0 H8B326 2020 26 sou sou Statens offentliga utredningar 2020:26 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 26 0 2020-04-29 00:00:00 2020-04-29 15:51:21 2020-04-29 00:00:00 En sjukförsäkring anpassad efter individen html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H8B326/text https://data.riksdagen.se/dokument/H8B326 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B326 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:420px;z-index:-1;width:126px;height:69px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_8 #id_3 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_10 #id_3 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_12 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:64px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #id_3 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #p18dimg1 {position:absolute;top:257px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:138px;} #page_18 #p18dimg1 #p18img1 {width:413px;height:138px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_19 #p19dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;} #page_19 #p19dimg1 #p19img1 {width:413px;height:247px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:82px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 774px;} #page_23 #tx1 {position:absolute;top:295px;left:231px;width:70px;height:22px;} #page_23 #tx2 {position:absolute;top:311px;left:254px;width:42px;height:21px;} #page_23 #tx3 {position:absolute;top:328px;left:0px;width:582px;height:90px;} #page_23 #tx4 {position:absolute;top:395px;left:0px;width:581px;height:157px;} #page_23 #tx5 {position:absolute;top:511px;left:0px;width:581px;height:112px;} #page_23 #tx6 {position:absolute;top:701px;left:531px;width:25px;height:15px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:529px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:70px;height:1px;} #page_24 #tx1 {position:absolute;top:341px;left:369px;width:281px;height:180px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:416px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:415px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:416px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:416px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:415px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:658px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:416px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:316px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:397px;} #page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:397px;} #page_45 #p45inl_img1 {position:relative;width:7px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img2 {position:relative;width:2px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img3 {position:relative;width:7px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img4 {position:relative;width:1px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img5 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img6 {position:relative;width:2px;height:8px;} #page_45 #p45inl_img7 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:137px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:605px;} #page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:605px;} #page_46 #p46inl_img1 {position:relative;width:7px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img2 {position:relative;width:2px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img3 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img4 {position:relative;width:2px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img5 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img6 {position:relative;width:2px;height:8px;} #page_46 #p46inl_img7 {position:relative;width:8px;height:8px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;} #page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:415px;height:696px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:675px;} #page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:416px;height:675px;} #page_48 #p48inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_48 #p48inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:439px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:303px;} #page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:303px;} #page_54 #p54inl_img1 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_54 #p54inl_img2 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_54 #p54inl_img3 {position:relative;width:4px;height:5px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_56 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #id_4 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:81px;left:63px;z-index:-1;width:383px;height:278px;} #page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:383px;height:278px;} #page_56 #p56inl_img1 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img3 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_56 #p56inl_img4 {position:relative;width:4px;height:6px;} #page_56 #p56inl_img5 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img6 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img7 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img8 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_56 #p56inl_img9 {position:relative;width:5px;height:5px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_57 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:301px;} #page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:301px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #id_3 {border:none;z:b;margin:46px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:117px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:287px;} #page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:287px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:670px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:251px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:450px;} #page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:450px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:658px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:67px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:378px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:352px;} #page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:352px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:171px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:547px;} #page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:547px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:45px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:302px;} #page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:302px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:289px;} #page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:416px;height:289px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:52px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:301px;} #page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:301px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:42px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:287px;} #page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:287px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:310px;} #page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:425px;height:310px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_104 #id_3 {border:none;z:b;margin:92px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_118 #id_3 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:415px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:271px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;} #page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:413px;height:156px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:415px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_125 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:502px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:216px;} #page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:216px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:648px;} #page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:648px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:1px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_150 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_151 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_152 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_153 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_156 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:61px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:416px;height:1px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_171 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_173 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_173 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_175 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_175 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_177 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_177 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:53px;left:105px;z-index:-1;width:160px;height:20px;} #page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:160px;height:20px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_178 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_178 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:53px;left:84px;z-index:-1;width:160px;height:654px;} #page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:160px;height:654px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_179 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:161px;height:20px;} #page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:161px;height:20px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:53px;left:63px;z-index:-1;width:161px;height:20px;} #page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:161px;height:20px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_181 #id_3 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:161px;height:20px;} #page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:161px;height:20px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:53px;left:84px;z-index:-1;width:160px;height:20px;} #page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:160px;height:20px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_183 #id_3 {border:none;z:b;margin:60px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:161px;height:20px;} #page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:161px;height:20px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_186 #id_3 {border:none;z:b;margin:74px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;} #page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:24px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;} #page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:24px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 18px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 18px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft26{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 18px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 18px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft39{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft40{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft42{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft44{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft61{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft62{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft67{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft76{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft77{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft78{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft79{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 13px;} .ft80{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 11px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 17px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 12px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 12px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 12px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 13px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 10px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 11px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 11px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;color: #404040;l-h: 9px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 13px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 6px;} .ft107{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 11px;} .ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft109{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft111{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft112{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft113{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft115{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft116{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft117{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft118{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft120{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft121{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft122{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft123{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft124{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft125{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft127{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft129{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft130{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 12px;} .ft131{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 7px;} .ft132{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 8px;} .ft133{font: 10px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 10px;} .ft134{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft135{font: 14px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 19px;} .ft136{font: 12px 'Calibri' !important;color: #595959;l-h: 13px;} .ft137{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;} .ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft139{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft140{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft141{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft142{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft143{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft144{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft145{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft146{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft147{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft148{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft149{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft150{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft151{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft152{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft153{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft154{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft155{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft156{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft157{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft158{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft159{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft160{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft161{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft162{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft163{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft164{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft165{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft166{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft167{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;} .ft168{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 14px;} .ft169{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft170{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft171{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;} .ft172{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 14px;} .ft173{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft174{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft175{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft176{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft177{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;} .ft178{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft179{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 14px;} .ft180{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft181{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft182{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 14px;} .ft183{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft184{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft185{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft186{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 12px;} .ft187{font: bold 10px 'Calibri' !important;l-h: 12px;} .ft188{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;} .ft189{font: 10px 'Calibri' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;} .ft190{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft191{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft192{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft193{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft194{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 462px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p12{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p18{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p19{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p30{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p51{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p52{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.57px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p99{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p102{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p107{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p121{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p134{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p136{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p145{text-align: left;margin-top: 276px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p150{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p166{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p175{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p178{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p225{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p234{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.7px;} .p251{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p274{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p275{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p276{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p277{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p278{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p286{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p287{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p290{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p293{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p316{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p321{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p323{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p325{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p339{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p346{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p350{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p356{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p358{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p363{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p369{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p376{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p387{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p398{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p400{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p402{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:7px;} .p416{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:13px;} .p417{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:8px;} .p425{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:13px;} .p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:10px;} .p427{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:14px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p456{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p475{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p477{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p480{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p491{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p496{text-align: left;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p498{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p520{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p527{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p534{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p536{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p547{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p565{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p570{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p575{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p586{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p591{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p595{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p597{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p598{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p599{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p603{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p606{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p613{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p618{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p642{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p652{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p658{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p663{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p675{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p676{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:6px;} .p683{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p690{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p703{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p707{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p712{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p723{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p726{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p728{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p733{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p739{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ed7d31;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #ed7d31 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #4472c4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #a5a5a5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #8064a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #8064a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 38px;} .tr2{heightzzz: 27px;} .tr3{heightzzz: 37px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 19px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 14px;} .tr9{heightzzz: 15px;} .tr10{heightzzz: 51px;} .tr11{heightzzz: 13px;} .tr12{heightzzz: 11px;} .tr13{heightzzz: 26px;} .tr14{heightzzz: 6px;} .tr15{heightzzz: 20px;} .tr16{heightzzz: 12px;} .tr17{heightzzz: 4px;} .tr18{heightzzz: 7px;} .tr19{heightzzz: 10px;} .tr20{heightzzz: 16px;} .tr21{heightzzz: 3px;} .tr22{heightzzz: 9px;} .tr23{heightzzz: 8px;} .tr24{heightzzz: 5px;} .tr25{heightzzz: 2px;} .tr26{heightzzz: 23px;} .tr27{heightzzz: 22px;} .tr28{heightzzz: 25px;} .t0{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 415px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 353px;margin-leftZ: 170px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 353px;margin-leftZ: 95px;f:12px 'Verdana' !important;} .t7{width: 353px;margin-leftZ: 95px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 353px;margin-leftZ: 95px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t9{width: 415px;margin-leftZ: 38px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 415px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 415px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 456px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 415px;margin-leftZ: 37px;f:12px 'Verdana' !important;} .t15{width: 353px;margin-leftZ: 94px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 353px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t17{width: 353px;margin-leftZ: 57px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 353px;margin-leftZ: 57px;f:12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 415px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 353px;margin-leftZ: 57px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 353px;margin-leftZ: 57px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 535px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 353px;margin-leftZ: 94px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 415px;margin-leftZ: 37px;f:13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 535px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t27{width: 415px;margin-leftZ: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t28{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t29{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t30{width: 353px;margin-top: 18px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t31{width: 325px;margin-leftZ: 69px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t32{width: 269px;margin-leftZ: 130px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t33{width: 326px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 1px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t34{width: 437px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 61px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;} .t35{width: 182px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 1px;f:9px 'Verdana' !important;color: #595959;} .t36{width: 375px;margin-leftZ: 47px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t37{width: 369px;margin-leftZ: 52px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t38{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t39{width: 389px;margin-leftZ: 46px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t40{width: 398px;margin-leftZ: 104px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t41{width: 289px;margin-leftZ: 81px;f:10px 'Calibri' !important;color: #595959;} .t42{width: 532px;f:11px 'Verdana' !important;} .t43{width: 531px;f:9px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B3261x1.jpg/" id="p1img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">En sjukförsäkring anpassad efter individen</P> <P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Utredningen</P> <P class="p2 ft1">En trygg sjukförsäkring med människan i centrum</P> <P class="p3 ft1">Stockholm 2020</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft2">SOU 2020:26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p5 ft3">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P> <P class="p4 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P> <P class="p6 ft4">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P> <P class="p7 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p4 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P> <P class="p4 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P> <P class="p4 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P> <P class="p4 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P> <P class="p8 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P> <P class="p6 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB</P> <P class="p6 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020</P> <P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-25049-5</NOBR></P> <P class="p6 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p4 ft7">Till statsrådet Ardalan Shekarabi</P> <P class="p10 ft8">Regeringen beslutade den 12 april 2018 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera delar av regelverket kring sjukförsäkringen och, om det bedömdes nödvändigt, lämna författningsförslag. Utredaren ska bland annat se över behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar. Dessutom ska utredaren kartlägga om det nuvarande regelverket ger ett tillräckligt utrymme för att försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas tillvara fullt ut. Det är dessa frågor som redovisas i detta slutbetänkande. Som särskild utredare förordnades den 12 april 2018 f.d. enhetschefen och jur. kand. Claes Jansson.</P> <P class="p11 ft8">Som experter i utredningen förordnades från och med den 1 juni 2018 verksamhetsutvecklaren Terese Östlin (Försäkringskassan), rättsliga experten Carl Johan Fahlander (Försäkringskassan), verksamhetssamordnaren Torbjörn Wass (Arbetsförmedlingen), utredaren Nina Karnehed (Socialstyrelsen) och departementssekreteraren Lisa Widén (Arbetsmarknadsdepartementet). Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den 1 juni 2018 ämnesrådet Eeva Seppälä (Socialdepartement), ämnesrådet Leif Westerlind (Socialdepartementet) och kanslirådet Joakim Ceije (Finansdepartementet).</P> <P class="p12 ft8">Från och med den 31 augusti 2018 entledigades Nina Karnehed och från och med den 15 september 2018 förordnades utredaren Anna Ericsson (Socialstyrelsen) som expert. Från och med den 31 augusti 2018 entledigades Lisa Widén och från och med den 15 september 2018 förordnades departementssekreteraren Abukar Omarsson (Arbetsmarknadsdepartementet) som sakkunnig. Från och med den 4 februari 2019 förordnades juristen och utredaren Louise Grönqvist (Inspektionen för socialförsäkringen) som expert. Från och med den 31 maj 2019 entledigades Carl Johan Fahlander och från och med den 3 juni 2019 förordnades rättsliga experten Maria Ohlander (Försäkringskassan) som expert. Från och med den</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p4 ft9">21 augusti 2019 entledigades Joakim Ceije och från och med den</P> <P class="p13 ft12"><SPAN class="ft10">22</SPAN><SPAN class="ft11">augusti 2019 förordnades departementssekreteraren Valter Lindmark (Finansdepartementet) som sakkunnig. Från och med den 1 februari 2020 entledigades Leif Westerlind och från och med den 1 februari 2020 förordnades departementssekreteraren Karin Gustavsson (Socialdepartementet).</SPAN></P> <P class="p14 ft9">Som sekreterare i utredningen förordnades från och med den</P> <P class="p2 ft9"><SPAN class="ft10">14</SPAN><SPAN class="ft13">maj 2018 utredaren Helena Persson Schill och från och med den</SPAN></P> <P class="p15 ft15"><SPAN class="ft9">2</SPAN><SPAN class="ft14">juli 2018 jur. kand. Carl Johan Hardt. Från och med den 1 februari 2019 entledigades Helena Persson Schill och från och med den</SPAN></P> <P class="p16 ft12"><SPAN class="ft9">7</SPAN><SPAN class="ft11">februari 2019 förordnades f.d. enhetschefen Tommy Sundholm som sekreterare.</SPAN></P> <P class="p17 ft12">Betänkandet är skrivet i <NOBR>vi-form</NOBR> och med detta avses utredaren och utredningssekretariatet. Jag som utredare är dock ensamt ansvarig för förslagen.</P> <P class="p18 ft16">Utredningen som har antagit namnet ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum” överlämnar härmed sitt slutbetänkande</P> <P class="p2 ft17">En sjukförsäkring anpassad efter individen <SPAN class="ft9">(SOU 2020:26).</SPAN></P> <P class="p19 ft9">Stockholm i april 2020</P> <P class="p19 ft9">Claes Jansson</P> <P class="p20 ft9">/Carl Johan Hardt</P> <P class="p21 ft9">Tommy Sundholm</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p22 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_15">Sammanfattning ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_23">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_23">Författningsförslag.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_23">1.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_23">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_25">2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_25">Inledning..................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_25">2.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_25">Uppdraget................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_26">2.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_26">Vårt arbetssätt .........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_26">2.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_26">Frågor till arbetsgivar-</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_26">och arbetstagarorganisationer.................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft9"><SPAN class="ft10">2.2.2</SPAN><A href="#page_26"><SPAN class="ft20">Försäkringskassans redovisning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_26">av sin tillämpning.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_27">2.2.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_27">Referensgrupp..........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_27">2.2.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_27">Möten med andra aktörer .......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_27">2.2.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_27">Statistik.....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_27">2.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_27">Definitioner.............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_29">3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_29">Utgångspunkter.........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_29">3.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_29">Allmänna utgångspunkter ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_30">3.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_30">Försäkringsskydd för behovsanställda ..................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft9"><SPAN class="ft10">3.2.1</SPAN><A href="#page_30"><SPAN class="ft20">Försäkringsskydd avser bedömningar</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_30">av arbetsförmåga ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_30">3.2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_30">Inkomstbortfallsprincipen bör vara styrande ........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_30">30</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft10">3.2.3</SPAN><A href="#page_31"><SPAN class="ft21">Frågan om vilken typ av anställningar som är önskvärda på arbetsmarknaden faller utanför</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_31">vårt uppdrag .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_31">31</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft22">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td12"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_32">3.3 Möjligheter att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga .......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft9"><A href="#page_32">3.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_32">Fortsatt fyra nivåer av sjukpenning .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft16"><SPAN class="ft10">3.3.2</SPAN><A href="#page_33"><SPAN class="ft24">Flexibiliteten bör i möjligaste mån uppnås genom deltidssjukskrivning utifrån</SPAN></A></P> <P class="p33 ft9"><A href="#page_33">en förläggning av arbetstiden som gynnar</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_33">återgång i arbete ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_35">Del 1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p34 ft18"><A href="#page_35">Anpassning av försäkringsskyddet för personer</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p34 ft18"><A href="#page_35">med behovsanställningar</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_37">4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p35 ft18"><A href="#page_37">Regelverk och rättsläge ..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_37">4.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_37">Rehabiliteringskedjans regelverk ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p35 ft9"><A href="#page_37">4.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p36 ft9"><A href="#page_37">Olika bedömningsgrunder kan avgöra</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_37">om det finns rätt till sjukpenning eller inte ...........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_38">4.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p24 ft2"><A href="#page_38">Sjukpenning de första 14 dagarna ..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_38">38</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft9"><SPAN class="ft10">4.2.1</SPAN><A href="#page_38"><SPAN class="ft20">Ingen skyldighet att betala ut sjuklön</SPAN></A></P> <P class="p38 ft9"><A href="#page_38">vid behovsanställning om inbokade arbetspass</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_38">saknas .......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_38">38</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft8"><SPAN class="ft10">4.2.2</SPAN><A href="#page_39"><SPAN class="ft21">En skälighetsbestämning av sjukpenningen om inbokade arbetspass saknas eller</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_39">vid kortare anställningar .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_39">39</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft9"><SPAN class="ft10">4.2.3</SPAN><A href="#page_40"><SPAN class="ft20">Arbetstidsberäknad sjukpenning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_40">de första 14 dagarna ................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_40">40</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_41">4.3 Bedömning av behovsanställda från och med dag 15............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft9"><A href="#page_41">4.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_41">Kammarrätternas praxis..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft9"><SPAN class="ft10">4.3.2</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft20">Kalenderdagsberäknad sjukpenning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_42">från och med dag 15 ................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_42">4.4 Takbelopp för arbetslösa........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft9"><SPAN class="ft10">4.4.1</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft20">Högsta förvaltningsdomstolens avgörande</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_42">HFD 2018 ref 1 .......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft10">4.5</SPAN><A href="#page_43"><SPAN class="ft25">Försäkringskassans normering om bedömningsgrunden</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_43">för behovsanställda .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft23">SOU 2020:26<SPAN style="padding-left:383px;">Innehåll</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_45">5</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td3"><SPAN class="p25 ft26"><A href="#page_45">Anställningar på arbetsmarknaden ..............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_45">45</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_47">5.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_47">Tillsvidareanställningar vanligast ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_47">47</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_48">5.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_48">Större skillnad mellan kvinnor och män</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_48">per sektor .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_48">48</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_49">5.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_49">Tidsbegränsade anställningar..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_49">49</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_49">5.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_49">Tidsbegränsade anställningar enligt LAS ...............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_49">49</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_50">5.2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_50">Kollektivavtalsreglerade anställningar ....................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_50">50</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_51">5.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_51">Intermittenta anställningar.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_51">51</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_52">5.3.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_52">Arbetsdomstolens avgörande AD 2008 nr 81 .......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_52">52</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_53">5.3.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_53">Omfattning av de intermittent anställda................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_53">53</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_56">5.3.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_56">Tidsbegränsat anställda utan överenskommen</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_56">arbetstid – sammanfattande iakttagelser från</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_56">SOU 2019:5 .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_58">5.4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_58">Arbetslös eller anställd ur ett sjukförsäkringsperspektiv .....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_58">58</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_61">6</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_61">Problem – behovsanställda .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft9"><SPAN class="ft10">6.1</SPAN><A href="#page_61"><SPAN class="ft25">Otydligt mot vilket arbete arbetsförmågan ska bedömas</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_61">för dem som är behovsanställda .............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft10">6.2</SPAN><A href="#page_62"><SPAN class="ft25">Fler nekas sjukpenning när de betraktas som arbetslösa</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_62">och bedöms mot normalt förekommande arbete .................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_62">62</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft10">6.3</SPAN><A href="#page_63"><SPAN class="ft25">Den som betraktas som arbetslös får ofta</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_63">lägre sjukpenning ....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_63">63</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft9"><SPAN class="ft10">6.4</SPAN><A href="#page_64"><SPAN class="ft25">Vissa yrkesgrupper och branscher med hög andel</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_64">kvinnor har en hög andel behovsanställd personal</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p24 ft2"><A href="#page_64">............... 64</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p43 ft18"><A href="#page_67">7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p26 ft27"><A href="#page_67">Förslag och överväganden...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_67">67</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft8"><SPAN class="ft10">7.1</SPAN><A href="#page_67"><SPAN class="ft28">Utökade möjligheter för försäkrade som är behovsanställda att få sin arbetsförmåga bedömd</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_67">mot behovsanställningen ........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_67">67</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.1</SPAN><A href="#page_67"><SPAN class="ft20">Sjukförsäkringen måste anpassas efter</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_67">en förändrad arbetsmarknad ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_67">67</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.2</SPAN><A href="#page_68"><SPAN class="ft20">Olika sätt att avgränsa gruppen som har ett särskilt behov av ett förbättrat</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_68">försäkringsskydd .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_68">68</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.3</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft20">Avgränsningen bör inte göras utifrån</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_69">en definition av intermittent anställda ...................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.4</SPAN><A href="#page_70"><SPAN class="ft20">Den som har ett arbete som innebär att</SPAN></A></P> <P class="p47 ft8"><A href="#page_70">hen kallas in vid behov ska i sjukförsäkringen betraktas som behovsanställd och ges</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_70">ett förstärkt försäkringsskydd................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_70">70</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft8"><SPAN class="ft10">7.1.5</SPAN><A href="#page_71"><SPAN class="ft21">Försäkrade som avslutat tidsbegränsade anställningar, som inte är behovsanställningar,</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_71">bör inte ges ett stärkt försäkringsskydd ................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.6</SPAN><A href="#page_72"><SPAN class="ft20">Två sätt att stärka försäkringsskyddet</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_72">för behovsanställda..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_72">72</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.7</SPAN><A href="#page_75"><SPAN class="ft20">Arbetsförmågan hos behovsanställda ska,</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_75">under vissa förhållanden, bedömas mot</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_75">behovsanställningen ................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_75">75</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_76">7.1.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_76">En behovsanställd ska kunna få</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_76">arbetsförmågan bedömd mot</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_76">behovsanställningen utan någon</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_76">kvalificeringstid .......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.9</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft20">Om det kan antas att den försäkrade</SPAN></A></P> <P class="p49 ft9"><A href="#page_76">skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_76">ska arbetsförmågan bedömas mot</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_76">behovsanställningen ................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.10</SPAN><A href="#page_78"><SPAN class="ft29">Arbetsförmågan ska, som längst,</SPAN></A></P> <P class="p49 ft9"><A href="#page_78">kunna bedömas mot behovsanställningen</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_78">under 90 dagar .........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p51 ft10"><A href="#page_80">7.1.11</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft9"><A href="#page_80">Förslaget gäller behovsanställda</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft10"><A href="#page_80">från och med dag 15 i sjukperioden .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p51 ft10"><A href="#page_80">7.1.12</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft9"><A href="#page_80">Bedömningen av arbetsförmågan</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft10"><A href="#page_80">när fler behovsanställningar finns...........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p51 ft10"><A href="#page_81">7.1.13</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft9"><A href="#page_81">Sjukpenning för behovsanställda</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_81">ska kalenderdagsberäknas .......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_81">81</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft9"><SPAN class="ft10">7.1.14</SPAN><A href="#page_82"><SPAN class="ft29">Begränsningen av dagsbeloppet för arbetslösa</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_82">ska inte gälla den som omfattas av våra förslag .....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_82">82</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td28"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p24 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td28"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_83">Del 2 Partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_85">8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p26 ft18"><A href="#page_85">Regelverk och rättsläge ..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p52 ft18"><A href="#page_85">85</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft16"><SPAN class="ft10">8.1</SPAN><A href="#page_85"><SPAN class="ft30">Domstolspraxis om undantag från principen att arbetstiden ska minskas jämnt varje dag</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_85">vid partiell sjukpenning...........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_85">85</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">8.1.1</SPAN><A href="#page_85"><SPAN class="ft20">Försäkringsöverdomstolens avgörande</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_85">FÖD 1986:11 ...........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_85">85</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">8.1.2</SPAN><A href="#page_87"><SPAN class="ft20">Högsta förvaltningsdomstolens avgörande</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_87">HFD 2011 ref 30......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_87">87</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">8.1.3</SPAN><A href="#page_88"><SPAN class="ft20">Försäkringskassans normering</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_88">kring undantaget......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_88">88</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft10">8.2</SPAN><A href="#page_89"><SPAN class="ft25">Varifrån kommer principen att arbetstiden vid partiell</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_89">sjukpenning ska minskas lika mycket varje dag? ..................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_89">89</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft16"><SPAN class="ft10">8.2.1</SPAN><A href="#page_90"><SPAN class="ft24">Möjligheten till halv sjukpenning infördes 1955 – inget absolut krav på inkomstminskning men en inkomstminskning kunde tala för en nedsättning av</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_90">arbetsförmågan ........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft16"><SPAN class="ft10">8.2.2</SPAN><A href="#page_91"><SPAN class="ft24">Enligt Riksförsäkringsverket hade principen om minskning av arbetstiden varje dag</SPAN></A></P> <P class="p56 ft9"><A href="#page_91">vid partiell sjukpenning sin grund i tolkning</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_91">av olika förarbeten ...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft8"><SPAN class="ft10">8.2.3</SPAN><A href="#page_91"><SPAN class="ft21">Riksförsäkringsverket ansåg att det fanns en risk att arbetsförmågebedömningen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_91">schabloniserades om principen upprätthölls</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_91">alltför strikt..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_93">8.2.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_93">Försäkringskassans beskrivning av grunden</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft9"><A href="#page_93">för principen att arbetsförmågan ska bedömas</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p26 ft2"><A href="#page_93">dag för dag................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft9"><A href="#page_93">8.2.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p26 ft10"><A href="#page_93">Bakgrunden till 27 kap. 46 § andra stycket SFB ....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_94">8.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_94">Våra slutsatser av rättsläget ....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_94">94</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_95">9</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_95">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft18"><A href="#page_95">sjukskrivning.............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft10">9.1</SPAN><A href="#page_95"><SPAN class="ft25">Deltidssjukskrivningarnas betydelse för återgång</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_95">i arbete......................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td12"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_97">9.2 Utvecklingsmönster ...............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_97">97</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft9"><A href="#page_99">9.2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_99">Fördelning utifrån diagnosgrupp ...........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft9"><SPAN class="ft10">9.2.2</SPAN><A href="#page_102"><SPAN class="ft20">Diagnosgrupp Anpassningsstörning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft10"><A href="#page_102">och reaktion på svår stress (F43) .........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_102">102</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_105">10</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td22"><SPAN class="p58 ft18"><A href="#page_105">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p58 ft18"><A href="#page_105">förläggning..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_105">105</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_105">10.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_105">Synpunkter från arbetstagar-</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p58 ft2"><A href="#page_105">och arbetsgivarorganisationer ..............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_105">105</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_105">10.1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_105">LO..........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_105">105</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_106">10.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_106">SACO ....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_106">106</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_107">10.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_107">TCO.......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_107">107</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_108">10.1.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_108">Arbetsgivarverket..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_108">108</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p58 ft31"><A href="#page_108">10.1.5 Sveriges kommuner och regioner (SKR).............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_108">108</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p58 ft9"><A href="#page_109">10.1.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_109">Svenskt Näringsliv ................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_109">109</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_109">10.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p58 ft2"><A href="#page_109">Synpunkter från Försäkringskassan ....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_109">109</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_110">10.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p58 ft2"><A href="#page_110">Sammanfattning....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_110">110</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_113">11</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td22"><SPAN class="p58 ft18"><A href="#page_113">Projektet flexibel sjukskrivning för personer</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p58 ft18"><A href="#page_113">i cancerbehandling...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_113">113</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_113">11.1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p58 ft10"><A href="#page_113">Flexibel sjukskrivning – en bakgrund..................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_113">113</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_113">11.2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p58 ft10"><A href="#page_113">Genomförande av samarbetsprojektet ................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_113">113</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_115">11.3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p58 ft2"><A href="#page_115">En utvärdering av projektet .................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_115">115</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_116">11.4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p58 ft2"><A href="#page_116">Projektets egna slutsatser.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_116">116</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_117">11.5</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p58 ft10"><A href="#page_117">Rättsliga brister i projektet enligt Försäkringskassan ........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_117">117</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft9"><A href="#page_118">11.6 Uppdrag från regeringen om förbättrade möjligheter</A></P> <P class="p40 ft9"><A href="#page_118">för patienter i cancerbehandling att arbeta efter förmåga .. 118</A></P> <P class="p40 ft9"><SPAN class="ft10">11.6.1</SPAN><A href="#page_119"><SPAN class="ft29">Försäkringskassans svar på</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_119">regeringsuppdraget................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_119">119</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p24 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_121">12 Överväganden och förslag .