av Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;Myndigheters översyn av kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska minst en gång vart tredje år se över sina externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft13"&gt;3 kap. Tillsyn över arbetsgivares skyldighet att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsgivare uppfyller sina skyldigheter att ha interna rapporteringskanaler och förfaran- den enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om miss- förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft37"&gt;Arbetsmiljöverket ska dock inte utöva tillsyn enligt första stycket om en arbetsgivare är skyldig att ha en rapporteringsordning enligt annan lag eller förordning och en annan myndighet enligt den lagen eller förordningen ska utöva tillsyn över den skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p249 ft77"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft34"&gt;Förteckning över behöriga myndigheter och deras ansvarsområden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;Myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p75 ft24"&gt;Ansvarig för att ta emot rapporter om missförhållanden:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Konkurrensverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;inom området offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Finansinspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft81"&gt;inom området finansiella tjänster, produkter och marknader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;och förhindrande av penningtvätt och finansiering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Swedac&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området produktsäkerhet och produktöverensstäm -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;melse såvitt avser allmänna säkerhetskrav och krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft83"&gt;överensstämmelse för produkter som släpps ut på unions -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft84"&gt;Inspektionen för strategiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft83"&gt;inom området produktsäkerhet och produktöverensstäm -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft83"&gt;melse såvitt avser saluföring och användning av känsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;och farliga produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Transportstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;inom området transportsäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser varje straffbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft83"&gt;gärning mot skyddet för miljön samt överträdelser av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;lagstiftning som anges i bilagorna till direktiv 2008/99/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser miljö och klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser hållbar utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;och avfallshantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;bullerföroreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft81"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser skydd och förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;av vatten och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft83"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser skydd av naturen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;den biologiska mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser kemikalier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Livsmedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området miljöskydd såvitt avser organiska produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p75 ft86"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;inom området strålskydd och kärnsäkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Livsmedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;hälsa och välbefinnande, såvitt avser livsmedels- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;foderlagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;inom området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p75 ft87"&gt;hälsa och välbefinnande, såvitt avser djurhälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;Myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p74 ft24"&gt;Ansvarig för att ta emot rapporter om missförhållanden:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Livsmedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft83"&gt;hälsa och välbefinnande, såvitt avser offentlig kontroll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;ningen av livsmedels- och foderlagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;hälsa och välbefinnande, såvitt avser standarder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Läkemedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fast -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;ställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;organ och ämnen av mänskligt ursprung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Läkemedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft83"&gt;inom området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fast -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;ställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;medel och medicintekniska produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området folkhälsa såvitt avser patienträttigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Folkhälsomyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft83"&gt;inom området folkhälsa såvitt avser tillverkning, presen -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;tation och försäljning av tobaksvaror och relaterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Konsumentverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;inom området konsumentskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Datainspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området skydd av privatlivet och personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;samt säkerhet i nätverks- och informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området EU:s finansiella intressen, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;bedrägeribekämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området EU:s finansiella intressen, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;skatteområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;inom området EU:s finansiella intressen, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft87"&gt;statsstödsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Konkurrensverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;inom området den inre marknaden, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft87"&gt;konkurrensområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;inom området den inre marknaden, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;statsstödsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;inom området den inre marknaden, såvitt avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;bolagsskatteområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33866x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om statsbidrag till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer för att lämna information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft42"&gt;och rådgivning till rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;SPAN class="ft45"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen och innehåller bestämmelser om statsbidrag till arbetsmark- nadens parter och vissa andra organisationer som lämnar informa- tion och rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Syftet med statsbidraget är att främja att de personer som anges i 2 kap. 1 och 3 §§ lagen (2021:000) om skydd för personer som rap- porterar om missförhållanden får information och rådgivning om vad som omfattas av lagens skydd, om de rapporteringskanaler som kan vara lämpliga att använda, om alternativa förfaranden och om berörda personers rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Statsbidrag får lämnas för högst ett år i taget och i den utsträck- ning det finns tillgång på medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket prövar frågor om och betalar ut statsbidrag enligt förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Förutsättningar för statsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Statsbidrag får lämnas till arbetsgivar- och arbetstagarorganisa- tioner, till organisationer som arbetar med frågor som rör säkerhet och miljö i arbetslivet generellt eller i vissa branscher samt till orga- nisationer som arbetar mot korruption och andra oegentligheter i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket ska säkerställa att statsbidrag inte lämnas till ekonomisk verksamhet i strid mot artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Statsbidrag får inte beviljas för kostnader för vilka offentliga medel redan har lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Statsbidrag får efter ansökan lämnas för insatser som syftar till att ge personer som omfattas av lagens skydd tydlig, lättillgänglig och kostnadsfri information eller rådgivning som avses i 1 § andra stycket samt om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgäng- liga gällande skydd för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;Fördelning av statsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket får prioritera mellan inkomna ansökningar och ge företräde till ansökningar som bedöms ha bäst förutsätt- ningar att uppfylla syftet med statsbidraget. Vid denna prövning ska ansökningar som syftar till att skapa långsiktiga och uthålliga stöd- funktioner som på sikt kan finnas utan stöd från det allmänna prio- riteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket ska vid sin prioritering säkerställa att bidrag beviljas så att både information och rådgivning kommer att finnas tillgänglig för alla de personer som omfattas av skyddet enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket får besluta att bevilja statsbidrag med ett lägre belopp än det som ansökan avser, om det finns skäl för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Ansökan om statsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan om statsbidrag ska ha kommit in till Arbetsmiljö- verket senast det datum som myndigheten bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan om statsbidrag ska innehålla uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;vem eller vilka som är sökande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;planerade insatser och hur sökanden kommer att bidra i genom- förandet av dessa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;tidsplan och målgrupp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;de beräknade kostnaderna, och i förekommande fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;hur samarbetet med Arbetsmiljöverket och andra berörda aktö- rer och myndigheter ska utformas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;Beslut och utbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Statsbidraget ska betalas ut vid ett tillfälle i anslutning till be- slutet om bidrag. I beslutet ska anges vilka insatser som statsbidraget beviljas för och sista dag för sådan redovisning som avses i 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;En organisation som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska senast vid den tidpunkt som anges i beslutet lämna en ekonomisk redovisning av de mottagna medlen till Arbetsmiljö- verket. Mottagaren av statsbidraget ska även redovisa vilka insatser som har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts och hur resul- taten förhåller sig till det ändamål som bidraget har beviljats för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Återbetalning och återkrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;bidraget har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har an- vänts för den verksamhet som det har beviljats för,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;mottagaren inte har lämnat en sådan redovisning som avses i 12 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;mottagaren inte har följt villkor i beslutet om bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om en mottagare är återbetalningsskyldig enligt 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjs- målsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft41"&gt;Arbetsmiljöverket får besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning eller ränta, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33869x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="p70dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33870x1.jpg/" id="p70img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Förslag till förordning (2021:000) om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;att bilagan till offentlighets- och sekretess- förordningen (2009:641) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="p71dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B33871x1.jpg/" id="p71img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p267 ft77"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td121"&gt;&lt;P class="p74 ft34"&gt;Verksamheten består i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p75 ft92"&gt;Särskilda begränsningar i sekretessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;160.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;handläggning av uppföljningsärenden hos behöriga myndigheter enligt lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;sekretess gäller endast enligt 9 § första stycket 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p268 ft34"&gt;Sakregister till bilagan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft49"&gt;Siffrorna avser punkter i bilagan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;Täktverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p270 ft49"&gt;Uppföljningsärende enligt lagen (2021:000) om skydd för personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;som rapporterar om missförhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;Upphovsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td128"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänt om direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Den 23 april 2018 presenterade Europeiska kommissionen ett för- slag till direktiv med miniminormer om rapportering och hantering av anmälningar om olaglig verksamhet eller lagmissbruk av unions- rätten och om skydd av personer som rapporterar om sådana över- trädelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;I Regeringskansliets faktapromemoria välkomnade regeringen den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;28 maj 2018 på ett generellt plan insatser som stärker skyddet för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten som kan ha stor betydelse för den inre marknadens funktion på områden som rör viktiga allmänna intressen. Regeringen ansåg dock att kommissio- nens förslag väckte flera komplicerade frågor som behövde övervägas närmare (Regeringskansliets Faktapromemoria 2017/18:FPM91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Kommissionens förslag remitterades av Justitiedepartementet den 20 juni 2018 till berörda myndigheter och organisationer (A2018/01621/ARM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Vid sin subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag höll riksdagen med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot ansåg riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i re- spektive &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt; Därmed tyckte riksdagen att delar av förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, dvs. principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnade därför ett motiverat yttrande till EU om detta (Konstitu- tionsutskottets utlåtande 2017/18:KU48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Europaparlamentet antog i enlighet med det ordinarie lagstiftnings- förfarandet en lagstiftningsresolution den 16 april 2019 om kommis- sionens förslag (COM[2018]0218 – &lt;NOBR&gt;C8-0159/2018&lt;/NOBR&gt; – 2018/0106[COD]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Europaparlamentet och rådet antog den 7 oktober 2019 Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, härefter kallat visselblåsardirektivet. I direktivet fast- ställs miniminormer till skydd för rapporterande personer i syfte att stärka genomförandet av unionsrätten på områdena offentlig upp- handling, finansiella tjänster, produkter och marknader, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem. Direktivet omfattar vidare överträdelser som riktar sig mot EU:s finansiella intressen och överträdelser som rör den inre marknaden, vilket inkluderar EU:s konkurrensregler och regler om statligt stöd. Även överträdelser av bolagsskatteregler och arrangemang vars syfte är att få skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämp- lig bolagsskattelagstiftning omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Direktivet är ett s.k. minimidirektiv. Medlemsstaterna ska garan- tera ett visst minimiskydd för personer som rapporterar om överträ- delser av unionsrätten. Förutom detta skydd kan medlemsstaterna införa en mer långtgående skyddsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Skälet till införandet av ett skydd för s.k. visselblåsare anges i direktivet vara att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på områden där överträdelser kan skada allmänintresset. Arbets- tagare, leverantörer och andra som är i kontakt med offentliga eller privata aktörer i sin arbetsrelaterade verksamhet är, enligt direktivet, ofta de första som får vetskap om skador eller hot mot allmän- intresset. De spelar därför en viktig roll när det gäller att avslöja eller förhindra sådana missförhållanden. Det framhålls i direktivets in- ledande skäl att det är viktigt att säkerställa att dessa aktörer erbjuds ett effektivt skydd för att underlätta och uppmuntra rapportering av misstankar eller farhågor som upptäcks.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Skydd för rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt direktivet ska personer som rapporterar om misstänkta över- trädelser skyddas mot repressalier av olika slag. Personkretsen som omfattas av repressalieskyddet är vid. Arbetstagare i både den offent- liga och den privata sektorn omfattas och utöver dessa omfattas egen- företagare, aktieägare, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, praktikanter och volontärer. Skyddet gäller både innan ett arbetsrelaterat sammanhang uppstått och efter att det avslutats. Förutom de rapporterande personerna skyddas även personer som bistår den rapporterande personen vid rapporter- ingen, personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat samman- hang och juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en arbetsrelaterad anknytning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;För att omfattas av direktivets skydd krävs att den person som lämnar information om misstänkta överträdelser vid tidpunkten för rapporteringen hade rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var sann och omfattades av direktivets tillämpnings- område. Personen skyddas i så fall från alla former av direkta eller indirekta repressalier. Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det skett av misstag. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Vad en rapporterande person har för personliga motiv för sin rapportering ska inte ha någon betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Med repressalier avses repressalier som kan vidtas av en arbets- givare, en uppdragsgivare eller någon annan som står i ett särskilt förhållande till den som kan utsättas för repressalien, t.ex. en huvud- entreprenör. Direkta repressalier inkluderar bl.a. skiljande från an- ställningen, avstängning, förlorade befordringsmöjligheter, ekono- miska sanktioner, omplacering, diskriminering och annan orättvis eller straffande behandling samt skada i form av exempelvis hävande av avtal eller förlorade affärsmöjligheter. Indirekta repressalier är åtgärder som skulle kunna vidtas t.ex. gentemot en rapporterande persons familjemedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;I rättsliga förfaranden – som rör frågan om en otillåten repressalie har förekommit – ska den som påstås ha vidtagit en repressalie ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;den huvudsakliga bevisbördan för att den vidtagna åtgärden vidtagits av andra skäl än som en reaktion på rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;En rapporterande person som har drabbats av repressalier ska ha tillgång till kostnadsfri rådgivning och lämpliga rättsmedel, t.ex. interimistiska åtgärder i avvaktan på att de rättsliga förfarandena slutförts. De personer som berörs eller pekas ut vid en rapportering ska ha rätt till effektiva rättsmedel och omfattas av bl.a. principen om oskuldspresumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Rapporterande personer ska i vissa fall inte kunna åläggas ansvar av något slag med anledning av en rapportering eller ett offentlig- görande, under förutsättning att de hade rimliga skäl att tro att rap- porteringen var nödvändig för att avslöja en överträdelse som om- fattas av direktivet. De ska inte heller kunna hållas ansvariga för anskaffandet av sådan information så länge själva anskaffandet i sig inte utgör ett självständigt brott. Röjande av vissa särskilt känsliga uppgifter är emellertid undantagna direktivets skydd, t.ex. uppgifter som omfattas av advokatsekretess, sekretess inom hälso- och sjuk- vården och uppgifter som rör medlemsstaternas nationella säker- hetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft41"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att sanktioner kan beslutas i vissa fall, t.ex. mot fysiska eller juridiska personer som hindrar rapporter- ing, vidtar repressalier eller inte skyddar rapporterande personers identitet i den utsträckning som krävs. Det ska även finnas sanktio- ner mot rapporterande personer som rapporterar falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft68"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera via interna rapporteringskanaler, externa rapporteringskanaler och genom offentliggörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att det finns tre alternativa sätt för att rapportera överträdelser: 1) rappor- tering via interna rapporteringskanaler, 2) rapportering via externa rapporteringskanaler till behöriga myndigheter och 3) rapportering i form av offentliggörande till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;I rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn ska det inrättas interna rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot och hantera anmälningar om misstänkta överträdelser. Inom den privata sektorn gäller kravet på interna rapporteringskanaler och för- faranden i första hand för verksamheter med minst 50 anställda. In- terna rapporteringskanaler ska även tillhandahållas i vissa andra verk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;samheter – oavsett storlek – som närmare anges i direktivets bilaga. Det är verksamheter som till sin karaktär är sådana att det i dessa finns betydande risker för allmänintresset vid överträdelser. I den offentliga sektorn gäller kravet på interna rapporteringskanaler och förfaranden som utgångspunkt för samtliga rättsliga enheter men det finns möjlighet att undanta vissa enheter med färre än 50 an- ställda och kommuner som antingen har färre än 10 000 invånare eller färre än 50 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Rapporteringskanalerna och förfarandena som ska inrättas får drivas internt inom verksamheten av en person eller avdelning som utsetts för detta eller tillhandahållas av någon som har anlitats för att ta emot och följa upp rapporter för verksamhetens räkning. Det ska vara möjligt att lämna information både muntligen och skriftligen. Det ska också gå att begära ett möte för att lämna information. Rap- porteringskanalerna och förfarandena ska vara utformade så att an- ställda och andra som är knutna till verksamheten erbjuds ett säkert och effektivt verktyg för att rapportera överträdelser. De ska utfor- mas så att identiteten på både den rapporterande personen och den eller de personer som nämns i rapporteringen skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Förutom att säkerställa att rapportering kan ske genom de interna rapporteringskanalerna ska medlemsstaterna även utse behöriga myn- digheter som inrättar oberoende och självständiga externa rapporter- ingskanaler och förfaranden för att ta emot och hantera information om överträdelser. De externa rapporteringskanalerna ska kunna an- vändas om det inte hjälper att rapportera internt, men också i andra fall, t.ex. om den information som rapporteras till sin natur är sådan att det kan antas att intern rapportering inte är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Kraven på de externa rapporteringskanalernas och förfarandenas utformning överensstämmer i stor utsträckning med hur de interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska vara utformade. Rap- porteringen ska alltså kunna ske både muntligen och skriftligen, det ska vara möjligt att begära ett möte med myndigheten för att lämna uppgifterna och skyddet för de rapporterande och berörda personer- nas identitet ska garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Både intern och extern rapportering ska omsorgsfullt följas upp och den rapporterande personen ska få återkoppling om vilka åtgär- der som vidtagits eller planeras. Vid intern rapportering är tidsfristen för denna återkoppling tre månader medan fristen vid extern rappor-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;tering kan utsträckas ytterligare viss tid. I skälen framhålls dock vik- ten av att återkopplingen i båda fallen ska ske skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Den som tillhandahåller rapporteringskanaler ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur en visselblåsare ska gå till väga för att rapportera genom kanalerna. De myndigheter som tillhandahåller externa rapporteringskanaler och förfaranden ska dess- utom på sina hemsidor erbjuda lättillgänglig information som bl.a. upplyser om villkoren för att omfattas av det skydd som direktivet ger och under vilka förutsättningar rapporterande personer skyddas. Om det föreskrivs i unionsrätt eller nationell rätt ska myndigheterna även översända informationen i inkomna rapporter till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Medlemsstaterna ska uppmuntra rapporterande personer att i första hand använda interna rapporteringskanaler för att rapportera överträdelser. Om dessa inte fungerar eller sannolikt inte kommer att fungera, t.ex. om användningen av interna rapporteringskanaler skulle göra de behöriga myndigheternas utredning mindre effektiv, kan den rapporterande personen rapportera externt direkt till de särskilt utsedda myndigheterna. Som sista alternativ och ofta sista utväg ska den rapporterande personen även kunna välja att rappor- tera genom att offentliggöra informationen. Så kan vara fallet om det är fara i dröjsmål eller om tidigare försök att rapportera genom rap- porteringskanalerna inte fungerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Ett offentliggörande kan exempelvis göras genom att uppgifterna lämnas till massmedia eller publiceras på sociala medier. Direktivets bestämmelser om offentliggörande ska inte tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestämmelser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Direktivets rättsliga grunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;EU:s utrymme att anta rättsakter grundar sig på de befogenheter som enligt EU:s fördrag har tilldelats unionen. Detta innebär kon- kret att varje lagstiftningsåtgärd måste ha en rättslig grund som ger unionen befogenhet att vidta åtgärden. En åtgärd som har beslutas utan rättsgrund kan laglighetsprövas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och förklaras ogiltig. I EU:s fördrag finns bestämmelser som anger på vilka politik-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;områden unionen får vidta lagstiftningsåtgärder och vilket besluts- förfarande som gäller för den aktuella åtgärden. I vissa fall anges ock- så vilken rättsverkan som åtgärden ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Den inre marknaden och fri rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;I direktivet anges att artikel 114 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är den rättsliga grunden för att anta de åtgärder som är nödvändiga för att främja den inre marknaden. Enligt artikel 26.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska den inre marknaden omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor och tjänster säkerställs. Den inre marknaden bör ge unions- medborgarna ett mervärde i form av varor och tjänster av högre kvalitet och säkerhet, samtidigt som höga standarder för folkhälsa och miljöskydd samt fri rörlighet för personuppgifter säkerställs. Artikel 114 anger att EU får vidta lagstiftningsåtgärder för att upp- rätta den inre marknaden och få den att fungera. Harmoniserings- åtgärder av bestämmelser i nationella lagar och andra författningar som gäller anställdas rättigheter och intressen exkluderas emellertid enligt artikel 114.2 från den behörighet som följer av artikeln. Arti- kel 114 kan alltså inte ligga till grund för de delar av direktivet som avser skydd för arbetstagare. Vidare bör det noteras att artikel 46 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som är den rättsliga grunden för lagstiftningsåtgär- der för arbetstagares fria rörlighet, inte anges i direktivet. Det finns alltså ingen rättsgrund angiven i direktivet för att främja arbets- tagares fria rörlighet. En annan sak är att medlemsstaterna kan välja att genomföra direktivet på ett sådant sätt att även denna rörlighet främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft71"&gt;Personuppgifter, jordbruk och fiskeri, transport, sjöfart och luftfart, konsumentskydd, miljö, folkhälsa och bedrägeribekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Utöver artikel 114 anges att artiklarna 16, 43.2, 50, 53.1, 91, 100, 168.4, 169, 192.1 och 325.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; utgör rättsgrunder för direktivet. Förutom dessa anges även artikel 31 i Euratomfördraget för antagandet av unionsåtgärder, som reglerar sättet på vilket nor- mer fastställs inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Artikel 16 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; handlar om rätten till skydd av per- sonuppgifter och ger unionen möjlighet att lagstifta för att främja&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;skyddet för personuppgifter samt den fria rörligheten av sådana upp- gifter. Detta gäller inte endast arbetstagares personuppgifter, utan allas personuppgifter så länge det rör sig om verksamhet som om- fattas av unionsrättens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;De övriga artiklarna som anges ger EU möjlighet att lagstifta på en rad olika politikområden såsom jordbruk och fiskeri, transport, sjöfart och luftfart, konsumentskydd, miljö, folkhälsa och bedrägeri- bekämpning. Artikel 43.2 handlar om upprättandet av den gemen- samma organisationen av jordbruksmarknaderna som föreskrivs i artikel 40.1 och övrigt som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri. Artikel 50 rör etableringsfriheten. I artikel 53.1 finns bestämmelser om &lt;NOBR&gt;examens-,&lt;/NOBR&gt; utbildnings- och andra behörighetsbevis och om förvärvsverksamhet som egenföretagare. Artikel 91 gäller transportområdet, bl.a. inter- nationella transporter till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier. Artikel 100 rör sjö- fart och luftfart. Artikel 168.4 rör kvalitets- och säkerhetsstandarder för organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat och för läkemedel och medicintekniska produkter samt veterinär- och växtskyddsområdet. I artikel 169 anges att unionen ska främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskydds- nivå. I artikel 192.1 anges att åtgärder ska vidtas på det miljöpolitiska området och i artikel 325.4 att åtgärder ska vidtas som rör före- byggande av och kamp mot bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft41"&gt;Områdena som anges i dessa artiklar motsvarar i stora drag de områden som anges i direktivets artikel 2 som fastställer direktivets materiella tillämpningsområde. Det är alltså inom dessa områden som det ska finnas skydd för personer som rapporterar information om överträdelser av de unionsrättsakter som anges i direktivets bilaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Personer som rapporterar om missförhållanden har genom Sveriges internationella åtaganden ett visst skydd mot repressalier. Europa- konventionen har inkorporerats i svensk rätt och är sedan år 1995 en del av den svenska lagstiftningen. Rättigheterna enligt Europakon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;ventionen ingår även i unionsrätten som allmänna principer enligt artikel 6.3 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft29"&gt;Rätten att påtala missförhållanden regleras inte särskilt i Europa- konventionen. Europadomstolen har emellertid uttolkat ett skydd för visselblåsare i konventionens artikel om yttrandefrihet (arti- kel 10). Yttrandefriheten enligt konventionen innefattar åsiktsfrihet och frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Yttrandefriheten gäller även i anställningsförhållanden (se t.ex. Europa- domstolens dom i målet Vogt mot Tyskland [serie A nr 323], dom den 26 september 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Rätten till yttrandefrihet kan inskränkas men inskränkningarna måste då ha stöd i lag och vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till något av ett antal uppräknade legitima intressen. Som legitima intressen räknas bl.a. nationell eller allmän säkerhet, skydd för annans goda namn, rykte eller rättigheter och förebyggande av oordning eller brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För arbetstagare som har en lojalitetsplikt gentemot sin arbets- givare har Europadomstolen under de senaste drygt tio åren i sin rättspraxis lagt fast ett antal principer som ska gälla vid bedöm- ningen av om inskränkningar av rätten att påtala missförhållanden är godtagbara. Ett tidigt och viktigt rättsfall i denna praxis var Europa- domstolens dom i målet Guja mot Moldavien (14277/04), dom den 12 februari 2008. I rättsfallet introducerades de principer som dom- stolen har återkommit till i senare domar (Gujaprinciperna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Gujaprinciperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Målet Guja mot Moldavien rörde avskedandet av en chef på en åklagar- myndighet som hade lämnat uppgifter till pressen angående korrup- tion på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Frågan Europadomstolen hade att ta ställning till var om den be- gränsning som staten gjort av den anställdes yttrandefrihet var nöd- vändig i ett demokratiskt samhälle. I avgörandet uttalade domstolen att en tjänsteman eller offentliganställd kan komma att få tillgång till information som det finns ett stort allmänintresse att dela och att det i vissa fall bör finnas ett skydd om en sådan person slår larm om olagligheter eller oegentligheter på arbetsplatsen. I avgörandet lades&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;sex principer fast som ska beaktas vid bedömningen av om en be- gränsning av friheten att offentliggöra sådana uppgifter är propor- tionerlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Enligt den första principen ska det beaktas om det fanns andra möjligheter att avhjälpa missförhållandena. Anställda har en lojalitets- och diskretionsplikt och ska i första hand vända sig till sin över- ordnade eller annan kompetent person inom verksamheten. Det är endast i fall då detta inte är möjligt som personen, som sista utväg, kan vända sig till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Enligt den andra principen ska en avvägning göras där intresset av att informationen hemlighålls ställs emot allmänintresset av att informationen avslöjas. I domskälen framhålls att allmänintresset avseende viss information ibland kan vara så starkt att det går före tystnadsplikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Enligt den tredje principen ska en bedömning av om informatio- nen är tillförlitlig och riktig göras, tillsammans med en bedömning av vilken kunskap personen som offentliggör information har om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Enligt den fjärde principen ska skadan som uppstår av att infor- mationen avslöjats vägas mot allmänintresset av att informationen avslöjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;Enligt den femte principen ska personens motiv och drivkrafter bakom offentliggörandet beaktas. Personen ska agera i god tro om informationens riktighet, att det fanns ett allmänintresse av att in- formationen avslöjas och att det inte fanns något annat mer diskret sätt att komma till rätta med missförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Enligt den sjätte principen ska det beaktas vilken sanktion som personen utsatts för och sanktionens allvarlighetsgrad. Att avskeda en person är att betrakta som en mycket allvarlig sanktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Sammanfattningsvis fann domstolen att åklagarmyndighetens av- skedande av chefen på åklagarmyndigheten inte var nödvändig i ett demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Några år senare prövades på nytt frågan om i vilken utsträckning en arbetstagares yttrandefrihet gav skydd vid offentliggörande av in- formation (Europadomstolens dom i målet Heinisch mot Tyskland [28274/08], dom den 21 juli 2011). Målet handlade om en sjukskö- terska som avskedades efter att hon hade rapporterat om missförhål- landen vid det sjukhem som hon arbetade på. Sjukhemmet drevs i form av ett bolag där staten var majoritetsägare. I målet slog Europa-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;domstolen fast att Gujaprinciperna även ska tillämpas inom åtmin- stone vissa delar av den privata sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare antogs av Europarådets ministerkommitté den 30 april 2014. Rekommenda- tionen uppmanar medlemsstaterna att underlätta rapportering och avslöjanden av allmänintresse och att skydda visselblåsare, exempel- vis genom nationella regelverk och institutionella ramverk. Vad som ska anses ligga i det allmänna intresset är upp till medlemsstaterna själva att avgöra, men åtminstone rapportering och avslöjanden av lagbrott, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, risker för en- skildas hälsa och säkerhet samt risker för miljön bör omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Enligt rekommendationen bör visselblåsare skyddas, även om de misstar sig i olika avseenden, så länge de har rimliga grunder att tro att uppgifterna som rapporteras eller avslöjas var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Rekommendationen anger att tre typer av kanaler för rapport- ering och avslöjanden bör finnas – intern rapportering, anmälan till myndighet och avslöjanden till allmänheten. Som regel bör de två förstnämnda kanalerna uppmuntras. Rekommendationen fastställer emellertid inte någon bestämd prioritetsordning mellan kanalerna eftersom vissa medlemsstaters konstitutionella regler om yttrande- frihet omöjliggör en sådan prioritetsordning. Avgörande av vilken kanal som ska användas får göras utifrån omständigheterna i det en- skilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det nationella ramverket bör inkludera personer som arbetar både i den offentliga och den privata sektorn, oberoende av anställ- ningsrelationen. Ramverket bör även inkludera personer som inte uppbär lön och personer vars anställning har upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Personer som pekats ut vid rapportering bör ha möjlighet att söka upprättelse vid förluster eller skador som orsakas av felaktig eller missledande rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Europarådets civilrättsliga konvention om korruption&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft29"&gt;Europarådets civilrättsliga konvention om korruption antogs av Europarådet år 1998. Konventionen undertecknades av Sverige år 2000 och ratificerades år 2004. I konventionen finns i artikel 9 en bestäm- melse om skydd för arbetstagare som anmäler misstankar om brott. Enligt artikeln ska varje part i sin nationella rätt föreskriva lämpligt skydd mot varje oberättigad påföljd för arbetstagare som har skälig anledning att misstänka korruption och som i god tro anmäler sina misstankar till ansvariga personer eller myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;ILO:s konvention nummer 158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;ILO antog år 1982 konventionen (158) om uppsägning av anställ- ningsavtal på arbetsgivarens initiativ. Konventionen innehåller krav på giltiga skäl (valid reasons) för uppsägning av anställningsavtal med vissa medgivna undantag. Det är arbetsgivaren som ska visa att det finns skäl för uppsägning och att dessa skäl har sin grund i arbets- tagarens duglighet, uppförande eller i intresset av verksamhetens be- höriga gång. Fem skäl utgör dock inte giltiga skäl enligt konventio- nen (artikel 5). Ett av skälen som inte godtas är att ”någon har gett in ett klagomål eller deltagit i ett rättsligt förfarande mot en arbets- givare, vilket innebär påstående om överträdelse av lag eller annan för- fattning, eller vänt sig till behörig myndighet” (artikel 5 c). Arbets- tagare som vänder sig till en myndighet med ett påstående om lag- eller författningsbrott får alltså inte skiljas från anställningen enligt kon- ventionen. Sverige anslöt sig till konventionen år 1983. I regeringens proposition med anledning av konventionen konstaterades att ut- formningen och tillämpningen av anställningsskyddslagen är sådan att konventionens krav i artikel 5 c är uppfyllt (prop. 1982/83:124 s. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tidigare utredningsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft41"&gt;Frågan om särskilda regler till skydd för personer som påtalar miss- förhållanden har behandlats av tidigare utredningar. Frågan har främst utretts inom ramen för i vilken utsträckning grundlagarnas med- delarskydd kan utvidgas till att omfatta även vissa privata verksam- heter, t.ex. i betänkandet Meddelarrätt – Meddelarfrihet i företag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft29"&gt;och föreningar m.m. (SOU 1990:12), i departementspromemorian Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9), i betänkandet Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksam- het (SOU 2013:79) och i betänkandet Meddelarskyddslagen – fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;I 2013 års visselblåsarutredning behandlades för första gången frågan om ett generellt skydd för arbetstagare som rapporterar om missförhållanden. I utredningsdirektiven till utredningen beskrevs det tidigare rättsläget som komplext och svåröverskådligt. Utred- ningen fick till uppgift att bl.a. kartlägga rättsläget och analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behövde för- stärkas samt att lämna förslag på åtgärder för att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk. Förslagen skulle utformas efter nog- granna avvägningar i förhållande till andra skyddsvärda intressen som t.ex. lojalitetsplikten, den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för regleringen av anställnings- villkor samt med beaktande av Sveriges internationella konventions- åtaganden (dir. 2013:16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Utredningsarbetet resulterade i bedömningen att bestämmelser om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga miss- förhållanden i arbetsgivarens verksamhet skulle tas in i en ny arbets- rättslig lag. Utredningen bedömde att regleringen behövde bli enklare och tydligare än det tidigare regelverket och skyddet föreslogs om- fatta alla arbetstagare i offentlig och privat anställning, oavsett an- ställningsform. Lagen förslogs gälla parallellt med tidigare regler som skyddade arbetstagare. Regeringen gick vidare med huvuddelen av utredningens förslag som sedan antogs av riksdagen (den s.k. vissel- blåsarlagen som behandlas nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I svensk rätt finns bestämmelser inom olika områden av relevans för skydd av personer som rapporterar om eller påtalar missförhållanden. Genom grundlagarna är var och en tillförsäkrad tryck- och yttrande- frihet som ger en långtgående rätt att gentemot det allmänna ut- trycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Genom visselblåsarlagen har arbetstagare i såväl privat som offentlig verksamhet ett särskilt skydd mot repressalier om de på- talar eller slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsgivare är vidare enligt arbetsmiljölagen skyldiga att sörja för att anställda och andra som utför arbete i verksamheten har en god arbetsmiljö och ska enligt de föreskrifter som finns på området verka för att kränkande särbehandling inte förekommer. Det finns även regler som skyddar personer som lämnar uppgifter enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism och detaljregleringar som skyddar arbetstagare i vissa branscher, t.ex. på finansmarknadens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Nedan ges en översikt över de bestämmelser som finns i svensk rätt som kan ge skydd när en person rapporterar om missförhållan- den på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Grundlagarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Grundläggande regler om yttrandefrihet finns i regeringsformen. I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen läggs ett mer detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrandefriheten fast. Där regleras också meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Yttrandefriheten enligt regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Yttrandefrihet innebär enligt 2 kap. 1 § regeringsformen att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten är dock inte absolut utan kan under vissa förutsättningar inskränkas genom lag under förutsätt- ning att regeringsformens förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter iakttas (2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen). Dessa förutsättningar innebär bl.a. att begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och att de aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem och inte heller sträcka sig så långt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;att de utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folk- styrelsens grundvalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen ger innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot en anställd hos myndigheten för att denne använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig, med mindre än att det finns stöd för ett ingripande i regeringsformen. En myndighet får inte heller för- söka motarbeta att den anställde använder sig av sina rättigheter. Det gäller således ett repressalieförbud för det allmänna när någon ut- nyttjat de rättigheter som följer av regeringsformen, även när tryck- frihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Meddelarskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En viktig del av yttrandefriheten är meddelarskyddet som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Meddelar- skyddet brukar anses bestå av meddelarfriheten, anskaffarfriheten, rätten till anonymitet, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Meddelarskyddet gäller endast när någon meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium, dvs. i tryckt skrift, ljud- radio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga upp- spelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet gäller, som ut- gångspunkt, endast för myndigheter och andra allmänna organ. För- buden gäller även när en myndighet eller ett allmänt organ uppträder som arbetsgivare. Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet utgör inte hinder för privaträttsliga subjekt att ingripa mot arbets- tagare eller andra för bruk av meddelar- eller anskaffarfriheten. För- buden har dock utsträckts till att gälla även i förhållande till privata arbetsgivare i vissa fall enligt offentlighets- och sekretesslagen och meddelarskyddslagen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller förbuden i bl.a. bolag, där en region eller en kommun utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, samt i de organ som anges i bi- lagan till offentlighets- och sekretesslagen. Enligt meddelarskydds- lagen gäller förbuden i yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter, som bedriver verksamhet inom områdena skola, vård och omsorg och som till någon del är offentligt finansierade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;Meddelarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;Meddelarfriheten innebär en rätt för var och en att fritt lämna upp- gifter i vilket ämne som helst för publicering i ett medium som om- fattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;vissa undantagsfall kan dock en meddelare straffas för sitt uppgifts- lämnande. Det rör sig om fall där utlämnande av uppgifter omfattar vissa grövre brott mot rikets säkerhet, oriktigt utlämnande av hemlig handling eller ett uppsåtligt åsidosättande av s.k. kvalificerad tystnads- plikt, dvs. sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretess- lagen har företräde framför meddelarfriheten. Skyddet avser endast uppgiftslämnande till vissa mottagare och uppställer ett krav på pub- liceringssyfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Anskaffarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft29"&gt;Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt an- skaffa uppgifter avsedda för publicering i ett medium som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. En an- skaffare kan dock straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot rikets säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanlig lag tillämpas på det sätt som anskaffandet sker på. Det inne- bär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom t.ex. stöld eller dataintrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Rätten till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft41"&gt;Rätten till anonymitet innebär att en författare, en upphovsman eller en meddelare inte är skyldig att avslöja sin identitet. Vidare finns det ett förbud för den som har tagit befattning med utgivning eller mot- svarande att avslöja vem som är författare eller står bakom ett med- delande, det s.k. källskyddet. Det betyder att en journalist inte får avslöja identiteten på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Denna tystnadsplikt är straffsanktionerad. Förbudet är dock inte absolut utan kan frångås i vissa undantagsfall, bl.a. om förfat- taren eller meddelaren har samtyckt till att identiteten avslöjas eller om det finns misstanke om vissa brott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Efterforskningsförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Efterforskningsförbudet betyder att efterforskning av identiteten hos en författare, upphovsman eller en meddelare som omfattas av anonymitetsskyddet endast är tillåten i den begränsade utsträckning som anges i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det är endast JK som är behörig att under vissa förutsättningar be- sluta om sådana åtgärder. Andra myndigheter och andra allmänna organ är alltså förbjudna att efterforska. Uttrycket efterforska har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat eller offentliggjort en uppgift. Överträdelser av förbudet är straffbelagda enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Som nämnts ovan gäller efterforskningsförbudet även i förhållande till privata arbetsgivare i vissa fall enligt offentlighets- och sekretess- lagen och meddelarskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Repressalieförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Repressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa, vare sig formellt eller informellt, mot någon för att denne brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Som nämnts ovan gäller repressalieförbudet även i förhållande till privata arbetsgivare i vissa fall enligt offentlighets- och sekretesslagen och meddelarskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Repressalieförbudet innebär t.ex. att en meddelares uppgifts- lämnande inte får leda till negativa konsekvenser för meddelaren om det inte har stöd i grundlagarna. Repressalieförbudet framgår ut- tryckligen av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrund- lagen där det är straffsanktionerat. För uppsåtligt ingripande i med- delarfriheten kan det dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplin- påföljd eller en liknande åtgärd. Straffbestämmelsen avser endast allvarligare åtgärder. Repressalieförbuden i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är dock mer omfattande än det straff- belagda området. Den närmare innebörden av förbudet framgår i första hand av granskningsärenden från JO och JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Med repressalie avses enligt granskningsärenden från JO och JK varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en person och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;som grundar sig på utnyttjandet av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Myndigheter och chefer hos myndigheten får således inte vidta några för den enskilde negativa åtgärder på grund av den enskildes bruk av tryck- eller yttrandefriheten, även om in- gripandet mot den enskilde inte skulle vara så allvarligt att det är straffbart. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att en an- ställd använder sig av sina rättigheter. Myndigheten får således så- som arbetsgivare varken genom generella uttalanden eller genom kritik i enskilda fall försöka påverka arbetstagaren i fråga om det sätt på vilket tryck- och yttrandefriheten används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Varje myndighetsåtgärd som har samband med vad en enskild person yttrat behöver dock inte vara otillåten. Det ska vara fråga om ett ingripande som framstår som en bestraffning eller reprimand mot den som gjort bruk av sin tryck- och yttrandefrihet. Ett typexempel på en sådan åtgärd är enligt JO en negativ förändring av en tjänste- mans anställningsförhållanden. Som nämnts gäller ett motsvarande repressalieförbud när någon utnyttjat de rättigheter som följer av regeringsformen, även om tryckfrihetsförordningen eller yttrande- frihetsgrundlagen inte kan tillämpas. En myndighet får också, som nämnts, ingripa med stöd av lagar eller andra föreskrifter som har meddelats i enlighet med grundlagarnas bestämmelser om inskränk- ningar av yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser om myndig- heters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utläm- nande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmel- ser avser förbud att röja uppgifter, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess innebär således dels handlingssekretess, dels tystnadsplikt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt re- geringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna hand- lingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentlig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;göra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft29"&gt;Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till en- skilda utan också mellan myndigheter och inom en myndighet, om det inom myndigheten finns olika verksamhetsgrenar som är att be- trakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekretess gäller också mot utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer. I vissa fall måste dock myndigheter kunna utbyta uppgifter för att kunna utföra sina uppgifter. Sekretessregleringen innehåller därför särskilda sekretessbrytande bestämmelser. Dessa har utformats efter en intresseavvägning mellan myndigheternas behov av att utbyta uppgifter och det intresse som den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Av offentlighets- och sekretesslagen framgår vilka tystnadsplik- ter som har företräde framför meddelarfriheten med innebörden att meddelaren kan straffas vid brott mot dessa tystnadsplikter i enlig- het med reglerna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen. Flertalet av de tystnadsplikter som har företräde fram- för meddelarfriheten gäller för skydd av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, t.ex. tystnadsplikter inom vård och om- sorg, medan det finns färre tystnadsplikter som har företräde framför meddelarfriheten för att skydda det allmännas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft37"&gt;Även privatanställda kan omfattas av lagreglerad tystnadsplikt. Anställda inom den privata vården, skolan och omsorgen omfattas i stor utsträckning av lagreglerade tystnadsplikter som motsvarar den sekretess som enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller i sådan verksamhet när den bedrivs av det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Arbetsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft37"&gt;Inom arbetsrätten finns flera regelverk som kan innebära ett skydd för en arbetstagare som rapporterar om missförhållanden och som utsätts för repressalier. Det arbetsrättsliga skyddet utgörs av både lagar och rättsgrundsatser som har utvecklats i rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Anställningsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Bestämmelser om anställningsskydd finns i svensk rätt främst i an- ställningsskyddslagen. Den mest centrala bestämmelsen är 7 § som innebär att arbetsgivare för att få säga upp en arbetstagare måste ha saklig grund. Vad som utgör saklig grund för uppsägning beskrivs inte närmare i lagen, men har belysts i ett stort antal rättsfall från Arbetsdomstolen. Domstolen bedömer frågan efter en helhets- bedömning av samtliga omständigheter och vad som utgör saklig grund låter sig därför inte sammanfattas i någon enkel formel. Lagen skiljer mellan uppsägning på grund av arbetsbrist och uppsägning på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Bestämmelsen om krav på saklig grund för uppsägning är tving- ande och kan inte avtalas bort. Kravet på saklig grund utgör ett skydd för anställningen som sådan men innebär inte något befatt- nings- eller löneskydd i form av rätt till vissa arbetsuppgifter eller viss lön. Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, kan upp- sägningen förklaras ogiltig och arbetsgivaren kan bli skadestånds- skyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Till anställningsskyddet hör också regler som begränsar möjlig- heten att ingå tidsbegränsade anställningar, regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och företrädesrätt till återanställ- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Skydd mot åtgärder under pågående anställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;En repressalie kan vidtas mot en anställd under pågående anställning, t.ex. i form av ändrade arbetsuppgifter, omplacering, trakasserier eller underlåtenhet att förnya en tidsbegränsad anställning. Av in- tresse i detta sammanhang är bl.a. principen om god sed på arbets- marknaden, arbetsmiljölagen samt medbestämmandelagens bestäm- melser om föreningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I bedömningen av om en åtgärd från arbetsgivarens sida kan ut- göra en repressalie är det centralt att beakta arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, arbetsledningsrätten. Arbetsgivarens arbets- ledningsrätt innebär att arbetsgivaren har rätt att bestämma över arbetsorganisationen, metoder och produktionssätt. Arbetslednings- rätten innebär även att arbetsgivaren inom ramen för anställnings- avtalet bestämmer om bl.a. arbetsuppgifterna, sättet för arbetets ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;förande och platsen för arbetet. En arbetsgivare har även rätt att om- placera arbetstagare inom ramen för arbetstagarnas arbetsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Arbetsledningsrätten får dock inte utövas på ett godtyckligt eller annars otillbörligt sätt. Detta brukar också uttryckas så att ett arbetsledningsbeslut inte får stå i strid med lag och goda seder. Ut- trycket god sed på arbetsmarknaden har ingen klar definition men har i bl.a. förarbetena till diskrimineringslagen ansetts motsvara en viss standard eller ett allmänt faktiskt praktiserat beteende som motsvarar en viss yrkesetik eller allmän moralisk nivå (SOU 2006:22 s. 188). Arbetsledningsrätten kan också begränsas genom kollektiv- avtal. Om arbetsgivaren utövar arbetsledningsrätten på ett sätt som strider mot lag eller goda seder kan de vidtagna åtgärderna angripas rättsligt och arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Genom Arbetsdomstolens praxis har den s.k. bastubadarprinci- pen etablerats. Principen inskränker arbetsledningsrätten på så sätt att en omplacering som sker på grund av skäl som är hänförliga till arbetstagaren personligen och som får särskilt ingripande verk- ningar, ska kunna prövas rättsligt på ett sätt som påminner om vad som gäller vid uppsägning. I sådana fall krävs att det finns godtagbara skäl för omplaceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Även arbetsmiljöregleringen kan utgöra ett skydd för den som rapporterar om missförhållanden. Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen är en s.k. ramlag och Arbets- miljöverket har bemyndigats att meddela föreskrifter som förtyd- ligar och preciserar lagen. Med kränkande särbehandling avses enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbets- miljö (AFS 2015:4) handlingar som riktas mot en eller flera arbets- tagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Enligt föreskrifterna åligger det arbetsgivaren att bl.a. vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande sär- behandling samt se till att det finns rutiner för hur kränkande sär- behandling ska hanteras. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att meddelade föreskrifter följs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Även föreningsrätten kan utgöra ett skydd för en rapporterande arbetstagare. Föreningsrätt innebär en rätt för arbetsgivare och arbets- tagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att en sådan bildas. Föreningsrätten ska enligt medbestämmandelagen lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt. En arbets- tagare kan med stöd av sin föreningsrätt vända sig till sin arbetstagar- organisation i olika frågor, t.ex. med uppgifter om missförhållanden på arbetsplatsen. Om en arbetstagare blir utsatt för en åtgärd på grund av det kan det utgöra en föreningsrättskränkning. Den vidtagna åt- gärden kan angripas rättsligt, t.ex. genom en skadeståndstalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Särskilt om lojalitetsplikten och kritikrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;När det gäller arbetstagare som rapporterar om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet är arbetstagarens lojalitetsplikt av särskilt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Anställningsavtalet är en form för samarbete som skapar ett per- sonligt förhållande mellan parterna. Anställningen grundar därför för- pliktelser som går längre än vad som gäller i kontraktsförhållanden i allmänhet. Det innebär att arbetstagaren, oavsett om denne är privat- anställd eller offentliganställd, är skyldig att sätta arbetsgivarens in- tresse framför sitt eget samt att undvika lägen där han eller hon kan komma i en pliktkollision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Lojalitetsplikten är ömsesidig i ett anställningsförhållande och gäller både arbetstagaren och arbetsgivaren. Lojalitetsplikten kom- mer till uttryck i flera kollektivavtal. Lojalitetsplikten anses dock även utan ett kollektivavtalsvillkor vara en del av anställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;För privatanställda anses en tystnadsplikt regelmässigt vara en del av lojalitetsplikten och således följa underförstått av anställnings- avtalet. Många enskilda anställningsavtal, särskilt inom vissa branscher, innehåller dessutom uttryckliga sekretessklausuler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft37"&gt;Arbetsdomstolen har i flera domar uttalat att arbetstagare i en- skild verksamhet har en relativt vidsträckt rätt att kritisera och ifrågasätta arbetsgivarens handlande samt att lojalitetsplikten som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;utgångspunkt inte innebär något avgörande hinder för en arbets- tagare att hos en behörig myndighet påtala missförhållanden som råder i arbetsgivarens verksamhet. Kritikrätten anses vara en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden, ett gott arbetsresultat och en effektiv facklig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;En anmälan till en myndighet kan dock ske under sådana för- hållanden eller på sådant sätt att arbetstagaren kan anses ha åsidosatt sin lojalitetsplikt. Av Arbetsdomstolens praxis framgår att bedöm- ningen av om kritikrätten överskridits beror på omständigheterna i det enskilda fallet. I praxis har det utvecklats vissa kriterier som ska beaktas särskilt, såsom arbetstagarens ställning och uppdrag, arten av de rapporterade uppgifterna, fog för uppfattningen att de rappor- terade uppgifterna var riktiga, arbetstagarens motiv, den skada som drabbat arbetsgivaren, samt till vem rapporteringen skett. Ju allvar- ligare ett missförhållande är, desto större frihet har arbetstagaren att agera obunden av hänsyn till arbetsgivaren. Av central betydelse är i vad mån arbetstagaren före rapportering har försökt att åstadkomma rättelse av missförhållanden genom kontakter direkt med arbets- givaren. I vart fall om det inte rör sig om mycket allvarliga regelöver- trädelser eller missförhållanden anses arbetsgivaren ha ett befogat anspråk på att arbetstagaren hos arbetsgivaren på ett seriöst sätt för- söker påtala missförhållanden, innan arbetstagaren vänder sig till en myndighet. Detta gäller framför allt om arbetsgivarens verksamhet är beroende av tillstånd från en myndighet och de uppgifter som arbetstagaren rapporterar har betydelse för ett sådant tillstånd. Av betydelse är även om uppgifter lämnas utan godtagbar faktisk grund och på ett sätt som får anses vittna om bristande hänsyn och lojalitet mot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten medför således i viss utsträck- ning inskränkning av möjligheten att kritisera arbetsgivaren, liksom att avslöja förhållanden som rör arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Det bör understrykas att det ovannämnda gäller anställda i privat verksamhet. När det gäller möjligheten att framföra kritik mot sin arbetsgivare har – mot bakgrund av det skydd som yttrandefriheten ger – offentligt anställda ett större utrymme. För att begränsa offent- liganställdas yttrandefrihet krävs att begränsningen har stöd i lag (se vidare i avsnitt 2.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Den 1 januari 2017 trädde visselblåsarlagen i kraft. I lagen föreskrivs att arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med lagens bestämmelser har rätt till skadestånd. Även inhyrd per- sonal som slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verk- samhet omfattas av repressalieskyddet. Lagen är tvingande till arbets- tagarnas fördel och inskränker inte det skydd som kan gälla på annan grund, t.ex. enligt anställningsskyddslagen eller grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;En arbetstagare som slår larm kan göra detta direkt till arbets- givaren (internt), till en arbetstagarorganisation eller externt genom att själv offentliggöra uppgifterna, lämna dem till annan för offentlig- görande eller genom att vända sig till en myndighet. För att skyddas enligt lagen måste de missförhållanden som arbetstagaren slår larm om vara allvarliga. Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vid interna larm är det tillräckligt att arbetstagaren har konkreta misstankar om att allvarliga missförhållanden föreligger. Några ytter- ligare krav behöver då inte vara uppfyllda för att skyddet ska inträda. Samma sak gäller vid larm till den egna arbetstagarorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft10"&gt;Vid externa larm, dvs. när arbetstagaren offentliggör uppgifter, lämnar uppgifter till annan för offentliggörande eller slår larm genom att vända sig till en myndighet, krävs det att arbetstagaren haft fog för påståendet om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Som utgångspunkt gäller enligt lagen att arbetstagaren ska slå larm internt. Skyddet gäller emellertid även om arbetstagaren först slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder och därefter slår larm externt. Skyddet gäller dessutom om arbetstagaren av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt utan att först slå larm internt. Arbetstagare som begår brott genom att slå larm har inget skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Skyldighet att rapportera inom vissa områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det förekommer flera regleringar där anställda och vissa andra per- soner omfattas av en skyldighet att rapportera om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Som exempel kan nämnas att det inom hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet gäller en särskild skyldighet att anmäla missförhållanden och förhållanden som kan innebära risker. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;patientsäkerhetslagen (2010:659) ska en vårdgivare anmäla en hän- delse och ge in utredning om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, en s.k. lex Maria- anmälan. Verksamhetspersonalen är därför skyldig att rapportera ris- ker samt händelser som medfört eller kunde ha medfört vårdskador till vårdgivaren. Patientsäkerhetslagen innehåller även andra regler om rapporteringsskyldighet. Om en legitimerad yrkesutövares för- skrivning av narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alko- holhaltiga läkemedel eller teknisk sprit skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska den hälso- och sjuk- vårdspersonal som expedierar läkemedel anmäla detta till IVO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Liknande bestämmelser om rapporteringsskyldighet finns på socialtjänstens område enligt socialtjänstlagen (2001:453) inom om- sorgen om äldre och personer med funktionshinder, s.k. lex Sarah- anmälan. Rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah innebär att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutions- styrelse genast ska rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Ett missförhållande eller en påtag- lig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och av- hjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Om det rör sig om ett allvar- ligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhål- lande, ska det snarast anmälas till IVO av socialnämnden, den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet eller av Statens institutions- styrelses ledning. Motsvarande bestämmelser om anmälningsplikt gäller även enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Enligt skollagen (2010:800) är lärare, förskollärare eller annan per- sonal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella tra- kasserier i samband med verksamheten skyldiga att anmäla detta till rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande be- handling i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I socialtjänstlagen finns bestämmelser om skyldighet för de som arbetar i bl.a. verksamheter som berör barn och unga och verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;heter på socialtjänstens område, att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Enligt arbetsmiljölagen vilar huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsgivaren. Även arbetstagare har ett ansvar enligt lagen att med- verka i arbetsmiljöarbetet. Om arbetstagaren finner att arbetet inne- bär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han eller hon snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Lagen om företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I företagshemlighetslagen finns bestämmelser som begränsar arbets- tagares och andras möjlighet att lämna ut företagsspecifika uppgifter som utgör företagshemligheter. Lagen kan därmed begränsa möjlig- heten att rapportera om missförhållanden. Lagen innehåller bl.a. straff- och skadeståndsbestämmelser och bestämmelser om vitesförbud vid obehöriga angrepp på företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Med företagshemlighet avses information om affärs- eller drift- förhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forsknings- institutions verksamhet, som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget. Det krävs även att innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla informationen och att röjandet är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Företagshemlighetslagen skyddar innehavarens legala konkurrens- förmåga. Att det avslöjas brott eller andra allvarliga missförhållanden i en verksamhet medför ingen skada som skyddas av lagen. Den som i sin rörelse ägnar sig åt brottslig verksamhet får därmed inte på grund av företagshemlighetslagen något skydd mot att det avslöjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Företagshemlighetslagen ger också möjlighet att lämna ut företags- hemligheter i syfte att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas ut- göra brott med fängelse i straffskalan, eller kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Finansmarknadsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;På finansmarknadens område finns lagstiftning som ålägger de aktörer som verkar på området att tillhandahålla kanaler för rapportering av överträdelser och skydd för anställda som väljer att rapportera miss- tänkta överträdelser. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet och behörig myndighet att ta emot och följa upp rapportering om miss- tänkta överträdelser på finansmarknadsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska bl.a. värde- pappersbolag tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Anställda hos värde- pappersbolag som har gjort en anmälan till Finansinspektionen om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksam- heten får inte göras ansvariga för att ha åsidosatt någon tystnadsplikt, om anmälaren hade anledning att anta att en överträdelse hade skett. Detsamma gäller om den anställde gjort anmälan via rapporterings- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Liknande regler finns även i lagen (2004:46) om värdepappers- fonder och i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I förordningen om Finansinspektionens rutiner finns bestäm- melser om hur anmälningar till myndigheten ska hanteras. Det ska bl.a. vara möjligt att lämna uppgifter via telefon, post, &lt;NOBR&gt;e-post,&lt;/NOBR&gt; och vid möte med särskilt utbildad personal. Uppgifterna ska förvaras på ett säkert sätt så att ingen obehörig har tillgång till dem. Finans- inspektionen ska vidare sörja för att anmälarens identitet inte röjs och erbjuda vissa stödåtgärder, t.ex. informera om vilket skydd den som är anställd eller inhyrd har enligt svensk rätt mot att drabbas av repressalier från arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;3 Utländska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft37"&gt;I detta kapitel ges en kort överblick av nuvarande förhållanden i Nederländerna, Norge och Danmark vad gäller befintliga skydds- regleringar för arbetstagare som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen, dvs. innan länderna eventuellt inför ny lagstiftning med anledning av visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;År 2016 trädde den nederländska visselblåsarlagen i kraft. Lagen gäller för arbetstagare i både privat och offentlig sektor och omfattar arbetstagare, inklusive s.k. arbetstagare med andra arbetsförhållanden. Enligt praxis inkluderar begreppet arbetstagare med andra arbets- förhållanden personer som tidigare har arbetat för en organisation eller företag, frilansare, volontärer, praktikanter samt anställda hos underentreprenörer och leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För att omfattas av lagens skydd måste rapporteringen gälla miss- tanke om ett missförhållande som kan skada det allmänna intresset och som gäller antingen lagöverträdelse, fara för hälsa, säkerhet eller miljö, eller fara för offentlig eller privat verksamhets funktion på grund av olämpliga åtgärder eller underlåtenhet. Vidare måste misstanken om missförhållandet ha en rimlig grund och vara baserad på kunskap som arbetstagaren har fått genom sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Lagen ger arbetstagare ett omfattande skydd mot olika former av repressalier. Arbetstagaren har bevisbördan för att rapporteringen omfattas av skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft19"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Alla arbetsgivare med 50 eller fler anställda är skyldiga att inrätta interna kanaler för rapportering av missförhållanden som kan skada det allmänna intresset. Det finns även krav på interna kanaler inom vissa sektorer, t.ex. den finansiella sektorn. Lagen uppställer krav på att det finns interna riktlinjer som innehåller åtminstone en beskriv- ning av hur en misstanke om missförhållande hanteras internt, en beskrivning av vad som utgör en misstanke om missförhållande, uppgift om till vem rapporteringen kan ske, en bekräftelse av arbets- givarens plikt att hemlighålla information om arbetstagaren kräver detta och en bekräftelse av arbetstagarens möjlighet att konsultera en rådgivare angående det misstänkta missförhållandet. En kopia av riktlinjerna måste ges till arbetstagarna. Arbetsgivaren ska samtidigt informera om när det är möjligt att rapportera externt och vilket skydd den anställda har. Ett samarbetsorgan mellan arbetstagare och arbetsgivare ska godkänna riktlinjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Extern visselblåsning kan enligt lagen antingen göras till en tillsyns- myndighet eller till Visselblåsarhuset (Huis voor Klokkenluiders). Visselblåsarhuset är en myndighet med uppgift att bistå med rådgiv- ning och psykosocialt bistånd, att utreda missförhållanden och repres- salier samt att utföra förebyggande arbete som består i att informera och stödja arbetsgivare gällande visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Arbetstagare har repressalieskydd om de har följt angivet förfa- rande genom att först rapportera internt. Endast om rapporteringen inte hanteras korrekt inom organisationen får de vända sig externt. I vissa fall, om det råder omedelbar fara eller om ledningen är invol- verad i missförhållandena, är det dock tillåtet för arbetstagare att direkt vända sig externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Visselblåsning till media är endast skyddad om den är proportioner- lig, vilket den kan vara om visselblåsaren har rapporterat via interna kanaler och försökt rapportera via externa kanaler innan visselblåsa- ren vänder sig till media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Visselblåsaren kan kräva att det görs en närmare undersökning av förhållandena som har rapporterats. I sådant fall måste Visselblåsar- huset informera den berörda personen. Både visselblåsaren och den berörda personen har rätt att bli hörda och Visselblåsarhuset avgör om detta ska ske skriftligt eller muntligt. Visselblåsarhuset utarbetar en offentlig rapport efter att undersökningen är klar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den rapporterande personens identitet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Generellt råder tystnadsplikt för offentligt anställda. Enligt offentlig rätt kan det krävas insyn i information som finns hos offentliga organ. Av visselblåsarlagen följer dock att information hos Visselblåsarhuset är undantagen denna insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Anonym visselblåsning är inte uttryckligen förbjuden. Den neder- ländska dataskyddsmyndigheten har dock uttalat att huvudregeln är att visselblåsarens identitet ska vara känd och att anonym visselblås- ning endast ska kunna ske vid exceptionella omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Visselblåsarens identitet skyddas även på så sätt att den inte får göras känd för arbetsgivaren utan visselblåsarens samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Visselblåsning (varsling) ses i Norge som en särskild del av yttrande- friheten. Arbetstagare har rätt att rapportera om kritikvärdiga för- hållanden (kritikkverdige forhold) i verksamheten enligt ändringar i arbeidsmiljøloven som trädde i kraft år 2007. Lagen gäller alla arbets- tagare i både privat och offentlig sektor. Genom lagändringar som trädde i kraft år 2017 stärktes visselblåsningsinstitutet och arbets- givares skyldigheter skärptes. Det infördes ett nytt kapitel om vars- ling i arbeidsmiljøloven som samlade paragrafer som tidigare legat i olika delar av lagen. Ändringarna innebar att även inhyrda arbets- tagare kom att omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det s.k. Varslingsutvalget har nyligen utvärderat varslingsreglerna i arbeidsmiljøloven (NOU 2018:6). Ytterligare lagändringar med anledning av utredningens slutsatser trädde i kraft i januari 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Genom lagändringarna preciseras vilka som anses som arbets- tagare i lagen, vilket bl.a. inkluderar elever, värnpliktiga och intagna i kriminalvårdsanstalt, när de utför arbete i verksamhet som faller in under lagen. Det finns även en precisering av vad som utgör kritik- värdiga förhållanden, vilket innefattar förhållanden som är i strid med rättsregler, skriftliga etiska riktlinjer i verksamheten eller etiska normer som har bred anslutning i samhället. Det kan exempelvis vara förhållanden som innebär fara för liv eller hälsa, miljöfara, korruption&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;eller annan ekonomisk kriminalitet, myndighetsmissbruk, oacceptabel arbetsmiljö och överträdelser av bestämmelser om personuppgifts- hantering. Förhållanden som endast gäller arbetstagarens egen arbets- situation räknas inte som varsling om det inte omfattas av preciser- ingen av kritikvärdiga förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Det har även införts exempel på vad som utgör repressalier, vilket är varje ogynnsam handling eller underlåtenhet som är en följd av eller en reaktion på att en arbetstagare har rapporterat. Som repres- salier räknas bl.a. trakasserier, diskriminering, social exkludering, ändring av arbetsuppgifter, omplacering eller degradering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Det finns krav på att arbetsgivare med fler än fem anställda ska ha interna varslingsrutiner. Verksamheter med färre anställda ska ha sådana rutiner om förhållandena kräver det. Rutinerna ska tas fram i anslutning till verksamhetens systematiska &lt;NOBR&gt;hälso-,&lt;/NOBR&gt; miljö- och säker- hetsarbete och ske i samarbete med arbetstagarna och deras för- troendevalda. De ska vara skriftliga och inte begränsa arbetstagarnas rätt att rapportera. Vidare ska de minst innehålla en uppmaning att rapportera om kritikvärdiga förhållanden samt en beskrivning av processen för rapportering och för arbetsgivarens förfaranden vid mottagande, behandling och uppföljning av rapporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Arbetstagare kan alltid rapportera internt till arbetsgivaren, eller en representant för denne, via ett skyddsombud, en facklig förtro- endeman eller en advokat. Arbetstagare har också alltid möjlighet att rapportera externt till en tillsynsmyndighet eller annan myndighet. En arbetstagare kan rapportera externt till media eller offentligheten i övrigt om vissa förutsättningar är uppfyllda. Arbetstagaren måste vara i god tro om innehållet och rapporteringen ska gälla ett kritik- värdigt förhållande som är av allmänt intresse. Arbetstagaren måste dessutom först ha rapporterat internt eller ha grund att tro att intern rapportering inte skulle vara ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft37"&gt;Arbetsgivaren har en aktivitetsplikt vid rapportering, vilket inne- bär att arbetsgivaren ska sörja för att rapporten inom rimlig tid blir tillräckligt undersökt. Arbetsgivaren ska särskilt säkerställa att den som har rapporterat har en fullt acceptabel arbetsmiljö. Om det är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;nödvändigt ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är ägnade att före- bygga repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;En oberoende nämnd har inrättats som tar upp enklare frågor om repressalier. Dessutom pågår ett nationellt projekt som syftar till att utbilda personal hos myndigheter så att myndigheterna bättre ska kunna samarbeta i frågor gällande visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den rapporterande personens identitet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;När tillsynsmyndigheter eller andra myndigheter tar emot en extern rapport om kritikvärdiga förhållanden, är alla som utför arbete eller tjänst hos den mottagande myndigheten skyldig att förhindra att andra får kännedom om arbetstagarens namn eller andra uppgifter som kan identifiera arbetstagaren. Tystnadsplikten gäller också parterna och deras representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Hur regleras skydd för visselblåsare?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Danmark har inte någon särskild lag till skydd för visselblåsare. Det finns dock bestämmelser i speciallagstiftning inom den finansiella sek- torn som skyddar visselblåsare, t.ex. i lov om finansiel virksomhed och revisorloven. Det finns även bestämmelser i lagstiftning gällande t.ex. straffrätt och behandling av personuppgifter som kan ge skydd åt visselblåsare. I övrigt får rapporterande personer skydd genom tillämpning av regler om yttrandefrihet i kombination med generella arbetsrättsliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Finns krav på rapporteringskanaler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Lagstiftning på det finansiella området innehåller krav på att verk- samheter ska ha interna rapporteringskanaler som möjliggör rappor- tering av bristande efterlevnad av det finansiella regelverket. Enligt loven om finansiel virksomhed finns ett sådant krav för vissa bolag som har fler än fem anställda. Revisorloven uppställer krav på en in- tern ordning om verksamheten består av fler än en revisor. Gemen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;samt för rapporteringskanalerna är att det finns ett krav att vissel- blåsning sker genom en sådan särskild, självständig och oberoende kanal. Rapporteringskanalen kan antingen förvaltas av en tredje part eller av företaget genom en självständig kommitté. Det finns också en möjlighet för arbetstagare att rapportera externt till myndigheter som är tillsynsansvariga för området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;Offentligt anställda har en intern meddelarrätt och i vissa fall en meddelarskyldighet om de blir beordrade att utföra olagliga och yrkesmässigt oförsvarliga uppgifter eller när det kan vara fråga om olaglighet eller annan oredlighet i den offentliga förvaltningen. De har dessutom rätt att vända sig till externa tillsynsorgan. Det ställs inte några krav på att de först har rapporterat internt om olagligheter eller oförsvarliga förhållanden, om en sådan rapportering inte kan förväntas ge något resultat. I sådana fall kan de vända sig direkt till tillsynsmyndigheten eller media under förutsättning att uppgifterna inte är sekretessbelagda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vad gäller i fråga om skydd för den rapporterande personens identitet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;För offentligt anställda i Danmark finns begränsningar av handlings- offentlighet och yttrandefrihet i forvaltningsloven och straffeloven. Offentligt anställda har tystnadsplikt rörande sekretessbelagda upp- gifter som de får kännedom om genom sitt arbete. En uppgift är sek- retessbelagd när den enligt lag eller annan bestämmelse anges som sådan eller när det i övrigt är nödvändigt att hemlighålla den för att tillvarata väsentliga offentliga eller privata intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;Som ovan nämnts har offentligt anställda även en meddelarrätt som innebär att de skyddat får lämna upplysningar till media, myn- digheter och andra externa intressenter när det t.ex. är fråga om olag- lighet eller oredlighet i den offentliga förvaltningen. Tystnadsplikten får därmed i vissa fall ge vika när det finns ett uppenbart allmän- intresse, eller om det sker för att tillvarata det egna eller andras intressen. Det blir upp till domstolen att från fall till fall bedöma om lämnande av upplysningar har varit berättigat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Det finns även ett antal specialregler gällande tystnadsplikt för anställda inom offentlig verksamhet på särskilda områden, t.ex. inom hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Personer som rapporterar till en myndighet kan inte förvänta sig att deras identitet hemlighålls om den framgår i ärendet. Som huvud- regel omfattas sådan information av offentlighetsprincipen men huvudregeln kan dock frångås beroende på omständigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p326 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Några språkliga reflektioner och överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;I visselblåsardirektivets skäl används ordet visselblåsare på flera stäl- len. I artiklarna används emellertid uteslutande uttrycket rapporte- rande person. Uttrycket definieras i artikel 5.7 som en fysisk person som rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som förvärvats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet. En- ligt vår tolkning av direktivet avses samma sak med visselblåsare och rapporterande person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I 2013 års visselblåsarutredning noterades att flera svenska ord användes som översättning av det engelska ordet whistleblower. Ut- redningen konstaterade dock att ordet visselblåsare hade fått en viss särställning i det svenska, formella språkbruket och valde därför att använda ordet i sitt betänkande. Det har gått sex år sedan 2013 års utredning lämnade sitt betänkande och vi kan konstatera att ordet visselblåsare i dag har nått en än större acceptans i det svenska, for- mella språkbruket. Vi väljer därför att liksom 2013 års utredning använda ordet visselblåsare i betänkandet. Däremot väljer vi att inte använda ordet i författningsförslaget eftersom det fortfarande kan uppfattas som alltför talspråkligt för att förekomma i lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I direktivet är det något oklart om orden rapport och rapportera även omfattar offentliggöranden av information. Enligt artikel 5.3 definieras orden som muntligt eller skriftligt tillhandahållande av in- formation om överträdelser. På vissa ställen i direktivet tycks orden även omfatta offentliggöranden, t.ex. i direktivets rubrik och syfte (artikel 1). På andra ställen förefaller emellertid orden inte omfatta offentliggöranden, t.ex. i definitionen av rapporterande person (arti- kel 5.7). För att uppnå konsekvens väljer vi i betänkandet att inte utesluta offentliggöranden när vi skriver rapport, rapportering eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft19"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;rapportera. En rapporterande person kan alltså rapportera informa- tion antingen via interna eller externa rapporteringskanaler, eller genom att offentliggöra informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I visselblåsarlagen används uttrycket slå larm. Uttrycket ges en- ligt förarbetena en särskild innebörd som normalt utesluter sådant som framförs i ett vanligt samtal. Mottagaren ska kunna uppfatta att avsikten är att arbetstagaren slår larm (prop. 2015/16:128 s. 95).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;visselblåsardirektivet används ordet rapportera på motsvarande sätt som uttrycket slå larm används i visselblåsarlagen. Direktivet anger dock inte att rapporteringen ska ges en sådan särskild innebörd som larmet ges i visselblåsarlagen. Enligt vår uppfattning kan uttrycket slå larm uppfattas som någonting dramatiskt och extraordinärt. Vår tolkning av direktivet är emellertid att rapportering ska uppmuntras och göras till en normal del av verksamheten. Direktivet ger uttryck för att rapportering bör avdramatiseras och normaliseras. För att återspegla detta i texten väljer vi att använda direktivets ord rappor- tera i stället för visselblåsarlagens uttryck slå larm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;De svenska grundlagarnas skydd för tryck- och yttrandefriheten måste beaktas vid genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har företräde framför nationell rätt i medlemsstaterna. Detta gäller även nationell, konstitutionell rätt. Ett visst utrymme finns emellertid för medlemsstaterna att avstå från att tilldela EU befogenheter på ett visst område. Detta utrymme kommer till ut- tryck i artikel 4.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt artikelns första mening ska unionen respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och re- gionala självstyret. I Sverige har, i fördragets anda, ett visst område uteslutits från riksdagens kompetens att överlåta beslutanderätt till EU. Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen kan riksdagen inom ramen för samarbetet i EU överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighets- skyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker mot- svarar det som ges i regeringsformen och i Europakonventionen. I förarbetena till regeringsformen anges att principerna för stats- skicket innefattar viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen såsom offentlighetsprincipen, meddelar- friheten, förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare och an- svarighetssystemet (prop. 2001/02:72 s. 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Det nu aktuella direktivet var enligt sitt ursprungliga förslag från kommissionen utformat på ett sådant sätt att det fanns fog för far- hågor att det skulle kunna komma i konflikt med viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, inte minst med det svenska meddelarskyddet. Under förhandlingarna av direk- tivet infördes emellertid ett tillägg i den artikel som reglerar offent- liggöranden (artikel 15). Enligt tillägget ska artikeln inte tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestämmelser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Enligt utredningsdirektiven ingår det inte i utredningsuppdraget att föreslå några ändringar i grundlag. Däremot ska skyddet för tryck- och yttrandefriheten beaktas vid utformningen av förslagen och för- slagen ska vara förenliga med svensk grundlag. Vi tolkar detta som att våra förslag inte får påverka det skydd för tryck- och yttrande- friheten som följer av de svenska grundlagarna och att det inte bör leda till försvagade incitament att offentliggöra eller meddela upp- gifter i enlighet med tryck- och yttrandefriheten i grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas vid genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;I Sverige har arbetsmarknadens parter, alltså arbetsgivarna eller deras organisationer och arbetstagarna genom sina organisationer, huvud- ansvaret för att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Denna ordning kännetecknas, förenklat beskrivet, av att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning kan göra avsteg genom kollektivavtal från de grund- läggande lagbestämmelser som finns på arbetsrättens område. Lagstift- ning reglerar alltså tillsammans med kollektivavtal förutsättningarna och villkoren på arbetsmarknaden. Lagstiftningen lägger fast ramarna men är semidispositiv i stora delar, dvs. arbetsmarknadens parter kan träffa kollektivavtal med ett annat innehåll. Kollektivavtalen är så- ledes i praktiken det dominerande instrumentet i Sverige för att till- försäkra arbetstagarna skydd, medan skydd för arbetstagare i många andra länder främst regleras i lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Både legitimitets- och effektivitetsskäl ligger till grund för att ansvaret för villkoren på arbetsmarknaden i första hand ligger på arbetsmarknadens parter. Legitimiteten för de överenskommelser som träffas anses bli större om de förhandlas fram utan någon in- blandning från statens sida. Ett avtal företräds på arbetsplatsen av båda parter och ett samförstånd mellan parterna skapar stabilitet över tid. Det är dessutom parterna själva som har bäst kunskap om hur förhållandena ser ut inom det egna avtalsområdet. Avtal ger en bättre möjlighet än lagstiftning till lösningar som är anpassade till olika branschers särskilda villkor, samtidigt som det ger möjlighet för parterna att själva utveckla sitt samarbete utifrån gemensamma erfarenheter och nya förutsättningar. Förutsättningarna för att hitta smidiga och effektiva lösningar på de problem som diskuteras är därför större om parterna kan komma överens på egen hand. Det råder en stor samstämmighet hos arbetsmarknadens parter om att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska förslagen inte påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi tolkar det som att de förslag som läm- nas bör värna de principer som utgör den svenska arbetsmarknads- modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Sveriges nationella säkerhet och väsentliga säkerhetsintressen måste värnas vid utformningen av regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om nationell säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;I visselblåsardirektivet anges att direktivet inte får påverka medlems- staternas ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller deras befogen- het att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen. Direktivet får i synnerhet inte tillämpas på rapporter om överträdelser av upphand- lingsregler som avser försvars- eller säkerhetsaspekter, såvida de inte omfattas av relevanta unionsakter (artikel 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Direktivets bestämmelse har koppling till &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som an- ger att unionen ska respektera medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territo- riella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den natio- nella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säkerheten vara varje&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;medlemsstats eget ansvar (artikel 4.2). Av artikel 3.3 a framgår vidare att direktivet inte påverkar tillämpningen av unionsrätt eller natio- nell rätt avseende skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft67"&gt;Meddelarskyddet och visselblåsarlagen och dess koppling till nationell säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;Var och en har meddelarfrihet och de särskilda regler som skyddar meddelare från efterforskning och repressalier riktar sig till myndig- heter och andra allmänna organ (se avsnitt 2.5.1). Detta innebär att meddelarskyddet även gäller inom sådana offentliga organ som be- driver verksamhet som rör nationell säkerhet. Den som meddelar uppgifter kan dock göra sig skyldig till vissa meddelarbrott som in- kluderar t.ex. spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Meddelare kan också straffas för att de har lämnat ut hem- liga handlingar eller brutit mot någon bestämmelse om s.k. kvalifice- rad tystnadsplikt, dvs. sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen har företräde framför meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Många av de sekretessbestämmelser som syftar till att skydda nationell säker- het utgör kvalificerade tystnadsplikter. Som exempel kan nämnas bestämmelserna om utrikessekretess och försvarssekretess i 15 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Det finns således begränsningar i meddelarskyddet som är särskilt omfattande i verksamhet som rör nationell säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft29"&gt;Visselblåsarlagen gäller i alla offentliga och enskilda verksamheter där det finns arbetstagare. Lagen har dock ett viktigt undantag. Lagens skydd omfattar inte den som genom att slå larm gör sig skyldig till ett brott (8 §). I lagens författningskommentar anges som exempel på brott som kan begås genom att slå larm brott mot rikets säkerhet och andra brott riktade mot staten (t.ex. spioneri, högförräderi, uppvig- ling, vårdslöshet med hemlig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift), brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, hot- och hetsbrott (t.ex. övergrepp i rätts- sak, olaga hot, hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp) och ärekränkningsbrott (förtal och förolämpning), se prop. 2015/16:128 s. 108.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft67"&gt;Risker med en reglering som även omfattar verksamheter som rör nationell säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Om rätten att rapportera information skulle gälla även inom verk- samhet som rör nationell säkerhet skulle det kunna leda till att hem- liga uppgifter som rör Sveriges säkerhet röjs. Uppgifterna kan vara omöjliga att särskilja från uppgifterna om missförhållanden och där- för oundvikligen komma att röjas vid rapportering. Även om uppgif- terna i och för sig skulle kunna separeras från uppgifterna om miss- förhållanden kan de ändå av olika skäl komma att rapporteras i form av överskottsinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Riskerna för att nationella säkerhetsintressen äventyras av en reglering som även gäller inom verksamhet som rör nationell säker- het kan dock minimeras. Sekretess kan föreskrivas för uppgifter som rör nationell säkerhet hos behöriga myndigheter som ska inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. Vidare skulle man kunna tänka sig att regleringen inte skyddar den som genom rap- portering gör sig skyldig till vissa angivna brott mot rikets säkerhet. Regleringen skulle alltså kunna gälla även inom t.ex. Säkerhetspolisen eller Försvarets radioanstalt, men inte innebära en rätt att skyddat rapportera vilken information som helst eller i vilka syften som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Vidare kan riskerna minimeras av den enskilda rapporterande personen, även om det ibland kan vara förenat med svårigheter. Man kan t.ex. tänka sig att vissa uppgifter maskeras i ett dokument som följer med vid rapporteringen eller att missförhållandena muntligen eller skriftligen beskrivs på ett sådant sätt att de hemliga uppgifterna inte röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft67"&gt;Verksamhet som rör nationell säkerhet bör inte undantas från lagens tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Enligt visselblåsardirektivet får som nämnts direktivet inte påverka medlemsstaternas ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller deras befogenhet att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen. Vi tolkar emellertid inte detta som att en medlemsstat i och för sig skulle vara förhindrad att införa en generell reglering som också tillämpas i verksamhet som rör nationell säkerhet. Den nationella säkerheten är nämligen enligt &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; varje medlemsstats eget ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Vi anser dock att det är uteslutet att den nya lagen ska gälla i verksamhet som rör nationell säkerhet utan några begränsningar. Visselblåsardirektivet är alltför generöst när det gäller möjligheten att skyddat rapportera olika uppgifter för att det skulle vara lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Om ett röjande av uppgifter skulle kunna äventyra Sveriges säkerhet skulle ett sätt att minimera den risken vara att införa ett undantag från regleringens tillämpningsområde för verksamhet som rör nationell säkerhet. Samtidigt skulle ett sådant undantag medföra flera nackdelar. Det skulle innebära att ingen skyddad rapportering över huvud taget skulle få göras inom sådan verksamhet. En konse- kvens av detta skulle vara att det skulle saknas skydd för rapporter- ing av missförhållanden om sådant som inte alls har med nationell säkerhet att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ett undantag för hela verksamheter skulle också skapa svårigheter när det gäller gränsdragningen mellan verksamhet som rör nationell säkerhet och verksamhet som inte rör nationell säkerhet. Till det kan läggas att uppgifter som rör nationell säkerhet även kan förekomma inom verksamheter som inte normalt bedriver säkerhetsverksamhet. Vi anser mot bakgrund av detta att något generellt undantag för verksamhet som rör nationell säkerhet inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;Sveriges nationella säkerhet och väsentliga säkerhetsintressen bör värnas genom undantag från ansvarsfriheten och förbudet mot repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;Vi anser att Sveriges nationella säkerhet och väsentliga säkerhets- intressen bör värnas på andra sätt än genom undantag för verksam- heter som rör nationell säkerhet. Vi återkommer i avsnitt 6.4 med förslag som innebär att regleringen inte kommer att medföra att den som röjer uppgifter som rör nationell säkerhet kommer att vara ansvarsfri och i avsnitt 6.5.6 med förslag som innebär att repressalie- förbudet inte kommer att gälla om den rapporterande personen be- går ett brott, t.ex. ett brott mot nationell säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vissa andra skyddsvärda intressen som måste beaktas vid genomförandet av direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft67"&gt;Vissa andra motstående intressen som måste beaktas vid genomförandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Genomförande av direktivet kan komma i konflikt med andra skydds- värda intressen. I utredningsdirektiven anges att lämpliga avvägningar ska göras mellan behovet av att skydda visselblåsare och andra legi- tima intressen. En kartläggning av de intressen som kan komma i konflikt med intresset av att skydda visselblåsare gjordes av 2013 års visselblåsarutredning (SOU 2014:31 s. &lt;NOBR&gt;195–200).&lt;/NOBR&gt; I kartläggningen identifierades och behandlades följande intressekategorier: lojaliteten inom en verksamhet, skyddet för arbetsgivares företagshemligheter, kommersiella intressen och goodwill/renommé, arbetsledningsrätten, svenska företags konkurrenskraft, principen att avtal om tystnadsplikt ska hållas och integritetsskydd. Enligt vår bedömning är de motstående intressen som 2013 års visselblåsarutredning redogjorde för, med vissa tillägg och justeringar, fortfarande aktuella och relevanta vid genomförande av detta direktiv. I det följande redogörs i korthet för de intressen som vi särskilt anser måste beaktas vid genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Lojalitet och tillit inom verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;En verksamhet är beroende av lojalitet för att den ska fungera väl. Om enskilda personer inte är lojala mot verksamhetens målsätt- ningar, värderingar eller ledning kommer verksamheten förr eller senare att skadas. En verksamhet är också beroende av tillit, inte minst för att information ska kunna flöda fritt inom verksamheten. En skyldighet att vara lojal i ett anställningsförhållande anses i svensk arbetsrätt följa av anställningsavtalet och anses vara ett väsentligt moment i anställningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Genomförandet av direktivet skulle kunna leda till att lojalitets- känslan inom verksamheter försvagas till följd av att information kan avslöjas för mottagare utanför verksamheten utan ledningens med- givande. Det skulle även kunna leda till ett ökat hemlighetsmakeri som en följd av att arbetsgivaren inte vågar anförtro sina anställda information i lika stor utsträckning. Därmed skulle även tilliten kunna ta skada.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Företag investerar i &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och information för att nå konkur- rensfördelar. Att det finns en möjlighet att hemlighålla sådant är ofta en förutsättning för att investeringarna ska göras. Därför finns rätts- ligt skydd för s.k. företagshemligheter. Inom EU har skyddet har- moniserats genom direktivet om skydd mot att icke röjd &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. I Sverige har direktivet huvudsakligen genomförts genom företagshemlighetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Visselblåsardirektivets genomförande skulle kunna leda till att fler företagshemligheter röjs. Detta skulle i sin tur kunna leda till att företag förlorar i konkurrensförmåga, att investeringsviljan minskar eller att de som har gjort investeringar inte får skörda frukterna av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Rätten att leda arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Verksamheter bedrivs typiskt sett målinriktat. Verksamhetsledningens uppgift är i regel att leda verksamheten mot de uppsatta målen. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att ledningen har möj- lighet och rätt att bestämma över hur verksamheten ska bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;svensk rätt är arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetsorganisa- tionen, arbetsmetoder och produktionssätt en sedan länge etablerad rättsgrundsats som har sin grund i den s.k. decemberkompromissen 1906 mellan SAF och LO.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Genomförandet av visselblåsardirektivet skulle kunna leda till fler angrepp och ifrågasättanden av det sätt på vilket arbetsgivaren utövar sin arbetsledning. Detta skulle i sin tur kunna få negativa konsekven- ser för verksamheters effektivitet, bl.a. för att angreppen och ifråga- sättandena skulle kunna driva fram fler kostnads- och tidskrävande tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Avtalad tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Avtalsfriheten är en grundläggande rättsprincip. Avsteg från prin- cipen bör göras med försiktighet och motiveras av mycket starka motstående intressen. Avtalsfriheten omfattar även rätten att komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;överens om att viss information i arbetslivet ska hållas hemlig. Med anledning av visselblåsardirektivets utformning står det klart att av- talsfriheten kommer att behöva begränsas i någon mån (särskilt med anledning av artikel 24). Mot bakgrund av avtalsfrihetens principiella betydelse och det faktum att det är vanligt med avtal som medför tystnadsplikt, bör begränsningar av avtalsfriheten vid direktivets genomförande noga övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Skyddet för sekretessbelagd information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;Bestämmelser om sekretess finns för att skydda allmänna intressen såsom rikets säkerhet eller förebyggande och beivrande av brott. Sekretessbestämmelser finns också till skydd för enskildas person- liga eller ekonomiska förhållanden, t.ex. inom hälso- och sjukvården eller i socialtjänsten. När sekretessbestämmelser införs görs nog- granna överväganden om den inskränkning av offentlighetsprinci- pen som sekretessen medför. Genom direktivets reglering står det klart att vissa uppgifter inte längre kommer att kunna skyddas av sekretess eller tystnadsplikt när uppgifterna rapporteras i den ord- ning som anges i direktivet (artikel 21). Med tanke på de starka och skyddsvärda intressen som ligger till grund för införande av sekre- tess bör varje försvagning av befintligt sekretesskydd noga övervägas vid genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft67"&gt;Berörda personers rättigheter och intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;I många fall kommer enskilda personer att pekas ut som brottsliga eller annars klandervärda när visselblåsare påtalar missförhållanden. I vissa fall kommer utpekandena att vara helt eller delvis felaktiga. I vilket fall finns ett intresse av att de som pekas ut, eller berörs i direktivets terminologi, också skyddas mot integritetskränkningar och att de har rätt till en rättvis rättegång om beskyllningar riktas mot dem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Företags, näringslivets och föreningslivets administrativa kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Med direktivets utformning är det ofrånkomligt att det kommer att uppstå kostnader för företagen, näringslivet och föreningslivet som är kopplade till efterlevnaden av regelverket. Det kan därmed bli svårare och dyrare att driva en verksamhet och att äga ett företag. För att motverka detta i görligaste mån – och förhindra att kostna- derna leder till att svenska företag får konkurrensnackdelar i för- hållande till utländska företag – är det viktigt att genomförandet av direktivet inte ökar de administrativa kostnaderna mer än absolut nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft71"&gt;Flera av de skyddsvärda, motstående intressena får redan i dag vika för intresset av att information om missförhållanden kommer fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;De skyddsvärda intressen som vi redogör för ovan kommer att på- verkas i någon mån av genomförandet. De måste särskilt beaktas när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;gör överväganden om vi ska föreslå ett överskjutande införlivande av direktivet, dvs. om genomförandet bör gå utöver vad direktivet kräver. Samtidigt bör det understrykas att många av dessa intressen redan i dag får vika för intresset av yttrandefrihet och rätten att slå larm om allvarliga missförhållanden. Det gäller inte minst lojalitets- plikten, arbetsledningsrätten och skyddet för företagshemligheter (se avsnitt 2.5.3 och 2.5.5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Centrala vägval för genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Regler som sätter gränser för genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; är inte direkt tillämpligt i en medlemsstat utan anger ett visst resultat som medlemsstaten inom en viss utsatt tid ska uppnå. Medlemsstaten har ett stort men inte obegränsat utrymme att bestämma över hur resultatet ska uppnås. Resultatet kan anges som ett minimiresultat som en medlemsstat får överskrida. Resulta- tet kan också anges med ett övre tak som medlemsstaten måste hålla sig under. Förutom de begränsningar som kan finnas i ett direktiv när det gäller det resultat som ska uppnås lägger den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; lojalitetsprincipen fast vissa ramar vid genomförande av direktivet. Principen som framgår av artikel 4.3 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; medför en om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;fattande skyldighet att lojalt genomföra ett direktiv i enlighet med dess syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;När det gäller direktivets materiella tillämpningsområde anges att direktivet inte påverkar medlemsstaternas befogenhet att utvidga skyddet enligt nationell rätt till områden eller handlanden som inte omfattas av direktivet (artikel 2.2). Direktivet lämnar alltså utrymme för ett överskjutande införlivande, dvs. ett genomförande som går utöver vad direktivet kräver utan att för den skull överskrida gränsen för vad som är rättsligt godtagbart. Det överskjutande införlivandet kan avse både skyddsnivån och det materiella tillämpningsområdet för regleringen. I det följande använder vi i pedagogiskt syfte uttrycket vertikalt genomförande när vi avser skyddsnivån och horisontellt genomförande när vi avser det materiella tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Det vertikala genomförandet rör framför allt frågor om styrkan på repressalieskyddet och övriga delar av direktivets skydd för vissel- blåsare samt omfattningen av skyldigheterna att inrätta rapporterings- kanaler och att följa upp rapporter. Det horisontella genomförandet handlar i stället om huruvida direktivet ska genomföras på ytter- ligare områden och vid ytterligare överträdelser än de som anges i artikel 2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Utrymmet för ett vertikalt, överskjutande införlivande har en viktig begränsning i direktivet. Införlivandet får inte gå så långt att det minimiskydd för berörda personer som föreskrivs i direktivet underskrids (artikel 25.1). En medlemsstat får således inte genom- föra direktivet på ett sådant sätt att en person som i en rapport utpekas som brottslig eller annars klandervärd berövas rätten till en rättvis rättegång eller fråntas möjligheten att kräva ersättning för skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;När det gäller det horisontella genomförandet anger direktivet som nämnts att en medlemsstat får genomföra direktivet utanför de områden som anges i artikel 2.1. En medlemsstat skulle således kunna genomföra direktivet t.ex. på områden för social- och arbets- marknadspolitik, energi, utbildning och forskning, utvecklings- samarbete och humanitärt bistånd, kultur eller idrott. Direktivet har dock vissa yttersta gränser när det gäller det horisontella genom- förandet. Dessa gränser framgår av artikel 3. Av artikel 3.2 följer att direktivet inte får påverka medlemsstaternas ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller deras befogenhet att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen. I synnerhet får direktivet inte tillämpas på rap- porter om överträdelser av upphandlingsregler som avser försvars-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="p121dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338121x1.jpg/" id="p121img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;eller säkerhetsaspekter, såvida de inte omfattas av relevanta unions- akter. I artikel 3.1 finns därtill vissa begränsningar av direktivets tillämpningsområde på områden där det finns sektorsspecifika unions- rättsakter med bestämmelser som överlappar direktivets bestämmel- ser. I artikel 3.3 finns dessutom begränsningar när det gäller uppgifter som omfattas av vissa slag av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det svenska vertikala skyddet bör inte överstiga direktivets skyddsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den svenska skyddsnivån bör inte vara högre än den skyddsnivå som framgår av direktivets miniminormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I utredningsdirektiven anges att för- slagen ska utformas så att den administrativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nödvändigt. Vi delar den uppfattningen. Det står nämligen klart att redan ett minimigenomförande av direktivet kommer att resultera i kostnader för det allmänna, näringslivet och föreningslivet. Detta gäller särskilt kostnader som är förenade med de interna och externa rapporter- ingskanaler som direktivet föreskriver. Ökade kostnader genom ett vertikalt, överskjutande införlivande skulle också kunna göra det svårare för svenska företag att konkurrera med utländska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Skyddsnivån som anges i direktivet är enligt vår uppfattning hög. Den befintliga svenska skyddsnivån kommer till uttryck i det skydd som följer av den relativt nyligen antagna svenska visselblåsarlagen. Den nivån får generellt sett anses vara lägre än den skyddsnivå som direktivet föreskriver. Det har inte framkommit något som ger oss skäl att föreslå ett skydd som går längre än det skydd som direktivet föreskriver. Utgångspunkten för förslagen bör därför vara att den svenska skyddsnivån inte ska vara högre än den skyddsnivå som framgår av direktivets minimikrav.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det svenska horisontella skyddet ska gälla inom all privat och offentlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Direktivet bör genomföras genom en reglering som gäller generellt inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft67"&gt;Tre möjliga, horisontella genomförandemodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I utredningsdirektiven anges att det i första hand bör övervägas förslag med innebörden att regleringen ska gälla generellt för överträdelser av ett visst slag, dvs. inte endast för överträdelser inom de områden och av de rättsakter som anges i direktivet. Om direktivet genomförs utanför de områden och för andra överträdelser än de som anges i direktivet, går Sverige längre än vad direktivet kräver. Även om de områden som tas upp i direktivet är omfattande och rättsakterna många, finns det samhällsområden och rättsakter som faller utanför, som t.ex. skolan, socialtjänsten och det arbetsmarknadspolitiska området. Till viss del omfattas emellertid även dessa områden av de rättsakter som anges i direktivets bilaga. Det gäller t.ex. rättsakter om offentlig upphandling och skydd av personuppgifter eftersom offentlig upphandling och behandling av personuppgifter kan före- komma även i verksamheter som bedrivs inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Vår bedömning är att det, schematiskt sett, finns tre olika vägar som kan väljas när det gäller det horisontella genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Direktivet genomförs endast på de områden och vid de överträdel- ser som anges i direktivet (horisontellt minimigenomförande).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Direktivet genomförs generellt, dvs. inte endast inom de områ- den och vid de överträdelser som anges i direktivet (horisontellt, generellt genomförande).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Direktivet genomförs på vissa utvalda områden som den svenska lagstiftaren fastställer. De svenska områdena behöver inte samman- falla med de som anges i direktivet men måste omfatta åtminstone de som anges i direktivet (horisontellt genomförande genom natio- nellt utpekade områden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Horisontellt minimigenomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Direktivet skulle kunna genomföras endast inom de områden och vid de överträdelser av unionsrätten som anges i direktivet. Detta skulle kunna åstadkommas på två olika sätt. Det första sättet är att de områden och de överträdelser som anges i direktivet översätts till motsvarande rättsliga områden och överträdelser i svensk rätt. Man skulle alltså kunna tänka sig att ett område är offentlig upphandling och att överträdelser av vissa preciserade lagar och förordningar på upphandlingsområdet omfattas. Det andra sättet är att binda det horisontella tillämpningsområdet för de svenska reglerna till direk- tivets horisontella tillämpningsområde. Detta skulle kunna uppnås genom att det i svensk rätt anges att skyddet för rapporterande per- soner gäller på de områden och vid de överträdelser som anges i direktivets artikel 2 och i direktivets bilaga. På upphandlingsområdet skulle alltså skyddet för visselblåsare kunna gälla vid de överträdelser av unionsrättsliga akter som anges i bilagan. Båda dessa sätt skulle leda till ett minimigenomförande av direktivet med följd att de skydds- värda intressen som anges i avsnitt 4.5 skulle påverkas så lite som möjligt, t.ex. när det gäller administrativa kostnader för näringslivet och föreningslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Horisontellt, generellt genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Direktivet skulle även kunna genomföras generellt, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet. Den svenska regleringen skulle alltså, precis som den nu gällande visselblåsarlagen, gälla inom all offentlig och privat verksamhet. Ett generellt genomförande skulle medföra en jämn skyddsnivå inom olika samhällsområden och minimera svåra gränsdragningar vid be- dömningen av om en verksamhet omfattas av lagens tillämpnings- område eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Horisontellt genomförande genom nationellt utpekade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Direktivet skulle också kunna genomföras på vissa utvalda områden som den svenska lagstiftaren fastställer. Förutom de områden som anges i direktivet skulle alltså den svenska lagstiftaren kunna genom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;föra direktivet på ytterligare utpekade områden. Ett område skulle exempelvis kunna vara offentlig upphandling med ett utvidgat tillämpningsområde för den svenska regleringen som inte begränsar sig till överträdelser av de rättsakter som anges i direktivet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att ange de nationellt utpekade områdena negativt, dvs. genom att vissa områden undantas från regleringens tillämpningsområde. Oavsett om områdena definieras positivt eller negativt skulle en fördel med en sådan genomförandemodell vara att den svenska lagstiftaren kan göra en självständig viktning av intres- sen som talar för och emot att skyddet ska finnas på ett visst sam- hällsområde. En nackdel även vid detta alternativ – i likhet med ett minimigenomförande – är de gränsdragningsproblem som kan uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft67"&gt;Skyddet som följer av direktivet bör gälla inom all privat och offentlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft41"&gt;Vid en avvägning mellan det som talar för och det som talar emot var och en av dessa genomförandemodeller noterar vi inledningsvis att regeringen i utredningsdirektiven anger att det i första hand är den andra modellen som ska övervägas, dvs. ett horisontellt, generellt genomförande. I utredningsdirektiven konstateras att det kan vara problematiskt att införa en reglering om skydd för rapporterande personer som bara ska tillämpas på vissa områden, bl.a. eftersom det kan leda till svårigheter att avgöra när skyddet gäller. Vi delar den uppfattningen. Det kan på goda grunder antas att det blir mycket svårt för arbetstagare och andra rapporterande personer att avgöra om det i det enskilda fallet rör sig om en överträdelse av en unions- rättsakt eller någon svensk författning som faller inom direktivets tillämpningsområde. Detta kan leda till att personer som har infor- mation om överträdelser inte vågar rapportera denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft29"&gt;Som ovan konstaterats leder ett generellt genomförande till att det blir en jämn skyddsnivå mellan olika samhällsområden. Ett genomförande inom endast de områden som följer av direktivet kan bli svårt att motivera utifrån ett svenskt perspektiv eftersom områ- dena i direktivet har valts för att skydda intressen inom &lt;NOBR&gt;EU-sam-&lt;/NOBR&gt; arbetet och inte utifrån rent nationella intressen. Om den svenska regleringen endast gäller på vissa avgränsade områden som fastställs nationellt finns det även en risk att dessa områden är för snäva i för- hållande till direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Vi noterar vidare att flera av de områden och de överträdelser som anges i direktivet griper in i många samhällsområden. Till exempel kan överträdelser av upphandlingsregler förekomma inom alla de områden där upphandling förekommer och överträdelser av regler om skydd för personuppgifter inom alla de områden där person- uppgifter behandlas. Det kan därför vara mycket svårt att över huvud taget identifiera samhällsområden där det inte behöver finnas något skydd enligt direktivet. Detta innebär att praktiskt taget alla privata och offentliga verksamheter som är av en sådan storlek att de om- fattas av skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler kom- mer att behöva ha sådana kanaler. Därmed bör det inte vara någon mer betydande belastning för dessa verksamheter att rapporterings- kanalerna även används för rapportering av andra överträdelser än sådana som omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Argumenten som talar för ett horisontellt, generellt genomförande är alltså starka. Samtidigt finns nackdelar med ett sådant genomförande. Den främsta nackdelen är ett betydande överskjutande införlivande som har negativa inverkningar på de skyddsvärda intressen som vi redogör för i avsnitt 4.5. En annan nackdel är att en generell, svensk reglering kräver en precisering av vid vilka slag av överträdelser som skyddet ska finnas. En sådan precisering kan vid ett generellt genom- förande inte knytas till överträdelser av särskilt utpekade unions- rättsakter, utan måste formuleras så att den inte utesluter de överträ- delser som omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Vid en sammantagen bedömning anser vi att ett horisontellt minimigenomförande skulle resultera i en alltför svårtillämpad reglering. Svåra juridiska bedömningar skulle lämnas till enskilda att göra. Om enskilda skulle göra felaktiga bedömningar skulle de ris- kera att gå miste om skyddet. Vi anser också att det skulle vara svårt att genomföra direktivet på vissa nationellt utpekade områden, fram- för allt eftersom de områden och de överträdelser som anges i direk- tivet griper in i nästan alla samhällsområden. Riskerna att Sverige inte skulle anses ha genomfört direktivet fullt ut skulle vara svåra att undvika. Därför bör direktivet enligt vår uppfattning genomföras generellt, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="p126dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338126x1.jpg/" id="p126img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Direktivet ska huvudsakligen genomföras genom en ny lag och den befintliga visselblåsarlagen ska upphävas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Direktivet ska huvudsakligen genomföras genom en ny lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Direktivet ska huvudsakligen genomföras genom en ny lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Dagens regelverk som ger skydd för vissel- blåsare är omfattande och komplext. Skyddsbestämmelser finns i grundlagar, offentligrättsliga lagar och arbetsrättsliga lagar. Dess- utom finns principer och grundsatser som har etablerats över tid i rättspraxis som påverkar skyddet för visselblåsare (se avsnitt 2.5 för en redogörelse av regelverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Skyddet för rapporterande personer skulle kunna uppnås genom ändringar i visselblåsarlagen. I samma lag skulle också bestämmelser om interna och externa rapporteringskanaler, personuppgiftsbehand- ling och tystnadsplikt i enskild verksamhet kunna införas. På så sätt skulle en sammanhållen reglering kunna åstadkommas för stora delar av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Interna rapporteringskanaler och uppföljning av det som rappor- terats genom sådana kanaler skulle kunna sägas ha ett visst samband med arbetsmiljöarbete. Direktivets bestämmelser om detta skulle därför kunna läggas i arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Vi kan alltså konstatera att den nationella regleringen kan placeras på olika ställen i det svenska regelverket. Vi kan också konstatera att det i utredningsdirektiven förespråkas en sammanhållen reglering. Vi tolkar inte uttrycket sammanhållen reglering som att det nödvän- digtvis ska vara frågan om att all reglering som direktivet kräver sam- las i en lag. Målsättningen bör dock vara att regleringen är så samman- hållen som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning talar övervägande skäl för att regleringen om skydd för rapporterande personer bör ligga i en och samma lag, oavsett om de rapporterande personerna är arbetstagare eller inte. Vi finner det också naturligt att placera bestämmelser som har att göra med interna och externa rapporteringskanaler i denna lag eftersom det i direktivet finns ett tydligt samband mellan bestämmelserna om skydd för rapporterande personer och bestämmelserna om rappor- teringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="p127dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338127x1.jpg/" id="p127img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Den reglering som behöver införas för att genomföra direktivet avviker i centrala delar från regleringen i visselblåsarlagen. Det gäller framför allt rapporteringsordningen, interna och externa rapporter- ingskanaler samt återkopplingen om uppföljning av sådana rappor- ter. Vi bedömer därför att ändringarna med nödvändighet skulle bli så genomgripande att inte mycket skulle återstå av den befintliga visselblåsarlagens struktur och innehåll om den nya regleringen skulle införas i den befintliga visselblåsarlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vi anser vidare att det vore olämpligt att lägga regleringen i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbets- miljö, medan direktivets ändamål är att stärka kontrollen och efter- levnaden av många andra regler som inte har att göra med hälsa, säkerhet och arbetsmiljö. Den reglering som behövs för att genom- föra visselblåsardirektivet kan inte sägas rymmas inom arbetsmiljö- lagens ändamål och vi anser inte att arbetsmiljölagens ändamål bör ändras för att möjliggöra att regleringen placeras i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det mest ändamålsenliga är i stället, enligt vår uppfattning, att införa regleringen i en ny lag. På så sätt kan hela skyddsregleringen samlas och presenteras på ett överskådligt och pedagogiskt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Starka skäl talar också för att viss reglering läggs utanför den nya lagen, framför allt sekretessbestämmelser som bör placeras i offent- lighets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Den befintliga visselblåsarlagen ska upphävas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den befintliga visselblåsarlagen ska upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen bör åtminstone ge samma skydd för visselblåsare som den befintliga visselblåsarlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft40"&gt;Skälen för förslaget och bedömningen: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Som framgår av föregående avsnitt föreslår vi att merparten av direktivet ska genomföras genom en ny lag. Den nya lagen har ett övergripande syfte som överens- stämmer med den befintliga visselblåsarlagen, nämligen att skydda personer som rapporterar om missförhållanden. Det är enligt vår uppfattning olämpligt med två lagar som har i det närmaste identiska syften och som till viss del dessutom innehåller samma typ av be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;stämmelser. Det talar för att den befintliga visselblåsarlagen bör upp- hävas och ersättas av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft29"&gt;Vid ett upphävande av den befintliga visselblåsarlagen måste emellertid artikel 25.2 i direktivet beaktas. Artikel 25.2 anger att genomförandet av direktivet under inga omständigheter får utgöra skäl för att inskränka det skydd som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av direktivet. Principen om att anta- gande av en ny &lt;NOBR&gt;EU-reglering&lt;/NOBR&gt; inte får leda till försämringar för den som direktivet syftar till att skydda kallas på engelska ofta för non- regression. För att kunna upphäva den befintliga visselblåsarlagen måste således artikel 25.2 beaktas i anslutning till genomförande av varje del av direktivet i syfte att säkerställa att de förslag som lämnas inte leder till en lägre skyddsnivå för rapporterande personer än vad den befintliga visselblåsarlagen ger. Det innebär att den nya lagen dels måste garantera den skyddsnivå som direktivet kräver, dels garantera den skyddsnivå som den befintliga visselblåsarlagen ger. En sådan prövning kommer att göras i anslutning till respektive för- slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft29"&gt;Vid tillämpningen av artikel 25.2 måste även artikel 25.1 beaktas. Artikel 25.1 anger att medlemsstaterna får införa eller behålla be- stämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättig- heter än de som anges i direktivet, men endast under förutsättning att det inte påverkar tillämpningen av artiklarna 22 och 23.2 som rör skyddet för berörda personer. Med berörd person avses enligt arti- kel 5.10 en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges som en person som gjort sig skyldig till överträdelsen eller till vilken den personen har anknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Innebörden av artikel 25.1 hänger alltså samman med artik- larna 22 och 23.2. I artikel 22 anges att medlemsstaterna ska, i enlig- het med EU:s rättighetsstadga, säkerställa att de berörda personerna fullt ut omfattas av rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rätt- vis rättegång samt av oskuldspresumtionen och rätten till försvar, inbegripet rätten att bli hörd och rätten till tillgång till handlingar. Det framgår vidare att behöriga myndigheter ska, i enlighet med nationell rätt, säkerställa att de berörda personernas identitet skyd- das så länge utredningar som rapporten eller offentliggörandet gett upphov till pågår. Slutligen anges i artikel 22 att de regler som skyd- dar rapporterande personers identitet och som fastställs i artik- larna 12, 17 och 18 ska omfatta även berörda personers identitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Principiella utgångspunkter och centrala vägval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;I artikel 23.2 anges att medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner som ska vara tillämpliga om det konstateras att rapporterande personer medvetet rapporterat eller offentliggjort falsk information. Medlemsstaterna ska också i enlighet med nationell rätt föreskriva åtgärder för att ersätta skador till följd av sådana rapporter. Artiklarna som nämns i artikel 25.1 handlar alltså dels om vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier till skydd för berörda personers rättigheter (artikel 22), dels om sanktioner som ska finnas mot den som medvetet rapporterar eller offentliggör falsk information (artikel 23.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det innebär att det svenska genomförandet dels inte får leda till försämringar för den som direktivet syftar till att skydda, dvs. för de rapporterande personerna (artikel 25.2), dels inte får innebära att det påverkar de åtgärder som ska vidtas för att skydda berörda personer och de sanktioner som ska finnas mot den som medvetet rapporterar eller offentliggör falsk information eller den möjlighet till ersättning för skador som ska finnas (artikel 25.1 i förening med artiklarna 22 och 23.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi bedömer att artikel 25.1 och 25.2 ger uttryck för två motstå- ende intressen som skulle kunna komma i konflikt med varandra. Det kan inte uteslutas att en hög skyddsnivå för rapporterande per- soner, vilket Sverige kan vara skyldigt att bevara enligt artikel 25.2, kan komma att inkräkta på det skydd i direktivet som en berörd person har rätt till enligt artikel 25.1 i förening med artiklarna 22 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Vi kan i våra kommande överväganden därför behöva göra en avvägning mellan de intressen som artikel 25.1 och 25.2 ger uttryck för, i syfte att lämna förslag som så långt som möjligt iakttar och beaktar båda intressena. En sådan prövning kommer att göras i an- slutning till respektive förslag i den mån det behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="p131dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338131x1.jpg/" id="p131img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p379 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förhållandet till yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förhållandet till grundlagsbestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;I lagen bör inte tas in någon bestämmelse om dess förhållande till grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningsdirektiven ingår det inte i utredningsuppdraget att föreslå några ändringar i grundlag. Där- emot ska skyddet för tryck- och yttrandefriheten beaktas vid ut- formningen av förslagen och förslagen ska vara förenliga med svensk grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;En fråga är om lagens förhållande till grundlagarna bör regleras i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten i Sverige är starkt. Det skydd som nu föreslås är dock i vissa avseenden mer om- fattande än grundlagsskyddet. Det gäller inte minst skyddet för per- soner som är verksamma på den privata sidan av arbetsmarknaden, skyddet för personer som rapporterar uppgifter internt eller till myndigheter samt skyddet för personer som rapporterar uppgifter om missförhållanden utan publiceringssyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Att grundlag är överordnad författning följer direkt av regerings- formen (8 kap. 18 §, 11 kap. 14 § och 12 kap. 10 § regeringsformen). I de eventuella fall som lagen skulle kunna komma i konflikt med grundlagarna har alltså grundlagarna företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Den s.k. exklusivitetsprincipen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen medför en processuell och materiell ex-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;klusivitet när det rör sig om missbruk eller medverkan till missbruk av tryck- eller yttrandefriheten (1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 14 § yttrandefrihetsgrundlagen). Den nya lagen kommer därför inte att kunna tillämpas i de situationer då tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Hur grundlagarna förhåller sig till vanlig lag följer sålunda direkt av grundlagarnas bestämmelser. Vi anser därför att detta inte be- höver anges i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vi vill i sammanhanget påminna om att det i direktivet anges att direktivets bestämmelser om offentliggöranden inte ska tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestämmelser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och informationsfriheten (artikel 15.2). Direktivet lägger således inga hinder för att de svenska grundlagsreglerna om tryck- och yttrandefrihet kan tillämpas före de bestämmelser som nu föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förhållandet till yttrandefriheten enligt Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;I lagen bör inte tas in någon bestämmelse om dess förhållande till Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Europakonventionen har gjorts till svensk lag genom den s.k. inkorporeringslagen. Europakonventionen har en särskild status genom att det i regeringsformen har tagits in en be- stämmelse som anger att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap. 19 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Europadomstolen har ansett att Europakonventionen medför ett skydd för visselblåsare både inom den offentliga och inom den privata sektorn (se avsnitt 2.3.1 och 2.3.2). En fråga är därför hur den nu föreslagna lagen bör förhålla sig till Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det skydd som följer av visselblåsardirektivet bygger på Europa- domstolens rättspraxis rörande yttrandefriheten och även på Europa- rådets rekommendation om skydd för visselblåsare (skäl 31). Sam- tidigt måste det beaktas att Europakonventionen är ett bindande internationellt åtagande för Sverige och att konventionen i Europa- domstolens praxis har ansetts vara ett levande instrument som ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;tolkas i ljuset av nuvarande förhållanden (Europadomstolens dom i målet Soering mot Förenade kungariket [serie A, nr 161], dom den 7 juli 1989). Det kan därför inte uteslutas att Europadomstolen i framtiden skulle kunna komma till slutsatsen att konventionens skydd för visselblåsare i något anseende går längre än visselblåsar- direktivets skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Europakonventionen ingår enligt artikel 6.3 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; som allmänna principer i unionsrätten. Europadomstolen har i sin rätts- praxis utgått från en presumtion om att skyddet för de grundläg- gande rättigheterna inom EU normalt kan anses vara likvärdigt med Europakonventionens skydd (Europadomstolens domar i målen Bosphorus Airways mot Irland [45036/98], dom den 30 juni 2005 och Avotinš mot Lettland [17502/07], dom den 23 maj 2016). Pre- sumtionen kan motbevisas om det i det enskilda fallet finns om- ständigheter som innebär att skyddet för konventionsrättigheterna är uppenbart otillräckligt (manifestly deficient). Bestämmelsen om yttrandefrihet i EU:s rättighetsstadga ska som utgångspunkt ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen (artikel 52.3). Vi anser mot denna bakgrund att det inte finns någon mer påtaglig risk att Europadomstolens rättspraxis kan komma i konflikt med vissel- blåsardirektivet, utan att det mesta talar för att de två regelverken kommer att utvecklas i harmoni. Lagens förhållande till Europa- konventionen behandlas även i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft41"&gt;Det skulle kunna införas en bestämmelse i lagen som klargör att skyddet enligt den nya lagen inte upphäver eller inskränker det skydd för yttrandefriheten som följer av Europakonventionen. Vi anser emellertid att Europakonventionens särskilda status inom unionsrätten och i svensk rätt medför att hänsyn till Europakonven- tionen och Europadomstolens praxis kommer att tas vid tillämpningen av den nya lagen utan att det särskilt påtalas. Att det kan finnas skydd för visselblåsare enligt Europakonventionen och att detta skydd även gäller inom den föreslagna lagens tillämpningsområde behöver därför inte särskilt anges.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Förhållandet till meddelarskyddet i viss enskild verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen ska vara tillämplig även i fall då det ut- sträckta meddelarskyddet är tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Det svenska meddelarskyddet har utsträckts till att gälla utanför det allmännas verksamhet genom meddelar- skyddslagen, och enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen som ger meddelarskydd för anställda och uppdragstagare i kommu- nala bolag och vissa andra organ. Enligt utredningsdirektiven ingår det inte i utredningsuppdraget att föreslå några ändringar i detta ut- sträckta meddelarskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Om en anställd i ett kommunalt bolag blir utsatt för en repres- salieåtgärd på grund av att denne har använt sin meddelarfrihet skulle denne kunna ha rätt till skydd enligt den nu föreslagna lagen. Visser- ligen ingår det, som framgått, inte i utredningens uppdrag att föreslå ändringar i lagbestämmelserna om meddelarskydd för anställda och uppdragstagare i kommunala bolag och vissa andra organ, men det som bör bedömas i vårt utredningsarbete är om personer som har meddelarskydd också bör ha skydd enligt den nya lagen. Enligt vår mening saknas skäl att göra en annan bedömning i den frågan, än vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;har anfört i avsnitt 5.1.1 och 5.1.2 om att grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten och Europakonventionens skydd inte bör utesluta skydd enligt den nya lagen. Den nya lagen bör därför vara tillämplig även i de fall då det utsträckta meddelarskyddet är tillämpligt. Det behöver dock inte tas in en särskild bestämmelse om det i lagen eftersom det kommer att gälla ändå enligt det förslag som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;lämnar i avsnitt 5.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förhållandet till sektorsspecifika unionsrättsakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning finns av- vikande föreskrifter om rapportering av överträdelser av unions- rätten, ska dessa ha företräde framför lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om förhållandet till sektorsspecifika unionsrättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Visselblåsardirektivets förhållande till andra unionsrättsakter regle- ras i artikel 3.1. Av artikeln framgår att om särskilda regler om rap- portering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrätts- akter som förtecknas i del II i direktivets bilaga ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i direktivet ska vara tillämpliga i den utsträckning frågan inte obligatoriskt regleras i de sektorsspecifika unionsrätts- akterna. Av direktivets skäl framgår att eventuella specialregler som föreskrivs i befintlig unionslagstiftning som är skräddarsydd för de berörda sektorerna, bör bibehållas. Samtidigt bör direktivet vara tillämpligt såvitt avser alla de omständigheter som inte regleras ge- nom de sektorsspecifika akterna. Direktivet bör i synnerhet före- skriva närmare uppgifter om de interna och externa rapporterings- kanalernas utformning, de behöriga myndigheternas skyldigheter och de specifika formerna av skydd mot repressalier som ska till- handahållas på nationell nivå (skäl 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Utredningsdirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;I utredningens direktiv anges att när förslagen utarbetas bör utred- aren överväga om förhållandet mellan direktivets bestämmelser och befintlig sektorsspecifik reglering om skydd för rapporterande perso- ner kan komma till uttryck genom en generell bestämmelse, snarare än genom ändringar i respektive sektorsspecifikt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft67"&gt;De sektorsspecifika unionsrättsakterna och svenska bestämmelser som genomför akterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;I del II av direktivets bilaga anges 17 unionsrättsakter, både förord- ningar och direktiv, som innehåller regler om rapportering av över- trädelser. I bilaga 4 till detta betänkande redovisas relevanta bestäm- melser i dessa rättsakter, svenska överväganden med anledning av bestämmelserna och de bestämmelser som har antagits i lag eller för- ordning på grund av unionsrättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft67"&gt;Avvikande föreskrifter om rapportering av överträdelser av unionsrätten ska ha företräde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Som framgår av bilaga 4 till detta betänkande finns det alltså ett relativt stort antal bestämmelser i lagar och förordningar som rör rapportering av överträdelser av unionsrätten. Frågan är hur dessa bestämmelser ska förhålla sig till den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Visselblåsardirektivet är utformat på ett sådant sätt att skyddet för visselblåsare på vissa områden, framför allt området för finansiella tjänster, på unionsnivå följer både av vissa sektorsspecifika rättsakter och av visselblåsardirektivet. För att det inte ska vara frågan om en dubbel reglering anger direktivet att sektorregleringen har företräde framför den generella regleringen. Visselblåsardirektivet är alltså sub- sidiärt. Om skyddet i den generella regleringen i visselblåsardirektivet innehåller bestämmelser som inte motsvaras av obligatoriska be- stämmelser i sektorregleringen, ska dock den generella regleringen i visselblåsardirektivet tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Sektorsspecifika bestämmelser om rapportering av överträdelser bör därför ha företräde framför motsvarande bestämmelser i den nu föreslagna lagen. Det bör tydliggöras genom att det i den nya lagen anges att om det i en annan lag eller i en förordning finns avvikande föreskrifter om rapportering av överträdelser av unionsrätten, har dessa företräde framför lagen. Samma tydliggörande bör göras i den förordning som vi föreslår i kapitel 8 innehållande bestämmelser om utformningen av de externa rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I avsnitt 7.7 behandlar vi frågan om huruvida de nya bestämmelser som föreslås om interna rapporteringskanaler och förfaranden bör komplettera befintlig reglering om sådana kanaler och förfaranden som har införts med anledning av sektorsspecifika unionsrättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Obligatorisk och fakultativ reglering i sektorsspecifika unionsrättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Enligt artikel 3.1 ska bestämmelserna i direktivet vara tillämpliga i den utsträckning frågan inte obligatoriskt regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna. Visselblåsardirektivets bestämmelser ska alltså tillämpas i den utsträckning bestämmelserna i de sektorsspecifika unionsrättsakterna inte är tvingande utan fakultativa. Som ovan nämnts bör direktivet vara tillämpligt såvitt avser alla de omständig- heter som inte regleras genom de sektorsspecifika akterna. Direk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;tivet bör i synnerhet föreskriva närmare uppgifter om de interna och externa rapporteringskanalernas utformning, de behöriga myndig- heternas skyldigheter och de specifika formerna av skydd mot re- pressalier som ska tillhandahållas på nationell nivå (skäl 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Mot bakgrund av dessa delar av direktivet skulle det kunna över- vägas en bestämmelse i den nya lagen som anger att lagen ska kom- plettera avvikande föreskrifter i annan författning. Vi anser emel- lertid att detta inte behövs eftersom det får anses följa av etablerade lagtolkningsprinciper att en subsidiär lagstiftning kan komplettera speciallagstiftning. Om det finns omständigheter som inte regleras i speciallagstiftningen bör alltså den nya lagen kunna reglera dessa omständigheter. Att så ska vara möjligt bör framhållas i författnings- kommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förhållandet till andra lagar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen ska upplysa om att om det i annan lag eller för- ordning finns bestämmelser som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, eller om det på annan grund finns sådant skydd, ska lagen inte inskränka ett sådant skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Lagen bör inte vara subsidiär i förhållande till andra föreskrifter än de som genomför eller kompletterar sektors- specifika unionsrättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget och bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I befintlig lagstiftning finns redan bestämmelser som kan ge skydd för den som slår larm om missförhållanden. En fråga är hur den nya lagen bör förhålla sig till sådan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;Regeln om saklig grund i anställningsskyddslagen skulle kunna bli tillämplig om den rapporterande personen är arbetstagare och ut- sätts för en repressalieåtgärd i form av en uppsägning. Frågan är då om bestämmelserna om skadestånd och ogiltighet i den lagen ska kunna tillämpas och – i så fall – hur dessa förhåller sig till motsvarande be- stämmelser i den nu föreslagna lagen. En repressalie mot den som rapporterar om missförhållanden skulle också i vissa fall kunna ut- göra en kränkning av föreningsfriheten enligt medbestämmandelagen. Även i detta fall skulle sanktionsbestämmelser i den nu föreslagna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;lagen kunna vara tillämpliga. Också andra lagar skulle i vissa fall kunna ge skydd för den som rapporterar om missförhållanden, t.ex. ledighetslagstiftningen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Visselblåsarlagen anger att den inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund. I förarbetena till visselblåsarlagen motiveras detta med att det är önskvärt att en arbetstagare kan få sin sak prövad utifrån den lagstiftning som i det enskilda fallet ger starkast skydd (prop. 2015/16:128 s. 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Att notera är också att handlingsutrymmet när det gäller lagens förhållande till annan författning är begränsat. Direktivet tillåter nämligen inte medlemsstaterna att vid genomförandet inskränka det befintliga skyddet för visselblåsare (artikel 25.2). Om det i befintliga lagbestämmelser ges ett starkare skydd än det som följer av den nya lagen, får alltså inte den nya lagen ges företräde. Samtidigt ska det beaktas att direktivet även sätter vissa gränser för medlemsstaternas möjlighet att ha ett starkare skydd än det som föreskrivs i direktivet (artikel 25.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft29"&gt;Anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen är vid sidan av visselblåsarlagen de främsta arbetsrättsliga lagarna som erbjuder visselblåsare skydd. Båda lagarna är subsidiära, dvs. de tillämpas inte om det i en annan lag eller förordning finns särskilda föreskrifter som avviker från lagarna. Om någon bestämmelse i den nu före- slagna lagen kan sägas utgöra en sådan avvikande föreskrift, ska alltså den bestämmelsen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Man skulle kunna tänka sig att den nya lagen görs subsidiär, dvs. att den inte tillämpas om det finns särskilda föreskrifter i lag eller förordning som avviker från lagen. En sådan ordning skulle dock medföra vissa problem. För det första skulle det medföra oklarheter kring hur lagen förhåller sig till andra subsidiära lagar såsom anställ- ningsskyddslagen och medbestämmandelagen. För det andra grundar sig avvägningar i detta lagstiftningsärende på visselblåsardirektivets avvägningar. I direktivet balanseras skyddsintresset för rapporterande och berörda personer mot varandra. Om andra lagar skulle ges före- träde finns därför risken att dessa intressen skulle balanseras på ett annat sätt än som gjorts i direktivet. Samtidigt måste vi konstatera att om lagen ges företräde framför andra lagar finns risken att ett i och för sig starkare skydd i annan lagstiftning sätts åt sidan. Enligt vår bedömning är dock risken närmast obefintlig att så skulle vara fallet med tanke på att förslaget i detta betänkande medför ett mycket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;starkt skydd i förhållande till det skydd som i dag finns i olika lagar. Lagen bör därför inte göras subsidiär i andra fall än de som behandlas i avsnitt 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Som nämnts innehåller visselblåsarlagen en upplysning om att lagen inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund. Frå- gan vi har att ta ställning till är om en motsvarande bestämmelse bör finnas även i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Konfliktsituationer mellan olika regelverk som har betydelse för skyddet för visselblåsare kan förekomma redan i dag. En situation kan t.ex. komma att prövas enligt såväl anställningsskyddslagen som ett flertal andra lagar som innehåller förbud mot uppsägning på vissa särskilda grunder. Sistnämnda arbetsrättsliga lagar kan i allmänhet tillämpas parallellt med anställningsskyddslagen. Vilka regelverk som kommer att prövas blir i praktiken beroende av hur arbetstagaren har valt att föra sin talan. När en arbetsgivare genom ett och samma agerande – t.ex. en uppsägning – anses ha brutit mot både diskrimi- neringslagen och anställningsskyddslagen, har Arbetsdomstolen emel- lertid ansett att det inte finns anledning att bestämma två skilda belopp som påföljd. I stället har Arbetsdomstolen valt att fastslå ett gemensamt belopp som ersättning för brott mot båda lagarna (se t.ex. AD 2011 nr 37). Vi anser att tillämpningsfrågor om förhållan- det mellan den föreslagna nya lagen och andra regelverk bör lösas utifrån motsvarande principer som i dag gäller för förhållandet mel- lan t.ex. olika arbetsrättsliga lagstiftningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Det finns dock anledning att tydliggöra i den nya lagen att det kan finnas ett skydd även om den nya lagens förutsättningar inte är uppfyllda. Därmed motverkas risken för att den nya lagen uppfattas som att den uttömmande reglerar skyddet för personer som rappor- terar om missförhållanden. Det bör därför tas in en upplysning i lagtexten om att om det i annan lag eller förordning finns bestäm- melser som ger skydd för personer som rapporterar om missförhål- landen, eller om det på annan grund finns sådant skydd, inskränker lagen inte ett sådant skydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förhållandet till avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett avtal ska vara ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker en rapporterande persons eller en be- rörd persons rättigheter enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;Det ska dock vara möjligt att genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra avvikelser från vissa av den föreslagna lagens bestämmelser, under förutsättning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporte- rande och berörda personer som avses i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;En berörd person ska definieras som en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges ha orsakat missförhållandet eller anges ha anknytning till den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Enligt utredningens direktiv ska förslagen utarbetas så att de inte på- verkar den svenska arbetsmarknadsmodellen. En utgångspunkt för den svenska arbetsmarknadsmodellen är att det ofta går att göra avvikelser från lagstiftningen genom kollektivavtal (se avsnitt 4.3). Anställnings- skyddslagen och medbestämmandelagen är t.ex. delvis dispositiva, vilket innebär att arbetsmarknadens parter kan komma överens om avvikande lösningar som är anpassade till en särskild bransch eller en enskild arbetsgivare. I vissa fall begränsas utrymmet att göra av- vikelser till kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Bestämmelser som det är möjligt att göra avsteg från genom kollektivavtal brukar kallas semidispositiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger således på ansvars- tagande parter och lagstiftaren har i stor utsträckning anförtrott åt parterna att reglera arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Lagstift- ningen på arbetsmarknadsområdet har därför utformats så att det ska finnas ett stort utrymme för parterna att avtala på olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;I de fall lagstiftning genomförs med anledning av krav i EU- direktiv kan parternas spelrum när det gäller att komma överens om särskilda lösningar behöva begränsas av en s.k. &lt;NOBR&gt;EU-spärr.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-spärren&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;innebär att den skyddsnivå som följer av unionsrättsakten inte får underskridas genom ett kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft9"&gt;I den svenska arbetsmarknadsmodellen är det mer ovanligt att det går att avvika från lagbestämmelser i individuella avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om avvikelser genom avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Enligt artikel 24 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att det inte är möjligt att avstå från, eller begränsa, de rättigheter och rätts- medel som föreskrivs i direktivet genom ett avtal, en policy, en anställningsform eller ett anställningsvillkor, och inte heller genom ett skiljeavtal som ingås före eventuell tvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I artikel 3.4 i direktivet anges dessutom att direktivet inte på- verkar nationella bestämmelser om utövandet av arbetstagares rätt att samråda med sina företrädare eller fackföreningar, om skydd mot oberättigade missgynnande åtgärder som föranleds av sådana sam- råd, och om arbetsmarknadens parters autonomi och rätt att ingå kollektivavtal. Enligt artikeln påverkar detta inte den skyddsnivå som beviljas genom direktivet. Artikeln rör flera olika frågor, dels rätten för den enskilda att samråda med sina fackliga företrädare, dels arbetsmarknadens parters autonomi och rätten att ingå kollek- tivavtal. Den sistnämnda tar enligt vår uppfattning närmast sikte på att freda utövandet av själva rätten att ingå kollektivavtal. Bestäm- melsen i den delen bör tolkas i ljuset av artikel 24 och förstås så att medlemsstaterna har möjlighet att ge parterna på arbetsmarknaden rätt att helt eller delvis avtala i frågor som berörs av direktivet, men det får inte leda till att det harmoniserade skydd som direktivet syftar till att uppnå inom unionen avtalas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft67"&gt;Visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett avtal är enligt visselblåsarlagen ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen. I för- arbetena till lagen uttalade regeringen att utgångspunkten visserligen är att den svenska modellen ska värnas och respekteras, men att det borde beaktas att det är fråga om en utpräglad skyddslagstiftning som syftar till att vara ett skydd mot repressalier för arbetstagare som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;slår larm. Därför föreslogs att det inte skulle vara möjligt att avvika från lagen till arbetstagarens nackdel (se prop. 2015/16:128 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft67"&gt;Den föreslagna lagen ska tillåta avvikelser genom kollektivavtal under vissa förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft29"&gt;Visselblåsardirektivet lämnar ett begränsat utrymme för en disposi- tiv nationell lagstiftning. Medlemsstaterna får nämligen som nämnts ovan inte lämna utrymme att genom avtal avstå från eller begränsa de rättigheter eller rättsmedel som föreskrivs i direktivet. I den ut- sträckning det finns bestämmelser i direktivet som inte medför rättig- heter eller rättsmedel skulle dessa bestämmelser dock kunna genom- föras genom en dispositiv lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det bör noteras att det kan vara vanskligt att med någon större säkerhet avgöra om det finns sådana bestämmelser och vilka dessa bestämmelser i så fall är. Bestämmelserna om t.ex. interna och ex- terna rapporteringskanaler kan vid en ytlig betraktelse uppfattas som att de inte medför rättigheter eller rättsmedel. De skyldigheter som följer av bestämmelserna kan emellertid sägas indirekt ge upphov till rättigheter för enskilda, t.ex. rätt för den rapporterande personen att få återkoppling på en rapport inom en utsatt tid eller rätt för en berörd person att få sina identitetsuppgifter skyddade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Med hänsyn till artikel 25.1 kan det hävdas att det bör vara möj- ligt att avtala så länge som skyddet för de rapporterande personerna inte upphävs eller inskränks. Vi noterar dock att direktivet också innehåller flera bestämmelser om skydd för berörda personer och att medlemsstaterna enligt artikel 25.1 inte får införa eller behålla rättig- heter om det påverkar bestämmelserna om skydd för de berörda per- sonerna. Vi kan också konstatera att rent allmänt står de rapporte- rande personernas och de berörda personernas intressen ofta emot varandra vid visselblåsning. Avvikelser till de rapporterande perso- nernas fördel skulle alltså i många fall kunna sägas vara till nackdel för berörda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Dessutom är den lagstiftning som föreslås en skyddsreglering med nära anknytning till grundläggande fri- och rättigheter såsom yttrande- frihet och personlig integritet. När det gäller sådan reglering har lag- stiftaren historiskt sett oftast valt att göra regleringen tvingande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft37"&gt;Det bör också noteras att avtalsdispositivitet framför allt före- kommer i lagstiftning som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;och arbetstagare. Den reglering som nu är aktuell kommer att tilläm- pas på även andra än parterna i anställningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Det finns sammanfattningsvis flera skäl som talar för att det inte bör vara möjligt att genom kollektivavtal avtala bort eller inskränka skyddet i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Något som talar för en dispositiv lagstiftning är dock att det ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden. Det kan t.ex. finnas behov av att utforma kraven avseende interna rapporteringskanaler på olika sätt beroende på aktuell bransch och personalkategori. Genom kollektivavtalsreglering har parterna möj- lighet att enas om förtydliganden och preciseringar av lagens regler. En dispositiv lagstiftning ligger dessutom i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning bör avtalsfriheten värnas både av princi- piella och praktiska skäl. Vi anser därför att lagstiftningen bör ge utrymme för avvikelser i kollektivavtal. Avvikelserna bör dock med hänsyn till artikel 25.1 inte få innebära att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Möjligheten att ingå kollektivavtal bör därför be- gränsas av en s.k. &lt;NOBR&gt;EU-spärr&lt;/NOBR&gt; till skydd för rapporterande och berörda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;När det gäller regler som ger arbetstagarna ett viktigt skydd i förhållande till arbetsgivaren måste det även säkerställas att avvikel- ser inte görs alltför lättvindigt. Det bör därför krävas att kollektiv- avtalet ska ha slutits eller godkänts av arbetstagarorganisation på central nivå. Därigenom säkerställs att arbetstagarperspektivet be- aktas i tillräcklig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Avvikelser som bör kunna göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Vi bedömer således att det som utgångspunkt bör vara möjligt att göra avvikelser från lagen genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, under förutsätt- ning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporterande och berörda personer som avses i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Många gånger är möjligheten att göra avvikelser genom kollektiv- avtal begränsad till vissa särskilda bestämmelser. Vilka avvikelser som bör omfattas av den nu nämnda dispositiviteten återkommer vi&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;till i anslutning till de avsnitt i betänkandet där vi bedömer att det är möjligt och lämpligt att avvikelser får göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Det ska införas en definition av vad som avses med en berörd person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Vi föreslår att begreppet berörd person används för att tydliggöra vilka avvikelser som får göras från den föreslagna lagen genom kollektivavtal. Uttrycket föreslås inte användas någon annanstans i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft29"&gt;Trots att vi föreslår att begreppet endast användas i begränsad utsträckning är den berörda personens intressen centrala i den före- slagna lagen. Stora delar av visselblåsardirektivet och den föreslagna lagen utgörs av bestämmelser som innebär en avvägning mellan den rapporterande personens intressen av att kunna rapportera skyddat och den berörda personens intresse av att den rapporterade infor- mationen inte kommer till allmänhetens kännedom, särskilt inte om rapporterna visar sig vara felaktiga eller falska. Den föreslagna be- stämmelsen om vilka avvikelser som får göras från lagen genom kollektivavtal visar tydligt att lagen handlar om att skydda både den rapporterande och den berörda personens intressen. Det är mot denna bakgrund viktigt att det står klart vad som avses med en be- rörd person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Det bör därför införas en definitionsbestämmelse som anger att en berörd person är en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges ha orsakat missförhållandet eller anges ha anknytning till den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Hänvisningar till direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Hänvisningar i den nya lagen till direktivet ska vara dyna- miska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;När det gäller hänvisningar till bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; kan detta ske genom antingen en s.k. statisk hänvis- ningsteknik eller en dynamisk sådan. En statisk hänvisning innebär att den svenska lagen hänvisar till &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; i dess lydelse vid en viss tidpunkt. Detta innebär att om &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; ändras måste även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens förhållande till annan reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;hänvisningen i den svenska lagen ändras för att ändringen i EU- direktivet ska få genomslag i den svenska lagen. En dynamisk hän- visning innebär att hänvisningen inte är knuten till en viss lydelse av &lt;NOBR&gt;EU-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Den svenska lagen behöver då inte ändras för att änd- ringar i direktivet ska få genomslag i den svenska lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I visselblåsardirektivet anges att hänvisningen i artikel 2.1 a till unionsrättsakterna i bilagan bör anses vara en dynamisk hänvisning, i enlighet med det sedvanliga hänvisningssystemet för unionsrätts- akter. Det vill säga, om en unionsrättsakt i bilagan har ändrats eller ändras, avser hänvisningen rättsakten i dess ändrade lydelse, och om en unionsrättsakt i bilagan har ersatts eller ersätts, avser hänvisningen den nya rättsakten (skäl 19). Detta innebär att direktivets tillämp- ningsområde kommer att ändras när förteckningen över unionsrätts- akter i bilagan ändras på något sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Om hänvisningar till direktivet i den nya lagen görs statiska, skulle det innebära att lagen behöver ändras varje gång ändringar görs i visselblåsardirektivet eller i bilagan till direktivet. Detta skulle riskera att leda till ett frekvent behov av ändringar i den föreslagna lagen för att Sverige ska anses ha genomfört direktivet korrekt. Om hänvisningarna i stället görs dynamiska, riskerar lagens tillämpnings- område att ändras utan att lagen eller dess förarbeten ändras, även om det är i mindre utsträckning. Detta skulle kunna anses vara otill- fredsställande. Enligt vår bedömning kommer dock betydelsen av sådana ändringar att bli begränsade eftersom vi föreslår en ny lag som gäller generellt, horisontellt. En unionsrättsakt i bilagan som ersätts kommer därför inte att ändra den svenska lagens tillämpningsområde mer än marginellt. Vi anser därför att det får anses acceptabelt att hänvisningarna i den nya lagen görs dynamiska. Att hänvisningarna är dynamiska bör anges i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="p147dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338147x1.jpg/" id="p147img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p413 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas skyddet för rapporterande personer. Frågorna som behandlas rör huvudsakligen förutsättningarna för att skyddet ska gälla och skyddets innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Gällande rätt ger inte ett tillräckligt starkt skydd för rapporterande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Svensk rätt uppfyller inte direktivets krav på skydd för rapporterande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;De nya bestämmelserna om skydd ska införas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för bedömningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft67"&gt;Tidigare bedömningar vid genomförande av och kompletteringar till unionsrättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Sverige har genomfört ett antal sektorsspecifika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; med bestämmelser om skydd för personer som rapporterar om överträ- delser av unionsrätten. Sverige har också infört kompletterande lag- stiftning till sektorsspecifika &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; med bestämmelser som skyddar rapporterande personer. En förteckning över dessa unionsrättsakter, överväganden i lagstiftningsärendena och de be- stämmelser som har införts i lag eller förordning med anledning av unionsrättsakterna finns i bilaga 4 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft19"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft41"&gt;I samband med genomförande av dessa unionsrättsakter har reger- ingen bedömt att gällande rätt har tillgodosett kraven i rättsakterna på skydd mot repressalier, diskriminering och andra former av orättvis behandling (se t.ex. prop. 2013/14:228 s. &lt;NOBR&gt;245–247,&lt;/NOBR&gt; prop. 2015/16:10 s. &lt;NOBR&gt;216–218,&lt;/NOBR&gt; prop. 2015/16:170 s. &lt;NOBR&gt;70–73&lt;/NOBR&gt; och prop. 2016/17:22 s. &lt;NOBR&gt;308–311).&lt;/NOBR&gt; Den gällande rätt som regeringen har hänvisat till har huvudsakligen utgjorts av kravet på saklig grund för uppsägning, rättsgrundsatsen om god sed på arbetsmarknaden, det grundlagsskyddade meddelar- skyddet samt enskildas rätt till yttrandefrihet enligt Europakonven- tionen. Vid senare bedömningar har även den befintliga visselblåsar- lagen beaktats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Bestämmelserna i de sektorsspecifika unionsrättsakterna om skydd för rapporterande personer har, till skillnad från de som finns i visselblåsardirektivet, varit kortfattade. Det har därtill varit fråga om skydd vid intern rapportering och vid rapportering till vissa behöriga myndigheter. Något skydd vid offentliggöranden till allmänheten av information om överträdelser har inte varit aktuellt. Ansvarsfriheten har varit begränsad till överträdelser av ett avgränsat regelverk och vid kontakter med specifika behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft72"&gt;Det behövs nya bestämmelser som säkerställer det skydd som ska finnas enligt visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Visselblåsardirektivet innehåller en långtgående och detaljerad regler- ing om skydd för rapporterande personer. Vi kan därför inte stödja vår bedömning av om gällande rätt uppfyller visselblåsardirektivets krav på de tidigare bedömningar som har gjorts med anledning av de sektorsspecifika unionsrättsakterna. Dessutom föreslår vi nu en generell reglering som inte endast är tänkt att gälla vid överträdelser av vissa avgränsade unionsrättsliga regelverk. En ny bedömning be- höver därför göras av om svensk rätt uppfyller de krav som ställs på skydd för rapporterande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Visselblåsardirektivet innehåller detaljerade villkor om skydd för rapporterande personer (artikel 6.1). För att rapporterande personer ska omfattas av skydd ska de vid tidpunkten för rapporteringen ha haft rimliga skäl att tro att den information om överträdelser som rapporterades var sann. Vidare ska rapporteringen ha skett i en viss ordning. Villkoren i artikel 6.1 motsvaras inte av vad som gäller enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft29"&gt;de svenska grundlagarna eller enligt den arbetsrättsliga regleringen, åtminstone inte när det gäller rapporteringsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vidare ska skyddet enligt direktivet gälla för en omfattande per- sonkrets. Det skydd som i dag finns i visselblåsarlagen och anställ- ningsskyddslagen är begränsat till arbetstagare. Grundlagsskyddet gäller för var och en men ger i regel inte något skydd mot repressalier eller efterforskningsåtgärder inom den privata sektorn. Även här kan alltså det svenska skyddet inte sägas motsvara det skydd som vissel- blåsardirektivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Med anledning av de sektorsspecifika unionsrättsakterna har det införts vissa bestämmelser om ansvarsfrihet. Dessa gäller dock endast vid överträdelser av vissa specifika tystnadsplikter. Det finns också ansvarsfrihet som följer av den grundlagsfästa meddelarfriheten. Denna gäller emellertid endast när någon lämnar uppgifter för publi- cering i ett medium som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Den ansvarsfrihet som ska finnas enligt direktivet motsvaras således inte av någon befintlig reglering av an- svarsfrihet i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att det behövs nya be- stämmelser som säkerställer det skydd som ska finnas enligt vissel- blåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Bestämmelserna ska införas i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Av 8 kap. 1 § första stycket regeringsformen framgår att föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom för- ordning. Föreskrifter som avser enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes ska med- delas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 1). Även föreskrifter som rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som avser skyldigheter för enskilda eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2). Ett visst utrymme finns för regeringen att meddela de senare föreskrifterna genom förordning efter bemyndigande i lag (8 kap. 3 §). Det finns även lagkrav när föreskrifter meddelas om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden (8 kap. 2 § första stycket 3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="p150dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338150x1.jpg/" id="p150img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p422 ft8"&gt;Föreskrifterna som nu är aktuella är av det slag att de avser alla dessa kategorier av föreskrifter och ska därför meddelas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förutsättningar för att omfattas av skyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft29"&gt;Direktivet anger att skydd ska finnas för vissa personer och vid rapportering av vissa överträdelser av unionsrätten (artiklarna 2 och 4). Vidare anges ett antal villkor som ska vara uppfyllda för att skyddet ska gälla (artikel 6). Det finns också bestämmelser som an- ger i vilken ordning rapporteringen ska ske för att skydd ska ges (artikel 6.1 b). Till sist finns bestämmelser om samråd med arbets- tagarorganisationer och formuleringar i skäl om huruvida skyddet ska gälla när det finns en rapporteringsskyldighet (artikel 3.4 och skäl 62). Gemensamt för dessa delar av direktivet är att de rör för- utsättningarna för att omfattas av skyddet. I detta avsnitt behandlas dessa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Den primära personkretsen som ska omfattas av skyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd ska omfatta följande rapporterande per- soner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;arbetstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;egenföretagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;volontärer och praktikanter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;aktieägare som är verksamma i bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;En rapporterande person ska definieras som en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets tillämpningsområde vad gäller personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Artikel 4.1 anger att direktivet ska tillämpas på rapporterande per- soner som arbetar i den privata eller offentliga sektorn och som har förvärvat information om överträdelser i ett arbetsrelaterat samman- hang. Artikel 4.1 &lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; preciserar vilka personkategorier som med- lemsstaterna måste låta omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad är en rapporterande person?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;En rapporterande person definieras enligt artikel 5.7 som en fysisk person som rapporterar eller offentliggör information om över- trädelser som har förvärvats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet. Med en rapporterande person avses alltså en person som i vardagligt tal brukar kallas visselblåsare. Den första delen av definitionen har en tämligen given innebörd. Vad som avses med att information har förvärvats i samband med arbetsrelaterad verksam- het är dock inte lika självklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad är ett arbetsrelaterat sammanhang?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett arbetsrelaterat sammanhang definieras i artikel 5.9 som nuva- rande eller tidigare arbetsverksamhet i den offentliga eller privata sektorn genom vilken, oberoende av verksamhetens art, personer förvärvar information om överträdelser och i vilken dessa personer skulle kunna utsättas för repressalier om de rapporterar den informa- tionen. I delar av direktivet, t.ex. i artikel 5.7, förekommer i stället för uttrycket arbetsrelaterat sammanhang uttrycket arbetsrelaterad verksamhet. Vi har emellertid inte funnit anledning att anta annat än att avsikten varit att innebörden av de båda uttrycken är densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;När det gäller uttryckens närmare innebörd ger direktivet en viss ledning. I skäl 36 anges att personer behöver ett särskilt rättsligt skydd om de förvärvar den information de rapporterar genom sin arbetsrelaterade verksamhet och därmed löper risk att utsättas för arbetsrelaterade repressalier, t.ex. för överträdelser av sekretess- eller lojalitetsskyldighet. Skälet att ge dessa personer skydd är således deras ekonomiska sårbarhet gentemot den eller dem som de i prak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;tiken är beroende av för sin inkomst och sociala trygghet. Om det inte föreligger någon sådan arbetsrelaterad maktobalans saknas det alltså behov av skydd mot repressalier, t.ex. om det är fråga om relationen mellan ett företag och företagets kunder. I skäl 37 anges vidare att skydd bör beviljas så många kategorier av personer som möjligt som med anledning av sina arbetsrelaterade verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;oberoende av verksamheternas art och av om de är avlönade eller inte – har privilegierad tillgång till information om överträdelser som det skulle ligga i allmänintresset att rapportera och som kan utsättas för repressalier om de rapporterar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det handlar således om att en person får tillgång till information om överträdelser i en verksamhet med anledning av sin ställning, t.ex. i egenskap av arbetstagare eller styrelseledamot. Genom sin ställning i verksamheten är personen beroende av verksamheten och tar därför en risk om överträdelserna rapporteras. Det förhållandet motiverar att dessa personer får ett särskilt skydd. Vi drar av detta slutsatsen att direktivet är avsett att skydda personer som med anledning av sin särskilda ställning inom en verksamhet har privilegierad tillgång till information och som löper en risk att utsättas för repressalier om informationen rapporteras. Direktivet är således inte avsett att skydda vem som helst som erhåller och rapporterar information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Begreppet rapporterande person ska användas och definieras i lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft29"&gt;I Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare definieras visselblåsare som envar som rapporterar eller avslöjar information om fara eller skada för allmänintresset inom ramen för en arbets- relaterad relation, oavsett om relationen är offentligrättslig eller privaträttslig. I direktivet används begreppet rapporterande person. Begreppet rapporterande person är centralt i direktivet och utesluter personer som inte har en särskild ställning inom en verksamhet. Med begreppet rapporterande person avses alltså samma sak som vissel- blåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Vi anser att begreppet rapporterande person bör användas i lag- texten och inte visselblåsare, eftersom det senare begreppet ger ett talspråkligt intryck och dessutom avviker från direktivets terminologi. Rapporterande person är dessutom ett begrepp som är beskrivande och begripligt för en bredare allmänhet. Begreppet bör mot bak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;grund av dess centrala betydelse definieras i lagen och definitionen bör motsvara definitionen i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Enligt vår bedömning bör uttrycket ”förvärvar information” inte användas i lagtexten eftersom det ger intryck av att det ställs krav på att den rapporterande personen genom en aktiv handling bereder sig tillgång till information. I stället bör det mer neutrala uttrycket ”får del av information” användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Det behöver inte anges att de rapporterande personerna arbetar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;I artikel 4.1 anges att direktivet ska tillämpas på rapporterande per- soner som arbetar i den privata eller offentliga sektorn. Flera av de personkategorier som därefter anges i artikeln utför typiskt sett inte arbete i arbetsrättslig mening. Som exempel kan nämnas styrelseleda- möter och volontärer. För att undvika missförstånd anser vi därför att ordet ”arbetar” eller uttrycket ”utför arbete” inte bör användas i lagen eftersom de lätt för tankarna till relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Vi bedömer dessutom att det inte behöver anges att de nu nämnda personkategorierna utför arbete eller på något annat sätt tar aktiv del i verksamheten, eftersom det ligger i sakens natur att en arbetstagare, en styrelseledamot eller en volontär utför någon form av arbete eller på något sätt tar aktiv del i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Beträffande aktieägare, som också är en av personkategorierna som enligt artikel 4.1 ska omfattas av skydd, är situationen emeller- tid något annorlunda. En aktieägare kan vara en passiv ägare vars enda koppling till en verksamhet är själva aktieinnehavet. Beträff- ande aktieägare behöver det därför tydliggöras att det ska vara fråga om en aktieägare som utför någon form av arbete i den verksamhet som aktieinnehavet avser eller på något sätt tar aktiv del i verk- samheten. Vi anser att uttrycket ”är verksam” är lämpligt. Det bör även i författningskommentaren förtydligas att det endast är fysiska personer som äger aktier som ska omfattas (jfr definitionen av rapporterande person i artikel 5.7).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft67"&gt;Det behöver inte särskilt anges att lagens skydd gäller i den privata och offentliga sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft29"&gt;Enligt direktivet ska skyddet gälla för rapporterande personer både i den privata och offentliga sektorn (artikel 4.1). Frågan är om det behöver framgå av den nya lagen att den gäller i de båda sektorerna. Vi kan konstatera att det förekommer att det anges i lagar att de är tillämpliga i både offentlig och privat sektor. Som exempel kan nämnas anställningsskyddslagen i vilken anges att den är tillämplig för arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Andra lagar är tillämp- liga i båda sektorerna utan att det anges. Som exempel kan nämnas medbestämmandelagen och uthyrningslagen (prop. 1975/76:105 s. 9 och prop. 2011/12:178 s. 30). Vi anser att det inte behöver framgå av lagtexten att lagen gäller i både den privata och offentliga sektorn utan att det får anses framgå ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;De närmare personkategorierna som enligt direktivet ska omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Direktivets tillämpningsområde avseende personer regleras i arti- kel 4. I artikeln görs en distinktion mellan den primära personkrets som direktivet ska ge skydd åt och en sekundär krets av personer som i relevanta fall ska skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;När det gäller den primära personkretsen anger direktivet att skyddet bör beviljas så många personkategorier som möjligt obero- ende av om de är unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare, som med anledning av sina arbetsrelaterade verksamheter, oberoende av verksamheternas art och av om de är avlönade eller inte, har privi- legierad tillgång till information om överträdelser som det skulle ligga i allmänintresset att rapportera och vilka kan utsättas för re- pressalier om de rapporterar. Medlemsstaterna bör enligt direktivet säkerställa att behovet av skydd bestäms med hänvisning till alla rele- vanta omständigheter och inte endast med hänvisning till arten av förhållandet, så att det omfattar alla personer som i vid bemärkelse är anknutna till den organisation där överträdelsen har begåtts (skäl 37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft41"&gt;Direktivet fastställer sex personkategorier som åtminstone ska ingå i den primära personkretsen. Utöver dessa kategorier kan med- lemsstaterna lägga till ytterligare kategorier under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;skyddet inte utsträcks så långt att den bortre gränsen för förmån- ligare behandling överskrids (jfr avsnitt 4.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Även om direktivet anger att så många personkategorier som möjligt bör inkluderas menar vi att direktivets utformning också sätter gränser för vilka kategorier som bör inkluderas. Det kan näm- ligen inte sägas ligga i linje med direktivet att inkludera skydd för personer som inte har en särskild ställning inom en verksamhet, t.ex. utomstående som tillfälligt kommer i kontakt med en verksamhet i egenskap av kund eller besökare. Dessa personer kan inte anses befinna sig i ett arbetsrelaterat sammanhang i direktivets mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Andra personer som skulle kunna inkluderas är sådana personer som ska likställas med arbetstagare vid tillämpningen av arbetsmiljö- lagen. Bland dessa ingår personer som genomgår utbildning, per- soner som är intagna i kriminalvårdsanstalt, personer som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller andra som full- gör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret. Det som talar för att de person- kategorier som nu räknas upp ges skydd är att de också i kraft av sin ställning inom en verksamhet kan erhålla information om över- trädelser och att de kan utsättas för olika former av repressalier om de rapporterar informationen. Det kan också finnas ett allmän- intresse av att informationen som dessa personer får tillgång till kommer fram och att överträdelserna kan undanröjas eller åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning väcker dock en utvidgad personkrets, ut- över vad direktivet kräver, vissa betänkligheter. För det första är den personkrets som anges i direktivet redan ganska vid för svenskt vid- kommande. I dag har endast arbetstagare, vilket inkluderar inhyrda arbetstagare, skydd enligt visselblåsarlagen och även grundlags- skyddet har störst betydelse för arbetstagare eftersom det straff- sanktionerade repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen huvudsakligen blir tillämpligt vid arbets- rättsliga sanktioner (se avsnitt 2.5.1). Redan utvidgningen till egen- företagare, aktieägare, praktikanter, volontärer, personer som ingår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan samt aktie- ägare som är verksamma i bolaget kan därför ses som en väsentlig utvidgning i förhållande till gällande svensk rätt. För det andra kan en ytterligare utvidgning få allvarliga konsekvenser för de motstående intressen som vi redogör för i avsnitt 4.5, t.ex. genom ökade admini- strativa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Med anledning av att genomförandet av direktivet kommer att kräva en omfattande reglering, som inte har någon motsvarighet i dag, anser vi att skyddet som utgångspunkt inte bör omfatta fler än de som framgår av direktivets minimikrav. Regleringen bör i vart fall vara i kraft under en tid och utvärderas, innan personkretsen utvid- gas i förhållande till vad direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Den personkrets som åtminstone ska skyddas enligt direktivet består av ett antal, i vart fall för svenskt vidkommande, ganska oklara kategorier av personer. Det gäller inte minst personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan och personer som arbetar under kontroll och ledning av entreprenörer, under- entreprenörer och leverantörer. Vi har därför övervägt att avgränsa personkretsen utifrån en mer generell bestämmelse. Definitionen av en rapporterande person skulle kunna utgöra den primära person- kretsen. Alla fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang förvärvar information om missförhållanden och rapporterar den skulle då omfattas av skyddet. Vi har dock kommit till slutsatsen att en sådan generell bestämmelse dels skulle bli otydlig, dels skulle innebära ett betydande överskjutande införlivande vilket vi, som ovan framgått, inte anser är lämpligt att föreslå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;För att kunna fastställa vilken personkrets som bör omfattas av den föreslagna lagens skydd finns det anledning att närmare analy- sera den personkrets som enligt direktivet ska skyddas och särskilt analysera vissa av dessa personkategorier sett i ljuset av svenska för- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Arbetstagar- och egenföretagarbegreppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;Enligt direktivet ska de som är arbetstagare och egenföretagare i den mening som avses i artiklarna 45.1 och 49 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; åtmin- stone omfattas av skyddet. Dessa personer bör därför omfattas av det svenska skyddet i syfte att säkerställa att direktivet genomförs korrekt. Detta bör framgå av författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Begreppet arbetstagare i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; överensstämmer inte helt med det svenska arbetstagarbegreppet. Den nuvarande vissel- blåsarlagens skydd omfattar arbetstagare såsom det svenska arbets- tagarbegreppet definieras. Som vi har konstaterat i avsnitt 4.7.2 får skyddet enligt den befintliga visselblåsarlagen inte försämras i och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;med införandet av den föreslagna lagen. Det innebär att en person som omfattas av det svenska arbetstagarbegreppet – och som där- med omfattas av skyddet i den befintliga visselblåsarlagen – behöver omfattas även av den föreslagna lagens skydd. Det bör därför tyd- liggöras i författningskommentaren att personer som omfattas av det svenska arbetstagarbegreppet också omfattas av den föreslagna lagens skydd i syfte att säkerställa att en person som inte omfattas av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; arbetstagarbegreppet, men som omfattas av det svenska begreppet, också får skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Inhyrda arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inhyrda arbetstagare anges inte särskilt i direktivets uppräkning av de personkategorier som omfattas. Inhyrda arbetstagare omfattas emellertid av personkategorin arbetstagare som nämns i direktivet. Det behöver därför inte särskilt anges i den föreslagna lagen att inhyrda arbetstagare omfattas av skyddet. Frågan om i förhållande till vem en inhyrd arbetstagare bör skyddas behandlas i avsnitt 6.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft71"&gt;Personer som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Av direktivet framgår att varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer ska omfattas av skydd. Enligt vår mening behöver dock inte dessa personer särskilt anges i lagtexten eftersom de ingår i de andra person- kategorierna, framför allt kategorierna arbetstagare och egenföre- tagare. Frågan om i förhållande till vem rapporterande personer bör skyddas behandlas i avsnittet om vem förbudet att vidta repressalier riktar sig mot (avsnitt 6.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Arbetstagarföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Frågan är om arbetstagarföreträdare bör ingå i personkretsen, dvs. fackliga förtroendemän, skyddsombud och arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser. Enligt vår uppfattning bör sådana representanter ges skydd om de rapporterar information om överträdelser som de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;har förvärvat i den verksamhet som de verkar i. Arbetstagarrepresen- tanterna omfattas också, enligt vår tolkning av direktivet, av person- kategorierna arbetstagare samt personer som ingår i ett företags för- &lt;NOBR&gt;valtnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan. När det gäller de regionala skyddsombuden omfattas även dessa av personkategorin arbets- tagare. Frågan om i förhållande till vem rapporterande personer bör skyddas mot behandlas i senare avsnitt (avsnitt 6.5.3). Vi vill också påpeka att direktivet föreskriver att även vissa personer som bistår en rapporterande person ska skyddas, vilket skulle kunna aktualiseras beträffande bl.a. fackliga förtroendemän. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 6.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kan vara arbetstagare. Det anges dock i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska pro- gram att vissa deltagare inte ska anses vara arbetstagare, detta gäller t.ex. om programmet gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag. Direktivet utgår emellertid, som vi konstaterar ovan, ifrån ett unionsrättsligt arbetstagarbegrepp. Vi föreslår därför att arbetstagarbegreppet i den nya lagen ska omfatta de som är att anse som arbetstagare enligt det unionsrättsliga arbetstagarbegreppet. Detta innebär att det som står i lagen om arbetsmarknadspolitiska program inte kan anses vara avgörande för huruvida deltagarna har skydd enligt lagen. Det bör också observeras att deltagare i arbets- marknadspolitiska program i vissa fall även skulle kunna omfattas av begreppet praktikanter i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vi har övervägt om deltagare i arbetsmarknadspolitiska program bör inkluderas som en egen kategori i den nya lagen för att säker- ställa att sådana deltagare omfattas. Dessa personer har dock inget skydd enligt den befintliga visselblåsarlagen. Vi bedömer dessutom att sådana personer i regel inte står i en sådan ställning i förhållande till en arbetsgivare eller annan som bedriver en verksamhet att det är motiverat att införa ett långtgående skydd. Vi väljer mot den bak- grunden att inte föreslå att deltagare i sådana program ska läggas till som en skyddad personkategori i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Volontärer och praktikanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt direktivet ska de som är volontärer och praktikanter omfattas av skydd om de är rapporterande personer. Varken volontärer eller praktikanter definieras i direktivet. Det finns inte heller någon unions- rättslig definition av begreppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Med volontärer avses i allmänhet personer som arbetar ideellt, t.ex. i en ideell förening eller organisation. Volontärarbete kan också ske inom ramen för välgörenhetsprojekt där personer erbjuds kost, logi, ersättning för resekostnader och ibland också fickpengar under en period de arbetar ideellt i projektet. Kommissionen har i vitboken Nya insatser för Europas ungdom KOM(2001) 681, angett att volon- tärtjänst är en form av samhällsengagemang, en erfarenhet för per- sonlig utveckling och en faktor för anställbarhet och integrering samtidigt som den tillgodoser ungdomars och samhällets behov och att volontärarbete definierats som alla former av ideellt arbete. Som volontär skulle alltså var och en som utför någon form av ideellt arbete kunna avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft8"&gt;Direktivet innehåller dock en begränsning på så sätt att direk- tivets skydd förutsätter att det är fråga om en person som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information (jfr artiklarna 4.1 och 5.7). Det bör innebära att vissa ideella insatser i vissa samman- hang kan vara så begränsade att det inte kan anses vara fråga om ett arbetsrelaterat sammanhang. Vi bedömer att begreppet volontär i visselblåsardirektivets mening bör kunna tolkas i ljuset av det nu sagda och att begreppet volontär bör användas i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Med praktikant avses i allmänhet personer som skaffar sig erfar- enhet i ett yrke genom arbete utan att vara anställd i verksamheten. Praktiken kan vara antingen avlönad eller oavlönad. Ledning till hur termen praktik bör tolkas kan hämtas i diskrimineringslagen efter- som förbuden mot diskriminering inom arbetslivet gäller även i fråga om tillträde till yrkespraktik. Att så är fallet har sin grund i flera EU- direktiv, bl.a. rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för lika- behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft41"&gt;I förarbetena till diskrimineringslagen anförde regeringen bl.a. att det i förarbeten till tidigare diskrimineringslagstiftning angetts att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;med yrkespraktik avses i huvudsak studenter som under studierna fullgör praktik. Med anledning av bl.a. synpunkter under remiss- behandlingen fann regeringen dock skäl att inkludera även de som tar del av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik eller annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet med inslag av yrkes- praktik samt elever i grundskolan som genomgår praktisk arbetslivs- orientering i grundskolan, s.k. prao. Med anledning av detta infördes begreppet praktik i stället för yrkespraktik som förekommit i tidi- gare diskrimineringslagstiftning (prop. 2007/08:95 s. 135 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Vi bedömer att begreppet praktikant i visselblåsardirektivets mening bör kunna tolkas i ljuset av diskrimineringslagens bestäm- melser om praktik och att begreppet praktikant bör användas i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Personer som tillhör ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;Direktivet anger att personer som tillhör ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, inbegripet &lt;NOBR&gt;icke-verkställande&lt;/NOBR&gt; styrelse- ledamöter, ska ges skydd. Direktivet anger dock inte vad som avses med företag. Enligt vår uppfattning ligger det nära till hands att anta att företagsbegreppet ska ha samma betydelse som inom den unions- rättsliga konkurrensrätten samt inom EU:s reglering inom om- rådena statsstöd och upphandling. Inom dessa områden kan begrep- pet i korthet sägas omfatta varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, oavsett om verksamheten är inriktad på att ge vinst eller inte och oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Ett företag kan således inom de nu nämnda unionsrättsliga områdena avse aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och ekono- miska föreningar. Även statliga och kommunala organ kan omfattas av företagsbegreppet i den mån och i den roll organen bedriver eko- nomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Även om det nu aktuella företagsbegreppet får anses vara mycket brett kan vissa personer som tillhör en verksamhets &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan falla utanför personkategorin. Det skulle t.ex. kunna röra sig om en styrelseledamot för en frivilligorganisa- tion som inte bedriver någon verksamhet av ekonomisk eller kom- mersiell natur. Frågan kan därför ställas om den nu aktuella person- kategorin borde vidgas till att omfatta även sådana personer. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;vår uppfattning bör personkategorin av två skäl inte vidgas. För det första är det nu aktuella unionsrättsliga företagsbegreppet mycket brett och omfattar därför många verksamheter. För det andra finns övriga personkategorier som i många fall kommer att inkludera de personer som inte kan anses tillhöra ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, framför allt personkategorierna arbets- tagare och volontärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Fritidspolitiker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Politiker anges inte i direktivet i den krets som ska omfattas av skyddet. Sådana personer kan dock i många fall tillhöra någon av de andra personkategorierna som räknas upp i direktivet. Sannolikt omfattas emellertid inte alla politiker. Det är t.ex. oklart om en person som på sin fritid är politiskt aktiv i en kommunal nämnd kan anses omfattas av de personkategorier som räknas upp i direktivet. Frågan kan därför ställas om de personkategorier som räknas upp i direktivet bör kompletteras med kategorin politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vi anser att politiker inte bör anges som en särskild personkate- gori i den nya lagen. Politiker har nämligen i regel goda möjligheter att genom sina politiska uppdrag och sina positioner i samhället lyfta frågor om missförhållanden – det gäller även missförhållanden som råder i verksamheter som de är aktiva i eller kommer i kontakt med genom sina uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Aktieägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Som vi har konstaterat bör aktieägare omfattas av personkretsen, men endast i den utsträckning de är verksamma i bolaget. En aktie- ägare som är verksam i sitt bolag kan precis som arbetstagare och andra rapporterande personer utsättas för arbetsrelaterade repres- salier på grund av att aktieägaren rapporterar information om miss- förhållanden i verksamheten. Man kan t.ex. tänka sig att arbets- givaren beslutar att dra tillbaka privilegier som aktieägaren haft såsom arbetsrum eller tillgång till lokaler och datorresurser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;Sammanfattning av de personkategorier som ska skyddas av lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;De personer som enligt vår uppfattning bör ingå i den primära personkretsen är sammantaget arbetstagare, egenföretagare, volon- tärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags förvalt- &lt;NOBR&gt;nings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksam- ma i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Skyddet ska gälla även efter avgång och innan tillträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd ska gälla även för en rapporterande person som rapporterar information om överträdelser innan personen har börjat inom verksamheten om personen fått del av informa- tionen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar in- för ingående av avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Detsamma ska gälla om rapporteringen sker efter det att den rapporterande personen har slutat inom verksamheten om per- sonen fått del av informationen under den tid som personen var verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslagen: &lt;/SPAN&gt;Direktivet ska enligt artikel 4.3 tillämpas i vissa fall även för rapporterande personer som rapporterar informa- tion om överträdelser innan det arbetsrelaterade förhållandet har inletts. Det gäller under förutsättning att informationen om över- trädelser har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;När det gäller rapportering innan en person har börjat i en verk- samhet finns enligt vår uppfattning inga betänkligheter mot att in- föra det skydd som direktivet föreskriver. I diskrimineringslagen finns t.ex. redan diskrimineringsförbud som även omfattar diskrim- inering av den som gör en förfrågan om eller söker arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Direktivet ska enligt artikel 4.2 också tillämpas på rapporterande personer när de rapporterar eller offentliggör information om över- trädelser som har förvärvats inom ramen för ett arbetsrelaterat sam- manhang som sedermera har upphört. En fråga som har väckts i detta sammanhang är om det ska finnas någon preskriptionsfrist vad gäller rätten att rapportera om ett missförhållande. I nuvarande visselblåsar- lag finns ingen sådan preskriptionsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;Det kan i många fall finnas naturliga och legitima orsaker till att någon väntar med att rapportera missförhållanden. I vissa fall kan det tänkas att personen av rädsla för repressalier väntar med att rapportera. I andra fall kan det vara så att personen inte förstår vidden av ett missförhållande förrän långt senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Risken för att bli utsatt för repressalier kan antas minska efter att den rapporterande personen har lämnat verksamheten eftersom arbetsgivaren och andra verksamhetsutövare då inte har samma makt och inflytande över den rapporterande personen. Hur lång tid som ska förflyta tills det kan antas att rädslan för repressalier upphör är dock svårt att förutse och inte möjligt att generellt uttala sig om. Det varierar sannolikt från fall till fall och är beroende av vilket inflytande arbetsgivaren eller andra verksamhetsutövare har över den som rap- porterar efter att det direkta beroendeförhållandet upphört. Dessa skäl talar enligt vår mening emot införande av en preskriptionsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Införande av en preskriptionsfrist skulle även kunna leda till att en rapporterande person rapporterar i ett tidigt skede trots att det då fortfarande råder osäkerhet om förhållandet för att inte riskera att missa en sådan frist. Även det talar emot införande av en pre- skriptionsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Samtidigt kan vi inte bortse från att de motstående intressen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;redogör för i avsnitt 4.5 kan påverkas även vid rapportering som sker lång tid efter det att den rapporterande personen fick kännedom om missförhållandet. Ett företags varumärke kan t.ex. skadas även om rapporteringen avser förhållanden som rådde för länge sedan och som dessutom sedan länge kan vara avhjälpta. Vi måste dock beakta att direktivet inte innehåller någon bestämmelse om preskriptions- frist. Vi menar också att företag och andra berörda personer typiskt sett har möjlighet att mildra eventuella negativa följder av rapporter- ing som sker långt i efterhand, t.ex. genom att visa att de miss- förhållanden som rapporteringen avser har avhjälpts och inte längre föreligger. Vi anser därför att någon preskriptionsfrist inte bör införas. I stället bör skyddet gälla utan bortre gräns om rapporter- ingen sker efter det att den rapporterande personen har slutat inom verksamheten under förutsättning att personen fått del av informa- tionen under den tid som personen var verksam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Även en sekundär personkrets ska omfattas av skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd i form av förbudet mot repressalier ska gälla till skydd för följande personer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang bi- står den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom för- troendevalda och skyddsombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom anhöriga och kollegor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbets- relaterat sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: Direktivet anger att det skydd för rapporteran- de personer som anges i direktivets kapitel VI i relevanta fall också ska erbjudas en sekundär personkrets (artiklarna 4.4 och 5.8). Per- sonerna i denna krets är sådana som inte är rapporterande personer men som ändå kan utsättas för repressalier. I direktivets skäl be- nämns repressalier som vidtas mot någon annan än den rapporte- rande personen indirekta repressalier. Det kan t.ex. vara repressalier gentemot främjande personer, kollegor eller anhöriga till den rap- porterande personen som också har en arbetsrelaterad anknytning till den rapporterande personens arbetsgivare eller kund eller tjänste- mottagare (skäl 41). Det skydd som finns i kapitel VI omfattar förbud mot repressalier (artikel 19) och åtgärder för skydd mot repressalier, vilket bl.a. inkluderar ansvarsfrihet (artikel 21). I kapitel VI finns även andra bestämmelser som, även om de inte kan beskrivas som skydd, ändå syftar till att tillvarata den rapporterande personens intressen och rättigheter, t.ex. bestämmelserna om stödåtgärder, bevisbördelättnad, sanktioner och begränsningar i möjligheten att avstå från rättigheter och rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;En fråga som aktualiseras av artikel 4.4 är vad som ska anses ut- göra relevanta fall. Skyddet ska nämligen endast finnas för den sekundära personkretsen i sådana fall. Enligt vår tolkning avses de fall då det får anses ligga i sakens natur att direktivets bestämmelser kan tillämpas på den sekundära personkretsen. Man kan t.ex. tänka sig att en kollega till den rapporterande personen blir utsatt för en arbetsrelaterad repressalie för att den rapporterande personen har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;vänt sig till en myndighet med uppgifter om missförhållanden i verksamheten. I ett sådant fall bör, enligt vår tolkning av direktivet, även kollegan vara skyddad mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Vi menar vidare att det inte kan anses ligga i uttrycket ”relevanta fall” att den sekundära personkretsen ska åtnjuta ansvarsfrihet efter- som de i regel har en mer passiv roll jämfört med den rapporterande personen och därför sällan begår regelöverträdelser. Ansvarsfriheten är ett långtgående skydd som innebär att den rapporterande per- sonen inte ska kunna göras ansvarig för vissa regelöverträdelser (avsnitt 6.4). Detta skydd kan enligt vår tolkning av direktivet för- behållas rapporterande personer och bör så också göras. Det bör dock noteras att en person som bistår en rapporterande person eller som har anknytning till den rapporterande personen i det enskilda fallet skulle kunna anses vara en rapporterande person och därmed enligt våra förslag tillerkännas ansvarsfrihet. Ingenting i våra förslag utesluter nämligen att flera personer tillsammans skulle kunna rapportera och därmed var för sig anses vara rapporterande personer. Var gränsen i det enskilda fallet ska dras mellan bistående och rapporterande personer bör avgöras i rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;Av samma skäl som när det gäller den primära personkretsen bör genomförandet inte gå längre än vad direktivet kräver. De som bör ingå i den sekundära personkretsen som bör omfattas av skydd är därför fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom förtroende- valda och skyddsombud, fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom anhöriga och kollegor, och juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat samman- hang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Lagen ska skydda rapportering av information om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagens skydd ska gälla vid rapportering av information om missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit, eller kan komma att bli verksam i, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;De missförhållanden som omfattas ska vara sådana som utgörs av handlanden eller underlåtenheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;1. strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämp- ningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;2. strider mot lag eller andra föreskrifter som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;3. kan anses utgöra något annat missförhållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft41"&gt;Lagen ska inte omfatta rapportering som endast rör den rappor- terande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden, om det inte rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft67"&gt;Direktivet föreskriver skydd för rapportering om överträdelser av vissa särskilda unionsrättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Av artikel 2.1 framgår att direktivets skydd gäller för personer som rapporterar vissa särskilda överträdelser av unionsrätten som om- fattas av direktivets tillämpningsområde. I artikel 2.1 a anges det materiella tillämpningsområdet för direktivet genom en hänvisning till en förteckning över unionsrättsakter i direktivets bilaga. Om dessa unionsrättsakter i sin tur anger sina materiella tillämpnings- områden genom hänvisning till andra unionsrättsakter, så ingår även de rättsakterna i det materiella tillämpningsområdet för visselblåsar- direktivet. Hänvisningen till rättsakterna i bilagan bör vidare anses omfatta alla genomförandeåtgärder eller delegerade åtgärder på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;nationell nivå och unionsnivå som har antagits i enlighet med dessa rättsakter (skäl 19). Direktivets materiella tillämpningsområde om- fattar också överträdelser som riktar sig mot unionens finansiella intressen (artikel 2.1 b) och överträdelser som rör den inre markna- den (artikel 2.1 c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av artikel 5.1 framgår att med överträdelser avses handlande eller underlåtenheter som antingen är olagliga och som rör de unions- rättsakter och områden som omfattas av det materiella tillämpnings- område som avses i artikel 2, eller motverkar målet eller syftet med reglerna i de unionsrättsakter och på områden som omfattas av det materiella tillämpningsområde som avses i artikel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Skäl 42 anger att begreppet överträdelse innefattar missbruk så- som det definierats i rättspraxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; nämligen hand- lingar eller underlåtenheter som formellt sett inte förefaller vara olagliga men som motverkar lagens mål eller syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft71"&gt;Lagens skydd måste åtminstone omfatta rapportering om överträdelser av det som ingår i direktivets materiella tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett genomförande av direktivet måste som ett minimum resultera i ett skydd för rapportering om överträdelser av de rättsakter och områden inom EU som ingår i direktivets materiella tillämpnings- område. Definitionen av begreppet överträdelse måste dessutom utformas så att överträdelsebegreppet omfattar sådant handlande och sådana underlåtenheter som avses i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Av artikel 2.2 följer att det är tillåtet för en medlemsstat att ut- vidga skyddet enligt nationell rätt till områden eller handlanden som inte omfattas av direktivet. Vi har med stöd av artikeln föreslagit en reglering som gäller generellt, dvs. inte endast vid de överträdelser som anges i direktivet (avsnitt 4.6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Skyddet som i dag finns i visselblåsarlagen måste beaktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Vid fastställande av vilken typ av information som ska skyddas i den nya lagen behöver den befintliga visselblåsarlagen beaktas. I arti- kel 25.2 i direktivet anges nämligen att genomförandet av direktivet under inga omständigheter får utgöra skäl för att inskränka det skydd som redan finns i medlemsstaterna på de områden som om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;fattas av direktivet. Vi gör i avsnitt 4.7.2 bedömningen att den be- fintliga visselblåsarlagen bör upphävas och ersättas av en ny lag. Det innebär att den nya lagens skydd måste omfatta åtminstone rappor- tering av sådant som skyddas av visselblåsarlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Vad kan skyddat rapporteras enligt visselblåsarlagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Visselblåsarlagen ger skydd vid larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses enligt lagen brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;I författningskommentaren till lagen görs en uppräkning av vad som kan utgöra allvarliga missförhållanden (prop. 2015/16:128 s. 96 f.). Uppräkningen är inte avsedd att vara uttömmande utan endast exemplifierande. De exempel som anges är kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljö, felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar, regler till skydd för fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt oetiska förhållanden. I författningskommentaren anges att bedömningen av om det är fråga om ett allvarligt missförhållande ska göras utifrån en objektiv måttstock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I författningskommentaren preciseras även vad som avses med brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missför- hållanden. När det gäller brottsliga förfaranden omfattas till att börja med situationen att arbetstagaren genom larmet påstår att ett visst brott, med fängelse i straffskalan, har begåtts i arbetsgivarens verk- samhet. Detta gäller när arbetstagaren genom larmet beskriver något som objektivt faller in under en straffbestämmelse där fängelse ingår i straffskalan. Det krävs alltså inte att arbetstagarens påstående innefattar någon rubricering. Med därmed jämförliga missförhål- landen avses enligt författningskommentaren att allvarlighetsgraden i sammanhanget, dvs. när de förekommer i arbetsgivarens verksam- het, ska vara jämförbar med förfaranden som utgör brott med fängelse i straffskalan. Det ska vara fråga om så kvalificerade över- trädelser av gällande normer och föreskrifter, eller så stora brister i övrigt att missförhållandet objektivt sett kan betraktas som allvar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;ligt. Vid bedömningen ska hänsyn tas till graden av allmänintresse av att missförhållandet kommer fram och kan åtgärdas. Därmed avses både intresset av att uppgifterna offentliggörs och att missförhållan- dena kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan komma att avhjälpas. Mindre allvarliga eller bagatellartade miss- förhållanden omfattas inte. Konflikter mellan arbetstagare, allmänna missnöjesyttringar och liknande utgör normalt inte allvarliga miss- förhållanden. Utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan dock t.ex. samarbetsproblem utgöra allvarliga missförhållanden, t.ex. om de innebär risker för liv och hälsa inom sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad ska skyddat kunna rapporteras enligt visselblåsardirektivet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Direktivets skydd ska omfatta rapportering om överträdelser av vissa unionsrättsakter, inklusive vissa bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget. Det finns skrivningar i direktivet som antyder att dessa över- trädelser ska ses som särskilt allvarliga. I skäl 3 anges t.ex. att på vissa politikområden kan överträdelser av unionsrätten – oavsett om dessa enligt nationell rätt är att kategorisera som administrativa, straff- rättsliga eller som andra typer av överträdelser – skada allmänintres- set allvarligt genom att de skapar betydande risker för samhällets välfärd. I skäl 42 anges att det krävs att begreppet överträdelse också innefattar missbruk såsom det definierats i rättspraxis från &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen, för att det effektivt ska kunna upptäckas och förebyggas allvarlig skada för allmänintresset. Även i skäl 1 och 14 används be- greppet skada för allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;De unionsrättsakter som omfattas av direktivets tillämpnings- område, utgörs av rättsakter inom områdena offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informations- system, EU:s finansiella intressen och den inre marknaden. Direk- tivet pekar således ut vissa unionsrättsakter som så viktiga att de motiverar ett införande av skydd för personer som rapporterar om överträdelser av akterna. Detta urval visar att det anses extra viktigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;att överträdelser av just dessa akter kommer fram och kan undan- röjas eller åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft41"&gt;I skälen &lt;NOBR&gt;6–18&lt;/NOBR&gt; utvecklas skälen till varför överträdelser inom de utpekade områdena är så allvarliga att det motiverar ett införande av skydd för personer som rapporterar om överträdelser. Av skäl 6 framgår t.ex. att unionsrättsakter inom området för offentlig upp- handling ingår eftersom det är nödvändigt för att förebygga bedrä- geri och korruption med anknytning till upphandling. I skäl 7 anges att unionsrättsakter inom området för finansiella tjänster ingår efter- som allvarliga brister i kontrollen av efterlevnad av relevanta regler uppdagades efter den finansiella krisen. I skäl 8 anges att unions- rättsakter inom området för säkerheten för produkter ingår bl.a. eftersom det kan bidra till att förhindra avledning av skjutvapen, ammunition och försvarsrelaterade produkter från den legala till den illegala marknaden. Av skäl 9 framgår att unionsrättsakter inom om- rådet för transportsäkerhet ingår eftersom överträdelser av sådana regler kan utgöra en fara för människors liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft41"&gt;Även överträdelser som riktar sig mot EU:s finansiella intressen och överträdelser som rör den inre marknaden ingår i det materiella tillämpningsområdet. Det avser kampen mot bedrägerier, korrup- tion och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s utgifter, uppbörd av EU:s inkomster och medel eller tillgångar (skäl 15). Det rör också unionsåtgärder som syftar till att upprätta den inre mark- naden eller säkerställa dess funktion genom att bidra till att undan- röja hinder för den fria rörligheten för varor och för friheten att tillhandahålla tjänster samt till att undanröja snedvridningar av kon- kurrensen (skäl 16). Även dessa områden har av EU setts som så viktiga att de motiverar ett införande av skydd för personer som rapporterar om överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;Utifrån de nu nämnda skälen står det klart att EU anser att över- trädelser inom de utpekade områdena äventyrar tungt vägande samhällsintressen. Det är fråga om unionsrätt där överträdelser kan leda till allvarliga risker för EU:s och medlemsstaternas ekonomi eller för medborgarnas liv och hälsa. Ett annat sätt att beskriva det är att det finns ett påtagligt allmänintresse av att information om överträdelserna kommer fram i ett tidigt skede så att verksamheter, myndigheter och ytterst allmänheten kan agera på informationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft67"&gt;Vad menas med att ett handlande eller en underlåtenhet motverkar målet eller syftet med en unionsrättsakt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Med överträdelse avses inte bara handlande eller underlåtenhet som är olagligt och som rör de uppräknade unionsrättsakterna. Med överträdelse avses även handlande eller underlåtenhet som mot- verkar målet eller syftet med reglerna i de uppräknade unionsrätts- akterna. I skäl 42 anges att handlingar eller underlåtenheter som for- mellt sett inte förefaller vara olagliga men som motverkar lagens mål eller syfte, har definierats som missbruk av rättigheter i rättspraxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i flera domar gett uttryck för principen om att missbruk av rättigheter kan föreligga när det är fråga om handlingar eller underlåtenheter som inte utgör en överträdelse av en konkret bestämmelse i en unionsrättsakt, men som ändå motverkar rätts- aktens mål eller syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;dom i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Emsland-Stärke,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-110/99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2000:695, punk- terna 52 och 53 har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; t.ex. uttalat att missbruk av rättigheter kan anses föreligga om det framgår dels att målsättningen med en berörd gemenskapsbestämmelse inte har uppnåtts, trots att de villkor som uppställs i bestämmelsen formellt har uppfyllts, dels att det funnits en avsikt att erhålla en förmån som följer av gemen- skapsbestämmelserna genom att konstruera de omständigheter som krävs för att få förmånen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i dom i mål Cadbury Schweppes plc och Cadbury Schweppes Overseas Ltd, &lt;NOBR&gt;C-196/04,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2006:544, punkt 55 slagit fast att en åtgärd som inskränker etableringsfriheten kan motiveras av behovet att bekämpa missbruk när åtgärden speci- fikt avser rent konstlade upplägg som inte har någon ekonomisk för- ankring och som görs i syfte att kringgå lagstiftningen i den berörda medlemsstaten och, i synnerhet i syfte att undvika skatt som normalt ska betalas på vinst från verksamhet som bedrivs inom det nationella territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vidare har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i dom i mål TV10, &lt;NOBR&gt;C-23/93,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1994:362, punkt 26 angett att fördragets bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster inte utgör hinder för en medlemsstat att med ett nationellt programföretag likställa ett programföretag som har bildats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat och som är etablerat i den staten, men vars verksamhet helt eller huvud-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft29"&gt;sakligen riktar sig mot den förstnämnda medlemsstatens territorium, när denna etablering har skett för att göra det möjligt för företaget att slippa iaktta de regler som skulle ha tillämpats om det hade varit etablerat inom den förstnämnda statens territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I dom i mål Leclerc m.fl., 229/83, EU:C:1985:1, punkt 14 har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalat att även om vissa av konkurrensbestämmel- serna i fördraget gäller företags beteende och inte medlemsstaternas lagstiftningsåtgärder, är medlemsstaterna ändå enligt fördraget skyl- diga att genom sin nationella lagstiftning säkra att inte skada en full- ständig och enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten eller verkan av de rättsakter som antagits för att genomföra denna, och att avstå från att vidta eller bibehålla åtgärder &lt;SPAN class="ft110"&gt;− &lt;/SPAN&gt;även sådana av lagstiftningskarak- tär &lt;SPAN class="ft110"&gt;− &lt;/SPAN&gt;som kan upphäva den ändamålsenliga verkan av de konkurrens- regler som tillämpas på företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; uttalanden om missbruk av rättigheter har i stor utsträckning skett i mål om skattefrågor som i den svenska lagstift- ningen bl.a. regleras i lagen (1995:575) mot skatteflykt. Domstolen har, som framgår, emellertid anlagt ett liknande synsätt även i mål som rör andra rättsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft67"&gt;Allmänintresse är ett centralt begrepp i reglering om skydd för visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Allmänintresset är något som tillmäts stor betydelse för vilka av- slöjanden som skyddas enligt visselblåsarlagen och europarätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Vid bedömningen av om rapportering av en viss typ av informa- tion ska skyddas ska, enligt förarbetena till visselblåsarlagen, hänsyn tas till graden av allmänintresse av att missförhållandet kommer fram och kan åtgärdas. Därmed avses både intresset av att uppgifterna offentliggörs och att missförhållandena kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan komma att avhjälpas (prop. 2015/16:128 s. 43).