5094259H8031512020/21151propproppropProposition 2020/21:151PropositionPropositionInfrastrukturdepartementetTU15102021-04-16 00:00:002023-03-21 14:39:522021-04-16 00:00:00Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela SverigeKlarhtml-ecprop-RIMb7af4be3-125d-4a8e-8ac2-0ccdce51c14fhttps://data.riksdagen.se/dokument/H803151/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H803151https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H803151
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:54px;height:97px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:99px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #p8dimg1 {position:absolute;top:454px;left:147px;z-index:-1;width:355px;height:232px;}
#page_8 #p8dimg1 #p8img1 {width:355px;height:232px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:555px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:394px;height:54px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:100px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:87px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:216px;left:609px;z-index:-1;width:1px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:1px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:205px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:394px;height:69px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:283px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:84px;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:394px;height:84px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:270px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:394px;height:69px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:84px;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:394px;height:84px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:192px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:84px;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:394px;height:84px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:344px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:409px;height:65px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:112px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft24{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft36{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft38{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft40{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft49{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft50{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 20px;}
.ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft54{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;}
.ft57{font: 14px 'Calibri' !important;l-h: 18px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p39{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p166{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p179{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p222{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p228{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p238{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;margin-top: 739px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 24px;}
.tr1{heightzzz: 17px;}
.tr2{heightzzz: 21px;}
.tr3{heightzzz: 22px;}
.tr4{heightzzz: 16px;}
.tr5{heightzzz: 15px;}
.tr6{heightzzz: 26px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 8px;}
.tr9{heightzzz: 25px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 5px;}
.tr12{heightzzz: 13px;}
.tr13{heightzzz: 32px;}
.tr14{heightzzz: 33px;}
.tr15{heightzzz: 19px;}
.tr16{heightzzz: 7px;}
.tr17{heightzzz: 31px;}
.tr18{heightzzz: 4px;}
.tr19{heightzzz: 14px;}
.tr20{heightzzz: 30px;}
.tr21{heightzzz: 23px;}
.tr22{heightzzz: 10px;}
.tr23{heightzzz: 11px;}
.tr24{heightzzz: 6px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 555px;margin-top: 28px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 412px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 9px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 432px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 564px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 564px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 434px;margin-leftZ: 119px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 564px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 555px;margin-top: 13px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8031511x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2020/21:151</P>
<P class="p1 ft1">Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar Prop.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p2 ft1">i hela Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft1">2020/21:151</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft2">Stockholm den 15 april 2021</P>
<P class="p6 ft3">Stefan Löfven</P>
<P class="p7 ft3">Tomas Eneroth <SPAN class="ft2">(Infrastrukturdepartementet)</SPAN></P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">Regeringen redovisar i denna proposition förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2022–2033.</NOBR> Propositionen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut.</P>
<P class="p10 ft2">Regeringen föreslår att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> ska uppgå till 799 miljarder kronor. Av planeringsramen föreslås 437 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen föreslås vidare 165 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 197 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.</P>
<P class="p11 ft2">Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsobjekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2033.</NOBR></P>
<P class="p10 ft2">Denna proposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.</P>