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p52 ft18"><A href="#page_121">121</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft16"><SPAN class="ft10">12.1</SPAN><A href="#page_121"><SPAN class="ft32">Försäkringskassan ska i ökad utsträckning kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td39"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_121">av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag ...........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_121">121</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_121">12.1.1 Dagens ordning är inte ändamålsenligt</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p50 ft2"><A href="#page_121">utformad.................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_121">121</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_122">12.1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p50 ft10"><A href="#page_122">Det behövs en lagändring......................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_122">122</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_123">12.1.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p50 ft10"><A href="#page_123">Deltidssjukskrivning är en väg tillbaka i arbete ...</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_123">123</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">12.1.4</SPAN><A href="#page_124"><SPAN class="ft29">Försäkrade med olika psykiatriska tillstånd</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_124">kan ha behov av flexibla lösningar ........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_124">124</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8"><SPAN class="ft10">12.1.5</SPAN><A href="#page_126"><SPAN class="ft33">En förutsättning för våra överväganden är att arbetsgivaren medgivit en annan förläggning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_126">av arbetstiden .........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_126">126</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft10">12.1.6</SPAN><A href="#page_127"><SPAN class="ft29">Det bör inte ställas som krav att förläggningen</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_127">av arbetstiden är medicinskt motiverad................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_127">127</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft16"><SPAN class="ft10">12.1.7</SPAN><A href="#page_128"><SPAN class="ft34">Försäkringskassan ska kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en förläggning av arbetstiden som inte försämrar möjligheterna</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft2"><A href="#page_128">till återgång i arbete ...............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_128">128</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_130">12.1.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft2"><A href="#page_130">Bedömningsperiodens längd .................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_130">130</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_132">12.1.9</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_132">Viktigt med aktiv handläggning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft2"><A href="#page_132">och uppföljning......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_132">132</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_133">12.1.10</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_133">Försäkringskassan bör inom ramen för sitt</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p62 ft31"><A href="#page_133">samordningsansvar samverka om arbetstidens</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_133">förläggning med den försäkrade, hälso- och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft10"><A href="#page_133">sjukvården och den försäkrades arbetsgivare.......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_133">12.1.11</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_133">Ett särskilt ansökningsförfarande</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft2"><A href="#page_133">bör inte införas ......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_134">12.1.12</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_134">Vårt förslag innebär att fler försäkrade</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_134">kommer att beviljas partiell sjukpenning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_134">med en annan förläggning av arbetstiden</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft10"><A href="#page_134">än jämn reducering varje dag.................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_134">134</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_135">12.1.13</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_135">Principen om att arbetstiden ska minskas</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft9"><A href="#page_135">jämnt varje dag vid deltidssjukskrivning är inte</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p62 ft10"><A href="#page_135">lagfäst – ytterligare lagändringar behövs inte.......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p24 ft10"><A href="#page_135">135</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">11</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_135">12.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_135">Ökad samverkan för att ta tillvara kvarvarande</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft10"><A href="#page_135">arbetsförmåga vid heltidssjukskrivning...............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_135">135</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_136">12.2.1 Projektet ”Flexibel sjukskrivning för personer</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft2"><A href="#page_136">i cancerbehandling” ...............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_136">136</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_137">12.2.2 Det är ofta möjligt för en försäkrad att arbeta</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft31"><A href="#page_137">enstaka dagar under hel sjukskrivning utan att</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft10"><A href="#page_137">bedömningen av arbetsförmågan påverkas ..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_137">137</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_139">12.2.3 Förslaget om partiell sjukpenning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft9"><A href="#page_139">och arbetstidens förläggning innebär att</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft9"><A href="#page_139">kvarvarande arbetsförmåga kan tas tillvara</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft2"><A href="#page_139">i ökad utsträckning................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_139">139</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_140">12.2.4 Försäkringskassan bör samverka med hälso-</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft9"><A href="#page_140">och sjukvården och arbetsgivare i syfte att</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft10"><A href="#page_140">ta tillvara kvarvarande arbetsförmåga ..................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_140">140</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_140">12.2.5 Inte aktuellt att föreslå ytterligare nivåer eller</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft10"><A href="#page_140">diagnosspecifika förmåner i sjukförsäkringen.....</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_140">140</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td43"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_143">13</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td44"><SPAN class="p63 ft18"><A href="#page_143">Konsekvenser ..........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p24 ft18"><A href="#page_143">143</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_144">13.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft10"><A href="#page_144">Konsekvens för sjukförsäkringen........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_144">144</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft10"><A href="#page_144">13.1.1 Behovsanställda .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_144">144</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_145">13.1.2 Arbetstidens förläggning för dem med</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft2"><A href="#page_145">partiell sjukpenning...............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_145">145</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p63 ft9"><A href="#page_147">13.1.3 Sammanfattning av förslagens påverkan på</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p64 ft10"><A href="#page_147">kostnader i sjukförsäkringen ................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_147">147</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_147">13.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_147">Arbetsmarknaden .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_147">147</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_148">13.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_148">Försäkringskassan.................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_148">148</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_148">13.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_148">Individen ...............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_148">148</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_149">13.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_149">Arbetsförmedlingen .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_149">149</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_149">13.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_149">Arbetsgivare ..........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_149">149</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_150">13.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_150">Hälso- och sjukvården..........................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_150">150</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_151">13.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_151">Jämställdhet mellan könen ...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_151">151</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_151">13.9</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_151">Övrigt ....................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_151">151</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_152">13.10</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p63 ft2"><A href="#page_152">Finansiering...........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_152">152</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p23 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p24 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td47"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_155">14 Författningskommentar ............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p52 ft18"><A href="#page_155">155</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_155">14.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p52 ft9"><A href="#page_155">155</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td47"><SPAN class="p23 ft18"><A href="#page_159">Referenser ......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p52 ft18"><A href="#page_159">159</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p23 ft18">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_161">Kommittédirektiv 2018:26 ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p52 ft9"><A href="#page_161">161</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p23 ft2"><A href="#page_173">Kommittédirektiv 2019:21 ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p52 ft9"><A href="#page_173">173</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p23 ft10"><A href="#page_175">Kommittédirektiv 2019:105 .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p52 ft9"><A href="#page_175">175</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td47"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga 4 Försäkringskassan, redovisning av tillämpning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p23 ft10">partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p52 ft9">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td47"><SPAN class="p23 ft9">Bilaga 5 Utlåtande angående Försäkringskassans regelverk</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p23 ft9">avseende partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p23 ft2">(Alexander Wilczek).....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p52 ft9">185</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p4 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p65 ft36">Uppdraget</P> <P class="p66 ft8">I detta slutbetänkande redovisas våra två sista uppdrag. Vi har haft i uppdrag att utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar. Det handlar om hur bedömningarna av rätten till sjukpenning ska göras för personer med dessa anställningar. Dessutom ska vi utreda regelverket kring möjligheten att bevilja partiell sjukpenning utifrån en förläggning av arbetstiden där den försäkrade inte minskar sin arbetstid med lika mycket varje dag.</P> <P class="p11 ft8">Vad gäller uppdraget att utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för behovsanställda framhålls i direktiven att den allmänna sjukförsäkringen infördes vid en tidpunkt då tillsvidareanställning var normen för de flesta. I dag ser regelverket annorlunda ut. För många unga är det vanligt med timanställningar och andra former av tidsbegränsade anställningar. Men regelverket har inte anpassats till dessa nya typer av anställningar. Vi kommer att använda oss av begreppet behovsanställd i våra förslag. Även i problembeskrivningen nedan använder vi oss av detta begrepp.</P> <P class="p67 ft8">Vad gäller partiell sjukpenning och förläggning av arbetstiden är huvudregeln i dag att arbetstiden vid partiell sjukskrivning ska reduceras med lika mycket varje dag. Det innebär att det normalt inte är möjligt att bevilja en fjärdedels sjukpenning till en person som förlägger sin arbetstid så att hen är ledig en dag i veckan. Vårt uppdrag är att utreda om de gällande reglerna är ändamålsenliga så att de bidrar till att en försäkrads arbetsförmåga i möjligaste mån tas tillvara och att återgång i arbete underlättas.</P> <P class="p68 ft22">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft36">Problem</P> <P class="p70 ft18">Försäkringsskyddet för personer med behovsanställningar</P> <P class="p71 ft37">Fler nekas sjukpenning när de betraktas som arbetslösa och deras arbetsförmåga bedöms mot normalt förekommande arbete</P> <P class="p72 ft38">Försäkringskassans tillämpning innebär att en försäkrad som är behovsanställd och som har inbokade arbetspass betraktas som anställd och får sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen. Om den behovsanställde däremot inte har några inbokade arbetspass betraktas hen som arbetslös och får sin arbetsförmåga bedömd mot den bredare bedömningsgrunden ”normalt förekommande arbete” redan från första sjukdagen. Om en försäkrad bedöms mot normalt förekommande arbete bedöms hen oftare ha arbetsförmåga och därmed inte ha rätt till sjukpenning än om hen hade bedömts mot sitt arbete. Ett exempel kan illustrera detta. En person arbetar som vårdbiträde och drabbas av rygg- och axelbesvär vilket hindrar lyft. Om personen får sin arbetsförmåga bedömd mot arbetet som vårdbiträde anses arbetsförmågan troligen vara nedsatt och hen har rätt till sjukpenning. Om hen däremot prövas mot normalt förekommande arbete är risken stor att hen bedöms kunna försörja sig i ett mindre fysiskt ansträngande arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Då nekas sjukpenning. Frågan om man som behovsanställd betraktas som arbetslös eller anställd har alltså stor betydelse för om man har rätt till sjukpenning eller inte.</P> <P class="p73 ft17">Otydligt mot vilket arbete arbetsförmågan ska bedömas om man är behovsanställd</P> <P class="p74 ft12">Många i våra expert- och referensgrupper har framfört åsikten att regelverket kring de behovsanställdas rätt till sjukpenning är otydligt och oförutsebart. Den försäkrade kan, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ha svårt att förutse om hens ansökan om sjukpenning kommer att prövas mot ett normalt förekommande arbete eller mot det arbete som hen faktiskt har utfört före insjuknandet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft39">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft17">Den som betraktas som arbetslös får ofta lägre sjukpenning</P> <P class="p76 ft8">Även om en försäkrad som är behovsanställd och som betraktas som arbetslös skulle beviljas sjukpenning är nivån på denna sjukpenning ofta lägre än om den försäkrade skulle ha betraktats som anställd. Det beror på att arbetslösa inte kan beviljas sjukpenning med ett högre dagsbelopp än 543 kronor. Tanken med regleringen är att man som arbetslös och sjukskriven inte ska kunna få högre sjukpenning än vad man maximalt skulle ha haft i arbetslöshetsersättning.</P> <P class="p77 ft17">Dagens tillämpning problematisk ur ett jämställdhetsperspektiv</P> <P class="p78 ft12">Många yrkesgrupper med hög andel kvinnor har också en hög andel behovsanställd personal. Exempelvis är 81 procent av vårdbiträdena i kommunerna kvinnor och av dem har 49 procent någon form av behovsanställning. Att behovsanställda oftare nekas sjukpenning än andra anställda är därför också problematiskt ur ett jämställdhetsperspektiv.</P> <P class="p77 ft18">Partiell sjukpenning och förläggning av arbetstiden</P> <P class="p79 ft17">Det nuvarande regelverket är inte förutsebart</P> <P class="p76 ft16">Försäkringskassans tillämpning utifrån rättspraxis innebär att partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning än jämn reducering av arbetstiden varje dag endast om detta är medicinskt motiverat. Det är dock oklart vad medicinskt motiverat betyder i tillämpningen. Detta leder till att den försäkrade får svårt att förutse om ersättning kommer att beviljas om arbetstiden förläggs på annat sätt än genom jämn reducering varje dag.</P> <P class="p80 ft17">Det nuvarande regelverket är inte flexibelt och kan motverka återgång i arbete</P> <P class="p66 ft38">Dagens regelverk utgår från att deltidssjukskrivna personer ska minska sin arbetstid med lika mycket varje dag. Deltidssjukskrivna personer har dock olika behov och förutsättningar. Vissa har lättare att klara ett arbete på deltid om de, med arbetsgivarens tillåtelse, har möjlig-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="p18dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32618x1.jpg/" id="p18img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p81 ft16">het att förlägga arbetstiden på ett sätt som passar deras situation. Det kan till exempel handla om att minska antalet ansträngande resor till och från arbetet. För försäkrade med psykiatriska diagnoser kan det vara av särskild vikt för möjligheterna till återgång i arbete att partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en mer flexibel förläggning av arbetstiden. Regelverket i dag tar inte tillvara den arbetsförmåga som finns hos den försäkrade och motverkar ibland möjligheterna till rehabilitering.</P> <P class="p77 ft36">Våra förslag</P> <P class="p82 ft12">En försäkrad som är behovsanställd ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Bedömningen av arbetsförmågan mot behovsanställningen ska göras till den dag då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga i 90 dagar. Sjukpenning lämnas utan hänsyn till den begränsning av beloppet som gäller för arbetslösa.</P> <P class="p83 ft8">Den som är behovsanställd ska, enligt vårt förslag, bedömas mot behovsanställningen om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. I dag bedöms den som är behovsanställd mot behovsanställningen bara om det finns inbokade arbetspass.</P> <P class="p18 ft8">Kännetecknande för en behovsanställning är att den avser arbete som utförs utifrån arbetsgivarens behov av arbetskraft. Arbetstagaren har alltså normalt inte rätt att få arbeta utan det är arbetsgivarens behov av att arbete utförs under en viss period eller på obestämd tid som är styrande. Vår definition av behovsanställda rymmer dem som i dag ofta kallas för timanställda.</P> <P class="p84 ft12">Den som är behovsanställd är i praktiken arbetslös och har i dag inte rätt till högre sjukpenning än 543 kronor per dag. Vi vill likställa den som har en behovsanställning och som kan antas skulle ha arbetat om de inte var sjuka med den som har en vanlig anställning. Därför föreslår vi att beloppsgränsen inte gäller för den som omfattas av vårt förslag.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="p19dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32619x1.jpg/" id="p19img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft39">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Försäkringskassan ska kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att denna minskas i samma omfattning varje dag om förläggningen inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Försäkringskassan bör samverka om arbetstidens förläggning med den försäkrade, sjukskrivande läkare och den försäkrades arbetsgivare.</P> <P class="p86 ft8">Om den försäkrade vill pröva att arbeta i begränsad utsträckning trots hel sjukskrivning bör Försäkringskassan samverka med arbetsgivaren och sjukskrivande läkare i syfte att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga och på sikt underlätta dennes återgång i arbete. Försäkringskassan bör utifrån denna samverkan utreda möjligheten till partiell sjukpenning med en annan arbetstidsförläggning än att arbetstiden minskas varje dag.</P> <P class="p83 ft12">Det finns visst stöd i forskningen för att deltidssjukskrivningar kan ha en positiv effekt på sjukskrivnas återgång i arbete. Därför är det viktigt att regelverket är utformat så att fler deltidssjukskrivningar kan komma till stånd. Ett sätt att få till stånd fler deltidssjukskrivningar är att utöka möjligheterna att bevilja sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att denna minskas med lika mycket varje dag.</P> <P class="p87 ft8">Vårt förslag innebär att partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning än jämn reducering av arbetstiden varje dag om förläggningen inte försämrar den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Att förläggningen försämrar den enskildes möjligheter till återgång i arbete kan handla dels om att hälsotillståndet påverkas negativt av förläggningen dels om att sjukdomen är av sådan karaktär att en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag motverkar rehabiliteringen.</P> <P class="p88 ft8">Hur arbetstiden förläggs kan ha betydelse för den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Det gör att frågan, enligt vår mening, faller under Försäkringskassans samordningsansvar för den försäkrades rehabilitering. Försäkringskassan bör därför ta upp förläggningen av arbetstiden med den försäkrades arbetsgivare och sjukskrivande läkare som ett led i att se till att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">Försäkringskassan bedrev för något år sedan tillsammans med Västra Götalandsregionen ett projekt om flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling. Tanken var att tillämpa reglerna på ett mer flexibelt sätt så att den som var helt sjukskriven under cancerbehandling skulle kunna arbeta någon dag utan att vara rädd för att sjukpenningen skulle dras in. Många patienter är intresserade att arbeta de dagar eller timmar som de känner att de orkar. Projektet avslutades av Försäkringskassan sedan det bedömts ha rättsliga brister.</P> <P class="p90 ft12">Vi har studerat projektet och regelverket. Enligt vår bedömning är det möjligt för en person som lider av sjukdom med svårbedömd prognos för arbetsförmågan att inom ramen för dagens regelverk arbeta enstaka dagar med hel sjukskrivning utan att arbetsförmågebedömningen påverkas av detta. Man får dock inte sjukpenning för de dagar man har arbetat.</P> <P class="p91 ft36">Konsekvenser av våra förslag</P> <P class="p92 ft8">Våra förslag medför ett utökat och förbättrat försäkringsskydd vid sjukdom för de behovsanställda. Rättssäkerheten ökar också för dessa personer eftersom det blir tydligare för den behovsanställde som ansöker om sjukpenning vilket arbete som ansökan kommer att prövas gentemot. Förslagen ger också ökade möjligheter att tillvarata arbetsförmågan och underlättar återgången i arbete för dem med partiell sjukpenning samt underlättar arbetsförsök vid hel sjukskrivning.</P> <P class="p93 ft12">Kostnaderna i socialförsäkringen beräknas öka med mellan 93,5 och 132 miljoner kronor. En ökad användning av deltidssjukskrivning beräknas härutöver ge besparingar i socialförsäkringen. På grund av många osäkerhetsfaktorer kring möjliga utfall är det inte möjligt att uppskatta storleken på dessa.</P> <P class="p94 ft8">Förslagen bedöms inte påverka rörligheten på arbetsmarknaden. För arbetsgivare kan ett bättre försäkringsskydd för behovsanställda underlätta arbetsgivares rekrytering av denna typ av arbetskraft. Arbetsgivare ges genom förslagen rörande arbetstidens förläggning och förbättrad samverkan med Försäkringskassan utökade möjligheter till flexibla lösningar vid anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Förslagen kan medföra vissa ökade administrations-</P> <P class="p95 ft9">kostnader men i mindre omfattning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft39">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft16">Förslagen medför bland annat att Försäkringskassan ges bättre förutsättningar att tillvarata arbetsförmåga för försäkrade vid deltidssjukskrivning. Förslagen kan innebära ökade administrationskostnader för avstämningsmöten vid myndigheten.</P> <P class="p88 ft8">Samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är centralt vid all sjukskrivning. Förslagen, som ger fler möjligheter till mer anpassade lösningar vid återgång i arbete, bedöms gynna detta samarbete särskilt då rehabiliteringskoordinatorer är involverade i patientens/den försäkrades återgång i arbete.</P> <P class="p97 ft12">Förslagen bedöms också bidra till ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft18">27 kap.</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft9">46 §</SPAN></DIV> <DIV id="tx3"><SPAN class="ft12">Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.</SPAN></DIV> <DIV id="tx4"><SPAN class="ft8">Om den försäkrade på grund </SPAN><SPAN class="ft37">Bedömningen enligt första styck- </SPAN><SPAN class="ft8">av sjukdomen behöver avstå från </SPAN><SPAN class="ft37">et ska även göras för en försäkrad </SPAN><SPAN class="ft8">förvärvsarbete under minst en </SPAN><SPAN class="ft37">som är behovsanställd om det kan </SPAN><SPAN class="ft8">fjärdedel av sin normala arbets- </SPAN><SPAN class="ft37">antas att han eller hon skulle ha </SPAN><SPAN class="ft8">tidstid en viss dag, ska hans eller </SPAN><SPAN class="ft37">arbetat om han eller hon inte hade </SPAN><SPAN class="ft8">hennes arbetsförmåga anses ned- </SPAN><SPAN class="ft37">varit sjuk. Från och med den tid- </SPAN><SPAN class="ft8">satt i minst motsvarande grad den </SPAN><SPAN class="ft37">punkt då den försäkrade har haft</SPAN></DIV> <DIV id="tx5"><SPAN class="ft12">dagen.</SPAN><SPAN style="padding-left:175px;"><SPAN class="ft40">nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska bedömningen av arbetsförmågan göras mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.</SPAN></SPAN></DIV> <DIV id="tx6"><SPAN class="ft22">23</SPAN></DIV> <P class="p4 ft7">1 Författningsförslag</P> <P class="p98 ft42"><SPAN class="ft36">1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</SPAN></P> <P class="p99 ft12">Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken att 27 kap. 46 § och 28 kap. 11 § ska ha följande lydelse</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p23 ft17">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p23 ft43">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="p24dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32624x1.jpg/" id="p24img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft8">Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 § </SPAN><SPAN class="ft37">eller sjukpenning som beviljats efter en bedömning av arbetsförmågan enligt 27 kap. 46 § andra stycket</SPAN><SPAN class="ft8">.</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p100 ft37">Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstidstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen.</P> <P class="p100 ft37">Partiell sjukpenning får beviljas utifrån en förläggning av arbetstiden som innebär att arbetstiden inte minskas varje dag i samma omfattning om en sådan förläggning av arbetstiden inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.</P> <P class="p101 ft9"><SPAN class="ft26">28</SPAN><SPAN class="ft44">kap. </SPAN>11 §</P> <P class="p102 ft38">Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §.</P> <P class="p103 ft9"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.</SPAN></P> <P class="p84 ft12"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft45">De nya bestämmelserna tillämpas även på sjukperioder som har påbörjats före ikraftträdandet. Bestämmelserna tillämpas dock för första gången vid prövning av rätt till ersättning för dagar från och med ikraftträdandet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="p25dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32625x1.jpg/" id="p25img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">2 Inledning</P> <P class="p65 ft36"><SPAN class="ft36">2.1</SPAN><SPAN class="ft46">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p104 ft12">I detta slutbetänkande redovisar vi våra två sista uppdrag. I våra direktiv sägs att vi ska</P> <P class="p105 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar</SPAN></P> <P class="p106 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">kartlägga om det nuvarande regelverket ger ett tillräckligt utrymme för att den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas till vara fullt ut.</SPAN><SPAN class="ft50">1</SPAN></P> <P class="p107 ft12">Det första uppdraget handlar om hur bedömningarna av rätten till sjukpenning ska göras för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar.</P> <P class="p67 ft8">Det andra uppdraget består egentligen av två delar som är nära förknippade med varandra. Den ena delen handlar om möjligheten att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att denna minskas med lika mycket varje dag. Där ska vi utreda om dagens regelverk är ändamålsenligt utformat.<SPAN class="ft51">2</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Den andra delen handlar om frågan om försäkrade med hel sjukskrivning kan pröva att arbeta om sjukdomen medger det. Detta uppdrag har sin upprinnelse i ett projekt om flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling som Försäkringskassan deltog i tillsammans med Västra Götalandsregionen. Projektet avslutades av Försäkringskassan sedan det bedömts innebära att regelverket tillämpats på ett felaktigt sätt. I den delen ska vi utreda om de gällande reglerna är ändamålsenliga så att de bidrar till att en försäkrads</P> <P class="p108 ft54"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft53">Dir. 2018:26, s. 1.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft55">Dir. 2018:26, s. 11.</SPAN></P> <P class="p109 ft22">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="p26dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32626x1.jpg/" id="p26img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft12">arbetsförmåga i möjligaste mån tas tillvara och att återgång i arbete underlättas.<SPAN class="ft50">3 </SPAN>Om utredaren bedömer det nödvändigt med författningsförslag kan utredaren lämna sådana förslag. Vi har genomfört nödvändiga analyser utifrån direktivet.</P> <P class="p111 ft36"><SPAN class="ft36">2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Vårt arbetssätt</SPAN></P> <P class="p70 ft18"><SPAN class="ft18">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Frågor till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer</SPAN></P> <P class="p112 ft12">Vi har i syfte att kartlägga problemen ställt skriftliga frågor till följande organisationer/myndigheter: Sveriges kommuner och regioner (SKR), Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, LO, TCO och SACO. Dessa har besvarat följande frågeställningar:</P> <P class="p113 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Vilka problem ser organisationen med hur sjukförsäkringen tillämpas vad gäller arbetstidens förläggning vid partiell sjukskrivning?</SPAN></P> <P class="p114 ft16"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft32">Finns några skillnader i tillämpningen i fråga om arbetsförmågebedömningar mellan de olika typerna av anställningar som inte är tillsvidareanställningar? Vi tänker framför allt på vikariat som förlängs på regelbunden basis och behovsanställningar.</SPAN></P> <P class="p115 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Har er organisation någon uppfattning om huruvida antalet icketillsvidareanställningar ökat på senare tid?</SPAN></P> <P class="p116 ft12">Svaren med anledning av frågan om partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning redovisas i kapitel 10. De svar som lämnats om anställningar och arbetsförmågebedömningar har bearbetats och ingår i kapitel 6.</P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Försäkringskassans redovisning av sin tillämpning</SPAN></P> <P class="p117 ft12">Vi har också begärt att Försäkringskassan redovisar hur sjukförsäkringen tillämpas vid partiell sjukskrivning vid några olika situationer. I begäran anges att svaret bör innehålla följande.</P> <P class="p118 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">En redovisning av hur ofta undantaget från grundprincipen tillämpas och hur regelverket tillämpas vid olika typer av förläggning av arbetstiden.</SPAN></P> <P class="p119 ft56"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft59">Dir. 2018:26, s. 11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="p27dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32627x1.jpg/" id="p27img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p23 ft39">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">En redovisning av de problem som Försäkringskassan ser med nuvarande regelverk vid partiell sjukskrivning.</SPAN></P> <P class="p121 ft12">Försäkringskassans svar beträffande partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning redovisas i bilaga 4.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Referensgrupp</SPAN></P> <P class="p122 ft12">Under arbetet med detta slutbetänkande har vi haft ett möte med vår referensgrupp. Denna grupp består av representanter för Arbetsgivarverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Svenskt Näringsliv, Saco, TCO, LO, <NOBR>LO-TCO</NOBR> Rättsskydd AB, Sveriges läkarförbund samt Göteborgs Universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Möten med andra aktörer</SPAN></P> <P class="p78 ft12">Vi har träffat handläggare vid Försäkringskassan, Avdelningen för sjukförsäkring, Göteborg Syd samt representanter från Funktionsrätt Sverige och Samarbete för människor i Sorg (SAMS). Vi har även träffat Gunnar Eckerdal, överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, som var med i det nämnda projektet om flexibel sjukskrivning vid cancerbehandling.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft57">Statistik</SPAN></P> <P class="p99 ft12">Vi har från Försäkringskassan inhämtat statistik rörande partiell sjukskrivning.</P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">2.3</SPAN><SPAN class="ft46">Definitioner</SPAN></P> <P class="p66 ft38">I direktivet ges uppdraget att utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer ”med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar”.<SPAN class="ft60">4 </SPAN>Vi använder oss i betänkandet av begreppet ”behovsanställda” och redogör i avsnitt 7.1.4 för vad detta be-</P> <P class="p123 ft56"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft55">Dir. 2018:26, s. 1 och 10.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="p28dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32628x1.jpg/" id="p28img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft9">grepp innebär. Endast när vi direkt hänvisar till direktivet använder</P> <P class="p124 ft12"><SPAN class="ft9">vi</SPAN><SPAN class="ft45">uttrycket ”timanställningar”. Vi använder även begreppet ”behovsanställda” för att beskriva gruppen ”timavlönade”. De tidsbegränsade anställningarna, som inte är att definiera som behovsanställningar, behandlas i avsnitt 7.1.5.</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Vårt förslag går ut på att behovsanställda i ökad utsträckning ska bedömas mot samma bedömningsgrund som andra anställda. Denna bedömningsgrund benämns i lagtexten ”[sitt] vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne”.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>I den löpande texten använder vi oss av begreppet</P> <P class="p95 ft9">”behovsanställningen” när vi beskriver denna bedömningsgrund.</P> <P class="p126 ft56"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft59">27 kap. 46 § första stycket SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="p29dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32629x1.jpg/" id="p29img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">3 Utgångspunkter</P> <P class="p65 ft36"><SPAN class="ft36">3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Allmänna utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p66 ft16">Vi har valt att kalla vår utredning ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. En trygg sjukförsäkring är inte en sjukförsäkring som alltid garanterar ersättning till de försäkrade. Däremot innebär en trygg sjukförsäkring att de försäkrade ska kunna förutse de krav som uppställs i försäkringen för att få ersättning.</P> <P class="p11 ft16">Det andra ledet i vårt namn, ”med människan i centrum”, är för oss en ambition att utfallet av tillämpningen av sjukförsäkringens bestämmelser i möjligaste mån ska ta hänsyn till individens speciella förutsättningar och vara rimligt i någon mening.</P> <P class="p11 ft8">Vad som är rimligt är naturligtvis i grunden en subjektiv fråga. Det som en person kan uppfatta som rimligt kan en annan person uppfatta som orimligt. En aspekt på ett regelverks rimlighet kan, enligt vår mening, vara att situationer som i faktisk mening är likartade inte bör bedömas olika utifrån hur situationerna rent rättsligt bedöms. Vad gäller vårt uppdrag att se över försäkringsskyddet för dem med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar aktualiseras frågan om det är rimligt att den som har en behovsanställning men arbetar under likartade förhållanden som sina kollegor med tillsvidareanställningar ska ha ett sämre försäkringsskydd.<SPAN class="ft51">1</SPAN></P> <P class="p67 ft8">En annan aspekt av rimlighet är att en princip som underlättar myndighetens bedömningar av arbetsförmågan vid partiell nedsättning av densamma inte bör ges ett sådant genomslag att den motverkar andra övergripande syften med lagstiftningen, som möjligheten att ta tillvara arbetsförmåga hos den försäkrade. Beträffande vårt andra uppdrag, att se över bedömningarna av partiell sjukpenning när arbetstiden är förlagd på ett sätt som inte innebär att den minskas lika mycket varje dag, uppkommer frågan om principen att arbets-</P> <P class="p127 ft56"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr dir. 2018:26, s. 10.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="p30dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32630x1.jpg/" id="p30img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft12">förmågan bedöms dag för dag ska väga tyngre än att den försäkrade vid deltidssjukskrivning kan arbeta på ett sätt som gör det lättare att ta tillvara kvarvarande arbetsförmåga. Om regelverket och dess tillämpning inte uppfattas som rimligt brister systemet i legitimitet vilket på sikt kan hota dess överlevnad eftersom incitamentet att bidra till det minskar.</P> <P class="p130 ft16">Att en sjukförsäkring ska vara trygg i betydelsen förutsebar och samtidigt ha människan i centrum rymmer i någon mening en motsättning. Tas alltför stor hänsyn till en individs egna specifika förutsättningar finns en risk att regelverkets förutsebarhet brister. Å andra sidan innebär ett förutsebart eller robust regelverk en risk för att alltför liten hänsyn tas till individens speciella förutsättningar och att begreppsdefinitioner ges företräde framför rimliga utfall av försäkringen. En ledstjärna när vi har utformat våra förslag är att de ska spegla en avvägning mellan de nämnda perspektiven. Det är också utifrån detta sammanhang som betänkandets titel ”En sjukförsäkring anpassad efter individen” ska förstås.</P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">3.2</SPAN><SPAN class="ft46">Försäkringsskydd för behovsanställda</SPAN></P> <P class="p70 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Försäkringsskydd avser bedömningar av arbetsförmåga</SPAN></P> <P class="p112 ft12">I direktivet anges att vi ska utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar. Försäkringsskydd kan inbegripa flera aspekter som hur arbetsförmågebedömningar görs eller hur den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas.<SPAN class="ft50">2 </SPAN>Vi har dock valt att avgränsa försäkringsskyddet till frågan om vilken bedömningsgrund den som har en behovsanställning ska bedömas mot när rätten till sjukpenning prövas.</P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Inkomstbortfallsprincipen bör vara styrande</SPAN></P> <P class="p72 ft38">Sjukförsäkringen vilar på inkomstbortfallsprincipen; alltså att den ska kompensera den försäkrade för den inkomstförlust hen drabbas av när hen på grund av sjukdom inte kan arbeta. Av statsfinansiella</P> <P class="p131 ft56"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">Jfr SOU 2019:5, s. 205.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="p31dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32631x1.jpg/" id="p31img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p23 ft39">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">skäl finns dock ett tak för maximalt ersättningsbelopp. I dag är detta tak en inkomst motsvarande 8 prisbasbelopp.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Inkomstbortfallsprincipen kan sägas framgå av den grundläggande förutsättningen för att en försäkrad ska beviljas sjukpenning; att hen har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel.<SPAN class="ft51">4 </SPAN>Vi har vid utformningen av våra förslag beträffande sjukpenningbedömningar för behovsanställda valt att utgå från inkomstbortfallsprincipen. Den fråga som varit utgångspunkten för oss har varit om den behovsanställde, om hen inte hade drabbats av sjukdom, skulle ha arbetat.<SPAN class="ft51">5</SPAN></P> <P class="p133 ft62"><SPAN class="ft18">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Frågan om vilken typ av anställningar som är önskvärda på arbetsmarknaden faller utanför vårt uppdrag</SPAN></P> <P class="p134 ft38">I direktivet anges att den allmänna sjukförsäkringen infördes när en tillsvidareanställning var normen för de flesta i Sverige. Därefter har arbetsmarknaden förändrats och för framför allt yngre personer är det vanligt med timanställningar och andra former av tidsbegränsade anställningar.<SPAN class="ft60">6 </SPAN>På senare tid har olika typer av uppdragsanställningar vuxit fram i spåren av den så kallade delningsekonomin. Begreppet delningsekonomi beskrivs i nationalencyklopedin som ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom effektivare kapacitetsutnyttjande såsom delning av tillgång till varor och tjänster. Ofta är ny informations- och kommunikationsteknik en viktig komponent i delningsekonomin.<SPAN class="ft60">7 </SPAN>Det är svårt att på ett generellt plan definiera aktörerna i delningsekonomin som arbetsgivare, arbetstagare, uppdragsgivare eller uppdragstagare utan detta får göras med utgångspunkt i de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet.<SPAN class="ft60">8</SPAN></P> <P class="p135 ft38">Utvecklingen på arbetsmarknaden innebär allt fler osäkra anställningsformer.<SPAN class="ft60">9 </SPAN>Utredaren för betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) har bland annat haft i uppdrag att utreda arbetstagares</P> <P class="p8 ft54"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft53">26 kap. 31 § andra stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 2 § SFB.</SPAN></P> <P class="p136 ft64"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft63">Det kan noteras att Kammarrätten i Jönköping i mål nr </SPAN><NOBR>851-14</NOBR> lyfter inkomstbortfallsprincipens betydelse för bedömningen av behovsanställdas arbetsförmåga.</P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft65">Dir. 2018:26, s. 9.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft65">Jfr även SOU 2017:24, s. 192.</SPAN></P> <P class="p137 ft66"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft65">SACO ”Delningsekonomin och digitala plattformar – begrepp, omfattning och arbetsrättsliga regler”, s. 17.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring, s. 240.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="p32dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32632x1.jpg/" id="p32img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft12">möjlighet till utveckling och omställning under arbetslivet. Frågor som rör arbetstagarnas skydd vid förändrade arbetsförhållanden och vid intermittent anställningar behandlas i det betänkandet och faller utanför vårt uppdrag.<SPAN class="ft50">10 </SPAN>En konsekvens av våra förslag att stärka försäkringsskyddet för dem med behovsanställningar skulle kunna vara att allt fler söker sig till dessa anställningar och anställningarna därför blir fler på arbetsmarknaden. Detta är något som vi inte har beaktat vid våra överväganden.</P> <P class="p138 ft68"><SPAN class="ft36">3.3</SPAN><SPAN class="ft67">Möjligheter att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga</SPAN></P> <P class="p139 ft18"><SPAN class="ft18">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Fortsatt fyra nivåer av sjukpenning</SPAN></P> <P class="p140 ft8">Dagens regelverk innebär att sjukpenning kan beviljas på fyra nivåer; en fjärdedel, en halv, tre fjärdedelar och hel sjukpenning. Nivåerna en fjärdedel och tre fjärdedelar infördes 1990 och motiverades då bland annat med att försöksverksamheten med ytterligare nivåer visat att ytterligare nivåer var ett bra sätt att förbättra rehabiliteringen så att den som var sjukskriven snabbare kunde återvända i arbete.<SPAN class="ft51">11</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Ibland framförs synpunkten att sjukpenning bör kunna utges på flera nivåer än de nuvarande fyra för att försäkringen ska kunna anpassas bättre till den enskildes förhållanden och möjliggöra att kvarvarande arbetsförmåga tas tillvara i större utsträckning.<SPAN class="ft51">12 </SPAN>En sådan större förändring av sjukförsäkringen skulle få stora konsekvenser för olika samhällsfunktioner. Frågor som skulle aktualiseras vid en sådan förändring är bland annat svårigheter att bedöma och mäta de mer detaljerade graderna av den försäkrades nedsatta arbetsförmåga i sjukvården och hos Försäkringskassan, behovet av utbyggda kontrollfunktioner samt behovet av samordning av lön och sjukpenninggrad. En sådan förändring kräver omfattande utredningar och konsekvensberäkningar som inte har bedömts vara möjliga att genomföra inom ramen för denna utredning. Vår utgångspunkt har därför varit att lämna förslag som innebär att arbetsförmågan bättre kan tas tillvara inom ramen för dagens system med fyra nivåer.</P> <P class="p141 ft66"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft69">Betänkandet Tid för trygghet (SOU 2019:5) utreder dock inte försäkringsskyddet vid sjukdom för de intermittent anställda.</SPAN></P> <P class="p142 ft66"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1989/90:62, om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m., s. 19.</SPAN></P> <P class="p143 ft56"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft55">Se till exempel motion 2019/20:1513, s. 2 samt motion 2013/14:Sf202, s. 8.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="p33dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32633x1.jpg/" id="p33img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p23 ft39">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft62"><SPAN class="ft18">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft61">Flexibiliteten bör i möjligaste mån uppnås genom deltidssjukskrivning utifrån en förläggning av arbetstiden som gynnar återgång i arbete</SPAN></P> <P class="p76 ft38">I debatten talas ofta om behovet av en flexibel sjukpenning. Ofta menas då en sjukpenning utan några nivåer.<SPAN class="ft60">13 </SPAN>Vår utgångspunkt är, som framhållits ovan, att inte röra sjukpenningens fyra nivåer. I stället vill vi, i enlighet med direktiven, se över möjligheten att i ökad utsträckning än i dag bevilja partiell sjukpenning utifrån att den försäkrades arbetstid förlagts på annat sätt än genom jämn reducering varje dag. Tanken med detta är att den som har en kvarvarande arbetsförmåga utifrån en viss förläggning av arbetstiden ska ges möjlighet att ta tillvara denna förmåga. Primärt vill vi utreda om en flexibilitet i sjukförsäkringen kan uppnås genom en mer pragmatisk tillämpning av partiell sjukpenning. Det finns dock fall där den försäkrade i grunden har helt nedsatt arbetsförmåga men hen ändå vill pröva att arbeta någon enstaka dag. En utgångspunkt för oss är att den som, trots en i sig tillförlitlig bedömning att hel arbetsoförmåga föreligger, vill pröva att arbeta ska kunna göra det utan att riskera att sjukpenningen dras in. Vi vill därför även utreda om det befintliga regelverket tillåter försäkrade att under de angivna förhållandena arbeta enstaka dagar utan att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning påverkas. I förlängningen skulle en sådan tillämpning av regelverket kunna underlätta en partiell återgång i arbete.</P> <P class="p145 ft56"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft55">Se till exempel motion 2019/20: 1513, s. 2 samt motion 2013/14:Sf202 s. 8.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p146 ft7">Del 1</P> <P class="p147 ft7">Anpassning av</P> <P class="p6 ft7">försäkringsskyddet för personer</P> <P class="p148 ft7">med behovsanställningar</P> </DIV> <DIV id="page_36"> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="p37dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32637x1.jpg/" id="p37img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">4 Regelverk och rättsläge</P> <P class="p65 ft36"><SPAN class="ft36">4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Rehabiliteringskedjans regelverk</SPAN></P> <P class="p149 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Olika bedömningsgrunder kan avgöra om det finns rätt till sjukpenning eller inte</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Sjukpenningens regelverk bygger på fasta tidsgränser som reglerar mot vad arbetsförmågan ska bedömas. Regelverket kallas i dagligt tal för rehabiliteringskedjan. En grundläggande tanke med rehabiliteringskedjan är att bedömningsgrunden blir vidare ju längre sjukfallet pågår.</P> <P class="p11 ft8">De första 90 dagarna i ett sjukfall bedöms arbetsförmågan mot den försäkrades vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den försäkrade.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>Från och med dag 91 ska det vid bedömningen även beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.<SPAN class="ft51">2 </SPAN>Från och med dag 181 bedöms arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete såvida det inte finns särskilda skäl mot det eller om det annars kan anses oskäligt att göra en sådan prövning.<SPAN class="ft51">3</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Rehabiliteringskedjans bestämmelser utgår från att den försäkrade är anställd. Bestämmelserna förutsätter att det finns en arbetsgivare som tillfälligt kan erbjuda ett annat arbete eller erbjuda omställning. Visserligen bedöms egenföretagare de första 180 dagarna mot sitt arbete och därefter mot normalt förekommande arbete men detta följer inte direkt av bestämmelserna utan av förarbetena.<SPAN class="ft51">4</SPAN></P> <P class="p67 ft8">Den som är arbetslös bedöms mot normalt förekommande arbete från dag 1 i rehabiliteringskedjan.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>När arbetsförmågan prövas mot normalt förekommande arbete innebär det en betydligt striktare prövning av arbetsförmågan jämfört med om den skulle bedömas mot</P> <P class="p150 ft54"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 46 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 47 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft65">27 kap. 48 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 59.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 100.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">37</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="p38dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32638x1.jpg/" id="p38img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">den försäkrades vanliga arbete. Den som exempelvis skadar axeln och har ett utpräglat praktiskt arbete där lyft krävs bedöms sannolikt sakna arbetsförmåga i sitt vanliga arbete men arbetsförmågan behöver inte anses vara nedsatt i ett mindre fysiskt ansträngande arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Det kan alltså vara avgörande för den försäkrades rätt till sjukpenning om arbetsförmågan bedöms mot det vanliga arbetet eller mot normalt förekommande arbete.</P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">4.2</SPAN><SPAN class="ft46">Sjukpenning de första 14 dagarna</SPAN></P> <P class="p152 ft62"><SPAN class="ft18">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Ingen skyldighet att betala ut sjuklön vid behovsanställning om inbokade arbetspass saknas</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Det finns en särskild reglering kring sjukpenning de första 14 dagarna i ett sjukfall. Normalt är det arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön för dessa dagar, med karensavdrag för en dag.<SPAN class="ft51">6 </SPAN>Sjukpenning utgår då inte.<SPAN class="ft51">7 </SPAN>Sjuklönelagen gäller bara anställda. Frågan om någon har ett anställningsförhållande får avgöras efter arbetsrättsliga principer. Bedömningen av om en person ska anses som anställd och kvalificerad för sjuklön måste göras i varje enskilt fall utifrån formuleringar i anställningsavtalet och andra omständigheter.<SPAN class="ft51">8</SPAN></P> <P class="p153 ft8">Frågan om sjuklön de första 14 dagarna för behovsanställda prövades i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2004 ref 103. Frågan i målet rörde en försäkrad som arbetade som vårdare hos en stadsdelsförvaltning. Hen arbetade regelbundet varje månad. Om hen var uppbokad för arbete under sjukdomsperioden utbetalades sjuklön. Den försäkrade hade en operation inbokad och något arbete var därför inte uppbokat i samband med detta. Försäkringskassan avslog ansökan om sjukpenning med motiveringen att den försäkrade hade rätt till sjuklön. Högsta förvaltningsdomstolen framhöll att den försäkrade inte hade någon fast anställning. Hen var att betrakta som anställd endast de dagar hen och stadsdelsförvaltningen avtalat om arbete. Något sådant avtal fanns inte för de i målet aktuella dagarna. Stadsdelsförvaltningen hade därför ingen skyldighet att betala ut sjuklön. I stället skulle sjukpenning utges under de första 14 dagarna efter</P> <P class="p154 ft54"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft70">6 § andra stycket, 7 § lagen (1991:1047) om sjuklön.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft70">27 kap. 9 § SFB.</SPAN></P> <P class="p95 ft56"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">Jfr Försäkringskassan 2011, Vägledning – Sjuklöneförmåner, 2011:1 version 7, s. 10.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="p39dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32639x1.jpg/" id="p39img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft9">vad som kunde skäligt med ledning av hur den försäkrade hade förvärvsarbetat före sjukperioden.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">En skälighetsbestämning av sjukpenningen</SPAN></P> <P class="p156 ft18">om inbokade arbetspass saknas eller vid kortare anställningar</P> <P class="p134 ft8">I socialförsäkringsbalken finns en särskild bestämmelse som reglerar situationen när det är oklart om en försäkrad skulle ha förvärvsarbetat under de första fjorton dagarna i sjukperioden. Bestämmelsen i 27 kap.</P> <P class="p2 ft9">11 § stadgar följande:</P> <P class="p157 ft71">Kan det inte utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under sjukperiodens första 14 dagar gäller följande. Sjukpenningen får lämnas efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden, om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden.</P> <P class="p158 ft8">Bestämmelsen infördes år 2000 för att förbättra skyddet för behovsanställda och anställda med korta anställningar. Ofta var dessa försäkrade inte registrerade som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och hade därför inte rätt till kalenderdagsberäknad sjukpenning.<SPAN class="ft51">9 </SPAN>De allmänna försäkringskassorna tillämpade bestämmelserna om tim- och dagberäknad sjukpenning, numera kallad arbetstidsberäknad sjukpenning, på ett oenhetligt sätt i dessa situationer. Vissa försäkringskassor beviljade sjukpenning medan andra inte beviljade sjukpenning.<SPAN class="ft51">10 </SPAN>Därför infördes bestämmelsen som alltså innebär att Försäkringskassan, om det inte finns inbokade arbetspass under de första 14 dagarna, får göra en skälighetsbestämning av sjukpenningen utifrån hur den försäkrade arbetat om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte var sjuk. Vid utskottsbehandlingen framhölls bland annat följande om jämförelseperioden.</P> <P class="p159 ft2">Jämförelseperioden bör enligt utskottets mening inte anges till en viss tidslängd utan kan variera från fall till fall beroende på t.ex. hur arbetsförhållandena ser ut och om arbetstiden har fluktuerat mycket över tid. Det får dock anses ligga i sakens natur att jämförelseperioden inte kan sträcka sig alltför långt bakåt i tiden. I regel bör det vara tillräckligt med</P> <P class="p9 ft54"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft53">Jfr 28 kap. 6 § tredje stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1999/2000:95 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 15.