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Enligt Europadomstolens praxis om skyddet för yttrandefriheten är allmänintresset ett viktigt kriterium vid bedömningen av om en arbetstagare som har slagit larm skyddas av Europakonventionen. Allmänintresset anses av Europadomstolen vara stort när det gäller bl.a. vanvård, polisbrutalitet, politikers försök att påverka rättsutred- ningar, grym och oetisk djurhållning, oetiska anställningsförhållan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;den, skogsskövling samt utnyttjande av barn och deras föräldrar ge- nom aggressiv marknadsföring av ohälsosam mat (prop. 2015/16:128 s. 36).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare inne- bär att ett nationellt ramverk bör underlätta avslöjanden av allmänt intresse. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma vad som ska anses ingå i begreppet allmänt intresse, men enligt rekommenda- tionen bör tillämpningsområdet specificeras och inkludera åtmin- stone rapportering och avslöjanden av lagbrott, risker för enskildas hälsa och säkerhet, risker för miljön och kränkningar av de mänsk- liga rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft67"&gt;Missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram bör skyddat kunna rapporteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Missförhållanden är ett begrepp som förekommer i svensk rätt inom områden som ligger nära det nu aktuella. Det fanns i 1990 års före- tagshemlighetslag och har även förts in i 2018 års företagshemlig- hetslag. Det används i visselblåsarlagen och även i regleringen om lex Sarah enligt socialtjänstlagen. Begreppet är alltså etablerat i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Till missförhållanden räknas enligt företagshemlighetslagen varje slags försummelse eller oegentlighet som förekommer i en verksam- het, oavsett om det gäller ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande från verksamhetsutövarens sida eller om missförhållandet har sin grund i en omständighet som ingen särskild person kan lastas för, dvs. en ren olyckshändelse (prop. 2017/18:200 s. 149). Både direktivet och visselblåsarlagen har en viss tröskel när det gäller vad som skyddat kan rapporteras. Det som överstiger den nivån är något mer än vad som kan anses ligga i begreppet missförhållanden. Vi är tveksamma till om direktivet medger att Sverige lägger sig under den tröskel som följer av direktivet och därmed erbjuder ett starkare skydd för rap- porterande personer. Direktivet sätter gränser för ett överskjutande införlivande (se avsnitt 4.6.1). Vi är också tveksamma till om det skulle vara lämpligt att införa en sådan låg tröskel med tanke på att det skulle kunna leda till oacceptabla konsekvenser för de motstå- ende intressen som vi redogör för i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft41"&gt;Det är emellertid också tveksamt om direktivet ger stöd för att endast skydda rapportering av allvarliga missförhållanden, dvs. det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;som gäller enligt den befintliga visselblåsarlagen. Ett allvarlighets- rekvisit följer i vart fall inte direkt av direktivtexten. Som framgått ovan har vi dock funnit stöd för att det krävs missförhållanden av en viss allvarlighetsgrad. Det som skyddat ska kunna rapporteras inne- fattar inte alla överträdelser av unionsrätten. Vi tolkar direktivet som att det omfattar överträdelser inom områden där det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram. Vi anser att detta bör komma till uttryck i lagtexten genom en kvalifikation som har anknytning till allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;En sådan kvalifikation skulle inte vara främmande i svensk rätt eftersom en sådan har införts i 2018 års företagshemlighetslag i regleringen av möjligheten att avslöja företagshemligheter i samband med visselblåsning (4 §). Kravet på att det ska vara avslöjanden eller offentliggöranden till skydd för allmänintresset har ersatt det tidig- are kravet på att det skulle vara fråga om avslöjanden eller offentlig- göranden av allvarliga missförhållanden. I författningskommentaren till företagshemlighetslagen anges att till skillnad från 1990 års före- tagshemlighetslag krävs inte att det missförhållande som angriparen vill offentliggöra eller avslöja är allvarligt, utan det är tillräckligt att offentliggörandet eller avslöjandet av missförhållandet sker till skydd för allmänintresset. Den nya utformningen av lagtexten, som är föranledd av företagshemlighetsdirektivet, är inte avsedd att leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Det kan, enligt författnings- kommentaren till företagshemlighetslagen, sällan anses finnas ett allmänt intresse av att offentliggöra eller avslöja missförhållanden som inte är allvarliga i den hittillsvarande lagens mening. Att det finns ett starkt enskilt intresse av att sprida viss information är inte tillräckligt (prop. 2017/18:200 s. 148 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det kan även noteras att vissa skrivningar i visselblåsardirektivet ger stöd för att åtskillnad kan göras mellan allvarlighetsgraden av olika överträdelser. I skäl 70 anges att vissa överträdelser är klart ringa och att ytterligare uppföljning inte krävs från behöriga myn- digheter, samt att behöriga myndigheter ska kunna prioritera hand- läggning av rapporter om allvarliga överträdelser vid ett stort inflöde av rapporter. Skälet har visserligen bäring på de behöriga myndig- heternas hantering och prioritering av inkomna rapporter. Vi menar dock att det ger ett visst stöd för att även direktivet ser på vissa över- trädelser som mindre skyddsvärda, trots att de i och för sig uppfyller kravet för att vara en överträdelse i direktivets mening.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Vi anser att det är lämpligt att i den nu föreslagna lagen använda begreppet missförhållande eftersom det används i dag i såväl nuva- rande visselblåsarlag som i företagshemlighetslagen. Tröskeln för det som skyddat ska kunna rapporteras behöver dock kvalificeras. En lämplig kvalifikation är den som används i företagshemlighetslagen, dvs. en kvalifikation med anknytning till allmänintresset av att in- formationen kommer fram. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt visselblåsarlagen bör, liksom när det gäller den ändrade kvalifikationen i företagshemlighetslagen, inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget eftersom det sällan kan anses finnas ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om inte förhållandena är allvarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vilka förhållanden ska inte skyddat kunna rapporteras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av skäl 22 framgår att medlemsstaterna kan föreskriva att rapporter om personliga missförhållanden som uteslutande påverkar den rapporterande personen, dvs. klagomål avseende konflikter mellan den rapporterande personen och en annan arbetstagare, kan slussas vidare till andra förfaranden. Skälet har anknytning till direktivets materiella tillämpningsområde och vilka överträdelser som skyddat ska kunna rapporteras. Eftersom direktivet enligt skäl 21 inte ska påverka det skydd som ska finnas när arbetstagare rapporterar om överträdelser av EU:s arbetslagstiftning och det inte finns någon rättslig grund att genom direktivet harmonisera medlemsstaternas arbetsrätt, får det anses naturligt att direktivet inte skyddar rappor- tering av information om konflikter på arbetsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;En annan sak är om Sverige vid genomförande av direktivet bör utsträcka skyddet till att även omfatta rapportering av information om arbetsrelaterade konflikter mellan arbetstagare eller tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare. Enligt vår uppfattning är svaret på den frågan nej. Konflikter och tvister av det nu nämnda slaget hanteras bäst genom de konfliktlösningsmekanismer som sedan länge finns på arbetsmarknaden. Dessa mekanismer omfattar förhandlings- ordningar i kollektivavtal och de förfaranden som finns i arbets- rättslig lagstiftning för att lösa arbetstvister. Det finns även en ord- ning för att hantera och ta hand om eventuella missförhållanden av arbetsmiljökaraktär. Ett skyddsombud kan t.ex. göra en begäran om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;SPAN style="padding-left:251px;"&gt;SOU 2020:38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;åtgärder rörande arbetsmiljö eller arbetstider med stöd av 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. En annan central del är Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det bör alltså normalt inte vara möjligt att få skydd enligt den nu föreslagna lagen när det är fråga om förhållanden som enbart rör den enskildes egen arbetssituation eftersom det finns andra mekanismer och ordningar för att hantera den typen av förhållanden. I syfte att undvika missförstånd bör det framgå direkt av lagtexten att lagen inte omfattar förhållanden som enbart rör den rapporterande per- sonens egna arbets- eller anställningsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Detta bör emellertid inte gälla undantagslöst. Det kan vara så att den rapporterande personens arbets- eller anställningsförhållanden inte endast avviker från gällande lagar, utan även är helt oacceptabla utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Så kan t.ex. vara fallet när en migrantarbetare, nyanländ invandrare eller ung människa utnyttjas otillbörligt som arbetskraft. Det kan även vara fråga om att en person arbetar under slavliknande förhållanden eller är föremål för människohandel. Om det rör sig om ett missförhållande som är så pass allvarligt som nu nämnts bör det därför enligt vår mening finnas skydd, trots att förhållandena formellt endast rör den rapporterande personens egen arbetssituation. Detta bör tydliggöras i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Den lagtekniska utformningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Överträdelser definieras enligt artikel 5.1 som handlande eller under- låtenhet som antingen är olagliga och som rör de unionsrättsakter och områden som omfattas av det materiella tillämpningsområde som avses i artikel 2 (artikel 5.1 i), eller motverkar målet eller syftet med reglerna i de unionsrättsakter och på områden som omfattas av det materiella tillämpningsområde som avses i artikel 2 (artikel 5.1 ii). Enligt skäl 19 bör alla genomförandeåtgärder eller delegerade åtgär- der på nationell nivå och unionsnivå som antagits i enlighet med dessa rättsakter omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;För att det inte ska råda någon tvekan om att artikel 5.1 har genomförts bör lagen för det första omfatta rapportering av miss- förhållanden som utgörs av handlanden eller underlåtenheter som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpnings- området för visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Med hänsyn till skäl 19 bör lagen för det andra omfatta missför- hållanden som utgörs av handlanden eller underlåtenheter som strider mot föreskrifter som genomför eller kompletterar en unions- rättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet. Enligt 8 kap. regeringsformen meddelas föreskrifter av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Unionsrätt kan således genomföras i svensk rätt genom lag, förordning, myndighets- föreskrifter eller kommunala föreskrifter. Det bör därför uttryck- ligen anges att lagen omfattar rapportering av missförhållanden som utgörs av handlanden eller underlåtenheter som strider mot lag eller andra föreskrifter som genomför eller kompletterar en unions- rättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Lagens skydd bör för det tredje omfatta handlanden och under- låtenheter som inte är direkt olagliga men som ändå motverkar målet eller syftet med unionsrättsakter inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet (jfr artikel 5.1 ii). Dessutom bör lagen omfatta skydd för rapportering av förhållanden eller förfaranden som, i likhet med vad som gäller enligt företagshemlighetslagen, framstår som så klart otillbörliga eller klandervärda att det finns ett starkt allmänt intresse av att förhållandena kommer fram och kan rättas till. Med det avses sådant som strider mot t.ex. lag, men även sådant som visserligen inte strider mot lag men som ändå bör kunna rapporteras till skydd för allmänintresset. Det centrala bör således vara att det finns ett allmänt intresse av att informationen om missförhållandena kommer fram. Det som bör kunna rapporteras skyddat är, annor- lunda uttryckt, sådant som äventyrar tungt vägande samhällsintressen. Det nu sagda bör i författningstext lämpligen uttryckas som handlanden eller underlåtenheter som kan anses utgöra ett missför- hållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Bör skyddet finnas oberoende av var missförhållandena har uppstått?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Visselblåsarlagen ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbets- tagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Skyddet omfattar alltså arbetstagare och gäller endast vid missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft41"&gt;Direktivets tillämpningsområde är mer omfattande. Direktivet omfattar betydligt fler personkategorier än enbart arbetstagare. I artikel 5.2 definieras uttrycket information om överträdelser som information, inklusive rimliga misstankar om faktiska eller poten- tiella överträdelser som har inträffat eller som högst sannolikt kom- mer att inträffa i den organisation där den rapporterande personen arbetar eller har arbetat eller i en annan organisation med vilken den rapporterande personen är eller har varit i kontakt genom sitt arbete, och om försök att dölja sådana överträdelser. Det står utifrån detta klart att själva överträdelsen inte behöver ha inträffat i just den verksamhet där den aktuella personen är anställd. Däremot krävs att personen får kännedom om överträdelsen som en följd av att per- sonen kommit i kontakt med verksamheten i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det kan exempelvis vara fallet då en underentreprenör tillhandahåller tjänster till ett företag och personen som utför tjäns- ten åt företaget är anställd hos underentreprenören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Vi anser därför att det bör framgå att skyddet ska gälla vid rapportering av information om missförhållanden i den verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit verksam i, eller i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete. Med hänsyn till att skyddet även föreslås gälla för en rapporterande person som rapporterar information om överträdelser innan personen har börjat inom verk- samheten (se avsnitt 6.3.2) behöver det även anges att skyddet ska gälla vid rapportering av information om missförhållanden i den verksamhet som den rapporterande personen kan komma att bli verksam i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft67"&gt;Bör skyddet även omfatta information om missförhållanden som ännu inte har uppstått?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;I artikel 5.2 anges att med information om överträdelser avses infor- mation, inklusive rimliga misstankar, om faktiska eller potentiella överträdelser som har inträffat eller som högst sannolikt kommer att inträffa. Direktivet syftar alltså inte bara till att säkerställa att det finns skydd vid rapportering av överträdelser som redan har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Det framstår som främmande att anse att uttrycket ”information om överträdelse” innefattar även händelser som ännu inte har in- träffat. Ordalydelsen av artikel 5.2 är dock klar och stöds av skäl 43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;som anger att även information om överträdelser som ännu inte har förverkligats men som högst sannolikt kommer att äga rum ska omfattas av skydd. Vi anser således att det är klart att direktivet stäl- ler krav på att även rapportering av överträdelser som högst sanno- likt kommer att uppstå ska skyddas. Vi anser mot denna bakgrund att det bör framgå av lagen att skyddet ska gälla vid rapportering av information om både missförhållanden som har uppstått och som högst sannolikt kommer att uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Bör skyddet även omfatta information om försök att dölja överträdelser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även rapportering av information om försök att dölja överträdelser ska skyddas enligt artikel 5.2. Ett försök att dölja en överträdelse kommer med all sannolikhet att innefatta även uppgifter om över- trädelsen som sådan. Vidare får försök att dölja sådana överträdelser som omfattas av direktivet i regel anses vara ett sådant missför- hållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram och som vi föreslår skyddat ska kunna rapporteras. Enligt vår mening behövs det därför inte någon uttrycklig bestämmelse om att även rapportering om försök att dölja överträdelser ska skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Rimliga skäl att tro att informationen om missförhållandena var sann&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd ska gälla under förutsättning att den rap- porterande personen vid tidpunkten för rapporteringen har rim- liga skäl att tro att den information om missförhållanden som rapporteras är sann.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets krav på rimliga skäl att tro att informationen var sann&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Av artikel 6.1 framgår att rapporterande personer ska omfattas av skydd enligt direktivet under förutsättning att de vid tidpunkten för rapporteringen har rimliga skäl att tro att den information om över- trädelser som rapporteras är sann.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;I skäl 32 anges att kravet i artikel 6.1 är en viktig skyddsåtgärd mot illvilliga eller ogrundade rapporter eller rapporter av okynnes- karaktär. Det ska säkerställa att personer som vid tidpunkten för rapporteringen avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information inte får omfattas av skydd. Samtidigt säker- ställer kravet att skyddet inte går förlorat om den rapporterande personen rapporterar felaktig information genom ett ärligt misstag. Den rapporterande personens motiv för att rapportera bör vara ovidkommande för beslutet att ge denne skydd eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;I skäl 43 anges att det är motiverat att skydd beviljas personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp rimliga far- hågor eller misstankar. Samtidigt bör skyddet inte omfatta personer som rapporterar information som redan är fullt tillgänglig för all- mänheten eller ogrundade rykten eller hörsägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft67"&gt;Visselblåsarlagen ger skydd om arbetstagaren har haft fog för att uppgifterna är riktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Om en arbetstagare slår larm externt föreskriver visselblåsarlagen uttryckligen att arbetstagaren omfattas av skyddet om denne har fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avser. Av förarbetena framgår att frågan om det fanns fog avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag som arbets- tagaren har när arbetstagaren slår larm. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar räcker inte. Det ställs dock inte några särskilda krav på att arbetstagaren vidtar undersökningar eller kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga. (se prop. 2015:16/128 s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Visselblåsarlagen innehåller vid interna larm inga uttryckliga krav på att arbetstagaren hade fog för påståendet om allvarliga missför- hållanden. Det framgår dock av förarbetena att i begreppet slå larm ligger att arbetstagaren inte kan anses slå larm om han eller hon uppenbart inser att uppgifterna är oriktiga (se prop. 2015/16:128 s. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft67"&gt;Det ska ställas krav på rimliga skäl att tro att informationen var sann&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Skäl 32 i direktivet ger uttryck för att det i den nationella regleringen måste göras en avvägning mellan skyddet för den rapporterande personen och motstående intressen. Uppgifter om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;i en verksamhet kan leda till stor skada för t.ex. en arbetsgivare. Även andra berörda personer kan komma att påverkas negativt om fel- aktiga uppgifter får spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Att verksamheter drabbas av skada måste i viss utsträckning accep- teras om intresset av att uppgifter om missförhållanden kommer fram är stort. Om uppgifterna är falska eller påhittade och de miss- förhållanden som rapporteringen avser inte förekommit finns det dock inte skäl att skydda personen som lämnat de felaktiga upp- gifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det bör inte krävas att den rapporterande personen kan till- handahålla faktiska bevis, men skyddet bör inte omfatta personer som rapporterar ogrundade rykten eller hörsägen (jfr skäl 43). Med uttrycket ”rimliga skäl att tro att informationen var sann” får därför förstås en kännedom om förhållandena som ligger någonstans mellan faktiska bevis och ogrundade rykten eller hörsägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Det skulle även kunna beskrivas som att skyddet bör gälla en person som tar upp farhågor eller misstankar som det finns rimliga skäl att tro på även om personen inte tillhandahåller faktiska bevis. Frågan om det finns rimliga skäl att tro att den information om miss- förhållanden som rapporteras är sann bör avgöras utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag som den rapporterande personen hade när rapporteringen gjordes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Ett krav på kunskap om missförhållandena skulle kunna formul- eras på olika sätt. Förslagen bör emellertid språkligt ligga nära direk- tivets lydelse i den mån det är möjligt. Skyddet bör därför villkoras med att den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporter- ingen har rimliga skäl att tro att den information om missförhåll- anden som rapporteras är sann. Med ett sådant villkor ställs vissa krav på kunskapsunderlag samtidigt som rapportering av medvetet falsk information inte skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft67"&gt;Ska det även vid intern rapportering krävas att det fanns rimliga skäl att tro att informationen var sann?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;Visselblåsarlagen innehåller som framgått inga krav på att det även vid interna larm krävs att arbetstagaren hade fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. I förarbetena angavs flera skäl för denna ordning. En arbetstagare som slår larm internt om allvarliga miss- förhållanden får i regel anses agera i enlighet med sin lojalitetsplikt i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;förhållande till arbetsgivaren. Arbetsgivare har nämligen ett intresse av att på ett tidigt stadium få signaler om att något inte står rätt till i verksamheten. Även ogrundade larm ansågs av regeringen kunna vara skyddsvärda. Om det råder ett klimat på arbetsplatsen där det framstår som mer naturligt att säga till om eventuella missförhål- landen, kan missförhållanden i större utsträckning komma fram. I ett sådant öppet klimat bör det inte krävas att den arbetstagare som slår larm om missförhållanden har ett kunskapsunderlag som når upp till en viss nivå (se prop. 2015/16:128 s. 53). Vi anser att dessa skäl är relevanta och värda att beakta även i nu aktuellt lagstiftningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Av artikel 6.1 framgår att direktivet inte gör någon skillnad mellan intern och extern rapportering vad gäller kravet på att det ska finnas rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var sann. I direktivet är alltså utgångspunkten att det även vid intern rapportering ställs krav på kunskapsunderlag för att rapporteringen ska skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Av artikel 25.1 framgår dock att medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande per- soners rättigheter än de som anges i direktivet. Det skulle därför kunna anses vara möjligt att i den nya lagen inte ställa några krav på kunskapsunderlag vid intern rapportering. Det skulle till och med kunna hävdas att Sverige är skyldigt att inte införa krav på kunskaps- underlag vid intern rapportering på grund av regleringen i artikel 25.2 om att genomförandet av direktivet under inga omständigheter får utgöra skäl för att inskränka det skydd som redan finns i medlems- staterna på de områden som omfattas av direktivet. Vi bedömer emellertid att kravet på rimliga skäl att tro att informationen var sann inte är särskilt betungande och att kravet dessutom i realiteten inte innebär en försvagning av skyddet för rapporterande personer. Som framgått ligger det nämligen i begreppet ”slå larm” i visselblåsarlagen att arbetstagaren inte kan anses slå larm om han eller hon uppenbart inser att uppgifterna är oriktiga (se prop. 2015/16:128 s. 71). Vi menar därför att kravet på rimliga skäl att tro att informationen var sann kan och bör gälla även vid intern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft11"&gt;Det bör inte införas något krav på att den rapporterande personen ska ha rimliga skäl att tro att informationen omfattas av direktivets tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft10"&gt;I artikel 6.1 a anges även att rapporterande personer ska omfattas av skydd enligt direktivet under förutsättning att de vid tidpunkten för rapporteringen hade rimliga skäl att tro att informationen omfatta- des av direktivets tillämpningsområde. Av skäl 32 framgår att kravet på att ha rimliga skäl att tro att den rapporterade informationen om- fattas av direktivets tillämpningsområde säkerställer att skyddet inte går förlorat om felaktig information rapporteras genom ett ärligt misstag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Artikeln och skälet måste tolkas mot bakgrund av att visselblåsar- direktivet inte gäller generellt, utan inom ett begränsat område (arti- kel 2). En rapporterande person som har rimliga skäl att anta att en rapporterad överträdelse ryms inom tillämpningsområdet ska då inte berövas skyddet om den rapporterade överträdelsen avser något som ligger utanför tillämpningsområdet enligt artikel 2, om det fanns rim- liga skäl att tro att det som rapporterades omfattades av direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Vi föreslår att den nya lagens skydd även ska gälla utanför direk- tivets tillämpningsområde. Om den rapporterande personen rappor- terar en överträdelse som ligger utanför direktivets tillämpnings- område kommer rapporteringen enligt våra förslag i regel att omfattas av den föreslagna lagens skydd på den grunden att överträdelsen utgör ett missförhållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Mot den bakgrunden anser vi att det inte behövs en särskild bestämmelse om att skydd ska finnas om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att informationen omfattas av direk- tivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Rapportering via interna eller externa rapporteringskanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft13"&gt;– rapporteringsordningens förstahandsalternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd ska gälla om rapporteringen sker via in- terna rapporteringskanaler eller externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;Rapport och rapportering ska definieras som muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om missförhållanden genom intern rapportering, extern rapportering eller offentlig- görande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Direktivets skydd förutsätter att en rapporteringsordning följs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Av artikel 6.1 framgår att en förutsättning för att omfattas av skydd är att den rapporterande personen rapporterar antingen internt i enlighet med artikel 7 eller externt i enlighet med artikel 10, eller offentliggör information i enlighet med artikel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Som en allmän princip – och utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 15 – får enligt artikel 7.1 information om över- trädelser rapporteras genom de interna rapporteringskanaler och förfaranden som föreskrivs i kapitel II i direktivet, dvs. i artiklarna 7, 8 och 9. Enligt artikel 7.2 ska medlemsstaterna uppmuntra rapport- ering via interna rapporteringskanaler i första hand, i stället för rap- portering via externa rapporteringskanaler, om överträdelsen kan åtgärdas på ett effektivt sätt internt, och om den rapporterande per- sonen anser att det inte föreligger någon risk för repressalier. Artik- larna 8 och 9 reglerar hur de interna kanalerna ska vara utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15.1 b ska enligt artikel 10 rapporterande personer rapportera information om överträ- delser med hjälp av de kanaler och förfaranden som avses i artiklarna 11 och 12, efter att först ha rapporterat via interna rapporteringskanaler, eller genom att direkt rapportera via externa rapporteringskanaler. Artiklarna 11 och 12 reglerar närmare hur de externa kanalerna ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Artikel 15.1 b rör krav på att ett subjektivt rekvisit ska vara upp- fyllt för att den rapporterande personen ska ha skydd vid offent- liggörande av information.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Även visselblåsarlagen förutsätter att en rapporteringsordning följs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Även den befintliga visselblåsarlagen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar skydd ges vid intern och extern vissel- blåsning. En arbetstagare har skydd mot repressalier om arbets- tagaren slår larm till arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren. En arbetstagare som slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet, har skydd under förutsättning att arbetstagaren antingen först slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med an- ledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits, eller av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft67"&gt;Den svenska rapporteringsordningen behöver ändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;Visselblåsarlagen förutsätter som utgångspunkt att ett missförhåll- ande först ska rapporteras internt för att skydd ska medges. Den nuvarande ordningen har sin grund i att det i arbetstagarens lojali- tetsplikt ligger en skyldighet att uppmärksamma arbetsgivaren på missförhållanden i verksamheten som kan leda till skada. Arbets- tagarens lojalitetsplikt innebär vidare att ett larm inte får göras på ett sätt som riskerar att skada arbetsgivaren i onödan. Arbetsgivare har dessutom ett intresse av att på ett tidigt stadium få signaler om att något inte står rätt till i verksamheten (se prop. 2015/16:128 s. 26, 38 och 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Direktivet föreskriver visserligen att medlemsstaterna ska upp- muntra rapportering via interna kanaler i första hand (artikel 7). Enligt direktivet ska det emellertid alltid vara tillåtet att gå externt direkt. Av artikel 7 framgår att den rapporterande personen ska omfattas av skydd om personen rapporterade externt i enlighet med artikel 10, vari anges att rapporteringen ska ske antingen först via interna och sedan externa rapporteringskanaler eller via externa rapporteringskanaler direkt. Det står därför klart att direktivet med- för att den rapporteringsordning som gäller enligt visselblåsarlagen behöver ändras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft67"&gt;Lagens skydd ska gälla om rapporteringen sker via interna eller externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft10"&gt;Enligt direktivet ska det finnas skydd när rapporteringen sker internt via interna rapporteringskanaler eller externt via externa rapporter- ingskanaler. Rapportering via interna eller externa rapporterings- kanaler bör därför vara den nya rapporteringsordningens första- handsalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;När det gäller extern rapportering föreslår vi att vissa myndig- heter ska inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. Dessa behöriga myndigheter föreslås få ansvar för hantering av rapportering om överträdelser inom vissa områden (avsnitt 8.7 och 8.8). Situatio- nen kan därför uppstå att rapportering görs via externa kanaler hos en behörig myndighet, trots att den fråga som rapporteringen avser inte hör till det område som myndigheten är ansvarig för. Frågan är då om skyddet ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Om skydd skulle ges oavsett vilken fråga rapporteringen avser skulle det kunna uppfattas som att det saknas incitament att vända sig till rätt myndighet. Samtidigt skulle det befria den rapporterande personen från att göra ofta svåra bedömningar av vilken myndighet som hanterar en viss fråga. Om det i stället skulle krävas att den rapporterande personen vänder sig till rätt myndighet för den fråga som rapporteringen avser skulle den rapporterande personen riskera att bli utan skydd om rapporteringen av misstag sker till fel myn- dighet. Sådana följder av misstag, som kan vara enkla att göra, vill vi undvika. Skyddet bör därför gälla även om rapporteringen avser en fråga som den myndighet som har inrättat de externa kanalerna inte är ansvarig för att hantera. Vi återkommer till frågan om hur en be- hörig myndighet ska hantera rapportering som sker till fel behörig myndighet (avsnitt 8.17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft67"&gt;Ska den nya lagen uppmuntra intern rapportering innan rapportering sker via externa rapporteringskanaler?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft41"&gt;Av artikel 7.2 framgår att medlemsstaterna ska uppmuntra rappor- tering via interna rapporteringskanaler i första hand om överträdelsen kan åtgärdas på ett effektivt sätt internt, och om den rapporterande personen anser att det inte föreligger någon risk för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;Frågan är om det direkt av lagen bör framgå att intern rapportering uppmuntras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Eftersom vi uppfattar det som att det enligt direktivet inte är tillåtet att uppställa krav på föregående intern rapportering finns en risk att en uppmuntran kan missuppfattas som att det finns ett krav på föregående intern rapportering. Vi bedömer att den risken kvar- står även om det uttryckligen anges att intern rapportering bör ske om missförhållandet kan åtgärdas på ett effektivt sätt internt och om den rapporterande personen anser att det inte finns någon risk för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av skäl 33 framgår att en rapporterande person bör kunna välja den lämpligaste rapporteringskanalen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I artikel 7.2 anges dessutom att rapportering i första hand bör ske internt om den rapporterande personen anser att det inte föreligger någon risk för repressalier. Det handlar således om den rapporterande personens egen uppfattning om risken för repressalier, inte om en objektiv bedömning av om det finns en risk. Detta talar enligt oss för att det inte bör vara möjligt att i efterhand pröva den rapporterande personens skäl för att avstå från intern rapportering, utan det bör vara upp till den rapporterande personen själv att avgöra vilken rapporteringskanal som är lämpligast och själv bedöma om det finns risk för repressalier. Givet den tolkningen av direktivet bör det inte i lagen anges att rapportering i första hand bör ske internt. Förslaget bör i stället utformas så att det inte finns några tvivel om att det är fritt för en rapporterande person att välja att direkt rapportera externt via externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad ska gälla när någon först rapporterar internt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft67"&gt;trots att det inte finns något krav på intern rapportering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Även om det inte bör finnas något krav på föregående intern rapportering bör det övervägas vad som bör gälla när någon ändå väljer att först rapportera via interna rapporteringskanaler. Sådan rappor- tering torde normalt leda till att den som bedriver verksamheten börjar utreda uppgifterna (jfr de krav på återkoppling om uppfölj- ning som vi föreslår i avsnitt 7.13). Frågan är om det då är rimligt att kräva att den rapporterande personen väntar med att gå vidare med extern rapportering och i stället avvaktar eventuella reaktioner på den interna rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft41"&gt;Av skäl 57 framgår att för att undvika ytterligare onödiga rap- porter eller offentliggöranden är det mycket viktigt att i samband med intern rapportering informera den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten. Skälet ger uttryck för att det är önskvärt att undvika extern rapportering om det kan anses onödigt. Det kan anses onödigt med extern rapportering om verksamhetsutövaren tar uppgifterna i den interna rapporteringen på allvar och vidtar åtgärder och dessutom informerar den rapporterande personen om åtgär- derna. Det kan hävdas att extern rapportering endast är motiverat när ingen lämplig åtgärd vidtas av verksamhetsutövaren inom rimlig tid efter att den interna rapporteringen görs. Ur ett samhälleligt per- spektiv skulle det dessutom kunna anses vara att föredra att den som bedriver verksamheten bör få en chans att agera eftersom denne tidigt kan undanröja risker för allmänheten (jfr skäl 33). Som fram- hålls i skäl 47 bidrar intern rapportering till att främja en kultur av god kommunikation och företagens sociala ansvar inom organisa- tioner, varigenom rapporterande personer anses bidra avsevärt till självkorrigering och kvalitet i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Med hänsyn till att tidsfristerna i direktivet är tämligen korta (se artikel 9.1 för de tidsfrister som enligt direktivet gäller vid intern rapportering) framstår det också som rimligt att den rapporterande personen bör kunna invänta tidsfristernas utgång innan denne går vidare med extern rapportering. Först om ingen lämplig åtgärd vidtas till följd av rapporten inom den tidsfrist som framgår av direktivet skulle det vara tillåtet att gå vidare med extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Vi bedömer emellertid att det är tveksamt om direktivet tillåter en sådan reglering. Även om medlemsstaterna i och för sig ska upp- muntra rapportering via interna rapporteringskanaler i första hand, är det enligt direktivet tydligt att rapportering direkt via externa kanaler ska vara tillåten. Det kan dessutom antas att ett krav på att invänta en tidsfrists utgång innan man går vidare med extern rap- portering skulle kunna få en motsatt effekt, dvs. att det får personer att avstå från intern rapportering. Ett sådant krav skulle alltså kunna få en avhållande i stället för en uppmuntrande effekt. Det bör därför inte finnas något krav på att den som rapporterat internt måste in- vänta en tidsfrists utgång innan denne går vidare med extern rappor- tering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p474 ft67"&gt;Det ska införas en definition av vad som avses med rapport och rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Begreppen rapport, rapportering och rapportera är centrala i den föreslagna lagen. Som framgår av det nu aktuella avsnittet och de kommande avsnitten kan rapportering förekomma i tre olika former, intern rapportering, extern rapportering och offentliggörande. Samt- liga nu nämnda begrepp definieras i artikel &lt;NOBR&gt;5.3–5.6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det bör mot denna bakgrund införas en definitionsbestämmelse av innebörden att rapport och rapportering är ett muntligt eller skrift- ligt tillhandahållande av information om missförhållanden genom intern rapportering, extern rapportering eller offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Intern rapportering om det saknas interna rapporteringskanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyddet ska även gälla om någon rapporterar internt på annat sätt än via interna rapporteringskanaler, om det saknas sådana kanaler eller om de kanaler och förfaranden som finns tillgängliga inte uppfyller kraven i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Direktivet anger att en förutsättning för skydd ska vara att den rapporterande personen rapporterade antingen internt i enlighet med artikel 7 eller externt i enlighet med artikel 10, eller offentlig- gjorde information i enlighet med artikel 15 (artikel 6.1 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I de två först nämnda artiklarna finns bestämmelser om att rapportering dels får ske genom interna rapporteringskanaler och förfaranden som föreskrivs i direktivet, dels med hjälp av externa rapporteringskanaler efter att först ha rapporterat via interna rappor- teringskanaler, eller direkt via externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft41"&gt;Direktivets bestämmelser i denna del väcker frågan om det även bör finnas skydd om det av någon anledning saknas interna rapporter- ingskanaler eller om det finns interna rapporteringskanaler men rap- porteringen sker internt vid sidan av kanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft67"&gt;Bör skydd finnas vid intern rapportering om det saknas interna rapporteringskanaler som uppfyller lagens krav?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Vi föreslår att endast verksamheter med 50 eller fler anställda be- höver ha interna rapporteringskanaler och förfaranden (se av- snitt 7.6). Under denna tröskelnivå bör det alltså vara frivilligt att inrätta sådana kanaler och förfaranden. Enligt SCB arbetade i slutet av år 2018 närmare 2,9 miljoner svenska arbetstagare i företag. Unge- fär 45 procent av dessa arbetade i företag med färre än 50 anställda (Uppgifter från SCB Företagsregistret den 30 november 2018). Även om det inte kan uteslutas att en del av företagen med färre än 50 anställda frivilligt kommer att inrätta kanaler, så kommer ett betydande antal personer att vara verksamma i företag utan kanaler och förfaranden. Vi anser att detta måste beaktas när det övervägs om de som är verksamma i verksamheter utan interna rapporterings- kanaler och förfaranden ska skyddas vid intern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;Mot bakgrund av att de som är verksamma i mindre verksamheter i dag har skydd enligt visselblåsarlagen anser vi att det skulle leda för långt att införa en ordning där intern rapportering endast skulle skyddas om det finns interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det skulle också i praktiken medföra att den som bedriver en mindre verksamhet kan beröva personer skydd genom att inte inrätta en kanal. En sådan följd är enligt oss oacceptabel eftersom skyddet i praktiken är ett skydd för yttrandefriheten som inte får inskränkas utan mycket tungt vägande skäl. Om interna kanaler saknas anser vi därför att skyddet bör gälla vid intern rapportering utan några sär- skilda krav i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Däremot är vår bedömning att direktivets syfte skulle motverkas om skydd skulle ges till den som väljer att inte rapportera via befint- liga rapporteringskanaler som har inrättats i enlighet med den före- slagna lagen. Om de inrättade rapporteringskanalerna och förfaran- dena inte uppfyller kraven i lagen bör dock rapporterande personer skyddat kunna rapportera internt som om kanalerna och förfaran- dena inte fanns.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Extern rapportering till en myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft13"&gt;på annat sätt än via externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyddet ska även gälla om rapporteringen sker till en myndighet utan att rapporteringen sker via externa rapporter- ingskanaler, under förutsättning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;först har rapporterat internt i enlighet med lagen utan att mottagaren av rapporteringen vidtagit skäliga uppföljningsåtgär- der med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom den tidsfrist som gäller för återkoppling enligt lagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en över- hängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;har rimliga skäl att tro att en intern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi föreslår att skyddet ska gälla om rapporteringen sker via externa rapporteringskanaler (avsnitt 6.3.6). Frågan är om skyddet även ska gälla &lt;SPAN class="ft110"&gt;− &lt;/SPAN&gt;och i så fall under vilka förutsättningar &lt;SPAN class="ft110"&gt;− &lt;/SPAN&gt;om rapporteringen sker till en myndighet utan att några externa rapporteringskanaler används. Sådana situationer kan förekomma om rapporteringen sker till en myndighet som har utsetts som behörig men rapporteringen inte sker genom de inrättade rapporteringskanalerna, alternativt att rapporteringen sker till en myndighet som inte är behörig och så- ledes inte har några inrättade rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft29"&gt;Direktivet anger att skydd ska finnas om rapporteringen sker med hjälp av de kanaler och förfaranden som ska finnas för extern rapportering (artiklarna 6.1 b och 10). Dessa kanaler och förfaran- den ska finnas för rapportering av överträdelser inom de områden och av de rättsakter som anges i direktivet (avsnitt 8.7). Direktivet kräver således inte att det ska finnas kanaler och förfaranden för rapportering av andra överträdelser än de som omfattas av direk- tivets tillämpningsområde. Det behöver, enligt direktivet, inte heller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft9"&gt;finnas något skydd för den som rapporterar sådana överträdelser som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft67"&gt;Bör skydd finnas vid extern rapportering som sker på annat sätt än via externa rapporteringskanaler?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft29"&gt;Man skulle med hänsyn till artikel 10 i direktivet kunna tänka sig att det inte införs något skydd i den nya lagen för den som rapporterar till en myndighet utan att använda externa rapporteringskanaler. Vi anser emellertid att det är högst tveksamt om direktivet tillåter att sådan rapportering undantas från skydd. Enligt den befintliga vissel- blåsarlagen har nämligen en arbetstagare som slår larm genom att vända sig till en myndighet skydd. Om det i den nya lagen inte införs motsvarande skydd skulle det kunna anses att genomförandet av direktivet använts som skäl för att inskränka det skydd som redan finns. En sådan inskränkning är inte tillåten enligt direktivet (arti- kel 25.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft29"&gt;Vi anser att det finns starka skäl till att det ska finnas ett särskilt skydd när rapporterande personer rapporterar till myndigheter, även om rapporteringen sker på annat sätt än via externa rapporterings- kanaler. Arbetstagare och andra rapporterande personer är ofta de första att upptäcka eller misstänka att något är fel inom en organisa- tion. Genom att skydda rapporterande personer som vänder sig till en myndighet kommer dessa fel fram och myndigheterna kan agera på informationen genom att vidta t.ex. tillsynsåtgärder. Vi menar därför att det bör finnas skydd även när rapporteringen sker till en myndighet utan att rapporteringen sker via externa rapporterings- kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Skyddet skulle kunna gälla när en rapporterande person rappor- terar på annat sätt än via externa rapporteringskanaler enligt samma förutsättningar som om denne rapporterade via sådana kanaler. Vi anser emellertid att en sådan ordning inte tillräckligt skulle tillvarata berörda personers intressen eftersom det enligt vårt förslag endast kommer att finnas särskild sekretess och andra skyddsåtgärder när rapporteringen sker via sådana externa rapporteringskanaler som har inrättats i enlighet med lagen (se bl.a. kapitel 9). Därför bör en sådan ordning inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;En lämpligare ordning är enligt vår mening att det, i likhet med vad som gäller enligt visselblåsarlagen, ställs vissa krav för att skyddet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;ska gälla vid extern rapportering som inte sker via externa rapporter- ingskanaler. Enligt visselblåsarlagen är kraven vid extern rapporter- ing antingen att arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfatt- ning åtgärder vidtagits, eller att arbetstagaren av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt. Lojalitetsplikten var av central betydelse vid utformningen av visselblåsarlagens skydd. Det är en på arbetsmarknaden sedan länge etablerad rättsgrundsats som innebär att parterna i ett anställningsförhållande inte får agera på ett sätt som är ägnat att skada motparten. Plikten innebär bl.a. att arbets- tagare i första hand ska upplysa arbetsgivaren om förhållanden som har betydelse för arbetsgivaren. Vi anser att det är viktigt att ställa motsvarande krav som ställs i visselblåsarlagen vid extern rapporter- ing i syfte att värna lojalitetsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;De nämnda kraven som ställs i visselblåsarlagen överensstämmer enligt vår mening i allt väsentligt med de krav som enligt direktivet ska ställas vid offentliggöranden (artikel 15). Det första alternativa kravet är enligt både visselblåsarlagen och direktivet att rapportering först har skett internt. Det andra alternativa kravet enligt vissel- blåsarlagen är att det annars finns befogad anledning att vända sig till en myndighet utan att först vända sig internt. Detta krav preciseras i författningskommentaren till visselblåsarlagen på ett sådant sätt att det får anses i sak överensstämma med kraven vid offentliggörande i direktivet (artikel 15.1 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;I syfte att förenkla regleringen anser vi därför att det är lämpligt att i stället för de krav som finns i visselblåsarlagen vid externa larm formulera lagtexten så att den närmare motsvarar de krav som ställs i direktivet vid offentliggöranden. Huvudregeln bör således vara att rapportering till en myndighet som inte sker via externa rapporter- ingskanaler ska föregås av intern rapportering och endast om den rapporteringen inte leder till vissa uppföljningsåtgärder eller viss återkoppling får extern rapportering ske. Dessutom bör, under vissa förutsättningar, extern rapportering få ske direkt om det föreligger överhängande eller uppenbar fara, risk för repressalier eller risk för att missförhållandet inte avhjälps.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Extern rapportering till EU:s institutioner, organ och byråer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyddet ska även gälla om rapporteringen sker till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att rapporteringen sker i enlighet med de förfaranden som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: I artikel 6.4 anges att personer som rapporterar överträdelser som omfattas av direktivets tillämpningsområde till unionens relevanta institutioner, organ eller byråer ska omfattas av skydd enligt direktivet på samma villkor som en person som rappor- terat externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft41"&gt;I skäl 69 anges att kommissionen samt vissa av unionens organ och byråer, såsom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska byrån för luftfarts- säkerhet (Easa), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig- heten (Esma) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet. Skälet anger vidare att direktivet inte bör påverka sådana eventuella externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering, utan bör säkerställa att personer som rapporterar till unionens institutioner, organ eller byråer omfattas av gemensamma miniminormer för skydd i hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Artikel 6.4 bör genomföras genom att det anges att lagens skydd gäller även när någon rapporterar till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden. En förutsättning för skyddet bör vara att rapporteringen sker i enlighet med de förfaranden som gäller för den aktuella rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Offentliggörande – rapporteringsordningens andrahandsalternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd ska gälla vid offentliggörande av informa- tion under förutsättning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;först har rapporterat externt i enlighet med lagen utan att den mottagande myndigheten vidtagit skäliga uppföljningsåtgär- der med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom den tidsfrist som gäller för återkoppling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en över- hängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om offentliggörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Yttrandefriheten är enligt direktivet ett av de bakomliggande skälen till att det bör finnas ett skydd vid offentliggörande av uppgifter om missförhållanden. I skäl 31 anges att direktivet bygger på rättspraxis beträffande yttrandefrihet från Europadomstolen och på de princi- per som har utvecklats av Europarådet i dess rekommendation om skydd för visselblåsare som antogs av dess ministerkommitté den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;april 2014. I skäl 33 anges att det är nödvändigt att skydda offent- liggöranden med beaktande av demokratiska principer såsom öppen- het och ansvarighet, och grundläggande rättigheter som yttrande- frihet och mediernas frihet och mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Samtidigt som direktivet betonar vikten av yttrandefrihet, öppen- het och medias frihet och mångfald, bygger direktivet på tanken att ett offentliggörande av information i regel ska undvikas. Detta tar sig bl.a. till uttryck i skäl 79 där det anges att personer som gör ett offentliggörande bör omfattas av skydd i de fall där överträdelsen som rapporterats internt eller externt, lämnas utan åtgärd, t.ex. i fall där överträdelsen inte var korrekt bedömd eller utredd eller där inga lämpliga avhjälpande åtgärder vidtogs. Tanken är alltså att rappor- tering i form av offentliggörande ska användas som en sista utväg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Kraven på de förutsättningar som ska vara uppfyllda enligt arti- kel 15.1 innan en rapporterande person skyddat kan offentliggöra informationen ska ses i ljuset av detta. Endast en av förutsättningarna i artikeln behöver vara uppfylld för att offentliggörande ska få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Den första alternativa förutsättningen tar sikte på situationen att den rapporterande personen först har rapporterat internt och externt, eller enbart externt, men ingen lämplig åtgärd har vidtagits till följd av rapporteringen inom den tidsfrist som framgår av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Den andra alternativa förutsättningen handlar om situationen att den rapporterande personen inte först har rapporterat internt eller externt. Offentliggörande i en sådan situation omfattas av direk- tivets skydd om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara, t.ex. en nödsituation eller risk för oåterkallelig skada. Skada för en per- sons fysiska integritet nämns i skäl 80 som ett exempel på över- hängande eller uppenbar fara för allmänintresset eller en risk för oåterkallelig skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Den tredje alternativa förutsättningen tar också sikte på situa- tionen att den rapporterande person inte först har rapporterat internt eller externt. Sådant offentliggörande omfattas av direktivets skydd om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett effektivt sätt. Vid be- dömning av risken för repressalier eller att det är osannolikt att miss- förhållandet kommer att avhjälpas ska vissa omständigheter särskilt beaktas, såsom risken för att bevis kan döljas eller förstöras, att en myndighet samverkar med den som är orsak till missförhållandet eller att en myndighet är delaktig i missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft67"&gt;Förslagen begränsar inte rätten som följer av grundlagarna att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;I artikel 15.2 anges att artikel 15.1 inte ska tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestämmelser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och in- formationsfriheten. Detta undantag fanns inte med i kommissionens ursprungliga förslag till direktiv utan tillkom i syfte att säkerställa att direktivet inte kommer i konflikt med nationella skyddssystem för yttrande- och informationsfriheten, t.ex. den svenska regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Lagens förhållande till grundlagarna behandlas mer ingående i avsnitt 5.1.1. Vidare behandlas krav på information om meddelar- skyddet i avsnitten 7.14 och 8.14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft67"&gt;Skydd ska ges vid offentliggörande i enlighet med de villkor som direktivet uppställer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Det bör införas en bestämmelse i lagen som anger när ett offentlig- görande omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;De förutsättningar som ställs i den befintliga visselblåsarlagen för att skyddat få slå larm genom offentliggörande överensstämmer enligt vår mening i allt väsentligt med de tre alternativa förutsätt- ningar för offentliggöranden som gäller enligt direktivet (artikel 15). Den första alternativa förutsättningen är enligt både visselblåsar- lagen och direktivet att rapportering först har skett internt. Den andra alternativa förutsättningen enligt visselblåsarlagen är att det annars finns befogad anledning att vända sig till en myndighet utan att först vända sig internt. Detta krav preciseras i författnings- kommentaren till visselblåsarlagen på ett sådant sätt att det får anses i sak motsvara den andra och den tredje alternativa förutsättningen för offentliggörande i direktivet (artikel 15.1 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Förutsättningarna för när offentliggörande ska omfattas av skydd bör mot denna bakgrund anges i lagen på ett sätt som språkligt ligger nära direktivets ordalydelse. Det innebär enligt oss inte en försäm- ring jämfört med det skydd som gäller enligt den befintliga vissel- blåsarlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vissa avvikelser från direktivets ordalydelse bör dock göras. För det första saknas anledning att som i direktivet, i den första förut- sättningen ange att den rapporterande personen först ska ha rappor- terat internt och externt, eller enbart externt. Enligt den första förutsättningen krävs alltid att det ska ha skett en extern rapporter- ing före offentliggörandet, även om den i vissa fall har föregåtts av en intern rapportering. Det bör därför endast anges att den rappor- terande personen ska ha rapporterat externt. För det andra bör det i den första förutsättningen tydliggöras att med lämplig åtgärd avses skäliga uppföljningsåtgärder samt återkoppling i skälig utsträckning. För det tredje innehåller de andra och tredje förutsättningarna vissa delar som bättre lämpar sig för författningskommentaren än lagtext. Det handlar framför allt om vilka omständigheter som särskilt ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;beaktas vid bedömning av risken för repressalier och av sannolik- heten för att missförhållandet inte kommer att avhjälpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Bör det anges i lagen vad som avses med ett offentliggörande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft41"&gt;I skäl 45 betonas att skydd mot repressalier är ett sätt att skydda yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald och att skydd bör beviljas personer som gör information allmänt tillgänglig, t.ex. direkt till allmänheten via &lt;NOBR&gt;online-plattformar&lt;/NOBR&gt; eller sociala medier eller till media, förtroendevalda, organisationer i det civila samhället, fackföreningar eller &lt;NOBR&gt;yrkes-och&lt;/NOBR&gt; näringslivsorganisationer. I skäl 46 framhålls vidare att visselblåsare är särskilt viktiga källor för under- sökande journalister. Skyddet av visselblåsare när de agerar som källor till journalister är av avgörande betydelse för att skydda den undersökande journalistikens roll som samhällsbevakare i ett demo- kratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Det står klart utifrån bl.a. dessa skäl att den rapportering som ska skyddas inte endast avser den typ av offentliggöranden som har ett särskilt skydd i svensk rätt genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även offentliggöranden som sker utanför de grundlagsskyddade medierna ska enligt direktivet omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Med offentliggörande eller offentliggöra avses enligt direktivet att göra information om överträdelser tillgänglig för allmänheten (artikel 5.6). Enligt förarbetena till visselblåsarlagen avses med offent- liggörande i lagen att arbetstagaren själv t.ex. publicerar uppgifterna i något medium. Vidare omfattas ett lämnande av uppgifter för offent- liggörande, dvs. till någon som kan tänkas publicera uppgifterna eller annars göra dem kända genom offentliggörande. Kretsen av dem som kan ta emot uppgifterna omfattar i stort sett alla personer i en kedja som kan leda fram till att uppgiften får spridning bland allmän- heten. Det saknar betydelse om något offentliggörande sedan fak- tiskt kommer till stånd (prop. 2015/16:128 s. 104).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Vi anser att vad som avses med offentliggöra enligt visselblåsar- lagen överensstämmer i sak med vad som avses med samma begrepp enligt direktivet. Offentliggörandebegreppet i visselblåsarlagen an- knyter enligt den lagens förarbeten till motsvarande begrepp i 1990 års företagshemlighetslag (prop. 2015/16:128 s. 104). Begreppet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;i 1990 och 2018 års företagshemlighetslagar har sin grund i unions- rättsliga begrepp. Någon definition av begreppet offentliggöra finns inte i dessa lagar. Vi anser att begreppet inte heller bör definieras i den nu aktuella lagen utan att ledning för dess tolkning bör ges i lagens författningskommentar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Personer som samråder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft13"&gt;med sina arbetstagarorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagens skydd mot hindrande åtgärder och repressalier ska gälla även när en person överväger att rapportera och av den anledningen vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om samråd med arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I artikel 3.4 anges att direktivet inte påverkar nationella bestäm- melser om utövandet av arbetstagares rätt att samråda med sina företrädare eller fackföreningar, om skydd mot oberättigade miss- gynnande åtgärder som föranleds av sådana samråd, och om arbets- marknadens parters autonomi och rätt att ingå kollektivavtal. I skäl 45 anges att som ett sätt att skydda yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald bör skydd beviljas bl.a. personer som rappor- terar till fackföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Visselblåsarlagen ger utrymme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;att skyddat vända sig till sin arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;I visselblåsarlagen anges att en arbetstagare omfattas av lagens skydd när denne slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Den nya lagen ska ge skydd åt personer som samråder med sina arbetstagarorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Arbetstagarorganisationer har typiskt sett stora möjligheter att på- verka förhållanden på arbetsplatser. Inte minst tack vare reglerna om fackligt inflytande i medbestämmandelagen har arbetstagarorganisa-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;tionerna en möjlighet till dialog med arbetsgivaren som en enskild arbetstagare saknar. Därför kan det många gånger vara naturligt att en arbetstagare som får kännedom om missförhållanden vänder sig till sin arbetstagarorganisation för att denna ska kunna agera i för- hållande till arbetsgivaren. I andra fall kan arbetstagarorganisationens roll vara att ge arbetstagaren råd och stöd eller att lämna upplys- ningar om gällande regelverk för att hjälpa en arbetstagare som över- väger att rapportera om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;En arbetstagare kan redan i dag med stöd av sin föreningsrätt vända sig till sin arbetstagarorganisation i olika frågor. Föreningsrätt innebär enligt medbestämmandelagen en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att en sådan bildas. Föreningsrätten ska enligt medbestämmande- lagen lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt. Den som bryter mot medbestämmandelagen kan bli skadeståndsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Föreningsrätten enligt medbestämmandelagen gäller endast i för- hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rätten skyddar där- för inte flera av de personkategorier som enligt direktivet ska skyddas. Det finns därför anledning att överväga om det behövs ett särskilt skydd vid kontakter med en arbetstagarorganisation i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Kontakter med en arbetstagarorganisation kan i det nu aktuella sammanhanget ske i åtminstone fyra syften. För det första kan någon ta kontakt med sin organisation under tiden som personen överväger att rapportera. Syftet i detta fall är att föreningsmedlem- men ska få råd och stöd av sin organisation i frågor som rör med- lemmens situation. För det andra kan den som rapporterar vända sig till sin arbetstagarorganisation med information om missförhål- landen för att organisationen ska agera på informationen. Syftet i detta fall är att arbetstagarorganisationen ska verka för att komma till rätta med missförhållandena, organisationen kan alltså ses som en egen rapporteringskanal. För det tredje kan arbetstagarorganisa- tionen hjälpa sin medlem att rapportera. Man kan t.ex. tänka sig att den rapporterande personen får hjälp att formulera en inlaga till en myndighet eller en artikel till en tidskrift. För det fjärde kan en arbetstagarorganisation företräda sin medlem i rättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;Det skulle t.ex. kunna vara frågan om förfaranden med anledning av att medlemmen har utsatts för repressalier efter utförd rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;När någon har rapporterat information om missförhållanden bör personen vara skyddad mot repressalier enligt förslagen i detta betänkande. Skyddet bör medföra att det även är förbjudet att ut- sätta den rapporterande personen för repressalier för att denne efter rapporteringen har kontakt med eller tar hjälp av sin arbetstagar- organisation. Det bör även vara förbjudet att utsätta en förtroende- man eller ett skyddsombud för repressalier när dessa bistår den rapporterande personen på olika sätt (se avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;När det gäller rapportering till en arbetstagarorganisation gör vi tolkningen att sådan rapportering bör skyddas enligt direktivet, men då som rapportering genom offentliggörande (jfr skäl 45). Att genomföra direktivet på ett sådant sätt att det är möjligt att skyddat rapportera till en arbetstagarorganisation enligt samma förutsätt- ningar som det är möjligt att rapportera internt eller externt via externa rapporteringskanaler skulle inte ligga i linje med direktivet med mindre än att motsvarande regler som gäller för externa rappor- teringskanaler och förfaranden skulle gälla för arbetstagarorganisa- tioner. Arbetstagarorganisationer skulle alltså behöva införa någon form av rapporteringskanal för sina medlemmar som garanterar skyddet för både rapporterande och berörda personer, t.ex. deras identitet. Vi anser att en sådan ordning, även om den skulle vara möjlig, skulle få alltför omfattande konsekvenser för att kunna över- vägas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft29"&gt;Däremot anser vi att samråd inför rapportering bör ges ett särskilt skydd i den nya lagen eftersom flera personkategorier som ska omfattas enligt direktivet inte har skydd genom föreningsrätten i medbestämmandelagen. Skyddet för samrådet bör vara utformat på ett sådant sätt att det ger skydd mot repressalier när en person över- väger att rapportera och av den anledningen vänder sig till sin arbets- tagarorganisation för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Som utvecklas i avsnitt 6.5.2 tolkar vi artikel 23 i direktivet som att det – utöver ett förbud mot repressalier – även krävs ett förbud mot hindrande åtgärder. Med hindrande åtgärder avses åtgärder som vidtas i syfte att hindra någon från att rapportera. Det kan sägas motsvara en åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt, dvs. en föreningsrättskränkning (jfr 8 § medbestämmandelagen). Eftersom syftet med att skydda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft29"&gt;samråd är att säkerställa att även andra personer än arbetstagare omfattas av ett skydd som motsvarar det skydd som arbetstagare har enligt föreningsrätten, bör skyddet för samrådet utformas så att det även ger skydd mot hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ska det finnas ett särskilt skydd i fall den rapporterande personen har en rättslig skyldighet att rapportera?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas ett särskilt skydd för när en rapporterande person fullgör en rättslig skyldighet att rapportera. En sådan person bör liksom andra personer omfattas av lagens skydd endast om de allmänna förutsättningarna för skydd är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person kan vara skyldig att rapportera missförhållanden enligt bestämmelser i författning eller avtal (jfr avsnitt 2.5.4). Det kan också finnas föreskrifter som har meddelats av den som bedriver verksamheten om skyldighet att rapportera olika förhållanden. En plikt för arbetstagare att upplysa arbetsgivaren om förhållanden som är av betydelse för arbetsgivaren anses också vara ett led i den arbetsrättsliga lojalitetsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;I skäl 62 i direktivet anges att skydd också bör ges när unionsrätt eller nationell rätt kräver att de rapporterande personerna ska rap- portera till de behöriga nationella myndigheterna, exempelvis som en del i sina arbetsuppgifter och ansvarsområden eller för att överträdelsen är ett brott. Formuleringen i skälet väcker frågan om det bör finnas ett särskilt skydd i fall den rapporterande personen har en rättslig skyldighet att rapportera eller om rapporteringsskyl- diga personer ska få skydd enligt samma förutsättningar som andra personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Visselblåsarlagen saknar uttryckliga bestämmelser om personer som har en rapporteringsskyldighet. Frågan uppmärksammades dock under beredningen av lagen. Flera remissinstanser ansåg att arbetstagare som har en rapporteringsskyldighet alltid borde skyddas. Regeringen ansåg inte att någon särskild reglering borde införas för arbetstagare som vänder sig till myndigheter på grund av att de har en rapporteringsskyldighet. Regeringen framhöll dock att det ställ- ningstagandet inte innebar några begränsningar i den kontakt som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;förekommer och bör förekomma mellan arbetstagare och t.ex. till- synsmyndigheter. Inte heller påverkade regleringen den skyldighet att rapportera missförhållanden som en arbetstagare kan ha enligt särskilda regelverk (se prop. 2015/16:128 s. 59 f.). Regeringen fram- höll dessutom att det förhållande att en arbetstagare har skyldighet att fullgöra en rapporteringsskyldighet skulle kunna utgöra befogad anledning att vända sig externt, om det sker till den myndighet där rapporteringsskyldigheten ska fullgöras (se prop. 2015/16:128 s. 70 och 106 f.). Riksdagen instämde i regeringens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning är det en självklarhet att en person som fullgör en rättslig förpliktelse i lag eller annan författning inte ska straffas för detta. Inom arbetsrätten tar sig denna uppfattning också uttryck i olika regler. Det får anses uteslutet att det kan vara god- tagbart enligt anställningsskyddslagen att skilja en arbetstagare från anställningen för att denne har fullgjort en rättslig skyldighet enligt lag eller annan författning. Även andra åtgärder får anses i det närmaste uteslutna eftersom arbetsledningsrätten eller kollektiv- avtalsrätten inte får utövas i strid med lag eller god sed på arbets- marknaden. Även inom den allmänna avtalsrätten finns principer som sätter gränser för möjligheten att ingå och häva avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Den nu föreslagna lagen kommer att ge skydd åt rapporterande personer oberoende av om de rapporterar enligt sin fria vilja eller i enlighet med en rättslig skyldighet om de rapporterar i enlighet med de förutsättningar som kommer att gälla enligt den föreslagna lagen. Det kommer alltså i många situationer att finnas skydd i fall en rapporterande person vänder sig till en myndighet för att unions- rätten eller den nationella rätten kräver det. Det som skulle kunna övervägas är att ge rapporteringsskyldiga ett särskilt skydd. Efter- som det inte kan förutsättas att rapporteringen enligt den rättsliga skyldigheten motsvarar de krav som ställs på skyddad rapportering enligt direktivet, skulle det särskilda skyddet kunna innebära att det beviljas enbart på den grunden att den rättsliga skyldigheten fullgörs. Alla som fullgör en rättslig skyldighet att rapportera skulle alltså automatiskt ha skydd även om rapporteringen inte uppfyller de krav som ställs på skyddad rapportering enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Det är emellertid svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan reglering eftersom den kan få kumulativa effekter. Den skulle kunna medföra att en rapportering – som enligt lag ska ske till en tillsyns- myndighet men som i övrigt omfattas av tystnadsplikt – med skydd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;får ske externt eller genom offentliggörande trots att uppgifterna inte är av den art som kan bli föremål för rapportering enligt den föreslagna lagen. Ett sådant särskilt skydd kan, enligt vår uppfatt- ning, inte heller anses krävas enligt direktivet, trots formuleringen i skäl 62, och skulle därmed innebära ett omfattande överskjutande införlivande av direktivet. Vi noterar också att det inte är särskilt angivet i direktiven för vår utredning att överväga ett sådant särskilt skydd för rapporteringsskyldiga. Därför bör det inte införas ett särskilt skydd för när en rapporterande person fullgör en rättslig skyldighet att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Skyddet vid anonym rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon reglering om anonym rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I artikel 6.2 anges att utan att det på- verkar befintliga skyldigheter att sörja för anonym rapportering i enlighet med unionsrätten, ska direktivet inte inverka på medlems- staternas befogenhet att besluta om huruvida rättsliga enheter i den privata eller offentliga sektorn och behöriga myndigheter är skyldiga att ta emot och följa upp anonyma rapporter. Av artikel 6.3 framgår vidare att personer som rapporterat anonymt men som sedermera identifieras och utsätts för repressalier ska omfattas av skydd enligt direktivet, under förutsättning att de uppfyller förutsättningarna för skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Artikel 6.2 är inte av sådan karaktär att den behöver genomföras i svensk rätt. Däremot krävs det att svensk rätt säkerställer att per- soner som rapporterat anonymt men som sedan identifieras om- fattas av skydd i enlighet med artikel 6.3. Det behövs dock inte någon särskild bestämmelse för att tillförsäkra anonymt rapporte- rande personer skydd. Om en person uppfyller förutsättningarna för skydd kommer han eller hon att omfattas av skyddet, oavsett om rapporteringen skedde anonymt eller inte. Detta bör tydliggöras i författningskommentaren till bestämmelsen om förbudet mot hind- rande åtgärder och repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ansvarsfrihet vid regelöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet för rapporterande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft41"&gt;I det följande behandlas de delar av artikel 21 i visselblåsardirektivet som avser ansvarsfrihet. Frågor om förbud mot hindrande åtgärder och repressalier behandlas i avsnittet 6.5 och frågor om tillgång till rättsmedel behandlas i kapitlen 12, 14 och 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft67"&gt;Förhållandet mellan ansvarsfrihet och åtgärder för skydd mot repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet finns under rubriken ”åtgärder för skydd mot repressalier”. Vi tolkar valet av placering som att det rättsliga ansvar som en rapporterande person kan åläggas vid regelöverträdelser kan ses som en form av repressalie. Vi väljer dock i betänkandet att behandla frågor om ansvarsfrihet och åt- gärder för skydd mot repressalier under skilda rubriker. Enligt vår uppfattning stämmer en sådan uppdelning bättre överens med hur dessa frågor brukar behandlas i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft11"&gt;Det ska enligt direktivet finnas ansvarsfrihet om den rapporterande personen bryter mot restriktioner om offentliggörande av information (artikel 21.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Direktivet anger i artikel 21.2 att personer som rapporterar infor- mation om överträdelser eller gör ett offentliggörande av informa- tion i enlighet med direktivet inte ska anses ha brutit mot några restriktioner om offentliggörande av information och ska inte åläggas ansvar av något slag med avseende på en sådan rapport eller sådant offentliggörande, om de hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentliggörandet av sådan information var nödvändigt för att avslöja en överträdelse i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Skäl 91 ger viss ledning om vad som avses i artikeln. I skälet anges att det under vissa förutsättningar inte bör vara möjligt att åberopa enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitets- klausuler i avtal eller sekretessavtal, för att hindra rapportering, neka skydd eller för att straffa rapporterande personer. Det gäller under förutsättning att tillhandahållandet av informationen krävs för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;avslöja överträdelsen. Om dessa villkor är uppfyllda bör rapport- erande personer inte åläggas ansvar av något slag, varken &lt;NOBR&gt;civil-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;straff-,&lt;/NOBR&gt; förvaltnings- eller arbetsrättsligt. Det bör finnas skydd mot ansvar om den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att rapportering eller offentliggörande var nödvändigt för att avslöja en överträdelse enligt direktivet. Det skyddet bör inte omfatta över- flödig information som personen har avslöjat utan att det funnits några sådana rimliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft113"&gt;Ansvarsfriheten ska inte påverka medlemsstaternas ansvar för nationell säkerhet och befogenhet att skydda väsentliga säkerhetsintressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Artikel 21.2 anger att ansvarsfriheten inte ska påverka tillämpningen av artikel 3.2, dvs. frågor om nationell säkerhet. Det ska alltså inte vara möjligt att ansvarsfritt bryta mot något regelverk om det på- verkar en medlemsstats ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller dess befogenhet att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft67"&gt;Ansvarsfriheten ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser om skydd för vissa uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Artikel 21.2 anger också att ansvarsfriheten inte ska påverka tillämp- ningen av artikel 3.3, dvs. bestämmelser som rör skydd av vissa upp- gifter. Det ska alltså inte vara möjligt att ansvarsfritt bryta mot unionsrätt eller nationell rätt avseende skydd av säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter. Samma sak gäller sekretessbestämmelser avseende advokatverksamhet, hälso- och sjukvård, rättslig överlägg- ning och straffprocessrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Vad avses med offentliggörande av information?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft29"&gt;Ansvarsfriheten ska enligt artikel 21.2 gälla om den rapporterande personen bryter mot restriktioner om offentliggörande av informa- tion. I den engelska språkversionen av direktivet används uttrycket ”restrictions on disclosure of information”. I den franska ”restriction&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;à&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;la divulgation d’informations” och i den tyska ”offenlegungs- beschränkung”. Uttrycken i de olika språkversionerna torde närmast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;kunna översättas till begränsning av möjligheten att lämna ut infor- mation. De engelska och franska språkversionerna ger intryck av att det inte nödvändigtvis måste vara fråga om begränsningar av möjlig- heten att göra information tillgänglig för allmänheten, utan att det även kan handla om begränsningar av möjligheten att föra informa- tion vidare inom en och samma verksamhet alternativt externt till en myndighet. De tyska och svenska språkversionerna talar dock om offentliggörande av information, vilket ger intrycket av att det endast handlar om restriktioner som begränsar offentliggörande av infor- mation, dvs. att göra information tillgänglig för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I direktivet – även om språkbruket inte är helt stringent – görs en åtskillnad mellan intern och extern rapportering å ena sidan och offentliggöranden å andra sidan. I artikel 5.6 i direktivet anges att med offentliggörande avses att göra information om överträdelser tillgänglig för allmänheten. Mot den bakgrunden ligger det närmast till hands att utgå ifrån att det som avses i artikel 21.2 är restriktioner om att göra information om överträdelser tillgänglig för allmän- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad avses med restriktioner?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Det är enligt vår mening något oklart vad som avses med restrik- tioner i den nu aktuella artikeln. En ordagrann läsning av artikeln leder snarast till slutsatsen att alla former av rättsliga restriktioner ska omfattas, dvs. alla typer av hinder eller begränsningar mot offent- liggörande av information, oavsett om de följer av författning, avtal eller har annan grund. Det finns emellertid en del som talar emot en sådan extensiv tolkning av begreppet restriktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I den engelska språkversionen används som ovan nämnts ut- trycket ”restrictions on disclosure of information”. Uttrycket tycks i engelsk rätt framför allt användas i avtal eller i arbetsgivarpolicies. Vidare anges i skäl 91 att det inte bör vara möjligt att åberopa enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitets- klausuler i avtal eller sekretessavtal, för att hindra rapportering, neka skydd eller för att straffa rapporterande personer som rapporterat information om överträdelser eller gjort ett offentliggörande i de fall tillhandahållandet av information som faller inom tillämpnings- området för sådana klausuler och avtal krävs för att avslöja över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;trädelsen. I skälet anges alltså som exempel på restriktioner endast avtal och klausuler i avtal. Vi anser att detta talar för att det åtmin- stone huvudsakligen är avtalsgrundade restriktioner som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Även om det är oklart för oss vad som avses med restriktioner menar vi att övervägande skäl talar för att med restriktioner avses huvudsakligen regler som har sin grund i avtal, t.ex. sekretess- eller lojalitetsklausuler. Vi anser vidare att det är högst sannolikt att även restriktioner som har sin grund i ensidiga beslut som har meddelats med stöd av arbetsledningsrätten omfattas. Inte minst i en svensk kontext där arbetsledningsrätten i privat verksamhet ger arbetsgivare en omfattande rätt att begränsa arbetstagares möjlighet att offent- liggöra information som arbetstagarna har fått tillgång till genom anställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Det går dock inte att utesluta att begreppet skulle kunna avse även regler i lag eller annan författning som hindrar eller begränsar offentliggöranden. Om begreppet restriktioner ska tolkas på ett sådant extensivt sätt skulle det kunna anses att Sverige som med- lemsstat inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet om Sverige begränsar ansvarsfriheten till situationer där någon bryter mot restriktioner som har sin grund i avtal eller i arbetslednings- beslut. I syfte att minska riskerna vid en feltolkning anser vi därför att den nu aktuella artikeln bör genomföras på så sätt att ansvars- frihet ges när någon bryter mot restriktioner, även när dessa följer av författning. Vi återkommer nedan till frågan om i vilka fall ansvarsfriheten i så fall bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Till vem ska regleringen om ansvarsfrihet rikta sig (artikel 21.2)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Bestämmelsen om ansvarsfrihet i artikel 21.2 är utformad utan adressat. Den skulle därför kunna tolkas på olika sätt. Det skulle kunna hävdas att artikeln anger att det ska finnas en reglering som riktar sig till arbetsgivare och andra som har rapporterande personer i sin verksamhet. Enligt en sådan tolkning skulle inte arbetsgivare eller andra genom att uppställa restriktioner kunna hindra eller bestraffa rapporterande personer med hänvisning till att personerna har brutit mot restriktionerna. Om artikeln ska tolkas på ett sådant sätt, skulle den i praktiken kunna genomföras genom ett repressalie- förbud och ett förbud mot hindrande åtgärder. Det går emellertid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;också att tolka artikel 21.2 som att den riktar sig till domstolar med följden att dessa inte får göra rapporterande personer ansvariga för att de brutit mot restriktioner om offentliggörande av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Vi anser att det även i detta avseende är något oklart hur artikeln ska förstås. Å ena sidan nämns i skäl 91, som framgått ovan, att det inte ska vara möjligt att åberopa enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal, för att hindra rapportering, neka skydd eller för att straffa rapporterande personer. Detta talar för att regleringen är avsedd att tillämpas av arbetsgivare och andra som bedriver en verksamhet. Å andra sidan anges i samma skäl att rapporterande personer inte bör åläggas an- svar av något slag, varken &lt;NOBR&gt;civil-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;straff-,&lt;/NOBR&gt; förvaltnings- eller arbets- rättsligt. Detta talar för att regleringen även ska tillämpas av myn- digheter och domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vi anser att artikel 21.2 får anses innebära att det inte ska vara möjligt för arbetsgivare och andra som har rapporterande personer i sin verksamhet att åberopa rapporterande personers rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter för att hindra rapportering, neka skydd eller för att straffa rapporterande personer. Därför ska det finnas en reglering som riktar sig till arbetsgivare och andra som har rapport- erande personer i sin verksamhet. Vi anser att artikeln också får anses innebära att det inte ska vara möjligt för en myndighet eller en dom- stol att ålägga en rapporterande person ansvar för att personen har åsidosatt sådana rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter som arbets- givare och andra som har en rapporterande person i sin verksamhet uppställer. Artikeln bör alltså förstås på så sätt att det ska finnas en reglering som binder både enskilda, myndigheter och domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Det ska enligt direktivet finnas ett nödvändighetsrekvisit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft37"&gt;Enligt artikel 21.2 ska ansvarsfriheten endast gälla om den rapport- erande personen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentliggörandet av information var nödvändigt för att avslöja en överträdelse i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft67"&gt;Det ska enligt direktivet även finnas ansvarsfrihet i rättsliga förfaranden (artikel 21.7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft29"&gt;I artikel 21.7 anges att personer som avses i artikel 4 i rättsliga för- faranden inte ska åläggas ansvar av något slag som en följd av rapporter eller offentliggöranden enligt direktivet. De rättsliga för- faranden som avses rör förtal, upphovsrättsintrång, brott mot tyst- nadsplikt eller bestämmelser om skydd av personuppgifter, röjande av företagshemligheter samt ersättningsanspråk som bygger på privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt. Personerna ska ha rätt att åberopa rapporten eller offentliggörandet som grund för yrkande om att motpartens yrkande ska avslås (enligt den svenska ordalydelsen av direktivet ”ärendet avslås”). Det gäller under förut- sättning att det fanns rimliga skäl att tro att det var nödvändigt att rapportera eller offentliggöra sådan information för att avslöja en överträdelse i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;Det anges även att om en person rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som omfattas av direktivet och som inbegriper företagshemligheter ska rapporteringen eller offentlig- görandet anses som lagligt enligt villkoren i artikel 3.2 i direktiv (EU) 2016/943 om personen uppfyller villkoren i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Till skillnad från artikel 21.2 tar artikel 21.7 sikte på rättsliga för- faranden i olika former. Den senare anger att det kan vara privaträtts- liga, offentligrättsliga eller kollektivt arbetsrättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft67"&gt;Avser regleringen om ansvarsfrihet i rättsliga förfaranden materiella eller processrättsliga bestämmelser (artikel 21.7)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Fråga är vidare om artikel 21.7 innehåller en egen materiell ansvars- frihetsgrund som kan göras gällande i rättsliga förfaranden, dvs. en ansvarsfrihetsgrund utöver den som följer av artikel 21.2. Arti- kel 21.7 kan alternativt tolkas som att direktivet föreskriver ett krav på medlemsstaterna att genom processuella regler göra det möjligt att åberopa rapporteringen eller offentliggörandet som ansvars- frihetsgrund och kunna föra bevisning till stöd för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Lydelsen av artikel 21.7 första meningen tyder på att det som avses är en materiell ansvarsfrihetsgrund som ska kunna göras gäl- lande i olika typer av rättsliga förfaranden. Det bör även noteras, jämfört med artikel 21.2, att flera av de exempel på rättsliga för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;faranden som anges i artikel 21.7 avser situationer som inte gäller överträdelser av avtalad eller lagstadgad tystnadsplikt, t.ex. förtal och upphovsrättsintrång. Det är också värt att notera att artikel 21.2, jämfört med artikel 21.7, föreskriver att den rapporterande personen inte ska anses ha brutit mot några restriktioner om offentliggörande av information. Artikel 21.7 däremot är snarare utformad som att den rapporterande personen i och för sig har gjort sig skyldig till ett brott eller otillåtet handlande men personen ska ändå gå fri från ansvar. Även den sista meningen i artikel 21.7 om att rapportering av företagshemligheter ska vara laglig talar för att det är så direktivet ska tolkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Den andra meningen i artikel 21.7 anger emellertid att det ska finnas en rätt att åberopa rapporteringen för att yrka att ärendet ska avslås, förutsatt att den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att det var nödvändigt att rapportera informationen för att avslöja en överträdelse. Bestämmelsen skulle kunna förstås som en rätt att få åberopa och förete bevisning om att man följt den före- slagna lagen. Stöd för denna tolkning finns i skäl 97. I skälet anges att åtgärder mot rapporterande personer utanför det arbetsrelaterade sammanhanget, genom t.ex. förfaranden som rör förtal, upphovs- rättsintrång, företagshemligheter, konfidentialitet och skydd av per- sonuppgifter, också kan ha en stor avskräckande effekt för vissel- blåsare. I sådana förfaranden bör rapporterande personer som försvar få åberopa att en överträdelse rapporterats eller ett offentlig- görande gjorts i enlighet med direktivet och att den information som rapporterats eller offentliggjorts var nödvändig för att avslöja över- trädelsen. I sådana fall bör den person som inleder förfarandena ha bevisbördan för att visa att den rapporterande personen inte upp- fyller villkoren i direktivet. Skälet är alltså formulerat som en rätt till försvar och skulle kunna tolkas som en processrättslig regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Första och andra meningarna i första stycket i artikel 21.7 kan läsas var för sig eller tillsammans. Om de läses var för sig blir slut- satsen att det ska finnas en materiell ansvarsfrihetsgrund i rättsliga förfaranden (första meningen). Samtidigt ska det i sådana rättsliga förfaranden finnas en rätt att åberopa rapporteringen för att yrka att motpartens yrkande ska avslås (andra meningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi menar att det finns starka skäl som talar för att meningarna inte ska läsas var för sig. Ett skäl är att det finns ett nödvändighets- rekvisit i andra meningen och inte i första. Om avsikten var att första&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;meningen skulle läsas för sig skulle det rimligtvis även i den meningen ställas krav på att det fanns rimliga skäl att tro att det var nödvändigt att rapportera eller offentliggöra information för att avslöja en över- trädelse enligt direktivet (jfr artikel 21.2 som också innehåller ett sådant nödvändighetsrekvisit). Ett annat skäl för att meningarna inte ska läsas var för sig är att andra meningen inte skulle behövas om första meningen var en materiell ansvarsfrihetsgrund som stod på egna ben. En sådan materiell ansvarsfrihetsgrund skulle rimligen kunna åberopas i ett rättsligt förfarande utan en bestämmelse som uttryck- ligen anger det. Vi menar därför att en rimligare tolkning är att första och andra meningarna i artikel 21.7 ska läsas tillsammans. Inne- börden av de två meningarna bör därför anses vara att det ska finnas en rätt att i förfaranden åberopa rapporteringen som en rättslig grund eller omständighet i det rättsliga förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft67"&gt;Ska regleringen om ansvarsfrihet i rättsliga förfaranden utgöra ett rättegångshinder (artikel 21.7)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Det finns även anledning att överväga om artikel 21.7 är en bestäm- melse om rättegångshinder. Ett rättegångshinder, eller process- hinder, är en omständighet som innebär att ett visst mål inte får tas upp till prövning i sak. Exempel på rättegångshinder är t.ex. att dom- stolen inte är rätt forum, att parterna inte varit behöriga att väcka talan eller att talan väckts på fel sätt. Vissa rättegångshinder är tving- ande medan andra är dispositiva och kan avhjälpas under processens gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Frågan är således om artikel 21.7 bör ses som en bestämmelse om rättegångshinder med den följden att en domstol ska avvisa en talan som väcks mot en visselblåsare. I den svenska språkversionen står emellertid att ärendet ska ”avslås” vilket tyder på att målet ska prövas i sak. I den engelska versionen står det ”seek dismissal” som både kan översättas till avvisas eller avslås. Det skulle därför kunna tolkas som ett rättegångshinder. Från ett svenskt processrättsligt perspek- tiv framstår det dock som främmande att en sådan omständighet skulle utgöra ett rättegångshinder. Med hänsyn till det och med be- aktande av vad som sagts ovan, är det troligt att bestämmelsen inte ska tolkas som ett rättegångshinder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Ska det enligt direktivet finnas straffrättslig ansvarsfrihet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Artikel 21 anger inte uttryckligen att det ska finnas straffrättslig ansvarsfrihet. Däremot finns vissa skrivningar i skälen som tyder på att straffrättslig ansvarsfrihet ska finnas. Som ovan framgått exem- plifierar skäl 91 uttryckligen straffrättsligt ansvar som ett ansvar som inte får åläggas. Vi anser dock att det som avses där är straffrättslig ansvarsfrihet vid överträdelser av rättsliga eller avtalsenliga skyldig- heter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal. En sådan tolkning står i överensstämmelse med vår ovan gjorda bedömning att artikel 21.2 sannolikt avser restriktioner som följer av avtal och arbetsledningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I skäl 28 anges att direktivet, på vissa villkor, bör medge begränsade undantag från ansvar, inbegripet straffrättsligt ansvar, i händelse av sekretessöverträdelser. Det är enligt vår uppfattning något oklart vilken straffrättslig ansvarsfrihet som åsyftas, dvs. om det är över- trädelser av tystnadsplikt som följer av författning eller som följer av annan grund. Enligt vår tolkning ligger det närmast till hands att det som åsyftas är den ansvarsfrihet som det talas om i skäl 91 och som med stöd av artikel 21.2 åtminstone ska finnas vid överträdelser av avtal och arbetsledningsbeslut. Vi menar därför att skäl 28 inte påverkar vår bedömning vid tolkningen av artikel 21.2 dvs. att det åtminstone ska finnas ansvarsfrihet vid överträdelser av tystnads- plikt som följer av avtal och arbetsledningsbeslut, medan det synes oklart om det krävs ansvarsfrihet även vid överträdelser av tystnads- plikt som följer av författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vi anser mot bakgrund av ovanstående att direktivet endast får anses innehålla krav på straffrättslig ansvarsfrihet i de fall avtalsbrott är kriminaliserade. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att det straffansvar för brott mot tystnadsplikt som finns i 20 kap. 3 § brottsbalken inte kan bli aktuellt när någon bryter mot en avtalad tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft67"&gt;Vad innebär direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet sammantaget (artikel 21.2 och 21.7)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft37"&gt;Även om regleringen om ansvarsfrihet i artikel 21.2 och 21.7 inte är tydlig anser vi att syftet med regleringen framträder relativt klart genom skälen. Syftet är att motverka att olika former av rättsligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;ansvar används för att avskräcka eller bestraffa. Regleringen kan därmed ses som en form av åtgärd för att skydda rapporterande per- soner från repressalier. Det ska alltså t.ex. inte vara möjligt för en arbetsgivare att åberopa en avtalsklausul i syfte att avskräcka en person att rapportera i enlighet med direktivet. Det ska även finnas en möjlighet för en rapporterande person att försvara sig vid ett rättsligt förfarande som vidtas för att den rapporterande personen har rapporterat om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Utifrån direktivets ordalydelse och syftet med regleringen om ansvarsfrihet kan vår tolkning av artikel 21.2 och 21.7 sammanfattas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Under förutsättning att en rapporterande person har rimliga skäl att tro att det var nödvändigt att rapportera eller offentliggöra infor- mation för att avslöja en överträdelse av den relevanta unionsrätten, ska personen inte kunna göras ansvarig för att ha brutit mot restrik- tioner om offentliggörande av information i avtal, arbetslednings- beslut och eventuellt författning (uttolkning av artikel 21.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;I rättsliga förfaranden ska det dessutom finnas rätt att åberopa rapporteringen som en omständighet till stöd för avslag på motpartens yrkande. Rätten att åberopa rapporteringen i rättsliga förfaranden har sannolikt ett vidare tillämpningsområde än den ansvarsfrihet som ska finnas när någon bryter mot restriktioner om offentlig- görande av information. Förstnämnda rätt ska gälla åtminstone i förfaranden om förtal, upphovsrättsintrång, brott mot tystnads- plikt, överträdelse av dataskyddsregler, röjande av företagshemlig- heter och om ersättningsanspråk som bygger på privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt (uttolkning av artikel 21.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Om den rapporterande personen genom rapporteringen begår ett brott, behöver inte medlemsstaterna medge ansvarsfrihet annat än när det gäller överträdelser av avtalade restriktioner. Ansvarsfrihet behöver inte heller medges när det gäller nationell säkerhet eller sekretess inom områden som är undantagna från direktivets tillämp- ningsområde enligt artikel 3.2 och 3.3. Det ska alltså inte vara möjligt att ansvarsfritt bryta mot regelverk som syftar till att säkerställa en medlemsstats nationella säkerhet eller skydda en medlemsstats väsent- liga säkerhetsintressen. Det ska inte heller vara möjligt att ansvars- fritt bryta mot unionsrätt eller nationell rätt som rör skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, skydd av advokatsekretess&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;och sekretess inom hälso- och sjukvården, sekretess i fråga om rätts- liga överläggningar, eller straffprocesslagstiftning (artikel 21.2.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Rapportering av företagshemligheter ska vara laglig under förut- sättning att rapporteringen sker i enlighet med direktivets bestäm- melser, dvs. den rapporterande personen ska inte kunna göras ansvarig för angrepp på företagshemligheter (artikel 21.7 andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Överväganden om ansvarsfrihet vid beredningen av visselblåsarlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;I 2013 års visselblåsarutredning övervägdes en straffrättslig ansvars- frihet för gärningar som begås genom ett larm. Utredningen menade dock att det skulle leda för långt med en sådan ansvarsfrihet eftersom skyddsintresset för arbetstagares larm systematiskt skulle överordnas skyddsintressen som kommer till uttryck i andra lagar, framför allt brottsbalken och offentlighets- och sekretesslagen. En ordning som motsvarar den inom tryck- och yttrandefrihetsrätten övervägdes också men utredningen fann att en sådan ordning i praktiken skulle medföra en betydande utvidgning av meddelarfrihetens principer eftersom utredningens förslag inte endast gällde i förhållande till vissa skyddade mottagare (författare, representanter för media m.fl.), utan också i förhållande till andra mottagare. Utredningen framhöll även att det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet vilar på principen om ensamansvar där, vanligtvis, en ansvarig utgivare svarar för eventuella tryck- och yttrandefrihetsbrott. I stället för en ord- ning med full eller partiell ansvarsfrihet föreslog utredningen att den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott ska undantas från skyddet (SOU 2014:31 s. 288 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Regeringen gick på utredningens förslag. I propositionen angav regeringen att det främsta skälet för att skyddet mot repressalier inte skulle gälla om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott var att det allmänna annars skulle ge dubbla signaler. En och samma handling skulle då kunna vara straffbar enligt en lagstiftning, men skyddad enligt en annan. En skyddsreglering som inte gäller vid brott ger dessutom ett tydligt incitament att undvika brott, t.ex. genom att arbetstagaren som slår larm uttrycker sig på ett sätt som inte utgör förtal eller hot eller maskerar uppgifter på ett sådant sätt att sekretess- belagda uppgifter inte röjs (prop. 2015/16:128 s. 77).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338216x1.jpg/" id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ansvarsfrihet ska finnas vid brott mot vissa tystnadsplikter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättning- arna för skydd ska inte få göras ansvarig för att ha rapporterat information som omfattas av tystnadsplikt, om personen vid rap- porteringen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen av denna information var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft37"&gt;Ansvarsfriheten ska dock inte gälla om den rapporterande per- sonen gör sig skyldig till uppsåtligt åsidosättande av sådan tyst- nadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Befintliga bestämmelser om ansvarsfrihet räcker inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Visselblåsardirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska säker- ställa att rapporterande personer blir skyddade mot repressalier genom att bl.a. vidta åtgärder som innebär en viss ansvarsfrihet för rapporterande personer. I svensk rätt finns inga generella bestäm- melser som innebär att den som rapporterar information om miss- förhållanden ska vara ansvarsfri. Visserligen följer en viss ansvars- frihet av grundlag, men den ansvarsfriheten gäller endast när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlags- skyddat medium och är därför inte tillräcklig för att tillgodose direk- tivets krav. Grundlagarna medför alltså inte ansvarsfrihet i alla de situationer som ska skyddas enligt visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Inom finansmarknadsområdet finns också regler om ansvars- frihet. Inte heller dessa bestämmelser räcker för att kraven enligt visselblåsardirektivet ska vara uppfyllda, eftersom de endast gäller anmälningar till vissa myndigheter och vid överträdelser av viss reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;För att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt visselblåsar- direktivet måste därför en reglering av ansvarsfrihet utöver den som i dag gäller införas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Ansvarsfriheten ska införas genom en materiell reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som framgått ställs i visselblåsardirektivet krav på ansvarsfrihet i både materiellt och processuellt hänseende. Det processuella kravet synes utgå från en ordning där det inte råder fri bevisprövning, dvs. där parterna i en rättegång inte får åberopa all bevisning som de kan få fram och där värdet av bevisningen inte prövas fritt av domstolen. I Sverige råder emellertid principen om fri bevisföring, dvs. en frihet för parterna i en rättegång att åberopa all bevisning som de kan få fram. Vi anser därför att det inte finns något behov av att föreslå någon bestämmelse med innebörden att en rapporterande person ska få åberopa rapporteringen till styrkande av att motpartens yrkande ska avslås. I stället bör direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet genomföras genom uteslutande materiell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft67"&gt;Ansvarsfrihet ska gälla vid åsidosättande av tystnadsplikt som följer av avtal eller arbetsledningsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Under alla omständigheter bör ansvarsfriheten gälla när någon bryter mot en tystnadsplikt eftersom lojalitets- och sekretessavtal uttryckligen anges som exempel på restriktioner i skäl 91. Vi har som framgått tolkat direktivet på så sätt att det sannolikt endast ställs krav på en materiell reglering om ansvarsfrihet vid avtalad tystnadsplikt och tystnadsplikt som följer av arbetsledningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det skulle kunna anses att det inte behövs någon reglering om ansvarsfrihet när någon bryter mot en avtalsreglerad tystnadsplikt eller tystnadsplikt som följer av ett arbetsledningsbeslut. Möjlig- heten att utkräva ansvar vid överträdelse av sådan tystnadsplikt inskränks nämligen redan genom våra förslag. För det första föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;att det inte ska vara möjligt att genom avtal upphäva eller inskränka skyddet för rapporterande personer annat än genom vissa kollek- tivavtal (se avsnitt 5.4). Genom att utforma lagen så att skyddet inte får avtalas bort blir det inte möjligt att utkräva ansvar eller ersättning om den rapporterande personen bryter mot ett avtal som inskränker rätten att rapportera. För det andra föreslår vi ett förbud mot repres- salier och förbud mot hindrande åtgärder (se avsnitt 6.5). En upp- sägning av anställningsavtal eller andra avtal kommer därmed att vara förbjuden om den utgör en repressalie för att den rapporterande personen har rapporterat enligt lagen. Det kan slutligen konstateras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;att arbetsledningsrätten är begränsad på så sätt att den inte får utövas lagstridigt (se avsnitt 2.5.3). Det innebär att det inte kommer att vara möjligt att ålägga någon en tystnadsplikt genom ett arbetslednings- beslut i strid med lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Förslaget om att lagen ska vara tvingande, att det ska finnas ett förbud mot repressalier och hindrande åtgärder och att arbets- ledningsrätten enligt gällande rätt inte får utövas i strid med lag medför således redan att det inte kommer att vara möjligt att utkräva ansvar med stöd i avtal eller arbetsledningsbeslut om ansvaret har ett direkt samband med att någon med stöd av den föreslagna lagen rapporterar om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I det efterföljande avsnittet föreslår vi emellertid att ansvars- friheten ska gälla för den som bryter mot viss författningsreglerad tystnadsplikt. Vi anser att regleringen blir enklare att tillämpa om ansvarsfriheten gäller för den som bryter mot tystnadsplikt, oavsett om tystnadsplikten följer av lag, avtal eller annan grund. Bestäm- melsen om ansvarsfrihet bör därför utformas så att den gäller för den som bryter mot tystnadsplikt, oavsett på vilken grund den gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Frågan om åsidosättande av tystnadsplikt som följer av lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;det finns både kvalificerad och okvalificerad tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen innebär att det är förbjudet att röja (avslöja) en uppgift, oavsett om det sker muntligen, genom att lämna ut en handling som innehåller uppgiften eller på annat sätt. Sekretess gäller bara om det finns en bestämmelse som skyddar uppgiften i lagen eller i offentlighets- och sekretessförordningen. En bestämmelse om sekretess i lagen innebär alltså att det föreligger tystnadsplikt för de uppgifter som omfattas av bestämmelsen. Sekre- tess gäller i förhållande till alla utomstående, såväl fysiska som juridiska personer och andra myndigheter och mellan skilda verksamhetsgrenar inom en myndighet. Straff för åsidosättande av lagreglerad tystnads- plikt kan utdömas med stöd av 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Meddelarfriheten utgör ett undantag från sekretessen. Meddelar- friheten innebär en rätt att muntligen lämna uppgifter till bl.a. massmedier för publicering, även sekretessbelagda uppgifter. I vissa fall är det dock inte möjligt att utnyttja sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter som omfattas av sekretess. Detta gäller vid s.k. kvalificerad tystnadsplikt. I tryckfrihetsförordningen och yttrande-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;frihetsgrundlagen anges att ansvarsfriheten för meddelare inte gäller vid uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag. Den särskilda lag som avses är offentlighets- och sekre- tesslagen (se 13 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen). Vilka tystnadsplikter som följer av förbehåll eller sekretessbestämmelser och som inskränker meddelarfriheten anges i slutet av varje kapitel i offentlighets- och sekretesslagen. Det stora flertalet av dessa tyst- nadsplikter följer av sekretessbestämmelser som skyddar enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Förutom dessa tystnads- plikter följer en relativt omfattande tystnadsplikt av sekretessbestäm- melser som skyddar allmänna intressen, t.ex. utrikessekretess och försvarssekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;De tystnadsplikter som har företräde framför meddelarfriheten finns inte endast i offentlighets- och sekretesslagen. I 44 kap. offent- lighets- och sekretesslagen anges ett antal tystnadsplikter som följer av andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I förarbetena till den tidigare sekretesslagen (1980:100) inskärp- tes att stor återhållsamhet ska iakttas när det övervägs om en in- skränkning ska göras i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Denna återhållsamhet brukar betonas i lagstiftningsarbeten när inskränkningar i rätten övervägs. Faktorer som ska beaktas vid sådana överväganden är bl.a. vilken styrka sekre- tessen har, om uppgiften har lämnats av en enskild i en förtroende- situation eller om uppgiften hänför sig till myndighetsutövning. När det gäller uppgifter som hänför sig till myndighetsutövning gäller oftast meddelarfrihet. Det sker alltså, vilket framhölls vid ändringar i tryckfrihetsförordningen, en avvägning mellan motstående och svårjämförbara intressen – intresset av sekretess och intresset av in- syn – en avvägning som oundvikligen får karaktären av en kompro- miss (prop. 1975/76:204 s. 95).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft67"&gt;Hur förhåller sig undantagen från direktivets tillämpningsområde till de kvalificerade tystnadsplikter som finns enligt offentlighets- och sekretesslagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;Eftersom vi är osäkra på om begreppet restriktioner i artikel 21.2 omfattar även författningsreglerad tystnadsplikt anser vi att det finns anledning att analysera hur de kvalificerade tystnadsplikterna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;offentlighets- och sekretesslagen förhåller sig till direktivet och i synnerhet till de undantag som görs från direktivets tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Vissa av de kvalificerade tystnadsplikterna enligt offentlighets- och sekretesslagen är sådana som enligt artikel 3.2 och 3.3 i direk- tivet inte ska påverkas när direktivet genomförs. Detta gäller t.ex. tystnadsplikt som följer av utrikessekretess, försvarssekretess och advokatsekretess samt sekretess inom hälso- och sjukvård och för skyddet av intresset att förebygga och beivra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Vidare finns kvalificerade tystnadsplikter på områden som helt eller huvudsakligen faller utanför direktivets horisontella tillämp- ningsområde enligt artikel 2.1. Exempel på sådana tystnadsplikter är sådana som följer av sekretess i förskola och viss annan pedagogisk verksamhet, inom kommunal familjerådgivning och i ärenden om etableringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det finns också kvalificerade tystnadsplikter som har införts i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av genomförande eller komplettering av unionsrättsakter, t.ex. sekretess vid samarbete inom EU i fråga om beskattning och sekretess vid tillsyn över efter- levnad av det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet. Vi anser det vansk- ligt att inom ramen för genomförande av visselblåsardirektivet avgöra vad som ska ges företräde; skyldigheten enligt unionsrättsakter att skydda vissa uppgifter genom sekretessbestämmelser, eller skyldig- het enligt visselblåsardirektivet att säkerställa ansvarsfrihet för den som rapporterar och därmed avslöjar sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Inom några områden är det osäkert om de kvalificerade tystnads- plikter som finns i offentlighets- och sekretesslagen omfattas av vissel- blåsardirektivets tillämpningsområde eller inte. Exempelvis skulle den kvalificerade tystnadsplikt som följer av skattesekretess i vissa fall kunna omfattas av direktivets tillämpningsområde enligt arti- kel 2.1 c angående överträdelser av regler om bolagsskatt eller arrange- mang vars syfte är att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning. Sekretessen har inte införts med anledning av unionsrätt och kan inte heller hänföras till något av undantagen i artikel 3.2 eller 3.3. Detta skulle kunna tala för att ansvarsfrihet bör gälla vid åsidosättande av sådan tystnads- plikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vi anser emellertid sammantaget att de områden där kvalificerad tystnadsplikt råder i allt väsentligt inte omfattas av direktivet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;den följden att ett åsidosättande av dem inte omfattas av direktivets krav på ansvarsfrihet. Vissa områden faller in under de kategorier som inte ska påverkas av direktivet enligt artikel 3.2 och 3.3, vissa faller utanför direktivets materiella tillämpningsområde enligt arti- kel 2.1 och vissa har förts in med anledning av annan unionsrätt. Vi bedömer därför att det är förenligt med direktivets krav att ha en ordning där ansvarsfrihet inte gäller för åsidosättande av kvalificerad tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;Ansvarsfriheten ska gälla vid åsidosättande av författningsreglerad tystnadsplikt som är okvalificerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Som framgått tolkar vi direktivet som att det sannolikt inte krävs en materiell ansvarsfrihetsgrund vid brott mot författningsreglerad tystnadsplikt. Frågan är då om ansvarsfrihet ändå bör gälla vid åsido- sättande av sådan tystnadsplikt. En ansvarsfrihet som endast gäller vid tystnadsplikt som följer av avtal eller arbetsledningsbeslut är inte särskilt långtgående. Direktivets bestämmelser om ansvarsfrihet är svåra att tolka och det finns en risk att vi har gjort en felaktig be- dömning. Det är inte uteslutet att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle finna att direktivet kräver ansvarsfrihet även vid författningsreglerad tystnads- plikt. Eftersom det är fråga om en straffsanktionering som den som rapporterar skulle kunna drabbas av finns det vid tveksamhet skäl att inte göra tillämpningsområdet för ansvarsfriheten alltför inskränkt. Saknas ansvarsfrihet finns det en risk för att den som vill rapportera drar sig för att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Frågan är vidare hur ansvarsfrihet vid brott mot författnings- reglerad tystnadsplikt bör regleras i svensk rätt. Hur stort utrymme kan medlemsstaterna anses ha att utforma ansvarsfriheten på ett sätt som är anpassat till den nationella regleringen i övrigt? Vi har i tidi- gare avsnitt redan konstaterat att flera bestämmelser skapar sådant handlingsutrymme. I artikel 3.2 och 3.3 görs undantag för nationell säkerhet samt för sekretess bl.a. inom hälso- och sjukvården, vid rättsliga överläggningar och i straffprocess. Ansvarsfriheten behöver vidare inte omfatta frihet från ansvar som aktualiseras för de rappor- terande personerna genom handlingar eller underlåtenheter som inte rör rapporteringen eller offentliggörandet eller som inte är nödvän- diga för att avslöja en överträdelse (artikel 21.4).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Direktivet ger sålunda medlemsstaterna ett förhållandevis stort handlingsutrymme att utforma ansvarsfrihet vid brott mot författ- ningsreglerad tystnadsplikt på ett sätt som är anpassat efter det natio- nella regelverket. Eftersom det är fråga om ett direktiv får varje med- lemsstat besluta om ett genomförande som är anpassat till det nationella systemet, under förutsättning att genomförandet uppnår det resultat som ska uppnås enligt direktivet (artikel 288 tredje stycket EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Ansvarsfriheten skulle vid brott mot författningsreglerad tyst- nadsplikt schematiskt kunna utformas på två olika sätt. I båda fallen gäller ansvarsfrihet som huvudregel. Undantagen från huvudregeln skiljer sig dock åt. Undantag skulle antingen kunna göras endast för uppgifter som omfattas av artikel 3.2 och 3.3, dvs. uppgifter som rör nationell säkerhet och uppgifter som omfattas av viss typ av sekretess. Undantag skulle alternativt kunna utformas på motsvarande sätt som i grundlagarna, dvs. vid uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad tystnadsplikt (jfr 7 kap. 22 § första stycket 3 tryckfrihetsförord- ningen och 5 kap. 4 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Om regleringen utformas på det första sättet blir konsekvensen att insynsintresset konsekvent överordnas intresset av sekretess, med undantag för den typen av uppgifter som omfattas av artikel 3.2 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vi vill understryka att detta också blir fallet även om lagstiftaren i tidigare lagstiftningsärenden har kommit fram till att sekretess- intresset ska ges företräde, t.ex. för att det har varit frågan om att skydda ett förtroendeförhållande. En annan besvärande konsekvens av det första genomförandesättet är att ansvarsfriheten i praktiken i vissa fall skulle bli mindre omfattande för den som meddelar eller offentliggör uppgifter enligt grundlagarna jämfört med den som rapporterar eller offentliggör information enligt den nu föreslagna lagen. Lagstiftaren skulle alltså ge personer som offentliggör upp- gifter utanför den grundlagsskyddade ordningen ett starkare skydd än de som håller sig inom samma ordning, t.ex. genom att meddela uppgifter till en i grundlagarnas mening skyddad mottagare. De in- citament som sedan länge har funnits för att förse media med nyhets- stoff skulle alltså försvagas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Till sist vill vi också påminna om att vi i detta betänkande föreslår att direktivet ska genomföras genom en reglering som gäller gene- rellt inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;påverkar också frågan om ansvarsfrihet. Det kan nämligen finnas kvalificerade tystnadsplikter på områden som inte omfattas av direk- tivets tillämpningsområde. Om ansvarsfriheten utformas på det första sättet får det därför konsekvensen att även kvalificerade tystnads- plikter på områden som inte omfattas av direktivets tillämpnings- område får ge vika för ansvarsfriheten, trots att det naturligtvis inte alls krävs av direktivet. Motsvarande skulle även gälla beträffande tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser som har införts med anledning av unionsrättsakter. Någon grund för att en person ansvarsfritt ska kunna bryta mot sådana tystnadsplikter finns inte enligt vår tolkning av visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det finns flera fördelar med att i stället utforma regleringen om ansvarsfrihet vid brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt grundlagarnas mönster, dvs. att ansvarsfriheten inte ska gälla vid uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad tystnadsplikt. För det första blir en sådan reglering som en helhet den mest enhetliga och därmed mest lättillämpade och transparenta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;För det andra får de noggranna avvägningar mellan intresset av insyn och sekretess som under en lång tid har gjorts i förarbeten till offentlighets- och sekretesslagen fortsatt genomslag. I direktivet be- tonas på flera ställen vikten av att skydda berörda personer, bl.a. när det gäller deras identitet och personuppgifter. I direktivet definieras berörd person som en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller offentliggörandet anges som en person som gjort sig skyldig till överträdelsen eller till vilken den personen har anknytning (arti- kel 5.10). Vi menar att skyddet för berörda personer till stor del består i att uppgifter om deras personliga och ekonomiska förhål- landen värnas. Det kan gälla personer som har gjort sig skyldiga till överträdelser, men också andra personer som anges i en rapport eller ett offentliggörande, t.ex. tredje man som kan skadas om upp- gifterna inte hemlighålls. Vi menar därför att direktivet närmast kräver en ordning där skyddet för dessa personers personliga eller ekonomiska förhållanden skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft8"&gt;Enligt den analys som vi presenterar ovan kan de tystnadsplikter som är kvalificerade enligt offentlighets- och sekretesslagen i allt väsentligt anses rymmas inom undantagen från direktivets tillämp- ningsområde enligt artikel 3.2 och 3.3 och inom de områden som faller utanför direktivets horisontella tillämpningsområde enligt artikel 2.1. Att ansvarsfrihet inte gäller vid åsidosättande av kvalifi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;cerade tystnadsplikter bör alltså kunna ses som förenligt med direk- tivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Sverige har vidare inom ramen för sitt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och andra internationella åtaganden att respektera den yttrande- och informa- tionsfrihet som gäller enligt EU:s rättighetsstadga och Europa- konventionen. Detta innebär att hänsyn måste tas till stadgan och konventionen vid tillämpningen av brottsbalken och offentlighets- och sekretesslagen. Sådana hänsyn kan leda till att offentlighets- intresset tar överhand vid den straffrättsliga bedömningen eller sek- retessprövningen. Eftersom visselblåsardirektivet bygger på praxis från Europadomstolen bör ett undantag för kvalificerad tystnads- plikt inte anses innebära att Sverige inte uppfyller sina åtaganden enligt visselblåsardirektivet (jfr skäl 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Sammantaget anser vi därför att ansvarsfrihet som huvudregel ska gälla vid åsidosättande av författningsreglerad tystnadsplikt, men att ansvarsfriheten inte ska omfatta åsidosättande av kvalificerade tyst- nadsplikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft71"&gt;Ansvarsfriheten ska endast omfatta handlingar eller underlåtenheter som är nödvändiga för att avslöja ett missförhållande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Gemensamt för artikel 21.2 och 21.7 är att ansvarsfriheten ska gälla under förutsättning att den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentliggörandet av informationen var nödvändig för att avslöja en överträdelse i enlighet med direk- tivet. Motsvarande gäller även enligt artikel 21.4. Detta krav bör gälla även enligt den nu aktuella lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;I artikel 21.4 anges vidare bl.a. att varje annat ansvar som aktuali- seras för de rapporterande personerna genom handlingar eller under- låtenheter som inte rör rapporteringen eller offentliggörandet, ska fortsatt regleras av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Ansvarsfriheten bör alltså inte omfatta t.ex. en handling som innebär brott mot tystnadsplikt om handlingen inte är nödvändig för avslöjandet. I detta ligger att det måste finnas en identifikation mellan den brottsliga handlingen och själva avslöjandet. Om den brottsliga handlingen företas vid sidan om avslöjandet bör ansvarsfriheten inte gälla. I detta ligger att den rapporterande personen har en skyldighet att anstränga sig att inte bryta mot någon tystnadsplikt, t.ex. genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft9"&gt;om möjligt inte avslöja uppgifter som är hemliga (jfr sista meningen i skäl 91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;En viss anskaffarfrihet ska finnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättning- arna för skydd ska inte få göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller anskaffande av information, om personen hade rimliga skäl att tro att anskaffandet var nödvändigt för att avslöja ett missförhållande. Ansvarsfriheten ska inte gälla om den rapporterande personen genom anskaffandet begår ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om anskaffarfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;Artikel 21.3 anger att rapporterande personer inte ska åläggas ansvar när det gäller anskaffandet av eller tillgången till information som rapporteras eller offentliggörs, under förutsättning att sådant anskaff- ande eller sådan tillgång inte utgör ett självständigt brott. I händelse av ett sådant självständigt brott ska det straffrättsliga ansvaret regleras av tillämplig nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I skäl 92 utvecklas vad som bör omfattas av rätten att förvärva information. Där anges följande. I fall där de rapporterande perso- nerna lagenligt förvärvar eller får tillgång till den information om överträdelser som rapporterats eller de dokument som innehåller informationen bör de åtnjuta ansvarsimmunitet. Detta bör gälla både i fall där de rapporterande personerna avslöjar innehållet i dokument som de hade lagenlig tillgång till och i fall där de kopierar sådana dokument eller avlägsnar dem från de lokaler som tillhör den organi- sation där de är anställda, i strid med avtalsklausuler eller andra klau- suler, som föreskriver att de berörda dokumenten är organisationens egendom. De rapporterande personerna bör också åtnjuta ansvars- immunitet i fall där förvärvandet av eller tillgången till den berörda informationen eller dokumenten aktualiserar frågan om &lt;NOBR&gt;civil-,&lt;/NOBR&gt; förvaltnings- eller arbetsrättsligt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Vad som avses enligt skälet är fall där en rapporterande person för- värvar information genom att öppna en medarbetares &lt;NOBR&gt;e-postmedde-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;landen eller filer som personen inte vanligen använder i sitt arbete, genom att fotografera organisationens lokaler eller genom att ta sig in på platser som personen i vanliga fall inte har tillgång till. Om den rapporterande personen förvärvade eller fick tillgång till information eller dokument genom att begå brott, såsom fysiskt olaga intrång eller hackande, bör straffrättsligt ansvar regleras av tillämplig nationell lag- stiftning. I skälet anges vidare att även annat ansvar som aktualiseras för de rapporterande personerna genom handlingar eller underlåten- heter, som inte rör rapporteringen eller som inte är nödvändiga för att avslöja en överträdelse, bör regleras av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt. Det bör vara de nationella domstolarna som bedömer de rapporterande personernas ansvar utifrån alla faktauppgifter av betydelse och omständigheterna i det enskilda fallet, inklusive hand- lingens eller underlåtenhetens nödvändighet och proportionalitet i förhållande till rapporten eller offentliggörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft71"&gt;Anskaffarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft41"&gt;I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns vid sidan om meddelarfriheten en frihet att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller meddela uppgifterna trots att de t.ex. omfattas av sekretess. (1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 10 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Som exempel på det som ska vara fritt från ansvar nämner förarbetena anstiftan, dvs. i detta fall att anstifta annan att åsidosätta tystnadsplikt eller att lämna ut sekretessbelagd allmän handling (prop. 1975/76:204 s. 98 och s. 129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;Anskaffarfriheten begränsas emellertid i grundlagarna genom två olika regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;För det första föreskrivs att sättet för en uppgifts anskaffande inte skyddas (se 1 kap. 12 § 6 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 18 § yttrandefrihetsgrundlagen). Det är inte alltså inte ansvarsfritt att skaffa fram uppgifter genom t.ex. brytande av post- eller tele- hemligheter, intrång i förvar, olovlig avlyssning, inbrott, egenmäktigt förfarande, hemfridsbrott, olaga tvång, olaga hot eller mutbrott (prop. 1975/76:204 s. 131). I såväl förarbeten som praxis finns exem- pel på vad som närmare kan anses omfattas av begreppet sättet för en uppgifts anskaffande (se t.ex. prop. 1975/76:204 s. 98 och 129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;samt NJA 2015 s. 45). Det har gällt kränkande fotografering (prop. 2012/13:69 s. 14 f.) och fotografering av militärt skyddsområde (NJA 2015 s. 298).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För det andra begränsas ansvarsfriheten genom att det i lagarna finns en särskild uppräkning av brott som inte ansvarsfriheten om- fattar om de begås genom anskaffandet (7 kap. 22 § första stycket 1 och 23 § tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 4 § första stycket 1 och 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Det är vissa allvarligare brott mot rikets säkerhet. Dessa är uppror, högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, landsförrä- deri, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett så- dant brott. Om anskaffaren gör sig skyldig till något av dessa brott kan alltså anskaffaren dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft67"&gt;En rapporterande person får inte göras ansvarig för någon överträdelse som rör anskaffandet av informationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Det står enligt vår mening klart att direktivet inte kräver att an- skaffarfriheten ska omfatta frihet från straffrättsligt ansvar. Det står också klart att friheten inte behöver omfatta handlingar eller under- låtenheter som inte rör rapporteringen eller som inte är nödvändiga för att avslöja en överträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det som bör föreskrivas är därför att en rapporterande person inte ska åläggas ansvar vid anskaffande av information som rappor- teras, om ett sådant anskaffande inte utgör ett självständigt brott och personen hade rimliga skäl att tro att anskaffandet av just denna information var nödvändigt för att avslöja missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Hur den föreslagna lagen bör förhålla sig till grundlagarnas be- stämmelser om tryck- och yttrandefrihet behandlas i avsnitt 5.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Den som rapporterar enligt den nya lagen kommer inte att kunna göras ansvarig enligt företagshemlighetslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsätt- ningarna för skydd kommer inte att kunna göras ansvarig enligt företagshemlighetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft9"&gt;Det krävs inte någon ny bestämmelse för att det ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I företagshemlighetslagen finns bestäm- melser om skadestånd, vitesförbud och straff vid obehöriga angrepp på företagshemligheter. Lagen genomför delvis Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation (företagshemlig- heter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs, härefter kallat före- tagshemlighetsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Enligt företagshemlighetslagen är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte en företagshemlig- het. Vidare gäller lagen endast obehöriga angrepp på företagshemlig- heter. Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straff- skalan, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kan anses utgöra något annat missförhållande och offentlig- görandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Regleringen i företagshemlighetslagen bör inte utgöra något hin- der för den som rapporterar information om överträdelser i enlighet med visselblåsardirektivets regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Av artikel 21.7 i visselblåsardirektivet framgår att om en person rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som in- begriper företagshemligheter och personen uppfyller villkoren i vissel- blåsardirektivet, ska rapporteringen eller offentliggörandet anses som lagligt enligt villkoren i artikel 3.2 i företagshemlighetsdirek- tivet. I den aktuella artikeln i företagshemlighetsdirektivet anges att anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet ska anses som lagligt i den utsträckning som sådant anskaffande, utnytt- jande eller röjande krävs eller medges enligt unionsrätt eller nationell rätt. Visselblåsardirektivet ska således beaktas vid tillämpningen av företagshemlighetslagen, i synnerhet artikel 21.7 i visselblåsardirek- tivet som anger att rapportering i enlighet med direktivet ska anses laglig enligt företagshemlighetsdirektivet. Mot denna bakgrund be- dömer vi att en rapporterande person som uppfyller förutsättning- arna för skydd enligt den föreslagna lagen inte kommer att kunna göras ansvarig enligt företagshemlighetslagen. Det är därför inte nöd- vändigt att införa någon bestämmelse i den nya lagen som genomför den delen av artikel 21.7 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ansvarsfrihet ska inte gälla vid andra regelöverträdelser än överträdelse av tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte gälla någon ansvarsfrihet om den rap- porterande personen gör sig skyldig till några andra regelöverträ- delser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft67"&gt;Ska andra regelöverträdelser än åsidosättande av tystnadsplikt omfattas av ansvarsfrihet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;Vi har i avsnitt 6.4.3 lämnat förslag om ansvarsfrihet vid åsidosätt- ande av tystnadsplikt. Det finns dock andra regelöverträdelser som det skulle kunna övervägas om de också borde omfattas av ansvars- frihet. Det handlar särskilt om de regelöverträdelser som nämns i artikel 21.7, dvs. förtal, upphovsrättsintrång, överträdelse av data- skyddsregler och överträdelser av privaträtt, offentlig rätt eller kollek- tiv arbetsrätt som leder till ersättningsanspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Förtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Vid bedömningen av om ett handlande utgör förtal ska hänsyn tas till t.ex. om ett uppgiftslämnande med hänsyn till omständigheterna är försvarligt – och i så fall – om uppgiften är sann eller om den som lämnade den annars haft skälig grund för den (5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). Det finns därmed enligt vår bedömning möjlighet att i ett rättsligt förfarande ta hänsyn till omständigheter som visar att uppgifterna har lämnats för att avslöja missförhållanden i ett arbets- relaterat sammanhang. Mot denna bakgrund anser vi att det inte behövs eller är lämpligt med ansvarsfrihet vid förtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Upphovsrättsintrång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft37"&gt;En person som rapporterat enligt den nya lagen skulle kunna begå ett upphovsrättsintrång som ett led i rapporteringen. Ett sådant in- trång skulle kunna ske t.ex. genom att ett upphovsrättsligt skyddat verk görs tillgängligt för allmänheten i strid med den förfoganderätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;som den som har upphovsrätten har (jfr 1 kap. 2 § lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft29"&gt;Vi bedömer att risken för att det kommer att vara nödvändigt att göra ett intrång i någons upphovsrätt för att avslöja ett missför- hållande är närmast obefintlig. I det fall det ändå skulle anses vara nödvändigt skulle det kunna övervägas en bestämmelse i den nya lagen som innebär att straffrättsligt eller civilrättsligt ansvar inte ska kunna utkrävas för intrånget. Vi anser emellertid att någon sådan ansvarsfrihet inte bör införas eftersom det – av de skäl som redo- visats i avsnitt 6.4.1 – är mycket tveksamt om krav på sådan ansvars- frihet kan anses följa av visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Överträdelse av dataskyddsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Dataskyddsregleringen är harmoniserad inom EU i och med data- skyddsförordningen. I svensk rätt kompletteras förordningen av data- skyddslagen och registerförfattningar. Överträdelser av dataskydds- regler kan bl.a. leda till påförande av sanktionsavgift och skadestånd. För att det ska vara möjligt att avvika från dataskyddsregleringen måste det därför i regel finnas ett undantag i unionsrätten som grund för avvikelsen. Vi har svårt att se att det finns någon sådan grund i de unionsrättsakter som gäller på dataskyddsområdet. Mot denna bakgrund anser vi att det inte är lämpligt eller ens möjligt att i natio- nell rätt införa ansvarsfrihet vid överträdelse av dataskyddsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft67"&gt;Ersättningsanspråk som har sin grund i överträdelser av privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;När det gäller ersättningsanspråk som har sin grund i överträdelser av privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt kommer en viss ansvarsfrihet att finnas till följd av vårt förslag om att det ska finnas ansvarsfrihet vid åsidosättande av tystnadsplikt (se avsnitt 6.4.3). Vi har svårt att föreställa oss fall där ansvarsfrihet kan behövas vid sidan av de fall som diskuteras under särskilda rubriker i detta avsnitt. Det bör därför inte införas någon ansvarsfrihet vid ersättningsanspråk som har sin grund i överträdelser av privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ansvarsfriheten vid brott mot tystnadsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft13"&gt;ska inte omfatta rätt att lämna ut hemliga handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ansvarsfriheten vid brott mot tystnadsplikten ska inte omfatta rätt att lämna ut hemliga handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;En särskild fråga som aktualiseras av direk- tivets bestämmelser om ansvarsfrihet är om det ska vara möjligt att ansvarsfritt lämna ut handlingar. I det följande behandlar vi både utlämnande av handlingar i verksamhet där offentlighetsprincipen gäller och i verksamhet där denna princip inte gäller. Vi inleder med den först nämnda verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft29"&gt;Sekretess innebär både tystnadsplikt och handlingssekretess. Den tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse har inte före- träde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, om det inte är fråga om en kvalificerad tystnadsplikt. Handlingssekretessen har dock alltid företräde framför rätten att meddela och offentlig- göra uppgifter. Det kan således vara tillåtet att muntligen lämna en uppgift till en journalist trots att den omfattas av en sekretess- bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen, men det är aldrig tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter till en journalist lämna en allmän handling som den sekretessbelagda uppgiften framgår av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det är alltså inte fritt för en meddelare enligt grundlagarna att göra sig skyldig till ett oriktigt utlämnande av en hemlig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Offentliggörande av en hemlig handling kan typiskt sett medföra en större skada än när uppgifterna som finns i handlingen offentlig- görs muntligt. I det första fallet finns en större risk för att över- skottsinformation röjs, dvs. information som inte behöver röjas för att missförhållandet ska avslöjas. Samtidigt kan handlingar som offent- liggörs ge uppgifterna en större tillförlitlighet och tyngd, genom att påståenden om missförhållandet kan styrkas och verifieras med stöd av handlingarna. Genomslaget för en rapport om missförhållanden kan därför bli större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Motstående intressen, t.ex. enskildas (såväl enskilda personers som företags) behov av att skydda känsliga uppgifter, behöver också värnas vid genomförandet av visselblåsardirektivet. Ofta råder för dessa uppgifter sekretess i bestämmelser som skyddar allmänna intres- sen eller enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I vissa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;fall kan det dock vara nödvändigt att intresset av sekretess får ge vika för insynsintresset. Det kan emellertid i regel tillgodoses genom att uppgifter som omfattas av sekretess förs vidare muntligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Som vi tidigare har konstaterat bör ansvarsfriheten endast om- fatta handlingar eller underlåtenheter som är nödvändiga för att av- slöja missförhållanden. Av det följer att ansvarsfriheten inte omfattar ett handlande eller en underlåtenhet som är onödig, t.ex. röjande av överskottsinformation. När det gäller hemliga handlingar är dock ett sådant nödvändighetsrekvisit inte tillräckligt eftersom ett röjande av hemliga handlingar regelmässigt sannolikt ger mer information än vad som är nödvändigt för att avslöja missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Ovanstående – i kombination med det förhållandet att en ansvars- frihet skulle kunna ge ökat incitament till att läcka hemliga hand- lingar – talar starkt mot att låta ansvarsfriheten också omfatta brott mot handlingssekretess. Därtill kommer att ett tillåtande av att offentliggöra hemliga handlingar i praktiken skulle få ett begränsat genomslag, eftersom ansvar för meddelarbrott ändå skulle kunna utkrävas enligt grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Frågan är då om direktivet ger utrymme för medlemsstaterna att göra undantag från ansvarsfriheten när det gäller hemliga handlingar. Svaret på den frågan är enligt vår mening ja. Direktivet anger näm- ligen inte att det ska vara möjligt att offentliggöra hemliga handlingar. En annan sak är att direktivet anger att rapporteringskanalerna ska vara utformade så att det är möjligt att rapportera muntligt eller skriftligt (artiklarna 9.2 och 12.2) och att det ska vara möjligt att rapportera information om missförhållanden både muntligt och skriftligt (artikel 5.3). Att kunna rapportera skriftligen innebär dock inte samma sak som en rätt att lämna ut hemliga handlingar. I skäl 92 anges att det bör finnas en viss ansvarsfrihet när det gäller anskaf- fandet av information, bl.a. när en person kopierar dokument eller avlägsnar dem från de lokaler där personen är anställd. Vi tolkar emellertid inte skälet som att det ska vara möjligt att skyddat lämna ut dokumenten i strid med unionsrätt eller nationell rätt. Däremot ska det vara möjligt att skyddat avslöja innehållet i dokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vi noterar samtidigt att Sverige inom ramen för sitt &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; lemskap och andra internationella åtaganden har att respektera den yttrande- och informationsfrihet som gäller enligt EU:s rättighets- stadga och Europakonventionen. Vid tillämpningen av svenska be- stämmelser om sekretess och brottsbalkens bestämmelser behöver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;därför hänsyn tas till stadgan och konventionen. Sådana hänsyn kan leda till att offentlighetsintresset tar överhanden vid sekretess- prövningen eller den straffrättsliga bedömningen. Eftersom vissel- blåsardirektivet bygger på praxis från Europadomstolen bör emeller- tid inte ett undantag för oriktigt utlämnande av hemlig handling leda till att Sverige inte anses uppfylla sina åtaganden enligt visselblåsar- direktivet (skäl 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller verksamheter som inte omfattas av offentlighets- principen finns i regel ingen rätt att lämna ut handlingar. Inte heller enligt meddelarskyddslagen medges någon rätt att lämna ut hand- lingar i sådana enskilda verksamheter som omfattas av lagens tillämp- ningsområde. Detta motiveras i förarbetena med att lagen gäller i enskild verksamhet där offentlighetsprincipen inte gäller och det där- med inte finns någon rätt att få ta del av handlingar (prop. 2016/17:31 s. 45). Det bör understrykas att det stärkta meddelarskydd som meddelarskyddslagen ger inte omfattar någon ansvarsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Missförhållanden inom den privata sektorn torde liksom inom den offentliga sektorn i regel kunna rapporteras utan att handlingar lämnas ut. Skadan kan vara omfattande och svår att begränsa om de handlingar som lämnas ut innehåller företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;En ansvarsfrihet vid utlämnande av handlingar inom den privata sektorn innebär i realiteten en form av handlingsoffentlighet i verk- samheter där offentlighetsprincipen inte gäller. Även om handlings- offentligheten endast skulle komma att gälla när det finns eller miss- tänks finnas missförhållanden inom en verksamhet skulle den kunna leda till en spridning av handlingar som får allvarliga konsekvenser för flera motstående intressen, inte minst skyddet för företagshemlig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Sammantaget anser vi att det inte bör vara ansvarsfritt att lämna ut hemliga handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förbud mot repressalier och hindrande åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det ska vara förbjudet att vidta repressalier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen ska innehålla ett förbud mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Artikel 19 anger att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av repressalier mot rapporterande personer. I detta avsnitt behandlas frågan om hur arti- keln bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft8"&gt;Det finns flera repressalieförbud i svensk rätt inom rättsområden som ligger nära det nu aktuella. I visselblåsarlagen finns ett förbud för arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet. Det finns också ett förbud mot repressalier i diskrimineringslagen. Enligt förbudet får en arbetsgivare inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med diskriminerings- lagen, medverkat i en utredning enligt lagen, eller avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns repressalieförbud. Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga rep- ressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att han eller hon brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. De nu nämnda förbuden mot repressalier uppfyller varken var för sig eller tillsammans kravet på förbud mot repressalier i visselblåsardirektivet. För att genomföra artikel 19 behöver det därför finnas ett särskilt förbud mot repressalier i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Ett genomförande av direktivets krav på repressalieförbud inne- bär att flera frågor behöver behandlas. Det gäller framför allt vem förbudet bör rikta sig till, vilka repressalier som bör omfattas av förbudet och vilka krav som bör ställas i fråga om orsakssamband. Dessa frågor behandlas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det ska även vara förbjudet att hindra eller försöka hindra rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen ska innehålla ett förbud mot att hindra eller försöka hindra rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: I artikel 23 anges att medlemsstaterna ska före- skriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämp- liga på fysiska eller juridiska personer som bl.a. hindrar eller försöker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;hindra rapportering. I samma artikel anges att det även ska före- skrivas sanktioner mot den som vidtar repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Det finns ett uttryckligt förbud mot repressalier i artikel 19. Beträffande åtgärder som hindrar eller försöker hindra rapportering finns inget sådant uttryckligt förbud. Det faktum att direktivet kräver att det ska finnas sanktioner gentemot den som hindrar eller försöker hindra rapportering måste innebära att det i direktivet ligger ett förbud mot att hindra eller försöka hindra rapportering, trots att det saknas en uttrycklig förbudsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Direktivets repressalieförbud och det tillhörande kravet på sank- tion föreslår vi ska genomföras genom att det dels införs ett repres- salieförbud, dels införs en skadeståndsbestämmelse (se kapitel 14). Förbudet mot att hindra eller försöka hindra rapportering har nära samband med repressalieförbudet. Samma typer av åtgärder som kan vidtas som repressalier efter en vidtagen rapportering kan många gånger vidtas i syfte att hindra någon från att rapportera. Man kan t.ex. tänka sig att en arbetsgivare som får reda på att en anställd överväger att rapportera om ett missförhållande, drar in en förmån i syfte att påverka den anställde till att inte gå vidare med rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vi anser mot den bakgrunden att det författningstekniskt är lämpligt att även förbudet mot att hindra eller försöka hindra rappor- tering och det tillhörande kravet på sanktion regleras på motsvarande sätt som repressalieförbudet och det tillhörande kravet på sanktion. Den nya lagen bör därför innehålla ett förbud mot att hindra eller försöka hindra rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vem ska förbuden rikta sig till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Förbuden ska rikta sig till arbetsgivare, uppdragsgivare och andra som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Om den rapporterande personen är en person som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, eller är en aktieägare, ska dock förbuden i stället rikta sig till det företag där den rapporterande personen är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft67"&gt;Behövs en adressat för förbuden mot repressalier eller hindrande åtgärder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft41"&gt;I direktivet saknas angivelse om vem förbuden mot repressalier och hindrande åtgärder ska rikta sig till. Vi har därför övervägt om för- buden skulle kunna införas utan adressat, dvs. att det skulle rikta sig till var och en som vidtar repressalier mot rapporterande personer eller hindrar rapportering. En sådan ordning skulle emellertid enligt vår uppfattning inte svara särskilt väl mot direktivets utformning. Direktivet tar nämligen sikte på att skydda personer som med anled- ning av sin särskilda ställning inom en verksamhet har privilegierad tillgång till information och som löper en risk att utsättas för repres- salier om informationen rapporteras (jfr med resonemang i av- snitt 6.3.1). Förbud utan adressat skulle gå betydligt längre än att skydda personer i en sådan ställning och därmed utgöra ett betyd- ande överskjutande införlivande av direktivet. Ett sådant införlivande bör enligt oss undvikas. En adressatlös bestämmelse skulle därtill förbjuda vissa handlingar mer generellt i samhället. Sådana generella förbud anser vi inte ingår i utredningens uppdrag att överväga. Där- för bör förbuden rikta sig till en avgränsad personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft72"&gt;Förbuden ska inte rikta sig till dem som den rapporterande personen mer tillfälligt kommer i kontakt med genom sitt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft29"&gt;I skäl 87 anges att rapporterande personer bör skyddas mot alla former av repressalier, direkta såväl som indirekta, som vidtas, upp- muntras eller tolereras av deras arbetsgivare eller kunder eller tjänste- mottagare och personer som arbetar för eller agerar på vägnar av dessa, inbegripet kollegor och chefer inom samma organisation eller i andra organisationer med vilka den rapporterande personen är i kontakt i samband med hans eller hennes arbetsrelaterade verksam- het. Skälet antyder att förbudet måste träffa även andra än dem som den rapporterande personen arbetar för eller på annat sätt står i en arbetsrelaterad relation till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft37"&gt;Artikel 5.2 som innehåller en definition av begreppet ”informa- tion om överträdelser” ger intryck av att rapporterande personer ska skyddas även mot dem som personerna mer tillfälligt har varit i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft41"&gt;kontakt med genom sitt arbete. Bestämmelser i andra delar av direk- tivet talar emellertid för att förbudet mot repressalier endast behöver rikta sig till dem som har en rapporterande person i sin verksamhet och därmed står i någon form av ledningsställning i förhållande till den rapporterande personen. Det som talar för en sådan snävare tolkning av direktivets förbud är framför allt att direktivet kräver att medlemsstaterna skyddar rapporterande personer som befinner sig ”i ett arbetsrelaterat sammanhang”. I det ligger, skulle det kunna hävdas, att den rapporterande personen ska skyddas i förhållande till den som har makt och medel att bestraffa den som rapporterar genom att t.ex. säga upp en anställning eller uppdragsavtal. En kund eller en leverantör som den rapporterande personen endast tillfälligt kommer i kontakt med skulle visserligen kunna säga upp avtal eller affärsmässiga förbindelser men ett sådant agerande skulle primärt drabba den som den rapporterande personen arbetar eller utför tjänster för. Den omedelbara makten att bestraffa den rapporterande personen ligger fortfarande hos personens arbetsgivare eller någon annan som den rapporterande personen har en arbetsrelaterad rela- tion till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Vi anser att den senare tolkningen är den rimliga och att förbuden därför endast bör rikta sig till den som den rapporterande personen är underställd genom ett anställningsförhållande eller liknande, som innebär att denne utövar kontroll och ledning över den rapporte- rande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft68"&gt;Förbuden ska rikta sig till arbetsgivare, uppdragsgivare och andra som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;Det råder inga tvivel om att förbuden bör träffa arbetsgivare. Arbets- givare står i en sådan ställning i förhållande till arbetstagare och andra rapporterande personer att de kan vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder för att bestraffa en rapporterande person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Förbuden mot repressalier och hindrande åtgärder kan emellertid inte, som förbudet i visselblåsarlagen, gälla endast i förhållande till arbetstagare utan behöver även gälla i förhållande till andra som är verksamma i arbetsgivarens verksamhet, t.ex. volontärer och prakti- kanter. Ett särskilt fall är praktikanter som har en praktiktjänst som finansieras av staten, kommunen eller någon privat finansiär. Både den som har praktikanten i sin tjänst och den som finansierar prak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;tiken har möjlighet att utsätta praktikanten för repressalier om denne rapporterar om missförhållanden. Ett liknande fall är när arbets- tagare anställs med en subventionerad anställning. Både den som är arbetsgivare och den som subventionerar anställning har makt och medel att utsätta arbetstagaren för repressalier. Risken för att just dessa grupper utsätts för bestraffande åtgärder har ökat på grund av att det blir alltmer vanligt att de undantas från anställningsskydds- lagens tillämpningsområde, dvs. de kan skiljas från anställningen utan att kraven i anställningsskyddslagen iakttas. Vi anser att det är arbetsgivaren som har praktikanten eller arbetstagaren i tjänst som förbuden bör rikta sig till eftersom det är denne som praktikanten eller arbetstagaren har en arbetsrelaterad relation till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Vid sidan av arbetsgivare behöver förbuden mot repressalier och hindrande åtgärder också träffa sådana aktörer som genom avtal sysselsätter rapporterande personer utan att vara arbetsgivare i arbets- rättslig mening. Vi avser här t.ex. en fysisk eller juridisk person som genom uppdragsavtal har ordnat det så att det finns inhyrda arbets- tagare eller egenföretagare i sin verksamhet. Sådana uppdragsgivare behöver därför också förbjudas från att vidta repressalieåtgärder och hindrande åtgärder. Vi anser vidare att förbuden behöver träffa även andra som bedriver en verksamhet och som har rapporterande per- soner under sin kontroll och ledning. Det kan t.ex. handla om en förening som har ideellt arbetande medlemmar hos sig, dvs. volon- tärer, eller om ett kundföretag som har inhyrda arbetstagare verk- samma hos sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft10"&gt;Det nu sagda innebär sammanfattningsvis att förbuden bör rikta sig till arbetsgivare, uppdragsgivare och andra som har en rapporte- rande person under sin kontroll och ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Kravet på att den rapporterande personen ska stå ”under kontroll och ledning” blir dock problematiskt beträffande vissa av de person- kategorier som föreslås omfattas av lagens skydd. Personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, eller som är aktieägare som är verksamma i bolaget kan aldrig sägas stå under kontroll och ledning, eftersom t.ex. en ledamot i ett aktie- bolags styrelse är en del av själva ledningen i aktiebolaget. För de nu nämnda personkategorierna behöver det därför på något annat sätt tydliggöras i förhållande till vem skyddet bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft29"&gt;Exempel på de nu nämnda personkategorierna är styrelseleda- möter och aktieägare som på något sätt är verksamma i det bolag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;som aktierna avser. Som framgår anser vi att den rapporterande per- sonen bör skyddas i förhållande till den som har makt och medel att bestraffa den rapporterande personen. Den som har makt att be- straffa t.ex. en styrelseledamot eller en aktiv aktieägare är det företag som personen i fråga är verksam i, i sin egenskap av just styrelse- ledamot eller aktieägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Det bör mot denna bakgrund anges att om den rapporterande personen ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns- organ eller är en aktieägare som är verksam i bolaget, gäller förbudet mot repressalier och hindrande åtgärder i stället för det företag där den rapporterande personen är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vad ska avses med repressalier?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Repressaliebegreppet bör ha samma innebörd som i den nuvarande visselblåsarlagen, men det krävs inte att den före- slagna lagen innehåller någon definition av vad som avses med repressalie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Vad avses med repressalier i direktivet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;I artikel 5.11 anges att en repressalie är varje direkt eller indirekt handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat samman- hang och som föranletts av intern eller extern rapportering eller av ett offentliggörande, och som ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen. Av artikel 19 framgår att även hot om repressalier och försök till repressalier ska vara förbjudna. I artikeln finns dessutom en omfattande uppräkning av exempel på repressalier. I skäl 44 framhålls att ett effektivt skydd för rapporterande personer som ett sätt att stärka kontrollen av efter- levnaden av unionsrätten kräver en bred definition av repressalier, som omfattar varje handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och som ger upphov till skada för de rapporterande personerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Direktivet innehåller flera skäl som ger vägledning för vad som kan utgöra en repressalie, där det särskilt uppmärksammas att olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft41"&gt;personkategorier kan utsättas för olika former av repressalier. I skäl 39 anges t.ex. att flera personkategorier kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja överträdelser av unionsrätten och som därför kan hamna i ett läge av ekonomisk sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet. Exempelvis i fråga om produkt- säkerhet är leverantörer mycket närmare källan till information om eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribu- tion av osäkra produkter. Vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster, i en privilegierad ställning för att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, som inbegriper egenföretagare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentrepren- örer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier som bl.a. kan ta formen av förtida uppsägning eller hävande av ett tjänste- avtal, en licens eller ett tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, för- lorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlistning eller boj- kott eller anseendeskada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft8"&gt;I skäl 39 anges även att aktieägare eller personer i ledningsorgan också kan utsättas för repressalier, t.ex. i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också beviljas personer, vilkas arbetsrelaterade förhållan- den har avslutats. Skydd bör även beviljas personer som är kandi- dater till en tjänst eller personer som önskar tillhandahålla tjänster till en organisation, vilka förvärvar information om överträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingå- ende av avtal, och som skulle kunna utsättas för repressalier t.ex. i form av negativa vitsord eller svartlistning eller bojkott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;I skäl 40 anges att även personkategorier, som inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, kan utsättas för repres- salier om de rapporterar överträdelser. Repressalier mot volontärer och avlönade eller oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord eller att deras anseende eller karriärmöjligheter på annat sätt skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I skäl 41 uppmärksammas särskilt de åtgärder som kan vidtas mot andra personer än den rapporterande personen. Det anges att skydd inte bara bör ges mot repressalieåtgärder som vidtas direkt gentemot den rapporterande personen själv, utan även sådana som vidtas in- direkt, vilket inkluderar åtgärder gentemot främjande personer eller kollegor eller anhöriga till den rapporterande personen som också har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;en arbetsrelaterad anknytning till den rapporterande personens arbets- givare, kund eller tjänstemottagare. Indirekta repressalier omfattar även åtgärder som vidtas mot den rättsliga enhet som den rapporte- rande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom vägran att tillhandahålla tjänster, svartlistning eller bojkott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad avses med repressalier i visselblåsarlagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt förarbetena till visselblåsarlagen omfattar förbudet mot repres- salier som utgångspunkt samma typer av åtgärder som omfattas av repressalieförbudet i 2 kap. 18 § diskrimineringslagen. Ledning kan också, enligt förarbetena, hämtas från det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga repressalieförbudet, såsom det utvecklats i bl.a. gransk- ningsärenden från JO och JK. Som repressalier räknas bl.a. sådana mer ingripande åtgärder som uppsägning, avskedande och omplacer- ingar. Vidare omfattas även fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, försämrade förmåner, andra negativa föränd- ringar av anställningsförhållandena, trakasserier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen. Även andra förhållanden än de nämnda kan utgöra repressalier. Också underlåtelser från arbetsgivarens sida kan vara repressalier. Exempel på detta är uteblivna löneökningar. Om arbetsgivarens väckande av talan mot arbetstagaren, t.ex. med yrkande om skade- stånd enligt företagshemlighetslagen, kan anses utgöra en repressalie på grund av larmet får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om talan är uppenbart ogrundad. Det räcker att en åtgärd kan leda till negativa konsekvenser för arbetstagaren för att det ska vara fråga om en repressalie. Det räcker alltså att det finns en risk för att ogynnsamma effekter upp- står. Risken behöver inte ha realiserats. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren genomför en negativ förändring av anställningsförhåll- andena som är avsedd att börja gälla ett visst datum men arbets- tagaren aldrig arbetar under de förhållandena eftersom han eller hon väljer att avsluta anställningen dessförinnan (prop. 2015/16:128 s. 101 f.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft67"&gt;Omfattar repressaliebegreppet i visselblåsarlagen de repressalier som ska förbjudas enligt direktivet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Repressaliebegreppet i både visselblåsarlagen och direktivet omfattar handlingar och underlåtenheter. De omfattar vidare mer ingripande arbetsrättsliga åtgärder som avskedande, uppsägning, omplacering eller disciplinära påföljder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Även andra arbetsrelaterade åtgärder omfattas av begreppet i både visselblåsarlagen och direktivet. I direktivet nämns ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning, ändrade arbets- tider, utebliven fortbildning samt negativ resultatbedömning eller negativa vitsord. Visselblåsarlagen omfattar liknande åtgärder, t.ex. fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, för- sämrade förmåner, andra negativa förändringar av anställningsförhåll- andena, oberättigat dåliga vitsord och uteblivna löneökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Tvång, hot, trakasserier och utfrysning anges i direktivet som exempel på repressalier. Tillrättavisande utskällningar, utfrysning och trakasserier nämns i förarbetena till visselblåsarlagen. I direktivet ges ytterligare exempel på repressalier som inte nämns i förarbetena till visselblåsarlagen, t.ex. svartlistning, förtida uppsägning eller hävande av ett avtal om varor eller tjänster, hävande av en licens eller ett till- stånd samt psykiatriska eller medicinska hänvisningar (artikel 19 &lt;NOBR&gt;i–o).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Ledning vid tolkningen av visselblåsarlagens förbud mot repressalier kan hämtas från det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet och det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet. Karakter- istiskt för repressalier enligt det diskrimineringsrättsliga förbudet är att de utgör någon form av bestraffning eller hämndaktion. Typiskt för det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet är att ingripanden framstår som en bestraffning eller reprimand (se av- snitt 2.5.1). Enligt vår uppfattning är alla de exempel som anges i direktivet olika former av bestraffningar, hämndaktioner eller repri- mander. Därför menar vi att repressaliebegreppet i visselblåsarlagen omfattar de repressalier som ska förbjudas enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Repressalier ska ha samma innebörd som i visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Man skulle kunna tänka sig att ett särskilt repressaliebegrepp an- vänds i den nya lagen och formuleras i nära anslutning till direktivets ordalydelse. Enligt vår uppfattning är det emellertid mer lämpligt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="p243dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338243x1.jpg/" id="p243img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft29"&gt;använda det begrepp som finns i visselblåsarlagen och som har sin bakgrund i diskrimineringsrätten och tryck- och yttrandefrihets- rätten eftersom det begreppet redan är etablerat i svensk rätt och innefattar alla de repressalier som ska förbjudas enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Orsakssambandet mellan repressalien och rapporteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Förbudet mot repressalier ska omfatta repressalier som vidtas på grund av rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Krav på orsakssamband i olika lagar med repressalieförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I visselblåsarlagen anges att en arbetsgivare inte får utsätta en arbets- tagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden. I diskrimineringslagens repressalieförbud uttrycks orsakssambandet som att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren t.ex. an- mält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Det finns flera lagar som ger arbetstagare rätt till ledighet i vissa situationer, t.ex. lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet och lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. I dessa lagar finns regler som innebär att arbetstagare inte får sägas upp, avskedas eller bli föremål för vissa andra åtgärder enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk ledighet enligt lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet inne- bär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa, vare sig formellt eller informellt, mot någon för att han eller hon brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Avsikten är att det lagstadgade repressalieförbudet ska inrymma alla de repressalieåtgärder som grundar sig på medverkan i grund- lagsskyddade medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;Förbudet ska gälla om repressalien vidtas på grund av rapporteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;Av artikel 5.11 i direktivet framgår att en repressalie är en handling eller underlåtenhet som föranletts av rapportering eller offentlig- görande. Det centrala är alltså att den föranletts av rapporteringen eller offentliggörandet. Sett till ordalydelsen avviker detta från de ovannämnda regelverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Direktivets bestämmelser om bevisbördan kan ge viss vägledning om innebörden av uttrycket ”föranletts av”. I artikel 21.5 anges vad som gäller i förfaranden om den rapporterande personen visar att han eller hon har rapporterat eller gjort ett offentliggörande och lidit en skada. I sådana fall ska personen som har vidtagit den åtgärd som orsakade skadan visa att åtgärden grundades på vederbörligen motiv- erade skäl. I skäl 93 uttrycks det som att den person som har vidtagit åtgärden ska visa att den vidtagna handlingen inte på något sätt var kopplad till rapporteringen eller offentliggörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Det bör även framhållas att skäl 44, som visserligen anger att ett effektivt skydd för rapporterande personer kräver en bred definition av repressalier, anger att direktivet samtidigt inte bör hindra arbets- givare från att fatta anställningsrelaterade beslut som inte föranleds av rapportering eller offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Vi gör bedömningen att uttrycket ”föranletts av” semantiskt innebär att det krävs ett starkare orsakssamband än att åtgärden ”har samband” med att den rapporterande personen rapporterat (jfr vad som gäller för förbudet mot direkt diskriminering i diskriminerings- lagen). Vi gör bedömningen att uttrycket ”föranletts av” snarare kan ses som en synonym till ”på grund av” (jfr t.ex. visselblåsarlagen och diskrimineringslagens repressalieförbud). Även sett mot bakgrund av övriga skrivningar i direktivet framstår den innebörden som den mest troliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Ordet föranletts är ålderdomligt och passar mindre bra i författ- ningstext. Vi gör bedömningen att uttrycket ”på grund av”, som återfinns i t.ex. visselblåsarlagen och diskrimineringslagens repres- salieförbud är mer lämpligt för lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Rapporteringen bör i detta sammanhang avse både rapportering som är avslutad när repressalien vidtas och rapportering som på- börjats men ännu inte avslutats. Det kan tänkas situationer där en rapporterande person har påbörjat rapportering vilket kommer till verksamhetsutövarens kännedom. Om verksamhetsutövaren då vidtar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;en repressalieåtgärd på grund av att den rapporterande personen har påbörjat rapportering bör det anses vara fråga om en repressalie på grund av rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Man kan också tänka sig situationer där en rapporterande person ännu inte har påbörjat någon rapportering utan endast har gjort vissa förberedelser. Om det kommer till verksamhetsutövarens känne- dom och leder till att verksamhetsutövaren vidtar någon bestraf- fande åtgärd kan det inte anses vara fråga om en repressalie på grund av rapporteringen. Det kan dock anses vara fråga om en hindrande åtgärd, dvs. en åtgärd som hindrar eller försöker hindra rapporter- ingen. Åtgärden kommer i så fall att omfattas av det föreslagna för- budet mot hindrande åtgärder. Även mot denna bakgrund bedömer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;att det är lämpligt att använda uttrycket ”på grund av” för att tydliggöra vad som krävs i fråga om orsakssambandet mellan repres- salie och rapportering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;6.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Hur ska repressalieskyddet påverkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft13"&gt;av att en rapporterande person gör sig skyldig till brott?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som genom rapporteringen gör sig skyldig till brott ska inte ha skydd mot repressalier, om inte ansvarsfrihet gäller för brottet enligt lagens bestämmelser om ansvarsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Vi har gjort bedömningen att visselblåsar- direktivet kräver att det införs en viss ansvarsfrihet för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet. Ansvarsfriheten bör dock bara gälla vid vissa brott mot tystnadsplikt. Det innebär att en rapporterande person inte får en total ansvarsfrihet utan en rappor- terande person som gör sig skyldig till brott kommer att kunna dömas till ansvar för brott i vissa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft10"&gt;Frågan är hur det faktum att en rapporterande person gör sig skyldig till brott bör påverka skyddet mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Man kan tänka sig två helt motsatta synsätt på frågan. Å ena sidan skulle man kunna argumentera för att om en rapporterande persons agerande är sådant att det uppfyller förutsättningarna för skydd så bör personen omfattas av skyddet mot repressalieförbud, även om agerandet inte skulle vara ansvarsfritt. Å andra sidan skulle man&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;kunna ha uppfattningen att om en rapporterande persons agerande är sådant att personen gör sig skyldig till brott så ska personens agerande helt undantas från lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vi anser att det kan framstå som motsägelsefullt om en rapporte- rande person skulle vara skyddad enligt en lagstiftning, t.ex. genom att omfattas av skyddet i form av repressalieförbud, och samtidigt anses ansvarig enligt en annan lagstiftning, t.ex. genom att dömas för brott. En ordning där en rapporterande person gör sig skyldig till en brottslig gärning, som inte är ansvarsfri, och ändå skulle skyddas av ett repressalieförbud skulle innebära motsägelsefulla signaler från det allmänna. En och samma handling skulle då kunna vara straffbar enligt en lagstiftning men skyddad enligt en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Om en rapporterande person som begår en brottslig gärning som inte är ansvarsfri, inte heller omfattas av repressalieförbud får lagen i stället en handlingsdirigerande verkan genom ett tydligt incitament att undvika brott. Exempelvis uppmanas rapporterande personer att uttrycka sig på ett sätt som inte utgör förtal eller hot eller att undvika ett lämna sådana uppgifter som omfattas av kvalificerad tystnads- plikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft29"&gt;Som framgår av avsnitt 6.4 föreslås att ansvarsfrihet ska finnas vid brott mot tystnadsplikt, dock inte vid brott mot tystnadsplikter som är kvalificerade. Det föreslås inte heller att ansvarsfrihet ska råda vid brott mot andra restriktioner om offentliggörande av information, såsom ärekränkningsbrott eller upphovsrättsintrång. Det är således endast vissa särskilt utpekade gärningar, i form av vissa brott mot tystnadsplikt, som bör vara ansvarsfria. Övriga brott bör inte om- fattas av ansvarsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Inom ramen för en straffrättslig bedömning kan skälen bakom ett uppgiftslämnande komma att beaktas. Som framgår av avsnitt 6.4.1 innebär visselblåsardirektivet att rapportering som sker i enlighet med direktivet ska kunna åberopas i rättsliga förfaranden rörande exempelvis förtal. Enligt vår tolkning av direktivet innebär detta inte att det aldrig ska kunna vara möjligt att utsätta någon för repressalier som kan prövas i förfaranden om t.ex. förtal, men det ska finnas en möjlighet att åberopa rapporteringen som försvar mot anklagelserna. En sådan möjlighet kommer att finnas eftersom det i svensk rätt råder fri bevisföring och bevisvärdering. Vid bedömningen av om ett handlande utgör förtal tas dessutom hänsyn till om ett uppgifts- lämnande med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, och i så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;fall om uppgiften är sann eller om den som lämnade den annars haft skälig grund för den (se 5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). Det faktum att rapportering om ett missförhållande har skett kan således komma att utgöra ett skäl för varför en person inte bör anses skyldig till ett förtalsbrott. Det kan innebära att förutsättningarna för att döma någon till ansvar för t.ex. förtal i praktiken är begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;De nu nämnda omständigheterna, dvs. att rapporteringen kan åberopas som försvar mot anklagelserna om förtal, bör kunna åbe- ropas även i t.ex. en tvist där en rapporterande person hävdat att han eller hon utsatts för repressalier. Om den som bedriver verksam- heten i tvisten gör gällande att repressalieskyddet inte gäller med hänvisning till att den rapporterande personen har gjort sig skyldig till brott har verksamhetsutövaren att visa att den rapporterande personen verkligen har begått ett brott. Beviskravet bör då inte sättas lägre än de beviskrav som skulle ställas i motsvarande brottmål (jfr AD 1995 nr 121, AD 2003 nr 93 och AD 2005 nr 97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Med en sådan ordning kommer det att finnas möjligheter för en rapporterande person att försvara sig mot påståenden om att denna gjort sig skyldig till brott. Om den rapporterande personen når framgång med sitt försvar och slutsatsen således blir att den rappor- terande personen inte gjort sig skyldig till brott, så kommer repres- salieskyddet att kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Vi gör mot denna bakgrund bedömningen att ett sådant undantag som nu behandlas inte skulle vara en omotiverat stor begränsning av skyddet mot repressalier. Den rapporterande person som genom rapporteringen gör sig skyldig till brott bör därför inte ha skydd mot repressalier, om inte ansvarsfrihet gäller för brottet enligt den regler- ing som vi föreslår i avsnitt 6.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;P class="p559 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft8"&gt;I detta kapitel behandlas direktivets bestämmelser om interna rappor- teringskanaler och förfaranden. I kapitlet behandlas särskilt frågan om vilka aktörer som bör omfattas av kravet på att inrätta interna rap- porteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning samt förutsättningarna för att aktörer ska kunna ha gemensamma rapporteringskanaler och förfaranden eller kunna anlita någon för att ta emot och följa upp rapporteringen för verksamhetens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Några språkliga reflektioner rörande interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Visselblåsarfunktion är en vanlig benämning på ordningar som syftar till att inom en verksamhet ta emot och följa upp rapportering om missförhållanden av olika slag. Några centrala delar som ofta ingår i en visselblåsarfunktion är kanaler och förfaranden som gör det möj- ligt att ta emot rapportering, kommunicera med den rapporterande personen, utreda och i övrigt följa upp de förhållanden som rappor- teringen avser, samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Det finns flera begrepp som vid sidan av visselblåsarfunktion brukar användas för att benämna ordningar med en eller flera av dessa delar. Några av de vanligast förekommande är rapporteringsordning, rap- porteringsrutin, rapporteringsförfaranden, rapporteringsfunktion och visselblåsarsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft19"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft29"&gt;I direktivet används uttrycket interna rapporteringskanaler. Vi tolkar uttrycket som att det syftar på de kommunikationsvägar som gör det möjligt att rapportera internt inom en verksamhet, t.ex. en särskild &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; ett särskilt telefonnummer eller någon form av kommunikationslösning som har utformats särskilt för rapportering av missförhållanden, t.ex. ett webbaserat formulär. Direktivets be- stämmelser om intern rapportering handlar dock inte bara om kom- munikationsvägarna. Direktivets bestämmelser anger också vilka förfaranden som ska vara kopplade till användningen av rapporter- ingskanalerna. Dessa förfaranden omfattar krav på att rapporter- ingen bekräftas och följs upp samt att återkoppling ges till den rap- porterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Vi väljer att ibland använda begreppet visselblåsarfunktion i be- tänkandet eftersom det omfattar både kommunikationsvägarna som möjliggör mottagande av rapporter och de förfaranden som är kopp- lade till rapporteringen och eftersom det har kommit att bli ett be- grepp som många myndigheter och företag själva använder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Befintliga bestämmelser i svensk rätt om interna visselblåsarfunktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Krav på finansmarknadsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Det finns i dagsläget inte någon generell skyldighet för myndigheter, företag eller andra verksamheter att inrätta interna visselblåsar- funktioner. Däremot finns flera sektorsspecifika regelverk som före- skriver en sådan skyldighet för verksamheter inom vissa branscher. På framför allt finansmarknadens område finns flera regelverk som medför en skyldighet för olika verksamheter att inrätta interna visselblåsarfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:62px;"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Tabell 7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Verksamheter som på finansmarknadsområdet har en skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td139"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;att inrätta visselblåsarfunktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p74 ft19"&gt;Verksamhet som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p74 ft19"&gt;Lag som innehåller skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p564 ft19"&gt;Unionsrättsakt som skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p74 ft19"&gt;fattas av skyldigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p74 ft34"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;heten följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Fondbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;Lagen (2004:46) om värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;pappersfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p74 ft83"&gt;Revisionsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td146"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Revisorslagen (2001:883)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td146"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Revisorsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td152"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;Lagen (2016:1306) med kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Marknadsmissbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;pletterande bestämmelser till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;EU:s marknadsmissbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td152"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Företag inom värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Lagen (2007:528) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Kapitaltäckningsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td143"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;pappersmarknaden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td144"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;värdepappersmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td144"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;och MiFID II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;såsom värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;bolag och börser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;Kreditinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft49"&gt;Lagen (2004:297) om bank-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Kapitaltäckningsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p74 ft2"&gt;och finansieringsrörelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p322 ft120"&gt;Bank- eller finansierings- rörelse och vissa värde- pappersrörelser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft122"&gt;Lagen (2017:630) om åtgärder&lt;SPAN class="ft121"&gt; mot penningtvätt och finansiering av terrorism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft121"&gt;EU:s förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och fjärde penning- tvättsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft120"&gt;Svenska värdepappers- centraler och konto- förande institut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Lagen (1998:1479) om värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;EU:s förordning om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;papperscentraler och kontoför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;värdepapperscentraler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;ing av finansiella instrument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;De ovannämnda regelverken innehåller bestämmelser om en skyldig- het att ha en intern visselblåsarfunktion, utan att ange hur funktionen ska vara utformad. En viss ledning till hur en visselblåsarfunktion bör utformas lämnas emellertid i förarbeten till bestämmelserna. I pro- positionen till lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden anges att ändamålsenliga interna rutiner för att anställda ska kunna anmäla och rapportera misstänkta överträdelser skulle kunna vara införande av visselblåsarsystem. Sådana system kan, enligt propositionen, bestå i en särskild &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; telefontjänst eller webbplats genom vilka uppgifter om brottsmisstankar om enskilda personer samlas in och behandlas. Det föreligger inget krav på att det ska vara en datoriserad eller telebaserad rapporteringskanal (prop. 2013/14:228 s. 249).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Det saknas krav på interna visselblåsarfunktioner i visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I visselblåsarlagen anges att en arbetstagare har skydd enligt lagen om arbetstagaren slår larm till arbetsgivaren eller en representant för arbetsgivaren, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren. Det uppställs inga krav på att interna larm enligt visselblåsarlagen ska göras till en viss utpekad person eller avdelning. Det räcker att larmet görs till en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör. Med interna rutiner för rappor- tering menas alla sätt att lämna uppgifter om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Rutinen kan innebära att uppgifterna ska lämnas till närmaste chef men kan också innebära att uppgifterna ska lämnas till någon utanför verksamheten, t.ex. till en advokatbyrå (prop. 2015/16:128 s. 103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Visselblåsarlagen innehåller inga uttryckliga krav på att arbets- givaren ska ha interna rutiner för larm. Det finns inte heller några krav på hur arbetsgivare ska organisera sina rutiner för att ta emot och hantera interna larm. Det står därmed arbetsgivarna fritt att organisera sin hantering av interna larm. Det kan dock noteras att 2013 års visselblåsarutredning föreslog att det skulle finnas en skyl- dighet för arbetsgivaren att, i den utsträckning verksamheten krävde det, antingen se till att det finns rutiner för sådana interna larm som avses i lagen eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm (SOU 2014:31 s. &lt;NOBR&gt;320–326).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förekomsten av interna visselblåsarfunktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;i Sverige och några exempel på sådana funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft67"&gt;Allt fler verksamheter i privat och offentlig sektor har visselblåsarfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Det har blivit vanligare att myndigheter, företag och andra verksam- heter inrättar interna visselblåsarfunktioner. På regeringens uppdrag kartlade Statskontoret år 2016 hur myndigheter under regeringen arbetar med visselblåsarfunktioner. Av Statskontorets kartläggning framgick att cirka 15 procent av myndigheterna hade någon form av visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktioner var vanligast bland de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;större myndigheterna (Statskontorets rapport 2016:30, Visselblåsar- funktioner i staten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Även inom den privata sektorn har det blivit vanligare med vissel- blåsarfunktioner. En undersökning som presenterades under år 2019 visade att 18 procent av de undersökta svenska företagen och orga- nisationerna hade en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter (Nordic Business Ethics Survey 2019). Undersökningen vände sig till 504 respondenter som var verksamma både i privata och i offentliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Större företag som har sin verksamhet i flera länder kan omfattas av krav i utländsk rätt på att ha en visselblåsarfunktion, t.ex. enligt brittisk eller amerikansk rätt. Det handlar ofta om företag som är noterade på utländska börser där det finns krav som även omfattar den del av verksamheten som finns i andra länder, t.ex. i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Större företag och andra stora verksamheter har naturligtvis även ett eget intresse av att identifiera fel och brister som kan vara dolda i verksamheten och därför inte kommer till ledningens kännedom. Eftersom det många gånger är anställda inom den egna verksam- heten som först upptäcker sådana missförhållanden har många verk- samheter insett nyttan av att göra det smidigt, enkelt och tryggt för anställda att rapportera om missförhållanden. Visselblåsarfunktionen blir då ett komplement till de ordinarie kommunikationsvägarna. Inrättandet av en visselblåsarfunktion kan också stärka förtroendet för verksamheten hos ägare, kunder och allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Den övergripande trenden är sammantaget att allt fler verksam- heter inrättar interna visselblåsarfunktioner. Detta gäller i synnerhet stora organisationer med gränsöverskridande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Hur brukar visselblåsarfunktioner typiskt sett vara utformade?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt Statskontoret kan en visselblåsarfunktion förenklat sägas be- stå av tre delar: en kommunikationslösning, t.ex. i form av en sär- skild &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; en mottagarfunktion som sorterar de rapporter- ingar som kommer in och en utredningsfunktion för de anmälningar som det finns behov av att utreda vidare (Statskontoret, En vissel- blåsarfunktion – överväganden och praktiska råd, 2018). Även rikt- linjer och rutiner, dvs. den information som rör användningen av visselblåsarfunktionen brukar anses vara en del av själva funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;En verksamhet kan välja att själv administrera alla delar av vissel- blåsarfunktionen, men den kan också tillhandahållas av någon som anlitats för att ta emot och följa upp rapporter för verksamhetens räkning. En anlitad part kan hantera en, flera eller samtliga delar av visselblåsarfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Visselblåsarfunktioner som bygger på att någon har anlitats för att ta emot och följa upp rapporter för verksamhetens räkning kan se ut på olika sätt. Det kan vara ett företag, t.ex. en revisionsbyrå, en advokatbyrå eller ett säkerhetsföretag, som erbjuder möjligheter till den initiala kommunikationen med visselblåsaren. Sådan kommuni- kation kan ske genom krypterade onlinetjänster men även genom traditionella kommunikationsvägar såsom telefon, post och &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Det finns också exempel på verksamheter som har valt att driva visselblåsarfunktionens samtliga delar internt inom verksamheten. I de fallen kan dock den tekniska lösningen till själva visselblåsar- funktionen ha köpts från någon utomstående. Det bör emellertid understrykas att en visselblåsarfunktion inte förutsätter någon sär- skild teknisk lösning. En visselblåsarfunktion kan bestå av enbart traditionella kommunikationsvägar såsom telefon, post och &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt; Utvecklingen går dock mot digitala lösningar som möjliggör en säker och krypterad kommunikation med visselblåsaren och en begräns- ning av behörigheten att ta del av uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Här nedan följer en redogörelse av hur några myndigheter, kom- muner och företag har utformat sina interna visselblåsarfunktioner. Det kan noteras att 2013 års visselblåsarutredning också innehåller en redogörelse med exempel på hur några företag och myndigheter utformat sina visselblåsarfunktioner (SOU 2014:31 s. &lt;NOBR&gt;185–189).&lt;/NOBR&gt; Redo- görelsen nedan bygger på uppgifter som vi har fått från myndig- heterna och företagen och inte på egna observationer av hur funk- tionerna är utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Försäkringskassans visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Försäkringskassan har sedan år 2009 en internutredningsfunktion dit anställda, praktikanter och uppdragstagare ska anmäla eventuella misstankar om interna överträdelser eller brott mot Försäkrings- kassan. Anmälan görs till internutredarna vid en särskild enhet inom Rättsavdelningen genom att anmälaren fyller i ett elektroniskt for-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;mulär på intranätet, ringer, bokar ett möte eller lämnar uppgifter via stödtelefonen. Med överträdelser avses bl.a. brott enligt brotts- balken eller annan författning eller avsteg från interna styrande dokument. Med interna överträdelser avses att den som misstänks vara skyldig till överträdelsen är anställd, praktikant eller uppdrags- tagare hos Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En intern utredning initieras genom en s.k. impuls, vilket kan vara en anmälan, en upptäckt i en planerad kontroll, en upptäckt i en annan intern utredning eller information i media. För att klarlägga impulsen kan internutredarna begära underlag från en särskild enhet för dataanalys, vilken ansvarar för att analysera uttag av integritets- loggar och andra loggar som registrerat aktiviteter eller händelser i &lt;NOBR&gt;it-systemen&lt;/NOBR&gt; i syfte att ta fram underlag till kontroll eller utredning. Kontrollerna som görs syftar endast till att skapa ett underlag för ställningstagande till om en utredning ska inledas eller inte. En chef beslutar sedan om en internutredning ska inledas. Om impulsen gäller en chef i verksledande ställning och det finns anledning att anta att utredningen kan leda till en anmälan till Statens ansvars- nämnd är utgångspunkten att impulsen överlämnas till JO eller JK. Om impulsen avser generaldirektören eller en styrelseledamot ska den förmedlas till Regeringskansliet. Gäller impulsen en anställd på Rättsavdelningen eller någon av internutredarnas närmaste kollegor ska den utredas av någon annan intern eller extern funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;En specifikt utpekad chef beslutar om att vidta åtgärder eller att avsluta utredningen utan åtgärd. Ett beslut om åtgärd kan exempel- vis vara att den interna utredningen överlämnas till chefen för den berörda avdelningen med en rekommendation om fortsatt hanter- ing. Ärendet kan också överlämnas med en rekommendation om att anmälan ska göras till personalansvarsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Endast behöriga chefer och medarbetare har åtkomst till upp- gifter som ingår i en utredning om interna överträdelser eller brott mot Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Göteborgs Stads visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Göteborgs Stad har sedan år 2011 en visselblåsarfunktion. Syftet med visselblåsarfunktionen är att säkerställa att eventuella oegentlig- heter kommer till stadens kännedom i de fall personer upplever att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;den normala kommunikationen internt inom förvaltningen eller ett kommunalt bolag inte är möjlig. Funktionen ska användas om oegentligheter misstänks, vilket kan vara muta, bedrägeri, stöld, jäv, olämplig bisyssla eller annan situation där någon får privat vinning eller fördel på grund av sin tjänsteställning eller att närstående gyn- nas på något sätt. Lagbrott eller allvarliga avvikelser mot interna regler och riktlinjer i tjänsten kan också anmälas. Personen som anmäls ska vara förtroendevald, ha en ledande ställning eller en nyckelposition inom Göteborgs Stad. Anmälan kan göras genom att anmälaren fyller i ett formulär på stadens webbplats eller genom att ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Visselblåsarfunktionen är placerad inom internkontrollfunktio- nen på stadsledningskontoret. Tjänsten att tillhandahålla en mottag- nings- och utredningsfunktion för stadens räkning är upphandlad av ett företag. Det anlitade företaget gör en värdering av inkomna tips och ger en rekommendation om fortsatt hantering. Det innebär att inkomna tips alltid passerar det anlitade företaget innan de vidare- befordras till stadsledningskontoret eller direkt till berörd förvalt- ning eller bolag där de diarieförs och hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Generellt finns det tre olika kategorier av tips som kommer in via visselblåsarfunktionen: tips som föranleder en extern utredning, tips som föranleder en intern utredning eller tips som skickas till berörd förvaltning eller bolag för kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Om tipset bedöms avse en fråga som ligger inom visselblåsar- funktionens uppdrag och avser misstanke om allvarliga oegentlig- heter som rör personer i ledande ställning eller nyckelfunktioner inom Göteborgs Stad, beställer stadsledningskontoret en extern ut- redning, dvs. en utredning som utförs av ett anlitat företag. Utred- ningen ska syfta till att utreda närmare vad tipset avser, värdera tipsets karaktär och allvarlighetsgrad samt utreda om tipset är sakligt grundat och om behov finns av omedelbara åtgärder. Det ska även klargöras vilka ytterligare utredningar som bör genomföras samt resultera i en bedömning och rekommendation om hur ärendet bör hanteras. Alla utredningar ska utmynna i en rapport med ett utlå- tande. Berörd förvaltning eller bolag ansvarar för att utse en kontakt- person som ska samordna utredningen och vara behjälplig med att ta fram material. En lämplig person kan t.ex. vara en controller, admi- nistrativ chef, ekonomichef eller utvecklingschef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;En del tips innehåller omständigheter som behöver utredas men som inte kvalificerar sig för extern utredning. Så kan vara fallet om den som misstänkts ha begått oegentligheterna är en chef längre ner i organisationen eller om det är fråga om mindre allvarliga miss- tankar. Tipset skickas då vidare till den berörda förvaltningen eller bolaget med begäran om utredning och svar till visselblåsarfunk- tionen. Tipset skickas alltid till en direktör eller verkställande direk- tör. Visselblåsarfunktionen kan i dessa fall ställa följdfrågor och be- gära in material, hålla intervjuer och ge stöd och hjälp. Ansvaret för att vidta eventuella åtgärder med anledning av det som framkommer i utredningen ligger hos den berörda förvaltningen eller bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Tips som inte ligger inom funktionens uppdrag, dvs. som inte handlar om oegentligheter utan mer har karaktär av synpunkter, skickas direkt till berörd förvaltning eller bolag för kännedom och ställningstagande kring eventuella åtgärder. Det ställs inget krav på återrapportering kring hanteringen av de tipsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Den som utpekas i tipset har rätt att informeras om det. Infor- mationen kan ges av närmaste chef eller på annat lämpligt sätt så snart det inte längre bedöms påverka utredningen negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;AB Volvo Groups visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Inom Volvokoncernen utgör visselblåsarfunktionen en del av arbe- tet med efterlevnad av företagets uppförandekod. Uppförandekoden är ett dokument som ska hjälpa anställda att avgöra vad som är rätt i olika situationer och att agera på ett sätt som hanterar både legala och etiska risker. I uppförandekoden ingår bl.a. att behandla alla per- soner med respekt, ta avstånd från diskriminering och alla former av mutor och korruption, följa lagar och efterleva miljökrav, skydda affärshemligheter och att säga ifrån om något inte verkar stå rätt till eller strider mot uppförandekoden. En uttalad visselblåsarpolicy uppmuntrar alla anställda att rapportera misstänkta överträdelser, till närmaste chef eller annan överordnad, relevant funktionsgrupp som HR, Finans eller Legal &amp; Compliance, chefen för Corporate Audit eller via Volvokoncernens visselblåsarfunktion ”Volvo Group Whistle”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Volvo Group Whistle är även tillgänglig för utomstående parter via företagets officiella webbplats. Det är möjligt att rapportera anonymt, med undantag för i länder där anonym rapportering inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;är tillåten enligt det landets lagstiftning. Rapporteringsverktyget är ett webbaserat rapporteringssystem som drivs av en anlitad part som inte får efterforska den rapporterande personens identitet. Det varken skapas eller sparas uppgifter om &lt;NOBR&gt;ip-adresser&lt;/NOBR&gt; som kan länkas till den rapporterande personens dator. Det åligger tjänsteleverantören att göra samtliga rapporter tillgängliga via rapporteringsverktyget för en särskild krets auktoriserad personal hos Volvokoncernen som ansvarar för att bedöma rapporterna och vidta lämpliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;När en rapport skickas via rapporteringssystemet får den som skickar rapporten ett unikt rapportnummer och instrueras att välja ett lösenord. Personen kan sedan se hur rapporten följs upp genom att logga in i rapporteringssystemet med hjälp av rapportnumret och lösenordet. Vid uppföljningen finns möjlighet att lägga till mer in- formation, svara på frågor som ställts av en företagsrepresentant eller ställa egna frågor. För rapporter som gjorts anonymt hanteras uppföljningsåtgärder anonymt via systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;En person som i god tro framför klagomål eller misstankar om brott mot uppförandekoden får inte utsättas för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Under år 2019 lyftes 133 rapporter till funktionen för intern- revision och under år 2018 lyftes 102 rapporter. Samtliga rapporter togs om hand och utreddes. De vanligaste rapportkategorierna år 2019 rörde ledningen på arbetsplatsen (69 rapporter) samt affärs- etik och finansiella rutiner (42 rapporter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Ovakos visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Ovako är en tillverkare av komponentstål till kunder inom t.ex. &lt;NOBR&gt;kullager-,&lt;/NOBR&gt; transport- och tillverkningsindustrin. Ovakos anställda uppmanas i de interna riktlinjerna att i första hand anmäla miss- tänkta lagöverträdelser eller brott mot etiska riktlinjer till sin när- maste chef. Visselblåsarfunktionen ses som ett komplement till de vanliga rapporteringskanalerna dit misstankar ska anmälas om olag- liga aktiviteter, finansiella bedrägerier, korruption, brott mot kon- kurrensrättslig lagstiftning, allvarliga hot mot miljö, hälsa och säker- het eller annat allvarligt olämpligt agerande av Ovakos ledning, högt uppsatta tjänstemän eller andra nyckelpersoner inom Ovako.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;En anmälan kan göras via ett webbformulär eller genom att skicka ett &lt;NOBR&gt;e-postmeddelande.&lt;/NOBR&gt; Anmälan tas emot av förtroendepersoner,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;dvs. personaldirektören, verkställande direktören, koncernchefen och finansdirektörenen. Förtroendepersonerna avgör sedan om informa- tionen är sådan att anmälan ska hanteras som en allvarlig avvikelse. Om så är fallet inleds en utredning. Om det inte ska hanteras inom visselblåsarfunktionen raderas det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Rapporter behandlas så långt som möjligt konfidentiellt. Enligt riktlinjerna tolererar Ovako inte någon form av sanktion, miss- gynnande eller diskriminering av en person som har rapporterat via visselblåsarfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Gällande rätt innehåller ingen generell skyldighet att inrätta en intern visselblåsarfunktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Svensk rätt uppfyller inte direktivets krav på skyl- dighet att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;En skyldighet att inrätta sådana kanaler och förfaranden ska införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft71"&gt;Direktivets bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Direktivets bestämmelser om rapportering genom interna kanaler i artiklarna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; ställer krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar interna rapporteringskanaler för mottagande av rapporter om misstänkta överträdelser och förfaranden för att hantera rapporterna, dvs. in- terna visselblåsarfunktioner. Krav på visselblåsarfunktioner omfattar inom den privata sektorn i första hand verksamheter med minst 50 arbetstagare. Inom den offentliga sektorn är utgångspunkten att samtliga verksamheter omfattas av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;En visselblåsarfunktion får ligga internt inom verksamheten och hanteras av en person eller avdelning som särskilt utsetts för detta. Den får även tillhandahållas av någon som anlitas för att ansvara för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;hanteringen av visselblåsarfunktionen för verksamhetens räkning. Det ska vara möjligt att rapportera både muntligen och skriftligen. Identiteten på både den rapporterande personen och den eller de personer som nämns i rapporteringen ska skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Rapporteringen ska följas upp av den som tagit emot informa- tionen och den rapporterande personen ska få återkoppling om vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras. Vid intern rapportering är tidsfristen för återkoppling högst tre månader. Den som har en visselblåsarfunktion ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur en rapporterande person ska gå till väga för att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; i direktivet finns även bestämmelser som är tillämpliga på både intern och extern rapportering rörande sekretess, behandling av personuppgifter och dokumentation av rapporter. De frågorna behandlas i kapitlen 9, 10 och 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Det behövs en ny reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Det primära syftet med visselblåsardirektivet är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik på särskilda områden genom att fastställa gemensamma miniminormer som till- godoser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar överträ- delser av unionsrätten (artikel 1). För att uppnå syftet är det viktigt att relevant information snabbt når dem som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda uppgifter och har de befogen- heter som behövs för att åtgärda problemet. I skälen till bestämmel- serna om intern rapportering framhålls att rapporterande personer bör uppmanas att först använda sig av interna rapporteringskanaler och rapportera överträdelser till arbetsgivaren, särskilt i fall då över- trädelsen kan antas åtgärdas på ett effektivt sätt inom organisationen och utan risk för repressalier (skäl 47). Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn behöver därför fastställa lämpliga interna förfaranden för att ta emot och följa upp rapporter. I skäl 33 fram- hålls dessutom att rapporterande personer normalt känner sig mer bekväma med intern rapportering, såvida de inte har skäl att rappor- tera externt. Empiriska studier har enligt skälet visat att majoriteten av visselblåsare tenderar att rapportera internt inom den organisa- tion som de arbetar i.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Förekomsten av interna rapporteringskanaler och förfaranden kan alltså enligt direktivet främja och underlätta att den interna rap- porteringen verkligen kommer till stånd. Det är mot denna bak- grund som artikel 8.1 i direktivet anger att medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden för rappor- tering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Som konstaterats finns i dagsläget inte någon generell skyldighet för verksamheter i privat eller offentlig sektor att inrätta interna visselblåsarfunktioner. Däremot finns flera sektorsspecifika regel- verk, på framför allt finansmarknadsområdet, som föreskriver en skyldighet för verksamheter att ha funktioner som gör att deras an- ställda kan anmäla och rapportera misstänkta överträdelser. Kraven inom finansmarknadens område har vissa beröringspunkter med de krav som visselblåsardirektivet ställer på verksamheter som ska till- handahålla interna rapporteringskanaler. I stor utsträckning saknas dock den detaljerade reglering som direktivet kräver när det gäller hur verksamheter ska utforma de interna rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Befintlig reglering i svensk rätt tillgodoser sammanfattningsvis inte visselblåsardirektivets krav. Det behövs därför en ny reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft67"&gt;Förhållandet mellan visselblåsarfunktioner och andra former av kommunikation inom en verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Företag, myndigheter och andra verksamheter är beroende av en effektiv intern kommunikation. Detta gäller även kommunikation om fel och brister i verksamheten. Enligt vår uppfattning är det viktigt att understryka att genomförandet av visselblåsardirektivet inte får leda till att de normala kommunikationsvägarna ersätts av de rapporteringskanaler som direktivet kräver. Bestämmelser som be- rör kommunikation inom en arbetsgivares verksamhet finns i åtskil- liga lagar, t.ex. i medbestämmandelagen, anställningsskyddslagen, arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Rapportering av fel och brister i verksamheten bör alltså ske på det sätt som verksamhets- ledningen i samråd med arbetstagare anser lämpligt och i enlighet med gällande lagar. Befintliga kommunikationsmöjligheter påverkas således inte av de förslag som lämnas i detta betänkande. De rappor- teringskanaler som direktivet kräver bör i stället ses som en säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;hetsventil som ska kunna användas när de normala kommunikations- vägarna inte fungerar eller när det finns en risk för repressalier om de ordinarie kommunikationssätten används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft67"&gt;Det är viktigt att regleringen inte medför att den administrativa bördan ökar mer än nödvändigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;En reglering med en generell skyldighet att inrätta interna vissel- blåsarfunktioner och generella bestämmelser om hur sådana vissel- blåsarfunktioner ska vara utformade är en ingripande och betung- ande åtgärd från lagstiftarens sida. Även om vi i avsnitt 7.6 föreslår begränsningar av vilka verksamheter som ska omfattas av skyldig- heten kommer många verksamheter att beröras av förslagen. Flera av bestämmelserna i direktivet är detaljerade och innehåller relativt betungande krav på hur visselblåsarfunktionen ska vara utformad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vi ska, enligt utredningsdirektiven, utforma förslag så att den administrativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nödvändigt. Mot denna bakgrund avser vi att lämna förslag som ger verksamheterna frihet att själva bestämma utformningen av visselblåsarfunktionen i den utsträckning det är möjligt enligt direktivet. Det kan i sammanhanget erinras om att det finns bestämmelser om förhandling enligt medbestämmandelagen inför arbetsgivarens beslut om inrättande och utformning av vissel- blåsarfunktionen (se mer om detta i avsnitt 7.17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bestämmelserna ska införas i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Av 8 kap. 1 § första stycket regeringsformen framgår att föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förord- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Föreskrifter som avser enskildas personliga ställning och deras per- sonliga och ekonomiska förhållanden inbördes ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 1). Även föreskrifter som rör förhål- landet mellan enskilda och det allmänna och som avser skyldigheter för enskilda eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska för- hållanden ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2). Det finns även lagkrav när man meddelar föreskrifter om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;munernas befogenheter i övrigt och deras åligganden (8 kap. 2 § första stycket 3). Ett visst utrymme finns för regeringen att meddela de senare föreskrifterna – dvs. sådana föreskrifter på det offentlig- rättsliga området som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 – efter bemyndigande i lag (8 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;De grundläggande krav som bör uppställas beträffande interna rapporteringskanaler och förfaranden kommer inte bara att röra myndigheter utan också privata aktörer, t.ex. företag. Den nya regleringen föreslås dessutom gälla för kommuner och regioner i deras egenskap av arbetsgivare (se mer om detta i avsnitt 7.6). De bestämmelser som måste införas för att tillgodose direktivet är sammanfattningsvis av det slag att de måste meddelas genom lag. De möjligheter till bemyndigande som finns i 8 kap. 3 § bör inte utnytt- jas med hänsyn till att inskränkningen i den kommunala självstyrel- sen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Det ska införas en skyldighet för arbetsgivare med minst 50 arbetstagare att ha en intern visselblåsarfunktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska införas en skyldighet för arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Skyldigheten ska gälla för arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om vilka verksamheter som ska omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Av artikel 8.1 i direktivet framgår att medlemsstaterna ska säker- ställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering av in- formation om överträdelser och uppföljning, efter samråd och i sam- förstånd med arbetsmarknadens parter, om detta föreskrivs i natio- nell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;Enligt artikel 8.3 gäller kravet på att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden endast för rättsliga enheter i den privata&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;sektorn med 50 eller fler arbetstagare. I artikel 8.7 anges dock att efter en lämplig riskbedömning, som beaktar arten av enheternas verksamheter och den därav följande risknivån för i synnerhet miljön och folkhälsan, får medlemsstaterna kräva att även rättsliga enheter i den privata sektorn med färre än 50 arbetstagare inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppfölj- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Enligt artikel 8.9 gäller kravet på att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden samtliga rättsliga enheter i den offentliga sektorn, vilket även inkluderar enheter som ägs eller kontrolleras av en sådan rättslig enhet. Av artikel 8.9 framgår dock att medlems- staterna får göra undantag från skyldigheten att inrätta interna rap- porteringskanaler och förfaranden inom den offentliga sektorn. De som får undantas från skyldigheten är kommuner med färre än 10 000 invånare eller färre än 50 arbetstagare. Undantagen är alter- nativa, dvs. det räcker att någon av de två förutsättningarna är upp- fyllda för att det ska vara möjligt att göra undantag. Även enheter med färre än 50 arbetstagare får undantas från skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;I den privata sektorn är således huvudregeln enligt direktivet att endast rättsliga enheter med 50 eller fler arbetstagare ska omfattas. För den offentliga sektorn är huvudregeln enligt direktivet i stället att samtliga rättsliga enheter ska omfattas. Direktivet ger dock möj- lighet att göra avsteg från båda dessa huvudregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft67"&gt;Vad avses med rättslig enhet enligt direktivet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Direktivets krav på att inrätta interna rapporteringskanaler och för- faranden gäller för ”rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn”. Någon definition av uttrycket finns inte i direktivet. Inte heller artiklarna eller skälen i övrigt ger någon större ledning för tolkning av uttrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;direktivets engelska språkversion används uttrycket ”legal entities” som motsvarighet till rättslig enhet. I den tyska språkversionen an- vänds uttrycket ”juristische Personen”. Uttrycken i de engelska och tyska språkversionerna synes närmast motsvara det svenska uttrycket juridiska personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Skäl 48 ger viss ledning för tolkning av uttrycket rättslig enhet i den privata sektorn. I skälet anges att skyldigheten att inrätta interna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;rapporteringskanaler och förfaranden inom den privata sektorn bör gälla för företag med 50 eller fler arbetstagare, oberoende av verk- samhetens art, på grundval av deras skyldighet att uppbära mer- värdesskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Gällande den offentliga sektorn anges i skäl 52 att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden bör gälla alla upphandlande myndigheter och upphandlande enheter, på lokal, re- gional och nationell nivå, i syfte att särskilt säkerställa att reglerna om offentlig upphandling inom den offentliga sektorn respekteras. Det anges samtidigt att skyldigheten bör stå i proportion till en- heternas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Direktivets avsaknad av en definition av ett sådant centralt ut- tryck som rättslig enhet uppfattar vi som att det finns ett visst ut- rymme för medlemsstaterna att utifrån sina associations- och för- valtningsrättsliga traditioner fastställa vilka aktörer som ska vara skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Skälen 48 och 52 indikerar dock att de som ska ha sådana kanaler och för- faranden åtminstone ska inkludera alla företag som uppbär mer- värdesskatt och alla upphandlande myndigheter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft67"&gt;Vilka aktörer bör ha en skyldighet att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft41"&gt;Enligt vår uppfattning är det tveksamt om det kan anses tillräckligt att företag som uppbär mervärdesskatt och upphandlande myndig- heter och enheter ska vara skyldiga att inrätta rapporteringskanaler och förfaranden. Relativt omfattande verksamheter skulle nämligen falla utanför skyldigheten, t.ex. föreningar, stiftelser och samfund. Dessa associationer skulle i många fall kunna bedriva verksamheter i vilka överträdelser av olika unionsrättsakter skulle kunna förekomma, t.ex. överträdelser av dataskyddsförordningen. Vi anser vidare att det från ett svenskt vidkommande vore olämpligt att befria vissa verk- samheter från skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden på basis av verksamheternas organisationsform, efter- som det skulle innebära en form av särbehandling som inte kan moti- veras utifrån de risker för överträdelser av unionsrätten som de olika verksamheterna medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft37"&gt;Direktivets bestämmelser om vilka enheter som ska omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;kopplar skyldigheten till antalet arbetstagare (artikel 8.3 och 8.7). Dessutom anger direktivet i artikel 8.2 att de interna kanalerna och förfarandena ska göra det möjligt för åtminstone arbetstagare vid enheten att rapportera information om överträdelser. Direktivet synes alltså förutsätta att skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden ska omfatta enheter som har arbetstagare. Det innebär enligt vår mening att arbetsgivarbegreppet skulle kunna användas för att fastställa vilka aktörer som ska vara skyldiga att inrätta interna kanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Mot bakgrund av vad som står i direktivets engelska och tyska språkversioner bör det också övervägas om begreppet juridisk per- son skulle kunna användas för att ange vem som ska vara skyldig att inrätta interna kanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Enligt svensk rätt kan verksamheter inom den privata sektorn be- drivas i flera olika slags associationsformer som samtliga utgör juri- diska personer. Som exempel kan nämnas aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar, registre- rade trossamfund, bostadsrättsföreningar, stiftelser, Europabolag, Europakooperativ, arbetslöshetskassor, dödsbon och konkursbon. Samtliga nu nämnda associationsformer kan uppträda som arbets- givare. Även fysiska personer kan bedriva verksamheter, s.k. enskild firma eller enskild näringsverksamhet. En fysisk person som bedri- ver en sådan verksamhet utgör inte en juridisk person men kan vara arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Svenska staten består av statschefen, riksdagen samt myndigheter i form av regeringen, domstolarna och förvaltningsmyndigheterna (jfr 1 kap. &lt;NOBR&gt;4–9&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen). Svenska staten i dess helhet är en juridisk person. Inom den statliga sektorn har dock varje myndig- het ett självständigt arbetsgivaransvar gentemot dem som är arbets- tagare vid myndigheten. Detta är en följd av den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det finns två typer av kommuner i Sverige: primärkommuner (kommuner) och regionkommuner (regioner). Vi gör bedömningen att kommunbegreppet enligt direktivet omfattar båda typer av kom- muner i Sverige, dvs. både primär- och regionkommun (jfr skäl 52). Varje kommun och varje region utgör i sin helhet en juridisk person. I kommunerna och regionerna finns det beslutande församlingar, fullmäktige, som är en del av den juridiska personen kommunen re- spektive regionen. Fullmäktige tillsätter en styrelse samt de nämnder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller re- gionens uppgifter. Styrelsen är en myndighet och varje nämnd är en egen myndighet. Förvaltningen under styrelsen respektive under nämnden tillhör myndigheten. Inom den kommunala sektorn är det kommunen som sådan, alternativt regionen som sådan, som fullgör rollen som arbetsgivare gentemot arbetstagarna inom kommunen re- spektive regionen. Det är således inte styrelsen med dess förvaltning eller nämnden med dess förvaltning som anses vara arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Den nu gjorda redogörelsen leder enligt oss till slutsatsen att det inte är möjligt eller lämpligt att använda begreppet juridisk person för att fastställa vem som bör omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det finns flera skäl för denna slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I Sverige anses, som nämnts, staten som helhet vara en juridisk person. Det innebär att om begreppet juridisk person skulle använ- das skulle det få konsekvensen att staten i dess helhet skulle vara skyldig att ha en enda visselblåsarfunktion. En sådan ordning skulle enligt vår mening knappast vara förenlig med direktivets ordalydelse och andemening. Särskilt artikel 8.9 behandlar rättsliga enheter inom den offentliga sektorn på ett sådant sätt att vi uppfattar att det som avses inte kan vara staten i dess helhet utan någon form av mindre enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft29"&gt;Om begreppet juridisk person skulle användas beträffande den privata sektorn skulle det dessutom få till följd att fysiska personer som bedriver näringsverksamhet inte skulle omfattas av skyldig- heten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Detta skulle vara principiellt olämpligt, även om det är ovanligt att enskild näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person har 50 eller fler anställda. I maj 2020 fanns endast en sådan arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt uppgifter från SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Begreppet juridisk person skulle således inte omfatta samtliga de verksamheter som bör omfattas av skyldigheten att ha interna rap- porteringskanaler och förfaranden. Det skulle därför behöva kom- pletteras med ytterligare begrepp eller uttryck. Dessa ytterligare begrepp eller uttryck skulle dessutom behöva vara olika för verksam- heter i den privata respektive offentliga sektorn. Det bör enligt oss, om det är möjligt, undvikas eftersom det finns en pedagogisk och systematisk poäng i att samma begrepp används för både den privata och offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft29"&gt;När det gäller begreppet arbetsgivare kan vi konstatera att det skulle kunna användas för verksamheter i både privat och offentlig sektor. I privat sektor skulle både juridiska och fysiska personer omfattas av begreppet, under förutsättning att de är arbetsgivare. I offentlig sektor skulle begreppet omfatta statliga myndigheter i den statliga sektorn och kommuner och regioner i den kommunala sektorn, dvs. i princip samtliga aktörer som fullgör en uppgift inom den offentliga sektorn. Om arbetsgivarbegreppet används omfattas även sådana enheter som ägs eller kontrolleras av stat eller kommun, t.ex. kommunala bolag. Skyldigheten att inrätta rapporteringskana- ler och förfaranden ska enligt direktivet gälla även för sådana enheter (artikel 8.9)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Användning av arbetsgivarbegreppet skulle vidare underlätta be- räkning av antalet arbetstagare och därmed att fastställa vilka som hamnar över respektive under tröskelvärdet på 50 eller fler arbets- tagare (jfr artikel 8.3 och 8.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Ytterligare en fördel med arbetsgivarbegreppet är att vi i avsnitt 7.18 föreslår att vissa av lagens bestämmelser om interna kanaler och för- faranden ska vara semidispositiva, dvs. att det ska vara möjligt att genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra avvikelser från vissa av lagens bestäm- melser. Möjligheten att tillämpa ett kollektivavtal gäller för arbets- givare, antingen för att arbetsgivaren är medlem i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen eller för att arbetsgivaren själv sluter ett kollektivavtal. Genom att använda arbetsgivarbegreppet skulle en arbetsgivare kunna ingå ett kollektivavtal med avvikelser som gäller för arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Det finns anledning att beröra frågan om koncerner. I den privata sektorn är det inte helt ovanligt att en arbetsgivare, t.ex. i form av ett aktiebolag, ingår i en koncern. Genom att använda arbetsgivar- begreppet kommer det att vara arbetsgivaren som sådan, dvs. aktie- bolaget, som omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden, och inte den koncern som aktiebolaget är en del av. Vi menar att en sådan ordning är förenlig med direktivet (jfr skäl 55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att det både är möjligt och lämpligt att använda begreppet arbetsgivare för att fastställa vilka aktörer som ska omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p576 ft73"&gt;Skyldigheten ska begränsas till att endast omfatta arbetsgivare i den privata sektorn med 50 eller fler arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;I slutet av år 2018 arbetade närmare 2,9 miljoner arbetstagare i svenska företag av olika storlek. Ungefär 45 procent av de företagsanställda arbetstagarna arbetade i företag med färre än 50 anställda (Uppgifter från SCB Företagsregistret den 30 november 2018. Större företag i den privata sektorn, med fler än 50 anställda, uppgick till 8 532 före- tag, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av alla privata företag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Mot bakgrund av hur företagen ser ut i Sverige kan det konsta- teras att direktivets krav i artikel 8.3 om att rättsliga enheter i den privata sektorn med fler än 50 arbetstagare ska inrätta interna kanaler och förfaranden alltså träffar ett relativt litet antal privata arbets- givare. Dessa företag sysselsätter visserligen mer än hälften av alla privatanställda, men om direktivet skulle genomföras i enlighet med dess huvudalternativ leder det till att majoriteten av de svenska arbetsgivarna inte skulle omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;När vi ska ta ställning till hur omfattande skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden bör vara, måste vi beakta de motstående intressen som finns. Det handlar om att göra en avvägning mellan de motstående intressena och de skäl som enligt direktivet motiverar inrättande av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Som vi har berört i avsnitt 7.5 kan inrättande av interna rapporteringskanaler och förfaranden som uppfyller direktivets krav vara förenat med vissa kostnader samt öka den administrativa bör- dan. Att åläggas en uppgift av det slag som nu är aktuellt kan dess- utom sägas inskränka den rätt att leda och fördela arbetet som arbetsgivare har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;För större arbetsgivare, dvs. med fler än 50 arbetstagare, kan ökade kostnader, en ökad administrativ börda samt inskränkning i arbetsledningsrätten motiveras med att direktivets artikel 8.3 och 8.9 ställer dessa krav, utan möjlighet till undantag. I avsnitt 7.4 har vi redogjort för att framför allt större företag och verksamheter dess- utom kan ha ett eget intresse av att inrätta visselblåsarfunktioner som ett verktyg för att identifiera fel och brister som kan vara dolda i verksamheten och därför inte kommer till ledningens kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Enligt vår mening är fördelarna med visselblåsarfunktioner mindre påtagliga för mindre arbetsgivare. De har i regel inte någon mer om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft29"&gt;fattande organisation eller några mer utvecklade rutiner för regel- efterlevnad. För mindre arbetsgivare skulle en skyldighet att ha in- terna rapporteringskanaler och förfaranden vidare ofta medföra en begränsad nytta eftersom mängden rapporter om överträdelser hos mindre arbetsgivare kan antas vara begränsad. Det kan även i prakti- ken vara svårt att skydda identiteten på rapporterande personer och andra enskilda i en mindre organisation. Det innebär att skyldig- heten att inrätta kanaler och förfaranden kan utgöra en omotiverad administrativ börda och medföra omotiverat höga kostnader i för- hållande till den eventuella nyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Enligt vår mening är det därför önskvärt att framför allt mindre arbetsgivare kan behålla möjligheten att själva avgöra om det finns behov av att införa någon form av interna rutiner för rapportering. Vi anser därför att möjligheten enligt artikel 8.7 att utsträcka skyl- digheten till privata verksamheter med färre än 50 arbetstagare anställda inte bör utnyttjas. De särskilda risker för miljön och folk- hälsan som särskilt ska beaktas enligt artikeln föranleder ingen annan bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Arbetsgivare inom den privata sektorn med färre än 50 arbets- tagare bör således inte omfattas av skyldigheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft73"&gt;Skyldigheten ska begränsas till att endast omfatta arbetsgivare i den statliga sektorn med 50 eller fler arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Det fanns i november 2019 enligt myndighetsregistret hos SCB 457 statliga myndigheter i Sverige. Myndigheterna fördelade sig en- ligt följande: 249 statliga förvaltningsmyndigheter, 4 myndigheter under riksdagen, 3 statliga affärsverk, 6 &lt;NOBR&gt;AP-fonder,&lt;/NOBR&gt; 84 domstolar in- klusive Domstolsverket och 111 svenska utlandsmyndigheter. Dess- utom är regeringen en egen myndighet. Totalt sysselsatte dessa myndigheter 226 000 årsarbetskrafter (utlandsmyndigheterna undan- tagna). Av de statliga myndigheterna hade 140 stycken färre än 50 årsarbetskrafter. Det innebär, givet den nu aktuella storleken på de statliga myndigheterna, att ett undantag skulle omfatta 140 stat- liga myndigheter. Majoriteten av de statliga myndigheterna skulle dock omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft41"&gt;Det finns stor variation bland de statliga myndigheterna. En del myndigheter är s.k. normerande myndigheter, dvs. myndigheter som tar fram regler för verksamheter inom vissa sektorer. Andra myn- digheter är tillsynsmyndigheter. Det finns även tillståndsprövande myndigheter, vars uppgift är att granska ansökningar om att etablera eller förändra en viss verksamhet. Vissa myndigheter är små med tydligt avgränsade uppdrag. Många myndigheter har dock komplexa och sammansatta uppdrag och kan vara t.ex. både normerande myn- dighet och tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft9"&gt;Den största myndigheten är Polismyndigheten med nästan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft29"&gt;32 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 20 000 an- ställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäk- ringskassan, Kriminalvården och Skatteverket, som alla har fler än 10 000 anställda. Exempel på små myndigheter är Nämnden för hemslöjdsfrågor som har 2,5 arbetstagare anställda och Nämnden för styrelserepresentationsfrågor som har en deltidsanställd. Förut- sättningarna för att inrätta interna rapporteringskanaler och förfa- randen samt även nyttan av att ha sådana är naturligtvis påtagligt olika mellan de nu nämnda myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Enligt vår mening är det önskvärt att mindre statliga myndigheter kan behålla möjligheten att själva avgöra om det finns behov av att införa någon form av interna rutiner för rapportering. I vissa fall anser vi att det skulle vara orimligt att en sådan börda skulle läggas på en statlig myndighet, inte minst på myndigheter med mycket små personalresurser. Om en statlig myndighet anser att det finns ett sådant behov bör dessa rutiner kunna utformas efter vad myndig- heten finner lämpligt utan att behöva uppfylla direktivets krav på interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Mot denna bakgrund bör möjligheten enligt artikel 8.9 att undanta vissa statliga myndigheter utnyttjas. Arbetsgivare i den statliga sek- torn med färre än 50 arbetstagare bör således inte omfattas av skyldig- heten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft73"&gt;Skyldigheten ska begränsas till att endast omfatta arbetsgivare i den kommunala sektorn som har 50 eller fler arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft41"&gt;I juni 2019 fanns det 290 kommuner och 21 regioner i Sverige. Det fanns ingen kommun eller region som har färre än 50 arbetstagare. Det fanns 72 kommuner med färre än 10 000 invånare. Däremot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;fanns det ingen region med färre än 10 000 invånare (statistik från SCB den 30 juni 2019). Eftersom det är kommunen som sådan som föreslås omfattas av skyldigheten att ha kanaler och förfaranden, skulle det således kunna bli aktuellt enligt artikel 8.9 att undanta kommuner från skyldigheten endast på den grunden att invånar- antalet understiger 10 000. Däremot skulle ingen kommun kunna undantas från skyldigheten på den grunden att kommunen syssel- sätter färre än 50 arbetstagare, eftersom det i dagsläget saknas sådana kommuner i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Det kan noteras att vårt ställningstagande om att det är kommu- nen som sådan, i dess roll som arbetsgivare, som ska omfattas av skyldigheten, innebär att det inte kommer att vara möjligt att undan- ta några delar av kommunen även om det finns enstaka kommunala myndigheter inom kommunen som har färre än 50 arbetstagare. Vi anser att detta är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Det kan noteras att det i Sverige har inrättats flera visselblåsar- funktioner inom både kommuner och regioner. Några exempel på större kommuner som har visselblåsarfunktioner är Göteborg, Jönköping, Linköping, Norrköping, Luleå, Umeå, Borås, Sundsvall, Örebro, Lund och Eskilstuna. Som exempel på regioner med vissel- blåsarfunktioner kan nämnas Västernorrland, Stockholm, Skåne, Halland och Örebro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Givet den nu aktuella storleken på kommunerna, som nämnts ovan, skulle ett undantag för kommuner med färre än 10 000 invånare om- fatta 72 kommuner. De kommuner som skulle omfattas av ett undantag skulle ha fortsatt möjlighet att själva avgöra om det finns behov av att införa någon form av interna rutiner för rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Det finns stora variationer bland kommunerna i Sverige. Den största kommunen, Stockholm, har nästan 1 000 000 invånare och har helt andra förutsättningar att fullgöra sina uppdrag än vad Sveriges minsta kommun, Bjurholm, har med knappt 2 500 invånare. Förutsättningarna för att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden samt även nyttan av att ha sådana är, precis som när det gäller statliga myndigheter, påtagligt olika mellan de nu nämnda kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Enligt vår mening kan det därför i och för sig vara önskvärt att mindre kommuner kan behålla möjligheterna att själva avgöra om det finns behov av att införa någon form av interna rutiner för rap- portering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft29"&gt;Det går dock inte att bortse från att en mycket stor del av den offentliga verksamheten i Sverige bedrivs av kommuner och regio- ner. Verksamheten omfattar mer än en miljon anställda och drygt 2 000 kommunala bolag. Av Statistik om offentlig upphandling för år 2018 (Upphandlingsmyndighetens rapport 2019:5) framgår att utbetalade belopp från kommuner uppgick till drygt 353 miljarder kronor och utbetalade belopp från landsting och regioner uppgick till drygt 283 miljarder kronor. I den redovisade statistiken ingår både utbetalningar som avser upphandlingspliktiga inköp och ut- betalningar som avser inköp som inte är upphandlingspliktiga. Ut- ifrån detta står det dock klart att upphandlingar inom kommuner och regioner uppgår till mångmiljardbelopp årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;skäl 52 framhålls särskilt att skyldigheten att inrätta interna rap- porteringskanaler och förfaranden bör gälla alla upphandlande myn- digheter och upphandlande enheter, på lokal, regional och nationell nivå, i syfte att särskilt säkerställa att reglerna om offentlig upphand- ling inom den offentliga sektorn respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Detta talar med styrka mot att utnyttja möjligheten enligt arti- kel 8.9 att undanta arbetsgivare i form av kommuner eller regioner med färre än 10 000 invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Något som talar för att utnyttja undantaget är att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för vissa kommuner, särskilt för de mindre, kommer att innebära en admin- istrativ börda och kostnader som kan upplevas som betungande. Vi menar dock att detta kan beaktas på annat sätt. Av artikel 8.9 tredje stycket framgår att medlemsstaterna får föreskriva att interna rap- porteringskanaler får delas mellan kommuner eller drivas av gemen- samma kommunala myndigheter i enlighet med nationell rätt. I syfte att värna framför allt de mindre kommunernas intressen föreslår vi därför i avsnitt 7.8 att en kommun eller region ska kunna dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner eller regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att arbetsgivare i form av kommuner eller regioner med färre än 50 arbetstagare inte bör omfattas av skyl- digheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfa- randen, även om det i dagsläget saknas sådana kommuner. Däremot bör arbetsgivare i form av kommuner eller regioner med färre än 10 000 invånare omfattas av skyldigheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det kan noteras att det i artikel 8.9 första stycket anges att skyldigheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och för- faranden även ska tillämpas på samtliga rättsliga enheter i den offentliga sektorn, inbegripet enheter som ägs eller kontrolleras av en sådan enhet. Enligt artikel 8.9 andra stycket får dock medlems- staterna undanta enheter i den offentliga sektorn med färre än 50 arbetstagare. Som framgår ovan föreslår vi att skyldigheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaranden bör gälla för samtliga arbetsgivare med minst 50 arbetstagare. Det inkluderar även arbetsgivare i den offentliga sektorn, dvs. sådana rättsliga en- heter som avses i artikel 8.9 första stycket. Det behövs därför inte någon särskild bestämmelse som genomför enbart artikel 8.9 första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Hur ska antalet arbetstagare beräknas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Vi föreslår alltså att kravet på att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden ska gälla för arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare. En sådan regel kräver att det klargörs hur antalet arbetstagare ska beräknas och vid vilken tidpunkt som beräkningen ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Det kan noteras att direktivets skydd enligt artikel 4.1 &lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; inte bara ska omfatta arbetstagare utan även egenföretagare, aktieägare som är verksamma i bolaget, personer som ingår i ett företags för- &lt;NOBR&gt;valtnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, volontärer och praktikanter, och personer som arbetar under kontroll och ledning av entrepre- nörer, underentreprenörer och leverantörer (se mer om detta i av- snitt 6.3.1). Med hänsyn till ordalydelsen av artikel 8.3 och 8.9 gör vi dock bedömningen att inte alla dessa personkategorier ska ingå vid beräkning av ett företags storlek. Vid beräkning av en arbetsgivares storlek enligt artikel 8.3 och 8.9 ska endast arbetstagare inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Beräkningen av antalet arbetstagare skulle kunna ske på olika sätt. Direktivet ger inte någon vägledning för hur beräkningen bör göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;En arbetsgivare kan över tiden ha ett varierande antal arbets- tagare. Arbetsgivaren kan även ha arbetstagare med olika anställ- ningsformer i varierande utsträckning, såsom tillsvidareanställda, säsongsanställda och visstidsanställda. Härutöver kan arbetstids- måttet variera mellan arbetstagarna. Ett alternativ för att beräkna an- talet arbetstagare skulle kunna vara att enbart se till antalet arbets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;tagare, oavsett vilken anställningsform eller vilket arbetstidsmått som arbetstagarna har. Ett annat alternativ skulle kunna vara att be- räkna årsarbetskrafter, dvs. beräkna hur många heltidsanställningar som den totalt arbetade tiden i verksamheten motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Det finns flera exempel på regleringar vars tillämplighet är bero- ende av en verksamhets storlek och där storleken beräknas i antalet anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I anställningsskyddslagen anges att vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren iaktta turordningsregler. Innan turord- ningen fastställs får en arbetsgivare med högst tio arbetstagare vid uppsägningstidpunkten undanta högst två arbetstagare. Vid beräk- ningen av antalet arbetstagare hos arbetsgivaren bortses från vissa särskilt angivna arbetstagare som inte omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I diskrimineringslagen anges att en arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare under året skrift- ligen ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;I årsredovisningslagen anges att med större företag avses bl.a. företag som uppfyller mer än ett av flera villkor varav ett av villkoren innebär att medelantalet anställda i företaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 50. Bestämmelser som liknar den i årsredovisningslagen finns i flera andra lagar, t.ex. aktiebolagslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Enligt vår mening bör det vara lätt för en verksamhet att avgöra om den omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden eller inte. Det innebär enligt oss att det framstår som onödigt komplicerat att utforma en bestämmelse mot- svarande den som finns i bl.a. årsredovisningslagen. Det är inte heller lämpligt att undanta vissa arbetstagare vid beräkningen på det sätt som sker enligt turordningsreglerna i anställningsskyddslagen efter- som det inte finns något stöd för det i direktivet. Skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden är vidare en skyl- dighet som gäller över tid. Det innebär enligt oss att det inte låter sig göras att låta tidpunkten för en viss händelse vara avgörande för när antalet arbetstagare ska beräknas, på det sätt som följer enligt tur- ordningsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi gör bedömningen att bestämmelsen bör utformas på liknande sätt som bestämmelsen i diskrimineringslagen. Fördelen med en så- dan bestämmelse är att det varje år är samma tidpunkt som kommer att vara utgångspunkt för beräkningen, vilket gör bestämmelsen mer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;lättillämpad. Samtliga arbetstagare, oavsett anställningsform eller arbetstidsmått, bör inkluderas i antalet arbetstagare i syfte att ytter- ligare underlätta bestämmelsens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och för- faranden bör således gälla för arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Regleringens tillämpning på vissa verksamheter som omfattas av befintliga krav på interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Tröskelvärdets tillämpning på verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft13"&gt;som redan omfattas av krav på en visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Om det i en annan lag eller i en förordning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt finns särskilda föreskrifter om rapportering av överträdelser som avviker från den nu föreslagna lagen, kommer dessa föreskrifter att gälla. Det innebär att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden kommer att gälla i dessa fall, oavsett vad som föreslås i den nya lagen om att skyldigheten endast ska gälla för arbets- givare som har minst 50 arbetstagare. Det krävs därför inte några särskilda genomförandeåtgärder beträffande bestämmelsen i arti- kel 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I artikel 8.4 anges att artikel 8.3 – dvs. bestämmelsen som anger att skyldigheten att ha interna kanaler och förfaranden endast ska gälla för rättsliga enheter i den privata sek- torn med 50 eller fler arbetstagare – inte ska tillämpas på enheter som omfattas av tillämpningsområdena för de unionsrättsakter som det hänvisas till i delarna I.B och II i direktivets bilaga. De enheter som avses är sådana som omfattas av tillämpningsområdena för vissa unionsrättsakter inom området för finansiella tjänster, produkter och marknader, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, transportsäkerhet och miljöskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Att artikel 8.3 inte ska tillämpas på enheter som omfattas av tillämpningsområdena för de unionsrättsakter som anges i direkti- vets bilaga skulle kunna tolkas som att det måste införas en skyldig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;het för alla aktörer som berörs av de aktuella unionsrättsakterna att ha interna rapporteringskanaler, även om de har färre än 50 arbets- tagare. Sett till ordalydelsen av artikel 8.4 framgår dock endast att artikel 8.3 inte ska gälla för dessa enheter. Däremot anges inte vad som i stället ska gälla för dessa enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;En annan mer närliggande tolkning är att kraven på dessa aktörer i stället får fastställas med utgångspunkt i de specifika rättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Skäl 50 och artikel 3.1 ger stöd för denna tolkning. I skäl 50 anges att undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden för små företag och mikroföretag, dvs. före- tag som har färre än 50 arbetstagare, inte bör gälla privata företag som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden enligt de unionsrättsakter som anges i delarna I.B och II i direktivets bilaga. I artikel 3.1 anges att om det föreskrivs särskilda regler om rapportering av överträdelser i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i direktivets bilaga, ska de reglerna gälla. Det framgår vidare att bestämmelserna i direktivet ska vara tillämpliga i den utsträckning frågan inte obligatoriskt regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna. Vi tolkar detta som att tröskelvärdet – som alltså innebär att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden inte gäller för enheter med färre än 50 arbetstagare – inte ska gälla för företag som för närva- rande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler och för- faranden enligt de unionsrättsakter som anges i direktivets bilaga. Om ett företag för närvarande är skyldigt att ha interna rapporter- ingskanaler och förfaranden enligt de unionsrättsakter som anges i direktivets bilaga, så ska den skyldigheten alltså fortsätta gälla, även om företaget har färre än 50 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft29"&gt;Som framgår av tidigare avsnitt (avsnitt 7.3) finns det ett relativt stort antal bestämmelser i lagar och förordningar som rör intern rapportering av överträdelser av unionsrätten. Gemensamt för de nämnda bestämmelserna är att de har tillkommit i syfte att genom- föra unionsrättsakter, bl.a. de som anges i direktivets bilaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 5.3 att om det i en annan lag eller i en för- ordning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt finns särskilda föreskrifter om rapportering av överträdelser som avviker från den nu föreslagna lagen, ska dessa föreskrifter ska gälla. Det innebär att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och för- faranden kommer att gälla i dessa fall, oavsett vad som föreslås i den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;nya lagen. Genom det förslaget säkerställs att svensk rätt tillgodoser de krav som följer av artikel 8.4. Några ytterligare genomförande- åtgärder beträffande artikel 8.4 krävs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;De nya bestämmelserna bör komplettera befintlig reglering om krav på en visselblåsarfunktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om det finns särskilda föreskrifter i annan lag eller i en förordning som genomför eller kompletterar en unionsrätts- akt som föreskriver att en verksamhet ska ha en visselblåsar- funktion, bör bestämmelserna i den nya lagen komplettera de särskilda föreskrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Det finns som nämnts ovan ett antal bestämmelser i lagar och förordningar som rör intern rapportering av överträdelser av unionsrätten. Gemensamt för dessa bestämmel- ser är att de inte är särskilt detaljerade vad gäller utformningen av kanalerna och förfarandena. Frågan är hur den nya föreslagna lagen ska förhålla sig till dessa nationella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Av artikel 3.1 framgår, som ovan konstaterats, att i det fall sär- skilda regler om rapportering av överträdelser föreskrivs i sektors- specifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i direktivets bilaga, ska dessa regler gälla. Det anges dock att bestämmelserna i vissel- blåsardirektivet ska vara tillämpliga i den utsträckning frågan inte obligatoriskt regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna. Av direktivets skäl framgår att eventuella specialregler i det avseende som föreskrivs i sådan befintlig unionslagstiftning som är skräddar- sydda för de berörda sektorerna, bör bibehållas. Vidare anges i samma skäl att direktivet samtidigt bör vara tillämpligt med avseende på alla de omständigheter som inte regleras genom de sektors- specifika akterna. Direktivet bör i synnerhet omfatta de interna och externa rapporteringskanalernas utformning, de behöriga myndig- heternas skyldigheter och de specifika formerna av skydd mot repressalier som ska tillhandahållas på nationell nivå (skäl 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 5.3 att om det i en annan lag eller i en förord- ning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt finns sär- skilda föreskrifter om rapportering av överträdelser som avviker från den nya lagen, ska dessa föreskrifter gälla. Detta innebär att den före-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;slagna lagen kommer att vara subsidiär till sådana specialföreskrifter som finns i lag och förordning. Att lagen är subsidiär kommer att innebära att lagen kompletterar sådana specialföreskrifter som finns i annan lag eller i förordning. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om det i en specialföreskrift anges att en verksamhet ska ha en intern vissel- blåsarfunktion, men att det av föreskriften inte följer en skyldighet att återkoppla till den rapporterande personen. I sådana fall bör skyl- digheten enligt den föreslagna lagen att återkoppla, komplettera skyldigheten att ha en visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Enligt vår bedömning behövs ingen ytterligare författningsåtgärd för att genomföra artikel 3.1 och göra bestämmelserna i visselblåsar- direktivet tillämpliga när frågan inte obligatoriskt regleras i de sek- torsspecifika unionsrättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vissa arbetsgivare ska ha möjligheter att dela visselblåsarfunktion med andra arbetsgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av kalenderåret hade 50 till 249 arbetstagare, ska kunna dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med motsvarande antal arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;Även kommuner och regioner ska få dela interna rapporter- ingskanaler och förfaranden med andra kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;De funktioner som får delas ska för arbetsgivare som bedriver privat verksamhet vara begränsade till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;mottagande av rapporter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;utredning av de förhållanden som rapporterats, vilket dock inte inkluderar att ha kontakt med den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om möjligheten att dela funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;I artikel 8.6 anges att rättsliga enheter inom den privata sektorn som har 50 till 249 arbetstagare får dela resurser avseende mottagandet av rapporter och utredningar som ska genomföras. Detta får dock inte påverka skyldigheter för de rättsliga enheterna att upprätthålla kon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;fidentialitet, ge återkoppling och åtgärda rapporterade överträdelser i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft29"&gt;I artikel 8.9 tredje stycket anges att medlemsstaterna får före- skriva att interna rapporteringskanaler får delas mellan kommuner eller drivas av gemensamma kommunala myndigheter i enlighet med nationell rätt, under förutsättning att de delade interna rapporter- ingskanalerna skiljer sig från och är oberoende i förhållande till de relevanta externa rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft11"&gt;Direktivets möjligheter till att ha gemensamma rapporteringskanaler och förfaranden ska användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Direktivet ger alltså dels möjligheten att låta verksamheter inom den privata sektorn, med 50 till 249 arbetstagare dela på vissa delar av en visselblåsarfunktion (artikel 8.6), dels möjligheten att låta kommu- ner dela på hela visselblåsarfunktionen (artikel 8.9 tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler kan upp- fattas som betungande, särskilt för mindre verksamheter. Att dela på vissa delar av en visselblåsarfunktion kan bidra till att den admini- strativa bördan minskar. Det ger även möjligheter för verksamheter att skapa kostnadseffektiva lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;De möjligheter som direktivet ger till att dela på visselblåsar- funktionen bör därför utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Arbetsgivare som bedriver privat verksamhet ska kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft67"&gt;dela på funktioner för mottagande och utredning av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Möjligheten att dela på funktioner enligt artikel 8.6 är begränsad till rättsliga enheter i den privata sektorn. Som framgår av avsnitt 7.6 föreslår vi att begreppet arbetsgivare används för det som direktivet benämner rättsliga enheter. Frågan är hur det i författningstext bör komma till uttryck att möjligheten att dela på funktioner gäller för arbetsgivare i privat sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Uttrycket privat sektor brukar inte användas i författningstext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;2 § meddelarskyddalagen förekommer uttrycket ”yrkesmässigt be- driven enskild verksamhet”. Uttrycket används för att tydliggöra inom vilka verksamheter som meddelarskyddet gäller. Av förarbeten till lagen framgår att med enskild verksamhet avses enskilda personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft41"&gt;eller sammanslutningar av personer som bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål. Verksamheten behöver således inte utgöra näringsverksamhet. Det kan röra sig om allt från enskilda näringsidkare, ideella organisationer och kooperativa driftsformer till stiftelser och aktiebolag. Att verksamheten är yrkesmässigt be- driven innebär att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvs- syfte (se prop. 2016/17:31 s. 55). Vi gör bedömningen att uttrycket enskild verksamhet i och för sig inkluderar alla typer av arbetsgivare oavsett organisationsform som bör omfattas av möjligheten att dela på kanaler. Uttrycket enskild verksamhet kan dock föra tankarna till enskild firma. Att kräva att den enskilda verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt skulle dessutom exkludera verksamheter som drivs utan förvärvssyfte. Även sådana verksamheter bör dock omfattas av den föreslagna möjligheten att dela på funktioner. Vi anser därför att uttrycket ”yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet” inte bör an- vändas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft10"&gt;Direktivet använder, som redan konstaterats, uttrycken privat sektor respektive offentlig sektor. För offentlig sektor används i lag- text normalt allmän verksamhet eller offentlig verksamhet. Vi anser att det är lämpligt att på motsvarande sätt i lagtext använda uttrycket privat verksamhet när det är fråga om privat sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Möjligheten att dela på interna rapporteringskanaler och förfa- randen bör sammanfattningsvis finnas för arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av kalenderåret hade 50 till 249 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 7.4 konstaterat att direktivet förutsätter att en visselblåsarfunktion ska göra det möjligt att utföra tre huvuduppgif- ter, nämligen att ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp rapporterade förhållanden, samt lämna återkopp- ling om uppföljningen till den rapporterande personen. Möjligheten att ha gemensamma funktioner är enligt artikel 8.6 i direktivet be- gränsad till själva mottagandet av rapporter och de utredningar som behöver genomföras med anledning av rapporten. Däremot får, en- ligt direktivet, arbetsgivarna inte dela på övriga funktioner inom en visselblåsarfunktion, såsom att ha kontakt med den rapporterande personen, eller lämna återkoppling om uppföljningen till den rappor- terande personen. Arbetsgivarna måste dessutom var och en upp- rätthålla direktivets krav på konfidentialitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft8"&gt;Det bör uppmärksammas att kravet på att utreda ett rapporterat missförhållande kan innebära att kontakt måste tas med den rappor- terande personen för att t.ex. ställa kompletterande frågor. Rättsliga enheter får dock, enligt direktivet, inte överlåta åt en gemensam funktion att ha kontakt med den rapporterande personen. Det bör komma till uttryck i lagtexten som att möjligheten att överlåta åt en gemensam funktion att utreda ett rapporterat missförhållande inte inkluderar att ha kontakt med den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Möjligheten att dela på funktioner för arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare bör samman- fattningsvis begränsas till mottagande av rapporter och utredningar som genomförs med anledning av de förhållanden som rapporterats, vilket dock inte inkluderar att ha kontakt med den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft71"&gt;Kommuner och regioner ska få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner och regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Möjligheten att dela på funktioner är enligt artikel 8.9 tredje stycket inte begränsad till vissa delar av en visselblåsarfunktion på motsvarande sätt som i artikel 8.6. Vi tolkar detta som att det enligt direktivet är möjligt för kommuner att dela på hela visselblåsarfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 7.6 övervägt att, med stöd av artikel 8.9, undanta kommuner med färre än 10 000 invånare från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden. Vi har dock funnit att övervägande skäl talar för att de bör omfattas av skyldigheten. Vi har samtidigt konstaterat att det inte går att bortse från att skyldigheten att inrätta interna visselblåsarfunktioner för vissa kommuner, sär- skilt för de mindre, kommer att innebära en administrativ börda och kostnader som kan upplevas som betungande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att möjligheten för kommuner att dela på funktioner enligt artikel 8.9 tredje stycket bör utnyttjas fullt ut. Som utvecklats i avsnitt 7.6 gör vi bedömningen att kommun- begreppet enligt direktivet omfattar både kommuner och regioner (jfr skäl 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;I artikel 8.9 framhålls att möjligheten att dela på en visselblåsar- funktion, eller låta en gemensam kommunal myndighet driva en visselblåsarfunktion, ska ske i enlighet med nationell rätt. I 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;8&lt;SPAN class="ft110"&gt;−&lt;/SPAN&gt;9 §§ kommunallagen anges att kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala ange- lägenheter till sådana förbund. Kommuner och regioner får även be- sluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region. Vi föreslår inte några bestämmelser om ändring av de kommunalrättsliga förutsättningarna för kommunerna att sam- arbeta över kommungränserna, utan de bör även fortsättningsvis styras av befintligt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Mot denna bakgrund anser vi sammanfattningsvis att kommuner och regioner bör få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner och regioner. Möjligheten att dela på funktio- ner bör omfatta samtliga delar av en visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vilka personer ska ha möjlighet att rapportera via interna rapporteringskanaler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska göra de interna rapporteringskana- lerna tillgängliga för rapportering av rapporterande personer som är verksamma hos arbetsgivaren och tillhör någon av följande personkategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;arbetstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;egenföretagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;volontärer och praktikanter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;aktieägare som är verksamma i bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;En förutsättning ska vara att det missförhållande som rappor- teras uppges finnas i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om vilka personer som ska ha möjlighet att rapportera via interna kanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;De interna kanalerna och förfarandena ska enligt artikel 8.2 göra det möjligt för arbetstagare att rapportera information om överträdelser, dvs. personer som avses i artikel 4.1 a. Kanalerna får även göras till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;gängliga för andra rapporterande personer än arbetstagare som har kontakt med verksamheten genom sin arbetsrelaterade verksamhet. I skäl 55 framhålls att de interna rapporteringsförfarandena i den pri- vata sektorn bör erbjuda möjligheten att fullständigt konfidentiellt ta emot och utreda rapporter inte bara från arbetstagare i den be- rörda enheten, dess dotterbolag eller närstående bolag (koncernen) utan även från någon av koncernens representanter eller leverantörer och från varje person som förvärvar information genom sin arbets- relaterade verksamhet inom enheten och koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft67"&gt;Samma personer som föreslås omfattas av lagens skydd ska ha tillgång till de interna rapporteringskanalerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft29"&gt;Vi har att ta ställning till vilka som ska kunna rapportera via de interna rapporteringskanalerna. Direktivet kräver att åtminstone arbetstagare ska ha tillgång. Beträffande övriga personkategorier som enligt direktivet ska omfattas av skydd mot repressalier, dvs. de som avses i artikel 4.1 &lt;NOBR&gt;b–d,&lt;/NOBR&gt; är det enligt direktivet upp till medlems- staterna att bestämma om de ska ha tillgång. Medlemsstaterna får enligt direktivet också bestämma om en person som rapporterar in- formation om missförhållanden efter det att personen har slutat inom verksamheten, dvs. de som avses i artikel 4.2, ska ha tillgång till de interna rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Från en systematisk utgångspunkt finns det en logik i att samma personer som omfattas av lagens skydd även ska ha tillgång till de interna rapporteringskanalerna. Det framstår som inkonsekvent om en arbetstagare har tillgång till de interna rapporteringskanalerna medan t.ex. en volontär inte skulle ha tillgång, trots att både arbets- tagare och volontärer omfattas av skyddet. En sådan särbehandling av vissa rapporterande personer anser vi bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Mot detta ska dock vägas risken för att den administrativa bördan skulle kunna bli alltför tung för berörda arbetsgivare om fler får tillgång till de interna rapporteringskanalerna. Det kan visserligen ligga i en arbetsgivares intresse att inrätta interna rapporterings- kanaler eftersom det normalt får antas att arbetsgivare föredrar in- tern rapportering framför extern rapportering, bl.a. eftersom det innebär mindre risker för negativ publicitet. Intern rapportering är dessutom ofta det bästa sättet att förmedla information till personer som kan bidra till att i ett tidigt skede effektivt åtgärda och komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;till rätta med missförhållandena. Verksamheter med interna vissel- blåsarfunktioner kan många gånger snabbare upptäcka och åtgärda oegentligheter, vilket innebär minskade risker för skadat varumärke och andra ekonomiska risker för verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det kan dock inte uteslutas att vissa arbetsgivare kan komma att uppleva skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler som mer betungande om kanalerna öppnas för rapportering även av andra personer än arbetstagare och att den administrativa bördan över- väger nyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Vi vill dock framhålla att risken för att den administrativa bördan blir för tung för berörda aktörer framför allt måste beaktas när det handlar om att fastställa vilka verksamheter som bör omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaran- den. Förslag i detta avseende lämnas i avsnitt 7.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi har i tidigare avsnitt (avsnitt 7.4) redogjort för hur interna visselblåsarfunktioner typiskt sett är utformade. Det framgår att kontakten mellan en verksamhet och en visselblåsare kan ske både genom krypterade onlinetjänster och genom traditionella kommu- nikationsvägar såsom telefon, post, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; eller vid personligt möte. En arbetsgivare som omfattas av skyldigheten att ha interna kanaler och förfaranden kommer att behöva inrätta sådana även om endast arbetstagare ges rätt att rapportera via dem. Om fler än arbetstagare ska kunna rapportera kan det hävdas att kommunikationslösningarna behöver vara något mer avancerade, t.ex. kan det krävas lösningar för att säkerställa att personer som inte har tillgång till en verksamhets intranät får inloggningsuppgifter för att rapportering ska kunna ske. Det kan alltså komma att bli något mer betungande att inkludera fler personkategorier än arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det ligger också i sakens natur att antalet rapporter i kanalerna kan öka ju fler personkategorier som ges möjlighet att rapportera via dem. Som en följd av detta kommer även fler uppföljnings- och åter- kopplingsåtgärder i förhållande till rapporterande personer att krävas från verksamhetens sida. Att ge endast arbetstagare tillgång till de interna rapporteringskanalerna skulle dock inte utgöra något hinder för andra personkategorier att rapporterna internt. Visserligen kan avsaknaden av tillgång till de särskilda interna kanalerna ha en viss avhållande effekt på viljan att rapportera, men det skulle ändå vara möjligt för övriga personkategorier att rapportera på annat sätt. Som framgår av avsnitt 6.3.7 föreslår vi att om det inte finns några interna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;rapporteringskanaler att rapportera genom, vilket det inte skulle göra för t.ex. praktikanter om de utestängs från möjligheten att rapportera via kanalerna, så gäller skyddet mot hindrande åtgärder och repressalier ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft41"&gt;Vi anser sammantaget, särskilt med beaktande av att vi vill und- vika en särbehandling av olika personkategorier, att den lämpligaste lösningen är att skyldigheten för verksamheter att inrätta interna rapporteringskanaler ska innefatta en skyldighet att ta emot rappor- tering från fler personer än enbart arbetstagare. De personer som bör ges tillgång till en arbetsgivares interna rapporteringskanaler bör lämpligen vara samma personkategorier som föreslås omfattas av lagens skydd. Detta kommer att innebära ett visst överskjutande införlivande av direktivet i denna del och en viss ökad administrativ börda för arbetsgivare jämfört med om endast arbetstagare skulle ges tillgång till de interna rapporteringskanalerna. Vi bedömer emeller- tid att den ökade administrativa bördan kommer att vara begränsad och att fördelarna med att fler rapporterande personer ges tillgång överväger denna nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft8"&gt;Som vi redan har berört finns det en logik i att samma personer som omfattas av lagens skydd även har tillgång till de interna rappor- teringskanalerna. Beträffande personer som rapporterar information om missförhållanden efter det att personen har slutat inom verksam- heten, respektive innan personen har börjat inom verksamheten gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;dock en annan bedömning. Den nu nämnda gruppen föreslås om- fattas av lagens skydd (se avsnitt 6.3.2). Att ge t.ex. tidigare anställda tillgång till de interna kanalerna kan dock sannolikt upplevas som mycket betungande för många verksamheter. Många kommunika- tionslösningar som har inrättats inom ramen för en visselblåsarfunk- tion är integrerade i t.ex. intranätet eller det interna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-postsystemet.&lt;/NOBR&gt; I sådana fall skulle det kunna krävas ytterligare tekniska lösningar för att möjliggöra rapportering från personer som befinner sig utan- för verksamheten. En arbetsgivare skulle dessutom behöva bevaka vilka som tidigare har varit anställda i verksamheten enbart för att ge dessa tillgång till kanalerna. Det skulle kräva en omfattande regi- strering av personuppgifter och administration. Detta skulle enligt oss innebära en allt för betungande administrativ börda som inte kan motiveras av den samhällsnytta som rapporteringen skulle innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Vi anser därför inte att personer som rapporterar information om missförhållanden innan personen har börjat inom verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;eller efter det att personen har slutat inom verksamheten ska ha till- gång till de interna rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft71"&gt;Den närmare regleringen om vilka missförhållanden som ska rapporteras i vilka kanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft10"&gt;En person kan vara anställd eller anlitad av en verksamhet men arbeta i en annan verksamhet. Det kan t.ex. gälla när en arbetstagare är anställd av ett bemanningsföretag och uthyrd till ett kundföretag. Ett annat exempel är när en egenföretagare är anlitad av ett bolag som är underentreprenör till ett annat bolag, huvudentreprenören. Egenföretagaren kan i sitt uppdrag för underentreprenören arbeta under huvudentreprenörens ledning. Ytterligare ett exempel är när en konsult som är anställd av ett företag hyrs ut till ett annat företag på deltid och därutöver utför arbete i den egna arbetsgivarens verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I exemplen blir det nödvändigt att avgöra via vilka interna rap- porteringskanaler som den interna rapporteringen bör få ske. Bör den inhyrda arbetstagaren ges tillgång till endast sin arbetsgivares rapporteringskanaler, eller endast kundföretagets kanaler, eller båda kanalerna? Bör egenföretagaren endast ges tillgång till rapporterings- kanalerna som tillhör avtalsparten dvs. underentreprenören, eller endast de kanaler som tillhör det bolag under vars ledning han eller hon utför arbete dvs. huvudentreprenören, eller båda kanalerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vi föreslår i avsnitt 6.3.4 att skyddet ska gälla vid rapportering av information om missförhållanden både i den verksamhet som den rapporterande personen är verksam i och i en annan verksamhet som den rapporterande personen kommer i kontakt med genom sitt arbete. I exemplet med den inhyrda arbetstagaren skulle det innebära att arbetstagaren skyddat kan rapportera om både missförhållanden som finns hos bemanningsföretaget och missförhållanden som finns hos kundföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det skulle kunna hävdas att det vore naturligt att den inhyrda arbetstagaren endast har tillgång till de interna rapporteringskana- lerna hos kundföretaget beträffande missförhållanden som finns hos kundföretaget och tillgång till de interna rapporteringskanalerna hos bemanningsföretaget endast beträffande missförhållanden som finns hos bemanningsföretaget. Syftet med att rapportera missförhållan- den är att information ska nå någon som kan utreda uppgifterna och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;som har möjligheter att åtgärda problemet (jfr skäl 47). Om beman- ningsföretaget skulle ta emot rapportering rörande missförhållanden som finns hos kundföretaget kan det antas att bemanningsföretaget har begränsade möjligheter att utreda, avhjälpa eller på något annat sätt åtgärda missförhållandet. Det kan därför anses att den interna rapporteringskanalen hos bemanningsföretaget endast ska vara till- gänglig för rapportering rörande missförhållanden som finns hos bemanningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Om man däremot ser på frågan utifrån den rapporterande perso- nens perspektiv kan det inte uteslutas att t.ex. en inhyrd arbetstagare som upptäcker missförhållanden i kundföretagets verksamhet upp- lever det som tryggare och mer naturligt att rapportera via sin egen arbetsgivares, bemanningsföretagets, interna rapporteringskanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Enligt vår uppfattning är det emellertid viktigt att den nya regler- ingen ger incitament att rapporteringen sker till den mottagare som i realiteten har bäst möjlighet för att agera på uppgifterna. Denna mottagare är i regel den som har det aktuella missförhållandet i sin verksamhet. Om ett bemanningsföretag endast hyr ut personal, utan någon som helst inblandning i den verksamhet dit uthyrningen sker, bör arbetstagaren alltså rapportera om missförhållanden som finns hos kundföretaget via kundföretagets interna kanal, inte via beman- ningsföretagets interna kanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft41"&gt;Det innebär sammanfattningsvis att en arbetsgivares interna rap- porteringskanaler bör vara tillgängliga för rapportering avseende miss- förhållanden som finns i den aktuella arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Den lagtekniska utformningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Det bör i lagtexten framgå vilken relation som ska finnas mellan den rapporterande personen och den arbetsgivare som har rapporter- ingskanalerna för att den rapporterande personen ska få ha tillgång till kanalerna. Frågan är hur det kommer till uttryck på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Som redan nämnts föreslår vi i avsnitt 6.3.4 att skyddet ska gälla vid rapportering av information om missförhållanden i den verksam- het som den rapporterande personen är verksam i samt i en annan verksamhet som den rapporterande personen kommer i kontakt med genom sitt arbete. I uttrycket vara verksam ligger typiskt sett att arbeta eller att utföra arbete. Vi anser dock att ordet arbeta eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="p289dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338289x1.jpg/" id="p289img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;uttrycket utföra arbete inte bör användas i lagen eftersom de lätt för tankarna till relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Flera av de personkategorier som föreslås ska omfattas av lagens skydd utför inte arbete i arbetsrättslig mening, t.ex. volontärer, styrelseledamöter och aktieägare (jfr avsnitt 6.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Uttrycket vara verksam är ett bättre sätt att beskriva vad t.ex. en styrelseledamot gör i förhållande till det bolag som styrelseuppdraget avser. Uttrycket vara verksam omfattar även situationen när en arbets- tagare är uthyrd till och arbetar hos ett kundföretag, när en arbets- tagare utför arbete hos den egna arbetsgivaren, när en egenföretagare i egenskap av en konsult utför arbete hos sin uppdragsgivare, eller när en praktikant utför praktik på ett företag. Den uthyrda arbetstagaren kan sägas vara verksam hos kundföretaget, arbetstagaren kan sägas vara verksam hos den egna arbetsgivaren, egenföretagaren kan sägas vara verksam hos sin uppdragsgivare, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Vi bedömer mot denna bakgrund att en arbetsgivares interna rap- porteringskanaler bör vara tillgängliga för rapportering från en rap- porterande person som är verksam hos den aktuella arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Vilka ska hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena på arbetsgivarens vägnar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska vara skyldig att utse de personer eller enheter som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande per- soner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa upp det som rapporteras, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;De som utses som behöriga får antingen vara anställda hos arbetsgivaren eller hos någon som har anlitats för att hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgiva- rens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;De personer eller enheter som utses som behöriga ska vara oberoende och självständiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om vilka som ska hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Av artikel 8.5 framgår att rapporteringskanalerna får hanteras in- ternt av en person eller avdelning som utsetts för detta syfte, eller tillhandahållas av en tredje part. De skyddsåtgärder och krav som framgår av artikel 9.1 ska även tillämpas på utsedda tredje parter som hanterar en intern rapporteringskanal för en verksamhets räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;I artikel 9 beskrivs de närmare formerna för den interna rappor- teringen och uppföljningen. Enligt artikeln ska det utses en opartisk person eller oberoende avdelning som ska vara behörig att följa upp rapporter, samt stå i kontakt med, be om ytterligare information från och lämna återkoppling till den rapporterande personen (artikel 9.1 c). Personen eller avdelningen som utses som behörig att följa upp rap- porter kan vara samma person eller avdelning som tar emot rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Den person eller avdelning som tar emot och hanterar inkomna rapporter bör enligt skäl 56 ha en befattning som säkerställer att intressekonflikter inte förekommer och vara oberoende. I mindre enheter kan funktionen vara en dubbel befattning som innehas av en anställd vid företaget som kan rapportera direkt till organisationens ledning, såsom t.ex. en person med ansvar för regelefterlevnad, en personalhandläggare, en chefsrevisor eller en styrelseledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Av skäl 54 framgår att en tredje part bör kunna ha behörighet att ta emot rapporter om överträdelser på rättsliga enheters vägnar, under förutsättning att de erbjuder lämpliga garantier för respekten för oberoende, konfidentialitet, dataskydd och tystnadsplikt. Sådana tredje parter kan vara tillhandahållare av externa rapporteringsplatt- formar, externa rådgivare, revisorer, företrädare för fackföreningar eller arbetstagarrepresentanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft73"&gt;Arbetsgivare bör ges så stor frihet som möjlighet att själva bestämma vilka som ska hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Verksamheter bör ges frihet att själva bestämma den närmare ut- formningen av de interna rapporteringskanalerna och förfarandena i den utsträckning det är möjligt enligt direktivet. Härigenom ges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;verksamheterna möjlighet att anpassa rapporteringskanalerna efter verksamhetens specifika förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft29"&gt;Artikel 9 innehåller dock detaljerade krav vad gäller de enheter eller personer som ska hantera de interna rapporteringskanalerna på arbetsgivarens vägnar. Av artikel 9.1 c framgår att de personer eller enheter som utses som behöriga att följa upp rapporter kan vara desamma som tar emot rapporten. Av detta följer även det motsatta, dvs. att det kan vara en person som tar emot en rapport, medan en annan person t.ex. följer upp rapporten och lämnar återkoppling till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I lagen bör de rättigheter som den rapporterande personen har och de skyldigheter som arbetsgivaren har enligt direktivet regleras. Lagen bör därför ange att en arbetsgivare är skyldig att utse vilka som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar ta emot rapporter, ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras, samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen. Vi anser inte att det särskilt måste anges i lagen att be- hörigheten även ska innefatta att ”be om ytterligare information” (jfr lydelsen av artikel 9.1 c) eftersom vi bedömer att det ingår i att ”ha kontakt med rapporterande personer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Med hänsyn till artikel 8.5, där det anges att rapporteringskanaler får hanteras internt eller tillhandahållas av en tredje part, bör det dessutom framgå i lagen att de som utses får vara anställda antingen hos arbetsgivaren eller hos någon som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Direktivet saknar bestämmelser om hur många personer som får utses som behöriga. Vi tolkar inte direktivet som att det därmed står fritt för en arbetsgivare att utse hur många behöriga personer som helst. Direktivet ger uttryck för att kanalerna ska utformas på ett sätt som säkerställer konfidentiell behandling för både den rappor- terande personens och för alla tredje parters identitet (artikel 9.1 a). Det finns även krav på att hindra åtkomst för obehörig personal till den rapporterande informationen (artikel 9.1 a). Det skulle vara orim- ligt om ett obegränsat antal personer eller enheter skulle kunna utses som behöriga, eftersom det skulle strida mot intentionerna med direktivet. Vi anser dock inte att det bör införas en begränsningsregel i lagen. Vi bedömer att direktivets syfte i detta avseende lämpligen tillgodoses genom de förslag som lämnas rörande personuppgifts- behandling, se avsnitt 10.5.12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft71"&gt;Arbetsgivaren ska säkerställa att de som hanterar de interna rapporteringskanalerna och förfarandena är oberoende och självständiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Vår utgångspunkt är som nämnts att arbetsgivare bör ges frihet att själva bestämma den närmare utformningen av de interna rapporter- ingskanalerna och förfarandena i den utsträckning det är möjligt enligt direktivet. Valfriheten kan dock inte vara oinskränkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;I artikel 9.1 c anges att de som hanterar de interna rapporterings- kanalerna och förfarandena ska vara opartiska och oberoende. Det är inte tydligt vad direktivet avser med att någon är opartisk och obe- roende. Det är t.ex. oklart i förhållande till vem den behöriga perso- nen ska vara opartisk och oberoende; i förhållanden till den rappor- terande personen, till den berörda personen eller till arbetsgivaren?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det står enligt vår mening relativt klart att det som åsyftas inte är att opartiskheten och oberoendet ska gälla i förhållande till den rap- porterande eller den berörda personen. Utseende av behöriga per- soner ska ske på förhand, dvs. vid en tidpunkt när arbetsgivaren inte har kännedom om vem som kan tänkas bli en rapporterande eller berörd person. Det nu sagda innebär dock inte att frågor om jäv inte kan aktualiseras i ett konkret fall. Om en behörig person är jävig i det konkreta ärendet – t.ex. genom att den behöriga personen ut- pekas som ansvarig för ett missförhållande – får det förutsättas att arbetsgivaren har rutiner som säkerställer att den personen inte han- terar den aktuella rapporten. Det bör t.ex. kunna förutsättas att det finns flera personer hos en arbetsgivare som kan vara behöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Det ligger vidare enligt oss i sakens natur att en behörig person inte kan vara helt opartisk eller oberoende i förhållande till arbets- givaren. Den som enligt direktivet ska utses som behörig ska an- tingen finnas inom arbetsgivarens verksamhet, t.ex. en anställd, eller vara någon som anlitas av arbetsgivaren. Därmed kommer personen alltid att stå i en form av beroendeförhållande till arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;För att förstå direktivets krav på att de som utses ska vara opar- tiska och oberoende finns det anledning att beakta det övergripande syftet med att ha visselblåsarfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;När visselblåsarfunktioner inrättas är det centralt med trygga, säkra och effektiva rapporteringskanaler och förfaranden. En person som kan lita på hanteringen av rapporteringen kan antas ha större benägenhet att vilja rapportera om ett missförhållande än en person som svävar i ovisshet om hur rapporteringen går till eller inte litar på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;hur förhållandet kommer att följas upp. Bristande förtroende kan avhålla potentiella visselblåsare från att rapportera. Även den be- rörda personen har ett intresse av att kanalerna och förfarandena är trygga, säkra och förtroendeingivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ett viktigt moment för att säkerställa att de interna rapport- eringskanalerna och förfarandena upplevs som förtroendeingivande är att säkerställa att mottagaren av en rapport har tillräcklig kom- petens för att kunna ta ställning till informationen i rapporten. Det är även viktigt att de som hanterar rapporten har mandat för att t.ex. inleda en utredning av påståendena i rapporten. För att tillgodose detta behöver de som ska hantera de olika funktionerna i en arbets- givares interna visselblåsarfunktion ha en ställning som ger dem ett visst mått av självständighet och oberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det kan även finnas skäl att beakta andra regelverk. Som exempel kan nämnas att det i dataskyddsförordningen ställs krav på att det hos den personuppgiftsansvarige i vissa fall ska finnas ett data- skyddsombud. Dataskyddsombudet har bl.a. till uppgift att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen och andra dataskydds- bestämmelser (artikel 39). Det betonas att dataskyddsombudet inte får ta emot instruktioner som gäller utförandet av dessa uppgifter och att han eller hon inte får avsättas eller bli föremål för sanktioner av den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för att ha utfört sina uppgifter. Det anges vidare att dataskyddsombudet ska rapportera direkt till den personuppgiftsansvariges eller person- uppgiftsbiträdets högsta förvaltningsnivå. Det framgår att dataskydds- ombudet får fullgöra andra uppgifter och uppdrag men sådana upp- gifter och uppdrag får inte leda till en intressekonflikt (artikel 38). Datainspektionen har i sina kommentarer till dataskyddsförord- ningen tolkat dataskyddsförordningen som att dataskyddsombudet ska vara oberoende och självständigt, dvs. snarlika krav som finns beträffande behöriga personer i visselblåsardirektivets mening. Även dataskyddsombudet är således en person som – i likhet med en be- hörig person enligt visselblåsardirektivet – är anlitad eller anställd av t.ex. ett företag, men som samtidigt förväntas ha en ställning inom företaget som innebär ett visst mått av självständighet och obero- ende för att utföra sitt uppdrag inom företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Trots att innebörden av direktivets krav på opartiskhet och obe- roende är något oklart gör vi bedömningen att det som avses är att den som utses som behörig ska ha en ställning inom verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="p294dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338294x1.jpg/" id="p294img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;som innebär ett visst mått av självständighet och oberoende vid upp- dragets utförande som liknar självständigheten och oberoendet som ett dataskyddsombud har. Särskilt vid beslutsfattande är det centralt att det finns ett mått av självständighet i förhållande till övriga delar av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Sammanfattningsvis bör det införas en uttrycklig skyldighet för arbetsgivare att säkerställa att de som hanterar de interna rapporter- ingskanalerna och förfarandena är oberoende och självständiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Med hänsyn till artikel 8. 5 – som anger att de skyddsåtgärder och krav som framgår av artikel 9.1 även ska tillämpas på utsedda tredje parter som hanterar en intern rapporteringskanal för en verksamhets räkning – bör de nu angivna kraven på oberoende och självständighet även gälla om den som utses som behörig är anställd hos någon som har anlitats för att hantera de interna rapporteringskanalerna för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera muntligt, skriftligt och vid ett möte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De interna rapporteringskanalerna ska utformas så att den rapporterande personen kan rapportera både muntligt och skriftligt. Det ska även gå att rapportera muntligt vid ett fysiskt möte inom en skälig tid, om den rapporterande personen begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om de olika sätten att rapportera internt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;I artikel 9.2 anges att kanalerna för intern rapportering ska göra det möjligt att rapportera muntligt eller skriftligt. Muntlig rapportering ska kunna ske per telefon eller via andra röstmeddelandesystem. Muntlig rapportering ska även, på begäran av den rapporterande personen, kunna ske vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist från begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;I skäl 53 anges att under förutsättning att det säkerställs att den rapporterande personens identitet behandlas konfidentiellt får varje enskild rättslig enhet bestämma vilken typ av rapporteringskanaler som inrättas. Rapporteringskanalerna bör dock göra det möjligt för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;personer att rapportera information skriftligen (via post, genom fysiska klagomålslådor eller genom en onlineplattform på ett intranät eller på internet), alternativt muntligen (via en telefonlinje eller andra röstmed- delandesystem), eller båda delarna. På begäran av den rapporterande personen bör de interna rapporteringskanalerna också, enligt skälet, möjliggöra rapportering vid ett fysiskt möte, inom en rimlig tidsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft11"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt samt vid ett möte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Av skäl 53 skulle man kunna få uppfattningen att varje verksamhet får utforma rapporteringskanalerna på det sätt som bäst passar verk- samheten. Av skäl 53 framgår dock även att rapporteringskanalerna ska erbjuda flera alternativ för rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att artikel 9.2 inte kan förstås som att varje verksamhet själv helt fritt får avgöra hur intern rapportering ska ske. Artikel 9.2 bör, med beaktande av skäl 53, anses ge uttryck för ett krav som innebär att det ska vara möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Beträffande de exakta formerna för muntlig, respektive skriftlig rapportering, tolkar vi dock direktivet som att det ger ett visst ut- rymme för att låta verksamheterna själva välja. Vi tolkar alltså inte direktivet som att samtliga varianter av muntlig respektive skriftlig rapportering som nämns i skäl 53 måste finnas. Så länge någon variant erbjuds så uppfyller det direktivets krav. Vi ska, enligt utred- ningsdirektiven, utforma förslag så att den administrativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nöd- vändigt. Mot denna bakgrund anser vi att arbetsgivare, i den ut- sträckning direktivet tillåter det, bör ges frihet att själva bestämma den närmare utformningen av de interna rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I artikel 9.2 anges särskilt att muntlig rapportering ska kunna ske vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist på begäran av den rapporterande personen. Vi bedömer att ett fysiskt möte påtagligt skiljer sig från de andra varianterna av rapportering som nämns i artikel 9.2 och skäl 53. Ett fysiskt möte kan göra det möjligt för personer, som annars har svårigheter att uttrycka sig, att rapportera. Det bör därför uppställas ett krav på att rapportering ska kunna ske muntligt vid ett fysiskt möte. Vad som är en rimlig tidsfrist beror på omständigheterna i det enskilda fallet men i uttrycket får anses ligga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;ett krav på att arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att få till stånd ett fysiskt möte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att en arbetsgivare som omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler bör vara skyl- dig att utforma kanalerna så att det är möjligt för rapporterande per- soner att rapportera både muntligen och skriftligen. Det bör även finnas en skyldighet att möjliggöra muntlig rapportering vid ett fysiskt möte inom en skälig tid om den rapporterande personen begär det. Vi anser att uttrycket skälig tid är att föredra framför direktivets uttryck rimlig tidsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft67"&gt;Även om direktivet ger vissa valmöjligheter bör det vara enkelt för den rapporterande personen att rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft10"&gt;Vi har som framgått bedömt att direktivet ger vissa valmöjligheter för verksamheten vad gäller den närmare utformningen av hur munt- lig respektive skriftlig rapportering ska kunna ske. Det innebär dock inte att rapporteringskanalerna som ska möjliggöra rapportering kan utformas hur som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; i direktivet, liksom de skäl som har bäring på in- terna rapporteringskanaler, genomsyras av att det bör vara enkelt för den rapporterande personen att rapportera internt. I skäl 59 anges att personer som överväger att rapportera om överträdelser av unions- rätten bör ges möjlighet att fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. De rättsliga enheterna bör därför vara skyldiga att tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om dessa förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Även om skälet främst tar sikte på att informationen om rappor- teringskanalerna bör vara tydlig och lättillgänglig, så måste det enligt oss innebära att även rapporteringskanalerna i sig bör vara enkla och lättillgängliga för den rapporterande personen. Det skulle kunna argumenteras för att det bör komma till uttryck i lagtexten, t.ex. att rapporteringskanalerna bör utformas på ett sätt som gör att det är enkelt att rapportera. En sådan bestämmelse kan dock vara svår att kontrollera efterlevnaden av. Enligt vår uppfattning ligger det dess- utom i sakens natur att det inte ges någon reell möjlighet att rappor- tera om förfarandet blir för komplicerat. Vi bedömer därför att det är tillräckligt att i lagtext ange att det ska vara möjligt att rapportera muntligen, skriftligen samt vid ett fysiskt möte om det begärs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Bekräftelse av mottagande av rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen inom sju dagar från mottagandet av rapporten får en bekräftelse på mottagandet. Kravet på bekräftelse ska gälla under förutsättning att den rap- porterande personen inte avsagt sig bekräftelse eller att den in- terna visselblåsarfunktionen inte har skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja den rapporterande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;I artikel 9 beskrivs de närmare formerna för den interna rapporteringen och uppföljningen. Enligt artikeln ska förfaranden för intern rapportering och uppföljning omfatta bl.a. en skyldighet att lämna en bekräftelse av mottagandet av rapporten till den rapporterande personen inom sju dagar från mottagandet (artikel 9.1 b). Det bör därför införas en skyldighet för arbetsgivare som har rapporteringskanaler att inom sju dagar från mottagandet bekräfta mottagandet till den rapporterade personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Det kan noteras att direktivet i artikel 11.2 b föreskriver en möj- lighet för behöriga myndigheter som ska ha externa rapporterings- kanaler att underlåta att bekräfta mottagandet av en inkommen rap- port. Vi föreslår därför i avsnitt 8.12 att en behörig myndighet i vissa situationer ska kunna avstå från att bekräfta mottagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Någon motsvarande möjlighet att avstå från att bekräfta mot- tagandet vid intern rapportering finns inte i direktivet. Det kan där- för anses att direktivet inte ger något utrymme för att en intern visselblåsarfunktion ska kunna avstå från att bekräfta mottagandet. För att bedöma frågan finns det dock anledning att beakta syftet med kraven på bekräftelse och även det övergripande syftet med visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det övergripande syftet med direktivet är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik på särskilda områ- den genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodo- ser en hög skyddsnivå för rapporterande personer. I skäl 57 framhålls att ett av syftena med att lämna återkoppling om den uppföljning som sker av rapporten är att minska sannolikheten för ytterligare onödiga rapporter eller offentliggöranden. Samma skäl gör sig gäl- lande för kravet på att mottagandet ska bekräftas. En bekräftelse på mottagande kan ses som ett viktigt moment för att öka förtroendet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="p298dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338298x1.jpg/" id="p298img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;för den interna visselblåsarfunktionen och att rapporterna tas om hand på ett lämpligt sätt av arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Vi bedömer dock att det vid såväl intern rapportering som vid ex- tern rapportering finns risker med att bekräfta mottagandet. Det kan vara så att den rapporterande personen skickar ett &lt;NOBR&gt;e-postmeddelande&lt;/NOBR&gt; från den adress som personen använder i sin anställning, vilket innebär en risk för att andra får kännedom om rapporteringen. Om den interna visselblåsarfunktionen besvarar &lt;NOBR&gt;e-postmeddelandet&lt;/NOBR&gt; ökar risken ännu mer för att andra får kännedom om rapporteringen. Det i sin tur kan innebära en risk för repressalier mot den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Att öka skyddet för den rapporterande personen, bl.a. genom att minska risken för repressalier, är ett av huvudsyftena med direktivet. Vi bedömer därför att de skäl som ligger bakom möjligheterna till undantag vid extern rapportering enligt artikel 11.2 b gör sig lika mycket gällande vid intern rapportering. Vid en avvägning mellan den rapporterande personens intresse av att inte riskera att utsättas för re- pressalier och intresse av att få en bekräftelse, står det enligt vår mening klart att intresset av att inte utsättas för repressalier väger tyngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bör det anges att skyldigheten att bekräfta mottagandet inte gäller om den rapporterande personen uttryckligen avsagt sig bekräftelse eller om det finns skäl att tro att en bekräftelse av mottagande av en rapport skulle äventyra skyddet av den rappor- terande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Uppföljning, återkoppling och information till den rapporterande personen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;återkoppling i skälig utsträckning om åtgärder som vidtagits vid uppföljningen av rapporten och om skälen för åtgärderna, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;information om att uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifieras kommer att lämnas ut, såvida inte syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om informationen lämnas till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft10"&gt;Tidsfristen för återkoppling får högst uppgå till tre månader från bekräftelse av mottagandet av rapporten eller, om ingen bekräftelse lämnats, sju dagar från mottagandet av rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft71"&gt;Direktivets bestämmelser om uppföljning, återkoppling och information till den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;I artikel 9 beskrivs de närmare formerna för den interna rapporter- ingen och uppföljningen. Enligt artikeln ska förfaranden för intern rapportering och uppföljning omfatta bl.a. att en omsorgsfull upp- följning ska göras av den person eller avdelning som utsetts att följa upp rapporter. I nationell rätt kan det föreskrivas att det ska gälla även vid anonym rapportering (artikel 9.1. d och e). Förfaranden ska även innehålla en rimlig tidsfrist för att lämna återkoppling. Tids- fristen för att lämna återkoppling är tre månader från bekräftelsen av mottagandet av rapporten eller, om inte någon bekräftelse sänts till den rapporterande personen, sju dagar från det att rapporten mot- togs (artikel 9.1 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Med uppföljning avses enligt artikel 5.12 varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport för att bedöma riktigheten i de påståen- den om ett missförhållande som framställs i rapporten och, i före- kommande fall, för att hantera det rapporterade missförhållandet, genom t.ex. interna undersökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och åtgärder för att lägga ner förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Med återkoppling avses enligt artikel 5.13 tillhandahållande av in- formation till en rapporterande person om de åtgärder som planeras eller har vidtagits som uppföljning inklusive skälen för uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I artikel 16.3 anges att om uppgifter som avslöjar den rapporte- rande personens identitet lämnas ut, ska den rapporterande personen informeras innan uppgifterna lämnas ut, såvida inte sådan informa- tion skulle äventyra berörda utredningar eller rättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att bygga upp förtroende för systemet med visselblåsning och för att minska onödiga rapporter eller offentliggöranden framhålls i skäl 57 att, i den mån det är juridiskt möjligt, det är viktigt att ge den rapporterande personen information om uppföljningen av rapporten på ett så heltäckande sätt som möjligt. Den rapporterande personen ska därför inom rimlig tid underrättas om de åtgärder som planeras eller som har vidtagits med anledning av rapporten och grunderna för dessa. Återkoppling ska ges om att ärendet lagts ned eller att en intern undersökning inletts och om eventuella resultat eller åtgärder som vidtagits. Om ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning, bör dock återkoppling enligt skäl 57 endast ske i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;den mån information om detta inte skulle hindra utredningen eller påverka den berörda personens rättigheter. När en rapport uteslu- tande påverkar den rapporterande personens individuella rättigheter bör återkoppling kunna ges genom en hänvisning till andra kanaler eller förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Oavsett vad rapporteringen leder till framhålls i skälet att det är viktigt att den rapporterande personen får återkoppling och infor- meras om hur utredningen fortlöper och om resultatet. Det bör vara möjligt att anmoda den rapporterande personen att tillhandahålla ytterligare information under utredningens gång, men den rappor- terande personen ska inte ha någon skyldighet att lämna sådan in- formation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;I skäl 58 anges att tidsfristen för när återkoppling ska ha skett inte bör överstiga tre månader. Om det inte har bestämts vilken uppföljning som ska ske bör den rapporterande personen underrät- tas om detta och om vilken eventuell vidare återkoppling som kan förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Hur bör direktivets krav på omsorgsfull uppföljning genomföras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft29"&gt;Som redan konstaterats handlar uppföljningsåtgärder enligt arti- kel 5.12 om att bedöma riktigheten i de påståenden om missförhål- landen som framställs i rapporten och, i förekommande fall, om att hantera det rapporterade missförhållandet genom t.ex. undersök- ningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och åtgärder för att lägga ner förfarandena. Vi uppfattar uppräkningen av åtgärder i artikel 5.12 som exemplifierande. Vi bedömer dessutom, utifrån hur artikel 5.12 är utformad, att det centrala i en visselblåsar- funktion är att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten, dvs. att utreda om det föreligger ett missförhållande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det kan noteras att definitionen av uppföljning i artikel 5.12 avser uppföljning som sker vid både intern och extern rapportering. Det ligger enligt vår mening i sakens natur att vissa av de åtgärder som nämns i artikel 5.12 typiskt sett inte kan bli aktuella när det är fråga om att en arbetsgivare ska följa upp en rapport om missförhållanden. Det är t.ex. i ytterst få fall som en arbetsgivare har möjlighet att lagföra någon även om en arbetsgivare kan göra en polisanmälan om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;brott kan misstänkas i arbetsgivarens verksamhet. För en arbets- givare kommer det många gånger främst att handla om att bedöma riktigheten av de påståenden som framställs i rapporten, dvs. utreda om det föreligger ett missförhållande eller inte. Vi bedömer, utifrån hur artikel 5.12 är utformad, att det centrala i en visselblåsarfunktion enligt direktivet är att bedöma riktigheten av de påståenden som framställs i rapporten, dvs. att utreda om det föreligger ett missför- hållande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vad en arbetsgivare sedan väljer att göra med de slutsatser som följer av utredningen – t.ex. att avsluta en anställning om utredningen visat att det rapporterade missförhållandet består i att en anställd har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen, eller att se över verksam- hetsrutiner eller beslutsordning om missförhållandet visat sig bero på organisatoriska brister – borde normalt inte vara åtgärder som vidtas inom själva visselblåsarfunktionen. Den typen av åtgärder får snarare ses som konsekvenser av de slutsatser som utredningen inom visselblåsarfunktionen kommer fram till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi anser att det är svårt att i generella termer precisera vad som är en omsorgsfull uppföljning. Huruvida en uppföljning är omsorgsfull kommer att vara beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och av vilken typ av missförhållande det är fråga om. Det är enligt vår uppfattning därför inte möjligt att i lagtext ange vilka typer av uppföljningsåtgärder som ska vidtas av en arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det skulle ändå kunna anses att det bör införas en bestämmelse som uttryckligen anger att rapporter ska följas upp omsorgsfullt av arbetsgivare, utan att precisera vilka uppföljningsåtgärder som avses. Det kan dock beträffande denna fråga konstateras att en arbetsgivare har ett egenintresse av att följa upp det som rapporterats på ett seriöst och omsorgsfullt sätt, bl.a. för att kunna komma till rätta med missförhållanden i den egna verksamheten som kan vara kostnads- krävande. Om arbetsgivaren inte vidtar en omsorgsfull uppföljning ökar risken också för att den rapporterande personen väljer att rap- portera externt eller att offentliggöra informationen, med eventuellt oönskad publicitet som följd, vilket kan innebära skada för arbets- givarens varumärke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det bör vidare framhållas att vi, som framgår av det efterföljande avsnittet, anser att det bör införas ett krav på att en rapporterande person ska få återkoppling om de åtgärder som planeras eller som har vidtagits som uppföljning av rapporten. Om återkopplingen ger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;den rapporterande personen anledning att tvivla på att arbetsgivaren på ett seriöst sätt följer upp informationen har personen enligt våra förslag alltid möjlighet att skyddat vända sig externt till en behörig myndighet, och under vissa förutsättningar även till andra myndig- heter eller till allmänheten genom ett offentliggörande. Vi anser där- för att kravet på återkoppling sannolikt kommer att vara ett starkt incitament för arbetsgivare att seriöst och omsorgsfullt följa upp informationen. Vi anser därför att det inte behövs en bestämmelse som anger att informationen ska följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vad gäller artikel 9.1 e – som anger att förfaranden för intern rap- portering och uppföljning ska omfatta även uppföljning av anonym rapportering om detta föreskrivs i nationell rätt – konstaterar vi följande. Det finns inga föreskrifter i svensk rätt som föreskriver att t.ex. en arbetsgivare som tar emot anonym rapportering via en intern visselblåsarfunktion är skyldig att följa upp den rapporterade infor- mationen på ett visst sätt. Vi anser mot den bakgrunden att arti- kel 9.1 e inte behöver genomföras i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Hur bör direktivets krav på återkoppling genomföras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;I syfte att minska onödiga rapporter och offentliggöranden är det, som framhålls i skäl 57, viktigt att ge den rapporterande personen information om uppföljningen av rapporten på ett så heltäckande sätt som möjligt. För att syftet ska uppnås, krävs att återkopplingen lämnas inom en rimlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Till skillnad från vad som gäller för rapporteringen finns det – förutom vissa tidsfrister – inga krav i direktivet på hur återkoppling ska ske. Vi gör bedömningen att en verksamhet bör ges så stort ut- rymme som möjligt att själv utforma sina rutiner för intern rappor- tering. Det innebär större flexibilitet och ger verksamheten möjlig- het att anpassa rutinerna efter verksamhetens specifika förutsättningar. Detta är särskilt angeläget eftersom vi, enligt utredningsdirektiven, ska utforma förslagen så att den administrativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nödvändigt. Mot denna bakgrund saknas skäl att lämna förslag om några ytter- ligare krav på återkoppling än de tidsfrister som följer av artikel 9.1 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Återkoppling innebär enligt artikel 5.13 tillhandahållande av in- formation till en rapporterande person om de åtgärder som planeras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;eller har vidtagits som uppföljning och om grunderna för sådan upp- följning. Rätten till återkoppling bör typiskt sett omfatta informa- tion om vad som har gjorts för att utreda och bedöma riktigheten av den rapporterade informationen samt vilka slutsatser som kunnat dras av utredningen. Däremot bör det t.ex. inte innefatta en rätt till ett personligt möte med den ansvarige handläggaren för att i detalj få svar på varför vissa utredningsåtgärder har vidtagits och andra inte. Detta bör komma till uttryck i lagen genom att kravet på åter- koppling gäller i skälig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det bör framhållas att det kan finnas hinder för arbetsgivare att informera om samtliga åtgärder som har vidtagits som en följd av rapporteringen. I ett privat företag kan bestämmelser om tystnads- plikt utgöra ett sådant hinder. Om arbetsgivaren är en statlig myn- dighet kan det finnas sekretessbestämmelser som påverkar myndig- hetens möjligheter att fullt ut redogöra för de uppföljningsåtgärder som har vidtagits. Det finns inget i direktivet som tyder på att rätten till återkoppling för en rapporterande person per automatik innebär att en myndighet kan bortse från de sekretessbestämmelser som gäller för myndigheten. Även detta talar för att det i lagen bör anges att kravet på återkoppling gäller i skälig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I uttrycket att den rapporterande personen ska få skälig åter- koppling kan inte anses ligga ett krav på att arbetsgivaren säkerställer att den rapporterande personen faktiskt också tar del av återkopp- lingen. Det bör räcka att arbetsgivaren gör det möjligt för den rappor- terande personen att ta del av återkopplingen. Återkoppling skulle t.ex. kunna lämnas genom ett besked som nås om den rapporterande personen loggar in på ett rapporteringsverktyg som används för rap- porteringen. Samtidigt bör de interna rapporteringskanalerna och för- farandena vara användarvänliga. Det innebär att de bör vara enkla och lättillgängliga för den rapporterande personen. Alla rapporterande personer kan inte förväntas hantera tekniskt komplicerade rapporter- ingssystem. Därför anser vi att det i skälig återkoppling får anses ligga att det inte ska krävas särskilda tekniska kunskaper för att ta del av beskedet. Det bör vara praktiskt möjligt för de flesta inom verksam- heten att kunna ta del av återkopplingen utan större ansträngningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Att närmare ställa upp några kriterier för vilken sorts återkopp- ling som kan krävas i det enskilda fallet är enligt vår mening vanskligt eftersom lagens tillämpningsområde omfattar ett stort antal branscher där missförhållandena kan skilja sig påtagligt från en bransch till en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;annan. I sammanhanget förtjänar det dock att noteras att vi i av- snitt 15.2 föreslår att Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporterings- kanaler och förfaranden. Berörda arbetsgivare kommer därmed att ha ett starkt incitament att återkoppla till rapporterande personer. Vi bedömer därför att avsaknad av närmare reglering om hur återkopp- lingen ska ske inte riskerar att äventyra genomförandets effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Direktivet ställer krav på återkoppling inom tre månader. Det skulle kunna hävdas att en tremånadersfrist innebär att det saknas incitament för arbetsgivaren att återkoppla så snart åtgärder vid- tagits. Ett alternativ skulle därför vara att införa krav på återkoppling så snart som möjligt, dock senast inom tre månader. Det kan emel- lertid antas att en arbetsgivare som tar emot en rapport i allmänhet kommer att ha ett egenintresse av att utreda informationen så snart som möjligt i syfte att kunna lämna återkoppling till den rapporte- rande personen. Vi gör därför bedömningen att det inte finns skäl att ställa högre krav än vad direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft29"&gt;Det bör mot denna bakgrund anges i lagen att ett krav på de interna rapporteringskanalerna och förfarandena är att den rapporte- rande personen i skälig utsträckning ska få återkoppling om uppfölj- ningen av rapporten inom tre månader från bekräftelse av mottagan- det av rapporten eller, om ingen bekräftelse lämnats, inom sju dagar från mottagandet av rapporten. Återkopplingen bör även omfatta skälen för de vidtagna uppföljningsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Information ska även lämnas om att uppgift om den rapporterande personens identitet kommer att lämnas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Om uppgifter som avslöjar den rapporterande personens identitet lämnas ut ska enligt direktivet den rapporterande personen infor- meras om detta innan utlämnandet, såvida inte sådan information skulle äventyra berörda utredningar eller rättsliga förfaranden (arti- kel 16.3). Enligt vår uppfattning är det lämpligt att den nu nämnda informationsskyldigheten förs in i den föreslagna lagen i den regler- ing som styr hur kanalerna och förfarandena ska vara inrättade för att tillgodose direktivets krav på bekräftelse och återkoppling till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft41"&gt;Det anges vidare i den nämnda artikeln att när rapporterande per- soner informeras ska den behöriga myndigheten tillsända dem en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;skriftlig motivering som anger skälen för utlämnande av de berörda konfidentiella uppgifterna. Kravet på skriftlig motivering gäller en- ligt artikelns ordalydelse endast när behöriga myndigheter lämnar ut uppgifter och inte när rättsliga enheter gör det. Det skulle ändå kunna övervägas om det bör ställas krav på skriftlig motivering även när en intern visselblåsarfunktion återkopplar till en rapporterande person. Ett sådant krav skulle emellertid gå längre än vad direktivet kräver och skulle dessutom vara ganska betungande. Det bör därför inte införas ett krav på skriftlig motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Vi anser inte heller att den rapporterande personen villkorslöst bör informeras om att dennes identitetsuppgifter kommer att läm- nas ut. Det skulle nämligen kunna försvåra den uppföljning eller de åtgärder som vidtas utanför visselblåsarfunktionen, inte minst åtgär- der som kan vara nödvändiga om den rapporterande personen med- vetet har rapporterat falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Information om att uppgifter genom vilka den rapporterande personen kan identifieras kommer att lämnas ut, bör alltså lämnas till den rapporterande personen endast under förutsättning att inte syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om informationen lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Information om förfarandena för intern rapportering och extern rapportering m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att det finns tydlig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om hur en rapporterande person kan rapportera internt via interna rapporteringskanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om hur en rapporterande person kan rapportera externt till behöriga myndigheter via externa rapporteringskanaler och, i tillämpliga fall, till EU:s institutioner, organ eller byråer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamhet där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalie- förbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om information om förfarandena för intern rapportering och extern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;I artikel 9 beskrivs de närmare formerna för den interna rapporter- ingen och uppföljningen. Enligt artikeln ska förfaranden för intern rapportering och uppföljning omfatta bl.a. att det finns tydlig och lättillgänglig information om förfarandena för extern rapportering till behöriga myndigheter enligt artikel 10 och, i tillämpliga fall, till unionens institutioner, organ eller byråer (artikel 9.1 g). Av artikel 7.3 framgår vidare att det även ska tillhandahållas lämplig information om användning av de interna rapporteringskanalerna i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om förfarandena för både intern och extern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I skäl 59 framhålls att personer som överväger att rapportera om överträdelser bör kunna fatta ett välgrundat beslut om, och i så fall, hur och när de ska rapportera. De rättsliga enheterna behöver därför tillhandahålla information om de interna och de externa rapporter- ingsförfarandena. Informationen ska vara tydlig och lättillgänglig, inte bara för arbetstagare utan i största möjliga mån även för andra personer som omfattas av skyddet. I skälen anges att sådan informa- tion exempelvis kan hängas upp väl synlig på en plats som alla dessa personer har tillgång till, läggas ut på en webbplats, samt tillhanda- hållas på kurser och utbildningsseminarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Även om det i skälet anges några exempel på vad som kan vara tydlig och lättillgänglig information anser vi inte att artikel 9.1 g eller artikel 7.3 ställer några exakta krav på hur informationen ska ut- formas. Som redan konstaterats ska vi, enligt utredningsdirektiven, utforma förslag så att den administrativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nödvändigt. Mot denna bakgrund anser vi att arbetsgivaren, i den utsträckning direktivet tillåter, bör ges frihet att själv bestämma den närmare utformningen av de interna rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Vi anser därför att det inte bör införas några ytterligare krav ut- över det som uttryckligen anges i artikel 9.1 g eller artikel 7.3, dvs. att det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om hur en rap-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;porterande person kan rapportera internt i de interna rapporterings- kanalerna samt rapportera externt till behöriga myndigheter. Det bör av samma information även framgå hur en rapporterande person kan rapportera externt även till EU:s institutioner, organ eller byråer i tillämpliga fall (jfr artikel 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft67"&gt;om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler gäller enligt direktivet för rättsliga enheter i både den privata och offentliga sek- torn. Kraven på hur de interna rapporteringskanalerna ska vara ut- formade är desamma enligt direktivet, vare sig det är fråga om privat eller offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;När det är fråga om interna rapporteringskanaler i offentlig sek- tor får dock grundlagarna en särskild betydelse. Arbetstagare som är anställda i det allmänna har nämligen tryck- och yttrandefrihet i för- hållande till arbetsgivaren. Myndigheter och andra offentliga organ får inte utan stöd i lag begränsa enskildas yttrandefrihet. Begräns- ningar av meddelarfriheten måste ha stöd i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns en relativt omfattande praxis från JO och JK rörande myndigheters reglering av kommu- nikation inom det allmännas verksamhet. Av den följer att intern reglering av kommunikation inte får uppfattas som en inskränkning av de anställdas rätt till kontakter med massmedia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Myndigheter och andra offentliga organ måste därför vara nog- granna i sin information till de anställda så att informationen inte överbetonar kravet på lojalitet och lydnad. Arbetsgivaren måste ge saklig och vederhäftig information om arbetstagarnas rättigheter så att det inte råder några tvivel om att tryck- och yttrandefriheten inte inskränks genom införandet av interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Det bör mot denna bakgrund krävas att det finns tydlig och lättill- gänglig information om det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om meddelarfrihet och anskaffar- frihet. I allmän verksamhet eller annan verksamhet där meddelarskydd gäller ska det dessutom finnas tydlig och lättillgänglig information om det som i samma lagar föreskrivs om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Dokumentation som beskriver de interna rapporteringskanalerna och förfarandena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska vara skyldig att skriftligen doku- mentera sina interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: Vi har i föregående avsnitt lämnat förslag som innebär att arbetsgivare ska inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning samt att dessa ska vara utformade på ett visst sätt. Något som kan bidra till att så verkligen sker är att det införs en skyldighet för arbetsgivare att skriftligen dokumentera kanalerna och förfarandena. Härigenom underlättas kontroll av om kanalerna och förfarandena har inrättats i överens- stämmelse med den föreslagna lagen. Vi återkommer i kapitel 15 med förslag om tillsyn över arbetsgivarnas skyldighet att ha kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Vid införande av nya skyldigheter för företag och andra arbets- givare att upprätta dokumentation ska risken för att det kan leda till en ökad administrativ börda beaktas. Vi gör dock bedömningen att en skyldighet att skriftligen beskriva och dokumentera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena inte kan ses som särskilt betungande. Det är främst fråga om en dokumentation som ska ske när kanalerna inrättas och det kan antas att förändringar av kanalernas utformning – som också föranleder ändringar i dokumentationen – inte kommer att vara frekventa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 7.4 beskrivit några exempel på interna vissel- blåsarfunktioner som i dag finns hos företag och andra arbetsgivare. I samtliga fall har vi kunnat konstatera att arbetsgivaren har skriftlig dokumentation som beskriver den interna visselblåsarfunktionen. Arbetsgivare synes alltså i allmänhet beskriva och dokumentera sina visselblåsarfunktioner utan att ha en skyldighet att göra det. Att in- föra en sådan skyldighet framstår därför som en rimlig åtgärd för att säkerställa att arbetsgivarna fullgör skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska införas en uppgiftsskyldighet för de personer eller enheter inom en myndighet som är behöriga att på arbets- givarens vägnar hantera den interna visselblåsarfunktionen. Skyl- digheten ska innebära att uppgifter ska lämnas till andra enheter eller funktioner inom myndigheten om det är nödvändigt för att åtgärder ska kunna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft67"&gt;En uppgiftsskyldighet ska införas i det allmännas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Den primära uppgiften för en intern visselblåsarfunktion kommer att vara att ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten samt lämna återkoppling om uppfölj- ningen till den rapporterande personen (jfr avsnitt 7.12 och 7.13). Om slutsatsen av uppföljningen är att det finns anledning att vidta åtgärder kommer de åtgärderna i regel att vidtas av någon annan per- son eller funktion inom verksamheten. Det kan röra sig om en personalfunktion som inleder ett personalansvarsärende med anled- ning av att slutsatserna pekar på att någon brutit mot sina förplik- telser i anställningen. Det kan också vara en utredningsfunktion som inleder en utredning när slutsatserna indikerar att det förekommer brottslighet inom verksamheten. Uppföljningen kan även leda till slutsatsen att det finns brister i verksamheten som behöver åtgärdas av en annan enhet eller avdelning inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;I kapitel 9 behandlas frågor om sekretess. I fråga om den sekre- tess som föreslås gälla i det allmännas verksamhet bedömer vi att den kan komma att gälla även internt inom myndigheten om visselblåsar- funktionen anses utgöra en egen verksamhetsgren (se avsnitt 9.2.2). Om den interna visselblåsarfunktionen utformas inom en myndig- het på ett sådant sätt att den ses som självständig i förhållande till andra delar av myndigheten kommer sekretessen att hindra att upp- gifter som omfattas av sekretess förs vidare från visselblåsarfunk- tionen till andra delar av myndigheten. Detta skulle motverka syftet med den föreslagna regleringen. Det framstår mot denna bakgrund som självklart att en intern visselblåsarfunktion hos en myndighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;måste kunna överlämna uppgifter från en rapport till andra delar av myndigheten i syfte att de ska kunna vidta lämpliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Ett sätt att möjliggöra att uppgifter lämnas till andra delar av en myndighet är att införa en uppgiftsskyldighet som bryter sekretessen (se mer om sekretess i kapitel 9). En bestämmelse som reglerar hur information och uppgifter ska hanteras inom myndigheten kan te sig något främmande i svensk rätt. Mot bakgrund av att det inte får råda några tveksamheter kring att uppgifter får lämnas från en intern vissel- blåsarfunktion inom en myndighet till andra delar av myndigheten för att rapporteringen ska uppnå det avsedda syftet, anser vi dock att det är motiverat att införa en uppgiftsskyldighet i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Det är dock viktigt att uppgifter som inte är nödvändiga för att vidta åtgärder inte lämnas över från visselblåsarfunktionen. I stället bör utgångspunkten vara att så få uppgifter som möjligt ska lämnas över. Detta bör framgå av lagen genom att ett nödvändighetsrekvisit införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft67"&gt;Uppgiftsskyldighet ska inte införas i privat verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det skulle kunna införas en motsvarande uppgiftsskyldighet i privat verksamhet. En sådan skyldighet skulle tydliggöra att uppgifter inte ska bli kvar i visselblåsarfunktionen när det bedöms finnas skäl att vidta åtgärder inom andra delar av verksamheten med anledning av ett missförhållande. En uppgiftsskyldighet i privat sektor skulle ock- så innebära att arbetsgivare inom offentlig och privat sektor behand- las på ett likvärdigt sätt, vilket skulle vara en fördel enligt vår mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;När det gäller privat verksamhet lämnas i avsnitt 9.5 förslag om tystnadsplikt. Det föreslås att tystnadsplikten inte ska hindra att nöd- vändiga upplysningar lämnas från den interna visselblåsarfunktionen till andra delar av verksamheten eftersom ett sådant uppgiftslämnande bör anses vara ett behörigt röjande. Det innebär att uppgiftslämnande kommer att kunna ske även utan att det finns en lagstadgad uppgifts- skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;En uppgiftsskyldighet inom den privata sektorn skulle innebära ett ingrepp i arbetsgivarens frihet att leda och organisera sin verk- samhet. Ett sådant ingrepp kan inte motiveras av att – som när det gäller det allmännas verksamhet – det är nödvändigt för att det ska vara möjligt att bryta sekretess. Vi anser därför att någon uppgifts- skyldighet inte bör gälla för privata arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="p311dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338311x1.jpg/" id="p311img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;7.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Arbetsgivares samråd med arbetstagarorganisation i beslut om rapporteringskanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen ska upplysa om att i fråga om arbetsgivares beslut om interna rapporteringskanaler och förfaranden, finns bestäm- melser om förhandlingsskyldighet i medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;I artikel 8.1 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapporter- ing och uppföljning, efter samråd och i samförstånd med arbets- marknadens parter, om detta föreskrivs i nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;medbestämmandelagen finns bestämmelser om förhandlings- skyldighet. Den mest centrala bestämmelsen är 11 § som anger att arbetsgivare, innan de beslutar om viktigare förändring av sin verk- samhet, på eget initiativ ska förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivare är bunden av kollektivavtal. Det kan även noteras att kollektivavtalsparterna, med stöd av medbestäm- mandelagen, kan avtala om alternativa förhandlingsordningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Bestämmelsen har en generell tillämplighet, dvs. är tillämplig innan arbetsgivare beslutar om alla viktigare förändringar av sin verksam- het. Även övriga bestämmelser i medbestämmandelagen har en så- dan generell tillämplighet. Det innebär att de kommer att tillämpas även inför beslut som rör interna rapporteringskanaler och förfaran- den, om det är fråga om viktigare förändringar. Vi anser för tydlig- hetens skull att det bör tas in en upplysning i lagen om att det finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Möjlighet att genom kollektivavtal göra avvikelser från bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska vara möjligt att genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra avvikelser från den föreslagna lagens bestämmelser om in- terna rapporteringskanaler och förfaranden, under förutsättning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporterande och be- rörda personer som avses i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Vi bedömer att det bör vara möjligt att göra avvikelser från lagen genom ett kollektivavtal under förutsättning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporterande och berörda personer som avses i visselblåsardirektivet. Skälet för detta utvecklas i avsnitt 5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Möjligheten att genom kollektivavtal göra avvikelser från lagstift- ning är vanligtvis begränsad till vissa särskilda bestämmelser. Frågan är därför vilka av den föreslagna lagens bestämmelser som bör vara dispositiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Enligt vår mening är det bestämmelserna om interna rapporter- ingskanaler och förfaranden som bör vara dispositiva eftersom det finns behov av att utforma dessa på olika sätt beroende på vilken bransch det är fråga om och vilka personalkategorier som är verk- samma i branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Genom kollektivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om undantag från och preciseringar av lagens regler. Det skulle t.ex. kunna gälla vilka personer som inom ett visst kollektivavtalsområde ska kunna rapportera via de interna rapporteringskanalerna eller vilken information om kanaler och förfaranden som ska finnas tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Den bestämmelse som vi föreslår om uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet (avsnitt 7.16) är dock av sådan karaktär att det inte bör vara möjligt att göra avsteg från den i kollektivavtal. Inte heller bestämmelsen som upplyser om förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen är sådan att avsteg bör vara möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Avvikelser från den föreslagna lagen bör endast få göras under förutsättning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporterande och berörda personer som avses i visselblåsardirektivet eftersom det annars inte säkerställs att direktivet blir korrekt genomfört i svensk lagstiftning. Det bör således direkt i lagen föreskrivas att dispositivi- teten endast gäller om avtalet respekterar dessa rättigheter. En förut- sättning för att kollektivavtalsparterna ska ha rätt att avvika från den föreslagna lagen är alltså att direktivets skyddsnivå upprätthålls i kollektivavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="p313dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338313x1.jpg/" id="p313img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft71"&gt;Kollektivavtalets tillämpning i förhållande till andra än arbetstagarna som är medlemmar i den avtalsslutande organisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;I arbetsrättsliga lagar som öppnar för att genom kollektivavtal göra avvikelser från lagarnas bestämmelser finns det normalt en bestäm- melse som anger att avtalet även får tillämpas på en arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Det brukar gälla under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet. Som exempel kan nämnas 2 § sjätte stycket anställningsskyddslagen och 2 § fjärde stycket föräldraledig- hetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Även utan en sådan uttrycklig bestämmelse är det i princip alltid möjligt att komma överens i ett kollektivavtal om att avtalet ska tillämpas på alla arbetstagare inom avtalsområdet. Ett kollektivavtal anses dessutom ha en normerande verkan på en oorganiserad arbets- tagares anställningsavtal. Denna princip bygger på tanken att kollek- tivavtalet får verkan som bruk och sedvänja på arbetsplatsen och fyller ut de enskilda anställningsavtalen. Det medför att innehållet i kollektivavtalsvillkor kan åberopas av en utomstående arbetstagare, trots att denne inte kan grunda någon direkt rätt på kollektivavtalet som sådant (se t.ex. AD 2007 nr 90).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Eftersom detta är gällande rätt bedömer vi att det inte bör införas en bestämmelse om att kollektivavtalet även kan tillämpas på oorga- niserade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett uppföljningsärende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningsärende ska definieras som ett ärende som består i att via en intern rapporteringskanal ta emot en rap- port och ha kontakt med den rapporterande personen, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som fram- ställs i rapporten, överlämna uppgifter om de utredda påståen- dena för fortsatta åtgärder samt lämna återkoppling om uppfölj- ningen till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="p314dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338314x1.jpg/" id="p314img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skäl för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Ett ärende i en intern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Vi har i föregående avsnitt lämnat förslag som innebär krav på att vissa arbetsgivare ska ha interna rapporteringskanaler och förfa- randen, dvs. en intern visselblåsarfunktion. Utformningen av flera av de bestämmelser som vi föreslår underlättas av att det går att fast- ställa gränserna för en visselblåsarfunktion. Frister för återkoppling och gallring behöver beräknas med utgångspunkt i en tidpunkt som har koppling till när ett ärende inleds eller avslutas i visselblåsar- funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Ett ärende i en intern visselblåsarfunktion kommer att bestå av några centrala delar som kan beskrivas på följande schematiska sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft34"&gt;Figur 7.1 Ett typiskt ärende i en intern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft129"&gt;INTERN VISSELBLÅSARFUNKTION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft130"&gt;RAPPORTERANDE PERSON&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p641 ft131"&gt;1. EN RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p642 ft131"&gt;2. RAPPORTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td159"&gt;&lt;P class="p68 ft131"&gt;3. RIKTIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr22 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;AV PÅSTÅENDENA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p643 ft132"&gt;TAS EMOT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p644 ft132"&gt;BEKRÄFTAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p645 ft131"&gt;UTREDS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td156"&gt;&lt;P class="p643 ft132"&gt;6. SLUTSATSEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p646 ft131"&gt;4. SLUT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p646 ft132"&gt;SATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p644 ft132"&gt;ÅTERKOPPLAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p647 ft132"&gt;5 A. AVSLUT GENOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p648 ft132"&gt;5 B. AVSLUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;ÖVERLÄMNANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;UTAN ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p270 ft95"&gt;VISSELBLÅSAR-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p649 ft132"&gt;TILL ANNAN FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td157"&gt;&lt;P class="p647 ft132"&gt;FÖR ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p270 ft95"&gt;FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;FUNKTION 1, 2, 3…&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft131"&gt;INOM VERKSAMHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;En rapport kommer in till visselblåsarfunktionen och ett ärende läggs upp. Rapporten kan komma in muntligen, skriftligen eller vid ett fysiskt möte. I samband med mottagandet dokumenteras rapporten (handlingar bevaras, muntlig rapportering kan spelas in eller nedtecknas).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Mottagandet av rapporten bekräftas (inom sju dagar).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Påståendena som den rapporterande personen framför utreds i syfte att bedöma dess riktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Utredningen kan leda till olika slutsatser. Den rapporterade informationen kan avslöja ett missförhållande, t.ex. att någon anställd har brutit mot de regler som gäller för verksamheten eller att det finns brister i verksamheten. Slutsatsen kan också bli att informationen grundar sig på ett missförstånd eller att informa- tionen är medvetet falsk. Det kan också vara så att informationen är för knapphändig för att den ska kunna ligga till grund för några åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Ärendet i visselblåsarfunktionen avslutas:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;genom att uppgifter lämnas över till en eller flera andra funk- tioner inom verksamheten. Så är typiskt fallet om det visat sig finnas fog för påståendena i rapporterna och att påståendena avslöjar ett missförhållande. Uppgifter kan också behöva läm- nas över till andra funktioner i verksamheten om den rappor- terande personen medvetet har fört fram falska uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;utan åtgärd. Så är typiskt fallet om påståendena visat sig bygga på ett missförstånd eller om påståendena visserligen är riktiga men att det inte är fråga om ett missförhållande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Den rapporterande personen får återkoppling om den utförda utredningen och de slutsatser som dragits av utredningen, dvs. hur arbetsgivaren avser att gå vidare med den information som rapporterats och utretts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Åtgärder med anledning av ett ärende i visselblåsarfunktionen kan komma att vidtas av någon annan funktion inom verksam- heten. Det kan handla om att disciplinåtgärder vidtas av personal- funktionen mot den som har orsakat missförhållandet, eller att åtgärder vidtas inom den del av verksamheten där missförhållan- det föreligger i syfte att avhjälpa missförhållandet. Att uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;lämnas över till en annan funktion inom verksamheten behöver dock inte leda till att ytterligare åtgärder vidtas. Så kan bli fallet om den funktion som tagit emot uppgifterna från den interna visselblåsarfunktionen, vid en närmare granskning bedömer att det inte är fråga om ett missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett uppföljningsärende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;För att underlätta fastställande av frister, bl.a. när det gäller gallring, samt i övrigt underlätta förståelsen av lagen gör vi bedömningen att det är lämpligt att det i lagen införs en legaldefinition av vad som avses med ett uppföljningsärende. Den bör avspegla den ovanstå- ende schematiska beskrivningen av ett ärende i en intern visselblåsar- funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Det bör därför införas en bestämmelse med innebörden att ett uppföljningsärende är ett ärende som består i att via en intern rap- porteringskanal ta emot en rapport och ha kontakt med den rap- porterande personen, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten, överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder, samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;P class="p559 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas direktivets bestämmelser om externa rappor- teringskanaler och förfaranden. De frågor som särskilt behandlas är vilken eller vilka myndigheter som ska utses som behöriga att ta emot externa rapporter och vilka krav som ska ställas på utformningen av externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Några språkliga reflektioner rörande externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Med externa visselblåsarfunktioner eller externa rapporteringskanaler och förfaranden kan avses olika slag av ordningar för visselblåsning. Vi använder uttrycken i direktivets mening, dvs. för att beteckna en ordning som innebär att en organisation kan ta emot och följa upp rapportering om missförhållanden som kommer från fysiska perso- ner och som rör missförhållanden utanför den organisation som tar emot och följer upp rapporteringen. Vi använder inte uttrycken när det är frågan om en intern ordning för rapportering av missförhål- landen inom en organisation, men där den som tar emot eller följer upp missförhållandena för organisationens räkning har anlitats av organisationen för detta syfte. I sådana fall är det enligt vår – och även direktivets – terminologi en intern visselblåsarfunktion i vilken hela eller delar av administrationen sköts av en utomstående part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft19"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p664 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Befintliga bestämmelser i svensk rätt om externa visselblåsarfunktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft67"&gt;Krav på finansmarknadsområdet och vissa andra områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Någon generell skyldighet för myndigheter att ha externa rapport- eringskanaler finns inte enligt gällande rätt. Det finns dock exempel på myndigheter som är skyldiga att ha funktioner för att kunna ta emot och följa upp information om påstådda regelöverträdelser. På framför allt finansmarknadens område finns flera regelverk som med- för en skyldighet för olika verksamheter att inrätta externa vissel- blåsarfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;I förordningen om Finansinspektionens rutiner finns relativt ut- förliga regler om hur Finansinspektionen ska ta emot frivilliga anmäl- ningar om misstänkta överträdelser av regelverken på Finansinspek- tionens ansvarsområde. Av förordningen framgår att anmälningar om regelöverträdelser ska kunna lämnas till Finansinspektionen vid tele- fonsamtal, per post, per &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och vid personligt möte. Det ställs särskilda krav på den telefonlinje och adress som används för an- mälningar. En anmälan som kommer in ska hanteras av särskild per- sonal som är behörig. Behöriga är endast sådan personal som har fått utbildning i hantering av anmälningar om överträdelser. En anmälan som kommer in på annat sätt ska omedelbart överlämnas i oföränd- rat skick till behörig personal. De uppgifter som inkommer ska för- varas på ett säkert sätt så att ingen obehörig har tillgång till upp- gifterna. Finansinspektionen ska omedelbart bekräfta mottagandet av en anmälan såvida inte anmälaren uttryckligen har undanbett sig detta eller myndigheten har fog för att misstänka att en bekräftelse skulle innebära att anmälarens identitet röjs. Finansinspektionen ska på begäran lämna stöd till den som har anmält en överträdelse t.ex. genom att informera om det skydd mot repressalier som finns eller genom att utfärda ett intyg om att en anmälan har gjorts och, om möjligt, om den har lett till utredning eller sanktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;Finansinspektionen ska enligt förordningen ha lättåtkomlig infor- mation om rutiner för verksamheten på sin webbplats. Finansinspek- tionen ska dessutom vartannat år göra en genomgång av rutinerna för att ta emot anmälningar och utvärdera om rutinerna är ändamåls- enliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Av informationen om rutiner för verksamheten som finns på webbplatsen framgår följande. Finansinspektionen har två separata&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;visselblåsarfunktioner, den ena avser företag under Finansinspektio- nens tillsyn, den andra avser misstänkt marknadsmissbruk. En an- mälan ska avse en konkret misstanke om att ett företag eller en privat- person har brutit mot ett regelverk som Finansinspektionen ansvarar för. En anmälan kan göras anonymt och Finansinspektionen kräver inte att visselblåsaren avslöjar sin identitet. Om den information som har lämnats i anmälan inte är komplett eller behöver förtydligas kon- taktar Finansinspektionen visselblåsaren på samma sätt som ärendet har anmälts, om så kan ske utan att identiteten röjs på ett olämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;I förordningen (2007:1077) med instruktion för Revisorsinspek- tionen anges att Revisorsinspektionen ska ha effektiva och tillförlit- liga rutiner för att uppmuntra rapportering av överträdelser av de bestämmelser som gäller för auktoriserade och godkända revisorer och för registrerade revisionsbolag samt för att ta emot rapporter om sådana överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Skyldighet att inrätta externa visselblåsarfunktioner finns även för Fastighetsmäklarinspektionen, Spelinspektionen samt länsstyrel- serna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att kunna ta emot rapporter om överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Transportstyrelsen har enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) en skyldighet att ta emot rapporter från lotsar eller en hamninnehavare om vissa former av brister hos fartyg och kan meddela närmare föreskrifter om hur sådan rapportering ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Gemensamt för de ovannämnda regelverken är att de innehåller bestämmelser om skyldigheten som sådan för myndigheten att ha rutiner och rapporteringssystem för att kunna ta emot och följa upp rapporter om misstänkta överträdelser eller dylika förhållanden. Där- emot är bestämmelserna, med undantag för förordningen om Finans- inspektionens rutiner, inte särskilt detaljerade när det gäller hur vissel- blåsarfunktionerna ska vara utformade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Det saknas krav på externa visselblåsarfunktioner i visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I visselblåsarlagen anges att en arbetstagare har skydd enligt lagen under vissa förutsättningar om arbetstagaren slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Med myndigheter avses enligt lagen samtliga statliga och kom- munala myndigheter. Det spelar således inte någon roll om myndig- heten har behörighet att behandla just de frågor som larmet rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Det uppställs alltså inga krav på att externa larm enligt vissel- blåsarlagen ska göras till en viss myndighet. Det finns inte heller några regler i visselblåsarlagen om att myndigheter ska ha särskilda funktioner för att kunna ta emot information om allvarliga miss- förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förekomsten av externa visselblåsarfunktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;i Sverige och några exempel på sådana funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft67"&gt;Det finns exempel på att myndigheter har inrättat externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Vi har i avsnitt 7.4 konstaterat att det har blivit allt vanligare att myndigheter, företag och andra verksamheter inrättar interna vissel- blåsarfunktioner, trots att de inte omfattas av någon sådan rättslig skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Det finns också flera exempel på externa visselblåsarfunktioner inrättade av myndigheter och andra organisationer vid sidan av de visselblåsarfunktioner som enligt krav i författning har inrättats och som vi redogör för ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Ett exempel på en sådan visselblåsarfunktion finns hos Konkur- rensverket dit personer kan vända sig som känner till en kartell eller något upphandlingsproblem och är oroliga att drabbas negativt, privat eller professionellt, om det kommer fram att de har tipsat Konkur- rensverket. Visselblåsarfunktionen hanteras av en utomstående part och används för att lämna anonyma tips. Systemet är krypterat och lösenordskyddat. Rapportering görs genom att fylla i ett formulär som nås via en länk på Konkurrensverkets webbplats. När tipset är skickat får den rapporterande personen inloggningsuppgifter för att möjliggöra fortsatt dialog. Alla tips behandlas konfidentiellt av en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;liten krets medarbetare på Konkurrensverket. Inom två arbetsdagar kan den rapporterande personen normalt läsa ett svar eller en even- tuell följdfråga från Konkurrensverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Konkurrensverket har även en vanlig tipsfunktion. På deras webb- plats finns en upplysning om att personer kan tipsa om konkurrens- problem och upphandlingsproblem genom att skicka &lt;NOBR&gt;e-postmedde-&lt;/NOBR&gt; lande, ringa eller genom att skicka brev till Konkurrensverket. Tipsen anges vara ett viktigt komplement till Konkurrensverkets tillsyn och omvärldsbevakning. När ett tips kommit in görs en bedömning i varje enskilt fall om det ska granskas närmare. Bedömningen sker med utgångspunkt i Konkurrensverkets prioriteringspolicy. I prak- tiken innebär det att myndigheten inhämtar tillräckligt med underlag för att fatta ett prioriteringsbeslut om frågan ska granskas eller inte. Konkurrensverket återkopplar till tipsaren oavsett om myndigheten beslutar att granska frågan eller inte. Även om Konkurrensverket väljer att inte prioritera det individuella tipset kan det ändå vara en viktig indikation när tillsyn eller framtida insatser planeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Ett annat exempel är Sida, som på sin webbplats uppmanar att anmäla till Sida vid misstanke om korruption i en biståndsinsats eller vid kännedom om att biståndsmedel inte hanteras i enlighet med vad som har avtalats. Alla anmälningar hanteras av Sidas utrednings- grupp. Rapporteringen rekommenderas ske via en särskild &lt;NOBR&gt;e-post-&lt;/NOBR&gt; adress. Det anges på webbplatsen att Sida inte kan garantera anony- mitet, men att den som anmäler kan skydda sin identitet genom att använda sig av en &lt;NOBR&gt;e-postadress&lt;/NOBR&gt; som inte kan kopplas till anmälaren samt genom att ta bort eventuell signatur som är kopplad till &lt;NOBR&gt;e-post-&lt;/NOBR&gt; kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ytterligare ett exempel på en extern visselblåsarfunktion är Riks- idrottsförbundets visselblåsartjänst. Om en enskild upplever att den inte kan vända sig till sin egen idrottsförening är det möjligt att vända sig dit för att uppmärksamma Riksidrottsförbundet på allvar- liga risker som kan skada personer inom idrotten. Visselblåsarärenden kan exempelvis handla om ekonomiska oegentligheter, övergrepp och trakasserier. Visselblåsarfunktionen är krypterad och lösenords- skyddad. Alla meddelanden behandlas konfidentiellt och den som anmäler har möjlighet att vara anonym. Genom visselblåsartjänsten får en begränsad grupp hos Riksidrottsförbundet ett meddelande när en visselblåsning kommer in, och hanterar då ärendet i ett särskilt system. Mottagargruppen har ett antal uppgifter, exempelvis att av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;göra visselblåsningens karaktär och besluta om vidare åtgärd, att anmäla misstänkt brott till polis samt att anmäla oro eller misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Även om Riksidrottsför- bundet är ett privat rättssubjekt har organisationen en särställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;särskilt med hänsyn till dess uppgift att fördela och följa upp statens anslag till idrottsrörelsen utifrån regeringens riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål – som gör att organisationen och dess visselblåsarfunktion i detta sammanhang närmast kan liknas vid en myndighets externa visselblåsarfunktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft8"&gt;Även om det finns förhållandevis få myndigheter som har inrättat externa visselblåsarfunktioner i direktivets mening innebär detta givet- vis inte att övriga svenska myndigheter inte tar emot och följer upp rapportering om missförhållanden i olika branscher och sektorer. Tvärtom är det en central uppgift för många myndigheter att ta emot och hantera sådan rapportering. Det gäller inte minst lagförande myndigheter och tillsynsmyndigheter som Polismyndigheten, Arbets- miljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Datainspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Gällande rätt innehåller ingen generell skyldighet att inrätta en extern visselblåsarfunktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Svensk rätt uppfyller inte direktivets krav på skyl- dighet att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;En skyldighet att inrätta sådana kanaler och förfaranden ska in- föras i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft71"&gt;Direktivets bestämmelser om externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft41"&gt;Direktivets bestämmelser om rapportering genom externa kanaler i artiklarna 10&lt;SPAN class="ft138"&gt;−&lt;/SPAN&gt;13 ställer krav på att medlemsstaterna ska utse behör- iga myndigheter som inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;överträdelser, dvs. externa visselblåsarfunktioner. En extern vissel- blåsarfunktion ska kunna användas om det inte hjälper att rapportera internt, men också i andra fall, t.ex. om den information som rappor- teras till sin natur är sådan att det kan antas att intern rapportering inte är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Kraven på de externa kanalernas utformning överensstämmer i stor utsträckning med hur de interna kanalerna ska utformas. Rappor- teringen ska alltså kunna ske både muntligen och skriftligen, det ska vara möjligt att begära ett möte med myndigheten för att lämna upp- gifter och skyddet för de rapporterande och berörda personernas identitet ska garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Den externa rapporteringen ska följas upp av den som har tagit emot informationen och den rapporterande personen ska få återkopp- ling om vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras. Vid extern rapportering är tidsfristen för denna återkoppling tre månader eller i undantagsfall sex månader. I skälen framhålls dock vikten av att åter- kopplingen ska ske skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Den som tillhandahåller en rapporteringskanal ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur en visselblåsare ska gå till väga för att rapportera. De myndigheter som tillhandahåller externa rapporteringskanaler ska dessutom på sina webbplatser erbjuda lättillgänglig information som bl.a. upplyser om förutsättningarna för att omfattas av det skydd som direktivet ger. Om det föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt ska myndigheterna även översända informationen i inkomna rapporter till unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det är upp till medlemsstaterna att utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp extern rapportering enligt direktivet. Direktivet ger dessutom med- lemsstaterna möjlighet att under vissa förutsättningar begränsa myn- digheters skyldighet att följa upp rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; i direktivet finns även bestämmelser som är tillämpliga på både intern och extern rapportering rörande sekretess, behandling av personuppgifter och dokumentation av rapporter. De frågorna behandlas i kapitlen 9, 10 och 11.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Det behövs en ny reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Det primära syftet med visselblåsardirektivet är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik på särskilda om- råden genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodo- ser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten (artikel 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;I skäl 63 framhålls att bristande förtroende för ändamålsenlig- heten med att rapportera är en av de främsta faktorerna som avhåller potentiella visselblåsare från att rapportera. Följaktligen föreligger ett behov av att ålägga en tydlig skyldighet för behöriga myndigheter att inrätta lämpliga externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Förekomsten av externa rapporteringskanaler och förfaranden kan alltså enligt direktivet främja och underlätta att den externa rapporteringen verkligen kommer till stånd. Det är mot denna bak- grund som artikel 11.1 och 11.2 a i direktivet anger att medlems- staterna ska utse behöriga myndigheter och säkerställa att dessa inrättar externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapporter- ing och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Som konstaterats finns det i dagsläget inte någon generell skyl- dighet för myndigheter att ha särskilda rutiner för att ta emot och följa upp rapporter om misstänkta överträdelser eller missförhållan- den eller för myndigheter att ha särskilda rapporteringskanaler för att ta emot externa rapporter om misstänkta överträdelser eller miss- förhållanden. Däremot finns t.ex. förordningen om Finansinspektio- nens rutiner som innehåller bestämmelser om myndighetens rutiner för att ta emot frivilliga anmälningar om misstänkta överträdelser av regelverket på myndighetens ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;De krav som finns i svensk rätt tillgodoser sammanfattningsvis inte visselblåsardirektivets krav. Det behövs därför en ny reglering om skyldighet att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaran- den för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="p325dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338325x1.jpg/" id="p325img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Den nya regleringen ska införas genom lag som kompletteras genom förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den nya regleringen om externa rapporteringskanaler och förfaranden ska införas genom lag som kompletteras genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Bestämmelser bör införas både genom lag och förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Av 8 kap. 1 § första stycket regeringsformen framgår att föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förord- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Föreskrifter som rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som avser skyldigheter för enskilda eller ingrepp i enskildas per- sonliga eller ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2). Även föreskrifter som rör kommunernas befo- genheter och åligganden ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 3). Ett visst utrymme finns dock för regeringen att meddela föreskrifterna – dvs. sådana föreskrifter på det offentligrättsliga området som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 – efter bemyn- digande i lag (8 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Av 8 kap. 7 § regeringsformen följer dessutom att regeringen, utöver vad som följer av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§, får meddela föreskrifter om verk- ställighet av lag (verkställighetsföreskrifter) och föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen (den s.k. restkompetensen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;De bestämmelser som vi föreslår för genomförande av direktivets bestämmelser om externa rapporteringskanaler och förfaranden riktar sig till statliga myndigheter som lyder under regeringen (se avsnitt 8.8). Bestämmelserna handlar om skyldigheter för myndigheterna att ut- forma de externa rapporteringskanalerna och förfarandena på visst sätt. Det innebär att bestämmelserna, som utgångspunkt, skulle kunna meddelas genom förordning med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Det kan dock inte uteslutas att även kommuner kan komma att utses som behöriga myndigheter, varför vi nedan föreslår en bemyn- digandebestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft71"&gt;De inledande bestämmelserna om externa rapporteringskanaler och förfaranden ska meddelas genom lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det förekommer att föreskrifter meddelas genom lag trots att de egentligen tillhör regeringens restkompetens. Vi bedömer att det av pedagogiska skäl finns anledning att genom lag meddela de inledande föreskrifterna om att det finns myndigheter som kan utses som behöriga av regeringen och som därmed är skyldiga att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden. I övrigt bör bestämmelserna om externa rapporteringskanaler och förfaranden meddelas genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Nödvändig upplysningsbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;När riksdagen lagstiftar på området för regeringens restkompetens bör riksdagen genom en upplysningsbestämmelse tydliggöra vilka föreskrifter regeringen trots lagregleringen kan meddela. Sådana upp- lysningsbestämmelser kan sägas vara nödvändiga för att möjliggöra föreskrifter i förordning. Det bör därför i lagen införas en bestäm- melse som upplyser om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om de externa rapporteringskanalerna och förfarandena. Det bör tydliggöras att de ytterligare föreskrifterna kan avse vilka personer som ska kunna rapportera, utformning och hantering av rapporteringskanalerna och förfarandena, myndighetens informationsskyldighet samt skyldighet för myndigheten att utse personer som ska vara behöriga att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Det behövs även en bemyndigandebestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Det materiella tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet defi- nieras genom en hänvisning till en förteckning över unionsrättsakter i en bilaga till direktivet. Den bilagan kan komma att ändras (jfr skäl 19), t.ex. genom att ytterligare unionsrättsakter tillkommer. Om ytterligare unionsrättsakter tillkommer innebär det att ytter- ligare myndigheter kan komma att behöva utses som behöriga. Inom t.ex. miljöområdet utövas tillsynsansvaret i stor utsträckning på kommunal nivå. Det kan därför inte uteslutas att det framöver kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;bli aktuellt att utse kommuner som behöriga myndigheter. För det fall en kommun kan komma att utses som behörig myndighet är det rimligtvis inte hela kommunen som anses vara behörig och som har att följa kraven som ställs vad gäller inrättande av externa rapporter- ingskanaler och förfaranden. Skyldigheten kan i stället tänkas åligga en eller flera nämnder som fullmäktige bestämmer, i likhet med regleringen av kommunal tillsyn vad gäller miljöområdet (se 26 kap. miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Bestämmelser om externa rapporteringskanaler och förfaranden som riktar sig till kommuner kan inte meddelas genom förordning med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § regerings- formen. För att det ska vara möjligt att meddela föreskrifter om externa rapporteringskanaler och förfaranden i förhållande till kom- munerna krävs att riksdagen med stöd av 8 kap. 3 § regeringsformen bemyndigar regeringen därtill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det bör därför i lagen införas en bestämmelse som anger att reger- ingen får meddela föreskrifter om de externa rapporteringskanalerna och förfarandena i förhållande till kommuner som utses som behö- riga myndigheter. Det bör anges att dessa föreskrifter får avse samma frågor som regeringen, med stöd av restkompetensen, får meddela i förhållande till statliga myndigheter som utses som behöriga myn- digheter, dvs. vilka personer som ska kunna rapportera, utformning och hantering av rapporteringskanalerna och förfarandena, myndig- hetens informationsskyldighet samt skyldighet för myndigheten att utse personer som ska vara behöriga att hantera rapporteringskana- lerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det ska endast utses behöriga myndigheter för överträdelser inom direktivets tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den nya regleringen om utseende av behöriga myndig- heter med skyldighet att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering, uppföljning och återkoppling ska endast gälla för rapportering av vissa missförhållanden. De miss- förhållanden som omfattas är överträdelser inom direktivets till- lämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft67"&gt;Kräver direktivet att det ska finnas behöriga myndigheter som tar emot och följer upp överträdelser som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska utse behöriga myn- digheter som inrättar oberoende och självständiga externa rapporter- ingskanaler och förfaranden för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter om överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Som framgår i avsnitt 4.6.3 föreslår vi att direktivet ska genom- föras genom en reglering som gäller generellt inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som omfattas av direktivets tillämpningsområde i arti- kel 2.1 &lt;NOBR&gt;a–c.&lt;/NOBR&gt; Frågan är därför om direktivet kräver att de medlems- stater, som horisontellt utsträcker direktivets tillämpningsområde, utser behöriga myndigheter som tar emot och följer upp missför- hållanden som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;Det skulle kunna hävdas att direktivets krav på extern rapporter- ing i artiklarna 10&lt;SPAN class="ft141"&gt;−&lt;/SPAN&gt;14 endast innebär ett krav på att utse behöriga myndigheter för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapportering om sådana överträdelser som omfattas av direktivets tillämpningsområde i artikel 2.1 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; och att det endast är dessa myn- digheter som behöver inrätta externa rapporteringskanaler och för- faranden som uppfyller direktivets krav. För övriga typer av miss- förhållanden, som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde i artikel 2.1 &lt;NOBR&gt;a–c,&lt;/NOBR&gt; skulle man kunna tänka sig att den externa rapporter- ingen i stället får ske till andra myndigheter än sådana som är be- höriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Det skulle också kunna hävdas att de medlemsstater som använ- der sig av möjligheten att utsträcka direktivets horisontella tillämp- ningsområde – dvs. utsträcker skyddet så att det gäller även vid överträdelser som inte omfattas av direktivet – måste utse behöriga myndigheter för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter om även sådana överträdelser som inte omfattas av direk- tivets tillämpningsområde. En sådan uppfattning skulle kunna grunda sig på att det framgår av artikel 25.1 att medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i direktivet, men endast under förutsättning att det inte påverkar det skydd som en berörd person&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;har rätt till enligt artiklarna 22 och 23.2. Ett centralt skydd för en berörd person är skyddet för personens identitet enligt artikel 22.2. I avsnitt 9.2 föreslår vi att sekretess ska gälla hos de myndigheter som har utsetts till behöriga enligt den föreslagna lagen för uppgifter från en rapporterande person. Den föreslagna sekretessen kommer således endast att gälla hos de behöriga myndigheterna. Det kan ifråga- sättas om direktivet verkligen tillåter att rapportering sker till myn- digheter som saknar möjlighet att skydda uppgifterna på grund av att det saknas tillämpliga sekretessbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vår uppfattning i denna fråga är följande. Direktivet är utformat på ett sådant sätt att det står klart att medlemsstaterna ska säkerställa att det finns behöriga myndigheter som via externa rapporterings- kanaler tar emot rapportering om sådana överträdelser som omfattas av direktivets tillämpningsområde (artiklarna 5.1, 10 och 11). Direk- tivet påverkar inte medlemsstaternas befogenhet att utvidga skyddet enligt nationell rätt till områden eller handlande som inte omfattas av direktivets materiella tillämpningsområde (artikel 2.2). Detta talar enligt vår mening för att medlemsstaterna själva bestämmer om det ska utses behöriga myndigheter för att ta emot och följa upp över- trädelser som inte omfattas av direktivets materiella tillämpnings- område. När det gäller den begränsning som finns om medlems- staterna väljer att införa ett förmånligare skydd för rapporterande personer (se artikel 25.1) anser vi att den inte kan anses gälla utanför direktivets tillämpningsområde. Vi anser i konsekvens med detta att direktivet endast kräver av medlemsstaterna att behöriga myndig- heter utses för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp överträdelser inom direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft67"&gt;Bör det utses behöriga myndigheter för alla typer av missförhållanden som föreslås omfattas av den nya lagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft29"&gt;Även om direktivet inte kräver att det ska utses behöriga myndig- heter för att hantera rapporter om överträdelser som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde – i fall en medlemsstat utvidgar skyddet i nationell rätt – kan frågan ställas om det ändå bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;En central utgångspunkt för detta betänkande är att förslagen bör utformas så att den svenska skyddsnivån inte är högre än den skydds- nivå som framgår av direktivets miniminormer (avsnitt 4.6.2). Sam- tidigt bör direktivet genomföras genom en reglering som gäller gene-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;rellt inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet (av- snitt 4.6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;En fråga är om skyddet får något reellt innehåll om det inte finns en behörig myndighet för varje missförhållande som någon skyddat kan rapportera om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Som redan konstaterats föreslår vi att den föreslagna lagens skydd ska gälla även om rapporteringen sker till en myndighet utan att rap- porteringen sker via externa rapporteringskanaler, om vissa förut- sättningar är uppfyllda (se mer i avsnitt 6.3.8). Det innebär att extern rapportering kommer att kunna göras skyddat till valfri myndighet om förutsättningarna är uppfyllda. Det faktum att det inte utses behöriga myndigheter för varje typ av missförhållande kommer såle- des inte att utgöra något hinder mot att extern rapportering kan ske. I en situation där det saknas en behörig myndighet får i stället rap- portering ske till valfri myndighet om de föreslagna förutsättningarna för sådan extern rapportering är uppfyllda. Det innebär enligt oss att det inte krävs en behörig myndighet för varje missförhållande som man skyddat kan rapportera om för att skyddet vid extern rappor- tering ska få något reellt innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft29"&gt;Att utse behöriga myndigheter för de överträdelser som inte om- fattas av direktivets tillämpningsområde skulle vara förenat med betydande kostnader. Vidare skulle det vara förenat med ansenliga juridiska och organisatoriska svårigheter, t.ex. när det gäller gräns- dragningen mellan de behöriga myndigheternas ansvarsområden och utveckling av expertkunskaper på områden där det redan i dag finns myndigheter med tillsynsansvar. Eftersom redan de behöriga myn- digheter som direktivet kräver innebär ett stort steg anser vi att det inte är lämpligt att utse ytterligare behöriga myndigheter utöver vad som krävs enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I artikel 2.1 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; anges direktivets materiella tillämpningsområde. Det gäller överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för de unionsrättsakter som anges i direktivets bilaga och som avser om- rådena offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och mark- nader, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och foder- säkerhet, djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;och informationssystem. Direktivet omfattar vidare överträdelser som riktar sig mot EU:s finansiella intressen och överträdelser som rör den inre marknaden, vilket inkluderar EU:s konkurrensregler och regler om statligt stöd. Även överträdelser av bolagsskatteregler och arrangemang vars syfte är att få skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;För sådana överträdelser som nyss nämnts behöver det alltså ut- ses behöriga myndigheter med ansvar att ta emot, lämna återkopp- ling om och följa upp rapportering om överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft71"&gt;Bör det utses en eller flera behöriga myndigheter för att hantera rapporter om överträdelser inom direktivets tillämpningsområde?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;Direktivet tycks inte utesluta att medlemsstaterna utser en enda behörig myndighet för att ta emot all extern rapportering, oavsett vilka överträdelser det är frågan om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Att skapa en helt ny myndighet som enbart har till uppgift att ta emot, utreda och följa upp externa rapporter om missförhållanden framstår enligt vår mening inte som lämpligt. Det skulle inte heller vara en bra lösning att lägga denna uppgift på en enda befintlig myn- dighet. Många missförhållanden kommer att röra områden eller bran- scher där det redan finns myndigheter med expertkunskap och till- synsansvar. Det skulle därmed inte vara effektivt att låta en enda central visselblåsarmyndighet följa upp rapporteringen på annat sätt än att vidareförmedla informationen, alternativt hänvisa den rappor- terande personen till den egentliga tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Ur den rapporterande personens perspektiv skulle det visserligen kunna vara en fördel om det endast fanns en myndighet att vända sig till. I avsnitt 8.14 lämnas dock förslag om att behöriga myndigheter ska vara skyldiga att ha tydlig och lättillgänglig information om sina ansvarsområden. Vi menar att sådan tydlig information tillgodoser den rapporterande personens intresse av att lätt kunna skapa sig en uppfattning om vilken myndighet som är den rätta att vända sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;En lösning där flera myndigheter har funktioner för extern rap- portering har också fördelen att informationen sannolikt snabbare når den som har bäst förutsättningar att utreda uppgifterna och som har möjligheter att åtgärda problemet. Sammantaget anser vi att de fördelar som skulle finnas med en central visselblåsarmyndighet inte överväger de nackdelar som är förenade med en sådan lösning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="p332dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338332x1.jpg/" id="p332img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Vilka myndigheter ska utses som behöriga och hur ska de utses?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Regeringen ska få utse de behöriga myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden ska gälla för de statliga myndigheter och kommuner som utses som behöriga myndigheter av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft10"&gt;De behöriga myndigheterna ska vara skyldiga att via sina externa rapporteringskanaler och förfaranden ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom de områden som beslutas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;En behörig myndighet ska definieras som en myndighet som har utsetts att genom extern rapportering ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden i enlighet med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;De nu nämnda bestämmelserna ska införas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft67"&gt;Direktivets utgångspunkter för vilka myndigheter som bör utses som behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft29"&gt;Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter och förse myndigheterna med tillräckliga resurser (artikel 11.1). Av direkti- vets skäl framgår vidare att sådana behöriga myndigheter skulle kunna vara rättsliga myndigheter eller tillsyns- eller övervakningsorgan be- höriga på specifika berörda områden, eller myndigheter med mer allmän behörighet på central nivå inom en medlemsstat, brottsbe- kämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller om- budsmän (skäl 64).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Direktivets skäl framhåller även att de myndigheter som utses som behöriga bör ha nödvändig kapacitet och befogenhet att säker- ställa lämplig uppföljning, och bland annat bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och avhjälpa de rapporterade överträdelserna, genom att inleda en intern undersökning, utred- ning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra lämpliga avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag. Alternativt bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;dessa myndigheter ha nödvändig befogenhet för att överlämna rap- porten till en annan myndighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen och säkerställa att en sådan myndighet gör en lämplig uppföljning (skäl 65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;De behöriga myndigheterna bör utses av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Uppgiften att vara behörig myndighet kan, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, beslutas av regeringen. Det har inte framkommit några skäl som motiverar att utseende av behöriga myndigheter ska ske genom lag. Med hänsyn till att det kan finnas behov av flexibi- litet, t.ex. om det framöver beslutas att ytterligare områden eller unionsrättsakter ska omfattas av direktivets tillämpningsområde (jfr skäl 19, 106 och 107), bör det vara möjligt för regeringen att utse ytterligare myndigheter till behöriga myndigheter eller ändra de be- fintliga myndigheternas ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det behövs ingen bemyndigandebestämmelse i den föreslagna lagen eftersom regeringen redan med stöd av den s.k. restkompetensen enligt 8 kap. 7 § regeringsformen kan utse behöriga myndigheter. Däremot bör det införas en bestämmelse som anger att skyldigheten att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden gäller för de statliga myndigheter som utses som behöriga myndigheter av reger- ingen. Eftersom det i framtiden kan bli aktuellt att utse kommuner som behöriga myndigheter anser vi att det även bör anges att skyldig- heten också gäller för kommuner (jfr avsnitt 8.6). Det bör även anges att de behöriga myndigheterna ska vara skyldiga att via sina externa rapporteringskanaler och förfaranden ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter om missförhållanden inom de områden som beslutas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Det ska införas en definition av vad som är en behörig myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Begreppet behörig myndighet återkommer på flera ställen i den före- slagna lagen. Vi föreslår att begreppet även används i den föreslagna förordningen. Begreppet är centralt för att identifiera vilka myndig- heter som har till uppgift att ta emot externa rapporter om missför- hållanden, och därefter hantera rapporterna i enlighet med den före- slagna lagen. Begreppet definieras dessutom i artikel 5.14.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="p334dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338334x1.jpg/" id="p334img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Det bör därför införas en definitionsbestämmelse som i huvudsak överensstämmer med direktivets definition. En behörig myndighet bör definieras som en myndighet som har utsetts att genom extern rapportering ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden i enlighet med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vilka myndigheter bör utses som behöriga myndigheter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Följande myndigheter bör utses som behöriga myndig- heter med ansvar för att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapportering om överträdelser inom de områden som anges i följande förteckning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området offentlig upphandling: Konkurrensverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism: Finansinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse såvitt avser allmänna säkerhetskrav och krav på överensstämmelse för produkter som släpps ut på unionsmarknaden: Swedac&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse såvitt avser saluföring och användning av känsliga och farliga pro- dukter: Inspektionen för strategiska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området transportsäkerhet: Transportstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;området miljöskydd såvitt avser varje straffbar gärning mot skyddet för miljön samt överträdelser av den lagstiftning som anges i bilagorna till direktiv 2008/99/EG: Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området miljöskydd såvitt avser miljö och klimat: Naturvårds- verket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området miljöskydd såvitt avser hållbar utveckling och avfalls- hantering: Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området miljöskydd såvitt avser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och bullerför- oreningar: Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området miljöskydd såvitt avser skydd och förvaltning av vatten och mark: Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="p335dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338335x1.jpg/" id="p335img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området miljöskydd såvitt avser skydd av naturen och den biologiska mångfalden: Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området miljöskydd såvitt avser kemikalier: Kemikalieinspek- tionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området miljöskydd såvitt avser organiska produkter: Livs- medelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området strålskydd och kärnsäkerhet: Strålsäkerhetsmyndig- heten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, såvitt avser livsmedels- och foderlagstiftning: Livsmedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser djurhälsa: Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen: Livsmedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, såvitt avser standarder för djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande: Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung: Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicin- tekniska produkter: Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området folkhälsa såvitt avser patienträttigheter: Försäkrings- kassan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området folkhälsa såvitt avser tillverkning, presentation och för- säljning av tobaksvaror och relaterade produkter: Folkhälso- myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området konsumentskydd: Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;området skydd av privatlivet och personuppgifter samt säker- het i nätverks- och informationssystem: Datainspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser bedrägeribekäm- pning: Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser skatteområdet: Skatteverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser statsstöds- området: Regeringskansliet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området den inre marknaden, såvitt avser konkurrensområdet: Konkurrensverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området den inre marknaden, såvitt avser statsstödsområdet: Regeringskansliet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;området för den inre marknaden, såvitt avser bolagsskatte- området: Skatteverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft67"&gt;Några principer som bör vara vägledande för utseende av behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Även om direktivets skäl ger viss vägledning för vilka myndigheter som bör utses som behöriga tolkar vi det som att det finns ett relativt stort utrymme för medlemsstaterna att utifrån sina respektive orga- nisationer av statsförvaltningen och utifrån vad medlemsstaterna finner lämpligt fastställa vilka myndigheter som ska vara behöriga och därmed skyldiga att ha externa rapporteringskanaler och för- faranden. Skälen 64 och 65 förutsätter dock att de som utses ska ha både kapacitet och befogenhet för att säkerställa att rapporten följs upp, t.ex. genom att de förhållanden som framgår i en rapport utreds, lagförs eller avhjälps, alternativt att de har befogenhet för att över- lämna rapporten till en annan myndighet som kan följa upp rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;De områden och överträdelser som omfattas av direktivets tillämp- ningsområde kan vid en första anblick framstå som tydliga och av- gränsade. Vid en närmare granskning framstår de som betydligt mer komplexa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Inom området för t.ex. miljöskydd förekommer en mängd olika bestämmelser inom flera delområden, såsom straffbara gärningar mot skyddet för miljön, regler om miljö och klimat, regler om hållbar utveckling och avfallshantering, regler om &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och buller- föroreningar, regler om skydd och förvaltning av vatten och mark, regler om skydd av naturen och den biologiska mångfalden, regler om kemikalier samt regler om organiska produkter. I bilagan till direktivet nämns inom området för miljöskydd nästan 40 unions- rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Beträffande andra områden, t.ex. området för skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informations- system, är antalet unionsrättsakter mer begränsat. I bilagan till direk- tivet anges inom området för skydd av privatlivet och person- uppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem endast tre unionsrättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Inom områden med ett begränsat antal unionsrättsakter kan det framstå som självklart att endast en myndighet bör utses som be- hörig. Det kan dessutom vara givet vilken myndighet som bör utses. Inom andra områden, där det finns flera eller många unionsrättsakter inom en rad skilda frågor, kan det i stället finnas flera myndigheter som kan framstå som lämpliga att utse som behöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vid överväganden kring vilka myndigheter som bör utses som be- höriga bör några principer tjäna som utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Princip 1 – En myndighet bör utses för ett helt område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En myndighet som åläggs en skyldighet att inrätta externa rappor- teringskanaler och förfaranden kommer att få ökade kostnader och en ökad administrativ börda. Inrättandet och hanteringen av vissel- blåsarfunktionen kommer att ställa krav på att det finns kompetens vid myndigheten för att kunna följa upp rapporteringen och i övrigt att säkerställa att de krav som den nya regleringen ställer efterlevs. Det talar för att antalet behöriga myndigheter bör begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;De områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde upp- går enligt artikel 2.1 till sammanlagt 13. Inom vissa områden finns det, som redan konstaterats, åtskilliga unionsrättsakter som trots att de rör samma område ändå avser skilda frågor. Om det inom ett område finns tydligt skilda frågor kan det bli nödvändigt att utse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;flera behöriga myndigheter för området. Utgångspunkten bör dock vara att i den mån det är lämpligt och möjligt bör det utses endast en behörig myndighet för respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Den nu nämnda utgångspunkten kan leda till att en myndighet blir behörig för att ta emot och följa upp rapporter inom områden som i och för sig är närliggande men som inte tillhör myndighetens egentliga ansvarsområde. Vi menar att en sådan ordning får anses godtagbar i syfte att begränsa antalet behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft67"&gt;Princip 2 – Tillsynsmyndigheter bör utses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det finns stor variation mellan myndigheter vad gäller uppdrag och ansvar. En del myndigheter är s.k. normerande myndigheter, dvs. myndigheter som tar fram regler för verksamheter inom t.ex. vissa sektorer. Det finns även tillståndsprövande myndigheter vars upp- gift är att granska ansökningar om att etablera eller förändra en viss verksamhet, inom t.ex. miljöområdet. Andra myndigheter är tillsyns- myndigheter, vilket innebär att de kontrollerar att den som bedriver en viss verksamhet följer de regler som gäller för verksamheten. En närliggande uppgift kan vara att även ansvara för central tillsynsväg- ledning i förhållande till andra tillsynsmyndigheter inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Många större statliga myndigheter har flera funktioner, dvs. de kan vara både normerande myndighet och tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Syftet med att rapportera missförhållanden, både internt och externt, är att information ska nå någon som kan utreda uppgifterna och som har möjligheter att åtgärda problemet (jfr skäl 47). Syftet med en extern rapportering till en behörig myndighet är således att myndigheten ska åtgärda problemet på något sätt. En rapportering av information om missförhållanden skulle t.ex. kunna avse att ett företag bryter mot bestämmelser på miljöområdet. De myndigheter som har förutsättningar för att komma till rätta med den sortens problem är tillsynsmyndigheter. En tillsynsmyndighet kan, med stöd i sitt tillsynsansvar t.ex. vidta utredningar och utföra inspek- tioner och kontroller. Detta kan leda till att en myndighet t.ex. före- lägger ett företag att vidta åtgärder i syfte att missförhållandet ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft29"&gt;Tillsynsmyndigheter har, generellt sett, möjligheter att vidta kon- kreta åtgärder för att förmå någon att avhjälpa eller undanröja ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;missförhållande. Ett av kriterierna för att utses som behörig myn- dighet bör därför vara att myndigheten har ett tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft71"&gt;Princip 3 – Myndigheter som redan har tillsynsansvar för något område i direktivet bör utses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft41"&gt;För merparten av de områden som omfattas av direktivets tillämp- ningsområde finns myndigheter som redan i dag har ett omfattande tillsynsansvar. Som exempel kan nämnas Finansinspektionen som har ett omfattande tillsynsansvar inom området för finansiella tjäns- ter, produkter och marknader, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett omfat- tande tillsynsansvar inom området för strålskydd och kärnsäkerhet. Datainspektionen har tillsynsansvar inom området för skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och infor- mationssystem. I den mån det redan finns myndigheter som utövar tillsyn över ett område så bör den myndigheten utses som behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft41"&gt;De områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde pre- ciseras i bilagan till direktivet genom en uppräkning av ett antal direk- tiv och förordningar. Det kan noteras att för en stor del av dessa direktiv och förordningar finns det redan myndigheter som har ett uppdrag att vara behörig myndighet enligt de svenska nationella bestämmelserna som genomför eller kompletterar den aktuella unions- rättsakten. Många gånger är myndigheternas uppdrag som behörig myndighet att utöva tillsyn över att bestämmelser som har sin grund i unionsrättsakter följs. Som exempel kan nämnas Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014. Finansinspektionen är utsedd att vara behörig myndighet enligt &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; genom lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referens- värden. Behöriga myndigheter har enligt förordningen omfattande uppgifter, vilket bl.a. omfattar att pröva ansökningar om auktorisa- tion, återkalla auktorisationer, begära upplysningar, utföra inspek- tioner och kräva att ageranden som bedöms strida mot förordningen ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;I den mån det redan finns en myndighet som med stöd av ett direktiv och förordning har utsetts som behörig myndighet så bör den myndigheten utses som behörig myndighet även enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Den nu aktuella principen kan kollidera med principen om att en myndighet bör utses för ett helt område. Inom vissa områden, t.ex. området för miljöskydd, finns i dag flera myndigheter med tillsyns- ansvar. För att sammanjämka dessa principer får det därför göras en avvägning mellan principerna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Slutsatser utifrån de ovannämnda principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Med utgångspunkt i de ovannämnda principerna följer här en genom- gång av de områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde enligt artikel 2.1 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i förening med direktivets bilaga. I anslutning till varje område gör vi en bedömning av vilken eller vilka myndig- heter som bör utses som behöriga myndigheter för det aktuella om- rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Området offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Inom området offentlig upphandling finns sex direktiv uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts i svensk rätt, bl.a. genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. En myn- dighet som är verksam inom området offentlig upphandling är Upp- handlingsmyndigheten. Upphandlingsmyndigheten har dock inget tillsynsansvar utan har till uppgift att utveckla, förvalta och stödja upp- handlingar som genomförs av upphandlande myndigheter och en- heter. Konkurrensverket är i Sverige tillsynsmyndighet för den offent- liga upphandlingen, vilket innebär att myndigheten ska kontrollera att lagstiftningen om offentlig upphandling och valfrihetssystem följs. Konkurrensverket har således redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unionsrätts- akter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten har dess- utom redan en extern visselblåsarfunktion. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;därför att det är lämpligt att Konkurrensverket utses till behörig myn- dighet med ansvar för området offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Området finansiella tjänster, produkter och marknader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft67"&gt;och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inom området finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism finns 33 unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa unionsrättsakter har genom- förts eller kompletterats i svensk rätt bl.a. genom lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blanknings- förordning och lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmel- ser till EU:s förordning om referensvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Finansinspektionen ansvarar för tillsyn som rör finansiella mark- nader och finansiella företag. Myndigheten arbetar för att det finan- siella systemet är stabilt och präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster. Myndigheten arbetar även med regel- givning och tillståndsprövningar för finansiella marknader och finansiella företag. Myndigheten har således redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unions- rättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Det kan dessutom noteras att Finansinspektionen har en skyldighet enligt förordningen om Finansinspektionens rutiner att ta emot frivilliga anmälningar om misstänkta överträdelser av regelverket på Finansinspektionens ansvarsområde, vilket innebär att myndigheten redan har en extern visselblåsarfunktion. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser därför att det är lämpligt att Finansinspektionen utses till behörig myndighet med ansvar för området finansiella tjänster, produkter och marknader och förhind- rande av penningtvätt och finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Inom området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse finns sex unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts eller komplet- terats i svensk rätt bl.a. genom produktsäkerhetslagen (2004:451), lagen (1992:1300) om krigsmateriel och vapenlagen (1996:67). An- svaret för att utöva tillsyn inom området är fördelat på flera tillsyns- myndigheter såsom Konsumentverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Transportstyrelsen, Inspektionen för strategiska produkter samt Polismyndigheten. Det innebär att det är tänkbart att flera olika myndigheter skulle kunna utses till be- höriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft8"&gt;Vi kan konstatera att området produktsäkerhet och produktöver- ensstämmelse i direktivets bilaga är uppdelat i två undergrupper: dels allmänna säkerhetskrav och krav på överensstämmelse för produkter som släpps ut på unionsmarknaden, dels regler om saluföring och användning av känsliga och farliga produkter. Vi gör bedömningen att det är lämpligt att vid utseende av behöriga myndigheter utgå från dessa två undergrupper för att så långt som möjligt tillgodose prin- cipen om att i den mån det är lämpligt och möjligt bör endast en be- hörig myndighet utses för ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Swedac ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackre- ditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse samt för samordning av bl.a. marknadskontroll. Utgångspunkten för myndighetens arbete är bl.a. Sveriges intresse av en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, samt ett öppet och starkt multilateralt handels- system. Myndigheten utövar även tillsyn över vissa produkter samt har ett särskilt ansvar för samordning av marknadskontroll, vilket inkluderar att verka för en effektiv och behovsanpassad marknads- kontroll nationellt och inom EU. Myndigheten bedöms ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Inspektionen för strategiska produkter är tillstånds- och tillsyns- myndighet när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten har således redan i dag ansvar för tillsynen gällande bestämmelser som genomför eller kompletterar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet, främst&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporter- ingskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att det är lämpligt att Swedac och Inspektionen för strategiska produkter utses som behöriga myndig- heter inom området enligt följande uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, såvitt avser allmänna säkerhetskrav och krav på överensstämmelse för produkter som släpps ut på unionsmarknaden: Swedac&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, såvitt avser saluföring och användning av känsliga och farliga produkter: Inspektionen för strategiska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Området transportsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inom området transportsäkerhet finns 16 unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts eller kompletterats i svensk rätt bl.a. genom vägsäkerhetslagen (2010:1362). Transportstyrelsen är i Sverige den centrala tillsynsmyndigheten på området och har redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser därför att det är lämpligt att Transportstyrelsen utses till behörig myndighet med ansvar för området transportsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Området miljöskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Inom området miljöskydd finns 37 unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Området miljöskydd är stort och sträcker sig över en mängd olika områden, såsom klimat, avfallshantering, &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och bullerföroreningar och skydd av den biologiska mångfalden. Unionsrättsakterna inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;området miljöskydd har genomförts eller kompletterats i svensk rätt genom en mängd lagar och andra föreskrifter, bl.a. genom miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Tillsynsansvaret på området för miljöskydd är i Sverige fördelat på flera statliga myndigheter. Inom området utövar dessutom kom- munerna ett tillsynsansvar. Det innebär att flera olika myndigheter skulle kunna vara tänkbara som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Vi kan konstatera att området miljöskydd i direktivets bilaga är uppdelat i åtta undergrupper. Vi har redogjort för att det som utgångs- punkt bör utses endast en behörig myndighet för ett helt område. Vi gör dock bedömningen att det är lämpligt att vid utseende av be- höriga myndigheter inom området miljöskydd i stället utgå från dessa åtta undergrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforsk- ning. Naturvårdsverket ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Naturvårdsverket ska dess- utom inom sitt ansvarsområde särskilt ansvara för central tillsyns- vägledning och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete. Naturvårdsverket bedöms vidare ha de resur- ser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporterings- kanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljö- området för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nytt- jande av sjöar, vattendrag och hav. Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljö- balken och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete. Havs- och vattenmyndigheten bedöms vidare ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rap- porteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Kemikalieinspektionen utövar tillsyn över importörer och till- verkare av kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor samt gör inspektioner. Myndigheten ger också tillsynsvägledning till kom- muner och länsstyrelser och har redan ansvar för uppgifter med koppling till de regler om kemikalier som föreskrivs i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Kemikalieinspektionen bedöms ha de resurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;Livsmedelsverket har till uppgift att bl.a. utöva kontroll av eko- logisk produktion i fråga om livsmedel och har redan i dag ett ansvar för tillsynen enligt de regler om ekologisk produktion som före- skrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av eko- logiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007. Livsmedelsverket bedöms ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfa- randen som direktivet kräver. Det kan noteras att vi även föreslår att Livsmedelsverket utses som behörig myndighet för ett annat om- råde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft37"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att det är lämpligt att Naturvårds- verket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket utses som behöriga myndigheter inom området miljöskydd enligt följande uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser varje straffbar gärning mot skyddet för miljön, samt överträdelser av den lagstiftning som anges i bilagorna till direktiv 2008/99/EG: Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Området miljöskydd såvitt avser miljö och klimat: Naturvårds- verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser hållbar utveckling och avfalls- hantering: Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och bullerföroreningar: Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser skydd och förvaltning av vatten och mark: Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser skydd av naturen och den bio- logiska mångfalden: Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser kemikalier: Kemikalieinspek- tionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området miljöskydd såvitt avser organiska produkter: Livsmedels- verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Området strålskydd och kärnsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Inom området strålskydd och kärnsäkerhet finns sju unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirek- tivets bilaga. Dessa har genomförts eller kompletterats i svensk rätt bl.a. genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strål- skyddslagen (2018:396). Strålsäkerhetsmyndigheten är i Sverige den centrala tillsynsmyndigheten på området och har redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser därför att det är lämpligt att Strålsäkerhetsmyndigheten utses till behörig myndighet med ansvar för området strålskydd och kärnsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft67"&gt;Området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Inom området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande finns nio unionsrättsakter i form av direktiv och för- ordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts eller kompletterats i svensk rätt bl.a. genom livsmedels- lagen (2006:804) och djurskyddslagen (2018:1192). Tillsynsansvaret är fördelat på flera myndigheter, såsom Livsmedelsverket, Jord- bruksverket, länsstyrelserna och Försvarsinspektören för hälsa och miljö. Även kommunerna har ett tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Vi kan konstatera att området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande i direktivets bilaga är uppdelat i fyra undergrupper. Vi gör bedömningen att det är lämpligt att vid utse- ende av behöriga myndigheter utgå från dessa fyra undergrupper för att så långt som möjligt tillgodose principen om att i den mån det är lämpligt och möjligt bör endast en behörig myndighet utses för ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Livsmedelsverket har, som redan konstaterats, ett tillsynsansvar och får anses vara den centrala tillsynsmyndigheten såvitt avser livs- medelslagstiftningen. Livsmedelsverket har redan i dag ansvar för till- synen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unions- rättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Livsmedelsverket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;bedöms dessutom ha de resurser som krävs för att inrätta och han- tera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Jordbruksverket har också, som redan konstaterats, ett tillsyns- ansvar och får anses vara den centrala tillsynsmyndigheten såvitt avser regler som rör djurskydd. Jordbruksverket har redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller komplet- terar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Jord- bruksverket bedöms dessutom ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att det är lämpligt att Livsmedels- verket och Jordbruksverket utses som behöriga myndigheter inom området enligt följande uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser livsmedels- och foderlagstiftning: Livs- medelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser djurhälsa: Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen: Livsmedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Området livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och väl- befinnande, såvitt avser regler och standarder för djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande: Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Området folkhälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inom området folkhälsa finns tolv unionsrättsakter i form av direk- tiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts eller kompletterats i svensk rätt genom flera lagar, bl.a. lagen (2006:496) om blodsäkerhet, lagen (2008:286) om kvali- tets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, lagen (1993:584) om medicintekniska produkter och lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES. Det finns flera tillsynsmyndigheter inom området,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;såsom IVO, Läkemedelsverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;IVO, som ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt för viss tillstånds- prövning, skulle kunna utses som en behörig myndighet. Det är IVO som ansvarar för de delar inom området folkhälsa som omfattar flest arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vi kan konstatera att området folkhälsa i direktivets bilaga är upp- delat i fyra undergrupper. Unionsrättsakterna inom dessa under- grupper rör mycket specifika frågor och således inte området folk- hälsa i vid mening. Att IVO ansvarar för de delar inom folkhälsa som omfattar flest arbetstagare bör därför inte tillmätas avgörande bety- delse vid utseende av behöriga myndigheter. Vi gör bedömningen att det i stället är lämpligt att vid utseende av behöriga myndigheter utgå från dessa fyra undergrupper för att så långt som möjligt tillgodose principen om att – i den mån det är lämpligt och möjligt – det endast bör utses en behörig myndighet för ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Inom området folkhälsa, såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, finns tre unionsrättsakter. Inom området folk- hälsa, såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säker- hetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter, finns sju unionsrättsakter. Tillsynsansvaret inom området är uppdelat på flera myndigheter men Läkemedelsverket får anses vara den mest centrala tillsynsmyndigheten och har redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unionsrätts- akter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten bedöms dessutom ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Inom området folkhälsa såvitt avser patienträttigheter finns en unionsrättsakt, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gräns- överskridande hälso- och sjukvård. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES. Försäkringskassan har ansvar för flera frågor enligt den lagen och bedöms dessutom ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft41"&gt;Inom området folkhälsa såvitt avser tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter finns en unionsrättsakt, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direk- tiv 2001/37/EG. Direktivet är genomfört i svensk rätt genom lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Tillsynsansvaret enligt lagen är uppdelat på flera myndigheter inklusive kommuner, men det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för tillsynsvägled- ning. Folkhälsomyndigheten utövar dessutom tillsyn över att lagen och anslutande föreskrifter följs när det gäller t.ex. produktkrav, rap- porteringsskyldighet, hälsovarningar och produktpresentation. Folk- hälsomyndigheten bedöms ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att det är lämpligt att Läkemedels- verket, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten utses som be- höriga myndigheter inom området folkhälsa enligt följande uppdel- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvali- tets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänsk- ligt ursprung: Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området folkhälsa såvitt avser åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicin- tekniska produkter: Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området folkhälsa såvitt avser patienträttigheter: Försäkrings- kassan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Området folkhälsa såvitt avser tillverkning, presentation och för- säljning av tobaksvaror och relaterade produkter: Folkhälso- myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Området konsumentskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Inom området konsumentskydd finns nio direktiv uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts i svensk rätt ge- nom flera lagar, bl.a. marknadsföringslagen (2008:486) och konsu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;mentkreditlagen (2010:1846). Konsumentverket är i Sverige den centrala tillsynsmyndigheten på området och har redan i dag ansvar för tillsynen gällande flera lagar som genomför eller kompletterar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten bedöms ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de ex- terna rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser därför att det är lämpligt att Konsumentverket utses till be- hörig myndighet med ansvar för området konsumentskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft11"&gt;Området skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Inom området skydd av privatlivet och personuppgifter samt säker- het i nätverks- och informationssystem finns tre unionsrättsakter i form av direktiv och förordningar uppräknade i visselblåsardirektivets bilaga. Dessa har genomförts eller kompletterats i svensk rätt genom flera lagar, bl.a. dataskyddslagen. Datainspektionen är i Sverige den centrala tillsynsmyndigheten på området och har redan i dag ansvar för tillsynen gällande de lagar som genomför eller kompletterar unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivet. Myndigheten bedöms också ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Vi anser därför att det är lämpligt att Datainspektionen utses till behörig myndighet med ansvar för området skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Området EU:s finansiella intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt artikel 2.1 b i visselblåsardirektivet ska även överträdelser som riktar sig mot EU:s finansiella intressen som avses i artikel 325 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som närmare anges i relevanta unionsåtgärder, om- fattas av direktivets tillämpningsområde. EU:s finansiella intressen består av en inkomstsida (EU:s egna medel) och en utgiftssida. Till inkomstsidan hör dels tullavgifter för handel med tredje land, dels en mervärdesskattebaserad avgift. Tullavgifterna tas ut av medlems- länderna när varor importeras från tredje land, av vilka merparten sedan överförs till EU. Den mervärdesskattebaserade avgiften utgörs av en andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas baserat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;på en statistisk beräkning. Till utgiftssidan hör stöd och bistånd som administreras direkt av EU eller för EU:s räkning, t.ex. jordbruks- eller strukturfonderna, men också unionens utgifter för upphand- lingar och löner till anställda vid unionens institutioner. Omkring 74 procent av EU:s utgifter hanteras av medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Till EU:s finansiella intressen torde mervärdesskatteregler och punktskatter räknas (jfr Åkerberg Fransson, &lt;NOBR&gt;C-617/10,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2013:105 och Taricco, &lt;NOBR&gt;C-05/14,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2015:555).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Som exempel på direktiv som antagits i syfte att stärka skyddet mot brott som påverkar EU:s finansiella intressen kan nämnas Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen &lt;NOBR&gt;(SEFI-direktivet).&lt;/NOBR&gt; Åtskilliga lagstiftningsåtgärder har genomförts i svensk rätt som stärker skyddet mot brott som påverkar EU:s finansiella intressen. Som exempel kan nämnas införande av brottet subventionsmissbruk samt att försök, förberedelse och stämpling till grovt häleri och grovt penninghäleri kriminaliserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Vi bedömer att skyddet för EU:s finansiella intressen kan sägas utgöras av tre delar, dels straffrättsliga bestämmelser om bedrägerier, dels skattebestämmelser som rör mervärdesskatt, punktskatt och tull, dels regelverken om statligt stöd. Det bör enligt oss utses olika be- höriga myndigheter för dessa tre delområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vad gäller arbetet med att skydda EU:s finansiella intressen, såvitt avser bedrägerier kan det konstateras att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, har i uppdrag att skydda EU:s finans- iella intressen, t.ex. genom utredningar av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktas mot unionens finansiella intressen. Ekobrottsmyndigheten är av regeringen utsedd att vara sambandscentral (kontaktpunkt) för bedrägeribekämpning i frågor som rör Olaf. Ekobrottsmyndigheten är dessutom behörig myndig- het vid Olafs kontroller och inspektioner på plats om inte någon annan myndighet har utsetts. Vi bedömer dessutom att Ekobrotts- myndigheten har de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att det är lämpligt att utse Ekobrottsmyndigheten som behörig myndighet med ansvar för om- rådet EU:s finansiella intressen, såvitt avser bedrägeribekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft29"&gt;Vad gäller arbetet med att skydda EU:s finansiella intressen, såvitt avser skatteområdet, framstår Skatteverket som en mer lämp- lig behörig myndighet. Vi bedömer dessutom att Skatteverket har de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporter- ingskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Mot denna bak- grund gör vi bedömningen att det är lämpligt att utse Skatteverket som behörig myndighet med ansvar för området EU:s finansiella intressen, såvitt avser skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vad gäller arbetet med att skydda EU:s finansiella intressen, så- vitt avser regelverken om statligt stöd kan det konstateras att kom- missionen har en särställning beträffande statligt stöd. Det framhålls i skäl 65 att utseende av behöriga myndigheter och inrättande av externa rapporteringskanaler beträffande området statligt stöd inte bör påverka medlemsstaternas eller kommissionens befogenheter när det gäller tillsyn på området statligt stöd. Det bör inte heller påverka kommissionens exklusiva befogenhet när det gäller att förklara stat- liga stödåtgärders förenlighet, särskilt i enlighet med artikel 107.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Det är således endast kommissionen som kan god- känna statsstöd. Kommissionen kontrollerar även att medlemsstaterna följer regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Alla myndigheter och beslutande församlingar är skyldiga att följa EU:s statsstödsregler men det är bara regeringen som, via Närings- departementets enhet för marknad och konkurrens, kan anmäla stöd till kommissionen för godkännande eller besked om att ett grupp- undantag kan tillämpas. Alla kontakter i övrigt med kommissionen i enskilda statsstödsärenden sker genom Näringsdepartementets enhet för marknad och konkurrens. Näringsdepartementets enhet för mark- nad och konkurrens framstår mot denna bakgrund som lämplig att hantera även nu aktuella frågor. Vi bedömer dock att som behörig myndighet endast bör utses en myndighet som sådan och inte en särskild enhet inom en myndighet. Mot denna bakgrund gör vi be- dömningen att det är lämpligt att utse Regeringskansliet som behörig myndighet med ansvar för området EU:s finansiella intressen, såvitt avser statsstödsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att det är lämpligt att Ekobrotts- myndigheten, Skatteverket och Regeringskansliet utses som behöriga myndigheter inom området EU:s finansiella intressen enligt följande uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser bedrägeribekämp- ning: Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser skatteområdet: Skatteverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;området EU:s finansiella intressen, såvitt avser statsstödsområdet: Regeringskansliet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Området den inre marknaden, såvitt avser konkurrensområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt artikel 2.1 c i visselblåsardirektivet ska överträdelser som rör den inre marknaden som avses i artikel 26.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; in- begripet överträdelser av EU:s konkurrensregler, omfattas av direk- tivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skäl 65 ger viss ledning rörande vilka myndigheter som bör utses i förhållande till konkurrensreglerna. Där anges att när det gäller över- trädelser av artiklarna 101 och 102 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; bör medlems- staterna som behöriga myndigheter utse de behöriga myndigheter som avses i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 utan att detta påverkar kommissionens befogenheter på detta område. Sverige har utsett myndigheter som behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 35 i den nu nämnda förordningen genom förordningen (2004:411) om konkurrensmyndigheter enligt rådets förordning (EG) nr 1/2003. De som utsetts är Konkurrensverket, Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Konkurrensverket bedöms ha de resurser som krävs för att in- rätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Det kan vidare noteras att vi föreslår att Kon- kurrensverket utses som behörig myndighet även för ett annat område. Vi bedömer mot denna bakgrund att det är lämpligt att Konkurrens- verket utses som behörig myndighet med ansvar för området den inre marknaden, såvitt avser konkurrensområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Området den inre marknaden, såvitt avser statsstödsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Enligt artikel 2.1 c i visselblåsardirektivet ska även överträdelser som rör den inre marknaden som avses i artikel 26.