<P class="p12 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p14 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_4">Ärendet och dess beredning ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_5">Utgångspunkter .................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_5">3.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_5">Transportpolitiska mål........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">3.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_7">Fyrstegsprincipen ...............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">3.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_7">Januariavtalet......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_8">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_8">Resor och transporter i dag och utveckling till 2040.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_8">8</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_8">4.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_8">Dagens transporter..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_8">8</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_10">4.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_10">Utveckling av resor och transporter, till 2040 ..................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_13">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_13">Pågående arbete ..............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_20">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_20">Inriktning ........................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_20">6.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_20">Vad som ska uppnås .........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_24">6.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_24">Hur det ska uppnås ...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_27">7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_27">Satsningar på att vidmakthålla och utveckla</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td3"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_27">transportinfrastrukturen...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_27">7.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_27">Förslag till ekonomisk ram </A><NOBR><A href="#page_27">2022–2033 ............................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_37">7.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_37">Vidmakthållande av vägar och järnvägar .........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_42">7.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_42">Utveckling av transportsystemet ......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_43">7.3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_43">Trimnings- och miljöåtgärder..........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_46">7.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_46">Större investeringar .........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_46">46</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_48">7.3.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_48">Övriga utvecklingsmedel.................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_48">48</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_50">7.3.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_50">Planeringsram för vissa väg- och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_50">järnvägsinvesteringar.......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_50">50</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_51">7.3.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_51">Länsplaner för regional</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_51">transportinfrastruktur.......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_51">51</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft2"><SPAN class="ft2">7.4</SPAN><A href="#page_53"><SPAN class="ft5">Goda förutsättningar för att genomföra satsningarna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_53">på vidmakthållande och utveckling ..................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_53">53</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft2"><A href="#page_53">7.4.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p21 ft6"><A href="#page_53">Ökat fokus på kostnadskontroll och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_53">finansiell styrning ............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_53">53</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p20 ft2"><A href="#page_54">7.4.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_54">Produktivitet i anläggningsbranschen..............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_54">54</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_55">8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_55">Finansiering ....................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_55">55</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_57">9</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_57">Den fortsatta planeringsprocessen...................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_57">57</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_57">10 Förväntade effekter och konsekvenser............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_57">57</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_60">Förteckning över remissinstanserna .................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_60">60</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_63">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 2021 .........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_63">63</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p22 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p23 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p17 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft2">Regeringens förslag:</P>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft8">Riksdagen godkänner att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden </SPAN><NOBR>2022–2033</NOBR> ska uppgå till 799 miljarder kronor (avsnitt 7.1).</P>
<P class="p25 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft8">Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 165 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar samt att av den ekonomiska ramen ska 197 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar (avsnitt 7.2).</SPAN></P>
<P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft8">Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 437 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet samt att denna del av den ekonomiska ramen får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 7.3).</SPAN></P>
<P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft8">Riksdagen godkänner att planeringsramen för investeringar i vissa väg-</SPAN></P>
<P class="p28 ft2">och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till</P>
<P class="p29 ft2">52 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2033</NOBR> (avsnitt 7.3.4).</P>