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="p40dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32640x1.jpg/" id="p40img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p160 ft10">en jämförelseperiod sträckande sig från en till tre månader. För en person som är ny på arbetsmarknaden kan perioden bli kortare.<SPAN class="ft72">11</SPAN></P> <P class="p75 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetstidsberäknad sjukpenning de första 14 dagarna</SPAN></P> <P class="p161 ft12">Begreppen ”kalenderdagsberäknad sjukpenning” och ”arbetstidsberäknad sjukpenning” behöver en förklaring. Kalenderdagsberäknad sjukpenning är den vanligaste formen av sjukpenning och innebär att sjukpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte.<SPAN class="ft50">12 </SPAN>Arbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.<SPAN class="ft50">13</SPAN></P> <P class="p162 ft12">Enligt huvudregeln beviljas arbetstidsberäknad sjukpenning de första 14 dagarna i en sjukperiod.<SPAN class="ft50">14 </SPAN>Ett viktigt undantag är arbetslösa som beviljas kalenderdagsberäknad sjukpenning de första 14 dagarna.<SPAN class="ft50">15 </SPAN>Kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas bara ut till försäkrade som är arbetslösa om dessa är anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen samt är beredda att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten.<SPAN class="ft50">16</SPAN></P> <P class="p163 ft16">En person som är delvis arbetslös och anmäld på Arbetsförmedlingen och dessutom är behovsanställd får både kalenderdagsberäknad sjukpenning och arbetstidsberäknad sjukpenning de första 14 dagarna. Det finns inte någon bestämd gräns för hur omfattande arbetet som utförs vid behov måste vara för att ligga till grund för arbetstidsberäknad sjukpenning. Det är alltså möjligt att beakta även kortare inbokade arbetspass före dag 15. I praxis ansågs dock ett uppdrag som social kontakt till en person någon timme i veckan inte påverka den försäkrades rätt till en fjärdedels sjukpenning.<SPAN class="ft73">17 </SPAN>En sådan typ av uppdrag bör därför inte kunna ligga till grund arbetstidsberäknad sjukpenning.<SPAN class="ft73">18</SPAN></P> <P class="p164 ft54"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">1999/00:SfU12 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 8.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">28 kap. 3 § första stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft65">28 kap. 3 § andra stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft65">28 kap. 5 § första stycket punkten 1 SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft65">28 kap. 6 § första stycket punkten 1 SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft65">28 kap. 6 § tredje stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft65">RÅ 2006 ref 56.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr Kammarrätten i Göteborg, mål nr </SPAN><NOBR>1932–1933-10.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="p41dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32641x1.jpg/" id="p41img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft42"><SPAN class="ft36">4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Bedömning av behovsanställda från och med dag 15</SPAN></P> <P class="p41 ft18"><SPAN class="ft18">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Kammarrätternas praxis</SPAN></P> <P class="p78 ft12">En relativt vanlig fråga i domstol har varit om försäkrade som är behovsanställda från och med dag 15 i sjukperioden ska betraktas som anställda och därför bedömas mot sitt vanliga arbete eller om de ska betraktas som arbetslösa och bedömas mot normalt förekommande arbete.</P> <P class="p11 ft8">Frågan om bedömningsgrund för behovsanställda efter dag 15 i sjukperioden har inte prövats i Högsta förvaltningsdomstolen men det finns ett flertal olika kammarrättsavgöranden. Vi har gått igenom 10 kammarrättsdomar som behandlar frågan. I 8 av dessa har kammarrätterna landat i slutsatsen att en behovsanställd som saknar inbokade arbetspass ska betraktas som arbetslös när man bedömer arbetsförmågans nedsättning och rätten till sjukpenning.<SPAN class="ft51">19</SPAN></P> <P class="p12 ft8">I ett avgörande kom dock kammarrätten till en annan slutsats. Avgörandet rörde en försäkrad som arbetade som demonstratör. Varje vecka kom hen överens med arbetsgivaren om hur mycket hen skulle arbeta. Den försäkrade fick sjuklön för två dagar eftersom arbete var inbokat under dessa dagar redan när hen insjuknande. Därefter hade arbetsgivaren inte erbjudit den försäkrade arbetspass. Kammarrätten bedömde att det vara sannolikt att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte varit sjuk. Att den försäkrade inte erbjudits ytterligare arbete hängde troligen samman med hennes speciella förhållanden. Kammarrätten ansåg att den försäkrade skulle betraktas som anställd vid bedömning av rätt till sjukpenning.<SPAN class="ft51">20</SPAN></P> <P class="p11 ft8">I ett avgörande gjorde kammarrätten visserligen bedömningen att den försäkrade skulle bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden, som var det arbetsmarknadsbegrepp som användes mellan 2008 och 2012. Skrivningarna i domen tyder dock på att domstolen ansåg att det inte krävdes inbokade arbetspass för att arbetsförmågan skulle bedömas mot behovsanställningen utan att detta kunde ske om det på annat sätt framgick att den försäkrade skulle ha arbetat i behovsanställningen om hen inte hade varit sjuk.<SPAN class="ft51">21</SPAN></P> <P class="p166 ft75"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft74">Kammarrättens i Göteborg, mål nr </SPAN><NOBR>1582-15,</NOBR> <NOBR>5204-14,</NOBR> <NOBR>1932–1933-10,</NOBR> <NOBR>1417-09,</NOBR> <NOBR>1742-04,</NOBR> Kammarrättens i Jönköping mål, <NOBR>650-14,</NOBR> <NOBR>1748-06</NOBR> samt Kammarrätten i Sundsvall mål nr <NOBR>331-10.</NOBR></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft53">Kammarrätten i Jönköping mål </SPAN><NOBR>3547-08.</NOBR></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft55">Kammarrätten i Jönköping mål </SPAN><NOBR>851-14.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="p42dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32642x1.jpg/" id="p42img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft26"><SPAN class="ft18">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft76">Kalenderdagsberäknad sjukpenning från och med dag 15</SPAN></P> <P class="p168 ft12">Sjukpenning ska kalenderdagsberäknas om inte annat följer av uttryckliga undantag.<SPAN class="ft50">22 </SPAN>Eftersom det inte stadgas något särskilt om hur sjukpenning ska beräknas från och med dag 15 ska denna kalenderdagsberäknas.</P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">4.4</SPAN><SPAN class="ft46">Takbelopp för arbetslösa</SPAN></P> <P class="p92 ft8">För försäkrade som är arbetslösa ska sjukpenningbeloppet maximalt motsvara det belopp som betalats ut i arbetslöshetsersättning. Tanken är att sjukpenningen ska kompensera den förlust i form av utebliven arbetslöshetsersättning som den försäkrade på grund av sjukdomen gör och att någon överkompensation inte ska uppkomma.<SPAN class="ft51">23 </SPAN>Till den del en försäkrad är arbetslös lämnas därför sjukpenning med högst 543 kronor om dagen.<SPAN class="ft51">24</SPAN></P> <P class="p169 ft18"><SPAN class="ft18">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref 1</SPAN></P> <P class="p170 ft8">Målet rörde en försäkrad som arbetade som undersköterska. Anställningen skedde i form av vikariat som förlängdes tre månader i taget beroende på om den person som den försäkrade vikarierade för fortfarande var sjuk. Under pågående vikariat bröt den försäkrade handleden och beviljades sjukpenning under tre månader. Under denna tid löpte vikariatet ut. Enligt ett intyg från arbetsgivaren skulle den försäkrade ha fått förlängning av sitt vikariat om hen inte hade blivit var sjuk. Frågan i målet var om det vid tillämpningen av 28 kap. 11 § SFB endast skulle beaktas om den försäkrade faktiskt hade en anställning eller om det var möjligt att ta hänsyn till att den försäkrade skulle ha fått en anställning om sjukfallet inte inträffat.</P> <P class="p171 ft8">Högsta förvaltningsdomstolen fann att bestämmelsen om taket för arbetslösa ska tillämpas så snart den försäkrade saknar anställning under de dagar som sjukpenningen avser. Det saknade därför</P> <P class="p172 ft54"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft53">28 kap. 4 § SFB.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition, s. 176.</SPAN></P> <P class="p95 ft56"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft55">28 kap. 11 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="p43dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32643x1.jpg/" id="p43img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft9">betydelse att den försäkrade skulle ha fått anställningen om hon inte hade blivit sjuk.</P> <P class="p174 ft42"><SPAN class="ft36">4.5</SPAN><SPAN class="ft41">Försäkringskassans normering om bedömningsgrunden för behovsanställda</SPAN></P> <P class="p134 ft8">Försäkringskassans normering innebär att behovsanställda som saknar inbokade arbetspass ska betraktas som arbetslösa. Rehabiliteringskedjan går därför inte att tillämpa på dessa anställda. Försäkringskassan hänvisar till RÅ 2004 ref 103, som behandlas i avsnitt 4.2.1, samt till Domsnytt 2011:81.<SPAN class="ft51">25 </SPAN>I Domsnytt 2011:81 refereras en dom från Kammarrätten i Sundsvall. Det målet rörde en timanställd skogsarbetare som före sjukfallet var arbetslös. Den försäkrade saknade inbokade arbetspass. Kammarrätten ansåg att hen skulle betraktas som arbetslös vid bedömningen av rätt till sjukpenning.<SPAN class="ft51">26</SPAN></P> <P class="p175 ft66"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkringskassan, Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1 version 12, s. 94.</SPAN></P> <P class="p176 ft56"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft55">Kammarrätten i Sundsvall mål </SPAN><NOBR>331-10.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="p45dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32645x1.jpg/" id="p45img1"> </DIV> <P class="p177 ft78"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft77">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN></P> <P class="p178 ft12">Det fanns 2018 4,8 miljoner anställda på den svenska arbetsmarknaden. Privat sektor är den största sektorn med 3,4 miljoner anställda. Därefter kommer kommunerna med nästan 900 000 anställda samt regionerna och den statliga sektorn med nästan 280 000 respektive 260 000 anställda.<SPAN class="ft50">1</SPAN></P> <P class="p179 ft79"><INGENBILD zsrc="H8B32645xi2.jpg/" id="p45inl_img1"><INGENBILD zsrc="H8B32645xi3.jpg/" id="p45inl_img2"> privat <INGENBILD zsrc="H8B32645xi4.jpg/" id="p45inl_img3"><INGENBILD zsrc="H8B32645xi5.jpg/" id="p45inl_img4"> kommun <INGENBILD zsrc="H8B32645xi6.jpg/" id="p45inl_img5"><INGENBILD zsrc="H8B32645xi7.jpg/" id="p45inl_img6"> region <INGENBILD zsrc="H8B32645xi8.jpg/" id="p45inl_img7"> stat</P> <P class="p42 ft56">Källa: SKR – Personalen i välfärden 2018, s. 6.</P> <P class="p180 ft56"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft55">SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="p46dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32646x1.jpg/" id="p46img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft18">Privat sektor störst för både kvinnor och män...</P> <P class="p181 ft10">Många tror att majoriteten av kvinnorna på svensk arbetsmarknad är anställda inom kommuner och regioner. Så är inte fallet. Flest kvinnor är anställda inom privat sektor.<SPAN class="ft72">2</SPAN></P> <P class="p182 ft79"><INGENBILD zsrc="H8B32646xi2.jpg/" id="p46inl_img1"><INGENBILD zsrc="H8B32646xi3.jpg/" id="p46inl_img2"> privat <INGENBILD zsrc="H8B32646xi4.jpg/" id="p46inl_img3"><INGENBILD zsrc="H8B32646xi5.jpg/" id="p46inl_img4"> kommun <INGENBILD zsrc="H8B32646xi6.jpg/" id="p46inl_img5"><INGENBILD zsrc="H8B32646xi7.jpg/" id="p46inl_img6"> region <INGENBILD zsrc="H8B32646xi8.jpg/" id="p46inl_img7"> stat</P> <P class="p41 ft56">Källa: SCB – Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4.</P> <P class="p183 ft18">…men den kommunala sektorn har större andel kvinnor (nästan dubbelt så stor)</P> <P class="p184 ft9">Nästan fyra av fem anställda i kommuner och regioner är kvinnor vilket är högre än i andra sektorer.</P> <P class="p185 ft56"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">SKR – Personalen i välfärden 2018, s. 6.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="p47dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32647x1.jpg/" id="p47img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft79">90%</P> <P class="p187 ft79">80%</P> <P class="p188 ft79">70%</P> <P class="p188 ft79">60%</P> <P class="p187 ft79">50%</P> <P class="p188 ft79">40%</P> <P class="p188 ft79">30%</P> <P class="p187 ft79">20%</P> <P class="p188 ft79">10%</P> <P class="p189 ft79">0%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr11 td59"><SPAN class="p23 ft79">privat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p23 ft79">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p23 ft79">region</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p23 ft79">stat</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft56">Källa: SKR – Personalen i välfärden 2018, s. 6.</P> <P class="p191 ft36"><SPAN class="ft36">5.1</SPAN><SPAN class="ft46">Tillsvidareanställningar vanligast</SPAN></P> <P class="p66 ft12">Det finns två typer av anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Tillsvidareanställning är detsamma som fast anställning. Huvudregeln enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) är att anställningsavtal gäller tills vidare. Det innebär i praktiken att en anställning alltid är en tillsvidareanställning om det inte har avtalats om något annat.<SPAN class="ft50">3</SPAN></P> <P class="p11 ft38">Tillsvidareanställning är den vanligast förekommande anställningsformen på svensk arbetsmarknad i samtliga sektorer. Andelen tidsbegränsat anställda varierar mellan 11 och 19 procent. För arbetsmarknaden som helhet är andelen tidsbegränsat anställda 16 procent.</P> <P class="p192 ft56"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft55">Verksamt.se (hemsida).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="p48dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B326/H8B32648x1.jpg" style="width:433px;height:703px" id="p48img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p193 ft79">1</P> <P class="p194 ft79">0,9</P> <P class="p195 ft79">0,8</P> <P class="p195 ft79">0,7</P> <P class="p194 ft79">0,6</P> <P class="p195 ft79">0,5</P> <P class="p194 ft79">0,4</P> <P class="p195 ft79">0,3</P> <P class="p195 ft79">0,2</P> <P class="p194 ft79">0,1</P> <P class="p196 ft79">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR height=0> <TD width=12px></TD> <TD width=6px></TD> <TD width=51px></TD> <TD width=6px></TD> <TD width=5px></TD> <TD width=67px></TD> <TD width=82px></TD> <TD width=16px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td61"><SPAN class="p23 ft80">privat</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td62"><SPAN class="p23 ft80">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p23 ft80">region</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p23 ft80">stat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr13 td42"><SPAN class="p63 ft79">Tillsvidare</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr13 td65"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr13 td67"><SPAN class="p197 ft79">Tidsbegränsade</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td65"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft56">Källa: SKR – Personalen i välfärden 2018, s. 14.</P> <P class="p191 ft18"><SPAN class="ft18">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Större skillnad mellan kvinnor och män per sektor</SPAN></P> <P class="p184 ft9">I kommuner och regioner har män större andel tidsbegränsad anställning än kvinnor. I privat sektor är det tvärtom.</P> <P class="p198 ft79">30%</P> <P class="p199 ft79">25%</P> <P class="p199 ft79">20%</P> <P class="p200 ft79">15%</P> <P class="p199 ft79">10%</P> <P class="p201 ft79">5%</P> <P class="p202 ft79">0%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p23 ft79">privat</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p23 ft79">kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p23 ft79">region</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p23 ft79">stat</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft79"><INGENBILD zsrc="H8B32648xi2.jpg/" id="p48inl_img1"> kvinna <INGENBILD zsrc="H8B32648xi3.jpg/" id="p48inl_img2"> man</P> <P class="p41 ft56">Källa: SKR – Personalen i välfärden 2018, s. 14.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="p49dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32649x1.jpg/" id="p49img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft36"><SPAN class="ft36">5.2</SPAN><SPAN class="ft46">Tidsbegränsade anställningar</SPAN></P> <P class="p66 ft16">Avtal om tidsgränsade anställningar får träffas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Lagen ger även möjlighet för arbetsmarknadens parter att i kollektivavtal komma överens om avvikande regler avseende visstidsanställningar. Avtal om tidsbegränsad anställning kan också ingå med stöd av annan lag eller med stöd av en förordning som meddelats med stöd av lag. Sådana särskilda föreskrifter har företräde framför reglerna i LAS. På det statliga området ger till exempel anställningsförordningen (1994:373) möjlighet att anställa tillfälligt.<SPAN class="ft73">4</SPAN></P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Tidsbegränsade anställningar enligt LAS</SPAN></P> <P class="p204 ft18">Allmän visstidsanställning</P> <P class="p134 ft8">En anställning kan tidsbegränsas genom att man avtalar om allmän visstidsanställning. Något skäl till att anställningen tidsbegränsats behöver inte anges. Det finns inte någon begränsningsregel för hur många arbetstagare hos arbetsgivaren som kan vara anställda med allmän visstid. Det finns inte heller någon begränsning av hur länge en allmän visstidsanställning kan pågå. Anställningstryggheten för arbetstagaren kan i stället sägas finnas i lagens så kallade omvandlingsregel som innebär att en allmän visstidsanställning automatiskt övergår till en tillsvidareanställning efter två års anställning inom ramen av en femårsperiod.<SPAN class="ft51">5</SPAN></P> <P class="p205 ft18">Vikariat</P> <P class="p122 ft12">I motsats till allmän visstid krävs det för att en arbetsgivare ska få anställa någon på ett vikariat att ett antal objektiva kriterier är uppfyllda, vilka har utvecklats i Arbetsdomstolens praxis. I princip krävs det att det finns en anknytning till en ledig befattningshavare eller befattning.</P> <P class="p206 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 180.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft55">5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="p50dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32650x1.jpg/" id="p50img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft18">Säsongsarbete</P> <P class="p170 ft16">En säsongsanställning, eller säsongsarbete som det heter i lagen (1982:80) om anställningsskydd, kräver på liknande sätt som med vikariat att det finns objektiva skäl för att arbetsgivaren ska få anställa. Säsongsarbete är en anställning på ett arbete som på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker inte kan bedrivas under hela året, utan bara en del av året. Exempel på områden där detta är vanligt är inom jordbruket och turistnäringen.</P> <P class="p91 ft18">Provanställning</P> <P class="p207 ft12">Anställningsavtal får träffas om tidsbegränsad provanställning om prövotiden är högst sex månader. Det krävs inte några särskilda villkor för att en arbetsgivare ska få provanställa någon. Men det ska vara arbetsgivarens avsikt att pröva arbetstagaren, vilket förutsätter att det finns en avsikt att provanställningen ska övergå i en tillsvidareanställning.<SPAN class="ft50">6</SPAN></P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Kollektivavtalsreglerade anställningar</SPAN></P> <P class="p140 ft8"><SPAN class="ft9">I</SPAN><SPAN class="ft82">betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) analyseras hur skyddet i anställningen för arbetstagare med intermittenta anställningar regleras i kollektivavtal i olika branscher. Där anges att:</SPAN></P> <P class="p208 ft2">det finns väldigt många olika kollektivavtalade bestämmelser som berör intermittenta anställningar på ett eller annat sätt. Bestämmelserna har olika utformning och fyller olika funktioner. Det kan till exempel vara bestämmelser om att arbetsgivaren måste anställa i minst 7 dagar och det kan också handla om att en tidsbegränsad anställning omvandlas till en tillsvidareanställning under andra förutsättningar än de LAS ställer upp. Det finns även särskilda kollektivavtalade tidsbegränsade anställningsformer utöver dem som finns i LAS.<SPAN class="ft58">7</SPAN></P> <P class="p209 ft12">I betänkandet görs en uppdelning av de kollektivavtalade skyddsreglerna för arbetstagare med tidsbegränsade anställningar i fyra kategorier. Dessa är följande.</P> <P class="p210 ft54"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 182 ff.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 208.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="p51dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32651x1.jpg/" id="p51img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft18">Objektiva kriterier</P> <P class="p134 ft16">Några av kollektivavtalen innehåller så kallade objektiva kriterier för att arbetsgivaren ska få anställa arbetstagare tidsbegränsat, liknande hur bestämmelserna i LAS om vikariat och säsongsanställning ser ut. Till exempel innehåller måleriavtalet bestämmelser om begränsningar för tidsbegränsade anställningar vid tillfällig arbetsanhopning, för praktik och feriearbete m.m.</P> <P class="p77 ft18">Tidsgränser</P> <P class="p134 ft38">Kollektivavtalen kan innehålla bestämmelser om att en visstidsanställning som kortast får vara ett visst antal dagar och om att en tidsbegränsad anställning som längst får uppgå till ett antal månader.</P> <P class="p75 ft18">Omvandlingsregler</P> <P class="p122 ft12">Flera centrala avtal har andra omvandlingsregler med andra anställningskrav än vad som anges i LAS, se ovan under allmän visstidsanställning.</P> <P class="p77 ft18">Arbetstagarorganisationerna kan säga nej</P> <P class="p76 ft12">En del kollektivavtal som har satt upp egna tidsgränser i olika avseenden innehåller en möjlighet att förlänga tiden under förutsättning att det godkänns av den lokala arbetstagarorganisationen.<SPAN class="ft50">8</SPAN></P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">5.3</SPAN><SPAN class="ft46">Intermittenta anställningar</SPAN></P> <P class="p66 ft8">I betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) har begreppet intermittent anställning behandlats. Där framförs att det råder en oklarhet om begreppet och något av en begreppsförvirring. Ibland pratar man kanske om samma sak men benämner företeelsen olika. En intermittent anställning har i samhällsdebatten kallats behovsanställning, timanställning, ring och spring eller <NOBR>sms-anställning.</NOBR> En intermittent anställning är alltid någon form av tidsbegränsad anställning,</P> <P class="p212 ft56"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft55">Innehållet till avsnittet om kollektivavtalade regleringar är hämtad från SOU 2019:5, s. </SPAN><NOBR>209–221.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="p52dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32652x1.jpg/" id="p52img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft9">antingen en sådan som nämns i LAS eller som är reglerad i kollektivavtal.</P> <P class="p213 ft16">Enligt Arbetsdomstolen kännetecknas en intermittent anställning av att arbetstagare arbetar vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder och då endast på kallelse från arbetsgivaren.</P> <P class="p125 ft83">Betänkandet ”Tid för trygghet” ställer, utifrån Arbetsdomstolens avgörande, upp fem kriterier för att det ska röra sig om en intermittent anställning. Dessa kriterier är följande.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren arbetar endast kortare perioder i taget.</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren arbetar endast på kallelse från arbetsgivaren.</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Det är ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle.</SPAN></P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Tiden mellan arbetstillfällena räknas inte som anställningstid.</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren har möjlighet att säga nej till arbete.</SPAN><SPAN class="ft85">9</SPAN></P> <P class="p217 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetsdomstolens avgörande AD 2008 nr 81</SPAN></P> <P class="p117 ft12">Begreppet intermittent anställning finns inte i någon arbetsrättslig lagstiftning. Exakt vad som menas med begreppet är inte klart. Arbetsdomstolen har dock i ett avgörande berört begreppet.<SPAN class="ft50">10</SPAN></P> <P class="p130 ft8">Målet rörde en kvinna som arbetade som undersköterska i hemtjänsten. Under en treårsperiod <NOBR>2002–2005</NOBR> hade hon både haft vikariat och timanställningar. Under perioden <NOBR>februari–april</NOBR> 2003 och <NOBR>mars–juni</NOBR> 2005 hade hon sammanhängande vikariatsanställningar. Därutöver arbetade hon som timanställd 13 dagar i december 2002, 16 dagar under januari 2003, 29 dagar under perioden <NOBR>juni–december</NOBR> 2003, 2 dagar under perioden <NOBR>februari–maj</NOBR> 2004, 22 dagar under perioden <NOBR>juni–december</NOBR> 2004 samt 19 dagar under perioden <NOBR>januari–februari</NOBR> 2005. En fråga i målet var om hon haft en fortlöpande eller intermittent anställning under treårsperioden.</P> <P class="p218 ft9">Arbetsdomstolen uttalade bl.a. följande.</P> <P class="p219 ft2">Kommunen menar att det i detta fall har varit fråga om vad som kallas intermittent anställning. Detta begrepp återfinns varken i anställningsskyddslagen eller i annan arbetsrättslig lagstiftning. Kännetecknande för intermittent anställning är att arbetstagaren endast arbetar vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder och då endast på kallelse av arbets-</P> <P class="p139 ft54"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 178.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft55">AD 2008 nr 81.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft2">givaren. Det utmärkande är att det rör sig om ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle. Av betydelse för bedömningen av parternas inbördes förhållande är om arbetstagaren har rätt att tacka nej till ett erbjudande om arbete. Det är ytterst en bevisfråga i vad mån parternas förhållande har karaktären av en fortlöpande anställning. Det ankommer på arbetsgivaren att vid anställningsavtalets ingående att göra klart för den anställde att det arbete som avses ska vara intermittent (jfr AD 1975 nr 51 och 1975 nr 84).</P> <P class="p221 ft12">Arbetsdomstolen landade i slutsatsen att kvinnan utöver vikariatsanställningarna inte haft någon fortlöpande anställning och att hon var intermittent anställd vid de olika tillfällen hon varit timanställd. Det borde, enligt domstolen, ha framstått som klart för kvinnan att hon inte kunde betraktas som anställd även under de relativt långa tider då hon inte faktiskt arbetat.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Omfattning av de intermittent anställda</SPAN></P> <P class="p122 ft12">I betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) beskrivs den kartläggning som utredningen gjort av omfattningen av de intermittenta anställningarna.</P> <P class="p11 ft8">I betänkandet anges att det saknas statistik som motsvarar den definition som anges ovan i avsnitt 5.3. I stället har man använt sig av befintliga kartläggningar av förekomsten av tidsbegränsade anställningar med en definition som är närliggande den ovan angivna.</P> <P class="p67 ft8">Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför regelbundet arbetskraftsundersökningar. I deras undersökningar finns svarsalternativ som fångar upp de som kallas vid behov, de som har tillfälligt arbete under undersökningsveckan (referensveckan) samt timanställda med överenskommet schema för viss tid. Utredningen för hållbart arbetsliv över tid, som skrev betänkandet ”Tid för trygghet” har också gjort en egen beställning från <NOBR>AKU-undersökningarna.</NOBR> Med utgångspunkt från dessa har man valt att särskilt studera tidsbegränsat anställda och i synnerhet de som saknar överenskommen arbetstid. I denna grupp finns de som i undersökningens fråga som gäller typ av tidsbegränsad anställning har uppgivit att de kallas vid behov eller har tillfälligt arbete undersökningsveckan. Därutöver ingår tidsbegränsat anställda som på en annan fråga i undersökningen har svarat att de saknar överenskommen arbetstid. I betänkandet anges att det med utgångspunkt i arbetskraftsundersökningarna inte går att med exakt-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="p54dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32654x1.jpg/" id="p54img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p222 ft9">het skilja ut de intermittent anställda. Uppskattningarna av antalet nedan ska därför ses som ungefärliga. Man anger två felkällor:</P> <P class="p223 ft2"><SPAN class="ft86">•</SPAN><SPAN class="ft87">Gruppen tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid motsvarar inte gruppen som har intermittenta anställningar enligt den definition vi använder oss av, (se ovan under 5.3 utredarens anmärkning). I materialet går det inte att utläsa om de svarande arbetar kortare perioder i taget eller mer sammanhängande. Vi vet inte heller om de har möjlighet att tacka nej till erbjudet arbete. Det förekommer också anställningar utan överenskommen arbetstid där det är den anställda som hör av sig till arbetsgivaren när det passar dem att arbeta.</SPAN></P> <P class="p224 ft71"><SPAN class="ft88">•</SPAN><SPAN class="ft89">Med arbetskraftsundersökningarnas metodik fångas endast de som är i arbete under mätveckan upp i undersökningen. Personer som ingår i undersökningen men som inte utförde något arbete under mätveckan räknas inte in i undersökningen. Det innebär att det sannolikt finns en undertäckning av personer som är med på intresselistor av olika slag men som arbetar relativt sällan.</SPAN><SPAN class="ft72">11</SPAN></P> <P class="p205 ft18">Tidsbegränsat anställda <NOBR>2006–2017</NOBR></P> <P class="p225 ft12">Nedanstående diagram beskriver utifrån ovanstående resonemang omfattningen av de tidsbegränsat anställda efter överenskommelse om arbetstid.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr15 td71"></TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p226 ft90">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td72"><SPAN class="p227 ft91">800</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td71"></TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td75"><SPAN class="p228 ft93">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td71"></TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">700</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p229 ft94">32</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td74"><SPAN class="p230 ft95">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">600</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td75"><SPAN class="p228 ft93">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td73"><SPAN class="p31 ft96">128</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr20 td77"><SPAN class="p231 ft94">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td71"></TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p23 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p23 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td72"><SPAN class="p227 ft98">500</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td76"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td78"><SPAN class="p23 ft81">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td71"></TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">400</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p23 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p23 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p23 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td71"></TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">300</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td71"></TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td73"><SPAN class="p232 ft101">512</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr8 td77"><SPAN class="p233 ft93">468</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td75"><SPAN class="p228 ft102">550</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td71"></TD> <TD rowspan=4 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td71"></TD> <TD class="tr25 td75"><SPAN class="p23 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td71"></TD> <TD class="tr21 td76"><SPAN class="p23 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p23 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td71"></TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft91">100</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td71"></TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p23 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p23 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p23 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p227 ft105">0</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td71"></TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td73"><SPAN class="p232 ft91">2006</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td74"><SPAN class="p234 ft91">2012</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td75"><SPAN class="p235 ft91">2017</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td71"></TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft105"><INGENBILD zsrc="H8B32654xi2.jpg/" id="p54inl_img1"> TA utan överenskommen arbetstid</P> <P class="p237 ft105"><INGENBILD zsrc="H8B32654xi3.jpg/" id="p54inl_img2"> TA som kallas vid behov/tillfälligt arbete ref.veckan</P> <P class="p237 ft105"><INGENBILD zsrc="H8B32654xi4.jpg/" id="p54inl_img3"> TA med överenskommen arbetstid</P> <P class="p190 ft56">Källa: SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 231.</P> <P class="p238 ft56"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2019:5, s. 230.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="p55dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32655x1.jpg/" id="p55img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft12">Det fanns 2017 drygt 750 000 tidsbegränsat anställda. Av dessa hade 550 000 personer en tidsbegränsad anställning med överenskommen arbetstid. Tidsbegränsat anställda som kallas vid behov var samma år 105 000 personer och gruppen utan överenskommen arbetstid var 102 000.</P> <P class="p240 ft18">Typ av anställning bland tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid</P> <P class="p134 ft38">I betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) har utifrån en egenundersökning, se ovan, de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid fördelats efter vilken typ av tidsbegränsad anställning som undersökningspersonen uppgivit att hen har.</P> <P class="p241 ft2">När vi fördelar de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid 2017 efter vilken typ av tidsbegränsad anställning de uppger att de har framgår det att det vanligaste är att kallas vid behov, med 104 000 personer eller omkring 50 procent. Därefter kommer de som svarar att de är anställda per timme med överenskommet arbetsschema för viss tid. De är omkring 60 000 personer, eller cirka 30 procent av gruppen. Därefter kommer de som svarar vikariat, ungefär 13 000 personer och drygt 6 procent av gruppen. Den fjärde största gruppen är övriga, med cirka 11 000 personer och drygt 5 procent av gruppen. Endast 2 procent svarar allmän visstid. Andelarna är i stort sett lika mellan kvinnor och män. Däremot finns en betydande förändring mellan de tre studerade åren, 2006, 2012 och 2017. Det är en mindre andel än tidigare som svarar att de kallas vid behov. En större andel uppger att de är anställda per timme med överenskommet arbetsschema för viss tid. Även andelen med vikariat och övriga har ökat över tid.<SPAN class="ft58">12</SPAN></P> <P class="p242 ft56"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2019:5, s. 233.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="p56dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32656x1.jpg/" id="p56img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft9">Se andelarna i nedanstående figur.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p243 ft98">Procent</P> <P class="p244 ft91">100</P> <P class="p245 ft91">90</P> <P class="p246 ft91">80</P> <P class="p246 ft91">70</P> <P class="p245 ft91">60</P> <P class="p246 ft91">50</P> <P class="p246 ft91">40</P> <P class="p245 ft91">30</P> <P class="p246 ft91">20</P> <P class="p246 ft91">10</P> <P class="p247 ft98">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p24 ft106">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p24 ft91">2012</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p24 ft91">2017</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft56">Källa: SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 234.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi2.jpg/" id="p56inl_img1"> Övriga</P> <P class="p8 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi3.jpg/" id="p56inl_img2"> Allmän visstidsanställning (AVA)</P> <P class="p249 ft107"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi4.jpg/" id="p56inl_img3"> Tillfälligt arbete under referensveckan</P> <P class="p250 ft107"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi5.jpg/" id="p56inl_img4"> Anställd per timme med överenskommet arbetsschema</P> <P class="p176 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi6.jpg/" id="p56inl_img5"> Kallas vid behov</P> <P class="p8 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi7.jpg/" id="p56inl_img6"> Objekt/projektanställning</P> <P class="p8 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi8.jpg/" id="p56inl_img7"> Säsongarbete</P> <P class="p9 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi9.jpg/" id="p56inl_img8"> Feriearbete</P> <P class="p8 ft91"><INGENBILD zsrc="H8B32656xi10.jpg/" id="p56inl_img9"> Vikariat</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p251 ft16">Utifrån ovanstående sammanställning är det framför allt de som kallas vid behov, som saknar tillräckligt försäkringsskydd utifrån vår bedömning. Enligt betänkandet var de 104 000 år 2017. Det finns dock ytterligare personer bland de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid men som kallas vid behov. Vi har i samråd med utredningssekreterarna för SOU 2019:5 beräknat dessa till 60 000 personer. Om man har någon typ av tidsbegränsad anställning, som inte är en behovsanställning, bedöms rätten till sjukpenning mot arbete i denna anställning.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid</SPAN></P> <P class="p252 ft18">– sammanfattande iakttagelser från SOU 2019:5</P> <P class="p225 ft12"><SPAN class="ft9">I</SPAN><SPAN class="ft11">betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) sammanfattas de iakttagelser som gjorts utifrån undersökningar av de tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p4 ft22">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p253 ft10">27 procent av alla tidsbegränsat anställda saknade överenskommen arbetstid 2017. Det motsvarar drygt 200 000 personer. Sex av tio är kvinnor. Sex av tio i gruppen är yngre än 25 år eller över 64 år.</P> <P class="p254 ft10">Tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid har oftare enbart förgymnasial utbildning jämfört med andra tidsbegränsat anställda, men lika ofta gymnasieutbildning.</P> <P class="p255 ft2">Ungefär 70 procent arbetar i privat sektor och ungefär 25 procent i primärkommunal sektor. Omkring 70 procent är arbetare och knappt 30 procent är tjänstemän. 28 procent var fackligt anslutna 2017, jämfört med 43 procent bland tidsbegränsat anställda med överenskommen arbetstid.</P> <P class="p256 ft10">Den vanligaste näringsgrenen är vård och omsorg. Omkring en fjärdedel arbetar där. Näst vanligast är finansiell verksamhet och företagstjänster följt av handeln.</P> <P class="p254 ft10">45 procent av de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid arbetar i yrken inom <NOBR>service-,</NOBR> omsorgs- och försäljningsarbete. Bland kvinnor inom vård och omsorg på Kommunals område utgör gruppen 44 procent av alla tidsbegränsat anställda och inom detaljhandeln är motsvarande andel 35 procent.</P> <P class="p257 ft71">53 procent föredrar tidsbegränsad anställning och 44 procent föredrar fast anställning. Andelarna skiljer sig bara marginellt mellan kvinnor och män. I kommunal sektor är det ungefär hälften som föredrar tidsbegränsad anställning. I privat sektor är det en majoritet som föredrar tidsbegränsad anställning, 54 procent, jämfört med 42 procent som föredrar fast anställning.</P> <P class="p258 ft10">Bland samtliga som inte studerar bland tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid är det 52 procent som föredrar fast anställning. Bland studerande är det 31 procent som föredrar fast anställning medan 65 procent hellre har en tidsbegränsad.</P> <P class="p259 ft10">17 procent svarar att de arbetar heltid. I antal innebär det att det är 35 000 personer som har tidsbegränsad anställning utan överenskommen arbetstid som arbetar heltid.</P> <P class="p260 ft2">46 000 i gruppen svarar att de är undersysselsatta. 29 procent bland dem utan överenskommen arbetstid i åldrarna <NOBR>25–64</NOBR> år uppger att de är undersysselsatta. I kommunal sektor är det 26 procent bland samtliga som uppger att de är undersysselsatta. Det kan ses som något förvånande med tanke på den arbetskraftsbrist som finns inom sektorn. Det</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="p58dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32658x1.jpg/" id="p58img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft10">verkar alltså finnas en arbetskraftsreserv att tillvarata bland personer med intermittenta anställningar.<SPAN class="ft72">13</SPAN></P> <P class="p262 ft18">En väg in på arbetsmarknaden</P> <P class="p263 ft10">Studier av anställningsformernas betydelse för inträdet på arbetsmarknaden visar att tidsbegränsade anställningar är en vanlig väg in på arbetsmarknaden.</P> <P class="p264 ft10">Tidsbegränsade anställningar som en väg in på arbetsmarknaden verkar fungera betydligt bättre för de som i AKU svarar att de har provanställningar och vikariat i jämförelse med dem som svarar att de är tim- eller behovsanställda.<SPAN class="ft72">14</SPAN></P> <P class="p265 ft36"><SPAN class="ft36">5.4</SPAN><SPAN class="ft46">Arbetslös eller anställd</SPAN></P> <P class="p266 ft36">ur ett sjukförsäkringsperspektiv</P> <P class="p267 ft8">Frågan om en försäkrad som har en behovsanställning ska betraktas som anställd eller arbetslös får stora konsekvenser för den enskildes möjligheter att få sjukpenning. Den som betraktas som anställd får arbetsförmågan bedömd mot behovsanställningen – i praktiken de inbokade arbetspassen – medan den som betraktas som arbetslös får sin arbetsförmåga bedömd mot normalt förekommande arbete. När arbetsförmågan bedöms mot normalt förekommande arbete resulterar det i betydligt högre andel avslag än om arbetsförmågan bedöms mot det vanliga arbetet.</P> <P class="p171 ft8">Nedanstående diagram visar utvecklingen av avslag till ansökan om sjukpenning för grupper som inte bedöms enligt rehabiliteringskedjan, där arbetslöshet är den mest förekommande kategorin (övriga i denna grupp utgörs av studerande och föräldralediga). Denna grupp jämförs med gruppen avslag i alla pågående sjukfall, det vill säga anställda, arbetslösa med flera.</P> <P class="p268 ft66"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. </SPAN><NOBR>259–260.</NOBR> Underlaget för dessa sammanfattande iakttagelser finns på sidorna <NOBR>223–259</NOBR> i betänkandet.</P> <P class="p143 ft56"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 260.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="p59dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32659x1.jpg/" id="p59img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p23 ft39">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft79">0,16</P> <P class="p270 ft79">0,14</P> <P class="p270 ft79">0,12</P> <P class="p271 ft79">0,1</P> <P class="p270 ft79">0,08</P> <P class="p270 ft79">0,06</P> <P class="p270 ft79">0,04</P> <P class="p270 ft79">0,02</P> <P class="p272 ft79">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td72"><SPAN class="p24 ft80">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p24 ft80">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td61"><SPAN class="p273 ft80">2015</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td82"><SPAN class="p274 ft80">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td83"><SPAN class="p24 ft80">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p24 ft80">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p24 ft80">2019</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td86"><SPAN class="p275 ft79">initiala avslag arbetslösa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td88"><SPAN class="p276 ft79">Avslag i pågående fall arbetslösa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td85"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td1"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td91"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td92"><SPAN class="p277 ft79">Avslag i alla pågående fall</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td90"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td83"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td83"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft108">Källa: Försäkringskassan – uppgifterna för gruppen arbetslösa avser avslag för de som inte har en rehabiliteringskedja där förutom arbetslösa, studerande och föräldralediga ingår. Uppgifter om avslag i alla pågående sjukfall har hämtats från Försäkringskassans statistikdatabas på hemsidan.</P> <P class="p279 ft8">Diagrammet visar utvecklingen av andelen avslag vid ansökan om sjukpenning från försäkrade i gruppen där arbetslösa ingår. Kurvorna visar dels initiala avslag (blå kurva) dels avslag i pågående sjukfall (röd kurva) för denna grupp. För jämförelsens skull har vi också lagt in kurvan för avslag i alla pågående sjukfall (grå kurva), där anställda är den helt klart dominerande gruppen. Diagrammet visar utvecklingen <NOBR>2013–2019</NOBR> där andelen avslag var lägst 2013 för alla tre grupper. Kurvorna för initiala avslag och avslag i pågående sjukfall för gruppen arbetslösa med flera följs åt uppåt under perioden. Under 2019 så var andelen avslag i pågående sjukfall för gruppen bestående i huvudsak av arbetslösa 14,9 procent. För arbetslösa bedöms arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete redan från första dagen i sjukfallet. Dessa uppgifter kan jämföras med andelen avslag för alla pågående sjukfall, såväl anställda som arbetslösa, som uppgår till 7,1 procent för 2019. Även om dessa uppgifter rör gruppen arbetslösa med flera (i vilken behovsanställda ingår) respektive alla som får avslag så kan man anta att utvecklingen för avslag för behovsanställda följer utvecklingen för hela gruppen arbetslösa med flera.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="p60dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32660x1.jpg/" id="p60img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Anställningar på arbetsmarknaden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft12">Nedanstående diagram visar utvecklingen för gruppen med initiala avslag för gruppen arbetslösa med flera jämfört med avslagen i pågående sjukfall för samma grupp könsfördelad.</P> <P class="p280 ft79">0,2</P> <P class="p281 ft79">0,18</P> <P class="p282 ft79">0,16</P> <P class="p281 ft79">0,14</P> <P class="p281 ft79">0,12</P> <P class="p283 ft79">0,1</P> <P class="p281 ft79">0,08</P> <P class="p281 ft79">0,06</P> <P class="p282 ft79">0,04</P> <P class="p281 ft79">0,02</P> <P class="p284 ft79">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td93"><SPAN class="p227 ft80">2013</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p24 ft80">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td45"><SPAN class="p276 ft80">2015</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td94"><SPAN class="p285 ft80">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td83"><SPAN class="p24 ft80">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p286 ft80">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p24 ft80">2019</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td95"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td97"><SPAN class="p197 ft79">initiala avslag kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td99"><SPAN class="p197 ft79">avslag i pågående fall kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td95"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p23 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td97"><SPAN class="p197 ft79">initiala avslag män</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td98"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td99"><SPAN class="p197 ft79">avslag i pågående fall män</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td95"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td98"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p23 ft100">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft56">Källa: Försäkringskassan, hämtade uppgifter, egen bearbetning.</P> <P class="p288 ft38">Diagrammet visar en könsfördelning av andelen initiala avslag för gruppen arbetslösa med flera respektive andelen avslag i pågående sjukfall för samma grupp under perioden <NOBR>2013–2019.</NOBR> Andelen avslag har ökat för alla de fyra grupperna, där avslagen i pågående sjukfall för män ökat mest och var 2019 cirka 18 procent.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="p61dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32661x1.jpg/" id="p61img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">6 Problem – behovsanställda</P> <P class="p289 ft42"><SPAN class="ft36">6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Otydligt mot vilket arbete arbetsförmågan ska bedömas för dem som är behovsanställda</SPAN></P> <P class="p290 ft8">I kapitel 4 har vi redogjort för rättsläget beträffande frågan om en försäkrad som har en behovsanställning ska betraktas som anställd eller arbetslös när dennes rätt till sjukpenning bedöms. Den slutsats</P> <P class="p291 ft15"><SPAN class="ft9">vi</SPAN><SPAN class="ft109">drar är att de flesta kammarrätter som prövat frågan anser att endast behovsanställda som har inbokade arbetspass som de på grund av sjukdom inte kan utföra ska betraktas som anställda vid bedömningen av rätt till sjukpenning. I övriga fall betraktas de behovsanställda som arbetslösa vid bedömningen av rätt till sjukpenning och får därför arbetsförmågan prövad mot normalt förekommande arbete. Det är också detta som är Försäkringskassans tillämpning.</SPAN><SPAN class="ft110">1</SPAN></P> <P class="p292 ft8">Bland de organisationer och myndigheter som ingår i vår referensgrupp är det många som framfört ståndpunkten att regelverket kring de behovsanställdas rätt till sjukpenning är otydligt och oförutsebart. <SPAN class="ft37">Sveriges kommuner och regioner </SPAN>(SKR) anger att det finns en ovisshet om Försäkringskassans syn på detta och detta ”måste i allra högsta grad anses rättsosäkert för arbetstagare”.<SPAN class="ft51">2 </SPAN><SPAN class="ft37">TCO </SPAN>talar om en ”betydande rättsosäkerhet” beträffande hur de timanställda ska betraktas när rätten till sjukpenning avgörs.<SPAN class="ft51">3 </SPAN><SPAN class="ft37">Inspektionen för socialförsäkringen </SPAN>(ISF) har i sin rapport ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen” sammanfattat rättsläget utifrån den försäkrades perspektiv på följande sätt:</P> <P class="p293 ft66"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkringskassan 2015, Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12, s. 94.</SPAN></P> <P class="p6 ft54"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft53">SKR:s svar till utredningen den 19 september 2019.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft55">TCO:s svar till utredningen den 12 september 2019.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">61</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="p62dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32662x1.jpg/" id="p62img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Problem – behovsanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft71">Sammanfattningsvis kan sägas att det kan vara svårt för de försäkrade att förutse om en ansökan om sjukpenning kommer att prövas mot ett normalt förekommande arbete eller mot det arbete som de faktiskt har utfört före insjuknandet. Det innebär att även storleken på eventuellt beviljad sjukpenning kan vara svår att förutse.<SPAN class="ft72">4</SPAN></P> <P class="p295 ft12">I betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) anges bland annat följande om sjukpenningbedömningarna för timanställda:</P> <P class="p296 ft71">För tim- och behovsanställda är det inte klart i vilka situationer de ska betraktas som anställda och när de ska betraktas som arbetslösa. Det gör att skyddet för inkomstbortfall kan se olika ut. Enlig en genomgång av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kan rättsläget betecknas som oklart eftersom det saknas entydig praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.<SPAN class="ft72">5</SPAN></P> <P class="p297 ft112"><SPAN class="ft36">6.2</SPAN><SPAN class="ft111">Fler nekas sjukpenning när de betraktas som arbetslösa och bedöms mot normalt förekommande arbete</SPAN></P> <P class="p140 ft38">Frågan om en försäkrad som har en behovsanställning ska betraktas som anställd eller arbetslös får stora konsekvenser för den försäkrades möjligheter att få sjukpenning. Den som betraktas som anställd får arbetsförmågan bedömd mot behovsanställningen medan den som betraktas som arbetslös får sin arbetsförmåga bedömd mot normalt förekommande arbete. När arbetsförmågan bedöms mot normalt förekommande arbete resulterar det i betydligt högre andel avslag än om arbetsförmågan bedöms mot det vanliga arbetet. Under 2019 avslogs ansökningar för dem i den grupp bestående i huvudsak av arbetslösa, som ansökt om sjukpenning, i cirka 14 procent av fallen.<SPAN class="ft60">6 </SPAN>I pågående sjukfall var avslagsprocenten för motsvarande grupp cirka 15 procent. För arbetslösa bedöms arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete redan från första dagen i sjukfallet. Dessa uppgifter kan jämföras med andelen avslag för alla pågående sjukfall, såväl anställda som arbetslösa, som uppgår till 7,1 procent för 2019.<SPAN class="ft60">7</SPAN></P> <P class="p298 ft66"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft69">Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsrapport 2016:1 ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen”, s. 17.</SPAN></P> <P class="p299 ft54"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 206.</SPAN></P> <P class="p300 ft75"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft113">Uppgifterna är hämtade från Försäkringskassan rörande sjukfall som inte ingår i rehabiliteringskedjan. Den vanligaste sysselsättningen som gör att sjukfallet inte ingår i rehabiliteringskedjan är arbetslöshet, men även studier och föräldraledighet ger samma utfall.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft59">Försäkringskassan Årsredovisning 2019, s. 113.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="p63dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32663x1.jpg/" id="p63img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p23 ft39">Problem – behovsanställda</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft8">Utifrån Försäkringskassans tillämpning skulle man alltså kunna hävda att en försäkrad som är behovsanställd och saknar inbokade arbetspass har en betydligt högre risk att få avslag på sin ansökan om sjukpenning än en försäkrad som är anställd. Det sagda kan illustreras med ett exempel. I vården är det vanligt med behovsanställd personal i vissa personalkategorier, till exempel vårdbiträden. Drabbas en person, som arbetar som vårdbiträde, av rygg- eller axelbesvär kommer arbetsförmågan att bedömas mot normalt förekommande arbete om inbokade arbetspass inte finns. Risken är då stor att Försäkringskassan nekar sjukpenning med motiveringen att den försäkrade kan försörja sig i ett arbete som inte är fysiskt krävande och att ett sådant arbete är normalt förekommande på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft51">8 </SPAN>Om den försäkrade bedöms mot arbetet som vårdbiträde är sannolikheten betydligt större att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt och sjukpenning beviljas.</P> <P class="p302 ft68"><SPAN class="ft36">6.3</SPAN><SPAN class="ft67">Den som betraktas som arbetslös får ofta lägre sjukpenning</SPAN></P> <P class="p76 ft16">Vi har konstaterat att den som är behovsanställd och som saknar inbokade arbetspass betraktas som arbetslös och att detta ofta får till följd att ansökan om sjukpenning nekas eftersom bedömningsgrunden då blir normalt förekommande arbete. Men även om den försäkrade skulle beviljas sjukpenning riskerar denna att bli lägre än vad som skulle varit fallet om den försäkrade hade betraktats som anställd. För försäkrade som är arbetslösa finns en begränsningsregel som innebär att sjukpenning inte utgår med högre belopp än vad som hade betalats ut i arbetslöshetsersättning. Detta belopp är i dag 543 kronor per dag.<SPAN class="ft73">9 </SPAN>I den rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, som tidigare återgivits, beskrivs några utfall av begränsningsregeln:</P> <P class="p303 ft114">Ett vårdbiträde med en årsinkomst på 277 200 kronor skulle få 589 kronor om dagen i sjukpenning om hen bedöms ha en anställning men om hen skulle bedömas som arbetslös skulle ersättningen sänkas till 543 kronor om dagen, vilket motsvarar en skillnad på 1 380 kronor i månaden.