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; inbegripet överträdelser av EU:s regler om statligt stöd, omfattas av direktivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Vi har redan konstaterat att kommissionen har en särställning vad gäller regelverket om statligt stöd. Vi har även konstaterat att det endast är regeringen som, via Näringsdepartementets enhet för mark- nad och konkurrens, kan anmäla stöd till kommissionen för god- kännande eller besked om att ett gruppundantag kan tillämpas. Alla kontakter i övrigt med kommissionen i enskilda statsstödsärenden sker dessutom genom Näringsdepartementets enhet för marknad och konkurrens. Näringsdepartementets enhet för marknad och kon- kurrens framstår mot denna bakgrund som lämplig att hantera även nu aktuella frågor. Som redan framgått bedömer vi dock att som behörig myndighet endast bör utses en myndighet som sådan och inte en särskild enhet inom en myndighet. Mot denna bakgrund gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;bedömningen att det är lämpligt att utse Regeringskansliet som behörig myndighet med ansvar för området den inre marknaden, såvitt avser statsstödsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Området den inre marknaden, såvitt avser bolagsskatteområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Enligt artikel 2.1 c i visselblåsardirektivet ska även överträdelser rörande den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget, såvitt avser bolagsskatteregler, omfattas av direktivets tillämp- ningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I skäl 18 framhålls att överträdelser av lagstiftningen om bolags- skatt och arrangemang vars syfte är att få en skattefördel och att kringgå rättsliga skyldigheter, vilka motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning, inverkar negativt på den inre mark- nadens funktion. Sådana överträdelser och arrangemang kan ge upp- hov till orättvis skattekonkurrens och omfattande skatteflykt, vilket snedvrider konkurrensen mellan företag och resulterar i förlorade skatteintäkter för både medlemsstaterna och unionens budget som helhet. En central del handlar således om att förhindra skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Med skatteflykt avses vanligtvis förfaranden där en skattskyldig genomför en eller flera transaktioner främst i syfte att uppnå eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;undvika en beskattningseffekt, t.ex. att yrka avdrag för konstlade förluster. I de fall förfarandet strider mot syftet med de aktuella skatte- bestämmelserna kan lagen (1995:575) mot skatteflykt tillämpas på förfarandet. Frågor om tillämpning av lagen prövas av förvaltnings- rätten efter framställning av Skatteverket. Skatteverket bedöms ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rappor- teringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Det kan noteras att vi även föreslår att Skatteverket utses som behörig myndighet för området EU:s finansiella intressen såvitt avser skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft37"&gt;Mot denna bakgrund anser vi att det är lämpligt att Skatteverket utses som behörig myndighet med ansvar för området den inre mark- naden, såvitt avser bolagsskatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft71"&gt;Den närmare preciseringen av avgränsningen för en myndighets ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 8.7 gjort bedömningen att de behöriga myndigheterna ska ha till uppgift att ta emot och hantera rapporter om överträdelser inom direktivets tillämpningsområde, i stället för att myndigheterna ska utses som behöriga för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden i allmänhet. I föregående avsnitt har vi gått igenom de områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Det bör noteras att det inte är ett område i dess helhet som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Direktivets tillämpningsområde av- gränsas nämligen genom att det i direktivets bilaga räknas upp unions- rättsakter, både direktiv och förordningar. Av artikel 2.1 a framgår att det som kan rapporteras skyddat enligt direktivet är sådana över- trädelser som omfattas av tillämpningsområdet för de unionsrättsakter som anges i bilagan. Det innebär t.ex. att inte alla unionsrättsakter som kan hänföras till t.ex. området miljöskydd omfattas av direk- tivets tillämpningsområde, utan endast sådana unionsrättsakter om miljöskydd som finns uppräknade i bilagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I skäl 19 tydliggörs vad detta innebär. Hänvisningen till bilagans förteckning över unionsrättsakter innebär att om de uppräknade unionsrättsakterna i sin tur definierar sina materiella tillämpnings- områden genom hänvisning till unionsrättsakter som förtecknas i respektive bilagor till dessa, så ingår även de rättsakterna i det mate- riella tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet. Hänvisningen till rättsakterna i bilagan bör vidare anses omfatta alla genomförande-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;åtgärder eller delegerade åtgärder på nationell nivå och unionsnivå som antagits i enlighet med dessa rättsakter. Det innebär att om det är fråga om en överträdelse av en svensk lagbestämmelse, som genom- för ett direktiv, så omfattas den överträdelsen av visselblåsardirek- tivets tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Visselblåsardirektivets tillämpningsområde omfattar alltså över- trädelser av bestämmelser som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt eller en direkt tillämplig unionsrättsakt som anges i bilagan till direktivet. Det innebär att om de behöriga myndigheterna ska ansvara för ett ansvarsområde som exakt motsvarar visselblåsar- direktivets tillämpningsområde behöver det göras en uppräkning av samtliga nu nämnda unionsrättsakter för att definiera de behöriga myndigheternas respektive ansvarsområde. Vi anser att det inte är en lämplig ordning. För den rapporterande personen kan det många gånger vara svårt att avgöra om det i det enskilda fallet rör sig om en överträdelse av en svensk författning som genomför eller komplet- terar en unionsrättsakt eller en överträdelse av en direkt tillämplig unionsrättsakt, inom de områden som anges i bilagan till direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Vi anser att en lämpligare ordning är att en myndighet utses som behörig för ett eller flera av de områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde. En sådan myndighet har då att ta emot rapporter om alla typer av överträdelser inom t.ex. området offentlig upphand- ling, även om den aktuella överträdelsen inte utgör en överträdelse av någon av de akter som anges i bilagan till visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Ordningen skulle innebära att Sverige går något längre än vad direktivet kräver. Ordningen är dock förenlig med direktivet. När det gäller genomförandet anger artikel 2.2 att en medlemsstat får genom- föra direktivet utanför de områden som anges i artikel 2. Medlems- staterna får dessutom enligt artikel 25.1 införa bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i direktivet, dock utan att det påverkar de åtgärder som ska vidtas för att skydda berörda personer och de sanktioner som ska finnas mot den som medvetet rapporterar eller offentliggör falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att en ordning som innebär att en myndighet ansvarar för att ta emot rapporter om alla typer av över- trädelser inom ett eller flera områden är nödvändig för att säkerställa att en rapporterande person inte blir utan skydd om personen miss- tagit sig beträffande vilket regelverk som den aktuella överträdelsen avser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="p357dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338357x1.jpg/" id="p357img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Det bör mot denna bakgrund tydliggöras vad som aves med att behöriga myndigheter är ansvariga för vissa områden. Eftersom det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;som nyss angetts – inte är missförhållanden i allmänhet som bör omfattas, utan endast överträdelser, bör det anges att det som avses är handlanden eller underlåtenheter som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;strider mot lag eller andra föreskrifter eller mot en direkt tillämp- lig unionsrättsakt, inom de områden som anges i bilagan till den före- slagna förordningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;motverkar målet eller syftet med reglerna i lag eller andra före- skrifter eller i en direkt tillämplig unionsrättsakt, inom de områden som anges i bilagan till den föreslagna förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;8.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Bör det utses ytterligare behöriga myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft40"&gt;för de situationer när det påstås att missförhållandet finns hos den ordinarie behöriga myndigheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det bör inte utses några behöriga myndigheter för de situationer då en rapporterande person gör bedömningen att det finns ett missförhållande i den behöriga myndigheten inom det område som den behöriga myndigheten ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/SPAN&gt;: Missförhållanden kan tänkas uppkomma i alla typer av verksamheter, både inom privat och offentlig sektor. Det innebär att en behörig myndighet kan komma att ta emot rap- porter med information om missförhållanden i både företag och andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;En särskild situation som behöver uppmärksammas är när en rapporterande person arbetar för en behörig myndighet och gör be- dömningen att det finns ett missförhållande i den egna myndighetens verksamhet. Frågor uppkommer till vilken myndighet rapporteringen då bör ske och om det krävs att någon annan myndighet utses som behörig för att ta emot externa rapporter som gäller missförhållan- den inom den myndighet som ansvarar för tillsyn för det aktuella missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Av artikel 15.1 b ii framgår att en person som gör ett offentlig- görande bl.a. ska omfattas av skydd enligt direktivet om det vid ex- tern rapportering finns risk för repressalier eller är osannolikt att överträdelsen kommer att avhjälpas på ett effektivt sätt på grund av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;fallets särskilda omständigheter. Av artikeln framgår att en omstän- dighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om det är osan- nolikt att överträdelsen kommer att avhjälpas är att en myndighet samverkar med den som har begått överträdelsen eller själv är del- aktig i överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Vi tolkar artikel 15.1 b ii som att det som avses med myndighet är en behörig myndighet med ansvar för just det område som det rapporterade missförhållandet avser. Om det görs gällande att t.ex. den behöriga myndigheten med ansvar för området strålskydd och kärnsäkerhet gör sig skyldig till en överträdelse av unionsrättsakter inom området för strålskydd och kärnsäkerhet, får det anses vara osannolikt att överträdelsen kommer att avhjälpas, eftersom myn- digheten själv är delaktig i överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;I den nu nämnda situationen synes direktivet således förutsätta att en rapporterande person direkt gör ett offentliggörande eftersom den rapporterande personen enligt direktivet ska omfattas av skydd om personen väljer att göra ett offentliggörande. Vi har i av- snitt 6.3.10 lämnat förslag på genomförande av artikel 15.1 b ii. Det föreslås att skyddet enligt den föreslagna lagen ska gälla vid offent- liggörande av information bl.a. om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett effektivt sätt. I författningskommentaren preciseras vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om det finns rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till att missförhållandet sannolikt inte avhjälps på ett effektivt sätt, t.ex. att myndigheten samverkar med den som har begått missförhållandet eller är delaktig i missförhållandet. Vid bedömningen har myndig- hetens tidigare agerande i samband med att missförhållanden av när- liggande art har rapporterats betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft37"&gt;Vi gör mot denna bakgrund bedömningen att det inte bör utses någon eller några ytterligare behöriga myndigheter för den situatio- nen att en rapporterande person gör bedömningen att det finns ett missförhållande i den behöriga myndighetens verksamhet inom det område som den behöriga myndigheten ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="p359dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338359x1.jpg/" id="p359img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vilka personer ska ha möjlighet att rapportera via externa rapporteringskanaler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska vara möjligt för följande rapporterande perso- ner att rapportera via externa rapporteringskanaler:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;arbetstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;egenföretagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;volontärer och praktikanter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;aktieägare som är verksamma i bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft10"&gt;Möjligheten att rapportera via externa rapporteringskanaler ska finnas tillgänglig även för personer som rapporterar informa- tion om missförhållanden efter det att personen har slutat inom en verksamhet, samt för personer som rapporterar information om missförhållanden innan personen har börjat inom en verk- samhet, om personen har fått del av informationen under en re- kryteringsprocess eller avtalsförhandling som har föregått tillträ- det i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslagen: &lt;/SPAN&gt;Direktivet saknar bestämmelser om vilka per- soner som ska ha möjlighet att rapportera via externa kanaler. I direktivets artikel 10 används endast uttrycket rapporterande per- soner, utan att precisera eller begränsa personkategorierna. Det kan jämföras med motsvarande bestämmelser för de interna rapporter- ingskanalerna i artikel 8.2 som ger viss valfrihet för medlemsstaterna att undanta vissa av de personkategorier som kan utgöra rapporte- rande personer från möjligheten att rapportera via interna kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vi tolkar direktivet som att samtliga personkategorier som enligt direktivet utgör rapporterande personer ska ha möjlighet att rappor- tera via de externa rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av artikel 4.1 &lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; framgår att direktivet omfattar rapporterande personer som tillhör följande personkategorier: arbetstagare, egen- företagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Av artikel 4.2 och 4.3 framgår att direktivet även omfattar rapporterande personer som rapporterar in- formation om missförhållanden efter det att personen har slutat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;inom verksamheten, respektive innan personen har börjat inom verk- samheten om informationen har förvärvats under t.ex. en rekryter- ingsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det skulle kunna ifrågasättas om det verkligen behövs en bestäm- melse som tydliggör vilka personer som ska ha möjlighet att rappor- tera via externa rapporteringskanaler. Man skulle i stället kunna tänka sig en bestämmelse som endast anger att rapporterande personer ska ha möjlighet att rapportera via externa rapporteringskanaler, utan att tydliggöra vilka personkategorier som de rapporterande personerna måste tillhöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;För att det inte ska råda någon tvekan om att direktivet har genom- förts i svensk rätt bör det dock tydliggöras i den föreslagna förord- ningen att samtliga ovannämnda rapporterande personer, dvs. de rapporterande personer som föreslås ha skydd enligt den föreslagna lagen, ska ha möjlighet att rapportera via externa rapporterings- kanaler hos de behöriga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Vilka ska hantera de externa rapporteringskanalerna och förfarandena på den behöriga myndighetens vägnar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska utse enheter eller personer som är behöriga att på myndighetens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;tillhandahålla information om förfarandet för rapportering till myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande per- soner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;följa upp det som rapporterats, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft9"&gt;De personer som utses som behöriga ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;− &lt;/SPAN&gt;vara oberoende och självständiga i förhållande till övriga delar av myndigheten, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;− &lt;/SPAN&gt;ha relevant utbildning för att kunna hantera rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om vilka som ska hantera de externa rapporteringskanalerna och förfarandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Enligt artikel 12.4 ska en behörig myndighet utse den personal som är ansvarig för handläggning av rapporter och i synnerhet för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;förse intresserade personer med information om förfarandena för rapportering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ta emot och följa upp rapporter, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;hålla kontakt med den rapporterande personen i syfte att lämna återkoppling och begära ytterligare information när så är nöd- vändigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Den personal som utses ska få särskild utbildning i handläggning av rapporter (artikel 12.5). I artiklarna 11.2 a och 12.1 betonas att de externa rapporteringskanalerna ska vara oberoende och självständiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;I skäl 74 anges att personal vid de behöriga myndigheterna som ansvarar för att handlägga rapporter bör få fortbildning, även i fråga om gällande dataskyddsregler, för att handlägga rapporter och säker- ställa att kommunikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft73"&gt;Det krävs att vissa enheter eller personer utses som behöriga att hantera de externa rapporteringskanalerna på den behöriga myndighetens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det kan för svenska förhållanden framstå som något ovanligt att reglera vilka enheter eller personer på en myndighet som ska utföra vissa arbetsuppgifter. Det är en fråga som typiskt sett är upp till myn- digheten att själv bestämma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Direktivet innehåller dock i artikel 12 förhållandevis detaljerade krav vad gäller vilka som ska hantera de externa rapporteringskana- lerna på myndighetens vägnar. För att det inte ska råda någon tvekan om att direktivet har genomförts i svensk rätt bör det därför tydlig- göras vad som bör gälla i fråga om vilka som ska hantera de externa rapporteringskanalerna på den behöriga myndighetens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Med hänsyn till lydelsen av artikel 12.4 bör en behörig myndighet vara skyldig att utse de som ska vara behöriga att på myndighetens vägnar tillhandahålla information om förfarandet för rapportering till myndigheten, ta emot rapporter och ha kontakt med rapporter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;ande personer, följa upp det som rapporterats, samt lämna återkopp- ling om uppföljningen till den rapporterande personen. Utseende av den behöriga personalen bör kunna avse vissa särskilt utsedda per- soner men också en särskilt utsedd enhet vid myndigheten. Vi anser inte att det särskilt måste anges att behörigheten även ska innefatta att begära ytterligare information (jfr lydelsen av artikel 12.4 c) efter- som vi bedömer att det ingår i att ha kontakt med rapporterande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Beträffande de interna rapporteringskanalerna anges uttryckligen att det kan vara samma personer som utför de nu aktuella uppgifterna (artikel 9.1 c), vilket vi tolkar som att även motsatsen är tillåtet, dvs. att olika personer får utses som behöriga för olika delar av den nu nämnda hanteringen. Vi tolkar direktivet som att även behöriga myn- digheter kan fördela ansvaret mellan de anställda på så sätt att vissa har ansvaret för att t.ex. ta emot rapporter medan andra har ansvaret för uppföljning och återkoppling. Vi bedömer dock att det inte ut- tryckligen behöver anges eftersom den föreslagna ordalydelsen av bestämmelsen ger ett sådant utrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft67"&gt;Den behöriga myndigheten måste säkerställa oberoende, självständighet och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Artiklarna 11.2 a och 12.1 betonar att de externa rapporterings- kanalerna ska vara oberoende och självständiga. Dessa bestämmelser bör tolkas utifrån syftet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Det primära syftet med direktivet är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitiken på särskilda om- råden genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodo- ser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar. Trygga, säkra och effektiva rapporteringskanaler är centrala i visselblåsarsamman- hang. En person som kan lita på hanteringen av rapporteringen kan antas ha större benägenhet att vilja rapportera om ett missförhållande än en person som svävar i ovisshet om hur rapporteringen går till eller inte litar på rapporteringskanalerna och förfarandena. I skäl 63 betonas att bristande förtroende för ändamålsenligheten med att rapportera är en av de främsta faktorer som avhåller potentiella vissel- blåsare från att rapportera. Följaktligen föreligger ett behov av att kräva att behöriga myndigheter inrättar lämpliga externa rapporter- ingskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Även den berörda personen, dvs. den som utpekas som ansvarig för ett missförhållande, har ett intresse av att de externa rapporter- ingskanalerna och förfarandena är trygga, säkra och effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ett viktigt moment för att säkerställa att de externa rapporter- ingskanalerna och förfarandena är oberoende och självständiga och upplevs som förtroendeingivande är att säkerställa oberoendet och självständigheten för dem som på den behöriga myndighetens vägnar hanterar de externa rapporteringskanalerna och förfarandena. Mot- tagaren av en rapport behöver ha tillräcklig kompetens för att kunna ta ställning till informationen i rapporten. Det krävs även att de som tar emot rapporten har mandat för att t.ex. inleda en utredning av de framförda misstankarna. Om utredningar inte inleds direkt kan det påverka förtroendet för visselblåsarfunktionen negativt. För att till- godose detta behöver de som ska hantera de olika funktionerna inom en myndighets visselblåsarfunktion ha en ställning inom myndig- heten som ger dem ett visst mått av självständighet och oberoende (jfr avsnitt 7.10 där självständighet och oberoende behandlas avse- ende interna visselblåsarfunktioner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Mot denna bakgrund anser vi att det bör anges i förordningen att de personer som utses som behöriga att hantera de externa rapporter- ingskanalerna och förfarandena på den behöriga myndighetens väg- nar, ska vara oberoende och självständiga i förhållande till övriga delar av myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Med hänsyn till artikel 12.5 bör det även införas ett krav angående utbildning för de behöriga personerna. I direktivet beskrivs det som att behöriga personer ”ska få särskild utbildning i handläggning av rapporter”. Uttrycket kan ge intryck av att det måste vara fråga om en särskild utbildning som enbart riktar sig mot personer som ska han- tera rapporter. Vi tolkar dock inte direktivet på det sättet. I skäl 74 anges att personal vid de behöriga myndigheterna som ansvarar för att handlägga rapporter bör få fortbildning, även i fråga om gällande dataskyddsregler, för att handlägga rapporter och säkerställa att kom- munikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt. Vi tolkar utifrån detta att arti- kel 12.5 syftar till att säkerställa att de som ska hantera rapporter- ingskanalerna och förfarandena har tillräcklig kompetens för upp- giften. Sådan kompetens kan förvärvas vid en särskild utbildning som enbart riktar sig mot personer som ska hantera rapporter, men också genom generell utbildning i anställningen eller yrkesutbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338364x1.jpg/" id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;som personerna har genomgått före anställningen. Vi anser därför att det bör anges att de personer som utses som behöriga ska ha rele- vant utbildning för att kunna hantera rapporter i stället för särskild utbildning för att hantera sådana rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera muntligt, skriftligt och vid ett möte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De externa rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen kan rapportera både muntligt och skriftligt. Det ska även gå att rapportera muntligt vid ett fysiskt möte inom en skälig tid om den rapporterande personen begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om de olika sätten att rapportera externt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;I artikel 12.2 anges att de externa rapporteringskanalerna ska göra det möjligt att rapportera muntligt eller skriftligt. Muntlig rapportering ska kunna ske per telefon eller via andra röstmeddelandesystem. Muntlig rapportering ska även, på begäran av den rapporterande personen, kunna ske vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist från begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;I skälen till direktivet betonas endast att de behöriga myndig- heterna ska ha rapporteringskanaler som är användarvänliga, men i övrigt saknas skäl i fråga om de olika formerna för rapportering till behöriga myndigheter (skäl 73). Det kan jämföras med de interna rapporteringskanalerna där det i skäl 53 finns åtskilliga exempel på utformningen av de interna rapporteringskanalerna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p576 ft67"&gt;Det ska vara möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt samt vid ett möte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft10"&gt;Vi tolkar artikel 12.2 som att de externa rapporteringskanalerna ska göra det möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Beträffande de exakta formerna för muntlig, respektive skriftlig rapportering tolkar vi direktivet som att det ger utrymme för att låta de behöriga myndigheterna själva välja. Så länge någon variant av muntlig respektive skriftlig rapportering erbjuds så uppfyller det direk- tivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I artikel 12.2 anges dock särskilt att muntlig rapportering ska kunna ske vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist på begäran av den rapporterande personen. Vi bedömer att ett fysiskt möte påtag- ligt skiljer sig från de andra varianterna av rapportering som nämns i artikel 12.2. Ett fysiskt möte kan göra det möjligt för personer, som annars har svårigheter att uttrycka sig, att rapportera. Det bör därför finnas en möjlighet att rapportera muntligt vid ett fysiskt möte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att en behörig myndighet som om- fattas av skyldigheten att inrätta externa rapporteringskanaler bör ha en skyldighet att utforma kanalerna så att det är möjligt för rappor- terande personer att rapportera både muntligen och skriftligen. Det bör även finnas en skyldighet att möjliggöra muntlig rapportering vid ett fysiskt möte inom en skälig tid om en rapporterande person begär det. Vi anser att uttrycket skälig tid är att föredra framför direktivets uttryck rimlig tidsfrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft67"&gt;Även om direktivet ger vissa valmöjligheter bör det vara enkelt för den rapporterande personen att rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Vi bedömer att direktivet ger vissa valmöjligheter för de behöriga myndigheterna vad gäller den närmare utformningen av hur muntlig respektive skriftlig rapportering ska kunna ske. Det innebär dock inte att rapporteringskanalerna som ska möjliggöra rapportering kan utformas hur som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;I skäl 73 i direktivet betonas att de externa rapporteringskanalerna ska vara användarvänliga. I begreppet användarvänlighet ligger enligt oss att rapporteringskanalerna och förfarandena bör vara enkla och lättillgängliga för den rapporterande personen. Det skulle kunna argumenteras för att det bör komma till uttryck i lagtexten, t.ex. att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;rapporteringskanalerna bör utformas på ett sätt som gör att det är enkelt att rapportera. En sådan bestämmelse kan dock vara svår att kontrollera efterlevnaden av. Enligt vår uppfattning ligger det dess- utom i sakens natur att det inte finns någon reell möjlighet att rapportera om förfarandet blir för komplicerat. Vi bedömer därför att det är tillräckligt att ange att det ska vara möjligt att rapportera muntligen, skriftligen samt vid ett fysiskt möte om det begärs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Bekräftelse av en rapports mottagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De externa rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen inom sju dagar från mottagandet av rapporten får en bekräftelse på mottagandet. Kravet på bekräftelse ska gälla under förutsättning att den rappor- terande personen inte avsagt sig bekräftelse eller att myndigheten inte har skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja den rappor- terande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om bekräftelse av mottagandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Enligt artikel 11.2 b ska en behörig myndighet omgående, och under alla omständigheter inom sju dagar från mottagande av rapporten, bekräfta mottagandet. Detta gäller dock inte om den rapporterande personen uttryckligen begärt annat eller den behöriga myndigheten har rimliga skäl att tro att en bekräftelse av mottagande av en rapport skulle äventyra skyddet av den rapporterande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft67"&gt;De behöriga myndigheterna ska som huvudregel bekräfta mottagandet, men det ska finnas undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Det bör med hänsyn till artikel 11.2 b införas en skyldighet för be- höriga myndigheter som har externa rapporteringskanaler och förfa- randen att inom sju dagar från mottagandet bekräfta mottagandet till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Direktivet ställer krav på bekräftelse omgående och under alla omständigheter inom sju dagar. Det skulle kunna hävdas att en sju- dagarsfrist innebär att det saknas incitament för den behöriga myn- digheten att bekräfta mottagande så snart som möjligt. Ett alternativ skulle därför kunna vara att införa krav på bekräftelse omgående eller så snart som möjligt, dock senast inom sju dagar. Vi gör dock be- dömningen att sju dagar är en så pass kort frist att det saknas skäl att i författningstext uttryckligen kräva en bekräftelse omgående. Det bör dessutom understrykas att en behörig myndighet som handlägger ett uppföljningsärende kommer att vara bunden av förvaltningslagen där det finns flera bestämmelser som syftar till att handläggningen ska bedrivas skyndsamt (t.ex. 9 och 11 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I skäl 67 framhålls att ett av syftena med uppföljning och åter- koppling är att undvika onödiga offentliggöranden. Samma skäl gör sig gällande bakom kravet på att mottagandet ska bekräftas. En bekräftelse på mottagande kan ses som ett viktigt moment för att öka förtroendet för de externa rapporteringskanalerna och att rappor- terna tas om hand om på ett lämpligt sätt av den behöriga myndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det finns dock en risk med att bekräfta mottagandet. Det kan t.ex. vara så att den rapporterande personen skickar ett &lt;NOBR&gt;e-postmed-&lt;/NOBR&gt; delande från den adress som personen använder i sin anställning, vilket innebär en risk för att arbetsgivaren får kännedom om rappor- teringen. Om den behöriga myndigheten besvarar &lt;NOBR&gt;e-postmeddelan-&lt;/NOBR&gt; det ökar risken ännu mer för att rapporteringen kommer till arbets- givarens kännedom. Det i sin tur kan innebära en risk för repressalier mot den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Med hänsyn till dessa risker och ordalydelsen av artikel 11.2 b bör det därför framgå att skyldigheten att bekräfta mottagandet inte gäller om den rapporterande personen uttryckligen avsagt sig be- kräftelse eller om den behöriga myndigheten har skäl att tro att en bekräftelse av mottagande av en rapport skulle äventyra skyddet av den rapporterande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="p368dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338368x1.jpg/" id="p368img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p739 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Uppföljning, återkoppling och information till den rapporterande personen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De externa rapporteringskanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;återkoppling i skälig utsträckning om åtgärder som vidtagits vid uppföljningen av rapporten och om skälen för åtgärderna, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;information om att uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifieras kommer att lämnas ut inklusive skälen för ett sådant utlämnande, såvida inte syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om informationen lämnas till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Tidsfristen för återkoppling får uppgå till högst tre månader från mottagandet av rapporten eller, om det finns särskilda skäl, högst sex månader och den rapporterande personen informeras om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft8"&gt;Den rapporterande personen ska få ytterligare återkoppling om det slutliga resultatet av uppföljningen av rapporten, om upp- följningsärendet inte kunnat avslutas inom den angivna tidsfristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft71"&gt;Direktivets bestämmelser om uppföljning, återkoppling och information till den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft10"&gt;Enligt direktivet ska en behörig myndighet omsorgsfullt följa upp rapporterna, lämna återkoppling till den rapporterande personen inom en rimlig tid som inte överstiger tre månader eller, i vederbör- ligen motiverade fall, sex månader, samt underrätta den rapporte- rande personen om det slutliga resultatet av utredningar som rappor- ten gett upphov till, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i nationell rätt (artikel 11.2 c, d och e).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft41"&gt;Med uppföljning avses enligt artikel 5.12 varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport för att bedöma riktigheten i de påstå- enden om ett missförhållande som framställs i rapporten och, i före- kommande fall, för att hantera det rapporterade missförhållandet,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;genom t.ex. interna undersökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och åtgärder för att lägga ner förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Med återkoppling avses enligt artikel 5.13 tillhandahållande av in- formation till en rapporterande person om de åtgärder som planeras eller har vidtagits som uppföljning inklusive skälen för uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I artikel 16.3 anges att om uppgifter som avslöjar den rapporte- rande personens identitet lämnas ut, ska den rapporterande personen informeras innan uppgifterna lämnas ut, såvida inte sådan informa- tion skulle äventyra berörda utredningar eller rättsliga förfaranden. Det anges vidare att när rapporterande personer informeras ska den behöriga myndigheten tillsända dem en skriftlig motivering som anger skälen för utlämnande av de berörda konfidentiella uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I direktivet framhålls att behöriga myndigheter ska säkerställa lämp- lig uppföljning, och bland annat bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och avhjälpa de rapporterade överträdel- serna, genom att inleda en intern undersökning, utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra lämpliga avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag. Alternativt bör dessa myndig- heter ha nödvändig befogenhet för att överlämna rapporten till en annan myndighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen och säkerställa att sådan myndighet gör en lämplig uppföljning (skäl 65). Behöriga myndigheter bör också lämna återkoppling till de rapporterande personerna om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning, t.ex. om överlämnande till annan myndighet, om att ärendet lagts ned på grund av brist på till- räckliga bevis eller på andra grunder, om att en undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och om eventuella åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts. Behöriga myndigheter ska även lämna uppgift om grunderna för uppföljningen (skäl 66). Uppföljning är centralt för att undvika onödiga offentlig- göranden (skäl 67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Hur bör direktivets krav på omsorgsfull uppföljning genomföras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Som redan konstaterats handlar uppföljningsåtgärder enligt artikel 5.12 om att bedöma riktigheten i de påståenden om missförhållanden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, om att hantera det rapporterade missförhållandet genom t.ex. undersökningar, ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;redningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och åtgärder för att lägga ner förfarandena. Vi uppfattar uppräkningen av åtgärder i artikel 5.12 som exemplifierande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det bör noteras att definitionen av uppföljning i artikel 5.12 avser uppföljning som sker vid både intern och extern rapportering. Vi har redan i avsnitt 7.13 konstaterat att vissa av de åtgärder som nämns i artikel 5.12 typiskt sett inte kan bli aktuella när det är fråga om att en arbetsgivare ska följa upp en intern rapportering om missför- hållanden. Om det är fråga om en myndighet som tar emot rappor- tering via en extern rapporteringskanal är sannolikt merparten av de åtgärder som nämns i artikel 5.12 sådana åtgärder som myndigheten kan vidta, i vart fall om det är en tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Artikel 5.12 skulle kunna tolkas så att allt som sker som en följd av att viss information har rapporterats utgör uppföljning i direktivets mening. Vi anser dock att direktivet inte bör förstås på det sättet. Direktivets bestämmelser om uppföljning bör analyseras i ljuset av vad en visselblåsarfunktion är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;En visselblåsarfunktion innebär att det ska finnas effektiva, kon- fidentiella och säkra rapporteringskanaler i syfte att bidra till att personer som har kännedom om missförhållanden ska våga rappor- tera dessa. Sådan rapportering förser myndigheter med viktig infor- mation som leder till att missförhållanden och överträdelser av be- stämmelser kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt (jfr skäl 13). Visselblåsarfunktioner är således ett viktigt verktyg för att t.ex. till- synsmyndigheter och lagförande myndigheter ska kunna utföra sina uppdrag effektivt och ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;En central funktion i en visselblåsarfunktion får anses vara att granska och bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporteringen. Vi bedömer, utifrån hur artikel 5.12 är utformad, att även direktivet betonar betydelsen av granskning och bedömning av riktigheten i den information som rapporteras via externa rapporter- ingskanaler. Det centrala är att utreda frågor som t.ex. om det före- ligger ett missförhållande, vad missförhållandet består i samt om någon kan anses vara ansvarig för att ha förorsakat missförhållandet. Bero- ende på resultatet av denna utredning kan det bli aktuellt att gå vidare med t.ex. tillsynsåtgärder, lagföringsåtgärder eller åtgärder som syftar till att återkräva medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vid en viss tidpunkt i myndighetens hantering av informationen bör man kunna se det som att själva ärendet i visselblåsarfunktionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;är avslutat och att de ytterligare åtgärder som därefter vidtas inte är uppföljningsåtgärder i direktivets mening. De fortsatta åtgärderna bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;stället ses som ett led i myndighetens övriga verksamhet, inte minst som en del i myndighetens tillsynsarbete. Vi föreslår att en egenskap hos de behöriga myndigheterna bör vara att de har ett tillsynsansvar (se avsnitt 8.8.2). Vi föreställer oss också att myndigheterna i regel kommer att inrätta och driva sina externa rapporteringskanaler och förfaranden i nära anslutning till sin tillsynsverksamhet eftersom kanalerna och förfarandena bidrar till att fånga upp signaler som kan leda till att tillsynsärenden inleds. Däremot menar vi alltså att de till- synsåtgärder som vidtas inte nödvändigtvis ska anses vara en del av den uppföljning av rapportering som direktivet kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;Det går enligt oss inte att dra en skarp gräns mellan vad som utgör uppföljningsåtgärder i direktivets mening och vad som utgör en del av myndighetens övriga verksamhet, även om det står klart att det cen- trala i en visselblåsarfunktion är att bedöma riktigheten i de påståen- den om missförhållanden som framställs i en rapport. Det går enligt vår mening inte heller att i generella termer slå fast vad som är en omsorgsfull uppföljning. I vilken omfattning en uppföljning ska genomföras för att anses vara omsorgsfull kommer att vara beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och av vilken typ av missför- hållanden det är fråga om. Vi bedömer mot denna bakgrund att det inte är möjligt att i författningstext ange vilka typer av uppföljnings- åtgärder som ska vidtas av en behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;En behörig myndighet som får del av värdefull information om missförhållanden kommer att ha ett intresse av att använda informa- tionen för att kunna utföra sitt uppdrag mer effektivt och ändamåls- enligt. Man kan t.ex. tänka sig att en myndighet som har ett tillsyns- ansvar får kännedom om omständigheter som innebär att det finns skäl att inleda ett tillsynsärende. Beslutet att inleda tillsyn kommer i en sådan situation att ha sin grund i det tillsynsansvar som myndig- heten har enligt andra regelverk. Det behöver därför inte införas några skyldigheter i den nu föreslagna förordningen om att myndig- heter ska följa upp den rapporterade informationen på något särskilt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Som framgår av det efterföljande avsnittet anser vi dessutom att det bör införas ett krav på att en rapporterande person ska få åter- koppling om de åtgärder som planeras eller som har vidtagits som uppföljning på rapporten. Om återkopplingen ger den rapporterande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;personen anledning att tvivla på att den behöriga myndigheten följer upp informationen har personen enligt våra förslag möjlighet att skyddat vända sig till allmänheten genom ett offentliggörande. Vi bedömer därför att kravet på återkoppling kommer att vara tillräck- ligt för att behöriga myndigheter på ett seriöst och omsorgsfullt ska följa upp den rapporterade informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft68"&gt;Bör direktivets bestämmelser om minskad börda m.m. för behöriga myndigheter genomföras i svensk rätt och i så fall hur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;artikel 11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;−&lt;/SPAN&gt;11.5 anges att medlemsstaterna får föreskriva bestäm- melser som har bäring på de behöriga myndigheternas uppföljning och återkoppling. Medlemsstaterna får t.ex. föreskriva att behöriga myndigheter, efter att ha bedömt ärendet på ett lämpligt sätt, kan besluta att en rapporterad överträdelse är klart ringa och att ytter- ligare uppföljning enligt direktivet inte krävs, förutom att förfaran- det läggs ner. Om så är fallet ska de behöriga myndigheterna under- rätta den rapporterande personen om sitt beslut och skälen för detta (artikel 11.3). Medlemsstaterna får vidare föreskriva att behöriga myn- digheter kan besluta att avsluta förfarandet beträffande återkom- mande rapporter, som inte innehåller meningsfull ny information om överträdelser i förhållande till en tidigare rapport för vilken de relevanta förfarandena har slutförts, såvida inga nya rättsliga eller faktiska omständigheter motiverar en annan typ av uppföljning. Om så är fallet ska de behöriga myndigheterna underrätta den rappor- terande personen om sitt beslut och skälen för detta (artikel 11.4). Medlemsstaterna får slutligen, i händelse av ett stort inflöde av rap- porter, föreskriva att behöriga myndigheter får prioritera handlägg- ningen av rapporter om allvarliga överträdelser eller överträdelser av väsentliga bestämmelser som omfattas av direktivets tillämpningsom- råde, utan att detta påverkar tidsplanen för återkoppling (artikel 11.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft10"&gt;Frågan är om och i så fall hur bestämmelserna bör genomföras i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Det bör noteras att artikel 11.3&lt;SPAN class="ft138"&gt;−&lt;/SPAN&gt;11.5 inte måste genomföras efter- som punkterna i artikeln anger att medlemsstaterna får föreskriva bestämmelser. Artikel 11.3&lt;SPAN class="ft138"&gt;−&lt;/SPAN&gt;11.5 ligger enligt vår bedömning i linje med hur tillsyn typiskt sett bedrivs i Sverige. Svenska myndigheter utövar många gånger en riskbaserad tillsyn, utifrån de riskanalyser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;som myndigheten själv gör. Det innebär att den riskbaserade till- synen inriktas mot de områden som är mest angelägna att granska. En riskbaserad tillsyn kan innebära att situationer, där det i och för sig finns indikationer på att allt inte har gått rätt till, inte prioriteras eftersom annan tillsyn prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt oss kan vidare en åtgärd, som innebär att en rapporterad överträdelse är så ringa att ärendet läggs ner, utgöra exempel på en omsorgsfull uppföljning om ärendet först har utretts och bedömts på ett lämpligt sätt. Att avsluta ett förfarande på den grunden att det är fråga om en återkommande rapport som inte innehåller någon meningsfull ny information, kan enligt vår bedömning också utgöra exempel på en omsorgsfull uppföljning. De nu nämnda exemplen är sådana faktorer som enligt oss lämpligen kan tillmätas betydelse vid bedömning av om återkoppling och uppföljning har gjorts i enlighet med de föreslagna bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att de möjligheter som artikeln ger bör finnas för de svenska myndigheter som utses som behöriga. Vi anser dock inte att artikeln behöver genomföras genom författnings- bestämmelser eftersom artikeln ligger i linje med hur tillsyn typiskt sett bedrivs i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Särskilt om uppföljning av rapporter om EU:s regler för statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I skäl 65 nämns att behöriga myndigheter bör ha nödvändig befog- enhet för att överlämna rapporten till en annan myndighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen. Det framgår vidare att kom- missionen har en exklusiv befogenhet när det gäller att förklara stat- liga stödåtgärders förenlighet, särskilt i enlighet med artikel 107.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Denna ansvarsfördelning på statsstödsområdet innebär att upp- följning av rapporter som rör EU:s regler för statligt stöd huvudsak- ligen kommer att bestå av att den behöriga myndigheten, under vissa förutsättningar, kommer att överlämna de rapporterade uppgifterna till kommissionen. En sådan hantering kan enligt vår mening anses uppfylla kraven på omsorgsfull uppföljning i direktivets mening.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Hur bör direktivets krav på återkoppling genomföras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;I skäl 67 framhålls att återkoppling bör ske inom en rimlig tid mot bakgrund av behovet av att snabbt åtgärda det problem som rapporten avser och behovet av att undvika onödiga offentliggöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Man kan fråga sig hur punkterna i artikel 11.2 d och 11.2 e för- håller sig till varandra. Enligt artikel 11.2 d ska en behörig myndighet lämna återkoppling till den rapporterande personen inom en rimlig tid som inte överstiger tre månader eller, i vederbörligen motiverade fall, sex månader. Artikel 11.2 e anger att en behörig myndighet ska underrätta den rapporterande personen om det slutliga resultatet av utredningar som rapporten gett upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Artikel 11.2 d nämner uttryckligen begreppet återkoppling, vilket enligt artikel 5.13 innebär tillhandahållande av information till en rapporterande person om de åtgärder som planeras eller har vidtagits som uppföljning och om grunderna för sådan uppföljning. Vi be- dömer att detta till stor del överensstämmer med det som avses i artikel 11.2 e. Båda punkterna i artikeln rör således den rapporte- rande personens rätt till information om vad som blir följden av den information som har rapporterats. Det kan därför ifrågasättas varför båda punkterna finns i artikeln och hur de förhåller sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vi gör bedömningen att det har sin grund i att artikel 11.2 d har en tidsfrist, vilket artikel 11.2 e saknar. Enligt artikel 11.2 d ska åter- koppling lämnas inom tre månader eller, i vederbörligen motiverade fall, inom sex månader. Det står dock klart att viss information som rapporteras inte kommer att hinna utredas inom tre månader, eller ens inom sex månader. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att det som rapporteras är misstankar om omfattande korruption. Den sortens information kan ta mycket lång tid att utreda. Vi tolkar därför direk- tivet som att artikel 11.2 d och 11.2 e tillsammans säkerställer att den rapporterande personen dels får återkoppling inom rimlig tid om utredningen drar ut på tiden (11.2 d), men också återkoppling när visselblåsarfunktionenen är klar med sin utredning (11.2 e).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft37"&gt;Vi gör mot denna bakgrund bedömningen att det bör införas en skyldighet att dels lämna återkoppling om uppföljningen av rappor- ten inom viss tid, dels lämna ytterligare återkoppling om det slutliga resultatet av uppföljningen av rapporten, om uppföljningsärendet inte kunnat avslutas inom den angivna tidsfristen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft29"&gt;Frånsett tidsfristen i artikel 11.2 d finns det inga krav i direktivet på hur återkoppling ska ske, varken enligt artikel 11.2 d eller arti- kel 11.2 e. Vi ser ingen anledning att lämna förslag om ytterligare krav på återkoppling än de tidsfrister som följer av artikel 11.2 d.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vi anser att uttrycket ”om det finns särskilda skäl” bör användas i stället för ”i vederbörligen motiverade fall” som används i arti- kel 11.2 d, eftersom det passar bättre i svensk författningstext. Ut- trycken torde vara synonyma. Tidsfristen för återkoppling bör alltså få uppgå till tre månader från mottagandet av rapporten eller högst sex månader om det finns särskilda skäl. Det bör dock krävas att den som är skyldig att lämna återkoppling informerar den rapporterande personen om att man gör bedömningen att det finns särskilda skäl som motiverar en sexmånadersfrist. Om den rapporterande perso- nen inte får sådan information skulle denna oklarhet t.ex. kunna leda till att denne går vidare med ett offentliggörande trots att den behö- riga myndigheten fortfarande utreder frågan, vilket i sin tur riskerar att göra den behöriga myndighetens arbete svårare. För att undvika en sådan situation bör alltså den behöriga myndigheten informera den rapporterande personen om att myndigheten avser att åter- komma med återkoppling inom sex månader i stället för inom tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Rätten till återkoppling bör inte innebära att en rapporterande person har en oinskränkt rätt till information. Återkoppling innebär enligt artikel 5.13 tillhandahållande av information till en rapporte- rande person om de åtgärder som planeras eller som har vidtagits som uppföljning och om grunderna för sådan uppföljning. Rätten till återkoppling bör typiskt sett omfatta information om vad som har gjorts för att utreda och bedöma riktigheten av den rapporterade in- formationen samt vilka slutsatser som kunnat dras av utredningen. Däremot bör det t.ex. inte innefatta en rätt till ett personligt möte med den ansvarige handläggaren för att i detalj få svar på varför vissa utredningsåtgärder vidtagits och andra inte. Mot denna bakgrund bör det anges att kravet på återkoppling gäller i skälig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det bör även framhållas att det kan finnas sekretessbestämmelser som påverkar möjligheten att redogöra för vidtagna uppföljnings- åtgärder. Det finns inget i direktivet som tyder på att rätten till åter- koppling för en rapporterande person innebär att en myndighet kan bortse från gällande sekretessbestämmelser. Tvärtom framhålls i skäl 66 att det kan finnas begränsningar vad gäller offentliggörandet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;av beslut på områdena finansiell reglering och företagsbeskattning som innebär att det inte går att informera den rapporterande perso- nen om det slutliga resultatet av undersökningarna. Rätten till åter- koppling bör således inte påverka tillämpningen av gällande sekretess- bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;I uttrycket att den rapporterande personen ska få skälig åter- koppling kan inte anses ligga ett krav på att den behöriga myndig- heten säkerställer att den rapporterande personen faktiskt också tar del av återkopplingen. Det bör räcka att den behöriga myndigheten gör det möjligt för den rapporterande personen att ta del av åter- kopplingen. Återkoppling skulle t.ex. kunna lämnas genom ett besked som nås om den rapporterande personen loggar in på ett rapporter- ingsverktyg, om ett sådant har använts för rapporteringen. Samtidigt anges i skäl 73 i direktivet att de externa rapporteringskanalerna ska vara användarvänliga. Det innebär enligt vår bedömning att rappor- teringskanalerna och förfarandena bör vara enkla och lättillgängliga för den rapporterande personen. Alla rapporterande personer kan inte förväntas hantera tekniskt komplicerade rapporteringssystem. Därför anser vi att det i skälig återkoppling får anses ligga att den behöriga myndigheten bör ta hänsyn till den rapporterande perso- nens förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft8"&gt;Direktivet ställer krav på återkoppling inom tre månader, eller sex månader om det finns särskilda skäl. Det skulle kunna hävdas att en tremånadersfrist innebär att det saknas incitament för den behöriga myndigheten att återkoppla så snart som möjligt. Ett alternativ skulle därför kunna vara att införa krav på återkoppling så snart som möjligt, dock senast inom tre månader, alternativt sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Det kan i allmänhet antas att en behörig myndighet som tar emot en rapport kommer att ha ett intresse av att utreda informationen så snart som möjligt. Det bör dessutom understrykas att en behörig myndighet som handlägger ett uppföljningsärende kommer att vara bunden av förvaltningslagen där det finns flera bestämmelser som syftar till att handläggningen ska bedrivas skyndsamt (t.ex. 9 och 11 §§). Vi gör därför bedömningen att det inte finns skäl att ställa högre krav än vad direktivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det bör sammanfattningsvis anges i förordningen att den rappor- terande personen i skälig utsträckning ska få återkoppling om upp- följningen av rapporten och om skälen för de vidtagna uppföljnings- åtgärderna inom högst tre månader från mottagandet av rapporten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;eller, om det finns särskilda skäl, inom högst sex månader och den rapporterande personen informeras om det. Det bör också anges i förordningen att den rapporterande personen ska få ytterligare åter- koppling om det slutliga resultatet av uppföljningen av rapporten, om uppföljningsärendet inte kunnat avslutas inom den tidsfrist som anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;Information ska även lämnas om att uppgift om den rapporterande personens identitet kommer att lämnas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Om uppgifter som avslöjar den rapporterande personens identitet ska lämnas ut, anger direktivet att den rapporterande personen ska informeras innan utlämnandet, såvida inte sådan information skulle äventyra berörda utredningar eller rättsliga förfaranden (artikel 16.3). I artikeln anges vidare att informationen ska lämnas av den behöriga myndigheten med en skriftlig motivering som anger skälet för ut- lämnande. Enligt vår uppfattning är det lämpligt att denna informa- tionsskyldighet förs in i den föreslagna regleringen om hur kanaler och förfaranden ska vara inrättade för att uppfylla direktivets krav på bekräftelse och återkoppling till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Vi anser dock att den rapporterande personen inte bör informeras villkorslöst om att dennes identitetsuppgifter kommer att lämnas ut. Det skulle nämligen kunna försvåra den uppföljning eller de åtgärder som vidtas utanför visselblåsarfunktionen, inte minst åtgärder som kan vara nödvändiga om den rapporterande personen medvetet har rapporterat falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Information om att uppgift genom vilken den rapporterande per- sonen kan identifieras kommer att lämnas ut, bör alltså lämnas till den rapporterande personen endast under förutsättning att inte syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om infor- mationen lämnas. Informationen bör även inkludera en skriftlig moti- vering som anger skälet för utlämnande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="p378dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338378x1.jpg/" id="p378img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Information om hur rapportering via de externa rapporteringskanalerna går till och om skyddet för rapporterande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;På en behörig myndighets webbplats ska det finnas tyd- lig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om de områden inom vilka myndigheten är behörig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om förfarandet vid rapportering till myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om kontaktuppgifter för rapporteringskanalerna hos myn- digheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om att telefonsamtal kan komma att spelas in,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om sekretess och behandling av personuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om förutsättningarna för att omfattas av skydd, ansvarsfri- het och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier enligt den föreslagna lagen samt de skadeståndsmöjligheter som är kopplade till skyddet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om rådgivning och stöd som myndigheten kan ge till den som överväger att rapportera och uppgifter om de aktörer som också erbjuder detta, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;om meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamhet där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om information om förfarandena för extern rapportering samt skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Av artikel 13 framgår att de behöriga myndigheterna ska offentlig- göra information på sina webbplatser i en separat avdelning som är tydligt markerad och lättåtkomlig. Informationen ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;villkoren för att omfattas av skydd enligt direktivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;kontaktuppgifter för de externa rapporteringskanaler som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;artikel 12, i synnerhet elektroniska adresser och postadresser, samt telefonnummer till dessa kanaler, med angivelse av om telefonsamtal spelas in,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;de förfaranden som är tillämpliga på rapportering av överträ- delser, inbegripet det sätt på vilket den behöriga myndigheten får kräva att den rapporterande personen förtydligar den information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft9"&gt;som rapporterats eller lämnar ytterligare information, tidsfristen för att lämna återkoppling samt innehållet i sådan återkoppling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporter, sär- skilt information om behandling av personuppgifter enligt artikel 17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;direktiv (EU) 2019/1936, artiklarna 5 och 13 i förordning (EU) 2016/679, artikel 13 i direktiv (EU) 2016/680 och artikel 15 i för- ordning (EU) 2018/1725, beroende på vad som är tillämpligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;vilken typ av uppföljning som ska ges till rapporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tillgängliga rättsmedel och förfaranden för skydd mot repres- salier och tillgången till konfidentiell rådgivning för personer som överväger att rapportera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;en förklaring som tydligt anger under vilka villkor som personer som rapporterar till den behöriga myndigheten skyddas från ansvar för sekretessöverträdelser, i enlighet med artikel 21.2, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kontaktuppgifter till informationscentrumet eller till den enda och oberoende administrativa myndigheten som anges i artikel 20.3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;tillämpliga fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I artikel 7.3 anges dessutom att tillsammans med den information som ska tillhandahållas av behöriga myndigheter i enlighet med bl.a. artikel 13 ska det även tillhandahållas lämplig information om sådan användning av interna rapporteringskanaler som avses i artikel 7.2. Av artikel 7.2 framgår att rapportering via interna rapporterings- kanaler i första hand ska uppmuntras i stället för rapportering via externa rapporteringskanaler, om överträdelsen kan åtgärdas på ett effektivt sätt internt, och om den rapporterande personen anser att det inte föreligger någon risk för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft68"&gt;Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om förfarandena för extern rapportering samt skyddet för rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Personer som avser att rapportera information om överträdelser av unionsrätten bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. Behöriga myndigheter bör därför tillhanda- hålla tydlig och lättåtkomlig information om tillgängliga rapporter- ingskanaler hos behöriga myndigheter, om tillämpliga förfaranden och om den personal som ansvarar för handläggningen av rapporter vid dessa myndigheter. Informationen bör vara öppen, lättförståelig och tillförlitlig i syfte att uppmuntra till rapportering (skäl 75). Bristande förtroende för ändamålsenligheten med att rapportera,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;osäkerhet om huruvida personen kommer att omfattas av skydd samt rädsla för repressalier är de främsta faktorerna som avhåller poten- tiella visselblåsare från att rapportera (skäl 63, jfr skäl 1 och 89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Kravet i artikel 13 på att behöriga myndigheter ska offentliggöra information på sina webbplatser har sin grund i behovet hos rappor- terande personer av att kunna fatta ett välgrundat beslut om huru- vida, hur och när de ska rapportera i syfte att uppmuntra till att rap- portering verkligen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft37"&gt;Det bör med hänsyn till direktivets lydelse anges i förordningen att en behörig myndighet på sin webbplats ska offentliggöra infor- mation som är tydlig och lättillgänglig. Informationen bör innehålla det som följer under nedanstående rubriker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft67"&gt;Information om vilka områden som myndigheten är behörig för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om inom vilka områden som myndigheten är behörig och därmed skyldig att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter om missför- hållanden. Sådan information kan minska risken för att rapporter- ande personer vänder sig till fel myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Förfarandena som gäller för rapportering till myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om för- farandena som gäller för rapportering till myndigheten (jfr artikel 13 c och e). Det är viktigt att de behöriga myndigheterna tydligt anger hur man rapporterar och vilka åtgärder som myndigheten därefter kan komma att vidta, t.ex. utredning av uppgifterna och att myn- digheten kan kontakta den rapporterande personen vid behov av förtydligande frågor. Att få sådan tydlig information kan bidra till att öka förtroendet för ändamålsenligheten med rapportering, vilket i sin tur kan antas öka benägenheten att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Kraven på vilken information som ska lämnas om förfarandena för rapportering i artikel 13 c är av sådan detaljeringsgrad att de inte lämpar sig för förordningstext. Det bör i stället vara upp till den behöriga myndigheten att själv bestämma detaljeringsgraden av den lämnade informationen. Det är dock av vikt att informationen är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;fullständig så att en rapporterande person får komplett information om hur man rapporterar samt vad som kan bli följden av en rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft71"&gt;Kontaktuppgifter för de externa rapporteringskanaler som finns hos den behöriga myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om kon- taktuppgifter för de externa rapporteringskanaler som finns hos myndigheten eftersom sådan information kan antas öka benägen- heten att rapportera (jfr artikel 13 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Information om att telefonsamtal kan komma att spelas in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 8.11 föreslår vi att det ska vara möjligt att rapportera muntligt, vilket t.ex. kan ske via telefon. Vi föreslår dess- utom i avsnitten 11.3 och 11.4 bestämmelser om dokumentation av muntlig rapportering, vilket bl.a. föreslås kunna ske genom inspel- ning. Dokumentation genom inspelning förutsätter dock att den rapporterande personen samtycker till att spelas in. Ett första led i att kunna samtycka är att få information om att telefonsamtalet spelas in. En behörig myndighet som spelar in telefonsamtal bör därför vara skyldig att ha sådan information (jfr artikel 13 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Information om sekretess och behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om vad som gäller beträffande sekretess och behandling av personuppgifter hos myndigheten (jfr artikel 13 d). Oro över att rapporterad infor- mation får spridning kan avskräcka från rapportering. Om den rap- porterande personen får kännedom om det sekretesskydd som gäller samt hur personuppgifter kommer att behandlas kan det antas öka förtroendet för rapporteringskanalerna och förfarandena, vilket i sin tur kan antas öka benägenheten att rapportera. Likaså kan förtroen- det antas öka om det finns information om hur uppgifter om berörda personer skyddas, vilket inkluderar både fysiska personer som ut- pekas som ansvariga för missförhållanden och juridiska personer, t.ex. ett företag där missförhållanden påstås föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft41"&gt;I dataskyddsförordningen finns bestämmelser om information som ska tillhandahållas om personuppgifterna samlas in från den registrerade (artikel 13). Informationen ska enligt artikel 13.1 i för- ordningen lämnas när personuppgifterna erhålls, dvs. när de fås från den registrerade. Motsvarande krav finns även i artikel 13 i direkti- vet 2016/680 samt i artikel 15 i förordningen 2018/1725. Den infor- mation som enligt våra förslag ska finnas på de behöriga myndig- heternas webbplats ska inte sammanblandas med den information som ska lämnas enligt dataskyddsförordningen och de andra nyss nämnda rättsakterna när personuppgifterna erhålls från den registre- rade. I stället bör den information som vi föreslår anses komplettera den information som ska lämnas enligt bestämmelserna i dataskydds- förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft67"&gt;Förutsättningarna för att omfattas av skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om för- utsättningarna för att omfattas av skydd enligt den föreslagna lagen eftersom det kan antas öka benägenheten att rapportera (jfr artikel 13 a och skäl 89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Som vi redan har konstaterat är det centralt att personer som överväger att rapportera kan fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera (skäl 75). Med hänsyn till detta samt till informationskravet i artikel 7.3 – som refererar till artikel 7.2 där det framgår att rapportering via interna rapporteringskanaler ska uppmuntras – bör en behörig myndighet informera om de fördelar respektive nackdelar som finns med att rapportera internt. En viktig del av detta är upplysningar om att intern rapportering kan innebära att ett missförhållande kan åtgärdas snabbare och mer effektivt jäm- fört med om extern rapportering sker. En annan viktig del är upp- lysningar om att för det fall den rapporterande personen anser att det föreligger risk för repressalier kan extern rapportering vara att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p759 ft71"&gt;Information om den föreslagna lagens skydd i form av ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om inne- börden av den föreslagna lagens skydd i form av ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier (jfr artikel 13 f och g). Informationsskyldigheten bör även omfatta information om vilka möjligheter till skadestånd som finns kopplade till skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft67"&gt;Upplysning om rådgivning och stödåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;En behörig myndighet bör vara skyldig att ha information om den rådgivning och de stödåtgärder som finns tillgängliga för personer som överväger att rapportera, inklusive uppgifter om de aktörer som erbjuder stöd och rådgivning (jfr artikel 13 f och h).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Det kan finnas situationer när en rapporterande person behöver ytterligare stöd och rådgivning för att kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida rapportering bör ske, hur och till vem. Det är mot den bakgrunden som det i artikel 20 finns bestämmelser om stödåtgärder i form av t.ex. rådgivning, vilket behandlas i kapitel 13. Det är därför viktigt att en rapporterande person får kännedom om var denne kan vända sig för rådgivning och stödåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Information om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Myndigheter och andra offentliga organ får inte utan stöd i lag be- gränsa enskildas yttrandefrihet. Begränsningar av meddelarfriheten måste ha stöd i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrund- lagen. Det finns en relativt omfattande mängd ärenden från JO och JK rörande myndigheters reglering av kommunikation inom det all- männas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Myndigheter och andra offentliga organ måste därför vara nog- granna så att informationen inte riskerar att tolkas som att det endast är om den föreslagna lagens förutsättningar är uppfyllda som det är tillåtet att t.ex. kontakta massmedia. Informationen får således inte utformas på ett sätt som ger intryck av att de grundlagsfästa fri- och rättigheterna inte gäller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft37"&gt;Det bör mot denna bakgrund krävas att det finns tydlig och lättillgänglig information om det som föreskrivs i tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen om meddelarfrihet och an- skaffarfrihet samt, beträffande verksamheter där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Dokumentation som beskriver de externa rapporteringskanalerna och förfarandena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska vara skyldig att skriftligen dokumentera sina externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: Vi lämnar i de föregående avsnitten förslag om att behöriga myndigheter ska inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning och att dessa ska vara utformade på ett visst sätt. Något som kan bidra till att så verk- ligen sker är att det även införs en skyldighet för behöriga myndig- heter att skriftligen dokumentera sina externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;Vid införande av nya skyldigheter för myndigheter att upprätta dokumentation bör alltid risken för en ökad administrativ börda be- aktas. Vi gör dock bedömningen att en skyldighet att skriftligen be- skriva och dokumentera de externa rapporteringskanalerna och för- farandena för rapportering och uppföljning inte kan ses som särskilt betungande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vi har i avsnitten 8.3 och 8.4 beskrivit några exempel på externa visselblåsarfunktioner som finns hos myndigheter. I samtliga fall har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;kunnat konstatera att myndigheterna har skriftlig dokumentation som beskriver den externa visselblåsarfunktionen. Det ligger enligt oss i sakens natur att stora myndigheter – vilket samtliga myndig- heter som föreslås som behöriga är – regelmässigt dokumenterar rutiner och liknande som gäller inom myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;Att införa en skyldighet att dokumentera de externa rapporter- ingskanalerna och förfarandena bedöms därför som en rimlig åtgärd för att säkerställa att behöriga myndigheter fullgör sin skyldighet att inrätta sådana.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="p385dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338385x1.jpg/" id="p385img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Överlämnande av rapporter till behörig personal inom myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en rapport har mottagits på annat sätt än genom en extern rapporteringskanal, eller av någon som inte är behörig att hantera en sådan rapport, ska rapporten omedelbart vidarebeford- ras i oförändrat skick till någon som är behörig att hantera den på myndighetens vägnar. En behörig myndighet ska ha rutiner som säkerställer att det sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: Om en rapport har mottagits genom andra kanaler än de rapporteringskanaler som avses i artikel 12.1 eller 12.2 eller av annan personal än den som är ansvarig för handläggning av rapporter, ska enligt artikel 12.3 de behöriga myndigheterna säker- ställa att den personal som mottagit rapporten är förhindrad att lämna ut information som kan identifiera den rapporterande eller den berörda personen. Personalen ska omedelbart vidarebefordra rapporten i oförändrat skick till den som är ansvarig för handlägg- ning av rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det kan framstå som främmande för svensk rätt att i detalj reglera hur personal inom en myndighet ska överlämna handlingar mellan sig. Det är en fråga som myndigheten typiskt sett själv får bestämma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Direktivets krav på överlämnande är emellertid precist och läm- nar inget utrymme för undantag. För att det inte ska råda någon tvekan om att direktivet har genomförts i svensk rätt bör det därför anges i en bestämmelse att i det fall en rapport har mottagits på annat sätt än genom en extern rapporteringskanal, eller av en anställd som inte är behörig att hantera sådana rapporter, ska rapporten omedel- bart vidarebefordras i oförändrat skick till någon som är behörig att hantera rapporter på myndighetens vägnar. Bestämmelsen bör utfor- mas som att det är myndighetens ansvar att ha rutiner som säker- ställer att rapporten omedelbart vidarebefordras i oförändrat skick till någon som är behörig att hantera rapporter på myndighetens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Hur sekretessfrågor bör hanteras vid överlämnande inom en myn- dighet behandlas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p766 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Överlämnande av rapporter och skyldighet att lämna uppgifter till en annan myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en rapport kommer in via en extern rapporterings- kanal hos en myndighet som saknar behörighet att hantera rap- porter inom det område rapporten rör, ska myndigheten lämna över rapporten till den myndighet som är behörig, om det inte finns något skäl mot det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Rapporten ska anses ha kommit in till den andra myndigheten genom en extern rapporteringskanal samma dag som den kom in till den myndighet som först tog emot rapporten. Den myndighet som rapporten har lämnats över till ska underrätta den rapporte- rande personen om överlämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;En behörig myndighet som vid uppföljning av en rapport be- dömer att det finns skäl att inleda tillsyn ska till ansvarig tillsyns- myndighet lämna de uppgifter som är nödvändiga för att tillsyn ska kunna inledas. Motsvarande uppgiftsskyldighet ska gälla även om tillsynsfunktionen finns inom den behöriga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;En behörig myndighet som vid uppföljning av en rapport misstänker att brott kan ha begåtts, ska till Polismyndigheten lämna de upplysningar som är nödvändiga för att brottsmisstankarna ska kunna utredas av Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om överlämnande av rapporter till en annan myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;I artikel 11.6 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att varje myn- dighet som har mottagit en rapport men som inte är behörig att vidta åtgärder med anledning av överträdelsen, översänder rapporten till den behöriga myndigheten inom en rimlig tidsfrist. Den rappor- terande personen ska dessutom på ett säkert sätt och utan dröjsmål underrättas om denna överföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft41"&gt;I skäl 65 framhålls att de myndigheter som utses som behöriga bör ha nödvändig kapacitet och befogenhet att säkerställa lämplig uppföljning, och bland annat bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och avhjälpa de rapporterade överträdel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;serna, genom att inleda en intern undersökning, utredning, lag- föring, åtgärder för att återkräva medel eller andra lämpliga avhjälp- ande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag. Alternativt bör dessa myn- digheter ha nödvändig befogenhet för att överlämna rapporten till en annan myndighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen och säkerställa att sådan myndighet gör en lämplig uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Artikel 11.6 och skäl 65 synes beröra delvis olika situationer. Artikel 11.6 rör situationen att den mottagande myndigheten inte är behörig. Skäl 65 rör den situationen att den mottagande myndig- heten i och för sig är behörig men att det ändå är någon annan myn- dighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen. Artikel 11.6 och skäl 65 har dock det gemensamt att det handlar om att över- lämna en rapport till en annan myndighet. Frågan är om och i så fall på vilket sätt artikel 11.6 och skäl 65 bör genomföras i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Situationer där frågan om överlämnande kan aktualiseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;En situation som man kan tänka sig är att den mottagande myndig- heten är utsedd som behörig myndighet för vissa områden, men inte för de frågor som den aktuella rapporten rör. Som exempel kan nämnas att myndigheten som är behörig för området kärnsäkerhet och strålskydd tar emot en rapport om överträdelser av kemikalie- lagstiftningen som hör till en annan behörig myndighets ansvars- område. Den mottagande myndigheten kan upptäcka detta omedel- bart när rapporten inkommer till myndigheten, men man kan också tänka sig att myndigheten initialt bedömer att rapporten avser något inom myndighetens ansvarsområde för att efter viss utredning kon- statera att det aktuella missförhållandet hör till någon annan behörig myndighets ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft8"&gt;Med hänsyn till de principer som varit vägledande för våra förslag om vilka myndigheter som bör utses som behöriga myndigheter (se avsnitt 8.8.2) kan man dessutom tänka sig situationen att en myndig- het i och för sig är behörig men att det ändå finns en annan myn- dighet som har bättre förutsättningar för att t.ex. vidta tillsynsåtgärder, men som inte utsetts som behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Vi har också varit inne på att man kan tänka sig att en behörig myndighet i sina utredningar bedömer att missförhållandet utgörs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;av ett brottsligt förfarande och att frågan bör utredas vidare av polis och åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Slutligen kan man tänka sig situationen att en rapporterande person rapporterar om ett missförhållande enligt den föreslagna lagen, men gör det till en myndighet som inte är en behörig myndighet. Även om vi föreslår att sådan rapportering ska omfattas av lagens skydd under vissa förutsättningar (se avsnitt 6.3.8) kan det finnas behov av att den mottagande myndigheten kan lämna rapporten till någon annan myndighet som kan hantera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I samtliga ovannämnda situationer kan det finnas behov av att den mottagande myndigheten har möjlighet lämna rapporten eller upp- gifter ur rapporten till någon annan myndighet som kan hantera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Syftet med att rapportera missförhållanden, både internt och externt, är att information ska nå någon som kan utreda uppgifterna och som har möjligheter att åtgärda problemet (jfr skäl 47). Syftet med en extern rapportering till en behörig myndighet är således att myndigheten ska åtgärda problemet. Det framstår mot denna bak- grund som självklart att en myndighet bör kunna överlämna en rap- port till en annan myndighet om den myndigheten har bättre för- utsättningar för att t.ex. vidta tillsynsåtgärder. Detta gäller både om den andra myndigheten är utsedd att vara behörig eller om så inte är fallet. Det avgörande bör vara vilken myndighet som har bäst förut- sättningar för att kunna hantera och komma till rätta med problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft67"&gt;Det finns flera befintliga bestämmelser i svensk rätt som möjliggör överlämnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Sedan den 1 mars 2019 gäller enligt 7 § förvaltningsprocesslagen att om en allmän förvaltningsdomstol finner att den saknar behörighet att som första domstol handlägga ett mål men att en annan allmän förvaltningsdomstol är behörig, ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om det inte finns något skäl mot det. Över- lämnande kan enligt bestämmelsen göras när som helst under hand- läggningen, så snart det kommit fram att den egna domstolen saknar behörighet att som första domstol handlägga ett mål men att en annan allmän förvaltningsdomstol är behörig. Tidigare var detta bara möjligt att göra i samband med att målet inleddes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;I 18 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombuds- män har JO getts en uttrycklig rätt att överlämna ärende till en annan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;myndighet för handläggning om ärendet är av sådan beskaffenhet att det lämpligen kan utredas och prövas av den andra myndigheten. Möjligheten för JO att överlämna ärenden till en annan myndighet ska dock ses mot bakgrund av JO:s ställning som extraordinärt organ (KU 1975/76:22 s. 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft10"&gt;Även om inga andra myndigheter har samma uttryckliga rätt som JO att överlämna ärenden till en annan myndighet, förekommer sådana överlämnanden i inte obetydlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Alla myndigheter har enligt en allmän förvaltningsrättslig princip, som kommer till uttryck i 6 § förvaltningslagen, en serviceskyldighet som bl.a. innebär att myndigheten ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten ska lämna enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Hjälpen kan t.ex. bestå i att bistå den enskilde att vända sig till rätt myndighet. Rör det sig om en felsänd handling, bör hjälpen i regel lämnas genom att myndigheten skickar handlingen vidare till rätt myndighet. Om det är oklart vilken myndighet som den enskilde önskar vända sig till, bör myndigheten som tagit emot en handling försöka ta reda på vad avsändaren vill uppnå med detta. Hjälpen ska ges i den utsträck- ning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Att vidarebefordra hand- lingar som en myndighet fått, men som en annan myndighet rätte- ligen borde ha, kan således göras som ett led i utövandet av service- skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft8"&gt;Enligt 8 § förvaltningslagen ska en myndighet inom sitt verksam- hetsområde samverka med andra myndigheter. En myndighet ska vidare i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv in- hämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter. En myndighet kan dessutom, med stöd av 26 § förvaltningslagen begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild inom ramen för sitt utredningsansvar. Av 6 § myndighetsförordningen (2017:515) följer också att en myndighet ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p771 ft71"&gt;Befintliga bestämmelser i svensk rätt är inte tillräckliga för att säkerställa direktivets krav på överlämnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Vi bedömer att serviceskyldigheten många gånger kommer att bidra till att rapporter kommer att hanteras av rätt myndighet. I kapitel 9 föreslår vi dock sekretessbestämmelser till skydd för den rapporte- rande och andra enskilda personers identitet. Dessa sekretessbestäm- melser har sin grund i direktivets krav på konfidentialitet och sekre- tess för både den rapporterande och den berörda personens identitet (se bl.a. artiklarna 9.1 a och 16.1). Sådana sekretessbestämmelser försämrar förutsättningarna för utbyte av information mellan myndig- heter. Samverkansskyldigheten och serviceskyldigheten kan t.ex. inte åberopas som stöd för att en myndighet ska kunna lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att befintliga bestämmelser i svensk rätt inte är tillräckliga för att säkerställa de krav som framgår av artikel 11.6 i direktivet. Det behöver därför införas en skyldighet för en behörig myndighet att överlämna rapporter eller uppgifter ur rapporter till en annan myndighet för att garantera att artikel 11.6 i direktivet genomförs i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft67"&gt;Det ska införas en skyldighet för en behörig myndighet att överlämna en rapport till en annan behörig myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Vi har redan redogjort för artikel 11.6 och skäl 65 och konstaterat att de synes beröra delvis olika situationer. Artikel 11.6 rör situatio- nen att den mottagande myndigheten inte är behörig. Skäl 65 rör den situationen att den mottagande myndigheten i och för sig är behörig men att det ändå är någon annan myndighet som bör utreda den rap- porterade överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Skäl 65 rör uttryckligen myndigheter som utsetts som behöriga myndigheter. Vi tolkar även artikel 11.6 som att den avser myndig- heter som i och för sig utsetts som behöriga men som inte är behö- riga att hantera just den aktuella rapporten eftersom missförhållan- det i rapporten hör till en annan behörig myndighets ansvarsområde. Vi gör den tolkningen med beaktande av att direktivets bestämmelser avser behöriga myndigheter. Det framstår därmed som främmande om en av direktivets artiklar skulle rikta sig mot några andra myn- digheter än sådana som utsetts som behöriga. Vi gör mot den bak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;grunden bedömningen att det inte finns skäl att införa några bestäm- melser om överlämnande för den situationen att en rapporterande person rapporterar om ett missförhållande till en myndighet som inte alls är behörig. En sådan situation får i stället hanteras i enlighet med befintliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Däremot ser vi ett behov av att reglera den situationen att den mottagande myndigheten i och för sig är en behörig myndighet men inte behörig för de frågor som den aktuella rapporten avser. Om en sådan myndighet konstaterar att en annan behörig myndighet är an- svarig för att hantera den aktuella rapporten bör, med hänsyn till kravet i artikel 11.6, rapporten kunna lämnas över till den myndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Vi anser därför att det bör införas en skyldighet för en behörig myndighet som finner att den saknar behörighet att hantera en rapport men att en annan behörig myndighet är behörig att hantera rapporten, att överlämna rapporten och övriga handlingar i ärendet till den myndigheten. Skyldigheten bör dock inte gälla om det finns något skäl som talar mot överlämnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Det skulle kunna argumenteras för att skyldigheten endast bör gälla i samband med att ett ärende inleds, dvs. i samband med att information rapporteras till myndigheten. Det kan dock inte uteslutas att den mottagande myndigheten måste vidta vissa utredningsåtgär- der för att kunna konstatera att rapporten avser en fråga som hör till en annan behörig myndighets ansvarsområde. Vi har svårt att se någon anledning till att det inte ska vara möjligt att överlämna rapporten även efter att den mottagande myndigheten har påbörjat handlägg- ningen. En sådan ordning skulle underlätta för den enskilde som kanske gjort en rimlig felbedömning och bidra till att rapporter blir utredda på det sätt som direktivet får anses kräva. Det kan dessutom noteras att det, som tidigare nämnts, i 7 § förvaltningsprocesslagen finns en skyldighet för en förvaltningsdomstol att överlämna ett mål även i ett senare skede av handläggningen än i samband med att målet inleds, om en annan förvaltningsdomstol är behörig att handlägga målet som första domstol. Det skulle således inte vara främmande för den svenska rättsordningen att ett ärende överlämnas i ett senare skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft29"&gt;Vi anser därför att skyldigheten för en behörig myndighet att överlämna en rapport till en annan myndighet bör gälla oavsett när den första myndigheten konstaterar att överlämnade behöver ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Det bör således inte krävas att det sker i samband med att ett ärende inleds, dvs. i samband med att informationen rapporteras till myn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 9.2.1 att sekretess ska gälla hos en myndighet i ärenden om uppföljning av rapporter som kommit in till myndig- heten i en extern rapporteringskanal. Det skulle kunna anses att en behörig myndighet som får en rapport överlämnad från en annan behörig myndighet inte fått den i en extern rapporteringskanal och att sekretessen därför inte ska gälla. En sådan situation bör undvikas och det bör därför anges i bestämmelsen om överlämnande att rap- porten ska anses ha kommit in till den andra myndigheten genom en extern rapporteringskanal samma dag som den kom in till den myn- dighet som först tog emot rapporten. Den mottagande myndigheten bör även underrätta den rapporterande personen om överlämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft71"&gt;Det ska införas en skyldighet för en behörig myndighet att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheter m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Vi ser ett behov av att reglera ytterligare en situation. Med hänsyn till de principer som varit vägledande för våra förslag om vilka myn- digheter som bör utses som behöriga myndigheter (se avsnitt 8.8.2), kan man tänka sig den situationen att en myndighet i och för sig är behörig men att det ändå finns en annan myndighet som har bättre förutsättningar för att t.ex. vidta tillsynsåtgärder, men som inte utsetts som behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Den nu beskrivna situationen avser en delvis annan situation än den i föregående avsnitt. Medan det i den föregående situationen handlar om att överlämna hela visselblåsarärendet (därför att det inleddes hos fel behörig myndighet) handlar den nu aktuella situa- tionen om att den mottagande behöriga myndigheten har utrett visselblåsarärendet och då funnit att det kan finnas skäl att – med utgångspunkt i vad som framkommit genom utredningen av vissel- blåsarärendet – inleda tillsynsåtgärder. Den behöriga myndigheten kan i det läget tänkas konstatera att det finns en annan myndighet som har bättre förutsättningar att vidta tillsynsåtgärder än vad den behöriga myndigheten själv har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft37"&gt;Den nu beskrivna situationen torde kunna uppkomma inom t.ex. området för miljöskydd. Som redan konstaterats är området miljö- skydd stort och sträcker sig över en mängd olika områden, såsom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;klimat, avfallshantering, &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och bullerföroreningar och skydd av den biologiska mångfalden. Tillsynsansvaret på området för miljö- skydd är i Sverige fördelat på flera statliga myndigheter. Inom om- rådet utövar dessutom kommunerna, genom av fullmäktige beslutad nämnd, ett tillsynsansvar. Vårt förslag om utseende av behöriga myn- digheter utgår från principen om att befintliga tillsynsmyndigheter bör utses som behöriga myndigheter. Eftersom tillsynsansvaret inom området för miljöskydd är spritt på så många olika aktörer kan denna princip dock inte tillgodoses fullt ut. Vi bedömer att upp- giften att vara behörig myndighet inom området för miljöskydd bör läggas på några av de större myndigheterna på miljöområdet. Detta kommer dock kunna få till följd att den behöriga myndigheten i vissa situationer konstaterar att det finns en annan myndighet som har bättre förutsättningar att vidta tillsynsåtgärder än vad den behöriga myndigheten har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Med hänsyn till skrivningen i skäl 65 samt till det övergripande syftet med extern visselblåsning – nämligen att information ska nå någon som har befogenheter att åtgärda problemet (jfr skäl 47) – är det både godtagbart och önskvärt att en behörig myndighet i en sådan situation kan lämna uppgifter om utredningsresultatet i ett uppföljningsärende till en annan myndighet i syfte att denna ska kunna inleda tillsyn. Motsvarande gäller om utredningsresultatet i ett uppföljningsärende visar att någon kan ha gjort sig skyldig till brott. Om det finns skäl att misstänka att brott har begåtts är det således både godtagbart och önskvärt att en behörig myndighet kan lämna uppgifter till Polismyndigheten i syfte att uppgifterna kan ut- redas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;För att säkerställa att en behörig myndighet i de nu nämnda situa- tionerna överlämnar uppgifter till en tillsynsmyndighet eller till Polis- myndigheten bör det införas en uppgiftsskyldighet för den behöriga myndigheten. Uppgiftsskyldigheten bör formuleras som att en behörig myndighet som utrett uppgifter som rapporterats och bedömer att det finns skäl att inleda tillsyn med anledning av det som framkom- mit i rapporten, ska vara skyldig att till den myndighet som är an- svarig för tillsyn av det som bör utredas, lämna de uppgifter som är nödvändiga för att tillsynen ska kunna inledas. På motsvarande sätt bör en behörig myndighet som utrett uppgifter som rapporterats och bedömer att det finns skäl att misstänka att brott har begåtts, vara skyldig att underrätta Polismyndigheten om uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft41"&gt;Syftet med att en behörig myndighet ska kunna lämna uppgifter om utredningsresultatet i ett ärende hos en visselblåsarfunktion till en annan myndighet är att denna ska kunna inleda tillsyn. För att kunna inleda tillsyn krävs att tillsynsmyndigheten får kännedom om identiteten på den utpekade personen, dvs. den som kan misstänkas som ansvarig för missförhållandet. Det är dock viktigt att uppgifter som inte är nödvändiga för att vidta åtgärder inte lämnas över från visselblåsarfunktionen. I stället bör utgångspunkten vara att så få uppgifter som möjligt lämnas över. För att kunna inleda tillsyn mot den utpekade personen torde det t.ex. sällan vara relevant att känna till den rapporterande personens identitet. Detta bör tydliggöras genom att ett nödvändighetsrekvisit införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft71"&gt;Det ska införas en skyldighet för en behörig myndighet att lämna upplysningar till tillsynsverksamheten inom den egna myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Föregående avsnitt tar sikte på situationen att visselblåsarfunktionen hos den behöriga myndigheten gör bedömningen att en annan till- synsmyndighet bör inleda ett tillsynsärende. Det kommer troligen att vara mer vanligt förekommande att visselblåsarfunktionen hos den behöriga myndigheten gör bedömningen att tillsynsverksam- heten inom den egna myndigheten bör inleda ett ärende. Detta har sin grund i våra förslag om att som behörig myndighet bör utses myndigheter som redan utövar tillsyn över det område som den be- höriga myndigheten får ansvar för (se avsnitt 8.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Det är dock inte självklart att visselblåsarfunktionen inom en be- hörig myndighet kan överlämna uppgifter till tillsynsverksamheten inom den behöriga myndigheten. Detta har sin grund i att sekretess normalt gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myn- dighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (jfr 8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). Som redan nämnts föreslår vi i kapitel 9 sekretessbestämmelser till skydd för den rapporterande personens och andra enskildas identitet. Dessa bestämmelser föreslås med anledning av direktivets krav på konfi- dentialitet och sekretess (se bl.a. artiklarna 9.1 a och 16.1). Sekretess- bestämmelserna kommer att kunna utgöra ett hinder för att lämna uppgifter från visselblåsarfunktionen inom en behörig myndighet till tillsynsverksamheten inom den behöriga myndigheten, om de skulle anses vara olika verksamhetsgrenar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;En sådan ordning skulle få oönskade konsekvenser och dessutom vara oförenligt med direktivets syfte. Det övergripande syftet med extern visselblåsning är att information ska nå någon som har befo- genheter att åtgärda problemet (jfr skäl 47). Det är med beaktande av detta som vi föreslår att tillsynsmyndigheter ska utses som be- höriga myndigheter, eftersom de i egenskap av tillsynsmyndigheter har förutsättningar att komma till rätta med missförhållandena (se avsnitt 8.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att säkerställa att tillsynsverksamheten inom en behörig myn- dighet får tillgång till de uppgifter som inkommer till visselblåsar- funktionen bör det därför införas en uppgiftsskyldighet motsvarande den som föreslås gälla i förhållande till andra tillsynsmyndigheter. Den bör formuleras som att uppgiftsskyldigheten ska gälla även om ansvarig tillsynsfunktion finns inom den behöriga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Införande av uppgiftsskyldigheter väcker frågor om sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som nämnts föreslår vi i kapitel 9 sekretessbestämmelser till skydd för den rapporterande personens och andra enskildas identitet. Dessa sekretessbestämmelser kommer dock inte hindra den behöriga myn- digheten från att fullgöra den föreslagna uppgiftsskyldigheten. Av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen följer nämligen att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Paragrafen är tillämplig när det är fråga om att lämna uppgifter såväl mellan två myndigheter som mellan två olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet när de är att anse som självständiga i förhållande till varandra (se 8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Genom att införa en uppgiftsskyldighet för behöriga myndig- heter i de ovannämnda situationerna säkerställs att rapporterad in- formation når den som har möjlighet att åtgärda missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Införande av en uppgiftsskyldighet väcker dock frågor om vilket sekretesskydd som gäller eller bör gälla för uppgifterna hos den mot- tagande myndigheten. Dessa frågor behandlas i avsnitt 9.2.6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Överlämnande av information i en rapport till EU:s behöriga institutioner, organ eller byråer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om en myndighet har mottagit en rapport enligt den föreslagna lagen och om informationen är sådan att den ska utredas vidare av någon av EU:s behöriga institutioner, organ eller byråer, bör myndigheten överlämna rapporten till den insti- tutionen, organet eller byrån. Det krävs inga nya bestämmelser angående detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om att överlämna information i en rapport till EU:s behöriga institutioner, organ eller byråer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;I artikel 11.2 f anges att medlemsstaterna ska säkerställa att de behö- riga myndigheterna i god tid översänder informationen i rapporter till unionens behöriga institutioner, organ eller byråer, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning, om så föreskrivs i unions- rätten eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Det anges således uttryckligen i artikel 11.2 f att skyldigheten att enligt visselblåsardirektivet översända informationen gäller om det föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt. Det finns flera bestäm- melser, både i unionsrätten och den svenska nationella rätten, som innebär en skyldighet för svenska myndigheter att lämna information till EU:s institutioner, organ eller byråer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft71"&gt;Exempel på bestämmelser om skyldigheten för en svensk myndighet att lämna information till EU:s institutioner, organ eller byråer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Som exempel på bestämmelser som innebär en skyldighet för svenska myndigheter att lämna information till EU:s institutioner, organ eller byråer kan nämnas Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999, den s.k. &lt;NOBR&gt;Olaf-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Enligt artikel 8.2 ska medlemsstaternas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;behöriga myndigheter, på begäran av Olaf eller på eget initiativ, till Olaf överlämna alla handlingar och all information som de innehar och som rör någon av Olafs pågående utredningar, dock endast under förutsättning att den nationella rätten tillåter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ett annat exempel är Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direk- tiv 2011/61/EUI (MiFID II). I artikel 79.4 framgår att om en natio- nell behörig myndighet har goda skäl att misstänka att enheter som inte står under dess överinseende har utfört handlingar i en annan medlemsstat som strider mot direktivet ska myndigheten anmäla det bl.a. till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Artikeln är genomförd i svensk rätt genom 23 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden där det anges att Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det kan dessutom noteras att skäl 65 berör frågan om behöriga myndigheters befogenhet att överlämna en rapport till en annan myndighet. Det framhålls särskilt att inrättandet av externa rappor- teringskanaler inte bör påverka medlemsstaternas eller kommissio- nens befogenheter när det gäller tillsyn på området statligt stöd och att direktivet inte påverkar kommissionens exklusiva befogenhet när det gäller att förklara statliga stödåtgärders förenlighet. Vi tolkar det som att det – för att återspegla ansvarsfördelningen på statsstöds- området – krävs att rapporter om missförhållanden som rör EU:s regler för statligt stöd ska kunna överlämnas till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft71"&gt;Det behövs inga nya bestämmelser som säkerställer att information översänds till EU:s behöriga institutioner, organ eller byråer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft29"&gt;Skyldigheten att enligt artikel 11.2 f visselblåsardirektivet översända information till unionens institutioner, organ eller byråer gäller således om det föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Vi tolkar inte direktivet som att det kräver att det införs en skyl- dighet att överlämna information. Artikel 11.2 f kan snarare ses som en erinran om att för det fall det enligt annan unionsrätt eller svensk rätt finns en skyldighet att lämna information till unionens behöriga institutioner, organ eller byråer, så gäller den skyldigheten även be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="p398dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338398x1.jpg/" id="p398img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;träffande sådan information som myndigheten tar emot som en följd av rapportering enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Som konstaterats finns det ett flertal bestämmelser som innebär en sådan skyldighet under vissa förutsättningar. En myndighet som är skyldig att lämna information kommer således, om förutsättning- arna är uppfyllda, vara tvungen att lämna informationen även om den inkommer till myndigheten i enlighet med den nya föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vi föreslår att det ska gälla sekretess hos en behörig myndighet för uppgift i ärende med anledning av rapportering som kommit in till myndigheten i en extern rapporteringskanal (se avsnitt 9.2.1). Denna sekretess kommer dock inte hindra att en uppgift lämnas till någon av unionens institutioner, organ eller byråer. Enligt 8 kap. 3 § 2 offentlighets- och sekretesslagen får en uppgift som omfattas av sekretess lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens pröv- ning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga orga- nisationen. Enligt 8 kap. 3 § 1 samma lag får dessutom en uppgift som omfattas av sekretess lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation om utlämnandet sker i enlighet med sär- skild föreskrift i lag eller förordning. I den mån det i lag eller förord- ning, vilket även inkluderar &lt;NOBR&gt;EU-förordningar,&lt;/NOBR&gt; föreskrivs en skyldig- het att översända informationen kommer den skyldigheten således att innebära att det är möjligt för en behörig myndighet att över- sända uppgifter trots att uppgifterna omfattas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Vi bedömer mot den bakgrunden att genomförandet av artikel 11.2 f inte kräver några författningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;De behöriga myndigheternas översyn av sina externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En behörig myndighet ska vara skyldig att minst en gång vart tredje år se över sina externa rapporteringskanaler och för- faranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;I artikel 14 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter regelbundet, minst en gång vart tredje år, ser över sina förfaranden för mottagande och uppföljning av rapporter. Vid översynen av förfarandena ska behöriga myndig- heter beakta sin egen och andra behöriga myndigheters erfarenhet och anpassa sina förfaranden i enlighet därmed. I skäl 78 framhålls att den regelbundna översynen av behöriga myndigheters förfaran- den och utbytet av god praxis dem emellan är en garant för att dessa förfaranden är lämpliga och därmed tjänar sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;En översyn av rapporteringskanalerna och förfarandena behöver inte leda till att de ändras. Kravet på översyn får förstås som att det bör göras någon form av utvärdering av befintliga rapporterings- kanaler och förfaranden. Om det då framkommer att kanalerna eller förfarandena har brister eller inte fungerar bör översynen leda till att bristerna åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Det kan framstå som lite märkligt att i författning ange att en myndighet ska se över sina rutiner vid en viss tidpunkt. Det är en fråga som typiskt sett är upp till myndigheten att själv bestämma. Direktivets krav på översyn är emellertid tydligt och lämnar inget utrymme för undantag. För att det inte ska råda någon tvekan om att direktivet har genomförts i svensk rätt bör det därför anges att behöriga myndigheter minst en gång vart tredje år ska se över sina externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Krav på myndigheter som kommer att behöva inrätta både interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De behöriga myndigheterna kommer att behöva ha både interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;De personer eller enheter som sköter de olika kanalerna och förfarandena bör vara oberoende och självständiga i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;De förslag som vi lämnar i detta kapitel och i kapitel 7 innebär att det kommer att finnas vissa myndigheter som kommer att ha krav på sig att ha både interna och externa rap- porteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft8"&gt;När det gäller interna rapporteringskanaler och förfaranden anges i direktivet att kommuner kan dela på rapporteringskanaler under förutsättning att de delade interna rapporteringskanalerna skiljer sig från och är oberoende i förhållande till de relevanta externa rapporter- ingskanalerna (artikel 8.9 tredje stycket). Vidare anges att förfaran- dena ska omfatta en opartisk person eller oberoende avdelning som är utsedd som behörig att följa upp rapporter (artikel 9.1 c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vad gäller de externa rapporteringskanalerna och förfarandena ställs motsvarande krav på oberoende och självständighet för den som tar emot och hanterar information om överträdelser (artikel 11.2 a). Dessutom preciseras att de externa rapporteringskanalerna ska be- traktas som oberoende och självständiga om de uppfyller vissa kri- terier som gäller bl.a. informationens konfidentialitet och åtkomsten till informationen (artikel 12.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Frågan kan ställas om kraven på oberoende och självständighet ska gälla även mellan de interna och externa rapporteringskanalerna och förfarandena. Om kraven inte gäller dem sinsemellan skulle en behörig myndighet organisatoriskt kunna tillgodose kraven genom en gemensam funktion som kan ta emot och följa upp både intern och extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Enligt vår uppfattning bör direktivet förstås på så sätt att interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden ska vara oberoende och självständiga i förhållande till varandra. Inte minst eftersom intern rapportering om ett missförhållande kan komma att rappor- teras externt genom en rapporteringskanal hos den myndighet där missförhållanden förekommer. I sådana fall vore det olämpligt om informationen om missförhållandena följdes upp av samma personer eller av samma enhet inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Att interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden inom en och samma myndighet ska vara oberoende och självständiga även i förhållande till varandra får anses följa av den föreslagna lag- texten och bör understrykas i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="p401dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338401x1.jpg/" id="p401img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett uppföljningsärende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningsärende ska definieras som ett ärende som består i att via en extern rapporteringskanal ta emot en rap- port och ha kontakt med den rapporterande personen, vidta åt- gärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten, överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Ett ärende i en extern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi lämnar i de föregående avsnitten förslag som innebär krav på myndigheter som utses som behöriga att ha externa rapporterings- kanaler och förfaranden, dvs. en extern visselblåsarfunktion. Utform- ningen av flera av de bestämmelser som vi föreslår underlättas av att det går att fastställa gränserna för en visselblåsarfunktion. Frister för återkoppling, men också gallring, behöver beräknas med utgångs- punkt i någon tidpunkt som har koppling till när ett ärende inleds eller avslutas i visselblåsarfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft41"&gt;Ett ärende i en extern visselblåsarfunktion kommer att bestå av några centrala delar, som kan beskrivas på följande schematiska sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;SPAN style="padding-left:55px;"&gt;SOU 2020:38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Figur 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Ett typiskt ärende i en extern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td173"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td178"&gt;&lt;P class="p25 ft129"&gt;EXTERN VISSELBLÅSARFUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td179"&gt;&lt;P class="p564 ft152"&gt;RAPPORTERANDE PERSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td177"&gt;&lt;P class="p68 ft131"&gt;2 B. RAPPORT TILL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p781 ft131"&gt;ANNAN BEHÖRIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p781 ft131"&gt;MYNDIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td189"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td186"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td167"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td170"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td171"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p782 ft132"&gt;1. EN RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p781 ft131"&gt;2 A. BEDÖMNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr5 td196"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;3. RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p783 ft131"&gt;4. RIKTIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td36"&gt;&lt;P class="p783 ft132"&gt;AV PÅSTÅENDENA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p782 ft132"&gt;TAS EMOT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td177"&gt;&lt;P class="p781 ft132"&gt;AV BEHÖRIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;BEKRÄFTAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p783 ft131"&gt;UTREDS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p784 ft131"&gt;7. SLUTSATSEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p783 ft132"&gt;5. SLUT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td36"&gt;&lt;P class="p785 ft132"&gt;SATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p784 ft132"&gt;ÅTERKOPPLAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p784 ft132"&gt;6 A. AVSLUT GENOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr31 td196"&gt;&lt;P class="p786 ft132"&gt;6 B. AVSLUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p784 ft132"&gt;ÖVERLÄMNANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p787 ft131"&gt;UTAN ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td199"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td200"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p784 ft132"&gt;FÖR TILLSYN ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td202"&gt;&lt;P class="p25 ft154"&gt;VISSELBLÅSAR-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td202"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td185"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;P class="p788 ft132"&gt;LAGFÖRING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td201"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td203"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td198"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td204"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td205"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td206"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td207"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p789 ft132"&gt;8 A. TILLSYNSGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td177"&gt;&lt;P class="p788 ft131"&gt;8 B. EN ANNAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p790 ft132"&gt;8 C. POLIS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p791 ft131"&gt;INOM DEN BEHÖRIGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p790 ft131"&gt;MYNDIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td208"&gt;&lt;P class="p792 ft132"&gt;TILLSYNSMYNDIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p791 ft131"&gt;MYNDIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td167"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td191"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td170"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td171"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td193"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td194"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td195"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En rapport kommer in till visselblåsarfunktionen och ett ärende läggs upp. Rapporten kan komma in muntligen, skriftligen eller vid ett fysiskt möte. I samband med mottagandet dokumenteras rapporten (handlingar bevaras, muntlig rapportering kan spelas in eller nedtecknas).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Bedömning av behörighet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det görs en prövning av om rapporten har kommit till rätt behörig myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Om rapporten kommit till en myndighet som inte är behörig inom det område som rapporten berör överlämnas rapporten till rätt behörig myndighet. Den senare myndigheten under- rättar den rapporterande personen om överlämnandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Mottagandet av rapporten bekräftas som huvudregel (inom sju dagar).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Påståendena som den rapporterande personen framför utreds i syfte att bedöma påståendenas riktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Utredningen kan leda till olika slutsatser. Den rapporterade in- formationen kan avslöja ett missförhållande, framför allt att det finns brister i verksamheten eller att det har begåtts något brott. Slutsatsen kan också vara att informationen grundar sig på ett missförstånd eller att informationen är medvetet falsk. Det kan också vara så att informationen är för knapphändig för att den ska kunna ligga till grund för några åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Ärendet i visselblåsarfunktionen kan avslutas:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;genom att uppgifter lämnas över till tillsynsgrenen inom myn- digheten, till en annan tillsynsmyndighet eller till Polismyn- digheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;utan åtgärd. Så är typiskt fallet om påståendena visat sig bygga på ett missförstånd eller om påståendena visserligen är riktiga men att det inte är fråga om ett missförhållande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Den rapporterande personen får återkoppling om den utförda utredningen och de slutsatser som dragits av utredningen, dvs. hur den behöriga myndigheten avser att gå vidare med den infor- mation som rapporterats och utretts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Åtgärder med anledning av ett ärende i visselblåsarfunktionen är i regel av tillsynskaraktär men kan också vara att uppgifter lämnas över till och utreds av Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Det ska införas en definition av vad som är ett uppföljningsärende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;För att underlätta utformningen av frister, bl.a. när det gäller gall- ring, samt att i övrigt underlätta förståelsen av lagen gör vi bedöm- ningen att det är lämpligt att det i lagen införs en legaldefinition av vad som avses med ett uppföljningsärende som återspeglar den ovan- stående schematiska beskrivningen av ett ärende i en extern vissel- blåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;Det bör därför införas en definitionsbestämmelse av innebörden att ett uppföljningsärende är ett ärende som består i att i en extern rapporteringskanal ta emot en rapport och ha kontakt med den rapporterande personen, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten, överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder, samt lämna återkopp- ling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Det kan noteras att vi i avsnitt 7.19 föreslår en motsvarande defini- tionsbestämmelse tillämplig beträffande rapportering som inkommit via en intern rapporteringskanal. Med hänsyn till att definitionerna endast skiljer sig åt i fråga om vilken rapporteringskanal rapporten inkommit genom, är det lämpligt med en gemensam definitions- bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;9 Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas direktivets bestämmelser om sekretesskydd för identiteten på rapporterande och berörda personer. I kapitlet be- handlas också sekretesskydd för företagshemligheter vid rapporter- ing till behöriga myndigheter och sekretess vid tillämpning av lagen i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Olika sätt att skydda den rapporterande personens identitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;En rapporterande persons identitet kan skyddas på åtminstone tre sätt. För det första kan identiteten skyddas genom att personen rapporterar utan att avslöja sin identitet, dvs. genom anonym rap- portering. För det andra kan identiteten skyddas genom att behand- lingen av personuppgifter regleras eller ordnas på ett sådant sätt att den rapporterande personens identitet värnas. Till sist kan identi- teten skyddas genom att den som tar emot, återkopplar och följer upp information förbjuds att röja information som kan avslöja den rapporterande personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Bestämmelser om förbud att röja uppgifter reglerar sekretess och tystnadsplikt. I det följande använder vi begreppet sekretess när vi avser förbud att röja uppgift enligt offentlighets- och sekretesslagen, dvs. oavsett om det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt (3 kap. 1 § offentlighets- och sekre- tesslagen). När vi använder begreppet tystnadsplikt avser vi både den tystnadsplikt som följer av sekretess enligt offentlighets- och sekre- tesslagen, dvs. förbud att muntligen röja uppgifter, och tystnadsplikt som regleras i andra föreskrifter. Även avtalsreglerad tystnadsplikt avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft19"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I visselblåsardirektivets svenska språkversion används begreppet konfidentiell. Begreppet används i viss utsträckning även i svensk författning, framför allt i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och ankny- tande författningar när det gäller indelningen av uppgifter i säkerhets- skyddsklasser. Vi väljer att i det följande inte använda begreppet kon- fidentiell, med undantag för när vi återger det som står i direktivet, eftersom begreppet riskerar att föra tankarna till klassificering av upp- gifter enligt säkerhetsskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft11"&gt;Identiteten bör inte skyddas genom uppmuntran av eller krav på anonym rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;Vid genomförande av sektorsspecifika unionsrättsakter har det an- setts, bl.a. mot bakgrund av uttalanden från den s.k. artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppen,&lt;/NOBR&gt; att visselblåsarsystem som huvudregel ska behandla endast rapporter där anmälarnas namn framgår (prop. 2013/14:228 s. 255). Artikel 29- gruppen var en arbetsgrupp inom EU som behandlade frågor om integritetsskydd och skydd av personuppgifter fram till den 25 maj 2018. Gruppens arbetsuppgifter togs vid den tidpunkten över av Europeiska dataskyddsstyrelsen. Vi delar uppfattningen att endast rapporter i vilka den rapporterande personens identitet framgår bör behandlas och anser att det inte är aktuellt att införa en reglering som kräver eller uppmuntrar anonym rapportering i syfte att skydda den rapporterande personens identitet. De huvudsakliga skälen för vår uppfattning är att en sådan reglering många gånger skulle omöjlig- göra eller försvåra återkoppling och verifiering av information sam- tidigt som regleringen skulle medföra uppenbara risker för att ogrun- dade eller falska uppgifter förs fram med stöd av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft67"&gt;Identiteten bör skyddas genom särskilda krav på behandlingen av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;När det gäller reglering av personuppgiftsbehandling i syfte att skydda identiteten för rapporterande och berörda personer anser vi att det i den nya lagen, utöver det som följer av dataskyddsförordningen, bör ställas krav på begränsningar av behörighet till och gallring av person- uppgifter. Vi återkommer i kapitel 10 till frågan om vilka krav som konkret bör ställas vid behandlingen av personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om skydd för identiteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Direktivet anger att medlemsstaterna ska säkerställa att interna rap- porteringskanaler är utformade, inrättade och drivs på ett säkert sätt som säkerställer en konfidentiell behandling av den rapporterande personens identitet och alla tredje parters identitet som omnämns i rapporten och att åtkomst för obehörig personal förhindras (arti- kel 9.1 a). I artikel 16.1 preciseras kravet på konfidentiell behandling av den rapporterande personens identitet både när det gäller intern och extern rapportering. Där anges att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att den rapporterande personens identitet inte lämnas ut till någon annan än den person som är behörig att ta emot eller följa upp rapporter, utan den rapporterande personens uttryckliga samtycke. Detta ska även gälla all annan information från vilken den rapporterande personens identitet kan härledas direkt eller indirekt. Vidare anger direktivet under vilka förutsättningar den rapporterande personens identitet får lämnas ut samt vad som ska gälla vid utläm- nande av sådana uppgifter (artikel 16.2 och 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Även berörda personers identitet ska skyddas av behöriga myn- digheter. De regler som fastställs i artiklarna 12, 17 och 18 gällande skydd av rapporterande personers identitet ska även gälla skyddet av de berörda personernas identitet (artiklarna 22.2 och 22.3). Direktivet innehåller även bestämmelser om krav på behandling av person- uppgifter (artikel 17). I skäl 76 anges att det hos behöriga myndigheter ska finnas skyddsförfaranden inrättade för att skydda personuppgifter. Skyddsförfarandena bör säkerställa att identiteten för den rappor- terande personen, den berörda personen och de tredje personer som omnämns i rapporten, t.ex. vittnen eller kollegor, skyddas i alla ske- den av förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft71"&gt;Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt som har införts med anledning av sektorsspecifika unionsrättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft37"&gt;Ett antal bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt har införts i svensk rätt med anledning av bestämmelser om rapportering av över- trädelser i sektorsspecifika unionsrättsakter. En redogörelse för kraven i rättsakterna och hur kraven har behandlats i Sverige finns i bilaga 4 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;För att skydda rapporterande personers identitet inom det all- männas verksamhet har bestämmelser om sekretess införts i bl.a. 30 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess, enligt dessa be- stämmelser, gäller för uppgift i anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för aktuell verksamhet om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet. Motsvarande sekretess gäller i vissa fall även för uppgift i anmälan eller utsaga om överträdelse om uppgiften kan avslöja den utpekade personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Exempel på tystnadsplikter som har införts i enskild verksamhet finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution. Gemensamt för dessa bestämmelser är att de anger att personer som är eller har varit verksamma hos eller knutna till verksamheter som omfattas av lagstiftningen inte obehörigen får röja en uppgift i en anmälan eller utsaga om en misstänkt överträ- delse av en bestämmelse som gäller för verksamheten, om uppgiften kan avslöja anmälarens, och i vissa fall även den utpekade personens, identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Överväganden vid beredningen av visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;2013 års visselblåsarutredning föreslog en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om sekretess avseende identiteten på en arbets- tagare som slagit larm om allvarliga missförhållanden, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. Detta skulle innebära att sek- retessen gällde hos myndigheter, riksdagen och kommunala beslu- tande församlingar. Sekretessen föreslogs gälla om det inte stod klart att uppgiften kunde röjas utan att arbetstagaren lider men och högst i 50 år. Utredningen föreslog också att det skulle införas en bestäm- melse om tystnadsplikt för den som mottagit ett internt larm enligt arbetsgivarens interna rapporteringsrutiner. Tystnadsplikten skulle dock inte hindra behörigt utnyttjande och vidarebefordrande av uppgift om arbetstagarens identitet, t.ex. genom att behöriga per- soner som fullgör uppgifter enligt interna rutiner vid behov lämnar över uppgifter om visselblåsarens identitet till andra behöriga personer (SOU 2014:31 s. 388). Både när det gällde sekretess och tystnads- plikt noterade 2013 års utredning att sådana bestämmelser, samtidigt som de skyddar den som slår larm, riskerar att bidra till spekulatio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="p409dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338409x1.jpg/" id="p409img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;ner om vem som har slagit larm. Tystnadsplikt kunde också, enligt utredningen, försvåra för en organisation att utreda och komma till rätta med allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31 s. 328 och 333).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Regeringen gick inte vidare med utredningens förslag om skydd för visselblåsarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Sekretess i det allmännas verksamhet vid rapportering via rapporteringskanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Sekretess ska gälla för uppgifter genom vilka en person kan identifieras i ett uppföljningsärende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sekretess ska gälla hos en myndighet i ärenden om upp- följning av rapporter som kommit in till myndigheten i en intern eller i en extern rapporteringskanal för uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifieras. Sekretess ska under samma förutsättningar gälla för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men eller om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikten som följer av de nya sekretess- bestämmelserna bör inte ha företräde framför meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;Skälen för förslagen och bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft67"&gt;Det ska införas en ny reglering om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 7.6 föreslagit att vissa arbetsgivare ska vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det inne- bär att det kommer att ställas krav på vissa statliga myndigheter, kommuner och regioner att i egenskap av arbetsgivare inrätta sådana kanaler och förfaranden. Vi har vidare i avsnitten 8.7 och 8.8 före- slagit att regeringen ska utse behöriga myndigheter som ska inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. Rapporterande och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;berörda personers identitet ska enligt direktivet skyddas hos alla som är skyldiga att inrätta rapporteringskanaler och förfaranden, dvs. både hos dem som ska ha interna rapporteringskanaler och förfaranden och hos dem som ska ha externa sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det finns i dag ett antal bestämmelser i offentlighets- och sekretess- lagen om sekretess för uppgift i en anmälan eller utsaga om olika slag av regelöverträdelser. Flera av dessa bestämmelser har införts med anledning av unionsrättsakter (se ovan för en redogörelse för dessa bestämmelser). Andra bestämmelser om sekretess vid anmälningar har tillkommit av nationella hänsyn, t.ex. sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen), inom socialtjänst (26 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen), inom socialförsäkring (28 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen), vid för- undersökning och brottsförebyggande verksamhet (35 kap. 2 § offent- lighets- och sekretesslagen), i ärenden om omhändertagande (35 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen) samt i verksamhet för kontroll över utlänningar (37 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Gemensamt för de befintliga sekretessbestämmelserna är att de gäller i viss verksamhet och endast för uppgift i en anmälan eller ut- saga. För att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt visselblåsar- direktivet behöver sekretess gälla i alla ärenden som har initierats genom rapportering via interna och externa rapporteringskanaler. Den sekretess som gäller enligt de nu nämnda bestämmelserna till- godoser alltså inte de krav som ställs i direktivet. Det behöver därför införas en ny reglering om sekretess i offentlighets- och sekretess- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft11"&gt;Det nya sekretesskyddet ska gälla hos myndigheter som är skyldiga att ha interna eller externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;Vi föreslår att krav på inrättande av rapporteringskanaler och för- faranden inte ska gälla för alla myndigheter. Endast statliga myn- digheter med 50 eller fler arbetstagare kommer enligt våra förslag att behöva ha interna rapporteringskanaler och förfaranden och endast ett mindre antal myndigheter kommer att behöva ha externa kanaler och förfaranden. Man kan mot denna bakgrund fråga sig om det bör finnas ett sekretesskydd för rapporterande och berörda personers identitet vid intern rapportering inom en myndighet med färre än 50 anställda. Man kan på motsvarande sätt ställa frågan om sekretes-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;skydd bör finnas vid extern rapportering till en myndighet som inte har en skyldighet att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Intresset av att skydda den rapporterande personens identitet kan, om denne rapporterar till någon som inte är skyldig att inrätta rapporteringskanaler, fortfarande vara starkt eftersom en person utan sekretesskydd kan tänkas avstå från att rapportera eller kan riskera att utsättas för repressalier om identiteten blir känd. Det kan också utifrån den enskildes perspektiv tyckas godtyckligt att identiteten skyddas hos vissa myndigheter men inte hos andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Samtidigt måste det beaktas att bestämmelser om sekretess utgör undantag från offentlighetsprincipen och begränsar den insyn som normalt bör gälla i myndigheters verksamhet. Därför bör nya bestäm- melser som gör undantag från offentlighetsprincipen och därmed begränsar insyn införas med försiktighet och övervägas noggrant. Detta gäller i synnerhet bestämmelser som har vida och svåröver- blickbara tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;En ny sekretessreglering som skulle gälla hos samtliga myndig- heter, oberoende av om de skulle ha krav på sig att ha rapporterings- kanaler eller inte, skulle enligt vår mening få ett tillämpningsområde som skulle vara vitt och svåröverblickbart, inte minst eftersom sekre- tessen då skulle gälla även om det inte finns några rapporterings- kanaler och förfaranden. En sådan sekretessreglering kan förväntas resultera i att anmälningar om missförhållanden som görs till myn- digheter och som inte omfattas av direktivet ändå skulle omfattas av sekretessen varvid insynen i myndigheternas verksamheter skulle komma att begränsas avsevärt mer än vad som är nödvändigt för att möta direktivets krav. Vi vill också peka på att en sådan sekretess skulle riskera att försvaga incitamenten för rapporterande personer att använda de rapporteringskanaler som föreslås eftersom samma sekretesskydd skulle gälla för den som rapporterar på ett annat sätt än via dessa kanaler. Sådana försvagade incitament skulle enligt vår uppfattning inte ligga i linje med direktivets betoning av att rappor- tering i första hand bör ske genom interna och externa rapporter- ingskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Vi menar att det därför bör införas en ny sekretessreglering som endast gäller hos myndigheter som har krav på sig att ha rapporter- ingskanaler och förfaranden. Någon ny sekretess föreslås inte hos andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Ska det införas en eller flera bestämmelser om sekretess?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vi har övervägt om en eller flera nya bestämmelser bör införas i offentlighets- och sekretesslagen. En bestämmelse skulle ha den för- delen att regleringen samlas på en plats i lagen. Det skulle också enligt vår mening vara möjligt att lagtekniskt formulera en bestäm- melse som omfattar skydd för uppgifter både vid rapportering via interna och externa rapporteringskanaler på ett överskådligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vi bedömer dock att det saknas en naturlig plats i offentlighets- och sekretesslagen för en sådan samlad reglering. Vi har därför kom- mit till slutsatsen att två bestämmelser om sekretess passar bättre in i lagens systematik. Det bör därför föras in en bestämmelse om sekre- tess vid rapportering via interna rapporteringskanaler och en bestäm- melse om sekretess vid rapportering via externa sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Var ska de nya bestämmelserna placeras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;offentlighets- och sekretesslagen finns en avdelning med bestäm- melser om sekretess till skydd för allmänna intressen (avdelning IV, kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–20)&lt;/NOBR&gt; och en avdelning med bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållan- den (avdelning V, kap. &lt;NOBR&gt;21–40).&lt;/NOBR&gt; Skyddet för rapporterande och berörda personers identitet syftar till att skydda uppgifter om enskilds per- sonliga och ekonomiska förhållanden. De nya bestämmelserna bör därför placeras i avdelning V.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft29"&gt;I 21 kap. finns bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. Bestämmelserna skyddar uppgifter som får anses vara av särskilt integritetskänslig karaktär och som avser bl.a. hälsa och sexualliv, utlännings säkerhet i vissa fall, skyddad folk- bokföring och behandling i strid med dataskyddsregleringen. Vi anser att de nya bestämmelserna inte bör placeras i 21 kap. eftersom de inte avser sekretess till skydd för sådana särskilt integritetskänsliga uppgifter som omfattas av kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I 30 kap. finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet. I kapitlet har bestämmelser tagits in som rör anmälningar till myndighet om överträdelser av regelverk på finansmarknadsområdet. Det är enligt vår uppfattning inte lämpligt att placera bestämmelserna där efter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;som identiteten inte endast bör skyddas i samband med tillsyn i fråga om näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;I 35 kap. finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. I kapitlet finns bl.a. sekretess vid anmälningar vid förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m. Vi anser att det är olämpligt att lägga de nya bestämmelserna i kapitlet eftersom de nya bestämmelserna inte endast skyddar den som anmäler brottsmiss- tankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I 32 kap. finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. I kapitlet finns bestämmelser om sekretess vid Datainspektionen, vid kameraövervakning, hos överförmyndare och överförmyndarnämnd, vid anmälningar av finansiella instrument, vid statsråds och stats- sekreterares övergång till annan än statlig verksamhet, vid passagerar- register, räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn samt vid kontroll av djurskydd. Med tillsyn och granskning avses i offentlighets- och sekretesslagen verksamheter i vid mening. Ordet tillsyn ska därför inte ges en snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion. Under begreppet faller också sådan rådgivning som sker som ett led i en myndighets tillsynsverksamhet. Vi anser att den reglering som föreslås i den nya lagen och som avser externa rapporteringskanaler hos behöriga myndigheter kan anses ligga nära områdena tillsyn och granskning i den mening som orden har i offentlighets- och sekretess- lagen. Regleringen som avser interna rapporteringskanaler hos arbets- givare avser dock inte tillsyn eller granskning och det är därför inte lämpligt att placera den bestämmelse som medför sekretess vid intern rapportering i samma kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I 40 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter, exempelvis vid val, i biblioteksverksamhet, i skaderegleringsverksamhet och i begravningsverksamhet. Den nya bestämmelsen om sekretess vid rapportering via interna rapporter- ingskanaler bör placeras i detta kapitel eftersom det innehåller be- stämmelser av skild karaktär som inte passar in i andra kapitel i av- delning V och eftersom den nu aktuella bestämmelsen inte passar in i något annat av avdelningens kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;Vi anser således att bestämmelsen om sekretess vid extern rappor- tering bör placeras i 32 kap. och bestämmelsen om sekretess vid intern rapportering bör placeras i 40 kap. offentlighets- och sekretess- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;I vilken verksamhet ska sekretess gälla?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft41"&gt;Som vi konstaterat ovan finns vissa sekretessbestämmelser i offent- lighets- och sekretesslagen som omfattar uppgifter i en anmälan eller utsaga i viss verksamhet. Det skulle kunna övervägas att låta även den nu aktuella sekretessen gälla för uppgifter i en anmälan eller utsaga. En sådan skyddsreglering skulle emellertid ha den svagheten att den inte skulle omfatta uppgifter som hämtas in inom ramen för uppföljning av rapportering av en intern eller extern visselblåsar- funktion. Uppgifter som t.ex. inhämtas vid intervjuer med vittnen skulle därmed inte omfattas. Vi bedömer att direktivet kräver ett skydd som omfattar även andra uppgifter än sådana som finns i själva anmälan eller utsagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft29"&gt;Det är emellertid inte lämpligt att sekretessen får ett alltför vitt tillämpningsområde och därmed begränsar insynen mer än nödvän- digt. Enligt vår bedömning bör sekretess åtminstone gälla för upp- gifter som förekommer i ett uppföljningsärende, dvs. ett ärende som består i att ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten, överlämna uppgifter om de utredda på- ståendena för fortsatta åtgärder, samt lämna återkoppling om upp- följningen till den rapporterande personen (jfr avsnitten 7.19 och 8.21). En sådan sekretess omfattar både de uppgifter som finns i de rapporter som skriftligen kommer in till myndigheten och uppgifter som förekommer i muntlig rapportering. Sekretessen omfattar även ytterligare uppgifter som hämtas in i uppföljningsärendet, t.ex. vid uppföljningsfrågor till den rapporterande personen eller vid kommuni- kation med vittnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Vi anser mot bakgrund av detta att det är lämpligt att sekretessen vid extern rapportering avgränsas till att gälla i ett uppföljnings- ärende. Vi återkommer i avsnitt 9.2.4 med förslag om att sekretessen vid intern rapportering – förutom i ärenden där rapporten följs upp –&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;även ska gälla i de ärenden hos myndigheten där åtgärder vidtas med anledning av uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Ska sekretess omfatta annat än uppgifter som identifierar personer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Direktivet anger att det är vissa identitetsuppgifter som ska skyddas. Direktivet anger också att företagshemligheter ska skyddas hos be- höriga myndigheter. Vi återkommer i avsnitt 9.3 med överväganden om sekretesskydd för företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det skulle kunna övervägas att även låta uppgifter om själva miss- förhållandena omfattas av sekretessen. Detta skulle innebära att t.ex. uppgifter om påstådda utsläpp av giftiga kemikalier eller vanvård av patienter därmed skulle kunna hållas hemliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I offentlighets- och sekretesslagen finns en omfattande reglering om sekretess till skydd för allmänna intressen, t.ex. sekretess vid in- spektion, kontroll och annan tillsyn. Denna reglering kommer i många fall att medföra att uppgifter om missförhållanden kommer att kunna hemlighållas redan med stöd av befintliga bestämmelser. I andra fall kommer dock inte uppgifter om missförhållanden att kunna hemlig- hållas, annat än om uppgifterna avslöjar vem den rapporterande per- sonen eller någon annan enskild är. Vi anser att det är lämpligt att uppgifter om påstådda missförhållanden inte ska kunna hemlighållas i större utsträckning än vad som gäller i dag. Om uppgifter om verk- samheten bör vara sekretessbelagda avgörs säkrast vid införandet av de sekretessbestämmelser som styr respektive verksamhet. Vi anser därför att det inte bör införas ett skydd för andra uppgifter än identi- tetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Vilka uppgifter som identifierar personer ska skyddas av sekretessen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt direktivet ska rapporterande och berörda personers identitet skyddas (artiklarna 16.1, 22.2 och 22.3). Med berörd person avses enligt direktivet en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller offentliggörandet anges som en person som har gjort sig skyldig till överträdelsen eller till vilken den personen har anknytning (arti- kel 5.10). Sekretesskyddet behöver därför omfatta både rapporterande och berörda personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;När det gäller berörda personer bör skyddet även omfatta juri- diska personer och personer som är närstående till den berörda per- sonen för att tillgodose direktivets krav. Vi vill understryka att möj- ligheten att hemlighålla uppgifter om en berörd juridisk person är särskilt viktig om den berörda juridiska personen är ett företag. Ett företag kan lida en ansenlig renomméskada om det kommer fram att det finns rapporter om missförhållanden i företagets verksamhet. Renomméskadan kan vara svår att värja sig mot för företaget, även om det skulle visa sig vid uppföljningen av informationen om miss- förhållandena att informationen saknar fog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Som framgått anger direktivet att det är den rapporterande och berörda personens identitet som ska ha sekretesskydd. Det är dock tveksamt om en juridisk person kan anses ha en identitet. Det är vidare inte klart vad som är en uppgift om identitet. Det skulle kunna anses att sekretesskyddet endast omfattar identitetsuppgifter, dvs. namn, personnummer, nationalitet etc. Det som avses i direktivet bör dock vara alla uppgifter som kan avslöja vem som är den rappor- terande eller berörda personen. Det kan t.ex. räcka med en upp- lysning om att denne arbetar med vissa uppgifter, om det endast är en person som utför dessa uppgifter inom myndigheten, för att en person ska kunna identifieras. För att det inte ska råda något tvivel om att även den typen av uppgifter omfattas av sekretesskyddet är det lämpligare att föreskriva att sekretess gäller för uppgifter genom vilka en person kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;I artikel 9.1 a anges att interna kanaler ska vara utformade, inrätt- ade och drivas på ett sätt som säkerställer att konfidentiell behand- ling av den rapporterande personens identitet och att alla tredje parters identitet som omnämns i rapporten skyddas. En fråga med anledning av detta är om uttrycket tredje part ska anses inkludera fler än berörda personer, t.ex. vittnen eller kollegor till den rappor- terande personen som har namngivits i rapporten (jfr skäl 76). Enligt vår uppfattning är direktivet inte helt tydligt när det gäller frågan om vem som ska omfattas av skyddet för identiteten. Vi anser dock att det kan finnas goda skäl att skydda även andra än rapporterande och berörda personer. Det kan nämligen vara så att en rapport innehåller uppgifter som avslöjar personer som biträder den rapporterande personen eller som annars har anknytning till den rapporterande personen som en kollega eller en anhörig. Dessa personer riskerar att utsättas för repressalier om deras identitet avslöjas. Det kan också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;vara så att det som ett led i uppföljningsärendet genomförs inter- vjuer med vittnen eller att sådana utpekas i en rapport. Dessa per- soners identitet bör också skyddas genom sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Sammantaget anser vi att identiteten ska skyddas på rapporterande personer och andra enskilda personer. Begreppet enskilda i offentlig- hets- och sekretesslagen omfattar både fysiska och juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft11"&gt;Sekretessen för uppgift om den rapporterande personen ska vara absolut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft41"&gt;Vid införande av en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen ska det alltid göras en avvägning mellan sekretess- intresset och insynsintresset (se prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f. och prop. 2013/14:228 s. 256). En sekretessbestämmelse kan innehålla ett rakt skaderekvisit, ett omvänt skaderekvisit eller helt sakna ska- derekvisit, s.k. absolut sekretess. Ett rakt skaderekvisit innebär att sekretess endast gäller om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut, i dessa fall råder således en presumtion för offentlighet. Det omvända skaderekvisitet innebär att en uppgift endast kan lämnas ut om det står klart att en viss skada inte uppstår, dvs. det råder en presumtion för sekretess. Absolut sekretess innebär att uppgiften hålls hemlig utan att någon bedömning av skadan vid ett eventuellt utlämnande görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft29"&gt;Enligt direktivet ska medlemsstaterna ”säkerställa” att den rappor- terande personens identitet inte lämnas ut till någon annan än de per- soner som är behöriga att ta emot eller följa upp rapporter, utan den rapporterande personens uttryckliga samtycke (artikel 16.1). I den engelska språkversionen av direktivet används ordet ”ensure”. Att medlemsstaterna ska säkerställa att identiteten inte lämnas ut talar för att sekretessen bör vara mycket stark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Syftet med de interna och externa rapporteringskanalerna är att information om missförhållanden ska komma fram. För att kana- lerna ska användas krävs att kanalerna både är och uppfattas som säkra och trygga. En viktig del i detta är skyddet för rapporterande personer. Sekretessintresset är därför mycket starkt och får anses väga tyngre än insynsintresset. Det är därför inte lämpligt att göra sekretessen beroende av utfallet av en skadeprövning. För att kunna garantera sekretesskyddet för den rapporterande personen är det nödvändigt att införa absolut sekretess. Detta innebär att uppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;i fråga inte får lämnas ut. Någon bedömning av skaderisken ska då inte göras (jfr prop. 2013/14:228 s. 257).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft71"&gt;Sekretess för uppgift om andra personer ska gälla om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen lider skada eller men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft41"&gt;När det gäller styrkan på sekretessen till skydd för andra personer kommer saken delvis i ett annat läge. Skyddet för andra personer syftar nämligen inte till att fler uppgifter om missförhållanden ska komma fram, utan till att dessa personers anseende ska värnas. Skyd- det avser t.ex. att värna ett börsnoterat bolag om rapporteringen sannolikt kommer att påverka börskursen för bolaget eller att värna en persons anseende om rapporteringen framställer personen som klandervärd. För att skydda fysiska och juridiska personer som t.ex. pekas ut som ansvariga för regelöverträdelser eller andra missför- hållanden bör, på grund av den skada och men som kan orsakas dessa, uppgifterna omfattas av sekretess. Detta gäller dock inte alla uppgifter eftersom det kan komma att visa sig att uppgifter saknar grund. Sekretessen bör därför vara stark, men till skillnad från vad som gäller rapporterande personer saknas skäl till att den ska vara absolut. Det bör krävas en skadeprövning. Först om det vid den pröv- ningen står klart att uppgiften kan röjas utan att personen lider skada eller men, bör uppgiften kunna lämnas ut. Det bör alltså införas ett s.k. omvänt skaderekvisit för uppgift som kan avslöja andra än rapporterande personer (jfr prop. 2017/18:216 s. 374 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft67"&gt;Sekretessen för uppgift om annan än den rapporterande personen ska även gälla om det kan antas att syftet med uppföljningen hindras eller försvåras om uppgiften röjs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;I 12 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen anges att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i lagen. Med stöd av bestämmelsen skulle be- rörda och andra personer, vars uppgifter omfattas av den föreslagna sekretessen, kunna få ut uppgifter som avslöjar om de förekommer i en rapport eller i ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Möjligheten att kunna begära ut uppgifter till skydd för en själv kan vara viktig för att en berörd person eller en annan enskild ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;kunna få insyn i ett ärende. I vissa fall kan dock insynen försämra förutsättningarna att utreda påstådda missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;I skäl 84 i direktivet anges att medlemsstaterna bör säkerställa direktivets ändamålsenlighet genom att vid behov begränsa utövan- det av vissa dataskyddsrättigheter för de berörda personerna. Det ska enligt skälen gälla i den mån och så länge det är nödvändigt för att förhindra och åtgärda försök att hindra rapportering eller för att förhindra, störa eller försena uppföljningen, särskilt utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;De begränsningar som avses i skäl 84 medför att berörda personer inte ska få veta att det pågår ett uppföljningsärende om det kan befaras att de skulle kunna störa eller förhindra uppföljningen om de fick sådan vetskap. För att uppnå detta bör det vara möjligt att i vissa fall hemlighålla information om att de förekommer i en rapport eller ett uppföljningsärende. Det skulle kunna uppnås genom en reglering i offentlighets- och sekretesslagen som hindrar den enskilde att ta del av uppgifter om den egna personen. En sådan reglering skulle också bidra till att personen inte via personuppgiftsregleringen upp- märksammas på att ett uppföljningsärende pågår eftersom personens rättigheter i personuppgiftshänseende då går att begränsa med stöd av 5 kap. 1 § dataskyddslagen (se avsnitt 10.5.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;En bestämmelse om att sekretess ska gälla för det fall det kan an- tas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgifterna röjs bör därför införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Regleringen om att sekretess endast gäller om syftet med upp- följningen skulle motverkas, innebär att det vid någon tidpunkt vid handläggningen kan bli aktuellt att göra en annan bedömning av sekretessen än vad som gällt tidigare. Om bestämmelserna t.ex. tilläm- pas mot den enskilde själv bör, så snart det inte föreligger någon risk att uppföljningen eller åtgärderna motverkas om den enskilde får del av uppgifterna, den rätt att ta del av uppgifter om sig själv som före- skrivs i 12 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gälla oinskränkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Sekretessen ska gälla i högst 50 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;I flera bestämmelser begränsas sekretessen i tiden. Detta gäller t.ex. för sekretessen enligt 30 kap. 4 b § första stycket offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess i arbetsrelaterade förhållanden brukar begrän- sas till att gälla i högst 50 år, vilket också är den tidsgräns som valdes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;vid genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet (prop. 2013/14:228 s. 258). Det får anses vara en lämplig tidsgräns också för den nu aktuella sekretessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft41"&gt;Meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen (1 kap. 1 §) och yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 1 och 2 §§) har normalt företräde framför tystnadsplikter som följer av offentlighets- och sekretess- lagen. Det kan därmed vara tillåtet att lämna en muntlig uppgift för publicering, trots att den handling som innehåller uppgiften omfattas av sekretess. Sekretessen kan dock ges företräde framför meddelar- friheten genom att detta särskilt anges. Exempelvis har sekretesskyddet enligt 30 kap. 4 b § första stycket offentlighets- och sekretesslagen företräde framför meddelarfriheten (30 kap. 30 § offentlighets- och sekretesslagen). Vid genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet framfördes att visselblåsarsystem syftar till att göra det möjligt för samtlig personal att utan rädsla för repressalier rapportera om all- varliga händelser. För att uppnå detta syfte ansågs det nödvändigt att garantera anonymitet för anmälaren. Därmed krävdes att tystnads- plikten gavs företräde framför meddelarfriheten (prop. 2013/14:228 s. 257 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft29"&gt;Stor återhållsamhet bör dock iakttas vid prövningen av om undan- tag från meddelarfriheten ska göras i ett särskilt fall (prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Den säkerhetsventil som meddelarfriheten innebär möjliggör att media kan granska och offentliggöra information som kommer fram genom rapporteringen och som det finns ett starkt allmänintresse av att det kommer fram. Det kan då inte uteslutas att en rapporterande eller annan enskild person skulle kunna avslöjas. Det får dock antas att även media kommer att undvika att publicera namn på den rapporterande personen eftersom det sannolikt också kommer att vara denne som är källan. Vi menar därför att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl att göra undantag från meddelar- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="p421dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338421x1.jpg/" id="p421img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Den föreslagna sekretessens förhållande till annan sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Det har införts sekretessbestämmelser med anledning av sektors- specifika unionsrättsakter (se bilaga 4 till detta betänkande). Frågan är hur den nu föreslagna sekretessen förhåller sig sådana sekretess- bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den föreslagna sekretessen är, till skillnad från den lag om rappor- tering av missförhållanden som vi föreslår, inte subsidiär i förhål- lande till bestämmelser i andra lagar och förordningar som genomför eller kompletterar sektorspecifika unionsrättsakter (se avsnitt 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I offentlighets- och sekretesslagen finns en bestämmelse i 7 kap. 3 § som reglerar konkurrens mellan sekretessbestämmelser. Denna bestämmelse kommer att reglera konkurrensen även mellan den nu föreslagna sekretessen och annan sekretess. Detta gäller även kon- kurrensen mellan den föreslagna sekretessen och annan sekretess som införts med anledning av sektorsspecifika unionsrättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att upp- giften ska lämnas ut enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska enligt huvudregeln i 7 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen de senare bestämmelserna ha företräde. I sådana fall kommer uppgiften att hemlighållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Möjlighet att bryta sekretessen vid intern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den uppgiftsskyldighet som föreslås kommer att möjliggöra att uppgifter lämnas till andra enheter och funktioner inom en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft67"&gt;Uppgifter om personer kommer att behöva lämnas från den interna visselblåsarfunktionen till andra enheter och funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Åtgärder med anledning av ett ärende i en intern visselblåsarfunk- tion vidtas i regel av någon annan enhet eller funktion inom myndig- heten. Det kan röra sig om att disciplinåtgärder vidtas av personal-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="p422dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338422x1.jpg/" id="p422img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;funktionen mot den som har orsakat missförhållandet, eller att åt- gärder vidtas inom den del av verksamheten där missförhållandet föreligger i syfte att avhjälpa missförhållandet. Uppgifter som kan avslöja en rapporterande persons eller andra personers identitet kan därför behöva lämnas mellan olika funktioner inom en myndighet, se steg 5A och 7 i nedanstående figur, för att möjliggöra åtgärder med anledning av slutsatserna i uppföljningsärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft34"&gt;Figur 9.1 Ett typiskt ärende i en intern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft129"&gt;INTERN VISSELBLÅSARFUNKTION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft130"&gt;RAPPORTERANDE PERSON&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p641 ft131"&gt;1. EN RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p642 ft131"&gt;2. RAPPORTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td159"&gt;&lt;P class="p68 ft131"&gt;3. RIKTIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr22 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;AV PÅSTÅENDENA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p643 ft132"&gt;TAS EMOT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p644 ft132"&gt;BEKRÄFTAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p645 ft131"&gt;UTREDS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td156"&gt;&lt;P class="p643 ft132"&gt;6. SLUTSATSEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p646 ft131"&gt;4. SLUT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p646 ft132"&gt;SATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p644 ft132"&gt;ÅTERKOPPLAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p647 ft132"&gt;5 A. AVSLUT GENOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p648 ft132"&gt;5 B. AVSLUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;ÖVERLÄMNANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;UTAN ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p270 ft95"&gt;VISSELBLÅSAR-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p649 ft132"&gt;TILL ANNAN FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p647 ft132"&gt;FÖR ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td162"&gt;&lt;P class="p270 ft95"&gt;FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td158"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;FUNKTION 1, 2, 3…&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft131"&gt;INOM VERKSAMHETEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft71"&gt;Sekretess kan gälla mellan den interna visselblåsarfunktionen och övrig verksamhet inom en myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Sekretess gäller mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). Omständigheter som har betydelse vid bedömningen av om ett organ är att anse som själv-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;ständigt och därmed en egen verksamhetsgren är bl.a. organets funk- tion, ställning i myndighetens organisation och relationen till myn- digheten i övrigt (jfr HFD 2015 ref. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 7.10 att en arbetsgivare ska vara skyldig att utse vilka som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapportering. De personer eller en- heter som utses som behöriga ska vara självständiga och oberoende. Endast de som har utsetts som behöriga ska ha tillgång till den in- formation som rapporterats (avsnitt 10.5.12). Den interna visselblåsar- funktionen hos en myndighet skulle därmed kunna anses utgöra en egen verksamhetsgren som genom kravet på självständighet och obero- ende är att betrakta som självständig i förhållande till den huvud- sakliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft71"&gt;Det finns vissa sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör överlämnande av uppgifter från en intern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;I 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det lämnas enligt 10 kap. 1 §, som hänvisar till 12 kap., ett visst utrymme för enskilda att samtycka till att uppgifter lämnas till en- skilda eller till myndigheter. Den enskilde kan således häva sekretes- sen i det enskilda fallet och därmed tillåta att identiteten avslöjas vid ett överlämnande av uppgifter till en självständig verksamhetsgren. Ibland kommer det dock inte att vara möjligt att få samtycke för ett överlämnande. Detta gäller i synnerhet samtycke från personer som genom rapporteringen utpekas som ansvariga för missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;I kapitlet finns även sekretessbrytande bestämmelser som skulle kunna tillämpas för att möjliggöra överföring av uppgifter från den interna visselblåsarfunktionen inom en myndighet till andra delar av myndighetens verksamhet. Det gäller i synnerhet bestämmelsen om vissa rättsliga förfaranden i 10 kap. 18 §. Enligt bestämmelsen är det möjligt att lämna en uppgift till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Även den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § torde kunna tilläm- pas i vissa fall vid överlämnande av uppgifter. Bestämmelsen innebär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Detta innefattar även överlämnande av sekretessbelagda uppgifter till självständiga verksamhetsgrenar inom myndigheten. Generalklausulen har införts för att inte oförutsedda hinder ska uppkomma i myndigheternas verksamhet. Det krävs dock att det är uppenbart att intresset av att en uppgift lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda för att uppgiftslämning ska få ske. I praxis har vid intresse- avvägningen hänsyn även tagits till vilket sekretesskydd uppgifterna får hos den mottagande myndigheten, uppgifternas art och i vilket syfte de ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft29"&gt;Det finns således vissa undantag från sekretess och vissa sekretess- brytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som möj- liggör sådant överlämnande av uppgifter från en visselblåsarfunktion som kommer att vara nödvändigt enligt den föreslagna lagen. Vi be- dömer emellertid att dessa bestämmelser inte kommer att täcka alla situationer som kan uppkomma och att det därför inte är möjligt att förlita sig på dem för att det överlämnande som krävs faktiskt ska kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bestämmelsen om uppgiftsskyldighet kommer att bryta sekretessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen följer att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om upp- giftsskyldighet följer av lag eller förordning. Bestämmelsen är till- lämplig när det är fråga om att lämna uppgifter både mellan två myn- digheter och mellan två olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet när de är att anse som självständiga i förhållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;I avsnitt 7.16 föreslår vi en uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet. Personer eller enheter i en myndighet som har utsetts som behöriga och som har följt upp det som har rapporterats och bedömer att det finns skäl att vidta åtgärder, ska till en annan enhet eller funktion inom myndigheten lämna de uppgifter som är nöd- vändiga för att åtgärderna ska kunna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Den föreslagna uppgiftsskyldigheten kommer att innebära att uppgifter i ett uppföljningsärende, med stöd av 10 kap. 28 § offent-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="p425dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338425x1.jpg/" id="p425img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;lighets- och sekretesslagen, kommer att kunna lämnas till självstän- diga verksamhetsgrenar inom den egna myndigheten, trots att upp- gifterna omfattas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Överföring av sekretess vid intern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon ny bestämmelse om överföring av sekretess vid intern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft67"&gt;Det saknas sekretess som generellt skyddar uppgifter som lämnas från en intern visselblåsarfunktion till självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Inom de myndigheter som kommer att behöva ha interna rapporter- ingskanaler och förfaranden kommer befintliga sekretessbestäm- melser i offentlighets- och sekretesslagen att vara tillämpliga. Vissa av dessa bestämmelser kommer att vara tillämpliga inom specifikt den verksamhet som myndigheten bedriver. Inom t.ex. hälso- och sjukvårdsverksamhet gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden (25 kap. 1 §). Sådana uppgifter kommer att vara möjliga att hemlighålla med stöd av den befintliga sekretessbestämmelsen i 25 kap. 1 §, även om uppgiften lämnas från den interna visselblåsarfunktionen till andra delar av myn- dighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vissa andra bestämmelser om sekretess är i stället sådana som gäller inom alla myndigheter och inte endast inom myndigheter som bedriver en viss verksamhet. Till det slaget hör t.ex. bestämmelserna i 21 kap. om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, t.ex. uppgifter om sjukdomar, missbruk eller sexuell läggning. Upp- gifter som omfattas av sådan sekretess kommer att kunna hemlighållas när de kommer från en intern visselblåsarfunktion till en självständig verksamhetsgren inom den myndighet där visselblåsarfunktionen finns, oavsett vilken myndighetens kärnverksamhet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;Vissa uppgifter kommer emellertid inte att kunna hemlighållas med stöd av befintliga sekretessbestämmelser. De identitetsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;för vilka sekretess ovan föreslås i ett uppföljningsärende kommer t.ex. inte att kunna hemlighållas inom alla offentliga verksamheter eftersom befintliga sekretessbestämmelser som omfattar en anmälan endast gäller i vissa verksamheter och endast för uppgifter i en an- mälan eller utsaga (jfr avsnitt 9.2.1). Vi behöver därför överväga hur identitetsuppgifterna kan skyddas när de lämnas från en intern visselblåsarfunktion till en självständig verksamhetsgren inom samma myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft11"&gt;Bestämmelser om överföring av sekretess krävs för att sekretess ska följa med en uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;En grundläggande princip i offentlighets- och sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet eller till en självständig verksamhetsgren inom en myndighet. Det beror bl.a. på att behovet av sekretess och sekretessens styrka inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekre- tessintresset utan det måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Offentlighetsintresset kan således kräva att uppgifter som behandlas som hemliga i en verksam- het ska vara offentliga i en annan verksamhet som har inhämtat dem hos den förstnämnda verksamheten. Någon generell bestämmelse om överföring av sekretess från en myndighet till en annan finns där- för inte. Bestämmelser om överföring av sekretess har införts i de fall de har begränsade och överblickbara tillämpningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;En bestämmelse om överföring av sekretess definieras som en bestämmelse som innebär att en sekretessbestämmelse som är till- lämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elek- tronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten (3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Motsvarande gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra, dvs. en upp- gift som omfattas av sekretess inom en verksamhetsgren hos en myn- dighet fortsätter att omfattas av samma sekretess även efter det att uppgiften har lämnats till en annan verksamhetsgren inom myndig- heten (jfr 8 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p820 ft67"&gt;Befintliga bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen om överföring av sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Som vi har konstaterat kommer det att vara nödvändigt att föra upp- gifter vidare från den interna visselblåsarfunktionen till andra delar av myndighetens verksamhet. Om den interna visselblåsarfunktionen skulle anses vara en självständig verksamhetsgren skulle konsekven- sen bli att det skulle krävas en bestämmelse om överföring av sekretess för att säkerställa att uppgifter får ett fortsatt sekretesskydd efter det att de lämnas till en annan verksamhetsgren inom samma myndighet. Det finns därför anledning att granska befintliga bestämmelser om överföring av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;När det gäller en uppgift som omfattas av sekretess och som läm- nas till en annan myndighet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande, överförs sekretessen enligt 11 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Om en myndighet i ett ärende om t.ex. skiljande från anställning får upp- gifter från en annan myndighet som hos den andra myndigheten om- fattas av sekretesskydd, blir samma sekretessbestämmelse tillämplig hos den mottagande myndigheten. Denna sekretess gäller oavsett om uppgifterna kommer från den myndighet där den som ärendet rör är anställd eller från en annan myndighet. Den nu aktuella bestäm- melsen kommer att kunna tillämpas t.ex. när personalfunktionen inom en myndighet har fått uppgifter från myndighetens interna visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Det finns även andra bestämmelser om överföring av sekretess i offentlighets- och sekretesslagen, bl.a. för uppgift som omfattas av sekretess och som lämnas till en annan myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision (11 kap. 1 §). Här kan noteras att begrep- pet tillsyn är vidare i offentlighets- och sekretesslagen än inom den allmänna förvaltningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Det bör inte införas en ny bestämmelse om överföring av sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft37"&gt;Vi har övervägt att införa en ny bestämmelse om överföring av sekretess för att säkerställa att skyddet för identitetsuppgifter följer med uppgifterna om de lämnas mellan olika självständiga verksam- hetsgrenar inom en myndighet. Vi har emellertid kommit till slut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;satsen att en sådan bestämmelse skulle medföra omfattande och svåröverblickbara problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Det huvudsakliga problemet är att systematiken i offentlighets- och sekretesslagen innebär att självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet kan likställas med självständiga myndigheter vid tillämpning av lagen. En bestämmelse om överföring av sekretess skulle därför behöva ange att sekretessen förs över mellan myndigheter. Detta skulle få till följd att sekretess skulle följa med om uppgifter lämnas från en intern visselblåsarfunktion till en annan myndighet. Problemet kan illustreras med exemplet att uppgifter förs över till Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Vi antar att uppgifter inte sällan kommer att behöva lämnas till Polismyndigheten. I vissa fall för att det anses lämpligt att en polis- anmälan görs, i andra fall för att det finns en skyldighet enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning att göra en åtalsanmälan. Enligt den lagen ska den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott anmälas till åtal, om misstanken avser vissa angivna brott, bl.a. om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter (22 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekre- tess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, bl.a. sekretess i förundersökning (35 kap.). För- undersökningssekretessen har ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Om det skulle ske en överföring av sekre- tess från en visselblåsarfunktion skulle i stället absolut sekretess komma att gälla hos Polismyndigheten. Styrkan på förundersökningssekre- tessen har emellertid bestämts utifrån en rad överväganden för att balansera olika intressen. Enligt vår uppfattning vore det olyckligt om denna avvägning skulle ändras endast för att vissa uppgifter i förundersökningen kommer från ett uppföljningsärende hos en myn- dighet med en intern visselblåsarfunktion. Vi noterar också att direk- tivet lämnar ett visst utrymme för att begränsa skyddet för den rapporterande personens identitet i samband med nationella myn- digheters utredningar eller rättsliga förfaranden, inbegripet i syfte att slå vakt om den berörda personens rätt till försvar (artikel 16.2). Vi anser att detta utrymme bör användas och att det därför får accep- teras att skyddet för den rapporterande personen försvagas något om uppgifter lämnas till Polismyndigheten. Någon bestämmelse om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338429x1.jpg/" id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;överföring av sekretess som förstärker sekretessen hos Polismyndig- heten är således inte lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;De konsekvenser som vi vill undvika vid uppgiftslämnande till en Polismyndighet vill vi undvika även vid uppgiftslämnande till andra myndigheter. Därför anser vi att någon bestämmelse om överföring av sekretess inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att uppgiftslämnande inom en myndighet i stället bör möjliggöras genom att den primära sekretess- bestämmelsen utformas så att uppgiftslämnandet blir möjligt utan att sekretesskyddet upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Sekretessen ska även gälla i ärenden för att vidta åtgärder med anledning av intern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sekretessen ska, förutom i uppföljningsärenden, även gälla i ärenden om åtgärder som vidtas med anledning av upp- följningen av rapporter som kommit in till myndigheten i en intern rapporteringskanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Vi föreslår i avsnitt 9.2.1 att sekretess ska gälla i ett uppföljningsärende. Som vi har konstaterat ovan skulle dock den interna visselblåsarfunktionen som handlägger ärendet kunna anses utgöra en självständig verksamhetsgren inom myndigheten. Sekretessen följer då inte automatiskt med uppgifter som lämnas från den funktionen till andra verksamhetsgrenar inom myndigheten. Som vi också har konstaterat skulle en reglering om överföring av sekretess kunna åstadkomma att sekretessen följer med uppgifterna mellan sådana grenar. Samtidigt skulle en sådan reglering få vissa olyckliga och svåröverblickbara konsekvenser (avsnitt 9.2.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;För att det ska vara möjligt att hemlighålla uppgifter om rappor- terande och andra personer när de lämnas till andra delar av myndig- hetens verksamhet föreslår vi därför att den primära sekretessen, dvs. den sekretess som föreslås gälla i ett uppföljningsärende som inletts genom rapportering via interna rapporteringskanaler, även ska gälla i vissa andra delar av myndighetens verksamhet. Den pri- mära sekretessen bör således även gälla för uppgifter som lämnats från den interna visselblåsarfunktionen till de delar av myndighetens verksamhet som ska utföra de åtgärder som är nödvändiga för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;komma till rätta med missförhållanden som påtalats vid rappor- teringen. Det kan t.ex. gälla en ekonomisk oegentlighet som ska tas hand om av ekonomiavdelningen, en juridisk fråga som ska till rätts- avdelningen eller en ledningsfråga som bör gå direkt till ledningen för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;En åtgärd skulle emellertid också kunna vara en utredning av om en arbetstagare som misstänks ha misskött sig i sin tjänst bör skiljas från anställningen eller om någon disciplinåtgärd bör vidtas. Frågan är då om detta är möjligt om den primära sekretessen gäller vid en sådan arbetsrättslig utredning. Det kan inledningsvis konstateras att bestämmelserna om sekretess i personaladministrativ verksamhet inte nödvändigtvis skyddar identiteten på en visselblåsare. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess inom personaladmi- nistrativ verksamhet bl.a. för uppgift om en enskilds personliga för- hållanden, t.ex. anställdas bostadsadresser och privata telefonnum- mer, vissa typer av fotografier av anställda, uppgift om närstående till anställda samt i vissa fall personnummer och födelsedatum (39 kap. 3 §). Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande bedömt att sekretessen enligt denna paragraf inte gäller för uppgift om namn på anställda som en personalansvarsnämnd hade sagt upp i ett ärende som kommit att uppmärksammas massmedialt (RÅ 2010 ref. 20). Domstolen uttalade att utgångspunkten är att det inte ska råda sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i anställ- nings- och disciplinärenden. Hinder mot att lämna ut uppgift före- ligger endast när det finns skäl för bedömningen att ett utlämnande skulle medföra en inte obetydlig risk för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men. Med den sekretess som här föreslås skulle identitetsskyddet förstärkas, inte minst eftersom vi föreslår absolut sekretess för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet. Frågan är därför om en sådan förstärkning skulle kunna hindra utredningar i arbetsrättsliga ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft8"&gt;I 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen regleras förhåll- andet mellan lagens bestämmelser och den rätt till partsinsyn i dom- stolars och andra myndigheters handläggning av mål och ärenden som kan finnas på annat håll. Bestämmelsen är en s.k. kollisions- bestämmelse som skulle kunna medföra att den sekretess som vi före- slår inte skulle hindra att en part tar del av sekretessbelagda upp- gifter. I den mån den berörda personen t.ex. behöver veta vem som har rapporterat för att försvara sig i ett personalärende finns det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="p431dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338431x1.jpg/" id="p431img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;således utrymme att låta intresset av partsinsyn få företräde framför andra sekretessintressen. Vi bedömer därför att det inte krävs någon bestämmelse som undantar just åtgärder i form av personalrättsliga utredningar från att omfattas av absolut sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Möjlighet att bryta sekretessen vid extern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De uppgiftsskyldigheter som föreslås kommer att möjliggöra att uppgifter lämnas till andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft67"&gt;Uppgifter om personer kommer att behöva lämnas från den externa visselblåsarfunktionen till andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Åtgärder med anledning av ett ärende i en extern visselblåsarfunk- tion vidtas i regel av någon annan än visselblåsarfunktionen. Det nor- mala bedöms vara att tillsynsåtgärder vidtas med anledning av de slutsatser som dras i uppföljningsärendet. Uppgifter som kan avslöja vem en rapporterande eller annan person i uppföljningsärendet är kan därför behöva lämnas till en tillsynsgren inom myndigheten eller till en annan tillsynsmyndighet, se steg 6A och &lt;NOBR&gt;8A–C&lt;/NOBR&gt; i nedanstående figur, för att möjliggöra åtgärder med anledning av slutsatserna i uppföljningsärendet. Det kan även vara så att en myndighet bedömer att den inte är behörig inom det område rapporten avser och därför behöver lämna rapporten till en annan behörig myndighet, se steg 2A och 2B nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="p432dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338432x1.jpg/" id="p432img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;SPAN style="padding-left:288px;"&gt;SOU 2020:38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Figur 9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Ett typiskt ärende i en extern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td212"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td214"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td215"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td216"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td217"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr37 td219"&gt;&lt;P class="p270 ft130"&gt;RAPPORTERANDE PERSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td221"&gt;&lt;P class="p25 ft129"&gt;EXTERN VISSELBLÅSARFUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td229"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td230"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td220"&gt;&lt;P class="p74 ft131"&gt;2 B. RAPPORT TILL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p826 ft131"&gt;ANNAN BEHÖRIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td228"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td229"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td230"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td220"&gt;&lt;P class="p826 ft131"&gt;MYNDIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td233"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td235"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td236"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td237"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td238"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td243"&gt;&lt;P class="p827 ft132"&gt;1. EN RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td246"&gt;&lt;P class="p59 ft131"&gt;2 A. BEDÖMNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;3. RAPPORT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td249"&gt;&lt;P class="p27 ft131"&gt;4. RIKTIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td243"&gt;&lt;P class="p792 ft132"&gt;TAS EMOT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td246"&gt;&lt;P class="p826 ft132"&gt;AV BEHÖRIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td248"&gt;&lt;P class="p25 ft131"&gt;BEKRÄFTAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td249"&gt;&lt;P class="p785 ft132"&gt;AV PÅSTÅENDENA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p785 ft131"&gt;UTREDS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr1 td252"&gt;&lt;P class="p828 ft131"&gt;7. SLUTSATSEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td249"&gt;&lt;P class="p829 ft131"&gt;5. SLUT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td249"&gt;&lt;P class="p829 ft132"&gt;SATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p828 ft132"&gt;ÅTERKOPPLAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td246"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td253"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p788 ft132"&gt;6 A. AVSLUT GENOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p786 ft132"&gt;6 B. AVSLUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p830 ft131"&gt;ÖVERLÄMNANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td248"&gt;&lt;P class="p831 ft131"&gt;UTAN ÅTGÄRD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;VISSELBLÅSAR-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td246"&gt;&lt;P class="p788 ft132"&gt;FÖR TILLSYN ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td242"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td243"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td244"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p832 ft132"&gt;LAGFÖRING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td250"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td253"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;FUNKTION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td254"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td255"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td256"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td258"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td259"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td262"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td264"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td217"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td265"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td266"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td267"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td268"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td269"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td271"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td272"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p790 ft132"&gt;8 A. TILLSYNSGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td220"&gt;&lt;P class="p832 ft131"&gt;8 B. EN ANNAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td273"&gt;&lt;P class="p790 ft132"&gt;8 C. POLIS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p790 ft131"&gt;INOM DEN BEHÖRIGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td273"&gt;&lt;P class="p790 ft131"&gt;MYNDIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td219"&gt;&lt;P class="p833 ft132"&gt;TILLSYNSMYNDIGHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p790 ft131"&gt;MYNDIGHETEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td218"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td223"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td225"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td226"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td222"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td231"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td274"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td276"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td277"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td278"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td279"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td280"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td281"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td282"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td241"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft71"&gt;Sekretess kan gälla mellan den externa visselblåsarfunktionen och övrig verksamhet inom en myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft10"&gt;Som vi konstaterar ovan gäller sekretess mellan olika verksamhets- grenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (jfr 8 kap. 2 § offentlighets- och sekretess- lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 8.10 att en behörig myndighet ska vara skyldig att utse vilka som är behöriga att på myndighetens vägnar tillhanda- hålla information om förfarandet för rapportering till myndigheten, samt ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapportering. De personer som utses som behöriga ska vara oberoende och själv- ständiga i förhållande till övriga delar av myndigheten. Liksom när det gäller en intern visselblåsarfunktion skulle en extern visselblåsar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;funktion kunna anses utgöra en självständig verksamhetsgren i för- hållande till den övriga verksamheten inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft71"&gt;Det finns vissa sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör överlämnande av uppgifter från en extern visselblåsarfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Vi redogör i avsnitt 9.2.2 för de undantag från sekretess och de sekre- tessbrytande bestämmelser som finns i offentlighets- och sekretess- lagen som skulle kunna möjliggöra att uppgifter lämnas från en intern visselblåsarfunktion till övriga delar av en myndighets verksamhet, för det fall överföringen anses ske mellan olika verksamhetsgrenar inom verksamheten. Som tillägg till den redogörelsen bör här även nämnas bestämmelser som bryter sekretess när det är fråga om nöd- vändigt utlämnande, tillsyn eller revision, vissa rättsliga förfaranden och vid misstankar om begångna brott (10 kap. 2, 17, 18 och 24 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt bestämmelsen om tillsyn eller revision är det möjligt att lämna en uppgift till en myndighet, om uppgiften behövs där för till- syn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekom- mer. Enligt bestämmelsen om vissa rättsliga förfaranden är det möj- ligt att lämna en uppgift till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skil- jande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer. Enligt en av bestämmelserna gällande misstankar om brott kan uppgift som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, Polis- myndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Det finns således vissa undantag från sekretess och vissa sekretess- brytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som möj- liggör sådant överlämnande av uppgifter från en extern visselblåsar- funktion som kommer att vara nödvändigt enligt den föreslagna lagen. Vi bedömer emellertid att dessa bestämmelser inte kommer att täcka alla situationer som kan uppkomma och att det därför inte är möjligt att förlita sig på dem för att det överlämnande som krävs faktiskt ska kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet kommer att bryta sekretessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen följer att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om upp- giftsskyldighet följer av lag eller förordning. Bestämmelsen är tillämp- lig när det är fråga om att lämna uppgifter både mellan två myndig- heter och mellan två olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet när de är att anse som självständiga i förhållande till varandra (jfr 8 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;I avsnitt 8.17 föreslår vi vissa uppgiftsskyldigheter för behöriga myndigheter. En behörig myndighet som utrett uppgifter som rap- porterats genom de externa rapporteringskanalerna och anser att det kan finnas skäl för en annan myndighet att inleda tillsyn med anled- ning av uppgifterna, ska enligt förslaget underrätta den andra myn- digheten om uppgifterna. Motsvarande uppgiftsskyldighet föreslås gälla även i förhållande till den behöriga myndighetens egen tillsyns- verksamhet. Vi föreslår även att en behörig myndighet som utrett uppgifter som rapporterats genom de externa rapporteringskanalerna och misstänker att brott har begåtts, ska underrätta Polismyndig- heten om de uppgifter som är nödvändiga för att brottsmisstankarna ska kunna utredas av Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;De föreslagna uppgiftsskyldigheterna kommer att innebära att upp- gifter i rapporter, med stöd av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekre- tesslagen, kommer att kunna lämnas till andra myndigheter eller till självständiga verksamhetsgrenar inom den egna myndigheten, trots att uppgifterna föreslås omfattas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I avsnitt 8.17 föreslår vi också att om en rapport kommer in via en extern rapporteringskanal hos en myndighet som saknar behörig- het att hantera rapporter inom det område rapporten berör, ska myndigheten lämna över rapporten till den myndighet som är behö- rig, om det inte finns något skäl mot det. Enligt vår bedömning kom- mer den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § även möjlig- göra överlämning av en rapport i sådana situationer. För att den sekretessbrytande bestämmelsen ska komma i fråga krävs att det är en viss konkretion på uppgiftsskyldigheten och inte allmänna bestäm- melser om samarbete mellan myndigheter. En sådan uppgiftsskyl- dighet kan antingen ta sikte på utlämnande av uppgifter av speciellt slag, gälla viss myndighets rätt att få del av uppgifter i allmänhet eller avse skyldighet för viss myndighet att lämna andra myndigheter in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="p435dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338435x1.jpg/" id="p435img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;formation (se prop. 1979/80:2 Del A s. 322). Vi anser att den före- slagna bestämmelsen om överlämnande har sådan konkretion som avses och att ärenden därmed, med stöd av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen, kommer att kunna överlämnas utan hinder av sekretess. Det kan i sammanhanget erinras om att även myndigheten som ärendet överlämnas till kommer att omfattas av de föreslagna sekretessbestämmelserna till skydd för den rapporterande personens och andra enskildas identitet eftersom överlämnade endast föreslås få ske till myndigheter som har utsetts som behöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Överföring av sekretess vid extern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De bestämmelser om sekretess som finns i offent- lighets- och sekretesslagen ger ett tillräckligt starkt skydd för identitetsuppgifter hos en mottagande myndighet. Någon ny bestämmelse om överföring av sekretess behöver därför inte in- föras vid extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Vi redogör i avsnitt 9.2.3 för vad som gäller för att sekretess ska överföras mellan olika myndigheter eller mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom myndigheter. Den redogörelsen är också relevant för överföring av sekretess vid extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft8"&gt;Vid extern rapportering kommer dock uppgifter i huvudsak att behöva lämnas för tillsyn, antingen inom samma myndighet eller till en annan tillsynsmyndighet. I offentlighets- och sekretesslagen finns en befintlig sekretessbestämmelse som omfattar uppgift som lämnas till en annan myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision (11 kap. 1 §). Bestämmelsen anger att om en myndighet i verksam- het som avser tillsyn eller revision, får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Bestämmelsen tillämpas dock inte enligt paragrafen på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten. Enligt vår uppfattning inne- bär den befintliga bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen om överföring av sekretess vid tillsyn och revision att identitets- uppgifter kommer att skyddas hos en mottagande tillsynsmyndig- het. Det behöver därför inte införas någon ny bestämmelse om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;överföring av sekretess till en tillsynsmyndighet eller till en tillsyns- funktion inom samma myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Uppgifter kommer även i vissa fall vid extern rapportering att behöva lämnas till Polismyndigheten. I offentlighets- och sekretess- lagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i verk- samhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, bl.a. sekretess i förundersökning (35 kap.). Förundersökningssekretessen har ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Den sekretess vi föreslår för andra enskilda än den rapporterande perso- nen har också ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att det skulle finnas ett motsvarande starkt skydd för uppgifterna hos Polismyn- digheten. Däremot skulle det inte finnas ett lika starkt skydd för rapporterande personer hos Polismyndigheten som hos visselblåsar- funktionen eftersom vi föreslår att absolut sekretess ska gälla i ett uppföljningsärende till skydd för dessa personers identitet. Det bör dock erinras om att den uppgiftsskyldighet som föreslås endast omfattar de uppgifter som är nödvändiga för att polisen ska kunna utreda misstankarna (jfr avsnitt 8.17). För att polisen ska kunna utreda misstankarna kommer det inte alltid att vara nödvändigt att lämna uppgifter om den rapporterande personens identitet. Direkti- vet lämnar dessutom ett visst utrymme för att begränsa skyddet för den rapporterande personens identitet i samband med nationella myn- digheters utredningar eller rättsliga förfaranden, inbegripet i syfte att slå vakt om den berörda personens rätt till försvar (artikel 16.2). Vi anser att detta utrymme bör användas och att det därför får accep- teras att skyddet för den rapporterande personen försvagas något om uppgifter lämnas till Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;Sammantaget anser vi att de bestämmelser om sekretess som finns i offentlighets- och sekretesslagen ger ett tillräckligt starkt skydd för identitetsuppgifter hos en mottagande myndighet. Någon ny bestäm- melse om överföring av sekretess behöver därför inte införas vid extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="p437dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338437x1.jpg/" id="p437img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Sekretess för företagshemligheter hos de behöriga myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sekretess ska gälla i en behörig myndighets verksamhet som består i handläggning av uppföljningsärenden enligt den före- slagna lagen, för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftför- hållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan an- tas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;Sekretessen ska gälla i högst 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikten som följer av den nya sekretess- bestämmelsen bör inte ha företräde framför meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;Skälen för förslagen och bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets krav på sekretess för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Direktivet föreskriver i artikel 16.4 att medlemsstaterna ska säker- ställa att behöriga myndigheter som tar emot information om över- trädelser som innehåller företagshemligheter inte utnyttjar eller lämnar ut denna information för andra ändamål än vad som är nöd- vändigt för en korrekt uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vad är en företagshemlighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;I 2 § företagshemlighetslagen anges under vilka förutsättningar in- formation om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet ska anses vara en företagshemlighet. För att det ska vara fallet ska informationen var- ken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman vara allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som nor- malt har tillgång till information av det aktuella slaget. Dessutom ska innehavaren ha vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla infor- mationen. Slutligen ska ett röjande vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Sekretessbestämmelser till skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;Företagshemligheter skyddas genom ett antal bestämmelser i 30 kap. offentlighets- och sekretesslagen som reglerar sekretess hos myn- digheter för enskildas affärs- och driftförhållanden. Vissa av dessa bestämmelser kommer att kunna tillämpas när behöriga myndigheter handlägger ärenden med anledning av rapportering som har kommit in genom de externa rapporteringskanalerna. Uppgifter om en en- skilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings- resultat i en rapport som kommer in till Konkurrensverket och som rör ett missförhållande som ingår i Konkurrensverkets tillsyns- och utredningsansvar kan t.ex. hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller i Konkurrensverkets tillsyns- och utredningsverksamhet enligt 30 kap. 1 §. Uppgifter om affärs- eller driftförhållanden i en rapport som kommer till Finansinspektionen och som rör ett miss- förhållande som ingår i den myndighetens tillsynsansvar kan hemlig- hållas med stöd av 30 kap. 4 §. Sistnämnda bestämmelse gäller även hos andra statliga myndigheter i verksamhet som består i tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Sekretess i utrednings- och tillsynsverksamhet för enskildas affärs- och driftförhållanden kan även föreskrivas med stöd av 30 kap. 23 § första stycket. Enligt punkt 1 får regeringen meddela föreskrifter om sekretess för att vissa uppgifter ska gälla i en statlig myndighets verk- samhet som består i bl.a. utredning, planering eller tillsyn med avse- ende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Sekretessen får gälla för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen får enligt punkt 2 också gälla för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de i punkt 1 för den som har trätt i affärs- förbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;I 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), som är meddelad med stöd av 30 kap. 23 §, anges att sekretess gäller i den utsträckning som framgår av bilagan till förordningen. I bilagan finns ett antal verksamheter angivna som omfattas av sekretessen. I bilagan föreskrivs även vissa undantag från sekretessen, t.ex. i fråga om sekretessens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Enligt bilagan gäller sekretess bl.a. vid utredning hos Strålsäker- hetsmyndigheten, Konsumentverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, samt vid tillsyn hos Transportstyrelsen. Samt- liga nu nämnda myndigheter föreslår vi ska utses som behöriga myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft67"&gt;Det krävs ett heltäckande skydd för företagshemligheter hos behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Vi föreslår i avsnitt 8.8.1 att regeringen ska utse de behöriga myndig- heter som ska ha externa rapporteringskanaler och förfaranden. För att möta direktivets krav i artikel 16.4 måste det säkerställas att det finns en reglering som innebär att de myndigheter som regeringen utser kan hemlighålla rapporterad information om företagshemlig- heter, i den utsträckning informationen inte bör lämnas ut för en korrekt uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Av redogörelsen ovan följer att företagshemligheter kommer att kunna skyddas enligt 30 kap. 1 och 4 §§ offentlighets- och sekretess- lagen hos Konkurrensverket och Finansinspektionen. Sekretess avse- ende företagshemligheter gäller även hos bl.a. Strålsäkerhetsmyndig- heten, Konsumentverket och Transportstyrelsen enligt offentlighets- och sekretessförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;För miljöområdet, där vi föreslår att bl.a. Naturvårdsverket ska utses till behörig myndighet, finns dock inte någon bestämmelse i sekretessregleringen som företagshemligheter skulle kunna hemlig- hållas med stöd av. Detsamma gäller på produktsäkerhetsområdet för vilket vi föreslår att Styrelsen för ackreditering och teknisk kon- troll ska utses till behörig myndighet. För Kemikalieinspektionen, som också föreslås ska bli behörig myndighet, gäller endast sekretess i utredning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Befintliga sekretess- bestämmelser kommer därmed inte att skydda företagshemligheter i den utsträckning som direktivet kräver. Det krävs därför nya sekre- tessbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft67"&gt;Ett heltäckande skydd ska uppnås genom ändringar i offentlighets- och sekretessförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;En möjlighet skulle kunna vara att endast införa nya sekretess- bestämmelser avseende de myndigheter där befintliga bestämmelser inte kan anses tillräckliga. Detta riskerar dock att leda till en spridd och svårtillämpad reglering utan flexibilitet för det fall nya behöriga myndigheter skulle komma att utses. Vi anser därför att det bör in- föras nya bestämmelser om sekretess för företagshemligheter som är generellt tillämpliga för behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Ett heltäckande skydd för företagshemligheter som rapporteras genom externa rapporteringskanaler skulle kunna åstadkommas på olika sätt. Ett sätt är att nya bestämmelser införs i offentlighets- och sekretesslagen. Ett annat sätt är att ändringar görs i offentlighets- och sekretessförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Enligt vår bedömning omfattas de åtgärder i ett uppföljnings- ärende som de behöriga myndigheterna ska vidta enligt den före- slagna lagen, av begreppen utredning, planering och tillsyn i offent- lighets- och sekretesslagstiftningen. De uppgifter om företagshem- ligheter i ett uppföljningsärende som förekommer hos de behöriga myndigheterna skulle alltså kunna hemlighållas genom föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess kommer då regleras genom 9 § och bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen. Vi anser att det är en lämplig ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;I bilagan bör det således tas in ett tillägg för verksamhet som be- står av handläggning av uppföljningsärenden hos behöriga myndig- heter. För att möta direktivets krav måste sekretessen omfatta upp- gift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, dvs. det som avses i 9 § första stycket 1. Däremot bedömer vi att direktivet inte kräver att sekretessen omfattar uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet, dvs. det som avses i punkt 2. Det bör därför i bilagan tydliggöras att för verksamhet som består i handläggning av uppföljningsärenden hos behöriga myndigheter ska sekretessen vara begränsad till de uppgifter som avses i punkt 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft72"&gt;Sekretess för företagshemligheter ska gälla om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser om sekretess för näringsidkares affärs- eller driftförhållanden i tillsynsverksamhet har utformats med ett rakt skaderekvisit, dvs. sekretessen gäller om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs se t.ex. 30 kap. 1, 4 och 23 §§. Det gäller även i 9 § offentlighets- och sek- retessförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Som berörts tidigare föreslår vi att ett av de kriterier som bör vara styrande vid valet av vilka myndigheter som ska utses som behöriga myndigheter är att de är tillsynsmyndigheter inom det område som det ska kunna rapporteras till dem. Det kan därför antas att rappor- tering som görs till de behöriga myndigheterna kommer att bli tillsynsärenden om det blir påkallat att vidta åtgärder för att komma till rätta med ett missförhållande. Det är enligt vår mening därför lämpligt att skadebedömningen görs på samma sätt som i ett tillsyns- ärende, dvs. utifrån ett rakt skaderekvisit. Detta ligger också i linje med vad som gäller för annan verksamhet som omfattas av sekretess enligt 9 § första stycket 1 offentlighets och sekretessförordningen. Rapporterad information som innehåller företagshemligheter – och som inte är nödvändig för att göra en korrekt uppföljning – kommer då att kunna hemlighållas med stöd av bestämmelsen och således möta direktivets krav på att skyddas från utlämnande och utnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Sekretessen ska gälla i högst 20 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Sekretess enligt 9 § offentlighets- och sekretessförordningen för uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat gäller i högst 20 år. Detta är enligt vår mening en lämplig tidsgräns också för den nu aktuella sekretessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Rätt att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Som berörts ovan bör stor återhållsamhet iakttas vid prövningen av om undantag från meddelarfriheten ska göras i ett särskilt fall (prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Enligt vår mening finns det inte skäl att införa en bestämmelse som ger ett starkare skydd för företags-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="p442dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338442x1.jpg/" id="p442img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;hemligheter när dessa finns hos visselblåsarfunktionen än vad som gäller om uppgifterna lämnas över till en tillsynsenhet hos myndig- heten. Sekretessen bör därför inte ha företräde framför meddelarfri- heten. Detta är också i linje med vad som gäller för annan verksamhet som omfattas av 9 § offentlighets- och sekretessförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sekretess vid tillämpning av lagen i domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I domstol ska det gälla sekretess till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft9"&gt;För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft9"&gt;20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslagen: &lt;/SPAN&gt;Sekretess gäller vid domstol till skydd för en- skilds personliga och ekonomiska förhållanden i vissa arbetsrättsliga mål, t.ex. mål om tillämpningen av visselblåsarlagen, se 36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen gäller om det kan an- tas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Intresset av sekretess kan vara starkt i mål om tillämpning av den föreslagna lagen. Så kan vara fallet exempelvis när det i målet förekommer anklagelser mot enskilda personer eller avslöjanden av känsliga uppgifter om enskil- das personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;De skäl som motiverade införandet av sekretesskyddet i mål en- ligt den befintliga visselblåsarlagen gör sig lika gällande i mål enligt den föreslagna lagen. Motsvarande sekretess hos domstol i mål enligt den föreslagna lagen bör därför gälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="p443dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338443x1.jpg/" id="p443img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tystnadsplikt i enskild verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som hanterar ett uppföljningsärende, ska inte obehö- rigen få röja en uppgift som kan avslöja vem den rapporterande personen eller någon annan enskild som förekommer i ärendet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;I anslutning till bestämmelsen om tystnadsplikt ska det tas in en upplysning om att offentlighets- och sekretesslagen ska till- lämpas i det allmännas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikten bör inte ha företräde framför med- delarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för förslagen och bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Tystnadsplikt ska gälla enligt den nya lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen gäller endast för myndigheter och vissa andra organ. I enskild verk- samhet regleras tystnadsplikt, med vissa undantag, genom bestäm- melser i andra föreskrifter än i offentlighets- och sekretesslagen. Bland annat anses en tystnadsplikt regelmässigt följa av anställningsavtalet som sådant som en del av arbetstagarens lojalitetsplikt (se avsnitt 2.5.3). När det allmänna begränsar yttrandefriheten genom att införa be- stämmelser om tystnadsplikt i enskild verksamhet krävs att bestäm- melserna meddelas genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). Det krävs också att förutsättningarna för begränsningar av fri- och rättig- heter beaktas (2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen). Den tystnadsplikt som direktivet kräver för arbetsgivare inom den privata sektorn med interna rapporteringskanaler och förfaranden, behöver därför regle- ras i lag och förutsättningarna för fri- och rättighetsbegränsningar behöver beaktas. Enligt vår uppfattning är den nya lagen en naturlig placering för en reglering om tystnadsplikt i enskild verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Vem ska omfattas av tystnadsplikten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Tystnadsplikten skulle kunna gälla för alla som är eller har varit knutna till den aktuella verksamheten som anställda eller uppdrags- tagare. Tystnadsplikten skulle alternativt kunna vara avgränsad på så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;sätt att den endast träffar vissa personer inom verksamheten. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att tystnadsplikten, i likhet med vad 2013 års visselblåsarutredning föreslog, endast gäller för den som fullgör uppgifter i en visselblåsarfunktion. Det finns flera fördelar med att tystnadsplikten endast gäller för en avgränsad personkrets. För det första kan den som bedriver verksamheten avgöra vilka per- soner som ska hantera rapporteringen och därmed säkerställa att dessa får lämplig information om vad tystnadsplikten innebär. För det andra skapas incitament att använda den interna rapporterings- kanalen eftersom endast då kan skyddet för identiteten garanteras. Vi anser därför att tystnadsplikten bör avgränsas och endast gälla för den som hanterar ett uppföljningsärende enligt den nya lagen. Tyst- nadsplikten bör vidare inte endast gälla för personer som är anställda eller annars knutna till verksamheten. Den bör också gälla för per- soner som har anlitats för att för verksamhetens räkning ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter, eller som arbetar för ett företag eller annan verksamhet som har i uppdrag att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Tystnadsplikten ska inte tidsbegränsas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Den föreslagna tystnadsplikten skulle kunna förenas med en tids- begränsning. En sådan begränsning skulle, liksom när det gäller den sekretess som föreslås i avsnitt 9.2, möjliggöra insyn i uppföljnings- ärenden efter tidsgränsen har passerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Tidsbegränsning av tystnadsplikt i enskild verksamhet förekom- mer normalt inte i svensk lagstiftning och finns inte heller när det gäller de tystnadsplikter som har införts med anledning av sektors- specifika unionsrättsakter som innehåller bestämmelser om rappor- tering av överträdelser (se lagen [2004:297] om bank- och finansier- ingsrörelse, lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden och lagen [2018:1219] om försäkringsdistribution).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;En tidsbegränsning för identitetsskyddet i enskild verksamhet kan inte motiveras på samma sätt som en tidsbegränsning för sekretess i det allmännas verksamhet. I det allmännas verksamhet är tidsbegräns- ningen nämligen ett sätt att värna offentlighetsprincipen. I enskild verksamhet finns emellertid ingen offentlighetsprincip utan arbets- givare bestämmer i regel vilka uppgifter som ska vara offentliga och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;vilka som ska vara hemliga. En tidsbegränsning i enskild verksamhet kan därför snarast ses som ett sätt att ge arbetsgivare, efter att tids- begränsningen har passerats, möjlighet att välja om uppgifterna ska hemlighållas eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Eftersom skadan kan vara stor om uppgifter om rapporterande och andra personers identitet röjs och eftersom det i enskild verk- samhet inte finns någon offentlighetsprincip att värna anser vi att tystnadsplikten inte bör förenas med en tidsbegränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft67"&gt;Vilka uppgifter ska omfattas av tystnadsplikten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Av motsvarande skäl som anges i avsnitt 9.2.1 när det gäller sekretess i det allmännas verksamhet anser vi att uppgifter som gör att rappor- terande personer och andra enskilda personer kan identifieras bör omfattas av sekretessen. Med andra enskilda bör avses både fysiska och juridiska personer. Tystnadsplikten bör omfatta uppgifter i ett uppföljningsärende. Sådana uppgifter bör kunna vara sådana som ingår både i rapportering som uppfyller förutsättningarna för skydd enligt den nya lagen och rapportering som inte uppfyller förutsätt- ningarna för skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Tystnadsplikten ska inte hindra behörigt röjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;Som framgår av avsnitt 9.2.2 kommer det att kunna uppstå situa- tioner när det kan vara nödvändigt att uppgifter ur ett uppföljnings- ärende, som har initierats genom intern rapportering, lämnas vidare från visselblåsarfunktionen till någon annan som kan agera på upp- gifterna. Det kan röra sig om olika typer av överlämnande av upp- gifter till andra delar av en verksamhet för åtgärder med anledning av de slutsatser som framkommit vid uppföljningen av den rapporte- rande informationen. Uppgifter kan t.ex. behöva lämnas till verksam- hetens personalfunktion i syfte att det ska kunna prövas om en per- son som har orsakat ett missförhållande ska skiljas från anställningen, omplaceras eller polisanmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Samtliga ovannämnda situationer när information som omfattas av tystnadsplikt lämnas från visselblåsarfunktionen till annan perso- nal än den som utsetts som särskilt behörig att ta emot och följa upp rapporteringen bör anses vara ett behörigt röjande av uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Motsvarande bör gälla när personer som är behöriga att hantera rapporter inom en intern visselblåsarfunktion lämnar uppgifter till andra behöriga personer. En sådan situation kan t.ex. vara när en per- son som har till arbetsuppgift att ta emot rapportering lämnar upp- gifter till en person som har till uppgift att följa upp rapporteringen. Även röjande av information vid medvetet falsk rapportering som lämnas till en berörd person bör anses vara behörigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Ett röjande bör också anses vara behörigt om det har stöd i andra lagar eller förordningar (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Om den som skyddas av en tystnadsplikt – enligt den nu före- slagna regleringen framför allt rapporterande personer och berörda personer – samtycker till att de skyddade uppgifterna lämnas ut bör det anses vara ett behörigt röjande. En rapporterande person eller en berörd person bör även genom sin arbetstagarorganisation kunna lämna samtycke till att uppgifter om identiteten lämnas. Det innebär att om ett fackförbund i t.ex. en tvisteförhandling behöver få tillgång till identitetsuppgifter från ett uppföljningsärende så bör det vara möjligt med stöd av ett lämnat samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Förhållande till annan reglering om tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Som berörts i avsnitt 9.1 har tystnadsplikter i enskild verksamhet införts till följd av sektorsspecifika unionsrättsakter i t.ex. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Tystnadsplikterna enligt dessa lagar inne- bär att en uppgift i en anmälan eller utsaga om en misstänkt över- trädelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten inte obehö- rigen får röjas, om uppgiften kan avslöja anmälarens, och i vissa fall även den utpekade personens, identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 5.2 att lagen ska vara subsidiär i förhållande till föreskrifter i andra lagar eller förordningar om rapportering av överträdelser av unionsrätten. Detta gäller även i fråga om tystnads- plikt. Om det finns bestämmelser i någon av de lagar eller förord- ningar som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt och som föreskriver tystnadsplikt för personal som bemannar en visselblåsar- funktion, kommer alltså de bestämmelserna att gälla framför den tystnadsplikt som föreslås i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;När det gäller lagens förhållande till annan reglering än föreskrif- ter som genomför eller kompletterar sektorsspecifika unionsrätts- akter kommer lagen inte att vara subsidiär. Detta innebär att två lag- stadgade tystnadsplikter med olika utformning skulle kunna omfatta samma uppgifter. I en sådan situation får sedvanliga lagtolknings- principer tillämpas och avgöra vilken tystnadspliktsbestämmelse som ska tillämpas. Detta skulle kunna leda till att den senast antagna be- stämmelsen tillämpas (lex posterior) eller den bestämmelse som är mest specifik (lex specialis). Det skulle också kunna vara så att det i annan lag eller förordning finns en skyldighet att lämna ut uppgifter. En sådan skyldighet bör kunna fullgöras utan att det anses vara ett obehörigt röjande enligt den nu föreslagna bestämmelsen om tyst- nadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Det skulle vidare kunna vara så att en person som omfattas av den föreslagna tystnadsplikten använder sin grundlagsfästa meddelar- frihet. I ett sådant fall skulle den nu föreslagna bestämmelsen om tystnadsplikt aldrig hindra att meddelarfriheten används eftersom vi nedan föreslår att tystnadsplikten inte ska ha företräde framför med- delarfriheten. Det bör i det sammanhanget noteras att det i viss verk- samhet finns ett utsträckt meddelarskydd som även ger skydd mot repressalier och efterforskning i förhållande till verksamhetsutöva- ren, kommunala bolag eller vissa andra organ enligt meddelarskydds- lagen och enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (se av- snitt 5.1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft67"&gt;Tystnadsplikten bör inte ha företräde meddelarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Tystnadsplikten bör av samma skäl som anges när det gäller sekre- tessbestämmelserna inte ha företräde framför meddelarfriheten. Det bör således finnas en säkerhetsventil för den som träffas av tystnads- plikten att meddela uppgifter som omfattas av tystnadsplikten för offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vilka sanktioner ska finnas vid åsidosättande av tystnadsplikten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Brott mot en lagstadgad tystnadsplikt sanktioneras som utgångs- punkt genom 20 kap. 3 § brottsbalken. I vissa fall görs dock undan- tag från straffsanktionen. Enligt vår mening saknas skäl att för den nu&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;föreslagna tystnadsplikten göra undantag från 20 kap. 3 § eftersom en straffsanktionerad tystnadsplikt kan antas leda till ett effektivare skydd för rapporterande och berörda personer och eftersom direk- tivet anger att det ska finnas sanktioner som är effektiva, propor- tionella och avskräckande när någon bryter mot skyldigheten att be- handla rapporterande personers identitet konfidentiellt (artikel 23.1 d).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft11"&gt;Det ska upplysas om att offentlighets- och sekretesslagen gäller i det allmännas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Tystnadsplikten föreslås gälla för arbetsgivare inom den privata sek- torn med interna rapporteringskanalser och förfaranden. Det bör i anslutning till bestämmelsen om tystnadsplikt tas in en upplysning om att offentlighets- och sekretesslagen ska tillämpas i det allmännas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;10 Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft29"&gt;Detta kapitel rör frågor om vilken reglering som behövs dels för att möjliggöra den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att uppfylla den nya lagens krav, dels för att upprätthålla en hög skyddsnivå vid behandling av personuppgifter enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft37"&gt;Direktivets bestämmelser om personuppgiftsbehandling finns i artikel 17 och gäller all personuppgiftsbehandling som omfattas av direktivet, dvs. behandling hos såväl privata som offentliga aktörer och vid rapportering genom både interna och externa kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Vilken behandling av personuppgifter kommer att krävas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft71"&gt;Det är svårt att överblicka omfattningen eftersom regleringen kommer att tillämpas inom många olika branscher och sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Det är svårt att med någon större precision förutse vilken behandling av personuppgifter som kommer att krävas med anledning av den föreslagna lagen. Detta gäller både omfattningen av personuppgifts- behandlingen och vilka slag av personuppgifter som kommer att be- höva behandlas. Osäkerheten förstärks av att vi föreslår en lagstift- ning som kommer att vara tillämplig inom många olika branscher och sektorer och som det dessutom kommer att vara möjligt att avvika från genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft19"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Omfattningen kommer att vara rapportörsstyrd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;En viktig aspekt när det gäller överväganden om behandling av per- sonuppgifter i visselblåsarfunktioner är att det är den rapporterande personen som avgör vilka uppgifter som rapporteras. Detta innebär att det oundvikligen läggs ett stort ansvar på mottagaren av uppgifterna att minimera behandlingen av personuppgifter, framför allt genom att skyndsamt radera uppgifter som av misstag har rapporterats eller som av någon annan anledning saknar relevans och som det inte finns krav på att bevara, t.ex. för att de utgör allmänna handlingar. Det innebär också att det är svårt att på förhand bedöma omfatt- ningen av rapporterade personuppgifter. En rapportering av ett missförhållande kan innehålla ett stort antal personuppgifter och det kommer inte vara möjligt att på förhand hindra en rapporterande person från att rapportera personuppgifter som saknar relevans. Man kan t.ex. tänka sig en situation då den rapporterande personen bi- fogar en förteckning över hundratals personer som har bott på ett hotell i syfte att visa att den person som utpekas i rapporteringen bodde på hotellet en viss natt (exempel från EDPS Guidelines on processing personal information within a whistleblower procedure, december 2019 s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft71"&gt;Behandling av personuppgifter kommer sannolikt att öka något i personaladministrativ verksamhet och i rättsliga förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft8"&gt;Vi bedömer att den föreslagna regleringen kommer att ge upphov till en viss ökning av personuppgiftsbehandlingen inom ramen för personaladministrativ verksamhet och rättsliga förfaranden. Redan i dag finns en omfattande behandling av personuppgifter inom personaladministrativ verksamhet. Fler personuppgifter kommer sannolikt att behöva behandlas som en följd av att det upptäcks att anställda gör sig skyldiga till regelöverträdelser som kan leda till att anställningen ska avslutas eller disciplinåtgärder vidtas. Ökningen av personuppgiftsbehandlingen i personaladministrativ verksamhet torde dock inte vara av en sådan omfattning – och inte heller av en så av- vikande karaktär – att det finns anledning för oss att överväga ett förstärkt skydd för personuppgifter inom den verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Skyddet för personuppgifter i de allmänna domstolarna, allmänna förvaltningsdomstolarna och i Arbetsdomstolen har behandlats i lag-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;stiftningsarbeten med anledning av anpassningar av svensk rätt till dataskyddsförordningen (prop. 2017/18:112 och prop. 2017/18:113). Vi gör bedömningen att de befintliga bestämmelserna som reglerar personuppgiftsbehandlingen vid domstolarna inte behöver ändras med anledning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft71"&gt;Det kommer att behöva behandlas många och integritetskänsliga personuppgifter inom ramen för visselblåsarfunktionerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Det står i vart fall klart att bestämmelserna om intern och extern rapportering kommer att föranleda en inte oväsentlig personuppgifts- behandling. Uppgifter som kan identifiera rapporterande personer, berörda personer och även andra personer kommer att behöva tas emot, registreras, organiseras, lagras, lämnas ut och raderas. För att skapa oss en bild av omfattningen av behandlingen har vi varit i kon- takt med statliga myndigheter, kommuner och företag som i dag har visselblåsarfunktioner – både funktioner med kanaler avsedda för den egna personalen och funktioner med kanaler avsedda för externa personer. Den bild som framträder är att det är stora variationer i antalet rapporteringar och det är också stora variationer i andelen anonyma rapporteringar i förhållande till det totala antalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;En försiktig uppskattning är dock att kravet på interna rappor- teringskanaler och uppföljning inom större företag och myndigheter inte sällan kommer att medföra att hundratals personuppgifter år- ligen behöver behandlas inom ramen för den ordning som den nya lagen kräver. Antalet företag med fler än 500 anställda uppgick år 2019 till 994 (SCB Företagsregistret). Många av de större företagen har i dag visselblåsarfunktioner (Nordic Business Ethics Survey 2019). Om det antas att hälften av de större företagen kommer att behöva inrätta funktioner och att dessa i genomsnitt kommer att behandla 100 personuppgifter skulle det innebära att endast för dessa företag skulle närmare 50 000 personuppgifter behöva behandlas årligen. De myndigheter som kommer att vara skyldiga att inrätta externa rap- porteringskanaler kommer också enligt våra uppskattningar årligen att behöva behandla hundratals personuppgifter för att tillgodose de krav som lagen ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Det står också klart att de personuppgifter som kommer att be- handlas enligt förslaget ofta kommer att vara av integritetskänslig karaktär. Uppgifterna kommer att inkludera konstaterade eller miss-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;tänkta brott och andra överträdelser av lagar och andra författningar som utpekade personer påstås ha gjort sig skyldiga till. Det kan handla om ekonomiska brott, korruptionsbrott, arbetsmiljöbrott, diskriminering och trakasserier. Vilken typ av regelöverträdelser det kommer att vara fråga om kommer i stor utsträckning att bero på vilken sektor eller bransch det handlar om. Inom den finansiella sek- torn kan det förväntas att personuppgifterna handlar om överträ- delser som utpekade personer har gjort i förhållande till de särskilda regler som gäller inom den sektorn medan det inom branscher där det hanteras miljöfarliga ämnen kan förväntas att uppgifterna ofta rör överträdelser av de regler som omgärdar sådan hantering. Inom de flesta sektorer och branscher förväntas rapporterade person- uppgifter även komma att röra överträdelser av regler som gäller för personuppgiftsbehandling, upphandling och arbetsmiljö. I många fall kommer det att vara uppgifter som om de kommer ut kan resultera i att den rapporterande personen utsätts för fara för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det kan också vara så att känsliga personuppgifter i dataskydds- förordningens mening behöver behandlas. Det kan t.ex. röra sig om uppgifter som den rapporterande personen har angett om sin eller en kollegas hälsa. Det skulle också kunna vara så att den rapporte- rande personen har angivit sitt fackliga medlemskap eller vid påstådd diskriminering sin eller andras etniska ursprung, religiösa övertygelse, sexuella läggning eller funktionsnedsättning. I andra fall kan det vara uppgifter som inte tillhör de kategorier av uppgifter som definieras som känsliga i dataskyddsförordningen, men som ändå har stor be- tydelse för den personliga integriteten. Det kan röra sig om upp- gifter som avslöjar någons relationer i arbetslivet eller en kollegas ekonomiska situation eller sociala beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Erfarenheten visar att det sannolikt kommer att rapporteras upp- gifter som är felaktiga och i vissa fall även uppgifter som är medvetet falska. En del av uppgifterna kommer sannolikt också vara sådana som har rapporterats via rapporteringskanalerna men som egentligen skulle ha skickats till någon annan adressat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Behandlingen av personuppgifter i rapporteringskanalerna kom- mer att skötas av en begränsad krets personer. I vissa fall kommer dock personuppgifter att behöva lämnas till personer som inte ingår i denna krets. Det gäller t.ex. när personuppgifter lämnas till polis eller åklagare eller internt till verksamhetens personalavdelning eller juridiska avdelning. Det kommer också i vissa fall att vara nödvän-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;digt att lämna över personuppgifter till andra delar av verksamheten i syfte att ett missförhållande ska avhjälpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan det konstateras att den nya lagen sanno- likt kommer att ge upphov till en ny och omfattande behandling av personuppgifter. I många fall kommer personuppgifterna att vara av integritetskänslig karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det befintliga regelverket för behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Dataskyddsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Dataskyddsförordningen utgör sedan den 25 maj 2018 den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. I förordningen regleras bl.a. grundläggande principer för behandling av personuppgif- ter, den registrerades rättigheter, personuppgiftsansvar, tillsyn över personuppgiftsbehandling och rätten för enskilda att få tillgång till rättsmedel. Nedan finns en närmare redogörelse för dataskyddsför- ordningens bestämmelser (avsnitt 10.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Dataskyddsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vid sidan av dataskyddsförordningen finns dataskyddsdirektivet som gäller inom det brottsbekämpande området. Dataskyddsdirek- tivet ska dels skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter, dels underlätta det informationsutbyte mellan behöriga myndigheter som är nödvändigt enligt unionsrätt eller nationell rätt. Direktivet ersätter rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polis- samarbete och straffrättsligt samarbete. Direktivet har i huvudsak genomförts genom en ny ramlag, brottsdatalagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2018. Brottsdatalagen drar upp gränsen mellan å ena sidan den särskilda regleringen av behandling av personuppgifter vid brottsbekämpning, lagföring, straffverkställighet och upprätthållande av allmän ordning och säkerhet och å andra sidan dataskyddsförord- ningens tillämpningsområde. Lagen ska tillämpas av dem som är behöriga myndigheter enligt lagen, om syftet med personuppgifts-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;behandlingen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det är alltså syftet med behandlingen av personuppgifter i det enskilda fallet som blir avgörande för när lagen ska tillämpas, inte i vilken verksamhet be- handlingen utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Dataskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen började tillämpas, upphävdes personuppgiftslagen (1998:204) samtidigt som lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning, här kallad dataskyddslagen, trädde i kraft. Data- skyddslagen innehåller bestämmelser som kompletterar dataskydds- förordningen på ett generellt plan i svensk rätt. Dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning. Detta innebär att om det finns avvikande bestämmelser i sektorsspecifika register- författningar ska de tillämpas framför motsvarande bestämmelser i dataskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Närmare om dataskyddsförordningens bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Vad är personuppgifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft29"&gt;Dataskyddsförordningen är tillämplig på sådan behandling av person- uppgifter som helt eller delvis sker på automatisk väg och på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Med personuppgifter avses enligt artikel 4 i förordningen varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en s.k. identifierare, t.ex. ett namn, ett identifika- tionsnummer, en lokaliseringsuppgift, onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Vad är behandling av personuppgifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Med behandling avses enligt artikel 4.2 i dataskyddsförordningen en åtgärd eller kombination av åtgärder avseende personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs auto- matiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, struk- turering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhanda- hållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vem är ansvarig för behandling av personuppgifter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Personuppgiftsansvarig är enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. Den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning benämns enligt artikel 4.8 personuppgiftsbiträde. Ett personuppgifts- biträde kan vara en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Vissa allmänna principer vid behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;De allmänna krav som gäller för behandling av personuppgifter an- ges i artikel 5.1 i dataskyddsförordningen. Den första principen som läggs fast är att personuppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (artikel 5.1 a). Vidare anges att personuppgifterna ska samlas in för särskilda, ut- tryckligt angivna och berättigade ändamål och att de inte senare får behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Ytter- ligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 ska dock inte anses vara oförenlig med de ursprung- liga ändamålen (artikel 5.1 b). Vidare ska uppgifterna bl.a. vara ade- kvata och korrekta och får inte förvaras under en längre tid än vad som är nödvändigt (artikel 5.1 c, d och e). Uppgifterna måste också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet (artikel 5.1 f). Det är den personuppgiftsansvarige som ska ansvara för och kunna visa att artikel 5.1 efterlevs (artikel 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Vad innebär det att det måste finnas en rättslig grund?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Dataskyddsförordningen utgår från att varje behandling av person- uppgifter måste vila på en av de rättsliga grunder som räknas upp i artikel 6.1. Behandlingen är enligt artikel 6.1 laglig endast om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes per- sonuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part eller för att vidta åtgärder på begäran av den registrerade innan ett sådant avtal ingås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förplik- telse som åvilar den personuppgiftsansvarige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Behandlingen är nödvändig för att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade eller för en annan fysisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndig- hetsutövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den person- uppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och fri- heter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn. Villkor f gäller inte för behandling som utförs av offentliga myndigheter när de fullgör sina uppgifter (arti- kel 6.1 andra stycket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Medlemsstaterna får behålla eller införa mer specifika bestäm- melser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förord- ningen med hänsyn till behandling för att efterleva artikel 6.1 c och e (rättslig förpliktelse respektive allmänt intresse eller myndighets- utövning). Detta får göras genom att man närmare fastställer speci- fika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder för att säker- ställa en laglig och rättvis behandling, inbegripet för andra specifika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;situationer då uppgifter behandlas i enlighet med kapitel IX som inne- håller bestämmelser om särskilda behandlingssituationer (artikel 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;När det gäller behandling som är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning måste det även finnas ett annat stöd i rättsordningen än det som ges i dataskyddsförordningen. I artikel 6.3 första stycket anges nämligen att den grund för behand- lingen som avses i artikel 6.1 c och e ska fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den person- uppgiftsansvarige omfattas av. I skäl 45 till dataskyddsförordningen anges att förordningen inte medför något krav på en särskild lag för varje enskild behandling, utan att det kan räcka med en lag som grund för flera behandlingar som bygger på en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller om behandlingen krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myn- dighetsutövning. I propositionen till dataskyddslagen anförde reger- ingen att det av ordalydelsen i artikel 6.3 första stycket framgår att det som ska fastställas i unionsrätten eller i nationell rätt är den grund för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e. Det krävs således inte en reglering i unionsrätten eller i nationell rätt av själva personuppgiftsbehandlingen som ska ske med stöd av dessa rättsliga grunder. Det som måste ha stöd i rättsordningen är i stället den rättsliga förpliktelsen respektive uppgiften av allmänt intresse eller rätten att utöva myndighet (prop. 2017/18:105 s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft67"&gt;Särskilda kategorier av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det är förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa och uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning (artikel 9.1 i dataskyddsförordningen). Sådana uppgifter benämns i dataskyddslagen känsliga personuppgifter. Förbudet ska dock inte tillämpas om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlems- staternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det efter- strävade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättig- heter och intressen (artikel 9.2 g).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed samman- hängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 får utföras endast under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unions- rätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgär- der för de registrerades rättigheter och friheter fastställs (artikel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Den registrerades rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I tredje kapitlet i dataskyddsförordningen (artiklarna &lt;NOBR&gt;12–23)&lt;/NOBR&gt; anges den registrerades rättigheter i samband med att personuppgifter be- handlas. Dessa rättigheter kan under vissa förutsättningar begränsas, se vidare avsnitt 10.5.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Visselblåsardirektivets bestämmelser om behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;I artikel 17 i visselblåsardirektivet anges att behandling av person- uppgifter, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller över- föring av personuppgifter, ska ske i enlighet med dataskyddsförord- ningen och dataskyddsdirektivet. Vidare anges att personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rap- port inte får samlas in. Om de samlats in av misstag ska de raderas utan onödigt dröjsmål. Det framgår vidare att utbyte eller överföring av information som görs av unionens institutioner, organ eller byråer ska ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft41"&gt;I skäl 84 anges att förfaranden för uppföljning av rapporter om överträdelser av unionsrätten tjänar unionens och dess medlems- staters allmänintresse, i den mening som avses i artikel 23.1 e i data- skyddsförordningen, eftersom det syftar till att stärka kontrollen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="p459dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338459x1.jpg/" id="p459img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden där överträ- delser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset. Ett effektivt sekretesskydd för rapporterande personers identitet är nödvändigt för att skydda andras, i synnerhet de rapporterande personernas, fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Medlemsstaterna bör vidare enligt skälet säkerställa att direktivet är ändamålsenligt och vid behov genom lagstiftningsåtgärder be- gränsa utövandet av vissa dataskyddsrättigheter för de berörda per- sonerna i enlighet med artikel 23.1 e och i och 23.2 i dataskydds- förordningen. Det bör ske i den mån och så länge det är nödvändigt för att förhindra och åtgärda försök att hindra rapportering eller för- hindra, störa eller försena uppföljningen, särskilt utredningar, eller försök att identifiera de rapporterande personernas identitet. Även de rättigheter som ges den berörda personen enligt artiklarna 13.3 a och e, 15.1 a och e, 16.4 a och e och 31.5 i dataskyddsdirektivet bör begränsas av samma skäl och under samma förutsättningar (skäl 85).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;I skäl 74 anges att personal vid de behöriga myndigheterna som ansvarar för att handlägga rapporter bör få fortbildning, även i fråga om gällande dataskyddsregler, för att handlägga rapporter och säker- ställa att kommunikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Behandling av personuppgifter vid intern och extern rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den rättsliga grunden för behandlingen av person- uppgifter vid intern och extern rapportering kommer i allmänhet att vara att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;All behandling av personuppgifter måste ha stöd i någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 6 i dataskydds- förordningen (se avsnitt 10.3.4 för en redogörelse för grunderna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Direktivet ställer krav på att interna och externa rapporterings- kanaler och förfaranden ska inrättas för att information om över- trädelser ska kunna rapporteras till rättsliga enheter i den privata och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;offentliga sektorn som i sin tur kan vidta åtgärder för att komma till rätta med de missförhållanden som rapporterats. För att möta direktivets krav på inrättande av interna och externa rapporterings- kanaler föreslår vi att en sådan skyldighet ska fastställas i lag. Den närmare utformningen av de interna rapporteringskanalerna och för- farandena vid intern rapportering föreslås fastställas i lag, medan den närmare utformningen av de externa rapporteringskanalerna och förfarandena vid extern rapportering föreslås fastställas i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Både inom det allmännas verksamhet och inom privat verksamhet kommer det enligt våra förslag att finnas en skyldighet för vissa arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Dessutom kommer det att finnas en skyldighet för vissa behöriga myndigheter att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden. Vidare kommer det att finnas specifika förfaranderegler för både arbetsgivare och behöriga myndigheter. I dessa förfaranderegler fast- ställs bl.a. vilka personer som ska kunna rapportera, vilka rappor- teringssätt som ska finnas tillgängliga och hur kommunikationen ska ske med den rapporterande personen. Det framgår av författnings- förslagen att de personer och enheter som utses för att sköta kana- lerna och förfarandena kommer att ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras, samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen. Rapporteringskanalerna och förfarandena ska enligt förslagen doku- menteras och det föreslås finnas uppgiftsskyldigheter som reglerar när uppgifter ska lämnas från de som sköter rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Enligt dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig för- pliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c). En förutsättning är att den rättsliga förpliktelsen fastställs i unionsrätten eller i den nationella rätten (artikel 6.3). I 2 kap. 1 § dataskyddslagen finns en kompletterande bestämmelse till grunden rättslig förpliktelse som anger att personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Som vi konstaterar ovan föreslås en relativt detal- jerad reglering i lag och förordning om vilka skyldigheter som åvilar den som ska ha rapporteringskanaler och förfaranden. När det gäller den behandling av personuppgifter som kommer att ske med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;den nya lagen kommer därför den rättsliga grunden i allmänhet, både i det allmännas verksamhet och i privat verksamhet, vara att behand- lingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige enligt lag, förordning eller i förekom- mande fall enligt kollektivavtal (avsnitt 5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Även andra rättsliga grunder kommer att kunna utgöra stöd för den personuppgiftsbehandling som är nödvändig enligt den före- slagna lagen. Det gäller i synnerhet att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e). Som framgått ovan anges i skäl 84 att förfaranden för uppföljning av rapporter om överträdelser av unionsrätten tjänar unionens och dess medlemsstaters allmänintresse, i den mening som avses i dataskydds- förordningen, eftersom det syftar till att stärka kontrollen av efter- levnaden av unionsrätten på vissa politikområden där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset. En väsentlig del i vissel- blåsarregleringen är uppföljningen av rapporterna. Behandlingen av personuppgifter i hela kedjan av förfarandet bör därför kunna stödja sig på den grunden att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse. En uppgift av allmänt intresse ska liksom en rättslig förpliktelse vara fastställd i unionsrätten eller i den natio- nella rätten. Vi bedömer att uppgiften följer av den föreslagna lagen och förordningen och att den också skulle kunna följa av ett kollek- tivavtal som avviker från lagen eller förordningen. Uppgiften be- döms därför vara fastställd på det sätt som krävs (se 2 kap. 2 § data- skyddslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Personuppgiftsbehandlingen kan också stödja sig på ett samtycke från den registrerade enligt artikel 6.1 a i dataskyddsförordningen. Vi vill dock påpeka att samtycket verkligen måste vara frivilligt för att kunna ligga till grund för personuppgiftsbehandlingen. I skäl 43 i dataskyddsförordningen anges bl.a. att för att säkerställa att ett samtycke lämnas frivilligt bör det inte utgöra en giltig rättslig grund för behandling av personuppgifter i fall där det råder betydande ojämlikhet mellan den registrerade och den personuppgiftsansvarige, särskilt om den personuppgiftsansvarige är en offentlig myndighet. Det är därför inte säkert att samtycke kan användas som rättslig grund i detta sammanhang eftersom den rapporterande eller berörda personen i allmänhet är en person som står i ett ekonomiskt och socialt beroendeförhållande till den personuppgiftsansvarige eller annars befinner sig i en underlägsen ställning till denne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="p462dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338462x1.jpg/" id="p462img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p860 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Dataskyddsdirektivets krav på personuppgiftsbehandling möts av befintliga bestämmelser i brottsdatalagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas några särskilda bestämmel- ser för att möta dataskyddsdirektivets krav på personuppgifts- behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Behandling av personuppgifter enligt visselblåsardirektivet, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller överföring av personuppgifter, ska enligt artikel 17 ske i enlig- het med dataskyddsdirektivet. I skäl 83 anges att särskild hänsyn bl.a. bör tas till principerna för behandling av personuppgifter i artikel 4 och principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard i artikel 20 i dataskyddsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft41"&gt;Dataskyddsdirektivet är enligt dess artikel 2 tillämpligt på person- uppgiftsbehandling som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Dataskyddsdirektivet är genomfört i svensk rätt genom brottsdatalagen. Brottsdatalagen gäller vid behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Den gäller också vid behandling av personuppgifter som en behörig myndighet utför i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (1 kap. 2 § brottsdatalagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft10"&gt;Som konstaterats ovan i avsnitt 10.3.2 är det syftet med behand- lingen av personuppgifter i det enskilda fallet som blir avgörande för när brottsdatalagen ska tillämpas, inte i vilken verksamhet behand- lingen utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Genom de bestämmelser vi föreslår kommer myndigheter och privata arbetsgivare att behöva införa rapporteringskanaler och för- faranden för att ta emot, följa upp och återkoppla slutsatser från uppföljningen till rapporterande personer inom ramen för en vissel- blåsarfunktion. Den uppföljning som görs inom visselblåsarfunk- tionen kommer att ha till huvudsakligt syfte att bedöma riktigheten av de påståenden som framställts i en rapport. Baserat på visselblåsar- funktionens slutsatser kommer det med stöd av de uppgiftsskyldig- heter och den uppföljningsplikt som föreslås i avsnitt 7.16 och 8.17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="p463dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338463x1.jpg/" id="p463img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;finnas möjligheter att lämna information från visselblåsarärendet vidare till andra funktioner utanför visselblåsarfunktionen. Beroende på visselblåsarfunktionens slutsatser kan ett sådant utlämnade t.ex. komma att göras till en tillsynsenhet hos en myndighet, en enhet för personalansvarsfrågor hos privata eller offentliga arbetsgivare, eller till brottsbekämpande myndigheter om det är motiverat att göra en polisanmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I de fall ett brott kan antas ha begåtts kommer det inte att vara visselblåsarfunktionens uppgift att utreda ansvaret för brottet eller verka för att lagföring sker. Den uppgiften är förbehållen de brotts- bekämpande myndigheterna som tillämpar brottsdatalagens person- uppgiftsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Vi bedömer därför att den verksamhet som kommer bedrivas inom visselblåsarfunktionerna i såväl offentlig som privat verksam- het aldrig kommer att ha det syfte som definierar tillämpnings- området för dataskyddsdirektivet och brottsdatalagen. I den mån åt- gärder för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder framstår som påkallade kom- mer det vara möjligt att lämna uppgifter ur uppföljningsärendet till myndigheter som är behöriga att vidta sådana åtgärder. Eftersom dessa myndigheter är skyldiga att följa de regler om personuppgifts- behandling som återfinns i dataskyddsdirektivet och brottsdatalagen är kravet i artikel 17 i direktivet på sådan personuppgiftsbehandling redan uppfyllt. Några särskilda bestämmelser för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker i enlighet med dataskyddsdirektivet behöver därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Det behövs en särskild reglering om behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Dataskyddsförordningens bestämmelser behöver kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft9"&gt;De kompletterande bestämmelserna om behandling av person- uppgifter bör införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Det står som vi tidigare har konstaterat klart att den nya lagen kommer att resultera i en omfattande behand- ling av personuppgifter som ofta kommer att vara av integritetskänslig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft29"&gt;karaktär. I det allmänna dataskyddsregelverket finns bestämmelser som medför ett omfattande skydd för den personliga integriteten. Vi anser emellertid att det finns anledning att införa bestämmelser som är anpassade till den särskilda personuppgiftsbehandling som kommer att bli aktuell som en följd av den nya lagstiftningen och som säkerställer en hög skyddsnivå för personuppgifter. Det bör därför införas särskilda bestämmelser som kompletterar dataskydds- förordningen vid behandling av personuppgifter i samband med in- tern och extern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den per- sonliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär över- vakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Om det rör sig om ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten, krävs enligt 2 kap. 20 § regeringsformen lag för att be- gränsa skyddet mot övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Som berörts i avsnitt 10.2 är det svårt att på förhand närmare avgöra vilken sorts uppgifter som kommer att rap- porteras genom rapporteringskanalerna, men att uppgifterna kommer att inkludera konstaterade och misstänkta regelöverträdelser rörande ekonomiska brott, korruptionsbrott, arbetsmiljöbrott, diskriminering och trakasserier framstår som sannolikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft29"&gt;Vi bedömer dock, trots den ökade personuppgiftsbehandlingen, att förslagen inte medför ett sådant betydande intrång i den person- liga integriteten som avses i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;I svensk rätt har det emellertid länge varit en ambition att särskilt integritetskänslig registerföring ska regleras i lag, främst därför att en sådan normgivningsnivå säkerställer att det görs en grundlig ut- redning och en ingående avvägning mellan integritetsintresset och de intressen som talar för registerföringen, se t.ex. betänkandet Myndighetsdatalag (SOU 2015:39 s. 94). Lagreglering bidrar även till stabilitet och långsiktig förutsebarhet. Mot bakgrund av den syn som dessa uttalanden ger uttryck för bör behandlingen av person- uppgifterna enligt vår mening regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning är det eftersträvansvärt att i en och samma lag samla all personuppgiftsreglering så koncentrerat som möjligt. Den nya regleringen bör därför placeras i ett eget kapitel i den före- slagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="p465dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338465x1.jpg/" id="p465img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om behandling av personuppgifter ska gälla vid behandling i ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft41"&gt;Bestämmelserna ska endast tillämpas på helt eller delvis auto- matiserad behandling av personuppgifter och annan behandling av personuppgifter som ingår eller kommer att ingå i ett register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslagen: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen föreslås innehålla bestämmelser om skydd i form av ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier. Lagen föreslås också innehålla bestämmelser om interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden. Enligt den bedömning som vi gör ovan kommer omfattningen av behand- ling av personuppgifter öka något inom personaladministrativ verk- samhet och inom rättsliga förfaranden. Vi anser emellertid att det inte behöver införas några kompletterande bestämmelser som regle- rar den behandlingen. Däremot finns det enligt vår mening behov av kompletterande bestämmelser när det gäller behandling av person- uppgifter i ett uppföljningsärende inom ramen för sådana interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden som avses i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Dataskyddsförordningens materiella tillämpningsområde omfat- tar, enligt artikel 2.1, sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt annan behandling än auto- matisk behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Vi bedömer att det är lämpligt att tillämpnings- området för de föreslagna bestämmelserna om behandling av person- uppgifter är detsamma som dataskyddsförordningens tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Bestämmelsernas förhållande till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen ska tydliggöra att lagens personuppgiftsbestäm- melser kompletterar dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Lagen ska också ange att dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dataskyddslagen gäller, om inte något annat följer av lagen eller föreskrifter som har med- delats i anslutning till lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="p466dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338466x1.jpg/" id="p466img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslagen: &lt;/SPAN&gt;Dataskyddsförordningen är direkt bindande och tillämplig i Sverige och ska inte genomföras i svensk rätt. Data- skyddsförordningen gäller oavsett om det i den föreslagna lagen in- förs en bestämmelse som hänvisar till förordningen eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Dataskyddslagen kompletterar dataskyddsförordningen på en gene- rell nivå i Sverige. I dataskyddslagen finns generella bestämmelser som utgör tillåtna specificeringar av och undantag från dataskydds- förordningen. I 1 kap. 6 § dataskyddslagen anges att om en annan lag eller förordning innehåller en bestämmelse som avviker från data- skyddslagen så ska den bestämmelsen tillämpas. Dataskyddslagen är alltså subsidiär och dess bestämmelser kommer därmed att gälla om inte den nya lagen eller någon annan författning föreskriver något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen kommer således att ha stor relevans för personuppgiftsbehandlingen. Eftersom dataskydds- regleringen på området inte bara kommer att bestå av de respektive föreslagna bestämmelserna utan även av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, bör lagens förhållande till dessa regleringar klar- göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft29"&gt;Det bör därför anges i den nya lagen att den innehåller bestämmel- ser som kompletterar dataskyddsförordningen och att dataskydds- lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dataskydds- lagen gäller, om inte något annat följer av den nya lagen. En sådan bestämmelse har även ett pedagogiskt värde och underlättar för den som ska tillämpa regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Hänvisningar till &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; kan göras antingen statiska eller dynamiska. Hänvisningarna bör vara dynamiska, dvs. avse förord- ningens vid varje tidpunkt gällande lydelse. Valet av dynamiska hän- visningar innebär att de kommer att omfatta eventuella ändringar i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen behöver inte anges i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Den omständigheten att behandlingen av personuppgifter har stöd i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen, dvs. att den har en rättslig grund, innebär inte att vilka uppgifter som helst kan behandlas eller att de kan behandlas på valfritt sätt. Den personuppgiftsansvarige måste även uppfylla kraven i övriga bestäm- melser i förordningen. Ett av kraven som följer av artikel 5.1 är att personuppgifter endast ska samlas in för särskilda, uttryckligt an- givna och berättigade ändamål och att de inte senare får behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi har tidigare gjort bedömningen att både de privata och de offentliga aktörernas personuppgiftsbehandling i allmänhet kommer ha sin rättsliga grund i en rättslig förpliktelse. När det gäller den rättsliga grunden rättslig förpliktelse ska syftet med behandlingen fastställas i den rättsliga grunden (artikel 6.3 andra stycket). I för- arbetena till dataskyddslagen anges att kravet torde innebära att en förpliktelse inte kan läggas till grund för behandling av person- uppgifter om syftet med behandlingen inte framgår. Det ska alltså vara möjligt för såväl den personuppgiftsansvarige som den registre- rade att förstå varför behandlingen av personuppgifter ska ske. Vid bedömningen av om något följer av exempelvis en lagbestämmelse kan bl.a. förarbetsuttalanden, bestämmelsens syfte och den rättsliga kontext som bestämmelsen befinner sig i behöva beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Frågan är om det uttryckligen behöver anges i lagen för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. En sådan ändamålsangivelse skulle kunna tydliggöra för både den personuppgiftsansvarige och för registrerade för vilka ändamål som uppgifterna får behandlas. Den skulle således främja förutsebarhet och transparens. En sådan trans- parens och förutsebarhet skulle kunna anses särskilt viktig eftersom uppgifterna inte sällan kommer att behöva lämnas över från vissel- blåsarfunktionen till någon annan, t.ex. ett företags eller en myndig- hets personalfunktion eller juridiska avdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Samtidigt kan det ifrågasättas om en ändamålsangivelse verkligen behövs eftersom det ändå kan sägas framgå av den föreslagna lagen för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Det kan också sägas att en särskild ändamålsangivelse skulle kunna utesluta behandling som visserligen är nödvändig, men som lagstiftaren inte förutsåg vid utformningen av ändamålsangivelsen. Angivelsen av ändamålen skulle med andra ord kunna vara för rigid och därmed försvåra nödvändig personuppgiftsbehandling. Vår bedömning är därför att ändamålet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="p468dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338468x1.jpg/" id="p468img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;med personuppgiftsbehandlingen inte behöver anges i lagen. Detta innebär givetvis inte att den personuppgiftsansvarige därmed befrias från kravet enligt dataskyddsförordningen att personuppgifter endast ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ända- mål och att de inte senare får behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Ändamålen med behandlingen behöver fortfa- rande anges även om de inte enligt våra förslag anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Personuppgifter som samlats in av misstag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas några särskilda bestäm- melser i lagen som anger att uppgifter som har samlats in av miss- tag ska raderas utan onödigt dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/SPAN&gt;: Som tidigare nämnts är det svårt att på förhand förutse vilka personuppgifter som kommer att rapporteras genom rapporteringskanalerna. Uppgifterna kommer dessutom ytterst att bestämmas av vilken information som den rapporterande perso- nen väljer att rapportera. Som tidigare berörts kan det antas att det vid sidan av uppgifter som är relevanta för att bedöma om det före- ligger ett missförhållande sannolikt även kommer rapporteras upp- gifter som helt eller delvis saknar relevans för en sådan bedömning. Det skulle kunna bero på att den rapporterande personen missupp- fattat vilken information som ska rapporteras genom kanalerna eller misstagit sig om vilka uppgifter som har relevans för att utreda ett påstått missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft8"&gt;I andra stycket i artikel 17 i visselblåsardirektivet anges att person- uppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport inte får samlas in och ska raderas utan onödigt dröjsmål om de samlats in av misstag. För att direktivet ska genomföras i fråga om personuppgifter som saknar relevans behöver det alltså finnas en bestämmelse i den svenska rättsordningen som säkerställer att per- sonuppgifter som uppenbart saknar relevans för handläggningen av en rapport inte får samlas in och ska, om de samlats in av misstag, raderas utan onödigt dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Som tidigare berörts gäller enligt ändamålsbegränsningen i arti- kel 5.1 b i dataskyddsförordningen att personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="p469dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338469x1.jpg/" id="p469img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Enligt artikel 5.1 c ska personuppgifterna vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de be- handlas. I artikel 5.1 d anges vidare att personuppgifterna ska vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Alla rimliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Enligt vår bedömning innebär de principer för personuppgifts- behandlingen som fastläggs i artikel 5.1 &lt;NOBR&gt;b–d&lt;/NOBR&gt; i dataskyddsförordningen att personuppgifter som uppenbart saknar relevans, redan enligt dataskyddsförordningens bestämmelser, inte kommer att få samlas in och ska raderas om de samlats in av misstag. Bestämmelserna kan inte tolkas på något annat sätt än att så snart det står klart att en personuppgift inte har någon relevans för rapporteringen eller upp- följningen i ett uppföljningsärende ska den raderas så snart som möj- ligt, dvs. omgående. Vi bedömer att kravet på radering utan dröjsmål i dataskyddsförordningen i allt väsentligt motsvarar kravet på radering utan onödigt dröjsmål i visselblåsardirektivet eftersom konsekven- sen i båda fallen är att personuppgifterna ska raderas omgående så snart det står klart att de saknar relevans för uppföljningsärendet. Vi anser därför att direktivets krav i andra stycket i artikel 17 redan möts genom dataskyddsförordningens bestämmelser och att inga ytterligare bestämmelser behöver införas i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Vi återkommer i avsnitt 10.5.14 om vad som gäller i förhållande mellan dataskyddsförordningens principer om uppgifts- och lagrings- minimering å ena sidan och de svenska reglerna om att allmänna handlingar ska bevaras å andra sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Behandling av uppgifter om lagöverträdelser av andra än myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter om lagöverträdelser får behandlas av andra än myndigheter om behandlingen är nödvändig för att fullgöra förpliktelser enligt den föreslagna lagen. Eftersom full- görandet av direktivets krav kommer att framgå av den föreslagna lagen behövs ingen särskild bestämmelse om detta i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Det är inte endast myndigheter som kommer att behöva behandla personuppgifter om misstänkta och konstaterade lagöverträdelser för att kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt den föreslagna lagen. Företag, stiftelser, föreningar och andra kommer att behöva ta emot, registrera, lämna ut och på andra sätt behandla uppgifter, om t.ex. att en person inom verksamheten har begått ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av per- sonuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder utföras endast under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unions- rätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skydds- åtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;I dataskyddslagen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om i vilka fall andra än myndigheter får behandla personuppgifter om lagöver- trädelser. Sådana föreskrifter har meddelats i förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Av förordningen framgår att personuppgifter om lagöverträdelser får behandlas av andra än myndigheter om behandlingen är nödvän- dig för att 1. rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller 2. en rättslig förpliktelse enligt lag eller förord- ning ska kunna fullgöras. Genom de kompletterande bestämmelser som har förts in i svensk rätt är det alltså möjligt för andra än myn- digheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i den ut- sträckning det är nödvändigt för att fullgöra förpliktelser enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Som framgått föreslår vi att det i den nya lagen ska införas en skyldighet för arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden, vilket inkluderar en skyldighet att ta emot, följa upp och lämna återkoppling om rapporterade missförhållanden. Skyldig- heten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden är en sådan rättslig förpliktelse som avses i förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Om det är nödvän- digt för att fullgöra denna rättsliga förpliktelse får personuppgifter om lagöverträdelser således behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="p471dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338471x1.jpg/" id="p471img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Behandling av känsliga personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas någon särskild bestäm- melse för att känsliga personuppgifter ska få behandlas vid han- teringen av den information som rapporteras genom de interna och externa rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Behandling av personuppgifter som av- slöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filo- sofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identi- fiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning är enligt artikel 9.1 i data- skyddsförordningen förbjuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I artikel 9.2 i anges ett antal uttömmande undantag från förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter. Ett sådant undantag gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt in- tresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt. Behandlingen ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;skäl 84 i visselblåsardirektivet uttalas att de förfaranden som före- skrivs i direktivet och som avser uppföljning av rapporter om överträ- delser av unionsrätten inom områden som faller inom dess tillämpnings- område tjänar det viktiga målet med unionens och dess medlemsstaters allmänintresse i den mening som avses i artikel 23.1 e i dataskydds- förordningen eftersom de syftar till att stärka kontrollen av efter- levnaden av unionsrätten på vissa politikområden där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Artikel 23.1 e i dataskyddsförordningen reglerar möjligheten att begränsa registrerade personers rättigheter när deras personuppgifter behandlas, bl.a. om begränsningen utgör en nödvändig och proportio- nell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Även om det inte uttryckligen framhålls i skäl 84 att direktivets syfte är att tjäna det viktiga målet med unionens och dess medlems- staters allmänintresse enligt artikel 9.2 i dataskyddsförordningen, på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;samma sätt som för artikel 23.1 e, gör vi bedömningen att det all- mänintresse som ligger till grund för direktivets bestämmelser är sådant som kan ligga till grund för att personuppgiftsbehandling ska vara tillåten även enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Information om känsliga personuppgifter torde i de allra flesta fall sakna relevans för att hantera en rapportering om missförhållan- den. Samtidigt kan det inte uteslutas att någon av de känsliga person- uppgifter som omfattas av artikel 9.1 i dataskyddsförordningen ändå kan ha omedelbar relevans för rapporteringen. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att en rapporterande person i en rapport framför misstankar om att någon kollega gör sig skyldig till överträdelser och att det har samband med kollegans sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Genom den föreslagna lagen införs bestämmelser som ställer krav på privata och offentliga arbetsgivare att ha rapporteringskanaler. Det bakomliggande syftet med införandet av rapporteringskanalerna är enligt skäl 84 att tjäna unionens och medlemsstaternas allmän- intresse. Rapporteringskanalernas utformning ska säkerställa en konfidentiell behandling av den information som rapporteras och bara särskilt utsedd personal föreslås vara behörig att hantera den information som rapporteras genom rapporteringskanalerna (se av- snitten 7.10 och 8.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det kan mot den angivna bakgrunden konstateras att den person- uppgiftsbehandling som kommer att ske, sker i syfte att säkerställa och uppnå ett viktigt allmänt intresse, på grundval både av unions- rätten och den nationella rätten. Genom de krav som föreslås av- seende rapporteringskanalernas utformning och den personal som får hantera den rapporterade informationen införs lämpliga och sär- skilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Vi föreslår i avsnitt 10.5.14 även att det ska införas en särskild gallringsfrist. Vi anser därför att i de fall rappor- tering innehåller känsliga uppgifter av relevans så kommer även så- dana känsliga personuppgifter att kunna behandlas med stöd av arti- kel 9.2 g i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="p473dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338473x1.jpg/" id="p473img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p877 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Överlämnande av rapporter med personuppgifter från en obehörig myndighet till en behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas någon särskild reglering för att möjliggöra för en obehörig myndighet att lämna över en rapport som innehåller personuppgifter till en behörig myndighet inom ramen för den egna serviceskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Vi föreslår i avsnitt 8.8 att det ska utses behöriga myndigheter för att ta emot rapportering via externa rap- porteringskanaler och följa upp rapporteringen. De behöriga myn- digheternas behandling av personuppgifter inom ramen för hand- läggning och uppföljning av den externa rapporteringen kommer att grundas i att de har ålagts att utföra en rättslig förpliktelse enligt författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft10"&gt;Om en rapport kommer in till en myndighet som inte är behörig kommer myndigheten bl.a. att ställas inför frågan om vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av rapporteringen och i vilken ut- sträckning de personuppgifter som rapporten innehåller begränsar myndighetens handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Alla myndigheter har enligt en allmän förvaltningsrättslig princip som kommer till uttryck i 6 § förvaltningslagen en serviceskyldighet som bl.a. innebär att myndigheten ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten ska lämna en- skilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Hjälpen kan t.ex. bestå i att hjälpa den enskilde att vända sig till rätt myndighet. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verk- samhet. Att vidarebefordra handlingar som en myndighet fått, men som en annan myndighet rätteligen borde ha, kan då ses som ett led i utövandet av förvaltningslagens serviceskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen anges att behandling som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse utgör en laglig grund för behandling av personuppgifter. I 2 kap. 2 § data- skyddslagen anges bl.a. att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen om behandlingen är nöd- vändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning. I förarbetena till dataskyddslagen anges att myndighetens åliggande måste vara fastställd i enlighet med gällande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="p474dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338474x1.jpg/" id="p474img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;rätt, men behöver inte framgå direkt av en författning. Alla uppgifter som riksdag eller regering gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra är enligt regeringens mening av allmänt intresse. Om upp- gifterna inte vore av allmänt intresse skulle myndigheterna inte ha ålagts att utföra dem. Eftersom det är upp till varje medlemsstat att fastställa de uppgifter som är av allmänt intresse måste detta gälla även i dataskyddsförordningens mening (se prop. 2017/18:105 s. 56 f. och s. 188 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Vi bedömer mot den angivna bakgrunden att ett överlämnande av en rapport, som innehåller personuppgifter, från en obehörig myndig- het till en behörig myndighet är ett utövande av den serviceskyldighet som följer av förvaltningslagen och därmed utgör ett allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Det behöver därför inte införas någon särskild personuppgiftsreglering för att möjliggöra ett sådant överlämnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Det behöver inte göras undantag från den registrerades rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte göras några undantag från den registrerades rättigheter. De undantag som behövs finns redan i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Registrerade personers rättigheter vid personuppgiftsbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Registrerade personer vars personuppgifter behandlas har enligt artik- larna &lt;NOBR&gt;12–22&lt;/NOBR&gt; i dataskyddsförordningen ett antal rättigheter i förhål- lande till den personuppgiftsansvarige. I artiklarna som reglerar rättig- heterna görs det skillnad på situationer då personuppgifterna kommer från den registrerade själv och situationer då personuppgifterna er- hållits från någon annan än den registrerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft41"&gt;I fall då personuppgifterna erhållits genom rapportering enligt den föreslagna lagen kommer alla personuppgifter som inte rör den rapporterande personen ha erhållits från någon annan än den registre- rade. I sådana fall är de rättigheter som finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;14–18&lt;/NOBR&gt; av särskilt intresse. Rättigheterna ger dessa personer möjlighet att kon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;trollera och påverka behandlingen genom att de bl.a. ska få infor- mation om vilka personuppgifter som behandlas, syftet med behand- lingen och möjlighet att i vissa fall få sina personuppgifter rättade eller raderade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;De rättigheter som följer av dataskyddsförordningen är inte absoluta utan kan under vissa förutsättningar begränsas. Begräns- ningar av rättigheterna kan följa både direkt av dataskyddsförord- ningen och av nationell lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft11"&gt;Hanteringen av rapporter medför ett behov av att kunna begränsa dataskyddsförordningens rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Den rapportering som kommer in via de interna och externa rappor- teringskanalerna kan förväntas vara av mycket varierande slag. Inte sällan kommer de rapporterade missförhållandena att vara hänförliga till en eller flera utpekade personer som anges vara ansvariga för missförhållandet, dvs. berörda personer enligt direktivets termino- logi. I de fall en berörd person pekas ut som ansvarig kommer denne många gånger att ha intresse av att missförhållandet inte följs upp. Det behöver därför säkerställas att det finns möjligheter att begränsa de berörda personernas rättigheter i de fall det finns risk för att ut- redningen och uppföljningen störs eller hindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft11"&gt;Förutsättningar för att begränsa dataskyddsförordningens rättigheter i nationell rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;I dataskyddsförordningen anges att det ska vara möjligt att i unions- rätten eller i den medlemsstats nationella rätt som en personuppgifts- ansvarig eller ett personuppgiftsbiträde omfattas av, införa en lag- stiftningsåtgärd som begränsar tillämpningsområdet för vissa artiklar i vissa fall (artikel 23.1 e och i). Det gäller för de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artiklarna &lt;NOBR&gt;12–22&lt;/NOBR&gt; och 34 samt i artikel 5 i den mån dessa bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldig- heter som fastställs i artiklarna &lt;NOBR&gt;12–22.&lt;/NOBR&gt; En förutsättning för begräns- ningen är att den sker med respekt för andemeningen i de grund- läggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft29"&gt;unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt in- tresse eller den registrerades eller andras rättigheter och friheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;I skäl 84 i visselblåsardirektivet anges att de förfaranden som föreskrivs i direktivet och som avser uppföljning av rapporter om överträdelser av unionsrätten inom områden som faller inom dess tillämpningsområde tjänar unionens och dess medlemsstaters allmän- intresse i den mening som avses i artikel 23.1 e i dataskyddsförord- ningen, eftersom det syftar till att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset. Medlemsstaterna bör enligt skälet begränsa utövandet av vissa dataskyddsrättigheter för de berörda personerna genom lagstiftningsåtgärder i enlighet med artikel 23.1 e och i och 23.2 i dataskyddsförordningen i den mån och så länge det är nödvändigt för att förhindra och åtgärda försök att hindra rap- portering eller förhindra, störa eller försena uppföljningen, särskilt utredningar, eller försök att identifiera de rapporterande personer- nas identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft67"&gt;Rätten till information när personuppgifterna inte har erhållits från den registrerade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Enligt artikel &lt;NOBR&gt;14.1–4&lt;/NOBR&gt; i dataskyddsförordningen ska den person- uppgiftsansvarige i fall då personuppgifterna inte har erhållits från den registrerade förse den registrerade med viss information rörande bl.a. ändamålen och den rättsliga grunden för personuppgiftsbehand- lingen, vilka kategorier av personuppgifter som behandlingen gäller och varifrån personuppgifterna kommer. Skyldigheten att lämna in- formation ska inte tillämpas i den mån skyldigheten enligt artikeln sannolikt kommer att göra det omöjligt eller avsevärt försvårar upp- fyllandet av målen med behandlingen. I sådana fall ska den person- uppgiftsansvarige vidta lämpliga åtgärder för att skydda den registre- rades rättigheter och friheter och berättigade intressen, inbegripet göra uppgifterna tillgängliga för allmänheten (artikel 14.5 b). Skyl- digheten att lämna information ska inte heller tillämpas i fall då personuppgifterna måste förbli konfidentiella till följd av tystnads- plikt enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, in- begripet andra lagstadgade sekretessförpliktelser (artikel 14.5 d).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;Genom skyldigheten att lämna information enligt artikel 14 i dataskyddsförordningen har berörda personer möjlighet att få både&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;viss information om själva personuppgiftsbehandlingen och specifik information om vem som har försett den personuppgiftsansvarige med personuppgifterna. Om en berörd person får tillgång till sådan information skulle det kunna innebära att en berörd person, som är ansvarig för att missförhållanden uppstått, ges oönskade möjligheter att skaffa undan bevis och hindra utredningen. Vidare medför skyldigheten att lämna information om varifrån personuppgifterna kommer, enligt artikel 14.2 f i dataskyddsförordningen, att direk- tivets krav på att hemlighålla rapporterande personers identitet i artikel 16 inte skulle kunna garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;För att utredningen inte ska försvåras kan det därför enligt vår bedömning antas vara av avgörande betydelse att en berörd person i vissa fall inte får vetskap om att det pågår en utredning. Det är därför angeläget att det finns möjlighet att senarelägga tidpunkten då den berörda personen ska få information om att det pågår person- uppgiftsbehandling. En sådan möjlighet finns enligt vår bedömning genom undantaget i artikel 14.5. b i dataskyddsförordningen som anger att skyldigheten att lämna information inte ska tillämpas i den mån som skyldigheten sannolikt kommer att göra det omöjligt eller avsevärt försvårar uppfyllandet av målen med behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vad gäller rätten att få veta varifrån personuppgifterna kommer, enligt artikel 14.2 f i dataskyddsförordningen, föreslår vi i avsnitt 9.2 en sekretessbestämmelse som innebär att sådan information inte får lämnas ut. Motsvarande bestämmelse om tystnadsplikt i enskild verk- samhet föreslås i avsnitt 9.5. Bestämmelserna föreslås genomföras genom bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och en be- stämmelse i den föreslagna lagen. Eftersom bestämmelserna därmed kommer att framgå av lag blir undantaget i artikel 14.5 d tillämpligt, i och med att personuppgifterna måste förbli konfidentiella till följd av en tystnadsplikt enligt den nationella rätten. Rättigheten enligt artikel 14.2 f att få information om var personuppgifterna kommer från kommer därmed att hindras genom bestämmelsen i artikel 14.5 d. Någon ytterligare reglering utöver de nämnda sekretess- och tystnads- pliktsbestämmelserna behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Rätten att få tillgång till de personuppgifter som behandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen ska den registrerade ha rätt att på begäran få bekräftelse av den personuppgiftsansvarige på huruvida personuppgifter som rör honom eller henne håller på att behandlas. Om så är fallet ska den registrerade också få tillgång till personuppgifterna och få viss information om bl.a. ändamålen för behandlingen, vilka kategorier av personuppgifter som behandlingen gäller och varifrån uppgifterna kommer. Artikel 15 har stora likheter med artikel 14 genom att artikeln reglerar vilken information en registrerad ska få ta del av. En viktig skillnad är dock att artikel 14 ålägger den personuppgiftsansvarige en skyldighet att på eget initiativ lämna viss information medan artikel 15 ger den registrerade en ut- talad rätt att på begäran få ta del av information om personuppgifts- behandlingen. En annan viktig skillnad är att artikel 15 inte medger någon inskränkning av den registrerades möjlighet att ta del av infor- mationen, utan inskränkningar måste göras med stöd av nationell rätt i enlighet med artikel 23 i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Genom rätten till bekräftelse och tillgång till information enligt artikel 15 har berörda personer rätt till både viss information om själva personuppgiftsbehandlingen och specifik information om vem som har försett den personuppgiftsansvarige med personuppgifterna. Om en berörd person utnyttjar sina rättigheter skulle det kunna innebära att en berörd person, som är ansvarig för att missförhål- landen uppstått, ges oönskade möjligheter att skaffa undan bevis och hindra utredningen. Ett utnyttjande av rätten enligt artikel 15.1 g att få veta varifrån personuppgifterna kommer skulle även innebära att direktivets krav på att den rapporterande personens identitet ska hemlighållas inte uppfylls. För att genomföra visselblåsardirektivet behöver det därför vara möjligt att begränsa berörda personers rättig- heter i samma utsträckning som för personuppgiftsansvarigas skyldig- heter enligt artikel 14. Artikel 15 innehåller inte någon egen bestäm- melse som medger undantag för registrerade personers rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Enligt 5 kap. 1 § första stycket dataskyddslagen gäller artiklarna 13–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft41"&gt;15 i dataskyddsförordningen om information och rätt att få tillgång till personuppgifter inte sådana uppgifter som den personuppgifts- ansvarige inte får lämna ut till den registrerade enligt lag eller annan författning eller enligt beslut som har meddelats med stöd av författ- ning. Bestämmelsen har sin grund i artikel 23 i dataskyddsförord-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;ningen (prop. 2017/18:105 s. 201). I och med att vi föreslår sekretess och tystnadsplikt som hindrar utlämnande även till den registrerade (se kapitel 9) behöver det inte införas något särskilt undantag från den registrerades rätt till tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Rätten till rättelse av personuppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Enligt artikel 16 i dataskyddsförordningen ska den registrerade ha rätt att utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade och, med beaktande av ändamålet med behandlingen, ha rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Genom rätten till rättelse enligt artikel 16 har berörda personer rätt att få viss information rättad, men också indirekt möjlighet att få bekräftat att deras personuppgifter behandlas. Om en berörd per- son utnyttjar sin rätt till rättelse skulle det kunna innebära att perso- nen ges en oönskad möjlighet att skaffa undan bevis och hindra ut- redningen. Artikel 16 innehåller inte någon egen bestämmelse som medger undantag för registrerade personers rättigheter. Det skulle därför kunna hävdas att det behöver införas en bestämmelse i den nya lagen som säkerställer att det finns möjlighet att begränsa den berörda personens rättigheter enligt artikel 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Rätten till rättelse kan i normalfallet bara göras gällande om den registrerade har fått information om att uppgifter har samlats in eller om den registrerade har fått en bekräftelse på att uppgifter som rör honom eller henne behandlas. I fall då en berörd person inte infor- merats om att personuppgifter behandlas i ett uppföljningsärende har personen ingen anledning att vända sig till visselblåsarfunktionen och göra rätten till rättelse gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att en berörd person vänder sig med en begäran om rättelse till en visselblåsarfunktion i syfte att ta reda på om dennes personuppgifter behandlas. Vi bedömer att an- talet fall där en berörd person, som inte informerats om person- uppgiftsbehandlingen, kommer att utnyttja rätten till rättelse för att på så sätt indirekt få bekräftat att personuppgiftsbehandling pågår är begränsat. Dessutom kan det noteras att en begränsning av rättig- heten inte i sig kommer att hindra en berörd person från att skaffa undan bevis eller försvåra utredningen – vilket skulle vara syftet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;en begränsning av rätten till rättelse – utan bara minska risken för att en berörd person får en sådan impuls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Vi bedömer dessutom att en person som misstänker att det pågår en utredning på grund av att någon rapporterat om missförhållanden och därför överväger att skaffa undan bevis, i regel inte kommer att vänta med detta tills han eller hon fått bekräftat att det pågår en visselblåsarutredning, utan undanskaffandet görs troligtvis så fort misstanken uppstår. Detta speciellt med tanke på att en begäran om rättelse till visselblåsarfunktionen i sig skulle kunna väcka miss- tankar. Vi anser därför att de undantag från rätten till information och tillgång till personuppgifter som framgår av 5 kap. 1 § första stycket dataskyddslagen och som vi redogör för ovan, är tillräckliga och att något särskilt undantag från rätten till rättelse inte behöver göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft67"&gt;Rätten till radering av personuppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Enligt artikel 17.1 i dataskyddsförordningen ska den registrerade i vissa fall ha rätt att utan onödigt dröjsmål få sina personuppgifter raderade. Om en berörd person utnyttjar sin rätt att få sina person- uppgifter raderade skulle det kunna innebära att den berörda perso- nen i många fall inte skulle kunna knytas till eller pekas ut som ansvarig för det rapporterade missförhållandet. Den utredning och uppföljning som direktivet kräver skulle då inte gå att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft41"&gt;Rätten att få sina personuppgifter raderade ska enligt artikel 17.3 b i dataskyddsförordningen inte gälla i den utsträckning som behand- lingen är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse som kräver behandling enligt unionsrätten eller enligt en medlemsstats natio- nella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndig- hetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvarige. Som vi konstaterat i avsnitt 10.5.1 kommer den rättsliga grunden för per- sonuppgiftsbehandlingen i allmänhet vara en rättslig förpliktelse. Rätten att få sina personuppgifter raderade kommer därmed, vid behov, kunna begränsas med stöd av artikel 17.3 b i dataskydds- förordningen. Någon särskild reglering för att säkerställa att direk- tivets krav följs behövs därmed inte utan tillgodoses genom den reglering som följer av dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Rätten till begränsning av personuppgiftsbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen ska en registrerad person, som bestrider personuppgifternas korrekthet, ha rätt att av den per- sonuppgiftsansvarige kräva att behandlingen begränsas under en tid som ger den personuppgiftsansvarige möjlighet att kontrollera att personuppgifterna är korrekta. Den berörda personen har alltså möj- lighet att tillfälligt stoppa behandlingen av personuppgifterna. Om en berörd person utnyttjar den rätten skulle det kunna innebära att personen ges oönskade möjligheter att skaffa undan bevis och hindra utredningen eftersom personen då får vetskap om att ett uppföljnings- ärende pågår. Själva utnyttjandet av rättigheten i sig torde inte störa visselblåsarfunktionens arbete eftersom den primära arbetsuppgif- ten är just att utreda om den rapporterade informationen är korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Liksom när det gäller rätten till rättelse kan rätten till begränsning endast göras gällande om den registrerade först har fått kännedom om behandlingen. I fall då en berörd person inte informerats om att personuppgifter behandlas i ett uppföljningsärende har personen ingen anledning att vända sig till visselblåsarfunktionen och begära att personuppgiftsbehandlingen begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;På samma sätt som vid rätten till rättelse kan det dock inte ute- slutas att en berörd person ändå vänder sig till en visselblåsarfunk- tion med en begäran om begränsning i syfte att ta reda på om dennes personuppgifter behandlas. Vi bedömer att antalet fall där en berörd person, som inte informerats om personuppgiftsbehandlingen, kom- mer att utnyttja rätten till begränsning för att på så sätt indirekt få bekräftat att personuppgiftsbehandling pågår är begränsat. En be- gränsning av rättigheten kommer inte heller hindra en berörd person från att skaffa undan bevis eller försvåra utredningen – vilket skulle vara syftet med en begränsning av rättigheten – utan bara minska risken för att en berörd person får en sådan impuls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;En person som misstänker att det pågår en visselblåsarutredning och därför överväger att skaffa undan bevis lär inte heller vänta med detta tills han eller hon fått bekräftat att det pågår en visselblåsar- utredning, utan undanskaffandet görs troligtvis så fort misstanken uppstår. De undantag från rätten till information och tillgång till personuppgifter som framgår av 5 kap. 1 § första stycket dataskydds- lagen och som vi redogör för ovan är därför även i detta fallet tillräck- liga och något särskilt undantag från rätten till begränsning behöver då inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="p482dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338482x1.jpg/" id="p482img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;Enligt dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att göra in- vändningar mot behandling av personuppgifter avseende honom eller henne som vilar på en av de rättsliga grunderna enligt artikel 6.1 e eller f (artikel 21.1). Rätten att göra invändningar ska senast vid den första kommunikationen med den registrerade uttryckligen med- delas den registrerade och redovisas tydligt, klart och åtskilt från eventuell annan information (artikel 21.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Liksom när det gäller rätten till rättelse och begränsning av be- handling kan rätten att göra invändningar endast göras gällande om den registrerade först har fått kännedom om behandlingen. Vidare kan rätten enligt artikel 21.1 att göra invändningar inte göras gällande om personuppgiftsbehandlingen grundar sig någon annan rättslig grund än de som avses i artikel 6.1 e eller f. Eftersom den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen i allmänhet kommer att vara en rättslig förpliktelse – dvs. den rättsliga grund som avses i artikel 6.1 c – behöver något särskilt undantag avseende rätten att göra invändningar inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;10.5.12 Tillgången till personuppgifter ska begränsas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, ha tillgång till person- uppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Spridning av personuppgifter har av naturliga skäl stor betydelse för integritetsriskerna med personuppgifts- behandlingen. Om personuppgifter sprids och blir lättillgängliga för en vidare krets av personer innebär det en ökad risk för att upp- gifterna kommer att användas på ett otillbörligt och inte avsett sätt. En utgångspunkt vid personuppgiftsbehandling är därför att person- uppgifter inte ska spridas till fler än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. I visselblåsardirektivet be- tonas detta i artiklarna 9.1 a och 12.1 a genom att både de interna och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;de externa rapporteringskanalerna ska utformas så att åtkomst för obehörig personal förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Vid sidan av kravet på att obehöriga inte ska ha åtkomst till den information som rapporteras genom rapporteringskanalerna ställer direktivet vissa krav på de personer som ska utses som behöriga att få hantera dem. I artikel 9.1 c anges bl.a. att förfarandena för intern rapportering och uppföljning ska omfatta en opartisk person eller oberoende avdelning som är utsedd som behörig att följa upp rap- porteringen. I skäl 56 anges att den person eller avdelning som tar emot och hanterar inkomna rapporter bör ha en befattning som säkerställer att intressekonflikter inte förekommer. Om den interna kanalen drivs av en utomstående tredje part gäller kraven även för denne. I artikel 12.4 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna utser personal som är ansvarig för hand- läggningen av den externa rapporteringen för att bl.a. ta emot och följa upp rapporter och hålla kontakt med rapporterande personer i syfte att lämna återkoppling och begära eventuell ytterligare nöd- vändig information. I artikel 12.5. anges att den personal som avses i punkt 4 ska få särskild utbildning i handläggning av rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Gemensamt för hanteringen av både de interna och de externa rapporteringskanalerna och förfarandena är alltså att inte vem som helst får hantera den rapporterade informationen utan direktivet ställer vissa krav på de personer som ska få göra detta (se vidare av- snitten 7.10 och 8.10). Personal som inte möter behörighetskraven ska inte ha åtkomst till informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;För att möta direktivets krav behöver det införas en begränsning i lagen som avgränsar kretsen av personer som får ha tillgång till per- sonuppgifterna. Kretsen bör för både berörda arbetsgivare och be- höriga myndigheter begränsas till de personer som uppfyller behörig- hetskraven för respektive rapporteringskanal och förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Begränsningen bör gälla hanteringen av rapporterad information som finns och behandlas i visselblåsarfunktionen. Som berörts tidi- gare kommer de rapporterande personerna att bestämma över vilka personuppgifter som rapporteras. En viktig uppgift för den behöriga personalen hos visselblåsarfunktionen är att sålla bland den rapport- erade informationen. Personuppgifter som saknar relevans ska rade- ras och bara relevanta personuppgifter ska behållas. Personuppgifter som saknar relevans kommer därmed inte att spridas utanför vissel- blåsarfunktionen. Andra personuppgifter som har relevans kan komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="p484dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338484x1.jpg/" id="p484img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;att lämnas vidare till andra funktioner eller myndigheter för att komma till rätta med rapporterade missförhållanden som en del av uppfölj- ningsarbetet. Eftersom begränsningen av tillgången bara avser per- sonuppgifter som behandlas hos visselblåsarfunktionen kommer begränsningsbestämmelsen inte att hindra att personuppgifter som lämnats ut för att komma till rätta med ett missförhållande behand- las av andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;Direktivet saknar bestämmelser om hur många personer som får utses som behöriga. Vi bedömer emellertid inte att det därmed står fritt för en arbetsgivare eller en behörig myndighet att utse hur många behöriga personer som helst med hänsyn till direktivets krav på att kanalerna ska utformas på ett sätt som säkerställer integritet och konfidentialitet. Vi bedömer att direktivets syfte i detta avse- ende bör tillgodoses genom att den behöriga personalen endast bör få tillgång till de personuppgifter som var och en behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Utlämnande av personuppgifter från en visselblåsarfunktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas någon särskild reglering för att möjliggöra utlämnande av personuppgifter från en vissel- blåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;I avsnitt 10.5.10 finns överväganden om överlämnande av rapporter som innehåller personuppgifter från en obehörig myndighet till en behörig myndighet. I detta avsnitt be- handlas frågan om utlämnande av personuppgifter från en intern eller extern visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Enligt direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att uppgifter om den rapporterande personens identitet inte, utan personens ut- tryckliga samtycke, lämnas ut till någon annan än den personal som är behörig att ta emot eller följa upp rapporter (artikel 16.1). Infor- mation om identiteten ska dock få lämnas ut när det föreligger en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätt eller natio- nell rätt i samband med nationella myndigheters utredningar eller rättsliga förfaranden, inbegripet i syfte att slå vakt om den berörda personens rätt till försvar (artikel 16.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft41"&gt;Vi föreslår viss uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet som kommer att innebära att uppgifter som normalt omfattas av sekretess kommer att kunna lämnas ut till andra verksamhetsgrenar inom en myndighet och till vissa andra myndigheter (avsnitt 7.16 och 8.17). Vi föreslår vidare att om en rapport kommer in i en extern rapporteringskanal hos en myndighet som utsetts som behörig myn- dighet men som saknar behörighet att hantera rapporter inom det område som rapporten berör, ska myndigheten lämna över rappor- ten till den myndighet som är behörig, om det inte finns något skäl mot det (avsnitt 8.17). Det kommer härigenom att vara möjligt att i det allmännas verksamhet lämna uppgifter om t.ex. den rappor- terande personens identitet från en intern eller extern visselblåsar- funktion till någon annan mottagare som kan agera på uppgifterna. Detta eftersom skyldigheten att lämna över uppgifterna följer av lag och förordning och därmed utgör en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft8"&gt;Även i privat verksamhet kommer ett utlämnande av person- uppgifter från visselblåsarfunktionen till andra delar av verksam- heten att vara möjligt eftersom kravet på inrättande av interna rap- porteringskanaler och förfaranden innebär ett krav på att följa upp inkommen rapportering. Som en del i uppföljningen ingår bl.a. att överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgär- der (avsnitt 7.19). Vi föreslår också att den tystnadsplikt som enligt vårt förslag ska gälla i privat verksamhet inte ska hindra utlämnande av nödvändiga uppgifter inom en verksamhet (avsnitt 9.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det innebär sammanfattningsvis att det inte behöver införas någon särskild reglering för att möjliggöra utlämnande av person- uppgifter från en visselblåsarfunktion, vare sig i allmän eller privat verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Det finns dock en risk för att onödigt många och integritets- känsliga personuppgifter lämnas ut från en visselblåsarfunktion. Det finns också en risk för att uppgifterna lämnas över för andra ändamål än de som ligger till grund för förslagen i detta betänkande. Man kan t.ex. tänka sig att det kan finnas ett intresse av att personuppgifter från en intern visselblåsarfunktion lämnas för att uppgifterna ska kunna användas av en personalansvarig chef vid lönerevision. Ett så- dant utlämnande ligger inte i linje med syftet med direktivets be- stämmelser och bör inte få förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;
&lt;DIV id="p486dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338486x1.jpg/" id="p486img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Vi anser att det är viktigt att så få personuppgifter som möjligt lämnas ut från en visselblåsarfunktion. Det behöver därför säker- ställas att uppgifter inte lämnas ut för andra syften än vad som är nödvändigt för att fullgöra de skyldigheter som följer av den före- slagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Exempel på situationer där uppgiftslämnande i regel kan antas vara nödvändigt är när uppgifter som rör den rapporterande personen eller andra enskilda och som förekommer i ett uppföljningsärende är nödvändigt för en tillsynsåtgärd. Det gäller också personuppgifter som förekommer i rapporter som har skickats till en myndighet som inte är behörig att hantera den aktuella rapporten. Det bör också vara möjligt att lämna över uppgifter som är nödvändiga för att komma till rätta med brister i en verksamhet, t.ex. genom en revision av gällande verksamhetsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Uppgiftslämnande kan i regel antas vara nödvändigt även när personuppgifter lämnas till någon som kan vidta arbetsrättsliga åt- gärder mot någon som har brutit mot sina åtaganden i anställningen och därigenom orsakat ett missförhållande. Detsamma gäller om arbetsrättsliga åtgärder behöver vidtas mot en rapporterande person som medvetet rapporterat falsk information. Det bör även vara möj- ligt att lämna personuppgifter till polis eller åklagare om det aktuella missförhållandet utgör ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen ska personuppgifter som behandlas vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i för- hållande till de ändamål för vilka de behandlas (uppgiftsminimering). Genom dataskyddsförordningens bestämmelse om uppgiftsmini- mering finns det redan en reglering som hindrar att personuppgifter lämnas ut för andra ändamål än de som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheter enligt den föreslagna lagen. Några ytterligare bestäm- melser behöver därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;10.5.14 Gallring av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Dataskyddsförordningens bestämmelser om bevarande och radering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Lagring av personuppgifter är enligt dataskyddsförordningens de- finition en form av behandling av personuppgifter. Huvudregeln i artikel 5.1 e är att personuppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering under längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas. Personuppgifterna får enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen inte heller vara för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (upp- giftsminimering). Personuppgifter får lagras under längre perioder i den mån personuppgifterna enbart behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1, under förutsätt- ning att de lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs enligt dataskyddsförordningen genomförs för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter (lagringsminimering). Princi- perna om uppgifts- och lagringsminimering gäller om det inte finns särskilda, nationella föreskrifter om lagringstid som har införts en- ligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft67"&gt;Gallring av personuppgifter och allmänna handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I det allmännas verksamhet finns särskilda bestämmelser som måste beaktas när gallringsbestämmelser övervägs. Myndigheters arkiv omfattas av offentlighetsprincipen enligt bestämmelserna i tryck- frihetsförordningen och svenska myndigheter är enligt arkivlagen skyldiga att bevara sina allmänna handlingar. I 3 § arkivlagen före- skrivs att myndigheters arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen samt forsk- ningens behov. Allmänna handlingar får enligt 10 § samma lag endast gallras om återstående arkivmaterial kan tillgodose dessa ändamål, och det krävs särskilda föreskrifter eller ett beslut från en arkiv- myndighet för att gallring ska få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;I 1 kap. 7 § dataskyddslagen anges att dataskyddsförordningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Handlingsoffentlig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;heten har således företräde framför dataskyddsförordningen, vilket innebär att personuppgifter i allmänna handlingar inte ska gallras enligt bestämmelser i dataskyddsförordningen. I stället gäller arkiv- lagens regler om det inte har införts särskilda bestämmelser i annan författning om gallring av allmänna handlingar (10 § andra stycket arkivlagen). Det lämnas således utrymme både i arkivlagen och i dataskyddsförordningen för särskilda gallringsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Arkivlagens utgångspunkt är att allmänna handlingar ska bevaras. I de särskilda registerförfattningarna angående behandling av per- sonuppgifter i olika verksamheter är principen dock ofta den mot- satta, nämligen att uppgifterna ska gallras senast efter en viss tid om inte undantag har föreskrivits i registerförfattningen eller i en be- stämmelse meddelad med stöd av denna. Principen att gallring ska ske motiveras i första hand av integritetsskäl. Behovet av särskilda gallringsbestämmelser måste således avgöras genom en avvägning mellan å ena sidan intresset av skydd för den personliga integriteten och å andra sidan intresset av offentlighet och insyn i myndig- heternas verksamhet (jfr prop. 2011/12:176 s. 54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft73"&gt;Personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende ska gallras senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;I skäl 86 anges att medlemsstaterna bör säkerställa att lämplig doku- mentation av alla rapporter om överträdelser sker, att alla rapporter är åtkomliga och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Som vi tidigare berört kan det förväntas att det kommer att rap- porteras en stor mängd integritetskänsliga uppgifter via rapporte- ringskanalerna. Uppgifterna kommer att behöva behandlas för att fullgöra de skyldigheter som följer med kraven på att tillhandahålla rapporteringskanaler och förfaranden. Personuppgifter som före- kommer i rapporter och de ärenden som upprättas med anledning av rapporter kommer att behöva bevaras under viss tid, bl.a. eftersom det efter en viss tid kan finnas behov av enskilda uppgifter i ärendet för hantering av ett annat ärende. Det kommer således att vara nöd- vändigt att säkerställa att dessa finns tillgängliga även efter att upp- följningen och återkopplingen har avslutats. Direktivets krav i detta avseende kan emellertid inte anses gälla utan begränsningar. I arti- kel 17 anges att behandlingen av personuppgifter ska ske i enlighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;med dataskyddsförordningens bestämmelser. Av särskilt intresse är då dataskyddsförordningens bestämmelser om uppgifts- och lagrings- minimering. Med tanke på att de behandlade personuppgifterna många gånger kan antas vara av påtagligt integritetskränkande karaktär be- höver en begränsning av lagringen av personuppgifterna införas genom en gallringsfrist. Enligt vår bedömning är en gallringsfrist om två år tillräcklig för att direktivets krav på dokumentation och till- gång till rapporterna ska mötas samtidigt som det står i proportion till det ingrepp som lagringen utgör i de registrerade personernas in- tegritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Vi föreslår i avsnitt 11.6 en motsvarande gallringsfrist för skrift- liga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering. Den bestämmelsen kommer att möjliggöra att personuppgifter och andra uppgifter i rapporter som inkommit till myndigheter, och därmed blivit allmänna handlingar, gallras. Genom den bestämmelse som nu föreslås kommer ett kompletterande skydd införas genom att även de personuppgifter hos visselblåsarfunktionen som inte förekommer i en skriftlig rapport eller i dokumentation av muntlig rapportering ska gallras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Gallringsfristen bör börja löpa när behandlingen av personuppgif- terna i ärendet har avslutats, dvs. när visselblåsarfunktionen vidtar sina avslutande åtgärder i ärendet. De avslutande åtgärderna kan t.ex. handla om att ärendet läggs ned eller att uppgifter lämnas till en eller flera andra funktioner inom verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Gallringsbestämmelsen tar sikte på de personuppgifter som finns och behandlas hos visselblåsarfunktionen. Det faktum att en person- uppgift gallras hos visselblåsarfunktionen hindrar därmed inte att samma personuppgift som lämnats till andra funktioner fortsatt be- varas och behandlas enligt bestämmelser som gäller för de funktio- nerna, t.ex. inom ramen för ett tillsynsärende eller ett personalansvars- ärende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="p491dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338491x1.jpg/" id="p491img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p892 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I detta kapitel övervägs vilken reglering som behövs för att genom- föra direktivets bestämmelser i artikel 18 om dokumentation av rap- portering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Krav på dokumentation och bevarande av rapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör införas ett krav på att rapporter som in- kommer via interna och externa rapporteringskanaler ska doku- menteras och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivet innehåller krav på dokumentation av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I artikel 18 finns bestämmelser om dokumentation av rapporter. Be- roende av hur rapporteringen görs gäller olika krav på hur infor- mationen ska dokumenteras. I artikelns första punkt föreskrivs ett generellt dokumentationskrav. Medlemsstaterna ska säkerställa att de rättsliga enheterna i den privata och offentliga sektorn och de behöriga myndigheterna dokumenterar varje mottagen rapport, i en- lighet med de krav på konfidentialitet som ställs i artikel 16. Rappor- terna ska sparas endast så länge det är nödvändigt och proportionellt för att iaktta de krav som ställs enligt direktivet eller andra krav som ställs i unionsrätten eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft19"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p894 ft10"&gt;I skäl 86 anges att medlemsstaterna bör säkerställa att lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser sker, att alla rap- porter är åtkomliga och att information som mottas genom rappor- terna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighets- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Det är inte helt klart vad som avses med ordet dokumentation i direktivet. Ordet torde främst avse de skriftliga dokument där munt- liga rapporter har nedtecknats, men det skulle även kunna syfta på själva processen där de muntliga uppgifterna nedtecknas och till- gängliggörs i skriftlig form. Ordet skulle också kunna syfta på själva bevarandet av rapporter, oavsett om de är muntliga eller skriftliga, även om det inte är så ordet normalt används i Sverige. Även verbet dokumentera kan ha dubbla betydelser, dvs. syfta både på att ned- teckna den muntliga informationen och att därefter bevara informa- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Den skyldighet som åläggs medlemsstaterna är att de ska säker- ställa att de behöriga myndigheterna dokumenterar varje mottagen rapport. I den engelska språkversionen av direktivet används ut- trycket ”keep records of every report received” för att beskriva skyl- digheten och i den franska språkversionen används ordet ”archivage”. Dokumentationskravet i artikel 18.1 omfattar ”varje mottagen rap- port”, vilket vi tolkar som att både muntliga och skriftliga rapporter omfattas av artikeln. En skriftlig rapport är redan dokumenterad om man med det menar nedtecknad, vilket talar för att ordet dokumen- tera avser något mer än att rapporten är nedtecknad. Enligt vår tolk- ning bör ordet dokumentera därför tolkas i den vidare meningen, dvs. det handlar om att bevara dokumentation av både muntlig och skriftlig rapportering i någon form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft67"&gt;Det behöver införas bestämmelser om dokumentation och bevarande av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;Direktivets krav på dokumentation av inkomna rapporter gäller för både privata och offentliga aktörer. Direktivet gör ingen skillnad på hur intern respektive extern rapportering ska dokumenteras. Kraven är förhållandevis detaljerade och motsvaras inte av några bestäm- melser i den nuvarande visselblåsarlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;arkivlagen och arkivförordningen (1991:446) finns grundläggande bestämmelser om bevarande och gallring av handlingar hos myndig-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="p493dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338493x1.jpg/" id="p493img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;heter. Av arkivlagen framgår att en myndighets arkiv bildas huvud- sakligen av de allmänna handlingarna från myndighetens verksam- het. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar samt be- hovet av information för rättskipningen, förvaltningen och forsk- ningen (3 § tredje stycket arkivlagen). I offentlighets- och sekretess- lagen finns bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Det finns vidare bestämmelser om dokumenta- tionsplikt, främst i förvaltningslagen, som föreskriver att myndig- heter vid handläggning av ärenden ska dokumentera uppgifter som de fått på något annat sätt än genom handlingar om uppgifterna kan ha betydelse för ett beslut i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Någon reglering av det nu aktuella slaget som gäller generellt för privata aktörer finns inte. Det kan därför konstateras att direktivets krav på dokumentation av skriftlig och muntlig rapportering inte uppfylls. Det behöver därmed införas bestämmelser om dokumenta- tion och bevarande av inkomna rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Eftersom de grundläggande krav som bör uppställas om interna rapporteringskanaler och förfaranden inte bara rör myndigheter, utan också privata företag, är de bestämmelser som måste införas för att möta direktivets krav av det slag att de måste meddelas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Det kan noteras att direktivet ställer krav på sekretess vid hanter- ingen av inkomna rapporter. Förslag i den delen behandlas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Skyldighet och möjlighet att dokumentera muntlig rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det ska införas en skyldighet för den som har interna eller externa rapporteringskanaler och förfaranden att dokumen- tera muntlig rapportering som sker vid ett fysiskt möte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;Om den muntliga rapporteringen via rapporteringskanalerna sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte ska det ges en möjlighet att dokumentera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;Om en arbetsgivare anlitar en utomstående part för att hantera sina interna rapporteringskanaler och förfaranden, ska dokumen- tation av muntlig rapportering kunna fullgöras även av den utom- stående parten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;En skyldighet och en möjlighet att dokumentera muntliga rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Artikel 18.1 anger att medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndig- heter dokumenterar varje mottagen rapport. Som redan nämnts upp- fattar vi artikel 18.1 som att den avser själva bevarandet av rappor- teringen, oavsett om den har gjorts skriftligen eller muntligen. En skriftlig rapport kan bevaras i den form som den har kommit in i. För skriftliga rapporter krävs därför inte någon närmare reglering utöver det grundläggande kravet att rapporterna ska bevaras (se mer om detta i avsnitt 11.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;En muntlig rapportering måste dock först dokumenteras för att kunna bevaras. Beträffande sådan rapportering finns därför mer detal- jerade krav om dokumentation i artikel 18.2&lt;SPAN class="ft141"&gt;−&lt;/SPAN&gt;18.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;I artikel 18.2 finns bestämmelser om muntlig rapportering som görs via en telefonlinje eller ett röstmeddelandesystem med inspel- ning. De berörda rättsliga enheterna och de behöriga myndigheterna ska då, med den rapporterande personens samtycke, ha rätt att doku- mentera den muntliga rapporteringen, antingen genom en inspel- ning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form, eller genom en fullständig och korrekt utskrift av samtalet. En sådan utskrift ska upprättas av den personal som är ansvarig för handläggning av rap- porter, och därefter kontrolleras, rättas, godkännas och underteck- nas av den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft8"&gt;Av artikel 18.3 framgår att om rapporteringen görs via en telefon- linje eller andra röstmeddelandesystem utan inspelning ska de rätts- liga enheterna och de behöriga myndigheterna ha rätt att dokumen- tera den muntliga rapporteringen genom ett korrekt protokoll från samtalet. Ett sådant protokoll ska upprättas av den personal som är ansvarig för handläggning av rapporter, och därefter kontrolleras, rättas, godkännas och undertecknas av den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Av artikel 18.4 framgår slutligen att om rapportering görs vid ett möte ska rättsliga enheter och behöriga myndigheter, med den rap- porterande personens samtycke, säkerställa att fullständig och kor- rekt dokumentation av mötet bevaras i en varaktig och åtkomlig form. Dokumentation får ske antingen genom en inspelning av sam- talet eller genom ett protokoll från mötet. Ett sådant protokoll ska upprättas av den personal som är ansvarig för handläggning av rap-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;porter, och därefter kontrolleras, rättas, godkännas och underteck- nas av den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Artikel 18.2 rör således muntlig rapportering med inspelning, arti- kel 18.3 muntlig rapportering utan inspelning och artikel 18.4 muntlig rapportering vid ett fysiskt möte, antingen med eller utan inspelning. Bestämmelserna i artikel 18.2&lt;SPAN class="ft110"&gt;−&lt;/SPAN&gt;18.4 har alltså det gemensamt att de handlar om muntlig rapportering i olika situationer. Utformningen av artikel 18.4 skiljer sig dock från utformningen av artikel 18.2 och 18.3. Direktivet anger att de rättsliga enheterna vid muntlig rapportering som sker vid ett fysiskt möte ska säkerställa att dokumentation sker genom inspelning eller protokollföring (artikel 18.4) medan det vid rapportering via telefon eller andra röstmeddelandesystem anges att de rättsliga enheterna har rätt att dokumentera rapporteringen genom inspelning, utskrift eller i ett protokoll (artikel 18.2 och 18.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Dokumentation är således obligatorisk i vissa situationer och fri- villig i vissa andra fall. Muntlig rapportering som sker vid ett fysiskt möte ska alltid dokumenteras, medan det vid muntlig rapportering som sker via telefon eller andra röstmeddelandesystem finns en val- möjlighet för den som har rapporteringskanalen att avgöra om infor- mationen bör dokumenteras eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det bör mot denna bakgrund införas ett krav på att muntlig rap- portering som sker vid ett fysiskt möte ska dokumenteras. Det bör vidare införas en möjlighet att dokumentera även muntlig rapporter- ing som sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft67"&gt;Muntlig rapportering via både interna och externa rapporteringskanaler ska omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft8"&gt;Bestämmelserna i artikel 18.1&lt;SPAN class="ft110"&gt;−&lt;/SPAN&gt;18.4 riktar sig mot rättsliga enheter i både privat och offentlig sektor. Det talar för att både arbetsgivare som har interna rapporteringskanaler och behöriga myndigheter som har externa rapporteringskanaler bör omfattas av kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det finns bestämmelser i svensk rätt som kan innebära en skyl- dighet för t.ex. myndigheter att i vissa situationer anteckna uppgifter som lämnats muntligen. I 27 § förvaltningslagen anges att en myn- dighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det finns dock begränsningar i bestämmelsens tillämplig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;het eftersom den, som framgår, endast gäller uppgifter som kan ha betydelse för ett beslut. Dessutom gäller bestämmelsen endast vid handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna (jfr 1 § för- valtningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Kravet enligt artikel 18 på att dokumentera muntlig rapportering som sker vid ett fysiskt möte gäller emellertid för samtliga rättsliga enheter som är skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och för- faranden och för samtliga behöriga myndigheter. Mot bakgrund av det ovanstående bör tillämpningsområdet för bestämmelsen göras generellt och inte begränsas av vad informationen eventuellt har för betydelse. Bestämmelsen bör omfatta både arbetsgivare som bedriver privat verk- samhet, myndigheter i deras egenskap av arbetsgivare och behöriga myndigheter. Det innebär t.ex. att en myndighet som ska tillämpa förvaltningslagen kommer att omfattas av en mer omfattande doku- mentationsskyldighet än den som följer av 27 § förvaltningslagen. Vi anser att det är nödvändigt för att uppfylla direktivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Möjligheten att låta någon annan dokumentera rapporteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt 7.10 föreslår vi att det ska vara möjligt för en arbetsgivare som omfattas av skyldigheten att ha interna rapporter- ingskanaler och förfaranden att anlita någon för att sköta hanteringen. Frågan inställer sig om det även bör vara möjligt för arbetsgivaren att anlita någon för att sköta dokumentationen av rapporteringen för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Möjligheten för arbetsgivare att låta någon annan hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena för deras räkning kommer till uttryck i artikel 8.5 i direktivet, som en del av direktivets bestämmelser om hur de rättsliga enheterna kan fullgöra skyldig- heten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. I arti- kel 18 i direktivet anges att de rättsliga enheterna ska dokumentera varje mottagen rapport. Både artikel 8.5 och artikel 18 riktar sig alltså enligt ordalydelsen till rättsliga enheter. Någon bestämmelse som – på samma sätt som bestämmelsen i artikel 8.5 – tillåter att någon annan får fullgöra de rättsliga enheternas skyldigheter enligt artikeln finns inte i artikel 18. Det skulle därför kunna anses att det inte är möjligt att anlita någon för att fullgöra skyldigheten att doku- mentera muntligen inkomna rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="p497dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338497x1.jpg/" id="p497img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft29"&gt;Det finns emellertid inte heller någon bestämmelse i direktivet som utesluter att en anlitad part kan fullgöra även dokumentations- plikten för en arbetsgivares räkning. Enligt vår uppfattning är det svårt att se meningen med att en anlitad utomstående part ska ha möjlighet att sköta all hantering av de rapporter som kommer in genom rapporteringskanalerna, men vara förhindrad att ombesörja de dokumentationsåtgärder som är kopplade till mottagande av rap- porter. En sådan ordning framstår tvärtom som omotiverad och in- konsekvent. Det kan dessutom konstateras att den del av regleringen som rör dokumentation av muntlig rapportering enligt artikel 18.2– 18.4, i princip förutsätter att den personal som är utsedd att hantera rapporteringen även fullgör själva dokumentationen. Det förhållan- det att den personal som hanterar sådana rapporter enligt artikel 8.5 kan finnas hos en utomstående part talar för att utomstående även bör kunna sköta dokumentationen. Vi anser därför att även doku- mentationen bör kunna skötas av en anlitad part på samma sätt som hanteringen av rapporteringskanalerna och förfarandena i övrigt. Ansvaret för att dokumentationen fullgörs korrekt bör dock ligga kvar hos den som är skyldig att ha rapporteringskanalerna och för- farandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Formerna för dokumentation av muntlig rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Muntlig rapportering som sker vid ett fysiskt möte ska dokumenteras antingen genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form eller genom ett upprättat protokoll från mötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft29"&gt;Om muntlig rapportering sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte får rapporteringen dokumenteras genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form, genom en utskrift eller genom ett upprättat protokoll från samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;Dokumentation genom inspelning får bara göras om den rapporterande personen samtycker till inspelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;Om rapporteringen dokumenteras genom en utskrift eller ett protokoll, ska den rapporterande personen ges tillfälle att kon- trollera, rätta och godkänna utskriften eller protokollet genom undertecknande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Dokumentation genom inspelning, utskrift eller protokoll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Vi har redan konstaterat att bestämmelserna i artikel &lt;NOBR&gt;18.2–18.4&lt;/NOBR&gt; har det gemensamt att de handlar om muntlig rapportering. Även om det finns vissa skillnader mellan bestämmelserna framgår det av dem sammantaget att det finns två former för hur muntlig rapportering kan dokumenteras, nämligen genom inspelning eller genom skrift- ligt nedtecknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Det framgår vidare att det enligt direktivet får förekomma två varianter av skriftligt nedtecknande. I artikel 18.2 anges att den in- spelade muntliga rapporten kan dokumenteras genom en fullständig och korrekt utskrift. I artikel 18.3 och 18.4 anges i stället att den muntliga rapporten kan dokumenteras genom ett korrekt protokoll. Det faktum att ordet utskrift endast används i artikel 18.2 – dvs. i den artikel där det alltid är fråga om inspelning – talar för att utskrift är något annat än protokoll. Rent språkligt torde en fullständig och korrekt utskrift avse en mer eller mindre ordagrann transkribering av inspelningen, medan ett protokoll snarare är en sammanfattande redogörelse av de muntliga uppgifter som lämnats. Oavsett om det är fråga om en utskrift eller ett protokoll har bestämmelserna i arti- keln dock det gemensamt att det är fråga om någon form av skriftligt nedtecknande av det som muntligen rapporterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft8"&gt;Vi tolkar direktivet som att om dokumentation av muntlig rap- portering sker ska det ställas vissa krav på hur dokumentationen görs. Dessa krav ska enligt direktivet gälla oberoende av om doku- mentation sker till följd av ett obligatoriskt krav eller på frivillig väg (jfr avsnitt 11.3). Med hänsyn till de olika lydelserna av bestämmel- serna i artikel 18.2, 18.3 och 18.4, samt det faktum att det endast finns ett obligatoriskt krav på dokumentation i de situationer som avses i artikel 18.4, dvs. när den muntliga rapporteringen sker vid ett möte, bör dock de olika varianterna av dokumentation formuleras något olika. Särskilt vad gäller den dokumentation som sker frivil- ligt, dvs. i de situationer som avses i artikel 18.2 och 18.3, bör den som väljer att dokumentera ges så stort utrymme som möjligt att välja den dokumentationsform som den anser mest lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Det bör mot denna bakgrund anges att den som tar emot munt- liga rapporter vid ett fysiskt möte ska dokumentera rapporteringen, antingen genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;komlig form eller genom ett upprättat protokoll från mötet. Det bör även anges att den som tar emot muntliga rapporter på annat sätt än vid ett fysiskt möte får dokumentera rapporteringen, genom en inspel- ning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form, genom en utskrift av inspelningen eller genom ett upprättat protokoll från samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft67"&gt;Krav på samtycke vid dokumentation genom inspelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Muntlig rapportering med inspelning kan, som redan konstaterats, ske genom en telefonlinje, genom ett röstmeddelandesystem eller vid ett fysiskt möte. Vid muntlig rapportering med inspelning kräver direktivet att den rapporterande personen samtycker till att den muntliga rapporteringen dokumenteras (artikel 18.2 och 18.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det bör därför införas ett krav på att den rapporterande perso- nens samtycke ska inhämtas innan inspelningen görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det framgår av direktivet att samtycke ska inhämtas innan doku- mentationen görs men det finns i övrigt inga krav på att samtycket måste ges i någon speciell form. Det vanliga torde bli att samtyckes- frågan hanteras genom att den rapporterande personen innan inspel- ningen påbörjas upplyses om att en eventuell rapportering kommer att spelas in och på så sätt dokumenteras, samt att den rapporterande per- sonen genom fullföljandet av rapporteringen ger sitt samtycke till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Det skulle kunna argumenteras för att det bör krävas att sam- tycket lämnas på ett mer uttryckligt sätt. Vi anser dock att en person som väljer att fortsätta samtalet, efter upplysningen om att samtalet kommer att spelas in, har tagit ställning till att inspelning får ske. Om personen inte samtycker till inspelning får han eller hon avsluta samtalet och i stället rapportera på annat sätt. Våra förslag innebär att det ska finnas tydlig information om alla olika former av rappor- teringssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det bör mot den bakgrunden inte införas några krav på hur sam- tycket ska inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Krav på godkännande vid dokumentation genom en utskrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Direktivet ställer vissa krav om dokumentationen sker genom en utskrift av den inspelade rapporteringen eller genom att de muntliga uppgifterna antecknas i ett protokoll. Dels krävs att den personal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="p500dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338500x1.jpg/" id="p500img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;som är ansvarig för handläggning av rapporter gör utskriften av eller protokollet från samtalet, dels krävs att den rapporterande personen därefter får tillfälle att kontrollera, rätta, godkänna och underteckna utskriften eller protokollet. Därigenom tillgodoses direktivets krav på att utskriften ska vara fullständig och korrekt eftersom den rap- porterande personen har möjlighet att göra kompletteringar och korrigeringar innan utskriften undertecknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Det bör därför införas ett krav i den föreslagna lagen på att den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna utskriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Däremot bedömer vi att det inte är nödvändigt att införa något särskilt krav på att endast personal som är ansvarig för handläggning av rapporter får upprätta protokoll över de muntliga uppgifter som rapporterats eller göra utskrifter från inspelningar. Vi föreslår i av- snitt 7.10 och 8.10 att det ska utses vilka som är behöriga att på arbetsgivarens eller den behöriga myndighetens vägnar ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras, samt lämna återkoppling om uppföljningen. Det förslaget kommer att innebära att det endast är behörig personal som kommer att kunna upprätta protokoll och göra utskrifter. Det be- höver därför inte införas något ytterligare krav i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Skyldighet att bevara skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som är skyldig att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden ska vara skyldig att bevara de skriftliga rapporter som har mottagits och den dokumentation som gjorts av muntlig rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft10"&gt;Skyldigheten att bevara rapporter och dokumentation ska kunna fullgöras av någon som har anlitats för att hantera de in- terna rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas några bestämmelser om bevarande av skriftliga rapporter eller dokumentation av muntlig rapportering i det allmännas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen och bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets krav på bevarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Artikel 18.1 anger att medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga en- heter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter dokumenterar varje mottagen rapport. Som redan nämnts uppfattar vi artikel 18.1 som att den avser själva bevarandet av rapporteringen, oavsett om rapporteringen har gjorts skriftligen eller muntligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft67"&gt;Bevarande av rapporter i det allmännas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;De grundläggande bestämmelserna om myndigheters hantering av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen. I offentlighets- och sekretesslagen finns vidare bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller även bestämmel- ser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Även arkivlagen innehåller bestäm- melser om myndigheters hantering av allmänna handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;De nu nämnda bestämmelserna kommer att bli tillämpliga både på inkomna rapporter och på muntliga rapporter som dokumente- rats. Bestämmelserna kommer vidare att bli tillämpliga både när en myndighet i egenskap av arbetsgivare tar emot rapporter via de interna kanalerna, och när en behörig myndighet tar emot rapporter via de externa kanalerna. Den reglering som gäller för hantering av allmänna handlingar hos myndigheter är enligt vår uppfattning till- räcklig för att uppfylla direktivets krav på bevarande i artikel 18.1. Det bör därför inte införas några ytterligare bestämmelser för offent- liga arbetsgivare eller behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Bevarande av rapporter i privat verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Beträffande arbetsgivare som bedriver privat verksamhet är situatio- nen en annan. Det finns inte någon generell reglering om skyldighet för aktörer i den privata sektorn att bevara vare sig inkomna hand- lingar eller handlingar som upprättats inom den egna verksamheten. För att uppfylla direktivets krav i artikel 18.1 behöver det införas en sådan skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="p502dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338502x1.jpg/" id="p502img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Som redan nämnts uppfattar vi artikel 18.1 som att den avser bevarandet av rapporter, oavsett om rapporteringen gjorts skriftli- gen eller muntligen. En arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och är skyldig att ha interna rapporteringskanaler bör därför vara skyldig att bevara både de skriftliga rapporter som har mottagits och den dokumentation av muntlig rapportering som har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Möjligheten att låta någon annan bevara rapporterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;När det gäller arbetsgivare, som föreslås få möjlighet att anlita en utomstående part för att hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena, bör det vara möjligt att på samma sätt som vid dokumentationen av muntlig rapportering låta den anlitade parten fullgöra de krav som ligger på arbetsgivaren att bevara rapporterna. Det bör således framgå av den föreslagna lagen att skyldigheten att bevara rapporter får fullgöras av någon som har anlitats för att han- tera rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning. Även i dessa fall bör det dock vara arbetsgivaren som ytterst ansvarar för att bevarandet av rapporterna fullgörs korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Dokumentation av rapportering ska gallras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rap- portering ska gallras när uppgifterna i rapporterna eller dokumen- tationen inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att ett uppföljningsärende har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Några utgångspunkter för frågan om gallring av handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Av artikel 18.1 framgår att rapporterna ska sparas endast så länge det är nödvändigt och proportionellt för att iaktta de krav som åläggs enligt direktivet eller andra krav som åläggs genom unionsrätten eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Grundläggande bestämmelser om gallring av handlingar hos myn- digheter finns i arkivlagen och arkivförordningen. Arkivlagens be- stämmelser om gallring gäller inte om det finns avvikande bestäm- melser om gallring i någon annan lag eller i förordning (10 § tredje stycket arkivlagen). För privata aktörer saknas generella bestämmel- ser om skyldighet att hålla arkiv och det finns därmed inte heller några generellt gällande gallringsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I skäl 86 anges att medlemsstaterna bör säkerställa att lämplig dokumentation av rapporter om överträdelser sker, att alla rapporter är åtkomliga och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Det är alltså nödvändigt att säkerställa att rapporter som kan be- höva användas som bevisning kommer att finnas tillgängliga även efter att uppföljningen och återkopplingen har avslutats. Direktivets krav i detta avseende kan emellertid inte anses gälla utan begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft67"&gt;Bestämmelsen om gallring av personuppgifter är inte tillräcklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I kapitel 10 föreslår vi att personuppgifter som behandlas i ett upp- följningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats. Det kan dock ifrågasättas om denna gallringsbestämmelse är tillräcklig eftersom personuppgifter inte omfattar uppgifter om andra än fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Om det i skriftliga rapporter eller dokumentation av muntlig rapportering finns känsliga uppgifter om juridiska personer, t.ex. företag, kommer sådana uppgifter normalt inte behöva gallras enligt den föreslagna gallringsbestämmelsen. Vi anser att en sådan ordning inte i tillräcklig grad tillgodoser de krav som ställs i direktivet på att skydda berörda juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft67"&gt;Det behövs en bestämmelse om gallring av skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;För gallring av myndigheters allmänna handlingar gäller enligt 10 § arkivlagen att vid gallring ska det alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av infor- mation för rättskipningen och förvaltningen och forskningens be- hov. Direktivet förutsätter att rapporter sparas och innehåller ingen uttalad gallringsfrist, men ställer samtidigt krav på att rapporterna bara ska sparas så länge det är nödvändigt och proportionellt för att iaktta direktivets krav, eller andra krav som följer av unionsrätt eller nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Direktivets krav på att rapporter bara får sparas så länge det är nödvändigt och proportionellt innebär ett skydd både för berörda och rapporterande personer. För en rapporterande person riskerar vetskapen om att en rapport arkiveras och kan begäras ut att verka avhållande på viljan att rapportera. För berörda personer och fram- för allt företag – som inte skyddas av personuppgiftsregleringen – riskerar uppgifter om missförhållanden t.ex. att försämra möjlig- heterna att behålla befintliga och att inleda nya samarbeten eller affärsrelationer. Det kan vidare antas att viss rapportering kommer att vara sådan att berörda personer pekas ut som ansvariga för miss- förhållanden samtidigt som rapporten bygger på ett osäkert under- lag. I sådana fall finns enligt vår mening ett särskilt starkt intresse av att skydda berörda personers integritet och att inte underlätta att in- formation som både kan vara felaktig och svår att försvara sig mot finns tillgänglig att begära ut under längre tid än absolut nödvändigt. Allmänintresset av att sådana rapporter bevaras får dessutom anses vara begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft37"&gt;För att effektivt genomföra direktivet enligt dess syfte och ända- mål behöver det därför införas en gallringsbestämmelse som gäller för alla som ska ha rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Den närmare utformningen av gallringsbestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Regleringen i den nya lagen bör enligt vår mening utformas på så sätt att samma regler gäller för privata och offentliga aktörer så långt som möjligt. Det kan vidare framstå som inkonsekvent om en intern rap-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;portering till en privat arbetsgivare skulle gallras, men en rappor- tering av samma missförhållanden via externa rapporteringskanaler skulle innebära att rapporten kommer att finnas kvar. Även lik- formighetsskäl i förhållandet mellan intern och extern rapportering talar således för att gallringsbestämmelserna bör vara desamma för offentliga och privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;En gallringsfrist om högst två år efter att ett uppföljningsärende avslutats bör vara tillräcklig för att direktivets krav på dokumenta- tion och tillgång till rapporter ska anses tillgodosett. Rapportering som inte kan antas komma till framtida användning bör kunna gallras redan när detta står klart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det finns avslutningsvis skäl att särskilt notera att den gallrings- bestämmelse som vi föreslår tar sikte på de rapporter och den doku- mentation av muntlig rapportering som finns i ett uppföljningsärende, dvs. i visselblåsarfunktionen. Det faktum att en skriftlig rapport eller dokumentation av muntlig rapportering gallras i uppföljningsärendet hindrar inte att uppgifter som har lämnats vidare till andra funk- tioner inom en verksamhet fortsatt bevaras och behandlas enligt bestämmelser som gäller för de funktionerna, t.ex. inom ramen för ett tillsyns- eller ett personalansvarsärende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;12 Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Visselblåsardirektivet syftar till att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitiken på särskilda områden genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodoser en hög skydds- nivå för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten (artikel 1). Syftet är alltså att åstadkomma och upprätthålla en hög skyddsnivå för rapporterande personer. Direktivet anger emellertid också att s.k. berörda personers rättigheter bör skyddas för att und- vika skador på personernas anseende eller andra negativa följder för dessa (skäl 100).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;En berörd person definieras i direktivet som en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller offentliggörandet anges som en person som har gjort sig skyldig till överträdelsen eller till vilken den perso- nen har anknytning (artikel 5.10). Ett typexempel på en berörd person är en kollega eller en chef som enligt den rapporterande personens påståenden har förorsakat ett missförhållande. Ett annat exempel är ett företag eller en förening där kollegan eller chefen arbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning är det viktigt att den föreslagna regleringen inte missbrukas genom att rapporteringskanalerna används för att föra fram osakliga eller till och med medvetet falska påståenden; dels eftersom berörda personer kan åsamkas betydande renomméskador, dels eftersom legitimiteten för regleringen undermineras om sådana påståenden blir alltför frekventa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Det är också viktigt att enskildas identitet skyddas så långt som möjligt eftersom ett sådant skydd är ett sätt att undvika onödiga skador när någon rapporterar falsk information. Om skadan ändå uppstår är det centralt att den berörda personen har en reell möjlig- het att försvara sig genom tillgång till ett effektivt rättsmedel, rättvis rättegång och andra närliggande rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="p508dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338508x1.jpg/" id="p508img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas direktivets krav på åtgärder för skydd för berörda personer, framför allt de krav som ställs på vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier (artikel 22). Andra krav på skyddsåtgärder för berörda personer behandlas även i andra delar av betänkandet. I kapitel 9 behandlas åtgärder till skydd för berörda personers iden- titet och i kapitel 10 åtgärder till skydd för berörda personers person- uppgifter. Vidare behandlas i avsnitt 14.5 sanktioner vid rapportering av medvetet falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Direktivets krav på att berörda personer ska tillförsäkras vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Kraven i direktivet på att berörda personer ska till- försäkras vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier tillgodoses genom befintlig svensk rätt. Inga ytterligare bestämmelser behöver införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft71"&gt;Direktivet ställer krav på att berörda personer tillförsäkras vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Enligt artikel 22.1 ska medlemsstaterna i enlighet med EU:s rättig- hetsstadga säkerställa att de berörda personerna fullt ut omfattas av rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång samt av oskuldspresumtionen och rätten till försvar, inbegripet rätten att bli hörd och rätten till tillgång till handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I skäl 100 framhålls att den berörda personens rättigheter bör skyddas för att undvika skador på personens anseende eller andra negativa följder. Vidare bör, i enlighet med artiklarna 47 och 48 i stadgan, den berörda personens rätt till försvar och rätt till ett effek- tivt rättsmedel respekteras fullt ut i varje skede av det förfarande som följer på rapporten. I skälet anges även att medlemsstaterna bör säkerställa rätten till försvar, inklusive rätten att få tillgång till hand- lingarna i ärendet, rätten att bli hörd och rätten att söka effektiva rättsmedel mot ett beslut som rör den berörda personen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;Artikel 22.1 kan lite förenklat sägas ange att berörda personer ska tillförsäkras vissa grundläggande rättssäkerhetsgarantier. De rättig- heter som nämns i artikeln är centrala i flera internationella instru- ment rörande mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft67"&gt;Innebörden av de grundläggande rättssäkerhetsgarantier som nämns i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;De rättigheter som nämns i artikel 22.1, dvs. rätten till ett effektivt, rättsmedel, rättvis rättegång, oskuldspresumtionen, rätten till för- svar, rätten att bli hörd och rätten till tillgång till handlingar, har koppling till rättsliga förfaranden i domstol. Här följer en kort redo- görelse för innebörden av rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Rätten till ett effektivt rättsmedel innebär enligt artikel 47 första stycket i EU:s rättighetsstadga att var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som före- skrivs i artikeln. Av artikel 13 i Europakonventionen framgår att var och en, vars fri- och rättigheter enligt konventionen har kränkts, ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet, även om kränkningen har utförts av någon i offentlig ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Rätten till en rättvis rättegång innebär enligt artikel 47 andra stycket i EU:s rättighetsstadga att var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag. Var och en ska ha möjlighet att erhålla rådgivning, låta sig försvaras och före- trädas. I artikel 6.1 i Europakonventionen anges att var och en ska, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opar- tisk domstol som upprättats enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Rätten att försvara sig, rätten att bli hörd, rätten att betraktas som oskyldig till dess skuldfrågan lagligen avgjorts (oskuldspresumtionen) samt rätten till tillgång till handlingar brukar ofta behandlas i ett sammanhang. Rättigheterna är av sådan karaktär att de oftast aktua- liseras i brottmålsförfaranden. Artikel 48 i EU:s rättighetsstadga rör presumtion för oskuld och rätten till försvar och innebär att var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska betraktas som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen fastställts, samt att var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska garanteras respekt för rätten till försvar. Artikel 48 motsvaras av artikel 6.2 och 6.3 i Europakonventionen, som anger att var och en som blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts. Det framgår vidare att var och en som blivit anklagad för brott har vissa minimirättigheter såsom rätten att underrättas om innebörden av anklagelsen mot honom, att få till- räcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde, att förhöra eller låta för- höra vittnen som åberopas emot honom, samt att bistås av tolk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft71"&gt;Utgångspunkten för bedömningen av om svensk rätt tillgodoser de rättssäkerhetsgarantier som nämns i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Vi kan konstatera att de rättssäkerhetsgarantier som anges i arti- kel 22.1 i första hand gäller för fysiska personer. Även om juridiska personer kan tillerkännas vissa avgränsade rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga och Europakonventionen gäller rättssäkerhetsgaran- tierna som nämns i artikeln primärt för fysiska personer. Vi kommer därför i det följande att koncentrera oss på fysiska personers rättig- heter. I den utsträckning juridiska personer diskuteras handlar det om berörda personer som blir föremål för tillsynsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Sverige är som stat bunden av EU:s rättighetsstadga genom sitt medlemskap i EU. Sverige är dessutom bunden av Europakonven- tionen, vilken har inkorporerats i den svenska rättsordningen genom den s.k. inkorporeringslagen. Av 2 kap. 19 § regeringsformen framgår att varken lag eller annan föreskrift får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. De grundläggande rätts- säkerhetsgarantier som finns i EU:s rättighetsstadga och Europa- konventionen är således en del av den svenska rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Som redan nämnts har samtliga rättigheter som anges i artikel 22.1 koppling till rättsliga förfaranden i domstol. I det följande redogör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;för ett antal situationer där en berörd person kan tänkas ha ett intresse av att få sin sak prövad i domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;För det första kan en berörd person falskeligen bli anklagad för att ha orsakat ett missförhållande. Anklagelserna leder dock inte till att den berörda personen blir uppsagd, omplacerad, åtalad eller till att en tillsynsåtgärd inleds.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;För det andra kan en berörd person bli anklagad för att i sin an- ställning ha förorsakat ett missförhållande, vilket leder till att arbets- givaren inleder förfaranden för att antingen säga upp eller omplacera den anställde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;En tredje situation kan vara att en berörd person blir anklagad för att ha begått ett brott och det görs en åtalsanmälan med följd att det väcks åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft29"&gt;Slutligen kan en juridisk person, t.ex. ett företag, påstås brista i efterlevnad av de regelverk som gäller för dess verksamhet. Detta kan leda till att en tillsynsmyndighet inleder ett tillsynsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I alla de nu nämnda situationerna kan en berörd person ha ett intresse av att få sin sak prövad i domstol. Nedan följer en genom- gång av de bestämmelser i svensk rätt som kan aktualiseras i de beskrivna situationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Situationen att en berörd person blir falskeligen anklagad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitten 7.13 och 8.13 att det ska ställas krav på upp- följning av det som har rapporterats genom rapporteringskanalerna. Kraven på uppföljningsåtgärder handlar framför allt om att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporter. Uppfölj- ningen ska enligt våra förslag skötas av personer eller enheter som är oberoende och självständiga och kan inte sällan antas resultera i att påståenden som framförs av rapporterande personer kan avfärdas på grund av att de saknar grund. Kraven på uppföljning bidrar således till att berörda personer kan rentvås från oriktiga anklagelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Falska anklagelser kan i vissa fall vara brottsliga. Som exempel kan nämnas att ett osant uppgiftslämnande om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet kan utgöra brottet falsk till- vitelse (15 kap. 7 § brottsbalken). En berörd person kan polisanmäla en rapporterande person som lämnar sådana uppgifter, vilket kan leda till allmänt åtal. I samband med det kan den som begår brott åläggas att betala skadestånd för den skada och kränkning som brottet gett upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;En person som medvetet rapporterar falsk information kan också begå brottet förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Om en berörd person polisanmäler någon för förtal kan det under vissa förutsättningar leda till allmänt åtal. Om allmänt åtal väcks kan den berörda per-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;sonen begära att åklagaren i samband med åtalet ska förbereda och utföra den berörda personens talan om enskilt anspråk med anled- ning av brottet, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och an- språket inte är uppenbart obefogat (se 22 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken). En berörd person har också vissa möjligheter att väcka enskilt åtal om denne blivit förtalad (se 47 kap. 1 § rättegångs- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;De ovannämnda processerna förs i allmän domstol. I regerings- formen finns bestämmelser som syftar till att säkerställa att en pröv- ning i svensk domstol uppfyller kraven på rättvis rättegång och effektivt rättsmedel. I t.ex. 1 kap. 9 § slås det fast att domstolar i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Enligt 2 kap. 11 § ska en rättegång genomföras rätt- vist och inom skälig tid och förhandlingarna vid domstol ska vara offentliga. I 11 kap. 3 § finns bestämmelser som syftar till att garan- tera domares självständighet i förhållande till riksdagen och myndig- heter. Enligt paragrafen får varken riksdagen eller någon myndighet bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet, hur en dom- stol ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall eller hur dömande upp- gifter ska fördelas mellan enskilda domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;De nu nämnda bestämmelserna säkerställer att en berörd person som har blivit medvetet falskeligen anklagad kommer att ha möjlig- heter att få anklagelsen prövad rättsligt på ett sätt som uppfyller kraven i artikel 22.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Situationen att en berörd person blir uppsagd eller omplacerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;För berörda personer som är arbetstagare och omfattas av anställ- ningsskyddslagen gäller den lagens krav på saklig grund för uppsäg- ning. Arbetsgivaren är dessutom skyldig att på begäran uppge vilka skäl som har legat till grund för uppsägningen. Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, kan uppsägningen angripas genom en ogiltighetstalan eller en skadeståndstalan. Berörda personer som har sagts upp med hänvisning till att de förekommer i en rapport om missförhållanden kan således få frågan om det finns saklig grund för uppsägning prövad av domstol. Motsvararande gäller om arbetsgiva- ren vidtar ingripande åtgärder mot en arbetstagare, t.ex. i form av en ingripande omplacering, eftersom arbetsgivaren måste ha godtag-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;bara skäl för sådana åtgärder enligt den s.k. bastubadarprincipen (se mer om detta i avsnitt 2.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Berörda personer som inte omfattas av anställningsskyddslagen, t.ex. egenföretagare eller arbetstagare som har företagsledande ställ- ning, har i allmänhet ett avtal i förhållande till sin motpart. Av avtalet framgår normalt förutsättningar för när avtalet får sägas upp. Om en berörd person, t.ex. en egenföretagare, anser att dennes motpart har brutit mot avtalet genom en felaktig uppsägning, kan den berörda personen väcka talan mot motparten och t.ex. yrka skadestånd för avtalsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;De nu nämnda processerna kommer att kunna föras i Arbets- domstolen eller i allmän domstol. Som redan nämnts ovan finns i regeringsformen bestämmelser som syftar till att säkerställa att en prövning i svensk domstol uppfyller kraven på en rättvis rättegång och ett effektivt rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vi anser att de nämnda bestämmelserna säkerställer att en berörd person som har blivit uppsagd eller omplacerad på grund av anklagel- ser om missförhållanden kommer att ha möjligheter att få omplacer- ingen eller uppsägningen prövad rättsligt på ett sätt som uppfyller kraven i artikel 22.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Situationen att en berörd person blir åtalad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I straffrättsliga förfaranden är rätten att försvara sig, rätten att bli hörd, rätten att betraktas som oskyldig till dess skuldfrågan avgjorts (oskuldspresumtionen) samt rätten till tillgång till handlingar cen- trala moment utöver den grundläggande rätten till ett effektivt rätts- medel och en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Rätten till effektivt rättsmedel och rättvis rättegång säkerställs genom att åtal ska väckas i och prövas av allmän domstol. Som redan nämnts ovan finns i bl.a. regeringsformen bestämmelser som syftar till att säkerställa att en prövning i svensk domstol uppfyller kraven på rättvis rättegång och effektivt rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Rätten till försvar säkerställs bl.a. genom rätten att själv föra sin talan, att anlita en privat försvarare eller att få en offentlig försvarare i brottmål (21 kap. 1, 3 och 3 a §§ rättegångsbalken). Även inför domstolar och myndigheter, där det inte är fråga om ett straffrätts- ligt förfarande, har var och en rätt att biträdas av ett ombud (14 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;förvaltningslagen, 48 § förvaltningsprocesslagen och 12 kap. 1 § och 21 kap. 3 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;En parts rätt att bli hörd av domstolen brukar anses vara en del av rätten till en rättvis rättegång såsom den formulerats i Europakon- ventionen (SOU 2005:86 s. 88). Principen om ett kontradiktoriskt förfarande där båda parter får komma till tals syftar till att garantera att parterna får kännedom om allt material i processen och tillfälle att framföra sina synpunkter på materialet samt att i övrigt utföra sin talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Oskuldspresumtionen, såsom allmän rättsgrundsats, är lagfäst genom inkorporeringen av Europakonventionen. Däremot är oskulds- presumtionen inte uttryckligen formulerad i lag. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska dock domstolar i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och opartiskhet, rätten till en rättvis rättegång i 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen samt bestämmelserna om domarjäv i 4 kap. 13 § rättegångsbalken är några exempel på bestämmelser som anses ge uttryck för vissa aspekter av oskuldspresumtionen. Även åklagarens bevisbörda, som inte är lagreglerad, samt beviskravet i brottmål som enligt etablerad rättspraxis är ”ställt utom rimligt tvivel” anses också vara viktiga principer som bidrar till att oskuldspresum- tionen tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Rätten för inblandade parter att ta del av handlingar i mål eller ärenden brukar beskrivas som rätten till partsinsyn. I svensk rätt finns flera sådana bestämmelser. I straffrättsliga förfaranden har en misstänkt enligt 23 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen, dock med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretess- lagen. När undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig har den misstänkte och försvararen dessutom enligt 23 kap. 18 a § andra stycket rättegångsbalken rätt att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen, även i detta fall med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlig- hets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;I sistnämnda bestämmelse anges att sekretess inte hindrar att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos dom- stol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Sådana handlingar eller sådant material&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretess- belagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekre- tessen ska skydda. Utrymmet för att förneka en part tillgång till handlingar i mål och ärenden är således mycket begränsat. Direk- tivets krav på tillgång till handlingar är därför enligt vår bedömning tillgodosett genom befintliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vi anser att de nu nämnda bestämmelserna säkerställer att en be- rörd person som blir anklagad för att ha orsakat ett missförhållande bestående i ett brott kan försvara sig och ta tillvara samtliga sina rättigheter i egenskap av misstänkt på ett sätt som uppfyller direk- tivets krav i artikel 22.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Situationen att en juridisk person blir föremål för ett tillsynsärende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett exempel på ett tillsynsärende med koppling till visselblåsning kan vara en situation då den behöriga myndigheten på finansmark- nadsområdet, Finansinspektionen, får kännedom om brister i t.ex. en banks verksamhet och förelägger banken att vidta vissa åtgärder vid äventyr av vite. Om banken i det läget inte vill tillmötesgå före- läggandet kan banken vilja överklaga beslutet om föreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vid handläggningen av tillsynsärenden är förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen tillämpliga. Enligt 40 och 41 §§ förvaltnings- lagen får beslut av förvaltningsmyndigheter överklagas till allmän förvaltningsdomstol om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Möjligheten att överklaga kan dock regle- ras på ett avvikande sätt i de lagar som innehåller specialbestämmel- ser i förhållande till förvaltningslagen och som därför ska ha före- träde. Som utgångspunkt kommer dock de behöriga myndigheternas beslut, och därmed det rapporterade missförhållandet, att kunna prövas av en förvaltningsdomstol om beslutet påverkar den berörda personen på ett inte obetydligt sätt. Därmed finns möjligheter för berörda personer att få sin sak prövad av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Den nu nämnda processen kommer att kunna föras i förvalt- ningsdomstol. Som redan nämnts ovan finns i bl.a. regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="p516dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338516x1.jpg/" id="p516img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;bestämmelser som syftar till att säkerställa att en prövning i svensk domstol uppfyller kraven på rättvis rättegång och effektivt rättsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Vi anser att de nu nämnda bestämmelserna säkerställer att en juridisk person, t.ex. ett företag, som påstås inte efterleva de regel- verk som gäller för dess verksamhet kommer att ha möjligheter att få tillsynsåtgärder prövade rättsligt på ett sätt som uppfyller kraven på rätten till ett effektivt rättsmedel och en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft67"&gt;Sammanfattande slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Sammanfattningsvis är vår bedömning att svensk rätt tillgodoser de krav som direktivet ställer på att berörda personer ska tillförsäkras de grundläggande rättssäkerhetsgarantier som nämns i artikel 22.1 i de situationer då den berörda personen har intresse av att få sin sak prövad i domstol. Det finns därför inte anledning att överväga några nya bestämmelser för att genomföra artikel 22.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Direktivets krav på att berörda personers identitet ska skyddas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Kraven i direktivet på skydd för berörda personers identitet tillgodoses genom de förslag som lämnas om sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser samt bestämmelser om person- uppgiftsbehandling tillsammans med gällande bestämmelser i data- skyddsförordningen. Några ytterligare bestämmelser behöver inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/SPAN&gt;: Enligt artikel 22.2 i direktivet ska behöriga myndigheter, i enlighet med nationell rätt, säkerställa att de berörda personernas identitet skyddas så länge utredningar som rapporten eller offentliggörandet gett upphov till pågår. Enligt artikel 22.3 i direktivet ska de regler som fastställs i artiklarna 12, 17 och 18 gäl- lande skydd av rapporterande personers identitet även gälla skyddet av de berörda personernas identitet. Artiklarna 12, 17 och 18 handlar om konfidentialitet vid de externa rapporteringskanalerna, behand- ling av personuppgifter och dokumentation av rapporterna. Skyddet för berörda personers identitet ska således enligt direktivet garan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skydd för berörda personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;teras dels genom sekretess, dels genom skydd vid personuppgifts- behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;Vi föreslår i avsnitt 9.2 att sekretess ska gälla till skydd för rap- porterande personer och andra enskilda. För privat verksamhet före- slår vi i avsnitt 9.5 motsvarande tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Genom de föreslagna sekretess- och tystnadspliktsbestämmel- serna kommer berörda personers identitet att skyddas vid intern och extern rapportering i alla verksamheter som omfattas av den före- slagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vad gäller berörda personers personuppgiftsbehandling kommer denna i huvudsak att regleras direkt av dataskyddsförordningens regler, vilket ger berörda personer ett starkt skydd i personuppgiftshänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi föreslår dessutom att personuppgifter endast ska få behandlas i ett uppföljningsärende av personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter. Till- gången till personuppgifter bör enligt våra förslag begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter (av- snitt 10.5.12). Vi föreslår även gallringsbestämmelser som innebär att varken personuppgifter eller andra uppgifter i skriftliga rapporter eller dokumentation av muntlig rapportering får sparas i mer än maxi- malt två år efter det att ett uppföljningsärende har avslutats (avsnit- ten 10.5.14 och 11.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Genom de lämnade förslagen om sekretess och personuppgifts- behandling bedömer vi att direktivets krav på skydd för berörda per- soners identitet i artikel 22.2 och 22.3 tillgodoses. Några ytterligare bestämmelser behöver därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;13 Stödåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;I detta kapitel lämnar vi förslag till genomförande av direktivets be- stämmelser i artikel 20 som syftar till att säkerställa att personer som avses i artikel 4 i direktivet har tillgång till stödåtgärder i form av information, rådgivning, effektivt bistånd och rättshjälp. De som av- ses i artikel 4 utgörs av den primära och den sekundära person- kretsen (se avsnitten 6.3.1 och 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Enligt utredningsdirektiven bör utredaren ta ställning till om kraven på stödåtgärder kan tillgodoses helt eller delvis av någon annan aktör än en myndighet, t.ex. av arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Direktivets bestämmelser om stödåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 20.1 i direktivet säkerställa att personer som avses i artikel 4 har tillgång till stödåtgärder. Stöd- åtgärderna ska lämnas utifrån vad som är lämpligt, men ska i synner- het utgöras av omfattande och oberoende information och rådgiv- ning om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga för skydd mot repressalier, och om den berörda personens rättigheter. Informationen ska vara kostnadsfri och lättåtkomlig för allmänheten (artikel 20.1 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Stödåtgärderna ska även utgöras av effektivt bistånd från behö- riga myndigheter inför alla relevanta myndigheter som medverkar till att skydda dem mot repressalier, inbegripet intygande av att de omfattas av skydd enligt direktivet, om det föreskrivs i nationell rätt (artikel 20.1 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Ytterligare en stödåtgärd som medlemsstaterna ska säkerställa är att personer som avses i artikel 4 ska ha tillgång till rättshjälp i straff- rättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaran-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft19"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="p520dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338520x1.jpg/" id="p520img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;den i enlighet med rättshjälpsdirektivet och medlingsdirektivet (arti- kel 20.1 c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft29"&gt;Artikel 20.2 anger att medlemsstaterna får föreskriva ekonomiskt bistånd och stödåtgärder, inbegripet psykologiskt stöd, för rappor- terande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Enligt artikel 20.3 får stödåtgärderna, beroende på vad som är lämpligt, lämnas av ett informationscentrum eller en enda tydligt an- given oberoende administrativ myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;De behöriga myndigheterna är skyldiga att lämna stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den information och rådgivning som behöriga myndigheter på grund av sin serviceskyldighet är skyldiga att lämna bidrar till att personer som omfattas av lagens skydd får information och rådgivning i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft10"&gt;Genom befintliga bestämmelser om serviceskyldighet, sam- verkansskyldighet och handlingsoffentlighet är personer som omfattas av lagens skydd tillförsäkrade effektivt bistånd från behöriga myndigheter i enlighet med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;Behöriga myndigheter bör inte vara skyldiga att utfärda intyg om att en person omfattas av den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för bedömningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Stödåtgärder bör inte lämnas av en enda instans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Direktivet uppställer inte några närmare krav på hur stödåtgärderna ska lämnas, men anger i artikel 20.3 att de får lämnas av ett informa- tionscentrum eller en enda tydligt angiven oberoende administrativ myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Det kan inledningsvis konstateras att artikel 20.3 är fakultativ. I avsnitt 8.7 har vi gjort bedömningen att det inte vore lämpligt att en enda myndighet ska ha till uppgift att ta emot, utreda och följa upp externa rapporter eftersom många missförhållanden rör områ- den eller branscher där det redan finns expertkunskap och tillsyns- ansvar. Enligt vår bedömning skulle det inte heller vara lämpligt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;en enda, ny eller befintlig, instans lämnar samtliga stödåtgärder inom så vitt skilda områden som direktivet omfattar. Uppgiften att lämna stöd bör därför inte utföras av ett informationscentrum eller en enda tydligt angiven oberoende administrativ myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Information och rådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att personer som avses i artikel 4 har tillgång till omfattande och oberoende information och rådgivning om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga för skydd mot repressalier, och om den berörda personens rättigheter. In- formationen ska vara kostnadsfri och lättåtkomlig för allmänheten (artikel 20.1 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I avsnitt 8.14 redogör vi för vilken information som vi föreslår ska framgå av de behöriga myndigheternas webbplatser. Informa- tionen ska vara tydligt markerad och lättillgänglig och ska bl.a. avse vilka områden som myndigheten är behörig för, vilka förfaranden som gäller för rapportering till myndigheten, förutsättningar för att omfattas av skydd enligt den föreslagna lagen och innebörden av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;De myndigheter som föreslås att utses som behöriga myndig- heter utgörs av förvaltningsmyndigheter. I uppdraget att vara behö- rig myndighet ingår att inrätta externa visselblåsarfunktioner. Som en följd av det nya uppdraget att vara behörig myndighet kommer även omfattningen av myndighetens serviceskyldighet att påverkas. Hjälp inom ramen för en myndighets serviceskyldighet ska ges i den utsträckning som det är lämpligt med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Service- skyldigheten gäller inte enbart i förhållande till en part i ett ärende utan genomsyrar all förvaltningsverksamhet. Den innebär att en myndighet på begäran av en enskild som överväger att inleda ett ärende ska lämna upplysningar om vilka krav som ställs för att ären- det ska behandlas i sak och vilka handlingar som den enskilde be- höver lämna in för prövningen. Myndigheten är på motsvarande sätt också skyldig att hjälpa den som har vänt sig fel genom att hänvisa till rätt myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;Myndigheternas serviceskyldighet gäller inte utan begränsningar. Den omfattar inte rådgivning av sådant slag som privata ombud med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;juridisk eller teknisk specialkompetens inom ett visst område till- handahåller åt enskilda individer och företag. En myndighet är inte heller skyldig att svara på frågor på ett sätt som förutsätter att den först genomför en omfattande utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Som framgår av redogörelsen är dock myndigheternas service- skyldighet relativt omfattande. I serviceskyldigheten för de som ut- ses som behöriga myndigheter får därmed anses ligga ett krav på att bistå med tydlig och lättillgänglig information och rådgivning till de personer som omfattas av lagens skydd inom myndigheternas re- spektive ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Informationen som ska ges enligt artikel 20.1 a ska enligt orda- lydelsen vara oberoende. I skäl 89 används ordet opartisk. Vi tolkar detta som att informationen ska vara oberoende i förhållande till den rapporterande och den berörda personen. Enligt 1 kap. 9 § regerings- formen ska förvaltningsmyndigheter iaktta saklighet och opartisk- het. Kravet på att informationen ska vara oberoende kan därmed enligt vår bedömning anses vara uppfyllt om informationen ges av en behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att den information som vi i av- snitt 8.14 föreslår ska framgå av de behöriga myndigheternas webb- platser – såsom information om förutsättningar för att omfattas av skydd enligt den föreslagna lagen och innebörden av skyddet – kommer att bidra till att svensk rätt uppfyller direktivets krav på framför allt information i artikel 20.1 a. Vi bedömer vidare att den information och rådgivning som behöriga myndigheter kommer att behöva lämna inom ramen för sin serviceskyldighet kommer att bi- dra ytterligare till att svensk rätt uppfyller direktivets krav på infor- mation och rådgivning i artikel 20.1 a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Effektivt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Stödåtgärderna ska även innefatta effektivt bistånd från behöriga myndigheter inför alla relevanta myndigheter som medverkar till att skydda personer som avses i artikel 4 mot repressalier, inbegripet intygande av att de omfattas av skydd enligt direktivet, om det före- skrivs i nationell rätt (artikel 20.1 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I skäl 90 anges att de behöriga myndigheterna bör ge rapporte- rande personer det stöd de behöver för att på ett ändamålsenligt sätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;få tillgång till skydd. Myndigheterna bör framför allt lägga fram be- vis och annan dokumentation som krävs för att den rapporterande personen inför andra myndigheter eller domstolar ska kunna styrka att extern rapportering har ägt rum. I skälet nämns även att i vissa fall kan rapporterande personer enligt nationella regelverk omfattas av olika former av intygande av att de uppfyller villkoren enligt de tillämpliga reglerna. Utifrån vad som står i skäl 90 anser vi att be- greppet effektivt bistånd i artikel 20.1 b framför allt avser stöd i form av dokumentation till rapporterande personer som visar att rapportering har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det finns en generell plikt för myndigheter att samarbeta och samverka med varandra, vilket kommer till uttryck i flera bestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Av myndighetsförordningen (2017:515) följer att en myndighet ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Samverkan mellan myndigheter ska leda till att förvaltningen generellt ska bli så enhetlig och effektiv som möjligt samt underlätta för enskilda i kontakt med myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt förvaltningslagen ska en myndighet inom sitt verksam- hetsområde samverka med andra myndigheter. En myndighet ska vidare i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv in- hämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter. För att ge möjlighet till detta föreskrivs i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekre- tesslagen att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretess- belagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Beträffande kravet på effektivt bistånd i form av intygande av att en person som avses i direktivets artikel 4 omfattas av skydd noterar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;följande. Stöd i form av intyg synes med tanke på utformningen av skäl 90 i första hand vara avsett för rapporterande personer. Det kan emellertid inte uteslutas att även personer i den sekundära per- sonkretsen skulle kunna omfattas. Ett intygande av att en rapporte- rande eller en annan person omfattas av skydd enligt direktivet skulle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;praktiken innebära ett förhandsbesked i fråga om ansvarsfrihet och möjlighet att få skadestånd vid hindrande åtgärder eller repressalier. Förhandsbesked kan enligt svensk rätt lämnas på vissa områden, t.ex. i vissa skattefrågor och inom ramen för plan- och byggfrågor. Syftet med ett sådant förfarande är på skatteområdet att ett företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft29"&gt;eller en privatperson i förväg kan få ett bindande besked om hur en framtida transaktion kommer att bedömas. För någon som planerar att bygga syftar förhandsbeskedet till att personen ska kunna fort- sätta med sina byggplaner innan bygglov söks. Ett intyg om att en person omfattas av skydd enligt lagen skulle kunna föregripa en senare sakprövning av myndigheten eller en domstol, vilket när det gäller frågor om ansvarsfrihet och skadestånd skulle vara främmande för den svenska rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vi konstaterar dessutom att en rapporterande person enligt våra förslag kommer att få en bekräftelse på mottagande av en rapport och i skälig utsträckning få återkoppling om uppföljningen av rap- porten och skälen för uppföljningsåtgärderna. Den rapporterande personen kommer sannolikt även ha tillgång till sin egen rapport, antingen om rapporteringen har gjorts skriftligen och den rappor- terande personen har sparat en kopia eller i form av den dokumen- tation som ska eller får göras om rapporteringen sker muntligen. Vidare kommer det finnas möjlighet att begära ut handlingar i ett ärende. Myndigheter är skyldiga att på begäran lämna ut handlingar i enlighet med handlingsoffentligheten, om inte någon sekretess- bestämmelse hindrar detta. Uppgifter om identiteten på den rappor- terande och den berörda personen, kommer enligt våra förslag att omfattas av sekretess. Sekretess till skydd för en enskild kan dock hävas av den enskilde med vissa begränsningar som följer av 12 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Handlingar som innehåller identi- tetsuppgifter kan vidare lämnas ut i maskerat skick. På så sätt skulle en rapporterande person kunna häva den sekretess som gäller för de egna identitetsuppgifterna, medan myndigheten skulle kunna maskera identitetsuppgifterna i förhållande till andra personer. Övriga hand- lingar som inte innehåller uppgifter som omfattas av sekretess kan lämnas ut i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;Vi gör med hänsyn till detta bedömningen att både rapporterande och andra personer kommer att ha goda möjligheter att få del av handlingar för att kunna visa för andra instanser att rapportering har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Mot denna bakgrund och med beaktande av att direktivets krav på intygande endast gäller om intygande föreskrivs i svensk rätt bör artikeln om intygande inte föranleda några författningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Genom befintliga bestämmelser om serviceskyldighet, samverkans- skyldighet och handlingsoffentlighet kommer personer som omfattas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="p525dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338525x1.jpg/" id="p525img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;av lagens skydd att vara tillförsäkrade effektivt bistånd från behöriga myndigheter i enlighet med direktivet. Vi bedömer att befintliga be- stämmelser om myndigheternas serviceskyldighet och skyldighet att samverka samt handlingsoffentlighet sammantaget är tillräckliga för att uppfylla de krav på effektivt bistånd som framgår av artikel 20.1 b i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Statsbidrag ska lämnas till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Statsbidrag ska kunna beviljas till arbetsmarknadens par- ter och vissa andra organisationer som lämnar information och rådgivning till personer som omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft29"&gt;Informationen och rådgivningen ska avse vilken rapportering som omfattas av lagens skydd, vilken rapporteringskanal som kan vara mest lämplig att använda, vilka alternativa förfaranden som finns tillgängliga om informationen inte omfattas av lagens skydd och de berörda personernas rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft41"&gt;Bestämmelserna om statsbidrag ska införas i en ny förordning. Arbetsmiljöverket föreslås vara den myndighet som handlägger och beslutar i frågor om statsbidrag enligt förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Ytterligare åtgärder för att uppfylla direktivets krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Vi bedömer i föregående avsnitt (avsnitt 13.3) att den information som vi föreslår ska framgå av de behöriga myndigheternas webb- platser – såsom information om förutsättningarna för att omfattas av skydd enligt den föreslagna lagen och innebörden av skyddet – kommer att bidra till att svensk rätt uppfyller direktivets krav på framför allt information i artikel 20.1 a. Vi bedömer vidare att den information och rådgivning som behöriga myndigheter kommer att behöva lämna inom ramen för sin serviceskyldighet kommer att bi- dra ytterligare till att svensk rätt uppfyller direktivets krav på infor- mation och rådgivning i artikel 20.1 a.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;Samtidigt kan det ifrågasättas om denna information och rådgiv- ning är tillräcklig för att fullt ut uppfylla kraven i artikel 20.1 a. Vi anser därför att det finns skäl att överväga om det krävs ytterligare åtgärder för att säkerställa att svensk rätt uppfyller direktivets krav på information och rådgivning i artikel 20.1 a. Vi fäster i samman- hanget särskild vikt vid att erfarenheter från andra länder visar att det kan vara lämpligt att även andra än myndigheter lämnar informa- tion och rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Statsbidrag till arbetsmarknadens parter och andra organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Samråd och samtal inför, under och efter det att någon har rapporterat om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang sker många gånger med arbetstagarens arbetstagarorganisation. De lämnar redan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;dag ett omfattande stöd i form av information och rådgivning till sina medlemmar. Den typ av stöd som direktivet föreskriver i artikel 20.1 a skulle därför med fördel kunna lämnas av arbetsmarknadens parter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det måste dock beaktas att den typ av rapportering som direk- tivet avser att skydda är ett allmänintresse som inte staten kan ålägga arbetsmarknadens parter att främja. Det står dessutom i strid med principen om parternas autonomi att de skulle åläggas en stödupp- gift av det allmänna. En annan sak är att det inte är främmande för den svenska arbetsmarknadsmodellen att staten ger parterna incita- ment att vidta åtgärder som ligger i allmänintresset. Sådana incita- ment kan t.ex. ges genom statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Statsbidrag är ett verktyg för regeringen att uppnå vissa politiska mål. Statsbidrag kan bl.a. ges i form av projektbidrag för vissa tids- begränsade projekt, eller i form av verksamhetsbidrag som söks för att bedriva målinriktad verksamhet inom ett särskilt angivet område. Statsbidrag kan riktas till olika mottagare, såsom organisationer inom det civila samhället, kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Vi anser att det bör finnas ytterligare information och rådgivning vid sidan av den information och rådgivning som de behöriga myn- digheterna kommer att behöva lämna. Vi anser vidare att statsbidrag är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Statsbidrag bör för det första kunna lämnas till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att skapa stödfunktioner som riktar sig till arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Erfarenheter från andra länder visar att det kan vara lämpligt att information och rådgivning till visselblåsare lämnas av andra än myn- digheter. Ett exempel på detta är frivilligorganisationen Protect i Storbritannien (tidigare Public Concern at Work) som lämnar råd konfidentiellt och utan kostnad till personer som överväger att rap- portera om saker som inte står rätt till på arbetsplatsen. Sådana civilt samhälleliga aktörer kan vara andra än arbetsmarknadens parter. Vi anser därför att statsbidrag även bör kunna lämnas till andra delar av det civila samhället, t.ex. till branschorganisationer, organisationer som arbetar mot korruption och andra oegentligheter i arbetslivet eller organisationer som arbetar med frågor som rör säkerhet och miljö i arbetslivet. Sådana organisationer kan också skapa stödfunk- tioner som riktar sig till personer som inte är medlemmar i arbets- givar- eller arbetstagarorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att statsbidrag bör kunna lämnas till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer för att erbjuda tydlig, lättillgänglig och kostnadsfri information och rådgiv- ning till personer som omfattas av den föreslagna lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Informationen och rådgivningen bör avse vilken rapportering som omfattas av lagens skydd, vilken rapporteringskanal som kan vara lämpligast att använda, vilka alternativa förfaranden som finns tillgängliga om informationen inte omfattas av lagens skydd samt de berörda personernas rättigheter. Statsbidraget bör ge prioritet till initiativ som går ut på att skapa långsiktiga och uthålliga stödfunk- tioner som på sikt kan finnas utan stöd från det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vad gäller rådgivning kan det anses vara främmande för den svenska modellen att arbetstagarorganisationer bedriver rådgivningsverksam- het till andra än sina medlemmar. Det finns inget som hindrar det, men arbetstagarorganisationen själv måste få avgöra om den vill ägna sig åt sådan rådgivning. Man skulle kunna tänka sig att en arbets- tagarorganisation vill åta sig att lämna information till &lt;NOBR&gt;icke-medlem-&lt;/NOBR&gt; mar men däremot inte rådgivning. Detta bör enligt oss vara möjligt. Det är dock viktigt att det finns aktörer som även kan lämna rådgiv- ning. Den myndighet som föreslås få till uppgift att fördela stats- bidrag bör därför få till uppgift att säkerställa att bidrag fördelas på ett sådant sätt att både information och rådgivning kommer att finnas tillgänglig för samtliga personer som föreslås omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Bestämmelserna om statsbidrag ska införas i en ny förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Statsbidrag är ett verktyg för regeringen att uppnå vissa politiska mål. Statsbidrag brukar regleras i förordningar som meddelas med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Även de nu aktuella bestämmelserna om statsbidrag bör införas i en ny förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Arbetsmiljöverket ska pröva och betala ut statsbidraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;En annan fråga är vilken myndighet som bör pröva och betala ut statsbidraget. Enligt vår mening skulle dessa uppgifter kunna läggas på någon av de behöriga myndigheterna. Vi anser dock att den myn- dighet som prövar och betalar ut statsbidraget om möjligt inte bör ha en roll när det gäller den rapportering som skyddas enligt den nya lagen. Vi anser därför att bidraget inte bör prövas eller betalas ut av någon av de behöriga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft29"&gt;Arbetsmiljöverket ansvarar för &lt;NOBR&gt;arbetsmiljö-,&lt;/NOBR&gt; arbetstids- och ut- stationeringsfrågor. Myndigheten ansvarar även för vissa frågor om marknadskontroll och för vissa miljöfrågor. Myndigheten prövar i dag frågor om visst statsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer när det gäller arbetet mot osund konkurrens och be- talar också ut bidraget. Vi föreslår dessutom att myndigheten ska få tillsynsansvar över regleringen om arbetsgivares skyldighet att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden (avsnitt 15.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bedömer vi att Arbetsmiljöverket är en lämplig myndighet för att handlägga och besluta om de nu föreslagna bidragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Något om den närmare utformningen av statsbidraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;En organisation som tar emot statsbidrag enligt den föreslagna för- ordningen bör vara skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de mottagna medlen till Arbetsmiljöverket och även redovisa vilka insatser som har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts och hur resultaten förhåller sig till det ändamål som bidraget har beviljats för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Vi anser att Arbetsmiljöverket bör kunna besluta om återbetal- ning och återkrav om myndigheten bedömer att bidraget har lämnats&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;på felaktig grund eller med för högt belopp, att bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för avsett ändamål eller att redovisning inte har getts in eller organisationen inte har följt bidragsvillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Statliga bidrag kan under vissa förutsättningar vara att anse som civila rättigheter i Europakonventionens mening med följd att det enligt konventionens artikel 6 måste gå att överklaga beslut om bi- drag. Enligt rättspraxis från Europadomstolen och Högsta förvalt- ningsdomstolen måste det i sådana sammanhang avgöras om det är fråga om en förmån som beviljas efter rent skönsmässiga övervägan- den och således inte utgör en rättighet enligt nationell rätt. I vissa fall har det ansetts vara frågan om en rättighet när vissa övergripande rättsliga regler eller principer är tillämpliga (se t.ex. Europadom- stolens domar den 27 oktober 1987 i målet Pudas mot Sverige, den 25 oktober 1989 i målet Allan Jacobsson mot Sverige och den 8 juni 2006 i målet Wo&lt;SPAN class="ft164"&gt;ś &lt;/SPAN&gt;mot Polen samt Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 2004 ref. 122, HFD 2011 ref. 10 och HFD 2016 ref. 49). Ett beslut bör anses röra civila rättigheter eller skyldigheter om det inte finns klart stöd för en annan bedömning (se HFD 2011 ref. 22). Högsta förvaltningsdomstolen har vid bedömningen av om artikel 6 är tillämplig inte enbart beaktat de formella förutsätt- ningarna för att ett bidrag ska beviljas, utan också beaktat hur bi- draget i praktiken fördelats (se HFD 2016 ref. 49). Vi föreslår att regeringen ska utforma förordningen på ett sådant sätt att det finns ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar för Arbetsmiljö- verket så länge som fördelningen av bidraget sker till organisationer som lämnar information eller rådgivning. Enligt vår bedömning kommer bidraget därmed inte vara att anse som en civil rättighet i Europakonventionens mening. Det finns därför inte skäl att medge organisationerna en rätt att överklaga beslut om bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft67"&gt;Sammanfattande bedömning rörande direktivets krav på information och rådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Vi bedömer att förslaget att införa statsbidrag till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer ytterligare kommer att säker- ställa att Sverige uppfyller direktivets krav på information och rådgiv- ning i artikel 20.1 a. Några ytterligare åtgärder bedöms inte krävas i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;
&lt;DIV id="p530dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338530x1.jpg/" id="p530img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p925 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Direktivets krav på rättshjälp är tillgodosedda i svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Befintliga bestämmelser om rättshjälp och rätt till offentlig försvarare bedöms tillgodose föreskrivna stödåtgärder gällande rättshjälp i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Direktivets krav på rättshjälp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 20.1 c säkerställa att personer som avses i artikel 4 har tillgång till rättshjälp i straffrättsliga för- faranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlig- het med rättshjälpsdirektivet och medlingsdirektivet, samt till rätts- hjälp vid framtida förfaranden och juridisk rådgivning eller annat rättsligt bistånd i enlighet med nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Rättshjälpsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;Rättshjälpsdirektivet fastställer minimiregler om rätt till rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och efter- sökta personer som är föremål för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder. Syftet är att stärka rätten till försvarare i praktiken. I svensk rätt regleras den juridiska hjälpen till misstänkta och tilltalade genom rätten till en offentlig försvarare, vilket regleras i rättegångsbalken. Det som i direktivet avses med rättshjälp mot- svaras i svensk rätt av rätten att få en offentlig försvarare utsedd. Vid genomförandet av direktivet klargjordes att rätten till en offentlig försvarare för den som eftersöks i Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder gäller fram till dess att ett överlämnande till en annan stat görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Enligt vår bedömning behöver inte några ändringar göras i de regler som genomför rätthjälpsdirektivet för att de personer som avses i artikel 4 i visselblåsardirektivet ska ha tillgång till rättshjälp i enlighet med rättshjälpsdirektivets bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Medlingsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även medlingsdirektivet har genomförts i Sverige. Enligt lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister är lagens be- stämmelser tillämpliga vid medling i privaträttsliga tvister där förlik- ning om saken är tillåten. Begreppet privaträttsliga tvister är hämtad från medlingsdirektivets artikel 1.2. och ska enligt lagens förarbeten tolkas autonomt i enlighet med unionsrätten. Användningen av be- greppet privaträttsliga tvister ska alltså inte ses som en hänvisning till nationell rätt. En fråga kan därmed enligt nationell rätt kategoriseras som offentligrättslig men ändå omfattas av lagens bestämmelser i enlighet med den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; tolkningen av vad som sorteras under privaträttens område (prop. 2010/11:128 s. 36 och 81). Vi bedömer mot den angivna bakgrunden att några justeringar av de svenska reglerna inte behöver göras för att personer som avses i artikel 4 ska ha tillgång till medlingsdirektivets stödåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Rättshjälp vid framtida förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft29"&gt;Visselblåsardirektivet ställer krav på att rättshjälp ska finnas vid framtida förfaranden och juridisk rådgivning eller annat rättsligt bi- stånd i enlighet med nationell rätt. Vi tolkar detta som att det ställs krav på att det ska finnas möjlighet till någon form av juridisk råd- givning eller bistånd vid förfaranden som kan komma att uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Rättshjälpslagen (1996:1619) innehåller bestämmelser om rätts- hjälp och rådgivning. Advokatbyråer och juridiska byråer kan ge råd till en fast avgift enligt lagen. Staten kan betala hela eller en del av avgiften för den som är ung eller har låg inkomst. Möjlighet till rätts- skydd finns också inom ramen för många försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Kravet på stöd i form av tillgång till rättshjälp vid framtida för- faranden och juridisk rådgivning eller annat rättsligt bistånd bedöms vara uppfyllt genom de möjligheter att beviljas rättshjälp som redan finns enligt rättshjälpslagen och genom rätten till offentlig försva- rare enligt rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vår bedömning är sammanfattningsvis att befintliga bestämmel- ser om rättshjälp och rätten till offentlig försvarare tillgodoser direk- tivets krav på stödåtgärder i artikel 20.1 c.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;
&lt;DIV id="p532dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338532x1.jpg/" id="p532img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p926 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det bör inte föreskrivas ekonomiskt bistånd eller psykologiskt stöd för rapporterande personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte nödvändigt att föreskriva ekonomiskt bistånd eller psykologiskt stöd för rapporterande personer efter- som befintliga trygghetssystem för hjälp och stöd till enskilda bedöms tillgodose dessa behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Artikel 20.2 anger att medlemsstaterna får föreskriva ekonomiskt bistånd och stödåtgärder, inbegripet psyko- logiskt stöd, för rapporterande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft10"&gt;Det kan inledningsvis konstateras att bestämmelsen är fakultativ och att medlemsstaterna därmed inte är tvungna att genomföra det som artikeln anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Det finns i det svenska välfärdssamhället ekonomisk och social trygghet samt vårdrelaterade trygghetssystem. Många arbetstagare i Sverige är medlemmar i en arbetslöshetskassa som gör det möjligt att bli arbetslös under en period utan att drabbas av alltför omfat- tande ekonomiska svårigheter. Det finns även möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Inom sjukvårdssystemet garanteras alla medborgare rätt till vård. Vidare följer av arbets- miljölagen att arbetsgivaren ska se till att det finns företagshälsovård att tillgå för de anställda beroende på hur arbetsförhållandena ser ut och vad som krävs på den enskilda arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft37"&gt;Mot denna bakgrund och med beaktande av att bestämmelsen är fakultativ gör vi bedömningen att det inte finns något behov av att föreskriva ytterligare möjligheter till ekonomiskt bistånd och psyko- logiskt stöd för rapporterande personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;
&lt;DIV id="p533dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338533x1.jpg/" id="p533img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;14 Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I detta kapitel övervägs vilken reglering som behövs för att genomföra direktivets bestämmelser i artikel 23 om sanktioner. Artikel 23.1 i direktivet anger att medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, pro- portionella och avskräckande sanktioner för vissa särskilt angivna situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Sanktioner vid hindrande åtgärder och repressalieåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den som bryter mot lagens repressalieförbud ska betala skadestånd till den som skyddas av repressalieförbudet för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär. Detsamma ska gälla den som bryter mot förbudet mot att hindra eller försöka hindra rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft29"&gt;Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av anställningsskyddslagen, ska ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upp- hörande beräknas enligt den lagen och bestämmas till ett belopp som motsvarar ett visst antal månadslöner beroende på arbets- tagarens anställningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft19"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Skadeståndsskyldighet – några utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft29"&gt;Enligt artikel 23.1 a och b i direktivet ska medlemsstaterna föreskriva sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som hindrar eller försöker hindra rapportering och som vidtar repressalier mot personer som avses i artikel 4. Sanktionerna ska vara effektiva, pro- portionella och avskräckande. I skäl 102 anges att straffrättsliga, civil- rättsliga eller administrativa sanktioner är nödvändiga för att säker- ställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Någon anvisning om vilka former av sanktioner som medlemsstaterna bör välja ges inte. Av artikel 21.8 framgår vidare att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bl.a. fullständig er- sättning är tillgänglig för skador som lidits av personer som avses i artikel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Repressalieförbudet och förbudet att hindra eller försöka hindra någon från att rapportera får anses vara centrala delar av direktivet eftersom direktivet kräver att det ska finnas sanktioner vid brott mot förbuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;I den svenska arbetsmarknadsregleringen är skadestånd eller skadeståndsliknande sanktioner den vanligaste sanktionsformen vid brott mot de regler som finns för att skydda enskilda arbetstagares rättigheter. En arbetsgivare som säger upp en anställd utan saklig grund för uppsägningen får t.ex. betala skadestånd till arbetstagaren enligt anställningsskyddslagen. Skadestånd används dock oftast inte som sanktion för överträdelser av bestämmelser av offentligrättslig natur som t.ex. finns i arbetsmiljölagen. I dessa fall används sanktions- avgifter och viten, samt i vissa fall även straffrättsliga sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft67"&gt;Skadeståndsskyldighet ska införas vid hindrande åtgärder och repressalieåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Den nu föreslagna lagen innehåller inte endast bestämmelser som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Bestäm- melserna om repressalieförbud och förbudet att hindra eller försöka hindra någon från att rapportera föreslås gälla även till skydd för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;utöver arbetstagare – egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;organ, samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Dessutom före- slås repressalieförbudet även gälla till skydd för vissa personer som har en viss anknytning till en rapporterande person (se avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Trots att den föreslagna lagen föreslås omfatta fler personkatego- rier än arbetstagare gör vi ändå bedömningen att de personer som riskerar att utsättas för repressalier i de flesta fall kommer att vara arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Det kan dessutom noteras att de grupper som föreslås omfattas av skydd har flera saker gemensamt med arbetstagare. Det handlar om personer som, utan att uppfylla definitionen av arbetstagare, är verksamma eller utför någon form av arbete i en verksamhet. De befinner sig således i ett arbetsrelaterat sammanhang (jfr t.ex. artik- larna 4 och 5.9 samt skäl 36). De löper en risk att utsättas för arbets- relaterade repressalier eftersom de är ekonomiskt sårbara gentemot den verksamhet som de i praktiken är beroende av för sin inkomst och sociala trygghet. Det föreligger således en arbetsrelaterad makt- obalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi noterar dessutom att skadeståndssanktionen, utformat efter arbetsrättsliga principer, används även i situationer där det – i strikt mening – inte föreligger ett anställningsförhållande mellan den skade- ståndsskyldiga och den skadelidande. Som exempel kan nämnas ut- hyrningslagen som reglerar relationen mellan uthyrda arbetstagare och det kundföretag som hyr arbetstagare. Ytterligare exempel som kan nämnas är lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar där en arbetsgivare, en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör som bryter mot viss skyldighet ska betala skadestånd till arbetstagaren. Mellan en huvudentreprenör och arbetstagaren råder inget anställ- ningsförhållande men sanktionen för överträdelser är även i den situationen skadestånd utformat efter arbetsrättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi anser mot denna bakgrund att det inte är främmande att an- vända skadeståndssanktionen, utformat efter arbetsrättsliga princi- per, även i situationer där det inte föreligger ett anställningsförhål- lande mellan den skadeståndsskyldiga och den skadelidande. Till detta kommer att de personer som skyddas av repressalieförbudet befinner sig i ett arbetsrelaterat sammanhang. Intresset av likformig- het talar också för att sanktionen bör utformas på det sätt som är det brukliga vid brott mot arbetsrättsliga skyddsregler. En skadestånds- sanktion får också anses vara effektiv, proportionell och avskräckande i den mening som avses i artikel 23.1 a och b i direktivet. Sanktionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;för brott mot repressalieförbudet och förbudet att hindra eller för- söka hindra någon från att rapportera bör därför vara skadestånds- skyldighet. Införandet av en skadeståndssanktion är dessutom en åtgärd som säkerställer att ersättning finns tillgänglig för skador som lidits av personer som avses i artikel 4 på det sätt som krävs i arti- kel 21.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bör det införas en ogiltighetspåföljd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;En repressalie kan utgöras av t.ex. en uppsägning eller ett avske- dande. Det bör därför tas ställning till om skadeståndssanktionen i den föreslagna lagen bör kompletteras med en möjlighet att ogiltig- förklara en uppsägning eller ett avskedande. Det skulle kunna anses att en möjlighet till ogiltigförklaring, vid sidan av skadestånd, behövs för att leva upp till kraven i artikel 23.1 på effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. I skäl 94 anges bl.a. att en lämplig åt- gärd kan vara återinsättning i tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vi redogör i avsnitt 5.3 för hur den föreslagna lagen förhåller sig till skydd som kan gälla enligt andra lagar. Som framgått där kan kon- fliktsituationer mellan olika regelverk som har betydelse för skyddet för visselblåsare förekomma redan i dag. Flera arbetsrättsliga lagar tillämpas ofta parallellt med anställningsskyddslagen. Vilket eller vilka regelverk som ska tillämpas blir i praktiken beroende av hur arbets- tagaren väljer att föra sin talan. Vi anser att frågan om förhållandet mellan den föreslagna nya lagen och andra regelverk bör lösas utifrån motsvarande principer som i dag gäller för förhållandet mellan t.ex. olika arbetsrättsliga lagstiftningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Det nu sagda innebär att en arbetstagare som blir utsatt för en repressalie i form av en uppsägning kommer att kunna väcka talan både om ogiltighet enligt anställningsskyddslagen och om skadestånd enligt den föreslagna lagen. Även om det skulle kunna finnas ett signalvärde i att även den föreslagna lagen tillförs en bestämmelse om ogiltigförklaring är det inte sakligt motiverat, eftersom möjlig- heten till ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande redan finns i annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Det bör noteras att Utredningen om en moderniserad arbetsrätt (A 2019:01) har fått i uppdrag att ta fram förslag som innebär lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägningar, särskilt för mindre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;företag. Uppdraget omfattar tvister om avslutande av anställningar, inklusive anställningens bestående under tvist om dess giltighet och möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning (dir. 2019:17). Om den utredningen föreslår att undantag ska gälla från möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning eller ett avskedande enligt anställnings- skyddslagen kan det finnas anledning att överväga införande av en bestämmelse om ogiltighetstalan i den lag som vi nu föreslår efter- som vi bedömer att möjligheten att ogiltigförklara är nödvändig för att leva upp till direktivets krav (jfr artikel 23.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För övriga personkategorier, t.ex. för egenföretagare, är situatio- nen en annan. En möjlighet för en egenföretagare att yrka ogiltighet beträffande ett uppsagt avtal förekommer endast undantagsvis i svensk rätt. Skadestånd är i avtalsrättsliga relationer en allmänt vedertagen sanktion. En rätt till skadestånd innebär att den utsatta kompenseras för den skada som repressalien orsakat. Skadeståndet har således en reparativ funktion. En skadeståndssanktion kan också antas ha en preventiv funktion eftersom en risk att bli skadeståndsskyldig kan förväntas ha en avhållande effekt på den som överväger att vidta re- pressalier. Skadestånd framstår mot den bakgrunden som en lämplig och tillräcklig sanktion för överträdelser av repressalieförbudet. På- följden vid brott mot repressalieförbudet bör således endast vara skadestånd. Någon ogiltighetssanktion bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Skadestånd för förlust och kränkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;Inom arbetslivet är det brukligt att skadestånd betalas dels för den förlust som uppkommit, s.k. ekonomiskt skadestånd, dels för den kränkning som har inträffat, s.k. allmänt skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vi bedömer att det som utgångspunkt saknas skäl att beräkna skadestånd för brott mot repressalieförbudet eller förbudet att hindra eller försöka hindra rapportering på ett annat sätt än vad som är det brukliga inom arbetslivet. En ersättning som motsvarar både den förlust som uppkommit och den kränkning som har inträffat är effektiv, proportionell och avskräckande i direktivets mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;Syftet med att personerna som omfattas av skydd ska ha rätt till allmänt skadestånd är att ge möjlighet till ersättning utöver den för- lust som uppstår, samt att ytterligare avhålla arbetsgivare från att vidta repressalier eller försöka hindra någon från att rapportera om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;missförhållanden. Det allmänna skadeståndet bör beräknas efter de allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid beräkning av skadestånd för den kränkning som ett lagbrott innebär. Storleken på det allmänna skadeståndet bör vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Den skadelidande personens agerande bör kunna beaktas. Det allmänna skadeståndet bör sättas till en sådan nivå att respekten för bestämmelserna upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Ett ekonomiskt skadestånd brukar, som huvudregel, motsvara arbetstagarens verkliga förlust. Det ekonomiska skadeståndet syftar till att arbetstagaren ska försättas i samma situation som om arbets- givaren inte vidtagit den hindrande åtgärden eller repressalien. En särskild svårighet att utreda det ekonomiska skadeståndets storlek kan uppkomma vid exempelvis påståenden om utebliven befordran eller utebliven löneökning. Problematiken med att utreda skade- ståndets storlek angavs som ett av skälen för att undanta beslut om anställning och befordran från rätten till skadestånd enligt diskrimi- neringslagen. Motsvarande problematik kan emellertid uppkomma även beträffande uteblivna löneökningar. Sådan ekonomisk skada kan dock, trots denna problematik, ersättas genom ekonomiskt skade- stånd enligt diskrimineringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Vi anser att de eventuella svårigheter som kan uppstå vid utred- ning av det ekonomiska skadeståndets storlek inte utgör skäl för att införa en begränsning av när ekonomiskt skadestånd kan lämnas en- ligt den föreslagna lagen. Ett undantag, motsvarande det i diskrimi- neringslagen, skulle enligt oss innebära en alltför stor inskränkning i skyddets omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Det kan antas att ekonomisk förlust ytterst sällan kommer att uppstå när det är fråga om att någon bryter mot förbudet att hindra eller försöka hindra någon från att rapportera. Det skulle kunna argumenteras för att det därför bör införas en begränsning av inne- börden att ekonomiskt skadestånd inte ska betalas vid brott mot för- budet att hindra eller försöka hindra någon från att rapportera. Det framstår dock enligt oss som mindre lämpligt och dessutom onödigt att på det sättet i detalj reglera i vilka situationer ekonomiskt skade- stånd kan aktualiseras. I de situationer där det inte uppstår någon ekonomisk förlust kommer ett ekonomiskt skadestånd givetvis inte heller att dömas ut. Det är lämpligt att överlåta till rättstillämpningen att bedöma den sortens frågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Skadeståndet bör sammanfattningsvis innefatta ersättning för den förlust som uppkommit och för den kränkning som har inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft67"&gt;Begränsning av skadeståndets storlek i vissa fall och möjlighet till jämkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;En annan fråga är om det bör finnas någon begränsning för hur stort skadestånd som ska kunna dömas ut. Det finns skäl att överväga en begränsning av skadeståndets storlek i enlighet med 38 § andra stycket anställningsskyddslagen. Av bestämmelsen framgår att er- sättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får bestämmas till högst ett belopp som motsvarar ett visst antal månadslöner beroende på arbetstagarens anställningstid hos arbets- givaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft29"&gt;Vi anser att det är lämpligt att införa en sådan begränsning. Det saknas enligt vår mening anledning att döma ut ett högre ekono- miskt skadestånd i tvister som rör den föreslagna lagen än i tvister som rör motsvarande brott mot anställningsskyddslagen. En be- gränsning av det ekonomiska skadeståndets storlek motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;§ andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen bör där- för gälla även för skadestånd enligt den nu föreslagna lagen, om talan förs med anledning av ett förfarande som omfattas av den lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det skulle kunna hävdas att det är orättvist att endast arbets- tagares rätt till ekonomiskt skadestånd blir begränsat. Vi konstaterar dock att rätten till ekonomiskt skadestånd i arbetsrättsliga förhåll- anden regelmässigt har en bortre gräns vid t.ex. uppsägningar. Mot- svarande princip gäller inte inom avtalsrätten såvitt avser förhållan- det mellan t.ex. två bolag. Vi anser därför att det endast bör införas en begränsningsregel för arbetstagare i enlighet med den ordning som normalt råder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Inom arbetslivet är det även brukligt att det finns en möjlighet till jämkning av skadeståndet. Även beträffande möjligheten att jämka skadeståndet saknas skäl att avvika från vad som är brukligt. En möjlighet till jämkning bidrar också till att sanktionssystemet uppfyller kravet på att sanktionerna ska vara proportionella genom att skadeståndet i de enskilda fallen kan anpassas med hänsyn till omständigheterna. Skadeståndet bör därför kunna sättas ned eller helt falla bort om det är skäligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;
&lt;DIV id="p540dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338540x1.jpg/" id="p540img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;Som anges ovan bör det allmänna skadeståndet sättas till en sådan nivå att respekten för bestämmelserna upprätthålls. Även det all- männa skadeståndet bör dock kunna sättas ned eller helt falla bort om det är skäligt. Jämkning bör dock inte ske vid regelbrott som framstår som medvetna eller flagranta. Jämkningsreglerna bör i stäl- let användas vid fall som framstår som ursäktliga eller i vart fall mindre klandervärda. En nedsättning av skadeståndet bör kunna aktualiseras om arbetsgivaren återtar eller rättar den förbjudna åtgär- den, alternativt om den rapporterande personen medverkat till den uppkomna situationen genom sitt handlande. De allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid jämkning av allmänna skade- stånd bör i denna del vara styrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft8"&gt;När det gäller jämkning av ekonomiskt skadestånd framgår av praxis från Arbetsdomstolen att ett ekonomiskt skadestånd kan komma att sättas ned om den skadelidande inte gjort vad som skäligen kan krävas för att begränsa skadan. Vi anser att även ekonomiskt skadestånd för överträdelser av förbudet att hindra rapportering och repressalieförbudet bör kunna sättas ned eller helt falla bort om det är skäligt. De allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid jämkning av ekonomiska skadestånd bör även i denna del vara styrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sanktioner när någon väcker en okynnestalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den skadeståndsskyldighet som föreslås för den som bryter mot repressalieförbudet kommer att kunna tillämpas även när det gäller en okynnestalan mot en person som skyddas av repressalieförbudet. Någon särskild sanktion vid okynnestalan behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 23.1 c i direktivet ska med- lemsstaterna föreskriva sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som väcker okynnestalan mot personer som avses i arti- kel 4. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräck- ande. I skäl 102 anges att straffrättsliga, civilrättsliga eller admini- strativa sanktioner är nödvändiga för att säkerställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Någon anvisning om vilka for- mer av sanktioner som medlemsstaterna bör välja ges inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="p541dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338541x1.jpg/" id="p541img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;I förarbetena till den befintliga visselblåsarlagen (prop. 2015/16:128 s. 101) uttalades att frågan huruvida arbetsgivarens väckande av talan mot arbetstagaren, t.ex. med yrkande om skadestånd enligt företags- hemlighetslagen, kan anses utgöra en repressalie på grund av larmet får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om talan är uppenbart ogrundad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Vi instämmer i bedömningen att en okynnestalan skulle kunna ses som en repressalie, i vart fall om talan är uppenbart ogrundad. Om en okynnestalan mot en person som skyddas av repressalie- förbudet bedöms vara en repressalie kommer den skadestånds- skyldighet som föreslås för den som bryter mot repressalieförbudet att kunna tillämpas även när det gäller en okynnestalan. Som framgår av föregående avsnitt gör vi bedömningen att en skadeståndssanktion får anses vara effektiv, proportionell och avskräckande i den mening som avses i artikel 23.1 c i direktivet. Någon särskild sanktion vid okynnestalan behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sanktioner vid brott mot tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Brottsbalkens bestämmelse om brott mot tystnads- plikt kommer att kunna tillämpas när någon avslöjar en rappor- terande persons identitet. Någon särskild sanktion vid brott mot tystnadsplikt behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/SPAN&gt;: Medlemsstaterna ska enligt artikel 23.1 d föreskriva sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt. Sanktionerna ska vara effektiva, proportio- nella och avskräckande. I skäl 102 anges att straffrättsliga, civil- rättsliga eller administrativa sanktioner är nödvändiga för att säker- ställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Någon anvisning om vilka former av sanktioner som medlemsstaterna bör välja ges inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft41"&gt;Av 20 kap. 3 § brottsbalken följer att den som röjer en uppgift, som han är skyldig att hemlighålla enligt bl.a. lag ska dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år om gärningen inte på något annat sätt är belagd med straff. Den som begår gär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="p542dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338542x1.jpg/" id="p542img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;ningen av oaktsamhet ska i stället dömas till böter. I ringa fall ska dock något ansvar inte dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;Vi föreslår i kapitel 9 att det ska införas sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen samt en bestämmelse om tystnads- plikt i den föreslagna nya lagen. Vi föreslår alltså att bestämmelserna ska införas i lag. Det innebär att brottsbalkens bestämmelse om brott mot tystnadsplikt kommer att kunna tillämpas när någon av- slöjar en rapporterande persons identitet. Brottsbalkens bestämmelse om brott mot tystnadsplikt får anses vara effektiv, proportionell och avskräckande i den mening som avses i artikel 23.1 d i direktivet. Någon särskild sanktion vid brott mot tystnadsplikt behöver därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Sanktioner vid rapportering av medvetet falsk information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns i svensk rätt flera sanktioner – &lt;NOBR&gt;straff-,&lt;/NOBR&gt; civil- och förvaltningsrättsliga – som kan bli tillämpliga om en rapporterande person medvetet rapporterar falsk information. Det innebär att det i svensk rätt finns effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner som motsvarar kravet på sanktioner i direktivet. Någon särskild sanktion behöver därför inte införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft71"&gt;Det finns flera sanktionsbestämmelser som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 23.2 föreskriva effektiva, propor- tionella och avskräckande sanktioner för rapporterande personer om det konstateras att de medvetet rapporterat eller offentliggjort falsk information. Medlemsstaterna ska också i enlighet med nationell rätt föreskriva åtgärder för att ersätta skador till följd av sådana rapporter eller offentliggöranden. I skäl 102 framhålls att straffrättsliga, civil- rättsliga eller administrativa sanktioner mot personer som rapporte- rar eller offentliggör information om överträdelser som visar sig vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft29"&gt;medvetet falsk är nödvändiga för att motverka illvillig rapportering och för att bevara förtroendet för systemet. Någon anvisning om vilka former av sanktioner som medlemsstaterna bör välja ges inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Den nya lagens skydd bör omfatta ett antal personkategorier (av- snitt 6.3.1). Dessa kategorier utgörs av arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags för- &lt;NOBR&gt;valtnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verk- samma i bolaget. I det följande redovisas de befintliga sanktioner som kan bli tillämpliga om någon av dessa personer medvetet rapporterar falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Ärekränkningsbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En person som utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på något annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, kan dömas för förtal till böter (5 kap. 1 § brottsbalken). Om personen var skyldig att ut- tala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken, och om han visar att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den, ska personen inte dömas till ansvar. Att sprida falsk information om någon annan kan alltså ut- göra förtal om rekvisiten i brottsbalken är uppfyllda. Det innebär att den som medvetet sprider falsk information kan dömas till ansvar för förtal och dömas till att betala skadestånd på grund av brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Falsk tillvitelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;En person som utan att det är sant beskyller eller ger någon annan skulden för en brottslig gärning, i kontakt med en myndighet som ska ta upp sådana anmälningar i sak, kan dömas för falsk tillvitelse till fängelse eller böter (15 kap. 7 § brottsbalken). Förutom direkt falska uppgifter omfattas situationer då personen påstår besvärande omständigheter eller förnekar friande eller mildrande omständig- heter i saken. Brottet falsk tillvitelse avser uppgifter till myndigheter i andra fall än när uppgifter lämnas till åklagare eller polis för åtal. Det krävs inte att myndigheten vidtar några särskilda åtgärder med anledning av uppgifterna utan det är tillräckligt att uppgifterna läm- nats till en myndighet som ska ta upp sådana ärenden som uppgif-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;terna avser. En rapporterande person som genom rapporteringen gör sig skyldig till falsk tillvitelse kan även bli skadeståndsskyldig gent- emot en berörd person som pekats ut som brottslig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Avtalsrättsliga sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;En arbetstagare som sprider falsk information om sin arbetsgivare gör sig typiskt sett skyldig till brott mot den lojalitetsplikt som är en del av anställningsavtalet. Grunden i lojalitetsplikten är att arbets- tagaren inte får agera på ett sätt som är ägnat att skada arbetsgivaren. En arbetstagare som bryter mot lojalitetsplikten riskerar arbetsrätts- liga sanktioner, t.ex. uppsägning, avskedande eller disciplinpåföljd. Brott mot lojalitetsplikten kan också aktualisera skadeståndsansvar för att arbetstagaren anses ha åsidosatt kraven i det individuella an- ställningsavtalet eller i tillämpligt kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;En egenföretagare som sprider falsk information om den verk- samhet som denne har en affärsrelation med kan bryta mot den avtalsrättsliga lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten inom den allmänna avtalsrätten brukar definieras som en plikt att iaktta, eller tillvarata, motpartens intressen och den anses råda inom hela avtalsrätten. Innebörden i lojalitetsplikten kan dock variera med avtalsförhållan- det och avtalstypen. Det går inte generellt att ange vad rättsföljden blir av en överträdelse av lojalitetsplikten. Den rättsföljd som ligger närmast till hands mot en avtalspart som sprider falsk information är sannolikt avslutande av avtalsförhållandet, dvs. att avtalet antingen sägs upp i enlighet med avtalets uppsägningsmöjligheter eller hävs med omedelbar verkan. Om en part uppträder illojalt mot sin avtals- part på ett sådant sätt att det betraktas som avtalsbrott, kan det också bli fråga om skadeståndsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Sanktioner inom bolagsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Om personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan sprider falsk information om t.ex. det bolag som de är verksamma i kan det antas att bolaget önskar avsätta personen. I ett aktiebolag tillsätts enligt aktiebolagslagen normalt styrelsen av bolags- stämman. Bolagsstämman kan besluta att ett uppdrag som styrelse- ledamot ska upphöra i förtid, utan att det ställs krav på att det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;saklig grund för uppsägningen motsvarande det som gäller för en an- ställd. Motsvarande bestämmelser finns beträffande merparten av de personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns- organ. Styrelsen i ett aktiebolag får utse en verkställande direktör att fullgöra de uppgifter som följer av aktiebolagslagen. Styrelsen kan även besluta att entlediga den verkställande direktören. Motsvarande gäller för vice verkställande direktörer. Vad gäller bemyndiganden av särskilda firmatecknare i aktiebolag får styrelsen besluta om dessa och kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Av aktie- bolagslagen följer även att en stiftare, styrelseledamot eller verkstäl- lande direktör i ett aktiebolag ska ersätta den skada som han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar bolaget vid fullgörande av sitt uppdrag i aktiebolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller aktieägare som är verksamma i bolaget saknas sär- skilda bolagsrättsliga sanktionsmöjligheter. Om aktieägaren är an- ställd i bolaget, kan emellertid arbetsrättsliga sanktioner aktualiseras. Om det finns ett uppdragsavtal som ligger till grund för aktieägarens verksamhet i bolaget, kan detta avtal sägas upp och skadestånd utgå vid avtalsbrott. Det kan även noteras att det enligt aktiebolagslagen finns en möjlighet för en aktieägare som innehar mer än nio tion- delar av aktierna i ett aktiebolag (majoritetsaktieägaren) att lösa in återstående aktier av de övriga aktieägarna i bolaget. Även om det skulle vara en långtgående respons, skulle denna möjlighet i vissa fall kunna användas av majoritetsaktieägaren för att agera mot en mino- ritetsaktieägare som medvetet har rapporterat falsk information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Åtgärder som kan vidtas mot volontärer och praktikanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Volontärer och praktikanter anses normalt inte vara arbetstagare, och omfattas därför inte av anställningsskyddslagen. Om det slutits någon form av avtal mellan t.ex. ett bolag och en volontär kan bo- laget säga upp det avtalet utan att det ställs krav på att det finns saklig grund för uppsägningen motsvarande det som gäller för en anställd. En praktikant kan arbeta i en verksamhet inom ramen för en arbets- marknadspolitisk insats och kan för det få ersättning från stat eller kommun. Det råder då en slags trepartsrelation mellan staten eller kommunen, verksamheten som tar emot praktikanten och den en- skilde praktikanten. Verksamheten kan när som helst kontakta staten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;eller kommunen i syfte att avsluta praktiken. Praktiken kan då av- slutas enligt de regelverk som gäller för arbetsmarknadspolitiska in- satser. En avslutad praktik kan få konsekvenser för den enskilde utöver att själva praktikplatsen försvinner, t.ex. i form av indragen aktivitetsersättning. Den nu nämnda regleringen syftar inte i första hand till att kunna användas som en sanktion. I praktiken kan dock en avslutad praktik eller en indragen ersättning av den enskilda upp- levas som en sanktion och således fylla samma syfte som en mer traditionell sanktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft71"&gt;Befintliga sanktionsmöjligheter mot den som medvetet rapporterar falsk information innebär att direktivets krav får anses uppfyllda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att det i svensk rätt finns flera sank- tioner som kan tillämpas om en rapporterande person medvetet rapporterar falsk information. Vissa av sanktionerna är straffrättsliga medan andra är civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga. Bestämmel- serna innebär sammantaget att det i svensk rätt finns effektiva, pro- portionella och avskräckande sanktioner i den mening som avses i artikel 23.2 direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft67"&gt;Det bör inte införas en särskild bestämmelse om skadeståndsskyldighet vid medvetet falsk rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;De möjligheter till skadestånd som gäller vid medvetet falsk rappor- tering och som berörts ovan grundar sig antingen i ett brott eller en avtalsrelation. I andra meningen i artikel 23.2 i direktivet anges att medlemsstaterna förutom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner också ska föreskriva åtgärder i enlighet med nationell rätt för att ersätta skador till följd av falska rapporter eller offentlig- göranden. Artikelns formulering väcker frågan om det bör införas en särskild bestämmelse som utgör en självständig skadeståndsgrund och som föreskriver skadeståndsansvar oavsett om rapporteringen utgör ett avtalsbrott eller en brottslig gärning. En sådan bestämmelse skulle innebära att rapportering som innebär att en berörd person blir falskt anklagad tveklöst skulle grunda skadeståndsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;I skäl 102 framhålls att det är nödvändigt att det finns sanktioner för att motverka illvillig rapportering och för att bevara förtroendet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="p547dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338547x1.jpg/" id="p547img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;för systemet. Det framhålls även att sanktionerna bör vara propor- tionella så att det säkerställs att de inte har en avskräckande verkan på potentiella visselblåsare. När det gäller den sanktionsmöjlighet som skadestånd innebär finns det anledning att särskilt beakta att risken att ådra sig skadeståndsansvar kan antas ha en påtagligt av- hållande effekt på personer som överväger att rapportera missförhål- landen. Detta gäller alltså även för personer som inte har för avsikt att rapportera falskt, men som av rädsla för att inte kunna styrka uppgifterna väljer att avstå från att rapportera på grund av risken att bli stämd. I förhållande till en stor arbetsgivare tillkommer även det faktum att styrkeförhållandena vid en eventuell skadeståndsprocess kan bli mycket ojämlika. Det finns alltså sammantaget en beaktans- värd risk att en självständig skadeståndsbestämmelse skulle mot- verka seriös rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det finns även skäl att beakta att om en självständig skadestånds- bestämmelse skulle införas vid medvetet falsk rapportering kommer den bli tillämplig vid rapportering via interna eller externa rapporter- ingskanaler och vid offentliggörande enligt lagen. I de fall som infor- mation rapporteras genom rapporteringskanaler kommer rapporten omgärdas av det starka sekretess- och personuppgiftsskydd som före- slås ska ställas på rapporteringskanalernas drift och utformning. Det kan därför antas att risken för skada för berörda personer kommer att kunna begränsas genom den behöriga personalens hantering av rapporten, vilket minskar behovet av en skadeståndsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;En självständig skadeståndsbestämmelse skulle därmed komma att få sin största betydelse vid offentliggöranden. Vi anser emellertid att de befintliga skadeståndssanktioner som vi ovan redogör för är tillräckliga för att ersätta eventuella skador vid offentliggörande av falsk information. Vi anser därför att en självständig skadestånds- grund vid falsk rapportering inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Sanktioner för arbetsgivare som inte uppfyller skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det bör inte införas någon skadeståndsskyldighet för arbetsgivare som bryter mot skyldigheten att ha interna rap- porteringskanaler eller för behöriga myndigheter som bryter mot skyldigheten att ha externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skadeståndsfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för bedömningen: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna bestämmelserna om re- pressalieförbud och förbudet att hindra rapportering är civilrättsliga. Risken för att motparten ska inleda en skadeståndsprocess bidrar effektivt till efterlevnaden av civilrättsliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Bestämmelserna om skyldigheten för arbetsgivare att inrätta in- terna rapporteringskanaler och bestämmelserna om skyldigheten för behöriga myndigheter att inrätta externa rapporteringskanaler är där- emot offentligrättsliga. Offentligrättsliga skyldigheter brukar i svensk rätt inte förenas med skadeståndsskyldighet. I den mån det anses motiverat med sanktioner brukar det vanligtvis hanteras inom ramen för tillsynsinsatser, ibland förenat med t.ex. sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det bör i linje med svensk rättstradition inte införas någon skade- ståndsskyldighet för arbetsgivare som bryter mot skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler eller för behöriga myndigheter som bryter mot skyldigheten att ha externa rapporteringskanaler. Even- tuella behov av sanktioner får i stället hanteras inom ramen för till- synsinsatser (se mer om detta i kapitel 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Det bör dock erinras om att vi i avsnitt 7.18 föreslår att det ska vara möjligt att under vissa förutsättningar göra avvikelser från be- stämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden genom kollektivavtal. Motsvarande ordning gäller på det arbetsmiljörätts- liga området, framför allt såvitt gäller arbetstidsreglering. Bestäm- melser om arbetstid anses vara offentligrättslig reglering men det går att göra avsteg från dem genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Om en part bryter mot villkor i ett kollektivavtal kan det uppstå en skyldighet att betala skadestånd. Sådan skyldighet kan regleras i kollek- tivavtalet. Skadeståndsskyldighet kan även följa av 54 § medbestäm- mandelagen som anger att arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot medbestämmandelagen eller mot kollektivavtal ska er- sätta uppkommen skada. Detta gäller även när det är fråga om ett kollek- tivavtal som innehåller avvikelser från offentligrättsliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Den ordning som allmänt gäller för brott mot kollektivavtal bör gälla även när det är fråga om kollektivavtalsvillkor som utgör av- vikelser från den föreslagna lagens bestämmelser om interna rappor- teringskanaler och förfaranden genom kollektivavtal. Det innebär att skadeståndsskyldighet kan komma att uppstå för den som bryter mot kollektivavtal som innehåller villkor om interna rapporterings- kanaler och förfaranden. Det kommer att gälla utan några särskilda författningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="p549dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338549x1.jpg/" id="p549img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;15 Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillsyn ska utövas över att arbetsgivare följer lagens be- stämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivet saknar bestämmelser om tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft29"&gt;Inom vissa områden som styrs av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; ställs krav på tillsyn och på att det ska finnas tillsynsmyndigheter. Exempelvis anges i artikel 51 i dataskyddsförordningen att varje medlemsstat ska föreskriva att en eller flera offentliga myndigheter ska vara ansvariga för att övervaka tillämpningen av förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Visselblåsardirektivet har emellertid inga uttryckliga bestämmel- ser om tillsyn eller tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft67"&gt;Behövs tillsynsinsatser för att kontrollera och följa upp efterlevnaden av vissa bestämmelser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Behovet av tillsynsinsatser varierar påtagligt mellan olika rättsområ- den. Inom samhällsområden som är reglerade genom civilrättslig lag- stiftning är behovet av tillsynsinsatser i allmänhet litet eftersom rättigheter och skyldigheter enligt avtal och civilrättsliga lagar i regel kan hävdas av enskilda i förhandlingar och ytterst prövas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft19"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Annorlunda förhåller det sig när det gäller offentligrättsliga be- stämmelser. Tillsyn för att säkra efterlevnaden av sådana bestämmel- ser är ofta nödvändig för att säkra bestämmelsernas genomslag. Till- synsverksamhet brukar beskrivas som en offentligrättslig verksamhet som typiskt sett innebär myndighetsutövning mot enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Den lag som vi nu föreslår innehåller både bestämmelser som är civilrättsliga och bestämmelser som är offentligrättsliga. Bestäm- melserna om skydd mot hindrande åtgärder och repressalier (av- snitt 6.5) är civilrättsliga. Bestämmelserna om skyldigheten för arbetsgivare att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden (kapitel 7) och bestämmelserna om skyldigheten för behöriga myn- digheter att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden (kapitel 8) är däremot offentligrättsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;En överträdelse av förbuden mot hindrande åtgärder och repres- salier ska enligt våra förslag kunna leda till sanktioner i form av skade- stånd. En person som anser sig ha blivit hindrad vid sin rapportering eller utsatt för repressalier kommer med förslagen att ha möjlighet att väcka talan om skadestånd i domstol och få en rättslig prövning (avsnitt 14.2). Risken för en skadeståndsprocess och skadestånds- skyldighet vid brott mot förbuden kommer enligt vår bedömning att vara tillräckligt avskräckande för att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna. Vi anser därför att det inte behövs några tillsyns- insatser beträffande de civilrättsliga bestämmelserna i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Beträffande de offentligrättsliga bestämmelserna är, som ovan konstaterats, situationen annorlunda. Vi föreslår ingen skadestånds- skyldighet för den arbetsgivare som bryter mot skyldigheten att in- rätta interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Enligt artikel 8 i direktivet ska dock medlemsstaterna säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar kanaler och förfaranden. I begreppet säkerställa ligger enligt vår mening inte bara ett krav på att det ska införas en skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden. I begreppet säkerställa får även anses ligga ett krav på någon form av åtgärder som säkrar att de som omfattas av skyldigheten också uppfyller den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Det finns mot denna bakgrund skäl att överväga om bestämmel- ser om tillsynsinsatser bör införas i lagen, och om så är fallet, vilken omfattning tillsynen bör ha.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft71"&gt;Tillsyn bör riktas mot arbetsgivare som omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitt 6.3.6. att en rapporterande person får rapportera externt till en behörig myndighet utan att först ha rapporterat in- ternt. Arbetsgivare kan dock av flera skäl antas ha ett intresse av att intern rapportering sker innan extern rapportering. Förekomsten av interna rapporteringskanaler och förfaranden får antas öka benägen- heten att först rapportera internt. Om sådana saknas ökar sannolikt extern rapportering till behöriga myndigheter. Det kommer alltså finnas incitament för en arbetsgivare att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden. Det skulle därför kunna sägas att det saknas behov av tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Förekomsten av interna rapporteringskanaler och förfaranden kan emellertid antas allmänt bidra till att rapportering sker i större utsträckning, både internt och externt. Förekomsten av kanaler skickar nämligen signaler om att rapportering är något accepterat, vilket kan öka benägenheten att rapportera hos den som får känne- dom om missförhållanden. Tillsyn är därför enligt vår mening en viktig åtgärd för att säkerställa att lagen kommer att fylla sitt syfte, dvs. att understödja sådan rapportering som bör uppmuntras. In- terna rapporteringskanaler och förfaranden skyddar också berörda personer genom att information om dessa omgärdas av regler om sekretess och tystnadsplikt. Berörda personers intressen värnas där- för också av att det säkerställs att arbetsgivare efterlever sina skyldig- heter enligt den föreslagna lagen. En eller flera tillsynsmyndigheter bör därför få till uppgift att utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft67"&gt;Det behövs ingen tillsyn över de myndigheter som utses som behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta och utforma externa rapporteringskanaler och förfaranden i enlighet med den föreslagna lagen och förord- ningen är en offentligrättslig förpliktelse. Skyldigheten kommer, enligt förslaget, att gälla för de myndigheter som utses som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;