<P class="p30 ft2"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft8">Riksdagen bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 7.3.5).</SPAN></P>
<P class="p31 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p32 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft9">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p33 ft2">Planeringsprocessen för transportinfrastruktur i Sverige följer den struktur som riksdagen beslutade med anledning av regeringens förslag i propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118, bet. 2011/12/TU13, rskr. 2011/12:257). Regeringen gjorde i den propositionen bedömningen att den långsiktiga infrastrukturplaneringen, såsom i de senaste planomgångarna, även i framtiden bör ha ett perspektiv på minst tio år och att regeringen bör ta ställning till vilka åtgärder som ska genomföras i det perspektivet. Regeringen gjorde vidare bedömningen att systemet även i framtiden bör innefatta ett beslut om övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod samt ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den period beslutet avser.</P>
<P class="p34 ft2">I den senaste infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) föreslog regeringen att planeringsperioden borde vara 12 år och sträcka sig från 2018 till 2029. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101). Motiven för att upprätta en långsiktig plan för infrastrukturåtgärder, bl.a. att stora investeringar i infrastruktur tar tid att planera och genomföra samt att det är värdefullt att ge framförhållning till medborgare och näringsliv, har förstärkts i och med de stora infrastruktursatsningar som regeringen beslutade om vid fastställelsen av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2018–2029.</NOBR></P>
<P class="p34 ft2">Regeringen har uttalat som sin avsikt att ta fram en ny trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen. Regeringen inledde arbetet med att ta fram underlag för denna proposition genom att den 25 juni 2020 uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för bedömning av ekonomiska ramar för möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för två alternativa planperioder <NOBR>2022–2033</NOBR> och 2022– 2037. Trafikverkets förslag till fördelning skulle tas fram mot bakgrund av gällande ekonomiska planeringsram, som uppgår till 622,5 miljarder kronor för 12 år, samt redovisa hur inriktningen förändras om den befintliga ekonomiska ramen för de två alternativa planperioderna ökas respektive minskas med 20 procent. Samma dag uppdrog regeringen även åt Trafikverket att redovisa uppdaterade kostnader och samlade effektbedömningar för olika relevanta och kostnadseffektiva alternativ för nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna <NOBR>Stockholm–Göteborg</NOBR> och <NOBR>Stockholm–Malmö</NOBR> inom en total investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Uppdraget om nya stambanor redovisades den 28 februari 2021.</P>
<P class="p35 ft2">Trafikverket redovisade uppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag den 30 oktober 2020 i rapporten Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> och <NOBR>2022–2037</NOBR> (I2020/02739) och remitterade samtidigt rapporten med en svarstid fram</P>
<P class="p36 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p37 ft2">till den 29 januari 2021. En förteckning över remissinstanserna finns i Prop. 2020/21:151 <SPAN class="ft3">bilaga 1</SPAN>.</P>
<P class="p38 ft2">Det har även genomförts tre remissmöten i syfte att inhämta synpunkter. Den 16 december 2020 hölls ett remissmöte med syftet att ge regionala företrädare tillfälle att framföra synpunkter och kommentarer på inriktningsunderlaget. Samtliga regioner och Gotlands kommun samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) var representerade vid mötet. Ett ytterligare remissmöte med företrädare för näringslivet hölls den</P>
<P class="p39 ft2">17 december 2020 och därutöver har det hållits remissmöten med företrädare för civilsamhället den 27 januari 2021. Remissvaren och dokumentation från remissmötena återfinns i Infrastrukturdepartementets ärende (I2020/02739). Trafikverkets rapport och remissynpunkterna utgör det huvudsakliga underlaget för regeringens ställningstaganden i denna proposition, tillsammans med redovisningar av ett stort antal regeringsuppdrag.</P>
<P class="p40 ft2">I denna proposition, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, beskrivs vilken inriktning som bör väljas för nästa planperiod, och ekonomiska ramar för planperioden föreslås för riksdagen att ta ställning till. Efter riksdagens beslut med anledning av propositionen fortsätter arbetet med åtgärdsplaneringen, vilket innebär att de åtgärder som bör prioriteras och tas in i planen identifieras. Utifrån föreslagen inriktning och riksdagens beslut om ekonomiska ramar med anledning av denna proposition avser regeringen att fatta beslut om direktiv till Trafikverket om att ta fram förslag till en ny nationell plan samt till regionerna och Gotlands kommun om att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. Regeringen planerar att fatta beslut om fastställelse av den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under 2022.</P>
<P class="p41 ft1"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft10">Utgångspunkter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p17 ft11">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p23 ft11">Transportpolitiska mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p17 ft2">Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft2">säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, liksom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft2">miljö och hälsa som sinsemellan är jämbördiga (prop. 2008/09:93, bet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257).</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p42 ft2">Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p17 ft2">landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft2">kvinnors respektive mäns transportbehov.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p42 ft2">Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft2">användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p17 ft2">bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p17 ft2">till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljö-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td20"><SPAN class="p15 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p43 ft2">Prop. 2020/21:151 kvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Hänsynsmålet reviderades genom beslut av riksdagen den 13 december 2012 (i prop. 2012/13:1 utg. omr. 22, bet. 2012/13:TU1, rskr. 2012/13:118).</P>