</P> <P class="p304 ft75"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft74">För en beskrivning av Försäkringskassans tillämpning av begreppet ”normalt förekommande arbete”, se SOU 2020:6 En begriplig sjukförsäkring med plats för rehabilitering, s. 121.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">28 kap. 11 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="p64dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32664x1.jpg/" id="p64img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Problem – behovsanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p305 ft2">En lärare med en årsinkomst på 314 400 kronor skulle om hen bedöms ha en anställning få 668 kronor om dagen i sjukpenning men om hen skulle bedömas som arbetslös skulle ersättningen sänkas till 543 kronor om dagen, vilket motsvarar en skillnad på 3 750 kronor i månaden.</P> <P class="p306 ft10">För en försäkrad med den högsta ersättningsnivån, 706 kronor per dag, som blir arbetslös under pågående ersättningsperiod är skillnaden i ersättning 4 890 kronor i månaden.<SPAN class="ft72">10</SPAN></P> <P class="p267 ft12">Den som är behovsanställd och som drabbas av sjukdom kommer alltså utan inbokade arbetspass att bli betraktad som arbetslös och därför ofta få en lägre sjukpenning än vad som annars hade varit fallet. Det kan ifrågasättas om regelverkets konstruktion i detta fall är förenligt med inkomstbortfallsprincipen.</P> <P class="p307 ft68"><SPAN class="ft36">6.4</SPAN><SPAN class="ft67">Vissa yrkesgrupper och branscher med hög andel kvinnor har en hög andel behovsanställd personal</SPAN></P> <P class="p140 ft8"><SPAN class="ft37">LO </SPAN>har i sitt svar till vår utredning uppgivit att frågan om anställningstider och anställningsformer har ett tydligt klass- och könsperspektiv. Enligt LO har fler kvinnor än män en tidsbegränsad anställning. Tidsbegränsade anställningar är även, enligt LO, vanligare bland så kallade <NOBR>LO-yrken</NOBR> än bland tjänstemän och akademiker.<SPAN class="ft51">11</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Dåvarande Sveriges kommuner och landsting<SPAN class="ft51">12 </SPAN>publicerade 2018 en rapport med personalstatistik för kommuner och regioner.<SPAN class="ft51">13 </SPAN>Av den rapporten går det inte att dra slutsatsen att kvinnor – utifrån en uppdelning mellan privat sektor, kommun, region och stat – skulle ha behovsanställningar i högre utsträckning än män. Visserligen är kvinnor i absolut majoritet bland de anställda i regioner och regioner, nära 80 procent, men skillnaden i andel tidsbegränsat anställda är inte stor om dessa sektorer jämförs med den privata sektorn där männen dominerar. 61 procent av de anställda i privat sektor är män. Inom kommunerna och regionerna är andelen tidsbegränsat anställda högre bland männen än kvinnorna. I privat sektor är andelen tids-</P> <P class="p308 ft54"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft53">Inspektionen för socialförsäkringen ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen”,</SPAN></P> <P class="p95 ft54">Arbetsrapport 2016:1, s. 18.</P> <P class="p95 ft66"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft65">LO:s svar till utredningen den 2 september 2019.</SPAN></P> <P class="p95 ft66"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft65">Numera Sveriges kommuner och regioner.</SPAN></P> <P class="p95 ft56"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft55">Sveriges kommuner och regioner; ”Personalen i välfärden”, se avsnitt 5.1.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="p65dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32665x1.jpg/" id="p65img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p23 ft39">Problem – behovsanställda</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">begränsat anställda kvinnor högre än de tidsbegränsat anställda männen.<SPAN class="ft51">14 </SPAN>Däremot visar nämnda rapport att vissa enskilda yrkesgrupper har en hög andel kvinnor och en hög andel behovsanställda. Exempelvis är 81 procent av vårdbiträdena i kommunerna kvinnor och bland dem har 49 procent behovsanställningar. Andelen tidsbegränsade anställningar i kommunerna är i genomsnitt 19 procent.<SPAN class="ft51">15</SPAN></P> <P class="p11 ft8">Det finns andra undersökningar som tyder på att kvinnor skulle kunna vara överrepresenterade bland de behovsanställda även på ett mer generellt plan. I betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) redovisas statistik utifrån Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Av denna statistik framgår att 27 procent av alla behovsanställda saknade en överenskommen arbetstid 2017. Det motsvarar 200 000 personer. 6 av 10 var kvinnor. I Inspektionen för socialförsäkringens nämnda rapport framhålls att tidsbegränsade anställningar är vanligast inom branscher som är kvinnodominerade:</P> <P class="p309 ft71">Tidsbegränsade anställningar är vanligast inom hotell- och restaurangbranschen följt av branschen för personliga och kulturella tjänster, men de är också vanliga inom utbildningssektorn samt vård- och omsorgssektorn. Gemensamt för de ovan nämnda yrkesområdena är att de är kvinnodominerade.</P> <P class="p310 ft71">Vård- och omsorg är den bransch som sysselsätter flest kvinnor. År 2014 var antalet årsarbeten utförda av timanställda 8 procent av samtliga årsarbeten inom kommunal verksamhet. Motsvarande siffra för landstingsanställda var 3 procent. År 2014 utgjorde tim- och visstidsanställda 25 procent av alla anställda inom kommunal sektor och 18 procent av alla landstingsanställda. Sjukfallen inom denna sektor står för en hög andel av det totala antalet sjukfall i Sverige.<SPAN class="ft72">16</SPAN></P> <P class="p311 ft12">Oavsett hur det förhåller sig med om kvinnor rent generellt har behovsanställningar i högre utsträckning än män kan det konstateras att det finns yrken där kvinnor är kraftigt överrepresenterade och där behovsanställningar är vanligare än genomsnittet. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det därför finns anledning att se över dagens tillämpning som innebär att försäkrade med behovsanställningar i högre utsträckning nekas sjukpenning än försäkrade med andra anställningar.</P> <P class="p75 ft54"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft53">SKR 2018, ”Personalen i välfärden”, s. 7 och 14.</SPAN></P> <P class="p312 ft66"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft65">A.a. s. 11, 14 och 24. Det bör dock noteras att tidsbegränsade anställningar inte är synonymt med timanställningar.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft55">Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsrapport 2016:1, s. 11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="p67dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32667x1.jpg/" id="p67img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">7 Förslag och överväganden</P> <P class="p313 ft42"><SPAN class="ft36">7.1</SPAN><SPAN class="ft41">Utökade möjligheter för försäkrade som är behovsanställda att få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen</SPAN></P> <P class="p314 ft8">En försäkrad som är behovsanställd ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen om det kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat om han eller hon inte hade varit sjuk. Bedömningen mot behovsanställningen ska göras till den dag då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga i 90 dagar. Den som får arbetsförmågan bedömd mot sin behovsanställning ska inte få sjukpenning begränsad till det belopp om 543 kronor per dag som gäller för den som är arbetslös.</P> <P class="p315 ft18"><SPAN class="ft18">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Sjukförsäkringen måste anpassas efter en förändrad arbetsmarknad</SPAN></P> <P class="p134 ft8">Gruppen som har andra anställningar än tillsvidareanställningar är mycket stor. Under 2017 hade 750 000 personer tidsbegränsade anställningar.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>Samtidigt utgår sjukförsäkringens regelverk för hur arbetsförmågan ska bedömas vid prövning av rätten till sjukpenning från att de försäkrade har tillsvidareanställningar. Många försäkrade med andra anställningar än tillsvidareanställningar missgynnas, se kapitel 6. Några ändringar av regelverket utifrån hur anställningarna på dagens arbetsmarknad ser ut har inte genomförts. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen framhöll förändringarna på arbetsmarknaden med fler osäkra och tillfälliga anställningar som ett skäl för att reformera sjukförsäkringen men lämnade inga konkreta förslag.<SPAN class="ft51">2 </SPAN>Vi</P> <P class="p316 ft54"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft53">Se avsnitt 5.3.2.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring, s. 240.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="p68dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32668x1.jpg/" id="p68img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft12">delar socialförsäkringsutredningens bedömning av behovet av reformer på området. Samtidigt är det viktigt att de avgränsningar som görs är hållbara och förutsebara.</P> <P class="p125 ft8">Vår ambition har varit att identifiera en målgrupp som i någon mening kan anses ha ett otillräckligt försäkringsskydd och vars arbetsförhållanden inte skiljer sig nämnvärt från dem som försäkrade med bättre försäkringsskydd arbetar under. Detta utesluter inte att det i ett annat sammanhang kan finnas skäl att utreda försäkringsskyddet för andra personer än dem som träffas av vårt förslag.</P> <P class="p317 ft62"><SPAN class="ft18">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft61">Olika sätt att avgränsa gruppen som har ett särskilt behov av ett förbättrat försäkringsskydd</SPAN></P> <P class="p72 ft8">I våra direktiv talas det om att ”timanställda” har brister i sitt försäkringsskydd eftersom de utan inbokade arbetspass betraktas som arbetslösa när deras rätt till sjukpenning bedöms. Vårt uppdrag beskrivs i direktivet som att ”utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar”.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Frågan om hur avgränsningen av försäkringsskyddet ska göras är komplicerad. Det finns, som vi ser det, två alternativ.</P> <P class="p171 ft8">De ena alternativet är att man försöker fastställa en arbetsrättslig definition av gruppen. Detta är svårt eftersom arbetsrätten inte rymmer någon definition av dem som kallas in vid behov för att arbeta, den tolkning av ”timanställda” som enligt vår mening ligger närmast till hands. I avsnitt 5.3 har vi redogjort närmare för begreppet <SPAN class="ft37">intermittent anställda </SPAN>och den definition som ställts upp i betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) utifrån Arbetsdomstolens praxis.<SPAN class="ft51">4 </SPAN>Enligt betänkandet föreligger en intermittent anställning om:</P> <P class="p318 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren arbetar endast kortare perioder i taget</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren arbetar endast på kallelse från arbetsgivaren</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Det är ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle</SPAN></P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Tiden mellan arbetstillfällena räknas inte som anställningstid</SPAN></P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetstagaren har möjlighet att säga nej till arbete.</SPAN></P> <P class="p319 ft54"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft70">Dir. 2018:26, s. 1 och 9.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 178 och AD 2008 nr 81.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="p69dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32669x1.jpg/" id="p69img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Det andra alternativet är att man avgränsar gruppen utan att den definieras arbetsrättsligt. I så fall skulle det avgörande kriteriet för att omfattas av gruppen vara att man kallas in vid behov för att arbeta. Vilken grund för den tidsbegränsade anställningsformen som den försäkrade har skulle i så fall vara underordnat, liksom frågan om det i arbetsrättslig mening finns en arbetsgivare mellan arbetspassen.</P> <P class="p320 ft18"><SPAN class="ft18">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Avgränsningen bör inte göras utifrån en definition av intermittent anställda</SPAN></P> <P class="p321 ft12">Vi har övervägt om avgränsningen av gruppen ska göras till den som kan betraktas som intermittent anställd enligt de kriterier som ställs upp i betänkandet ”Tid för arbete” (SOU 2019:5). En fördel är att sjukförsäkringen då skulle utgå från ett mer konsistent begrepp som kan härledas till Arbetsdomstolens praxis. Vi ser dock stora problem med en sådan ordning.</P> <P class="p12 ft12">Intermittent anställda är inget begrepp som finns i arbetsrättslig lagstiftning. I det nämnda betänkandet sägs också att det inte råder någon enighet om vad som egentligen konstituerar en intermittent anställning.<SPAN class="ft50">5 </SPAN>Det är också en uppfattning som framförts till oss från delar av vår referensgrupp.</P> <P class="p11 ft8">Det finns en mängd olika anställningar på arbetsmarknaden som har karaktären av en behovsanställning men som inte uppfyller alla de rekvisit för att betraktas som intermittent anställda som förs fram i betänkandet ”Tid för arbete” (SOU 2019:5). Det kan exempelvis röra sig om personer som visserligen kallas in vid behov men som i praktiken arbetar under längre sammanhängande perioder varav en del också har avtalat med sin arbetsgivare att det ska finnas en anställning även mellan arbetstillfällena. Det kan också handla om personer som rent formellt kan tacka nej till arbete men som ändå arbetar utifrån arbetsgivarens behov av arbetskraft vid varje givet tillfälle och som på grund av sin ekonomiska situation helt enkelt inte kan tacka nej till erbjudet arbete. Slutligen skulle ett krav på att en försäkrad har en anställning som uppfyller de nämnda kriterierna på intermittent anställning innebära att Försäkringskassans handläggare skulle vara tvungna att genomföra tämligen omfattande utredningar med arbetsgivaren. Detta skulle innebära administrativt</P> <P class="p108 ft56"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 178.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="p70dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32670x1.jpg/" id="p70img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft12">merarbete både för Försäkringskassan och arbetsgivaren. I många fall skulle kanske arbetsgivaren inte heller kunna ge tillfredsställande svar. Vi har därför landat i att detta alternativ inte bör ligga till grund för en framtida reglering.</P> <P class="p322 ft62"><SPAN class="ft18">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft61">Den som har ett arbete som innebär att hen kallas in vid behov ska i sjukförsäkringen betraktas som behovsanställd och ges ett förstärkt försäkringsskydd</SPAN></P> <P class="p140 ft8">Som framhållits tidigare finns inte någon anställningsform som heter intermittent anställning. Inte heller finns begreppet behovsanställning i någon arbetsrättslig lagstiftning. Alla anställningar som utförs vid behov är dock någon form av tidsbegränsade anställningar antingen med stöd i lag eller kollektivavtal. De tidsbegränsade anställningsformer som finns reglerade i lag är allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete samt provanställning.<SPAN class="ft51">6 </SPAN>Utöver detta finns olika typer av visstidsanställningar som framgår av kollektivavtal, exempelvis anställningar som personlig assistent så länge uppdraget varar och anställning för enstaka dagar i hotell- och restaurangbranschen.<SPAN class="ft51">7</SPAN></P> <P class="p125 ft8">Den som arbetar vid behov kan alltså utföra arbete inom ramen för en mängd olika anställningsformer. Vi uppfattar att vårt uppdrag är att avgränsa en viss grupp försäkrade som utför arbete och ge dem ett stärkt försäkringsskydd vid sjukdom. Vi bedömer att avgränsningen inte låter sig göras med ett arbetsrättsligt entydigt begrepp. Vi har därför valt att inom socialförsäkringen använda oss av begreppet <SPAN class="ft37">behovsanställning </SPAN>och ge det en mer allmän innebörd.</P> <P class="p171 ft8">Utgångspunkten är att det rör sig om en behovsanställning om arbetet utförs utifrån arbetsgivarens behov av arbetskraft ofta vid varje givet tillfälle, det vill säga att den försäkrade vid behov kallas in för att arbeta. Ofta arbetar arbetstagaren endast vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder. Det kan saknas överenskommen arbetstid men arbetsgivaren kan också ha kommit överens med den anställde att denne ska arbeta exempelvis 50 procent under en månads tid men endast på kallelse från arbetsgivaren och utan några på förhand fastställda arbetstillfällen. Grunden för den tidsbegränsade anställningsformen, liksom frågan om det finns ett anställningsförhållande mellan arbetstillfällena, saknar med andra ord betydelse för frågan om det</P> <P class="p139 ft54"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft70">5 och 6 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. </SPAN><NOBR>210–211.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="p71dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32671x1.jpg/" id="p71img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft8">rör sig om en behovsanställning i socialförsäkringens mening. På så sätt kan arbetstagare som arbetar på likartat sätt men med olika typer av anställningsavtal omfattas av begreppet behovsanställd.</P> <P class="p88 ft8">Det sagda kan illustreras med följande exempel. Två arbetstagare har båda haft varsitt vikariat på en månad. Båda två arbetade endast på kallelse från arbetsgivaren. Båda arbetade 50 procent under denna månad, men det som skilde dem åt var att den ena hade rätt att säga nej när arbetsgivaren ringde medan den andra inte hade rätt att säga nej. Detta med anledning av att anställningsavtalet, det vill säga det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om, såg olika ut för dem. För den som hade rätt att säga nej var varje arbetstillfälle en ny anställning och tiden mellan arbetstillfällena räknades inte som anställningstid, medan det för den andra sågs som en och samma anställning under en månad. Båda dessa arbetstagare kan med andra ord ses som behovsanställda vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Den som har en timanställning har en behovsanställning i den mening som avses här.<SPAN class="ft51">8 </SPAN>De närmare avgränsningarna får utvecklas genom rättspraxis.</P> <P class="p324 ft18"><SPAN class="ft18">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft57">Försäkrade som avslutat tidsbegränsade anställningar, som inte är behovsanställningar, bör inte ges ett stärkt försäkringsskydd</SPAN></P> <P class="p325 ft8">Många tidsbegränsade anställningar innebär ett bristande försäkringsskydd för den enskilde. Det handlar till exempel om försäkrade som ges en tidsbegränsad anställning i ett projekt och som efter avslutat projekt blir sjuka utan att ha avtalat om en ny projektanställning.<SPAN class="ft51">9 </SPAN>Hen kommer då att få sin arbetsförmåga prövad mot normalt förekommande arbete med den ökade risk för ett avslag på ansökan om sjukpenning som denna prövning innebär. Ett annat exempel är en lärare som har vikariat under terminerna. Blir hen sjuk mellan</P> <P class="p326 ft64"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft63">Även begreppet ”timanställning” saknar legaldefinition. Det används dock ofta just för att beskriva en situation där den enskilde avlönas per timme” utifrån arbetsgivarens behov.</SPAN></P> <P class="p327 ft64"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft63">De konsulter som är egenföretagare, det vill säga har enskild firma eller handelsbolag, och som fakturerar en uppdragsgivare är inte anställda av uppdragsgivaren i arbetsrättslig mening och faller därför helt utanför vårt uppdrag. Detsamma gäller dem som har ett aktiebolag och fakturerar en uppdragsgivare. De räknas visserligen som anställda i rehabiliteringskedjan men av aktiebolaget. Egenanställda är en grupp som ökat på senare år. De är anställda av ett egenanställningsföretag och har i regel en allmän visstidsanställning. Visstidsanställningen begränsas tidsmässigt av de uppdrag de själva kan dra in från olika uppdragsgivare. Egenanställda omfattas inte av vårt uppdrag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="p72dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32672x1.jpg/" id="p72img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft12">terminerna betraktas hen som arbetslös och arbetsförmågan bedöms direkt mot normalt förekommande arbete. Om avtal om anställning under nästa termin inte finns kommer den försäkrade att även framledes bedömas mot normalt förekommande arbete. Under anställningen har läraren däremot en arbetsgivare som har ett rehabiliteringsansvar för det fall läraren blir sjuk. Vidare har den försäkrade rätt till sjuklön de första 14 dagarna i sjukperioden. Rehabiliteringsansvaret liksom sjuklöneansvaret upphör i och med att anställningen upphör vid terminens slut.<SPAN class="ft50">10</SPAN></P> <P class="p329 ft8">Det går att argumentera för att gruppen som har tidsbegränsade anställningar och som har avslutat dessa anställningar ska ges ett bättre försäkringsskydd eftersom de ofta arbetar sida vid sida med andra försäkrade som utför samma typ arbetsuppgifter men som har tillsvidareanställningar. Vi gör dock bedömningen att det inte är möjligt att på ett hållbart sätt avgränsa denna grupp från andra försäkrade som också är arbetslösa och som väntar på ett arbete. Det skulle, enligt vår mening, sträcka sig alltför långt att alla arbetslösa som med någon sannolikhet skulle kunna få ett arbete skulle ges en mer förmånlig bedömningsgrund än ”normalt förekommande arbete” när rätten till sjukpenning ska bedömas. Om den tidsbegränsade anställningen är att betrakta som en behovsanställning görs bedömningen dock på det sätt som framgår av vårt förslag.</P> <P class="p330 ft26"><SPAN class="ft18">7.1.6</SPAN><SPAN class="ft76">Två sätt att stärka försäkringsskyddet för behovsanställda</SPAN></P> <P class="p331 ft12">I Inspektionen för socialförsäkringens arbetsrapport ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen” diskuteras om arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar borde utsträckas till försäkrade som återkommande arbetat på samma arbetsplats i en tidsbegränsad anställning.<SPAN class="ft50">11 </SPAN>Vi anser att det inte ligger inom våra direktiv att föreslå förändringar i arbetsrätten vilket i så fall skulle krävas. Dessutom skulle ett sådant förslag inte förhindra att arbetsförmågan hos behovsanställda redan från dag 1 i rehabiliteringskedjan bedöms mot normalt förekommande arbete.</P> <P class="p332 ft66"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft69">I Inspektionen för socialförsäkringens Arbetsrapport 2016:1 ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen” finns (s. 20) ett illustrativt exempel på detta.</SPAN></P> <P class="p333 ft56"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft59">Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsrapport 2016:1 ”Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen”, s. 31.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="p73dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32673x1.jpg/" id="p73img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft38">Det finns, enligt vår mening, två alternativ för att reglera att behovsanställda inte ska prövas mot normalt förekommande arbete redan från dag 1 i rehabiliteringskedjan. <SPAN class="ft116">Det ena alternativet </SPAN>är att de behovsanställda bedöms mot ”sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne”, det vill säga den bedömningsgrund som i dag finns för den som är anställd.<SPAN class="ft60">12 </SPAN>Man kan också tänka sig att det införs en ny bedömningsgrund i lagen: behovsanställning. Oavsett hur detta rent lagtekniskt utformas innebär det att arbetsförmågan i praktiken bedöms mot behovsanställningen. <SPAN class="ft116">Det andra alternativet </SPAN>att det tillskapas en helt ny bedömningsgrund för de behovsanställda, en bedömningsgrund som inte är densamma som behovsanställningen och därmed i någon mening fiktiv. I den kommande texten benämns denna bedömningsgrund fiktiv bedömningsgrund.</P> <P class="p334 ft18">Alternativet en fiktiv bedömningsgrund</P> <P class="p134 ft8">Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. De fördelar som finns med en fiktiv bedömningsgrund är främst av systematisk karaktär. Rehabiliteringskedjans systematik förutsätter att det finns en arbetsgivare de första 180 dagarna. Redan från dag 1 ska hänsyn tas till om arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den försäkrade ett lämpligt arbete.<SPAN class="ft51">13 </SPAN>Från dag 91 ska Försäkringskassan beakta om den försäkrade kan försörja sig efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.<SPAN class="ft51">14 </SPAN>Även om det senare bestämmelsen inte direkt tar sikte på den arbetsrättsliga åtgärden omplacering är bestämmelserna uppbyggda utifrån att det finns en arbetsgivare och att denne har ett långtgående ansvar för sin anställde. Eftersom den som har en behovsanställning ofta inte har någon arbetsgivare mellan arbetstillfällena föreligger ingen arbetsgivare med anpassnings- och rehabiliteringsansvar för den försäkrade. Det blir därför problematiskt om bedömningen ska göras på samma sätt som bedömningarna mot vanliga anställningar när dessa bedömningar förutsätter att det finns en arbetsgivare.</P> <P class="p12 ft38">De behovsanställdas situation kännetecknas av att de i någon mening är ett mellanting mellan anställda och arbetslösa. De är ju, som framhållits, anställda under tiden de arbetar men ofta arbetslösa</P> <P class="p150 ft54"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 46 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 46 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft55">27 kap. 47 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="p74dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32674x1.jpg/" id="p74img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft16">mellan arbetstillfällena. Detta skulle kunna tala för att de skulle bedömas mot en bedömningsgrund som är ett mellanting mellan ”vanliga arbetet” och ”normalt förekommande arbete” som är de två bedömningsgrunder som rehabiliteringskedjan laborerar med.</P> <P class="p130 ft8">Vi har övervägt om man skulle införa ett nytt begrepp ”liknande arbete som anställningen avser” som bedömningsgrund för arbetsförmågan hos behovsanställda. Begreppet skulle, i så fall, kopplas till Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK som är ett system för klassificering och aggregering av yrkesinformation i administrativa register eller statistiska undersökningar. SSYK används till exempel för att klassificera personer efter det arbete de utför och i arbetsförmedlande verksamhet för att klassificera lediga arbeten och arbetssökande. Statistiska centralbyrån ansvarar för SSYK. I vårt delbetänkande ”En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering” (SOU 2020:6) har vi förslagit att Försäkringskassan använder sig av SSYK när begreppet normalt förekommande arbete tillämpas.<SPAN class="ft51">15</SPAN></P> <P class="p336 ft18">Alternativet att arbetsförmågan bedöms mot behovsanställningen</P> <P class="p72 ft8">En stor fördel med att arbetsförmågan hos behovsanställda under vissa förhållanden ska bedömas mot behovsanställningen är att det är en relativt enkel konstruktion. Både för Försäkringskassan och den enskilde står det klart mot vad arbetsförmågan ska bedömas. Om den försäkrade är missnöjd med Försäkringskassans bedömning har denne möjlighet att i domstol lyfta fram de bevis som talar för att hen saknar arbetsförmåga i behovsanställningen. Med en fiktiv bedömningsgrund är detta betydligt svårare även om en användning av SSYK ändå skulle underlätta en sådan argumentation eftersom det då finns en samling av yrken att utgå ifrån.</P> <P class="p153 ft8">Lagtekniskt finns, som framhållits, två alternativ för att reglera att bedömningen av behovsanställdas arbetsförmåga ska relateras till det arbete som utförs inom ramen för behovsanställningen. Antingen hänvisas i lagen till den bedömningen av arbetsförmåga som görs för anställda; att arbetsförmågan bedöms mot ”vanliga arbete[t] eller annat lämplig som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne”.<SPAN class="ft51">16</SPAN></P> <P class="p337 ft66"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2020:6, s. 161. I betänkandet föreslår vi att begreppet ändras till </SPAN><SPAN class="ft117">angivet </SPAN>förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.</P> <P class="p143 ft56"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft55">27 kap. 46 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="p75dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32675x1.jpg/" id="p75img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">Nackdelen med en direkt hänvisning till den befintliga bedömningsgrunden för anställda är att denna, enligt sin ordalydelse, förutsätter en arbetsgivare. Och behovsanställda saknar ofta en arbetsgivare mellan arbetstillfällena. Att det saknas en arbetsgivare har dock inte tidigare setts som ett problem av lagstiftaren eftersom bedömningen av egenföretagares arbetsförmåga ska göras mot samma bedömningsgrund som för anställda.<SPAN class="ft51">17 </SPAN>Nackdelen med bedömningsgrunden ”behovsanställningen” är att det tillskapas ytterligare en bedömningsgrund. Redan i dag finns, i strikt mening, tre bedömningsgrunder; vanliga arbetet (dag <NOBR>1–90),</NOBR> möjlighet att försörja sig efter omplacering (dag <NOBR>91–180)</NOBR> och normalt förekommande arbete (dag <NOBR>181–).</NOBR></P> <P class="p338 ft26"><SPAN class="ft18">7.1.7</SPAN><SPAN class="ft76">Arbetsförmågan hos behovsanställda ska, under vissa förhållanden, bedömas mot behovsanställningen</SPAN></P> <P class="p339 ft12">Vi har vägt för- och nackdelarna med de olika alternativen – fiktiv bedömningsgrund eller en bedömningsgrund som motsvaras av behovsanställningen – mot varandra. Även om en fiktiv bedömningsgrund som ligger utanför rehabiliteringskedjan är en lösning som stämmer bättre överens med de behovsanställdas särskilda förhållanden gör vi bedömningen att en fiktiv bedömningsgrund skulle bli alltför svår att tillämpa. Redan i dag är regelverket komplext varför det finns starka skäl att inte ytterligare komplicera det. Vi har därför dragit slutsatsen att en fiktiv bedömningsgrund inte är en framkomlig väg att gå.</P> <P class="p11 ft8">Frågan är då om bedömningsgrunden för behovsanställda ska utgöras av den bedömningsgrund som redan i dag finns för anställda ”vanliga arbetet eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne” eller om en egen bedömningsgrund ”behovsanställningen” ska införas. Visserligen är det något främmande att pröva behovsanställda, som ofta saknar arbetsgivare förutom när de arbetar, mot en bestämmelse som rymmer insatser från en arbetsgivare. Redan i dag sker dock detta för egenföretagare som helt saknar arbetsgivare.<SPAN class="ft51">18 </SPAN>Såvitt vi kunnat utröna har denna tillämpning inte varit särskilt problematisk. För att inte komplicera regelverket med ytterligare en bedömningsgrund har vi därför stannat vid förslaget att behovsanställdas arbetsförmåga ska bedömas mot</P> <P class="p204 ft54"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 59.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 59.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p340 ft9">samma bedömningsgrund som andra anställda, det vill säga vanliga arbetet.</P> <P class="p341 ft62"><SPAN class="ft18">7.1.8</SPAN><SPAN class="ft61">En behovsanställd ska kunna få arbetsförmågan bedömd mot behovsanställningen utan någon kvalificeringstid</SPAN></P> <P class="p342 ft8">Vi har övervägt om det skulle finnas någon typ av kvalificeringsregel med innebörden att den försäkrade måste ha arbetat i behovsanställningen en viss tid för att kunna bedömas mot sitt vanliga arbete, det vill säga mot behovsanställningen och inte mot normalt förekommande arbete. Även om det kan framstå som rimligt att den försäkrade under en viss tid ”arbetat ihop” ett starkare försäkringsskydd än det som tillkommer en person som är arbetslös har vi landat i att starka skäl talar mot en kvalificeringsregel. En grundläggande svårighet är hur kvalificeringstiden skulle beräknas när en försäkrad under en längre tid går in och ur olika behovsanställningar. Sannolikt skulle det krävas någon form av ramtid; att man mellan vissa tidpunkter skulle ha arbetat i en viss omfattning. Vi gör bedömningen att en kvalificeringstid skulle komplicera regelverket allt för mycket. Dessutom är det möjligt att ta hänsyn till hur den försäkrades tidigare arbetat men då vid bedömningen om det kan antas att försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk (se nästa avsnitt).</P> <P class="p343 ft120"><SPAN class="ft118">7.1.9</SPAN><SPAN class="ft119">Om det kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk ska arbetsförmågan bedömas mot behovsanställningen</SPAN></P> <P class="p344 ft8">Det finns sannolikt många försäkrade som har behovsanställningar som inte är aktiva. Med detta menar vi att en försäkrad tidigare av en arbetsgivare utlovats att arbeta vid behov men att den försäkrade inte har utnyttjat denna möjlighet och inte heller har för avsikt att göra det framöver. Det skulle, enligt vår mening, sträcka sig alltför långt att låta denna grupp av försäkrade få sin arbetsförmåga bedömd mot en förmånligare bedömningsgrund än normalt förekommande arbete. Därför måste bedömningsgrundens tillämplighet förutsätta att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="p77dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32677x1.jpg/" id="p77img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft8">Hur ska då denna hypotetiska bedömning göras? Vi har övervägt olika beviskrav som ”sannolikt”, ”övervägande skäl” eller ”hög grad av sannolikhet”. Vi har dock stannat vid att det rimliga är att använda sig av de beviskrav som lagstiftaren valt när det bedöms om en behovsanställd utan inbokade arbetspass skulle ha arbetat de första</P> <P class="p346 ft8"><SPAN class="ft10">14</SPAN><SPAN class="ft121">dagarna i en sjukperiod om hen inte hade varit sjuk. Det beviskrav som då används är ”kan antas”.</SPAN><SPAN class="ft51">19 </SPAN>Vi kan inte hitta något bärande skäl för att ha ett beviskrav de första 14 dagarna för bedömningen om en behovsanställd skulle arbetat om hen inte hade varit sjuk och ett annat beviskrav för samma bedömning från och med dag 15. Beviskravet</P> <P class="p291 ft8">”kan antas” finns även i bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst där det beskriver den framåtriktade bedömningen som görs i fråga om inkomst från arbete. För att en försäkrad ska få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd krävs bland annat att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete ”som <SPAN class="ft37">kan antas </SPAN>vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande”.<SPAN class="ft51">20</SPAN></P> <P class="p67 ft38">Det saknas avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen som närmare beskriver hur bedömningen av rekvisitet ”kan antas” ska göras när behovsanställdas rätt till sjukpenning de första 14 dagarna ska prövas. RÅ 2004 ref 103 rörde visserligen sjukpenning för en behovsanställd de första 14 dagarna men i domen prövades endast frågan om sjukpenning kunde nekas med motiveringen att det fanns rätt till sjuklön för den aktuella perioden. Högsta förvaltningsdomstolen fann att det inte fanns rätt till sjuklön och att sjukpenning därför skulle beviljas. Men domstolen besvarade inte frågan hur bedömningen om den försäkrade kunde antas ha förvärvsarbetat om hen inte hade varit sjuk skulle göras utan återförvisade denna fråga till Försäkringskassan. Vi har inte hittat några kammarrättsavgöranden som behandlar frågan.</P> <P class="p292 ft8">Däremot finns viss praxis kring beviskravet ”kan antas” när det används för att fastställa en sjukpenninggrundande inkomst. I praxis har relativt låga krav ställts för att arbetet ska antas vara under minst sex månader i följd. I ett avgörande hade en person av hälsoskäl avbrutit en anställning med högre lön. Trots att hen bara arbetat några dagar med den högre ersättningen ansåg dåvarande Försäkringsöverdomstolen att den försäkrade, när hen började arbetet, inte hade haft anledning att anta att anställningen skulle vara kortare tid än sex</P> <P class="p127 ft54"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 11 § SFB, se avsnitt 4.2.2.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft55">25 kap. 3 § andra stycket punkten 3 SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="p78dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32678x1.jpg/" id="p78img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft12">månader. Mot bakgrund av de förhållanden som förelåg då var det sannolikt att inkomständringen skulle bli varaktig. Den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst skulle därför fastställas utifrån den högre lönen.<SPAN class="ft50">21 </SPAN>Avgörandet visar att ”kan antas” är ett relativt lågt ställt beviskrav.</P> <P class="p130 ft16">För att arbetsförmågan ska kunna bedömas mot behovsanställningen krävs att <SPAN class="ft122">det kan antas </SPAN>att den försäkrade skulle ha arbetat i behovsanställningen om hen inte hade varit sjuk. Kravet på att det kan antas innebär att det inte krävs att det är styrkt att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Det måste däremot göras troligt att den försäkrade skulle ha arbetat. Försäkringskassan ska här göra en helhetsbedömning vilken bland annat innefattar arbetsgivarens inställning i frågan men också hur den enskilde arbetat före sjukfallet.</P> <P class="p130 ft8">En fråga som aktualiserats är vad som gäller de försäkrade som har inbokade arbetspass och som därför, enligt Försäkringskassans normering och tolkning av rättspraxis, redan i dag får sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen (se avsnitt 4.5). Många av dem som vi tillfrågat uppger att tillämpningen i dag av behovsanställdas rätt till sjukpenning är oklar och rättsosäker (se avsnitt 6.1). Vi föreslår därför att vårt förslag om behovsanställdas rätt till sjukpenning ska omfatta alla behovsanställdas rätt till sjukpenning; alltså även dem som har inbokade arbetspass. I annat fall skulle behovsanställda, med inbokade arbetspass, få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen, enligt kammarrättspraxis, medan övriga behovsanställdas rätt att få arbetsförmågan bedömd mot behovsanställningen skulle följa av lag. En sådan ordning skulle, enligt vår mening, uppfattas som komplicerad och icke förutsebar.</P> <P class="p347 ft62"><SPAN class="ft18">7.1.10</SPAN><SPAN class="ft123">Arbetsförmågan ska, som längst, kunna bedömas mot behovsanställningen under 90 dagar</SPAN></P> <P class="p117 ft8">Hur länge ska då en försäkrad kunna få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen? Bedömningen kan under alla förhållanden inte göras för längre tid än 180 dagar eftersom försäkringsskyddet annars skulle bli starkare för behovsanställda än för anställda som,</P> <P class="p348 ft56"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft55">FÖD 1988:25.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="p79dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32679x1.jpg/" id="p79img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft9">enligt huvudregeln, prövas mot normalt förekommande arbete efter dag 180.<SPAN class="ft85">22</SPAN></P> <P class="p349 ft8">Det finns skäl som talar för att försäkrade ska kunna bedömas mot behovsanställningen de första 180 dagarna. Ett sådant skäl är att de behovsanställda då skulle behandlas på samma sätt som egenföretagarna som alltid bedöms mot sitt arbete de första 180 dagarna. 90- dagarsprövningen är inte tillämplig på egenföretagare.<SPAN class="ft51">23 </SPAN>Eftersom de flesta behovsanställda saknar arbetsgivare mellan arbetstillfällena skulle det vara logiskt att behandla dem på samma sätt som egenföretagare som också saknar arbetsgivare.</P> <P class="p11 ft8">Samtidigt finns flera skäl som talar mot att försäkrade ska kunna bedömas mot behovsanställningen under så lång tid som under 180 dagar. Ett skäl är att det, även med ett relativt lågt ställt beviskrav, svårligen låter sig antas att någon under så lång tid som 180 dagar skulle ha arbetat i en behovsanställning om hen inte varit sjuk. Ju längre tid det rör sig om desto svårare borde det vara att uttala sig om den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Ett annat skäl är att de behovsanställda, till skillnad från egenföretagarna, är något av ett mellanting mellan anställda och arbetslösa och att de i fråga om bedömningsgrund bör behandlas just som detta mellanting; alltså inte som anställda som först från och med dag 181 bedöms mot normalt förekommande arbete och inte heller som arbetslösa som redan från dag 1 bedöms mot normalt förekommande arbete.</P> <P class="p67 ft8">Ytterligare ett argument för att arbetsförmågan bara ska kunna bedömas mot behovsanställningen till och med dag 90 är att bedömningen av arbetsförmågan efter denna dag ska göras med hänsyn tagen till om arbetsgivaren kan omplacera den försäkrade till ett annat arbete. För vissa anställda, dock inte särskilt många, innebär detta att sjukpenning nekas från och med dag 91. Det vore, enligt vår mening, orimligt om det var lättare för behovsanställda – som har en svagare koppling till arbetsmarknaden – att inte prövas mot den strikta bedömningsgrunden normalt förekommande arbete än för anställda. Vår sammantagna bedömning är att skälen för att behovsanställda ska kunna bedömas mot sin behovsanställning till och med dag 90 i rehabiliteringskedjan väger tyngre än skälen för att gränsen ska bestämmas till dag 180.</P> <P class="p350 ft54"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 48 § SFB.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 59.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="p80dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32680x1.jpg/" id="p80img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft18"><SPAN class="ft18">7.1.11</SPAN><SPAN class="ft124">Förslaget gäller behovsanställda från och med dag 15 i sjukperioden</SPAN></P> <P class="p170 ft8">I avsnitt 4.2 har vi beskrivit det särskilda regelverk som finns kring sjukpenning de första 14 dagarna, den period under vilken sjuklön normalt betalas ut. För den som har en behovsanställning men som saknar inbokade arbetspass ger lagen i dag utrymme för en skälighetsbestämning av sjukpenningen utifrån hur den försäkrade tidigare har arbetat. Ett ytterligare krav är att det kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk.<SPAN class="ft51">24 </SPAN>Eftersom det alltså redan finns ett regelverk kring de behovsanställda utan inbokade arbetspass för de första 14 dagarna i en sjukperiod gäller vårt förslag för behovsanställda från och med dag 15 i sjukperioden.</P> <P class="p352 ft26"><SPAN class="ft18">7.1.12</SPAN><SPAN class="ft125">Bedömningen av arbetsförmågan när fler behovsanställningar finns</SPAN></P> <P class="p267 ft8">En person kan ha flera olika behovsanställningar, var och en av mindre omfattning. En fråga som infinner sig är hur bedömningen av arbetsförmågan ska göras när det finns flera behovsanställningar. I dag kan arbetsförmågan bedömas mot inbokade arbetspass även efter de första 14 dagarna med sjukpenning.<SPAN class="ft51">25 </SPAN>Enligt vad vi har inhämtat från Försäkringskassan är det dock ovanligt att det finns flera inbokade arbetspass från olika arbetsgivare. Någon tydlig normering hur detta ska hanteras finns därför inte. Det som finns är en mening i vägledningen i avsnittet som berör inbokade arbetspass:</P> <P class="p353 ft10">Om den försäkrade har flera sysselsättningar kan det bli aktuellt att samtidigt pröva hans eller hennes arbetsförmåga mot olika bedömningsgrunder i rehabiliteringskedjan.<SPAN class="ft72">26</SPAN></P> <P class="p267 ft38">Klart är alltså att det redan med dagens tillämpning går att tillämpa flera bedömningsgrunder samtidigt. Den vanligaste situationen torde vara att en person har en anställning på deltid och är arbetslös på resterande del. I denna situation tillämpas två bedömningsgrunder;</P> <P class="p217 ft54"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 11 § SFB.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft53">Se avsnitt 4.3.1 för en genomgång av praxis på området.</SPAN></P> <P class="p354 ft75"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft113">Försäkringskassan 2015, Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12, s. 94. I ett annat sammanhang (s. 47) ges som exempel på sysselsättning att den försäkrade är föräldraledig, arbetssökande eller arbetar i eget företag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="p81dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32681x1.jpg/" id="p81img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p23 ft115">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft9">normalt förekommande arbete avseende den arbetslösa delen och det vanliga arbetet avseende anställningen.</P> <P class="p349 ft8">Med vårt förslag blir det möjligt att pröva arbetsförmågan mot behovsanställningar även om det inte rör sig om inbokade arbetspass. Finns flera behovsanställningar, även så av liten omfattning, ska arbetsförmågan bedömas mot var och en av dessa anställningar. Enda undantaget är om det rör sig om något enstaka uppdrag av närmast ideell karaktär som inte påverkar arbetsförmågan.<SPAN class="ft51">27 </SPAN>Begreppet ”vanliga arbete” i lagen tar sikte på varje anställning.<SPAN class="ft51">28 </SPAN>Om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt i en av behovsanställningarna men inte i den andra är detta något som påverkar hur sjukpenningen beräknas.</P> <P class="p355 ft26"><SPAN class="ft18">7.1.13</SPAN><SPAN class="ft125">Sjukpenning för behovsanställda ska kalenderdagsberäknas</SPAN></P> <P class="p66 ft8">I avsnitt 4.2.3 har vi redogjort för kalenderdagsberäknad och arbetstidsberäknad sjukpenning. Kalenderdagsberäknad sjukpenning utgår sju dagar i veckan medan arbetstidsberäknad sjukpenning bara lämnas för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.<SPAN class="ft51">29 </SPAN>Huvudregeln är att sjukpenning kalenderdagsberäknas. Endast i angivna undantagsfall arbetstidsberäknas sjukpenningen. Ett sådant fall är de första 14 dagarna i en sjukperiod.<SPAN class="ft51">30</SPAN></P> <P class="p11 ft38">Försäkringskassan har under framtagandet av detta betänkande framhållit att det skulle vara administrativt komplicerat att handlägga behovsanställdas sjukpenning som arbetstidsberäknad. Det förhållandet att det ska kunna antas att den behovsanställda skulle ha arbetat för att arbetsförmågan ska bedömas mot behovsanställningen innebär inte att sjukpenningen måste arbetstidsberäknas. Dessutom är, som framhållits, huvudregeln att sjukpenning ska kalenderdagsberäknas. Vi anser därför att sjukpenning för behovsanställda ska utgå som kalenderdagsberäknad sjukpenning. Eftersom kalenderdagsberäknad sjukpenning är huvudregeln fordras ingen särskild reglering kring detta.</P> <P class="p356 ft54"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft53">Jfr RÅ 2006 ref 56, se även avsnitt 4.2.3.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 46 § första stycket SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft65">28 kap. 3 § SFB.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft55">28 kap. 5 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="p82dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32682x1.jpg/" id="p82img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Förslag och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p357 ft26"><SPAN class="ft18">7.1.14</SPAN><SPAN class="ft125">Begränsningen av dagsbeloppet för arbetslösa ska inte gälla den som omfattas av våra förslag</SPAN></P> <P class="p358 ft8">Det finns en särskild bestämmelse som stadgar att sjukpenning för arbetslösa inte får lämnas med högre belopp än 543 kronor per dag.<SPAN class="ft51">31 </SPAN>Bakgrunden är att en försäkrad som är arbetslös inte ska kunna få mer i sjukpenning än vad hen skulle ha fått i arbetslöshetsersättning. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande slagit fast att begränsningen av dagsbeloppet gäller den som är arbetslös även om en arbetsgivare intygar att personen i fråga skulle ha fått ett arbete om hen inte hade varit sjuk.<SPAN class="ft51">32</SPAN></P> <P class="p163 ft8">Vårt förslag går ut på att den som är behovsanställd och kan antas ha arbetat om hen inte hade varit sjuk ska få arbetsförmågan bedömd mot sitt vanliga arbete, det vill säga behovsanställningen. <SPAN class="ft37">Vad gäller bedömningsgrunden </SPAN>är de behovsanställda, enligt vårt förslag, inte att betrakta som arbetslösa. Men i faktisk mening saknar de ofta en anställning när de inte arbetar. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens avgörande ska deras sjukpenning därför begränsas till 543 kronor per dag.</P> <P class="p18 ft8">Ett av skälen för att vi valt att likställa bedömningsgrunden hos behovsanställda med andra anställda är att båda grupperna ofta arbetar sida vid sida under liknande förhållanden. Många behovsanställda i vården arbetar tillsammans med sina fast anställda kollegor med samma typ av arbetsuppgifter. Enligt vår mening är det då också rimligt att deras sjukpenning ska beräknas på samma sätt. Vi anser alltså att det så kallade arbetslöshetstaket för sjukpenningen inte ska gälla dem som omfattas av våra förslag. Detta ska anges i bestämmelsen som reglerar arbetslöshetstaket.</P> <P class="p359 ft54"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">28 kap. 11 § SFB.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">32</SPAN><SPAN class="ft55">HFD 2018 ref 1.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <P class="p360 ft7">Del 2</P> <P class="p361 ft78">Partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning</P> </DIV> <DIV id="page_84"> </DIV> <DIV id="page_85"> <P class="p4 ft7">8 Regelverk och rättsläge</P> <P class="p10 ft8">Möjligheten att bedöma arbetsförmågans nedsättning vid partiell sjukpenning mot en annan arbetstidsförläggning än att arbetstiden minskas lika mycket varje dag följer av praxis. Vi inleder detta avsnitt med att redovisa två vägledande domstolsavgöranden. Ett från Försäkringsöverdomstolen och ett senare från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är Högsta förvaltningsdomstolens avgörande som definierar rättsläget i dag men Försäkringsöverdomstolens avgörande redovisas eftersom det ger en bild av praxisutvecklingen på området och även belyser de problem som finns beträffande frågan om partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning. Därefter redovisar vi Försäkringskassans normering på området. Vi går också igenom grunden för principen att arbetstiden ska vara jämnt reducerad varje dag för att partiell sjukpenning ska kunna beviljas. Slutligen redovisar vi vår tolkning av rättsläget i allmänhet och grunden för principen i synnerhet. Detta är av intresse för våra överväganden.</P> <P class="p362 ft68"><SPAN class="ft36">8.1</SPAN><SPAN class="ft67">Domstolspraxis om undantag från principen att arbetstiden ska minskas jämnt varje dag vid partiell sjukpenning</SPAN></P> <P class="p79 ft18"><SPAN class="ft18">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Försäkringsöverdomstolens avgörande FÖD 1986:11</SPAN></P> <P class="p76 ft16">I Försäkringsdomstolens avgörande FÖD 1986:11 hade domstolen att ta ställning till om en <NOBR>60-årig</NOBR> kvinna som arbetade som butiksbiträde och som drabbats av en sjukdom i benens blodkärl, fotvärk samt höft- och knäledsartros, hade rätt till sjukpenning. Den försäkrade hade arbetat vissa dagar mer än halvtid trots att hon var halvt sjukskriven. Hon hade befriats från kassaarbete som hon tidigare upplevt som mest påfrestande. Läkaren var informerad om arbetstidsförläggningen och hade inget att erinra.</P> <P class="p363 ft22">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="p86dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32686x1.jpg/" id="p86img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft9">Försäkringsöverdomstolen avgjorde målet i plenum.<SPAN class="ft85">1 </SPAN>Domstolen uttalade bland annat följande.</P> <P class="p153 ft38">Försäkringsöverdomstolen hade tidigare endast i undantagsfall, där särskilda omständigheter förelegat, frångått principen att man måste minska arbetsutbudet varje dag med hälften för att ha rätt till halv sjukpenning för den dagen. Men denna praxis kunde i vissa fall motverka meningsfull sjukvård och försök till rehabilitering. Utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet hade under senare år präglats av en klar inriktning mot förebyggande och rehabiliterande åtgärder. För sjukförsäkringens del hade det införts en bestämmelse som innebar att Försäkringskassan hade ett ansvar för att rehabiliteringsåtgärder vidtogs vid längre sjukdomsfall. Försäkringsöverdomstolen ansåg att försök till rehabilitering i vissa fall kunde vara skäl för att bevilja halv sjukpenning även när arbetstiden förlagts så att arbetet utförts vissa dagar i större omfattning än hälften av den försäkrades normala arbetstid.<SPAN class="ft60">2</SPAN></P> <P class="p365 ft8">En grundläggande förutsättning var dock att den sammanlagda arbetstiden under den period som omfattades av det aktuella förslaget till rehabilitering inte översteg hälften av den försäkrades arbetstid och att arbetstidsförläggningen var medicinskt motiverad. Beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden borde i flertalet fall baseras på två veckor vilket motsvarade en normal utbetalningsperiod för sjukpenning.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Men domstolen ansåg att det inte förelåg något hinder att, om skäl förelåg, beräkna arbetstiden på en längre period. Vid denna bedömning skulle beaktas olika omständigheter som sjukdomens art, arbetsorganisation, kommunikationer och restidens längd. Det avgörande borde vara om rehabiliteringen kunde anses främja den försäkrades rehabilitering. I målet hade den försäkrades arbetsgivare befriat denne från vissa betungande arbetsuppgifter. Den behandlade läkaren hade också varit delaktig i beslutet att förlägga arbetstiden. Den sammanlagda arbetstiden under den aktuella perioden<SPAN class="ft51">4 </SPAN>hade inte heller överstigit hälften av den försäkrades normala arbetstid. Med hänsyn till dessa omständigheter fann Försäkrings-</P> <P class="p366 ft66"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft69">Att målet avgörs i plenum innebär att domstolens samtliga ledamöter deltar i avgörandet. Det görs när domstolen antingen skapar en ny rättsgrundsats eller upphäver en tidigare, jfr 5 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.</SPAN></P> <P class="p143 ft54"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft70">Vid denna tidpunkt fanns endast hel och halv sjukpenning.</SPAN></P> <P class="p300 ft75"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft113">Här hänvisade domstolen till förordningen (1982:366) om utbetalning av dagersättning från Försäkringskassan. Fortfarande stadgas där (2 § andra stycket) att sjukpenning utbetalas högst var fjortonde dag. I dag betalas dock i praktiken sjukpenning ut en gång i månaden.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft59">Denna period synes ha varit fyra veckor i målet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft9">överdomstolen att den försäkrade fick anses ha sin arbetsförmåga nedsatt med minst hälften.</P> <P class="p368 ft18"><SPAN class="ft18">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2011 ref 30</SPAN></P> <P class="p369 ft8">Avgörandet rörde en försäkrad som arbetade heltid som lärare. Hen var sjukskriven en fjärdedel under diagnosen asteni och depression. Frågan var om hen hade rätt till en fjärdedels sjukpenning när hen förlagt arbetstiden så att hen var ledig varje onsdag. Den försäkrades läkare hade uttalat att hen behövde denna arbetstidsförläggning för att ”klara sitt arbete nöjaktigt” resterande tid.</P> <P class="p87 ft16">Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att den försäkrade hade uppgivit att förläggningen av arbetstiden med ledig dag på onsdag var en förutsättning för att hen skulle orka arbeta torsdag och fredag. Detta vann också, enligt domstolen, stöd i läkarens intyg. Domstolen fann inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. Den arbetsfria dagen mitt i veckan synes alltså ha varit en förutsättning för att den försäkrade, med de sjukdomsbesvär hen hade, skulle ha förmåga att arbeta tre fjärdedelar av normal arbetsdag. Högsta förvaltningsdomstolen gick därefter vidare med att ta ställning till om den försäkrade hade rätt till sjukpenning med denna arbetstidsförläggning.</P> <P class="p88 ft8">Domstolen framhöll att möjligheten till en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning infördes för att förbättra förutsättningarna för yrkesinriktad rehabilitering och påskynda återgången i arbete. I ett senare lagstiftningsärende betonades vikten av att försäkrades arbetsförmåga togs till vara trots sjukdom och att deltidssjukskrivning därför borde användas i ökad utsträckning. Enligt domstolen talade reformerna på socialförsäkringsområdet för att principen att rätt till partiell sjukpenning förutsätter minskning av arbetstiden med lika mycket varje dag inte skulle tillämpas alltför strikt. Sådana faktorer som arbetsförhållandena och sjukdomens art kunde behöva vägas in i bedömningen. Sjukpenning borde – om den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte översteg vad som var förenligt med deltidssjukskrivningen – kunna beviljas när arbetstidsförläggningen syftar att ta tillvara den arbetsförmåga som den försäkrade har och när denna förläggning är medicinskt motiverad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="p88dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32688x1.jpg/" id="p88img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att den försäkrade inte hade arbetat mer än tre fjärdedelar av veckoarbetstiden. Läkarens intyg ansågs visa att förläggningen av arbetstiden var medicinskt motiverad. Därför hade den försäkrade rätt till en fjärdedels sjukpenning.