&lt;DIV id="p552dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338552x1.jpg/" id="p552img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Myndigheter kan också vara föremål för tillsynsinsatser inom olika områden. Som exempel kan nämnas Datainspektionen som ut- övar tillsyn och ska arbeta för att människors rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter, vilket kan förekomma även i offentliga verksamheter. Ytterligare exempel är Arbetsmiljö- verket som i sin tillsynsverksamhet även kan rikta t.ex. ett föreläg- gande eller förbud mot staten i dess egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;En stor del av de skyldigheter eller uppgifter som åvilar myndig- heter är det dock ingen som utövar tillsyn över. Det gäller generellt när de fullgör de skyldigheter som åvilar dem i deras egenskap av myndigheter. Statliga förvaltningsmyndigheter lyder under reger- ingen enligt 12 kap. 1 § regeringsformen vilket innebär att regeringen har möjlighet att agera om en myndighet inte fullgör sina skyldig- heter. JO har dessutom allmän tillsyn som omfattar såväl domstolar och andra myndigheter som de anställda befattningshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;En central del i en behörig myndighets skyldigheter kommer att vara att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden. Det saknas enligt vår mening skäl att tro att de behöriga myndigheterna skulle underlåta att inrätta de kanaler och förfaranden som är förenade med uppdraget som behörig myndighet. Det saknas därför skäl att före- skriva om någon särskild tillsyn när det gäller de behöriga myndig- heternas uppgift att inrätta externa rapporteringskanaler och för- faranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Arbetsmiljöverket ska vara tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Regeringen ska i förordning utse Arbetsmiljöverket att utöva tillsyn över att arbetsgivare uppfyller sina skyldigheter att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;Det ska dock framgå att Arbetsmiljöverket inte ska utöva till- syn om en arbetsgivare är skyldig enligt annan lag eller förordning att ha en rapporteringsordning och en annan myndighet utövar tillsyn över den skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Bör de behöriga myndigheterna också ha tillsynsansvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;De behöriga myndigheterna skulle inom sina respektive ansvars- områden kunna ges i uppgift att utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och för- faranden. Det finns dock nackdelar med en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Flera av de behöriga myndigheterna kan utöva tillsyn över en och samma arbetsgivare. Ett finansiellt företag kan t.ex. stå under Finansinspektionens tillsyn när det gäller den finansiella verksam- heten medan Datainspektionen utövar tillsyn när det gäller före- tagets behandling av personuppgifter. Att båda dessa myndigheter skulle kontrollera om företaget har interna rapporteringskanaler och förfaranden vore enligt vår uppfattning olämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Ett annat alternativ som skulle kunna övervägas är att någon av de behöriga myndigheterna får i uppgift att utöva tillsyn över samt- liga arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Många av arbetsgivarna har emellertid mycket begränsad kontakt med de myndigheter som föreslås bli behöriga, särskilt om det är fråga om arbetsgivare som inte kan sägas bedriva verksamhet inom något av de områden som omfattas av de behöriga myndigheternas föreslagna ansvarsområden. Som exempel kan nämnas den verk- samhet som drivs av en förskola. Den verksamheten är inte som sådan föremål för tillsynsinsatser från någon av de behöriga myndig- heterna. Datainspektionen har visserligen ett tillsynsansvar över att människors rättigheter skyddas i samband med behandling av per- sonuppgifter, vilket kan förekomma i alla typer av verksamheter. Det ligger dock i sakens natur att Datainspektionen inte på regel- bunden basis, eller ens någonsin, vidtar tillsynsinsatser gentemot alla verksamheter som behandlar personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ytterligare ett exempel på en myndighet som kan tänkas komma i kontakt med arbetsgivare inom många verksamheter och branscher är Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen. Inte heller Konkurrensverkets tillsyn sker emeller- tid på regelbunden basis. Det kan alltså finnas åtskilliga arbetsgivare som i praktiken aldrig kommer i kontakt med någon av de myndig- heter som föreslås ska utses som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Det är enligt vår mening lämpligt att den myndighet som får i uppgift att utöva tillsyn redan i dag bedriver ett tillsynsarbete som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;särskilt är riktat mot arbetsgivare. Fördelen med en sådan ordning är att det redan finns upparbetade metoder och arbetssätt för att be- driva den formen av tillsyn och att tillsynen naturligt kommer att kunna samordnas med annan tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Det kan konstateras att ingen av de behöriga myndigheterna har till uppgift att bedriva tillsyn som är riktad mot myndigheter och företag i deras roll som arbetsgivare. Mot denna bakgrund är det enligt oss mindre lämpligt att någon av de behöriga myndigheterna får till uppgift att utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Tillsynsansvaret ska ligga på Arbetsmiljöverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Den reglering som vi föreslår innebär att missförhållanden inom en mängd olika områden ska kunna rapporteras skyddat. Det kan handla om allt från korruption och annan brottslighet till risker för miljön och människors liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det faktum att de missförhållanden som omfattas av våra förslag kan förekomma inom olika områden innebär att det inte finns någon given tillsynsmyndighet. Ingen myndighet har kunskap och kompe- tens på samtliga de områden som omfattas av direktivet. Det är dock en fördel om den myndighet som utses till tillsynsmyndighet redan har kunskap om reglerna rörande något eller några av dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;Det går att se på frågan om lämplig tillsynsmyndighet ur olika perspektiv. Ett sätt är att utgå från syftet med visselblåsardirektivet. Enligt artikel 1 är syftet att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik på särskilda områden genom att fast- ställa gemensamma miniminormer som tillgodoser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten. Direk- tivet kan således ses som ett verktyg för ett mer effektivt genom- förande av &lt;NOBR&gt;EU-rätt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Direktivet har dessutom en tydlig koppling till yttrandefriheten. I skäl 31 framhålls t.ex. att personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset, som de har erhållit inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet, utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. Rätten till yttrande- och informationsfrihet som slås fast i artikel 11 i EU:s rättighetsstadga och artikel 10 i Europa- konventionen omfattar såväl rätten att ta emot och sprida infor-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;mation som mediernas frihet och mångfald. I skäl 45 framhålls att skyddet mot repressalier är ett sätt att skydda yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald. Direktivet kan således ses också som ett verktyg för att värna yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Även med detta perspektiv – dvs. att direktivet kan ses som ett verktyg för att värna yttrandefriheten eller som ett verktyg för ett mer effektivt genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; – finns det enligt vår mening inte någon given tillsynsmyndighet. Det finns i Sverige inte några myndigheter vars huvudsakliga uppgift är att värna yttrandefriheten eller att verka för ett mer effektivt genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-rätt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Skyldighet att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden kommer enligt våra förslag att gälla för arbetsgivare av en viss storlek. Som vi redan har nämnt är det lämpligt från ett effektivitets- perspektiv, att den eller de myndigheter som får i uppgift att utöva tillsyn i nu aktuellt avseende redan i dag bedriver ett tillsynsarbete gentemot arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket har bl.a. till uppgift att utöva tillsyn över att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs. Skyldigheten att följa arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen ligger i första hand på arbets- givare. Det innebär att Arbetsmiljöverket i stor utsträckning riktar sina tillsynsinsatser mot aktörer just i deras egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det faktum att Arbetsmiljöverket redan i dag utövar tillsyn gent- emot arbetsgivare innebär att myndigheten är van att utöva tillsyn i situationer där relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är central. Detta är enligt vår mening en fördel. Även om de som om- fattas av visselblåsardirektivets skydd också utgörs av andra person- kategorier än arbetstagare kan det, med hänsyn till hur arbetslivet är organiserat, antas att arbetstagare kommer att utgöra majoriteten av de personer som rapporterar om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det kan även konstateras att flera missförhållanden som skyddat kommer att kunna rapporteras enligt den föreslagna lagen kommer att innebära risker för ohälsa och olycksfall och att en tillfreds- ställande arbetsmiljö inte uppnås. Som exempel kan nämnas att en arbetsgivare vidtar åtgärder som skadar miljön, t.ex. genom att för- orena naturen genom utsläpp av kemikalier. Det kan innebära att även den som vidtar åtgärderna för arbetsgivarens räkning, dvs. de anställda, utsätts för risker. I vissa situationer kan det alltså finnas en koppling mellan visselblåsning och arbetsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Ytterligare en myndighet som skulle kunna övervägas är Data- inspektionen. Datainspektionen har ett tillsynsansvar över att män- niskors rättigheter skyddas i samband med behandling av person- uppgifter, vilket kan förekomma i alla typer av verksamheter. Det innebär således att Datainspektionens tillsynsuppdrag redan i dag omfattar alla arbetsgivare. Det kan dessutom konstateras att rappor- tering av missförhållanden innebär att personuppgifter kommer att behöva behandlas i stor utsträckning (se mer om detta i kapitel 10). Integritetsintresset betonas dessutom i direktivet. Datainspektionen är dock en förhållandevis liten myndighet med färre än 100 anställda. Som redan konstaterats ligger det därför i sakens natur att Data- inspektionen inte på regelbunden basis, eller ens någonsin, vidtar till- synsinsatser gentemot alla arbetsgivare som behandlar personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Vi kan sammantaget konstatera att det inte finns någon myndig- het som framstår som en given tillsynsmyndighet. Det finns dock flera omständigheter som talar för att Arbetsmiljöverket kan vara lämplig. Det finns i vart fall ingen annan myndighet som framstår som mer lämplig än Arbetsmiljöverket. Vid den bedömningen fäster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;särskild vikt vid att Arbetsmiljöverket i stor utsträckning riktar sina tillsynsinsatser mot arbetsgivare. Det nu sagda leder enligt oss till slutsatsen att Arbetsmiljöverket bör utses att utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporterings- kanaler och förfaranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Arbetsmiljöverket ska utses till tillsynsmyndighet genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;Regeringen får, med stöd av den s.k. restkompetensen enligt 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om t.ex. statliga förvalt- ningsmyndigheters organisation och arbetsuppgifter. Som exempel på föreskrifter som kan meddelas genom förordning kan nämnas utseende av tillsynsmyndigheter. Det finns dock inget som hindrar att Arbetsmiljöverket utses till tillsynsmyndighet genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vi bedömer emellertid att det saknas skäl för att utse Arbets- miljöverket till tillsynsmyndighet genom lag. Den föreslagna lag- stiftningen är en helt ny typ av reglering. Det går inte att utesluta att andra tillsynsbehov kan komma att identifieras efter att lagstift- ningen har varit i kraft en tid. Det kan också komma att framstå som lämpligare att tillsynsansvaret bör utövas av flera myndigheter. I syfte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;att ge regeringen utrymme att göra nya bedömningar i tillsynsfrågor bör Arbetsmiljöverket inte utses till tillsynsmyndighet genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;I lagen bör det i stället anges att den eller de myndigheter som regeringen utser utövar tillsyn över att arbetsgivare följer lagens be- stämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden. Arbets- miljöverket bör utses till tillsynsmyndighet genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft11"&gt;En sektorsspecifik tillsynsmyndighet ska ibland ha tillsynsansvaret i stället för Arbetsmiljöverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft29"&gt;Det finns regelverk som föreskriver en skyldighet för verksamheter inom vissa branscher att ha en intern visselblåsarfunktion, framför allt på finansmarknadens område (se avsnitt 7.3). Som exempel kan nämnas att kreditinstitut ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporter- ingssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för kreditinstitutets verk- samhet (6 kap. 2 a § lagen [2004:297] om bank- och finansierings- rörelse). Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut bedriver sin rörelse i enlighet med bl.a. den aktuella lagen (13 kap. 2 §). Det innebär att Finansinspektionen således redan har tillsyns- ansvar beträffande skyldigheten att ha ändamålsenliga rapporterings- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det bör då i detta fall vara Finansinspektionen och inte Arbets- miljöverket som, även med det nya regelverket om tillsyn över vissel- blåsarfunktioner, ska utöva tillsynen över denna skyldighet. I för- ordningen bör därför tas in en bestämmelse som föreskriver att Arbetsmiljöverket inte ska utöva tillsyn om en arbetsgivare är skyldig enligt annan lag eller förordning att ha en intern rapporteringsord- ning och en annan myndighet utövar tillsyn över den skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 7.7.2 bör bestämmelserna om rapporter- ingskanaler och förfaranden i den nya lagen komplettera de särskilda föreskrifter som finns i annan lag eller i en förordning som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt och som föreskriver att en verksamhet ska ha en visselblåsarfunktion. I praktiken innebär detta att om det i en sektorsspecifik föreskrift stadgas att en verksamhet ska ha en intern visselblåsarfunktion – men föreskriften saknar för- farandebestämmelser – så kommer förfarandebestämmelserna i den föreslagna lagen att bli tillämpliga även på den sektorsspecifika visselblåsarfunktionen. Det innebär t.ex. att Finansinspektionens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;tillsyn över att kreditinstitut har ändamålsenliga rapporteringssystem kommer att omfatta att de aktuella rapporteringssystemen uppfyller de krav som uppställs i den föreslagna lagen om skyldigheten att inrätta och utforma interna rapporteringskanaler och förfaranden på ett visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft71"&gt;Vad bör gälla i fråga om tillsyn om det avtalas om avvikelser från bestämmelserna om interna rapporteringskanaler genom kollektivavtal?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Vi föreslår i avsnitten 5.4 och 17.18 att det ska vara möjligt att under vissa förutsättningar göra avvikelser från bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden genom kollektivavtal. Om ett sådant kollektivavtal ingås innebär det att kollektivavtalets villkor gäller i stället för den föreslagna lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden. Frågan är vad som bör gälla i fråga om tillsyn om det ingås ett sådant kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft41"&gt;Regleringen liknar den som finns på det arbetsmiljörättsliga om- rådet, framför allt såvitt gäller arbetstidslagstiftningen. Bestämmel- ser om arbetstid utgör – i likhet med de föreslagna bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden – en offentligrätts- lig reglering som det i viss utsträckning går att göra avsteg från genom kollektivavtal. Arbetsmiljöverket och i viss utsträckning även Transportstyrelsen utövar tillsyn över arbetstidslagstiftningen. Om det görs avvikelser från arbetstidslagstiftningen i kollektivavtal an- svarar emellertid inte längre myndigheterna för tillsynen eftersom arbetsgivaren i den situationen inte är skyldig att följa arbetstids- lagstiftningen. Eftersom kollektivavtalet gäller i stället för arbetstids- lagstiftningen är det de avtalsslutande arbetstagarorganisationerna som har att kontrollera att kollektivavtalets villkor om arbetstid följs. Den som inte följer ett ingånget kollektivavtal kan av domstol för- pliktas att betala skadestånd för kollektivavtalsbrott till motparten (se mer om detta i avsnitt 14.6). Förekomsten av kollektivavtal inne- bär således att kollektivavtalsparterna får tillgång till effektiva sank- tioner i form av skadeståndsskyldighet om kollektivavtalsvillkoren inte följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;Vi anser att motsvarande ordning bör gälla om det görs avvikelser från bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaran- den genom kollektivavtal. I sådana situationer bör tillsynsmyndig- heten inte längre utöva tillsyn över att arbetsgivare uppfyller den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;
&lt;DIV id="p559dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338559x1.jpg/" id="p559img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;föreslagna lagens bestämmelser. I de situationerna kommer i stället den avtalsslutande arbetstagarorganisationen att kunna kontrollera om kollektivavtalets villkor följs. Om arbetstagarorganisationen finner att en arbetsgivare inte uppfyller sina skyldigheter enligt kollektiv- avtalet kommer organisationen att t.ex. ha möjlighet att i domstol yrka skadestånd för kollektivavtalsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Det behövs dock inga bestämmelser för att uppnå en sådan ord- ning utan det kommer att gälla ändå. Det följer av den föreslagna bestämmelsen om att avvikelser får göras genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Vilka åtgärder behöver tillsynsmyndigheten kunna vidta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Tillsynsmyndigheten behöver ha verktyg för att kunna vidta tillsynsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Tillsynsmyndigheten bör ges verktyg för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att förmå arbetsgivare att följa bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Några utgångspunkter för Arbetsmiljöverkets tillsynsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Det finns en fördel med att Arbetsmiljöverkets möjlighet att vidta åtgärder vid tillsyn över arbetsgivarens skyldighet att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden så långt som möjligt överens- stämmer med de tillsynsåtgärder som Arbetsmiljöverket får vidta enligt lagstiftningen på arbetsmiljöområdet. Därmed kommer Arbets- miljöverket att kunna hantera tillsynen när det gäller kanalerna på samma sätt som myndigheten hanterar annan tillsyn som faller inom myndighetens tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det går dock inte att bortse från att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden påtagligt skiljer sig från de skyldigheter som följer av lagstiftningen på arbetsmiljöområdet. Tillsynen på arbetsmiljöområdet rör bl.a. frågor om utformning av lokaler, maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska an- ordningar. Dessa åtgärder syftar till att undanröja risk för ohälsa eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;olycksfall i arbetet. Det ligger i sakens natur att det vid tillsyn över den sortens skyldigheter finns behov av en mängd kraftfulla tillsyns- åtgärder som inte kan anses motiverade vid tillsyn över skyldigheten ha interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Det finns därför anledning att närmare överväga vilka verktyg som Arbetsmiljöverket bör ges vid sistnämnda tillsyn. Regleringen bör utformas på ett sätt som ger Arbetsmiljöverket möjlighet att i varje enskilt fall kunna besluta om de tillsynsåtgärder som är lämp- liga för att genomdriva lagens krav så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Vad ska Arbetsmiljöverket utöva tillsyn över?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;En central del i en tillsynsmyndighets uppgift är att undersöka de faktiska förhållandena i en verksamhet i syfte att kontrollera att den bedrivs i enlighet med de regler som gäller för verksamheten. I de situationer som kan bli aktuella enligt den nu föreslagna lagen kommer Arbetsmiljöverket att först behöva kontrollera och ta ställning till om en arbetsgivare omfattas av skyldigheten att inrätta interna rappor- teringskanaler och förfaranden samt – om så är fallet – om arbets- givaren har uppfyllt denna skyldighet. I kontrollen ingår då även att bedöma om rapporteringskanalerna och förfarandena uppfyller alla de krav på kanalernas utformning som ställs enligt den föreslagna lagen. Om Arbetsmiljöverket vid denna kontroll bedömer att en arbetsgivares rapporteringskanaler och förfaranden inte uppfyller kraven har myndigheten ett behov av att kunna vidta tillsynsåtgärder som förmår arbetsgivare att inrätta och utforma rapporterings- kanaler och förfaranden i enlighet med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Det finns behov av att kunna vidta tillsynsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;När Arbetsmiljöverket utövar tillsyn och utför inspektioner med stöd av arbetsmiljölagen brukar myndigheten, i dialog med arbets- givaren, förklara vilka risker som finns. Om det finns brister i arbets- miljön får arbetsgivaren en skrivelse efter inspektionen. I skrivelsen beskrivs bristerna i arbetsmiljön och vilka regler som gäller. Skrivel- sen innehåller normalt också information som kan hjälpa arbets- givaren att komma till rätta med arbetsmiljöbristerna. Oftast kräver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;myndigheten att arbetsgivaren informerar myndigheten om vad som har gjorts eller kommer att göras för att minska riskerna. När Arbets- miljöverket bedriver tillsyn med stöd av arbetsmiljölagen brukar myndigheten således i första hand försöka få arbetsgivarna att fri- villigt rätta till bristerna i arbetsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Principen om att en tillsynsmyndighet i första hand bör försöka förmå verksamhetsutövare att frivilligt rätta till risker och brister kommer till uttryck i flera tillsynsregleringar, t.ex. i diskriminerings- lagen, brottsdatalagen, arbetsmiljölagen, djurskyddslagen, skollagen samt i lagen om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I skollagen uttrycks det som att tillsynsmyndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning. I brottsdatalagen anges att tillsynsmyndigheten genom råd, rekommendationer eller påpekanden ska försöka förmå den personuppgiftsansvarige eller personuppgifts- biträdet att vidta åtgärder för att motverka risker. Även de övriga nämnda lagarna innehåller bestämmelser med liknande formuleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Vi utgår från att tillsyn enligt den nu föreslagna lagen kommer att bedrivas på samma sätt, men anser inte att det behöver framgå direkt av den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;De nämnda lagarna innehåller också möjlighet för tillsynsmyn- digheten att vidta ytterligare tillsynsåtgärder om myndigheten inte lyckas förmå en verksamhetsutövare att frivilligt vidta åtgärder. Om t.ex. Arbetsmiljöverket inte på frivillig väg lyckas förmå en arbets- givare att rätta till bristerna i arbetsmiljön finns således möjlighet enligt arbetsmiljölagen att gå vidare med mer ingripande tillsyns- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi bedömer att det även vid tillsyn enligt den nu föreslagna lagen finns behov av att kunna besluta om lämpliga tillsynsåtgärder för att genomdriva lagens krav så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Arbetsmiljöverket bör därför ges möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att förmå arbetsgivare att följa bestämmelserna om interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;
&lt;DIV id="p562dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338562x1.jpg/" id="p562img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p954 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Arbetsgivarens skyldighet att lämna upplysningar och handlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En arbetsgivare som är föremål för tillsyn ska vara skyl- dig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Uppgiftsskyldighet i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för den som är föremål för tillsyn finns i ett flertal lagar, t.ex. i diskrimineringslagen, brottsdata- lagen, arbetsmiljölagen, djurskyddslagen, skollagen samt i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Med stöd av bestämmelser om upp- giftsskyldighet kan tillsynsmyndigheten begära att den som står under tillsyn lämnar upplysningar och tillhandahåller handlingar som be- hövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Tillsynsmyndigheten ska ha rätt till upplysningar och handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;En central del i en tillsynsmyndighets uppgift är att undersöka de faktiska förhållandena i en verksamhet i syfte att kontrollera att verk- samheten bedrivs i enlighet med de regler som gäller för verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft29"&gt;För att en tillsynsmyndighet ska kunna kontrollera att verksam- heten bedrivs i enlighet med de regler som gäller för verksamheten krävs att myndigheten får tillgång till information om det som är föremål för tillsynen. En uppgiftsskyldighet har därför stor bety- delse för tillsynsmyndigheters förutsättningar att utöva effektiv till- syn. Den kan också ha betydelse som påtryckningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;I de situationer som kan bli aktuella enligt den föreslagna lagen kommer Arbetsmiljöverkets kontroll att vara inriktad på om en arbetsgivare omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden, om arbetsgivaren har inrättat sådana samt om kanalerna uppfyller de krav på utformning som ställs i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;
&lt;DIV id="p563dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338563x1.jpg/" id="p563img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;För att kunna ta ställning till de nu nämnda frågorna kommer Arbetsmiljöverket i första hand att behöva få upplysningar från arbetsgivaren. Som framgår av avsnitt 7.15 föreslår vi att en arbets- givare ska vara skyldig att skriftligen dokumentera sina interna rap- porteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Denna skriftliga dokumentation är naturligtvis viktig när Arbets- miljöverket ska bedöma om en arbetsgivares rapporteringskanaler och förfaranden uppfyller kraven på kanalernas och förfarandenas utformning. Det får förutsättas att det är den handling som Arbets- miljöverket först begär att få ta del av. Det kan dock finnas även andra handlingar som kan vara av värde vid tillsynen. Den skriftiga dokumentationen kan också behöva kompletteras och förtydligas. Det bör mot denna bakgrund införas en skyldighet att efter begäran från tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsyn enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Vilka upplysningar och handlingar som ska lämnas ut eller till- handahållas kan dock komma att variera beroende på vilken inrikt- ning tillsynen har i det enskilda fallet. Det bör därför inte i lagtext närmare preciseras vad upplysningsskyldigheten ska omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Vid bedömningen i det enskilda fallet av vilka upplysningar och handlingar som ska lämnas ut eller tillhandahållas kommer även pro- portionalitetsprincipen att behöva beaktas (se 5 § förvaltningslagen). Utöver att åtgärderna inte får göras mer långtgående än vad som be- hövs för tillsynen i ärendet krävs det att det som Arbetsmiljöverket vill uppnå med att få tillgång till visst utredningsmaterial står i rim- ligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som berörs av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om förelägganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att besluta om de före- lägganden som behövs för att arbetsgivaren ska fullgöra skyldig- heten att lämna upplysningar eller handlingar, eller för att arbets- givaren ska fullgöra skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden utformade i enlighet med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Förelägganden i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Bestämmelser om möjligheten för en tillsynsmyndighet att besluta om förelägganden finns i flera regelverk, t.ex. i diskrimineringslagen, brottsdatalagen, arbetsmiljölagen, djurskyddslagen, skollagen samt i lagen om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Med stöd av sådana bestämmelser kan tillsynsmyndigheten gent- emot en verksamhetsutövare besluta om de förelägganden som be- hövs för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de regler som gäller för verksamheten. Möjligheten för en tillsyns- myndighet att besluta om förelägganden är central för en effektiv tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft10"&gt;Beslut om föreläggande kan beskrivas som en formell begäran som en myndighet riktar till någon som är ansvarig för en viss verk- samhet med uppmaning att fullgöra något. Med föreläggandet följer en skyldighet att agera på ett visst sätt. Förelägganden kan röra olika typer av skyldigheter, t.ex. att vidta vissa angivna åtgärder eller att upphöra med något. Den som har fått ett föreläggande är skyldig att följa det, antingen omedelbart eller från och med den tidpunkt som anges i föreläggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Tillsynsmyndigheten ska kunna besluta om förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;För att säkerställa att skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden följs och respekteras av de arbetsgivare som omfattas av kraven bör det finnas effektiva och ändamålsenliga åtgärder för Arbetsmiljöverket att vidta mot den som inte följer skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Möjligheten för en myndighet att förelägga en verksamhets- utövare att vidta åtgärder är viktig för en effektiv tillsynsverksamhet. Förelägganden är ett effektivt sätt att förmedla vilka åtgärder en tillsynsmyndighet anser är nödvändiga för att avhjälpa brister som tillsynsmyndigheten har identifierat och påtalat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Vid tillämpning av den föreslagna lagen finns det flera situationer där det kan vara lämpligt med förelägganden gentemot en arbets- givare. Det kan vara fallet då en arbetsgivare över huvud taget inte har inrättat några interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;kan även gälla situation då en arbetsgivare visserligen har inrättat interna rapporteringskanaler och förfaranden i huvudsak i enlighet med den föreslagna lagen, men kanalerna inte fullt ut uppfyller lagens krav. Det kan också vara fråga om en situation då det enligt den skriftliga dokumentationen framstår som om arbetsgivaren har inrättat interna rapporteringskanaler och förfaranden i enlighet med den föreslagna lagens krav, men där den skriftiga dokumentationen inte återspeglar verkliga förhållanden eftersom det finns brister i efterlevnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I samtliga nu nämnda situationer kan det vara lämpligt att Arbets- miljöverket ges möjlighet att besluta om förelägganden som tydlig- gör de krav som arbetsgivaren ska uppfylla för att uppfylla lagens krav. Det bör därför införas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om de förelägganden som behövs för att arbetsgivaren ska uppfylla sin skyldighet att ha kanaler som uppfyller de krav som ställs i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;Inom vissa områden finns även en möjlighet för en tillsyns- myndighet att besluta om förbud. På arbetsmiljöområdet kan ett beslut om förbud t.ex. aktualiseras i situationer då en arbetsgivares användning av en viss maskin utgör en så stor risk för människors liv och hälsa att användningen bör förbjudas. Det förefaller osannolikt att någon liknande situation med koppling till rapporteringskanaler och förfaranden skulle kunna aktualiseras. Att det skulle kunna upp- stå en situation där en arbetsgivare helt bör förbjudas att använda en viss kanal eller visst förfarande förefaller inte troligt. Det torde då regelmässigt vara så att kanalen eller förfarandet brister i något av- seende som måste åtgärdas. Det låter sig bäst göras genom föreläg- ganden, inte förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft10"&gt;Tillsynsmyndighetens möjlighet att tillgripa tillsynsåtgärder bör därför i nu aktuellt fall begränsas till beslut om förelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft67"&gt;Särskilt om möjligheten att förelägga om att lämna upplysningar och handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft37"&gt;Vi föreslår i föregående avsnitt att en arbetsgivare som är föremål för tillsyn ska vara skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft29"&gt;Det förekommer regleringar där en tillsynsmyndighet kan före- lägga t.ex. en arbetsgivare att lämna ut uppgifter om arbetsgivaren inte frivilligt rättar sig efter en begäran att lämna ut uppgifter. Exem- pel på en sådan reglering finns i diskrimineringslagen. Ett sådant föreläggande kan även förenas med vite. Möjligheten att förelägga någon att vid äventyr av vite lämna upplysningar eller handlingar kan vara ett effektivt verktyg för att säkerställa att aktörer lever upp till sina skyldigheter. Dessutom kan möjligheten att utkräva viten ha ett viktigt symbolvärde och signalera allvaret i lagstiftningen (se mer om vite i det efterföljande avsnittet 15.3.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vi anser att ett föreläggande enligt den nu föreslagna lagen bör kunna avse skyldigheten att lämna upplysningar eller handlingar. I många regleringar saknas en uttrycklig möjlighet att förelägga någon att lämna upplysningar eller handlingar. Arbetsmiljölagen och djur- skyddslagen är exempel på lagar som saknar en sådan uttrycklig möj- lighet. Avsaknad av en sådan bestämmelse behöver dock inte inne- bära att det är uteslutet att i dessa situationer förelägga någon att lämna uppgifter. Som nyss konstaterats har många tillsynsmyndig- heter en rätt att gentemot en verksamhetsutövare besluta om de förelägganden som behövs för att säkerställa att verksamheten be- drivs i enlighet med de regler som gäller för verksamheten. Dessa bestämmelser är ofta allmänt formulerade och ger ett stort utrymme för tillsynsmyndigheten att utforma de förelägganden som myndig- heten anser behövs för tillsynen. Bestämmelserna skulle kunna tol- kas så att förelägganden endast får beslutas i fråga om skyldigheten för en verksamhetsutövare att vidta särskilt utpekade åtgärder i sin verksamhet. Ordalydelsen av bestämmelserna synes dock inte ute- sluta att ett föreläggande även kan avse en skyldighet att t.ex. lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;Det skulle mot denna bakgrund kunna anses att det inte krävs någon uttrycklig bestämmelse om att ett föreläggande också kan avse en skyldighet att lämna upplysningar eller handlingar. För att det inte ska råda någon tvekan om att tillsynsmyndigheten har rätt att förelägga en arbetsgivare att lämna upplysningar eller handlingar bör det dock uttryckligen framgå av lagtexten att ett föreläggande kan avse fullgörande av den skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;
&lt;DIV id="p567dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338567x1.jpg/" id="p567img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Tillsynsmyndighetens beslut ska få förenas med vite&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande ska få förenas med vite. Ett sådant föreläggande ska även få riktas mot staten som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Möjlighet att förena förelägganden med vite i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Det finns inte något generellt krav på att den som inte följer ett föreläggande ska drabbas av en sanktion. Ett föreläggande kan dock förenas med vite. Bestämmelser om möjligheten för en tillsyns- myndighet att förena förelägganden med vite finns i flera lagar, t.ex. i diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, djurskyddslagen, skollagen samt i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Arbetsmiljöverket har enligt t.ex. 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen möjlighet att förena ett föreläggande med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Tillsynsmyndigheten ska kunna förena förelägganden med vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;För att säkerställa att skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden följs och respekteras av de arbetsgivare som omfattas av skyldigheten bör det finnas effektiva och ändamålsenliga sanktionsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vitet är ett hot om att betalningsansvar kan uppstå om den som föreläggandet riktas mot inte följer föreläggandet. Genom möjlig- heten att förena ett föreläggande med hot om vite erbjuds tillsyns- myndigheten ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå den vars verksamhet är föremål för tillsynen att rätta till bristerna i verk- samheten. Möjligheten att förelägga vid äventyr av vite är många gånger en förutsättning för en effektiv tillsynsverksamhet. Det bör därför vara möjligt för Arbetsmiljöverket att förena ett beslut om föreläggande med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Vitesinstitutet är dock inte alltid optimalt ur effektivitetssyn- punkt. I vissa situationer kan det finnas omständigheter som tyder på att ett vite inte kommer att bidra till att någon följer ett före-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;läggande. Arbetsmiljöverket bör därför kunna välja mellan att förena föreläggandet med vite eller att inte göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft67"&gt;Bör det vara möjligt att rikta vitesföreläggande mot staten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaran- den kommer enligt våra förslag även att gälla för statliga arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Det anses vara en vedertagen princip att statliga myndigheter inte ska föreläggas vid vite. De bakomliggande skälen till den principen är bl.a. att vitesföreläggande mot staten sällan är ett effektivt eko- nomiskt påtryckningsmedel (se prop. 1984/85:96 s. 99), eftersom viten tillfaller staten. Det görs dock ibland undantag från den prin- cipen när staten agerar i någon annan egenskap än offentligrättsligt subjekt. I t.ex. diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen anges att vitesföreläggande får beslutas när det, som i nu aktuellt fall, är riktat mot staten i dess egenskap av arbetsgivare. Det bör dock noteras att det i dessa fall är fråga om lagstiftning som direkt syftar till att värna mänskliga rättigheter respektive skydda liv och hälsa. Inrättande av interna rapporteringskanaler och förfaranden handlar närmast om att upprätta förfaranderegler och rutiner. Statliga myndigheter är i allmänhet vana att inrätta rutiner och att arbeta strukturerat efter uppsatta rutiner och riktlinjer, även när de agerar i sin egenskap av arbetsgivare. Samtidigt går det inte att bortse från att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden är en viktig del i en reglering som i sin helhet syftar till att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik (jfr artikel 1 i direkti- vet) och även värna yttrandefriheten. Genom förekomsten av kanaler och förfaranden uppmuntrar arbetsgivaren rapportering av missför- hållanden, vilket ofta är en viktig förutsättning för att personer ska våga och vilja rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft8"&gt;Det finns således skäl som talar för ett upprätthållande av prin- cipen om att staten inte ska föreläggas vite. Samtidigt finns det skäl som talar mot att statliga arbetsgivare i det nu aktuella avseendet ska särbehandlas jämfört med andra arbetsgivare. Vitet har i det avseen- det en symbolverkan som gör det tydligt att det saknar betydelse för tryggheten vid rapportering om arbetsgivaren är privat, kommunal eller statlig. Vi gör vid en avvägning mellan dessa skäl bedömningen att ett föreläggande med vite bör få riktas även mot staten i dess&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;
&lt;DIV id="p569dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338569x1.jpg/" id="p569img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;egenskap av arbetsgivare. På samma sätt som i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen bör detta framgå direkt i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft67"&gt;Det behövs inga ytterligare bestämmelser om viten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;Den närmare regleringen av viten som får föreläggas av myndigheter finns i viteslagen. Viteslagen ska dock inte tillämpas i den mån det finns avvikande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Av viteslagen framgår bl.a. att ett vitesföreläggande ska vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Om före- läggandet innebär en skyldighet att vidta en viss åtgärd, ska det fram- gå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska vidtas. Vite får inte föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Vite kan fastställas an- tingen till ett fast belopp eller som löpande vite med ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts. Vitet ska fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till om- ständigheterna i övrigt kan antas förmå denne att följa det föreläg- gande som förenats med vite. Viten döms ut av domstol. Frågor om utdömande av viten prövas efter ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet. Ansökan sker vid förvaltningsrätten inom den domkrets som myndigheten är belägen. Utdömande av viten kan överklagas, men för överklagande till kammarrätten krävs prövnings- tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Vi bedömer att de allmänna bestämmelser som finns i viteslagen är lämpliga att tillämpa även vid frågor om viten enligt den nu före- slagna lagen. Det saknas därför enligt oss skäl att meddela några av- vikande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Möjlighet att överklaga tillsynsmyndighetens beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En tillsynsmyndighets beslut om vitesföreläggande ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om före- läggande som inte förenats med vite ska inte få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kam- marrätten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Föreläggande med vite ska få överklagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;En förvaltningsmyndighets beslut får enligt 40 och 41 §§ förvalt- ningslagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Klago- rätten är enligt 42 § begränsad till den som beslutet angår och det krävs att beslutet har gått honom eller henne emot. Klagorätten om- fattar enskilda, vilket innefattar både fysiska personer och privat- rättsliga juridiska personer, t.ex. aktiebolag och ideella föreningar. Statliga och kommunala organ anses kunna uppträda som enskilda när de inte fullgör en offentligrättsligt reglerad uppgift utan agerar som företrädare för ett rent privaträttsligt intresse. Så kan vara fallet om en myndighet uppträder i sin egenskap av t.ex. arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Ett vitesföreläggande kan antas påverka den förelagde dels genom att de krav som ställs genom föreläggandet kan generera kostnader, dels genom att själva vitet är ett påtryckningsmedel som kan leda till att ett kännbart belopp kan komma att behöva betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;För en enskild som står i valet mellan betydande investeringar eller ett betydande viteshot talar starka rättssäkerhetsskäl för att redan själva vitesföreläggandets laglighet ska kunna prövas av dom- stol. Föreläggande med vite får normalt överklagas och det finns ingen anledning att här göra en annan bedömning. Förelägganden som förenas med vite bör därför få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Föreläggande utan vite ska inte få överklagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer är även förelägganden som inte förenats med vite överklagbara om inte annat särskilt före- skrivs. Det innebär att det måste framgå av lagstiftningen om ett sådant föreläggande inte ska få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Det kan konstateras att de lagar som tidigare nämnts i detta avsnitt skiljer sig åt i denna fråga. Enligt t.ex. skollagen och diskrimi- neringslagen får endast förelägganden som förenats med vite över- klagas. Enligt djurskyddslagen, arbetsmiljölagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse får även förelägganden som inte förenats med vite överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Även förelägganden utan vite kan påverka den förelagde eftersom krav på åtgärder kan förväntas medföra kostnader. Om arbetsgivaren i ett tillsynsärende anser att rapporteringskanalerna och förfaran- dena uppfyller lagens krav, men tillsynsmyndigheten gör en annan bedömning, kan arbetsgivaren ha ett intresse av att frågan prövas av domstol även om föreläggandet inte förenats med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller nu aktuella förelägganden kan det emellertid kon- stateras att det inte är fråga om förelägganden som kan antas få omedelbara stora ekonomiska konsekvenser. Därtill kommer att ett föreläggande utan vite inte har några direkta rättsverkningar utan mer är att se som en uppmaning till den enskilde att göra något. Om den förelagde inte följer ett sådant föreläggande och tillsynsmyndigheten därefter går vidare med ett vitesföreläggande kommer det att finnas en rätt till domstolsprövning i det senare skedet. En rätt att över- klaga även ett beslut om föreläggande utan vite, som skulle ge den enskilde rätt till domstolsprövning på ett tidigare stadium, är därför enligt vår bedömning i nu aktuellt fall inte motiverat ur rättssäker- hetssynpunkt. Vi anser därför att ett beslut om föreläggande utan vite inte ska få överklagas. Detta bör framgå av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Forum vid överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Vilken förvaltningsdomstol som enligt 40 § förvaltningslagen är be- hörig att ta upp ett överklagande regleras i lagen (1971:289) om all- männa förvaltningsdomstolar. I 14 § anges att om det i lag eller annan författning föreskrivs att beslut överklagas till allmän förvaltnings- domstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt. Beslutet ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. För myndigheter med regionkontor på flera ställen i landet innebär det att ett beslut av regionkontoret ska överklagas till den förvalt- ningsrätt i vars domkrets regionkontoret är beläget och inte till för- valtningsrätten där huvudkontoret är beläget (jfr RÅ 1995 ref. 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Bestämmelsen i 14 § är tillämplig om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning. Det finns således möjlighet att göra avsteg från bestämmelsen. En förutsättning för att göra avsteg är att det finns starka skäl som talar för en annan ordning. Enbart t.ex. det förhållandet att det kan förväntas röra sig om ett begränsat antal mål bedöms inte utgöra ett sådant skäl (se prop. 1993/94:133 s. 32).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;
&lt;DIV id="p572dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338572x1.jpg/" id="p572img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;Den tänkta tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket är indelat i fem regioner: Region nord (med kontor i Umeå, Luleå, Östersund och Sundsvall), region mitt (med kontor i Örebro och Falun), region öst (med kontor i Stockholm och Linköping), region väst (med kon- tor i Mölndal och Jönköping) samt region syd (med kontor i Malmö och Växjö). Ett beslut om föreläggande kommer som regel att ut- färdas av något av Arbetsmiljöverkets kontor. Tillämpning av 14 § skulle således medföra att mål enligt den föreslagna lagen kommer att fördelas över flera förvaltningsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Vi gör bedömningen att det inte finns skäl att föreslå någon bestäm- melse med avvikande innehåll från 14 § lagen om allmänna förvaltnings- domstolar. Det bör således endast anges att tillsynsmyndighetens beslut om vitesföreläggande får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Av 34 a § förvaltningsprocesslagen följer att för de mål där det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande. Bestämmelsen ger uttryck för att tyngd- punkten i rättsskipningen ska ligga i första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;De nu aktuella målen kommer enligt förslaget att överklagas från förvaltningsrätt. Det kommer att vara fråga om mål som prövats av en myndighet innan det prövats av förvaltningsrätten (jfr prop. 1993/94:133 s. 34). Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns skäl att göra något undantag från principen om krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. För överkla- gande till kammarrätt bör det således krävas prövningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Det bör inte införas några sanktioner utöver möjligheten att förena förelägganden med vite&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det bör inte införas några ytterligare tillsynsåtgärder utöver tillsynsmyndighetens rätt att kräva upplysningar och hand- lingar samt rätten att besluta om förelägganden med eller utan vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;Det bör inte införas några sanktioner utöver möjligheten att förena föreläggandena med vite.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för bedömningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Överväganden om ytterligare tillsynsåtgärder eller sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;För att säkerställa att skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden följs och respekteras av de arbetsgivare som omfattas av kraven bör det, som redan nämnts, finnas effektiva och ändamålsenliga åtgärder för tillsynsmyndigheten att vidta mot den som inte följer skyldigheten. Som framgått i föregående avsnitt före- slår vi därför att tillsynsmyndigheten ska ha rätt att besluta om de förelägganden som behövs för att den föreslagna lagens skyldigheter ska följas såvitt avser bestämmelserna om interna rapporterings- kanaler och förfaranden. Vi föreslår också att förelägganden ska få förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft41"&gt;Utöver detta kan det övervägas om ytterligare tillsynsåtgärder bör kunna vidtas av tillsynsmyndigheterna. Det kan även övervägas om ytterligare sanktioner utöver vitesmöjligheten bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Inga ytterligare tillsynsåtgärder bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Exempel på olika åtgärder – utöver förelägganden – som myndig- heter får vidta vid tillsyn finns inom ett antal rättsområden. Vid tillsyn över vapenlagstiftning, miljölagstiftning och djurskyddslag- stiftning finns t.ex. möjlighet att omhänderta egendom (vapen eller djur) och möjlighet att meddela förbud eller återkalla tillstånd. Ytterligare exempel på tillsynsåtgärder är rätt till tillträde till t.ex. lokaler och till biträde av andra myndigheter, t.ex. av polisen, för att kunna genomföra inspektioner och förrättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Möjlighet att besluta om förelägganden ger ett stort utrymme för tillsynsmyndigheten att styra beteendet hos den som är föremål för tillsyn och skapar goda möjligheter för myndigheten att anpassa ett ingripande efter vad som är behövligt. Det är en effektiv, ändamåls- enlig och tillräcklig åtgärd för att säkerställa att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden följs och respekteras av arbetsgivare. Vi anser därför att det saknas skäl att införa ytter- ligare tillsynsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Inga ytterligare sanktioner bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;När en brist konstateras vid tillsyn måste tillsynsmyndigheten ha möjlighet till någon form av ingripande, som ska vara effektivt och tydligt. Ett ingripande har således en framåtsyftande funktion, näm- ligen att tillse att regler följs i framtiden. Samtidigt är det ibland motiverat att tillsynsmyndigheten ska kunna ingripa mot regelöver- trädelser där överträdelsen inte går att göra ogjord. Ingripanden vid tillsyn kan således även ha ett bestraffande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Möjligheten att förena ett föreläggande med vite utgör en typ av sanktion som framför allt kan sägas vara framåtsyftande. Ett vites- föreläggande syftar till att få en verksamhet att vidta de förelagda åtgärderna så att vitet inte behöver dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Det finns dock flera exempel på sanktioner inom tillsynsområdet som primärt har ett bestraffande syfte, bl.a. sanktionsavgifter, avgifts- förelägganden och straffsanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Sanktionsavgifter innebär att en tillsynsmyndighet får besluta att den verksamhet som är föremål för tillsyn ska betala en sanktions- avgift. Sanktionsavgifter förekommer bl.a. i brottsdatalagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Regeringen har uttalat att sank- tionsavgifter bör ses som ett komplement till övriga ingripande- möjligheter (skr. 2009/10:79 s. 45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Ett avgiftsföreläggande – eller sanktionsföreläggande som det också kallas – innebär att den verksamhet som är föremål för tillsyn föreläggs att inom en viss tid godkänna att betala en sanktionsavgift. Om inget godkännande sker får tillsynsmyndigheten ansöka hos förvaltningsdomstol om att sanktionsavgift ska tas ut. Avgiftsföre- lägganden förekommer bl.a. i arbetsmiljölagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;En straffsanktion innebär att en fysisk person döms till böter eller fängelse om personen, antingen med uppsåt eller av oaktsamhet, bryter mot vissa särskilda bestämmelser som gäller för den aktuella verksamheten. Straffsanktioner förekommer bl.a. i djurskyddslagen och arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden är enligt oss av sådan karaktär att det vid tillsynen framför allt är viktigt att tillse att bestämmelserna följs i framtiden. Det primära är således att ingripandemöjligheterna har en framåtsyftande funktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td292"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;Som redan konstaterats bedömer vi att möjligheten att besluta om förelägganden utgör en effektiv och ändamålsenlig åtgärd för att säkerställa att skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden följs och respekteras av arbetsgivare. Detta gäller särskilt om föreläggandet förenas med vite eftersom ett hot om en sådan sanktion utgör ett effektivt påtryckningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Vi anser att det inte har framkommit några skäl som motiverar att det införs ytterligare sanktioner utöver möjligheten att förena förelägganden med vite.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Rättegången&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft7"&gt;och processuella frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om att det ska finnas rättsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Enligt direktivet ska rapporterande och andra personer som om- fattas av direktivets skydd i nationell rätt ha tillgång till lämpliga rättsmedel mot repressalier, inbegripet interimistiska åtgärder i av- vaktan på att de rättsliga förfarandena slutförs (artikel 21.6). Med- lemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bl.a. rättsmedel är tillgängliga beträffande skador som lidits av rappor- terande personer (artikel 21.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Grundläggande rättssäkerhetsgarantier när det gäller domstolspröv- ning finns i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt artikeln ska var och en vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Rätt till domstolsprövning enligt EU:s rättighetsstadga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt artikel 47 i EU:s rättighetsstadga har var och en, vars unions- rättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts, rätt till ett effek- tivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i artikeln. Var och en har vidare enligt artikeln rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft19"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;
&lt;DIV id="p578dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338578x1.jpg/" id="p578img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Bestämmelser om rättegången i de allmänna domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft37"&gt;Tvister mellan enskilda prövas som regel i Sverige av de allmänna domstolarna. De allmänna domstolarna är uppdelade i tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. När de allmänna domstolarna prövar tvister tillämpas rättegångsbalken som utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft67"&gt;Bestämmelser om rättegången i arbetstvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva arbets- rättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhål- landet mellan arbetsgivare och arbetstagare. När Arbetsdomstolen prövar en tvist tillämpas arbetstvistlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bestämmelser om rättegången i de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Tvister mellan enskilda och myndigheter avgörs av de allmänna för- valtningsdomstolarna. De allmänna förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Vid förvaltningsdomstolarna tillämpas förvaltningsprocesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Tillämplig rättegångsordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Mål om förbud mot hindrande åtgärder och repressalier ska handläggas enligt arbetstvistlagen, om den som påstår sig ha blivit utsatt för den hindrande åtgärden eller repressalien är en arbetstagare, inhyrd arbetstagare, volontär eller praktikant. Även de tre sistnämnda ska i sådana mål anses som arbetstagare. Den som vidtar åtgärden eller repressalien ska anses som arbetsgivare. Detsamma ska gälla vid sådan tvisteförhandling som enligt arbets- tvistlagen ska äga rum för att talan ska få upptas till prövning av Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Andra mål om förbud mot hindrande åtgärder och repressalier ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmel- serna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Mål enligt den föreslagna lagen ska kunna prövas i domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I artikel 21.6 anges att personer som avses i artikel 4 ska ha tillgång till lämpliga rättsmedel mot repressalier, inbegripet interimistiska åtgärder i avvaktan på att de rättsliga förfarandena slutförs, i enlighet med nationell rätt. Även av artikel 21.8 framgår att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bl.a. rättsmedel är tillgängliga beträffande skador som lidits av rapporterande per- soner. Rätten till en rättvis rättegång anses vara en självklar förut- sättning för att skyddet ska kunna säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Rätten till ett effektivt rättsmedel inför en domstol är också fastlagd i EU:s rättighetsstadga och i Europakonventionen. Även enligt befintliga bestämmelser i svensk rätt har visselblåsare rätt att få påstådda repressalier prövade i domstol. När det gäller arbets- tagare, inklusive inhyrda arbetstagare, som slår larm om allvarliga missförhållanden följer detta uttryckligen av visselblåsarlagen där det anges att mål om tillämpningen av lagen ska handläggas enligt arbetstvistlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bör mål enligt den föreslagna lagen kunna prövas i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft67"&gt;Utgångspunkten är att arbetstvistlagen bör tillämpas i mål om hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Vi föreslår att det ska vara förbjudet för en arbetsgivare, uppdrags- givare eller någon annan som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning att hindra eller försöka hindra en rapporterande person från att rapportera, samt att vidta repressalier mot den rap- porterande personen på grund av att personen har rapporterat in- formation om missförhållanden (avsnitt 6.5). Vi föreslår också att förbudet mot repressalier ska gälla i förhållande till vissa andra per- soner som bistår eller har en särskild anknytning till den rappor- terande personen (avsnitt 6.3.3). Parter i tvister om överträdelser av förbuden kommer således att vara å ena sidan rapporterande och vissa andra personer och å andra sidan arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som har en rapporterande person under sin kon- troll och ledning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft8"&gt;Det finns anledning att anta att i de allra flesta tvisterna om hind- rande åtgärder och repressalier kommer arbetsgivare och arbetstagare att vara parter. Detta talar för att arbetstvistlagen bör tillämpas. Sam- tidigt kommer det att kunna uppstå tvister där ingen, alternativt endast en av parterna i tvisten, är arbetstagare eller arbetsgivare. I så- dana fall kan det ifrågasättas om det är lämpligt att arbetstvistlagen tillämpas. Som exempel kan nämnas en tvist där en egenföretagare anser sig ha blivit utsatt för repressalier som vidtagits av dennes uppdragsgivare, exempelvis hävning av ett avtal om tillhandahållande av en tjänst. I det fallet kan de frågor som det tvistas om röra frågor som normalt inte prövas i en arbetsrättslig tvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft71"&gt;Tvister mellan vissa parter bör dock handläggas enligt den rättegångsordning som gäller för andra tvistemål än arbetstvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Även om arbetstvistlagen enligt sin ordalydelse ska tillämpas på rättegången i arbetstvister, dvs. tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, förekommer det reglering i andra lagar som medför att arbetstvist- lagen tillämpas också i tvister som inte är arbetstvister enligt arbets- tvistlagens definition. I diskrimineringslagen anges t.ex. att mål om tillämpningen av vissa av den lagens bestämmelser ska handläggas enligt arbetstvistlagen. I sådana mål ska enligt diskrimineringslagen som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska enligt lagen anses som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Som ytterligare exempel kan nämnas lagen om entreprenörs- ansvar för lönefordringar som anger att mål enligt lagen mellan en arbetstagare på den ena sidan och en arbetsgivare, en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör på den andra sidan ska handläggas enligt arbetstvistlagen. I sådana mål ska enligt lagen uppdragsgivaren och huvudentreprenören anses som arbetsgivare och arbetstagaren ska anses som arbetstagare hos uppdragsgivaren eller huvudentreprenören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;Det är alltså inte främmande för den svenska ordningen att låta tvister handläggas enligt arbetstvistlagen även i fall då andra än arbetsgivare och arbetstagare är parter. Det skulle således vara möj- ligt att låta tvister om hindrande åtgärder och repressalier handläggas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;enligt arbetstvistlagen även i situationer då det inte är fråga om en arbetstvist enligt arbetstvistlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Det som talar för att arbetstvistlagen ska tillämpas är att de dom- stolar som handlägger mål enligt den lagen, i synnerhet Arbetsdom- stolen, har stor kompetens när det gäller förhållandena på arbets- marknaden och att den absoluta merparten av målen kommer att ha en sådan inriktning. Inte minst gäller det den kompetens som krävs vid prövning av sådana ingripanden som kan antas bli vanliga former av repressalier, dvs. avskedanden, uppsägningar och omplaceringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Det som talar emot att låta tvister om hindrande åtgärder och repressalier handläggas enligt arbetstvistlagen är att den är utformad med utgångspunkten att det är fråga om en tvist mellan parterna i ett anställningsförhållande. Det har införts ett särskilt privilegium för arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer att – efter genomförda tvisteförhandlingar – väcka talan i Arbetsdomstolen som första dom- stol. De etablerade organisationerna på arbetsmarknaden har även getts rätt att lämna förslag vid utseende av domstolens ledamöter. Det kan mot bl.a. denna bakgrund resas invändningar mot att arbets- tvistlagen tillämpas när det är fråga om en tvist mellan andra än arbetsgivare och arbetstagare. Därtill kommer att det kan uppstå tvister enligt den nu aktuella lagen inom områden som de domstolar som handlägger arbetstvister inte kan förväntas ha expertkunskaper inom, t.ex. som i ovan nämnt exempel att en uppdragsgivare som en tänkbar repressalie i förtid häver ett varu- eller tjänsteavtal som upp- dragsgivaren har med en juridisk person som den rapporterande per- sonen arbetar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Man skulle i stället kunna tänka sig en ordning där tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare handläggs enligt arbetstvistlagen, medan övriga tvister handläggs enligt rättegångsbalkens bestämmelser. Rätte- gångsbalken gör i vissa avseenden skillnad mellan tvistemål där för- likning om saken är tillåten och övriga tvistemål (se t.ex. 1 kap. 3 d §, 33 kap. 5 § och 42 kap. 11 §). Till övriga tvistemål, där förlikning om saken inte är tillåten, hör främst familjerättsliga mål. Tvister enligt den nu föreslagna lagen är sådana där förlikning om saken bör vara tillåten och skulle därför – om rättegångsbalken tillämpas – hand- läggas enligt bestämmelserna om rättegången i tvistemål där förlik- ning om saken är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;En nackdel med en sådan ordning är dock att det finns en risk för att det utvecklas olika prejudicerande rättspraxis vid tillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p322 ft41"&gt;av en och samma lag eftersom slutinstanserna i sådana fall skulle skilja sig åt; Arbetsdomstolen skulle vara sista instans i de fall där parterna är arbetsgivare och arbetstagare och Högsta domstolen skulle vara sista instans om andra parter för talan. Sådana risker bör undvikas. Det kan å andra sidan konstateras att bl.a. diskriminerings- lagen innebär en sådan ordning eftersom vissa mål mellan arbets- tagare och arbetsgivare prövas enligt arbetstvistlagen med Arbets- domstolen som sista instans, medan övriga mål handläggs enligt bestämmelserna i rättegångsbalken och prövas av allmän domstol. Även mål enligt företagshemlighetslagen kan bli föremål för pröv- ning i olika instanser; tvister som rör förhållandet mellan arbets- givare och arbetstagare prövas enligt arbetstvistlagen medan andra mål prövas av allmän domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;Det finns således, som framgått, skäl som talar för att samtliga mål om hindrande åtgärder och repressalier enligt den föreslagna lagen bör prövas enligt arbetstvistlagen. Vi anser dock att över- vägande skäl talar för att mål mellan vissa parter inte bör prövas enligt den lagen, utan i stället bör prövas av allmän domstol och handläggas enligt den rättegångsordning som gäller för andra tviste- mål än arbetstvister. Det som särskilt talar för en sådan ordning är att det i dessa fall kommer att röra sig om tvister där relationen mellan parterna inte ens påminner om relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Ett alternativ som också skulle kunna övervägas är att låta den nya lagen, likt företagshemlighetslagen, sakna bestämmelser om en- ligt vilka rättegångsbestämmelser tvister ska handläggas. I stället skulle allmänna regler och principer för i vilket forum en tvist ska avgöras tillämpas. Tvister som står mellan arbetsgivare och arbets- tagare skulle således handläggas som en arbetstvist enligt bestäm- melserna i arbetstvistlagen medan samtliga andra tvister skulle hand- läggas enligt den rättegångsordning som gäller för andra tvistemål än arbetstvister. Som framgår av det närmast efterföljande avsnittet gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;dock bedömningen att det finns vissa tvister, utöver dem som står mellan arbetsgivare och arbetstagare, som bör handläggas enligt arbetstvistlagen. För att uppnå det behöver det införas bestämmelser som anger vilka rättegångsbestämmelser som ska gälla vid handlägg- ning av tvisten. Om sådana bestämmelser saknas kommer annars en tvist mellan t.ex. en praktikant och en arbetsgivare att prövas enligt rättegångsbalkens bestämmelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft67"&gt;Närmare om vilka mål som ska handläggas enligt arbetstvistlagen såvitt avser den primära personkretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;De rapporterande personer som föreslås omfattas av lagens skydd i form av förbud mot hindrande åtgärder och repressalier och som således kan komma ifråga för att väcka talan i mål om hindrande åt- gärder och repressalier är arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, eller aktieägare som är verksamma i bolaget. De nu nämnda personkategorierna kan beskrivas som den primära personkretsen (se avsnitt 6.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning kan de personkategorier som tillhör den primära personkretsen delas in i två undergrupper. I den ena gruppen ingår arbetstagare, vilket även inkluderar inhyrda arbetstagare, samt volontärer och praktikanter. Inhyrda arbetstagare, volontärer och praktikanter har en relation gentemot den som kan tänkas utsätta dem för hindrande åtgärder eller repressalier som påminner om relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Personer ur dessa personkategorier kan tänkas utsättas för sådana hindrande åtgärder och repressalier som typiskt sett även arbetstagare kan drabbas av, t.ex. ändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider, negativa vitsord, försämrade arbetsförhållanden och uppsägning. Förhållandet liknar således i stor utsträckning ett anställningsförhållande och tviste- frågorna kommer att vara nära besläktade med dem som uppkommer i ett anställningsförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I den andra undergruppen ingår egenföretagare, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, och aktieägare som är verksamma i bolaget. En egenföretagare, en styrelseledamot eller en aktieägare har många gånger en väsentligt mer självständig relation gentemot den som kan tänkas utsätta dem för hindrande åtgärder eller repressalier. Personer ur dessa person- kategorier kommer typiskt sett att utsättas för hindrande åtgärder och repressalier av annan karaktär jämfört med dem som en arbets- tagare utsätts för. Som exempel kan nämnas att en uppdragsgivare i förtid häver ett varu- eller tjänsteavtal som uppdragsgivaren har med en egenföretagare. Ytterligare exempel är de åtgärder som t.ex. ett aktiebolag kan vidta med stöd av associationsrättsliga bestämmelser gentemot t.ex. en styrelseledamot. Tvistefrågorna kommer som en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;följd därav att vara av en annan karaktär jämfört med dem som upp- kommer i ett anställningsförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft8"&gt;Vi gör mot bakgrund härav bedömningen att det är lämpligt att arbetstvistlagen tillämpas i de mål där arbetstagare, inhyrda arbets- tagare, volontärer och praktikanter är parter. Eftersom arbetstvist- lagen således bör tillämpas även mellan andra än enbart arbetsgivare och arbetstagare bör det anges i den föreslagna lagen att som arbets- tagare ska anses också inhyrda arbetstagare, volontärer och prakti- kanter. En sådan ordning överensstämmer med vad som gäller enligt diskrimineringslagen och enligt uthyrningslagen. Det bör vidare an- ges att den som vidtar repressalien, eller hindrar eller försöker hindra en rapportering, bör anses som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft41"&gt;Mål om hindrande åtgärder och repressalier mellan andra parter än de nu nämnda bör i stället prövas av allmän domstol enligt be- stämmelserna i rättegångsbalken. De nu aktuella tvisterna bör hand- läggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft67"&gt;Närmare om vilka mål som ska handläggas enligt arbetstvistlagen såvitt avser den sekundära personkretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft8"&gt;Vi föreslår dessutom att även vissa andra personer som bistår eller har anknytning till den rapporterande personen ska omfattas av ett visst skydd. Det handlar om fysiska personer som i ett arbetsrela- terat sammanhang bistår den rapporterande personen vid rapporter- ingen, såsom förtroendevalda och skyddsombud, fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom an- höriga och kollegor, samt juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang. De nu nämnda personkategorierna kan beskrivas som den sekundära personkretsen (se avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;Även den sekundära personkretsen kan delas in i två under- grupper. Den första gruppen består av fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, eller fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang. Dessa kan många gånger själva vara arbetstagare och således ha ett anställningsförhållande gentemot den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;som utsätter dem för repressalier. Det innebär i sin tur att de kan ut- sättas för samma typ av repressalier som den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den andra gruppen är juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang, vilka inte kommer att ha en motsvarande relation. En sådan juridisk person kan t.ex. utgöras av ett konsultföre- tag som den rapporterande personen både äger och arbetar i. Konsult- företaget kan ha ett tjänsteavtal med ett annat företag som innebär att den rapporterande personen utför arbete i det andra företaget. Om den rapporterande personen rapporterar om missförhållanden i det andra företaget kan det tänkas leda till att det andra företaget i repressaliesyfte säger upp avtalet i förhållande till konsultföretaget. Juridiska personer kommer således typiskt sett att utsättas för hind- rande åtgärder och repressalier av en annan karaktär jämfört med dem som en arbetstagare utsätts för. Tvistefrågorna kommer som en följd därav att vara av en annan karaktär jämfört med dem som upp- kommer i ett anställningsförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vi anser att samma kriterier som föreslås gälla den primära person- kretsen även bör gälla beträffande den sekundära personkretsen för att avgöra vilka mål som ska handläggas enligt arbetstvistlagen. Om den person som bistår eller har anknytning till den rapporterande personen är arbetstagare, inhyrd arbetstagare, volontär eller prakti- kant bör arbetstvistlagen således tillämpas i tvisten där personen är part. Om den person som bistår eller har anknytning till den rappor- terande personen inte tillhör någon av de nu nämnda personkate- gorierna bör i stället en tvist där personen är part prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Frågan om samordning mellan olika tvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det kan komma att uppstå situationer där den rapporterande perso- nen är en egenföretagare som blir av med sitt uppdrag på grund av rapporteringen, medan den som bistår är en fysisk person som blir av med sin anställning. Vårt förslag skulle som utgångspunkt inne- bära att tvisten som rör den rapporterande personen – egenföretaga- ren – prövas i tingsrätten som ett ordinärt tvistemål, medan tvisten som rör den bistående personen – arbetstagaren – prövas i Arbets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft29"&gt;domstolen som en arbetstvist. Det skulle vara olyckligt om samma rapportering blir föremål för prövning i två olika tvister. Även om en sådan situation kan antas vara ovanlig bör den undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Enligt 1 kap. 1 § arbetstvistlagen finns möjlighet att gemensamt med en arbetstvist handlägga även annan tvist mellan samma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredningen och övriga om- ständigheter finner det lämpligt. Bestämmelsen är en forumregel för Arbetsdomstolen, som innebär att domstolen blir behörig att pröva tvister som inte är arbetstvister. Bestämmelsen syftar i första hand till en ändamålsenlig ordning som innebär att parterna i en arbets- tvist kan få alla sina rättsliga mellanhavanden behandlade i en rätte- gång, även om samtliga tvistefrågor inte rör anställningsförhållandet. Även en tvist mellan andra parter än dem som är parter i arbets- tvisten kan alltså handläggas gemensamt med arbetstvisten om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Den nu aktuella bestämmelsen skulle kunna bli aktuell att tillämpa i den ovannämnda situationen med den följden att tvisterna hand- läggs gemensamt trots att den ena tvisten inte är en arbetstvist. Med hänsyn till detta saknas anledning att föreslå någon reglering för den nu nämnda situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Bör det uppställas ett krav på tvisteförhandling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;En tvist får normalt inte stämmas in till Arbetsdomstolen enligt arbetstvistlagen förrän parterna har förhandlat med varandra enligt medbestämmandelagen. Kravet på föregående förhandlingar gäller också vid tillämpning av visselblåsarlagen även om tvisten står mellan en inhyrd arbetstagare och den som arbetet utförs hos. Detsamma gäller vid tillämpning av diskrimineringslagen även om tvisten står mellan vissa andra än arbetstagare och arbetsgivare, samt vid tillämp- ning av lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar om tvisten står mellan en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör å ena sidan och en arbetstagare å andra sidan. Frågan är om förhandlingskravet enligt medbestämmandelagen bör gälla vid tvister om tillämpning av den nya lagen, även om tvisten står mellan andra än arbetsgivare eller arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft29"&gt;Enligt vår uppfattning finns ett värde i att alla tvister som hand- läggs enligt arbetstvistlagen handläggs enligt samma ordning. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;ordning som normalt gäller i en arbetstvist bör därför som utgångs- punkt gälla även i en tvist enligt den nya lagen. Samtidigt måste det beaktas att parterna i vissa sådana tvister kommer att utgöras av andra än arbetstagare och arbetsgivare. Det kan därför ifrågasättas om det är lämpligt eller ens möjligt att t.ex. en volontär eller prakti- kant förhandlar enligt bestämmelserna i medbestämmandelagen med den som uppdraget eller praktiken pågår hos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vi kan konstatera att det i arbetstvistlagen har gjorts vissa undan- tag från kravet på att förhandling först ska ha ägt rum för att talan ska kunna väckas i Arbetsdomstolen. Ett sådant undantag gäller vid tvist om huruvida en stridsåtgärd har vidtagits i strid mot lag eller kollektivavtal eller tvist om påföljd för sådan åtgärd (4 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen). Ett annat undantag gäller situationen att förhandling eller överläggning inte ägt rum på grund av hinder som inte har berott på käranden (4 kap. 7 § fjärde stycket arbetstvist- lagen). Det skulle således inte vara helt främmande att införa ett undantag från kravet på föregående förhandling. De undantag som gjorts från förhandlingskravet är dock inte kopplade till partsfrågan utan har att göra med dels den sakfråga som är föremål för pröv- ningen, dels att en part inte ska kunna förvägra motparten prövning i Arbetsdomstolen genom att vägra tvisteförhandla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vad gäller frågan om det ens är möjligt för t.ex. en volontär eller praktikant att få till stånd en förhandling kan det konstateras att arbetstvister där det saknas möjlighet att tvisteförhandla redan före- kommer. Även om organisationsgraden bland arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden är hög, finns det en inte obetydlig andel arbetstagare som inte är medlemmar i en arbetstagarorganisation. I en sådan situation kan ingen tvisteförhandling enligt medbestäm- mandelagen komma till stånd eftersom rätten till förhandling enligt medbestämmandelagen gäller för en arbetstagarorganisation rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Avsaknaden av möjlighet att påkalla tvisteförhandling innebär dock inte att den enskilda arbetstagaren saknar möjlighet till domstolsprövning. En oorganiserad arbetstagare är enligt den rådande ordningen i stället hänvisad till att väcka talan i tingsrätten. Tingsrätten är första instans i arbetstvister om förutsättningarna för att väcka talan i Arbets- domstolen som första domstol inte är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;
&lt;DIV id="p588dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338588x1.jpg/" id="p588img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Om motsvarande ordning skulle gälla för de tvister som kan komma att uppstå enligt den föreslagna lagen skulle t.ex. en volontär eller en praktikant som är medlem i en arbetstagarorganisation – vilket kan antas förekomma – och som utsätts för repressalier kunna få till stånd en tvisteförhandling genom sin arbetstagarorganisation. Arbets- tagarorganisationen kommer därefter att kunna väcka talan i Arbets- domstolen som första domstol. Om volontären eller praktikanten i stället är oorganiserad kan ingen tvisteförhandling komma till stånd. Då blir volontären eller praktikanten i stället hänvisad till att väcka talan i tingsrätten som första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Vi anser att den nu beskrivna ordningen är lämplig. Avsaknaden av möjlighet att i vissa situationer påkalla tvisteförhandling utgör således ingen anledning för att generellt ta bort förhandlingskravet i de nu aktuella tvisterna. Vi anser i stället att den ordning som nor- malt gäller i en arbetstvist bör gälla även i den nu aktuella typen av tvister. Därför bör förhandlingskravet för att väcka talan i Arbets- domstolen som första domstol även gälla om tvisten står mellan andra än arbetsgivare eller arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Det bör mot denna bakgrund anges att den föreslagna bestäm- melsen om vem som ska anses som arbetstagare respektive vem som ska anses som arbetsgivare, ska gälla även när reglerna om tviste- förhandling inför väckande av talan i Arbetsdomstolen ska tillämpas. Bestämmelser med sakligt lika innehåll, men med en något annor- lunda språklig utformning, finns i t.ex. 6 kap. 1 § första stycket sista meningen diskrimineringslagen och 20 § andra stycket tredje meningen lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Interimistiska åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas några ytterligare möjligheter till interimistiska åtgärder utöver de som redan finns enligt gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om interimistiska åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Av artikel 21.6 framgår att tillgången till lämpliga rättsmedel i natio- nell rätt ska innefatta interimistiska åtgärder i avvaktan på att de rättsliga förfarandena slutförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;I skäl 96 anges att dessa åtgärder är särskilt viktiga för rapporte- rande personer. I synnerhet bör även interimistiska åtgärder finnas tillgängliga för rapporterande personer för att få stopp på hot, försök till eller fortlöpande repressalier, såsom trakasserier. Åtgärderna bör syfta till att förhindra olika former av repressalier, t.ex. uppsägning, som kan vara svåra att reparera efter en lång tidsperiod. Det kan vara fråga om repressalier som förstör personens ekonomi, eller framtids- utsikter och som allvarligt kan avskräcka potentiella visselblåsare från att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft67"&gt;Förekomsten av interimistiska åtgärder och beslut i svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Med ett intermistiskt beslut avses ett beslut om vad som ska gälla i en tvistefråga för tiden fram till dess att frågan har avgjorts genom slutligt beslut. I svensk rätt är det vanligt med regleringar inom olika områden där det finns en möjlighet att meddela intermistiska beslut. Sådan reglering finns t.ex. i anställningsskyddslagen, lagen om offent- lig anställning och rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Interimistiska åtgärder i uppsägningstvister m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av 34 § anställningsskyddslagen framgår att en uppsägning ska för- klaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren om den skett utan saklig grund. Om det uppkommer en tvist om en uppsägnings giltighet, upphör inte anställningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. En domstol kan dock för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen ska upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid en annan tidpunkt som domstolen bestämmer. Av 35 § samma lag fram- går vidare att om en arbetstagare blivit avskedad under omständig- heter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, ska avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren. Om ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;sådant yrkande framställs, kan domstolen besluta att anställningen trots avskedandet ska bestå tills tvisten har slutligt avgjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Av 38 § lagen om offentlig anställning följer att i en tvist om ett beslut enligt 7 c, 31 eller 36 §§ får domstolen för tiden fram till dess att det finns ett lagakraftägande avgörande bestämma att beslutet tills vidare inte ska gälla. Med beslut enligt 7 c, 31 eller 36 §§ avses beslut om att upphöra med eller inte åta sig en bisyssla, beslut om skiljande från arbetsuppgifter samt beslut om skiljande från anställ- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Vi anger i avsnitt 14.2 att en arbetstagare som blir utsatt för en repressalie i form av en uppsägning eller avskedande kommer att kunna väcka talan både om ogiltighet enligt anställningsskyddslagen och om skadestånd enligt den föreslagna lagen. En följd av att en arbetstagare som blir utsatt för en repressalie i form av en uppsäg- ning eller avskedande kommer att kunna väcka talan om ogiltighet enligt anställningsskyddslagen innebär att även bestämmelserna om möjlighet att meddela interimistiska beslut enligt 34 och 35 §§ an- ställningsskyddslagen kommer att kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Motsvarande gäller beträffande tillämpningen av t.ex. lagen om offentlig anställning. Om en arbetsgivare meddelar ett beslut som avses i lagen om offentlig anställning och om arbetstagaren anser att beslutet utgör en repressalie i strid med den föreslagna lagen kom- mer arbetstagaren att kunna väcka talan både om skadestånd enligt den föreslagna lagen samt angripa beslutet i enlighet med lagen om offentlig anställning. Det innebär att även bestämmelserna om möj- lighet att meddela interimistiska beslut enligt 38 § lagen om offentlig anställning kommer att kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Interimistiska åtgärder i andra typer av tvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt 15 kap. 1 och 5 §§ rättegångsbalken gäller att om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden, får domstol förordna om kvarstad på så mycket av mot- partens egendom att fordringen kan antas bli täckt vid utmätning. Ett yrkande får normalt inte bifallas utan att motparten har beretts&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;tillfälle att yttra sig. Är det fara i dröjsmål, får dock rätten omedel- bart bevilja åtgärden att gälla till dess annat förordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Möjligheten att besluta om kvarstad, även interimistiskt, enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;15 kap. 1 och 5 §§ rättegångsbalken kommer att kunna tillämpas på tvister enligt den föreslagna lagen där det framställs t.ex. skadestånds- yrkanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft11"&gt;Det finns ytterligare åtgärder som bidrar till att uppnå samma syfte som interimistiska åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I skäl 96 betonas att interimistiska åtgärder är särskilt viktiga för rapporterande personer för att få stopp på hot, försök till eller fort- löpande repressalier, såsom trakasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I svensk rätt är arbetsmiljöregleringen central för att komma till rätta med bl.a. trakasserier. Trakasserier är en form av kränkande sär- behandling, vilket kan beskrivas som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker vilket bl.a. inkluderar ett ansvar för att vidta åtgärder för att mot- verka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska även se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;En arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter enligt arbets- miljöregleringen riskerar tillsynsåtgärder enligt 7 kap. arbetsmiljö- lagen. Enligt t.ex. 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen får Arbetsmiljöverket besluta de förelägganden eller förbud som behövs för att arbets- miljölagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas. Ett sådant beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Det skulle t.ex. kunna beslutas ett sådant föreläggande i en situation där en arbetsgivare inte på ett godtagbart sätt hanterar och försöker komma till rätta med pågående trakasserier eller kränkande särbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft67"&gt;Det behövs inga ytterligare möjligheter att besluta om interimistiska åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft29"&gt;Som framgår av föregående avsnitt finns det redan flera bestämmel- ser i svensk rätt som ger möjligheter att begära interimistiska beslut. De nämnda bestämmelserna kommer många gånger att kunna tilläm- pas även i tvister där t.ex. en arbetstagare gör gällande att hon eller han utsatts för repressalier på grund av att hon eller han har rappor- terat om missförhållanden enligt den föreslagna lagen. Även andra bestämmelser bidrar till att uppnå de ändamål som artikel 21.6 och skäl 96 ger uttryck för, t.ex. att komma till rätta med pågående tra- kasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Beroende på karaktären av den aktuella repressalien, hur den rap- porterande personen väljer att utföra sin talan för att angripa repres- salien och vilken typ av tvist som repressalien således ger upphov till kan det dock förekomma tvister där det inte finns någon möjlighet för den rapporterande personen att begära intermistiska beslut. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om befintlig rätt är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Vid valet av sanktioner finns enligt artikel 23.1 krav på att sanktio- nerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I skäl 102 anges att straffrättsliga, civilrättsliga eller administrativa sanktioner är nödvändiga för att säkerställa att reglerna om skydd för vissel- blåsare är effektiva. Någon anvisning om vilka former av sanktioner som medlemsstaterna bör välja ges inte. Vi drar av detta slutsatsen att medlemsstaterna har ett utrymme att införa den typ av sanktioner som bäst passar den egna nationella rättsordningen, under förutsätt- ning att de är effektiva, proportionella och avskräckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft29"&gt;Det faktum att medlemsstaterna ges ett utrymme att välja vilken typ av sanktioner som bör införas, innebär att medlemsstaterna även ges ett visst utrymme att välja vilken typ av interimistiska åtgärder som bör införas. Valet av sanktioner påverkar nämligen förutsätt- ningarna för att kunna besluta om interimistiska åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det finns i sammanhanget anledning att erinra om principen om medlemsstaternas processuella autonomi. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen tillhör medlemsstaterna själva. EU har inte tilldelats någon kompetens att anta processregler, vilket innebär att denna kompetens som utgångspunkt tillkommer medlemsstaterna (artikel 2.5 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 5.2 &lt;NOBR&gt;EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; När med- lemsstaterna genomför unionsrätten är det därför, som utgångspunkt,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;
&lt;DIV id="p593dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338593x1.jpg/" id="p593img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;upp till medlemsstaterna att fastställa de processrättsliga regler som ska tillämpas när nationella myndigheter och domstolar handlägger ärenden och mål med koppling till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Vi gör med beaktande av detta bedömningen att de möjligheter som finns i befintlig rätt att påkalla interimistiska åtgärder samman- taget är tillräckliga för att uppfylla direktivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bevisregelns utformning i mål om ersättning för brott mot förbudet mot repressalier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden som ska visa att sådana re- pressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Direktivets bestämmelser om bevisregelns utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;I förfaranden vid domstol eller annan myndighet som avser skada som lidits av den rapporterande personen, och under förutsättning att den personen visar att han eller hon har rapporterat eller gjort ett offentliggörande och lidit en skada, ska det enligt direktivet antas att skadan utgjorde repressalier för rapporten eller offentliggörandet. I sådana fall ska den person som har vidtagit den åtgärd som orsakade skadan visa att åtgärden grundades på vederbörligen motiverade skäl (artikel 21.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I direktivets skäl anges att det är troligt att repressalieåtgärder läggs fram såsom motiverade av andra skäl än rapporteringen, och det kan vara mycket svårt för rapporterande personer att bevisa kopplingen mellan rapporteringen och repressalierna, särskilt efter- som de som vidtar repressalieåtgärderna kan ha större makt och mer resurser att dokumentera de vidtagna åtgärderna och att argumen- tera för dem. När den rapporterande personen väl prima facie visar att han eller hon har rapporterat överträdelser eller gjort ett offent- liggörande i linje med direktivet och lidit en skada, bör därför bevis- bördan övergå till den person som vidtog den skadliga handlingen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;och denne bör åläggas att visa att den vidtagna handlingen inte på något sätt var kopplad till rapporteringen eller offentliggörandet (skäl 93).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Bevisregelns utformning i visselblåsarlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Enligt visselblåsarlagen gäller en bevislättnad för arbetstagare som slår larm. Bevislättnaden har åstadkommits genom en bestämmelse som anger att om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repres- salier inte har vidtagits. Bevisregeln i visselblåsarlagen har utformats efter mönster i diskrimineringslagen (prop. 2015/16:128 s. &lt;NOBR&gt;82–84).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bevisregelns utformning i diskrimineringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;I diskrimineringslagen anges att om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskrimi- nering eller repressalier inte har förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Bevisregeln ska utformas som en presumtionsregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Direktivets bestämmelse om bevisregeln är utformad som en pre- sumtionsregel. Utgångspunkten är sålunda att det i ett rättsligt för- farande ska antas att en skada utgör repressalier under förutsättning att den rapporterande personen visar att denne har rapporterat och lidit en skada. Även bevisreglerna i diskrimineringslagen och vissel- blåsarlagen anses vara presumtionsregler (SOU 2016:87 s. &lt;NOBR&gt;425–467).&lt;/NOBR&gt; Visselblåsardirektivets bevisregel är emellertid utformad på ett annat sätt än motsvarande bestämmelser i de svenska lagarna. I de svenska lagarna och i de unionsrättsakter som ligger till grund för den svenska diskrimineringslagen anges att bevisbördan går över när någon som anser sig vara diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omstän- digheter som ger anledning att anta att så är fallet. Enligt visselblåsar- direktivet går bevisbördan i stället över på motparten när någon har visat att denne har rapporterat och lidit skada. Beviskraven för den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;rapporterande personen skulle kunna anses lägre enligt direktivet än enligt diskrimineringslagen och visselblåsarlagen. Enligt vår uppfatt- ning innebär dock skillnaden mellan bestämmelsernas utformning inget avgörande i sak, eftersom omständigheten att rapportering gjorts och skada uppstått motsvarar de omständigheter som ska visas enligt diskrimineringslagen och visselblåsarlagen för att det ska anses antagligt att någon blivit utsatt för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft41"&gt;Vi anser därför att direktivets krav på bevisregelns utformning kan tillgodoses genom en bestämmelse i den nya lagen som utformas efter diskrimineringslagens och visselblåsarlagens mönster. Det finns visserligen inget hinder mot att utforma bevisregeln i den nya lagen mer direktivnära. Vi anser dock att det finns fördelar med att olika bevisregler i svensk rätt som grundar sig på &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och i sak innebär samma sak utformas i nära anslutning till varandra. Det bör därför anges att om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;Vi föreslår även ett förbud mot hindrande åtgärder, dvs. ett för- bud mot att hindra eller försöka hindra den rapporterande personen från att rapportera. Bevisregeln i artikel 21.5 rör enligt ordalydelsen endast åtgärder som vidtas efter en rapportering. Frågan är om bevisregeln trots detta bör tillämpas även vid påståenden om att den rapporterande personen utsatts för hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;I en situation där det påstås att repressalier förekommit kommer det förenklat att handla om att en rapporterande person har rappor- terat om ett missförhållande. Som en följd av detta blir den rappor- terande personen utsatt för någon åtgärd som kan utgöra en repres- salie. Bevisregeln handlar om att svaranden i det läget ska visa att det inte har varit fråga om repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Situationen där hindrande åtgärder förekommer är något annor- lunda. Det handlar inte om att svaranden vidtagit någon åtgärd som en reaktion på ett agerande från den rapporterande personens sida. Det handlar i stället om att svaranden vidtar en åtgärd som hindrar eller i vart fall försöker hindra att rapportering sker. Situationen är således inte sådan att en bevisregel i form av en presumtionsregel kan tillämpas på motsvarande sätt som vid påståenden om repressalier. Mot denna bakgrund och med beaktande av att artikel 21.5 enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;
&lt;DIV id="p596dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338596x1.jpg/" id="p596img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;ordalydelsen endast rör åtgärder som vidtas efter en rapportering bör det inte införas någon bevisregel vid hindrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft37"&gt;Bevisregeln bör utformas så att den är tillämplig även när det är fråga om en person som bistår eller har anknytning till den rappor- terande personen (den s.k. sekundära personkretsen) som påstås ha utsatts för repressalier (jfr avsnitt 6.3.3 och artikel 4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Tidsfrister och preskription&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När någon för talan enligt den nya lagen ska följande bestämmelser om tidsfrister i lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;65 § om tidsfrist för väckande av talan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, dock att tidsfristen i första stycket första meningen ska vara två månader, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Om talan rör ersättning med anledning av ett anställnings- beslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställ- ning, ska tidsfristerna räknas från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Behov av preskriptionsbestämmelser för arbetstvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;De arbetsrättsliga bestämmelserna om preskription skiljer sig från de allmänna preskriptionsreglerna i flera avseenden. Det gäller t.ex. bestämmelserna om preskriptionstidens längd och preskriptions- avbrott. Tidsfristerna inom arbetsrätten är kortare än vad som nor- malt gäller inom andra rättsområden och det krävs kvalificerade åtgärder för att undvika preskription. De flesta arbetsrättsliga författ- ningarna har bestämmelser som hänvisar till preskriptionsbestämmel- serna i antingen anställningsskyddslagen eller medbestämmandelagen. Det gäller t.ex. den befintliga visselblåsarlagen som i det avseendet hänvisar till medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;Enligt vår uppfattning finns ett värde i att de olika skyddslagar som tillämpas i arbetslivet har liknande bestämmelser om preskription. I de tvister som enligt förslaget ska handläggas som arbetstvister – dvs. tvister där den ena parten är arbetstagare, inklusive inhyrd arbets- tagare, volontär eller praktikant – bör därför arbetsrättsliga preskrip- tionsbestämmelser tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft68"&gt;Ska det finnas en hänvisning till preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen eller medbestämmandelagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;I diskrimineringslagen görs hänvisning till både anställningsskydds- lagens och medbestämmandelagens bestämmelser om preskription. Den befintliga visselblåsarlagen innehåller till skillnad från diskrimi- neringslagen ingen hänvisning till anställningsskyddslagens bestäm- melser om preskription när det gäller uppsägning eller avskedande. Det har sin grund i att visselblåsarlagen – till skillnad från diskriminerings- lagen – inte innehåller några bestämmelser om ogiltighetstalan av upp- sägning eller avskedande. I propositionen till visselblåsarlagen anges att eftersom visselblåsarlagen inte innehåller bestämmelser om ogiltig- het är det inte möjligt att uppnå överensstämmelse mellan preskrip- tionsreglerna i anställningsskyddslagen och visselblåsarlagen. Någon hänvisning till anställningsskyddslagens preskriptionsfrister föreslogs därför inte (prop. 2015/16:128 s. 81).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vi föreslår att det inte heller enligt den föreslagna lagen ska finnas en möjlighet att föra en ogiltighetstalan gentemot en uppsägning eller avskedande. Det saknas därför skäl att hänvisa till de särskilda preskriptionsfrister som gäller för ogiltighetstalan i 40 § anställ- ningsskyddslagen. Det bör dock erinras om att en ogiltighetstalan kan komma att föras av den som har utsatts för repressalier i form av en uppsägning, men då med stöd av anställningsskyddslagens be- stämmelser om kravet på saklig grund. I de fallen kommer naturligt- vis anställningsskyddslagens preskriptionsregler att bli tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Det faktum att det saknas skäl att hänvisa till de särskilda pre- skriptionsfrister som gäller för ogiltighetstalan i 40 § anställnings- skyddslagen innebär inte med automatik att samtliga preskriptions- frister i anställningsskyddslagen är irrelevanta. Man skulle kunna tänka sig att en arbetstagare som utsätts för repressalier i form av en uppsägning, avstår från att föra en ogiltighetstalan för att i stället väcka en skadeståndstalan. I den situationen kan talan föras med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;både anställningsskyddslagen och den föreslagna lagen som grund. Det skulle kunna anses att anställningsskyddslagens preskriptions- frister då skulle gälla även för den del av tvisten som har sin grund i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det kan dock noteras att flera arbetsrättsliga lagar har preskrip- tionsbestämmelser som i stället motsvarar medbestämmandelagens preskriptionsfrister. Lagarna innehåller antingen bestämmelser med hänvisningar till medbestämmandelagens preskriptionsfrister eller bestämmelser där ordalydelsen huvudsakligen motsvarar dessa. Som exempel på en lag som använder hänvisningstekniken kan nämnas utstationeringslagen. Som exempel på en lag som innehåller bestäm- melser som i sak motsvarar medbestämmandelagens preskriptions- frister kan nämnas studieledighetslagen. Som redan nämnts finns det dessutom lagar som hänvisar till både anställningsskyddslagens och medbestämmandelagens bestämmelser om preskription. När det gäl- ler talan med anledning av uppsägning och avskedande hänvisas till preskriptionsfristerna i anställningsskyddslagen medan medbestäm- mandelagens bestämmelser om preskriptionsfrister ska tillämpas när det gäller någon annan talan. Som exempel på sådana lagar kan – ut- över den redan nämnda diskrimineringslagen – nämnas föräldraledig- hetslagen och lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Det kan dock noteras att även preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen till stor del överensstämmer med med- bestämmandelagens preskriptionsbestämmelser. Den största skill- naden i sak mellan dessa lagars preskriptionsfrister är den som gäller för ogiltighetstalan enligt 40 § anställningsskyddslagen, dvs. den preskriptionsfrist som vi redan konstaterat inte är relevant i den nu föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Vi gör mot denna bakgrund bedömningen att det saknas skäl att i den föreslagna lagen ha hänvisningar till preskriptionsbestämmel- serna i anställningsskyddslagen. Som redan nämnts finns det ett värde i att de olika skyddslagar som tillämpas i arbetslivet har lik- nande bestämmelser om preskription. Det innebär att de alternativ som återstår är att den föreslagna lagen antingen har hänvisningar till medbestämmandelagens preskriptionsfrister eller har bestämmelser som huvudsakligen motsvarar medbestämmandelagens preskriptions- frister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Det hävdas ibland att preskriptionsbestämmelserna i medbestäm- mandelagen är komplicerade. Bestämmelserna innebär t.ex. att olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Rättegången och processuella frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;tidsfrister kan gälla beroende på om kollektivavtal gäller eller inte, och detsamma gäller beroende på om arbetstagaren är medlem i en arbetstagarorganisation eller inte. Det finns emellertid en väl utveck- lad kunskap om och praxis avseende hur reglerna ska tillämpas. Vi anser sammanfattningsvis att det lämpligaste sättet att reglera frågan om preskription är att hänvisa till reglerna i medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft11"&gt;Inga särskilda preskriptionsbestämmelser för andra tvister än arbetstvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vi föreslår att vissa tvister ska anses som arbetstvister och därmed handläggas enligt arbetstvistlagen. Andra tvister förslås i stället hand- läggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Förslaget om särskilda preskriptionsbestämmelser för arbetstvister har sin grund i att arbetsrättsliga preskriptionsbestämmelser regel- mässigt skiljer sig från de allmänna preskriptionsreglerna. Vi gör bedömningen att det inte finns några motsvarande skäl till att föreslå särskilda preskriptionsbestämmelser för andra tvister än arbetstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Beräkning av preskriptionsfristen i vissa situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En repressalie kan utgöras av att en annan person får en ny anställ- ning, i stället för den rapporterande personen, trots att den rappor- terande personen haft berättigade förväntningar att bli erbjuden den aktuella anställningen (jfr artikel 19 i). I sådana fall kan den rappor- terande personen t.ex. tänkas vilja väcka talan om skadestånd. Om det är fråga om ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning kan sådana beslut överklagas (se 21 § anställningsförordningen [1994:373]). Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, bör tidsfristerna räknas från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;
&lt;DIV id="p601dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338601x1.jpg/" id="p601img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Lagens tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft7"&gt;i internationella situationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Rapportering i situationer med gränsöverskridande inslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Om lagen är tillämplig när rapportering sker i situa- tioner med gränsöverskridande inslag ska bedömas utifrån gene- rella bestämmelser om lagval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft72"&gt;Rapportering kan komma att ske i situationer med gränsöverskridande inslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Det kan förekomma situationer när en person rapporterar om miss- förhållanden och det finns gränsöverskridande inslag. Det kan t.ex. vara så att en arbetstagare är anställd av ett utländskt företag men arbetar i Sverige. Det kan också vara så att en egenföretagare som är hemmahörande i Sverige anlitas av ett svenskt företag men arbetar utomlands, mer eller mindre tillfälligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;De nu nämnda situationerna är exempel där det kan uppstå en lagkonflikt, dvs. en konflikt rörande vilket lands lag som ska tilläm- pas på avtalet. Frågan är om den föreslagna lagen bör tillämpas i de nu nämnda situationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Det bör inledningsvis erinras om att de personkategorier som föreslås omfattas av lagens skydd är arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags för- &lt;NOBR&gt;valtnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan och aktieägare som är verk- samma i bolaget. Det är således fråga om personkategorier som har olika typer av relationer till den verksamhet som de rapporterar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Mellan en arbetstagare och dennes arbetsgivare, som normalt är den arbetsgivare vars verksamhet arbetstagaren rapporterar om, råder ett anställningsförhållande. Mellan ett bolag och en egenföretagare som tillhandahåller tjänster till bolaget råder någon form av affärsmässigt förhållande. Förhållandet mellan en styrelseledamot och det bolag som ledamoten utför sitt uppdrag i, brukar beskrivas som ett form- löst uppdragsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft37"&gt;Vilket avtalsförhållande som råder mellan parterna styr i stor ut- sträckning lagvalet, dvs. vilket lands lagstiftning som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft67"&gt;Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; innehåller lagvalsregler för avtal på privat- rättens område, dvs. regler om vilket lands lag som ska tillämpas på ett avtal när det finns en lagkonflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Förordningens huvudprincip är att avtalsparterna med vissa undan- tag har rätt att själva bestämma vilket lands lag som ska tillämpas på deras avtalsförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Om parterna inte har valt tillämplig lag, innehåller förordningen lagvalsregler för olika typer av avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Anställningsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; innehåller således undantag som inskränker avtalsfriheten. Det finns bl.a. vissa begränsningar av parternas frihet att välja tillämplig lag för individuella anställningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Parterna i ett individuellt anställningsavtal får i enlighet med arti- kel 3 i förordningen träffa avtal om lag. Ett sådant lagval får dock inte innebära att den anställde berövas det skydd som tillförsäkras den anställde genom sådana bestämmelser som inte kan avtalas bort enligt den lag som skulle ha varit tillämplig om inget lagval gjorts (artikel 8.1). Om inget avtal om tillämplig lag har valts ska det indi- viduella anställningsavtalet vara underkastat lagen i det land där den anställde vid fullgörande av avtalet vanligtvis utför sitt arbete. Det land där arbetet vanligen utförs ska inte anses ha ändrats när arbets- tagaren tillfälligtvis utför sitt arbete i ett annat land (artikel 8.2). Om arbetstagaren inte kan sägas vanligtvis utföra sitt arbete i ett visst land, ska avtalet underkastas lagen i det land där det företag som har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;anställt arbetstagaren finns (artikel 8.3). Om ett anställningsavtal har en närmare anknytning till ett annat land än det som anges i arti- kel 8.2 och 8.3, ska dock det landets lag tillämpas (artikel 8.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Frågan om svensk lags tillämplighet i det enskilda fallet får alltså prövas utifrån en helhetsbedömning av arbetsförhållandets anknyt- ning till Sverige. Utgångspunkten är att svensk lag blir tillämplig på varje arbetsplats med dominerande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. I princip allt arbete som utförs i Sverige blir då underkastat svensk rätt, i vart fall om arbetet mer stadigvarande är förlagt till Sverige. När det gäller arbete som utförs i ett annat land blir anställningsförhållandet som regel underkastat svensk rätt om både arbetsgivare och arbetstagare är svenska rättssubjekt. Det bör i sammanhanget dock beaktas att ett svenskt företags dotterföretag i utlandet normalt inte är ett svenskt rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Den föreslagna lagen kommer således, med stöd av artikel 8 i Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen,&lt;/NOBR&gt; att kunna tillämpas i många gränsöverskridande situationer om arbetets anknytning till Sverige är uppfyllt på det sätt som avses i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Tjänsteavtal och andra liknande avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Egenföretagare, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bo- laget är normalt parter i ett tjänsteavtal, dvs. ett avtal som handlar om utförande av någon form av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I artikel 4 i Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; i finns allmänna lagvalsregler för vissa avtalstyper, bl.a. för tjänsteavtal. Om tillämplig lag för avtalet inte har valts i enlighet med artikel 3 ska ett tjänsteavtal vara under- kastat lagen i det land där tjänsteleverantören har sin vanliga vistelse- ort (artikel 4.1 b). Om avtalet inte är sådant att det omfattas av arti- kel 4.1, ska avtalet underkastas lagen i det land där den part som ska utföra den för avtalet karakteristiska prestationen har sin vanliga vistelseort (artikel 4.2). Från dessa regler görs undantag om avtalet har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land. I så fall ska lagen i det landet tillämpas (artikel 4.3 och 4.4). Av skäl 17 framgår att begreppet ”utförande av tjänster” bör tolkas på samma sätt som vid tillämpning av artikel 5 i förordning (EG) nr 44/2001.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;
&lt;DIV id="p604dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338604x1.jpg/" id="p604img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft41"&gt;Den föreslagna lagen kommer således, med stöd av artikel 4.1 b i Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen,&lt;/NOBR&gt; att kunna tillämpas i många gränsöverskridande situationer om egenföretagaren, personen som ingår i företagets &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan eller aktieägaren som är verksam, har sin vanliga vistelseort i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Missförhållanden som föreligger utomlands bör inte undantas från lagens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagen bör vara tillämplig även när det är fråga om miss- förhållanden som föreligger utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skälen för förslaget&lt;/SPAN&gt;: En särskild fråga är om lagen bör vara tillämp- lig när det är fråga om missförhållanden som råder utomlands. Det kan t.ex. förekomma att en arbetstagare som är anställd av ett svenskt företag och utför arbetet i Sverige får kännedom om missförhållan- den i en verksamhet som företaget bedriver i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;En omständighet som talar för att missförhållanden i ett annat land bör undantas från lagens tillämpningsområde är att det kan vara svårt att följa upp missförhållanden utomlands. Svenska myndigheters möjligheter att vidta tillsynsåtgärder kan då vara begränsade. Detta utesluter dock inte att det finns möjligheter att utreda och vidta åt- gärder även utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det avgörande bör vara att det rör sig om ett missförhållande i lagens mening, att övriga förutsättningar för lagens skydd är upp- fyllda samt att anställningsförhållandet, med tillämpning av lagvals- bestämmelser, är underkastat svensk lag. Det faktum att missförhål- landet råder utomlands bör alltså inte i sig utesluta lagens tillämpning. Den lagstiftning som vi föreslagit i kapitel 6 ger utrymme för en så- dan tillämpning utan någon kompletterande bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;
&lt;DIV id="p605dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338605x1.jpg/" id="p605img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p980 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Möjligheten att ha en visselblåsarfunktion för företag med verksamhet i flera länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det ska under vissa förutsättningar vara möjligt för före- tag med verksamhet i olika länder att ha vissa delar av den interna visselblåsarfunktionen gemensamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Skälen för förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Ett företag som bedriver verksamhet i flera länder kan vilja ha en intern visselblåsarfunktion för hela företaget. Frågan är om det bör vara möjligt. Vi bedömer att frågan behöver besvaras olika beroende på hur företaget har organiserat sig i de olika länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft67"&gt;En enda intern visselblåsarfunktion för ett enskilt företag som bedriver verksamhet i flera länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Som framgår av avsnitt 7.6 föreslår vi att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden ska gälla för arbets- givare. Om en juridisk person är arbetsgivare kommer den juridiska personen att vara skyldig att ha en intern visselblåsarfunktion, under förutsättning att den har minst 50 arbetstagare. Om den juridiska personen har verksamhet på flera orter ska antalet arbetstagare räknas samman vid bedömningen av om arbetsgivaren måste ha en visselblåsarfunktion. Var den juridiska personen bedriver sin verk- samhet saknar således betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft10"&gt;Det innebär att den reglering som vi föreslagit i kapitel 7 inte utesluter att t.ex. ett aktiebolag som bedriver verksamhet i flera länder inom ramen för samma juridiska person kommer att kunna ha en enda intern visselblåsarfunktion för hela aktiebolaget. Det innebär emellertid också att inom t.ex. en koncern som består av flera bolag i olika länder, där var och en är en juridisk person som är arbetsgivare, är som huvudregel alla bolag inom koncernen skyldiga att ha var sin visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;
&lt;DIV id="p606dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338606x1.jpg/" id="p606img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;En enda intern visselblåsarfunktion för en gränsöverskridande koncern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Vi har även i avsnitt 7.8 lämnat förslag som innebär att en arbets- givare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av ett kalenderår har mellan 50 och 249 arbetstagare får dela interna rap- porteringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med mot- svarande antal arbetstagare. Det gäller oberoende av om arbetsgivarna ingår i samma koncern. Förslaget genomför artikel 8.6 i direktivet. Inte heller här föreslår vi någon begränsning till enbart svenska arbetsgivare, dvs. möjligheten att dela interna rapporteringskanaler och förfaranden bör inte vara begränsad till att gälla om arbetsgivaren är svensk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Om t.ex. ett svenskt aktiebolag bildar ett dotterbolag i Tyskland kommer dotterbolaget att utgöra en annan juridisk person. Om det svenska moderbolaget har mellan 50 och 249 arbetstagare finns en möjlighet enligt vårt förslag att ha vissa delar av visselblåsarfunktionen gemensamt med det tyska dotterbolaget. Om det svenska moder- bolaget däremot har fler än 249 arbetstagare kommer det enligt vårt förslag inte att finnas möjlighet att dela funktionen med det tyska dotterbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det bör betonas att vårt förslag om att ett svenskt bolag med mellan 50 och 249 arbetstagare ska ha möjlighet att dela vissa delar av visselblåsarfunktionen även med bolag i andra länder – dvs. att det under vissa förutsättningar bör vara möjligt för en koncern med verksamhet i flera länder att ha en enda gemensam intern vissel- blåsarfunktion – har gjorts utifrån hur vi tolkar visselblåsardirektivet. Om det kommer att vara möjligt enligt den rätt som gäller i det andra bolagets land går inte att uttala sig om eftersom det för närvarade inte är klart hur övriga medlemsstater kommer att genomföra direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Särskilt om utstationerade arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Om lagen ska vara tillämplig när en arbetstagare, som utstationerats till Sverige och utför arbete hos någon annan än den egna arbetsgivaren, rapporterar om missförhållanden i den verksamhet där arbetet utförs får bedömas utifrån generella be- stämmelser om lagval.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Skälen för bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Utstationeringsdirektivet och dess genomförande i svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Utstationeringsdirektivet behandlar process- och privaträttsliga frågor för arbetstagare som utstationeras av sin arbetsgivare för att arbeta i ett annat medlemsland. Utstationeringsdirektivet har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstatio- nering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, ändringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Av artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet följer numera att med- lemsstaterna ska se till att de utstationerande företagen garanterar de utstationerade arbetstagarna de arbets- och anställningsvillkor i värd- landet som är fastställda i lag eller allmängiltigförklarade kollektiv- avtal eller skiljedomar på vissa områden. Dessa arbets- och anställ- ningsvillkor brukar kallas för den hårda kärnan och avser längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta betalda ledighet per år, lön inklusive övertidsersättning, samt villkor för att ställa arbetstagare till förfogande. De avser även säkerhet, hälsa och hygien på arbets- platsen samt skyddsåtgärder m.m. för kvinnor i samband med barna- födande och för barn och unga. Dessutom omfattas likabehandling av kvinnor och män och andra bestämmelser om &lt;NOBR&gt;icke-diskrimine-&lt;/NOBR&gt; rande behandling, arbetstagarnas villkor för inkvartering samt ersätt- ning för utgifter för resa, kost och logi. Utstationeringsdirektivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen genom utstationerings- lagen. Av utstationeringslagen framgår att arbetsgivare, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, ska tillämpa vissa bestämmelser på arbetstagare som utstationerats till Sverige. Det gäl- ler t.ex. arbetsmiljölagen samt vissa bestämmelser i diskriminerings- lagen, föräldraledighetslagen och lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Särskilt om uthyrda utstationerade arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;När det gäller uthyrda utstationerade arbetstagare, dvs. anställda i be- manningsföretag som utför arbete hos ett kundföretag, finns numera en uttrycklig bestämmelse genom ändringsdirektivet som anger att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;uthyrda utstationerade arbetstagare ska garanteras samma arbets- och anställningsvillkor som enligt artikel 5 i bemanningsdirektivet ska tillämpas på arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag i den med- lemsstat där arbetet utförs (artikel 3.1 b i utstationeringsdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Artikel 5 i bemanningsdirektivet innehåller principen om lika- behandling mellan uthyrda arbetstagare och arbetstagare i kundföre- taget när det gäller grundläggande arbets- och anställningsvillkor. Artikeln har genomförts i Sverige bl.a. genom 6 § uthyrningslagen. Enligt 6 § uthyrningslagen ska ett bemanningsföretag, under den tid en arbetstagares uppdrag i kundföretaget varar, tillförsäkra arbets- tagaren minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som skulle ha gällt om han eller hon hade anställts direkt av kundföre- taget för att utföra samma arbete. Med grundläggande arbets- och anställningsvillkor avses villkor som fastställts i kollektivavtal eller andra bindande generella bestämmelser som gäller hos kundföre- taget och som avser a) arbetstidens längd, övertid, raster, vilotid, nattarbete, semester eller helgdagar, b) lön, c) skydd för barn och ungdomar, gravida, nyblivna mödrar och ammande kvinnor, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det som avses med grundläggande arbets- och anställningsvillkor i be- manningsdirektivet överensstämmer i princip med de arbets- och anställningsvillkor som utgör den hårda kärnan enligt utstationerings- direktivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Arbetet med att genomföra ändringsdirektivet i svensk rätt pågår för närvarande. Det kan noteras att regeringen i propositionen Mer lika- behandling och ett stärkt skydd vid utstationering (prop. 2019/20:150) föreslår att vissa bestämmelser i uthyrningslagen – bl.a. 6 § om lika- behandling vad gäller grundläggande arbets- och anställningsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;– ska tillämpas även vid utstationering av uthyrda arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft71"&gt;Vad ger utstationeringsdirektiven för utrymme att låta utstationerade arbetstagare omfattas av den föreslagna lagens skydd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Utstationeringsdirektivet anger således vilka arbets- och anställnings- villkor som ska gälla under tiden som en utstationerad arbetstagare är utstationerad till ett annat land. Den huvudsakliga adressaten för reglerna är arbetstagarens arbetsgivare i hemlandet, dvs. det är denne&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;som ska tillämpa vissa arbets- och anställningsvillkor i arbetslandet i stället för motsvarande arbets- och anställningsvillkor i hemlandet (den hårda kärnan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ett skydd för personer som rapporterar om missförhållanden ryms inte inom den hårda kärnan enligt utstationeringsdirektivet. Ändringsdirektivet innebär ingen ändring i detta avseende. Enligt direktivets artikel 3.10 får medlemsstaterna förvisso kräva att ut- ländska företag ska följa landets regler på andra områden än de som hör till den hårda kärnan, om bestämmelserna rör s.k. ordre public. Vi bedömer att skydd för personer som rapporterar om missförhål- landen inte är av sådan karaktär att ordre public kan åberopas som grund för att kräva att arbetsgivare som har medarbetare utstatione- rade till Sverige måste tillämpa den föreslagna lagen. Att införa en skyldighet för den utstationerade arbetstagarens arbetsgivare att tillämpa den föreslagna lagen om skydd för personer som rappor- terar om missförhållanden skulle således inte ha stöd i utstationer- ingsdirektivet. En sådan skyldighet bör därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Det bör i sammanhanget noteras att den utstationerade arbets- tagaren får antas omfattas av skydd för visselblåsare i förhållande till sin utstationerande arbetsgivare ändå. Om det land varifrån utstatio- nering sker också är medlem i EU kommer nämligen även det landet att omfattas av skyldigheten att genomföra det skydd som vissel- blåsardirektivet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft71"&gt;Kan den föreslagna lagens skydd ändå komma att gälla för arbetstagare som utstationeras och utför arbetet hos någon annan än den egna arbetsgivaren?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Som redan konstaterats ingår inte skydd för personer som rappor- terar om missförhållanden i den hårda kärnan enligt utstationerings- direktivet. En skyldighet för den utstationerade arbetstagarens arbets- givare att tillämpa den föreslagna lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden bör därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;När det gäller t.ex. säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, som också ingår i den hårda kärnan, är det dock inte alltid arbets- givaren som kan tillämpa de aktuella reglerna. Om det är fråga om anställda i bemanningsföretag utför dessa arbete hos någon annan än den egna arbetsgivaren, nämligen hos det kundföretag som hyr in arbetstagaren. Motsvarande gäller när en arbetstagare utför arbete hos&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;ett annat företag inom samma koncern som den egna arbetsgivaren tillhör. De nu nämnda situationerna brukar i utstationeringslagens mening beskrivas som uthyrningsfallet och koncernfallet (jfr 3 § 2 och 3 utstationeringslagen). Den gemensamma nämnaren är att arbetet utförs hos någon annan än den egna arbetsgivaren. Det är i dessa situationer snarare den som arbetet utförs hos som har att tillämpa de bestämmelser som rör säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Den föreslagna lagens skydd föreslås inte enbart omfatta arbets- tagare i förhållande till den egna arbetsgivaren. Som framgår av av- snitt 6.5.3 föreslås att förbuden mot hindrande åtgärder och repres- salier ska gälla för arbetsgivare, uppdragsgivare och andra som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning. Det innebär t.ex. att uthyrda arbetstagare skyddas i förhållande till det företag som hyr in arbetstagaren. Det kan av likabehandlingsskäl anses att den föreslagna lagens skydd bör omfatta även en utstationerad arbets- tagare som utför arbete hos någon annan än den egna arbetsgivaren, i förhållande till den verksamhet som arbetet utförs hos, t.ex. ett svenskt kundföretag som hyr in arbetstagaren eller ett svenskt kon- cernföretag (jfr uthyrningsfallet och koncernfallet i 3 § 2 och 3 ut- stationeringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;Skydd mot repressalier på grund av rapportering av ett missför- hållande utgör inte arbets- och anställningsvillkor i egentlig mening. Det kan därför hävdas att frågan om ett sådant skydd inte alls regle- ras eller omfattas av utstationeringsdirektivet och utstationerings- lagen. När det handlar om annat än arbets- och anställningsvillkor får i stället andra lagvalsregler och lagvalsprinciper tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Mellan t.ex. en utstationerad uthyrd arbetstagare och det svenska kundföretaget råder inte något avtalsförhållande. Det råder inte heller något avtalsförhållande mellan en utstationerad arbetstagare och företaget inom samma koncern som arbetstagaren utför arbete hos. Det innebär att det kan ifrågasättas om Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; är tillämplig. Det materiella tillämpningsområdet för Rom &lt;NOBR&gt;I-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen är avtalsförpliktelser på privaträttens område i situationer som innebär lagkonflikt, vilket bl.a. innebär att förordningen tilläm- pas när det handlar om relationen mellan arbetsgivare och arbets- tagare. Det är dock inte självklart att motsvarande gäller när det är fråga om en utstationerad arbetstagare som utför arbete hos någon annan arbetsgivare än den egna arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Det skulle i stället kunna hävdas att Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt; är tillämplig i relationen mellan den utstationerade arbetstagaren och den arbetsgivare som arbetet utförs hos. Det materiella tillämpnings- området för Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt; är utomobligatoriska förpliktel- ser på privaträttens område i situationer som innebär lagkonflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Man skulle kunna tänka sig scenariot att en utstationerad arbets- tagare upptäcker missförhållanden i den verksamhet i vilken arbetet utförs, t.ex. hos ett svenskt kundföretag eller ett svenskt koncern- företag. Om arbetstagaren rapporterar i enlighet med den föreslagna lagen finns en risk att det svenska kundföretaget eller koncernföre- taget vidtar en repressalie mot den utstationerade arbetstagaren, t.ex. någon form av svartlistning. Detta kan leda till att den utstationerade arbetstagaren väcker talan om skadestånd med stöd av den före- slagna lagen. Av artikel 4 i Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen&lt;/NOBR&gt; framgår att i det fall det är fråga om en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i en skadeståndsgrundande händelse ska som huvudregel lagen i det land där skadan uppkommer tillämpas oavsett i vilket land den skade- vållande händelsen inträffade och oavsett i vilket eller vilka länder indirekta följder av händelsen uppkommer. Skadan som uppkommer av en svartlistning av en utstationerad arbetstagare torde normalt upp- stå i det land dit utstationeringen sker, dvs. i Sverige i vårt exempel. Det innebär att svensk lag skulle bli tillämplig med stöd av artikel 4 i Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen,&lt;/NOBR&gt; vilket alltså innebär att den föreslagna lagen kommer att kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Man skulle också kunna tänka sig att det svenska kundföretaget eller koncernföretaget i det ovannämnda exemplet i stället för svart- listning väljer att väcka talan om skadestånd mot den utstationerade arbetstagaren under påståendet att företaget lidit skada av rapporter- ingen. Den påstådda skadan torde uppkomma i Sverige, vilket inne- bär att svensk lag även i den situationen skulle bli tillämplig med stöd av artikel 4 i Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Som utvecklats i avsnitten 6.4.1 och 6.4.3 kommer den rapporterande personen i en sådan skadestånds- process att kunna framföra invändningen att rapportering skett i en- lighet med den föreslagna lagen och att skadeståndet därför inte ska utdömas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens tillämpning i internationella situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Av de nu nämnda exemplen framgår att den föreslagna lagen, med stöd av Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen,&lt;/NOBR&gt; sannolikt kommer att kunna tillämpas om en utstationerad arbetstagare rapporterar i enlighet med den föreslagna lagen och en tvist uppkommer mellan den utstationerade arbetstagaren och den verksamhet som arbetet utförs hos, t.ex. ett svenskt kundföretag eller ett svenskt koncernföretag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;
&lt;DIV id="p613dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338613x1.jpg/" id="p613img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p984 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den föreslagna nya lagen samt de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 decem- ber 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft10"&gt;De föreslagna bestämmelserna i den nya lagen om skyldig- heten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden ska tillämpas fr.o.m. den 1 december 2023 beträffande arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbets- tagare, samt fr.o.m. den 1 juli 2022 beträffande övriga arbetsgivare som omfattas av skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft10"&gt;De föreslagna bestämmelserna om skyldigheten att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft13"&gt;Skälen för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;I artikel 26.1 i direktivet anges att medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 17 december 2021. Vi bedömer att förslagen bör kunna träda i kraft den 1 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft19"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft67"&gt;För medelstora arbetsgivare i privat sektor ska vissa bestämmelser börja tillämpas vid en senare tidpunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft29"&gt;I artikel 26.2 anges att medlemsstaterna får göra undantag från arti- kel 26.1 gällande rättsliga enheter i den privata sektorn med 50 till 249 arbetstagare. Undantaget innebär att medlemsstaterna först den 17 december 2023 behöver sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som innebär en skyldighet för dessa enheter att inrätta interna rapporteringskanaler enligt artikel 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden kommer att medföra kostnader för de arbetsgivare som omfattas av skyldig- heten. Kostnaden kommer sannolikt att bli större om inte arbets- givarna får rimlig tid att utveckla effektiva tekniska och administra- tiva lösningar för rapporteringskanalerna. En utgångspunkt för våra förslag är att genomförandet av direktivet inte bör öka de administ- rativa kostnaderna mer än absolut nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;För att minska risken för höga kostnader bör berörda arbetsgivare ges rimlig tid för att inrätta de interna rapporteringskanalerna och för- farandena. Den möjlighet som ges i artikel 26.2 bör därför utnyttjas. De föreslagna bestämmelserna i den nya lagen om skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden bör därför börja tillämpas först den 1 december 2023 beträffande arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Även för övriga arbetsgivare samt behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft67"&gt;ska vissa bestämmelser börja tillämpas vid en senare tidpunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Förslagen kommer att medföra kostnader för att inrätta interna rap- porteringskanaler även för övriga arbetsgivare, dvs. arbetsgivare i privat sektor med fler än 249 arbetstagare och arbetsgivare i offentlig sektor. Även för de myndigheter som utses som behöriga myndig- heter och som därmed blir skyldiga att inrätta externa rapporterings- kanaler och förfaranden uppkommer kostnader. Det kommer även för dessa arbetsgivare och behöriga myndigheter sannolikt att krävas tid för utbildning av personal och planering av verksamheten. För dem saknar direktivet dock bestämmelser om möjlighet att börja tillämpa bestämmelserna vid en senare tidpunkt. Frågan är om det innebär att samtliga övriga arbetsgivare och myndigheter som utses som behöriga redan vid den föreslagna lagens ikraftträdande måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td299"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;ha inrättat interna rapporteringskanaler och förfaranden respektive externa rapporteringskanaler och förfaranden i enlighet med den före- slagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 6.3.7 föreslår vi att lagens skydd även ska gälla om någon rapporterar internt på annat sätt än via interna rap- porteringskanaler, om det saknas sådana kanaler eller om de kanaler och förfaranden som finns inte uppfyller lagens krav. Förslagets ut- formning innebär således att en rapporterande person omfattas av lagens skydd även om det är fråga om en arbetsgivare som saknar interna rapporteringskanaler. Även innan kanalerna inrättas finns alltså en möjlighet att rapportera. Vi anser därför att det är rimligt att även arbetsgivare i privat sektor med fler än 249 arbetstagare och arbetsgivare i offentlig sektor ges längre tid att inrätta interna rap- porteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Inrättandet av kanaler och förfaranden är emellertid, som vi tidi- gare påtalat, viktigt med hänsyn till den positiva effekt på viljan att rapportera som det medför. Tidpunkten för inrättandet bör mot den bakgrunden inte skjutas upp mer än nödvändigt. Vi bedömer att det är lämpligt att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden bör gälla fr.o.m. den 1 juli 2022 beträffande både arbetsgivare i privat sektor som har fler än 249 arbetstagare och arbets- givare i offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Som framgår av avsnitt 6.3.8 föreslår vi att lagens skydd även ska gälla om någon rapporterar externt till en myndighet utan att rap- porteringen sker via externa rapporteringskanaler, om vissa förut- sättningar är uppfyllda. De motsvarar i princip de förutsättningar som ska vara uppfyllda enligt den nuvarande visselblåsarlagen för att skydd ska gälla. Förslagets utformning innebär således att en rappor- terande person omfattas av den föreslagna lagens skydd även om det är fråga om en myndighet som saknar externa rapporteringskanaler. Vi anser därför att det finns utrymme att ge även behöriga myndig- heter längre tid att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaran- den. Samma skäl som ovan angavs för att övergångstiden för större företag inte bör bli längre än nödvändigt kan anföras även för de be- höriga myndigheterna. Därtill kommer att förekomsten av externa rapporteringskanaler och förfaranden är viktig med hänseende till sekretess. Vi bedömer därför att det är lämpligt att skyldigheten att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden ska börja tilläm- pas fr.o.m. den 1 juli 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;
&lt;DIV id="p616dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338616x1.jpg/" id="p616img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Upphävande av den nu gällande visselblåsarlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Genom den nya lagen ska lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvar- liga missförhållanden upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skälen för förslaget: &lt;/SPAN&gt;Vi har i avsnitt 4.7.2 redogjort för skälen till varför den befintliga visselblåsarlagen bör upphävas. Eftersom den befintliga visselblåsarlagen bör upphävas bör det tas in en bestäm- melse som anger att den lagen ska upphävas genom den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Behovet av övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den upphävda lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missför- hållanden ska fortfarande gälla i fråga om repressalier som vidta- gits före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft10"&gt;Den äldre lydelsen av bestämmelsen om sekretess vid dom- stolsförfarande i offentlighets- och sekretesslagen ska fortfarande gälla i mål om tillämpningen av den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Skälen för förslagen&lt;/SPAN&gt;: Ett upphävande av den befintliga visselblåsar- lagen aktualiserar frågan om vad som bör gälla i den situationen att en rapporterande person slår larm enligt lagen innan den upphävs, men blir utsatt för repressalier först efter att lagen har upphävts. Man kan också ställa sig frågan vad som bör gälla om en rapporte- rande person slår larm och blir utsatt för repressalier innan den be- fintliga visselblåsarlagen upphävs, men väcker talan först efter att lagen har upphävts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Det anses vara en allmän civilrättslig grundsats att äldre före- skrifter om skadestånd är tillämpliga på skadefall som inträffat före ikraftträdandet av nya föreskrifter om skadestånd. Det torde inne- bära att den befintliga visselblåsarlagen kommer att vara tillämplig beträffande den som utsatts för repressalier före ikraftträdandet av den nya lagen. De materiella bestämmelserna i den föreslagna vissel- blåsarlagen skiljer sig dock i vissa avseenden från motsvarande be- stämmelser i den befintliga visselblåsarlagen, t.ex. gällande vissa av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td298"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td299"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;förutsättningarna för skydd. Motsvarande situation gällde vid infö- randet av den nuvarande diskrimineringslagen. Lagrådet konstaterade då att de materiella bestämmelserna i den föreslagna diskriminerings- lagen skiljde sig i vissa avseenden från motsvarande bestämmelser i de upphävda lagarna. Lagrådet ansåg att de upphävda lagarna skulle fortsätta att tillämpas i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet och att det skulle införas en övergångs- bestämmelse av den innebörden (prop. 2007/08:95 s. 764). Vi ser ingen anledning att göra någon annan bedömning beträffande nu aktuell lag och anser därför att det bör införas en bestämmelse om att den upphävda lagen fortfarande ska tillämpas i fråga om repressalier som har vidtagits före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Om repressalierna i stället vidtas efter ikraftträdandet torde den nya föreslagna lagen kunna tillämpas även om den rapporterande personen slog larm före ikraftträdandet. Förutsättningarna för skydd är visserligen utformade något olika i den befintliga visselblåsarlagen jämfört med den nya föreslagna lagen. Vi bedömer dock att våra för- slag såvitt gäller förutsättningar för att få skydd inte är strängare än i den befintliga lagen. Det torde innebära att en tillämpning av den nya lagens repressalieförbud på repressalier som vidtas mot någon som har slagit larm enligt den befintliga lagen inte riskerar att inne- bära att den rapporterande personen står utan skydd. Mot denna bakgrund bedömer vi att det inte finns något behov av övergångs- bestämmelser i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Vi föreslår en ändring av bestämmelsen om sekretess vid vissa domstolsförfaranden. Ändringsförslaget innebär att det i bestäm- melsen finns en hänvisning till den föreslagna lagen i stället för till den befintliga visselblåsarlagen. Det kan dock i domstol förekomma mål om tillämpningen av den befintliga lagen under en tid framöver. Den äldre lydelsen av den aktuella sekretessbestämmelsen bör därför fortsätta gälla i mål om tillämpningen av den befintliga lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;19 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;I följande kapitel redogör vi för konsekvenserna av våra förslag, dvs. vilka som berörs av förslagen och på vilket sätt de berörs. Bestäm- melser om hur konsekvensutredningar ska vara utformade finns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Även direktiven till en statlig utredning kan reglera konsekvensutredningens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Genomförande av visselblåsardirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, här- efter kallat visselblåsardirektivet, ska genomföras i svensk rätt. Syftet med visselblåsardirektivet är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitiken på särskilda områden genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodoser en hög skydds- nivå för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten. De särskilda områden som omfattas av direktivet är områdena offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader, förhind- rande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäker- het och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privat- livet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informations- system. Direktivet omfattar vidare överträdelser som riktar sig mot EU:s finansiella intressen och överträdelser som rör den inre mark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft19"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;naden vilket inkluderar EU:s konkurrensregler och regler om statligt stöd. Även överträdelser av bolagsskatteregler och arrangemang vars syfte är att få skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning omfattas av direktivets tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Direktivet är ett s.k. minimidirektiv. Medlemsstaterna ska garan- tera ett visst minimiskydd för personer som rapporterar om överträ- delser av unionsrätten. Förutom detta skydd kan medlemsstaterna införa en mer långtgående skyddsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Visselblåsardirektivet måste genomföras i nationell rätt. Direktivet innehåller regler som inte har någon motsvarighet i gällande svensk rätt. Att lämna rättsläget oförändrat skulle innebära att Sverige inte lever upp till sina förpliktelser enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Handlingsutrymmet har därför i detta avseende varit begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Generellt handlingsutrymme enligt direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Enligt direktivet får medlemsstaterna införa eller behålla bestämmel- ser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i direktivet, dock utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 22 och 23.2, dvs. utan att det påverkar de åtgärder som ska vidtas för att skydda berörda personer och de sanktioner som ska finnas mot den som medvetet rapporterar falsk information eller den möjlighet till ersättning för skador som ska finnas (artikel 25.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Direktivet lämnar utrymme för ett överskjutande införlivande, dvs. ett genomförande som går utöver vad direktivet kräver utan att för den skull överskrida gränsen för vad som är rättsligt godtagbart. Det överskjutande införlivandet kan avse både skyddsnivån och det materiella tillämpningsområdet för regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft67"&gt;Utgångspunkter för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;När det gäller det materiella tillämpningsområdet anges i direktivet att det inte påverkar medlemsstaternas befogenhet att utvidga skyd- det enligt nationell rätt till områden eller handlande som inte om- fattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Den genomförandemodell som vi har landat i är att den före- slagna lagen ska gälla generellt, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet (horisontellt, gene- rellt genomförande). Ett sådant genomförande medför enligt vår be- dömning en jämn skyddsnivå inom olika samhällsområden och mini- merar svåra gränsdragningar vid bedömningen av om en verksamhet omfattas av lagens tillämpningsområde eller inte (se nedan angående alternativa genomförandemodeller).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Flera av bestämmelserna i direktivet är detaljerade och innehåller krav på hur uppföljning och återkoppling ska ske med anledning av rapporter som kommer in via interna rapporteringskanaler. Med direktivets utformning är det ofrånkomligt att det kommer att upp- stå kostnader för näringslivet och föreningslivet som är kopplade till efterlevnaden av regelverket. Vår utgångspunkt har dock varit att genomförandet av direktivet inte ska öka de administrativa kostna- derna mer än absolut nödvändigt. Vår ambition har varit att i möjli- gaste mån balansera visselblåsarnas behov av skydd mot företagens och föreningars legitima behov av handlingsutrymme och möjlighet att utforma egna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft67"&gt;Ny föreslagen lag till skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Vi föreslår att visselblåsardirektivet huvudsakligen genomförs genom en ny lag om rapportering av missförhållanden. Den nya lagen före- slås ersätta lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen före- slås gälla inom all privat och offentlig verksamhet, dvs. inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Kretsen av personer som ska ha skydd föreslås inkludera arbets- tagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Personerna ska ha skydd innan tillträde, t.ex. under en rekryteringsprocess, och efter att de har slutat inom en verksamhet om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Vi föreslår även att det ska finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rap- porteringen, mot personer som har anknytning till den rapporterande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;personen eller mot juridiska personer som den rapporterande per- sonen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Enligt förslagen omfattar lagen rapportering av missförhållanden som utgörs av handlande eller underlåtenhet som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för vissel- blåsardirektivet, som strider mot lag eller andra föreskrifter som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpnings- området för direktivet, eller som kan anses utgöra något annat miss- förhållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Förslagen innebär att det införs en skyldighet för en arbetsgivare med minst 50 anställda att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Arbetsgivaren ska vara skyldig att dokumentera sina interna rapporteringskanaler och för- faranden för rapportering och uppföljning. Arbetsgivaren ska dess- utom vara skyldig att utse behöriga personer för att ta emot och följa upp rapportering. Det ska vara möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt. Identiteten på både den rapporterande personen och den eller de personer som nämns i rapporteringen ska skyddas. Arbets- givaren kan välja att själv hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena eller anlita någon för att göra detta för arbetsgiva- rens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Rapporteringen ska noggrant följas upp av den eller de behöriga personerna och den rapporterande personen ska få återkoppling om vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas. Det centrala i en visselblåsarfunktion är enligt direktivet att bedöma riktigheten av de påståenden som framställs i rapporten, dvs. att utreda om det föreligger ett missförhållande eller inte. Vid intern rapportering är tidsfristen för återkoppling högst tre månader. Den som har en visselblåsarfunktion ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur en rapporterande person ska gå till väga för att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;I den mån det har varit möjligt enligt direktivet har vi lämnat för- slag som ger arbetsgivarna frihet att själva bestämma utformningen av visselblåsarfunktionen (se bl.a. avsnitt 7.5 och 7.18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vi föreslår även att det ska utses behöriga myndigheter som är skyldiga att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. Enligt förslagen ska det endast utses behöriga myndigheter för att ta emot rapportering om överträdelser av lagar eller andra föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;inom de områden som omfattas av direktivets tillämpningsområde. De behöriga myndigheterna ska vara skyldiga att upprätta dokumen- tation över sina rutiner. De ska utse personer som på myndighetens vägnar är behöriga att ta emot, utreda och följa upp rapporter. Dessa ska ha relevant utbildning för att kunna hantera rapporter. Våra för- slag innebär att 19 myndigheter utses som behöriga och därmed är skyldiga att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Lagen innehåller även bestämmelser om ansvarsfrihet, förbud mot hindrande åtgärder och repressalier, behandling av person- uppgifter och tystnadsplikt. Vi har föreslagit nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen för att skydda identiteten hos den rapporterande personen och andra enskilda. Tillämpningen av den nya lagens bestämmelser om förbud mot hindrande åtgärder och repressalier i tvister mellan vissa parter ska handläggas enligt arbets- tvistlagen medan motsvarande tvister mellan andra parter ska hand- läggas enligt rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vi föreslår slutligen att statsbidrag ska utgå till arbetsmarknadens parter och vissa andra organisationer för att bistå med stödåtgärder till personer som omfattas av lagens skydd. Arbetsmiljöverket före- slås vara den myndighet som hanterar ansökningar om sådana stats- bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Enligt 6 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ska en konsekvensutredning bl.a. innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Nedan redogörs för vilket handlingsutrymme som visselblåsar- direktivet lämnar på ett generellt plan samt vilka alternativ som har funnits gällande det horisontella genomförandet, dvs. inom vilka samhällsområden den svenska regleringen föreslås gälla. När det gäller alternativ i förhållande till förslagen om interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden redogör vi för dessa i anslut- ning till varje enskilt avsnitt som berör dessa områden i konsekvens- utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Alternativ för det horisontella genomförandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Som vi har angett i avsnitt 4.6.3 har vi bedömt att det finns olika vägar som kan väljas när det gäller det horisontella genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Ett alternativ är att direktivet genomförs endast på de områden och vid de överträdelser som anges i direktivet (horisontellt minimi- genomförande). Detta skulle medföra minsta möjliga administrativa kostnader för näringslivet och föreningslivet. En sådan lösning skulle dock medföra svårigheter för rapporterande personer att avgöra om det i det enskilda fallet rör sig om en överträdelse av en unionsrätts- akt eller en svensk författning som faller inom unionsrättens tillämp- ningsområde. Det skulle därför kunna få till följd att personer som har information om missförhållanden avstår från att rapportera denna på grund av att de inte vet om de omfattas av lagens skydd eller inte. Det skulle också kunna innebära att den rapporterande personen tror sig kunna rapportera skyddat men först efter rapporteringen får vetskap om att så inte var fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Med detta alternativ skulle även den absoluta merparten av verk- samheterna ändå komma att omfattas på grund av att dataskydd ingår i direktivets materiella tillämpningsområde. Eftersom behand- ling av personuppgifter torde ske i all verksamhet i varierande ut- sträckning skulle sannolikt landets alla arbetsgivare ändå omfattas. Ett sådant alternativ skulle därmed troligtvis inte vara särskilt kostnads- besparande, i vart fall inte tillräckligt för uppväga den gränsdrag- ningsproblematik som skulle vara en konsekvens av ett horisontellt minimigenomförande. Det kan inte heller anses vara en betydande belastning för verksamheterna att använda de rapporteringskanaler de ändå skulle vara skyldiga att inrätta för rapportering och upp- följning av andra överträdelser än de som omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Ett annat alternativ är att direktivet genomförs på vissa utvalda områden som den svenska lagstiftaren fastställer. De svenska om- rådena behöver inte sammanfalla med de som anges i direktivet men måste omfatta åtminstone de som anges i direktivet (horisontellt genomförande genom nationellt utpekade områden). En fördel med en sådan genomförandemodell skulle vara att den svenska lagstif- taren kan göra en självständig viktning av intressen som talar för och emot att skyddet ska finnas inom ett visst samhällsområde. I likhet med ett minimigenomförande skulle en sådan modell dock leda till gränsdragningsproblem. Det finns även en risk att de utpekade om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;rådena skulle bli för snäva i förhållande till direktivets tillämpnings- område. Risken att Sverige inte anses ha genomfört direktivet fullt ut skulle därför bli svår att undvika. Samma resonemang som ovan gör sig här gällande, dvs. verksamheter där behandling av personuppgifter ingår skulle ändå omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden, varför minskade kostnader och minskad administrativ börda inte heller vid denna lösning skulle bli påtaglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Vilka berörs av regleringen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Genomförande av visselblåsardirektivet får konsekvenser för många olika aktörer och verksamheter. Förslagen berör samtliga privata och offentliga arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare. Den föreslagna regleringen påverkar de som föreslås omfattas av personkretsen i lagen, dvs. arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns- organ och aktieägare som är verksamma i bolaget. Förslagen berör även de myndigheter som utses att vara behöriga myndigheter och ska inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. Dessa myndig- heter ska även inrätta interna rapporteringskanaler. Arbetsmarkna- dens parter kommer att påverkas, bl.a. eftersom deras medlemmar antingen har att inrätta kanalerna eller tillhör den personkrets som omfattas av skydd. Förslagen påverkar även Arbetsmiljöverket som föreslås bli tillsynsmyndighet och ska administrera statsbidrag. Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna kommer att påver- kas då dessa domstolar enligt förslagen har att hantera tvister med anledning av den föreslagna lagen. Även de allmänna förvaltnings- domstolarna påverkas i den mån Arbetsmiljöverket beslutar om vites- föreläggande som överklagas eller ansöker om utdömande av vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Vilka företag påverkas av förslagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Alla företag med 50 eller fler arbetstagare påverkas av förslagen att in- rätta interna rapporteringskanaler och förfaranden. Samtliga branscher med företag av den storleken kommer därför att påverkas. I det föl-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;jande har vi valt att klassificera företagen i små, medelstora och stora företag utifrån antalet anställda: små företag med &lt;NOBR&gt;10–49&lt;/NOBR&gt; anställda, medelstora företag med &lt;NOBR&gt;50–249&lt;/NOBR&gt; anställda och stora företag med över 250 anställda. Som tabellen nedan visar fanns i november 2019 6 938 medelstora företag och 1 746 stora företag, dvs. drygt 8 500 före- tag totalt kan antas påverkas av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft34"&gt;Tabell 19.1 Antal företag per storleksklass&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft49"&gt;Uppgifter från SCB:s Företagsregister per den 30 november 2019&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p31 ft34"&gt;Typ av företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td302"&gt;&lt;P class="p993 ft34"&gt;Antal anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p994 ft34"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td304"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;Enmansföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p995 ft2"&gt;(0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p996 ft2"&gt;896 383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td306"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;Mikroföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td307"&gt;&lt;P class="p995 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;(1–9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td308"&gt;&lt;P class="p996 ft2"&gt;299 732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td304"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;Små företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p995 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;(10–49)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td305"&gt;&lt;P class="p996 ft2"&gt;38 528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td309"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;Medelstora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p995 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;(50–249)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td311"&gt;&lt;P class="p996 ft2"&gt;6 938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td312"&gt;&lt;P class="p31 ft2"&gt;Stora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td313"&gt;&lt;P class="p995 ft2"&gt;&amp;gt; 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td314"&gt;&lt;P class="p996 ft2"&gt;1 746&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Företag med befintliga visselblåsarfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det finns flera sektorsspecifika regelverk som föreskriver en skyl- dighet för verksamheter inom vissa branscher att inrätta visselblåsar- funktioner. Dessa krav kommer även fortsättningsvis att gälla men kan komma att kompletteras av våra förslag (se avsnitt 7.7). På fram- för allt finansmarknadens område finns flera regelverk som redan medför en skyldighet för olika verksamheter att inrätta interna visselblåsarfunktioner. Verksamheter som omfattas av skyldigheten är fondbolag, revisionsbolag, finansiella företag, företag inom värde- pappersmarknaden såsom värdepappersbolag och börser, kreditinstitut, bank- eller finansieringsrörelser och vissa värdepappersrörelser samt svenska värdepapperscentraler och kontoförande institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Det finns även många företag, främst större sådana, som redan i dag frivilligt har inrättat visselblåsarfunktioner. En undersökning som presenterades under år 2019, och som vände sig till 504 respon- denter verksamma både i privata och i offentliga verksamheter av olika storlek, visade att 18 procent av de undersökta svenska före- tagen och organisationerna hade en visselblåsarfunktion dit anställda kunde vända sig för att berätta om oegentligheter. Nära 40 procent svarade att deras organisation hade en konfidentiell rapporterings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;kanal dit misstänkt bedrägeri eller oetiskt beteende kunde rapporte- ras (Nordic Business Ethics Survey 2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft29"&gt;Även om det finns en mängd företag som redan i dag har inrättat interna visselblåsarfunktioner kommer förslagen troligtvis att med- föra ytterligare kostnader eftersom det som föreslås är ett relativt detaljerat regelverk som ställer specifika krav på hur rapporterings- kanalerna och förfarandena ska vara utformade och hur uppföljning och återkoppling ska ske. Dock torde förslagen medföra mindre kostnader för ett företag som redan har en visselblåsarfunktion jäm- fört med ett företag som inte har det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Ökade kostnader och ökad administrativ börda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förslagen att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden kommer att leda till ökade kostnader och en ökad administrativ börda för företag med 50 eller fler anställda. Det beror på att arti- kel 8.3 och 8.9 i direktivet ställer uttryckliga krav på rapporterings- kanaler och förfaranden, utan möjlighet till nationella undantag. Större företag har generellt en bättre möjlighet att bära kostnader än vad mindre företag har. Förslagen får troligtvis därför inte en sådan påverkan på verksamheterna att de inte klarar att möta kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Enligt våra förslag ska de interna rapporteringskanalerna och för- farandena vara tillgängliga för fler rapporterande personer än endast arbetstagare (avsnitt 7.9). Vi föreslår således ett överskjutande inför- livande i denna del eftersom direktivet endast kräver att kanalerna är tillgängliga för arbetstagare (artikel 8.2). Vi bedömer att det inte kommer att krävas några särskilda tekniska lösningar för att möjlig- göra detta utan den huvudsakliga ökade kostnaden skulle bestå i ökade kostnader för arbete med att ta emot och hantera rapporter. Kostnaden för arbete med att ta emot och hantera rapporter skulle företaget ändå ha eftersom dessa grupper av personer enligt direk- tivet ändå ska ha en rätt att rapportera skyddat. Sannolikt kommer dessutom rapporteringen från dessa personer att vara högst margi- nell. Vi har därför bedömt att den administrativa bördan som en följd av detta överskjutande införlivande kommer att vara begränsad. Att hantera rapportering från andra rapporterande personer än arbets- tagare kommer därför troligtvis endast att medföra en marginell ökning av kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Effekter av visselblåsning på företagens varumärke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;Även om förslagen kommer att leda till ökade kostnader för en stor mängd företag kan, som vi har nämnt i avsnitt 7.4, företagen sägas ha ett eget intresse av att inrätta visselblåsarfunktioner som ett verk- tyg för att identifiera fel och brister som kan vara dolda i verksam- heten och därför inte kommer till ledningens kännedom. Eftersom det många gånger är personer inom den egna verksamheten som först upptäcker sådana missförhållanden finns fördelar med att göra det smidigt, enkelt och tryggt att rapportera om missförhållanden, detta medför minskade risker för skadat varumärke och andra eko- nomiska risker för verksamheten. Visselblåsarfunktionen blir då ett komplement till de ordinarie kommunikationsvägarna. Inrättandet av en visselblåsarfunktion kan också stärka förtroendet för verksam- heten hos ägare, kunder och allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft10"&gt;Den föreslagna lagen kan emellertid också leda till att företag drabbas av en goodwillförlust och renomméskada. Den kan uppstå eftersom lagen även skyddar rapportering av information som den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen hade rimliga skäl att tro var sann, trots att det senare visar sig att den inte var det. Företag får dock antas kunna reparera sådana skador genom att offentligt bemöta missuppfattningar om vad som har skett eller redogöra för de åtgärder som har vidtagits med anledning av rappor- teringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Vilka kostnader kommer att uppstå för företag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 7.15 föreslår vi att en arbetsgivare ska vara skyldig att skriftligen dokumentera sina interna rapporterings- kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Detta kommer att medföra en initial kostnad för planering och utformning av interna rutiner. I arbetet med att ta fram och dokumentera rutiner kan det även bli aktuellt med förhandling med arbetstagarorganisa- tioner. Företagen ska även tillhandahålla information om intern och extern rapportering på sin webbplats, vilket kommer att innebära en initial kostnad för att ta fram informationen samt en löpande kost- nad för att hålla den uppdaterad. Vidare kommer det troligtvis att krävas utbildningsinsatser för de anställda som ska vara behöriga att ta emot och hantera rapporterna för arbetsgivarens räkning. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;kan komma att bli både en initial kostnad och en löpande kostnad, för det fall förändringar sker hos företaget eller om ny personal till- kommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Det bör understrykas att de rapporteringskanaler vi föreslår inte förutsätter någon särskild teknisk lösning. En visselblåsarfunktion kan bestå av enbart traditionella kommunikationsvägar såsom tele- fon, post och &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt; Vissa företag som har en befintlig visselblåsar- funktion använder sig i dagsläget av mer avancerade digitala lös- ningar som möjliggör en säker och krypterad kommunikation med visselblåsaren och en begränsning av behörigheten att ta del av upp- gifterna. Detta är dock inte ett krav enligt det förslag vi lämnar och vid nedanstående uppskattning av minimikostnader för medelstora och stora företag kommer vi inte heller att beräkna någon kostnad för en teknisk lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Ytterligare en kostnad hänförlig till de interna rapporterings- kanalerna och förfarandena är löpande lönekostnader för de anställda som ska ta emot, utreda, följa upp och ge återkoppling på rappor- teringen. Den person eller avdelning som tar emot och hanterar in- komna rapporter bör enligt våra förslag vara oberoende och ha en befattning som säkerställer att intressekonflikter inte förekommer. I mindre enheter kan den eller de personer som utses som behöriga inte antas hantera rapportering som sin enda arbetsuppgift. I stället får det antas att det normalt kommer att vara personal som även har andra arbetsuppgifter, t.ex. en personalhandläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;För att kunna göra någon form av uppskattning av den löpande kostnaden för att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden är det nödvändigt att uppskatta hur många rapporter som kan tänkas komma in och hur tidskrävande uppföljningsärendena kommer att bli. Detta är mycket svårt att uppskatta eftersom det är en helt ny reglering. Det är förenat med stor osäkerhet att försöka beräkna hur stor tidsåtgången kommer att bli i de olika momenten att ta emot, utreda, följa upp och återkoppla. Vissa rapporter kommer att kräva omfattande utredningsarbete, medan andra kommer att innebära en betydligt mindre arbetsinsats. Exempel på det sistnämnda är när t.ex. en rapport som visselblåsarfunktionen inte är avsedd för kommer in och ärendet omgående kan avslutas. Tidsåtgången kommer troligtvis även att variera från år till år och mellan olika företag. Rimligtvis behöver större företag med fler anställda räkna med fler inkomna rapporter och därmed bemanna visselblåsarfunktionen med mer per-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;sonal än vad ett medelstort företag måste göra. Samtidigt blir kost- naden och den administrativa bördan troligtvis tyngre att bära för de medelstora företagen jämfört med de stora företagen eftersom mindre arbetsgivare ofta är mer sårbara när det gäller administrativa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Det bör i sammanhanget noteras att även företag som i dag sak- nar interna visselblåsarfunktioner, redan i dag ändå kan behöva han- tera rapporter om missförhållanden. Företag har ett intresse av att se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och vidta åtgärder för att uppnå detta. Därför finns redan i viss utsträck- ning liknande funktioner i vart fall i större företag, som har till upp- gift att hantera oegentligheter inom organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Även i företag, där man inte utsett personal för att hantera oegentligheter inom organisationen, kan intern rapportering från t.ex. anställda ändå äga rum. I dessa fall har företaget att hantera den uppkomna situationen på något lämpligt sätt, vilket självklart leder till att en chef eller medarbetare måste lägga arbetstid på att hantera situationen. Det innebär att även företag som saknar interna vissel- blåsarfunktioner ändå har kostnader för att på olika sätt ta hand om och hantera rapporter från anställda och andra eventuella aktörer. Det kan därför hävdas att inrättandet av en intern visselblåsarfunk- tionen närmast kan ses som ett sätt att mer strukturerat organisera detta arbete. Även av denna anledning är det förenat med svårigheter att uppskatta vilka eventuella merkostnader som uppstår med anled- ning av våra förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft67"&gt;Uppskattning av minimikostnader för medelstora företag att inrätta och driva interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft8"&gt;Beräkningarna i tabellerna nedan av en minimikostnad för medel- stora företag är en grov uppskattning och bygger på flera osäkra antaganden om tidsåtgång för att vidta olika åtgärder och präglas därför av stor osäkerhet. I nedanstående exempel har vi utgått ifrån att det är ett företag med 50 anställda där en person delvis kommer att arbeta med att hantera intern rapportering, vid sidan av andra arbetsuppgifter. Den initiala kostnaden kommer endast att påverka företagen vid ett tillfälle, medan den löpande kostnaden är årlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;Arbetet med att ta fram rutiner, inklusive interna möten, för- handling med arbetstagarorganisationer och själva utformningen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;rutinerna kan beräknas ta 15 timmar för den person som har huvud- ansvaret för att ta fram rutinerna. Man kan dessutom räkna med att rutinerna behöver förankras hos en chef eller hos ledningen för verksamheten. Det innebär att ytterligare tid kommer att behövas för att dessa personer ska sätta sig in i frågorna, vilket vi uppskattar till 5 timmar. Vi utgår således från att arbetet med att ta fram rutiner kommer att uppgå till 20 timmar. Arbetet med att årligen hålla dessa uppdaterade beräknas i genomsnitt uppgå till 4 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Tidsåtgången för arbetet med att ta fram information till före- tagets webbplats om intern och extern rapportering uppskattas till 8 timmar och därefter 4 timmar årligen för att hålla informationen uppdaterad. Vi förutsätter i detta exempel att utbildningen sker internt. Utbildningsinsatser beräknas inledningsvis kräva 12 timmar både för genomförande och deltagande och därefter 4 timmar årligen för det fall att det tillkommer ny personal eller förändringar i före- tagets hantering sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Vi utgår i exemplet från att det kommer in 5 rapporter per år där en rapport kräver en större arbetsinsats på 16 timmar för att hantera. De återstående 4 rapporterna kräver en arbetsinsats om en timme per rapport. Det innebär en tidsåtgång på totalt cirka 20 timmar per år för att hantera rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Vid beräkningarna har vi utgått från att det är en anställd med en befattning som handläggare som kommer att utföra uppgifterna. Den genomsnittliga månadslönen för en handläggare i privat sektor är 41 700 kronor enligt uppgifter från SCB. I exemplet räknar vi med 160 timmar i månaden för en heltidstjänst, vilket innebär en lön om cirka 260 kronor per timme. Den genomsnittliga lönenivån har multiplicerats med schablonvärdet 1,84 för att innefatta semester- ersättning, arbetsgivaravgifter och en overheadkostnad, vilket ger en lönekostnad om 478,40 kronor per timme. I tabellen bortser vi från den möjlighet som kommer att finnas att dela rapporteringskanaler och förfaranden (jfr avsnitt 7.8).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft34"&gt;Tabell 19.2 Minimikostnad för medelstora företag att inrätta interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft49"&gt;Kostnad för 6 938 medelstora företag (antal företag enligt SCB:s Företagsregister)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td315"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td316"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td317"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td318"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td319"&gt;&lt;P class="p220 ft92"&gt;Kostnad löpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td320"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td321"&gt;&lt;P class="p25 ft167"&gt;initialt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td322"&gt;&lt;P class="p220 ft168"&gt;löpande per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td323"&gt;&lt;P class="p220 ft168"&gt;initialt (kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td324"&gt;&lt;P class="p220 ft168"&gt;per år (kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td325"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td326"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;(timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td327"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;år (timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td328"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td330"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;Rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;9 568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;1 914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td333"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;Webbplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td334"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td335"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td336"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;3 827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td337"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;1 914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td330"&gt;&lt;P class="p270 ft2"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;5 741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;1 914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td320"&gt;&lt;P class="p270 ft49"&gt;Hantering av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td321"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td322"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td323"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td324"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;9 568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td330"&gt;&lt;P class="p270 ft34"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p39 ft34"&gt;19 136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;15 310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td330"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td325"&gt;&lt;P class="p270 ft19"&gt;Totalt för 6 938 företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td326"&gt;&lt;P class="p1002 ft20"&gt;277 520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td327"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;222 016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td328"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;132 765 568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;P class="p1002 ft20"&gt;106 220 780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1003 ft67"&gt;Uppskattning av minimikostnader för stora företag att inrätta och driva interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;I likhet med uppskattningen för medelstora företag bygger upp- skattningen av kostnaden för stora företag på flera osäkra anta- ganden om tidsåtgång. I nedanstående exempel har vi utgått ifrån att det är ett företag med 250 anställda där en person delvis kommer att arbeta med att hantera intern rapportering, vid sidan av andra arbets- uppgifter. Den initiala kostnaden kommer endast att påverka före- tagen vid ett tillfälle medan den löpande kostnaden är årlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Arbetet med att ta fram rutiner, inklusive interna möten, för- handling med arbetstagarorganisationer och själva utformningen av rutinerna beräknas ta 30 timmar för den person som har huvud- ansvaret för att ta fram rutinerna. Man kan dessutom räkna med att rutinerna behöver förankras med t.ex. ledningsgruppen och andra relevanta chefer hos den aktuella arbetsgivaren. Det innebär att ytterligare timmar kommer att behövas för att dessa personer ska sätta sig in i frågorna, vilket vi uppskattar till 10 timmar. Vi utgår så- ledes från att arbetet med att ta fram rutiner kommer att uppgå till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;timmar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Arbetet med att årligen hålla dessa uppdaterade beräknas i genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft29"&gt;snitt att uppgå till 8 timmar. Arbetet med att ta fram information till företagets webbplats om intern och extern rapportering uppskattas ta 12 timmar och därefter 8 timmar årligen för att hålla informatio- nen uppdaterad. Vi förutsätter i detta exempel att utbildningen sker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1005 ft10"&gt;internt. Utbildningsinsatser beräknas inledningsvis ta 18 timmar både för genomförande och deltagande och därefter 8 timmar årligen för det fall att det tillkommer ny personal eller förändringar i företagets hantering sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;Vi utgår i exemplet från att det kommer in 15 rapporter per år. Tre av dessa kräver en större arbetsinsats på 16 timmar vardera för att hantera. De återstående 12 rapporterna kräver en arbetsinsats om en timme per rapport. Det innebär en tidsåtgång på totalt cirka 60 timmar per år för att hantera rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft10"&gt;Vid beräkningarna har vi utgått från samma förutsättningar som ovan gällande medelstora företag vad gäller löneuppgifter och antal timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft34"&gt;Tabell 19.3 Minimikostnad för stora företag att inrätta interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft169"&gt;Kostnad för 1 746 stora företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft49"&gt;(antal företag enligt SCB:s Företagsregister)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td338"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td339"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td340"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td319"&gt;&lt;P class="p220 ft92"&gt;Kostnad löpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td342"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;initialt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td321"&gt;&lt;P class="p25 ft168"&gt;löpande per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td343"&gt;&lt;P class="p220 ft168"&gt;initialt (kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td324"&gt;&lt;P class="p220 ft168"&gt;per år (kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td344"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td345"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;(timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td326"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;år (timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td346"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p1010 ft2"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p1011 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td347"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;19 136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p1013 ft2"&gt;3 827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td348"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Webbplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td349"&gt;&lt;P class="p1010 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td334"&gt;&lt;P class="p1011 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td350"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;5 741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td337"&gt;&lt;P class="p1013 ft2"&gt;3 827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p1010 ft2"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p1011 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td347"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;8 611&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p1013 ft2"&gt;3 827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td341"&gt;&lt;P class="p75 ft49"&gt;Hantering av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td342"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td321"&gt;&lt;P class="p1011 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td343"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td324"&gt;&lt;P class="p1013 ft2"&gt;28 704&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p1010 ft34"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p1011 ft34"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td347"&gt;&lt;P class="p1012 ft34"&gt;33 488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p1013 ft34"&gt;40 185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td344"&gt;&lt;P class="p75 ft19"&gt;Totalt för 1 746 företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td345"&gt;&lt;P class="p1010 ft34"&gt;122 220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td326"&gt;&lt;P class="p1011 ft20"&gt;146 664&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td346"&gt;&lt;P class="p1014 ft34"&gt;58 470 048&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;P class="p1013 ft34"&gt;70 163 010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1015 ft67"&gt;Möjlighet att anlita utomstående leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft8"&gt;Det finns en möjlighet för företag som är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden att anlita en utomstående leve- rantör för att hantera hela eller delar av den interna visselblåsar- funktionen, t.ex. en advokatbyrå, en revisionsbyrå eller ett företag som har specialiserat sig på att tillhandahålla sådana tjänster. Leve- rantörer som tillhandahåller sådana visselblåsarfunktioner kan ofta erbjuda färdiga tekniska lösningar för att ta emot anmälningar, vilket kan vara en fördel för mindre företag med begränsade möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;att själva ta fram en kommunikationslösning och begränsade resur- ser att bemanna rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft10"&gt;Med våra förslag kommer det dock inte att vara nödvändigt att anlita en utomstående leverantör eftersom förslaget, som nämnts, inte kräver någon särskild teknisk lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;När Statskontoret undersökte visselblåsarfunktioner i staten år 2016 uppgav myndigheterna att de betalade mindre än 100 000 kro- nor per år i avgift för en visselblåsartjänst dit visselblåsare kunde anmäla sina misstankar (Statskontorets rapport 2016:30, Visselblåsar- funktioner i staten). Om en arbetsgivare väljer att anlita en utom- stående leverantör för att hantera den interna visselblåsarfunktionen kommer många av de ovan nämnda kostnaderna med inrättande av en intern rapporteringskanal inte att vara aktuella. Det kommer dock troligtvis ändå vara nödvändigt för någon inom företaget att vara kontaktperson gentemot den utomstående leverantören, vilket inne- bär att viss personalkostnad ändå kan uppkomma löpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Möjlighet att dela rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Enligt våra förslag ska privata arbetsgivare som har 50 till 249 arbets- tagare kunna dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med motsvarande antal arbetstagare. De funktio- ner som får delas är mottagande av rapporter och utredning av de rapporterade förhållandena, dock inte att ha kontakt med den rap- porterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfa- randen kan uppfattas som ingripande för mindre verksamheter. Att dela på vissa delar av en visselblåsarfunktion kan bidra till att den administrativa bördan och kostnaderna minskar. Det ger även möj- ligheter för verksamheter att gemensamt skapa kostnadseffektiva lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Begränsningen till medelstora företag kan dock medföra negativa konsekvenser för stora koncerner som i dagsläget har en gemensam visselblåsarfunktion för hela koncernen, vilket de inte längre kom- mer att ha möjlighet till. Förslagen kan därmed medföra ökade kost- nader för de koncerner som i dag har en koncerngemensam vissel- blåsarfunktion för det fall bolagen inom koncernen har fler än 249 arbetstagare per bolag. Denna kostnadsökning och effektivitets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;minskning beror på att direktivet endast tillåter att verksamheter med 50 till och med 249 arbetstagare inom den privata sektorn får dela på vissa delar av en visselblåsarfunktion (artikel 8.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Påverkan på konkurrensförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att minska påverkan på konkurrensförhållandena har vi före- slagit att vissa av lagens bestämmelser om interna kanaler och för- faranden ska vara semidispositiva, dvs. att det ska vara möjligt att genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra avvikelser från vissa av lagens bestäm- melser. Det kan t.ex. finnas behov av att utforma de interna rappor- teringskanalerna på olika sätt beroende på aktuell bransch och de personalkategorier som är verksamma i branschen. Genom kollek- tivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om förtydliganden och preciseringar i förhållande till lagens regler så att regleringen bättre passar den egna verksamheten. Det skulle t.ex. kunna gälla vilka personer som inom ett visst kollektivavtalsområde ska kunna rapportera via rapporteringskanalerna eller vilken information om rapporteringsförfarandena som ska finnas tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;Verksamheter bör ges frihet att själva bestämma den närmare utformningen av de interna rapporteringskanalerna och förfaran- dena i den utsträckning det är möjligt enligt direktivet. Härigenom ges verksamheterna möjlighet att anpassa rapporteringskanalerna och förfarandena efter verksamhetens specifika förutsättningar. Vi har även i möjligaste mån strävat efter ett minimigenomförande för att inte försvåra för företag att träda in på marknaden och för att minska påverkan på konkurrensförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skydd för rapporterande personer är nödvändigt för att stärka kon- trollen av efterlevnaden av regelverket för offentlig upphandling. Över- trädelser av upphandlingsregler skapar snedvridningar av konkurren- sen och skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i unionen. Att främja rapportering om överträdelser av bl.a. upphandlingsregler kommer därmed att ha en positiv effekt för konkurrensförhållandena. Förslaget kommer att skydda legitima konkurrensförutsättningar, göra det svårare att konkurrera genom att dölja missförhållanden och därmed skapa en jämnare spelplan i EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;Genomförande av direktivet kommer att medföra en liknande reglering inom hela EU. Dock ger direktivet ett visst handlings- utrymme vilket innebär att vissa skillnader kan komma att finnas mellan länderna. Av de kontakter vi har haft gällande genomförande av direktivet har vi fått uppfattningen att de flesta av EU:s medlems- stater resonerar på liknande sätt vad gäller det horisontella genom- förandet för att undvika svåra gränsdragningar. Det förhållandet att Sverige har valt att utsträcka direktivets materiella tillämpnings- område torde därför inte leda till en nackdel i konkurrenshänseende jämfört med andra länder inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft29"&gt;Vidare skulle ett vertikalt överskjutande införlivande, dvs. att in- föra en högre skyddsnivå än den som följer av direktivet, kunna leda till ökade kostnader som hade kunnat göra det svårare för svenska företag att konkurrera med utländska företag. Vi har dock gjort be- dömningen att den svenska skyddsnivån inte bör vara högre än den skyddsnivå som framgår av direktivets miniminormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Begreppet rättslig enhet kan komma att tolkas olika av medlems- staterna, bl.a. för att staterna har olika associationsrättsliga och för- valtningsrättsliga strukturer och traditioner. Även om vi, med sär- skilt beaktande av skäl 55, tolkar direktivet som att en rättslig enhet inte motsvarar en koncern i direktivets mening, utan att varje bolag som ingår i koncernen utgör en egen rättslig enhet, kan det inte ute- slutas att andra medlemsstater gör en annan tolkning. Det förhål- landet att medlemsstaterna kan tolka begreppet på olika sätt innebär att den administrativa bördan för koncerner kan variera mellan med- lemsstaterna. Det kan därför finnas anledning att bevaka hur de olika medlemsstaterna kommer att tolka begreppet och även om det i framtiden kommer något klargörande i tolkningsfrågan från &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Särskilda hänsyn till små företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Kravet på att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden gäller enligt direktivet för rättsliga enheter i den privata sektorn med 50 eller fler arbetstagare. Efter en lämplig riskbedömning får dock medlemsstaterna kräva att även rättsliga enheter i den privata sek- torn med färre än 50 arbetstagare inrättar sådana kanaler och förfa- randen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 7.6 föreslagit att arbetsgivare inom den privata sektorn med färre än 50 arbetstagare inte ska omfattas av skyldig- heten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaran- den. Vi har föreslagit att de i stället ska behålla möjligheten att själva avgöra om det finns ett behov av att införa interna rutiner för rap- portering. Vår bedömning är därför att den föreslagna lagen kommer att ha en mycket liten påverkan på dessa företag vad gäller själva kostnaden för att ha visselblåsarfunktionen. Dock kommer även rap- porterande personer som arbetar på små företag att omfattas av ett starkare skydd genom våra förslag, vilket kan tänkas få viss påverkan. Enligt SCB:s företagsregister fanns det cirka 1,2 miljoner företag med färre än 50 anställda i november 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft67"&gt;Krav på interna rapporteringskanaler även för små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Ett alternativ hade varit att föreslå att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden även skulle omfatta arbetsgivare i den privata sektorn med färre än 50 arbetstagare, vilket direktivet ger utrymme för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Mindre arbetsgivare har i regel inte någon särskild organisation eller några särskilda rutiner för regelefterlevnad. Sannolikt skulle det alltså för de flesta av dem krävas stora insatser för att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden. Dessutom skulle en sådan skyl- dighet ofta medföra en begränsad nytta för dem eftersom mängden rapporter om överträdelser hos mindre arbetsgivare kan antas vara högst begränsad. Det innebär att skyldigheten att inrätta kanaler och förfaranden får anses utgöra en omotiverad administrativ börda och medföra omotiverat höga kostnader i förhållande till den eventuella nyttan. Därtill kommer att det kan vara svårt att skydda identiteten på rapporterande personer och andra enskilda i en mindre organisa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Vi har därför gjort bedömningen att möjligheten enligt artikel 8.7 att utsträcka skyldigheten till privata verksamheter med färre än 50 arbetstagare inte bör utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft67"&gt;Även tidigare anställda ska ha möjlighet att rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Ett alternativ hade varit att möjliggöra rapportering i de interna rap- porteringskanalerna även för t.ex. personer som tidigare har varit anställda och för personer som ännu inte har börjat i verksamheten. Ett sådant förslag hade dock sannolikt kunnat upplevas som mycket betungande för många verksamheter. En arbetsgivare skulle behöva bevaka vilka som tidigare har varit anställda i verksamheten enbart för att ge dessa tillgång till rapporteringskanalerna. Det skulle dessutom kräva en omfattande registrering av personuppgifter och admini- stration. Vi anser därför att det skulle innebära en allt för betungande administrativ börda som inte kan motiveras av den samhällsnytta som rapportering från bl.a. tidigare anställda skulle kunna innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Vi har därför i avsnitt 7.9 gjort bedömningen att personer som rapporterar information om missförhållanden efter det att personen har slutat inom verksamheten, respektive innan personen har börjat inom verksamheten, inte ska ha tillgång till de interna rapporterings- kanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Förslagen innebär att arbetsgivare inom staten med 50 eller fler an- ställda kommer att vara skyldiga att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Inom den offentliga sektorn är utgångspunkten i direktivet att samtliga verk- samheter omfattas av kravet, vårt förslag är dock att utnyttja direk- tivets undantag för myndigheter med färre än 50 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det fanns i november 2019 enligt myndighetsregistret hos SCB 457 statliga myndigheter i Sverige. Myndigheterna fördelade sig en- ligt följande: 249 statliga förvaltningsmyndigheter, 4 myndigheter under riksdagen, 3 statliga affärsverk, 6 &lt;NOBR&gt;AP-fonder,&lt;/NOBR&gt; 84 domstolar in- klusive Domstolsverket och 111 svenska utlandsmyndigheter. Dess- utom är regeringen en egen myndighet. Totalt sysselsatte dessa myn- digheter 226 000 årsarbetskrafter (utlandsmyndigheterna undantagna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Den största myndigheten är Polismyndigheten med nästan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;32 000 anställda, följt av Försvarsmakten med drygt 20 000 an- ställda. Andra stora myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;ringskassan, Kriminalvården och Skatteverket som alla har fler än 10 000 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft67"&gt;Myndigheter med befintliga interna visselblåsarfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Det har blivit mer vanligt förekommande att myndigheter inrättar interna visselblåsarfunktioner. På regeringens uppdrag kartlade Statskontoret år 2016 hur myndigheter under regeringen arbetar med visselblåsarfunktioner. Av Statskontorets kartläggning fram- gick att cirka 15 procent av myndigheterna under regeringen hade någon form av intern visselblåsarfunktion. Antalet myndigheter med visselblåsarfunktioner hade ökat i jämn takt under de senaste fem åren. Visselblåsarfunktioner var vanligast bland de större myn- digheterna. Universitet och högskolor var en grupp av myndigheter där visselblåsarfunktioner var relativt vanliga, medan det motsatta gällde för domstolarna (Statskontorets rapport 2016:30, Visselblåsar- funktioner i staten). Bland de myndigheter som i dag har visselblåsar- funktioner ligger ansvaret ofta hos internrevisionen, chefsjuristen, säkerhetschefen eller hos personalavdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Även om långt ifrån majoriteten av myndigheterna har en regel- rätt visselblåsarfunktion har många myndigheter någon slags funk- tion som syftar till att säkerställa regelefterlevnad och följa upp interna missförhållanden. Myndigheters ledning ska enligt myndig- hetsförordningen se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Myndigheten ska vidta åtgärder om det finns risk för att den inte kommer att uppnå detta krav. Det gäller exempelvis om det finns en risk för att verksamheten kan komma att utsättas för otillbörlig påverkan eller andra oegentligheter. Myndighetens åtgär- der för att hantera korruptionsrisker bör enligt regeringen vara en del av internrevisionens löpande granskningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Staten ska enligt budgetlagen (2011:203) eftersträva hög effekti- vitet och god hushållning i sina verksamheter. Kravet gäller för alla myndigheter. Om missförhållanden inom en myndighet kommer fram och åtgärdas kan det bidra till att myndigheten använder skatte- betalarnas pengar på ett mer effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Trots att det redan i dagsläget finns interna visselblåsarfunktioner eller andra system för regelefterlevnad hos ett flertal myndigheter så kommer våra förslag att medföra vissa ökade kostnader då de inrym-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;mer ett detaljerat regelverk som ställer specifika krav på hur rappor- teringskanalerna och förfarandena ska vara utformade och hur upp- följning och återkoppling ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Positiva effekter av visselblåsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;En intern visselblåsarfunktion kan bidra till att bryta en tystnads- kultur inom en organisation. Den kan även ha en viktig symbolisk betydelse, för att visa att myndighetens ledning tar frågor om kor- ruption och andra oegentligheter på allvar. Visselblåsarfunktionen kan därmed stärka förtroendet för myndigheten och den statliga för- valtningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Visselblåsning kan även ge ekonomisk nytta genom att avslöja, förbättra och förhindra missförhållanden som kan medföra kostna- der eller förlorade intäkter för verksamheten. Det kan även indirekt leda till att arbetstagarnas psykosociala arbetsmiljö förbättras och därmed kan offentliga utgifter i form av bl.a. sjukpenning reduceras (jfr Verdien av varsling, utredning for Varslingsutvalget og Arbeids- og socialdepartementet, Oslo Economics, 2017).