</P> <P class="p111 ft18"><SPAN class="ft18">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Försäkringskassans normering kring undantaget</SPAN></P> <P class="p112 ft12">I det domsnytt som publicerades i anslutning till Högsta förvaltningsdomstolens dom anförde Försäkringskassan bland annat följande i sin kommentar till domen:</P> <P class="p370 ft2">FÖD:s praxis innebar att avsteg kunde göras från principen att arbetstiden varje dag måste minskas i förhållande till den partiella förmånen men då krävdes det att arbetstidens förläggning både var medicinskt motiverad och att den främjade den enskildes rehabilitering. HFD:s dom innebär att det inte längre krävs att arbetstidsförläggningen främjar den enskildes rehabilitering. Det räcker istället att arbetstidsförläggningen syftar att ta tillvara den arbetsförmåga som den försäkrade redan har. På så sätt innebär HFD:s dom en utvidgning av FÖD:s praxis.</P> <P class="p371 ft71">Arbetstidsförläggningen måste dock fortfarande vara medicinskt motiverad. Allt för hårda krav på vad som är medicinskt motiverat kan inte ställas upp utan det bör räcka att en läkare uttalar att arbetstidsförläggningen är en förutsättning för att den försäkrade ska klara att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. När FK bedömer om det finns skäl att frångå huvudprincipen bör hänsyn tas till arbetsförhållanden och sjukdomens art. Att arbetet i sig är påfrestande och sjukdomen kan förväntas försämras om arbetstiden förläggs på annat sätt talar för att avsteg från principen bör göras.<SPAN class="ft72">5</SPAN></P> <P class="p372 ft8">I april 2013 meddelade Kammarrätten i Jönköping en dom om möjligheten att göra undantag från principen att den försäkrade vid partiell sjukpenning ska minska sin arbetstid lika mycket varje dag.<SPAN class="ft51">6 </SPAN>Målet rörde en försäkrad som arbetade som undersköterska och vars arbetstid bedömd över fem veckor inte översteg hälften av heltid. Kammarrätten ansåg att med hänsyn till den försäkrades arbetsförhållanden, dennes normala arbetstidsförläggning samt dennes sjukdomsbesvär att förläggningen av arbetstiden var medicinskt motiverad och</P> <P class="p210 ft54"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft70">Försäkringskassan Domsnytt 2011:56.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft59">Mål nr </SPAN><NOBR>3896-12.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="p89dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32689x1.jpg/" id="p89img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">en förutsättning att hen skulle kunna arbeta halvtid som undersköterska. Den försäkrade hade därför rätt till halv sjukpenning.</P> <P class="p11 ft8">Försäkringskassan kommenterade domen i ett domsnytt.<SPAN class="ft51">7 </SPAN>Där angavs att Försäkringskassan inte instämde i kammarrättens bedömning. I kommentaren till detta domsnytt redovisades förutsättningarna för att göra undantag men nu fanns inte möjligheterna att väga in arbetsförhållanden och sjukdomens art med. I stället framhölls att undantag kan göras om det rör sig om en begränsad period, om arbetstidsförläggningen syftar till att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga och den är medicinskt motiverad. Detta domsnytt innehöll ett normerande ställningstagande i frågan om hur lång den period ska vara som arbetsförmågan bedöms mot. Partiell sjukpenning bedöms mot en förläggning av arbetstiden. I ställningstagandet angavs att utgångspunkten borde vara den försäkrades veckoarbetstid och att en längre period än två veckor normalt inte kunde beaktas.<SPAN class="ft51">8</SPAN></P> <P class="p373 ft9">I vägledningen anför Försäkringskassan bland annat följande.</P> <P class="p374 ft71">Enligt rättspraxis kan man i vissa fall göra undantag från grundprincipen om att arbetsförmågan bedöms dag för dag. Det gäller när arbetstidens förläggning är medicinskt motiverad och den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med sjukskrivningsgraden.<SPAN class="ft72">9</SPAN></P> <P class="p375 ft68"><SPAN class="ft36">8.2</SPAN><SPAN class="ft67">Varifrån kommer principen att arbetstiden vid partiell sjukpenning ska minskas lika mycket varje dag?</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Klart är att det finns en princip, eller en huvudregel, fastslagen i högsta instans om att arbetstiden ska minskas lika mycket varje dag vid partiell sjukpenning. Om man ska se över principens tillämpning, vilket är vårt uppdrag, måste man dock ställa sig frågan vad grunden är för principen. Vi har därför gått igenom förarbetena till den lagstiftning som reglerar partiell sjukpenning ända tillbaka till införandet av den första allmänna sjukförsäkringen.</P> <P class="p205 ft54"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan Domsnytt 2013:053.</SPAN></P> <P class="p376 ft66"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft65">Ett ställningstagande görs i en rättstillämpningsfråga där något klart svar inte finns i lagtext, förarbeten eller praxis. Ställningstagandet kan göras som ett separat rättsligt ställningstagande eller ett ställningstagande i Domsnytt.</SPAN></P> <P class="p377 ft56"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan, Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12, s. 30.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="p90dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32690x1.jpg/" id="p90img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft18"><SPAN class="ft18">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Möjligheten till halv sjukpenning infördes 1955</SPAN></P> <P class="p379 ft18">– inget absolut krav på inkomstminskning men en inkomstminskning kunde tala för en nedsättning av arbetsförmågan</P> <P class="p380 ft38">År 1947 beslutade riksdagen att anta lagen om allmän sjukförsäkring m.m.<SPAN class="ft60">10 </SPAN>Införandet sköts dock, av statsfinansiella skäl, upp. I den lagtext som fanns från 1947 var det endast möjligt att bevilja hel sjukpenning. När lagen infördes 1955 hade dock möjligheten till halv sjukpenning införts. Lagen stadgade då följande:</P> <P class="p381 ft10">Förorsakar sjukdom, utan att medföra förlust av arbetsförmågan, nedsättning av denna med minst hälften ska halv sjukpenning utgivas.</P> <P class="p382 ft12">I propositionen till den lag som infördes den 1 januari 1955 redogjordes för Sjukförsäkringsutredningens<SPAN class="ft50">11 </SPAN>syn på frågan om halv sjukpenning. Införandet av halv sjukpenning motiverades främst med hänsyn till de hemarbetande kvinnorna, som med en halv sjukpenning inte ”hindrades att utföra vissa arbetsuppgifter i hemmet”. Att en succesiv återgång till arbetet kunde underlättas med halv sjukpenning lyftes också fram.<SPAN class="ft50">12</SPAN></P> <P class="p218 ft9">Departementschefen anförde följande om halv sjukpenning:</P> <P class="p219 ft2">Jag kan dock för min del ansluta mig till förslaget att halv sjukpenning ska kunna utgivas. Härvid har jag särskilt beaktat, både att det innebär en fördel för de hemarbetande kvinnorna, att de inte helt blir utestängda från sjukpenning på grund av de under sjukdomen utför vissa lättare hushållsbestyr och att systemet med halv sjukpenning underlättar samordningen med yrkesskadeförsäkringen. Med hänsyn till samordningen torde något krav på arbetsinkomstens nedsättning ej böra uppställas. Givetvis bör dock nedsättningen av arbetsinkomsten tjäna till ledning, då det gäller att bedöma arbetsförmågans nedsättning.<SPAN class="ft58">13</SPAN></P> <P class="p383 ft54"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft53">Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring m.m.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1952:39 Sjukförsäkringsutredningen, Sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring.</SPAN></P> <P class="p95 ft66"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft65">Kungl. Maj:ts proposition nr 178, s. 74.</SPAN></P> <P class="p95 ft56"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft55">Kungl. Maj:ts proposition nr 178, s. 143.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="p91dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32691x1.jpg/" id="p91img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft62"><SPAN class="ft18">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Enligt Riksförsäkringsverket hade principen om minskning av arbetstiden varje dag vid partiell sjukpenning sin grund i tolkning av olika förarbeten</SPAN></P> <P class="p76 ft16">När dåvarande Försäkringsöverdomstolen fastslog principen i sitt avgörande FÖD 1986:11 hänvisade de till tidigare avgöranden men utan att närmare ange dessa. Vi har inte kunnat hitta något avgörande som närmare belyser principen. Riksförsäkringsverket för i det målet däremot en tämligen omfattande argumentation om grunden för principen och vilka undantag från denna som bör tillåtas. Grunden för principen var, enligt Riksförsäkringsverket, en tolkning av de förarbetsuttalanden som redovisats ovan och ytterligare äldre förarbetsuttalande (vilka vi ej kunnat hitta). Riksförsäkringsverket anförde i denna del följande.</P> <P class="p385 ft114">I förarbeten till den lag, varigenom rätten till halv sjukpenning infördes, poängterades att en successiv återgång till arbetet härigenom skulle underlättas. Föredragande departementschefen framhöll vidare att – även om han inte kunde biträda ett förslag som innebar att halv sjukpenning bara kunde utgå om den försäkrade åsamkats inkomstförlust – inkomstförlusten dock borde ses som ett indicium på arbetsoförmåga. Enligt uttalanden i förarbetena till äldre lagstiftning på området jämställs med egentlig arbetsoförmåga att den försäkrade efter läkarens rekommendation avhåller sig från arbete. Halv sjukpenning kan således inte betalas ut, om den försäkrade faktiskt arbetat mer än hälften av vad han skulle ha gjort som frisk, eftersom utredningen då visar att någon arbetsoförmåga till hälften faktiskt inte förelegat respektive att den försäkrade inte följt de rekommendationer på vilka sjukskrivningen grundats. Med hänsyn härtill kan normalt sjukpenning inte betalas ut för dag som försäkrad arbetat mer än hälften av vad han skulle ha gjort som frisk. Det avgörande för bedömningen är dock enligt riksförsäkringsverkets mening inte arbetstiden i sig utan omfattningen av det utförda arbetet.<SPAN class="ft126">14</SPAN></P> <P class="p386 ft120"><SPAN class="ft118">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft119">Riksförsäkringsverket ansåg att det fanns en risk att arbetsförmågebedömningen schabloniserades om principen upprätthölls alltför strikt</SPAN></P> <P class="p387 ft38">Därefter gick Riksförsäkringsverket vidare och diskuterade möjligheten till avsteg från principen om att arbetstiden ska minskas varje dag vid deltidssjukskrivning. Av särskilt intresse är att Riksförsäkringsverket ansåg att om principen upprätthölls allt för strikt med</P> <P class="p108 ft56"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft55">FÖD 1986:11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="p92dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32692x1.jpg/" id="p92img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft12">hänsyn till att sjukpenning betalas ut per dag reducerades arbetsförmågebedömningen till en schablonisering, det vill säga en fråga om att räkna arbetade timmar per dag. Riksförsäkringsverket anförde i denna del bland annat följande.</P> <P class="p388 ft71">Förändringar i näringslivets och arbetskraftens struktur m m, som bl a medfört att skift- och deltidsarbete liksom förekomsten av tidskrävande resor till och från arbetet blivit allt vanligare, har lett till att det många gånger kan vara svårt att förlägga arbetstiden för försäkrad, som är halvt sjukskriven av läkare, på sådant sätt att arbetstiden varje dag under tiden för den partiella sjukskrivningen uppgår till högst hälften av hans arbetstid som frisk.</P> <P class="p389 ft71">Nuvarande lagstiftning ger begränsade möjligheter till sjukpenning i samband med förebyggande och rehabiliterande insatser. Riksförsäkringsverket anser emellertid att det även inom ramen för gällande lagstiftning i vissa fall bör vara möjligt att genom ändrad praxis uppnå en bättre anpassning till nutida samhällsförhållanden. Verket anser att det inte strider mot gällande bestämmelser att utge halv sjukpenning till en försäkrad som av läkare bedömts böra avhålla sig från arbete till hälften även för dag då han arbetar mer än hälften av vad han skulle gjort som frisk. En förutsättning bör dock vara att den försäkrade sammanlagt under sjukperioden arbetat högst hälften av vad han skulle gjort som frisk och att arbetstidsförläggningen kan anses medicinskt lämplig och motiverad av omständigheterna i övrigt.</P> <P class="p390 ft2">Eftersom sjukpenning utgår för dag måste givetvis förutsättningarna för rätt till ersättning vara uppfyllda för varje dag i en sjukperiod. Detta innebär emellertid inte att bedömningen av arbetsförmågan begränsas på så sätt att det avgörande kriteriet är i vilken omfattning den försäkrade förvärvsarbetat just den dag prövningen avser. Frågan om arbetsoförmåga föreligger eller ej är primärt inte en fråga om i vilken utsträckning den försäkrade arbetat utan ett spörsmål om i vilken mån den försäkrades tillstånd är sådant att han inte kan, alternativt – för botande av sjukdom – inte bör arbeta. Har den försäkrade arbetat under sjukperioden, får detta betydelse som ett indicium på att arbetsoförmåga inte förelegat. Om den bevisvärderingen begränsas till de särskilda förhållanden som föreligger den dag ersättningen avser, innebär det – i här aktuella situationer – en schablonisering av arbetsoförmågebegreppet till en ”avräkning” mellan det arbete den försäkrade skulle ha utfört som frisk denna dag och det arbete han faktiskt utfört, vilken – om arbetstidsminskningen för dagen inte uppgår till hälften – leder till att sjukpenning inte betalas ut. Verket som anser att bedömningen av om arbetsoförmåga föreligger eller ej ska grundas på samtliga omständigheter, anser inte en sådan schablonisering motiverad.<SPAN class="ft58">15</SPAN></P> <P class="p391 ft56"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft55">FÖD 1986:11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="p93dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32693x1.jpg/" id="p93img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft26"><SPAN class="ft18">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft76">Försäkringskassans beskrivning av grunden för principen att arbetsförmågan ska bedömas dag för dag</SPAN></P> <P class="p66 ft83">Försäkringskassan hänvisar till 27 kap. 46 § andra stycket SFB som stöd för principen att arbetsförmågan ska bedömas dag för dag och att arbetstiden vid partiell sjukpenning därför ska minskas lika mycket varje dag. I vägledningen anges bland annat följande.</P> <P class="p393 ft2">Utgångspunkten är att den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till hans eller hennes normala arbetstid en viss dag (27 kap. 46 § andra stycket SFB). Från och med dag 91 i rehabiliteringskedjan ska bedömningen dock göras i förhållande till högst ett heltidsarbete (27 kap. <NOBR>47–49</NOBR> §§ SFB). Läs mer om begreppet normal arbetstid och begränsningen till högst ett heltidsarbete i kapitel 11. Grundprincipen är alltså att arbetsförmågan bedöms dag för dag. Det innebär att omfattningen av arbetsoförmågan – och därmed förmånsnivån – kan variera mellan olika dagar. Så kan det bli när det växlar mellan dagarna hur länge den försäkrade kan arbeta. Det kan också bli på det sättet om den försäkrade klarar att arbeta lika länge varje dag, men hans eller hennes normala arbetstid per dag varierar. Om arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel varje dag bryts sjukperioden. Om den försäkrade på nytt behöver avstå från arbete med minst en fjärdedel börjar en ny sjukperiod.<SPAN class="ft58">16</SPAN></P> <P class="p394 ft18"><SPAN class="ft18">8.2.5</SPAN><SPAN class="ft57">Bakgrunden till 27 kap. 46 § andra stycket SFB</SPAN></P> <P class="p76 ft12">Denna bestämmelse infördes för första gången den 1 december 1987 och avsåg då att reglera rätten till sjukpenning den första insjuknandedagen. Tidigare hade någon rätt till sjukpenning inte förelegat för insjuknandedagen om den försäkrade insjuknade på arbetet och gick hem från arbetet efter att ha arbetat mer än en fjärdedel. Detta fick som konsekvens att den som avstod från arbete en del av dagen för att delta i behandling inte hade rätt till sjukpenning. Därför infördes bestämmelsen. Enda skillnaden mot dagens formulering var att det från början stod ”minst hälften” i stället för dagens ”minst en fjärdedel” vilket berodde på att det bara fanns hel och halv sjukpenning vid denna tidpunkt.<SPAN class="ft50">17</SPAN></P> <P class="p395 ft66"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkringskassan, Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12, s. 29 f.</SPAN></P> <P class="p396 ft56"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft55">3 kap. 8 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1 december 1987, SFS 1987:223, prop. 1986/87:69, s. </SPAN><NOBR>58–59.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Regelverk och rättsläge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft36"><SPAN class="ft36">8.3</SPAN><SPAN class="ft46">Våra slutsatser av rättsläget</SPAN></P> <P class="p92 ft8">Våra slutsatser av rättsläget är följande. Principen att arbetsförmågan ska bedömas dag för dag och att därför arbetstiden vid partiell sjukpenning måste reduceras med lika mycket varje dag framgår av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen och ett avgörande från dåvarande Försäkringsöverdomstolen. Principen torde ha sitt ursprung i förarbetsuttalanden som gjordes när rätten till halv sjukpenning infördes 1955. Principen kan också följa av ännu äldre förarbetsuttalanden men dessa har vi inte kunnat identifiera. Principen följer, enligt vår mening, inte av någon bestämmelse i socialförsäkringsbalken. Den bestämmelse som Försäkringskassan hänvisat till i sin vägledning, 27 kap. 46 § andra stycket SFB, kan vid en första anblick tyckas kodifiera principen. Enligt bestämmelsens förarbeten syftar den dock till att reglera en annan situation som rör frågan om sjukpenningrätten den första insjuknandedagen när någon arbetat mer än en fjärdedel. Eftersom principen, enligt vår bedömning, inte följer av någon lagbestämmelse behövs ingen ändring av en befintlig bestämmelse om principen ska förändras genom ny lagstiftning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="p95dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32695x1.jpg/" id="p95img1"> </DIV> <P class="p397 ft78"><SPAN class="ft7">9</SPAN><SPAN class="ft77">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN></P> <P class="p398 ft38">På <NOBR>1950-talet</NOBR> infördes två nivåer för sjukpenning, hel och halv. I socialförsäkringsutredningens förslag angavs att halv sjukpenning kunde underlätta en succesiv återgång i arbetet.<SPAN class="ft60">1 </SPAN>1990 infördes ytterligare två nivåer; en fjärdedel och tre fjärdedelar.<SPAN class="ft60">2 </SPAN>Detta motiverades bland annat med att försöksverksamheten med fyra nivåer hade visat att ytterligare nivåer var ett bra medel i strävandena att förbättra rehabiliteringen så att den som var sjukskriven snabbare kunde återvända i arbete.<SPAN class="ft60">3</SPAN></P> <P class="p399 ft68"><SPAN class="ft36">9.1</SPAN><SPAN class="ft67">Deltidssjukskrivningarnas betydelse för återgång i arbete</SPAN></P> <P class="p400 ft38">Frågan om deltidssjukskrivningarnas betydelse för möjligheten till återgång i arbete har behandlats i olika vetenskapliga sammanhang.</P> <P class="p401 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">I en artikel ”Sjukförmåner på deltid” i skriften ”Välfärd på deltid”, utgiven av SNS 2008, behandlas deltidssjukskrivningens effekter. Huvudresultatet av analysen var att de försäkrade vars sjukskrivning går från heltid till deltid – cirka 20 procent av samtliga fall – avslutas med större sannolikhet än alla andra sorters fall på ett framgångsrikt sätt – i studien mätt som ett avslut som inte leder till sjukersättning eller återfall i en ny sjukskrivning inom 90 dagar.</SPAN><SPAN class="ft51">4</SPAN></P> <P class="p402 ft54"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft53">Kungl Majt:s proposition nr 178, s. 74.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft53">SFS 1990:157, trädde i kraft den 1 juli 1990.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1989/90:62, s. 18.</SPAN></P> <P class="p403 ft128"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft127">Edvard Palmer, Ingemar Svensson, Patric Tirmén och Niklas Österlund har i en artikel i en skrift ”Välfärd på deltid” utgiven av SNS 2008 studerat ”Sjukförmåner på deltid”, s. 145.</SPAN></P> <P class="p128 ft22">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="p96dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32696x1.jpg/" id="p96img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p404 ft16"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft32">I en finsk studie från 2018 fann man vid en uppföljning efter två år att tid i arbete var högre hos dem som hade varit deltidssjukskrivna jämfört med dem som varit heltidssjukskrivna. I studien undersökte man både personer med sjukdomar i rörelseorganen och med psykiska sjukdomar.</SPAN></P> <P class="p405 ft16"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft32">Samma grupp forskare gjorde också en studie av ekonomiska effekter av deltidssjukskrivning. Man fann att för både gruppen med sjukdomar i rörelseorganen och de med psykiska sjukdomar var kostnaderna i socialförsäkringen betydligt lägre bland dem med deltidssjukskrivning jämfört med den andra gruppen som var heltidssjukskrivna. Det fanns en könsskillnad. Minskade kostnader som en följd av deltidssjukskrivning var större bland män än bland kvinnor. Kvinnor med besvär i rörelseorganen var den grupp där man sparade minst pengar.</SPAN></P> <P class="p406 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Forskarna bakom studierna, som beskrivs i ovanstående punkter, sammanfattar att i dessa två och ytterligare en studie med samma material fann man positiva effekter på kostnader, hälsa och arbetsdeltagande om man tidigt i sjukfallen med rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar väljer deltidssjukskrivning i stället för heltidssjukskrivning.</SPAN><SPAN class="ft50">5</SPAN></P> <P class="p406 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">I en svensk studie av Daniela Andrén fann hon att en positiv effekt av deltidssjukskrivning på återgång i arbete bland personer med sjukdomar i rörelseorganen endast fanns i de fall där deltidssjukskrivningen initierades efter dag 60 eller senare i sjukfallet. Effekten av deltidssjukskrivning tidigt i sjukfallet var svag.</SPAN><SPAN class="ft51">6</SPAN></P> <P class="p407 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Försäkringskassan har i Socialförsäkringsrapport 2017:3 redovisat första delen av regeringsuppdraget om ökad kunskap om sjukskrivningspraxis och mönster. Uppdraget omfattar totalt fyra delar och är ett gemensamt uppdrag för Försäkringskassa och Socialstyrelsen. Rapporten fokuserar på sjukskrivningsmönster i termer av sjukfallslängd och deltidssjukskrivning. I en sammanfattande kommentar anges följande:</SPAN></P> <P class="p408 ft64"><SPAN class="ft52">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft129">Viikari-Juntura</SPAN></NOBR> m.fl. 2018 Early part time sick leave results in considerable savings in social security cost at national level: an analysis based om a <NOBR>quasi-experiment</NOBR> in Finland.</P> <P class="p409 ft56"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft59">Andrén, D 2014 Does </SPAN><NOBR>part-time</NOBR> sick leave help individuals with mental disorders recover lost work capacity?</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="p97dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32697x1.jpg/" id="p97img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft39">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p410 ft2">Vissa län avviker genomgående när det gäller sjukfallslängd och deltidssjukskrivning. Exempelvis har Västernorrland både längre sjukfall och mindre ofta deltidssjukskrivning än övriga län. Jämtland har längre sjukfall men oftare deltidssjukskrivning och Norrbotten har kortare sjukfall men mindre ofta deltidssjukskrivning. I län som domineras av ett fåtal stora arbetsgivare (till exempel kommuner och landsting) som också står för en stor del av sjukfrånvaron kan det vara lättare att få till en mer likformig praxis, vilket skulle kunna vara en förklaring till att Norrlandslänen avviker när vi tittar på deltidssjukskrivning. Dock förefaller det inte finnas något tydligt mönster mellan förekomst av deltidssjukskrivning och sjukskrivningslängd. Samvariationen mellan sannolikheten att ett sjukfall avslutas och förekomst av deltidssjukskrivning är svag.<SPAN class="ft58">7</SPAN></P> <P class="p3 ft36"><SPAN class="ft36">9.2</SPAN><SPAN class="ft46">Utvecklingsmönster</SPAN></P> <P class="p411 ft38">I detta avsnitt redovisas utvecklingsmönster med fokus på dem som beviljats partiell sjukpenning över tid utifrån kön och diagnosgrupper. Diagnosgruppen psykiatriska diagnoserna redovisas särskilt liksom diagnosgruppen F43 Anpassningsstörning och reaktion på svår stress.</P> <P class="p412 ft79">80000</P> <P class="p413 ft79">70000</P> <P class="p413 ft79">60000</P> <P class="p413 ft79">50000</P> <P class="p413 ft79">40000</P> <P class="p413 ft79">30000</P> <P class="p413 ft79">20000</P> <P class="p413 ft79">10000</P> <P class="p414 ft130">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr0 td107"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p415 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p415 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p415 ft131"><![endif]>1994</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>1995</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>1996</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>1997</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>1998</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>1999</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2001</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2002</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2003</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2004</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2005</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2006</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2007</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2008</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2009</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2010</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2011</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2012</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2013</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2014</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td109"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2015</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2016</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2017</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2018</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p416 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p416 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p416 ft79"><![endif]>2019</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft79">Kvinna Man</P> <P class="p41 ft56">Källa: Hämtade uppgifter från Försäkringskassan.</P> <P class="p418 ft54"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:3 – Sjukskrivningsmönster, Skillnader mellan län,</SPAN></P> <P class="p2 ft56">kommuner och vårdenheter, s. 29.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="p98dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32698x1.jpg/" id="p98img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">Diagrammet visar utvecklingen av antalet med partiell sjukpenning och kön under åren <NOBR>1994–2019.</NOBR> Antalet fall ökade kraftigt under åren 1997 till 2003, särskilt för kvinnor. Ökningen av antalet fall hänger samman med den allmänna ökningen av sjukskrivningarna dessa år. Åren därefter sjönk antalet för att vara som lägst 2009 för att därefter åter öka fram till 2015. Därefter har en stabilisering skett.</P> <P class="p419 ft79">0,3</P> <P class="p420 ft79">0,25</P> <P class="p421 ft79">0,2</P> <P class="p422 ft79">0,15</P> <P class="p421 ft79">0,1</P> <P class="p420 ft79">0,05</P> <P class="p423 ft130">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr27 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p424 ft132"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p424 ft132"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p424 ft132"><![endif]>1994</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>1995</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>1996</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>1997</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>1998</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>1999</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td98"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2001</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td110"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft133"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p426 ft133"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p426 ft133"><![endif]>2002</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2003</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2004</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2005</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2006</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2007</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td13"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2008</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2009</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2010</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p427 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:8px;" class="p427 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:4px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p427 ft79"><![endif]>2011</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td95"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p424 ft132"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p424 ft132"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p424 ft132"><![endif]>2012</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2013</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2014</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2015</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2016</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2017</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2018</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft79"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p425 ft79"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p425 ft79"><![endif]>2019</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr28 td115"><SPAN class="p197 ft79">andel kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td116"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td117"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td26"><SPAN class="p24 ft79">andel män</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td98"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td13"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p23 ft134">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft56">Källa: Försäkringskassan, hämtade uppgifter, egen bearbetning.</P> <P class="p428 ft8">Diagrammet visar utvecklingen av andelen av dem med partiell sjukpenning i förhållande till alla med sjukpenning åren <NOBR>1994–2019.</NOBR> Denna kurva avviker från föregående kurva, som visade uppgifter om antal. Ökningen av andelen med partiell sjukpenning sker framför allt från 2002 och fram till 2007. Vi tolkar detta som ett resultat av dels regeringens framhållande av att deltidssjukskrivningarna bör öka<SPAN class="ft51">8 </SPAN>dels satsningar inom det så kallade ”halveringsprogrammet”<SPAN class="ft51">9 </SPAN>Denna andel minskade därefter kraftigt efter rehabiliteringskedjans införande för att öka något de senaste åren, särskilt för kvinnor.</P> <P class="p429 ft54"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2002/03:89 Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet, s. 1.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringen angav som mål för minskad ohälsa att antalet sjukpenningdagar skulle halveras</SPAN></P> <P class="p95 ft56">fram till 2008. Se bland annat Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2014:17, s. 68 ff.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="p99dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B32699x1.jpg/" id="p99img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft39">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft18">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Fördelning utifrån diagnosgrupp</SPAN></P> <P class="p430 ft135">Andel partiell sjukskrivning utifrån diagnos</P> <P class="p431 ft79">0,6</P> <P class="p432 ft79">0,5</P> <P class="p432 ft79">0,4</P> <P class="p433 ft79">0,3</P> <P class="p432 ft79">0,2</P> <P class="p433 ft79">0,1</P> <P class="p434 ft79">0</P> <P class="p435 ft79">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P> <P class="p436 ft79">Psykiatriska Muskeloskeletala Övriga</P> <P class="p41 ft56">Källa: Försäkringskassan: hämtade uppgifter, egen bearbetning.</P> <P class="p437 ft12">Diagrammet visar att diagnosmönstret för dem med partiell sjukpenning förändrats kraftigt de senaste tio åren. Det är framför allt andelen som sjukskrivs med psykiatriska diagnoser som ökat kraftigt och de med muskeloskeletala diagnoser som minskat. Andelen med psykiatriska diagnoser var 2019 cirka 53 procent. Gruppen ”övriga”, som avser alla övriga diagnoser sammantaget, har haft mindre variationer över dessa år.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="p100dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326100x1.jpg/" id="p100img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p438 ft135">Andel med hel sjukpenning utifrån diagnos</P> <P class="p439 ft79">0,5</P> <P class="p440 ft79">0,45</P> <P class="p441 ft79">0,4</P> <P class="p440 ft79">0,35</P> <P class="p442 ft79">0,3</P> <P class="p443 ft79">0,25</P> <P class="p442 ft79">0,2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr11 td70"><SPAN class="p444 ft130">0,15</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p444 ft79">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td119"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p444 ft79">0,05</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td119"><SPAN class="p23 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p444 ft130">0</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p445 ft79">F</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft79">M</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p23 ft79">Övriga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p23 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p446 ft79">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P> <P class="p447 ft75">Källa: Uppgifter från Försäkringskassan. F avser psykiatriska sjukdomar, M avser muskeloskeletala sjukdomar. Gruppen ”övriga” avser sjukskrivning vid övriga sjukdomar.</P> <P class="p448 ft12">Detta diagram visar andelen med hel sjukpenning utifrån diagnosgrupp. Kurvan visar en liknande utveckling som föregående diagram. Andelen med psykiatriska diagnoser (blå kurva F) med hel sjukpenning var 2019 cirka 45 procent, det vill säga något lägre än de med partiell sjukpenning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="p101dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326101x1.jpg/" id="p101img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft39">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft79">0,35</P> <P class="p449 ft79">0,3</P> <P class="p450 ft79">0,25</P> <P class="p449 ft79">0,2</P> <P class="p433 ft79">0,15</P> <P class="p449 ft79">0,1</P> <P class="p450 ft79">0,05</P> <P class="p451 ft79">0</P> <P class="p452 ft79">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P> <P class="p453 ft79">kvinnor män</P> <P class="p42 ft56">Källa: Hämtade uppgifter från Försäkringskassan, egen bearbetning.</P> <P class="p454 ft12">Diagrammet visar könsfördelningen av andelen försäkrade med psykiatrisk diagnos, som beviljats partiell sjukpenning i förhållande till alla försäkrade med psykiatrisk diagnos. De senaste tio åren har könsfördelningen för dessa varit relativt konstant med en variation för kvinnor mellan 20 och 25 procent medan männens andel legat strax under tio procent.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="p102dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326102x1.jpg/" id="p102img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p455 ft18"><SPAN class="ft18">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Diagnosgrupp Anpassningsstörning och reaktion på svår stress (F43)</SPAN></P> <P class="p456 ft135">F43 partiella</P> <P class="p457 ft79">14000</P> <P class="p458 ft79">12000</P> <P class="p458 ft79">10000</P> <P class="p459 ft79">8000</P> <P class="p459 ft79">6000</P> <P class="p459 ft79">4000</P> <P class="p459 ft79">2000</P> <P class="p460 ft79">0</P> <P class="p446 ft79">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P> <P class="p461 ft79">Kvinna Man</P> <P class="p215 ft56">Källa: Försäkringskassan, hämtade uppgifter, egen bearbetning.</P> <P class="p428 ft8">Med anledning av att ökningen av försäkrade med utmattningssyndrom har lyfts fram i olika sammanhang har vi valt att redovisa antalet partiella sjukskrivningar för diagnosgruppen F43 ”Anpassningsstörning och reaktion på svår stress”, där utmattningssyndrom ingår. Vi lyckades inte få fram uppgifter rörande den specifika diagnosen utmattningssyndrom. De senaste tio åren har antalet inom denna diagnosgrupp ökat kraftigt särskilt för kvinnor, liksom övriga sjukfall med psykiatriska diagnoser. Från 2016 har denna ökning avstannat.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="p103dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326103x1.jpg/" id="p103img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft39">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p462 ft136">20000</P> <P class="p463 ft136">18000</P> <P class="p464 ft136">16000</P> <P class="p464 ft136">14000</P> <P class="p463 ft136">12000</P> <P class="p464 ft136">10000</P> <P class="p465 ft136">8000</P> <P class="p466 ft136">6000</P> <P class="p465 ft136">4000</P> <P class="p466 ft136">2000</P> <P class="p467 ft136">0</P> <P class="p468 ft136">2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P> <P class="p469 ft136">1/1 Omfattning</P> <P class="p470 ft136">F43</P> <P class="p471 ft12">För jämförelsens skull redovisas ovan utvecklingen för diagnosgruppen F43 även för de försäkrade med hel sjukpenning. Diagrammet visar att utvecklingen är likartad den för de med partiell sjukpenning inom denna diagnosgrupp.</P> <P class="p472 ft18">Socialförsäkringsrapport 2017:3 Sjukskrivningsmönster</P> <P class="p78 ft12">I ovan nämnda Socialförsäkringsrapport 2017:3 har också redovisats en fördjupad kartläggning av sjukfrånvaro på grund av Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43). I en sammanfattande kommentar anges följande:</P> <P class="p385 ft114">Den fördjupade kartläggningen visar att utmattningssyndrom (F43.8A) är en av de vanligaste underdiagnoserna. Andra stora underdiagnoser är akut stressreaktion (F43.0) och ospecificerade reaktioner på svår stress (F43.9). Användandet av primärvårdsdiagnosen skiljer sig åt mellan länen, men har minskat markant över tid i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Medianfallängderna för diagnoserna inom anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43) stämmer väl överens med det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Resultaten visar att inom anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43) ökar akut stressreak-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Kunskapsläge och utvecklingen av partiell sjukskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p473 ft71">tion (F43.0), ospecificerade reaktioner på svår stress (F43.9) samt andelen utmattningssyndrom (F43.8A) under den studerade perioden. Att utmattningssyndromen (F43.8A) ökar är oroväckande eftersom det ofta innebär långa sjukfall. Möjligtvis är ökningen ett uttryck för en viss överdiagnosticering. I dagsläget saknas dock kunskaper om hur pass träffsäkra olika vårdenheter är när det gäller diagnostiken inom anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43).</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <P class="p474 ft78"><SPAN class="ft7">10</SPAN><SPAN class="ft137">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN></P> <P class="p475 ft38">I inledningen (kapitel 2) beskrivs att vi inhämtat synpunkter från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer avseende frågeställningen:</P> <P class="p476 ft38"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft138">vilka problem ser organisationen med hur sjukförsäkringen tillämpas vad gäller arbetstidens förläggning vid partiell sjukskrivning?</SPAN></P> <P class="p477 ft12">Vi har också bett Försäkringskassan att redovisa hur sjukförsäkringen tillämpas vid partiell sjukskrivning och vilka problem man ser med nuvarande regelverk.</P> <P class="p478 ft12">Vi har också tagit del av erfarenheter och uppföljningsrapporter från samverkansprojektet mellan Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen beträffande flexibel sjukskrivning för patienter i cancerbehandling.</P> <P class="p479 ft42"><SPAN class="ft36">10.1</SPAN><SPAN class="ft139">Synpunkter från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer</SPAN></P> <P class="p134 ft83">Nedanstående texter är hämtade från resp. organisations inlämnade synpunkter utifrån ovanstående frågeställning. Det är alltså organisationernas synpunkter som refereras i detta avsnitt.</P> <P class="p75 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft124">LO</SPAN></P> <P class="p134 ft38">Regelverket behöver både bli tydligare och ge möjlighet till större flexibilitet så att en person, utifrån behandlande läkares professionella bedömning, i trygghet tillsammans med sin arbetsgivare kan förlägga sin veckoarbetstid på ett sätt som är lämpligt utifrån såväl den enskilde försäkrades hälsa som arbetsplatsens behov. Den som</P> <P class="p480 ft22">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">är deltidssjukskriven och har ett vikariat eller en behovsanställning ska inte på det sätt som ibland sker i dag riskera att gå miste om sin sjukpenning på grund av hur veckoarbetstiden förläggs. Här bör behandlande läkares bedömning uppvärderas, det vill säga om behandlande läkare bedömer att den enskilde försäkrade eller dennes rehabilitering inte tar skada exempelvis av att arbetstiden koncentreras till enskilda dagar i arbetsveckan ska inte Försäkringskassan enbart på grund av arbetstidens förläggning kunna dra in sjukpenningen. En sådan ordning stärker, så som LO bedömer det, systemets legitimitet och underlättar även återgången i arbete.</P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft124">SACO</SPAN></P> <P class="p207 ft12">SACO har lämnat in synpunkter från några av medlemsförbunden, därför redovisas dessa nedan.</P> <P class="p91 ft18">DIK (Facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor)</P> <P class="p72 ft16">Det behövs en ökad flexibilitet i systemet och en förståelse för att individer har olika förutsättningar och behov. Till exempel behövs en förståelse för att själva mobiliseringen att arbeta i sig tar mycket energi och att det för vissa kan vara bättre att samla den energin några dagar i veckan, än alla dagar. Detta är särskilt viktigt för personer med olika typer av funktionsnedsättningar som kan klara av att jobba åtta timmar en dag, men sedan behöver återhämtning. Det kan också spela in vilken typ av arbete man har (till exempel om det är ett väldigt utåtriktat arbete som tar mycket energi), eller om man har en lång resväg till jobbet.</P> <P class="p481 ft12">Ytterligare en orsak till att erbjuda möjligheten att arbeta koncentrerad deltid är att det möjliggör för fler att arbeta mer. Om systemet blir mer flexibelt finns det anledning att tro att individer som tidigare bara klarat av att arbeta exempelvis 25 procent kan gå upp till halvtid, eller från halvtid till 75 procent.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p23 ft39">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft18">Akademikerförbundet SSR</P> <P class="p122 ft12">Det finns stora problem kring hur man godkänner förläggningen av arbetstiden vid partiell sjukskrivning. I de flesta fall godkänns bara att arbetstiden förläggs jämnt varje dag, till exempel två timmar om dagen. Det är sällan det fungerar bra att jobba två timmar och få vettiga arbetsuppgifter. Men det är också så att många skulle må bättre av en eller två vilodagar mellan sina arbetspass i början av en nedtrappning av sjukskrivningen.</P> <P class="p77 ft18">Tjänstetandläkarna</P> <P class="p122 ft12">Utgångspunkten från Försäkringskassan är att arbete ska utföras varje dag vid partiell sjukskrivning. I vissa fall kan det dock för individen vara bättre med återhämtning en hel dag och det bör därför finnas en större flexibilitet från Försäkringskassans sida vid arbetstidens förläggning.</P> <P class="p77 ft18">SULF (Sveriges universitetslärare och forskare)</P> <P class="p76 ft8">Organisationen ser ganska stora problem för medlemmarna när de blir partiellt sjukskrivna. Medlemmarna har dels förtroendearbetstid dels i många fall arbetsuppgifter som fördelar sig olika över tid. På grund av Försäkringskassans rigida system där den sjukskrivne ska arbeta samma antal timmar per dag hamnar särskilt de partiellt sjukskrivna i kläm mellan kassans regler och arbetsgivarens önskemål.</P> <P class="p478 ft12">Eftersom medlemmarna dessutom ofta är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa kommer även den viktiga återhämtningen (som kanske lämpligast fås genom att man avstår från arbete hela dagar) ofta på skam.</P> <P class="p77 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft124">TCO</SPAN></P> <P class="p134 ft83">Det är TCO:s uppfattning är att modellen för partiell sjukskrivning varken är flexibel eller anpassad till dagens arbetsmarknad som till exempel skiftarbetare (speciellt inom vården) och deltidsanställda.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft8">För att citera ur HFD 2011 ref 30: ”Sjukpenning bör – under förutsättning att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med deltidssjukskrivningen – kunna utgå när arbetstidsförläggningen syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad.” Denna princip borde införlivas i regelverket.</P> <P class="p111 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft124">Arbetsgivarverket</SPAN></P> <P class="p482 ft12">Det verkar inte finnas någon större flexibilitet kring hur den arbetsföra tiden kan fördelas över veckans dagar vid partiell sjukskrivning och kriteriet ”medicinskt motiverat” tillämpas alltför strikt. Det skulle många gånger underlätta arbetsgivarens planering av verksamheten om det gick att fördela arbetstiden dels utifrån hur arbetsuppgifter kan utföras på lämpligt sätt dels utifrån arbetstagarens förutsättningar att kunna utföra dem.</P> <P class="p125 ft8">Det kan till exempel vara besvärligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren med endast två timmars arbete per dag vid 75 procent sjukskrivning. Arbetstagaren hinner knappt starta upp arbetet innan det är dags att avsluta. Det kan också vara en stor ansträngning för arbetstagaren att ta sig till och från arbetet, både psykiskt och fysiskt, beroende på vilken diagnos och symptom arbetstagaren har. Då kan det i vissa fall vara bättre för arbetstagaren att fördela tiden så att denne arbetar under två dagar i veckan och vilar resten. Framför allt vid psykiska diagnoser, såsom utmattningsdepression eller krisreaktion, skulle kanske några dagars arbete i veckan göra att denne tillfrisknar snabbare. Det kan också bli lättare för arbetsgivaren att planera arbetet om arbetstagaren ges en reell möjlighet att hinna utföra vissa arbetsuppgifter.</P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.5</SPAN><SPAN class="ft124">Sveriges kommuner och regioner (SKR)</SPAN></P> <P class="p140 ft8">SKR:s uppfattning är, utifrån signaler från arbetsgivare inom sektorn, att regelverket kring partiell sjukfrånvaro är alltför rigitt. En jämnt fördelad arbetstid, vid partiell sjukfrånvaro, är inte alltid den snabbaste vägen tillbaka till arbetsförmåga. Det bör finnas utrymme att göra mer flexibla bedömningar utifrån arbetstagarens individuella medicinska förutsättningar. Det finns goda förutsättningar för arbetsgivare inom</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p23 ft39">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft38">sektorn att, tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården, planera för en successiv återgång i arbete via partiell sjukskrivning, särskilt om det finns möjlighet att även fördela arbetstiden på ett sätt som fungerar för arbetstagaren (utifrån medicinska underlag) och därmed även främjar hens återgång i arbete.</P> <P class="p484 ft18"><SPAN class="ft18">10.1.6</SPAN><SPAN class="ft124">Svenskt Näringsliv</SPAN></P> <P class="p76 ft16">Förutsatt att arbetsgivaren medverkar i planering av en så kallad flexibel sjukskrivning, kan det i vissa fall vara motiverat och ett effektivt sätt att underlätta återgången i arbete genom att på ett flexibelt sätt ta tillvara den arbetsförmåga som finns trots sjukdom. Det kan vara motiverat av såväl praktiska som medicinska skäl. Exempelvis kan det finnas möjlighet att hos vissa arbetsgivare erbjuda en deltidssjukskriven arbetstagare med lång resväg och inplanerade rehabiliteringsinsatser att arbeta koncentrerat vissa dagar. På sådant sätt kan arbetstagaren arbeta mer än 50 procent vissa dagar och mindre andra dagar – utan att arbetet på veckobasis utförs i mer än 50 procent omfattning.</P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">10.2</SPAN><SPAN class="ft140">Synpunkter från Försäkringskassan</SPAN></P> <P class="p339 ft12">Försäkringskassans redovisning av sin tillämpning avseende partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning återfinns som bilaga 4 till betänkandet. Vi sammanfattar synpunkterna från Försäkringskassan i nedanstående punkter:</P> <P class="p485 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Regelverket är otydligt och oförutsebart.</SPAN></P> <P class="p486 ft142"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft141">Otydligt vad som menas med att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad. Det är därför är svårt att avgöra vad en godtagbar medicinsk motivering är.</SPAN></P> <P class="p487 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Svårt för den enskilde och andra parter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att förutse hur arbetstiden kan förläggas vid partiell sjukskrivning, särskilt om den försäkrade har varierande arbetstider.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">109</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p488 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Svårt att bedöma vad som är medicinskt motiverad förläggning av arbetstiden respektive vad som kan anses visa på en högre grad av arbetsförmåga.</SPAN></P> <P class="p489 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Kravet på att det ska finnas medicinska skäl för att kunna tillämpa undantaget riskerar leda till att Försäkringskassan inte beaktar den försäkrades hela situation och att arbetsförmågan därmed inte tas tillvara.</SPAN></P> <P class="p490 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Svårt att reducera arbetstiden enligt grundprincipen för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel handla om att man arbetar natt eller med utryckningsverksamhet (till exempel ambulans, brandman, polis).</SPAN></P> <P class="p490 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Om arbetstidens förläggning inte försämrar hälsotillståndet eller förutsättningarna för återgång i arbete, kan det upplevas som orimligt att det krävs att den är medicinskt motiverad. I det avseendet kan det också vara svårt för handläggarna att kombinera arbetet med att stödja personers återgång i arbete och samtidigt tillämpa regelverket fullt ut.</SPAN></P> <P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">10.3</SPAN><SPAN class="ft140">Sammanfattning</SPAN></P> <P class="p491 ft12">Vår kartläggning av de nuvarande reglernas ändamålsenlighet kan sammanfattas i följande punkter:</P> <P class="p489 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Alla arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som tillfrågats i vår kartläggning verkar vara överens om att det nuvarande systemet vad gäller partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning inte är tillräckligt flexibelt och inte tar tillvara den arbetsförmåga som finns hos den sjukskrivne. Systemet anses inte heller vara anpassat till dagens arbetsmarknad, till exempel vad gäller skiftarbete och deltidsanställda (TCO).</SPAN></P> <P class="p492 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Försäkringskassan anser att kravet på att förläggningen av arbetstiden ska vara medicinsk motiverad utesluter annat än jämn reducering av arbetstiden varje dag trots att arbetsförhållandena kan tala för det (exempelvis ambulansförare under utryckning). Man påtalar också att kravet på att det ska finnas medicinska skäl för att kunna tillämpa undantaget riskerar leda till att Försäkrings-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="p111dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326111x1.jpg/" id="p111img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p23 ft39">Problem – partiell sjukskrivning och arbetstidens förläggning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p493 ft9">kassan inte beaktar den försäkrades hela situation och att arbetsförmågan därmed inte tas tillvara.</P> <P class="p494 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Försäkringskassans egen kartläggning av sin tillämpning visar att annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag förekommer i 17 procent av ärendena. Det är dock svårt att avgöra hur många individers önskemål om individuell förläggning av arbetstiden som inte godtas. Eftersom det inte finns något särskilt ansökningsförfarande registreras inte ett besked om att inte bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden. Det har inte bedömts möjligt att, inom ramen för detta betänkande, undersöka detta närmare.</SPAN></P> <P class="p495 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">I kapitel 11 redovisas erfarenheter och utvärderingar av en arbetsmodell med flexibel sjukskrivning för personer med cancersjukdomar. Detta projekt startades för att finna mer anpassade lösningar för personer med cancer som trots sin sjukdom önskar arbeta de dagar de har ork till detta. Erfarenheterna från projektet är att nuvarande regelverk inte är tillräckligt flexibelt.</SPAN><SPAN class="ft51">1</SPAN></P> <P class="p311 ft12">Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att det finns skäl att överväga förändringar av regelverket så att en försäkrads arbetsförmåga kan tillvaratas i högre utsträckning och återgång i arbete underlättas vid partiell sjukskrivning.</P> <P class="p496 ft56"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft55">Se också dir. 2018:26, s. 11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="p113dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326113x1.jpg/" id="p113img1"> </DIV> <P class="p497 ft78"><SPAN class="ft7">11</SPAN><SPAN class="ft137">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN></P> <P class="p498 ft36"><SPAN class="ft36">11.1</SPAN><SPAN class="ft140">Flexibel sjukskrivning – en bakgrund</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Vid en probleminventering utförd av Försäkringskassans onkologiska nätverk<SPAN class="ft51">1 </SPAN>2012 framgick att sjukskrivning vid cancer kan vara komplicerat. Ofta är det behandlingen som gör att patienten inte kan arbeta, inte sjukdomen i sig. Arbetsförmågan kan växla under en behandling. Det är individuellt hur varje patient reagerar på sin behandling, och läkaren vet inte i förväg hur patienten kommer att må under behandlingstiden. Det är därför vanligt att läkaren sjukskriver helt under behandlingsperioden.</P> <P class="p67 ft8">Många patienter är intresserade av att arbeta de dagar eller timmar som de känner att de orkar. Men det händer att de avstår eller ger upp då de upplever att sjukförsäkringens regler är för kantiga. Att administrera sin sjukskrivning blir ett hinder som man inte orkar med. Det finns också en oro för att Försäkringskassan drar in ersättningen helt om man visar att man ibland har arbetsförmåga. Man väljer därför att vara helt sjukskriven trots att man kan arbeta.<SPAN class="ft51">2</SPAN></P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">11.2</SPAN><SPAN class="ft140">Genomförande av samarbetsprojektet</SPAN></P> <P class="p66 ft38">I en ambition att lösa en del av ovanstående problem startade projektet ”Förebyggande sjukpenning för patienter aktuella för cancerbehandling” – ett samarbete mellan Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Projektet startade i mars 2013 och avslutades i</P> <P class="p499 ft66"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkringskassan bildade i januari 2012 ett diagnosorienterat försäkringsmedicinskt nätverk inom onkologi, som på nationell nivå ska arbeta med frågor rörande sjukskrivning av cancerpatienter.</SPAN></P> <P class="p500 ft56"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – kortversion, s. 7.</SPAN></P> <P class="p501 ft22">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="p114dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326114x1.jpg/" id="p114img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">december 2014. Målgruppen var bröstcancerpatienter med lokal tumör. Kriterierna var att man skulle ha ett arbete eller vara egenföretagare och tillhöra något av Försäkringskassans tre områdeskontor som fanns i Göteborg samt att behandlingen utfördes på onkologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Projektet använde sig av försäkringsförmånen ”förebyggande sjukpenning”. Det innebar att den sjukskrivne slapp karensavdrag och endast fick ersättning för den tid som hen inte kunnat arbeta under behandlingsperioden.</P> <P class="p502 ft12">Enligt projektrapporten visade en uppföljning goda resultat i form av minskade ersättningsdagar, ökat tillit och förtroende till Försäkringskassan. Rapporten anger också att: ”Känslan av frihet att själv kunna avgöra dag för dag om och hur mycket man kan arbeta, verkar ha haft en central betydelse”.<SPAN class="ft50">3</SPAN></P> <P class="p503 ft12">Efter en rättslig granskning hos Försäkringskassan kunde man konstatera att försäkringsförmånen förebyggande sjukpenning inte var möjlig att använda för de sjukdomstillstånd som cancerbehandling kan orsaka. Försäkringskassan bedömde att en annan försäkringslösning behövdes.<SPAN class="ft50">4</SPAN></P> <P class="p504 ft16">Det fortsatta samarbetet mellan Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen ledde till att en ny arbetsmodell infördes den 1 oktober 2015. Modellen kallades flexibel sjukskrivning.</P> <P class="p502 ft12">Arbetsmodellen byggde på förenklad administration och tillämpning av de aktuella försäkringsförmånerna för att skapa en större flexibilitet i första hand för personer som ska använda sig av flexibel sjukskriving. Det innebär att deltagarna:</P> <P class="p505 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">kunde intyga graden av frånvaro i efterhand och variera sin arbetstid dag för dag</SPAN></P> <P class="p506 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">inte behövde göra ny anmälan till Försäkringskassan vid varierad arbetstid eller ny sjukanmälan om man arbetat en hel dag</SPAN></P> <P class="p507 ft142"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft141">kunde ha en hel sjukskrivning som utgångspunkt men ändå arbeta i viss omfattning.</SPAN></P> <P class="p508 ft66"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft69">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – kortversion, s. 8.</SPAN></P> <P class="p333 ft56"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft59">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – kortversion, s. 8.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="p115dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326115x1.jpg/" id="p115img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p23 ft39">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft38">Modellen innebar även att berörda läkare kunde intyga behov om de tre aktuella försäkringsförmånerna på ett intyg i stället för tre. Förmåner som kunde vara aktuella för patienter i cancerbehandling var sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga och förebyggande sjukpenning. Särskilt högriskskydd kunde också vara aktuellt.<SPAN class="ft60">5</SPAN></P> <P class="p394 ft36"><SPAN class="ft36">11.3</SPAN><SPAN class="ft140">En utvärdering av projektet</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Projektet ”Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling” syftade till att undersöka om en mer flexibel tillämpning av socialförsäkringen kan få fler personer i cancerbehandling att arbeta i större omfattning. Projektets mål var att genomföra testverksamhet, utvärdera och analysera resultat ur två perspektiv; effekterna på sjukfrånvaron och erfarenheter hos deltagare i projektet. Projektet har även identifierat hur sjukskrivningsprocessen kan utvecklas för personer i cancerbehandling, både inom ramen för nuvarande lagstiftning och med förslag på lagändring.</P> <P class="p478 ft12">En studie genomfördes i Västra Götaland under perioden 1 oktober <NOBR>2015–30</NOBR> september 2016. Målgruppen för studien var personer som ska genomgå en cancerbehandling, har ett arbete eller är egenföretagare samt är helt sjukskrivna. Av 815 identifierade individer valde 370 att använda flexibel sjukskrivning under studieperioden. I projektets slutrapport anges:</P> <P class="p509 ft71">Majoriteten av de personer som använt sig av flexibel sjukskrivning har positiva upplevelser av arbetssättet. Resultaten visar att de upplevt en bättre psykisk hälsa och en minskad sjukdomskänsla under behandlingstiden. Resultaten visar även att individerna upplever att det varit enklare att återgå i arbete på grund av flexibel sjukskrivning. Mest av allt har man uppskattat att under tiden med flexibel sjukskrivning ha möjligheten att själv avgöra när man utifrån sitt mående kunde arbeta och inte. Mer än 90 procent av deltagarna skulle rekommendera flexibel sjukskrivning till någon annan i liknande situation. Detta resultat bekräftas av resultatet från utvärderingarna med läkare och handläggare hos Försäkringskassan.<SPAN class="ft72">6</SPAN></P> <P class="p510 ft54"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – s. 12.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – s. 5.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">115</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="p116dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326116x1.jpg/" id="p116img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">Enligt slutrapporten så är handläggare på Försäkringskassan, sjukskrivande läkare, rehabiliteringskoordinatorer och representanter för patientföreningar enade om att flexibel sjukskrivning är positivt för de personer som orkar och kan arbeta mellan behandlingarna. <NOBR>PNR-rådet<SPAN class="ft51">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft51"> </SPAN>menar att flexibel sjukskrivning skapar ett nytt tankesätt och bygger förtroende mellan individen och Försäkringskassan.</P> <P class="p130 ft16">Vidare så anges i slutrapporten att arbetsgivare med anställda, som använt sig av denna form av sjukskrivning, uppger att flexibel sjukskrivning verkar vara positivt för den anställde. Förutom att rehabiliteringen tillbaka i arbete gått snabbare än förväntat har arbetsgivarna sett positivt på att den anställda kunnat vara kvar som en resurs på arbetsplatsen trots sjukdomen. Representanter för de två fackliga organisationer, som tillfrågats, tror att flexibel sjukskrivning är positivt för deras medlemmar samtidigt som de tror att det kan vara svårt ur verksamhetsperspektiv.</P> <P class="p125 ft16">Det går inte att statistiskt säkerställa att flexibel sjukskrivning har påverkat sjukskrivningsmönstret mot ett lägre uttag, även om utvärderingen pekar på ett sådant samband. Däremot kan man konstatera att resultatet är en indikator på att införandet av flexibel sjukskrivning inte leder till ökade genomsnittliga nettodagar.</P> <P class="p171 ft8">Projektet anger att det man identifierat en rad förbättringsområden i arbetsmodellen. Bland annat har handläggarna på Försäkringskassan upplevt informationsinsatsen som mer tidskrävande än i andra jämförbara ärenden. De tillfrågade arbetsgivarna och handläggarna har upplevt att det funnits risk för både felutbetalningar och för dubbelkompensation avseende lön och ersättning.<SPAN class="ft51">8</SPAN></P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">11.4</SPAN><SPAN class="ft140">Projektets egna slutsatser</SPAN></P> <P class="p267 ft16">Projektgruppen rekommenderade att Försäkringskassan inför arbetsmodellen ”Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling” i hela landet. Positiva upplevelser från alla som varit inblandade på något sätt stärker denna rekommendation.</P> <P class="p125 ft38">Projektgruppen ansåg dock att den modell som arbetats fram inte var optimal då den inbegriper administration av flera ersättningsformer som kompletterar varandra. Man ansåg att det vore en mer önskvärd</P> <P class="p511 ft54"><SPAN class="ft58">7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">PNR-rådet,</SPAN></NOBR> Råd för Patient- och Närståenderådet, knutet till Regionalt Cancercentrum Väst.</P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – s. 6.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="p117dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326117x1.jpg/" id="p117img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p23 ft39">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">lösning att få till stånd en ny försäkringsförmån, en förmån som innebär kompensation för all form av sjukfrånvaro under en sjukperiod. Det allra mest önskvärda vore om denna försäkringsförmån även innehöll fler ersättningssteg eller var steglös och helt kunde anpassas utifrån den sjukes faktiska arbetsförmåga. Genom det skulle möjligheten att ta tillvara på den arbetsförmåga som kan finnas under perioder av behandling och rehabilitering öka.</P> <P class="p478 ft12">I projektets slutrapport anges att Socialstyrelsen i rapporten Uppföljning av regionala cancercentrum 2016 – Nivåstrukturering och vårdprocesser beskrivit projektet i positiva ordalag. Under tiden som projektet pågått har det även kommit önskemål från flera landsting runt om i Sverige att implementera en arbetsmodell som förenklar för de personer som önskar arbeta under tiden som de genomgår en cancerbehandling.<SPAN class="ft50">9</SPAN></P> <P class="p512 ft112"><SPAN class="ft36">11.5</SPAN><SPAN class="ft143">Rättsliga brister i projektet enligt Försäkringskassan</SPAN></P> <P class="p78 ft12">Försäkringskassan har genomfört en rättslig kvalitetsuppföljning för att undersöka om sjukpenningärenden inom projektet Flexibel sjukskrivning har hanterats enligt gällande rätt. I uppföljningen ingår också en jämförelse av den rättsliga kvaliteten i ärenden för detta projekt med andra jämförbara ärenden. Uppföljningen redovisas i Rättslig kvalitetsuppföljning 2019:4.</P> <P class="p77 ft18">Resultat av uppföljningen</P> <P class="p321 ft12">Försäkringskassan anser att resultaten visar att hanteringen inom projektet inte varit förenlig med gällande rätt och att den rättsliga kvaliteten därmed varit mer bristfällig i de granskade ärenden från projektet än i andra jämförbara ärenden.</P> <P class="p513 ft9">I uppföljningsrapporten redovisas följande brister:</P> <P class="p495 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Nästan fyra av fem ärenden från projektet var bristfälligt utredda. Försäkringskassan har inte fullgjort sin utredningsskyldighet i en majoritet av de granskade ärendena. De uppgifter som saknas är framför allt uppgifter från läkarintygen vad gäller aktivitetsbegräns-</SPAN></P> <P class="p514 ft56"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – s. 6.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p515 ft12">ning, medicinsk behandling och undersökningsfynd. Rapporten anger också att Försäkringskassan borde ha utrett sökandens arbetsuppgifter och arbetstider mer.</P> <P class="p516 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">I nästan fyra av fem ärenden visade utredningen inte att den försäkrade hade rätt till sjukpenning i den omfattning som beviljats. Dock bedömdes nästan alla försäkrade ha rätt till sjukpenning i någon omfattning. Samtidigt fanns det många ärenden där utredningen inte visade att den försäkrade hade rätt till sjukpenning för hela den period som beviljats.</SPAN></P> <P class="p517 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">I tre fjärdedelar av ärendena från projektet pågick sjukskrivningen längre än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.</SPAN></P> <P class="p518 ft8"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft48">Uppföljningsrapporten lyfter fram att det är arbetssättet i projektet, som i många fall har förorsakat de brister som påtalas. Man påtalar även förvaltningsrättsliga brister och felaktiga utbetalningar.</SPAN></P> <P class="p519 ft112"><SPAN class="ft36">11.6</SPAN><SPAN class="ft143">Uppdrag från regeringen om förbättrade möjligheter för patienter i cancerbehandling att arbeta efter förmåga</SPAN></P> <P class="p255 ft16">Regeringen gav i beslut <NOBR>2018-05-17</NOBR> Försäkringskassan i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan bidra till förbättrade möjligheter för återgång i arbete för personer i cancerbehandling. I beslutet anges att Försäkringskassan ska samverka med de regionala cancercentrumen, RCC och rapportera hur denna samverkan utvecklas.</P> <P class="p520 ft38">I ärendet anges att prognoser visar att antalet personer som insjuknar och lever med cancer kommer att öka kraftigt i framtiden. Regeringen framhåller i beslutet att man ser mycket positivt på intentionerna med projektet Flexibel sjukskrivning vid cancerbehandling.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">118</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="p119dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326119x1.jpg/" id="p119img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p23 ft39">Projektet flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft18"><SPAN class="ft18">11.6.1</SPAN><SPAN class="ft124">Försäkringskassans svar på regeringsuppdraget</SPAN></P> <P class="p76 ft8">I Försäkringskassans svar daterat <NOBR>2019-01-25</NOBR> redovisas att en gemensam workshop hållits med representanter från Försäkringskassan, Regional Cancer Centrum (RCC), Hälso- och sjukvården, arbetsgivarna samt personer som själva har eller har haft en cancerdiagnos.</P> <P class="p373 ft9">I sammanfattningen av svaret anges följande:</P> <P class="p374 ft10">Generella önskemål från de enskilda var mer information och bättre framförhållning från samtliga parter som är involverade i vård- och rehabiliteringsplanen. De enskilda önskar också att samtliga parter är överens om de olika rollerna och vem som bär ansvar för vad.</P> <P class="p521 ft114">Den enskilde önskar att Försäkringskassan är mer tillgänglig för hen och för arbetsgivaren samt att dessa två aktörer pratar ihop sig med hälso- och sjukvården om hur planen ser ut så att inte olika planer krockar och fördröjer rehabiliteringsprocessen. De skulle också vilja ha en personlig processkarta där ett meddelande går ut när de når ett visst steg i rehabiliteringskedjan. Slutligen önskar de enskilda att deras anhöriga involveras mer då cancer är en sjukdom som drabbar även familj och anhöriga.</P> <P class="p522 ft12">I svaret anges också att det redan i dag finns en möjlighet att arbeta oregelbundet under en sjukskrivning när arbetsförmågan varierar. Det finns dock vissa begränsande möjligheter att förlägga arbetstiden oregelbundet vid partiell sjukskrivning. Det kan då bland annat krävas att det är medicinskt motiverat.<SPAN class="ft50">10</SPAN></P> <P class="p523 ft56"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan </SPAN><NOBR>2019-01-25</NOBR> – Svar på regeringsuppdrag, Rapport – Förbättrade möjligheter att arbeta för personer i cancerbehandling.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="p121dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326121x1.jpg/" id="p121img1"> </DIV> <P class="p4 ft7">12 Överväganden och förslag</P> <P class="p524 ft68"><SPAN class="ft36">12.1</SPAN><SPAN class="ft144">Försäkringskassan ska i ökad utsträckning kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag</SPAN></P> <P class="p525 ft12">Försäkringskassan ska kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. En särskild bestämmelse om detta införs i socialförsäkringsbalken.</P> <P class="p526 ft38">Försäkringskassan bör samverka om arbetstidens förläggning med den försäkrade, hälso- och sjukvården och den försäkrades arbetsgivare innan beslut om sjukpenning fattas.</P> <P class="p350 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft124">Dagens ordning är inte ändamålsenligt utformad</SPAN></P> <P class="p122 ft12">I kapitel 8 har vi redogjort för den domstolspraxis som styr när partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en förläggning av arbetstiden som innebär att arbetstiden inte reduceras i samma utsträckning varje dag. Det avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som finns på området, HFD 2011 ref 30, är, enligt vår mening, inte helt klargörande.</P> <P class="p67 ft8">Avgörandet innehåller flera skrivningar som tyder på att bedömningen av om partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning av arbetstiden än den gängse inte ska vara alltför strikt. Klart är också att det tidigare kravet från Försäkringsöverdomstolen, att förläggningen av arbetstiden ska främja den försäkrades rehabilitering för att kunna ligga till grund för partiell sjukpenning, inte</P> <P class="p527 ft22">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="p122dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326122x1.jpg/" id="p122img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p528 ft9">längre gäller.<SPAN class="ft85">1 </SPAN>Samtidigt anser Högsta förvaltningsdomstolen att förläggningen av arbetstiden måste vara medicinskt motiverad.</P> <P class="p481 ft12">Försäkringskassan har gjort en ärendegranskning (se bilaga 4) av sin tillämpning samt även inhämtat synpunkter från sin handläggande verksamhet varvid följande har framkommit:</P> <P class="p115 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Det är otydligt vad som menas med att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad.</SPAN></P> <P class="p529 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Kravet på att förläggningen ska vara medicinskt motiverad leder till att det är svårt att förutse när partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering av arbetstiden varje dag.</SPAN></P> <P class="p118 ft142"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft141">Kravet riskerar att leda till att myndigheten inte beaktar den försäkrades hela situation och att dennes kvarvarande arbetsförmåga därmed inte tas tillvara.</SPAN></P> <P class="p530 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">Det är svårt för många yrkesgrupper att reducera sin arbetstid i lika hög utsträckning varje dag. Det kan handla om personer som arbetar i utryckningsverksamhet som polis eller brandkår. För dessa grupper är behovet av en annan förläggning av arbetstiden inte en medicinsk fråga utan en fråga om vad arbetsförhållandena rent praktiskt medger.</SPAN></P> <P class="p531 ft12">De arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som vi tillfrågat är alla ense om att dagens undantag för när partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag inte är tillräckligt flexibelt utformat. Några av organisationerna anser att systemet motverkar rehabilitering och återgång i arbetet. Vår slutsats är därför att undantaget i dag inte är ändamålsenligt utformat.</P> <P class="p91 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft124">Det behövs en lagändring</SPAN></P> <P class="p117 ft38">En fråga vi ställt oss är om det är nödvändigt med en lagändring eller om en mer ändamålsenlig tillämpning kan uppnås på annat sätt. Vår genomgång visar dock att de brister som finns i dag beror på Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis och hur Försäkringskassan tolkar</P> <P class="p532 ft56"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">FÖD 1986:11, för en längre redovisning av rättspraxis, se avsnitt 8.1.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">122</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="p123dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326123x1.jpg/" id="p123img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft9">denna. Då rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen endast kan ändras genom lag behövs en lagändring.</P> <P class="p205 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft124">Deltidssjukskrivning är en väg tillbaka i arbete</SPAN></P> <P class="p76 ft38">På <NOBR>1950-talet</NOBR> infördes två nivåer för sjukpenning, hel och halv. I socialförsäkringsutredningens förslag angavs att halv sjukpenning kunde underlätta en succesiv återgång i arbetet.<SPAN class="ft60">2 </SPAN>År 1990 infördes ytterligare två nivåer; en fjärdedel och tre fjärdedelar.<SPAN class="ft60">3 </SPAN>Detta motiverades bland annat med att försöksverksamheten med fyra nivåer hade visat att ytterligare nivåer var ett bra medel i strävanden att förbättra rehabiliteringen så att den som var sjukskriven snabbare kunde återvända i arbete.<SPAN class="ft60">4</SPAN></P> <P class="p533 ft8">Frågan om deltidssjukskrivningarnas betydelse för möjligheten till återgång i arbete har behandlats i olika vetenskapliga sammanhang. I avsnitt 9.1 redovisas några studier av deltidssjukskrivningens inverkan på återgång i arbete. Sammantaget gör vi bedömningen att dessa studier ger visst stöd för att deltidssjukskrivning ger bättre förutsättningar att få tillbaka den försäkrade i arbete jämfört med om hen hade varit heltidssjukskriven.</P> <P class="p534 ft12">I det utlåtande av med. dr. Alexander Wilczek, vilket redovisas i nästa avsnitt, framhålls att en gradvis återgång till arbetet ofta är en viktig del av rehabiliteringen och arbetsåtergången vid flera psykiatriska tillstånd.</P> <P class="p11 ft8">Att deltidssjukskrivning <SPAN class="ft37">i praktiken </SPAN>används som ett sätt att få försäkrade tillbaka i arbete framgår också av den granskning av ärenden som vi gjorde i vårt delbetänkande ”En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering”.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>I betänkandet granskades både avslags- och bifallsbeslut som fattats när den försäkrades arbetsförmåga vid dag 180 i rehabiliteringskedjan prövades mot normalt förekommande arbete. I en majoritet av avslagsärendena pågick en planerad upptrappning av arbetstiden i syfte att den försäkrade skulle återgå i arbete hos ordinarie arbetsgivare.<SPAN class="ft51">6</SPAN></P> <P class="p472 ft54"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft53">Kungl. Maj:ts proposition nr 178.</SPAN></P> <P class="p137 ft66"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft65">3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1 juli 1990, SFS 1990:157.</SPAN></P> <P class="p4 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1989/90:62, s. 19.</SPAN></P> <P class="p4 ft66"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft65">SOU 2020:6 En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering.</SPAN></P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2020:6 En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering, s. 126 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">123</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="p124dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326124x1.jpg/" id="p124img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft16">Det anförda talar, enligt vår mening, för att deltidssjukskrivning kan vara en framkomlig väg för att förbättra möjligheterna till återgång i arbete. Det är därför viktigt att regelverket är utformat så att fler deltidssjukskrivningar kan komma till stånd. Ett sätt att få till stånd fler deltidssjukskrivningar med effekt på återgång i arbete är att utöka möjligheterna för att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag.</P> <P class="p535 ft62"><SPAN class="ft18">12.1.4</SPAN><SPAN class="ft123">Försäkrade med olika psykiatriska tillstånd kan ha behov av flexibla lösningar</SPAN></P> <P class="p170 ft8">Andelen sjukfall med partiell sjukskrivning utgjorde cirka 31 procent av alla pågående sjukfall 2019. Kvinnor sjukskrivs partiellt i något högre grad än män, 33 procent mot 26 procent. Andelen partiellt sjukskrivna har ökat något de senaste åren, men har i huvudsak varit relativt konstant de senaste tio åren. Diagnospanoramat har förändrats de senaste 15 åren på så sätt att allt högre andel av de sjukskrivna är sjukskrivna med psykiatriska diagnoser (se avsnitt 9.2). Det är de psykiatriska diagnoserna som dominerar bland de partiellt sjukskrivna, liksom bland de heltidssjukskrivna. Under 2019 var 53 procent av dem med partiell sjukpenning sjukskrivna med någon typ av psykiatrisk diagnos. 28 procent av dem med partiell sjukpenning sjukskrevs med diagnoskod F43 ”Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress” där bland annat diagnosen utmattningssyndrom ingår.<SPAN class="ft51">7</SPAN></P> <P class="p153 ft16">Det finns skäl som talar för att man bör underlätta en individuellt anpassad förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning särskilt för försäkrade med olika psykiatriska tillstånd. Med. dr. Alexander Wilczek framhåller betydelsen av partiell sjukskrivning vid psykiatriska tillstånd utifrån en förläggning av arbetstiden som passar den försäkrade.<SPAN class="ft73">8 </SPAN>En sådan förläggning kan även, enligt Wilczek, vara motiverad ur ett rehabiliteringsperspektiv. I utlåtandet anges bland annat följande:</P> <P class="p219 ft2">Vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd är ofta en gradvis återgång till arbetet en viktig del av rehabilitering och arbetsåtergång. Att hitta rätt tempo för den stigande belastning som återgång i arbete innebär är ofta viktigt för att stimulera läkning och tillfrisknande. Såväl arbetsgivarens</P> <P class="p262 ft54"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft70">Uppgifter från Försäkringskassan med egen bearbetning. Se också avsnitt 9.2.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">Utlåtandet återfinns i sin helhet som bilaga 5 till vårt betänkande.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">124</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p376 ft10">som Försäkringskassans (FK) inställning är av mycket stor betydelse för denna process.</P> <P class="p150 ft10"><NOBR>---</NOBR></P> <P class="p536 ft71">Vid psykiatriska tillstånd där kognitiva funktioner är sköra och lätt försämras vid påfrestning eller där självkänslan är sårbar och sviktar vid motgångar, kan en mer skräddarsydd arbetsåtergång vara till stor hjälp i rehabiliteringen. Det är i första hand symptom, problem och svårigheter hos patienten som är väsentlig för bedömningen, patientens diagnos är sekundär.</P> <P class="p537 ft2">Kognitiv förmåga, som t ex minne, orienteringsförmåga, språk, analytiskt tänkande, förmåga att samtala i grupp och inlevelseförmåga, är ofta nedsatt och skör vid t ex förstämningssyndrom, som depressions- och bipolära sjukdomar, eller vid utmattningssyndrom. Typiskt är att påfrestningar som i normala fall inte ens upplevs som påfrestningar, t ex resa med tunnelbanan, samtal med flera i kafferummet eller inköp i mataffären leder till att kognitiva funktioner försämras och återkommer först efter vila och återhämtning. Erfarenhetsmässigt är det ofta för dessa patienter bättre att komma till arbetsplatsen färre dagar i veckan, dels för att minska påfrestningen av resan till och från arbetsplatsen, dels för att det kan ge möjlighet till bättre återhämtning då ytterligare en eller flera vilodagar planeras under veckan. Att vid 75% sjukskrivning t ex komma till arbetsplatsen 3 dagar i veckan skulle innebära ytterligare två hela vilodagar. Ofta påverkas sömnen negativt då patienten vet att hon eller han ska till arbetet nästa dag, vilket innebär att en hel vilodag också kan leda till bättre sömn natten före. Att sömnen är viktig vid all rehabilitering är välkänt.</P> <P class="p538 ft2">När det gäller tillstånd där självkänslan är sårbar, som t ex vid olika typer av personlighetssyndrom, är ofta en individualiserad planering av arbetsåtergång nödvändig. Patienter med dessa problem är alla mycket olika avseende t ex vilka motgångar som leder till att självkänslan sviktar, vilket innebär att såväl patient, behandlande läkare, arbetsplatsrepresentant och försäkringskassan behöver samarbeta vid en sådan planering. Det kan t ex handla om att tillskapa möjlighet för patienten att få stöd på arbetsplatsen eller möjlighet att lämna arbetsplatsen för att söka stöd hos anhörig eller vårdkontakt. Detta förutsätter flexibilitet från FKs sida avseende ovan nämnda grundprincip.</P> <P class="p66 ft2">Ytterligare ett för rehabiliteringen avgörande moment är den behandling som ofta pågår långt efter det akuta skedet i sjukdomen och som är viktig för att patienten skall nå full hälsa samt också för att förebygga återfall. Det kan handla om psykoterapi, individuellt eller i grupp, som ofta inträffar en eller två gånger i veckan. Det kan också vara psykopedagogiska insatser, som t ex ADHD skola, arbetsterapi, t ex gestaltande grupper eller stresshantering, t ex mindfulness. Moment som också</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft22">125</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="p126dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326126x1.jpg/" id="p126img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p539 ft2">ofta är inplanerade en eller två gånger i veckan. Sådana sessioner kan utgöra en påfrestning för patienten, det handlar om att ta sig till och från mottagningen och sedan ha möjlighet till reflektion och återhämtning. Patienten kan behöva en hel dag för att en sådan intervention skall ha optimal effekt. Detta innebär att FK behöver ta hänsyn till den individuella patientens vårdplan och anpassa arbetstider för bästa tänkbara rehabiliteringsförutsättningar för patienten.</P> <P class="p540 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.5</SPAN><SPAN class="ft124">En förutsättning för våra överväganden är att arbetsgivaren medgivit en annan förläggning av arbetstiden</SPAN></P> <P class="p541 ft8">Våra överväganden i detta kapitel rör frågan hur det regelverk som styr Försäkringskassans bedömningar av partiell sjukpenning ska vara utformat när den försäkrades arbetstid är förlagd på annat sätt än genom jämn reducering varje dag. En viktig utgångspunkt vid dessa överväganden är att frågan om hur arbetstiden är förlagd är en arbetsrättslig fråga mellan arbetstagare och arbetsgivare. Våra förslag har inte som syfte att reglera den arbetsrättsliga frågan om arbetstidens förläggning. Däremot har våra förslag som syfte att lyfta arbetstidens förläggning som ett sätt att få försäkrade tillbaka i arbete. Ytterst är det dock arbetsgivaren som utifrån verksamhetens behov bestämmer hur arbetstiden kan förläggas.</P> <P class="p542 ft12">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar följer av arbetsmiljölagen, socialförsäkringsbalken samt indirekt genom reglerna om saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd och Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen anpassa arbetsförhållandena till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.<SPAN class="ft50">9</SPAN></P> <P class="p543 ft8">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är långtgående och omfattar alla åtgärder som skäligen kan krävas för att anställningen ska bestå. Vad dessa åtgärder består av bedöms från fall till fall. Av Arbetsdomstolens praxis avseende uppsägning på grund av personliga skäl vid sjukdom finns det dock vissa begränsningar av arbetsgivarens skyldighet att vidta anpassningsåtgärder, exempelvis om de kan innebära skada för andra arbetstagare, liksom negativa effekter för verksamhetens effektivitet, en utökning av verksamheten eller liknande.</P> <P class="p544 ft56"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft59">2 kap. 1 § arbetsmiljölagen. Se också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) där arbetsgivarens skyldigheter preciseras.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">126</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="p127dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326127x1.jpg/" id="p127img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p545 ft12">Sådana anpassningar anses inte skäliga.<SPAN class="ft50">10 </SPAN>Försäkringskassan kan givetvis i enlighet med sitt samordningsansvar, utifrån den utredning och de medicinska underlag som finns i ärendet, i dialog med arbetsgivaren påtala vikten av arbetstidens förläggning på annat sätt än jämn reducering varje dag, men det är arbetsgivaren som slutligen behöver medge detta.</P> <P class="p546 ft26"><SPAN class="ft18">12.1.6</SPAN><SPAN class="ft125">Det bör inte ställas som krav att förläggningen av arbetstiden är medicinskt motiverad</SPAN></P> <P class="p547 ft8">Kravet på att en annan förläggning av arbetstiden än den normala vid deltidssjukskrivning ska vara medicinskt motiverad har, som redovisats i avsnitt 12.1.1, lett till en tillämpning som inte är ändamålsenlig. Kravet har även skapat oklarhet kring när en förläggning av arbetstiden än den normala vid deltidssjukskrivning kan godkännas.</P> <P class="p87 ft16">Begreppet medicinskt motiverat är inte entydigt. Att en viss förläggning av arbetstiden är medicinskt motiverad kan betyda olika saker. Det kan betyda att förläggningen av arbetstiden är bra för att den försäkrade ska kunna klara arbetet nöjaktigt.<SPAN class="ft73">11 </SPAN>Men det kan också betyda att förläggningen av arbetstiden är motiverad av behandlingsskäl, det vill säga att förläggningen utgör en del av vården och behandlingen av den försäkrades sjukdom. Slutligen kan i begreppet medicinskt motiverad läggas att arbetstidens förläggning inte motverkar eller är skadlig för behandling och rehabilitering. I nästa avsnitt överväger vi om det finns anledning att ha ett krav på att förläggningen ska vara medicinskt motiverad i någon av de betydelser som här redovisats.</P> <P class="p548 ft66"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft65">7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd och Arbetsdomstolen praxis vid uppsägning på grund av personliga skäl. Se till exempel AD 1993 nr 42, AD 2001 nr 9, AD 2006 nr 57, AD 2006 nr 83 och AD 2007 nr 12.</SPAN></P> <P class="p549 ft56"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft55">Sannolikt den definition som ligger närmast Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i HFD 2011 ref 30.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">127</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p550 ft62"><SPAN class="ft18">12.1.7</SPAN><SPAN class="ft123">Försäkringskassan ska kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en förläggning av arbetstiden som inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete</SPAN></P> <P class="p551 ft8">Vårt uppdrag är i grunden att se över sjukförsäkringen och om denna i tillräcklig utsträckning, inom ramen för ett förutsebart och robust regelverk, har människan i centrum. Tillämpat på frågan om deltidssjukskrivning och arbetstidens förläggning innebär detta att principen om att en försäkrad vid deltidssjukskrivning ska minska arbetstiden lika mycket varje dag måste vägas mot de vinster i rehabiliteringshänseende som en annan förläggning kan innebära. Faktorer som arbetsförhållanden, sjukdomens art och den enskildes förhållanden är något som också bör kunna beaktas. Samtidigt är det viktigt att en utökad möjlighet att vid deltidssjukskrivning bedöma arbetsförmågan mot en annan förläggning av arbetet ryms inom ramen för ett regelverk med fyra nivåer på sjukpenningen.</P> <P class="p543 ft38">I många fall torde behovet av en annan förläggning av arbetstiden i första hand inte vara strikt medicinskt betingat. Det kan i stället handla om att arbetsuppgifterna är sådana att en jämn reducering av arbetstiden varje dag inte är praktiskt möjlig, exempelvis i arbeten med utryckningstjänst inom polis eller brandkår. Det säger sig självt att en arbetstagare inte kan hoppa av en pågående utryckning med hänvisning till att deltidssjukskrivningen inte medger ytterligare arbete en viss dag. Det finns även andra yrken som inte har arbetsuppgifter av samma akuta karaktär som en utryckningsverksamhet men där arbetsuppgifterna ändå inte medger en jämn reducering av arbetstiden varje dag.</P> <P class="p552 ft12">Behovet av annan förläggning kan också handla om ansträngande arbetsresor som gör att den försäkrades krafter räcker bättre om hen inte behöver åka in till arbetet varje dag i veckan. I dessa fall är det bättre för den försäkrade att arbeta heltid någon dag i veckan trots en fjärdedels sjukpenning.</P> <P class="p502 ft12">Enligt vår mening är de här uppräknade situationerna fullt legitima skäl för att bedöma rätten till partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att den minskas lika mycket varje dag. Förläggningen får dock inte försämra möjligheterna för återgång i arbete.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft16">Finns det då några skäl för att arbetstiden varje dag ska följa den partiella sjukpenningen? Naturligtvis finns skäl av mer administrativ karaktär som att det är lättare för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmågans nedsättning vid partiell sjukpenning om arbetstiden reduceras jämnt varje dag. Dessa skäl är, enligt vår mening, inte tillräckligt tungt vägande. Försäkringskassan har lyft risken att den försäkrade med en förläggning av arbetstiden som medger hela lediga dagar vid deltidssjukskrivning inrättar sitt liv efter att arbeta färre dagar i veckan och att förläggningen därmed blir ett hinder för återgång i arbete i samma omfattning som tidigare. Denna risk kan finnas men bör kunna motverkas genom noggranna arbetsförmågebedömningar och uppföljningar.</P> <P class="p88 ft8">Det enda skäl som vi anser är tillräckligt tung vägande för att inte bedöma rätten till partiell sjukpenning mot en mer anpassad förläggning av arbetstiden är om en sådan förläggning skulle försämra möjligheterna till återgång i arbete. Att förläggningen försämrar den enskildes möjligheter till återgång i arbete kan handla dels om att hälsotillståndet påverkas negativt av förläggningen dels om att sjukdomen är av sådan karaktär att en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag motverkar rehabiliteringen. En självklar utgångspunkt vid utformningen av sjukförsäkringen bör vara att regelverket inte motverkar återgång i arbete.</P> <P class="p87 ft12">I det utlåtande som vi inhämtat från Alexander Wilczek anges att det finns vissa psykiatriska sjukdomar, ångesttillstånd särskilt med inslag av fobi, där det kan vara till hjälp för rehabiliteringen att den försäkrade varje dag går till arbetet. Detta tyder på att det finns sjukdomar där en annan förläggning av arbetstiden än den vanliga vid deltidssjukskrivning kan försvåra den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Det är dock viktigt att framhålla att det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall utifrån den försäkrades specifika förhållanden. Läkaren bör i läkarintyget för sjukpenning uttala sig om förläggningen av arbetstiden försämrar möjligheten till återgång i arbete.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">129</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="p130dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326130x1.jpg/" id="p130img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.8</SPAN><SPAN class="ft124">Bedömningsperiodens längd</SPAN></P> <P class="p112 ft12">När arbetstiden vid deltidssjukskrivning minskas på ett annat sätt än genom jämn reducering varje dag uppkommer frågan mot vilken period arbetsförmågan ska bedömas. En grundläggande förutsättning för partiell sjukpenning är ju att arbetsförmågan är nedsatt i en utsträckning som stämmer överens med den partiella sjukpenningen. Den som har beviljats en fjärdedels sjukpenning får ju inte ha en arbetsförmåga som överstiger tre fjärdedelar. Vi benämner denna period som den partiellt nedsatta arbetsförmågan ska bedömas mot bedömningsperioden.</P> <P class="p125 ft38">Högsta förvaltningsdomstolen anger i HFD 2011 ref 30 inte någon preciserad bedömningsperiod utan talar om ”begränsad period”:</P> <P class="p296 ft71">Sjukpenning bör – under förutsättning att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med deltidssjukskrivningen – kunna utgå när arbetstidsförläggningen syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad.</P> <P class="p553 ft12">I ett tidigare avgörande från Försäkringsöverdomstolen uttalade domstolen att flera faktorer kunde beaktas vid bedömningen av längden på bedömningsperioden:</P> <P class="p554 ft71">När det gäller beräkningen av genomsnittlig arbetstid under en viss period torde i flertalet fall beräkningen kunna rymmas inom den tid som motsvarar normal utbetalningsperiod för sjukpenning – dvs 14 dagar (jämför förordningen 1982:366). Detta bör emellertid inte utgöra hinder mot att när skäl till det föreligger göra beräkningen för en längre period. Härvid kan beaktas olika omständigheter såsom sjukdomens art, arbetsorganisation, kommunikationer och restidens längd. Det avgörande bör vara om förläggningen av arbetstiden kan anses främja den försäkrades rehabilitering.<SPAN class="ft72">12</SPAN></P> <P class="p555 ft8">Försäkringskassan anser att utgångspunkten – i de fall det är medicinskt motiverat att bedöma arbetsförmågan för en period i stället för en dag – bör vara den försäkrades veckoarbetstid. En längre period än två veckor bör normalt inte vara aktuellt att beakta. Detta motiveras utifrån att sambandet mellan de medicinska faktorerna och förläggningen av arbetstiden vanligtvis är svagare ju längre perioden är.<SPAN class="ft51">13</SPAN></P> <P class="p69 ft54"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">FÖD 1986:11.</SPAN></P> <P class="p556 ft56"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft59">Försäkringskassan Vägledning, Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12, s. 30.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">130</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="p131dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326131x1.jpg/" id="p131img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft8">Vi har övervägt om bedömningsperiodens maximala längd närmare bör regleras, antingen i lagtext eller i förarbetsuttalanden. Ett sätt skulle vara att knyta bedömningsgrunden till den period som anges i läkarintyget. I det avgörande från Försäkringsöverdomstolen som redogjorts för ansåg Riksförsäkringsverket att sjukperioden borde utgöra bedömningsperioden. Man skulle också kunna bestämma bedömningsperiodens maximala längd till fyra veckor eftersom många kollektivavtal utgår från månadsarbetstid.</P> <P class="p88 ft8">Det kan finnas en fördel med en angiven längsta bedömningsperiod eftersom regelverket då blir förutsebart. Samtidigt kan en försäkrads arbetstid vara schemalagd på en mängd olika sätt. Många arbetar i skift som kan sträcka sig över ett flertal veckor och det finns domstolspraxis där längre perioder än fyra veckor godtagits.<SPAN class="ft51">14 </SPAN>Om man skulle ange en längsta bedömningsperiod finns risken att detta begränsar den försäkrades möjligheter att ta tillvara sin arbetsförmåga utifrån sjukdomens art eller arbetsförhållandena. Vi har därför landat i att det inte bör finnas en maximal längd på bedömningsperioden även om den period som läkarintyget avser i praktiken utgör en bortre gräns för bedömningsperioden eftersom sjukpenning aldrig beviljas för längre tid än den som anges i läkarintyget. I stället bör en individuell prövning ske där arbetsförhållandena, sjukdomens art och möjligheter till återgång i arbete bör beaktas. Det bör för tydlighetens skull framhållas att denna bedömning inte rör själva förläggningen av arbetstiden utan frågan om vilken bedömningsperiod som den partiellt nedsatta arbetsförmågan ska bedömas mot.</P> <P class="p87 ft38">Det bör även påpekas att bedömningsperioden inte är detsamma som den period som den särskilda förläggningen av den partiella arbetstiden kan godtas under. Detta innebär att även om bedömningsperioden, för att räkna ut att den försäkrade inte arbetar mer i genomsnitt än vad den partiella sjukskrivningsgraden tillåter, skulle vara exempelvis två veckor, så kan den partiella förläggningen av arbetstiden godtas under exempelvis sex veckor eller ännu längre tid. Den kan godtas så länge nedsättningen av arbetsförmågan är styrkt och de övriga förutsättningarna (arbetsgivarens medgivande och att förläggningen inte försämrar möjligheterna till återgång i arbetet) anses uppfyllda.</P> <P class="p557 ft56"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft55">I Förvaltningsrättens i Linköping dom i målen </SPAN><NOBR>4412-17,</NOBR> <NOBR>6792-17</NOBR> och <NOBR>6795-17</NOBR> godtogs en bedömningsperiod om sex veckor. Kammarrätten i Stockholm godtog i mål nr <NOBR>5344-19</NOBR> en bedömningsperiod om en månad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">131</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.9</SPAN><SPAN class="ft124">Viktigt med aktiv handläggning och uppföljning</SPAN></P> <P class="p140 ft8">Våra förslag innebär att det blir möjligt att i fler fall bevilja partiell sjukpenning vid en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag. Försäkringskassan kommer med förslaget att kunna bevilja exempelvis halv sjukpenning till en försäkrad som arbetar heltid vissa dagar i veckan under förutsättning att arbetsförmågan under bedömningsperioden inte överstiger 50 procent och förläggningen av arbetstiden inte försämrar den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. En invändning som skulle kunna framföras mot förslaget är att det blir svårt att upprätthålla sjukpenningens nivåer om arbetstiden regelmässigt kan förläggas på ett annat sätt än att den reduceras med lika mycket varje dag. Vad är det som säger att personen i exemplet inte har hel arbetsförmåga? Av detta skäl är det viktigt att Försäkringskassan har en aktiv handläggning och löpande följer utvecklingen av sjukskrivningen och den plan för återgång i arbete som upprättats.</P> <P class="p153 ft8">Det bör framhållas att frågan om att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag handlar om bedömningar i flera steg. Den inledande bedömningen handlar om huruvida den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, och om så är fallet, i vilken utsträckning. Först därefter prövas om partiell sjukpenning kan bedömas utifrån en annan förläggning än genom jämn reducering av arbetstiden varje dag – det vill säga om förläggningen av arbetstiden skulle försämra den försäkrades möjligheter till återgång i arbete och om arbetsgivaren medger en annan förläggning. Sedan görs en bedömning av bedömningsperiodens längd och slutligen görs en bedömning av under vilken tid som arbetstagaren kan förlägga sin arbetstid på detta sätt. Är arbetsförmågan inte alls nedsatt vid bedömningen enligt steg ett faller bedömningarna vid de andra stegen bort.</P> <P class="p153 ft8">Vårt förslag innebär alltså inte att personer som har hel arbetsförmåga ska beviljas partiell sjukpenning. Dessutom har Försäkringskassan möjlighet att löpande omvärdera sin bedömning av arbetsförmågan. Har den försäkrade under en längre tid förlagt sin arbetstid på ett sätt som innebar att hen arbetar heltid vissa dagar trots partiell sjukpenning bör Försäkringskassan närmare utreda arbetsförmågans nedsättning, exempelvis genom att kontakta läkare och arbetsgivare. Vi gör bedömningen att vårt förslag inte innebär någon ökad risk för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="p133dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326133x1.jpg/" id="p133img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft8">att personer med hel arbetsförmåga beviljas partiell sjukpenning jämfört med dagens regelverk. Risker för felaktiga bedömningar av arbetsförmågans nedsättning finns alltid men denna risk kan hanteras genom en aktiv handläggning och uppföljning hos Försäkringskassan.</P> <P class="p558 ft62"><SPAN class="ft18">12.1.10</SPAN><SPAN class="ft145">Försäkringskassan bör inom ramen för sitt samordningsansvar samverka om arbetstidens förläggning med den försäkrade, hälso- och sjukvården och den försäkrades arbetsgivare</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Som redovisats i avsnitten 12.1.3 och 12.1.4 finns det mycket som tyder på att en annan förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning än genom jämn reducering varje dag kan ha positiva effekter på möjligheten till återgång i arbete. Även om frågan om arbetstidens förläggning i grunden är en arbetsrättslig fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare har den alltså en tydlig koppling till den försäkrades rehabilitering. Det gör att frågan, enlig vår mening, faller under Försäkringskassans samordningsansvar på så sätt att Försäkringskassan med den försäkrades arbetsgivare och sjukskrivande läkare bör ta upp arbetstidens förläggning som ett led i att se till att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.<SPAN class="ft51">15 </SPAN>Arbetstidens förläggning kan också ses som en åtgärd för återgång i arbete och ingå i den plan för återgång i arbete som ska tas fram av arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren om denne har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom längre än 30 dagar.<SPAN class="ft51">16</SPAN></P> <P class="p77 ft18">12.1.11 Ett särskilt ansökningsförfarande bör inte införas</P> <P class="p76 ft8">Det finns i dag inget ansökningsförfarande i den betydelsen att den försäkrade ansöker om att få partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden minskas lika mycket varje dag. I stället kan det framgå av läkarintyget att en försäkrad har kunnat förlägga sin arbetstid på annat sätt och att detta är medicinskt motiverat. I läkarintyget finns en ruta där läkaren kan kryssa i om en annan förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning är medicinskt motiverad. I andra fall kan en försäkrad ha kontaktat För-</P> <P class="p127 ft54"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft53">30 kap. </SPAN><NOBR>9–11</NOBR> §§ SFB.</P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft55">30 kap. 6 § SFB, jfr prop. 2017/18:1, s. 69.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">133</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="p134dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326134x1.jpg/" id="p134img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">säkringskassan och begärt att frågan om partiell sjukpenning ska bedömas mot en annan förläggning av arbetstiden. Försäkringskassan fattar inte något särskilt beslut om möjligheten att bedöma rätten till partiell sjukpenning mot en annan förläggning av arbetstiden. Om Försäkringskassan anser att det inte är motiverat med en bedömning mot en annan förläggning av arbetstiden kommuniceras detta mer formlöst med den försäkrade. I praktiken beviljas sjukpenning men då utifrån en jämn reducering av arbetstiden.</P> <P class="p125 ft8">Att det inte finns ett ansökningsförfarande har som följd att det inte med säkerhet går att säga hur många försäkrade som inte får sitt önskemål om partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden tillgodosett. Vi har övervägt om det finns anledning att införa ett särskilt ansökningsförfarande. Skäl talar dock emot detta. Rent rättsligt görs en ansökan om en förmån<SPAN class="ft51">17 </SPAN>och en bedömning av arbetsförmågans nedsättning utifrån en viss förläggning av arbetstiden är inte en förmån. Dessutom skulle ett ansökningsförfarande komplicera handläggningen och riskerar att fördröja denna.</P> <P class="p559 ft120"><SPAN class="ft118">12.1.12</SPAN><SPAN class="ft146">Vårt förslag innebär att fler försäkrade kommer att beviljas partiell sjukpenning med en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag</SPAN></P> <P class="p560 ft12">Enligt den granskning av sin tillämpning som Försäkringskassan har gjort (se bilaga 4) förläggs arbetstiden på ett annat sätt än genom jämn minskning varje dag i 17 procent av de granskade ärendena. Vårt förslag innebär att Försäkringskassan, i de fall där förläggningen inte försämrar möjligheterna för återgång i arbete, inte kan neka partiell sjukpenning med motiveringen att den försäkrade inte minskar sin arbetstid i samma utsträckning varje dag. Det är svårt att ange någon prognos för hur ofta en försäkrad med våra förslag kommer få partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag. Med tanke på det behov av en mer flexibel ordning som arbetsmarknadens parter har lyft är det, enligt vår mening, rimligt att anta att andelen kommer att bli högre än 17 procent.</P> <P class="p561 ft56"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft55">110 kap. 4 § SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="p135dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326135x1.jpg/" id="p135img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p562 ft12">Ett rimligt antagande är, enligt vår mening, att en ökad möjlighet att bevilja partiell sjukpenning utifrån en mer anpassad förläggning av arbetstiden skulle göra att fler personer sjukskrivs deltid i stället för heltid. Dagens regelverk kan innebära att försäkrade, som faktiskt skulle kunna arbeta deltid men utifrån en annan förläggning av arbetstiden, blir helt sjukskrivna för att undvika det ”administrativa krånglet” som en deltidssjukskrivning utifrån en annan förläggning är förknippad med.<SPAN class="ft50">18</SPAN></P> <P class="p563 ft18"><SPAN class="ft18">12.1.13</SPAN><SPAN class="ft147">Principen om att arbetstiden ska minskas jämnt varje dag vid deltidssjukskrivning är inte lagfäst – ytterligare lagändringar behövs inte</SPAN></P> <P class="p134 ft8">Vårt förslag innebär att den i rättspraxis fastslagna principen om jämn reducering av arbetstiden varje dag vid deltidssjukskrivning inte längre gäller som huvudregel. Vi gör, till skillnad från Försäkringskassan, bedömningen att principen inte följer av gällande lag utan av rättspraxis som i sin tur bygger på tolkning av förarbetsuttalanden från tillkomsten av lagen om allmän sjukförsäkring under <NOBR>1950-talet.<SPAN class="ft51">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft51"> </SPAN>Därför ser vi inte anledning att göra ytterligare lagändringar än dem vi föreslagit.</P> <P class="p564 ft42"><SPAN class="ft36">12.2</SPAN><SPAN class="ft139">Ökad samverkan för att ta tillvara kvarvarande arbetsförmåga vid heltidssjukskrivning</SPAN></P> <P class="p314 ft8">Dagens regelverk utesluter inte att en försäkrad med hel sjukskrivning arbetar enstaka dagar under förutsättning att denne anmäler detta till Försäkringskassan. Man får dock inte sjukpenning för de dagar man har arbetat. Om den försäkrade vill pröva att arbeta i begränsad utsträckning trots att arbetsförmågan bedömts vara helt nedsatt föreslår vi att Försäkringskassan samverkar med arbetsgivaren och hälso- och sjukvården i syfte att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga och på sikt underlätta den försäkrades återgång i arbete. Försäkringskassan bör utifrån denna samverkan utreda möj-</P> <P class="p565 ft54"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport</SPAN></P> <P class="p4 ft54">– kortversion, s. 8.</P> <P class="p4 ft56"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr avsnitt 8.2.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="p136dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326136x1.jpg/" id="p136img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft8">ligheten till partiell sjukpenning med en annan arbetstidsförläggning än att arbetstiden minskas varje dag med lika mycket.</P> <P class="p567 ft8">I direktiven till vår utredning nämns det projekt ”Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling” som bedrivits mellan Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen under rubriken ”möjligheterna att ta vara på den enskildes arbetsförmåga vid partiell sjukpenning”.<SPAN class="ft51">20 </SPAN>I direktivets sammanfattning anges att vi ska kartlägga om det nuvarande regelverket ger ett tillräckligt utrymme för att försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas tillvara fullt ut.<SPAN class="ft51">21 </SPAN>Vi har mot denna bakgrund studerat projektet närmare och med utgångspunkt i projektet analyserat hur arbetsförmågan hos den som vill arbeta enstaka dagar trots hel sjukskrivning ska kunna tas tillvara.</P> <P class="p568 ft18"><SPAN class="ft18">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft124">Projektet ”Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling”</SPAN></P> <P class="p72 ft12">I kapitel 11 har vi närmare redovisat projektet, som bland annat syftade till att göra det möjligt för försäkrade med hel sjukskrivning att arbeta i viss omfattning. I slutrapporten till projektet beskrivs att många patienter är intresserade av att arbeta de dagar eller timmar som de känner att de orkar. Men det händer att de avstår eller ger upp då de upplever att sjukförsäkringens regler är för kantiga. Man väljer därför att vara helt sjukskriven trots att man kan arbeta.<SPAN class="ft50">22 </SPAN>Det kan också vara en oro för att sjukpenningen delvis ska dras in som gör att man inte prövar att arbeta dagar då man kan arbeta. Erfarenheterna från projektet var att nuvarande regelverk inte är tillräckligt flexibelt.</P> <P class="p130 ft38">Försäkringskassan beslutade att avsluta projektet efter en rättslig kvalitetsuppföljning av projektet.<SPAN class="ft60">23 </SPAN>I den rättsliga uppföljningen angavs att handläggningen och tillämpningen i projektet inte varit förenlig med gällande rätt. Följande brister påpekades:</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">De flesta ärendena var bristfälligt utredda.</SPAN></P> <P class="p262 ft54"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft53">Dir. 2018:26, s. 11.</SPAN></P> <P class="p95 ft54"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft53">Dir. 2018:26, s. 1.</SPAN></P> <P class="p95 ft66"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport</SPAN></P> <P class="p95 ft66">– kortversion, s. 8.</P> <P class="p95 ft56"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning, Rättslig kvalitetsuppföljning 2019:4, s. 5.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">136</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="p137dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326137x1.jpg/" id="p137img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft49">I många ärenden hade den försäkrade inte rätt till sjukpenning i den omfattning som beviljats.</SPAN></P> <P class="p569 ft142"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft141">Sjukskrivningen pågick längre än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i huvuddelen av de granskade ärendena.</SPAN></P> <P class="p190 ft9"><SPAN class="ft47">•</SPAN><SPAN class="ft84">Det fanns förvaltningsrättsliga brister och felaktiga utbetalningar.</SPAN></P> <P class="p570 ft12">Försäkringskassan lyfte fram själva arbetssättet i projektet som problematiskt. Vi tolkar den rättsliga kvalitetsuppföljningen som att Försäkringskassan menar att ett huvudproblem är att hel sjukpenning beviljats i förväg trots stor osäkerhet kring hur sjukdomen sätter ned arbetsförmågan.</P> <P class="p11 ft12">Vi har mot bakgrund av direktivet analyserat regelverket utifrån frågeställningen om en försäkrad kan arbeta under en sjukdomsperiod med hel sjukskrivning. Vi bedömer det som viktigt att samhället ger stöd och underlättar för de individer som önskar arbeta i den mån de orkar trots sjukdom. Det kan minska antalet hela dagar med sjukpenning och i stället leda till ökat antal dagar med partiell sjukpenning samt underlätta återgång i arbete.