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft67"&gt;Vilka kostnader kommer att uppstå för myndigheter för att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;I Statskontorets undersökning finns en redogörelse för antal ären- den och kostnader för visselblåsarfunktioner hos vissa myndigheter. Pensionsmyndigheten fick inte in någon anmälning, medan Trans- portstyrelsen hade 85 stycken, varav 8 behandlades. I undersökningen uppskattades kostnaderna för visselblåsarfunktionen till mellan 0 kronor och 82 800 kronor. Dessa avsåg dock endast direkta kost- nader för t.ex. tekniska lösningar och inkluderade inte personalens tid. Som vi redogjort för ovan krävs det inte någon särskild teknisk lösning för att uppnå den föreslagna lagens krav och vi har därför inte räknat med en sådan kostnad vid vår uppskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Även myndigheter har möjlighet att anlita utomstående leverantö- rer för att hantera hela eller delar av den interna visselblåsarfunktio- nen. Som angetts ovan har myndigheter uppgett till Statskontoret att detta har inneburit en årlig kostnad som har understigit 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Vi bedömer att i stort sett samma resonemang och kostnads- beräkning är relevant för myndigheternas inrättande av interna rap- porteringskanaler och förfaranden som för medelstora och stora företag, se avsnitt 19.3.1 och tabell 19.2 och 19.3. Med samma förut- sättningar som angetts ovan skulle de initiala kostnaderna för re- spektive myndighet kunna uppskattas till cirka 19 &lt;NOBR&gt;000–33&lt;/NOBR&gt; 000 kro- nor och de löpande kostnaderna för respektive myndighet till cirka 15 &lt;NOBR&gt;000–40&lt;/NOBR&gt; 000 kronor årligen. Kostnaderna kommer dock att variera mellan olika myndigheter av olika storlek och med olika förutsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;En skillnad jämfört med privata arbetsgivare är dock att myn- digheter har en reglerad skyldighet att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt samt att vidta åtgärder för att uppnå detta. Vidare ställer budgetlagen krav på att myndigheter eftersträvar hög effektivitet och god hushållning i sina verksamheter. Som en följd av dessa krav finns i stor utsträckning redan funktioner och personal som har som arbetsuppgift att hantera oegentligheter hos myndigheterna, även om det inte sker inom ramen för en intern visselblåsarfunktion. En intern visselblåsarfunktion kan då närmast ses som ett sätt att mer strukturerat organisera detta arbete. Även av denna anledning är det förenat med svårigheter att uppskatta vilka eventuella merkostnader som uppstår med anledning av de krav som våra förslag innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft8"&gt;Som ovan nämnts kan visselblåsning ge ekonomisk nytta genom att avslöja, åtgärda och förhindra missförhållanden som kan medföra kostnader eller förlorade intäkter för verksamheten. Detta kan bidra till effektiviseringar och därigenom minskade kostnader. Om miss- förhållanden inom en myndighet kommer fram och åtgärdas kan det bidra till att myndigheten använder skattebetalarnas pengar på ett mer effektivt sätt. Interna rapporteringskanaler och förfaranden kan ses som ett sätt att effektivt fånga upp indikationer på att det finns missförhållanden i verksamheten. Inrättande av en sådan funktion behöver därmed inte enbart ses som en kostnad som belastar verk- samheten, utan det kan i stället ses som en möjlighet att omorgani- sera arbetet och omfördela resurser inom verksamheten. Mot denna bakgrund är vår bedömning att förslagen får antas rymmas inom be- fintliga ramar och hanteras genom omprioritering av befintliga re- surser. Denna bedömning gäller även för de myndigheter som utses&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1019 ft9"&gt;som behöriga som utöver interna rapporteringskanaler och förfaran- den kommer att vara skyldiga att inrätta externa sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft67"&gt;Utseende av behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Våra förslag innebär att 19 myndigheter utses som behöriga myndig- heter och får en skyldighet att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden. De myndigheter vi har föreslagit är Konkurrens- verket, Finansinspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Inspektionen för strategiska produkter, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspek- tionen, Livsmedelsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruks- verket, Läkemedelsverket, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Reger- ingskansliet och Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Dessa myndigheter har vi i avsnitt 8.8.2 bedömt ha de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Flera av myndigheterna är dess- utom redan i dagsläget behöriga myndigheter med tillsynsansvar en- ligt unionsrättsakter som omfattas av visselblåsardirektivets tillämp- ningsområde. Finansinspektionen och Konkurrensverket är exempel på myndigheter som dessutom redan har externa visselblåsarfunk- tioner. Även om det finns förhållandevis få myndigheter som har in- rättat externa visselblåsarfunktioner i direktivets mening är det ändå en central uppgift för flera myndigheter att ta emot och hantera rap- portering. Det gäller inte minst tillsynsmyndigheter som Strålsäker- hetsmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Datainspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Förslagens förhållande till direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Vi har gjort bedömningen att en myndighet ska utses som behörig för ett eller flera av de områden som omfattas av direktivets tillämp- ningsområde. En sådan lösning innebär att Sverige går något längre än vad direktivet kräver eftersom direktivet endast ställer krav på att det utses behöriga myndigheter för att ta emot och följa upp rappor- tering om överträdelser av de unionsrättsakter som anges i direkti-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft41"&gt;vet. Områdena är mer omfattande än enbart de uppräknade unions- rättsakterna. Lösningen är dock förenlig med direktivet. När det gäller genomförandet anger artikel 2.2 att en medlemsstat får genom- föra direktivet utanför de områden som anges i artikel 2. Medlems- staterna får dessutom enligt artikel 25.1 införa bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som an- ges i direktivet, dock utan att det påverkar de åtgärder som ska vidtas för att skydda berörda personer och de sanktioner som ska finnas mot den som medvetet rapporterar falsk information. Vi har i av- snitt 8.8.2 bedömt att en sådan lösning är nödvändig för att säker- ställa att en rapporterande person inte blir utan skydd om personen misstar sig beträffande vilket regelverk som den aktuella överträdel- sen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft67"&gt;Den externa visselblåsarfunktionens förhållande till tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;De personer som utses som behöriga personer hos en behörig myn- dighet ska ha mandat att t.ex. inleda en utredning av det som rappo- rteras och ha en ställning inom myndigheten som ger dem ett visst mått av självständighet och oberoende. En central del i en vissel- blåsarfunktion får anses vara att granska och bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporteringen. Vi har gjort den bedöm- ningen utifrån att artikel 5.12 i direktivet särskilt betonar betydelsen av granskning och bedömning av riktigheten av den information som rapporteras. Om en rapporterande person har rapporterat ett påstått missförhållande är det centrala i visselblåsarfunktionen således att utreda om det föreligger ett missförhållande, vad missförhållandet består i samt om någon kan anses vara ansvarig för att ha förorsakat missförhållandet. Beroende på resultatet av denna utredning kan det bli aktuellt att gå vidare med t.ex. tillsynsåtgärder, lagföringsåtgärder eller åtgärder som syftar till att återkräva medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Vid en viss tidpunkt i myndighetens hantering av informationen är själva ärendet i visselblåsarfunktionen avslutat. De ytterligare åtgärder som därefter vidtas är inte uppföljningsåtgärder i direktivets mening utan ett led i myndighetens övriga verksamhet. Det är också troligt att myndigheterna kommer att inrätta och driva sina externa rapporteringskanaler och förfaranden i nära anslutning till sin till- synsverksamhet eftersom kanalerna och förfarandena kan ses som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;ett effektivt sätt att fånga upp signaler som kan leda till att ett till- synsärende inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Externa visselblåsarfunktioner är ett viktigt verktyg för att t.ex. tillsynsmyndigheter och lagförande myndigheter ska kunna utföra sina uppdrag effektivt och ändamålsenligt. Genom visselblåsarfunk- tionen underlättas rapportering, vilket kan förväntas leda till att de behöriga myndigheterna får mer information och många gånger i ett tidigare skede. Inrättande av en extern visselblåsarfunktion skulle därför kunna anses utgöra en förlängning av eller komplement till tillsynsverksamheten som inte i sig medför ytterligare kostnader av betydelse samtidigt som förutsättningarna att fullgöra tillsynen för- bättras. De myndigheter som vi har föreslagit ska utses som behöriga myndigheter har, med några få undantag, redan tillsynsansvar inom de områden som de föreslås bli behöriga myndigheter för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Vilka kostnader kommer att uppstå för de behöriga myndigheterna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;Även om inrättande av externa visselblåsarfunktioner skulle kunna ses som en förlängning av myndigheternas tillsynsverksamhet kommer våra förslag att innebära vissa kostnader för de behöriga myndig- heterna för att inrätta de externa rapporteringskanalerna och för- farandena. Kostnaderna kommer att vara liknande de som uppstår för arbetsgivare vid inrättandet av interna rapporteringskanaler och förfaranden, dvs. bestå i initiala och löpande kostnader för fram- tagande av rutiner och utbildning, bemanning av kanalerna med be- höriga personer samt tillhandahållande av information på myndig- hetens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;En skillnad är dock att det hos de behöriga myndigheterna kom- mer att rapporteras betydligt oftare än i de interna kanalerna, efter- som det är avsevärt många fler personer som kan rapportera externt än de som är verksamma hos en viss arbetsgivare och som kan rap- portera internt hos denne. Dessutom tillkommer att de behöriga myndigheterna ska bistå med information och rådgivning till perso- ner som omfattas av lagens skydd inom myndigheternas respektive ansvarsområden (jfr avsnitt 13.3). Detta kommer med all sannolik- het att medföra något större kostnader för hanteringen av de externa kanalerna och förfarandena jämfört med de interna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;En omständighet verkar dock i motsatt riktning, dvs. innebär mer begränsade merkostnader för de externa kanalerna och förfarandena jämfört med de interna. De behöriga myndigheterna är, som angetts ovan, i regel tillsynsmyndigheter som redan i dag hanterar anmäl- ningar och tips. Visselblåsarfunktionen kan därmed sägas innebära en viss omorganisering av den befintliga verksamheten, snarare än en etablering av en helt ny verksamhet. Som ovan konstaterats kommer inrättande av de externa rapporteringskanalerna och förfarandena att kunna effektivisera tillsynsmyndighetens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Det kan i sammanhanget noteras att våra förslag kommer att medföra kostnader för de behöriga myndigheterna för att inrätta och ha både interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden. Som konstaterats i avsnitt 8.20 krävs nämligen att de interna och externa rapporteringskanalerna och förfarandena inom en och samma myndighet är oberoende och självständiga i förhållande till varandra. Trots att rapporteringskanalerna och förfarandena enligt förslaget ska vara självständiga i förhållande till varandra bedömer vi att vissa av de initiala kostnaderna kommer att kunna vara gemensamma, t.ex. vad gäller framtagande av rutiner och utbildning. Detta är en följd av att de krav som ställs i flera avseenden är identiska för de interna och för de externa rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft67"&gt;Uppskattning av kostnader för att inrätta och driva externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Beräkningarna i tabellen nedan bygger på flera osäkra antaganden om tidsåtgång för att vidta olika åtgärder och präglas därför av stor osäkerhet. I nedanstående exempel har vi utgått ifrån att det är en myndighet där en person kommer att arbeta med att hantera extern rapportering, eventuellt vid sidan av andra arbetsuppgifter. Detta kan naturligtvis variera mellan olika behöriga myndigheter beroende på det aktuella områdets omfång. Det kan antas att exempelvis miljö- området kommer att generera en större mängd rapportering än vad området strålskydd och kärnsäkerhet kommer att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Finansinspektionen har enligt uppgift cirka &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter som bemannar visselblåsarfunktionen. Som ovan konstaterats skulle det dock även utan en visselblåsarfunktion krävas personal hos myn- digheten som tar emot anmälningar och tips från allmänheten, vilket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;gör det svårt att uppskatta vilka eventuella merkostnader som upp- står med anledning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Den initiala kostnaden kommer endast att påverka myndigheten vid ett tillfälle medan den löpande kostnaden är årlig. Arbetet med att ta fram rutiner, inklusive planering, förhandling med arbetstagar- organisationer och utformning beräknas ta 40 timmar för den per- son som har huvudansvaret för att ta fram rutinerna. Inom myndig- heter kan man dessutom räkna med att rutinerna behöver förankras med t.ex. myndighetsledningen och andra personer inom myndig- heten. Det innebär att ytterligare tid kommer att behövas för att dessa personer ska sätta sig in i frågorna, vilket vi uppskattar till 20 timmar. Vi utgår således från att arbetet med att ta fram rutiner kommer att uppgå till 60 timmar. Arbetet med att årligen hålla dessa uppdaterade beräknas i genomsnitt uppgå till 12 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Arbetet med att ta fram information till myndighetens webbplats uppskattas ta 20 timmar och därefter 12 timmar årligen för att hålla informationen uppdaterad. Vi förutsätter även i detta exempel att utbildningen sker internt. Utbildningsinsatser beräknas inlednings- vis ta 18 timmar både för genomförande och deltagande och därefter 12 timmar årligen för det fall att det tillkommer ny personal eller förändringar i myndighetens hantering sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;Vi utgår i exemplet från att det kommer in 150 rapporter per år. Av dessa beräknas 10 kräva en större arbetsinsats om 36 timmar per rapport för att hantera. Vi räknar med att 20 av rapporterna tar 16 timmar per rapport att hantera. Av de inkomna rapporterna be- räknas 40 stycken ta 4 timmar per rapport att hantera. De återstå- ende 80 rapporterna kräver en arbetsinsats om en timme per rapport. Det innebär en tidsåtgång på totalt cirka 920 timmar per år för att hantera rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Utöver detta kommer de behöriga myndigheterna att behöva bi- stå med stödåtgärder i form av rådgivning och information till per- soner som omfattas av lagens skydd inom myndigheternas respek- tive ansvarsområde. Vi uppskattar att detta kan ta cirka 80 timmar per år i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vid beräkningarna har vi utgått från att det är en anställd med en befattning som handläggare som kommer att utföra uppgifterna. Den genomsnittliga månadslönen för en handläggare i statlig sektor är 30 900 kronor enligt uppgifter från SCB. I exemplet räknar vi med 160 timmar i månaden för en heltidstjänst, vilket innebär en lön om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1022 ft29"&gt;cirka 193 kronor per timme. Den genomsnittliga lönenivån har multi- plicerats med schablonvärdet 1,84 för att innefatta semesterersätt- ning, arbetsgivaravgifter och en overheadkostnad, vilket ger en löne- kostnad om 355,12 kronor per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft10"&gt;Utöver kostnaderna för att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden kommer de behöriga myndigheterna, som ovan kon- staterats, även att få kostnader för att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft34"&gt;Tabell 19.4 Minimikostnad för behöriga myndigheter att inrätta externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft49"&gt;Kostnad för de 19 myndigheter som föreslås som behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td351"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td338"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td316"&gt;&lt;P class="p1025 ft92"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td317"&gt;&lt;P class="p1025 ft19"&gt;Tidsåtgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td339"&gt;&lt;P class="p218 ft34"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td317"&gt;&lt;P class="p1025 ft34"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td352"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td341"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td321"&gt;&lt;P class="p1025 ft34"&gt;initialt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td322"&gt;&lt;P class="p1025 ft92"&gt;löpande per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td342"&gt;&lt;P class="p218 ft34"&gt;initialt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td322"&gt;&lt;P class="p1025 ft92"&gt;löpande per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td354"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td344"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td326"&gt;&lt;P class="p1025 ft34"&gt;(timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td355"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td327"&gt;&lt;P class="p1025 ft19"&gt;år (timmar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td345"&gt;&lt;P class="p218 ft34"&gt;(kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td355"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td327"&gt;&lt;P class="p1025 ft19"&gt;år (kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td355"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;21 307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;4 261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td348"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Webbplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td335"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td349"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;7 102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td335"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;4 261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p1002 ft2"&gt;6 392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;4 261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td348"&gt;&lt;P class="p75 ft170"&gt;Hantering av rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td335"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td349"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td335"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;326 710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft2"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1026 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1012 ft2"&gt;28 410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td348"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td334"&gt;&lt;P class="p1026 ft34"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td335"&gt;&lt;P class="p1026 ft34"&gt;1036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td349"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;34 801&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td335"&gt;&lt;P class="p1012 ft34"&gt;367 903&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;Totalt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td331"&gt;&lt;P class="p1026 ft34"&gt;1 862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td332"&gt;&lt;P class="p1026 ft34"&gt;19 684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p1002 ft34"&gt;661 219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td332"&gt;&lt;P class="p1012 ft20"&gt;6 990 157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p75 ft34"&gt;19 myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td331"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td332"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td358"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td359"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td360"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td362"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td363"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td362"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft8"&gt;Som ovan angetts har vi bedömt att de myndigheter som vi föreslår som behöriga myndigheter har de resurser som krävs för att inrätta och hantera de externa rapporteringskanaler och förfaranden som direktivet kräver. Flera av myndigheterna är dessutom redan i dags- läget behöriga myndigheter, innebärande ett visst tillsynsansvar, enligt unionsrättsakter som omfattas av direktivets tillämpnings- område. Finansinspektionen och Konkurrensverket har även befint- liga externa visselblåsarfunktioner. För en tillsynsmyndighet får det vidare anses vara en central uppgift att ta emot och hantera rappor- tering eller inkomna tips som ett steg i att fånga upp impulser och inleda tillsyn. Inrättande av externa rapporteringskanaler och för- faranden kan ses som ett sätt att förstärka denna tillsynsfunktion hos myndigheterna. Enligt vår bedömning bör de merkostnader som förslagen medför för de behöriga myndigheterna, trots att de även kommer att vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1028 ft9"&gt;kunna rymmas inom befintliga ramar och hanteras genom ompriori- teringar av befintliga resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft67"&gt;Tillsynsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;Vi föreslår i avsnitt 15.2 att regeringen ska utse Arbetsmiljöverket att utöva tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden. Arbetsmiljöverket ska dock inte utöva tillsyn om en arbetsgivare är skyldig enligt en annan lag eller förordning att ha en intern rapporteringsordning och en annan myndighet enligt den lagen eller förordningen utövar till- syn över den skyldigheten. Arbetsmiljöverket ska enligt våra förslag ha rätt att besluta om de förelägganden som behövs för att arbets- givaren ska fullgöra skyldigheten att lämna upplysningar eller hand- lingar, eller för att arbetsgivaren ska fullgöra de krav som ställs på interna rapporteringskanaler och förfaranden. Ett föreläggande ska få förenas med vite. Vi har föreslagit att ett vitesföreläggande även ska få riktas mot staten som arbetsgivare. När föreläggandet har förenats med vite ska det enligt vårt förslag få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut som inte har förenats med vite ska dock inte få överklagas. Vi föreslår att prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Att utöva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rappor- teringskanaler kommer att utgöra en ny arbetsuppgift för Arbets- miljöverket. Samtidigt utövar myndigheten redan i dagsläget tillsyn över arbetsgivare. Det är svårt att uppskatta i vilken utsträckning uppgiften kan medföra en ökad arbetsbelastning för Arbetsmiljö- verket, men det kan inte uteslutas att det kan krävas en ökning av anslagen till myndigheten. Förslagen kan samtidigt bidra till goda förhållanden i arbetsmiljön på arbetsplatserna. Detta skulle i för- längningen kunna få viss positiv effekt för Arbetsmiljöverkets tillsyn över arbetsmiljöregelverket och myndighetens uppgift att verka för goda förhållanden i arbetsmiljön och att arbetsmiljöregelverket följs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Administrera statsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket föreslås i avsnitt 13.4 även vara den myndighet som ska handlägga och besluta frågor om statsbidrag till arbetsmark- nadens parter och vissa andra organisationer för att tillhandahålla stödåtgärder till personer som omfattas av lagens skydd. Myndig- heten prövar redan i dag frågor om och betalar ut visst statsbidrag till arbetsmarknadens parter för främjande av kunskapsutbyte och samverkan med myndigheter i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet, dvs. arbete mot osund konkurrens i arbetslivet. Ett alternativ hade varit att den uppgiften läggs på de be- höriga myndigheterna, men vi har bedömt att det inte är lämpligt att en sådan uppgift läggs på någon som har till uppgift att ta emot och utreda sådan rapportering som skyddas enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För att finansiera handläggning av och utgifter för statsbidrag bedömer vi att det är nödvändigt med ytterligare anslag till Arbets- miljöverket. Arbetsmiljöverket administrerar, som redan nämnts, statsbidrag till arbetsmarknadens parter för arbete mot osund kon- kurrens i arbetslivet. Vi bedömer att anslag i motsvarande storlek bör ges Arbetsmiljöverket med anledning av de förslag vi nu lämnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Domstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft67"&gt;Mål i Arbetsdomstolen om hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Vi föreslår i avsnitt 16.2 att mål om tillämpningen av den nya lagens bestämmelser om förbud mot hindrande åtgärder och repressalier ska handläggas enligt arbetstvistlagen om den som påstås ha utsatts för den hindrande åtgärden eller repressalien är en arbetstagare, in- hyrd arbetstagare, volontär eller praktikant. Mål enligt arbetstvist- lagen handläggs hos Arbetsdomstolen, antingen som första instans eller fullföljdsinstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Förslaget innebär en ny reglering vad gäller skydd vid rapport- ering, bl.a. i form av förbud mot repressalier. Visselblåsarlagen, som ger skydd för arbetstagare som slår larm, har dock gällt sedan januari 2017. Enligt vad vi har erfarit har den lagen hittills endast medfört en process i domstol, och således försumbara kostnads- ökningar. Det är förenat med svårigheter att förutse i vilken mån våra förslag kan väntas leda till en större andel processer och ökad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;arbetsbörda för Arbetsdomstolen. Det kan dock inte uteslutas att domstolens arbetsbelastning kan komma att påverkas något, men inte i sådan utsträckning att kostnaderna inte ryms inom befintliga anslagsramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft67"&gt;Mål i allmän domstol om hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;När den som påstår sig ha utsatts för hindrande åtgärder eller repres- salier inte är arbetstagare, inhyrd arbetstagare, volontär eller praktikant ska målet prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestäm- melserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. Även mål som ska handläggas enligt arbets- tvistlagen kommer först att prövas av allmän domstol, dvs. tingsrätt som första instans, om den som påstås ha utsatts för den hindrande åtgärden eller repressalien inte företräds av en arbetstagarorganisa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Förslagen i denna del skulle kunna leda till en viss ökning av pro- cesser och därigenom ökad arbetsbörda, men även hos dessa dom- stolar kan det antas att kostnadsökningen kommer att rymmas inom befintliga ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Mål i förvaltningsdomstolarna om vitesförelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;Om Arbetsmiljöverket riktar ett föreläggande med vite mot en arbetsgivare kan detta komma att överklagas till förvaltningsdom- stol. Även utdömande av vitet kommer att handläggas av förvalt- ningsdomstol. Vi bedömer att detta kommer att aktualiseras endast i ett fåtal fall. Kostnaderna för förvaltningsdomstolarna bedöms där- för vara försumbara och kunna finansieras inom befintliga ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft67"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;Ett alternativ hade varit att införa ett krav på samtliga statliga myn- digheter att införa interna rapporteringskanaler och förfaranden, dvs. även de med färre än 50 anställda. Det skulle i nuläget innebära att ytterligare 140 statliga myndigheter skulle omfattas av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft29"&gt;Enligt vår mening är det dock önskvärt att mindre statliga myn- digheter kan behålla möjligheten att själva avgöra om det finns behov av att införa någon form av interna rutiner för rapportering. I vissa fall anser vi att det skulle vara orimligt att lägga en sådan börda på en statlig myndighet, inte minst på myndigheter med mycket små per- sonalresurser. Förutsättningarna för att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden i förhållande till nyttan av att ha sådana för små myndigheter motiverar enligt vår mening inte att ett sådant krav införs. Om en statlig myndighet anser att det finns ett behov av interna rutiner för rapportering bör dessa rutiner kunna utformas ut- ifrån vad myndigheten finner lämpligt, utan att myndigheten tvingas uppfylla alla direktivets krav på interna rapporteringskanaler och för- faranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Mot denna bakgrund har vi i avsnitt 7.6 gjort bedömningen att möj- ligheten enligt artikel 8.9 att undanta vissa statliga myndigheter bör utnyttjas. Arbetsgivare i den statliga sektorn med färre än 50 arbets- tagare bör således inte omfattas av skyldigheten att tillhandahålla interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft67"&gt;Externa rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Ett alternativ vad gäller utseende av behöriga myndigheter skulle kunna vara att samtliga statliga myndigheter utses som behöriga myndig- heter. Det skulle dock sannolikt leda till betydande och omotiverade kostnader samt dessutom medföra en viss gränsdragningsproblema- tik eftersom vissa myndigheters ansvarsområden är närliggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Ett annat alternativ skulle kunna vara att utse endast en myndig- het som behörig att ta emot all extern rapportering, oavsett vilka överträdelser det är fråga om. Direktivet tycks inte utesluta en sådan lösning. Vi har dock i avsnitt 8.7 gjort bedömningen att det inte vore lämpligt att vare sig tillskapa en helt ny myndighet med uppgift att ta emot, utreda och följa upp samtliga externa rapporter om miss- förhållanden eller att lägga denna uppgift på en enda befintlig myn- dighet. Rapporterade missförhållanden kommer ofta att röra områden eller branscher där det redan finns myndigheter med expertkunskap och tillsynsansvar och det skulle därför bli en ineffektiv ordning att utse endast en behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Ett tredje alternativ hade varit att utse behöriga myndigheter för alla de missförhållanden som omfattas av lagens tillämpningsområde och inte endast för sådana missförhållanden i form av överträdelser som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Enligt direktivet krävs att medlemsstaterna ska säkerställa att det finns behöriga myn- digheter som via externa rapporteringskanaler tar emot rapportering om sådana överträdelser som omfattas av direktivets tillämpnings- område (artiklarna 5.1, 10 och 11). I avsnitt 8.7 har vi gjort bedöm- ningen att medlemsstaterna själva bestämmer om det ska utses ytter- ligare behöriga myndigheter för att ta emot och följa upp överträdelser som inte omfattas av direktivets materiella tillämpningsområde. Det är dock inte nödvändigt eftersom det i en situation där det saknas en behörig myndighet ändå kommer att vara möjligt att rapportera skyddat. Rapportering får då i stället ske till valfri myndighet om de föreslagna förutsättningarna för extern rapportering är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Att utse behöriga myndigheter för de överträdelser som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde skulle vara förenat med betydande kostnader. Vidare skulle det vara förenat med ansenliga juridiska och organisatoriska svårigheter, t.ex. när det gäller gräns- dragningen mellan de behöriga myndigheternas ansvarsområden och utveckling av expertkunskaper på områden där det i dag inte finns myndigheter med tillsynsansvar. Eftersom redan utseende av be- höriga myndigheter i den utsträckning som direktivet kräver innebär ett stort steg i förhållande till nuvarande läge i Sverige anser vi att det inte är lämpligt att utse behöriga myndigheter i större utsträckning än vad som krävs enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Ett fjärde alternativ hade varit att de utsedda behöriga myndig- heterna endast ska ansvara för det som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Direktivets tillämpningsområde är begränsat till överträdelser av bestämmelser som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt eller en direkt tillämplig unionsrättsakt, inom de områden som anges i direktivet. Det innebär att om de behöriga myndigheterna skulle ansvara för ett ansvarsområde som exakt mot- svarar visselblåsardirektivets tillämpningsområde – i stället för ett område som vi föreslår – skulle det behöva göras en uppräkning över samtliga unionsrättsakter som anges i direktivet för att definiera de behöriga myndigheternas respektive ansvarsområde. Vi har i av- snitt 8.8.2 gjort bedömningen att det inte är en lämplig lösning. Den rapporterande personen kan inte förväntas veta om en enskild be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1029 ft29"&gt;stämmelse i en svensk författning har sin grund i en unionsrättsakt som finns uppräknad i visselblåsardirektivet eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för kommuner och regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Interna rapporteringskanaler och förfaranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Förslaget att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden gäller för samtliga arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare. Även kommuner och regioner med 50 eller fler anställda kommer att om- fattas av dessa krav, i deras egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I dagsläget finns det 290 kommuner och 21 regioner i Sverige. Ingen av dem har färre än 50 arbetstagare, varför kravet att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden omfattar alla Sveriges kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Det finns stora variationer bland kommunerna i Sverige. Den största kommunen, Stockholm, har nästan 1 000 000 invånare och har naturligtvis helt andra förutsättningar att fullgöra sina uppdrag än vad Sveriges minsta kommun, Bjurholm, har med knappt 2 500 invånare. Förutsättningarna för att inrätta interna rapporter- ingskanaler och förfaranden och nyttan av att ha sådana är påtagligt olika mellan de nu nämnda kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;En mycket stor del av offentlig verksamhet i Sverige bedrivs av kommuner och regioner. Upphandlingar inom kommuner och re- gioner uppgår till mångmiljardbelopp årligen. I direktivets skäl 52 framhålls särskilt att skyldigheten att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden bör gälla alla upphandlande myndigheter och upphandlande enheter, på lokal, regional och nationell nivå, i syfte att särskilt säkerställa att reglerna om offentlig upphandling inom den offentliga sektorn respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vi har därför i avsnitt 7.6 bedömt att även kommuner med färre än 10 000 invånare bör omfattas av förslaget att inrätta interna rap- porteringskanaler, trots att direktivet ger utrymme för att undanta sådana från skyldigheten (jfr artikel 8.9). Det går dock inte att bortse från att skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för vissa kommuner, särskilt för de mindre, kommer att innebära en administrativ börda och kostnader som kan upplevas som betungande. Vi menar dock att detta kan beaktas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft29"&gt;Av artikel 8.9 tredje stycket framgår att medlemsstaterna får före- skriva att interna rapporteringskanaler får delas mellan kommuner eller drivas av gemensamma kommunala myndigheter i enlighet med nationell rätt. I syfte att värna framför allt de mindre kommunernas intresse föreslår vi i avsnitt 7.8 bestämmelser som medför att samt- liga kommuner och regioner kommer att ha möjlighet att dela interna rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Kommuner och regioner kommer även att, i likhet med övriga arbetsgivare som har att inrätta interna rapporteringskanaler och för- faranden, ha möjlighet att anlita utomstående leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Befintliga visselblåsarfunktioner hos kommuner och regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det kan noteras att det i Sverige har inrättats flera interna vissel- blåsarfunktioner inom både kommuner och regioner. Några exem- pel på större kommuner som har visselblåsarfunktioner är Göteborg, Jönköping, Linköping, Norrköping, Luleå, Umeå, Borås, Sundsvall, Örebro, Lund och Eskilstuna. Som exempel på regioner med vissel- blåsarfunktioner kan nämnas Västernorrland, Stockholm, Skåne, Halland och Örebro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Av 245 kommuner som har besvarat en förfrågan från SKR om förekomsten av befintliga visselblåsarsystem har 18 procent uppgett att de har sådana. För regionerna har 28 procent av de 18 som besva- rat frågan angett att de har ett visselblåsarsystem. Av undersökningen att döma är det således en majoritet av kommunerna och regionerna som i dagsläget inte har någon form av visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Kostnadsberäkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Linköping och Göteborg är exempel på kommuner med befintliga visselblåsarfunktioner. I Linköping har det endast kommit in en hand- full ärenden sedan funktionen inrättades år 2016. I Göteborg kommer det in cirka 50 ärenden per år. Exemplet visar att den tidsåtgång som kommer att krävas för att hantera rapporter kan komma att variera i hög grad mellan kommuner och regioner och mellan olika år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Sveriges kommuner och regioner har totalt cirka 1,2 miljoner anställda. Eftersom kommunerna varierar påtagligt i storlek – från Stockholm med nästan 1 000 000 invånare till Bjurholm med knappt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;2 500 invånare – ligger det i sakens natur att antalet anställda varierar stort mellan olika kommuner. Antalet anställda kan antas påverka antalet rapporter vilket innebär att även antalet rapporter kommer att variera kraftigt mellan olika kommuner. Många kommuner och samtliga regioner har dock ett stort antal anställda. För att kunna uppskatta någon form av minimikostnad bedömer vi att de resone- mang och beräkningar som vi redogjort för ovan gällande stora före- tag (se avsnitt 19.3.1 och tabell 19.3) kan ha viss aktualitet även för kommuner och regioner. Om vi antar att månadslönen är densamma som för en handläggare i statlig sektor, att tidsåtgången skulle vara densamma som i tabellen avseende stora företag och att summan multipliceras med schablonvärdet 1,84, skulle den initiala kostnaden för samtliga 290 kommuner och 21 regioner vara cirka åtta miljoner kronor och motsvarande löpande kostnad vara cirka nio miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Viktigt att notera är dock att för kommuner och regioner har vi föreslagit en möjlighet att dela rapporteringskanaler och förfaranden oavsett kommunens eller regionens storlek. En sådan möjlighet kommer sannolikt att utnyttjas i stor utsträckning och medför då en kostnadseffektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning av den kom- munala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitetsprövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av förslagen i be- tänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen ska därför, utöver förslagens konsekvenser, också de särskilda avvägningar som har lett fram till förslagen särskilt redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Den kommunala självstyrelsen har en lång tradition i Sverige och innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och regioner. Våra förslag påverkar i viss mån kommunernas och regionernas möjlighet att bestämma hur de ska bedriva och organisera sin verksamhet i och med att det införs ett krav på att inrätta interna rapporteringskanaler för samt- liga kommuner och regioner med 50 eller fler arbetstagare. Skyldig- heten införs för dem i deras egenskap av arbetsgivare. För att minska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;bördan för kommunerna och regionerna har vi i avsnitt 7.8 föreslagit en möjlighet för samtliga kommuner och regioner att dela interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Enligt vårt förslag kommer Arbetsmiljöverket att utöva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rapporteringskanaler och för- faranden och kommer i egenskap av tillsynsmyndighet att få besluta om vitesförelägganden. Detta kommer att gälla även i förhållande till kommuner och regioner. Därmed kommer förslagen att innebära statlig tillsyn avseende verksamheter i kommuner och regioner, dock endast i deras egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;I och med att den föreslagna regleringen är generell för arbets- givare och att kommuner och regioner endast omfattas i deras egen- skap av arbetsgivare bedömer vi att förslagen inte utgör en inskränk- ning i den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft10"&gt;Ett tänkbart alternativ hade varit att kommuner med färre än 10 000 invånare skulle undantas från kravet på att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden, vilket direktivet medger. Ett sådant undantag skulle i dagsläget innebära att 72 kommuner undan- tas från skyldigheten. Enligt vår bedömning i avsnitt 7.6 förekom- mer det dock upphandling till stora belopp även i små kommuner, vilket innebär att oegentligheter och överträdelser av upphandlings- reglerna kan förekomma även där. Vidare bedömer vi att den kost- nadsökning som särskilt kan bli påtaglig för små kommuner delvis kan undvikas genom möjligheten att dela rapporteringskanaler och förfaranden som föreslås omfatta samtliga kommuner och regioner. Vi anser därmed att fördelarna med att undanta små kommuner inte överväger nackdelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Den kommunala finansieringsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft41"&gt;Det kan under vissa förutsättningar bli aktuellt att tillämpa den kom- munala finansieringsprincipen när det uppkommer kostnader för kommuner eller regioner med anledning av statlig reglering. Prin- cipen innebär att staten under vissa förutsättningar gör kostnads- förändringar neutrala för kommuner och regioner genom justeringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;i statsbidragen till dem. Om en reglering är generell och berör både kommuner och andra aktörer, t.ex. generella regler om arbetsmiljö, ska den kommunala finansieringsprincipen dock inte aktiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I och med att den reglering vi föreslår är generell, och innebär en skyldighet för samtliga arbetsgivare av en viss storlek, är vår bedöm- ning att den kommunala finansieringsprincipen inte blir aktuell med anledning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Konsekvenser för arbetstagare och andra som ingår i den skyddade personkretsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Den föreslagna lagen innebär ett förstärkt skydd för arbetstagare, egenföretagare, volontärer och praktikanter samt för personer som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet innebär ansvars- frihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier när en person i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Regleringen förväntas innebära att yttrandeklimatet på arbets- platserna blir bättre och att det kommer att framstå som mer natur- ligt att rapportera om missförhållanden. Detta kan antas ha en posi- tiv effekt på arbetsmiljön. Konsekvenserna för arbetstagare och andra som omfattas av lagens skydd är också att deras ställning stärks i förhållande till arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Förslagen som rör tystnadsplikt och sekretess till skydd för rap- porterande personers identitet kan antas ha en positiv effekt för dessa och minskar risken för att de utsätts för repressalier som en följd av rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Arbetsmarknadens parter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Arbetsmarknadens parter kommer att påverkas av våra förslag i och med att deras medlemmar utgörs av arbetsgivare och arbetstagare, dvs. de som har rättigheter och skyldigheter enligt den föreslagna lagen. Lagstiftningen kommer troligtvis att ge upphov till tvister som arbetsmarknadens parter kommer att vara inblandade i. Vidare kan regleringen ge upphov till ett ökat antal förhandlingar då det kommer att vara möjligt att i viss utsträckning besluta om avvikande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1031 ft9"&gt;bestämmelser i kollektivavtal. Förslagen kan därmed innebära en ökad arbetsbörda för arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft10"&gt;Vi föreslår även i kapitel 13 att arbetsmarknadens parter ska kunna lämna information och rådgivning till personer som omfattas av lagens skydd. För att möjliggöra detta föreslår vi att statsbidrag ska lämnas till bl.a. arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att skapa stödfunktioner som riktar sig till de personer som omfattas av lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Skydd för rapporterande personer samt trygga och förtroende- ingivande rapporteringskanaler kan bidra till att bryta tystnads- kulturer. Det gäller inte minst tystnadskulturer som finns kring sexuella trakasserier och könsbaserat våld. Förslagen förväntas där- för kunna bidra till att fler kvinnor och män vågar rapportera om erfarenheter av sexuella trakasserier och våld på arbetsplatsen. Det bedöms därmed finnas bättre förutsättningar att vidta åtgärder för att säkerställa jämställda arbetsplatser, t.ex. genom att en person som gör sig skyldig till sexuella övergrepp mot kollegor lagförs eller skiljs från anställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Personlig integritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Förslagen kommer att ha en viss påverkan på den personliga integ- riteten, både i positiv och negativ riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Förslagen kommer sannolikt att medföra att fler personuppgifter behandlas som en följd av att förslagen kan komma att öka mängden rapporter. I många fall kommer personuppgifterna att vara av integ- ritetskänslig karaktär (avsnitt 10.2). I rapporterna kommer personer att utpekas som ansvariga för missförhållanden. Vi föreslår dock en reglering för att minska dessa effekter. Identiteten för den rapporte- rande personen och andra enskilda föreslås skyddas genom bestäm- melser om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen och genom en bestämmelse om tystnadsplikt i den nya lagen. Vidare föreslås personuppgifter skyddas enligt en särskild reglering om behandling av personuppgifter i den nya lagen. Enligt denna reglering föreslås bl.a. att personuppgifter ska gallras senast två år efter att behand-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;lingen av personuppgifter i ett uppföljningsärende har avslutats (av- snitt 10.5.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Det bör noteras att rapportering av missförhållanden sker i stor utsträckning redan i dag och i bland utan något särskilt skydd för personuppgifterna. Med förslagen kommer överträdelser att skyddat och organiserat kunna rapporteras i interna och externa kanaler som kringgärdas av regler om behandling av de personuppgifter som finns i rapporterna. Det gäller för uppgifter om såväl den som rapporterar som den som berörs av det som rapporteras. Inrättandet av och regleringen kring kanaler och förfaranden får därför anses i sig verka i positiv riktning för den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Därtill kommer att rapporteringen som sådan kan komma att röra företagens och myndigheternas överträdelser av regler till skydd för den personliga integriteten. Om skyddet vid rapportering stärks ökar viljan att rapportera, vilket i sin tur stärker skyddet för den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förslagens förhållande till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; och internationell rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft10"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska utredaren bedöma om förslagen är förenliga med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Våra förslag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unions- rätten. Direktivet bygger på rättspraxis beträffande yttrandefrihet från Europadomstolen och på de principer som har utvecklats av Europarådet i dess rekommendation om skydd för visselblåsare som antogs av dess ministerkommitté den 30 april 2014. Förslagen syftar till att säkerställa att arbetstagare och andra som ingår i den skydds- värda personkretsen tillförsäkras det skydd som föreskrivs i vissel- blåsardirektivet. Vår utgångspunkt har varit ett minimigenomförande av direktivet. I vissa avseenden har vi dock utsträckt tillämpningen, bl.a. vad gäller det materiella tillämpningsområdet (se avsnitt 4.6.3). I den mån vi har gått utöver vad direktivet som minimum föreskriver redovisar vi våra bedömningar om skälen till detta i respektive avsnitt i denna konsekvensutredning. Vi bedömer att våra förslag är fören- liga med direktivet och med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft29"&gt;Vidare är Sverige bundet av flera &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner.&lt;/NOBR&gt; Av ILO:s konvention nr 158 om uppsägning av anställningsavtal på arbets- givarens initiativ följer att det ställs krav på giltiga skäl för uppsäg- ning av sådana avtal. Enligt konventionen utgör det inte ett giltigt skäl för uppsägning att någon har gett in klagomål eller deltagit i ett rättsligt förfarande mot en arbetsgivare som innebär påstående om överträdelse av lag eller annan författning, eller har vänt sig till be- hörig myndighet. Enligt vår bedömning är våra förslag om skydd i form av bl.a. repressalieförbud för rapporterande personer i linje med denna konvention. Förslagen bedöms inte heller strida mot Sveriges internationella åtaganden i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;19.11 Miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Förslagen bedöms ha en positiv inverkan på miljön eftersom infor- mation om t.ex. miljöförstöring, som en följd av förslagen, skyddat kommer att kunna rapporteras genom trygga och säkra rapporter- ingskanaler. Därmed förbättras förutsättningarna för såväl verksam- heter som myndigheter att i ett tidigt skede komma till rätta med olika former av miljöförstöring, t.ex. olagliga utsläpp av miljöfarliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;19.12 Brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Förslagen bedöms ha betydande brottsförebyggande effekter. En ökad insyn kan innebära att förutsättningarna för att brottslighet avslöjas ökar. Möjligheterna att komma till rätta med t.ex. korrup- tionsbrott, skattebrott och annan brottslighet bör öka genom att arbetstagare och andra som omfattas av den föreslagna lagens skydd upplever en större trygghet att rapportera om sådana brott. Detta kan också ha en preventiv effekt eftersom det kan antas att vissa brott som skulle ha begåtts inom verksamheter inte begås därför att risken att bli upptäckt bedöms som större.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;19.13 Tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Det kommer att ställas krav vad gäller utformningen av de interna och externa rapporteringskanalerna och förfarandena utöver de krav som framgår av våra förslag. Det gäller t.ex. i fråga om tillgänglighet. Om webbtjänster eller andra tekniska lösningar används i kommu- nikationen med den rapporterande personen eller med berörda per- soner måste tjänsterna eller lösningarna enligt diskrimineringslagstift- ningen och annan lagstiftning uppfylla vissa krav på tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att direkt eller in- direkt diskriminera en person i arbetsliv eller utbildning på grund av funktionsnedsättning. Sedan januari 2015 räknas bristande tillgäng- lighet som diskriminering, vilket innebär att en person med en funk- tionsnedsättning inte får missgynnas genom att åtgärder för tillgäng- lighet inte vidtas. Den 1 januari 2019 trädde lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft. Lagen genomför webbtillgänglighetsdirektivet som syftar till att göra offentliga myn- digheters webbplatser och mobila applikationer mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;19.14 Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;Vi bedömer att förslagen inte kommer att medföra några konse- kvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller leda till någon ytterligare påverkan på berörda företag utöver de som vi redan har redogjort för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av eventuella informationsinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Den föreslagna nya lagen samt de föreslagna ändringarna i lagen om rättegången i arbetstvister och offentlighets- och sekretesslagen ska enligt våra förslag träda i kraft den 1 december 2021. Bestämmelserna i den nya lagen om skyldigheten att inrätta interna rapporterings- kanaler och förfaranden föreslås tillämpas fr.o.m. den 1 decem- ber 2023 beträffande arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare, och fr.o.m. den 1 juli 2022 be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;träffande övriga arbetsgivare. Bestämmelserna om skyldigheten att inrätta externa rapporteringskanaler och förfaranden föreslås börja tillämpas den 1 juli 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och för- faranden för arbetsgivare kommer att innebära kostnader för de arbetsgivare som omfattas av denna. En viktig del för att minska risken för höga kostnader är att ge berörda arbetsgivare rimligt med tid för att inrätta de interna rapporteringskanalerna och förfaran- dena. Vi har därför i avsnitt 18.1 bedömt att möjligheten som ges genom artikel 26.2 bör utnyttjas så att de föreslagna bestämmelserna om skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler och förfa- randen börjar tillämpas först den 1 december 2023 beträffande arbets- givare som bedriver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbets- tagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Med hänsyn till att arbetsgivare ges tillräcklig tid för att genom- föra förslagen och eftersom förslagen innebär att stödåtgärder ska ges och information ska framgå på webbplatser hos både arbetsgivare och behöriga myndigheter anser vi att några ytterligare särskilda in- formationsinsatser inte är nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;20 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslaget till lag (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft23"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft23"&gt;Lagens innehåll och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om skydd i form av ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder och repressalier när en person i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft14"&gt;Lagen innehåller också bestämmelser om skyldighet att ha interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppfölj- ning, samt om behandling av personuppgifter och tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft29"&gt;Paragrafen anger lagens innehåll. Lagen genomför delvis Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, härefter kallat visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår övergripande vilket skydd som bestäm- melserna i lagen ger. I 3 kap. 3 § framgår att skyddet omfattar förbud mot hindrande åtgärder och repressalier, se kommentaren till den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Med arbetsrelaterat sammanhang avses en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, i vilken per- sonen kan eller har kunnat förvärva information om missförhål- landen och utsättas för repressalier om informationen rapporteras (jfr artikel 5.9 i direktivet). Lagen ger inte skydd för den som får del av information utanför ett arbetsrelaterat sammanhang, t.ex. en arbetstagare som vid sidan av anställningen får del av information i egenskap av kund, klient, patient eller elev. Vad som utgör missför- hållanden föreskrivs i 2 §. Genom definitionen av ”rapport och rap-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft19"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;portering” i 6 § 1 framgår vad som avses med att personen rappor- terar informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft41"&gt;I &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;upplyses om att lagen även innehåller bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden samt för behöriga myndigheter att ha externa kanaler och förfaranden. Lagen innehåller också bestämmelser om behandling av personuppgifter och tystnadsplikt i samband med rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Lagen omfattar rapportering av missförhållanden som utgörs av hand- landen eller underlåtenheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpnings- området för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;strider mot lag eller andra föreskrifter som genomför eller komplet- terar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;kan anses utgöra något annat missförhållande som det finns ett all- mänintresse av att det kommer fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;Lagen omfattar inte rapportering som endast rör den rapporterande per- sonens egna arbets- eller anställningsförhållanden, om det inte rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft10"&gt;Paragrafen reglerar vilken typ av missförhållande som omfattas av lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4. Ge- nom paragrafen genomförs artiklarna 2.1, 2.2 och 5.1 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;Som ett missförhållande räknas varje slag av försummelse eller oegentlighet som förekommer i en verksamhet, oavsett om det rör ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande från verksamhetsutövarens sida eller om missförhållandet har sin grund i en omständighet som ingen särskild person kan lastas för, dvs. en ren olyckshändelse (jfr prop. 2017/18:200 s. 149). Ett missförhållande kan utgöras av både ett handlande och en underlåtenhet. Även försök att dölja ett miss- förhållande kan utgöra ett missförhållande. De missförhållanden som omfattas av skyddet preciseras i tre punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft37"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft177"&gt;första stycket punkt 1 &lt;/SPAN&gt;omfattas ett missförhållande som består i handlande eller underlåtenhet som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsar- direktivet. Hänvisningen till direktivet är dynamisk, vilket innebär att hänvisningen avser direktivets gällande lydelse vid varje given&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft41"&gt;tidpunkt. Om tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet ändras påverkas alltså lagens tillämpningsområde i motsvarande mån. Direk- tivets materiella tillämpningsområde framgår av artikel 2.1 a&lt;SPAN class="ft138"&gt;−&lt;/SPAN&gt;c i direktivet. I artikel 2.1 a definieras det materiella tillämpnings- området för direktivet bl.a. genom en hänvisning till en förteckning över unionsrättsakter som finns i bilagan till direktivet. Vissa av dessa unionsrättsakter definierar i sin tur sitt materiella tillämpnings- område genom hänvisningar till andra unionsrättsakter som förteck- nas i bilagor till respektive unionsrättsakt, vilket innebär att även dessa rättsakter ingår i det materiella tillämpningsområdet för vissel- blåsardirektivet. Hänvisningen till rättsakterna i bilagan till vissel- blåsardirektivet innebär vidare att alla genomförandeåtgärder eller delegerade åtgärder på unionsnivå som antagits i enlighet med dessa rättsakter omfattas av visselblåsardirektivets materiella tillämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;Av artikel 2.1 b framgår vidare att det materiella tillämpnings- området för visselblåsardirektivet även omfattar överträdelser som riktar sig mot unionens finansiella intressen som avses i artikel 325 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och som närmare anges i relevanta unionsåtgärder. Av artikel 2.1 c framgår slutligen att det materiella tillämpnings- området för direktivet även omfattar överträdelser som rör den inre marknaden, vilket inkluderar överträdelser av unionens konkurrens- regler och regler om statligt stöd samt överträdelser av bolagsskatte- regler och arrangemang vars syfte är att få skattefördelar som mot- verkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket punkt 2 &lt;/SPAN&gt;omfattas ett missförhållande som be- står i handlande eller underlåtenhet som strider mot lag, förordning eller föreskrift som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för direktivet. Detta innebär att alla genomförandeåtgärder på nationell nivå som antagits i enlighet med dessa rättsakter omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket punkt 3 &lt;/SPAN&gt;genomför bl.a. artikel 5.1 ii, och omfattar därför sådant som kan motverka målet eller syftet med en unionsrättsakt som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Vägledning kring vad som avses med att något motverkar målet eller syftet med en unionsrättsakt finns i den praxis som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; utvecklat (t.ex. &lt;NOBR&gt;Emsland-Stärke,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-110/99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2000:695, punk- terna 52 och 53, Cadbury Schweppes plc och Cadbury Schweppes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Overseas Ltd, &lt;NOBR&gt;C-196/04,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2006:544, punkt 55, och TV10, &lt;NOBR&gt;C-23/93,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1994:362, punkt 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;Missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kom- mer fram är handlingar och underlåtenheter som strider mot lag. Även sådant som strider mot förordning eller föreskrifter kan om- fattas. Om något strider mot föreskrifter av ren formaliakaraktär omfattas det emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Kravet på allmänintresse är avsett att ha en begränsande effekt på två sätt. För det första är avsikten att utesluta sådant som saknar all- mänintresse, dvs. när det saknas intresse av att uppgifterna kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan avhjälpas eller att uppgifterna sprids till allmänheten och att allmänheten där- igenom kan skapa opinion eller vidta åtgärder för att skydda sig. Mindre allvarliga eller bagatellartade missförhållanden saknar allmän- intresse, likaså konflikter mellan arbetstagare, allmänna missnöjes- yttringar och liknande. Utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan dock t.ex. samarbetsproblem vara sådana att de berör ett allmänintresse, t.ex. om en konflikt medför risker för liv och hälsa inom sjukvården eller annan känslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft41"&gt;För det andra krävs att missförhållandet angår en krets som kan definieras som allmänheten. Frågor med anknytning till den all- männa säkerheten, konsumentskyddet, folkhälsan och miljöskyddet är som regel av betydelse för samhället i stort och räknas därför oftast dit (jfr prop. 2017/18:200 s. 149). Även korrupta handlingar bör regelmässigt anses vara av allmänintresse (jfr prop. 2015/16:128 s. 98). Detsamma gäller om allmänna medel hanteras på ett felaktigt eller obehörigt sätt. Ofta är sådant handlande straffbelagt eller träffas av andra bestämmelser till skydd för det allmänna. Det finns dock förfaranden som inte kan sägas strida mot någon uttrycklig föreskrift, men som ändå tydligt rör ett missförhållande som angår det allmänna, t.ex. allmänheten i egenskap av skattebetalare. Det kan exempelvis röra sig om affärsbeslut som fattas på andra grunder än affärsmässiga och som innebär ett uppenbart slöseri med allmänna medel. Förfarandet kan då vara ett missförhållande som allmänheten får antas ha ett intresse av att få vetskap om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft8"&gt;Exempel på annat fall av oetisk eller vidlyftig verksamhets- utövning som det kan finnas ett allmänintresse av att det uppdagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;trots att det inte sker direkt i strid med några författningar – kan vara om miljö- eller hälsofarliga ämnen används i produktionen i ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;läge då förbud ännu inte föreskrivits. Det kan också gälla i ett fall då ett företag använder sig av aggressiv skatteplanering i syfte att undandra sig skattskyldighet på ett sätt som framstår som stötande (jfr. prop. 2017/18:200 s. 149 och 150).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Att tröskeln för vad som skyddat kan rapporteras knyts till all- mänintresset av att informationen kommer fram utgör en förändring i förhållande till lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbets- tagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Enligt den krävdes att det skulle vara fråga om allvarliga missförhållanden, som definierades som brott med fängelse i straffskalan eller därmed jäm- förliga missförhållanden. Att det kravet inte ställs enligt ordalydel- sen i lagen föranleds av visselblåsardirektivets utformning. Det torde dock normalt inte förekomma att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras utan att förhållandena är allvarliga. Det bör därför kunna antas att den ändrade ordalydelsen inte innebär någon påtaglig materiell ändring av tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att lagen normalt inte är tillämplig när det är fråga om förhållanden som endast rör personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Sådana förhållanden är t.ex. person- ens anställningsvillkor, frågor om personens egen arbetsmiljö som inte berör eller påverkar någon annan eller tvister som endast rör förhållandet mellan personen och arbetsgivaren. Det kan noteras att det finns andra mekanismer på arbetsmarknaden för att hantera den sortens frågor, såsom förhandlingsordningar i kollektivavtal och för- faranden i arbetsrättslig lagstiftning för att lösa arbetstvister. Det finns också särskilda ordningar för att hantera missförhållanden av arbetsmiljökaraktär, t.ex. åtgärder av skyddsombud eller tillsyns- insatser av Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft37"&gt;Lagen kan dock, trots att det endast rör en enskild persons för- hållanden, vara tillämplig om ett missförhållande är mycket allvar- ligt. Som exempel kan nämnas att en person arbetar under slavlik- nande förhållanden eller att en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk när det gäller en enskild person.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Förhållandet till annan reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om det i någon annan lag eller förordning finns bestämmelser som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden eller om det på annan grund finns sådant skydd, inskränker denna lag inte detta skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som genomför eller kom- pletterar en unionsrättsakt finns särskilda föreskrifter om rapportering av överträdelser som avviker från denna lag, ska dessa föreskrifter gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen reglerar lagens förhållande till andra föreskrifter. Över- vägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. Genom paragrafen genomförs artiklarna 3.1 och 8.4 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att den nya lagen inte in- skränker det skydd som kan finnas i bestämmelser i andra lagar eller i förordning som ger skydd för personer som rapporterar om miss- förhållanden. Inte heller inskränker lagen det skydd som kan finnas på annan grund, t.ex. i principer som har utvecklats i domstolspraxis. Det innebär att lagen inte påverkar tillämpningen av andra skydds- regelverk, t.ex. i anställningsskyddslagen, medbestämmandelagen eller i grundlagarna. Lagen inskränker eller begränsar alltså inte befintliga möjligheter att vända sig till myndigheter, media, fackliga organisa- tioner eller andra. Lagen ska med andra ord inte förstås på så sätt att det är uteslutet att en rapporterande person, som av någon anledning inte uppfyller lagens kriterier, kan omfattas av något annat skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft41"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska i vissa fall särskilda föreskrifter om rap- portering av överträdelser som avviker från lagen ha företräde fram- för bestämmelserna i lagen. Det gäller lagar eller förordningar, som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt. Det kan t.ex. vara bestämmelser som föreskriver en mer långtgående skyldighet för en arbetsgivare att inrätta interna rapporteringskanaler eller för en myndighet att inrätta externa rapporteringskanaler. Om särskilda föreskrifter om visselblåsarfunktioner gäller för en viss verksamhet, men dessa föreskrifter endast delvis reglerar det som regleras i denna lag, ska bestämmelserna i denna lag komplettera de särskilda före- skrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;Avtals ogiltighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller in- skränker en rapporterande eller en berörd persons rättigheter enligt denna lag, om inte något annat följer av 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen reglerar lagens förhållande till avtal som avviker från lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. Genom paragrafen genom- förs artikel 24 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Av paragrafen följer att lagen är tvingande till rapporterande och berörda personers fördel, dvs. att ett avtal är ogiltigt i den utsträck- ning som det upphäver eller inskränker deras rättigheter enligt lagen. Det utrymme som finns för avvikande bestämmelser i avtal kan t.ex. omfatta mer detaljerade bestämmelser under förutsättning att be- stämmelserna inte försvagar skyddet eller försämrar rättigheterna. Avtal om tystnadsplikt som upphäver eller inskränker rätten att rap- portera om missförhållanden är typexempel på avtal som är ogiltiga enligt paragrafen. Ett annat exempel är avtal som föreskriver att missförhållanden alltid ska rapporteras internt, utan någon rätt att vända sig externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;Avvikelser i kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft180"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får avvikelser göras från 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ under förutsätt- ning att avtalet respekterar de rättigheter för rapporterande och berörda per- soner som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft10"&gt;Paragrafen möjliggör att avvikelser från lagen får göras genom kol- lektivavtal, s.k. semidispositivitet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 7.18. Bestämmelsen införs med stöd av artikel 3.4 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I paragrafen föreskrivs att det får göras avvikelser från bestäm- melserna om utformningen av och kraven på de interna rappor- teringskanalerna och förfarandena som regleras i 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§. Det krävs att kollektivavtalet har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. En förutsättning för att det ska vara möjligt att göra avvikelser är att avtalet respekterar det skydd och de rättig- heter för rapporterande och berörda personer som avses i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;Semidispositiviteten är alltså förenad med en s.k. &lt;NOBR&gt;EU-spärr.&lt;/NOBR&gt; Hänvis- ningen till direktivet är dynamisk, dvs. avser direktivet i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse. Kollektivavtalsparterna ska säker- ställa att rättigheterna för såväl de rapporterande som för de berörda personerna inte blir sämre genom avtalet än de rättigheter som följer av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Enligt principen om ett kollektivavtals normerande verkan kan kollektivavtalet även komma att tillämpas i förhållande till en oorga- niserad arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;rapport eller rapportering&lt;/SPAN&gt;: muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om missförhållanden, genom intern rapportering, extern rap- portering eller offentliggörande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;rapporterande person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sam- manhang får del av information om missförhållanden och rapporterar den,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;b&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;erörd person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges ha orsakat ett missförhållande eller som i rapporten anges ha anknytning till den personen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;: en myndighet som har utsetts att genom extern rapportering ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden i enlighet med denna lag, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;uppföljningsärende&lt;/SPAN&gt;: ett ärende som består i att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;via en intern eller extern rapporteringskanal ta emot en rapport och ha kontakt med den rapporterande personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som fram- ställs i rapporten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft14"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp som används i lagen. I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;definieras rapport och rapportering. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.6. Genom bestämmelsen genomförs artikel &lt;NOBR&gt;5.3–5.6&lt;/NOBR&gt; i visselblåsardirektivet. Av bestämmelsen framgår att med rapport eller rapportering avses tre olika varianter av muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om missförhållanden, nämligen in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft9"&gt;tern rapportering, extern rapportering och offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;definieras rapporterande person. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1. Genom bestämmelsen genomförs artikel 5.7 och 5.9 i direktivet. En rapporterande person är en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av information om missförhål- landen och rapporterar den. Om flera personer rapporterar tillsam- mans och om övriga förutsättningar är uppfyllda, anses samtliga vara rapporterande personer. Vad som avses med information om miss- förhållanden framgår av 2 § och 2 kap. 4&lt;SPAN class="ft110"&gt;−&lt;/SPAN&gt;5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft29"&gt;I &lt;SPAN class="ft72"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;definieras berörd person. Övervägandena finns i av- snitt 5.4. Genom bestämmelsen genomförs artikel 5.10 i direktivet. En berörd person är för det första en fysisk eller juridisk person som i en rapport anges ha orsakat ett missförhållande. En person kan anses utpekad som den som har orsakat missförhållandet, trots att det är flera som utpekas som ansvariga. Det räcker med ett påstående om att personen på något sätt bidragit till att missförhållandet upp- kommit. För det andra avses med berörd person också en person som har anknytning till en person som har orsakat ett missförhål- lande, t.ex. en kollega eller en anhörig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 4 &lt;/SPAN&gt;definieras behörig myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.1. Genom bestämmelsen genomförs artikel 5.14 i direk- tivet. En behörig myndighet är en myndighet som har utsetts att genom extern rapportering ta emot, följa upp och lämna återkopp- ling på rapporter om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 5 &lt;/SPAN&gt;definieras ett uppföljningsärende. Övervägandena finns i avsnitt 7.19 och 8.21. Genom bestämmelsen genomförs delvis artik- larna 5.12, 5.13, 9.1 b, 9.1 d, 9.1 f och 11.2 &lt;NOBR&gt;b–d&lt;/NOBR&gt; i direktivet. Defini- tionsbestämmelsen avser både ärenden som inleds med rapportering via en intern rapporteringskanal och rapportering via en extern rap- porteringskanal. En närmare beskrivning av de i definitionen ingå- ende momenten finns i avsnitten för överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;2 kap. Förutsättningar för att omfattas av lagens skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft23"&gt;Personer som omfattas av skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller för en rapporterande person som tillhör någon eller några av följande personkategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;arbetstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;egenföretagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;volontärer och praktikanter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;personer som ingår i ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsyns- organ, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;aktieägare som är verksamma i bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen behandlar vilka kategorier av personer som omfattas av lagens skydd. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1. Genom paragra- fen genomförs artikel 4.1 visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Lagens skydd gäller för en rapporterande person som tillhör någon eller några av de personkategorier som räknas upp i paragra- fens fem punkter. Vad som avses med rapporterande person framgår av 1 kap. 6 § 2, dvs. en fysisk person som i ett arbetsrelaterat sam- manhang får del av information om missförhållanden och rappor- terar den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;framgår att en rapporterande person som är arbets- tagare har skydd. Både arbetstagare som omfattas av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; och det svenska arbetstagarbegreppet omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; arbetstagarbegreppet har den innebörd som begreppet har i artikel 45.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och så som det uttolkats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis är det karakteris- tiska för ett anställningsförhållande att en person, under en viss tid, mot ersättning utför tjänster för en annan person och under dennes anvisning &lt;NOBR&gt;(Lawrie-Blum,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-66/85,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1986:284, punkterna 16 och 17, Martinez Sala, &lt;NOBR&gt;C-85/96,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1998:217, punkt 32, samt Raccanelli, &lt;NOBR&gt;C-94/07,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2008:425).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Begreppet ersättning (remuneration) har definierats som ett ut- byte för tillhandahållna tjänster. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har använt det latinska uttrycket quid pro quo (något för något). Ersättningen behöver inte vara ekonomisk utan kan vara i form av något annat utbyte, t.ex. mat och bostad (Steymann v Staatssecretaris van Justitie, &lt;NOBR&gt;C-196/87,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1988:475). Tjänsterna ska utföras mot ersättning under en viss tid. Deltidsanställda är att anse som arbetstagare i &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; mening, men tjänsterna får inte vara i sådan liten skala att de kan anses&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;vara rent marginella och sekundära (Levin, &lt;NOBR&gt;C-53/81,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1982:105, punkt 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Enligt det svenska, civilrättsliga arbetstagarbegreppet avses med arbetstagare den som är att betrakta som sådan i enlighet med det arbetstagarbegrepp som kommer till uttryck vid tillämpningen av arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. i Arbetsdomstolens praxis avseende anställningsskyddslagen (jfr prop. 2015/16:128 s. 94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Av &lt;SPAN class="ft68"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;framgår att även en rapporterande person som är egenföretagare har skydd. Begreppet egenföretagare har den inne- börd begreppet har i artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har uttalat att skillnaden i förhållande till en arbetstagare är att en egen- företagare utövar verksamhet utan att vara i underordnad ställning. Verksamheten sker på eget ansvar och mot ersättning som i sin helhet och direkt utges till personen som utövar verksamheten (Jany and others, &lt;NOBR&gt;C-268/99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2001:616, punkterna 34 och 70). En formell klassificering som egenföretagare enligt nationell rätt hindrar inte en- ligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att en person ska anses vara arbetstagare i unions- rättslig mening, när personens oberoende endast är fiktivt och där- med döljer att det föreligger en anställning i unionsrättslig mening (Allonby v Accrington Rossendale College, &lt;NOBR&gt;C-256/01&lt;/NOBR&gt; EU:C:2004:18, punkt 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft41"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;omfattas en rapporterande person som är volontär eller praktikant av lagens skydd. Med volontär avses en person som arbetar ideellt, t.ex. inom ramen för ett engagemang i en förening, men också en deltagare i ett volontärprogram som t.ex. EU:s pro- gram Europeisk volontärtjänst. Praktik syftar till att underlätta för människor att lära sig och bekanta sig med arbetslivet för att här- igenom underlätta steget ut på arbetsmarknaden och säkra arbets- kraftens kompetens. Med praktikant avses en person som genom arbete skaffar sig erfarenhet i ett yrke. Både oavlönade praktikanter och praktikanter som får ersättning omfattas, t.ex. praktikanter som får ersättning från stat eller kommun inom ramen för en arbets- marknadspolitisk insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 4 &lt;/SPAN&gt;framgår att en rapporterande person som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan omfattas av lagens skydd trots att personen inte är en arbetstagare i lagens mening. Begreppet &lt;NOBR&gt;”förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan” förekommer i flera unionsrättsliga rättsakter, t.ex. i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensions- institut (andra tjänstepensionsdirektivet). Det innebär att det ytterst är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som tolkar begreppets innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Begreppet torde i vart fall inrymma personer som enligt 8 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ingår i ett aktiebolags ledning och per- soner som enligt 5 kap. 18 § årsredovisningslagen (1995:1554) anses vara ledande befattningshavare, dvs. styrelseledamöter, styrelse- suppleanter, verkställande direktörer, vice verkställande direktörer och särskilda firmatecknare. Personkretsen är dock inte begränsad till dessa personkategorier utan omfattar även personer med jämför- bar ställning i aktiebolag eller andra bolag, såsom högre chefer som direkt under styrelsen eller den verkställande direktören ansvarar för en viss funktion, en rörelsegren eller motsvarande enhet. Sannolikt omfattas dock sistnämnda personer även av personkretsen arbets- tagare i punkt 1. Även styrelseledamöter som inte är verkställande ingår i personkretsen, dock krävs att ledamoten tar aktiv del i för- valtningen, ledningen eller tillsynen av verksamheten, t.ex. genom att styrelseledamoten utför ett aktivt arbete i styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Vid tolkning av företagsbegreppet kan vägledning hämtas från den unionsrättsliga konkurrensrätten och EU:s reglering inom om- rådena statsstöd och upphandling. Inom dessa områden omfattar be- greppet i korthet varje form av verksamhet av ekonomisk eller kom- mersiell natur, oavsett om verksamheten är inriktad på att ge vinst eller inte och oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Ett företag kan således inom de nu nämnda områdena avse aktie- bolag, handelsbolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar. Även statliga och kommunala organ kan omfattas av företagsbegreppet i den mån och i den roll organen bedriver ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 5 &lt;/SPAN&gt;omfattas också aktieägare som är verksamma i bo- laget av lagens skydd när de är rapporterande personer. Med aktie- ägare avses en person som äger en eller flera aktier i ett aktiebolag. En aktieägare som endast är passiv ägare till aktier i ett bolag utan att ta del i verksamheten – t.ex. genom att delta i ledningen av bolaget eller på annat sätt aktivt arbeta i bolaget – omfattas inte av lagens skydd. Eftersom aktieägaren måste vara en rapporterande person för att omfattas av personkretsen i denna paragraf, är det endast aktie- ägande fysiska personer som omfattas. En juridisk person som är aktieägare kan dock enligt 3 § omfattas av skydd mot repressalier,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;om det är fråga om en juridisk person som den rapporterande per- sonen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;Beträffande aktieägare anges uttryckligen att de ska vara verk- samma i bolaget. Den gemensamma nämnaren för samtliga fem per- sonkategorier är dock att de är verksamma genom att på något sätt ta aktiv del i verksamheten. De missförhållanden som de skyddat kan rapportera om är nämligen information som de har fått del av i den verksamhet där de är verksamma eller i en annan verksamhet som de varit i kontakt med genom sitt arbete (se vidare 4 § och kommen- taren till den bestämmelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Paragrafen anger vilka personkategorier som omfattas av lagens skydd, men reglerar inte i förhållande till vem skyddet gäller. Detta framgår i stället av 3 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller även om en rapporterande person som tillhör en per- sonkategori som avses i 1 § rapporterar information om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;innan personen har börjat inom en verksamhet om personen fått del av informationen under en rekryteringsprocess eller annan förhandling inför ingående av avtal, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;efter det att personen har slutat inom en verksamhet om personen fått del av informationen under den tid som personen var verksam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft10"&gt;Paragrafen reglerar vissa situationer när lagens skydd också gäller. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2. Genom paragrafen genomförs artikel 4.2 och 4.3 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I paragrafen anges att lagens skydd även gäller om rapportering sker innan den rapporterande personen har börjat inom en verksam- het eller efter det att personen har slutat inom en verksamhet. Per- sonen måste tillhöra någon eller några av de personkategorier som räknas upp i 1 §. Även övriga förutsättningar för att få skydd måste vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;regleras den situationen att information om missför- hållanden har förvärvats under en rekryteringsprocess eller andra förhandlingar inför ingående av avtal. Skyddet gäller om den rappor- terande personen rapporterar den aktuella informationen innan per- sonen har börjat inom verksamheten. Det krävs inte att personen därefter börjar i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;regleras den situationen att en anställning, ett uppdrag eller liknande har avslutats. I sådana fall fortsätter lagens skydd att gälla även efter att anställningen eller uppdraget har avslutats, dvs. skyddet gäller även om den rapporterande personen rapporterar information om missförhållanden efter det att personen har slutat inom verksamheten. En förutsättning är dock att informationen har förvärvats under den tid som personen var verksam. Någon bortre gräns för hur länge skyddet gäller finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet mot repressalier enligt 3 kap. 3 § gäller även för följande per- soner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;fysiska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang bistår den rap- porterande personen vid rapporteringen, såsom förtroendevalda och skydds- ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, så- som anhöriga och kollegor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver att ytterligare kategorier av personer än de som räknas upp i 1 § omfattas av lagens skydd mot repressalier. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3. Genom paragrafen genomförs artiklarna 4.4 och 5.8 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;En repressalie kan indirekt vidtas mot en rapporterande person genom att repressalien riktas mot en person som omfattas av någon av de personkategorier som anges i paragrafen. I sådana fall kan både den rapporterande personen och den andra personen lida skada. Förbudet mot repressalier enligt 3 kap. 3 § gäller därför även till skydd för personer som har en viss koppling till den rapporterande personen. En arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning får alltså inte heller vidta repressalier mot de personer som anges i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;omfattas fysiska personer som bistår den rappor- terande personen vid rapporteringen såsom förtroendevalda och skyddsombud. Om bistånd lämnas på den rapporterande personens initiativ eller på initiativ av den som bistår saknar betydelse. Däremot omfattas inte situationen där någon agerar helt utan den rappor- terande personens medverkan och därför saknar anknytning till den rapporterande personen. I sådana fall lider den rapporterande perso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;nen typiskt sett inte heller någon skada om den som agerar utsätts för en repressalie. Om någon agerar på det sättet är det snarare ett agerande i egenskap av en rapporterande person som i sig kan om- fattas av lagens skydd. Det kan således förekomma att flera personer rapporterar tillsammans och därmed kan samtliga anses vara rappor- terande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att även fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen och som kan utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom anhöriga och kollegor om- fattas. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara att kolle- gor till den rapporterande personen också drabbas av samma typ av repressalier som en följd av den rapporterande personens rapporter- ing, t.ex. uppsägning, försämring av arbetsuppgifter eller liknande. Det förutsätts att även dessa personer befinner sig i en sådan situa- tion att de kan utsättas för repressalier som kan förekomma i ett arbetsrelaterat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;omfattas även juridiska personer som den rappor- terande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till. En förutsättning för att bestämmelsen ska bli tillämplig är att den rapporterande personen lider skada på grund av repressalie- åtgärden mot verksamheten. Ett exempel på en situation som kan omfattas av punkten kan vara att en rapporterande person arbetar i ett bolag (bolag 1) som personen också äger. Bolag 1 har ingått ett avtal med ett annat bolag (bolag 2) med innebörden att den rappor- terande personen ska utföra visst arbete som konsult hos bolag 2. Om den rapporterande personen förvärvar information om miss- förhållanden i bolag 2 och rapporterar den kan det leda till att led- ningen för bolag 2 vidtar en repressalie mot bolag 1, tex. genom att avbryta avtalet med bolag 1. Detta är en repressalie som formellt inte är direkt riktad mot den rapporterande personen men eftersom repressalien vidtas mot det bolag som den rapporterande personen äger, drabbar repressalien ändå indirekt den rapporterande personen. Exempel på repressalieåtgärder som särskilt kan drabba juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till är vägran att tillhandahålla tjänster, svartlistning eller bojkott (jfr skäl 41 i direktivet).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Information som omfattas av skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller vid rapportering av information om missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft29"&gt;Paragrafen anger att skyddet gäller vid rapportering av information om missförhållanden. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4. Genom paragrafen genomförs artikel 5.2 och 5.9 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Med information om missförhållanden avses både information om missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå. Information om missförhållanden omfattar även information om försök att dölja missförhållanden. Vad som utgör missförhållanden i lagens mening regleras i 1 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Punkt 1 &lt;/SPAN&gt;omfattar information om missförhållanden i den verksam- het som den rapporterande personen är, har varit, eller kan komma att bli verksam i. En typisk situation som omfattas av punkten är när en arbetstagare får kännedom om missförhållanden hos sin egen arbets- givare, antingen nuvarande arbetsgivare eller en tidigare arbetsgivare (jfr 2 § 2). Även missförhållanden hos en blivande arbetsgivare omfat- tas om det är fråga om en person som ännu inte tillträtt anställningen som fått del av informationen under rekryteringsprocessen (jfr 2 § 1). Ett annat exempel på en typisk situation som omfattas av punkten är när en egenföretagare arbetar som konsult hos en uppdragsgivare och får kännedom om missförhållanden hos uppdragsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Punkt 2 &lt;/SPAN&gt;omfattar situationen när en person genom sitt arbete får information om missförhållanden i en annan verksamhet. Det kan handla om att en arbetstagare är anställd i ett bolag och på grund av sin anställning utför arbete hos t.ex. en kund till bolaget. Om arbets- tagaren därigenom får kännedom om missförhållanden hos kunden är det fråga om en situation som avses i punkten. Ett annat exempel är en egenföretagare som är anlitad av ett bolag. Bolaget är under- entreprenör till ett annat bolag, som alltså är huvudentreprenör. Om egenföretagaren i sitt uppdrag för underentreprenören arbetar på den arbetsplats där huvudentreprenören är ansvarig och på grund av det får kännedom om missförhållanden hos huvudentreprenören, omfattas situationen av punkten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen har rimliga skäl att tro att den information om missförhål- landen som rapporteras är sann.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft29"&gt;Paragrafen anger vilken grad av kunskapsunderlag som krävs om det som rapporteras. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5. Genom para- grafen genomförs artikel 6.1 a i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av paragrafen framgår att en förutsättning för skydd är att den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen har rimliga skäl att tro att informationen som rapporteras är sann. Det innebär att en person som medvetet rapporterar eller offentliggör falsk infor- mation inte har rätt till skydd enligt lagen (jfr skäl 32 i direktivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Frågan om det finns rimliga skäl att tro att den information om missförhållanden som rapporteras är sann avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag som den rapporterande personen hade när rapporteringen gjordes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Lagens skydd gäller inte om den rapporterande personen rappor- terar ogrundade rykten eller hörsägen. Det krävs dock inte att den rapporterande personen kan tillhandahålla faktiska bevis för miss- förhållandena, men det måste finnas något som gör att det är rimligt att tro på informationen. Det ställs vidare inte några uttryckliga krav på att den rapporterande personen måste vidta undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna verkligen är riktiga. Om det utan svårigheter går att kontrollera uppgifterna är det dock rim- ligt att kräva att sådana kontroller görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;Den rapporterande personens motiv för att rapportera är inte rele- vant för att avgöra om han eller hon omfattas av skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft23"&gt;Skyddet vid intern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om rapporteringen sker via interna rapporterings- kanaler enligt 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft37"&gt;Paragrafen föreskriver att lagens skydd gäller vid intern rapportering om den sker via sådana interna rapporteringskanaler som utformats i enlighet med 4 kap. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.6. Genom paragrafen genomförs delvis artiklarna 6.1. b och 7.1 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft180"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om någon rapporterar internt på annat sätt än via interna rapporteringskanaler, om det saknas sådana kanaler eller om de kana- ler och förfaranden som finns tillgängliga inte uppfyller kraven i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft10"&gt;Paragrafen anger under vilka förutsättningar skydd vid intern rap- portering gäller när rapportering inte har skett via interna rappor- teringskanaler enligt 6 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;I paragrafen anges att skyddet gäller även om någon rapporterar internt på annat sätt än via interna rapporteringskanaler, om det sak- nas sådana kanaler eller om de kanaler och förfaranden som finns tillgängliga inte uppfyller kraven i lagen. En situation när det kan saknas interna rapporteringskanaler är när arbetsgivaren inte är skyl- dig att ha sådana kanaler och förfaranden på grund av att denne har färre än 50 anställda (jfr 4 kap. 1 §). En annan situation kan vara att arbetsgivaren underlåter att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden trots att skyldigheten i och för sig finns. Det kan också handla om att arbetsgivaren har inrättat interna rapporteringskanaler och förfaranden men lagens krav på hur de ska vara utformade inte är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft8"&gt;Om det inte finns kanaler utformade på det sätt som krävs enligt lagen, medför det att den rapporterande personen inte kan få skydd genom att rapportera via interna kanaler. Eftersom det inte är något som den rapporterande personen kan styra över gäller lagens skydd trots att rapporteringen internt i stället sker på något annat sätt. En sådan intern rapportering kan t.ex. ske till närmaste chef eller till annan lämplig person eller funktion inom en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Skyddet vid extern rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller om rapporteringen sker till en myndighet via externa rapporteringskanaler enligt 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för att lagens skydd ska gälla vid extern rapportering. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.6. Genom paragrafen genomförs delvis artiklarna 6.1. b och 10 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Av paragrafen framgår att skyddet gäller om den rapporterande personen rapporterar information om missförhållanden till en myn- dighet via sådana externa rapporteringskanaler som har utformats i enlighet med 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Med stöd av bestämmelsen kan rapportering ske skyddat till en behörig myndighet, dvs. en myndighet som utsetts att vara behörig i enlighet med lagen och således ska ha externa rapporteringskanaler. Det finns inget krav på att rapportering via externa rapporterings- kanaler måste föregås av intern rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om rapporteringen sker till en myndighet utan att rapporteringen sker via externa rapporteringskanaler, under förutsätt- ning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;först har rapporterat internt i enlighet med denna lag utan att mot- tagaren av rapporteringen vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anled- ning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom den tidsfrist som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;4 kap. 3 § 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;har rimliga skäl att tro att en intern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen anger förutsättningar för skydd vid extern rapportering i de fall den inte sker via externa rapporteringskanaler. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.3.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Skälet till att rapporteringen inte sker via externa rapporterings- kanaler kan antingen bero på att rapporteringen sker till en annan myndighet än en behörig myndighet eller att rapporteringen sker till en behörig myndighet men inte via de externa rapporteringskana- lerna. Med myndigheter avses i paragrafen samtliga statliga och kom- munala myndigheter. Det spelar inte någon roll om myndigheten har till uppgift att behandla just de frågor som rapporteringen rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;I de nämnda situationerna krävs att någon av de tre alternativa förutsättningarna i punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; är uppfyllda för att skyddet ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I &lt;SPAN class="ft68"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;anges den första av de tre alternativa förutsättningarna, nämligen att den rapporterande personen först måste ha rapporterat internt i enlighet med lagen, utan att arbetsgivaren som tagit emot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft41"&gt;rapporten vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen inom den tidsfrist som anges i 4 kap. 3 § 3. Om uppföljningen och återkopplingen kan anses skälig ska bedömas utifrån objektiva kriterier och med ut- gångspunkt i omständigheterna i varje enskilt fall. Omständigheter av betydelse är t.ex. om arbetsgivaren på ett seriöst sätt hanterat in- formationen och därefter agerat för att komma till rätta med miss- förhållandena. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder som bör vidtas ska arbetsgivaren vidta dessa åtgärder. Bero- ende på allvaret i de rapporterade missförhållandena kan det i vissa fall vara befogat att ställa höga krav på uppföljning och återkoppling från arbetsgivarens sida. Om missförhållandena i stället är så ringa att uppföljningsärendet bör avslutas utan ytterligare åtgärder, är in- formation om detta en skälig återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;anges den andra av de tre alternativa förutsättningarna. Om den rapporterande personen inte först har rapporterat internt omfattas den externa rapporteringen ändå av lagens skydd om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara. En överhängande fara kan t.ex. föreligga om det finns en akut fara för liv, hälsa eller säker- het, om det är fråga om en nödsituation eller om det finns risk för oåterkallelig skada. Exempel på uppenbar fara kan t.ex. vara mycket allvarlig ekonomisk brottslighet, mycket allvarliga överträdelser av arbetsmiljölagstiftningen eller annan grov brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;framgår den tredje av de tre alternativa förutsätt- ningarna. Om den rapporterande personen inte först har rapporterat internt omfattas den externa rapporteringen ändå av lagens skydd om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att en intern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att miss- förhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Vid bedömning av risken för repressalier kan beaktas hur arbets- givaren tidigare agerat i liknande situationer. Det kan tänkas att en arbetstagarorganisation redan påtalat missförhållandet för arbets- givaren utan att denne agerat (jfr AD 1994 nr 79). Vid bedömningen av risken för repressalier avses risken för repressalier från samtliga aktörer som omfattas av repressalieförbudet (se 3 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Vid bedömningen av om den rapporterande personen har rimliga skäl att tro att en intern rapportering skulle leda till att missförhål-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;landet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt bör be- dömas exempelvis risken för att bevis kan döljas eller förstöras. Av vikt för bedömningen är också om ledningen hos arbetsgivaren själv har förorsakat missförhållandet eller om ledningen hos arbetsgivaren har känt till missförhållandet utan att ingripa eller på annat sätt tillåtit missförhållandet. Arbetsgivarens tidigare agerande i samband med att missförhållanden av närliggande art har rapporterats kan ha betydelse även vid denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller också om rapporteringen sker till någon av EU:s insti- tutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förut- sättning att den rapporterande personen rapporterar i enlighet med de för- faranden som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver att lagens skydd gäller vid extern rapportering till någon av EU:s institutioner, organ och byråer. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.9. Genom paragrafen genomförs artikel 6.4 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Kommissionen samt vissa av unionens institutioner, organ och byråer har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om överträdelser som omfattas av tillämp- ningsområdet för visselblåsardirektivet. Som exempel kan nämnas Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (jfr skäl 69). Ge- nom bestämmelsen införs ett skydd för den som rapporterar om missförhållanden till dessa institutioner, organ och byråer. En förut- sättning för skydd är att den rapporterande personen rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Bestämmelsen föreskriver att det skydd som framgår av 3 kap. ska gälla vid extern rapportering till någon av EU:s institutioner, organ och byråer, dvs. skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hind- rande åtgärder och repressalier av arbetsgivaren eller någon annan i Sverige. Däremot reglerar bestämmelsen inte hur institutionerna, organen eller byråerna därefter ska hantera den information som rap- porterats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Skyddet vid offentliggörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet gäller vid offentliggörande av information under förutsätt- ning att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;har rapporterat externt i enlighet med denna lag, utan att den mot- tagande myndigheten vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om upp- följningen till den rapporterande personen inom högst tre månader från mot- tagandet av rapporten eller, om det finns särskilda skäl, högst sex månader och den rapporterande personen informeras om det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle av- hjälpas på ett effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för att lagens skydd ska gälla vid offentliggörande. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.10. Genom para- grafen genomförs delvis artiklarna 6.1 b och 15.1 i visselblåsardirek- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;I 1 kap. 4 § anges att om det i annan lag eller förordning än de som avses i första stycket finns bestämmelser som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden eller om det på annan grund finns sådant skydd, inskränker denna lag inte detta skydd. Av detta följer t.ex. att lagen inte påverkar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Att grundlag har företräde framför van- lig lag följer även av regeringsformen (8 kap. 18 §, 11 kap. 14 § och 12 kap. 10 § regeringsformen). Det innebär att kraven i den nu aktu- ella paragrafen aldrig kan inskränka en persons rätt att utnyttja sina grundlagsfästa rättigheter. Även artikel 15.2 i direktivet anger att kraven vid offentliggörande inte ska tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestäm- melser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och informations- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft29"&gt;Av paragrafen framgår att lagens skydd gäller vid offentliggörande av information om missförhållanden om någon av de tre alternativa förutsättningarna i punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;anges den första av de tre alternativa förutsättningarna, nämligen att den rapporterande personen först har rapporterat ex- ternt i enlighet med lagen, utan att den mottagande myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft41"&gt;vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporter- ingen eller i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppfölj- ningen till den rapporterande personen inom högst tre månader från mottagandet av rapporten eller, om det finns särskilda skäl, högst sex månader och den rapporterande personen informeras om det. Om uppföljningen kan anses skälig och återkopplingen skett i skälig ut- sträckning ska bedömas enligt objektiva kriterier och med utgångs- punkt i omständigheterna i varje enskilt fall. Omständigheter av betydelse är t.ex. om den behöriga myndigheten på ett seriöst sätt hanterat informationen och därefter agerat för att komma till rätta med missförhållandena. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder som bör vidtas ska den behöriga myndigheten vidta dessa åtgärder. Beroende på allvaret i de aktuella missförhållandena kan det i vissa fall vara befogat att ställa höga krav på myndighetens uppföljning och återkoppling. Om missförhållandena i stället är så ringa att uppföljningsärendet bör avslutas utan några ytterligare åt- gärder är information om detta en skälig återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;anges den andra av de tre alternativa förutsättningarna. Om den rapporterande personen inte först har rapporterat externt omfattas offentliggörandet ändå av lagens skydd om den rapporte- rande personen har rimliga skäl att tro att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara. Som exempel på vad som kan vara överhängande eller uppenbar fara är om det finns en akut fara för liv, hälsa eller säkerhet, eller om det är fråga om en nödsituation eller att det finns risk för oåterkallelig skada. Detsamma kan gälla om det rör sig om mycket allvarliga missförhållanden, såsom mycket allvarlig ekonomisk brottslighet, grova överträdelser av miljöskyddslagstift- ningen eller annan grov brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;punkt 3 &lt;/SPAN&gt;anges den sista av de tre alternativa förutsättningarna. Om den rapporterande personen inte först har rapporterat externt omfattas offentliggörandet ändå av lagens skydd om den rapporte- rande personen har rimliga skäl att tro att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Omständigheter som ska beaktas vid den bedömningen är enligt direktivet bl.a. risken för att bevis kan döljas eller förstöras, att en myndighet samverkar med den som har begått missförhållandet eller att en myndighet är delaktig i missförhållandet (se artikel 15.1. a ii). Myndighetens tidi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;gare agerande i samband med att missförhållanden av närliggande art har rapporterats kan ha betydelse vid denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Offentliggörande är en variant av rapportering och innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten. Det kan göras på flera olika sätt, t.ex. genom att lämna uppgifter till någon annan för publicering, exempelvis en journalist. Information kan också göras tillgänglig för allmänheten genom att uppgifter läm- nas till aktörer som kan bidra till att uppgiften får spridning, t.ex. miljöorganisationer, folkvalda personer, fackföreningar och andra ideella sammanslutningar. Offentliggörande inkluderar även att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium, t.ex. sociala medier, som är tillgängligt för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Skyddet vid samråd med arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Skyddet mot hindrande åtgärder och repressalier enligt 3 kap. 3 § gäller även när en person överväger att rapportera och av den anledningen vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft29"&gt;Paragrafen rör samråd med en arbetstagarorganisation. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.3.11. Genom paragrafen genomförs delvis artik- larna 3.4 och 20.1 a i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Av paragrafen framgår att lagens skydd mot hindrande åtgärder och repressalier gäller även när en person överväger att rapportera och av den anledningen vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd. Med arbetstagarorganisation avses här detsamma som enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;§ medbestämmandelagen, dvs. en sådan sammanslutning av arbets- tagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Samrådet kan avse både den lokala och den centrala arbetstagar- organisationen. Samrådet kan ske med någon som är formellt behörig att företräda organisationen eller med t.ex. en facklig förtroendeman. Det måste dock vara personens egen arbetstagarorganisation. Den som samråder ska alltså vara medlem i den arbetstagarorganisation dit han eller hon vänder sig för att omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Samråd med arbetstagarorganisationen kan ske både muntligen och skriftligen, t.ex. via &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft29"&gt;Det krävs inte att personen går vidare och rapporterar informa- tionen som han eller hon har samrått om för att skyddet ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Det skulle kunna tänkas att personen, efter att ha samrått med sin arbetstagarorganisation, finner att det av någon anledning inte är lämpligt att gå vidare med uppgifterna. Skyddet enligt bestämmelsen gäller även i en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Skyddet vid samråd gäller i form av förbud mot hindrande åtgär- der och repressalier enligt 3 kap. 3 §. Däremot gäller inte skyddet i form av ansvarsfrihet enligt 3 kap. 1 §. En rapporterande person kan således inte åsidosätta en tystnadsplikt och åberopa lagen för att bli fri från ansvar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;Det förhållandet att personen får ett särskilt skydd enligt bestäm- melsen för samråd med sin arbetstagarorganisation innebär inte någon begränsning i de möjligheter som arbetstagare i dag har att vända sig till sin arbetstagarorganisation eller i organisationens möjlig- heter att agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft23"&gt;3 kap. Skyddets innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft23"&gt;Skydd i form av ansvarsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättningarna för skydd får inte göras ansvarig för att ha rapporterat information som omfattas av tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade rim- liga skäl att tro att rapporteringen av denna information var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft176"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller inte vid uppsåtligt åsido- sättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket medför inte rätt att lämna ut hand- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft8"&gt;Paragrafen rör ansvarsfrihet för rapporterande personer. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.4.3 och 6.4.7. Genom paragrafen genomförs artikel 21.1, 21.2, 21.4 och 21.7 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft41"&gt;Av bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft68"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;medges en viss ansvarsfrihet vid rapportering som sker enligt lagen. Ansvarsfriheten är begränsad till att gälla vid åsidosättande av tystnadsplikt och gäller endast om de förutsättningar för skydd som föreskrivs i 2 kap. är uppfyllda. Med tystnadsplikt avses författningsreglerad tystnadsplikt, avtalsreglerad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;tystnadsplikt och tystnadsplikt som följer av beslut, t.ex. ett beslut som är meddelat av arbetsgivare med stöd av arbetsledningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Någon ansvarsfrihet förutom vid brott mot tystnadsplikt följer inte av paragrafen. Den rapporterande personen kan alltså trots regleringen i denna paragraf göras ansvarig för t.ex. ärekränknings- brott. Den rapporterande personen kan också göras ansvarig för brott som rör nationell säkerhet och andra brott som riktar sig mot staten, t.ex. spioneri, högförräderi, uppvigling, vårdslöshet med hem- lig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Med uttrycket att göras ansvarig avses att hållas ansvarig straff- rättsligt, förvaltningsrättsligt eller civilrättsligt. Det kan t.ex. handla om att dömas till fängelse eller ersättningsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;En förutsättning för ansvarsfriheten är att den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentlig- görandet av just den information som omfattades av tystnadsplikt var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Det är t.ex. inte fallet om rapporteringen kunde ha skett med tillräcklig klarhet utan över- trädelse av tystnadsplikten och den rapporterande personen inte hade några rimliga skäl för att ändå rapportera informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer vidare att den rapporterande personen under vissa förutsättningar kan göras ansvarig för brott mot s.k. kvalifice- rade tystnadsplikter. Med kvalificerad tystnadsplikt avses tystnads- plikt som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Vilka tystnadsplikter som är kvalificerade framgår av offentlighets- och sekretesslagen. I slutet av varje kapitel anges vilka av kapitlets tystnads- plikter som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Den tystnadsplikt som följer av sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer är kvalificerad (15 kap. 6 § offentlighets- och sekre- tesslagen). Att direktivet inte ska påverka medlemsstaternas ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller nationell rätt avseende skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter följer av artikel 3 i direk- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelsen om ansvarsfrihet inte ger rätt att lämna ut en handling utan endast uppgifter ur handlingen. Lagen hindrar alltså inte en verksamhetsutövare från att förbjuda att vissa handlingar lämnas ut och bestraffa den som lämnar ut sådana handlingar. Regleringen motsvarar vad som gäller i offentlig verk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;samhet för allmänna handlingar som inte är tillgängliga för envar (7 kap. 22 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 4 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som uppfyller förutsättningarna för skydd får inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller anskaf- fande av information, om personen vid anskaffandet hade rimliga skäl att tro att anskaffandet var nödvändigt för att avslöja ett missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft14"&gt;Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller inte om den rapporterande personen genom anskaffandet gör sig skyldig till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft10"&gt;I paragrafen behandlas ansvarsfrihet för rapporterande personer av- seende anskaffande av information, vidare kallat anskaffarfrihet. Över- vägandena finns i avsnitt 6.4.4. Paragrafen genomför artikel 21.3 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en rapporterande person som upp- fyller förutsättningarna för skydd inte får göras ansvarig för över- trädelse av bestämmelser som gäller anskaffandet av informationen. Förutsättningarna för skydd framgår av 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Med uttrycket att göras ansvarig avses att hållas ansvarig förvalt- ningsrättsligt eller civilrättsligt. Det kan t.ex. handla om att någon förpliktas att betala en sanktionsavgift eller att ersättningsskyldighet fastställs. Anskaffarfriheten gäller vid överträdelse av bestämmelser i lag eller annan föreskrift. Den gäller också vid överträdelse av be- stämmelser i avtal och vid överträdelse av bestämmelser i ensidigt utfärdade föreskrifter, t.ex. ett reglemente som en arbetsgivare har beslutat med stöd av arbetsledningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Exempel på när anskaffarfriheten skulle kunna bli tillämplig är om den rapporterande personen inte följer föreskrifter som begrän- sar behörigheten till viss information, föreskrifter om att informa- tion inte får avlägsnas från vissa lokaler, föreskrifter om att det råder fotograferingsförbud eller föreskrifter som begränsar tillträdet till vissa lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;En förutsättning för ansvarsfriheten är att den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att anskaffandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Denna förutsättning innebär dels att rätten att anskaffa inte sträcker sig så långt att den medför ansvars- frihet för regelöverträdelser som är onödiga, dels att den rapporte- rande personen ska ha rimliga skäl att tro att regelöverträdelsen är nödvändig för att avslöja missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;I &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;görs ett undantag från anskaffarfriheten, nämligen om den rapporterande personen genom anskaffandet gör sig skyldig till brott. Som exempel på brott som typiskt sett kan begås vid anskaffande av information kan nämnas stöld, olaga intrång, data- intrång, spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft23"&gt;Skydd i form av förbud mot hindrande åtgärder och repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som har en rappor- terande person under sin kontroll och ledning får inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;hindra eller försöka hindra den rapporterande personen från att rap- portera information om missförhållanden, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;vidta repressalier mot den rapporterande personen på grund av att personen har rapporterat information om missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft176"&gt;Om den rapporterande personen ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; led- nings- eller tillsynsorgan eller är en aktieägare, gäller förbudet enligt första stycket i stället för det företag där den rapporterande personen är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen innehåller ett förbud mot hindrande åtgärder och ett förbud mot repressalier. Övervägandena finns i avsnitt 6.5. Genom paragrafen genomförs artiklarna 5.11, 6.3 och 19 i visselblåsardirek- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att förbudet riktar sig mot arbetsgivare, uppdragsgivare och andra som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning. Förbudet gäller i förhållande till en rappor- terande person som uppfyller förutsättningarna för skydd i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;En person som ingår i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan eller en aktieägare som är verksam i bolaget (jfr 2 kap. 1 § 4 och 5) står inte under kontroll av företaget eller bolaget. Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår därför att om den rapporterande personen in- går i ett företags &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan eller är en aktieägare, gäller förbudet mot hindrande åtgärder och repressalier i stället för det företag där den rapporterande personen är verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;En person kan omfattas av skydd mot hindrande åtgärder och repressalier i förhållandet till flera aktörer. Som exempel kan nämnas en uthyrd arbetstagare. En uthyrd arbetstagare står dels under kon- troll och ledning av sin egen arbetsgivare eftersom det är denna som utövar det formella arbetsgivaransvaret, dels under kontroll och led- ning av det kundföretag som arbetstagaren är uthyrd till eftersom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;det är kundföretaget som utövar den dagliga ledningen, såsom till- delning av arbetsuppgifter. En uthyrd arbetstagare omfattas därför av skydd i förhållande till både sin egen arbetsgivare och till det kundföretag som arbetstagaren är uthyrd till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Ett annat exempel är en arbetstagare som är anställd av en huvud- entreprenör, men på arbetsstället står under en underentreprenörs kontroll och ledning. Denna arbetstagare omfattas av skyddet i för- hållande till både sin egen arbetsgivare (huvudentreprenören) och till underentreprenören som utövar daglig kontroll och ledning på arbets- stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft29"&gt;Ytterligare ett exempel är en egenföretagare som anlitas för ett uppdrag av ett annat företag (uppdragsgivaren) och i sitt uppdrag utför arbete hos en leverantör till uppdragsgivaren och står under den leverantörens kontroll och ledning. Denna egenföretagare om- fattas av skydd i förhållande till både uppdragsgivaren och till upp- dragsgivarens leverantör eftersom det är leverantören som utövar daglig kontroll och ledning över egenföretagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;följer att det är förbjudet att hindra eller försöka hindra en rapporterande person från att rapportera information om missförhållanden. En hindrande åtgärd kan vara av samma slag som en repressalieåtgärd. Man kan t.ex. tänka sig att en arbetsgivare som får reda på att en anställd överväger att rapportera om ett missför- hållande, drar in en förmån i syfte att påverka den anställde till att inte gå vidare med rapporteringen. Även hot om repressalier kan ut- göra en hindrande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;framgår att det är förbjudet att vidta repressalier mot en rapporterande person på grund av att personen har rapporterat information om missförhållanden. En repressalie är en direkt eller indirekt åtgärd eller underlåtenhet som vidtas eller inte vidtas på grund av att den rapporterande personen har rapporterat och som ger upphov till eller kan ge upphov till skada eller men för den rap- porterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;De åtgärder som utgör repressalier enligt lagen är huvudsakligen samma typ av åtgärder som omfattas av repressalieförbudet i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;§ diskrimineringslagen. Ledning kan också hämtas från det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet, såsom det utveck- lats i bl.a. granskningsärenden från JO och JK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Som repressalier räknas bl.a. avstängning, permittering, uppsägning, degradering, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft41"&gt;arbetsplats, lönesänkning, ändrade arbetstider, utebliven fortbildning, negativ resultatbedömning eller negativa vitsord. Det kan också vara åläggande, disciplinåtgärd, reprimand, ekonomisk sanktion, tvång, hot, trakasserier, utfrysning, diskriminering, missgynnande eller orättvis behandling. Vidare kan som repressalie räknas underlåtenhet att om- vandla en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning och underlåtenhet att förnya eller uppsägning i förtid av ett tidsbegränsat anställningsavtal. Det kan också gälla orsakande av skada eller eko- nomisk förlust inkluderande skada på en persons anseende, svartlist- ning på grundval av en sektors- eller branschomfattande informell eller formell överenskommelse, förtida uppsägning eller hävande av ett avtal om varor eller tjänster, hävande av en licens eller ett tillstånd samt psykiatriska eller medicinska hänvisningar (jfr artikel 19 i direk- tivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;Den nu gjorda exemplifieringen visar att repressaliebegreppet ska tolkas brett. Det ska vara fråga om något som ger upphov till eller kan ge upphov till skada eller men för den rapporterande personen. Det räcker att en åtgärd kan leda till negativa konsekvenser för den rapporterande personen för att det ska vara fråga om en repressalie, dvs. att det finns en risk för ogynnsamma effekter. Risken behöver inte ha realiserats. Som exempel kan nämnas att en arbetsgivare genomför en negativ förändring av anställningsförhållandena som är avsedd att börja gälla ett visst datum men arbetstagaren aldrig kom- mer att arbeta under de förhållandena eftersom han eller hon väljer att avsluta anställningen dessförinnan. Även ett försök till en repres- salie, som av någon anledning inte fullbordas, kan ge upphov till skada eller men för den rapporterande personen. Förbudet omfattar även sådana försök till repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;En repressalie ska även vara något som vidtas på grund av rappor- teringen. Med det avses att det ska finnas ett orsakssamband mellan det förhållandet att den rapporterande personen rapporterar och re- pressalien. Vid bedömningen av om det finns ett orsakssamband i ett enskilt fall kan ledning hämtas både från de diskrimineringsrättsliga och tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbuden. Det är inte nödvändigt att rapporteringen är avslutad från den rapporterande personens sida när den som bedriver en verksamhet vidtar åtgärden. En rapporterande person kan alltså anses ha utsatts för en repressalie på grund av en rapportering även om rapporteringen endast påbör- jats. Repressalieförbudet gäller även till skydd för personer som har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;en viss koppling till den rapporterande personen, se vidare i 2 kap. 3 §. Det ska då finnas ett orsakssamband mellan det förhållandet att den rapporterande personen rapporterar och att en repressalie vidtas mot en person som omfattas av skydd enligt 2 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Det finns skäl att nämna situationen att en rapporterande person ännu inte har påbörjat rapporteringen utan endast har gjort vissa förberedelser. Om det kommer till verksamhetsutövarens känne- dom och leder till att verksamhetsutövaren vidtar någon bestraffande åtgärd kan det inte anses vara fråga om en repressalie som vidtas på grund av rapporteringen. Det kan dock anses vara fråga om en hind- rande åtgärd, dvs. en åtgärd som hindrar eller försöker hindra rap- porteringen. Åtgärden omfattas i så fall av förbudet mot hindrande åtgärder i punkt 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft10"&gt;Förbudet gäller även om en person som rapporterar anonymt senare identifieras och då utsätts för repressalier på grund av rappor- teringen (jfr artikel 6.3 i direktivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En rapporterande person som genom rapporteringen gör sig skyldig till ett brott har inte skydd mot repressalier, om inte ansvarsfrihet gäller för brottet enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver att skyddet mot repressalier som följer av för- budet i 3 § inte gäller om den rapporterande personen gör sig skyldig till ett brott, om inte ansvarsfrihet gäller för brottet enligt 1 §. Över- vägandena finns i avsnitt 6.5.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Med brott avses såväl brotten i brottsbalken som i specialstraff- rätten, oavsett straffskala. Exempel på brott som kan begås genom en rapportering är brott mot nationell säkerhet såsom spioneri, hög- förräderi, uppvigling, vårdslöshet med hemlig uppgift och obehörig befattning med hemlig uppgift. Även ärekränkningsbrott såsom för- tal eller förolämpning kan begås genom en rapportering. Att göra sig skyldig till brott innebär dels att alla objektiva brottsrekvisit för en gärning ska vara uppfyllda, dels att alla subjektiva rekvisit ska vara uppfyllda. Det ska inte heller föreligga någon ansvarsfrihetsgrund som innebär att en person som i och för sig begått en brottslig gärning ändå inte ska dömas till ansvar, se t.ex. 24 kap. brottsbalken. Det finns således en koppling mellan omfattningen av ansvarsfriheten och skyddet mot repressalier på så sätt att en rapporterande person som går fri från ansvar för brott omfattas av skyddet mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Även brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken kan begås genom rapporteringen. Genom 1 § har det dock införts en ansvarsfrihet för den som åsidosätter tystnadsplikt – såvida det inte är fråga om s.k. kvalificerad tystnadsplikt – vilket innebär att per- sonen under vissa förutsättningar inte får göras ansvarig för brottet (se vidare kommentaren till 1 §). Detta utgör en sådan ansvars- frihetsbestämmelse som innebär att personen inte har gjort sig skyl- dig till brott, vilket alltså framhålls särskilt i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Det är den som bedriver en verksamhet, t.ex. arbetsgivaren, upp- dragsgivaren eller någon annan som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning, som har bevisbördan för att den rapporterande personen har begått ett brott genom rapporteringen. Beviskravet är detsamma som tillämpas när det i en uppsägningstvist uppkommer fråga om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott. Bevis- kravet är alltså inte lägre än det beviskrav som skulle ställas i mot- svarande brottmål (se AD 1995 nr 121, AD 2003 nr 93 och AD 2005 nr 97). Har frågan om brott prövats i en lagakraftvunnen dom till- mäts domen normalt betydande bevisverkan (se t.ex. AD 1984 nr 83 och AD 2004 nr 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft159"&gt;4 kap. Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft23"&gt;Skyldighet att ha kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbets- tagare är skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft8"&gt;Paragrafen reglerar vilka som är skyldiga att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. Genom paragrafen genomförs artikel 8.1, 8.3 och 8.9 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden gäller för arbetsgivare som uppfyller vissa kriterier. Med arbetsgivare avses det arbetsrättsliga arbetsgivarbegreppet, dvs. en fysisk eller juridisk person som träffat avtal med annan om utförande av arbete under sådana förhållanden att ett anställningsförhållande föreligger. Arbetsgivaren är alltså det rättssubjekt som är arbetstagarens mot- part i ett anställningsförhållande (se t.ex. AD 1984 nr 141). Samtliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;juridiska personer i privat sektor kan vara arbetsgivare t.ex. aktie- bolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar, registrerade trossamfund, bostadsrättsföreningar, stiftel- ser, Europabolag, Europakooperativ, arbetslöshetskassor, dödsbon och konkursbon. Även fysiska personer kan vara arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Inom den statliga sektorn har varje myndighet, som en följd av den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten, ett självständigt arbetsgivaransvar gentemot dem som är arbetstagare vid myndigheten. Inom den kommunala sektorn är det kommunen eller regionen som sådan som är arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Skyldigheten för en arbetsgivare att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning gäller en- dast om arbetsgivaren vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare. Samtliga arbetstagare ingår i beräkningen, även sådana som inte omfattas av skyddet enligt 1 § anställningsskyddslagen och oavsett anställningsform eller arbetstidsmått. Det innebär att även arbetstagare som har deltidsanställningar eller tidsbegränsade anställ- ningar omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Antalet arbetstagare gäller för varje arbetsgivare. Om arbetsgiva- ren är ett aktiebolag är det således antalet arbetstagare som är an- ställda i bolaget som ska beräknas, inte t.ex. det sammanlagda antalet arbetstagare inom den koncern som bolaget ingår i. Om arbets- givaren är en statlig myndighet är det antalet arbetstagare som är anställda i den statliga myndigheten som ska beräknas. Om arbets- givaren är en kommun är det däremot antalet arbetstagare som är anställda i kommunen i dess helhet som är relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Personer som ska kunna rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska göra de interna rapporteringskanalerna tillgäng- liga för rapporterande personer som är verksamma hos arbetsgivaren och tillhör de personkategorier som avses i 2 kap. 1 §, om det missförhållande som rapporteras uppges råda i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft8"&gt;Paragrafen reglerar vilka personer som ska kunna rapportera via de interna rapporteringskanalerna. Övervägandena finns i avsnitt 7.9. Genom paragrafen genomförs artikel 8.2 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft37"&gt;Av paragrafen framgår att de som ska ha tillgång till de interna rapporteringskanalerna är de som omfattas av skydd enligt 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft29"&gt;1 §, se vidare kommentaren till den paragrafen. Däremot krävs inte att de som omfattas av skydd enligt 2 kap. 2 § – dvs. de som skyddas även efter att de har slutat inom verksamheten eller innan de har tillträtt – får tillgång till de interna rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Det framgår även att ett krav för att en arbetsgivare måste ge till- gång till de interna rapporteringskanalerna är att den rapporterande personen är verksam hos arbetsgivaren. I kravet ligger att ett arbete i någon form ska utföras hos arbetsgivaren, men begreppet verksam är inte begränsat till begreppet arbete i dess arbetsrättsliga mening. Som exempel på situationer där någon kan sägas vara verksam är när en volontär utför ideellt arbete i en förening, när en styrelseledamot utövar sitt styrelseuppdrag i förhållande till det bolag som styrelse- uppdraget avser, när en arbetstagare är uthyrd till och arbetar hos ett kundföretag, när en arbetstagare utför arbete hos den egna arbets- givaren, när en egenföretagare i form av t.ex. en konsult utför arbete hos sin uppdragsgivare eller när en praktikant utför praktik på ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;En rapporterande person kan ha tillgång till rapporteringskanaler hos flera arbetsgivare. En arbetstagare kan t.ex. vara anställd av ett bemanningsföretag och uthyrd till ett kundföretag. Om den uthyrda arbetstagaren upptäcker ett missförhållande i den egna arbetsgivarens verksamhet, dvs. i bemanningsföretagets verksamhet, ska arbetstaga- ren kunna rapportera detta i bemanningsföretagets interna kanaler. Om den uthyrda arbetstagaren i stället upptäcker ett missförhållande i kundföretagets verksamhet, ska arbetstagaren kunna rapportera detta i kundföretagets interna kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Uttrycket ”i en verksamhet” rymmer för det första allt som före- kommer inom ramen för själva verksamheten, det vill säga sådant som handlar om arbetsgivarens produktion, uppdrag, affärs- eller driftsförhållanden. Till arbetsgivarens verksamhet räknas också alla åtgärder med verksamhetsanknytning som vidtas av arbetsgivaren, företrädare för arbetsgivaren eller andra personer som deltar i verk- samheten. Tillämpningen och efterlevnaden av bestämmelser av olika slag med närmare krav på verksamheten är också förhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Även arbetsmiljöfrågor och frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Om en arbetstagare gör sig skyldig till ett brott som har koppling till arbetsgivarens verksamhet på det sätt som framgår ovan ska det anses ske i arbetsgivarens verksamhet. Även en koppling till arbets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft8"&gt;givarens verksamhet på annat sätt, t.ex. genom att ett brott begås i arbetsgivarens lokal eller på arbetstid, kan omfattas. Ageranden som helt saknar samband med verksamheten faller däremot utanför. Om det är fråga om ett missförhållande i arbetsgivarens verksamhet får avgöras genom en bedömning i det enskilda fallet. Det kan då också ha betydelse vilken typ av missförhållande det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Rapporteringssätt och information till den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska utforma sina interna rapporteringskanaler och förfaranden så att den rapporterande personen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tidsfrist,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet av rapporten, under förutsättning att den rapporterande per- sonen inte avsagt sig bekräftelse eller att mottagaren inte har skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;får återkoppling i skälig utsträckning om åtgärder som vidtagits vid uppföljning av rapporten och om skälen för dessa, inom högst tre månader från bekräftelsen eller om ingen bekräftelse lämnats, sju dagar från motta- gandet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;får information om att uppgift genom vilken den rapporterande per- sonen kan identifieras kommer att lämnas ut, om inte syftet med uppfölj- ningen eller åtgärderna hindras eller försvåras om informationen lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen anger kraven på utformning av de interna rapporterings- kanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Punkt 1 &lt;/SPAN&gt;rör formerna för rapporteringen. Övervägandena finns i avsnitt 7.11. Genom paragrafen genomförs artikel 9.2 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I punkten anges att en rapporterande person ska kunna rappor- tera både muntligt och skriftligt. Det framgår även att det ska finnas en rätt att rapportera vid ett fysiskt möte inom en skälig tid om den rapporterande personen begär det. Arbetsgivaren får inrätta sina rap- porteringskanaler som arbetsgivaren finner lämpligt, under förut- sättning att det är möjligt att rapportera både muntligt och skriftligt och att det klart framgår av information hur rapporteringen ska ske (se vidare 4 §). Exempel på rapporteringskanaler är traditionell post- befordran, fysiska klagomålslådor, onlineplattformar på intranät eller internet, telefonlinjer och andra röstmeddelandesystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft8"&gt;Det kan emellertid ställas krav i annan lagstiftning på utformning av de kanaler som ska användas vid rapportering av missförhållan- den. Om webbtjänster eller andra tekniska lösningar används i kom- munikationen med den rapporterande personen eller med berörda personer måste tjänsterna eller lösningarna uppfylla vissa krav på tillgänglighet enligt t.ex. diskrimineringslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Punkt 2 &lt;/SPAN&gt;föreskriver krav på bekräftelse av mottagande av en rap- port. Övervägandena finns i avsnitt 7.12. Genom paragrafen genom- förs artikel 9.1 b i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I punkten anges att den rapporterande personen ska få en bekräf- telse på att rapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet av rapporten. Kravet på bekräftelse gäller dock inte om den rappor- terande personen har avsagt sig bekräftelse eller om det finns skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Punkt 3 &lt;/SPAN&gt;föreskriver krav på återkoppling. Övervägandena finns i avsnitt 7.13. Genom paragrafen genomförs artiklarna 9.1 d, 9.1 f, 5.12 och 5.13 i direktivet. I punkten anges att en rapporterande person ska få återkoppling om de åtgärder som vidtagits vid uppföljningen av rapporten inom en viss tid. Med uppföljning avses varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen. Hanteringen kan in- kludera interna undersökningar, utredningar, lagföring och åtgärder för att återkräva medel men också för att lägga ner förfarandet om rapporteringen inte ger anledning till ytterligare åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Återkoppling ska ske i skälig utsträckning, vilket innebär att en rapporterande person inte nödvändigtvis har rätt att få information om samtliga de åtgärder som har vidtagits som uppföljning på rap- porten eller skälen för dessa. En arbetsgivare kan t.ex. på grund av sekretessbestämmelser vara förhindrad att lämna vissa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Tidsfristen för att lämna återkoppling får högst uppgå till tre månader från bekräftelse av mottagandet av rapporten, eller, om ingen bekräftelse lämnats, sju dagar från mottagandet av rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Punkt 4 &lt;/SPAN&gt;föreskriver att den rapporterande personen ska få infor- mation om att uppgifter om honom eller henne ska lämnas ut. Över- vägandena finns i avsnitt 7.13. Genom paragrafen genomförs arti- kel 16.3 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Uppgifter genom vilken den rapporterande personen kan identi- fieras är namn, personnummer och adress. Det kan dock också vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft29"&gt;uppgifter genom vilka den rapporterande personen indirekt kan identifieras, t.ex. en uppgift om var personen arbetar eller vilken funktion personen har i organisationen. Information om att uppgif- terna kommer att lämnas ut ska dock inte ges till den rapporterande personen om syftet med uppföljningen eller åtgärderna härigenom skulle hindras eller försvåras. Detta innebär t.ex. att information inte ska ges om det finns en påtaglig risk för att bevis förstörs eller att en utredning otillbörligt påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Information som ska finnas tillgänglig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska lämna tydlig och lättillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;om hur rapportering internt ska göras via de interna rapporterings- kanalerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;om hur rapportering externt ska göras till behöriga myndigheter via de externa rapporteringskanalerna enligt 5 kap. och, i tillämpliga fall, till EU:s institutioner, organ eller byråer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;om meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamheter där det är aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver krav på arbetsgivarna att ge tydlig och tillgäng- lig information. Övervägandena finns i avsnitt 7.14. Vilka artiklar i visselblåsardirektivet som genomförs anges i anslutning till respek- tive punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Punkt 1 &lt;/SPAN&gt;rör information om intern rapportering. Genom paragra- fen genomförs artikel 7.3 i visselblåsardirektivet. Informationen ska ge en rapporterande person vetskap om hur han eller hon ska gå till väga för att rapportera internt via de interna rapporteringskanalerna. För att fylla sitt syfte måste informationen som ett minimum inne- hålla kontaktuppgifter till de interna rapporteringskanalerna och upp- lysningar om de förfaranden som gäller för rapportering, exempelvis information om hur arbetsgivaren tar emot en rapport och lämnar återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Punkt 2 &lt;/SPAN&gt;rör information om extern rapportering. Genom para- grafen genomförs artikel 9.1 g i direktivet. Av punkten framgår att det ska finnas information om hur rapportering görs externt till behöriga myndigheter via de externa rapporteringskanalerna enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;kap. och, i tillämpliga fall, till EU:s institutioner, organ eller byråer. Informationen ska ge en rapporterande person vetskap om hur han&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;eller hon ska gå till väga för att rapportera externt till en behörig myndighet. För att fylla sitt syfte måste informationen som ett mini- mum innehålla kontaktuppgifter till de behöriga myndigheternas rapporteringskanaler och en beskrivning av vad det innebär att rap- portera externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Punkt 3 &lt;/SPAN&gt;rör information om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Av punkten framgår att det ska finnas information om det som före- skrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. I verksamheter där det är aktu- ellt ska det även finnas tydlig och lättillgänglig information om efter- forskningsförbud och repressalieförbud. Verksamheter där det kan vara aktuellt är offentlig verksamhet eller annan verksamhet där med- delarskydd gäller enligt meddelarskyddslagen eller offentlighets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Utseende av behöriga personer eller enheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;följa upp det som rapporteras, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft190"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen. De som utses får antingen vara anställda hos arbetsgivaren eller hos någon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft14"&gt;som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver krav på att arbetsgivaren ska utse personer eller enheter som ska hantera rapportering. Övervägandena finns i avsnitt 7.10. Genom paragrafen genomförs artiklarna 8.5 och 9.1 c i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att en arbetsgivare är skyldig att utse personer eller enheter som är behöriga att på arbetsgivarens vägnar hantera rapportering. De ska ta emot en rapport och ha kon- takt med den rapporterande personen (punkt 1), följa upp det som rapporteras (punkt 2) och lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen (punkt 3). De nu nämnda uppgifterna innefattar de centrala delarna av vad som avses med interna rappor- teringskanaler och förfaranden. Se vidare kommentaren till 1 kap. 6 § 5 angående definitionen av ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;En arbetsgivare ska utse behöriga personer eller enheter för samt- liga uppgifter. Olika personer kan utses för olika delar av hanter- ingen. Vissa personer kan t.ex. utses som behöriga för att ta emot rapporter, medan andra personer utses som behöriga för att följa upp det som rapporteras samt lämna återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;De som utses ska vara oberoende och självständiga. Rapporter om missförhållanden kan röra kolleger och det kan bli nödvändigt att utreda misstankar mot dessa. Det är därför viktigt att det finns en klar distans till övriga delar av arbetsgivarens verksamhet när de behöriga personerna hanterar uppföljningsärenden. De utsedda måste ha en ställning som upplevs som förtroendeingivande. Vägledning för tolkningen av begreppen oberoende och självständighet kan hämtas från förarbeten och praxis beträffande motsvarande krav som ställs på dataskyddsombud enligt artiklarna &lt;NOBR&gt;37–39&lt;/NOBR&gt; i dataskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Av paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att de som utses som be- höriga antingen kan vara anställda hos arbetsgivaren eller hos någon som anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning. De interna rapporteringskanalerna och förfarandena kan alltså helt eller delvis hanteras av någon utomstå- ende person eller enhet för arbetsgivarens räkning. Mottagande- förfarandet inom visselblåsarfunktionen kan t.ex. hanteras av en utomstående anlitad part, medan arbetsgivaren själv tar hand om t.ex. uppföljning och återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Även om en arbetsgivare kan välja att anlita någon annan för att helt eller delvis hantera visselblåsarfunktionen för arbetsgivarens räkning är det fortfarande arbetsgivaren som har ansvaret för att funktionen utformas och hanteras på ett sätt som gör att lagens krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Gemensamma kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av kalenderåret hade mellan 50 och 249 arbetstagare, får dela interna rappor- teringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med motsvarande antal arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;De funktioner som får delas är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;mottagande av rapporter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;utredning av de förhållanden som rapporterats, vilket dock inte inklu- derar att ha kontakt med den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för när en arbetsgivare som be- driver privat verksamhet får dela på interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra privata arbetsgivare. Övervägandena finns i avsnitt 7.8. Genom paragrafen genomförs artikel 8.6 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att en arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som vid ingången av kalenderåret hade mellan 50 och 249 arbetstagare får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med motsvarande antal arbets- tagare. Kravet på att ha mellan 50 och 249 arbetstagare gäller således för samtliga arbetsgivare som väljer att dela på funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;De delar inom visselblåsarfunktionen som enligt paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;får delas är mottagande av rapporter samt utredning av de förhållanden som rapporterats, vilket dock inte inkluderar att ha kontakt med den rapporterande personen. Det är i övrigt inte tillåtet att dela funktioner. Som exempel på funktioner som inte får delas kan nämnas att ha kontakt med den rapporterande personen, eller att lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande per- sonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft37"&gt;Även om en arbetsgivare kan välja att dela på vissa funktioner med andra arbetsgivare är det fortfarande den enskilde arbetsgivaren som har kvar ansvaret för att visselblåsarfunktionen utformas och hanteras så att lagens krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Kommuner och regioner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för när kommuner och regioner får dela på interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra kommuner eller regioner. Övervägandena finns i avsnitt 7.8. Genom paragrafen genomförs artikel 8.9 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft29"&gt;Vid tillämpningen av lagen ska hela kommunen respektive regionen anses som en arbetsgivare, se vidare kommentaren till 1 §. Till skill- nad mot privata arbetsgivare som enligt 6 § endast får dela funktio- nerna ”mottagande av rapporter” och ”utredning av de förhållanden som rapporterats”, får kommunala arbetsgivare dela samtliga funk- tioner inom en visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Även om en kommun eller region kan välja att dela de interna rapporteringskanalerna och förfarandena med andra kommuner och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;regioner är det fortfarande den enskilde kommunen eller regionen som har kvar ansvaret för att visselblåsarfunktionen utformas och hanteras så att lagens krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Paragrafen reglerar inte de kommunalrättsliga förutsättningarna för hur kommuner eller regioner får samarbeta över kommungränserna. Detta regleras i stället i andra regelverk, t.ex. i 3 kap. 8 och 9 §§ kom- munallagen (2017:725).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Dokumentation av kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare ska skriftligen dokumentera sina interna rapporterings- kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen ställer krav på dokumentation. Övervägandena finns i av- snitt 7.15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det ställs inga särskilda krav på hur dokumentation ska göras annat än att den ska vara skriftlig. I kravet på dokumentation ligger dock att samtliga delar av de interna rapporteringskanalerna och för- farandena för rapportering och uppföljning ska dokumenteras och beskrivas. Arbetsgivaren ska alltså beskriva alla steg i visselblåsar- funktionen, dvs. vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporter tas emot, hur bekräftelse på mottagande kommer att lämnas, hur rapporterna dokumenteras och bevaras hos arbetsgivaren, hur de rapporterade förhållandena kommer att utredas och följas upp samt hur den rapporterande personen kommer att få återkoppling om utredning och uppföljning. Dessutom bör det av dokumentationen framgå vilka enheter eller personer som har utsetts som behöriga att ta emot och i övrigt hantera rapporter på arbetsgivarens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;Uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Personer eller enheter inom en myndighet som vid en sådan uppfölj- ning som avses i 5 § 2 bedömer att det finns skäl att vidta åtgärder med anledning av det som framkommit i rapporten, ska till en annan enhet eller funktion inom myndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för att åtgärderna ska kunna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Paragrafen föreskriver uppgiftsskyldighet för visselblåsarfunktionen i det allmännas verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 7.16. Ge- nom paragrafen genomförs delvis artikel 16.2 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Paragrafen är endast tillämplig hos offentliga arbetsgivare. Av paragrafen framgår att uppgifter ska lämnas från de personer eller enheter som har utsetts som behöriga, till en annan enhet eller funktion inom myndigheten. En förutsättning är att de behöriga personerna eller enheterna bedömer att det finns skäl att vidta åt- gärder med anledning av det som framkommit i rapporten. En annan enhet eller funktion inom myndigheten kan vara en personalenhet, rättsfunktion eller ledningsgrupp. Det krävs att uppgiftslämnandet är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder, vilket innebär att upp- gifter som inte är nödvändiga för att vidta åtgärder inte ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Uppgiftsskyldigheten medför att eventuell sekretess, som kan gälla inom en myndighet mellan olika verksamhetsgrenar som är att anse som självständiga i förhållande till varandra, inte hindrar att upp- gifterna lämnas från visselblåsarfunktionen till andra delar av myn- digheten (jfr 8 kap. 2 § och 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretess- lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft23"&gt;Förhandlingsskyldighet vid beslut om kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om arbetsgivares beslut om interna rapporteringskanaler och förfaranden, finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Paragrafen upplyser om bestämmelserna om förhandlingsskyldighet i &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§ medbestämmandelagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft41"&gt;Av artikel 8.1 i visselblåsardirektivet framgår att inrättandet av kanaler ska ske i samråd och i samförstånd med arbetsmarknadens parter om det föreskrivs i nationell rätt. I svensk rätt krävs inget särskilt för att genomföra den artikeln. Paragrafen innehåller därför endast en upplysning om att det finns bestämmelser om förhand- lingsskyldighet i &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§ medbestämmandelagen och medför inga nya rättigheter eller skyldigheter för varken arbetsgivare eller arbets- tagarorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Bestämmelsen innebär inget ställningstagande till när förhandlings- skyldigheten föreligger. Den frågan får avgöras i det enskilda fallet, genom sedvanlig tolkning och tillämpning av medbestämmande-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft29"&gt;lagen. I den mån parterna har kommit överens om en förhandlings- ordning som avviker från bestämmelser i lagen gäller den avtalade förhandlingsordningen. Bestämmelsen påverkar inte detta.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 247px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft159"&gt;5 kap. Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft23"&gt;Skyldighet att ha kanaler och förfaranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En statlig myndighet eller en kommun som av regeringen har utsetts att vara behörig myndighet inom ett visst ansvarsområde är skyldig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om miss- förhållanden inom ansvarsområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver vilka förpliktelser de behöriga myndigheterna har. Övervägandena finns i avsnitt 8.6, 8.8.1, 8.12 och 8.13. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 11.1 och 11.2 a i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;De behöriga myndigheterna utses av regeringen för att rapporte- rande personer ska kunna rapportera dit inom särskilt utpekade om- råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkt 1 &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att de behöriga myndigheterna är skyldiga att ha externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;I &lt;SPAN class="ft72"&gt;punkt 2 &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att de behöriga myndigheterna är skyldiga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missför- hållanden inom de områden som regeringen har beslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;En behörig myndighet är skyldig att ha både interna och externa rapporteringskanaler och förfaranden. Skyldigheten att ha interna kanaler och förfaranden är en följd av att de behöriga myndigheterna är arbetsgivare med minst 50 arbetstagare, se 4 kap. 1 §, medan skyl- digheten att ha externa kanaler följer av denna paragraf. Interna och externa rapporteringskanaler ska vara oberoende och självständiga (se vidare 4 kap. 5 §). Kravet medför att de interna och externa rap- porteringskanalerna hos en myndighet ska vara fristående även i för- hållande till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Föreskrifter när kommuner utses till behöriga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter som ska gälla när en kommun utses som behörig myndighet. Föreskrifterna får avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;vilka personer som ska kunna rapportera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;utformning och hantering av rapporteringskanalerna och förfarandena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;myndighetens informationsskyldighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;skyldighet för myndigheten att utse personer som ska vara behöriga att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter enligt första stycket även för statliga myndigheter som utses som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Paragrafen avser frågan om meddelande av ytterligare föreskrifter om de externa rapporteringskanalerna och förfarandena. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;innehåller ett bemyndigande som ger regeringen rätt att meddela ytterligare föreskrifter som ska gälla när regeringen utser kommuner till behöriga myndigheter. Föreskrif- terna får avse vilka personer som ska kunna rapportera via myndig- heternas externa rapporteringskanaler, utformning av rapporterings- kanalerna och förfarandena, informationsskyldighet för behöriga myndigheter, skyldighet för behöriga myndigheter att utse personer som ska vara behöriga att hantera rapporteringskanalerna och förfa- randena på myndighetens vägnar, samt de behöriga myndigheternas hantering i övrigt av rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;upplyser om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter som ska gälla när statliga myndigheter utses som behöriga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Genom de föreskrifter som regeringen får meddela med stöd av bemyndigandet och 8 kap. 7 § regeringsformen genomförs artikel 10 delvis, och artiklarna 11.2 a, 11.2 b, 11.2 c, 11.2 d, 11.2 e, 11.6, 12.2, 12.3, 12.4, 12.5, 13 a, 13 b, 13 c, 13 d, 13 e, 13 f, 13 g, 13 h och 14 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;6 kap. Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft23"&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid behandling av personuppgifter i ett uppföljningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft14"&gt;Bestämmelserna tillämpas endast på helt eller delvis automatiserad be- handling av personuppgifter och annan behandling av personuppgifter som ingår eller kommer att ingå i ett register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;Paragrafen anger tillämpningsområdet för bestämmelserna i kapitlet. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft68"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelserna om person- uppgiftsbehandling i kapitlet gäller vid behandling av personuppgif- ter i uppföljningsärenden. All handläggning som sker inom ramen för ett uppföljningsärende omfattas av bestämmelserna i kapitlet. Vad som avses med ett uppföljningsärende framgår av 1 kap. 6 § 5. Bestämmelserna gäller personuppgiftsbehandling både i privat och offentlig verksamhet hos de aktörer som är skyldiga att ha rapporter- ingskanaler. Bestämmelserna gäller även för personuppgiftsbehand- ling hos tredje parter som anlitats för att hantera rapporterings- kanaler och förfaranden för någon annans räkning. Behandlingen av personuppgifter i övrig verksamhet hos de berörda aktörerna och de skyldigheter som kan föreligga vid den behandlingen påverkas inte av bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft10"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelserna endast tilläm- pas på helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter och annan behandling av personuppgifter som ingår eller kommer att ingå i ett register. Manuell behandling av personuppgifter som inte ingår eller kommer att ingå i ett register faller utanför lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i dataskyddsförordningen och bör tolkas på samma sätt som den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;Förhållandet till annan reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft14"&gt;sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft180"&gt;Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Paragrafen rör förhållandet till annan reglering. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.5. Genom paragrafen genomförs artikel 17 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges bestämmelsernas förhållande till dataskyddsförordningen. Av bestämmelsen framgår att lagen inne- håller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen, vilket innebär att lagens bestämmelser om behandling av person- uppgifter inte kan tillämpas fristående, utan gäller tillsammans med dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är direkt tillämp- lig i medlemsstaterna, vilket innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen. I vissa avseenden förutsätter eller tillåter dataskyddsförordningen emellertid att medlemsstaterna inför be- stämmelser som kompletterar förordningen, antingen i form av pre- ciseringar eller i form av undantag. Hänvisningarna till dataskydds- förordningen i lagen är dynamiska, dvs. avser förordningen i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;anges bestämmelsernas förhållande till dataskyddslagen. Bestämmelsens första led klargör att det i data- skyddslagen finns generella nationella bestämmelser om behandling av personuppgifter som kompletterar och preciserar dataskydds- förordningen och som därmed även gäller för hantering av person- uppgifter inom lagens tillämpningsområde. Andra ledet anger att dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till lagen. Det innebär att dataskyddslagens bestämmelser endast gäller om inte något annat föreskrivs i lagen eller föreskrifter meddelade i anslutning till lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Tillgång till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbe- tar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende. Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Paragrafen föreskriver begränsningar av tillgång till personuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.12. Genom paragrafen genom- förs delvis artiklarna 9.1 a och 12.1 a i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Paragrafen reglerar tillgången till personuppgifter som finns i visselblåsarfunktionen. Den innebär ett uttryckligt krav på att endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång personuppgifter som behandlas. En arbetsgivare eller behörig myndighet som har rappor- teringskanaler och den som hanterar rapporteringskanaler för deras räkning, ska se till att tillgången till personuppgifter begränsas till den nämnda personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Tillgången till personuppgifter kan således variera inom personalgruppen beroende på vilka arbetsuppgifter som var och en ska utföra i uppföljnings- ärendet. Hur stor krets som får ha tillgång till personuppgifterna måste avgöras från fall till fall med beaktande av dataskyddsförord- ningens grundläggande principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft23"&gt;Gallring av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behand- lingen av uppgifterna i ärendet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver gallring av personuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I paragrafen anges att personuppgifter som behandlas i ett upp- följningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats. Gallringsbestämmelsen tar sikte på de personuppgifter som behandlas i visselblåsarfunktionen. Det är alltså den tidpunkt när behandlingen av personuppgifter avslutas i uppföljningsärendet hos denna funktion som styr när gallring ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ett uppföljningsärende kan avslutas genom att uppgifter lämnas till en annan funktion inom företaget eller myndigheten, t.ex. en tillsyns- eller personalansvarsfunktion. Det faktum att en personuppgift gallras hos visselblåsarfunktionen hindrar inte att personuppgifterna fortsatt bevaras och behandlas enligt bestämmelser som gäller för dessa funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;7 kap. Dokumentation, bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft23"&gt;Dokumentation av muntlig rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som har interna eller externa rapporteringskanaler och förfaran- den enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter vid ett fysiskt möte ska dokumentera rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft14"&gt;Sådan rapportering ska dokumenteras genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form eller genom ett upprättat protokoll från mötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen reglerar dokumentation av muntlig rapportering. Över- vägandena finns i avsnitt 11.3 och 11.4. Genom paragrafen genom- förs artikel 18.4 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att den som har interna eller ex- terna rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter vid ett fysiskt möte ska dokumentera rapporteringen. Bestämmelsen gäller endast vid sådan muntlig rap- portering som sker vid ett fysiskt möte. Kravet på dokumentation är alltså då obligatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att rapporteringen ska dokumenteras genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form eller genom ett upprättat protokoll från mötet. Med inspelning avses att hela samtalet där den muntliga rapporteringen sker spelas in för att därefter sparas i en varaktig och åtkomlig form. Av 3 § följer att det krävs samtycke från den rapporterande personen för att inspel- ning ska få ske. Med protokoll avses en skriftlig redogörelse för de uppgifter som lämnades vid mötet. Det behöver då inte vara fråga om en transkribering, utan det räcker att de lämnade uppgifterna re- digeras och sammanställs. Även om redigering får ske av de lämnade uppgifterna ska dock alla uppgifter som i sak lämnats framgå av pro- tokollet. Av 4 § framgår att uppgifterna i protokollet ska godkännas av den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Paragrafen gäller rapportering som sker både via interna rappor- teringskanaler och via externa rapporteringskanaler. Den gäller såle- des både i privat verksamhet och i det allmännas verksamhet. Det är inte möjligt att avvika från regleringen i bestämmelsen genom kol- lektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som har interna eller externa rapporteringskanaler och förfaran- den enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter på annat sätt än vid ett fysiskt möte får också dokumentera rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft14"&gt;Sådan dokumentation får ske genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form, genom en utskrift av inspelningen eller genom ett upprättat protokoll från samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft29"&gt;Paragrafen rör dokumentation av muntlig rapportering. Övervägan- dena finns i avsnitt 11.3 och 11.4. Genom paragrafen genomförs artikel 18.2 och 18.3 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft72"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att den som har interna eller ex- terna rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 eller 5 kap. och tar emot muntliga rapporter på annat sätt än vid ett fysiskt möte får dokumentera rapporteringen. Vid muntlig rapportering som sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte finns det alltså inget obligatoriskt krav på att rapporteringen ska dokumenteras. Muntlig rapportering som inte sker vid ett fysiskt möte kan exempelvis ske via telefon eller via röstmeddelandesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft41"&gt;Av &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att om dokumentation ändå sker – trots att det inte finns något dokumentationskrav – så ska dokumenta- tionen ske genom en inspelning som kan sparas i en varaktig och åtkomlig form, genom en utskrift av inspelningen eller genom ett upprättat protokoll från mötet. Med inspelning avses att hela sam- talet där den muntliga rapporteringen sker spelas in för att därefter sparas i en varaktig och åtkomlig form. Med utskrift avses transkri- bering, dvs. att alla muntliga uppgifter som spelats in i sin helhet omvandlas till skriven text utan att materialet redigeras. Med proto- koll avses en skriftlig sammanfattande redogörelse för de uppgifter som lämnades vid mötet. Till skillnad från utskrift, där någon be- arbetning inte sker, innebär ett protokoll att de lämnade uppgifterna redigerats och sammanställts. Även om redigering således får ske av de lämnade uppgifterna ska alla uppgifter som i sak lämnats framgå av protokollet. Se vidare angående samtycke till inspelning och god- kännande av dokumentationen i 3 och 4 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Paragrafen gäller rapportering som sker både via interna rappor- teringskanaler och via externa rapporteringskanaler. Den gäller så- ledes både i privat verksamhet och i det allmännas verksamhet. Det är inte möjligt att avvika från regleringen i bestämmelsen genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;För att dokumentation genom inspelning ska få ske krävs att den rap- porterande personen samtycker till det.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Paragrafen föreskriver krav på samtycke vid inspelning. Övervägan- dena finns i avsnitt 11.4. Genom paragrafen genomförs delvis arti- kel 18.2 och 18.4 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;Av paragrafen framgår att dokumentation genom inspelning en- dast får göras under förutsättning att den rapporterande personen samtycker till inspelningen. Ett sådant samtycke måste inhämtas innan inspelningen sker men det finns inget krav på att samtycket måste ges i någon speciell form. Som exempel på hur samtycke kan inhämtas kan nämnas att den rapporterande personen upplyses om att en eventuell rapportering kommer att spelas in och dokumente- ras, samt att den rapporterande personen genom fullföljandet av rap- porteringen ger sitt samtycke till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver kontroll, rättelse och godkännande av doku- mentationen vid muntlig rapportering. Övervägandena finns i av- snitt 11.4. Genom paragrafen genomförs delvis artikel 18.2, 18.3 och 18.4 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;I paragrafen anges att om rapporteringen dokumenteras genom en utskrift eller ett protokoll, ska den rapporterande personen ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna ut- skriften eller protokollet. Det ställs inget krav på att den rapporte- rande personen verkligen kontrollerar, godkänner eller skriver under utskriften eller protokollet, men den rapporterande personen ska ges tillfälle att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft23"&gt;Bevarande och gallring av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och är skyldig att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden enligt 4 kap. ska bevara de skriftliga rapporter som har mottagits och den dokumentation av muntlig rapportering som har gjorts enligt 1 och 2 §§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver skyldighet att bevara skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering. Övervägandena finns i av- snitt 11.5. Genom paragrafen genomförs artikel 18.1 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Skyldigheten att bevara gäller i denna paragraf endast för arbets- givare i privat verksamhet och alltså inte för arbetsgivare i det allmän- nas verksamhet som har interna rapporteringskanaler och förfaran- den. Skyldighet i det allmännas verksamhet att t.ex. registrera och på annat sätt hantera allmänna handlingar regleras i stället i tryckfrihets- förordningen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen. Skyldigheten i denna paragraf gäller därför inte heller för behöriga myndigheter som har externa rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering ska gallras när uppgifterna i rapporterna eller dokumentationen inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att ett uppföljningsärende har av- slutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver gallring av rapporter och dokumentation. Övervägandena finns i avsnitt 11.6. Genom paragrafen genomförs artikel 18.1 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I paragrafen anges att skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering ska gallras när uppgifterna i rapporterna eller dokumentationen inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter uppföljningsärendet har avslutats. Gallringsbestämmelsen tar sikte på de rapporter och den dokumentation som finns i uppföljnings- ärendet hos visselblåsarfunktionen. Uppföljningsärendet avslutas när den funktionen vidtar sina avslutande åtgärder i ärendet. De avslu- tande åtgärderna kan t.ex. bestå i att ärendet läggs ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Ett uppföljningsärende kan också avslutas genom att uppgifter lämnas till en annan funktion inom företaget eller myndigheten, t.ex. en tillsyns- eller personalansvarsfunktion. Det faktum att en rapport eller en dokumentation gallras hos visselblåsarfunktionen hindrar inte att rapporten eller dokumentationen eller uppgifter ur dem som lämnats till dessa funktioner fortsatt bevaras och behandlas enligt bestämmelser som gäller för dessa funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Dokumentation och bevarande som fullgörs av någon annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivares dokumentation av muntliga rapporter enligt 1 och 2 §§ samt bevarande av rapporter enligt 5 § får fullgöras av någon som har an- litats för att hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena för arbetsgivarens räkning enligt 4 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver att arbetsgivaren får anlita någon utomstående för att fullgöra skyldigheten att dokumentera och bevara. Över- vägandena finns i avsnitt 11.3 och 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Enligt paragrafen får en arbetsgivares dokumentation av muntliga rapporter enligt 1 och 2 §§ samt bevarande av rapporter enligt 5 § fullgöras av någon annan. En arbetsgivare kan enligt 4 kap. 5 § utse personer eller enheter hos t.ex. ett annat företag för att hantera rap- porteringskanalerna eller förfarandena för arbetsgivarens räkning. I den nu nämnda situationen kan det bli så att det inte är arbets- givaren själv utan ett annat företag som tar emot de skriftliga rappor- terna. I sådana fall kan även dokumentationen och bevarandet full- göras av det företaget. Även om en arbetsgivare väljer att låta någon annan hantera rapporterna för sin räkning är det fortfarande den en- skilde arbetsgivaren som har kvar ansvaret för att dokumentationen hanteras och bevaras så att lagens krav uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;8 kap. Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som hanterar ett uppföljningsärende, får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen föreskriver tystnadsplikt i privat verksamhet. Över- vägandena finns i avsnitt 9.5. Genom paragrafen genomförs delvis artiklarna 9.1 a, 16.1 och 22.2 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;En förutsättning för att tystnadsplikten ska gälla är att uppgiften kan avslöja identiteten på en rapporterande person eller identiteten på någon annan enskild som förekommer i ärendet. Begreppet en- skild omfattar både en fysisk eller juridisk person. Som exempel kan nämnas den som i rapporten anges som den som har orsakat ett miss- förhållande eller en till denne närstående person.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Paragrafen gäller endast obehörigt röjande. Det innebär att en person utan hinder av tystnadsplikten kan röja uppgifter om det kan anses behörigt. Om en person t.ex. fullgör en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning så är det inte ett obehörigt röjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;En anställd som arbetar i en arbetsgivares interna visselblåsarfunk- tion skulle t.ex. kunna komma fram till att en annan anställd som utpekats i en rapport har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Om den informationen vidarebefordras till personalfunktionen hos arbetsgivaren för arbetsrättsliga åtgärder eller för polisanmälan utgör det inte ett obehörigt röjande. Som exempel på behörigt röjande kan även nämnas att information lämnas till den berörda personen om en rapporterande person medvetet rapporterat falsk information om denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Paragrafen är endast tillämplig när det är fråga om ett uppfölj- ningsärende inom en intern visselblåsarfunktion hos en arbetsgivare som bedriver privat verksamhet. Den är således inte tillämplig när det är fråga om en myndighets interna visselblåsarfunktion eller be- höriga myndigheters externa visselblåsarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Den som bryter mot tystnadsplikten i paragrafen kan dömas till ansvar för brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) i stället för 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft9"&gt;Paragrafen informerar om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en upplysning om att i det allmännas verk- samhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen i stället för 1 §. Bestämmelser om sekretess i verksamhet som avser hantering av ärenden med anledning av rapportering via interna respektive externa rapporteringskanaler finns i 32 kap. 3 b § och 40 kap. 7 d § offentlighets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 171px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;9 kap. Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft23"&gt;Allmänt om tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den eller de myndigheter som regeringen utser utövar tillsyn över att arbetsgivare följer lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfaranden i 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Paragrafen föreskriver tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 15.1 och 15.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft41"&gt;Lagens bestämmelser om interna rapporteringskanaler och förfa- randen i 4 kap. handlar dels om skyldigheten att inrätta rapporterings- kanaler och förfaranden, dels om hur rapporteringskanalerna och för- farandena ska vara utformade. Tillsynen avser alltså både inrättandet och utformningen av rapporteringskanalerna och förfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft23"&gt;Arbetsgivares uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som är föremål för tillsyn enligt 1 § ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Paragrafen ger tillsynsmyndigheten tillgång till upplysningar och handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Av paragrafen framgår att en arbetsgivare som är föremål för tillsyn enligt 1 § på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Det kan vara sådan dokumentation som avses i 4 kap. 8 §, men även andra hand- lingar eller uppgifter som kan vara av vikt vid tillsynen ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Vid bedömningen av vilka upplysningar och handlingar som tillsynsmyndigheten har rätt att kräva ska lämnas ut eller tillhandahållas, ska proportionalitetsprincipen beaktas. Uppgifts- skyldigheten får inte göras mer långtgående än vad som behövs för tillsynen i ärendet och ska stå i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som berörs av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;Beslut om förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En tillsynsmyndighet får besluta om de förelägganden som behövs för att arbetsgivaren ska fullgöra uppgiftsskyldigheten i 2 § eller för att arbets- givaren ska fullgöra de krav som ställs på interna rapporteringskanaler och förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Paragrafen föreskriver att tillsynsmyndigheten har rätt att besluta om förelägganden. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Tillsynsmyndigheten får rikta förelägganden mot alla de arbets- givare som omfattas av skyldigheten att ha interna rapporterings- kanaler och förfaranden. Föreläggandena får avse uppgiftsskyldig- heten i 2 § eller de krav som ställs på interna rapporteringskanaler och förfaranden. Sådana krav kan t.ex. riktas mot en arbetsgivare som inte har inrättat kanaler eller förfaranden trots att arbetsgivaren varit skyldig att göra det. Ett föreläggande kan även riktas mot en arbetsgivare som i och för sig har inrättat interna rapporterings- kanaler, men där kanalerna eller förfarandena inte uppfyller lagens krav på utformningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Föreläggandet måste vara så klart att det utan svårighet går att utläsa vilka åtgärder som arbetsgivaren ska vidta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft14"&gt;Ett sådant föreläggande får riktas även mot staten som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Paragrafen reglerar vite vid förelägganden. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Av paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att ett beslut om föreläg- gande får förenas med vite. Det innebär att tillsynsmyndigheten vid beslut om föreläggande enligt 3 § kan välja mellan att sätta ut vite eller att inte sätta ut vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den närmare regleringen av viten finns i viteslagen. Om ett beslut om föreläggande är förenat med vite ska det av föreläggandet bl.a. gå att utläsa vilka åtgärder som ska vidtas och när. Den som före- läggandet riktar sig emot ska kunna förstå vad som krävs för att undgå att betala vitet. Om beslutet inte följs har tillsynsmyndigheten möjlighet att ansöka hos förvaltningsrätt om att vitet ska dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett föreläggande vid äventyr av vite även får riktas mot staten som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft23"&gt;Överklagande av tillsynsmyndighets beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande som förenas med vite enligt 4 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagade till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Paragrafen reglerar rätten att överklaga beslut av tillsynsmyndig- heten. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Av paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att en tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenas med vite enligt 4 § får över- klagas till allmän förvaltningsdomstol, dvs. till en förvaltningsrätt som första domstolsinstans. Beslutet kan överklagas av den som beslutet angår, om det har gått denne emot. Av bestämmelsen fram- går vidare att andra beslut av tillsynsmyndigheten inte får överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Förvaltningsrättens avgörande kan överklagas till kammarrätt. Av paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Frågan om utdömande av vite regleras i viteslagen. Där regleras även frågan om överklagande av utdömda viten. Den nu aktuella paragrafen är således inte tillämplig vid överklagande av utdömda viten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;10 kap. Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som bryter mot 3 kap. 3 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som åtgärden innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft176"&gt;Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd får ersätt- ning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft8"&gt;Paragrafen reglerar rätten till skadestånd på grund av att någon har brutit mot förbudet mot hindrande åtgärder eller repressalier i 3 kap. 3 §. Vilka som omfattas av förbudet framgår av kommentaren till 3 kap. 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 14.2 och 14.3. Genom para- grafen genomförs artikel 23.1 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att den som bryter mot 3 kap. 3 § ska betala skadestånd. Paragrafen avser skadestånd till alla de person-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;kategorier som omfattas av skydd enligt 3 kap. 3 §, dvs. både rappor- terande personer (den s.k. primära personkretsen enligt 2 kap. 1 §) och andra personer som har en särskild anknytning till den rapporte- rande personen (den s.k. sekundära personkretsen enligt 2 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Skadeståndet omfattar både den förlust som uppkommer och den kränkning som har inträffat. Motsvarande reglering finns i flera arbets- rättsliga skadeståndsbestämmelser, t.ex. 38 § anställningsskyddslagen, som reglerar skadeståndsskyldighet för arbetsgivare gentemot enskilda arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Skadeståndsskyldighet på grund av förlust som uppkommer, s.k. ekonomiskt skadestånd, kan avse t.ex. inkomstförlust vid en upp- sägning, men kan även motsvara en utebliven lönehöjning om re- pressalien utgörs av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Skadeståndsskyldigheten för den kränkning som agerandet inne- bär, s.k. allmänt skadestånd, kan vara svårare att bestämma. En hind- rande åtgärd eller en repressalie kan ta sig många olika uttryck, se kommentaren till 3 kap. 3 §. Vid bestämmande av det allmänna skadeståndets storlek kan, beroende på omständigheterna i det en- skilda fallet, viss vägledning hämtas från de allmänna skadestånd som utgår för brott mot lagbestämmelser som rör enskilda arbetstagares rättigheter, t.ex. brott mot 38 § anställningsskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Viss vägledning kan hämtas från denna praxis även om det är fråga om skadestånd till någon som inte är arbetstagare (jfr 2 kap. 1 och 3 §§). Bedömningen av nivån på det allmänna skadeståndet blir ytterst en fråga för rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Av paragrafens &lt;SPAN class="ft72"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att om talan förs med anled- ning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som om- fattas av anställningsskyddslagen får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § anställningsskyddslagen. Bestämmelsen motsvarar den som finns i 38 § andra stycket anställningsskyddslagen. Bestäm- melsen begränsar rätten till ekonomiskt skadestånd till ett visst be- lopp, inte till viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft71"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;anges att om det är skäligt får skade- ståndet sättas ned eller helt falla bort, s.k. jämkning. Både det allmänna och det ekonomiska skadeståndet kan jämkas. Vid bedömningen av om jämkning ska ske är det av vikt hur parterna agerat. Om arbets- tagarens agerande har bidragit till den uppkomna situationen och arbetsgivarens lagstridiga åtgärd, kan det leda till ett lägre allmänt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;skadestånd än vanligt. Om arbetsgivaren återtagit den skadestånds- grundande åtgärden kan det också leda till hel eller delvis jämkning av det allmänna skadeståndet. Jämkning av det allmänna skadestån- det bör dock inte ske vid regelbrott som framstår som medvetna eller flagranta, utan ska användas vid fall som framstår som ursäktliga eller i vart fall mindre klandervärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Det kan förekomma att en arbetsgivare genom ett och samma agerande kan anses ha brutit mot både repressalieförbudet enligt lagen och mot någon annan bestämmelse, t.ex. anställningsskyddet i anställningsskyddslagen. Konfliktsituationer mellan olika regelverk förekommer redan i dag inom arbetsrätten. Som exempel kan näm- nas att samma situation kan komma att prövas både enligt anställ- ningsskyddslagen och annan lag som innehåller förbud mot uppsäg- ning på vissa särskilda grunder, t.ex. diskrimineringslagen. Vilka regel- verk som blir tillämpliga kommer i praktiken också att vara beroende av hur arbetstagaren väljer att föra sin talan. När en arbetsgivare ge- nom ett och samma agerande – t.ex. en uppsägning – kan anses ha brutit mot t.ex. både diskrimineringslagen och anställningsskydds- lagen har Arbetsdomstolen ansett att det inte finns anledning att be- stämma två skilda belopp som påföljd. I stället har Arbetsdomstolen valt att fastställa ett gemensamt belopp som ersättning för brott mot båda lagarna (se t.ex. AD 2011 nr 37). Tillämpningsfrågor rörande förhållandet mellan förbudet mot hindrande åtgärder och repressalier i lagen och andra regler får lösas utifrån samma principer som i dag gäller för förhållandet mellan olika arbetsrättsliga lagstiftningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft23"&gt;11 kap. Rättegången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft23"&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Mål om tillämpningen av 3 kap. 3 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister om den som påstår sig ha blivit utsatt för hindrande åtgärder eller repressalier är en arbetstagare, volontär, praktikant eller inhyrd arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;I mål som avses i första stycket ska som arbetstagare anses också volon- tärer, praktikanter och inhyrda arbetstagare. Den som vidtar den hindrande åtgärden eller repressalien ska anses som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft14"&gt;Det som föreskrivs i andra stycket ska gälla även vid sådan tvisteförhand- ling som enligt 4 kap. 7 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister krävs för att talan i mål enligt första stycket ska upptas till prövning av Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Paragrafen reglerar rättegången när arbetstagare, volontärer, prakti- kanter eller inhyrda arbetstagare är parter. Övervägandena finns i avsnitt 16.2. Genom paragrafen genomförs artikel 21.6 i visselblåsar- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att mål om tillämpningen av 3 kap. 3 § under vissa förutsättningar ska handläggas enligt arbetstvistlagen. Det är enligt den paragrafen förbjudet för arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som har en rapporterande person under sin kontroll och ledning att hindra eller försöka hindra personen från att rappor- tera eller att vidta repressalier mot personen. Att målen ska handläg- gas enligt arbetstvistlagen innebär att dessa mål kommer att prövas av Arbetsdomstolen som första instans eller som fullföljdsinstans om målet först prövats av tingsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att i mål enligt första stycket ska som arbetstagare också anses volontär, praktikant och inhyrd arbets- tagare. Den som vidtar den hindrande åtgärden eller repressalien ska anses som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det som föreskrivs i andra stycket ska gälla även vid sådan tvisteförhandling som enligt 4 kap. 7 § första stycket arbetstvistlagen krävs för att talan i mål enligt första stycket ska upptas till prövning av Arbetsdomstolen. Bestämmelsen mot- svarar, med en redaktionell justering, de bestämmelser som finns i t.ex. 6 kap. 1 § första stycket sista meningen diskrimineringslagen och 20 § andra stycket tredje meningen lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Bestämmelsen är tillämplig både när det gäller personer som om- fattas av skydd enligt 2 kap. 1 § (den primära personkretsen) och när det gäller personer som omfattas av skydd enligt 2 kap. 3 § (den sekundära personkretsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Mål om tillämpningen av 3 kap. 3 § ska handläggas enligt bestämmel- serna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten, om den som påstår sig ha blivit utsatt för hindrande åtgärder eller repressalier inte tillhör den personkrets som avses i 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;Paragrafen reglerar rättegången när andra än de som räknas upp i 1 § första stycket är parter. Övervägandena finns i avsnitt 16.2. Genom paragrafen genomförs artikel 21.6 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;I dessa fall kommer målen, till skillnad mot vad som gäller enligt 1 §, inte prövas enligt arbetstvistlagen utan enligt rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Bestämmelsen är tillämplig både när det gäller personer som om- fattas av skydd enligt 2 kap. 1 § (den primära personkretsen) och när det gäller personer som omfattas av skydd enligt 2 kap. 3 § (den sekundära personkretsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft23"&gt;Bevisbörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier i strid mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen reglerar bevisbörda. Övervägandena finns i avsnitt 16.4. Genom paragrafen genomförs artikel 21.5 i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Bevisregeln i bestämmelsen är uppdelad i ett första led där bevis- bördan åvilar käranden och ett andra led där bevisbördan övergått på svaranden. Regeln är en s.k. presumtionsregel som innebär att käran- den ska visa omständigheter som ger anledning att anta att repres- salier har förekommit, exempelvis att en arbetsgivare vidtagit en om- placering av en rapporterande person efter en rapportering som har stöd i lagen. Om den rapporterande personen lyckas styrka dessa omständigheter – dvs. att rapportering i enlighet med lagen före- kommit och att en omplacering vidtagits – skapas en presumtion för att det finns ett orsakssamband mellan omplaceringen och rappor- teringen, dvs. att repressalier vidtagits i strid med 3 kap. 3 § första stycket 2. För att undgå skyldighet att t.ex. betala skadestånd måste svaranden motbevisa presumtionen, exempelvis genom att visa omständigheter som ger stöd för att omplaceringen helt och hållet haft andra orsaker än den vidtagna rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Bestämmelsen genomför bevisregeln i artikel 21.5 i visselblåsar- direktivet. Bestämmelsen är dock utformad i enlighet med bevis- regeln i diskrimineringslagen och avviker språkligt något från vissel- blåsardirektivet. Den språkliga skillnaden i förhållande till direktivet är dock inte avsedd att medföra någon skillnad i sak. Bevisregeln i diskrimineringslagen utgör i sin tur genomförande av rådets direk- tiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering, numera ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av prin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;cipen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Annat har inte framkommit än att bevisreglerna i detta direktiv och i visselblåsardirektivet ska ges samma tolkning även om bevisreglerna i direktiven har olika utformning. Mot den bakgrun- den kan &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis i diskrimineringsmål utgöra stöd vid tillämpningen av nu aktuell bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Bevisregeln är tillämplig när det är fråga både om personer som omfattas av skydd enligt 2 kap. 1 § (den primära personkretsen) och personer som omfattas av skydd enligt 2 kap. 3 § (den sekundära personkretsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;Tidsfrister och preskription&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När någon för talan enligt 1 § ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;65 § om tidsfrist för väckande av talan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagar- organisation, dock att tidsfristen som anges i första stycket första meningen ska vara två månader, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft176"&gt;Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt första stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Paragrafen reglerar genom hänvisning till medbestämmandelagen inom vilken tid som förhandling ska begäras och talan väckas. Över- vägandena finns i avsnitt 16.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelserna i paragrafen endast är tillämpliga när någon för en talan enligt 1 §, dvs. en sådan talan som ska handläggas enligt arbetstvistlagen. En talan som förs enligt 2 §, dvs. en sådan som talan ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om ordinära tvistemål, omfattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Hänvisningen till medbestämmandelagen innebär i korthet följ- ande för tillämpning av lagen. Om en arbetstagare är medlem av en arbetstagarorganisation ska organisationen enligt 64 § påkalla för- handling inom fyra månader efter att den fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till, dvs. repressalien, men senast inom två år efter det att omständigheten inträffat. Talan ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;därefter enligt 65 § väckas inom tre månader efter att förhandlingen avslutats. Om organisationen missat att påkalla förhandling respek- tive väcka talan inom någon av dessa tidsfrister, får arbetstagaren enligt 66 § första stycket själv väcka talan inom två månader efter det att fristen löpt ut. Om en arbetstagare inte företräds av en organi- sation ska han eller hon enligt 66 § väcka talan inom fyra månader efter det att han eller hon fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till, dvs. repressalien, men senast inom två år efter det att omständigheten inträffat. Om talan inte väcks inom den tid som föreskrivs, förlorar enligt 68 § parten sin talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Om en rapporterande person utsätts för upprepade ingripanden från arbetsgivaren på ett sådant sätt att det finns ett samband mellan ingripandena, kan dessa komma att ses som led i en större repres- salieåtgärd riktad mot den rapporterande personen. I sådana fall ska preskriptionstiden inte börja löpa innan ingripandena upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft37"&gt;Av &lt;SPAN class="ft177"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att om talan rör ersättning med anled- ning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en offentlig arbetsgivare, ska tidsfristerna enligt första stycket i stället räknas från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förslaget till lag (2021:000) om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft23"&gt;32 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft23"&gt;Rapporter om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 b § &lt;/SPAN&gt;Sekretess gäller hos en myndighet i ärenden om uppföljning av rap- porter som kommit in till myndigheten i en extern rapporteringskanal en- ligt lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missför- hållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;för uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifie- ras, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft14"&gt;Sekretess för uppgift som avses i första stycket 2 gäller också om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Paragrafen är ny och reglerar sekretess i en behörig myndighets ex- terna visselblåsarfunktion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.1. Genom paragrafen genomförs artiklarna 12.1 a, 16.1, 22.2, 22.3 och 23.1 d i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;Paragrafen är tillämplig hos sådana behöriga myndigheter som ska tillämpa bestämmelserna i lagen (2021:000) om skydd för perso- ner som rapporterar om missförhållanden och därför ska ha externa rapporteringskanaler och förfaranden. Sekretessen gäller för uppgift i ett sådant uppföljningsärende som definieras i 1 kap. 6 § 5 i den lagen. Det inkluderar både uppgifter som finns i en rapport som kommer in via rapporteringskanalerna och uppgifter som hämtas in vid handläggningen av uppföljningsärendet, t.ex. uppgifter från in- tervjuer med vittnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket punkt 1 &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess för uppgift genom vilken den rapporterande personen, direkt eller indirekt, kan iden- tifieras. Det är fråga om s.k. absolut sekretess, dvs. uppgift om den rapporterande personens identitet får aldrig lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse finns. Exempel på sekretessbrytande bestämmelser som kan bli aktuella finns i 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket punkt 2 &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess också för uppgift genom vilken någon annan än en rapporterande person kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Med andra personer avses alla personer som kan förekomma i ett uppföljningsärende, t.ex. personer som påstås ha orsakat ett missförhållande, personer som åberopas som vittnen eller personer som bistått den rapporterande personen. Både fysiska och juridiska personer omfattas. Det är fråga om sekretess med s.k. om- vänt skaderekvisit, dvs. uppgiften får inte lämnas om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess dessutom för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, dvs. en sådan uppgift som avses i första stycket 2, om det kan antas att syftet med uppfölj- ningen skulle hindras eller försvåras om uppgiften röjs. Sekretessen innebär ett undantag från den rätt som enskilda har att ta del av uppgifter om sig själva enligt 12 kap. 1 §. Den som kan antas närmast komma att beröras av denna bestämmelse är den person som i en rapport är utpekad som den som har orsakat missförhållandet, dvs. en berörd person enligt den terminologi som används i lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Om det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;kan antas att syftet med uppföljningen hindras eller försvåras om uppgift om att den utpekade finns i en rapport lämnas ut till denne eller någon annan gäller sekretess utan prövning av om den utpekade skulle lida skada eller men om uppgiften röjs. Så snart det står klart att någon uppföljning inte längre riskerar att hindras eller försvåras ska uppgiften lämnas ut såvida det inte föreligger hinder mot det enligt punkten 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska sekretessen gälla för uppgift i en allmän handling i högst 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;36 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;mål om kollektivavtal, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;mål om tillämpningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen (2010:800),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;31–33&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;4–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;16 och 17 §§ föräldraledighetslagen (1995:584),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;3–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbe- tande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missför- hållanden, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;6 a kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansier- ing av terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Paragrafen reglerar sekretess i domstolsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första stycket punkt 2 nionde strecksatsen &lt;SPAN class="ft10"&gt;ändras hänvisningen från den upphävda lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repres- salier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden till den nya lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft23"&gt;Rapporter om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7 d § &lt;/SPAN&gt;Sekretess gäller hos en myndighet i ärenden om uppföljning och åtgärder med anledning av rapporter som kommit in till myndigheten i en intern rapporteringskanal enligt lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;för uppgift genom vilken den rapporterande personen kan identifieras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft14"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft14"&gt;Sekretess för uppgift som avses i första stycket 2 gäller också om det kan antas att syftet med uppföljningen eller åtgärderna motverkas om upp- giften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft14"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;Paragrafen är ny och reglerar sekretess i ärenden om uppföljning och åtgärder med anledning av rapporter som kommit in via interna rapporteringskanaler. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.1 och 9.2.4. Genom paragrafen genomförs artiklarna 9.1 a, 16.1, 22.2, 22.3 och 23.1 d i visselblåsardirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Paragrafen är tillämplig hos offentliga arbetsgivare som är skyldiga att tillämpa lagen (2021:000) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och därför ska ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Sekretess gäller för det första för uppgift i ett sådant uppföljningsärende som avses i 1 kap. 6 § 5 i lagen. I uppföljnings- ärendet inkluderas både uppgifter som finns i en rapport som kom- mer in via rapporteringskanalerna och uppgifter som hämtas in vid handläggningen av uppföljningsärendet, t.ex. uppgifter från inter- vjuer med vittnen. Sekretessen gäller för det andra för uppgift i det ärende om åtgärder som kan öppnas med anledning av det som kom- mit fram i uppföljningsärendet. Det kan vara ett ärende som består i att det missförhållande som rapporterats åtgärdas inom myndig- hetens verksamhet eller ett personalärende som gäller den person som utpekats som den som orsakat missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;första stycket punkt 1 &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess för uppgift genom vilken den rapporterande personen, direkt eller indirekt, kan iden- tifieras. Det är fråga om s.k. absolut sekretess, dvs. uppgift om den rapporterande personens identitet får aldrig lämnas om inte en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;sekretessbrytande bestämmelse finns. Exempel på sekretessbrytande bestämmelser finns i 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft71"&gt;första stycket punkt 2 &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess för uppgift genom vilken någon annan än en rapporterande person kan identifieras, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Med andra personer avses alla personer som kan före- komma i ett ärende om uppföljning eller åtgärder, t.ex. personer som påstås ha orsakat ett missförhållande, personer som åberopas som vittnen eller personer som bistått den rapporterande personen. Både fysiska och juridiska personer omfattas. Det är fråga om sekretess med s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. uppgiften får inte lämnas om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft41"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller sekretess dessutom för uppgift genom vilken en annan enskild kan identifieras, dvs. en sådan uppgift som avses i första stycket 2, om det kan antas att syftet med uppfölj- ningen eller åtgärderna skulle hindras eller försvåras om uppgiften röjs. Sekretessen innebär ett undantag från den rätt som enskilda har att ta del av uppgifter om sig själva enligt 12 kap. 1 §. Den som kan antas närmast komma att beröras av denna bestämmelse är den per- son som i en rapport är utpekad som den som har orsakat missförhål- landet, dvs. en berörd person enligt den terminologi som används i lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Om det kan antas att syftet med uppföljningen hindras eller för- svåras om uppgift om att den utpekade finns i en rapport lämnas ut till denne eller någon annan gäller sekretess utan prövning av om den utpekade skulle lida skada eller men om uppgiften röjs. Så snart det står klart att någon uppföljning eller några åtgärder inte längre riske- rar att hindras eller försvåras ska uppgiften lämnas ut såvida det inte föreligger hinder mot det enligt punkten 2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska sekretessen gälla för uppgift i en allmän handling i högst 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 186px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Kommittédirektiv 2019:24&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft42"&gt;Genomförande av visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2019&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;En särskild utredare ska föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska bedöma hur direktivet förhåller sig till svensk rätt och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Bedömningen ska bl.a. om- fatta inom vilka områden reglerna ska gälla, förhållandet till andra regelverk om skydd för personer som rapporterar om överträdelser, åtgärder för att skydda rapporterande personer och berörda perso- ner, inrättande och utformning av interna och externa kanaler och uppföljning av rapportering samt frågan om sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I uppdraget ingår inte att föreslå några ändringar i grundlag, i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, eller avseende det meddelarskydd som enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för anställda och uppdragstagare i kommunala bolag och vissa andra organ. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Översiktligt om direktivet och dess förhållande till svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Europaparlamentet och rådet förväntas inom kort anta ett direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unions- rätten (här kallat visselblåsardirektivet). Genom direktivet fastställs miniminormer till skydd för rapporterande personer i syfte att stärka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;genomförandet av unionsrätten på vissa områden. Dessa kommitté- direktiv utgår från förslaget till visselblåsardirektiv av den 14 mars 2019 (rådets dokumentbeteckning 7242/19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Direktivet innebär bl.a. följande. Vissa personer som rapporterar om överträdelser (rapporterande personer) ska under särskilda för- utsättningar vara skyddade mot repressalier av olika slag och med- lemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa detta. Direktivet kräver även att aktörer av viss storlek i privat och offentlig sektor inrättar särskilda interna funktioner för rapportering (interna kana- ler). Vidare ska det vid behöriga myndigheter i medlemsstaterna finnas funktioner för rapportering av överträdelser (externa kana- ler). Rapportering av överträdelser ska hanteras på ett särskilt sätt. Direktivet innehåller även en bestämmelse om att medlemsstaterna ska säkerställa att sanktioner kan beslutas i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det finns i svensk rätt flera bestämmelser på olika områden av relevans för skydd av rapporterande personer. Exempelvis är var och en tillförsäkrad vissa rättigheter enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. om meddelarfrihet. Även lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, här kallad visselblåsarlagen, kan särskilt nämnas. Direktivet innehåller bestämmelser som saknar generell motsvarighet i svensk rätt, t.ex. i fråga om skyldigheten för aktörer i privat och offentlig sektor att inrätta interna kanaler och hur dessa ska utformas. Även skyldigheten för behöriga myndig- heter att inrätta externa kanaler saknar generell motsvarighet i svensk rätt. Vidare kan det, bl.a. mot bakgrund av den personkrets som ska skyddas, förutses att det kommer att krävas ett antal anpass- ningar av svensk rätt för att genomföra direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;Uppdraget att föreslå hur direktivet ska genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft67"&gt;Utgångspunkter för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Utredaren ska bedöma hur direktivet förhåller sig till svensk rätt och utarbeta nödvändiga författningsförslag för att genomföra direktivet i dess helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;Vid utformningen av förslagen ska utredaren sträva efter att i den utsträckning direktivet medger detta göra lämpliga avvägningar mellan behovet av att skydda visselblåsare och andra legitima intressen, såsom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;intresset av att upprätthålla skyddet för sekretessbelagd information och företagshemligheter samt principen om arbetstagares lojalitets- plikt i förhållande till sin arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utredaren ska vid de bedömningar som görs och förslag som läm- nas beakta skyddet för grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. tryck- och yttrandefriheten och relevanta bestämmelser i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Vidare ska de bedömningar som görs och förslag som lämnas vara förenliga med svensk grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Direktivet innehåller en bestämmelse om att det inte ska påverka tillämpningen av vissa andra unionsrättsliga och nationella regelverk. Förslagen ska i linje med detta inte påverka t.ex. skyddet för natio- nell säkerhet, den svenska arbetsmarknadsmodellen och partsauto- nomin eller möjligheten för arbetstagare att rådgöra med sin arbets- tagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Direktivet ger medlemsstaterna vissa möjligheter att genomföra direktivet på ett sätt som innebär att den administrativa bördan be- gränsas. Förslagen ska i linje med detta utformas så att den admini- strativa bördan för berörda aktörer i privat och offentlig sektor inte ökar mer än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Genomförandet av direktivet kan bl.a. kräva bestämmelser om på vilka områden regleringen ska gälla, vilka personer som ska omfattas av skyddet mot repressalier, förutsättningarna för att skyddet ska gälla och vad skyddet ska innebära. Utredaren bör eftersträva en så sammanhållen reglering som möjligt, för att göra den mer lättöver- skådlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I uppdraget ingår inte att föreslå några ändringar i grundlag, i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, eller avseende det meddelarskydd som enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för anställda och uppdragstagare i kommunala bolag och vissa andra organ. Nedan behandlas de cen- trala delarna i visselblåsardirektivet särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Inom vilka områden ska reglerna gälla?