</P> <P class="p571 ft18"><SPAN class="ft18">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft124">Det är ofta möjligt för en försäkrad att arbeta enstaka dagar under hel sjukskrivning utan att bedömningen av arbetsförmågan påverkas</SPAN></P> <P class="p387 ft8">För att ta ställning till en ansökan om sjukpenning ska Försäkringskassan utreda och bedöma om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Försäkringskassan ska även utreda behovet av rehabilitering. Om utredningen ger vid handen att arbetsförmågan är helt nedsatt kan hel sjukpenning beviljas. Om arbetsförmågan inte är helt nedsatt, men delvis kan partiell sjukpenning beviljas. Om arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel ska ansökan avslås.<SPAN class="ft51">24</SPAN></P> <P class="p67 ft83">Om en försäkrad som är helt sjukskriven vill försöka arbeta, om dennes hälsotillstånd tillåter det, så är det möjligt under förutsättning att denne anmäler detta till Försäkringskassan.<SPAN class="ft148">25 </SPAN>I detta sammanhang är det viktigt att skilja mellan bedömningen av arbetsför-</P> <P class="p287 ft54"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft53">27 kap. 2 § SFB.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr 110 kap. 13 § andra stycket SFB.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">137</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="p138dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326138x1.jpg/" id="p138img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">mågans nedsättning och rätt till sjukpenning för en viss dag. Frågan om arbetsförmågan är nedsatt och med hur mycket är i grunden en bedömning som grundar sig på en mängd olika faktorer. Bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt kan, enligt vår mening, inte reduceras till en fråga om arbetade timmar per dag även om denna typ av schablonisering förenklar Försäkringskassans tillämpning.<SPAN class="ft51">26 </SPAN>Regelverket innehåller ingen bestämmelse som anger att ett en försäkrad som går in och arbetar <SPAN class="ft37">med automatik </SPAN>ska få den grundläggande bedömningen av arbetsförmågan ändrad. Man kan dock inte få sjukpenning för den tid eller de dagar man har arbetat.</P> <P class="p130 ft8">I början av ett sjukfall är de flesta personer med cancerdiagnos, eller tumördiagnos som benämningen är enligt <NOBR>ICD-10,</NOBR> heltidssjukskrivna. Enligt uppgifter från Försäkringskassan har 92 procent av de försäkrade som sjukskrivits under en sådan diagnos hel sjukpenning. Det rör sig alltså om personer som drabbats av en svår sjukdom eller sjukdom som går i skov eller där arbetsförmågan bedömts vara oförutsägbar och som av läkare bedömts helt sakna arbetsförmåga.<SPAN class="ft51">27 </SPAN>En rimlig utgångspunkt under dessa förhållanden är, enligt vår mening, att den som arbetar någon dag då hen känner sig bättre under behandlingen inte bör anses ha återfått arbetsförmåga i sådan utsträckning att det finns anledning att ifrågasätta arbetsförmågans nedsättning till någon del. Om den försäkrade däremot arbetar flera dagar kan det finnas anledning för Försäkringskassan att göra en annan bedömning av arbetsförmågans nedsättning.</P> <P class="p171 ft8">En viktig förutsättning för att en försäkrad, som vanligtvis är helt sjukskriven, ska kunna pröva att arbeta under enstaka dagar är att samverkan med arbetsgivaren sker dessförinnan. Se närmare nedan om samverkan under avsnitt 12.2.4. Det kan annars medföra stora svårigheter för arbetsgivaren att planera sin verksamhet.</P> <P class="p90 ft12">Om den försäkrade har arbetat under dagar då hen beviljats hel sjukpenning har hen däremot inte rätt till hel sjukpenning för dessa dagar. Beslutet om att bevilja den försäkrade sjukpenning under dessa dagar ska då ändras. Har sjukpenning redan betalats ut ska detta regleras via återkrav.</P> <P class="p561 ft54"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft53">Jfr det yttrande som Riksförsäkringsverket avgav i FÖD 1986:11, se avsnitt 8.2.3.</SPAN></P> <P class="p572 ft56"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft59">Se också Försäkringskassan 2015, Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport – s. 43.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">138</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="p139dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326139x1.jpg/" id="p139img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft38">Den så kallade återinsjuknanderegeln i 27 kap. <NOBR>32–33</NOBR> §§ SFB innebär bland annat att en sjukskriven person, som återgått i arbete under mer än 5 dagar, och därefter återinsjuknar får ansöka om sjukpenning på nytt. Det nya sjukfallet blir då en ny sjukperiod med åtföljande karensavdrag. I de fall av kortare återgång i arbete som vi talar om aktualiseras inte regeln. En sjukperiod avbryts, enligt vår mening, inte heller med automatik för att någon arbetar en enstaka dag under tid då arbetsförmågan bedömts vara nedsatt eftersom sjukperioden inte kopplas till om sjukpenning utgått utan till om den försäkrade i oavbruten följd lider av sjukdom.<SPAN class="ft60">28 </SPAN>Vi kan därför inte se att regelverket i övrigt skulle förhindra att en försäkrad kan arbeta någon enstaka dag eller del av dag utan att bedömningen av arbetsförmågan påverkas.</P> <P class="p573 ft12"><SPAN class="ft40">Sammanfattningsvis </SPAN>anser vi att det är möjligt att inom ramen för gällande regelverk låta en försäkrad som bedömts ha hel arbetsoförmåga arbeta någon enstaka dag eller del av dag utan att detta påverkar bedömningen av arbetsförmågan.</P> <P class="p574 ft120"><SPAN class="ft118">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Förslaget om partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning innebär att kvarvarande arbetsförmåga kan tas tillvara i ökad utsträckning</SPAN></P> <P class="p575 ft12">Vårt lagförslag avseende arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning innebär att det blir lättare att bevilja partiell sjukpenning vid en arbetstidsförläggning som innebär att arbetstiden inte minskas lika mycket varje dag. Detta skapar ökade möjligheter för cancersjuka, men även för personer med andra sjukdomar, att i ökad utsträckning arbeta deltid under perioder då arbetsförmågan är nedsatt partiellt. Kvarvarande arbetsförmåga kan således tas tillvara i ökad utsträckning.</P> <P class="p576 ft56"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft55">27 kap. 26 § SFB, HFD 2018 ref 69, FÖD 1985:47. Försäkringskassan synes dock göra tolkningen att den som går in och arbetar en dag automatiskt får en ny sjukperiod, jfr Vägledning 2015:1, version 12, s. </SPAN><NOBR>51–52.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">139</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="p140dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326140x1.jpg/" id="p140img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p577 ft62"><SPAN class="ft18">12.2.4</SPAN><SPAN class="ft123">Försäkringskassan bör samverka med hälso- och sjukvården och arbetsgivare i syfte att ta tillvara kvarvarande arbetsförmåga</SPAN></P> <P class="p551 ft12">Den försäkrade har på grund av sjukdomsbesvären ofta svårt att bedöma vilka steg som bör tas för att göra arbetsförsök eller påbörja en upptrappning av arbetstid. Det finns också en oro att Försäkringskassan drar in sjukpenningen. Det gäller till exempel vid sjukdomar med varierande besvär och där personen har svårt att bedöma omfattningen av sin arbetsförmåga.<SPAN class="ft50">29</SPAN></P> <P class="p543 ft8">Vi föreslår därför att Försäkringskassan samverkar med hälso- och sjukvården och arbetsgivarna i syfte att underlätta och ta tillvara arbetsförmågan hos dessa försäkrade. En sådan samverkan kan ses som en del av Försäkringskassans samordningsansvar för rehabilitering eftersom åtgärder som syftar att ta tillvara kvarvarande arbetsförmåga kan definieras som arbetslivsinriktad rehabilitering i lagens mening.<SPAN class="ft51">30 </SPAN>Det kan vara lämpligt att samarbetsrutiner tas fram. En sådan rutin kan till exempel innebära att den försäkrade tillsammans med Försäkringskassan, läkare/rehabiliteringskoordinatorer och arbetsgivare gör en planering för i vilken utsträckning den försäkrade kan försöka arbeta under sjukdomstiden. Denna planering bör journalföras. Förfarandet fyller flera syften. Informationen mellan den försäkrade och inblandade aktörer underlättas. Felaktiga utbetalningar av sjukpenning och sjuklön kan undvikas och individer med en svår sjukdomssituation kan få ett förbättrat stöd tillbaka till arbete.</P> <P class="p578 ft26"><SPAN class="ft18">12.2.5</SPAN><SPAN class="ft125">Inte aktuellt att föreslå ytterligare nivåer eller diagnosspecifika förmåner i sjukförsäkringen</SPAN></P> <P class="p579 ft12">I slutrapporten från projektet ”Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling” efterlystes en ny försäkringsförmån med anledning de erfarenheter som gjordes under projektets gång. I slutrapporten angavs bland annat följande:</P> <P class="p580 ft66"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft69">Se till exempel Försäkringskassan 2015, Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling, s. 8.</SPAN></P> <P class="p581 ft56"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft59">Enligt 29 kap. 2 § SFB syftar rehabilitering till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete. För samordningsansvaret se 30 kap. </SPAN><NOBR>9–11</NOBR> §§ SFB.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">140</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="p141dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326141x1.jpg/" id="p141img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p23 ft115">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p582 ft71">Projektet vill dock understryka att den modell som arbetats fram inte är optimal då den inbegriper administration av flera ersättningsformer som kompletterar varandra. Det vore därför en mer önskvärd lösning att få till stånd en ny försäkringsförmån, en förmån som innebär kompensation för all form av sjukfrånvaro under en sjukperiod. Det allra mest önskvärda vore om denna försäkringsförmån även innehöll fler ersättningssteg eller var steglös som helt kunde anpassas utifrån den sjukes faktiska arbetsförmåga.<SPAN class="ft72">31</SPAN></P> <P class="p583 ft8">Vi har övervägt om det finns anledning att införa en särskild ersättningsform utifrån de erfarenheter som redovisats från projektet om flexibel sjukskrivning. Vi har landat i att det inte finns anledning till det. Anledningarna är flera. Vi gör bedömningen att behovet av en egen ersättningsform inte är så stort med tanke på de möjligheter till flexibilitet som det befintliga regelverket, enligt vår mening, ger. Behovet torde minska ytterligare genom vårt förslag om ökade möjligheter till deltidssjukskrivning utifrån annan reducering av arbetstiden än den normala. Diagnosstyrda ersättningssystem är dessutom ofta problematiska eftersom avgränsningarna alltid kan diskuteras. Det finns andra sjukdomar än cancersjukdomar där behandlingen är krävande men där det ändå är svårt att uttala sig om den enskildes möjligheter att trots behandlingen kunna arbeta. Rätten till sjukpenning bör alltid avgöras utifrån en individuell bedömning av den försäkrades nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom.</P> <P class="p67 ft83">Frågan om det finns behov av fler nivåer i sjukförsäkringen ligger utanför vårt uppdrag. Det är vår bedömning att vårt förslag till regeländring ger bättre förutsättningar för bedömningar utifrån individens situation och förhållanden och att det bidrar till att de försäkrades arbetsförmåga kan tillvaratas i högre utsträckning.</P> <P class="p584 ft54"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan – Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport</SPAN></P> <P class="p2 ft56">– slutversion, s. 42.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">141</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_142"> </DIV> <DIV id="page_143"> <P class="p4 ft7">13 Konsekvenser</P> <P class="p10 ft38">I detta avsnitt beskrivs konsekvenserna av utredningens förslag rörande anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar (behovsanställda) samt förslag rörande arbetstidens förläggning vid partiell sjukskrivning.</P> <P class="p585 ft12"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft150">Vårt första förslag innebär att försäkrade, som i dag är behovsanställda, vid sjukdom under vissa förutsättningar kan bedömas mot behovsanställningen i stället för att betraktas som arbetslösa eller bedömas mot normalt förekommande arbete. Förslaget ger därmed ett försäkringsskydd för en behovsanställd som kan jämställas med det hos en tillsvidareanställd kollega, som utför samma arbete.</SPAN></P> <P class="p569 ft12"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft150">Vårt andra förslag handlar om att partiell sjukpenning får beviljas utifrån en förläggning av arbetstiden som innebär att arbetstiden inte minskas varje dag i samma omfattning om en sådan förläggning av arbetstiden inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Förslaget ger ökade möjligheter att tillvarata arbetsförmågan och underlätta återgången i arbete för dem med partiell sjukpenning.</SPAN></P> <P class="p495 ft8"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft151">Det tredje förslaget anger att om den försäkrade vill pröva att arbeta i begränsad utsträckning trots att arbetsförmågan bedömts vara helt nedsatt så bör Försäkringskassan samverka med arbetsgivaren och hälso- och sjukvården i syfte att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga och på sikt underlätta den försäkrades återgång i arbete. Detta förslag syftar till att underlätta arbetsförsök och i förlängningen deltidssjukskrivning.</SPAN></P> <P class="p586 ft22">143</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="p144dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326144x1.jpg/" id="p144img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft36"><SPAN class="ft36">13.1</SPAN><SPAN class="ft140">Konsekvens för sjukförsäkringen</SPAN></P> <P class="p587 ft18"><SPAN class="ft18">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft124">Behovsanställda</SPAN></P> <P class="p117 ft8">Vårt förslag avseende behovsanställda medför att dessa bedöms mot behovsanställningen. Detta medför att fler kan få rätt till sjukpenning från dag 15 till och med dag 90 från sjukanmälningsdatum.</P> <P class="p130 ft8">Storleken av gruppen behovsanställda är svår att beräkna. För att på något sätt kunna beräkna en förväntad ökning av kostnaderna i sjukförsäkringen med anledning av förslaget har vi gjort en uppskattning med hjälp av uppgifter i betänkandet ”Tid för trygghet” (SOU 2019:5) om antalet tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid. Det vi främst varit intresserade av är det ytterligare antal personer bland de behovsanställda, utöver dem som enligt dagens lagstiftning ska få sin arbetsförmåga bedömd mot inbokade arbetspass, som kommer att bedömas mot behovsanställningen. Vi har också samrått med utredningssekreterarna för det nämnda betänkandet.</P> <P class="p153 ft8">Det framgår av det nämnda betänkandet att det totala antalet tidsbegränsat anställda under 2017 beräknades till cirka 750 000 personer. De tidsbegränsat anställda som kallades vid behov beräknades samma år till 104 000 personer. Det finns dock ytterligare personer bland de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid men som kallas vid behov.<SPAN class="ft51">1 </SPAN>I SOU 2019:5 uppskattas tidsbegränsat anställda utan överenskommen arbetstid till 207 000 år 2017. I denna grupp finns dock de som i en undersökning svarat att de är anställda per timme med överenskommet arbetsschema för viss tid. Den senare gruppen är 60 000 personer och bör räknas bort eftersom de ingår i den grupp som i dagens tillämpning bedöms mot inbokade arbetspass vid ansökan om sjukpenning. Vi uppskattar därför att antalet behovsanställda utan överenskommen arbetstid som tillkommer, utöver dem som i dag bedöms mot inbokade arbetspass, ligger i spannet mellan 104 000 och 147 000 personer. Vi bedömer att någonstans i detta spann finns det antal personer, som berörs av vårt förslag till lagändring. I kapitel 5 redovisas antalet tidsbegränsat anställda och olika anställningsformer mer utförligt.</P> <P class="p171 ft8">För att beräkna förväntad och sjukpenningberättigande sjukfrånvaro för denna grupp antar vi att denna grupp har samma sjukpenningkonsumtion som övriga anställda. Försäkringskassan har på vår</P> <P class="p391 ft56"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 234.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">144</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="p145dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326145x1.jpg/" id="p145img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p23 ft115">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p588 ft12">förfrågan uppgivit att antalet nettodagar i avslutade sjukfall, som inte överskred 90 dagar för gruppen anställda under perioden 181201– 191130, uppgick till 6 385 222. Totala antalet anställda var 2017 cirka 4,8 miljoner enligt SKR.<SPAN class="ft50">2 </SPAN>Det betyder att antalet sjukpenningdagar per anställd är cirka 1,3 dagar. Måttet avser alltså sjukfall som avslutas de första 90 dagarna.</P> <P class="p88 ft8">Med dessa uppgifter som grund antar vi att målgruppen behovsanställda kommer ha en sådan sjukfrånvaro, som leder till beviljande av sjukpenning i nivå med övriga anställda. Med en utökad volym om 104 000 behovsanställda kommer detta att ge ytterligare 135 200 utbetalda sjukpenningdagar. Utifrån den genomsnittliga kostnaden för sjukpenning som ligger på 629 kronor per dag betyder det en kostnadsökning på 85 miljoner kronor. Vid en utökad volym om 147 000 behovsanställda så ger detta ytterligare 135 200 utbetalda sjukpenningdagar. I kostnader med en medelsjukpenning per dag på 629 kronor betyder detta en kostnadsökning på 120 miljoner kronor.</P> <P class="p589 ft12">Vi uppskattar därför att kostnadsökningen i socialförsäkringen kan beräknas i spannet mellan 85 och 120 miljoner kronor med anledning av detta förslag.</P> <P class="p590 ft18"><SPAN class="ft18">13.1.2</SPAN><SPAN class="ft124">Arbetstidens förläggning för dem med partiell sjukpenning</SPAN></P> <P class="p591 ft12">Vårt andra förslag innebär att fler försäkrade kommer att beviljas partiell sjukpenning med en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag.</P> <P class="p88 ft8">Enligt den granskning av sin tillämpning som Försäkringskassan har gjort (se bilaga 4) förläggs arbetstiden på ett annat sätt än genom jämn minskning varje dag i 17 procent av de granskade ärendena. Vårt förslag innebär att Försäkringskassan, i de fall där förläggningen inte försämrar möjligheterna för återgång i arbete, inte kan neka deltidssjukpenning med motiveringen att den försäkrade inte minskar sin arbetstid varje dag i samma omfattning. Det är svårt att ange någon prognos för hur ofta en försäkrad med våra förslag kommer få partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag. Med tanke på det behov av en</P> <P class="p592 ft56"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft55">SKR, Personalen i välfärden, s. 6. Uppgiften är hämtad från SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">145</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft8">mer flexibel ordning som arbetsmarknadens parter lyft är det, enligt vår mening, rimligt att andelen kommer att bli högre än 17 procent.</P> <P class="p593 ft12">Vårt tredje förslag syftar till att möjliggöra för de försäkrade som vill pröva att arbeta i begränsad utsträckning trots att arbetsförmågan bedömts vara helt nedsatt. Tanken är att detta i högre grad ska ge fler möjlighet till att arbeta i viss utsträckning trots svåra sjukdomstillstånd om den försäkrade så önskar och på så sätt skapa en smidigare väg tillbaka till arbetslivet.</P> <P class="p593 ft12">Förslagen två och tre bör medföra att ett antal försäkrade som i dag beviljas hel sjukpenning i stället beviljas partiell sjukpenning som ett led i att underlätta återgången i arbete. Vi gör sammanfattningsvis bedömningen att våra förslag möjliggör att ett ökat antal personer kan få partiell sjukpenning i stället för hel sjukpenning. En effekt som är bra både för individen och som minskar kostnaderna för sjukförsäkringen.</P> <P class="p125 ft8">Om den försäkrade under en längre tid har förlagt sin arbetstid på ett sätt som innebar att hen arbetar heltid vissa dagar trots partiell sjukpenning finns risken att personer med hel arbetsförmåga felaktigt beviljas partiell sjukpenning. Risken för en felbedömning av arbetsförmågans nedsättning vid partiell sjukskrivning finns dock redan i dag och bedöms inte öka med vårt förslag. Dessa risker kan dock förebyggas genom att Försäkringskassan i dessa situationer närmare utreder arbetsförmågans nedsättning, exempelvis genom att kontakta läkare och arbetsgivare</P> <P class="p171 ft12">Exakt hur förslag två och tre påverkar sjukförsäkringskostnaderna är svårt att bedöma. Det finns för många osäkerhetsfaktorer kring möjliga utfall för att kunna ge någon sannolik prognos för dessa kostnader. Våra förslag bedöms dock leda till en viss minskning av kostnaderna i sjukförsäkringen eftersom en ökning av partiella dagar med sjukpenning och en minst motsvarande minskning av hela dagar med sjukpenning ger lägre kostnader.</P> <P class="p218 ft9">Vi vill belysa detta med följande räkneexempel.</P> <P class="p217 ft18">Räkneexempel</P> <P class="p170 ft83">Om vårt förslag kan påverka sjukskrivningsmönstret så att försäkrade i viss utsträckning kommer att beviljas halv sjukpenning i stället för hel sjukpenning kan det få nedanstående effekt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">146</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p23 ft115">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p562 ft12">Vi antar att vårt förslag påverkar kostnaderna så att två procent av dagarna med hel sjukpenning ersätts med halv sjukpenning. Det innebär en kostnadsminskning med cirka 300 miljoner kronor. Om förslagen påverkar så att fler än två procent får halv sjukpenning istället för hel så blir besparingen givetvis större. Vid en mindre påverkan blir besparingen mindre.</P> <P class="p478 ft12">Det är dock inte möjligt att ange någon preciserad effekt av förslaget så vi konstaterar enbart att detta förslag bör leda till minskningar i sjukförsäkringens kostnader.</P> <P class="p594 ft18"><SPAN class="ft18">13.1.3</SPAN><SPAN class="ft124">Sammanfattning av förslagens påverkan på kostnader i sjukförsäkringen</SPAN></P> <P class="p134 ft8">Förslaget om att behovsanställda i högre utsträckning ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen beräknas medföra ökade kostnader i sjukförsäkringen i spannet mellan 85 och 120 miljoner kronor. Därutöver tillkommer statlig ålderspensionsavgift med 10 procent. Sammantaget beräknas kostnaderna för detta förslag till mellan 93,5 och 132 miljoner kronor.</P> <P class="p67 ft38">Vårt förslag om ökad möjlighet att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än den gängse samt förbättrad samverkan bedöms leda till kostnadsbesparingar i sjukförsäkringen. Det är dock inte möjligt att beräkna storleken på dessa besparingar.</P> <P class="p3 ft36"><SPAN class="ft36">13.2</SPAN><SPAN class="ft140">Arbetsmarknaden</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda kan påverka personers inställning till denna typ av arbetet i en mer positiv riktning och således också underlätta arbetsgivares rekrytering av denna typ av arbetskraft. Det är svårt att ge några exakta prognoser över storleken av reformens påverkan på arbetsmarknaden. Vi bedömer att försäkringsskyddet förbättras för mellan 104 000 och 147 000 personer.</P> <P class="p11 ft8">Förslagen om utökade möjligheter att bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden och förbättrad samverkan medför på arbetsmarknadsområdet fler möjligheter att tillvarata arbetsförmåga och kompetens hos de sjukskrivna på arbetsplatserna.</P> <P class="p373 ft9">Förslagen bedöms inte påverka rörligheten på arbetsmarknaden.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">147</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft36"><SPAN class="ft36">13.3</SPAN><SPAN class="ft140">Försäkringskassan</SPAN></P> <P class="p74 ft12">Våra förslag ligger i linje med de synpunkter avseende behov av förtydligande i lagstiftningen som Försäkringskassan framfört till utredningen.</P> <P class="p130 ft8">Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda bedöms inte påverka Försäkringskassans handläggningskostnader i någon större utsträckning utöver sedvanliga kostnader för implementering eftersom man handlägger ansökningar om sjukpenning från de aktuella personerna redan i dag. Vi bedömer att de ärenden som behöver utredas utifrån vårt förslag inte är mer utredningskrävande än dagens ansökningar om sjukpenning från behovsanställda som rör de första 14 dagarna i en sjukperiod.</P> <P class="p130 ft8">Förslagen om utökade möjligheter för förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och förbättrad samverkan för att tillvarata arbetsförmåga kan medföra ökade kostnader för extern information och fler avstämningsmöten. Det är vår uppfattning att våra förslag kommer att öka andelen deltidssjukskrivna och därmed underlätta återgången i arbete. För att få avsedd effekt på reformen bör informationsinsatser göras. Förslaget om förbättrad samverkan kan genomföras inom ramen för Försäkringskassans samordningsuppdrag och innebär således ingen förändring av detta uppdrag. Det kan utifrån ovanstående sammantaget finnas ett visst ökat resursbehov inom Försäkringskassans administration.</P> <P class="p93 ft12">Försäkringskassan har meddelat att man avstår från att lämna konsekvensberäkningar av utredningens förslag. Försäkringskassan bör inför en eventuell reform utifrån föreslagna lagändringar beräkna resursbehovet.</P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">13.4</SPAN><SPAN class="ft140">Individen</SPAN></P> <P class="p267 ft8">Personer som är behovsanställda men saknar inbokade arbetspass då de blir sjuka får ett bättre försäkringsskydd med vårt förslag. Rättssäkerheten ökar också för dessa personer eftersom det blir tydligare för den behovsanställde som ansöker om sjukpenning, vilket arbete som ansökan kommer att prövas gentemot.</P> <P class="p125 ft38">Förslagen som ger möjlighet att i ökad utsträckning bevilja partiell sjukpenning utifrån en flexibel förläggning av arbetstiden skapar bättre förutsättningar för individen att tillsammans med sin chef för-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">148</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p23 ft115">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft8">lägga arbetstiden på ett sådant sätt, som dels beaktar arbetstagarens medicinska besvär dels är anpassat till de möjligheter som finns på arbetsplatsen för att underlätta återgången i arbete.</P> <P class="p11 ft8">Det är givetvis viktigt att i första hand anpassa arbetet utifrån individens medicinska förutsättningar som en del i rehabiliteringen. Förslaget om förbättrad samverkan för att underlätta för försäkrade med hel sjukpenning att göra arbetsförsök eller arbeta enstaka dagar ger individer med svåra och ibland svårbedömda sjukdomar möjligheter att ha kvar kopplingen till arbetsplatsen under sjukdomstiden och på så sätt förkorta tiden med sjukpenning.</P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">13.5</SPAN><SPAN class="ft140">Arbetsförmedlingen</SPAN></P> <P class="p66 ft12">Förslagen som förväntas leda till ett ökat antal deltidssjukskrivningar bedöms öka förutsättningarna för rehabilitering tillbaka till det tidigare arbetet för dessa försäkrade. Detta i sin tur kan ha en mindre påverkan på behovet av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser från Arbetsförmedlingens sida eftersom den försäkrade får utökade möjligheter till anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen, och därmed möjligheter att kvarstå i anställningen.</P> <P class="p595 ft12"><SPAN class="ft9">I</SPAN><SPAN class="ft45">övrigt bedöms inte förslagen påverka Arbetsförmedlingens handläggning.</SPAN></P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">13.6</SPAN><SPAN class="ft140">Arbetsgivare</SPAN></P> <P class="p339 ft12">Förslaget om bättre försäkringsskydd för behovsanställda kan påverka personers inställning till denna typ av anställningar i en mer positiv riktning och således också underlätta arbetsgivares rekrytering av denna typ av arbetskraft.</P> <P class="p11 ft8">Vad gäller frågan om förslagets påverkan på arbetsgivares administrationskostnader så gör vi följande bedömning. Utifrån tillämpningen av dagens regelverk förekommer det i många fall i dessa ärenden kontakter mellan Försäkringskassan och arbetsgivare vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst och vid bedömning av om den behovsanställda har haft inbokade arbetspass under sjukdomstiden. Det gäller även de personer som kommer att få ett bättre försäkringsskydd med vårt förslag. Vårt förslag innebär att fler personer kan få ett bättre försäkringsskydd så i den meningen kan anta-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">149</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft38">let kontakter öka i viss mån för de ärenden där ingen kontakt förevarit med dagens tillämpning. Våra volymberäkningar av storleken på målgruppen för reformen hamnar som ovan angivits i spannet mellan 104 000 och 147 000 personer med en behovsanställning. Sjukfrånvaron för dessa personer bedöms ligga i nivå med övriga anställda. Antalet personer som kan påverka arbetsgivares administration av sjukfrånvaron bedöms under ett år uppskattas till mellan 10 000 och 15 000 personer på hela arbetsmarknaden. Eftersom kontakter mellan Försäkringskassan och arbetsgivare ofta förekommer i dessa ärenden redan i dag bedömer vi vårt förslags påverkan på arbetsgivares administration vara liten.</P> <P class="p596 ft8">Förslagen rörande arbetstidens förläggning och förbättrad samverkan medför fler möjligheter att tillvarata arbetsförmåga och kompetens hos de sjukskrivna på arbetsplatserna. Förslagen skapar också bättre förutsättningar för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden på ett mer individ- och verksamhetsanpassat sätt utifrån såväl arbetstagarens individuella medicinska förutsättningar som verksamhetens art. Det bedöms således vidga arbetsgivarens möjligheter att bedriva anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatserna.</P> <P class="p171 ft8">Förslagen påverkar inte arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar men kan öka behovet av arbetsgivares deltagande i avstämningsmöten vid ett ökat engagemang från Försäkringskassan i dessa frågor. Vi har uppfattat att flera arbetsgivarorganisationer är positiva till en ökad samverkan med Försäkringskassan. Vad gäller de senare förslagen så bedömer vi att påverkan på arbetsgivares kostnader är liten.</P> <P class="p90 ft12">Vad gäller förslagens påverkan på småföretagen så bedöms dessa inte vara annorlunda än vad som framkommer ovan.</P> <P class="p91 ft36"><SPAN class="ft36">13.7</SPAN><SPAN class="ft140">Hälso- och sjukvården</SPAN></P> <P class="p267 ft8">Samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är centralt vid all sjukskrivning. Förslagen om utökade möjligheter för förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och förbättrad samverkan bedöms, förutom att de ger individen förbättrade förutsättningar, gynna samarbetet mellan Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvård kring dessa individer. Detta gäller särskilt då rehabiliteringskoordinatorer i sjukvården är involverade i planeringen av individens återgång i arbete.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">150</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="p151dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326151x1.jpg/" id="p151img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p23 ft115">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft9">Förslagen bedöms i övrigt inte påverka hälso- och sjukvårdens kostnader.</P> <P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">13.8</SPAN><SPAN class="ft140">Jämställdhet mellan könen</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Av dem som i december 2019 fick en utbetalning av någon form av sjukpenning var 66 procent kvinnor och 34 procent män.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Bland de tidsbegränsat anställda som saknar överenskommen arbetstid är sex av tio kvinnor.<SPAN class="ft51">4 </SPAN>Våra förslag riktar sig till en del av denna målgrupp, de behovsanställda. Vi bedömer att könsfördelningen bland de sjukskrivna behovsanställda är densamma som i hela populationen sjukskrivna. Vårt förslag att ge ett bättre försäkringsskydd till behovsanställda bedöms vara positiv ur ett jämställdhetsperspektiv.</P> <P class="p598 ft12">Förslagen om utökade möjligheter för förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och förbättrad samverkan bedöms medföra att ett antal försäkrade som i dag beviljas hel sjukpenning i stället beviljas partiell sjukpenning som ett led i att underlätta återgången i arbete. Förslagen gynnar således rehabiliteringen tillbaka till arbete både för kvinnor och män. Eftersom kvinnor i högre grad är sjukskrivna än män så kommer förslaget att ha en större effekt på kvinnor som grupp.</P> <P class="p478 ft12">Förslagen bedöms därigenom bidra till ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.</P> <P class="p77 ft36"><SPAN class="ft36">13.9</SPAN><SPAN class="ft140">Övrigt</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Våra förslag bedöms sakna betydelse för den kommunala självstyrelsen. De bedöms inte heller få några konsekvenser för offentlig service i olika delar av landet, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Inte heller när det gäller miljöaspekter finns det anledning att tro att det kommer att bli några konsekvenser.</P> <P class="p599 ft12">Förslagen bedöms heller inte påverka Sveriges internationella åtaganden.</P> <P class="p3 ft54"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassans årsredovisning 2019, s. 112.</SPAN></P> <P class="p2 ft56"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2019:5 Tid för trygghet, s. 259.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">151</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="p152dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326152x1.jpg/" id="p152img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft36">13.10 Finansiering</P> <P class="p267 ft8">Nedanstående förslag till finansiering utgår från en mer normal situation där inte de särskilda omständigheterna med risker för utbredd smittspridning av det nya coronaviruset föreligger. Regeringen bör utifrån rådande omständigheter beakta lämplig finansiering.</P> <P class="p90 ft12">Vårt förslag till åtgärder inom sjukförsäkringen föreslås finansieras inom Utgiftsområde 10.</P> <P class="p125 ft16">Vi föreslår att de ökade utgifterna finansieras med omfördelning av medel från anslag 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader.</P> <P class="p130 ft8">Ersättning för höga sjuklönekostnader är en förmån som Försäkringskassan administrerar. Ersättningen ska kompensera den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. År 2018 uppgick de totala utgifterna till 1 084 miljoner kronor för förmånen. Syftet med förmånen är att kompensera främst mindre arbetsgivare för deras sjuklönekostnader. Ersättningsmodellens utformning medför att kontrollmöjligheterna är mycket begränsade och förmodligen leder till felaktiga utbetalningar.</P> <P class="p93 ft9">Inför reformens införande beräknades statens kostnader till 360 miljoner kronor<SPAN class="ft85">5</SPAN>.</P> <P class="p600 ft9">I lagrådsremissen Ersättning för höga sjuklönekostnader (2014) angavs följande i konsekvensavsnittet:</P> <P class="p371 ft2">Beräkningarna i denna lagrådsremiss baseras framför allt på statistik för sjuklönekostnader från SCB. Eftersom det finns brister i denna statistik för de mindre företagen får kostnadsuppgifterna och redovisade fördelningseffekter betraktas som ungefärliga. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen skäl att särskilt följa upp huruvida en eventuell reform ger avsedda resultat, bl.a. avseende konsekvenser för företag och statsfinansiella kostnader, för att vid behov revidera reformen. De genomsnittliga sjuklönekostnaderna i de mindre företagen är baserade på uppskattade uppgifter. En justering kan därför behöva göras när uppgifter på de faktiska sjuklönekostnaderna finns tillgänglig.<SPAN class="ft58">6</SPAN></P> <P class="p601 ft12">Som framgår ovan så uppgick de totala utgifterna till 1 084 miljoner kronor för förmånen under 2018. Det betyder en i det närmaste trefaldig ökning av statens kostnader i förhållande till beräknade kostnader.</P> <P class="p262 ft54"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft70">Ds 2014:15 Ersättning för höga sjuklönekostnader, s. 61.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft59">Lagrådsremiss 2014 Ersättning för höga sjuklönekostnader, s. 50.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">152</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="p153dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326153x1.jpg/" id="p153img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p23 ft115">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p602 ft12">Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemet har dessutom uppskattat de felaktiga utbetalningarna från ersättningssystemet till 82 miljoner kronor 2018. Samtidigt uppskattades de för lågt utbetalda ersättningar till 10,5 miljoner kronor<SPAN class="ft50">7</SPAN>. Ytterligare besparingar kan göras genom att minska felaktigheterna i utbetalningarna.</P> <P class="p97 ft12">Mot bakgrund av ovanstående kan det därför finnas anledning att göra en översyn av reformen i enlighet med vad som sades i lagrådsremissen.</P> <P class="p88 ft12">Vi kan också konstatera att endast något mer än hälften av det utbetalda beloppet år 2018 gick till mindre arbetsgivare, det vill säga arbetsgivare med lönekostnader understigande 6 miljoner kronor.<SPAN class="ft50">8 </SPAN>Det finns således utrymmer för besparingar vad gäller de större arbetsgivarna utan att syftet med förmånen ändras.</P> <P class="p18 ft12">Vi ser alltså möjligheter att efter en sådan översyn av ersättningen för höga sjuklönekostnader skapa utrymme för finansiering av våra förslag i delbetänkandet ”En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering” (SOU 2020:6) och de förslag som läggs i detta betänkande.</P> <P class="p603 ft66"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft65">Läckaget i välfärdssystemen, del 2 Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, rapport 6, oktober 2019.</SPAN></P> <P class="p604 ft56"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft55">Försäkringskassan 2018, Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare, Återrapportering av regeringsuppdrag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">153</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_154"> </DIV> <DIV id="page_155"> <P class="p4 ft7">14 Författningskommentar</P> <P class="p605 ft42"><SPAN class="ft36">14.1</SPAN><SPAN class="ft139">Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</SPAN></P> <P class="p41 ft18">27 kap.</P> <P class="p79 ft17">46 §</P> <P class="p79 ft17">Andra stycket</P> <P class="p339 ft12">Bestämmelsen är ny och innebär att den som är behovsanställd under vissa förhållanden ges möjlighet att få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen.</P> <P class="p11 ft8">Fenomenet att någons rätt till arbete är beroende av arbetsgivarens behov, ofta vid varje tillfälle, av arbetskraft benämns på ett flertal olika sätt. Behovsanställning är ett sätt att beskriva det på men även begrepp som timanställning, extra anställning, anställning enstaka dagar eller <NOBR>SMS-anställning</NOBR> används för att beskriva fenomenet.</P> <P class="p11 ft8">Begreppet ”behovsanställning”, eller något av de andra nämnda begreppen finns inte i arbetsrätten. Begreppet ”behovsanställning” måste därför ges en egen innebörd när det används för att avgränsa den grupp anställda som under vissa förhållanden ska kunna få arbetsförmågan bedömd mot behovsanställningen.</P> <P class="p67 ft8">Kännetecknande för en behovsanställning är att den avser arbete som utförs utifrån arbetsgivarens behov av arbetskraft. Arbetstagaren har alltså normalt inte rätt att få arbeta utan det är arbetsgivarens behov av att arbete utförs för en viss period eller på obestämd tid som är styrande. En behovsanställning finns när arbetstagaren blir kontaktad för varje arbetstillfälle och det saknas en överenskommen arbetstid men också om arbetstagaren följer ett visst schema som upprättas i förväg. Båda dessa typer av anställningssituationer brukar be-</P> <P class="p606 ft22">155</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="p156dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326156x1.jpg/" id="p156img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft9">nämnas timanställningar. Behovsanställningar kan pågå under lång tid och är inte begränsade till korta perioder.</P> <P class="p607 ft16">Behovsanställningar som de här har definierats kan finnas inom ramen för ett flertal olika former av tidsbegränsade anställningar. Att anställningen exempelvis benämns ”provanställning” utesluter inte att det rör sig om en behovsanställning i den mening som avses här.<SPAN class="ft73">1 </SPAN>Frågan om en anställning är att definiera som behovsanställning i socialförsäkringsbalkens mening får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilde fallet men med de utgångspunkter som angivits här. Försäkringskassan bör kontakta arbetsgivaren eller arbetstagarorganisationen på den försäkrades arbetsplats om anställningsförhållandena är oklara.</P> <P class="p125 ft8">För att arbetsförmågan ska kunna bedömas mot behovsanställningen krävs att <SPAN class="ft37">det kan antas </SPAN>att den försäkrade skulle ha arbetat i behovsanställningen om hen inte hade varit sjuk. Kravet på att det kan antas innebär att det inte krävs att det är styrkt att den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Det måste däremot göras troligt att den försäkrade skulle ha arbetat. Försäkringskassan ska här göra en helhetsbedömning vilken bland annat innefattar arbetsgivarens inställning i frågan men också hur den enskilde arbetat före sjukfallet. Normalt saknas anledning att titta längre tillbaka i tiden än tre månader. Socialförsäkringsutskottet ansåg vid behandlingen av regeln om bedömning av arbetsförmågan hos behovsanställda de första 14 dagarna att det i regel var till tillräckligt med en jämförelseperiod som sträckte sig <NOBR>1–3</NOBR> månader bakåt i tiden.<SPAN class="ft51">2</SPAN></P> <P class="p153 ft8">Om det kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat ska en bedömning enligt 27 kap. 46 § första stycket SFB göras. Enligt detta lagrum ska det vid bedömningen av arbetsförmågan beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt ”vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfällig erbjuder honom eller henne”. När den försäkrade är behovsanställd i den mening som avses i andra stycket saknas ofta en arbetsgivare mellan arbetstillfällena. Någon som kan erbjuda lämpligt arbete finns normalt inte. Därför innebär bedömningen av arbetsförmågan mot 27 kap. 46 § första stycket i praktiken en bedömning mot behovsanställningen.</P> <P class="p608 ft54"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft70">Jfr Arbetsdomstolens dom AD 2008 nr 81.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">1999/00:SfU12, s. 8.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">156</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p23 ft39">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p609 ft9">Efter att den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under</P> <P class="p610 ft8">90 dagar ska arbetsförmågan hos den behovsanställde göras mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgänglig för honom eller henne. Att bestämmelsen inte hänvisar till 27 kap. 48 § första stycket beror på att det inte är möjligt att efter dag 90 fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot behovsanställningen om särskilda skäl föreligger eller om det skulle vara oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete. Dessa undantag förutsätter ju att det finns en anställning av mer permanent art.</P> <P class="p11 ft16">Om den försäkrade har flera behovsanställningar ska arbetsförmågan bedömas mot varje behovsanställning. Enda undantaget är om behovsanställningen närmast är av ideell karaktär som inte påverkar bedömningen av arbetsförmågan. I praxis ansågs ett arvoderat uppdrag som stödperson en gång i veckan inte påverka arbetsförmågan (RÅ 2006 ref 56). Om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt i en behovsanställning men inte i en annan är detta något som påverkar hur sjukpenningen beräknas.</P> <P class="p77 ft17">Tredje stycket</P> <P class="p339 ft9">Tredje stycket fanns tidigare i paragrafens andra stycke. Inga förändringar har gjorts.</P> <P class="p205 ft17">Fjärde stycket</P> <P class="p536 ft9">Fjärde stycket är nytt och rör partiell sjukpenning och arbetstidens förläggning.</P> <P class="p349 ft8">Om den försäkrade vid en heltidsanställning om 40 timmar per vecka exempelvis ansöker om en fjärdedels sjukpenning är huvudregeln i dag, enligt rättspraxis, att arbetstiden ska minskas med lika mycket varje dag, det vill säga en reducering av arbetstiden två timmar alla fem arbetsdagar i veckan för att en fjärdedels sjukpenning ska kunna beviljas. En fjärdedels sjukpenning kan, enligt nuvarande tillämpning, beviljas utifrån en annan förläggning – exempelvis tre dagar med 8 timmar, en dag med 6 timmar och en dag ledigt – endast om en sådan förläggning av arbetstiden är medicinskt motiverad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">157</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p611 ft8">I stycket införs en ny huvudregel. Partiell sjukpenning ska kunna beviljas utifrån en förläggning av arbetstiden som inte innebär att arbetstiden minskas lika mycket varje dag om förläggningen inte försämrar den försäkrades möjlighet till återgång i arbete i samma utsträckning som den försäkrade arbetade före sjukfallet. Att förläggningen försämrar den enskildes möjligheter till återgång i arbete kan handla dels om att hälsotillståndet påverkas negativt av förläggningen dels om att sjukdomen är av sådan art att en annan förläggning av arbetstiden än jämn reducering varje dag motverkar rehabiliteringen. Bedömningen ska dock alltid göras utifrån den försäkrades specifika förhållanden.</P> <P class="p91 ft18">28 kap.</P> <P class="p139 ft17">11 §</P> <P class="p92 ft8">En behovsanställd är ofta i praktiken arbetslös mellan arbetstillfällena. Bestämmelsen får ett tillägg som förtydligar att den begränsning av sjukpenningens storlek som gäller för arbetslösa inte gäller en behovsanställd som enligt 27 kap. 46 § andra stycket ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">158</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <P class="p4 ft7">Referenser</P> <P class="p612 ft40"><SPAN class="ft12">Andrén, D, 2014, </SPAN>Does <NOBR>part-time</NOBR> sick leave help individuals with mental disorders recover lost work capacity?</P> <P class="p613 ft153"><SPAN class="ft152">Ds 2014:15, </SPAN>Ersättning för höga sjuklönekostnader. <SPAN class="ft152">Försäkringskassan 2011, </SPAN>Vägledning Sjuklöneförmåner, 2011:1 version 7.</P> <P class="p4 ft9">Försäkringskassan, <SPAN class="ft17">Domsnytt 2011:56.</SPAN></P> <P class="p248 ft9">Försäkringskassan, <SPAN class="ft17">Domsnytt 2013:053.</SPAN></P> <P class="p614 ft155"><SPAN class="ft154">Försäkringskassan, </SPAN>Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid.</P> <P class="p615 ft12">Försäkringskassan 2015, <SPAN class="ft40">Vägledning Sjukpenning, rehabilitering, rehabiliteringsersättning 2015:1, version 12.</SPAN></P> <P class="p616 ft40"><SPAN class="ft12">Försäkringskassan 2015, </SPAN>Flexibel sjukskrivning för personer vid cancerbehandling. Slutrapport.</P> <P class="p614 ft157"><SPAN class="ft156">Försäkringskassan, </SPAN>Socialförsäkringsrapport 2017:3, Sjukskrivningsmönster. Skillnader mellan län, kommuner och vårdenheter.</P> <P class="p616 ft17"><SPAN class="ft9">Försäkringskassan 2018, </SPAN>Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare, Återapportering av regeringsuppdrag.</P> <P class="p476 ft37"><SPAN class="ft8">Försäkringskassan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2019-01-25,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>Svar på regeringsuppdrag, Rapport – Förbättrade möjligheter att arbeta för personer i cancerbehandling.</P> <P class="p176 ft17"><SPAN class="ft9">Försäkringskassan, </SPAN>Årsredovisning 2019.</P> <P class="p617 ft40"><SPAN class="ft12">Försäkringskassan 2019, </SPAN>Flexibel sjukskrivning, Rättslig kvalitetsuppföljning 2019:4.</P> <P class="p176 ft9">Kungl. Maj:ts proposition nr 178.</P> <P class="p617 ft12">Inspektionen för socialförsäkringen 2016:1 <SPAN class="ft40">Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen, </SPAN>en arbetsrapport.</P> <P class="p176 ft17"><SPAN class="ft9">Lagrådsremiss 2014, </SPAN>Ersättning för höga sjuklönekostnader.</P> <P class="p248 ft9">Motion 2013/14:Sf202, <SPAN class="ft17">Sjukförsäkringen, </SPAN>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V).</P> <P class="p618 ft22">159</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p619 ft17"><SPAN class="ft9">Motion 2019/20:1513, </SPAN>Ökad flexibilitet för deltidssjukskrivning, <SPAN class="ft9">av Mats Berglund och Jonas Eriksson (Mp).</SPAN></P> <P class="p620 ft17"><SPAN class="ft9">Prop. 1986/87:69, </SPAN>om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn.</P> <P class="p620 ft40"><SPAN class="ft12">Prop. 1989/90:62, </SPAN>om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m.</P> <P class="p143 ft17"><SPAN class="ft9">Prop. 1999/2000:95, </SPAN>Vissa socialförsäkringsfrågor.</P> <P class="p621 ft40"><SPAN class="ft12">Prop. 2002/03:89, </SPAN>Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet.</P> <P class="p143 ft17"><SPAN class="ft9">Prop. 2002/03:100, </SPAN>2003 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p621 ft40"><SPAN class="ft12">Prop. 2007/08:136, </SPAN>En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete.</P> <P class="p143 ft17"><SPAN class="ft9">Prop. 2017/18:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2018.</P> <P class="p621 ft40"><SPAN class="ft12">SACO, </SPAN>Delningsekonomin och digitala plattformar – begrepp, omfattning och arbetsrättsliga regler.</P> <P class="p143 ft17"><SPAN class="ft9">SCB, </SPAN>Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4.</P> <P class="p622 ft8">SNS 2008, <SPAN class="ft37">Välfärd på deltid</SPAN>, artikel ”Sjukförmåner på deltid” av Edvard Palmer, Ingemar Svensson, Patric Tirmén och Niklas Österlund.</P> <P class="p623 ft9">Socialförsäkringsutskottets betänkande 1999/2000:SfU12, <SPAN class="ft17">Vissa socialförsäkringsfrågor.</SPAN></P> <P class="p624 ft17"><SPAN class="ft9">SOU 1952:39, </SPAN>Sjukförsäkringsutredningen, Sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring.</P> <P class="p625 ft17"><SPAN class="ft9">SOU 2015:21, </SPAN>Mer trygghet och bättre försäkring.</P> <P class="p621 ft40"><SPAN class="ft12">SOU 2017:24, </SPAN>Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön?</P> <P class="p143 ft17"><SPAN class="ft9">SOU 2019:5, </SPAN>Tid för trygghet.</P> <P class="p214 ft17"><SPAN class="ft9">SOU 2020:6, </SPAN>En begriplig sjukförsäkring med plats för rehabilitering.</P> <P class="p214 ft9">Sveriges kommuner och regioner 2018, <SPAN class="ft17">Personalen i välfärden.</SPAN></P> <P class="p621 ft40"><NOBR><SPAN class="ft12">Viikari-Juntura</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> m.fl. 2018 </SPAN>Early part time sick leave results in considerable savings in social security cost at national level: an analysis based om a <NOBR>quasi-experiment</NOBR> in Finland.</P> <P class="p214 ft9">Verksamt.se (hemsida).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">160</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="id_1"> <P class="p626 ft23">Bilaga 1</P> <P class="p627 ft7">Kommittédirektiv 2018:26</P> <P class="p628 ft36">En trygg sjukförsäkring med människan i centrum</P> <P class="p629 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018</P> <P class="p630 ft18">Sammanfattning</P> <P class="p631 ft8">En särskild utredare ska analysera och om det bedöms nödvändigt lämna förslag rörande sjukpenningen. Syftet med uppdraget är att säkerställa en mer ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring.</P> <P class="p56 ft9">Utredaren ska</P> <P class="p632 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">analysera tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete vid bedömningen av rätten till sjukpenning,</SPAN></P> <P class="p633 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">analysera vad som ska ha betydelse vid bedömningen av vad som ska utgöra särskilda skäl för att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete,</SPAN></P> <P class="p634 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar, och</SPAN></P> <P class="p635 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft159">kartlägga om det nuvarande regelverket ger ett tillräckligt utrymme för att försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas till vara fullt ut.</SPAN></P> <P class="p636 ft12">Om utredaren bedömer att det är nödvändigt med författningsförslag kan utredaren lämna sådana förslag.</P> <P class="p637 ft12">Uppdraget ska delredovisas den 30 januari 2019, och slutredovisas senast den 15 oktober 2019.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">161</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft18">Bedömning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete</P> <P class="p342 ft8">En grundläggande princip för den svenska sjukförsäkringen har alltid varit att arbetsförmågan efter en tids sjukskrivning bedöms mot någon form av vidare arbetsmarknadsbegrepp än det befintliga arbetet.</P> <P class="p639 ft12">Det en svår uppgift för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmågans nedsättning. Särskilt svårt är det att göra bedömningen mot andra arbeten än det som den försäkrade har. Uppgiftens svårighetsgrad återspeglas också i de många utredningsinsatser och regeländringar som har gjorts under årens lopp i syfte att förtydliga regelverket för att motverka långa sjukskrivningar och främja återgång i arbete.</P> <P class="p502 ft40"><SPAN class="ft12">Begreppet </SPAN>normalt förekommande arbete <SPAN class="ft12">har funnits i lagstiftningen sedan 1997, då den s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">steg-för-steg-modellen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> infördes för arbetsförmågebedömningar (prop. 1996/97:28). Modellen innebar att bedömningen av arbetsförmågan successivt vidgades från en bedömning av arbetsförmågan i relation till den försäkrades befintliga arbete till en bedömning mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. För den som var arbetslös gjordes bedömningen mot normalt förekommande arbeten från första dagen med sjukpenning.</SPAN></P> <P class="p543 ft16">I förarbetena fördes en utförlig diskussion kring begreppet normalt förekommande arbete. Det uppgavs bl.a. att det inte är möjligt att generellt ange vad som är att anse som normalt förekommande arbeten. Bedömningen i ett enskilt fall måste göras med utgångspunkt i den försäkrades sjukdom. En fysisk sjukdom får andra konsekvenser än en psykisk sjukdom. Samma sjukdom kan också påverka olika personer på olika sätt. Det poängterades också att om den försäkrade enbart kan klara ett speciellt arbete som endast förekommer i mycket begränsad utsträckning kan det inte vara rimligt att bedöma hans eller hennes arbetsförmåga i förhållande till detta arbete, utan att han eller hon faktiskt erbjuds det.</P> <P class="p640 ft12">En kritik som riktades mot <NOBR>steg-för-steg-modellen,</NOBR> bl.a. av Riksrevisionen (RiR 2007:19), var att sjukfallen blev onödigt långa. Detta berodde på att de åtgärder som skulle vidtas på arbetsplatsen och av hälso- och sjukvården under de inledande stegen dels vidtogs onödigt sent i sjukfallet, dels blev onödigt långdragna. Ibland kom åtgärderna inte i gång alls.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">162</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p23 ft39">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft16"><NOBR>Steg-för-steg-modellen</NOBR> ersattes den 1 juli 2008 av en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för när arbetsförmågan ska bedömas mot olika bedömningsgrunder (prop. 2007/08:136). De nya reglerna innebar att från dag 180 i en sjukskrivning bedöms den sjukskrivnes arbetsförmåga mot ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, eller mot annat lämpligt arbete som var tillgängligt för den försäkrade. Undantag från bedömningen kunde göras om det fanns särskilda skäl för det (vad som avses med särskilda skäl utvecklas vidare nedan under rubriken Särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmågan vid dag 180).</P> <P class="p18 ft12">Begreppet normalt förekommande arbete ersattes således med ett nytt begrepp: <SPAN class="ft40">arbete på den reguljära arbetsmarknaden</SPAN>. Som vägledning för tillämpning av begreppet angav regeringen att om den försäkrade endast kunde utföra arbeten som även utifrån en nationell arbetsmarknad var mycket udda och sällan förekommande ska arbetsförmågan anses vara nedsatt till dess ett lämpligt arbete blir tillgängligt för den försäkrade.</P> <P class="p87 ft8">Arbetsförmågeutredningen betonade i slutbetänkandet Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) svårigheterna med att bedöma arbetsförmågan. Utredningen föreslog att ett nytt begrepp, <SPAN class="ft37">medicinska förutsättningar för arbete</SPAN>, skulle användas när den försäkrades arbetsförmåga skulle bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden. Utredningen föreslog vidare att ett instrument skulle utvecklas som skulle beskriva vilka aktivitetsbegränsningar individen drabbats av och vilka gränser som skulle gälla för att en person inte skulle anses ha förutsättningar att försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden.</P> <P class="p88 ft8">År 2010 fick Försäkringskassan i uppdrag att utveckla bedömningsverktyg vid bedömningen av rätten till sjukpenning (dnr S2010/5364/SF). Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen. En del av utvecklingsarbetet var att översätta begreppet ”reguljära arbetsmarknaden” till en tydligare bild av vilka krav den reguljära arbetsmarknaden ställer. Inom ramen för uppdraget utarbetade Försäkringskassan ett referensmaterial med kravprofiler för olika yrkesområden. Materialet baserades på ett flertal olika källor, däribland Arbetsförmedlingens yrkesklassifikation och internationella databaser. Beskrivningen omfattade de 40 vanligaste yrkesområdena i SCB:s yrkesregister. Fördelen med detta material var enligt Försäkringskassan att det ut-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">163</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft8">gjorde en beskrivning som handläggare kunde hänvisa till vid beslut, vilket borde öka begripligheten i Försäkringskassans överväganden och beslutsformuleringar. Avsikten var att ett sådant verktyg inte bara skulle leda till högre rättssäkerhet utan också öka den försäkrades förståelse för besluten och i längden en mer legitim och begriplig bedömning av arbetsförmågan. I arbetet engagerades experter inom socialförsäkring, medicin och arbetsmarknadspolitik. En försöksverksamhet inleddes för att pröva det nya verktyget. Bedömningsverktyget väckte kritik från flera håll. Bland annat anförde LO- TCO Rättsskydd AB att den s.k. yrkeslistan kunde ifrågasättas eftersom den beskriver arbeten som endast finns i teorin. <NOBR>LO-TCO</NOBR> Rättsskydd menade att en arbetsförmågebedömning måste göras i relation till de arbeten som verkligen förekommer på arbetsmarknaden och inte till en fiktiv arbetsmarknad. Kritiken ledde till att riksdagen tillkännagav för regeringen (bet. 2012/13:SfU10, rskr. 2012/2013:) att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågick utvidgades. Riksdagen uppmanade den dåvarande regeringen att göra en utvärdering av de försök som dittills hade gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Med anledning av riksdagsskrivelsen upphörde försöksverksamheten.</P> <P class="p641 ft12">Referensmaterialet för bedömning av arbetsförmåga används i dag internt av Försäkringskassan som ett stöd för att tolka resultaten efter aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Det pågår ett projekt i Arbetsförmedlingens regi att utveckla materialet. I detta arbete har synpunkter inhämtats från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt andra intressenter.</P> <P class="p329 ft8">Den 1 juli 2012 återinfördes arbetsmarknadsbegreppet <SPAN class="ft37">normalt förekommande arbete </SPAN>(prop. 2011/2012:113). Bakgrunden till denna ändring var ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85). Riksdagen anförde att den dåvarande prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade blev en prövning mot en i det närmaste fiktiv arbetsmarknad. Riksdagen ansåg att rättssäkerheten skulle stärkas med en återgång till det tidigare regelverket.</P> <P class="p504 ft8">När det gäller vad som kan anses som normalt förekommande arbete så finns det ett avgörande i rättsfallet RÅ 2008 ref. 15. Av- görandet avser lagstiftningen före den 1 juli 2008 och rör bedömningen av rätten till sjukersättning men har även ansetts ha betydelse</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">164</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p23 ft39">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p642 ft8">vid prövningen av rätten till sjukpenning. Regeringsrätten gjorde samma bedömning i målet som kammarrätten att med normalt förekommande arbete avses vanliga arbeten på arbetsmarknaden där en försäkrads arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning. Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos arbetstagare.</P> <P class="p88 ft12">Även efter återinförandet av begreppet normalt förekommande arbete har kritik riktats, bl.a. av <NOBR>LO-TCO-rättskydd,</NOBR> mot de bedömningar som görs av arbetsförmågan mot andra arbeten på arbetsmarknaden. Kritiken handlar om att arbetsförmågan bedöms mot arbeten som inte finns på arbetsmarknaden eller som individen i realiteten inte kan få.</P> <P class="p643 ft18">Uppdraget att analysera tillämpningen av normalt förekommande arbete</P> <P class="p369 ft16">Regeringen kan konstatera att begreppet normalt förekommande arbete ställer höga krav på tillämpningen. Någon närmare definition av vilka arbeten som är normalt förekommande finns inte, utom praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, förkortad HFD. Det är inte heller tydligt vilken förmåga en individ måste besitta för att klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Tolkningen lämnas till Försäkringskassan och ytterst till den enskilda handläggaren. Många gånger är det också svårt för såväl den för säkrade, den sjukskrivande läkaren som omgivningen att förstå vad som förväntas av den försäkrade. Sammantaget riskerar detta legitimiteten för sjukförsäkringen.</P> <P class="p88 ft8">Det är inte aktuellt att överge den grundläggande principen att människors arbetsförmåga ska tas tillvara när så är möjligt och att arbetsförmågan vid längre sjukperioder, enligt bestämda tidsgränser, ska bedömas bredare mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete behöver dock analyseras närmare. Det behöver analyseras dels hur arbetsförmågan ska bedömas när bedömningen ska göras vidare än mot arbeten hos den arbetsgivare där den försäkrade är anställd, dels vilka fysiska och mentala förmågor som krävs av en person för att kunna utföra dessa arbeten.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">165</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p644 ft9">Utredaren ska därför</P> <P class="p645 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft160">analysera tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete vid bedömningen av rätten till sjukpenning, och</SPAN></P> <P class="p646 ft12"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft158">analysera vilka fysiska och mentala förmågor som kan krävas av en person för att personen ska kunna hänvisas till ett på arbetsmarknaden förekommande arbete.</SPAN></P> <P class="p116 ft12">Målet med uppdraget är att säkerställa en rättssäker och likformig bedömning samt öka den försäkrades förståelse för de beslut som fattas. I detta arbete är det viktigt att kunskapen som finns bl.a. hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tas tillvara. Utgångspunkten för uppdraget ska vara att de nuvarande kraven på omställning inom sjukförsäkringen bibehålls men att dessa krav måste vara förståeliga.</P> <P class="p91 ft18">Särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmågan vid dag 180</P> <P class="p72 ft38">I dag gäller att den försäkrades arbetsförmåga inte prövas mot hela arbetsmarknaden om det finns särskilda skäl att inte göra det eller om det kan anses oskäligt. I förarbeten anges exempel på tre situationer när särskilda skäl kan tillämpas. Särskilda skäl kan till exempel finnas när en försäkrad ska genomgå en operation som utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och med stor sannolikhet kommer att återställa arbetsförmågan hos den försäkrade. Särskilda skäl kan också finnas om det utifrån Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är sannolikt att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom viss tid. Det bör dessutom framgå av det medicinska underlaget att det finns en välgrundad anledning att anta att den försäkrade kan återgå i arbete och en tidsplan för när det kan ske. Särskilda skäl gäller även om den försäkrade partiellt trappar upp sin arbetstid, så länge han eller hon bedöms kunna vara åter i arbete i samma omfattning som före sjukfallet senast dag 365 eller medverkar i en arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till återgång inom denna tidsram.</P> <P class="p647 ft38">För att särskilda skäl ska kunna tillämpas krävs, oavsett situation, att det finns stor sannolikhet att den försäkrade kommer att kunna arbeta i samma omfattning som före sjukfallet senast dag 365. Det innebär att särskilda skäl inte ska tillämpas för längre sjukfall.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">166</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p23 ft39">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p602 ft12">Oskälighetskriterierna infördes i lagstiftningen 2010 efter initiativ från socialförsäkringsutskottet (bet. 2009/10:SfU13). Motivet var att det visat sig finnas fler situationer än de som rymdes inom särskilda skäl då det ansågs vara oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga i förhållande till ett annat arbete än sådant som finns hos arbetsgivaren eller i det egna företaget. I utskottsbetänkandet angavs fem situationen när oskälighetskriterierna är tillämpbara enligt följande:</P> <P class="p648 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">Om det är troligt att arbetsförmågan successivt kommer att försämras och den försäkrade kommer att få svårigheter att på sikt klara även ett annat arbete.</SPAN></P> <P class="p649 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">En försäkrad med en allvarlig sjukdom som har tillfälligt ökad arbetsförmåga.</SPAN></P> <P class="p650 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">Den försäkrade genomgår en medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och den nedsatta arbetsförmågan beror på behandlingen.</SPAN></P> <P class="p651 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft159">Den försäkrade genomgår en långvarig rehabilitering till följd av en olycka eller vissa sjukdomar, till exempel stroke. Det kan handla om omfattande brännskador, förlamning, förlust av en kroppsdel eller förmågan att se eller att tala och liknande funktionsnedsättning.</SPAN></P> <P class="p649 ft9"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft160">Den försäkrade lider av en progressiv sjukdom som leder till att arbetsförmågan successivt avtar.</SPAN></P> <P class="p652 ft8">Arbetsförmågeutredningen framförde i sitt slutbetänkande att det inte bara är rent medicinska faktorer som avgör om en försäkrad har förmåga att arbeta med något på arbetsmarknaden förekommande arbete. Den utbildning, erfarenhet och övriga resurser den försäkrade har för att kompensera för en aktivitetsbegränsning spelar roll för möjligheterna att försörja sig själv på arbetsmarknaden. Utredningen föreslog att man i bedömning av rätten till sjukpenning även skulle beakta den försäkrades försörjningsförmåga. Förslaget skulle enligt utredningen innebära att utöver den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete skulle hänsyn tas till i första hand den försäkrades ålder, men också utbildning, erfarenheter och förmåga att lära nytt. Att tillföra begreppet försörjningsförmåga skulle, enligt utredningen, leda till att krav på omställning i högre grad skulle riktas mot yngre</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">167</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft16">och i lägre grad mot äldre med lägre utbildning som haft ett fysiskt yrke och drabbats av stora fysiska aktivitetsbegränsningar.</P> <P class="p111 ft18">Uppdraget att se över ändamålsenligheten i särskilda skäl</P> <P class="p140 ft8">Regeringen anser det rimligt att ställa krav på omställning på de personer som har möjlighet att försörja sig genom ett annat arbete på arbetsmarknaden. I dessa fall bör individerna i stället för sjukpenning erbjudas det stöd och de insatser av Arbetsförmedlingen som krävs för återgång i arbete. Samtidigt finns möjligheter för undantag från denna princip i form av särskilda skäl. Det behöver analyseras om det kan finnas situationer där det kan anses vara rimligt, både från ett samhällsekonomiskt perspektiv och ett individperspektiv, att inte ställa samma omställningskrav på individen som bedömningen mot andra arbeten på arbetsmarknaden innebär.</P> <P class="p218 ft9">Utredaren ska därför</P> <P class="p529 ft12"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft158">se över om det är ändamålsenligt att ha särskilda skäl för att i vissa fall skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.</SPAN></P> <P class="p653 ft8">Utgångspunkten är att personer som har en förmåga att självständigt, eller med stöd av insatser från Arbetsförmedlingen, ställa om till ett annat arbete ska göra det, samtidigt som dessa krav inte ska behöva ställas på personer som uppenbarligen saknar denna förmåga.</P> <P class="p111 ft18">Behovet av anpassningar till förändrad arbetsmarknad</P> <P class="p117 ft8">Den allmänna sjukförsäkringen infördes när en tillsvidareanställning var normen för de flesta i Sverige. Regelverket har följaktligen utformats med en sådan anställning som utgångspunkt.</P> <P class="p130 ft8">Sjukpenning kan också betalas ut för försäkrade som är arbetslösa. Reglerna för arbetslösa skiljer sig i vissa avseenden från vad som gäller för dem med en anställning i syfte att inte skapa onödiga inlåsningseffekter. Personer som är arbetslösa bedöms mot ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden redan från första dagen då sjukpenning kan lämnas. Dessutom finns det för den som är arbetslös ett annat tak för hur hög sjukpenning som kan lämnas</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">168</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p23 ft39">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft9">per dag. Taket motsvarar den högsta ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen efter 100 dagar med sådan ersättning.</P> <P class="p349 ft8">Arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag, särskilt vad gäller de yngre som inte har en fast förankring på arbetsmarknaden. För dem är det vanligt med timanställningar och andra former av tidsbegränsade anställningar. Reglerna för sjukförsäkringen har dock inte anpassats till de nuvarande förhållandena på arbetsmarknaden. Ett exempel på en situation när reglerna kan anses som otidsenliga är om en person under en längre tid har innehaft en timanställning på heltid eller i det närmaste heltid. Så fort det inte finns några nya arbetspass inplanerade kommer personen att betraktas som arbetslös i sjukförsäkringen. Om Försäkringskassan då bedömer att arbetsförmågan inte är nedsatt i förhållande till ett normalt förekommande arbete har personen inte rätt till sjukpenning även om personen helt klart är arbetsoförmögen i det arbete han eller hon vanligen utför.</P> <P class="p11 ft8">Även Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) framför i rapporten <SPAN class="ft37">Tidsbegränsade anställningar och sjukförsäkringen </SPAN>(Arbetsrapport 2016:1) att det vid prövningen av rätten till sjukpenning inte alltid är tydligt när tidsbegränsat anställda ska betraktas som anställda och när de ska betraktas som arbetslösa. Det gäller framför allt dem som är tim- eller behovsanställda. Detta medför att skyddet för inkomstbortfall vid sjukdom kan se olika ut beroende på anställningsform. ISF anser att rättsläget kan betecknas som oklart och menar att det finns anledning att undersöka frågan om skyddet i sjukförsäkringen vidare och se hur tillämpningen ser ut i praktiken. Rapporten visar vidare att personer med tidsbegränsade anställningar inom kommun- och landstingssektorn i genomsnitt har färre dagar med sjukpenning och även nekas sjukpenning i större utsträckning än tillsvidareanställda. Det gäller oavsett ålder, kön eller yrke.</P> <P class="p67 ft16">Acceptansen för sjukförsäkringens regelverk kan skadas om det finns otydligheter i lagstiftningen om när en försäkrad betraktas som arbetslös. Legitimiteten kan också försvagas av att två personer med samma nedsättning av arbetsförmågan som arbetar med liknande arbetsuppgifter och i samma omfattning bedöms olika i sjukförsäkringen beroende på anställningsformen.</P> <P class="p513 ft9">Utredaren ska därför</P> <P class="p654 ft8"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft159">utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">169</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="p170dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326170x1.jpg/" id="p170img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p23 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p655 ft18">Möjligheterna att ta vara på den enskildes arbetsförmåga vid partiell sjukskrivning</P> <P class="p72 ft8">Sjukpenning kan lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån beroende på graden av arbetsförmågans nedsättning. Dessa nivåer av sjukpenning har funnits sedan år 1990. Tidigare kunde man bara få hel eller halv sjukpenning. Ändringen gjordes för att förbättra förutsättningarna för rehabilitering och ge en smidigare återgång till arbete efter lång sjukskrivning.</P> <P class="p153 ft8">Grundprincipen är att arbetsförmågan bedöms dag för dag. Detta innebär att den som får partiell sjukpenning t.ex. med halv förmån förutsätts minska sin arbetstid i motsvarande mån varje dag. Enligt rättspraxis kan Försäkringskassan göra undantag från grundprincipen om det är medicinskt motiverat (HFD 2011 ref. 30). För ett sådant undantag krävs att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med sjukskrivningsgraden. Utgångspunkten bör, enligt Försäkringskassans vägledning<SPAN class="ft51">1</SPAN>, vara den försäkrades veckoarbetstid. En längre period än två veckor bör det normalt inte vara aktuellt att beakta.</P> <P class="p90 ft12">I många fall kan en partiell sjukskrivning vara ett bättre alternativ än att vara helt sjukskriven. Exempelvis rekommenderar Socialstyrelsen<SPAN class="ft50">2 </SPAN>partiell sjukskrivning och successiv återgång vid flera psykiska diagnoser.</P> <P class="p125 ft8">Det gällande regelverket har funnits under en lång tid, utan att någon översyn har gjorts av vare sig reglerna eller den praxis som har utvecklats på basis av de domar som finns i frågan. Diagnossammansättningen har också ändrats sedan reglerna infördes och de domar som styr rättspraxis beslutades. Det finns därför skäl att se över om de gällande bestämmelserna fortfarande är ändamålsenliga.</P> <P class="p481 ft12">För allvarligt sjuka personer kan det vara viktigt att kunna arbeta när sjukdomen medger detta. Försäkringskassan och Sahlgrenska sjukhuset har i ett gemensamt projekt samverkat för att underlätta för cancerpatienter att arbeta på sin tidigare arbetsplats som en del av sin rehabilitering. Erfarenheterna från projektet är att nuvarande regelverk inte är tillräckligt flexibelt. Det finns därför anledning att även se över detta.</P> <P class="p656 ft54"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft70">Vägledning 15:1 Version 7.</SPAN></P> <P class="p211 ft56"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft59">https://roi.socialstyrelsen.se/fmb</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">170</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p23 ft23">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td82"><SPAN class="p23 ft39">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p609 ft9">Utredaren ska därför</P> <P class="p657 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">utreda om de gällande reglerna är ändamålsenlig så att de bidrar till att en försäkrads arbetsförmåga i möjligaste mån tas tillvara och att återgång i arbete underlättas.</SPAN></P> <P class="p472 ft18">Konsekvensbeskrivningar</P> <P class="p78 ft12">Utredaren ska redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474). Utredarens förslag ska vara analyserade ur ett jämställdhetsperspektiv och särskilt motiverade om de inte bedöms främja jämställdhet. Förslagens administrativa och ekonomiska konsekvenser ska analyseras och redovisas. Om förslagen medför ökade kostnader för stat, landsting eller kommun, ska förslag till finansiering lämnas.</P> <P class="p77 ft18">Författningsförslag</P> <P class="p122 ft12">Om utredaren bedömer att det är nödvändigt med författningsförslag kan utredaren lämna sådana förslag.</P> <P class="p77 ft18">Samråd och redovisning av uppdraget</P> <P class="p134 ft8">Vid genomförande av uppdraget ska utredaren samråda med berörda myndigheter, företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och andra för sammanhanget relevanta aktörer.</P> <P class="p12 ft16">Den del av uppdraget som avser särskilda skäl för att skjuta upp arbetsförmågebedömningen ska redovisas den 30 januari 2019. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2019.</P> <P class="p658 ft9">(Socialdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">171</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_172"> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="id_1"> <P class="p626 ft23">Bilaga 2</P> <P class="p627 ft7">Kommittédirektiv 2019:21</P> <P class="p628 ft36">Tilläggsdirektiv till</P> <P class="p659 ft68">Utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (S 2018:05)</P> <P class="p660 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019</P> <P class="p630 ft18">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p661 ft12">Regeringen beslutade den 12 april 2018 direktiv om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (dir. 2018:26). Uppdraget skulle slutredovisas den 15 oktober 2019.</P> <P class="p662 ft12">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska istället slutredovisas senast den 31 januari 2020.</P> <P class="p663 ft9">(Socialdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">173</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_174"> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="id_1"> <P class="p626 ft23">Bilaga 3</P> <P class="p627 ft7">Kommittédirektiv 2019:105</P> <P class="p628 ft36">Tilläggsdirektiv till</P> <P class="p659 ft68">Utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (S 2018:05)</P> <P class="p660 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2019</P> <P class="p630 ft18">Ändring i uppdraget</P> <P class="p664 ft8">Regeringen beslutade den 12 april 2018 kommittédirektiv om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (dir. 2018:26). Uppdraget skulle ursprungligen ha redovisats den 15 oktober 2019. Utredningstiden förlängdes den 16 maj 2019 till den 31 januari 2020 (dir. 2019:21).</P> <P class="p56 ft9">Enligt direktiven ska utredaren</P> <P class="p665 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">analysera tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete vid bedömningen av rätten till sjukpenning,</SPAN></P> <P class="p634 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft158">utreda behovet av anpassningar av försäkringsskyddet för personer med timanställningar och andra tidsbegränsade anställningar, och</SPAN></P> <P class="p666 ft38"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft161">kartlägga om det nuvarande regelverket ger ett tillräckligt utrymme för att försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas till vara fullt ut.</SPAN></P> <P class="p667 ft12">Uppdraget ändras på så sätt att den del av uppdraget som handlar om tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete ska redovisas senast den 31 januari 2020. Utredningstiden för övriga delar av uppdraget förlängs. Dessa delar ska i stället redovisas senast den 30 april 2020.</P> <P class="p663 ft9">(Socialdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">175</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_176"> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="p177dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326177x1.jpg/" id="p177img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p668 ft56">Bilaga 4</P> <P class="p669 ft162">Datum</P> <P class="p670 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p671 ft164"><SPAN class="ft163">Svar på förfrågan från utredningen </SPAN>En trygg sjukförsäkring med människan i centrum</P> <P class="p672 ft27">Bakgrund</P> <P class="p673 ft4">Försäkringskassan fick den 17 juni 2019 en begäran från utredningen <SPAN class="ft165">En trygg sjukförsäkring med människan i centrum </SPAN>om att</P> <P class="p674 ft4"><SPAN class="ft166">1.</SPAN><SPAN class="ft167">Redovisa hur sjukförsäkringen tillämpas vid partiell sjukskrivning vid några olika situationer under 2018.</SPAN></P> <P class="p675 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I redovisningen bör anges hur ofta undantaget från grundprincipen används.</SPAN></P> <P class="p676 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I redovisningen bör också anges hur regelverket tillämpas vid olika typer av arbetstidens förläggning.</SPAN></P> <P class="p677 ft4"><SPAN class="ft166">2.</SPAN><SPAN class="ft167">Beskriva vilka problem Försäkringskassan ser med nuvarande regelverk vid partiell sjukskrivning.</SPAN></P> <P class="p678 ft4">För att kunna besvara frågorna under punkt 1 har Försäkringskassan gjort en aktgranskning. Med tanke på den korta svarstiden, som först var fram till den 15 september men som senare, på Försäkringskassans begäran sköts fram till den 23 september, har endast en mycket begränsad aktgranskning kunnat göras.</P> <P class="p679 ft4">Totalt har 253 slumpvist utvalda ärenden granskats där den försäkrade har beviljats partiell sjukpenning någon gång under 2018 och arbetat i sin anställning på den del hen inte fått sjukpenning.</P> <P class="p680 ft4">Resultatet från aktgranskningen ger en statistiskt säkerställd uppskattning av andelen ärenden med partiell sjukpenning där man gjort undantag från grundprincipen att bedöma arbetsförmågan dag för dag. I övrigt beskriver dock resultaten enbart de ärenden som ingick i granskningen. Dessa är därmed inte generaliserbara för alla ärenden med partiell sjukpenning.</P> <P class="p681 ft4">När det gäller frågan om vilka problem som Försäkringskassan ser med nuvarande regelverk, så kan vi med tanke på den korta svarstiden, bara beskriva vad vi sett i de ärenden som vi har granskat samt vilka signaler vi har fått från handläggningen.</P> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:78px;margin-top:3px;margin-right:-196px;margin-bottom:-3px;" class="p682 ft52"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:3px;margin-right:-78px;margin-bottom:115px;" class="p682 ft52"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:19px;margin-top:62px;margin-right:-137px;margin-bottom:56px;" class="p682 ft52"><![endif]>Wimi FK90010_010_G</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft128">177</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="p178dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326178x1.jpg/" id="p178img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p23 ft56">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p683 ft162">Datum</P> <P class="p684 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p685 ft170"><SPAN class="ft27">1.</SPAN><SPAN class="ft169">Redovisning av hur sjukförsäkringen tillämpas vid partiell sjukskrivning - resultat från aktgranskning</SPAN></P> <P class="p41 ft22">Bakgrundsfakta</P> <P class="p686 ft4">Nedan redovisas bakgrundsfakta för de granskade ärendena. Resultatet är inte generaliserbart för alla ärenden med partiell sjukpenning utan endast en beskrivning av ärendena som ingick i granskningen.</P> <P class="p485 ft165">Arbetsgivare</P> <P class="p687 ft4">I drygt hälften, 55 procent, av de ärenden som granskats hade den försäkrade en privat anställning. Bland de som hade en offentlig anställning var kommun vanligast och stod för 30 procent av alla granskade ärenden. Enbart 5 procent av de försäkrade arbetade inom staten och 10 procent inom landstinget.</P> <P class="p287 ft165">Yrke/arbetsuppgifter</P> <P class="p4 ft4">Bland de ärenden som granskats var det vanligast att den försäkrade arbetade inom</P> <P class="p688 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft171">”Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens” (SSYK 2), där flest arbetade inom hälso- och sjukvård</SPAN></P> <P class="p689 ft4"><SPAN class="ft4">•</SPAN><SPAN class="ft172">”Service- och försäljningsyrken Omsorgsyrken” (SSYK 5), där en övervägande del arbetade inom omsorgsyrken.</SPAN></P> <P class="p485 ft165">Diagnoser</P> <P class="p690 ft4">Bland de granskade ärendena stod psykiatriska diagnoser för drygt hälften, 51 procent. Efter psykiatriska diagnoser var det vanligast med muskuloskeletala diagnoser, dessa stod för 21 procent i urvalet. Därefter är det relativt jämnt fördelat mellan skador (6 procent) och tumörer (5 procent).</P> <P class="p485 ft22">Hur ofta har undantaget från grundprincipen använts?</P> <P class="p691 ft4">Resultatet från aktgranskningen visar att undantaget från grundprincipen att bedöma arbetsförmågan dag för dag tillämpades i cirka 17 procent av alla ärenden med partiell sjukpenning under 2018<SPAN class="ft173">1</SPAN>.</P> <P class="p692 ft4">I nästan alla ärenden där den försäkrade reducerade sin arbetstid enligt undantaget hade den försäkrade koncentrerat arbetstiden till färre dagar per vecka än vad hen normalt arbetade.</P> <P class="p693 ft4">De vanligaste orsakerna till att det fanns behov av att koncentrera arbetstiden var att den försäkrade behövde sammanhängande tid för återhämtning (t.ex. att få vila en hel dag i veckan) och långa resvägar till och från arbetet – ibland en kombination av detta. En annan relativt vanlig orsak var att verksamhetens karaktär inte möjliggjorde att arbetspassen reducerades (t.ex. vid nattarbete). Det kunde också handla om att den försäkrade klarade en del av sina arbetsuppgifter men inte alla.</P> <P class="p694 ft176"><SPAN class="ft174">1</SPAN><SPAN class="ft175">Denna andel är statistiskt säkerställd med 95 procents sannolikhet. Övriga uppgifter om dessa ärenden beskriver enbart de ärenden som granskats och kan inte generaliseras till alla sjukfall med partiell sjukpenning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">178</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="p179dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326179x1.jpg/" id="p179img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p23 ft75">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p695 ft162">Datum</P> <P class="p696 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p697 ft22">Hur tillämpas regelverket vid olika typer av arbetstidens förläggning?</P> <P class="p698 ft4">Nedan följer en beskrivning av tillämpning av regelverket vid olika typer av arbetstidsförläggning utifrån vad som framkommit i aktgranskningen. I beskrivningen innefattas ärenden där den försäkrade arbetade natt, på flerveckorsschema, i skift, halvtid samt ärenden där det framkom ett behov av att frångå grundprincipen men där arbetsförmågan bedömdes enligt huvudregeln.</P> <P class="p699 ft177">Natt</P> <P class="p2 ft4">I fem av de granskade ärendena framkom att den försäkrade arbetade natt.</P> <P class="p700 ft178">I två av dessa ärenden framkom det ett behov av att frångå huvudprincipen. I båda ärendena var den försäkrade sjukskriven för utmattningssyndrom och arbetade inom vården – den ena som ambulanssjuksköterska och den andra som undersköterska:</P> <P class="p701 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">Ambulanssjuksköterskan arbetade normalt heltid, både dag (10 timmar per pass), natt (14 timmar per pass) och även dygn (24 timmar per pass) på ett flerveckorsschema. Hen var sjukskriven en fjärdedel under den aktuella perioden. Arbetsgivaren uppgav att de inte kunde göra passen kortare än 10 timmar samt att det i vissa fall kunde bli fråga om övertid, eftersom ett arbetspass inte kan avbrytas mitt i en utryckning. Den försäkrade koncentrerade därför sin arbetstid till färre arbetspass än vad hen normalt arbetade och Försäkringskassan godkände det upplägget.</SPAN></P> <P class="p702 ft4"><SPAN class="ft58">-</SPAN><SPAN class="ft179">Undersköterskan arbetade natt inom en kommun och var sjukskriven tre fjärdedelar. Hen var sjukskriven tre fjärdedelar och koncentrerade sin arbetstid genom att arbeta hela nattpass och istället reducerade antalet pass, eftersom det var svårt för arbetsgivaren att dela upp nätterna. Försäkringskassan bedömde att arbetstidens förläggning inte var medicinskt motiverad. Eftersom den försäkrade hade visat att hen kunde arbeta hela nattpass bedömde Försäkringskassan att arbetsförmågan inte var nedsatt med minst en fjärdedel och avslog ansökan om sjukpenning.</SPAN></P> <P class="p248 ft177">Flerveckorsschema</P> <P class="p703 ft4">I åtta av de granskade ärendena framkom att den försäkrade arbetade på flerveckorsschema.</P> <P class="p204 ft4">I tre av de åtta ärendena framkom ett behov att frångå huvudprincipen:</P> <P class="p704 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">En försäkrad arbetade som ambulanssjuksköterska och var sjukskriven för utmattningssyndrom. Hen arbetade också natt och har därför redogjorts för ovan.</SPAN></P> <P class="p705 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">En annan försäkrad arbetade heltid som läkarsekreterare på ett sjukhus och var sjukskriven tre fjärdedelar för utmattningssyndrom. Hen arbetade normalt dagtid, 6 – 10 timmar per pass, på ett tvåveckorsschema. Sjukskrivande läkare rekommenderade att arbetstiden skulle fördelades på fyra dagar med en vilodag per vecka på grund av lång resväg. Upplägget bedömdes ta tillvara arbetsförmågan och godkändes av Försäkringskassan.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">179</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="p180dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326180x1.jpg/" id="p180img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p23 ft56">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p695 ft162">Datum</P> <P class="p696 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p706 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">Den tredje försäkrade arbetade som butiksbiträde i en matbutik och var sjukskriven tre fjärdedelar för malign tumör. Hen arbetade normalt i genomsnitt 20 timmar per vecka på ett tvåveckorsschema – den ena veckan arbetade hen två arbetspass och den andra fyra pass. Hen koncentrerade sin arbetstid till 2 dagar per vecka. Det framgår dock inte av ärendet varför det fanns behov av att göra det.</SPAN></P> <P class="p190 ft177">Skiftarbete</P> <P class="p707 ft178">I tolv av de granskade ärendena framgick att den försäkrade arbetade i skift. I fyra av dessa framgick att det fanns ett behov att frångå grundprincipen:</P> <P class="p708 ft181"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft180">I ett ärende arbetade den försäkrade som ambulanssjuksköterska. Hen arbetade också natt och har därför redogjorts för ovan.</SPAN></P> <P class="p709 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det andra ärendet arbetade den försäkrade som undersköterska och var sjukskriven för utmattningssyndrom. Hen arbetade natt och har därför redogjorts för ovan.</SPAN></P> <P class="p710 ft178"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft182">I det tredje ärendet arbetade den försäkrade som undersköterska inom en kommun. Hen arbetade normalt 5 dagar per vecka, </SPAN><NOBR>6–8</NOBR> timmar per dag. Vissa dagar arbetade hen enbart med att ge vård och andra dagar enbart med administration. Hen var sjukskriven till hälften för rotatorcuffsyndrom och instabil axelled. Vid halv sjukskrivning arbetade hen enbart med administration och koncentrerade därför sin arbetstid till tre dagar per vecka.</P> <P class="p711 ft178"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft182">Det fjärde ärendet rörde en hjärtsjuksköterska inom ett landsting som var tre fjärdedels sjukskriven för cervikalgi och nacksmärta med misstänkt diskbråck. Hen hade lång resväg till arbetet och fick ökade smärtor i nacken av bilkörandet. Hen koncentrerade därför arbetstiden till tre dagar per vecka och Försäkringskassan godkände detta. Den försäkrade behövde då inte köra bil lika mycket och fick möjlighet att återhämta sig mellan arbetspassen</SPAN></P> <P class="p712 ft177">De som normalt arbetar 20 timmar per vecka</P> <P class="p690 ft4">I tre av de granskade ärendena var den försäkrades normala arbetstid 20 timmar per vecka. I alla dessa ärenden fanns det behov av att förlägga arbetstiden enligt undantaget:</P> <P class="p713 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det första ärendet arbetade den försäkrade som butiksbiträde i en matbutik och var sjukskriven för malign tumör. Hen arbetade på flerveckorsschema och har därför redogjorts för ovan</SPAN></P> <P class="p714 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det andra ärendet arbetade den försäkrade med administration i ett privat företag och var sjukskriven för en tumör. Hen var halvt sjukskriven under den aktuella perioden. Hen arbetade normalt 20 timmar per vecka. Vid halv sjukskrivning arbetade hen 10 timmar per vecka koncentrerat till två dagar. Det framgår dock inga skäl till varför det fanns behov av att koncentrera arbetstiden.</SPAN></P> <P class="p715 ft184"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft183">I det sista ärendet var den försäkrade handledare, sjukskrevs till hälften för Aspergers syndrom samt hade återkommande depressioner och psykos. Det framgår att hen behövde sammanhängande tid för återhämtning för att</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">180</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="p181dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326181x1.jpg/" id="p181img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p23 ft75">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p695 ft162">Datum</P> <P class="p696 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p716 ft4">förhindra försämringstillstånd och att hen var väldigt skör. Arbetstiden koncentrerades därför till fyra dagar per vecka. Försäkringskassan godkände undantaget av medicinska skäl.</P> <P class="p717 ft177">Ärenden där det fanns ett behov av att frångå grundprincipen men där arbetsförmågan bedömdes enligt huvudregeln</P> <P class="p718 ft4">I sex av de granskade ärendena framkom att det fanns ett önskemål om att frångå grundprincipen, men att arbetsförmågan i slutändan ändå bedömdes enligt huvudregeln:</P> <P class="p719 ft4">I tre av ärendena framgår det att Försäkringskassan inte godkände undantag från grundprincipen eftersom det saknades medicinska skäl:</P> <P class="p720 ft181"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft180">Det första ärendet, där den försäkrade arbetade natt som undersköterska och var sjukskriven för utmattningssyndrom, redogörs för ovan.</SPAN></P> <P class="p721 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det andra ärendet arbetade den försäkrade normalt heltid som snickare, 8 timmar per dag, och var sjukskriven till hälften på grund av impingement, Hen ville koncentrera arbetstiden till tre dagar per vecka för att kunna åka med en kollega till och från jobbet.</SPAN></P> <P class="p722 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det tredje ärendet arbetade den försäkrade normalt heltid som databasansvarig i en organisation. Hen var sjukskriven tre fjärdedelar för utmattningssyndrom, svindel och fibromyalgi. Den försäkrade önskade koncentrera sin arbetstid till tre dagar per vecka, eftersom det blev stressigt att åka till arbetet varje dag för att arbeta kort tid.</SPAN></P> <P class="p723 ft4">I två av ärendena framkommer det att Försäkringskassan har informerat om grundregeln och att den försäkrade därefter har rättat sig efter det:</P> <P class="p724 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">I det första ärendet arbetade den försäkrade heltid som pedagog i en kommun. Hen var sjukskriven till hälften på grund av anpassningsstörning. Hen önskade koncentrera arbetstiden till fyra dagar per vecka för att få möjlighet till en hel dags återhämtning.</SPAN></P> <P class="p725 ft178"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft182">I det andra ärendet, där den försäkrade arbetade som lärare i en kommun var den normala arbetstiden 8 timmar per dag, Hen var sjukskriven tre fjärdedelar på grund av ångesttillstånd. Den försäkrade önskade koncentrera sin arbetstid till 3 dagar per vecka. Anledningen till det framgår inte av ärendet..</SPAN></P> <P class="p726 ft4">I ett ärende har den försäkrade efter samråd med arbetsgivaren, valt att förlägga arbetstiden enligt huvudregeln.</P> <P class="p727 ft4"><SPAN class="ft56">-</SPAN><SPAN class="ft168">Den försäkrade som verksamhetsutvecklare 8 timmar per dag i en kommun. Hen var sjukskriven till hälften på grund av långvarigt smärttillstånd. Den försäkrade önskade vara ledig en dag per vecka och förkorta arbetstiden två eftermiddagar. Den försäkrade valde i slutändan att reducera arbetstiden enligt grundprincipen, mot bakgrund av att hen och arbetsgivaren bedömde att hen behövde avgränsa sin arbetstid.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">181</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="p182dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326182x1.jpg/" id="p182img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p23 ft56">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p683 ft162">Datum</P> <P class="p684 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p697 ft27">2. Beskrivning av problem med nuvarande regelverk</P> <P class="p150 ft22">Uppfattningen är att regelverket är otydligt och oförutsebart</P> <P class="p728 ft4">Vi har fått signaler från handläggande verksamhet att det är otydligt vad som menas med att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad och att det därför är svårt att avgöra vad en godtagbar medicinsk motivering är.</P> <P class="p729 ft6">Det är svårt för den enskilde och andra parter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att förutse hur arbetstiden kan förläggas vid partiell sjukskrivning, särskilt om den försäkrade har varierande arbetstider. Handläggande verksamhet upplever att kännedomen om regelverket är låg. Det förekommer att den försäkrade kommer överens med arbetsgivaren om hur arbetstiden ska förläggas innan kontakt har etableras med Försäkringskassan. Om det inte finns medicinska skäl till att förlägga arbetstiden enligt undantaget kan det påverka rätten till sjukpenning – om den försäkrade bedöms ha visat att hen kan arbeta i högre omfattning än vad hen är sjukskriven för. Vi har fått signaler från handläggningen, och även sett i de ärenden som vi har granskat, att det kan vara svårt att bedöma vad som är medicinskt motiverad förläggning av arbetstiden respektive vad som kan anses visa på en högre grad av arbetsförmåga.</P> <P class="p730 ft4">Det framgår inte heller av lag eller förarbeten vad som avses med normal arbetstid i 27 kap. 46 § andra stycket SFB. Det är därför svårt för handläggningen att avgöra om det endast är den arbetstid, vars inkomst kan ligga till grund för en SGI, som ska ses som normal arbetstid. Eller om arbetstid, vars inkomst inte kan ligga grund för en SGI, även ska räknas med i den normala arbetstiden.</P> <P class="p731 ft4">Ovanstående riskerar leda till att bedömningarna av rätten till partiell sjukpenning inte bli enhetliga.</P> <P class="p204 ft22">Risk för att den försäkrades arbetsförmåga inte tas tillvara</P> <P class="p732 ft4">Kravet på att det ska finnas medicinska skäl för att kunna tillämpa undantaget riskerar leda till att Försäkringskassan inte beaktar den försäkrades hela situation och att arbetsförmågan därmed inte tas tillvara.</P> <P class="p733 ft6">Vi har sett i granskningen, och även fått signaler från handläggande verksamhet, att det kan vara svårt att reducera arbetstiden enligt grundprincipen för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel handla om att man arbetar natt eller med utryckningsverksamhet (t.ex. ambulans, brandman, polis). Det kan också handla om att man arbetar som åkare, tåg- eller flygpersonal. Det kan vara svårt att bryta ett arbetspass mitt i natten eller mitt i en utryckning, körning eller flygning. För att den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas tillvara krävs att arbetsgivaren kan erbjuda andra arbetsuppgifter.</P> <P class="p734 ft178">Lång resväg till och från arbetet i kombination med en hög sjukskrivningsgrad kan vara påfrestande och kännas orimligt i förhållande till den arbetstid man ska arbeta. Att tvingas avbryta ett arbetspass t.ex. på natten och lämna över arbetet till sina</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">182</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="p183dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326183x1.jpg/" id="p183img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p23 ft75">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p695 ft162">Datum</P> <P class="p696 ft75"><NOBR>2019-09-20</NOBR></P> <P class="p735 ft4">kollegor, kan upplevas som stressande och också bli påfrestande. Då kan det bli svårt att motivera den försäkrade att arbeta partiellt.</P> <P class="p736 ft4">Handläggande verksamhet signalerar även att det kan vara praktiskt svårt att få till en bra plan med arbetsgivaren. Upplevelsen är att arbetsgivaren kan ha svårt att kombinera verksamhetens behov med den enskildes behov utifrån regelverket. Samtidigt så menar man att det är viktigt att arbetsgivaren har fokus på att ta tillvara arbetsförmågan hos sina medarbetare – även om hänsyn kan behöva tas till verksamhetens behov så får arbetstidens förläggning inte riskera att försämra den försäkrades hälsotillstånd.</P> <P class="p737 ft4">Om arbetstidens förläggning inte försämrar hälsotillståndet eller förutsättningarna för återgång i arbete, kan det upplevas som orimligt att det krävs att den är medicinskt motiverad. I det avseendet kan det också vara svårt för handläggarna att kombinera arbetet med att stödja personers återgång i arbete och samtidigt tillämpa regelverket fullt ut.</P> <P class="p738 ft185">Utredningskravet ökar väsentligt om arbetsförmåga ska bedömas med större precision</P> <P class="p739 ft4">Vi har också fått signaler på att fler förmånsnivåer för sjukpenning skulle kunna skapa ökad flexibilitet och i vissa fall kunna innebära att sjukskrivna tillvaratar sin arbetsförmåga bättre. Uppfattningen är dock att det skulle vara svårt och krävas en omfattande utredning för att kunna bedöma arbetsförmåga med större precision än de fjärdedelar som gäller enligt nuvarande regler.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">183</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="id_1"> <P class="p668 ft56">Bilaga 5</P> <P class="p740 ft187"><SPAN class="ft186">Utlåtande angående </SPAN>Försäkringskassans regelverk avseende partiell sjukskrivning <SPAN class="ft186">till Statens Offentliga Utredningar</SPAN></P> <P class="p741 ft188">2020 02 29</P> <P class="p742 ft188">Alexander Wilczek, med dr, leg läk</P> <P class="p743 ft188">Institutionen för kliniska vetenskaper</P> <P class="p743 ft186">Karolinska Institutet vid Danderyds Sjukhus.</P> <P class="p743 ft188">Stockholm</P> <P class="p744 ft188">Vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd är ofta en gradvis återgång till arbetet en viktig del av rehabilitering och arbetsåtergång. Att hitta rätt tempo för den stigande belastning som återgång i arbete innebär är ofta viktigt för att stimulera läkning och tillfrisknande. Såväl arbetsgivarens som Försäkringskassans (FK) inställning är av mycket stor betydelse för denna process.</P> <P class="p745 ft188">Grundprincipen som FK följer är att nedsättningen av arbetsförmågan skall bedömas dag för dag, dvs att t ex en sjukskrivning motsvarande 75% för en försäkrad som normalt arbetar 40 timmar/vecka innebär att personen skall arbeta 2 timmar/dag 5 dagar i veckan. I detta utlåtande problematiseras denna princip, som vid psykisk sjukdom ibland visar sig vara kontraproduktiv och t o m kan försvåra rehabiliteringen. Utlåtandet baseras på klinisk erfarenhet då dessa frågor, mig veterligen, inte ännu studerats vetenskapligt.</P> <P class="p746 ft188">Vid psykiatriska tillstånd där kognitiva funktioner är sköra och lätt försämras vid påfrestning eller där självkänslan är sårbar och sviktar vid motgångar, kan en mer skräddarsydd arbetsåtergång vara till stor hjälp i rehabiliteringen. Det är i första hand symptom, problem och svårigheter hos patienten som är väsentlig för bedömningen, patientens diagnos är sekundär.</P> <P class="p747 ft186">Kognitiv förmåga, som t ex minne, orienteringsförmåga, språk, analytiskt tänkande, förmåga att samtala i grupp och inlevelseförmåga, är ofta nedsatt och skör vid t ex förstämningssyndrom, som depressions- och bipolära sjukdomar, eller vid utmattningssyndrom. Typiskt är att påfrestningar som i normala fall inte ens upplevs som påfrestningar, t ex resa med tunnelbanan, samtal med flera i kafferummet eller inköp i mataffären leder till att kognitiva funktioner försämras och återkommer först efter vila och återhämtning. Erfarenhetsmässigt är det ofta för dessa patienter bättre att komma till arbetsplatsen färre dagar i veckan, dels för att minska påfrestningen av resan till och från arbetsplatsen, dels för att det kan ge möjlighet till bättre återhämtning då ytterligare en eller flera vilodagar planeras under veckan. Att vid 75% sjukskrivning t ex komma till arbetsplatsen 3 dagar i veckan skulle innebära ytterligare två hela vilodagar. Ofta påverkas sömnen negativt då patienten vet att hon eller han ska till arbetet nästa dag, vilket innebär att en hel vilodag också kan leda till bättre sömn natten före. Att sömnen är viktig vid all rehabilitering är välkänt.</P> <P class="p748 ft188">När det gäller tillstånd där självkänslan är sårbar, som t ex vid olika typer av personlighetssyndrom, är ofta en individualiserad planering av arbetsåtergång nödvändig. Patienter med dessa problem är alla mycket olika avseende t ex vilka motgångar som leder till att självkänslan sviktar, vilket innebär att såväl patient, behandlande läkare, arbetsplatsrepresentant och försäkringskassan behöver samarbeta vid en sådan planering. Det kan t ex handla om att tillskapa möjlighet för patienten att få stöd på arbetsplatsen eller möjlighet att lämna arbetsplatsen för att söka stöd hos anhörig eller vårdkontakt. Detta förutsätter flexibilitet från FKs sida avseende ovan nämnda grundprincip.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft128">185</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p23 ft56">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p23 ft56">SOU 2020:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p749 ft186">Ytterligare ett för rehabiliteringen avgörande moment är den behandling som ofta pågår långt efter det akuta skedet i sjukdomen och som är viktig för att patienten skall nå full hälsa samt också för att förebygga återfall. Det kan handla om psykoterapi, individuellt eller i grupp, som ofta inträffar en eller två gånger i veckan. Det kan också vara psykopedagogiska insatser, som t ex ADHD skola, arbetsterapi, t ex gestaltande grupper eller stresshantering, t ex mindfulness. Moment som också ofta är inplanerade en eller två gånger i veckan. Sådana sessioner kan utgöra en påfrestning för patienten, det handlar om att ta sig till och från mottagningen och sedan ha möjlighet till reflektion och återhämtning. Patienten kan behöva en hel dag för att en sådan intervention skall ha optimal effekt. Detta innebär att FK behöver ta hänsyn till den individuella patientens vårdplan och anpassa arbetstider för bästa tänkbara rehabiliteringsförutsättningar för patienten.</P> <P class="p750 ft188">Det finns också tillstånd där FKs grundprincip kan vara till hjälp, t ex olika ångesttillstånd särskilt om det finns inslag av fobi. Här är undvikandet ofta ett problem som karaktäriserar patientens tillstånd och kravet att varje dag ta sig till arbetet, om så endast för 2 timmars arbete, blir då till hjälp i rehabiliteringen. Posttraumatiskt stressyndrom är ett annat tillstånd där patienten kan ha hjälp av att regelbundet dagligen komma till sin arbetsplats.</P> <P class="p287 ft189">Slutsats:</P> <P class="p751 ft188">Den individuella patientens behov bör alltid bedömas och denna bedömning skall vägleda planeringen vid arbetsåtergång. Vid flera olika psykiatriska tillstånd underlättas rehabiliteringen av att FKs regelverk tillämpas flexibelt.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft128">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="p187dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326187x1.jpg/" id="p187img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft7">Statens offentliga utredningar 2020</P> <P class="p41 ft10">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p752 ft6"><SPAN class="ft166">1.</SPAN><SPAN class="ft190">Översyn av yrket personlig assistent</SPAN></P> <P class="p753 ft4">– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.</P> <P class="p754 ft4"><SPAN class="ft166">2.</SPAN><SPAN class="ft191">Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.</SPAN></P> <P class="p755 ft4"><SPAN class="ft166">3.</SPAN><SPAN class="ft191">Hållbar slamhantering. M.</SPAN></P> <P class="p756 ft4"><SPAN class="ft166">4.</SPAN><SPAN class="ft191">Vägen till en klimatpositiv framtid. M.</SPAN></P> <P class="p757 ft4"><SPAN class="ft166">5.</SPAN><SPAN class="ft191">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.</SPAN></P> <P class="p758 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft191">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.</SPAN></P> <P class="p759 ft4"><SPAN class="ft176">7.</SPAN><SPAN class="ft191">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.</SPAN></P> <P class="p760 ft4"><SPAN class="ft166">8.</SPAN><SPAN class="ft191">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.</SPAN></P> <P class="p761 ft4"><SPAN class="ft166">9.</SPAN><SPAN class="ft191">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.</SPAN></P> <P class="p762 ft4"><SPAN class="ft166">10.</SPAN><SPAN class="ft191">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.</SPAN></P> <P class="p763 ft4"><SPAN class="ft166">11.</SPAN><SPAN class="ft191">Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.</SPAN></P> <P class="p764 ft4"><SPAN class="ft166">12.</SPAN><SPAN class="ft191">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.</SPAN></P> <P class="p765 ft4"><SPAN class="ft166">13.</SPAN><SPAN class="ft191">Att kriminalisera överträdelser av </SPAN><NOBR>EU-förordningar.</NOBR> N.</P> <P class="p766 ft4"><SPAN class="ft166">14.</SPAN><SPAN class="ft191">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.</SPAN></P> <P class="p767 ft4"><SPAN class="ft166">15.</SPAN><SPAN class="ft191">Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.</SPAN></P> <P class="p768 ft193"><SPAN class="ft166">16.</SPAN><SPAN class="ft192">Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.</SPAN></P> <P class="p769 ft4"><SPAN class="ft166">17.</SPAN><SPAN class="ft191">Grönt sparande. Fi.</SPAN></P> <P class="p6 ft4"><SPAN class="ft166">18.</SPAN><SPAN class="ft191">Framtidens järnvägsunderhåll. I.</SPAN></P> <P class="p770 ft4"><SPAN class="ft166">19.</SPAN><SPAN class="ft191">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.</SPAN></P> <P class="p771 ft4"><SPAN class="ft166">20.</SPAN><SPAN class="ft191">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p772 ft4"><SPAN class="ft166">21.</SPAN><SPAN class="ft191">Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.</SPAN></P> <P class="p4 ft6"><SPAN class="ft166">22.</SPAN><SPAN class="ft190">Motorfordonspooler</SPAN></P> <P class="p773 ft4">– på väg mot ökad delning av motorfordon. Fi.</P> <P class="p774 ft4"><SPAN class="ft166">23.</SPAN><SPAN class="ft191">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.</SPAN></P> <P class="p775 ft4"><SPAN class="ft166">24.</SPAN><SPAN class="ft191">Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. S.</SPAN></P> <P class="p776 ft4"><SPAN class="ft166">25.</SPAN><SPAN class="ft191">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.</SPAN></P> <P class="p777 ft4"><SPAN class="ft166">26.</SPAN><SPAN class="ft191">En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="p188dimg1"> <INGENBILD zsrc="H8B326188x1.jpg/" id="p188img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft7">Statens offentliga utredningar 2020</P> <P class="p41 ft10">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p4 ft56">Finansdepartementet</P> <P class="p778 ft4">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]</P> <P class="p779 ft4">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]</P> <P class="p780 ft4">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]</P> <P class="p6 ft4">Grönt sparande. [17]</P> <P class="p781 ft4">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]</P> <P class="p2 ft6">Motorfordonspooler</P> <P class="p782 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft191">på väg mot ökad delning av motorfordon. [22]</SPAN></P> <P class="p514 ft56">Infrastrukturdepartementet</P> <P class="p6 ft4">Framtidens järnvägsunderhåll. [18]</P> <P class="p783 ft4">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]</P> <P class="p316 ft56">Justitiedepartementet</P> <P class="p784 ft4">Skärpta regler om utländska månggiften. [2]</P> <P class="p2 ft6">Kompletterande bestämmelser</P> <P class="p785 ft4">till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]</P> <P class="p786 ft4">Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. [16]</P> <P class="p514 ft56">Kulturdepartementet</P> <P class="p6 ft4">Sveriges museum om Förintelsen.</P> <P class="p787 ft4"><SPAN class="ft4">+</SPAN><SPAN class="ft194">Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]</SPAN></P> <P class="p212 ft56">Miljödepartementet</P> <P class="p712 ft4">Hållbar slamhantering. [3]</P> <P class="p712 ft4">Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]</P> <P class="p788 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]</P> <P class="p789 ft4">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft56">Näringsdepartementet</P> <P class="p790 ft4">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]</P> <P class="p791 ft4">Att kriminalisera överträdelser av <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> [13]</P> <P class="p514 ft56">Socialdepartementet</P> <P class="p792 ft4">Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]</P> <P class="p793 ft4">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]</P> <P class="p6 ft4">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]</P> <P class="p6 ft4">Strukturförändring och investering</P> <P class="p794 ft4">i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]</P> <P class="p778 ft4">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]</P> <P class="p4 ft6">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret</P> <P class="p795 ft4"><SPAN class="ft166">–</SPAN><SPAN class="ft194">underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]</SPAN></P> <P class="p793 ft4">Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]</P> <P class="p796 ft4">En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> H8B326 sou_2020__26.pdf 1495797 pdf En sjukförsäkring anpassad efter individen https://data.riksdagen.se/fil/217C23DC-7635-4208-BC10-D60B6891031B