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Direktivets materiella tillämpningsområde är begränsat till vissa om- råden och rättsakter. Det kan dock vara problematiskt att införa en reglering om skydd för rapporterande personer som bara ska tillämpas på vissa områden, bl.a. eftersom det kan leda till svårigheter att av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;göra när skyddet gäller. Direktivet tillåter dock att medlemsstaterna utökar tillämpningsområdet till ytterligare områden, t.ex. genom att införa en generell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;bedöma om de regler som genomför direktivet bör gälla generellt eller begränsas till vissa områden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Utredaren bör i första hand överväga förslag med innebörden att den reglering som föreslås ska gälla generellt för överträdelser av ett visst slag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft67"&gt;Förhållandet till andra regelverk om skydd för personer som rapporterar om överträdelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft41"&gt;Av direktivet framgår att det i vissa sektorsspecifika unionsrätts- akter finns särskilda regler för rapportering av överträdelser. Dessa rättsakter anges i en bilaga till direktivet och utgångspunkten är att dessa regler ska gälla i stället för direktivet. Dock ska direktivets be- stämmelser gälla för frågor som inte på ett obligatoriskt sätt (eng. mandatorily) är reglerade i rättsakterna i bilagan. Den aktuella bilagan innehåller ett antal rättsakter på framför allt finansmarknadsområdet, men även rättsakter som rör transportsäkerhet och miljöskydd. Hur de sektorsspecifika unionsrättsakterna har genomförts i svensk rätt och hur dessa rättsakter förhåller sig till visselblåsardirektivet behö- ver analyseras närmare för att eventuella behov av anpassningar av svensk rätt ska kunna identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft8"&gt;Ett skydd för bl.a. anställda som röjer företagshemligheter i syfte att avslöja missförhållanden finns även i lagen (2018:558) om före- tagshemligheter. Lagen genomför delvis direktiv (EU) 2016/943 om skydd mot att icke röjd &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation (före- tagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;analysera direktivets bestämmelser i förhållande till de sektors- specifika unionsrättsakter som nämns i bilagan till direktivet och de svenska författningar som har införts för att genomföra nämnda rättsakter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;bedöma om de svenska författningarna behöver ändras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 19px;" class="p713"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;analysera hur skyddet i lagen om företagshemligheter för bl.a. an- ställda som röjer företagshemligheter i syfte att avslöja missför- hållanden förhåller sig till visselblåsardirektivet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;När förslagen utarbetas bör utredaren överväga om förhållandet mellan direktivets bestämmelser och befintlig sektorsspecifik regler- ing om skydd för rapporterande personer kan komma till uttryck genom en generell bestämmelse, snarare än genom ändringar i respek- tive sektorsspecifikt regelverk. Utredaren bör i första hand lägga fram förslag som innebär att avvägningen mellan skyddet för visselblåsare och skyddet för företagshemligheter i lagen om företagshemligheter inte ändras, i den mån visselblåsardirektivet tillåter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft67"&gt;Åtgärder för att skydda rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft29"&gt;Direktivet gäller rapporterande personer som arbetar i privat eller offentlig sektor och som har fått tillgång till information i ett arbets- relaterat sammanhang. Personkretsen omfattar, förutom arbetsta- gare i den mening som avses i fördraget om den europeiska unionens funktionssätt, även bl.a. aktieägare och volontärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Direktivet skiljer mellan intern rapportering som avser rapporte- ring i särskilda kanaler hos berörd aktör och extern rapportering som innebär att en anmälan sker till behörig myndighet samt utlämnan- den, dvs. att information om misstänkta överträdelser görs tillgäng- lig för allmänheten. Enligt direktivet ska rapportering som huvud- regel ske internt eller externt i första hand innan några utlämnanden får ske. För såväl intern och extern rapportering som för utlämnan- den gäller även vissa andra krav för att en rapporterande person ska omfattas av skyddet mot repressalier enligt direktivet, t.ex. att rap- porterande personer ska ha rimliga skäl att tro att informationen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;som de rapporterade om var riktig vid tidpunkten för rapporter- ingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Enligt direktivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av repressalier som vidtas för att en per- son har rapporterat i enlighet med direktivet. I direktivet finns ett antal exempel på åtgärder som utgör repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft29"&gt;I skälen till direktivet finns skrivningar som tyder på att direkti- vet syftar till att ge skydd för personer som rapporterar eller gör ut- lämnanden om överträdelser som är skadliga för allmänintresset och att vissa överträdelser kan ses som mindre allvarliga. Detta väcker frågan om skyddet för rapporterande personer bör avse alla typer av överträdelser inom det materiella tillämpningsområdet eller om det kan begränsas till vissa typer av överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Direktivet innehåller även bestämmelser om andra skyddsåtgär- der för rapporterande personer som medlemsstaterna ska följa. Exempelvis ska rapporterande personer under vissa förutsättningar inte hållas ansvariga för att ha brutit mot olika restriktioner som kan gälla mot utlämnade av information. Detta hindrar dock inte t.ex. att rapporterande personer kan hållas ansvariga för utlämnande av infor- mation i vissa fall. Vidare ska den omständigheten att rapportering har skett enligt direktivet kunna åberopas i eventuella efterföljande processer, t.ex. om förtal, upphovsrättsintrång, röjande av företags- hemligheter och brott mot regelverk som rör dataskydd eller arbets- rätt. Det finns även en bevisregel som under vissa förutsättningar ger en bevislättnad för rapporterande personer. Direktivet innebär även att rättigheterna och rättsmedlen enligt direktivet inte får upphävas eller begränsas genom avtal av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Rapporterande personer ska också i lämplig utsträckning ha till- gång till stödåtgärder i form av bl.a. information och rådgivning. Den rådgivning som rapporterande personer ska ha tillgång till be- höver inte vara rättslig till sin natur. De stödåtgärder som rapporte- rande personer ska ha tillgång till måste inte nödvändigtvis tillgodo- ses av myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Ovan nämnda bestämmelser i direktivet avviker från vad som gäller enligt svensk rätt i flera avseenden, t.ex. när det gäller vilka personer som kan få skydd och förutsättningarna för detta (jfr regleringen i visselblåsarlagen). Det krävs därför en analys av i vilken utsträckning svensk rätt behöver anpassas på grund av dessa bestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;bedöma i förhållande till vilken personkrets reglerna ska gälla,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: 15px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;analysera och ta ställning till hur direktivets bestämmelser om re- pressalieskydd och övriga skyddsåtgärder för rapporterande per- soner kan genomföras i svensk rätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;bedöma om skyddet ska gälla rapportering om alla typer av över- trädelser inom tillämpningsområdet eller om det ska krävas att det är fråga om överträdelser av ett visst kvalificerat slag, och i så fall vilka överträdelser som ska omfattas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;bedöma om direktivets bestämmelser om stödåtgärder för rap- porterande personer kräver författningsåtgärder och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;Utredaren bör ta ställning till om de stödåtgärder som behöver fin- nas i vissa fall kan tillgodoses helt eller delvis av någon annan aktör än en myndighet i vissa fall, t.ex. av arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft67"&gt;Åtgärder för att skydda berörda personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft41"&gt;Direktivet innebär att medlemsstaterna ska säkerställa vissa rättig- heter även för berörda personer, dvs. fysiska eller juridiska personer som i en rapport eller ett utlämnande till allmänheten anges som en person som har gjort sig skyldig till eller har anknytning till en över- trädelse. Skyddet för berörda personer gäller bl.a. uppgifter om deras identitet i samband med hanteringen av interna och externa rappor- ter. Liksom när det gäller bestämmelserna om utformning av interna och externa kanaler väcker direktivet i denna del frågor om behov av anpassningar av offentlighets- och sekretessregleringen och data- skyddsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 19px;" class="p654"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;bedöma om direktivets bestämmelser om åtgärder till skydd för berörda personer kräver några författningsåtgärder och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 61px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft67"&gt;Inrätta och utforma interna och externa kanaler och följa upp rapporteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Direktivet innebär att det hos rättsliga enheter (nedan aktörer) i pri- vat sektor med minst 50 anställda ska inrättas särskilda funktioner dit rapporterande personer kan vända sig för att rapportera om över- trädelser (interna kanaler). Direktivet innehåller också en särskild bestämmelse om att detta tröskelvärde inte ska gälla för aktörer vars verksamhet regleras av vissa sektorsspecifika rättsakter. Medlems- staterna får kräva att det ska införas interna kanaler även hos aktörer med färre än 50 anställda. Det finns vidare möjlighet för aktörer av en viss storlek i privat sektor att ha vissa gemensamma funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;När det gäller offentlig sektor är utgångspunkten att myndig- heter och andra aktörer på statlig, regional och kommunal nivå ska inrätta interna kanaler. Undantag får dock göras för aktörer med färre än 50 anställda. När det gäller kommuner får även de med färre än 10 000 invånare undantas. Vidare får kommuner inrätta gemen- samma kanaler, dock med vissa begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Både för aktörer i privat och offentlig sektor medger direktivet under vissa förutsättningar att en tredje part ges i uppdrag att han- tera de interna kanalerna för aktörernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;Det finns i dagsläget inte någon generell skyldighet för aktörer i privat eller offentlig sektor att inrätta interna kanaler eller andra typer av visselblåsarfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft8"&gt;Rapporterande personer ska också ha rätt att välja att rapportera direkt via externa kanaler som ska finnas vid behöriga myndigheter. Det är upp till medlemsstaterna att utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot externa rapporter enligt direktivet. Någon ge- nerell skyldighet för myndigheter att ha externa rapporteringsfunk- tioner finns inte enligt gällande rätt, även om det finns exempel på myndigheter som har funktioner för att ta emot information om på- stådda regelöverträdelser, t.ex. Finansinspektionen, se förordningen (2016:1318) om Finansinspektionens rutiner för mottagande av an- mälningar om regelöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft41"&gt;Direktivet innehåller relativt detaljerade bestämmelser om hur de interna och externa kanalerna ska utformas, bl.a. om hur rapporter- ing ska kunna ske och hur rapporter ska följas upp. Medlemsstaterna är vidare skyldiga att säkerställa att vissa uppgifter behandlas konfi- dentiellt och att den personuppgiftsbehandling som sker enligt direk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;tivet är förenlig med viss gällande reglering på området. Såväl be- höriga myndigheter som övriga berörda aktörer i offentlig och privat sektor är vidare skyldiga att dokumentera mottagna rapporter på visst sätt. Detta väcker bl.a. frågor om behov av ändringar i offent- lighets- och sekretessregleringen och av författningsåtgärder i data- skyddsrättsligt hänseende, t.ex. för att säkerställa att berörda aktörer har rättsligt stöd för nödvändig personuppgiftsbehandling i samband med hanteringen av rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: 15px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;bedöma vilka aktörer som ska omfattas av kravet på interna kanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utreda förutsättningarna för att aktörer ska kunna ha gemen- samma funktioner och kunna anlita tredje part för att hantera in- terna kanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;bedöma och ta ställning till vilken eller vilka myndigheter som ska inrätta externa kanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;utreda och ta ställning till i vilken utsträckning direktivets regler om utformningen av interna och externa kanaler och om hanter- ing och uppföljning av rapporter kräver författningsåtgärder och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft10"&gt;Utgångspunkten bör vara ett krav på interna kanaler för aktörer med minst 50 anställda, både inom privat och offentlig sektor. Den möjlighet som direktivet ger att inom privat sektor införa ett krav på interna kanaler för aktörer med färre än 50 anställda bör alltså som utgångspunkt inte användas. Reglering av kommunal verksamhet är som utgångspunkt generell, vilket dock inte hindrar att utredningen kan överväga om även kommuner med färre än 10 000 invånare bör undantas från kravet på att inrätta interna kanaler. När det gäller offentlig sektor i övrigt bör utgångspunkten vara att den möjlighet som direktivet ger att undanta aktörer med färre än 50 anställda ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Något tröskelvärde om 50 anställda gäller dock inte enligt direk- tivet för de aktörer som berörs av en viss sektorsspecifik reglering, vilket behöver analyseras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Utredaren bör också utforma förslagen på så sätt att berörda aktörer ges utrymme att inrätta gemensamma kanaler och att anlita&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;tredje part för att hantera de interna kanalerna, i den utsträckning direktivet medger detta. Direktivets bestämmelser i denna del behö- ver analyseras bl.a. utifrån dataskyddsregleringen och, när det gäller offentlig sektor, offentlighets- och sekretessregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Enligt direktivet ska det finnas externa kanaler för rapportering av överträdelser, bl.a. vad gäller statligt stöd. Sådana kanaler kan in- rättas på central nivå inom den statliga förvaltningen. Utredaren bör i första hand överväga att genomförandet i denna del ska ske genom den funktion för hantering av anmälningar om statligt stöd som i dag finns vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och som ansva- rar för Sveriges kommunikation med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i statsstöds- ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Utredaren bör också, i den utsträckning det bedöms vara lämpligt, utarbeta förslag som tar tillvara de möjligheter som finns i direktivet att under vissa förutsättningar begränsa myndigheters skyldigheter att följa upp rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft67"&gt;Effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Enligt direktivet ska medlemsstaterna föreskriva effektiva, propor- tionerliga och avskräckande sanktioner mot fysiska och juridiska personer i vissa fall. Sanktioner ska t.ex. kunna beslutas gentemot den som hindrar eller försöker hindra rapportering eller utsätter rap- porterande personer för repressalier. Sanktioner ska också kunna be- slutas gentemot rapporterande personer under vissa förutsättningar. Sanktionerna kan vara straffrättsliga, civilrättsliga eller administra- tiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;bedöma i vilken utsträckning svensk rätt uppfyller de krav som direktivet ställer vad gäller sanktioner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft29"&gt;Utredaren ska identifiera vilka eventuella sanktionsmöjligheter som redan finns enligt svensk rätt i aktuella fall och i vilken utsträckning dessa uppfyller direktivets krav. Om svensk rätt inte bedöms upp- fylla de krav som direktivet ställer bör utredaren i första hand över- väga om tillämpningsområdet för existerande sanktionsmöjligheter i form av skadestånd ska utökas. Utredaren bör föreslå nya sank-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;tionsformer endast i den mån det bedöms vara nödvändigt för att tillgodose direktivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utredarens beslutsunderlag och eventuella åtgärder och metoder ska följa kommittéförordningens (1998:1474) krav på konsekvensbeskriv- ningar och kostnadsberäkningar och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Utredaren ska också bedöma om förslagen är förenliga med Sveriges internationella åtaganden. I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitets- prövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av för- slagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyrelsen ska där- för, utöver förslagens konsekvenser, också de särskilda avvägningar som har lett fram till förslagen särskilt redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Kontakter och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som bedrivs inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och inom EU. Utredaren ska i sitt arbete föra en dialog med och inhämta syn- punkter från myndigheter, näringsliv, arbetsmarknadens parter och andra organisationer, t.ex. inom det civila samhället, i den utsträck- ning som det behövs och bedöms lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 203px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Kommittédirektiv 2020:35&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 174px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförandet av visselblåsardirektivet (A 2019:02)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 2020&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Regeringen beslutade den 29 maj 2019 att en särskild utredare skulle föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) ska genomföras i svensk rätt. Enligt utredningens direktiv (dir. 2019:24) skulle utredaren redovisa uppdraget senast den 29 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 juni 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 270px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:101px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338743x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;margin-left: 77px;margin-top: 36px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/1936&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;av den 23 oktober 2019&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 43.2, 50, 53.1, 91, 100, 114, 168.4, 169, 192.1 och 325.4 och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;med beaktande av revisionsrättens yttrande (&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;1&lt;/SPAN&gt;),&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;2&lt;/SPAN&gt;),&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;efter att ha hört Regionkommittén,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;med beaktande av yttrandet av den 30 november 2018 från den expertgrupp som avses i artikel 31 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;3&lt;/SPAN&gt;), och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;av följande skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 131px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;Personer som arbetar för en offentlig eller privat organisation eller är i kontakt med en sådan organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i det sammanhanget. Genom att rapportera överträdelser av unionsrätt som skadar allmänintresset agerar sådana personer som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;visselblåsare &lt;/SPAN&gt;och spelar därför en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra sådana överträdelser samt när det gäller att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier. I detta sammanhang erkänns vikten av att erbjuda ett balanserat och effektivt skydd för visselblåsare alltmer på både unions- och internationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 131px;padding-right: 89px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;På unionsnivå är rapporter och offentliggöranden från visselblåsare ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionens politik. De förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på natio­ nell nivå och unionsnivå med information som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utre­ das och lagföras effektivt, vilket leder till ökad insyn och ansvarsskyldighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 131px;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;På vissa politikområden kan överträdelser av unionsrätten, oavsett om de enligt nationell rätt kategoriseras som administrativa, straffrättsliga eller som andra typer av överträdelser, skada allmänintresset allvarligt genom att de skapar betydande risker för samhällets välfärd. Om brister i kontrollen av efterlevnaden har identifierats på dessa områden, och visselblåsare befinner sig normalt i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja överträdelser, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen genom att inrätta effektiva, konfidentiella och säkra rapporteringskanaler och genom att säkerställa att visselblåsare skyddas effektivt mot repressalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 131px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 11px;"&gt;Det skydd som för närvarande erbjuds visselblåsare i unionen är fragmenterat mellan medlemsstaterna och skil­ jer sig åt mellan olika politikområden. Följderna av överträdelser av unionsrätten med gränsöverskridande dimension som rapporteras av visselblåsare visar hur ett otillräckligt skydd i en medlemsstat får negativa konse­ kvenser för unionspolitikens funktion inte enbart i den medlemsstaten utan även i andra medlemsstater och i unionen som helhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 131px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(5)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;Gemensamma miniminormer som säkerställer att visselblåsare skyddas effektivt bör vara tillämpliga i fråga om akter och politikområden där det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och överträdelser av unionsrätten kan medföra allvarlig skada allmänintresset. Medlemsstaterna kan besluta att utvidga tillämpningen av nationella bestämmelser till andra områden i syfte att säkerställa att det finns en övergripande och enhetlig ram för att skydda visselblåsare på nationell nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;1&lt;/SPAN&gt;) EUT C 405, 9.11.2018, s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) EUT C 62, 15.2.2019, s. 155.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;3&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 oktober 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 474px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:593px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338744x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(6)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätt rörande offentlig upphandling. Det är inte bara nödvändigt att förebygga och upptäcka bedrägeri och korruption med anknytning till upphandling i samband med genomförandet av unionens budget, men även att ta itu med nationella upphandlande myndigheters och upphandlande enheters bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling när det gäller utförande av byggentreprenad, leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. Överträdelser av dessa regler skapar snedvridningar av konkurrensen, ökar kostnaderna för att bedriva verksam­ het, undergräver investerares och aktieägares intressen och gör det, generellt sett, mindre attraktivt att investera samt skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i unionen, vilket påverkar en väl fungerande inre marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(7)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;På området för finansiella tjänster har unionslagstiftaren redan erkänt mervärdet av skydd för visselblåsare. Efter den finansiella krisen, då allvarliga brister i kontrollen av efterlevnaden av de relevanta reglerna uppdagades, infördes åtgärder för skydd av visselblåsare, inbegripet interna och externa rapporteringskanaler och ett uttryck­ ligt förbud mot repressalier, i ett betydande antal rättsakter på området finansiella tjänster såsom anges av kommissionen i dess meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn. I samband med det tillsynsregelverk som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag före­ skriver, särskilt, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;4&lt;/SPAN&gt;) om regler om skydd för visselblåsare som gäller inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;5&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(8)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 11px;"&gt;Vad gäller säkerheten för produkter som släpps ut på den inre marknaden är de företag som deltar i tillverk­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;nings- och distributionskedjan den främsta beviskällan vilket leder till att rapportering från visselblåsare i sådana företag har ett stort mervärde, eftersom de är mycket närmare källan till information om eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution i fråga om osäkra produkter. Följaktligen föreligger ett behov av att införa skydd för visselblåsare avseende säkerhetskrav för produkter som regleras genom unio­ nens harmoniseringslagstiftning som framgår av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets förord­ ning (EU) 2019/1020 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;6&lt;/SPAN&gt;) och avseende allmänna produktssäkerhetskrav som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;7&lt;/SPAN&gt;). Skydd för visselblåsare som föreskrivs i detta direktiv skulle också vara avgö­ rande för att förhindra avledning av skjutvapen, deras delar, komponenter och ammunition samt försvarsrelate­ rade produkter, eftersom det skulle uppmuntra rapportering av överträdelser av unionsrätten, såsom dokument­ bedrägeri, ändrad märkning eller olagliga förvärv av skjutvapen inom unionen där överträdelser ofta innebär en avledning från den lagliga till den illegala marknaden. Skydd för visselblåsare som föreskrivs i detta direktiv skulle också bidra till att förhindra olaglig tillverkning av hemgjorda sprängämnen genom att bidra till en korrekt tillämpning av restriktioner och kontroller avseende sprängämnesprekursorer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(9)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;"&gt;Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektoriella unionsakter om luftfartssäkerhet, nämligen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;8&lt;/SPAN&gt;) och sjötrans­ portsäkerhet, nämligen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;9&lt;/SPAN&gt;) och 2009/16/EG (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;10&lt;/SPAN&gt;), vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;4&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;5&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och vär­ depappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;6&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;7&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;8&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av hän­ delser inom civil luftfart, ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;9&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;10&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:602px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338745x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Dessa akter föreskriver också skydd för arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag mot repressalier (så kallad rättvisekultur). Det är nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen av skydd för visselblåsare inom dessa två sektorer och att erbjuda sådant skydd för andra transportslag, nämligen transporter på inre vattenvägar och väg- och järnvägstransporter, för att stärka kontrollen av efterlevnaden av säkerhetsnor­ mer med avseende på de transportslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(10)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;När det gäller miljöskyddet, är bevisinsamling rörande förebyggande, upptäckt av och åtgärder mot miljöbrott och olagligt handlande fortfarande en utmaning och åtgärder i det avseendet måste förstärkas, vilket betonades i kommissionens meddelande av den 18 januari 2018 med titeln &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen&lt;/SPAN&gt;. Mot bakgrund av att de enda reglerna om skydd för visselblåsare vad gäller miljöskydd innan detta direktivs ikraftträdande fastställs i en sektorsspecifik akt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;11&lt;/SPAN&gt;), är det nödvändigt att införa sådant skydd för att säkerställa en effektiv kontroll av efterlevnaden av unionens regelverk på miljöområdet, där överträdelser kan orsaka skada för allmänintresset med möjliga spridningseffekter över nationsgränserna. Införandet av sådant skydd är också rele­ vant i fall där osäkra produkter kan orsaka miljöskada.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(11)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Att stärka skyddet av visselblåsare skulle också bidra till att förebygga och avskräcka från överträdelser av Euro­ peiska atomenergigemenskapens regler om kärnsäkerhet, strålskydd och till ansvarsfull och säker hantering av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 399px;margin-left: 54px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;skulle också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td43"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;stärka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;efterlevnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p26"&gt;av relevanta bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;i rådets direktiv 2009/71/Euratom (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;12&lt;/SPAN&gt;) om att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;främja och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;stärka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td46"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p68"&gt;en effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td177"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p26"&gt;kärnsäkerhetskultur, särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;artikel 8b.2 a i det direktivet, enligt vilket det bland annat krävs att den behöriga tillsynsmyndigheten fastställer ledningssystem som vederbörligen prioriterar kärnsäkerhet och som på alla personal- och ledningsnivåer främ­ jar möjligheten att ifrågasätta det faktiska genomförandet av relevanta säkerhetsprinciper och säkerhetsrutiner samt att inom rimlig tid rapportera om säkerhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(12)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Införandet av en ram för skydd för visselblåsare skulle även bidra till att stärka verkställandet av befintliga bestämmelser och förhindra överträdelser av unionsregler som rör livsmedelskedjan, särskilt vad gäller livsme­ dels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa, skydd och välbefinnande. De olika unionsregler som fastställts på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;dessa områden är nära förbundna med varandra. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;13&lt;/SPAN&gt;) fastställs allmänna principer och krav som ligger till grund för alla unionsåtgärder och nationella åtgärder som rör livsmedel och foder, med särskild inriktning på livsmedelssäkerhet, i syfte att säker­ ställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel samt en effektivt fungerande inre marknad. Den förordningen förskriver bland annat att livsmedels- och foderföreta­ gare hindras från att avråda sina anställda och andra personer från att samarbeta med behöriga myndigheter, om det samarbetet skulle kunna förhindra, minska eller undanröja en risk som förorsakas av ett livsmedel. Unionslagstiftaren har valt ett liknande synssätt på området för djurhälsa genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;14&lt;/SPAN&gt;), som fastställer regler om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor, och inom området för skydd och välbefinnande för djur som hålls för animalieproduktion, för djur som används för vetenskapliga ändamål, för djur under transport och för djur vid tidpunkten för avlivning genom rådets direktiv 98/58/EG (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;15&lt;/SPAN&gt;) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;16&lt;/SPAN&gt;) samt rådets förordningar (EG) nr 1/2005 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;17&lt;/SPAN&gt;) respektive (EG) nr 1099/2009 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;18&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;11&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;12&lt;/SPAN&gt;) Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;13&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsme­ delslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsme­ delssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;14&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;15&lt;/SPAN&gt;) Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;16&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 7px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 3px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;17&lt;/SPAN&gt;) Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfa­ randen och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;18&lt;/SPAN&gt;) Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:628px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338746x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(13)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Visselblåsares rapportering av överträdelser kan vara avgörande för att upptäcka och förebygga, minska eller undanröja risker för folkhälsa och konsumentskydd till följd av överträdelser av unionsregler och som annars kanske skulle förblivit okända. I synnerhet är konsumentskydd också nära kopplat till fall där osäkra produkter kan orsaka betydande skada för konsumenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(14)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter, som fastställs som grundläggande rättigheter i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;stadgan&lt;/SPAN&gt;), är andra områ­ den där visselblåsare kan bidra till att avslöja överträdelser som kan skada allmänintresset. Visselblåsare kan även bidra till att avslöja överträdelser av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;19&lt;/SPAN&gt;) om säker­ het i nätverks- och informationssystem, som inför ett krav på incidentrapporter, inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter, och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer, till exempel energi, hälso- och sjukvård, transport och banker, och för leverantö­ rer av viktiga digitala tjänster, såsom molntjänster och för leverantörer av grundläggande tjänster, såsom vatten, elektricitet och gas. Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull för att förebygga säkerhets­ incidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning samt för att förhindra eventuella överträdelser av unionens dataskyddsregler. Denna rapportering bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för den inre marknadens funktion och för välfärden i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(15)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Skyddet av unionens finansiella intressen, som avser kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens utgifter, uppbörd av unionens inkomster och medel eller tillgångar, är dessutom ett centralt område där kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten behöver stärkas. Förstärkningen av skyddet av unionens finansiella intressen är också relevant för genomförandet av unionens budget med avseende på utgifter som uppkommit på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergige­ menskapen (Euratomfördraget). Bristen på en effektiv efterlevnadskontroll på området för skydd för unionens finansiella intressen, inbegripet i fråga om bedrägeri och korruption på nationell nivå, leder till en minskning av unionens inkomster och ett missbruk av unionsmedel, vilket kan snedvrida offentliga investeringar, hindra tillväxt och undergräva medborgarnas förtroende för unionens åtgärder. Enligt artikel 325 i fördraget om Euro­ peiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; ska unionen och medlemsstaterna bekämpa bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Relevanta unionsåtgärder i detta avseende inbegriper i synnerhet rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;20&lt;/SPAN&gt;) och Europaparlamentets och rådets för­ ordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;21&lt;/SPAN&gt;). Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 kompletteras med avseende på de allvarligaste typerna av bedrägerirelaterade ageranden av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;22&lt;/SPAN&gt;) och av den konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;23&lt;/SPAN&gt;), inbegripet pro­ tokollen av den 27 september 1996 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;24&lt;/SPAN&gt;), den 29 november 1996 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;25&lt;/SPAN&gt;) och den 19 juni 1997 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;26&lt;/SPAN&gt;). Den konventio­ nen och de protokollen gäller fortsatt för medlemsstater som inte är bundna av direktiv (EU) 2017/1371.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(16)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Gemensamma miniminormer för skydd av visselblåsare bör även fastställas med avseende på sådana överträdel­ ser som rör den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol (nedan kallad &lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;domstolen&lt;/SPAN&gt;) är dessutom unionsåtgärder som syftar till att upprätta den inre marknaden eller säkerställa dess funktion avsedda att bidra till att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor eller friheten att tillhandahålla tjänster och till att bidra till att undanröja snedvridningar av konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(17)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Skyddet av visselblåsare i syfte att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionens konkurrensrätt, inbegripet avseende statligt stöd, skulle även fungera som ett skydd för välfungerande marknader i unionen, skapa likvär­ diga förutsättningar för företag och ge fördelar för konsumenter. Vad gäller de konkurrensregler som är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;tillämpliga på företag, har vikten av insiderrapportering när det gäller att upptäcka överträdelser av&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;19&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;20&lt;/SPAN&gt;) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;21&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;22&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;23&lt;/SPAN&gt;) EGT C 316, 27.11.1995, s. 49.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;24&lt;/SPAN&gt;) EGT C 313, 23.10.1996, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;25&lt;/SPAN&gt;) EGT C 151, 20.5.1997, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;26&lt;/SPAN&gt;) EGT C 221, 19.7.1997, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:655px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338747x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;konkurrensrätten redan erkänts i unionens system för förmånlig behandling som kommissionen följer enligt artikel 4a i kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 (&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;27&lt;/SPAN&gt;) och i och med att kommissionen nyligen införde ett verktyg för anonyma visselblåsare. Överträdelser som rör konkurrensregler och statsstödsregler avser artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och sekundärrättsliga bestämmelser som har antagits för deras tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(18)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 11px;"&gt;Överträdelser av lagstiftningen om bolagsskatt och arrangemang vars syfte är att få en skattefördel och att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;kringgå rättsliga skyldigheter, vilka motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning, inverkar negativt på den inre marknadens funktion. Sådana överträdelser och arrangemang kan ge upphov till orättvis skattekonkurrens och omfattande skatteflykt, vilket snedvrider konkurrensen mellan företag och resulterar i förlorade skatteintäkter för både medlemsstaterna och unionens budget som helhet. Detta direktiv bör före­ skriva skydd mot repressalier för personer som rapporterar om arrangemang som syftar till undandragande och/eller missbruk som annars skulle kunna förbli oupptäckta, i syfte att stärka de behöriga myndigheternas förmåga att säkerställa en väl fungerande inre marknad och undanröja snedvridningar och handelshinder som inverkar på företagens konkurrenskraft på den inre marknaden och som är direkt kopplade till reglerna om fri rörlighet och även av relevans för tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Skydd för visselblåsare som före­ skrivs i detta direktiv skulle komplettera kommissionens nyligen framlagda initiativ som syftar till att öka öppenheten och informationsutbytet på skatteområdet och skapa ett rättvisare skatteklimat inom unionen, i syfte att öka medlemsstaternas effektivitet när det gäller att identifiera arrangemang syftande till undandra­ gande och/eller missbruk och skulle bidra till att motverka sådana arrangemang. Detta direktiv innebär emellertid inte någon harmonisering av bestämmelser avseende skatter, vare sig materiella eller processuella sådana, och avser inte att stärka efterlevnaden av nationella regler om bolagsskatt, utan att det påverkar med­ lemsstaternas möjlighet att använda rapporterad information för det syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(19)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;I artikel 2.1 a definieras det materiella tillämpningsområdet för detta direktiv genom en hänvisning till en för­ teckning över unionsrättsakter i bilagan. Detta innebär att om de unionsrättsakterna i sin tur definierar sina materiella tillämpningsområden genom hänvisning till unionsrättsakter som förtecknas i respektive bilagor till dessa, så ingår även de rättsakterna i det materiella tillämpningsområdet för det här direktivet. Hänvisningen till rättsakterna i bilagan bör vidare anses omfatta alla genomförandeåtgärder eller delegerade åtgärder på nationell nivå och unionsnivå som antagits i enlighet med dessa rättsakter. Hänvisningen till unionsrättsakterna i bilagan till detta direktiv bör dessutom anses vara en dynamisk hänvisning, i enlighet med det sedvanliga hänvis­ ningssystemet för unionsrättsakter. Det vill säga, om en unionsrättsakt i bilagan har ändrats eller ändras, avser hänvisningen rättsakten i dess ändrade lydelse, och om en unionsrättsakt i bilagan har ersatts eller ersätts, avser hänvisningen den nya rättsakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(20)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Vissa unionsrättsakter, särskilt på området finansiella tjänster, t.ex. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;28&lt;/SPAN&gt;) och kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;29&lt;/SPAN&gt;), som antagits på grundval av den förordningen, innehåller redan detaljerade regler om skydd för visselblåsare. Eventuella specialregler i det avseendet som föreskrivs i sådan befintlig unionslagstiftning, inbegripet de unionsakter som förtecknas i del II&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;"&gt;bilagan till detta direktiv, som är skräddarsydda för de berörda sektorerna, bör bibehållas. Detta är särskilt viktigt när det gäller att fastställa vilka rättsliga enheter på området finansiella tjänster, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskana­ ler. I syfte att säkerställa samstämmighet och rättssäkerhet mellan medlemsstaterna bör detta direktiv samtidigt vara tillämpligt med avseende på alla de omständigheter som inte regleras genom de sektorsspecifika akterna, och bör därmed komplettera dessa akter så att de fullt ut anpassas till miniminormerna. Det här direktivet bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;synnerhet föreskriva närmare uppgifter om de interna och externa rapporteringskanalernas utformning, de behöriga myndigheternas skyldigheter och de specifika formerna av skydd mot repressalier som ska tillhandahållas på nationell nivå. I det avseendet föreskrivs i artikel 28.4 i Europaparlamentets och rådets för­ ordning (EU) nr 1286/2014 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;30&lt;/SPAN&gt;) att medlemsstaterna ska kunna föreskriva en intern rapporteringskanal inom det område som omfattas av den förordningen. För att skapa samstämmighet med de miniminormer som fast­ ställs i detta direktiv bör den skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler som föreskrivs i detta direktiv även tillämpas med avseende på förordning (EU) nr 1286/2014.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;27&lt;/SPAN&gt;) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (EUT L 123, 27.4.2004, s. 18).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;28&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksför­ ordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;29&lt;/SPAN&gt;) Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 vad gäller rapportering till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av den förordningen (EUT L 332, 18.12.2015, s. 126).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;30&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäk­ ringsbaserade investeringsprodukter för &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare &lt;NOBR&gt;(Priip-produkter)&lt;/NOBR&gt; (EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338748x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(21)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör inte påverka det skydd som beviljas arbetstagare när de rapporterar överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i rådets direktiv 89/391/EEG (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;31&lt;/SPAN&gt;) redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt missgynnas på grund av en anmodan eller förslag de riktar till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentan­ ter har enligt detta direktiv rätt att ta upp frågor med den behöriga myndigheten om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(22)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna kan besluta att föreskriva att rapporter om personliga missförhållanden som uteslutande påverkar den rapporterande personen, dvs. klagomål avseende konflikter mellan den rapporterande personen och en annan arbetstagare, kan slussas vidare till andra förfaranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(23)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör inte påverka det skydd som beviljas genom förfaranden för rapportering av misstänkt olaglig verksamhet, inbegripet bedrägerier och korruption, som skadar unionens intressen, eller av beteende i samband med tjänsteutövningen som kan innebära ett allvarligt åsidosättande av de förpliktelser som åligger tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen som anges i artiklarna 22a, 22b och 22c i de tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i unionen som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;32&lt;/SPAN&gt;). Detta direktiv bör tillämpas på situationer där unionens tjäns­ temän och andra anställda rapporterar överträdelser som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang utanför sina anställningsförhållanden till unionens institutioner, organ eller byråer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(24)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Den nationella säkerheten är också i fortsättningen varje medlemsstats eget ansvar. Detta direktiv bör inte tillämpas på rapportering av överträdelser som rör upphandling som avser försvars- eller säkerhetsaspekter om dessa omfattas av artikel 346 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; i enlighet med rättspraxis från domstolen. Om medlemsstaterna beslutar att utvidga det skydd som beviljas enligt detta direktiv till ytterligare områden eller handlande som inte omfattas av dess materiella tillämpningsområde bör det vara möjligt för dem att anta särskilda bestämmelser för att skydda väsentliga nationella säkerhetsintressen i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(25)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör heller inte påverka skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som enligt unionsrätten eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång av säker­ hetsskäl. Dessutom bör detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av rådets beslut 2013/488/EU (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;33&lt;/SPAN&gt;) eller kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;34&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(26)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;I enlighet med rättspraxis från domstolen bör detta direktiv inte påverka sekretesskyddet för korrespondens mellan en advokat och hans klient (”advokatsekretess”) enligt nationell lagstiftning och, i förekommande fall, unionsrätt. Detta direktiv bör inte heller påverka skyldigheten för vårdgivare, inbegripet terapeuter, att upprätthålla den konfidentiella karaktären hos kommunikationen med sina patienter och med avseende på pati­ entjournaler (”sekretess inom hälso- och sjukvården”) i enlighet med nationell lagstiftning och unionsrätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(27)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Personer med andra yrken än advokat och vårdgivare bör kunna omfattas av skydd enligt detta direktiv om de rapporterar information som skyddas genom bestämmelser som är tillämpliga på yrkesverksamheten i fråga, under förutsättning att rapporteringen av denna information krävs för att avslöja överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(28)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Samtidigt som detta direktiv, på vissa villkor, bör medge begränsade undantag från ansvar, inbegripet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 399px;margin-left: 55px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;straffrättsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td80"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;ansvar, i händelse av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;sekretessöverträdelser, bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;det inte påverka nationella straffprocessregler,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td71"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;i synnerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;inte sådana som syftar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p73"&gt;till att skydda integriteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td295"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 9px;" class="p25"&gt;hos utredningar och förfaranden eller berörda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;personers rätt till försvar. Detta bör inte påverka införandet av skyddsåtgärder i andra typer av nationell processlagstiftning, i synnerhet omvänd bevisbörda i nationella administrativa, civilrättsliga eller arbetsrättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(29)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör inte påverka nationella regler om arbetstagarrepresentanters utövande av sina rättigheter till information, samråd och deltagande i förhandlingar om kollektivavtal och deras försvar av arbetstagares anställningsrättigheter. Detta bör inte påverka den skyddsnivå som beviljas enligt detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;31&lt;/SPAN&gt;) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbe­ tet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;32&lt;/SPAN&gt;) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;33&lt;/SPAN&gt;) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU- uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;34&lt;/SPAN&gt;) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säker­ hetsskyddsklassificerade &lt;NOBR&gt;EU-uppgifter&lt;/NOBR&gt; (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(30)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör inte tillämpas på fall där personer som efter att ha givit informerat samtycke har identifierats som uppgiftslämnare eller registrerats som sådana i databaser som förvaltas av myndigheter som utsetts på nationell nivå, däribland tullmyndigheter, och har rapporterat överträdelser till verkställande myndigheter mot ersättning eller kompensation. Sådana rapporter lämnas i enlighet med särskilda förfaranden som syftar till att garantera dessa personers anonymitet för att skydda deras fysiska integritet och som skiljer sig från de rapporteringskanaler som föreskrivs i detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(31)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset som de har erhållit inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. Rätten till yttrande- och informa­ tionsfrihet som slås fast i artikel 11 i stadgan och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, omfattar såväl rätten att ta emot och sprida informa­ tion som mediernas frihet och mångfald. Följaktligen bygger detta direktiv på rättspraxis beträffande yttrandefri­ het från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Europadomstolen&lt;/SPAN&gt;) och på de princi­ per som utvecklats på denna grund av Europarådet i dess rekommendation om skydd för visselblåsare som antogs av dess ministerkommitté den 30 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(32)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;För att omfattas av skydd enligt detta direktiv bör rapporterande personer, mot bakgrund av omständigheterna och den information de hade tillgång till vid tidpunkten för rapporteringen, ha rimliga skäl att tro att de uppgifter de rapporterade är riktiga. Det kravet är en viktig skyddsåtgärd mot illvilliga eller ogrundade rapporter eller rapporter av okynneskaraktär, som säkerställer att personer som, vid tidpunkten för rapporte­ ringen, avsiktligt och medvetet rapporterat felaktig eller vilseledande information inte omfattas av skydd. Samti­ digt säkerställer kravet att skyddet inte går förlorat om den rapporterande personen rapporterat felaktig infor­ mation om överträdelser genom ett ärligt misstag. På liknande sätt bör rapporterande personer ha rätt till skydd enligt detta direktiv om de har rimliga skäl att anta att den information som rapporterades omfattas av dess tillämpningsområde. Den rapporterande personens motiv för att rapportera bör vara ovidkommande för beslu­ tet att ge denne skydd eller ej.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(33)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Rapporterande personer känner sig normalt mer bekväma med intern rapportering, såvida de inte har skäl att rapportera externt. Empiriska studier har visat att majoriteten av visselblåsare tenderar att rapportera internt, inom den organisation i vilken de arbetar. Intern rapportering är också det bästa sättet att förmedla information till personer som kan bidra till att i ett tidigt skede effektivt lösa risker för allmänintresset. Samtidigt bör den rapporterande personen kunna välja den lämpligaste rapporteringskanalen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare är det nödvändigt att skydda offentliggöranden, med beaktande av demokratiska principer såsom öppenhet och ansvarighet, och grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och mediernas frihet och mångfald, och samtidigt bevara jämvikten mellan arbetsgivares rätt att sköta sin organisation och skydda sina intressen, å ena sidan, och allmänhetens intresse av att skyddas från skada, å andra sidan, i linje med de krite­ rier som utvecklats i rättspraxis från Europadomstolen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(34)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Utan att det påverkar befintliga skyldigheter att sörja för anonym rapportering i enlighet med unionsrätten, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att besluta om rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ska åläggas att ta emot och följa upp anonyma rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Personer som rapporterar anonymt eller som gör anonyma offentliggöranden som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde och som uppfyller villkoren i det bör åtnjuta skydd enligt detta direktiv om deras identitet därefter röjs och de utsätts för repressalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(35)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör föreskriva att skydd ska beviljas i fall där personer i enlighet med unionsrätten rapporterar till unionens organ eller byråer, till exempel i samband med bedrägerier rörande unionens budget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(36)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Personer behöver ett särskilt rättsligt skydd om de förvärvar den information de rapporterar genom sin arbets­ relaterade verksamhet och därmed löper risk att utsättas för arbetsrelaterade repressalier (t.ex. för överträdelser mot sekretess- eller lojalitetskyldighet). Det bakomliggande skälet att ge dessa personer skydd är deras ekono­ miska sårbarhet gentemot den person som de i praktiken är beroende av för sitt arbete. Om det inte föreligger någon sådan arbetsrelaterad maktobalans (till exempel när det gäller ordinarie klagande eller medborgare som inte är direkt involverade) finns det inte något behov av skydd mot repressalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(37)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Ett effektivt genomdrivande av unionsrätten kräver att skydd bör beviljas så många kategorier av personer som möjligt, vilka, oberoende av om de är unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare, med anledning av sina arbetsrelaterade verksamheter (oberoende av verksamheternas art och av om de är avlönade eller inte) har privi­ legierad tillgång till information om överträdelser som det skulle ligga i allmänintresset att rapportera och vilka kan utsättas för repressalier om de rapporterar. Medlemsstaterna bör säkerställa att behovet av skydd bestäms med hänvisning till alla relevanta omständigheter och inte endast med hänvisning till arten av förhållandet, så att det omfattar alla personer som i vid bemärkelse är anknutna till den organisation där överträdelsen har begåtts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(38)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;arbetstagare &lt;/SPAN&gt;i den mening som avses i artikel 45.1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;EUF-fördraget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; såsom detta begrepp tolkats av domstolen, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även beviljas arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är osäkra typer av förhållanden där standardformer av skydd mot orättvis behandling ofta är svåra att tillämpa. Begreppet &lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;arbetstagare &lt;/SPAN&gt;omfattar även offentliganställda, samt andra personer som arbe­ tar inom den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(39)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Skyddet bör även utvidgas till att omfatta kategorier av fysiska personer, som även om de inte är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;"&gt;den mening som avses i artikel 45.1 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja överträ­ delser av unionsrätten och som kan hamna i ett läge av ekonomisk sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelate­ rade verksamhet. Exempelvis i fråga om produktsäkerhet är leverantörer mycket närmare källan till information om eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution av osäkra produkter, och vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster i en privilegierad ställning att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, som inbegriper egenföreta­ gare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier som, bland annat, kan ta formen av förtida uppsägning eller hävande av ett tjänsteavtal, en licens eller ett tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, förlorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlist­ ning eller bojkott eller anseendeskada. Aktieägare eller personer i ledningsorgan kan också utsättas för repressalier, till exempel i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också beviljas personer vilkas arbetsrelaterade förhållanden har avslutats och åt per­ soner som är kandidater till en tjänst eller personer som önskar tillhandahålla tjänster till en organisation, som vilka förvärvar information om överträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingå­ ende av avtal, och som skulle kunna utsättas för repressalier till exempel i form av negativa vitsord eller svartlis­ tning eller bojkott.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(40)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd beviljas även kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de rapporte­ rar överträdelser. Repressalier mot volontärer och avlönade eller oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord eller att deras anseende eller karriärmöjlig­ heter på annat sätt skadas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(41)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Skydd bör inte bara ges mot repressalieåtgärder som enbart vidtas direkt gentemot den rapporterande personen själv, utan även sådana som vidtas indirekt, inklusive gentemot främjande personer eller kollegor eller anhöriga till den rapporterande personen som också har en arbetsrelaterad anknytning till den rapporterande personens arbetsgivare eller kund eller tjänstemottagare. Utan att detta påverkar det skydd företrädare för fackföreningar eller arbetstagarrepresentanter åtnjuter i denna egenskap av sådana representanter enligt unionsregler och nationella regler, bör de åtnjuta det skydd som föreskrivs genom detta direktiv både när de rapporterar i sin egenskap av arbetstagare och när de har tillhandahållit rådgivning och stöd till den rapporterande personen. Indirekta repressalier inbegriper även åtgärder som vidtas mot den rättsliga enhet som den rapporterande perso­ nen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom vägran att tillhandahålla tjänster, svartlistning eller bojkott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(42)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;För att effektivt kunna upptäcka och förebygga allvarlig skada för allmänintresset krävs att begreppet överträ­ delse också innefattar missbruk såsom det definierats i rättspraxis från domstolen, nämligen handlingar eller underlåtenheter som formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar lagens mål eller syfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(43)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Ett effektivt förebyggande av överträdelser av unionsrätten kräver att skydd beviljas personer som tillhandahåller information som är nödvändig för att avslöja överträdelser, som redan har ägt rum, överträdelser som ännu inte har förverkligats, men som mycket sannolikt kommer att äga rum, handlingar eller underlåtenheter som den rapporterande personen har rimliga skäl att betrakta som överträdelser samt försök att dölja överträdelser. Av samma skäl är det motiverat att skydd också beviljas personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp rimliga farhågor eller misstankar. Samtidigt bör skyddet inte omfatta personer som rapporterar information som redan är fullt tillgänglig för allmänheten eller ogrundade rykten eller hörsägen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(44)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Det bör finnas en nära förbindelse mellan rapporteringen och den negativa behandling som den rapporterande personen, direkt eller indirekt, utsatts för, för att denna person ska kunna åtnjuta rättsligt skydd. Ett effektivt skydd för rapporterande personer som ett sätt att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten kräver en bred definition av repressalier, som omfattar varje handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och som ger upphov till skada för de rapporterande personerna. Detta direktiv bör dock inte hindra arbetsgivare från att fatta anställningsrelaterade beslut som inte föranleds av rapportering eller offentliggörande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(45)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Skydd mot repressalier som ett sätt att skydda yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald bör beviljas både personer som rapporterar information om handlingar eller underlåtenheter inom en organisation (intern rapportering) eller till en utomstående myndighet (extern rapportering) och åt personer som gör sådan informa­ tion allmänt tillgänglig (till exempel direkt till allmänheten via &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;online-plattformar&lt;/NOBR&gt; eller sociala medier eller till media, förtroendevalda, organisationer i det civila samhället, fackföreningar eller &lt;NOBR&gt;yrkes-och&lt;/NOBR&gt; näringslivsorganisa­ tioner).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(46)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Visselblåsare är särskilt viktiga källor för undersökande journalister. Om visselblåsare ges effektivt skydd mot repressalier ökas rättssäkerheten för potentiella visselblåsare och därmed uppmuntras visselblåsning även via media. I detta avseende är skyddet av visselblåsare när de agerar som källor till journalister av avgörande bety­ delse för att skydda den undersökande journalistikens roll som samhällsbevakare i ett demokratiskt samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(47)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten är det mycket viktigt att relevant information snabbt når de som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda och har befogenhe­ ter att åtgärda det, om möjligt. I princip bör därför rapporterande personer uppmanas att först använda de interna rapporteringskanaler som står till deras förfogande och rapportera till sin arbetsgivare om sådana kana­ ler är tillgängliga för dem och rimligen kan förväntas fungera. Det är särskilt fallet när rapporterande personer anser att överträdelsen kan åtgärdas på ett effektivt sätt inom den relevanta organisationen och att det inte finns någon risk för repressalier. Till följd av detta bör rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn fastställa lämpliga interna förfaranden för att ta emot och följa upp rapporter. Uppmaningen avser även fall där dessa kanaler har inrättats utan att det krävs enligt unionsrätt eller nationell rätt. Denna princip bör bidra till att främja en kultur av god kommunikation och företagens sociala ansvar inom organisationer, varigenom rapporterande personer anses bidra avsevärt till självkorrigering och kvalitet i organisationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(48)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;För rättsliga enheter i den privata sektorn bör skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler stå i propor­ tion till enheternas storlek och till den risk deras verksamhet utgör för allmänintresset. Alla företag med 50 eller fler arbetstagare bör omfattas av skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler, oberoende av verksamhe­ tens art, på grundval av deras skyldighet att uppbära mervärdesskatt. Efter en lämplig riskbedömning bör med­ lemsstaterna kunna kräva att också andra företag inrättar interna rapporteringskanaler i särskilda fall (t.ex. med hänsyn till de betydande risker som deras verksamheter kan leda till).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 18px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(49)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att uppmuntra rättsliga enheter inom den privata sektorn med färre än 50 arbetstagare att inrätta interna kanaler för rapportering och uppföljning, bland annat genom att fastställa mindre föreskrivande krav för dessa kanaler än de som fastställs i detta direktiv, förutsatt att dessa krav garanterar sekretess och omsorgsfull uppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(50)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 12px;"&gt;Undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler för små företag och mikroföretag bör inte gälla privata företag som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler enligt de uni­ onsrättsakter som anges i bilagan (delarna I.B och II).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(51)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 12px;"&gt;Det bör vara klart att i de fall rättsliga enheter i den privata sektorn inte tillhandahåller interna rapporteringska­ naler, bör rapporterande personer kunna rapportera externt, till behöriga myndigheter, och dessa personer bör omfattas av skydd mot repressalier enligt detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(52)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;För att särskilt säkerställa att reglerna om offentlig upphandling inom den offentliga sektorn respekteras, bör skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler gälla alla upphandlande myndigheter och upphandlande enheter, på lokal, regional och nationell nivå, men samtidigt stå i proportion till enheternas storlek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(53)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Under förutsättning att det säkerställs att den rapporterande personens identitet behandlas konfidentiellt, är det upp till varje enskild rättslig enhet i den privata och offentliga sektorn att bestämma vilken typ av rapporte­ ringskanaler den inrättar. Rapporteringskanalerna bör närmare bestämt göra det möjligt för personer att skrift­ ligen rapportera information och att inlämna rapporter via post, genom fysiska klagomålslådor eller genom en onlineplattform (antingen på ett intranät eller internet) eller muntligen via en telefonlinje eller andra röstmeddelandesystem, eller båda delarna. På begäran av den rapporterande personen bör sådana kanaler också möjliggöra rapportering vid ett fysiskt möte, inom en rimlig tidsfrist.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(54)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Tredje parter bör också kunna ha behörighet att ta emot rapporter om överträdelser på rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorns vägnar, under förutsättning att de erbjuder lämpliga garantier för respekten för oberoende, konfidentialitet, dataskydd och tystnadsplikt. Sådana tredje parter kan vara tillhandahållare av externa rapporteringsplattformar, externa rådgivare, revisorer, företrädare för fackföreningar eller arbets­ tagarrepresentanter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(55)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Interna rapporteringsförfaranden bör göra det möjligt för rättsliga enheter i den privata sektorn att fullständigt konfidentiellt ta emot och utreda rapporter inte bara från arbetstagare i enheten och dess dotterbolag eller när­ stående bolag (koncernen) utan även från någon av koncernens representanter eller leverantörer och från varje person som förvärvar information genom sin arbetsrelaterade verksamhet inom enheten och koncernen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(56)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Valet av vilken person eller avdelning inom en rättslig enhet i den privata sektorn som är bäst lämpad att utses som behörig att ta emot och följa upp rapporter beror på enhetens struktur, men i vart fall bör deras befattning vara sådan att den säkerställer att intressekonflikter inte förekommer och att de är oberoende. I mindre enheter skulle denna befattning kunna vara en dubbel befattning som innehas av en anställd vid företaget som är väl ägnad att rapportera direkt till organisationens ledning, såsom en ansvarig för regelefterlevnad eller en personal­ handläggare, en integritetshandläggare, en juridisk handläggare, en uppgiftsansvarig, en finansdirektör, en chefs­ revisor eller en styrelseledamot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(57)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;I samband med intern rapportering, är det för att bygga upp förtroende för att systemet med skydd för visselblåsare som helhet är effektivt och för att minska sannolikheten för ytterligare onödiga rapporter eller offentliggöranden, mycket viktigt att i den mån det är juridiskt möjligt och på ett så heltäckande sätt som möj­ ligt informera den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten. Den rapporterande personen bör inom en rimlig tidsfrist underrättas om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning och grunderna för denna uppföljning. Uppföljning skulle till exempel kunna inbegripa hänvisning till andra kanaler eller förfaranden i de fall då rapporterna uteslutande påverkar den rapporterande personens individuella rättigheter, om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en intern undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och eventuella åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts, om att ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning, i den mån en sådan underrättelse inte skulle hindra internundersökningen eller utredningen eller påverka den berörda personens rättigheter. Den rapporterande personen bör under alla omständigheter infor­ meras om hur utredningen fortlöper och vad resultatet blir. Det bör vara möjligt att anmoda den rapporterande personen att tillhandahålla ytterligare information under utredningens gång, men utan någon skyldighet att tillhanda sådan information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(58)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 12px;"&gt;En rimlig tidsfrist för att informera en rapporterande person bör inte överstiga tre månader. Om det ännu inte har bestämts vilken uppföljning som ska ges rapporten bör den rapporterande personen underrättas om detta och om eventuell vidare återkoppling som kan förväntas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(59)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Personer som överväger att rapportera överträdelser av unionsrätten bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn som har inrättat interna rapporteringsförfaranden bör vara skyldiga att tillhandahålla information om dessa förfaranden och om externa rapporteringsförfaranden till relevanta behöriga myndigheter. Det är avgörande att denna information är tydlig och lättillgänglig, inte bara för arbetstagare utan i största möjliga mån även för andra personer som kommer i kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet, såsom tjänsteleverantörer, distributörer, leve­ rantörer och affärspartner. Informationen kan exempelvis hängas upp väl synlig på en plats som alla dessa per­ soner har tillgång till och läggas ut på enhetens webbplats, och kan även tillhandahållas på kurser och utbild­ ningsseminarier om etik och integritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(60)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten krävs att det säkerställs att poten­ tiella visselblåsare lätt och fullständigt konfidentiellt kan lämna den information de förfogar över till de rele­ vanta behöriga myndigheter som kan utreda och, om möjligt, avhjälpa problemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(61)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Det kan vara så att det inte finns några interna kanaler eller att de har använts men inte fungerade korrekt (t.ex. därför attrapporten inte hanterades omsorgsfullt eller inom en rimlig tidsfrist, eller så vidtogs inte någon lämp­ lig åtgärd för att avhjälpa överträdelsen trots att resultatet av utredningen bekräftar förekomsten av en överträdelse).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(62)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;I andra fall kan användningen av interna kanaler rimligen inte förväntas fungera korrekt. Detta är framför allt fallet när de rapporterande personerna har giltiga skäl att tro att de skulle utsättas för repressalier i samband med rapporteringen, även till följd av en överträdelse av konfidentialitet, eller att de behöriga myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338753x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;skulle vara bättre lämpade att vidta effektiva åtgärder för att avhjälpa överträdelsen. Behöriga myndigheter skulle till exempel vara bättre lämpade om den ytterst ansvarige i det arbetsrelaterade sammanhanget är inblan­ dad i överträdelsen, eller om det finns en risk för att överträdelsen eller relaterade bevis skulle kunna döljas eller förstöras, eller, mer allmänt, effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder på annat sätt kan äventyras, till exempel i fråga om rapporterade kartellarrangemang och andra överträdelser av konkurrensreg­ lerna, eller att överträdelsen kräver omedelbara åtgärder, till exempel för att skydda människors hälsa och säker­ het eller för att skydda miljön. Under alla omständigheter bör personer som rapporterar externt till de behöriga myndigheterna och, i förekommande fall, till unionens organ eller byråer skyddas. Genom detta direktiv bör skydd också ges i fall då unionsrätt eller nationell rätt kräver att de rapporterande personerna ska rapportera till de behöriga nationella myndigheterna exempelvis som en del i sina arbetsuppgifter och ansvarsområden eller för att överträdelsen är ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(63)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Bristande förtroende för ändamålsenligheten med att rapportera är en av de främsta faktorer som avhåller potentiella visselblåsare från att rapportera. Följaktligen föreligger ett behov av att ålägga en tydlig skyldighet för behöriga myndigheter att inrätta lämpliga externa rapporteringskanaler, omsorgsfullt följa upp de mottagna rapporterna och att inom en rimlig tidsfrist lämna återkoppling till rapporterande personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(64)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Det bör ankomma på medlemsstaterna att utse vilka myndigheter som ska vara behöriga att ta emot informa­ tion om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde och på lämpligt sätt följa upp rapporterna. Sådana behöriga myndigheter skulle kunna vara rättsliga myndigheter eller tillsyns- eller övervak­ ningsorgan behöriga på specifika berörda områden, eller myndigheter med mer allmän behörighet på central nivå inom en medlemsstat, brottsbekämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(65)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;I sin egenskap av mottagare av rapporter bör de myndigheter som utses som behöriga ha nödvändig kapacitet och befogenhet att säkerställa lämplig uppföljning, och bland annat bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och avhjälpa de rapporterade överträdelserna, genom att inleda en intern undersökning, utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra lämpliga avhjälpande åtgärder, i enlighet med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;sitt uppdrag. Alternativt bör dessa myndigheter ha nödvändig befogenhet för att överlämna rapporten till en annan myndighet som bör utreda den rapporterade överträdelsen och säkerställa att sådan myndighet gör en lämplig uppföljning. I synnerhet i de fall då medlemsstaterna önskar inrätta externa rapporteringskanaler på central nivå, till exempel på området för statligt stöd, bör medlemsstaterna införa lämpliga skyddsåtgärder för att garantera att de krav på oberoende och självständighet som fastställs i direktivet iakttas. Inrättandet av sådana externa rapporteringskanaler bör inte påverka medlemsstaternas eller kommissionens befogenheter när det gäller tillsyn på området statligt stöd och detta direktiv påverkar heller inte kommissionens exklusiva befo­ genhet när det gäller att förklara statliga stödåtgärders förenlighet, särskilt i enlighet med artikel 107.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; När det gäller överträdelser av artiklarna 101 och 102 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; bör medlemsstaterna som behöriga myndigheter utse de behöriga myndigheter som avses i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;35&lt;/SPAN&gt;) utan att detta påverkar kommissionens befogenheter på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(66)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Behöriga myndigheter bör också lämna återkoppling till de rapporterande personerna om de åtgärder som pla­ neras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning (till exempel om överlämnande till annan myndighet, om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och om eventuella åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts) samt om grunder som rättfärdigar en uppföljning. Meddelanden om det slutliga resultatet av undersökningarna bör inte påverka tillämpliga unionsregler som inbegriper eventuella begränsningar av offentliggörandet av beslut på området finansiell reglering. Detta bör i tillämpliga delar gälla företagsbeskattning om liknande begränsningar föreskrivs i tillämplig nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(67)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Uppföljning och återkoppling bör ske inom en rimlig tidsfrist mot bakgrund av behovet av att snabbt åtgärda det problem som rapporten avser och behovet av att undvika onödiga offentliggöranden. Tidsfristen bör inte överstiga tre månader, men kan förlängas till sex månader om det är nödvändigt på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt arten och komplexiteten av den fråga som är föremålet för rapporten, som kan kräva en lång utredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(68)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Unionsrätt inom specifika områden, såsom marknadsmissbruk, närmare bestämt förordning (EU) nr 596/2014 och genomförandedirektiv (EU) 2015/2392, civil luftfart, närmare bestämt i förordning (EU) nr 376/2014, eller säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs, närmare bestämt direktiv 2013/30/EU, innehåller redan bestämmelser om inrättande av interna och externa rapporteringskanaler. Skyldigheten att inrätta sådana kana­ ler som föreskrivs i detta direktiv bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på de befintliga kanaler som anges i specifika unionsrättsakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 24px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;35&lt;/SPAN&gt;) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördra­ get (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_754" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:593px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338754x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(69)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Kommissionen samt vissa av unionens organ och byråer, såsom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), Europeiska vär­ depappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv, vilka främst föreskriver om konfidentialitet för rapporterande personers identitet. Detta direktiv bör inte påverka sådana eventuella externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering, utan bör säkerställa att personer som rapporterar till unionsinstitutionerna, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-organen&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;-byrå­&lt;/NOBR&gt; erna omfattas av gemensamma miniminormer för skydd i hela unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(70)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;För att säkerställa att förfarandena för uppföljning av rapporter och avhjälpande av överträdelser av tillämpliga unionsregler är effektiva bör medlemsstaterna kunna vidta åtgärder för att lätta den börda för behöriga myndig­ heter som följer av rapporter om mindre överträdelser av bestämmelser som omfattas av detta direktivs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;tillämpningsområde, återkommande rapporter eller rapporter om överträdelser av underordnade bestämmelser (exempelvis bestämmelser om dokumentation eller anmälningsskyldigheter). Sådana åtgärder får bestå i att behöriga myndigheter, efter att ha bedömt ärendet på ett lämpligt sätt, får besluta att en rapporterad överträ­ delse är klart ringa och att ytterligare uppföljning i enlighet med detta direktiv inte krävs, förutom att förfaran­ det läggs ner. Det bör även vara möjligt för medlemsstaterna att tillåta behöriga myndigheter att besluta att ingen uppföljning krävs av återkommande rapporter, som inte innehåller meningsfull ny information i förhållande till en tidigare rapport som redan har slutförts, såvida inte nya rättsliga eller faktiska omständighe­ ter motiverar en annan typ av uppföljning. Dessutom bör medlemsstaterna ha möjlighet att tillåta behöriga myndigheter att prioritera handläggningen av rapporter om allvarliga överträdelser eller överträdelser av väsent­ liga bestämmelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde i händelse ett stort inflöde av rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(71)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Om så är föreskrivet i unionsrätten eller nationell rätt, bör de behöriga myndigheterna hänskjuta ärenden eller relevant information om överträdelser till unionens institutioner, organ eller byråer, inbegripet, vid tillämpningen av detta direktiv, Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten, utan att det påverkar möjligheten för den rapporterande personen att vända sig direkt till sådana unionsorgan eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-byråer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(72)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Inom många områden som omfattas av detta direktivs materiella tillämpningsområde finns samarbetsmekanis­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;mer genom vilka nationella behöriga myndigheter utbyter information och utför uppföljande verksamhet i samband med överträdelser av unionsregler med en gränsöverskridande dimension. Bland exemplen återfinns systemet för administrativt stöd och samarbete inrättat genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1918 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;36&lt;/SPAN&gt;) när det gäller gränsöverskridande överträdelser av unionslagstiftningen om livsmedelskedjan och nätverket mot livsmedelsbedrägerier enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;37&lt;/SPAN&gt;), sys­ temet för snabb varning för farliga &lt;NOBR&gt;icke-livsmedelsprodukter&lt;/NOBR&gt; inrättat genom Europaparlamentets och rådets för­ ordning (EG) nr 178/2002 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;38&lt;/SPAN&gt;), nätverket för konsumentskyddssamarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;39&lt;/SPAN&gt;), forumet för efterlevnad och styrning på miljöområdet inrättat genom kommissionens beslut av den 18 januari 2018 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;40&lt;/SPAN&gt;), det europeiska nätverket av konkurrensmyndigheter inrättat genom förordning (EG) nr 1/2003 samt det administrativa samarbetet på skatteområdet enligt rådets direktiv 2011/16/EU (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;41&lt;/SPAN&gt;). Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör fullt ut utnyttja sådana befintliga samar­ betsmekanismer i de fall detta är relevant som en del i deras skyldighet att följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Dessutom kan medlemsstaternas myndigheter också sam­ arbeta utanför befintliga samarbetsmekanismer i fall av överträdelser med en gränsöverskridande dimension inom områden där sådana samarbetsmekanismer saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;36&lt;/SPAN&gt;) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1918 av den 22 oktober 2015 om inrättandet av ett system för administrativt stöd och samarbete &lt;NOBR&gt;(AAC-systemet)&lt;/NOBR&gt; i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 280, 24.10.2015, s. 31).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;37&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;38&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsme­ delslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsme­ delssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;39&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsyns­ myndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (”förordningen om konsumentskyddssamarbete”) (EUT L 364, 9.12.2004, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;40&lt;/SPAN&gt;) Kommissionens beslut av den 18 januari 2018 om inrättande av en expertgrupp för efterlevnad och styrning på miljöområdet (EUT C 19, 19.1.2018, s. 3).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;41&lt;/SPAN&gt;) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_755" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338755x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(73)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;För att möjliggöra en effektiv kommunikation med personal som är ansvarig för handläggning av rapporter är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna har kanaler som är användarvänliga, säkra, säkerställer konfiden­ tialitet vid mottagande och hantering av information om överträdelser som tillhandahålls av den rapporterande personen och som möjliggör varaktig lagring av information så att ytterligare utredningar kan genomföras. Detta kan fordra att dessa kanaler är avskilda från de behöriga myndigheternas allmänna kanaler genom vilka de kommunicerar med allmänheten, t.ex. vanliga system för klagomål från allmänheten eller kanaler som används för den behöriga myndighetens internkommunikation och kommunikation med tredje parter i dess ordinarie verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(74)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Personal vid de behöriga myndigheterna som ansvarar för att handlägga rapporter bör få fortbildning, även i fråga om gällande dataskyddsregler, för att handlägga rapporter och säkerställa att kommunikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(75)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 11px;"&gt;Personer som avser att rapportera överträdelser av unionsrätten bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huru­ vida, hur och när de ska rapportera. Behöriga myndigheter bör därför tillhandahålla tydlig och lättåtkomlig information om tillgängliga rapporteringskanaler hos behöriga myndigheter, om tillämpliga förfaranden och om den personal som ansvarar för handläggningen av rapporter vid dessa myndigheter. All information angående rapporter bör vara öppen, lättförståelig och tillförlitlig. i syfte att uppmuntra till och inte avskräcka från rapportering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(76)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna bör säkerställa att behöriga myndigheter har lämpliga skyddsförfaranden inrättade för att behandla rapporter och för att skydda personuppgifter för de personer som omnämns i rapporten. Sådana för­ faranden bör säkerställa att identiteten för den rapporterande personen, den berörda personen och de tredje personer som omnämns i rapporten, till exempel vittnen eller kollegor, skyddas i alla skeden av förfarandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(77)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Det är nödvändigt att personal inom den behöriga myndigheten som ansvarar för att handlägga rapporter, och personal från den behöriga myndighet som har rätt till tillgång till den information som en rapporterande per­ son lämnar, iakttar tystnadsplikt och konfidentialitet när de överför uppgifterna, både inom och utom den behöriga myndigheten. Detta gäller även när en behörig myndighet inleder en intern utredning eller genomför verkställighetsåtgärder i samband med rapporten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(78)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 12px;"&gt;Den regelbundna översynen av behöriga myndigheters förfaranden och utbytet av god praxis dem emellan bör garantera att dessa förfaranden är lämpliga och därmed tjänar sitt syfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(79)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Personer som gör ett offentliggörande bör omfattas av skydd i de fall där överträdelsen, oaktat intern och extern rapportering, lämnas utan åtgärd (till exempel i fall där överträdelsen inte var korrekt bedömd eller utredd eller där inga lämpliga avhjälpande åtgärder vidtogs). Huruvida uppföljningen kan anses lämplig ska bedömas enligt objektiva kriterier som är kopplade till de behöriga myndigheternas skyldighet att bedöma riktigheten i påståen­ dena och säkerställa att eventuella överträdelser av unionsrätten upphör. Lämpligheten i uppföljningen kommer således att vara beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och av vilken typ av regler som har överträtts. Ett myndighetsbeslut om att överträdelsen var klart ringa och att det inte krävs några ytterligare uppföljningsåt­ gärder, förutom att förfarandet läggs ner, kan utgöra lämplig uppföljning i enlighet med detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(80)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 12px;"&gt;Personer som direkt gör ett offentliggörande bör också omfattas av skydd om de har rimliga skäl att anta att det föreligger en överhängande eller uppenbar fara för allmänintresset eller en risk för oåterkallelig skada, bland annat skada för en persons fysiska integritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(81)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Personer som direkt gör ett offentliggörande bör även omfattas av skydd om de har rimliga skäl att anta att det, när det gäller extern rapportering, finns risk för repressalier eller att det är osannolikt att överträdelsen kommer att åtgärdas på ett effektivt sätt, på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, till exempel risken att bevis skulle kunna döljas eller förstöras, eller att en myndighet samverkar med den som har begått överträdelsen eller är delaktig i överträdelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(82)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;En avgörande förhandsåtgärd för att förhindra repressalier är att säkerställa konfidentialiteten för den rapporte­ rande personens identitet under rapporteringsprocessen och utredningar som rapporten gett upphov till. Det bör endast vara möjligt att röja den rapporterande personens identitet när det föreligger en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätten eller nationell rätt i samband med myndigheters utredningar eller rättsliga förfaranden, särskilt i syfte att skydda de berörda personernas rätt till försvar. En sådan skyldighet kan särskilt härröra från Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;42&lt;/SPAN&gt;). Sekretesskyddet bör inte gälla om den rapporterande personen avsiktligt har avslöjat sin identitet i samband med ett offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;42&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_756" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:655px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338756x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(83)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;All behandling av personuppgifter enligt detta direktiv, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller över­ föring av personuppgifter, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;43&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;44&lt;/SPAN&gt;). Utbyte eller överföring av information som görs av unionens institutioner, organ eller byråer bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;45&lt;/SPAN&gt;). Särskild hänsyn bör tas till principerna för behandling av personuppgifter i artikel 5 i förordning (EU) 2016/679, artikel 4 i direktiv (EU) 2016/680 och artikel 4 i förordning (EU) 2018/1725, och till principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard i artikel 25 i förordning (EU) 2016/679, artikel 20 i direktiv (EU) 2016/680 och artiklarna 27 och 85 i förordning (EU) 2018/1725.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(84)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;De förfaranden som föreskrivs i detta direktiv och som avser uppföljning av rapporter om överträdelser av unionsrätten inom områden som faller inom dess tillämpningsområde tjänar det viktiga målet med unionens och dess medlemsstaters allmänintresse i den mening som avses i artikel 23.1 e i förordning (EU) 2016/679 eftersom de syftar till att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden där över­ trädelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset. Ett effektivt sekretesskydd för rapporterande personers identitet är nödvändigt för att skydda andras, i synnerhet de rapporterande personernas, fri- och rättigheter enligt artikel 23.1 i) i förordning (EU) 2016/679. Medlemsstaterna bör säkerställa att detta direktiv är ändamåls­ enligt, vid behov bland annat genom att genom lagstiftningsåtgärder begränsa utövandet av vissa dataskyddsrättigheter för de berörda personerna i enlighet med artikel 23.1 e och i och 23.2 i förordning (EU) 2016/679 i den mån och så länge det är nödvändigt för att förhindra och åtgärda försök att hindra rapporte­ ring eller förhindra, störa eller försena uppföljningen, särskilt utredningar, eller försök att identifiera de rapporterande personernas identitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(85)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Ett effektivt sekretesskydd för den rapporterande personens identitet är lika nödvändigt för att skydda andras, i synnerhet de rapporterande personernas, fri- och rättigheter i de fall där rapporterna handläggs av myndighe­ ter enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv (EU) 2016/680. Medlemsstaterna bör säkerställa att detta direktiv är ändamålsenligt, vid behov bland annat genom att genom lagstiftningsåtgärder begränsa utövandet av vissa dataskyddsrättigheter för de berörda personerna i enlighet med artiklarna 13.3 a och e, 15.1 a och e, 16.4 a och e och 31.5 i direktiv (EU) 2016/680 i den mån och så länge det är nödvändigt för att förhindra och åtgärda försök att hindra rapportering, eller att förhindra, störa eller försena uppföljningen, särskilt utredningar, eller försök att identifiera de rapporterande personernas identitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(86)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Medlemsstaterna bör säkerställa att lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser sker och att alla rapporter är åtkomliga och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevis­ ning vid verkställighetsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(87)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 11px;"&gt;Rapporterande personer bör skyddas mot alla former av repressalier, direkta såväl som indirekta, som vidtas, uppmuntras eller tolereras av deras arbetsgivare eller kunder eller tjänstemottagare och personer som arbetar för eller agerar på vägnar av dessa, inbegripet kollegor och chefer inom samma organisation eller i andra orga­ nisationer med vilka den rapporterande personen är i kontakt i samband med hans/hennes arbetsrelaterade verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(88)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Om repressalier fortgår oförhindrat och ostraffat, har det en hämmande verkan för potentiella visselblåsare. Ett tydligt lagstadgat förbud mot repressalier skulle ha en viktig avskräckande effekt, och skulle ytterligare förstär­ kas genom bestämmelser om personligt ansvar och sanktioner för förövarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;43&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;44&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behö­ riga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;45&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_757" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(89)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Potentiella visselblåsare som inte är säkra på hur de ska rapportera eller om de i slutändan kommer att skyddas, kan avskräckas från att rapportera. Medlemsstaterna bör säkerställa att relevant och korrekt information i det avseendet tillhandahålls på ett sätt som är tydligt och lättillgängligt för allmänheten. Individuell, opartisk, konfi­ dentiell och kostnadsfri rådgivning bör finnas tillgänglig, till exempel om huruvida informationen i fråga omfattas av de tillämpliga reglerna om skydd för visselblåsare, om vilka rapporteringskanaler som kan vara lämpligast att använda och om vilka alternativa förfaranden som finns tillgängliga om informationen inte omfattas av de tillämpliga reglerna (så kallad vägledning). Tillgången till sådan rådgivning kan bidra till att säkerställa att rapporter görs via rätt kanal och på ett ansvarsfullt sätt samt att överträdelser upptäcks i tid eller till och med kan förhindras. Sådan rådgivning och information kan lämnas av ett informationscentrum eller en enda oberoende administrativ myndighet. Medlemsstaterna kan välja att utvidga sådan rådgivning till juridisk rådgivning. Om sådan rådgivning ges till rapporterande personer av organisationer i det civila samhället som är bundna av en skyldighet att iaktta sekretess i fråga om den mottagna informationen bör medlemsstaterna säker­ ställa att dessa organisationer inte utsätts för repressalier, till exempel i form av ekonomisk skada genom en begränsning av deras tillgång till finansiering eller svartlistning som kan hindra att organisationen fungerar korrekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(90)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;De behöriga myndigheterna bör ge rapporterande personer det stöd de behöver för att på ett ändamålsenligt sätt få tillgång till skydd. De bör framför allt lägga fram bevis eller annan dokumentation som krävs för att inför andra myndigheter eller domstolar styrka att extern rapportering har ägt rum. Enligt vissa nationella regel­ verk och i vissa fall kan rapporterande personer omfattas av olika former av intygande av att de uppfyller villkoren enligt de tillämpliga reglerna. Trots att dessa möjligheter finns bör de ha effektiv tillgång till rättslig prövning, där det åligger domstolarna att, på grundval av omständigheterna i det enskilda ärendet, besluta huruvida de uppfyller villkoren för de tillämpliga reglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(91)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Det bör inte vara möjligt att åberopa enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal, för att hindra rapportering, neka skydd eller för att straffa rapporterande personer som rapporterat information om överträdelser eller gjort ett offentliggörande i de fall tillhandahållandet av information som faller inom tillämpningsområdet för sådana klausuler och avtal krävs för att avslöja överträdel­ sen. Om dessa villkor är uppfyllda bör rapporterande personer inte åläggas ansvar av något slag: varken civilrättsligt ansvar, straffrättsligt ansvar, förvaltningsrättsligt ansvar eller arbetsrättsligt ansvar. Det bör finnas skydd mot ansvar vid rapportering eller offentliggörande av information enligt detta direktiv för information avseende vilken den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentliggörandet var nödvändigt för att avslöja en överträdelse enligt detta direktiv. Det skyddet bör inte omfatta överflödig information som personen har avslöjat utan att det funnits några sådana rimliga skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(92)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;I fall där de rapporterande personerna lagenligt förvärvar eller får tillgång till den information om överträdelser som rapporterats eller de dokument som innehåller informationen bör de åtnjuta ansvarsimmunitet. Detta bör gälla både i fall där de rapporterande personerna avslöjar innehållet i dokument som de hade lagenlig tillgång till och i fall där de kopierar sådana dokument eller avlägsnar dem från de lokaler som tillhör den organisation där de är anställda, i strid med avtalsklausuler eller andra klausuler, som föreskriver att de berörda dokumenten är organisationens egendom. De rapporterande personerna bör också åtnjuta ansvarsimmunitet i fall där förvär­ vandet av eller tillgången till den berörda informationen eller dokumenten aktualiserar frågan om civilrättsligt ansvar, förvaltningsrättsligt ansvar eller arbetsrättsligt ansvar. Detta skulle exempelvis gälla fall där de rapporte­ rande personerna förvärvade informationen genom att öppna en medarbetares &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-postmeddelanden&lt;/NOBR&gt; eller filer som de inte vanligen använder i sitt arbete, genom att fotografera organisationens lokaler eller genom att ta sig in på platser de i vanliga fall inte har tillgång till. Om de rapporterande personerna förvärvade eller fick tillgång till den berörda informationen eller dokumenten genom att begå brott, såsom fysiskt olaga intrång eller hack­ ande, bör deras straffrättsliga ansvar fortsatt regleras av tillämplig nationell lagstiftning utan att det påverkar det skydd som beviljas enligt artikel 21.7 i detta direktiv. På samma sätt bör varje annat ansvar som aktualiseras för de rapporterande personerna genom handlingar eller underlåtenheter som inte rör rapporteringen eller som inte är nödvändiga för att avslöja en överträdelse i enlighet med detta direktiv fortsatt regleras av tillämplig unions­&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;rätt eller nationell rätt. I dessa fall bör det vara de nationella domstolorna som bedömer de rapporterande per­ sonernas ansvar med beaktande av alla faktauppgifter av betydelse och med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet, inklusive handlingens eller underlåtenhetens nödvändighet och proportionalitet i förhållande till rapporten eller offentliggörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(93)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;Det är troligt att repressalieåtgärder läggs fram såsom motiverade av andra skäl än rapporteringen, och det kan vara mycket svårt för rapporterande personer att bevisa kopplingen mellan rapporteringen och repressalierna, särskilt som de som vidtar repressalieåtgärderna kan ha större makt och mer resurser att dokumentera de vid­ tagna åtgärderna och att argumentera för dem. När den rapporterande personen väl prima facie visar att han&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;757&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_758" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:29px;z-index:-1;width:48px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338758x1.jpg/" style="width:48px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;eller hon har rapporterat överträdelser eller gjort ett offentliggörande i linje med detta direktiv och lidit en skada, bör därför bevisbördan övergå till den person som vidtog den skadliga handlingen, och denne bör åläggas att visa att den vidtagna handlingen inte på något sätt var kopplad till rapporteringen eller offentliggörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(94)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Utöver ett uttryckligt lagstadgat förbud mot repressalier, är det av avgörande betydelse att rapporterande perso­ ner som utsätts för repressalier har tillgång till rättsmedel och ersättning. Det lämpliga rättsmedlet i varje fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;bör avgöras av typen av repressalie, och den skada som förorsakats i sådana fall bör ersättas i sin helhet i enlighet med nationell rätt. Ett lämpligt rättsmedel kan vara återinsättning i tjänst (till exempel vid uppsägning, byte av arbetsuppgifter eller degradering, eller vid nekad fortbildning eller befordran) eller om åter­ ställande av hävda tillstånd, licenser eller avtal, ersättning för faktisk eller framtida ekonomisk förlust, till exem­ pel för tidigare förlorad inkomst, men även för framtida inkomstförlust och kostnader knutna till byte av arbete, och ersättning för andra ekonomiska skador, såsom rättegångskostnader och kostnader för läkarvård, och för ideell skada, såsom sveda och värk.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(95)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Medan den typ av talan som kan väckas kan variera mellan de olika rättssystemen, bör de dock säkerställa en faktisk och ändamålsenlig ersättning eller gottgörelse på ett sätt som står i proportion till den skada som lidits och är avskräckande. Av betydelse i detta sammanhang är principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt princip 7 i enlighet med vilken arbetstagare ”före eventuell uppsägning har […] rätt till information om skälen och till en rimlig uppsägningstid. De har rätt till ändamålsenlig och opartisk tvistlösning samt vid uppsägning utan saklig grund rätt till prövning och lämplig kompensation.” De rättsmedel som inrättas på nationell nivå bör inte avskräcka potentiella framtida visselblåsare. Om till exempel ersättning erbjuds som ett alternativ till återinsättning i tjänst efter en uppsägning, kan det ge upphov till en systematisk praxis, särskilt hos större organisationer, vilket kan ge en avskräckande effekt för framtida visselblåsare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(96)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Interimistiska åtgärder i avvaktan på slutförandet av rättsliga förfaranden, som kan bli långdragna, är särskilt viktiga för rapporterande personer. I synnerhet bör även interimistiska åtgärder i enlighet med nationell lagstift­ ning finnas tillgängliga för de rapporterande personerna för att få stopp på hot, försök till eller fortlöpande repressalier, såsom trakasserier, eller för att förhindra olika former av repressalier, t.ex. uppsägning, som kan vara svåra att reparera efter en lång tidsperiod och som kan förstöra personens ekonomi, en framtidsutsikt som allvarligt kan avskräcka potentiella visselblåsare från att rapportera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(97)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;Åtgärder mot rapporterande personer utanför det arbetsrelaterade sammanhanget, genom t.ex. förfaranden som rör förtal, upphovsrättsintrång, företagshemligheter, konfidentialitet och skydd av personuppgifter, kan också ha en stor avskräckande effekt för visselblåsare. I sådana förfaranden bör rapporterande personer kunna åberopa att överträdelser rapporterats eller ett offentliggörande som gjorts i enlighet med detta direktiv som försvar, under förutsättning att den information som rapporterats eller offentliggjorts var nödvändig för att avslöja över­ trädelsen. I sådana fall bör den person som inleder förfarandena ha bevisbördan att visa att den rapporterande personen inte uppfyller villkoren i detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 19px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(98)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 10px;"&gt;I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;46&lt;/SPAN&gt;) fastställs bestämmelser för att säkerställa en tillräck­ lig och enhetlig möjlighet till civilrättslig prövning i fall då en företagshemlighet olagligen anskaffas, utnyttjas eller röjs. I det direktivet föreskrivs dock även att anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet ska anses som lagligt i den utsträckning det medges enligt unionsrätt. Personer som röjer företagshemligheter som förvärvats i ett arbetsrelaterat sammanhang bör endast skyddas i enlighet med det här direktivet (inbegri­ pet genom att de inte åläggs civilrättsligt ansvar) om de uppfyller villkoren i det här direktivet, inklusive att röjandet var nödvändigt för att avslöja en överträdelse som omfattas av direktivets materiella tillämpningsom­ råde. Om de villkoren uppfylls bör röjandet av företagshemligheter anses ”medgivet” enligt unionsrätten i den mening som avses i artikel 3.2 i direktiv (EU) 2016/943. Dessutom bör de två direktiven anses komplettera varandra och de åtgärder för civilrättslig prövning, de förfaranden och rättsmedel samt de undantag som före­ skrivs i direktiv (EU) 2016/943 bör förbli tillämpliga på alla röjanden av företagshemligheter som inte omfattas av det här direktivets tillämpningsområde. Behöriga myndigheter som tar emot information om överträdelser som innehåller företagshemligheter bör säkerställa att dessa inte utnyttjas eller röjs för andra ändamål än de som är nödvändiga för en korrekt uppföljning av rapporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 24px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;46&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinfor­ mation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;758&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_759" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338759x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(99)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 10px;"&gt;En betydande kostnad för rapporterande personer som i rättsliga förfaranden väcker talan med anledning av repressalier som de har utsatts för kan vara rättegångskostnaderna. Även om de skulle kunna få dessa kostnader återbetalda i slutet av förfarandena, kan de kanske inte betala avgifterna om de tas ut i början av förfarandena, särskilt om de är arbetslösa och svartlistade. Bistånd för straffrättsliga förfaranden, särskilt om de rapporterande personerna uppfyller villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;47&lt;/SPAN&gt;), och mer generellt stöd till de som har stora ekonomiska behov, kan i vissa fall vara avgörande för att deras rätt till skydd effektivt ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(100)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 11px;"&gt;Den berörda personens rättigheter bör skyddas för att undvika skador på personens anseende eller andra nega­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;tiva följder. Vidare bör den berörda personens rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsmedel respekteras fullt ut i varje skede av det förfarande som följer på rapporten, i enlighet med artiklarna 47 och 48 i stadgan. Medlemsstaterna bör skydda konfidentialiteten för den berörda personens identitet och säkerställa rätten till försvar, inklusive rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet, rätten att bli hörd och rätten att söka effektiva rättsmedel mot ett beslut som rör den berörda personen enligt de tillämpliga förfaranden som föreskrivs i nationell rätt i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(101)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 11px;"&gt;Varje person som lider skada, direkt eller indirekt, som en följd av rapportering eller offentliggörande av felaktig eller vilseledande information bör behålla det skydd och de rättsmedel som är tillgängliga för honom eller henne enligt allmänna nationella rättsregler. Om den felaktiga eller vilseledande informationen rapporterades eller offentliggjordes avsiktligt och medvetet, bör de berörda personerna ha rätt till ersättning i enlighet med nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(102)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;Straffrättsliga, civilrättsliga eller administrativa sanktioner är nödvändiga för att säkerställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Sanktioner mot de som vidtar repressalieåtgärder eller andra negativa åtgär­ der mot rapporterande personer kan avskräcka andra från att vidta sådana åtgärder. Sanktioner mot personer som rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som visas vara medvetet falsk är också nödvän­ diga för att motverka illvillig rapportering och för att bevara förtroendet för systemet. Sådana sanktioner bör vara proportionella så att det säkerställs att de inte har en avskräckande verkan på potentiella visselblåsare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(103)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;Beslut som fattats av myndigheter och som inverkar negativt på rättigheterna i det här direktivet i synnerhet beslut genom vilka de behöriga myndigheterna beslutar att avsluta förfarandet angående en rapporterad över­ trädelse därför att den är klart ringa, eller därför att rapporten är återkommande, eller besluta att en viss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 9px;"&gt;rapport inte förtjänar att behandlas med förtur är föremål för rättslig prövning i enlighet med artikel 47&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(104)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv inför miniminormer och det bör vara möjligt för medlemsstaterna att införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för den rapporterande personen, under förutsättning att sådana bestämmelser inte inverkar på åtgärderna för skydd av berörda personer. Införlivandet av detta direktiv bör under inga omständigheter utgöra skäl för att sänka den allmänna skyddsnivå som redan beviljas rapporterande personer enligt nationell rätt inom de områden där direktivet är tillämpligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(105)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;Enligt artikel 26.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; ska den inre marknaden omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlig­ het för varor och tjänster säkerställs. Den inre marknaden bör ge unionsmedborgarna ett mervärde i form av varor och tjänster av högre kvalitet och säkerhet, samtidigt som höga standarder för folkhälsa och miljöskydd samt fri rörlighet för personuppgifter säkerställs. Artikel 114 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är således den lämpliga rättsliga grunden för att anta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Utöver artikel 114 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; bör detta direktiv ha ytterligare specifika rättsliga grunder så att det omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;de områden som grundas på artiklarna 16, 43.2, 50, 53.1, 91, 100, 168.4, 169, 192.1 och 325.4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt artikel 31 i Euratomfördraget för antagandet av unionsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(106)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;Det materiella tillämpningsområdet för detta direktiv bygger på identifieringen av områden där införandet av skydd för visselblåsare förefaller vara berättigat och nödvändigt på grundval av tillgängliga bevis. Detta mate­ riella tillämpningsområde kan utvidgas till att omfatta ytterligare områden eller unionsrättsakter om detta visar sig vara nödvändigt som ett sätt att stärka kontrollen av deras efterlevnad mot bakgrund av bevis som kan framkomma i framtiden eller på grundval av utvärderingar av hur detta direktiv har fungerat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 54px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(107)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 10px;"&gt;När framtida lagstiftningsakter som är relevanta för de politikområden som omfattas av detta direktiv antas bör det, där så är lämpligt, anges att detta direktiv är tillämpligt. Vid behov bör det materiella tillämpningsområdet för detta direktiv anpassas och bilagan bör ändras i enlighet med detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;47&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;759&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_760" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(108)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 10px;"&gt;Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att genom ett effektivt skydd för visselblåsare stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden och med avseende på vissa rättsakter, där överträdelser av unionsrätten kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av med­ lemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå genom att fastställa gemensamma miniminormer för skyddet av visselblåsare föreskrivs och att endast åtgärder på unionsnivå åstadkomma enhetlighet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;anpassa de befintliga unionsreglerna om skydd för visselblåsare, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med sub­ sidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(109)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan, särskilt artikel 11. Följaktligen är det avgörande att detta direktiv genomförs i enlighet med dessa rättigheter och principer genom att man säkerställer full respekt för bland annat yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till skydd av personuppgifter, näringsfriheten, rätten till hög nivå i fråga om konsumentskydd, rätten till en hög skyddsnivå för människors hälsa, rätten till en hög nivå av miljöskydd, rätten till god förvaltning, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(110)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 12px;"&gt;Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 223px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL I&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH VILLKOR FÖR SKYDD&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Syftet med detta direktiv är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitik på särskilda områ­ den genom att fastställa gemensamma miniminormer som tillgodoser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 2&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Materiellt tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;I detta direktiv fastställs gemensamma miniminormer för skydd för personer som rapporterar följande överträdel­ ser av unionsrätten:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för de unionsrättsakter som anges i bilagan som avser följande områden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Produktsäkerhet och produktöverensstämmelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Transportsäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Miljöskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Strålskydd och kärnsäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;viii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Folkhälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ix)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Konsumentskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;x)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;760&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_761" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Överträdelser som riktar sig mot unionens finansiella intressen som avses i artikel 325 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och som närmare anges i relevanta unionsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Överträdelser som rör den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; inbegripet överträdelser av uni­ onens konkurrensregler och regler om statligt stöd, samt överträdelser rörande den inre marknaden i förhållande till handlande som utgör överträdelser av reglerna om bolagsskatt eller till arrangemang vars syfte är att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas befogenhet att utvidga skyddet enligt nationell rätt till områden eller handlande som inte omfattas av punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 3&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Förhållande till andra unionsrättsakter och nationella bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 11px;"&gt;Om särskilda regler om rapportering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;del II i bilagan ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i detta direktiv ska vara tillämpliga i den utsträckning frågan inte obligatoriskt regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas ansvar att säkerställa nationell säkerhet eller deras befogenhet att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen. I synnerhet får det inte tillämpas på rapporter om överträdelser av upphand­ lingsregler som avser försvars- eller säkerhetsaspekter, såvida de inte omfattas av relevanta unionsakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av unionsrätt eller nationell rätt avseende något av följande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;skydd av advokatsekretess och sekretess inom hälso- och sjukvården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;sekretess i fråga om rättsliga överläggningar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;straffprocesslagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 11px;"&gt;Detta direktiv påverkar inte nationella bestämmelser om utövandet av arbetstagares rätt att samråda med sina före­ trädare eller fackföreningar, om skydd mot oberättigade missgynnande åtgärder som föranleds av sådana samråd, och om arbetsmarknadens parters autonomi och rätt att ingå kollektivavtal. Detta påverkar inte den skyddsnivå som beviljas genom detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 4&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Tillämpningsområde med avseende på personer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv ska tillämpas på rapporterande personer som arbetar i den privata eller offentliga sektorn och som förvärvat information om överträdelser i ett arbetsrelaterat sammanhang, inbegripet, åtminstone, följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Personer som har status som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45.1 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; inklusive offentli­ ganställda.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Personer som har status som egenföretagare i den mening som avses i artikel 49 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Aktieägare och personer som tillhör ett företags &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan, inbegripet &lt;NOBR&gt;icke-verk­&lt;/NOBR&gt; ställande styrelseledamöter, samt volontärer och avlönade och oavlönade praktikanter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Detta direktiv ska även tillämpas på rapporterande personer när de rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som förvärvats inom ramen för ett arbetsrelaterat förhållande som sedermera har upphört.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;761&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_762" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Detta direktiv ska också tillämpas på rapporterande personer vilkas arbetsrelaterade förhållande ännu inte har inletts, i fall där information om överträdelser har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;De bestämmelser om skydd för rapporterande personer som anges i kapitel VI ska också i relevanta fall tillämpas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;på&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;främjande personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;tredje personer som har anknytning till rapporterande personer som kan komma att utsättas för repressalier i ett arbetsrelaterat sammanhang, däribland kollegor och släktingar till den rapporterande personen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;rättsliga enheter som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till i ett arbets­ relaterat sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 5&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;I detta direktiv avses med&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;överträdelser&lt;/SPAN&gt;: handlande eller underlåtenheter som&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 51px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;är olagliga och som rör de unionsrättsakter och områden som omfattas av det materiella tillämpningsområde som avses i artikel 2, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 51px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;motverkar målet eller syftet med reglerna i de unionsrättsakter och på områden som omfattas av det materiella tillämpningsområde som avses i artikel 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;information om överträdelser&lt;/SPAN&gt;: information, inklusive rimliga misstankar om faktiska eller potentiella överträdelser som har inträffat eller som högst sannolikt kommer att inträffa i den organisation där den rapporterande personen arbe­ tar eller har arbetat eller i en annan organisation med vilken den rapporterande personen är eller har varit i kontakt genom sitt arbete, och om försök att dölja sådana överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;rapport &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;rapportera&lt;/SPAN&gt;: muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;intern rapportering&lt;/SPAN&gt;: muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om överträdelser inom en rättslig enhet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;den privata eller offentliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;extern rapportering&lt;/SPAN&gt;: muntligt eller skriftligt tillhandahållande av information om överträdelser till de behöriga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;offentliggörande &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;offentliggöra&lt;/SPAN&gt;: att göra information om överträdelser tillgänglig för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;rapporterande person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk person som rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som förvär­ vats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;främjande person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk person som bistår en rapporterande person med rapporteringen i ett arbetsrelaterat sammanhang, och vars bistånd bör vara konfidentiellt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;arbetsrelaterat sammanhang&lt;/SPAN&gt;: nuvarande eller tidigare arbetsverksamhet i den offentliga eller privata sektorn genom vilken, oberoende av verksamhetens art, personer förvärvar information om överträdelser och i vilken dessa perso­ ner skulle kunna utsättas för repressalier om de rapporterar den informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;berörd person&lt;/SPAN&gt;: en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller offentliggörandet anges som en person som gjort sig skyldig till överträdelsen eller till vilken den personen har anknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;repressalie&lt;/SPAN&gt;: varje direkt eller indirekt handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och som föranletts av intern eller extern rapportering eller av ett offentliggörande, och som ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;762&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_763" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;uppföljning&lt;/SPAN&gt;: varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport eller av en behörig myndighet för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet genom åtgärder som interna underökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att åter­ kräva medel och att lägga ner förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;återkoppling&lt;/SPAN&gt;: tillhandahållande till rapporterande personer av information om de åtgärder som planeras eller som har vidtagits som uppföljning och om grunderna för sådan uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;: varje nationell myndighet som har utsetts att ta emot rapporter i enlighet med kapitel III och ge återkoppling till de rapporterande personerna och/eller som har utsetts att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv, särskilt vad gäller uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Villkor för skydd för rapporterande personer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Rapporterande personer ska omfattas av skydd enligt detta direktiv under förutsättning att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;de vid tidpunkten för rapporteringen hade rimliga skäl att tro att den information om överträdelser som rapportera­ des var sann och att den informationen omfattades av detta direktivs tillämpningsområde, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;de rapporterade antingen internt i enlighet med artikel 7 eller externt i enlighet med artikel 10, eller offentliggjorde information i enlighet med artikel 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Utan att det påverkar befintliga skyldigheter att sörja för anonym rapportering i enlighet med unionsrätten inver­ kar detta direktiv inte på medlemsstaternas befogenhet att besluta om huruvida rättsliga enheter i den privata eller offentliga sektorn och behöriga myndigheter är skyldiga att ta emot och följa upp anonyma rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Personer som rapporterat eller offentliggjort information om överträdelser anonymt men som sedermera identifie­ ras och utsätts för repressalier ska ändå omfattas av skydd enligt kapitel VI, under förutsättning att de uppfyller villkoren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Personer som rapporterar överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde till unionens relevanta institutioner, organ eller byråer ska omfattas av skydd enligt detta direktiv på samma villkor som en person som rapporterat externt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL II&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;INTERN RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 7&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Rapportering via interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Som en allmän princip och utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 15 får information om över­ trädelser rapporteras genom de interna rapporteringskanaler och förfaranden som föreskrivs i detta kapitel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska uppmuntra rapportering via interna rapporteringskanaler i första hand i stället för rapporte­ ring via externa rapporteringskanaler, om överträdelsen kan åtgärdas på ett effektivt sätt internt, och om den rapporte­ rande personen anser att det inte föreligger någon risk för repressalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Lämplig information om sådan användning av interna rapporteringskanaler som avses i punkt 2 ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 429px;margin-left: 24px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;tillhandahållas tillsammans med den information som ges av rättsliga enheter i den privata och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;offentliga sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;i enlighet med artikel 9.1 g och av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 12.4 a och artikel 13.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 8&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 11px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn inrättar kanaler och förfa­ randen för intern rapportering av information om överträdelser och uppföljning, efter samråd och i samförstånd med arbetsmarknadens parter, om detta föreskrivs i nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;763&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_764" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 11px;"&gt;De kanaler och förfaranden som avses i punkt 1 i denna artikel ska göra det möjligt för arbetstagare vid enheten att rapportera information om överträdelser. De får göra det möjligt för andra personer, som avses i artikel 4.1 b, c och d och 4.2, som är i kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet att även rapportera information om överträdelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Punkt 1 ska tillämpas på rättsliga enheter i den privata sektorn med 50 eller fler arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Det tröskelvärde som fastställs i punkt 3 ska inte tillämpas på enheter som omfattas av tillämpningsområdena för de unionsrättsakter som det hänvisas till i delarna I.B och II i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Rapporteringskanaler får drivas internt av en person eller avdelning som utsetts för detta syfte eller tillhandahållas externt av en tredje part. De skyddsåtgärder och krav som avses i artikel 9.1 ska även tillämpas på utsedda tredje parter som driver rapporteringskanalen för en rättslig enhet i den privata sektorns räkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Rättsliga enheter inom den privata sektorn med 50 till 249 arbetstagare får dela resurser med avseende på mottagandet av rapporter och utredningar som ska genomföras. Detta påverkar inte de skyldigheter för dessa enheter som följer av detta direktiv att upprätthålla konfidentialitet, ge återkoppling och åtgärda rapporterade överträdelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Efter en lämplig riskbedömning som beaktar arten av enheternas verksamheter och den därav följande risknivån för i synnerhet miljön och folkhälsan får medlemsstaterna kräva att rättsliga enheter i den privata sektorn med färre än&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;arbetstagare inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering i enlighet med kapitel II.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 11px;"&gt;Medlemsstater ska meddela kommissionen varje beslut de fattar som kräver att rättsliga enheter i den privata sek­ torn inrättar interna rapporteringskanaler enligt punkt 7. Meddelandet ska innehålla en motivering av beslutet och de kriterier som använts i den riskbedömning som avses i punkt 7. Kommissionen ska underrätta de övriga med­ lemsstaterna om beslutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Punkt 1 ska tillämpas på samtliga rättsliga enheter i den offentliga sektorn, inbegripet enheter som ägs eller kon­ trolleras av en sådan enhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna får undanta kommuner med färre än 10 000 invånare eller färre än 50 arbetstagare, eller andra enhe­ ter, som avses i första stycket i denna punkt, med färre än 50 arbetstagare, från det krav som anges i punkt 1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna får föreskriva att interna rapporteringskanaler får delas mellan kommuner eller drivas av gemensamma kommunala myndigheter i enlighet med nationell rätt, under förutsättning att de delade interna rapporteringskanalerna skiljer sig från och är oberoende i förhållande till de relevanta externa rapporteringskanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 9&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Förfaranden för intern rapportering och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;De förfaranden för intern rapportering och uppföljning som avses i artikel 8 ska omfatta följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;a) Kanaler för att ta emot rapporter vilka är utformade, inrättade och drivs på ett säkert sätt som säkerställer att en konfidentiell behandling av den rapporterande personens identitet och alla tredje parters identitet som omnämns i rapporten skyddas och att åtkomst för obehörig personal förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Bekräftelse av mottagandet av rapporten till den rapporterande personen inom sju dagar från mottagandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 11px;"&gt;En opartisk person eller oberoende avdelning som är utsedd som behörig att följa upp rapporter, som kan vara samma person eller avdelning som den som tar emot rapporterna och som kommer att stå i kontakt med den rapporterande personen och, när så är nödvändigt, be om ytterligare information från och lämna återkoppling till den rapporterande personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Omsorgsfull uppföljning av den utsedda person eller avdelning som avses i led c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Omsorgsfull uppföljning om detta föreskrivs i nationell rätt med avseende på anonym rapportering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;764&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_765" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;En rimlig tidsfrist för att lämna återkoppling som inte överstiger tre månader från bekräftelsen av mottagandet eller, om ingen bekräftelse sänts till den rapporterande personen, efter utgången av sjudagarsperioden från det att rapporten gjordes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Tydlig och lättillgänglig information om förfarandena för extern rapportering till behöriga myndigheter enligt artikel 10 och, i tillämpliga fall, till unionens institutioner, organ eller byråer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;De kanaler som föreskrivs i punkt 1 a ska göra det möjligt att rapportera muntligt eller skriftligt, eller båda delarna. Muntlig rapportering ska kunna ske per telefon eller via andra röstmeddelandesystem och, på begäran av den rapporterande personen, vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL III&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;EXTERN RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 10&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Rapportering via externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15.1 b ska rapporterande personer rapportera information om överträdel­ ser med hjälp av de kanaler och förfaranden som avses i artiklarna 11 och 12, efter att först ha rapporterat via interna rapporteringskanaler, eller genom att direkt rapportera via externa rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 11&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Skyldighet att inrätta externa kanaler och att lämna uppföljning av rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp rapporter och förse myndigheterna med tillräckliga resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information om överträdelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;omgående, och under alla omständigheter inom sju dagar från mottagande av rapporten, bekräftar mottagandet, såvida inte den rapporterande personen uttryckligen begärt annat eller den behöriga myndigheten har rimliga skäl att tro att en bekräftelse av mottagande av en rapport skulle äventyra skyddet av den rapporterande personens identitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;omsorgsfullt följer upp rapporterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;lämnar återkoppling till den rapporterande personen inom en rimlig tidsfrist som inte överstiger tre månader eller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;vederbörligen motiverade fall, sex månader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;underrättar den rapporterande personen om det slutliga resultatet av utredningar som rapporten gett upphov till,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;enlighet med de förfaranden som föreskrivs i nationell rätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 10px;"&gt;i god tid översänder informationen i rapporten till unionens behöriga institutioner, organ eller byråer, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning, om så föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna får föreskriva att behöriga myndigheter, efter att ha bedömt ärendet på ett lämpligt sätt, kan besluta att en rapporterad överträdelse är klart ringa och att ytterligare uppföljning enligt detta direktiv inte krävs, för­ utom att förfarandet läggs ner. Detta påverkar inte andra skyldigheter eller andra tillämpliga förfaranden för att avhjälpa den rapporterade överträdelsen, eller det skydd som beviljas genom detta direktiv när det gäller intern eller extern rapportering. Om så är fallet ska de behöriga myndigheterna underrätta den rapporterande personen om sitt beslut och skälen för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 11px;"&gt;Medlemsstaterna får föreskriva att behöriga myndigheter kan besluta att avsluta förfarandet beträffande återkommande rapporter, som inte innehåller meningsfull ny information om överträdelser i förhållande till en tidigare rapport för vilken de relevanta förfarandena har slutförts, såvida inga nya rättsliga eller faktiska omständigheter motive­ rar en annan typ av uppföljning. Om så är fallet ska de behöriga myndigheterna underrätta den rapporterande personen om sitt beslut och skälen för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;765&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_766" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna får, i händelse av ett stort inflöde av rapporter, föreskriva att behöriga myndigheter får prioritera handläggningen av rapporter om allvarliga överträdelser eller överträdelser av väsentliga bestämmelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, utan att detta påverkar den tidsplan som anges i punkt 2 d.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har mottagit en rapport men inte är behörig att vidta åtgärder mot överträdelsen översänder rapporten till den behöriga myndigheten inom en rimlig tidsfrist, och att den rapporterande personen på ett säkert sätt och utan dröjsmål underrättas om denna överföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 12&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Utformning av externa rapporteringskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Externa rapporteringskanaler ska betraktas som oberoende och självständiga om de uppfyller samtliga följande kriterier:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 10px;"&gt;De är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer informationens fullständighet, integritet och konfi­ dentialitet och förhindrar åtkomst från obehörig personal vid den behöriga myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;De möjliggör varaktig lagring av information i enlighet med artikel 18 för att göra det möjligt att utföra ytterligare utredningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 11px;"&gt;De externa rapporteringskanalerna ska göra det möjligt att rapportera muntligt och skriftligt. Muntlig rapportering ska kunna ske per telefon eller via andra röstmeddelandesystem och, på begäran av den rapporterande personen, vid ett fysiskt möte inom en rimlig tidsfrist.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;De behöriga myndigheterna ska säkerställa att, om en rapport har mottagits genom andra kanaler än de rapporteringskanaler som avses i punkterna 1 och 2 eller av annan personal än den som är ansvarig för handläggning av rapporter, ska den personal som mottagit rapporten vara förhindrad att lämna ut information som kan identifiera den rapporterande eller den berörda personen och omedelbart vidarebefordra rapporten i oförändrat skick till den per­ sonal som är ansvarig för handläggning av rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter utser personal som är ansvarig för handläggning av rapporter och i synnerhet för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;förse intresserade personer med information om förfarandena för rapportering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;ta emot och följa upp rapporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;hålla kontakt med den rapporterande personen i syfte att lämna återkoppling och begära ytterligare information när så är nödvändigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Den personal som avses i punkt 4 ska få särskild utbildning i handläggning av rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 13&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Information om mottagande av rapporter och uppföljningen av dem&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter på sina webbplatser i en separat avdelning som är tydligt markerad och lättåtkomlig offentliggör åtminstone följande information:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Villkoren för att omfattas av skydd enligt detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 96px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Kontaktuppgifter för de externa rapporteringskanaler som anges i artikel 12, i synnerhet elektroniska adresser och postadresser, samt telefonnummer till dessa kanaler, med angivelse av om telefonsamtal spelas in.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 10px;"&gt;De förfaranden som är tillämpliga på rapportering av överträdelser, inbegripet det sätt på vilket den behöriga myn­ digheten får kräva att den rapporterade personen förtydligar den information som rapporterats eller lämnar ytterli­ gare information, tidsfristen för att lämna återkoppling samt innehållet i sådan återkoppling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporter, särskilt information om behandling av personuppgifter i enlighet med artikel 17 i detta direktiv, artiklarna 5 och 13 i direktiv (EU) 2016/679, artikel 13 i direktiv (EU) 2016/680 och artikel 15 i förordning (EU) 2018/1725, beroende på vad som är tillämpligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;766&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_767" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Vilken typ av uppföljning som ska ges till rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Tillgängliga rättsmedel och förfaranden för skydd mot repressalier och tillgången till konfidentiell rådgivning för per­ soner som överväger att rapportera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;En förklaring som tydligt anger under vilka villkor som personer som rapporterar till den behöriga myndigheten skyddas från ansvar för sekretessöverträdelser, i enlighet med artikel 21.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Kontaktuppgifter till informationscentrumet eller till den enda och oberoende administrativa myndigheten som anges i artikel 20.3, i tillämpliga fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 14&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;De behöriga myndigheternas översyn av förfarandena&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter regelbundet, minst en gång vart tredje år, ser över sina förfa­ randen för mottagande och uppföljning av rapporter. Vid översynen av förfarandena ska behöriga myndigheter beakta sin egen och andra behöriga myndigheters erfarenhet och anpassa sina förfaranden i enlighet därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL IV&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;OFFENTLIGGÖRANDEN&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 15&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Offentliggöranden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;En person som gör ett offentliggörande ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om ett av följande villkor är uppfyllt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Personen rapporterade först internt och externt, eller direkt externt i enlighet med kapitlen II och III, men ingen lämplig åtgärd vidtogs till följd av rapporten inom den rimliga tidsfrist som avses i artiklarna 9.1 f eller 11.2 d.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Personen hade rimliga skäl att tro att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 94px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;överträdelsen kan utgöra överhängande eller uppenbar fara för allmänintresset, till exempel vid en nödsituation eller risk för oåterkallelig skada, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;det, vid extern rapportering, finns risk för repressalier eller att det är osannolikt att överträdelsen kommer att avhjälpas på ett effektivt sätt, på grund av fallets särskilda omständigheter, till exempel att bevis kan döljas eller förstöras, eller att en myndighet samverkar med den som har begått överträdelsen eller är delaktig i överträdelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Denna artikel ska inte tillämpas om en person lämnar ut information direkt till pressen i enlighet med nationella bestämmelser som etablerar ett skyddssystem för yttrande- och informationsfriheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL V&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ INTERN OCH EXTERN RAPPORTERING&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 16&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Sekretesskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att den rapporterande personens identitet inte lämnas ut till någon annan än den godkända personal som är behörig att ta emot eller följa upp rapporter, utan den personens uttryckliga samtycke. Detta ska även gälla all annan information från vilken den rapporterande personens identitet kan härledas direkt eller indirekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;2. Med avvikelse från punkt 1 får den rapporterande personens identitet och all annan information som avses i punkt 1 lämnas ut endast när det föreligger en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätt eller nationell rätt i samband med nationella myndigheters utredningar eller rättsliga förfaranden, inbegripet i syfte att slå vakt om den berörda personens rätt till försvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;767&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_768" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Utlämnande som omfattas av undantaget i punkt 2 ska ske i enlighet med lämpliga skyddsåtgärder enligt tillämpliga unionsregler och nationella regler. Rapporterande personer ska i synnerhet informeras innan deras identitet lämnas ut, såvida inte sådan information skulle äventyra berörda utredningar eller rättsliga förfaranden. När rapporte­ rande personer informeras ska den behöriga myndigheten tillsända dem en skriftlig motivering som anger skälen för utlämnande av de berörda konfidentiella uppgifterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheter som tar emot information om överträdelser, som innehåller företagshemligheter, inte utnyttjar eller lämnar ut dessa företagshemligheter för andra ändamål än vad som är nödvändigt för en korrekt uppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 17&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Behandling av personuppgifter enligt detta direktiv, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller överföring av personuppgifter, ska ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680. Utbyte eller överföring av information som görs av unionens institutioner, organ eller byråer ska ske i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport får inte samlas in, eller ska, om de samlats in av misstag, raderas utan onödigt dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 18&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Dokumentation av rapporterna&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter dokumenterar varje mottagen rapport, i enlighet med de konfidentialitetskrav som anges i artikel 16. Rapporterna ska sparas endast så länge det är nödvändigt och proportionellt för att iaktta de krav som åläggs enligt detta direktiv eller andra krav som åläggs genom unionsrätten eller nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Om en telefonlinje med inspelning eller andra röstmeddelandesystem med inspelning används för rapportering ska de berörda rättsliga enheterna i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter med den rapporterande personens samtycke, ha rätt att dokumentera den muntliga rapporteringen på något av följande sätt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Genom en inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Genom en fullständig och korrekt utskrift av samtalet som gjorts av den personal som är ansvarig för handläggning av rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ska ge den rapporterande personen tillfälle att kontrollera, rätta och godkänna utskriften av samtalet genom att underteckna den.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Om en telefonlinje utan inspelning eller andra röstmeddelandesystem utan inspelning används för rapportering ska rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ha rätt att dokumentera den munt­ liga rapporteringen i form av ett korrekt protokoll från samtalet skrivet av personalen som är ansvarig för handläggning av rapporter. Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ska ge den rapporterande personen tillfälle att kontrollera, rätta och godkänna protokollet från samtalet genom att underteckna det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Om en person begär ett möte med personalen vid rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn eller vid behöriga myndigheter för rapporteringsändamål enligt artiklarna 9.2 och 12.2, ska rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter med den rapporterande personens samtycke, säkerställa att fullständig och korrekt dokumentation av mötet bevaras i en varaktig och åtkomlig form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ska ha rätt att dokumentera mötet på något av följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Genom en inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Genom ett korrekt protokoll från mötet upprättat av personalen som är ansvarig för handläggning av rapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Rättsliga enheter i den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter ska ge den rapporterande personen tillfälle att kontrollera, rätta och godkänna protokollet från mötet genom att underteckna det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;768&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_769" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:25px;z-index:-1;width:47px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338769x1.jpg/" style="width:47px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;L 305/43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft47"&gt;KAPITEL VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;"&gt;SKYDDSÅTGÄRDER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Artikel 19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft95"&gt;Förbud mot repressalier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;repressalier mot personer som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;i artikel 4, inbegripet hot om repressalier och försök till repressalier, inbegripet och särskilt i form av följande:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;"&gt;Avstängning, permittering, uppsägning eller motsvarande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;"&gt;Degradering eller utebliven befordran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;"&gt;Ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning, ändrade arbetstider.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;"&gt;Utebliven fortbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;"&gt;Negativ resultatbedömning eller negativa vitsord.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 12px;"&gt;Åläggande eller tillämpning av en disciplinåtgärd, reprimand eller annan sanktion, inbegripet ekonomiska sanktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;"&gt;Tvång, hot, trakasserier eller utfrysning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;"&gt;Diskriminering, missgynnande eller orättvis behandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 12px;"&gt;Underlåtenhet att omvandla en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning, i de fall då arbetstagaren haft berättigade förväntningar på att bli erbjuden en tillsvidareanställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 12px;"&gt;Underlåtenhet att förnya, eller förtida uppsägning av, ett tidsbegränsat anställningsavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;k)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;"&gt;Skada, inbegripet för personens anseende, särskilt i sociala medier, eller ekonomisk förlust, inbegripet förlorade affärsmöjligheter och förlorad inkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 89px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;l)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 10px;"&gt;Svartlistning på grundval av en sektors- eller branschomfattande informell eller formell överenskommelse, som kan medföra att personen i framtiden inte kommer att kunna anställas i sektorn eller branschen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;m)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Förtida uppsägning eller hävande av ett avtal om varor eller tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;n)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;"&gt;Hävande av en licens eller ett tillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;o)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;"&gt;Psykiatriska eller medicinska hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 20&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att personer som avses i artikel 4 har tillgång till stödåtgärder, beroende på vad som är lämpligt, i synnerhet följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Omfattande och oberoende information och rådgivning, som är lättåtkomlig för allmänheten och utan kostnad, om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga om skydd mot repressalier, och om den berörda personens rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Effektivt bistånd från behöriga myndigheter inför alla relevanta myndigheter som medverkar till att skydda dem mot repressalier, inbegripet, om detta föreskrivs i nationell rätt, intygande av att de omfattas av skydd enligt detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Rättshjälp i straffrättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlighet med direktiv (EU) 2016/1919 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;48&lt;/SPAN&gt;), samt rättshjälp vid framtida förfaranden och juridisk rådgivning eller annat rättsligt bistånd i enlighet med nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;(&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;48&lt;/SPAN&gt;) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_770" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna får föreskriva ekonomiskt bistånd och stödåtgärder, inbegripet psykologiskt stöd, för rapporte­ rande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;De stödåtgärder som avses i denna artikel får tillhandahållas, beroende på vad som är lämpligt, av ett informa­ tionscentrum eller en enda tydligt angiven oberoende administrativ myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 21&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Åtgärder för skydd mot repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att personer som avses i artikel 4 är skyddade mot repressalier. Sådana åtgärder ska särskilt omfatta de som anges i punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; i denna artikel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 och 3.3 ska personer som rapporterar information om överträ­ delser eller gör ett offentliggörande av information i enlighet med detta direktiv inte anses ha brutit mot några restrik­ tioner om offentliggörande av information och ska inte åläggas ansvar av något slag med avseende på en sådan rapport eller sådant offentliggörande, under förutsättning att de hade rimliga skäl att tro att rapporteringen eller offentliggöran­ det av sådan information var nödvändig för att avslöja en överträdelse i enlighet med detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Rapporterande personer ska inte åläggas ansvar när det gäller anskaffandet av eller tillgången till information som rapporteras eller offentliggörs, under förutsättning att sådant anskaffande eller sådan tillgång inte utgör ett självständigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;brott. I händelse av anskaffande eller tillgång som utgör ett självständigt brott ska det straffrättsliga ansvaret även i fortsättningen regleras av tillämplig nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Varje annat ansvar som aktualiseras för de rapporterande personerna genom handlingar eller underlåtenheter som inte rör rapporteringen eller offentliggörandet eller som inte är nödvändiga för att avslöja en överträdelse ska i enlighet med detta direktiv fortsatt regleras av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;I förfaranden vid domstol eller annan myndighet som avser skada som lidits av den rapporterande personen, och under förutsättning att den personen visar att han eller hon har rapporterat eller gjort ett offentliggörande och lidit en skada, ska det antas att skadan utgjorde repressalier för rapporten eller offentliggörandet. I sådana fall ska den person som har vidtagit den åtgärd som orsakade skadan visa att den åtgärden grundades på vederbörligen motiverade skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Personer som avses i artikel 4 ska ha tillgång till lämpliga rättsmedel mot repressalier, inbegripet interimistiska åtgärder i avvaktan på att de rättsliga förfarandena slutförs, i enlighet med nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;I rättsliga förfaranden, inbegripet avseende förtal, upphovsrättsintrång, brott mot tystnadsplikt, överträdelse av dataskyddsregler, röjande av företagshemligheter eller avseende ersättningsanspråk som bygger på privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt, ska personer som avses i artikel 4 inte åläggas ansvar av något slag som en följd av rapporter eller offentliggöranden enligt detta direktiv. Dessa personer ska ha rätt att åberopa denna rapport eller detta offentliggörande för att yrka på att ärendet avslås, under förutsättning att de hade rimliga skäl att tro att det var nödvän­ digt att rapportera eller offentliggöra sådan information för att avslöja en överträdelse i enlighet med detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Om en person rapporterar eller offentliggör information om överträdelser som omfattas av detta direktiv, och den infor­ mationen inbegriper företagshemligheter, och den personen uppfyller villkoren i detta direktiv, ska sådan rapportering eller sådant offentliggörande anses som lagligt enligt villkoren i artikel 3.2 i direktiv (EU) 2016/943.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rättsmedel och fullständig ersättning är tillgängliga för skada som lidits av personer som avses i artikel 4 i enlighet med nationell rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 22&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Åtgärder för att skydda berörda personer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska i enlighet med stadgan säkerställa att de berörda personerna fullt ut omfattas av rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång samt av oskuldspresumtionen och rätten till försvar, inbegripet rätten att bli hörd och rätten till tillgång till handlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Behöriga myndigheter ska, i enlighet med nationell rätt, säkerställa att de berörda personernas identitet skyddas så länge utredningar som rapporten eller offentliggörandet gett upphov till pågår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;770&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_771" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;De regler som fastställs i artiklarna 12, 17 och 18 gällande skydd av rapporterande personers identitet ska även gälla skyddet av de berörda personernas identitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 23&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;hindrar eller försöker hindra rapportering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;vidtar repressalier mot personer som avses i artikel 4,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;väcker okynnestalan mot personer som avses i artikel 4,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt som avses i artikel 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 11px;"&gt;Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga med avseende på rapporterande personer om det konstateras att de medvetet rapporterat eller offentliggjort falsk information. Med­ lemsstaterna ska också i enlighet med nationell rätt föreskriva åtgärder för att ersätta skador till följd av sådana rapporter eller offentliggöranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 24&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Avstående från eller begränsning av rättigheter och rättsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att avstå från, eller begränsa, de rättigheter och rättsmedel som föreskrivs i detta direktiv genom ett avtal, en policy, en anställningsform eller ett anställningsvillkor, och inte heller genom ett skiljeavtal som ingås före eventuell tvist.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;KAPITEL VII&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;SLUTBESTÄMMELSER&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 25&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Förmånligare behandling och klausul om bevarande av skyddsnivån&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i detta direktiv, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 22 och 23.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 26&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Införlivande och övergångsperiod&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Medlemsstaterna ska senast den 17 december 2021 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna, när det gäller rättsliga enheter i den privata sektorn med 50 till 249 arbetstagare, senast den 17 december 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler enligt artikel 8.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 11px;"&gt;När medlemsstaterna antar de bestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 ska de bestämmelserna innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hän­ visningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 27&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Rapportering, utvärdering och översyn&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen all relevant information om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. På grundval av den information som tillhandahållits ska kommissionen senast den 17 december 2023 lägga fram en rapport om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv för Europaparlamentet och rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;771&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_772" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Utan att det påverkar de rapporteringsskyldigheter som föreskrivs i andra unionsrättsakter ska medlemsstaterna, årligen och företrädesvis i aggregerad form, lägga fram följande statistik om de rapporter som avses i kapitel III för kommissionen om den är tillgänglig på central nivå i den berörda medlemsstaten:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Antal rapporter som mottagits av de behöriga myndigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Antal utredningar och förfaranden som inletts till följd av sådana rapporter och deras resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;Uppskattad ekonomiska skada, om sådan har fastställts, och indrivna belopp till följd av de utredningar och förfaran­ den som avser de rapporterade överträdelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Kommissionen ska senast den 17 december 2025, med beaktande av den rapport som lagts fram i enlighet med punkt 1 och medlemsstaternas statistik som lagts fram i enlighet med punkt 2, lägga fram en rapport för Europaparla­ mentet och rådet med en bedömning av inverkan av den nationella rätt som införlivar detta direktiv. Rapporten ska utvärdera hur detta direktiv har fungerat och överväga behovet av ytterligare åtgärder, inbegripet i förekommande fall ändringar i syfte att utvidga detta direktivs tillämpningsområde till ytterligare unionsrättsakter eller områden, i synnerhet förbättring av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet och arbetsvillkoren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Förutom den utvärdering som avses i första stycket ska rapporten utvärdera hur medlemsstaterna har utnyttjat de befintliga samarbetsmekanismerna som en del av deras skyldighet att följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde och mer allmänt hur de samarbetar i fall av överträdelser med en gränsöverskri­ dande dimension.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Kommissionen ska offentliggöra de rapporter som avses i punkterna 1 och 3 och göra dem lättillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Artikel 28&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i &lt;SPAN style="font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 350px;margin-left: 24px;margin-top: 12px;font: italic 6px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Artikel 29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft95"&gt;Adressater&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Utfärdat i Strasbourg den 23 oktober 2019.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;På Europaparlamentets vägnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;På rådets vägnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft47"&gt;D.M. SASSOLI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft47"&gt;T. TUPPURAINEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 31px;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 31px;" class="td356"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 31px;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 221px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;772&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_773" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;BILAGA&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Del I&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a i – offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Förfaranderegler för offentlig upphandling och tilldelning av koncessioner, för tilldelning av kontrakt på områdena försvar och säkerhet och för tilldelning av kontrakt för enheter som är verksamma inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;vatten-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; trans­ port- och posttjänstsektorerna samt alla andra kontrakt, som föreskrivs i följande unionslagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enhe­ ter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Prövningsförfaranden, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 89px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;vatten-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; transport- och telekommunikationssektorerna (EGT L 76, 23.3.1992, s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 89px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 30.12.1989, s. 33).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a ii – finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;Regler som fastställer en ram för reglering och tillsyn och konsument- och investerarskydd i samband med finan­ siella tjänster och kapitalmarknader, banktjänster och tjänster som avser krediter, investeringar, försäkringar och återförsäkringar, tjänstepensionsprodukter eller privata pensionsprodukter, värdepapper, investeringsfonder, betal­ tjänster och de verksamheter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och vär­ depappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338), som föreskrivs i följande unionslagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investe­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;ringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EUT L 115, 25.4.2013, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;773&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_774" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 478px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EUT L 115, 25.4.2013, s. 18).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 77).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;viii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finan­ siella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ix)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337 23.12.2015, s. 35).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;x)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktie­ ägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xiii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OTC-derivat,&lt;/NOBR&gt; centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xiv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xvi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för åter­ hämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xvii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kredit­ institut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparla­ mentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xviii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xix)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investe­ rare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xx)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kre­ ditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;774&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_775" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;C.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a iii – produktsäkerhet och produktöverensstämmelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Allmänna säkerhetskrav och krav på överensstämmelse för produkter som släpps ut på unionsmarknaden, som definieras i och regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Unionens harmoniseringslagstiftning avseende industriprodukter, inklusive märkningskrav, med undantag av livsmedel, foder, humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, levande växter och djur, produkter av mänskligt ursprung samt produkter av växter och djur med direkt koppling till deras framtida fortplantning, enligt förteckningen i bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”Ramdirektiv”) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Regler om saluföring och användning av känsliga och farliga produkter, som föreskrivs i följande unionslagstift­ ning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överfö­ ring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (EUT L 39, 9.2.2013, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;D.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a iv – transportsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Säkerhetskrav inom järnvägssektorn, som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Säkerhetskrav inom sektorn för civil luftfart, som regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (EUT L 295, 12.11.2010, s. 35).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Säkerhetskrav inom vägtransportsektorn, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet (EUT L 319, 29.11.2008, s. 59).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft81"&gt;ii) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L 167, 30.4.2004, s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma reg­ ler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Säkerhetskrav inom sjöfartssektorn, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (EUT L 131, 28.5.2009, s. 11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om transportörens skade­ ståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss (EUT L 131, 28.5.2009, s. 24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 93px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;775&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_776" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/EG och Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2002/59/EG (EUT L 131, 28.5.2009, s. 114).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbild­ ning för sjöfolk (EUT L 323, 3.12.2008, s. 33).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Rådets direktiv nr 98/41/EG av den 18 juni 1998 om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater (EGT L 188, 2.7.1998, s. 35).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/96/EG av den 4 december 2001 om fastställande av harmonise­ rade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg (EGT L 13, 16.1.2002, s. 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 96px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Säkerhetskrav som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a v – miljöskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;margin-left: 24px;margin-top: 1px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p220 ft81"&gt;Varje straffbar gärning mot skyddet för miljön,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p26"&gt;som regleras av Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p220"&gt;direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p26"&gt;skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p220"&gt;(EUT L 328, 6.12.2008, s. 28) eller varje olaglig handling som utgör en överträdelse av den lagstiftning som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p220 ft81"&gt;i bilagorna till direktiv 2008/99/EG.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Regler om miljö och klimat, som föreskrivs i följande lagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av dem 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om änd­ ring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av använd­ ningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Regler om hållbar utveckling och avfallshantering, som föreskrivs i följande lagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (EUT L 330 10.12.2013, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 201, 27.7.2012, s. 60).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;776&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_777" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Regler om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; luft- och bullerföroreningar, som föreskrivs i följande lagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentin­ formation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar (EGT L 12, 18.1.2000, s. 16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (EUT L 115, 9.5.2003, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (EUT L 255, 30.9.2005, s. 11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;viii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och ener­ gieffektiva vägtransportfordon (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ix)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 140, 5.6.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;x)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 89px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/126/EG av den 21 oktober 2009 om återvinning av bensin­ ångor steg II, vid tankning av motorfordon på bensinstationer (EUT L 285, 31.10.2009, s. 36).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldiox­ idutsläppen från lätta fordon (EUT L 145, 31.5.2011, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xiii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastruktu­ ren för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xiv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapporte­ ring och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (EUT L 313, 28.11.2015, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Regler om skydd och förvaltning av vatten och mark, som föreskrivs i följande lagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;777&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_778" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Regler om skydd av naturen och den biologiska mångfalden, som föreskrivs i följande lagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets förordning (EG) nr 1936/2001 av den 27 september 2001 om införande av kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiske efter vissa bestånd av långvandrande fisk (EGT L 263, 3.10.2001, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 150, 30.4.2004, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter (EUT L 286, 31.10.2009, s. 36).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets förordning (EG) nr 734/2008 av den 15 juli 2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav (EUT L 201, 30.7.2008, s. 8).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Regler om kemikalier, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Regler om organiska produkter, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;F.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a vi – strålskydd och kärnsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Regler om kärnsäkerhet, som föreskrivs i följande unionslagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsä­ kerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnor­ mer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom (EUT L 13, 17.1.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvars­ full och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (EUT L 337, 5.12.2006, s. 21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;778&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_779" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 94px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Rådets förordning (Euratom) 2016/52 av den 15 januari 2016 om gränsvärden för radioaktiva ämnen i livs­ medel och foder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 och kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 och (Euratom) nr 770/90 (EUT L 13, 20.1.2016, s. 2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan med­ lemsstater (EGT L 148, 19.6.1993, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;G.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a vii – livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 429px;margin-left: 24px;margin-top: 2px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p222"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td9"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p220"&gt;Unionens livsmedels- och foderlagstiftning, som regleras av de allmänna principer och krav som definieras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p220"&gt;i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p220"&gt;krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaran­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td9"&gt;&lt;P class="p220 ft81"&gt;den i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Djurhälsa, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 94px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Regler och standarder för djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande, som föreskrivs i följande unionslagstift­ ning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avliv­ ning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Rådets direktiv 1999/22/EG av den 29 mars 1999 om hållande av vilda djur i djurparker (EGT L 94, 9.4.1999, s. 24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;H.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a viii – folkhälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 89px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkom­ ponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (EUT L 33, 8.2.2003, s. 30).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;779&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_780" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 102, 7.4.2004, s. 48).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/53/EU av den 7 juli 2010 om kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation (EUT L 207, 6.8.2010, s. 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 141/2000 av den 16 december 1999 om särläkemedel (EGT L 18, 22.1.2000, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemen­ skapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemen­ skapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, 30.4.2004, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006 av den 12 december 2006 om läkemedel för pediatrisk användning och om ändring av förordning (EEG) nr 1768/92, direktiv 2001/20/EG, direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 378, 27.12.2006, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 av den 13 november 2007 om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 324, 10.12.2007, s. 121).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Patienträttigheter, som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 96px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 10px;"&gt;Tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter, som regleras av Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;I.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a ix – konsumentskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Konsumenträttigheter och konsumentskydd, som regleras av följande unionslagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EGT L 80, 18.3.1998, s. 27).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (EUT L 136, 22.5.2019, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försälj­ ning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (EGT L 171, 7.7.1999, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;780&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_781" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 477px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p270"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p25"&gt;L 305/55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;viii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ix)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 28.8.2014, s. 214).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;"&gt;J.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a x – skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunika­ tion) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"&gt;Del II&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;Artikel 3.1 avser följande unionslagstiftning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a ii – finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 12px;"&gt;Finansiella tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;i) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 89px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredo­ visning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;iv)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;v)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksam­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 62px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;het i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;781&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_782" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:622px;left:172px;z-index:-1;width:144px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338782x1.jpg/" style="width:144px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 484px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 478px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p25 ft81"&gt;L 305/56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p59"&gt;SV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft81"&gt;Europeiska unionens officiella tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p26 ft81"&gt;26.11.2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p25 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;vii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad vär­ depappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;viii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare &lt;NOBR&gt;(Priip-produkter)&lt;/NOBR&gt; (EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;ix) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;x)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (EUT L 26, 2.2.2016, s. 19).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;xi)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 96px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparla­ mentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 96px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EU) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a iv – transportsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;C.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 12px;"&gt;Artikel 2.1 a v – miljöskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 54px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 10px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverk­ samhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 201px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;782&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_783" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:260px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338783x1.jpg/" style="width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 155px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft98"&gt;Unionsrättsakter med bestämmelser om rapportering av överträdelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Unionsrättsakter som ingår i del II av bilagan till visselblåsardirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;1. &lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 141px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009&lt;SPAN class="ft2"&gt; om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2015/16:170&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 75px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Förordningen (2016:1318) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;ordningar (art. 99d.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;genom föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft83"&gt;Finansinspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft86"&gt;mottagande av anmälningar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;regelöverträdelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;2 kap. 17 d § lagen (2004:46)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;ordningar (art. 99d.5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;om värdepappersfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Repressalieskydd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;Kraven på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;2 kap. 17 e § lagen (2004:46)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;ansvarsfrihet för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;repressalieskydd anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft83"&gt;om värdepappersfonder, 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft86"&gt;uppfyllda genom gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;2 b § lagen (2004:297) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;(art. 99d.2 och 99d.4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;rätt. Bestämmelser bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft83"&gt;bank- och finansieringsrörelse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft83"&gt;införas om att en person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;och 8 kap. 4 b § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;som rapporterat inte får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;(2007:528) om värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft84"&gt;göras ansvarig för att ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft87"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;åsidosatt någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;tystnadsplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft86"&gt;2 kap. 19 § lagen (2004:46) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;värdepappersfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;(art. 99d.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;783&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_784" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:537px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338784x1.jpg/" style="width:416px;height:537px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;2. Andra tjänstepensionsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensions- institut&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2018/19:159&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 3px;font: bold 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Rättsligt skydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;Ändringar i 30 kap. 4 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;offentlighets- och sekretess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;(art. 24.6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;lagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;3. Revisorsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 103px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2015/16:162&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;1 a § förordningen (2007:1077)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 30e.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;med instruktion för Revisors-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;inspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft84"&gt;26 a § revisorslagen (2001:883)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 30e.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;30 kap. 4 c § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som utpekas (art. 30e.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 207px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;784&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_785" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338785x1.jpg/" style="width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;4. Marknadsmissbruksförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 157px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 198px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2016/17:22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr3"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Förordningen (2016:1318) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 32.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;genom föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Finansinspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;mottagande av anmälningar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;regelöverträdelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;2 kap. 7 § lagen (2016:1306)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 32.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;med kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;bestämmelser till EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;marknadsmissbruksförordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Repressalieskydd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft83"&gt;Bestämmelser bör införas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;2 kap. 8, 10 och 11 §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ansvarsfrihet för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;om att en person som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;(2016:1306) med komplette-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rapporterat inte får göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rande bestämmelser till EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 32.2 och 23.4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;ansvarig för att ha åsido-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;marknadsmissbruksförordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;satt någon tystnadsplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;32 kap. 6 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; § offentlighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 32.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;och 2 kap. 8 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;(2016:1306) med komplette-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rande bestämmelser till EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;marknadsmissbruksförordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 241px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;785&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_786" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338786x1.jpg/" style="width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;5. Kapitaltäckningsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 91px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2013/14:228&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Förordningen (2016:1318) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 71.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Finansinspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;mottagande av anmälningar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;regelöverträdelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;8 kap. 4 a § lagen (2007:528)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 71.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft86"&gt;om värdepappersmarknaden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;6 kap. 2 a § lagen (2004:297)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om bank- och finansierings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;rörelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 71.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;sekretesslagen (2009:400),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft170"&gt;som utpekas (art. 71.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;1 kap. 10 § lagen (2004:297)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om bank- och finansierings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rörelse och 1 kap. 11 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;(2007:528) om värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 241px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;786&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_787" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338787x1.jpg/" style="width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;6. MiFID II&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 172px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2016/17:162&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 73.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom gällande rätt (jfr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;förordningen [2016:1318]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om Finansinspektionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rutiner för mottagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;anmälningar om regel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;överträdelser).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;Kraven som inte redan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;4 kap. 8 §, 10 kap. 15 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 73.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;anses uppfyllda bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;13 kap. 2 a § lagen (2007:528)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;genomföras genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om värdepappersmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 73.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;sekretesslagen (2009:400) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 73.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;1 kap. 11 § lagen (2007:528)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om värdepappersmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 285px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;787&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_788" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338788x1.jpg/" style="width:416px;height:459px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;7. EU:s förordning om värdepapperscentraler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen&lt;SPAN class="ft2"&gt; och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2015/16:10&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft167"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Förordningen (2016:1318) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 65.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;genom föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Finansinspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;mottagande av anmälningar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;regelöverträdelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;1 kap. 6 § lagen (1998:1479)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 65.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om värdepapperscentraler och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;kontoföring av finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;instrument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 65.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;sekretesslagen (2009:400) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft170"&gt;som utpekas (art. 65.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;8 kap. 2 § lagen (1998:1479)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om värdepapperscentraler och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;kontoföring av finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;instrument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 285px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;788&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_789" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:488px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338789x1.jpg/" style="width:416px;height:488px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p268 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:382px;"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;8. EU:s förordning om faktablad för &lt;NOBR&gt;Priip-produkter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare (Priip- produkter)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 13px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2016/17:78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 28.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom gällande rätt (jfr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;förordningen [2016:1318]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om Finansinspektionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rutiner för mottagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;anmälningar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;regelöverträdelser).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;Inget svenskt genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 28.4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;förande på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;fakultativ bestämmelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 28.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;sekretesslagen (2009:400) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 28.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;20 § lagen (2017:317) med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;kompletterande bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;till EU:s förordning om fakta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;blad för &lt;NOBR&gt;Priip-produkter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 256px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;789&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_790" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:400px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338790x1.jpg/" style="width:416px;height:400px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;"&gt;EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappers- finansiering och om återanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappers- &lt;SPAN style="font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;finansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU)&lt;/SPAN&gt; nr 648/2012&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft170"&gt;Svenska överväganden: se Finansdepartementets promemoria Komplette-&lt;SPAN class="ft49"&gt; rande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (Fi2017/04112/V)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft92"&gt;svenska övervägandena i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft167"&gt;promemorian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 24.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 24.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 24.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft170"&gt;som utpekas (art. 24.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 344px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;790&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_791" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:378px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338791x1.jpg/" style="width:416px;height:378px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;10. Försäkringsdistributionsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 145px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (omarbetning)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2017/18:216&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 35.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom gällande rätt (jfr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;förordningen [2016:1318]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om Finansinspektionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;rutiner för mottagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;anmälningar om regel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;överträdelser).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 35.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;sekretesslagen (2009:400) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 35.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;8 kap. 8 § lagen (2018:1219)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;om försäkringsdistribution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 366px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;791&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_792" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:429px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338792x1.jpg/" style="width:416px;height:429px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;11. EU:s prospektförordning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper &lt;SPAN style="font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad,&lt;/SPAN&gt; och om upphävande av direktiv 2003/71/EG&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2018/19:83&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft167"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 41.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom gällande rätt (jfr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft170"&gt;förordningen [2016:1318]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;om Finansinspektionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft170"&gt;rutiner för mottagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;anmälningar om regel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;överträdelser).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 41.4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 41.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;30 kap. 4 b § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;sekretesslagen (2009:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft170"&gt;som utpekas (art. 41.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 315px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;792&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_793" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:591px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338793x1.jpg/" style="width:416px;height:591px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;12. Fjärde penningtvättsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 150px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europa - parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2016/17:173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses delvis upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;17 a § förordningen (2009:92)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 61.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;fyllda genom gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;om åtgärder mot penningtvätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;rätt (jfr förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;och finansiering av terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;[2016:1318] om Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;inspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;mottagande av anmäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;ningar om regelöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;trädelser) och bör i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genomföras genom ytter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;ligare föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;6 kap. 4 § och 8 kap. 1 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 61.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;(2017:630) om åtgärder mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;penningtvätt och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;av terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 61.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;30 kap. 23 a § offentlighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 61.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;och 5 kap. 11 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;(2017:630) om åtgärder mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;penningtvätt och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;av terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 153px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;793&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_794" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338794x1.jpg/" style="width:416px;height:503px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;13. EU:s förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2016/17:173&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses delvis upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;17 a § förordningen (2009:92)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 21.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;fyllda genom gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;om åtgärder mot penningtvätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;rätt (jfr förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;och finansiering av terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;[2016:1318] om Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;inspektionens rutiner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft87"&gt;mottagande av anmäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;ningar om regelöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft170"&gt;trädelser) och bör i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genomföras genom ytter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;ligare föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;förordningsnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft170"&gt;6 kap. 4 § och 8 kap. 1 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 21.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;(2017:630) om åtgärder mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;penningtvätt och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;av terrorism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven anses uppfyllda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;genom gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 21.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;30 kap. 23 a § offentlighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft84"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft170"&gt;som utpekas (art. 21.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 241px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;794&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_795" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:620px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338795x1.jpg/" style="width:416px;height:620px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p268 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;SPAN style="padding-left:382px;"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;14. EU:s rapporteringsförordning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"&gt;3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 148px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Rapporteringsförordningen har kompletterats av kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2015/1018 om fastställande av en förteckning som klassificerar händelser inom civil luftfart som obligatoriskt måste rapporteras enligt förordning (EU) nr 376/2014 (EU:s genomförande- förordning)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Vissa anpassningar har gjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;ordningar (art. 6.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;i förordningen (1994:1808) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;behöriga myndigheter på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;civila luftfartens område samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;i Transportsstyrelsens före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;skrifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Interna rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Vissa anpassningar har gjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;i förordningen (1994:1808) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;och 5.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;behöriga myndigheter på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;civila luftfartens område samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;i Transportsstyrelsens före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;skrifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Repressalieskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Vissa anpassningar har gjorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;i förordningen (1994:1808) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;(art. 16.9 och 16.12)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;behöriga myndigheter på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;civila luftfartens område samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;i Transportsstyrelsens före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p59 ft87"&gt;skrifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Identitetsskydd för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;Kraven bör genomföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;29 kap. 10 § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft83"&gt;som rapporterar och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;genom föreskrifter i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;som utpekas (art. 6.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;(prop. 2017/18:208).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;6.3 och 15)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 124px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;795&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_796" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:545px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338796x1.jpg/" style="width:416px;height:545px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;EU:s direktiv om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt; verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 93px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se promemoria från Näringsdepartementet angående genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (dnr N2015/1097/RS)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft167"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p220 ft92"&gt;svenska övervägandena i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;promemorian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;Direktivet i sin helhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;ordningar (art. 5.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;bedöms uppfyllt genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Identitetsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;Direktivet i sin helhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;den som rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;bedöms uppfyllt genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 5.3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;gällande rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;16. Hamnstatskontrolldirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p564 ft87"&gt;2009 om hamnstatskontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2009/10:231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p220 ft20"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft19"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft34"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft34"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p25 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p564 ft49"&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Bestämmelser om rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p59 ft49"&gt;5 kap. 16 a § fartygssäkerhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p564 ft2"&gt;(art. 23.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;teringsskyldighet bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;lagen (2003:364)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p220 ft2"&gt;införas genom lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 200px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;796&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_797" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:306px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338797x1.jpg/" style="width:416px;height:306px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2020:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;17. Offshoredirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 151px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG Europaparlamentets och rådets&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft2"&gt;Svenska överväganden: se prop. 2014/15:64&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 4px;font: bold 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;Relevanta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;Sammanfattning av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft92"&gt;Bestämmelser som införts i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft34"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;svenska övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;eller förordning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft167"&gt;i unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft167"&gt;i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft167"&gt;unionsrättsakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;Externa rapporterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;Ej nödvändigt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft87"&gt;ordningar (art. 22.1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft86"&gt;svenskt genomförande på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;grund av att direktivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;ger möjlighet till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft49"&gt;undantag för medlems-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft86"&gt;stater som inte har någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td353"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft83"&gt;olje- och gasverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td357"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft2"&gt;till havs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #808080 1px solid;border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p25 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 439px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;797&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_798" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_799" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 130px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338799x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Översyn av yrket personlig assistent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Hållbar slamhantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Grönt sparande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Motorfordonspooler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– minskad skolsegregation och för-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;bättrad resurstilldelning­&lt;SPAN style="padding-left:73px;"&gt;. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En moderniserad arbetsrätt. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;i fritidshem och pedagogisk omsorg. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_800" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 735px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– ett system, många möjligheter. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 306px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_801" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 100px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B338801x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft49"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;En moderniserad arbetsrätt. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft49"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Grönt sparande. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Motorfordonspooler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;En ny mervärdesskattelag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Del 1 och 2. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. [35]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Kompletterande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft49"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Sveriges museum om Förintelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Hållbar slamhantering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 150px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Strukturförändring och investering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_802" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 559px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 304px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– ett system, många möjligheter. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft49"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;minskad skolsegregation och för­ bättrad ­resurstilldelning. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 304px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. [33]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft4"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritids- hem och pedagogisk omsorg. [34]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B338</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__38.pdf</filnamn>
<filstorlek>4340506</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ökad trygghet för visselblåsare</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/233EED5D-1908-4237-91F3-0D2B77A732C7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>