<P class="p44 ft3">Förhållandet mellan funktions- och hänsynsmålen</P>
<P class="p45 ft2">Regeringen konstaterar att transportsystemet ska utvecklas mot det övergripande transportpolitiska målet. Funktions- och hänsynsmålen är jämbördiga. För att det övergripande transportpolitiska målet ska kunna nås behöver funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Ska klimatmålet nås behöver funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Med detta avses att den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att klimatmålet för transporter nås. Det innebär inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet.</P>
<P class="p46 ft3">Transportsektorns klimatmål</P>
<P class="p47 ft2">Riksdagen har beslutat om ett etappmål för inrikes transporter inom miljömålssystemet som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010 (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Målet är även ett transportpolitiskt etappmål beslutat av regeringen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22).</P>
<P class="p48 ft3">Det övergripande klimatmålet till 2045</P>
<P class="p47 ft2">Ett klimatpolitiskt ramverk antogs 2017 och består av klimatlagen (2017:720), ett klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att klara det övergripande klimatmålet till 2045 kommer de sektorer som har bättre förutsättningar för utsläppsminskningar att behöva gå före. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från flera sektorer, inklusive transportsektorn, i princip kommer att behöva vara noll senast 2045 (prop. 2019/20:65). Regeringen har i en överenskommelse med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna beslutat om en klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65). I den propositionen redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som bidrar till att nå de nationella och globala klimatmålen. Vilka åtgärder som regeringen avser att vidta presenteras dels på tvärsektoriell nivå, dels för olika utsläppssektorer med ett särskilt fokus på transportsektorn.</P>
<P class="p49 ft3">Etappmål för trafiksäkerhet</P>
<P class="p50 ft2">Det finns även ett av regeringen fastställt etappmål för trafiksäkerhet som innebär att antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten respektive luftfarten ska halveras till år 2030. Antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras till år 2030. Antalet allvarligt skadade inom respektive trafikslag ska till år 2030 minska med minst 25 procent.</P>
<P class="p51 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p52 ft11">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td23"><SPAN class="p16 ft11">Fyrstegsprincipen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p17 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft2">En viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet är fyrstegsprincipen som riksdag och regering upprepade gånger uttalat stöd för. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis enligt följande.</P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft13">Det första steget innebär att överväga åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.</SPAN></P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft15">Det andra steget innebär att överväga åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft13">Det tredje steget innebär att vid behov överväga begränsade ombyggnationer.</SPAN></P>
<P class="p24 ft14"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft13">Det fjärde steget innebär att, om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen, överväga nyinvesteringar eller större ombyggnads-</SPAN></P>
<P class="p29 ft2">åtgärder.</P>
<P class="p10 ft2">Att planera transportsystemet enligt fyrstegsprincipen förväntas bidra till kostnadseffektiva lösningar. Alla trafikslag och transportmedel liksom alla typer av åtgärder som leder till att målen nås ska beaktas. En effektiv lösning på ett specifikt problem i transportsystemet kan innefatta åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg. Syftet ska vara att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling.</P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft11">3.3</SPAN><SPAN class="ft16">Januariavtalet</SPAN></P>
<P class="p57 ft2">I januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges bl.a. följande. Den beslutade nationella planen för infrastruktur <NOBR>2018–2029</NOBR> med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder kronor ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Vidare anges i avtalet att ”Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår är viktiga delar för att nå ökad punktlighet”, ”Vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, förstärks” samt ”Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städerna”.</P>
<P class="p58 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="p8dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8031518x1.jpg/" id="p8img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft9">Resor och transporter i dag och utveckling till 2040</SPAN></P>
<P class="p60 ft11"><SPAN class="ft17">4.1</SPAN><SPAN class="ft16">Dagens transporter</SPAN></P>
<P class="p61 ft2">I detta avsnitt beskrivs omfattning och fördelning av resor och godstransporter i Sverige i dag. Beskrivningen utgår från statistik över hur det såg ut före utbrottet av den pågående pandemin. Under pandemin har resandet förändrats. Inte minst resor med flyg, färjetrafik till och från Sverige och kollektivtrafik har minskat kraftigt. Godstrafiken har påverkats i mindre grad än persontrafiken. Det råder en stor osäkerhet om i vilken grad förändringarna kommer bli bestående.</P>
<P class="p62 ft2">Aktiviteten i transportsystemet är nära relaterad till vad som sker i samhället i övrigt, något som blivit särskilt tydligt under pandemin. Godstransporter visar större fluktuationer över tid, jämfört med persontransporter. Transport av gods har historiskt speglat aktiviteten i ekonomin, såsom produktion, konsumtion, export och import. Sedan finanskrisen 2009 har dock sambandet mellan utvecklingen av BNP och godstransportarbetet försvagats. Sambandet redovisas nedan i figur 4.1.</P>
<P class="p63 ft18">Figur 4.1 Transportarbete för personrespektive godstransporter samt real BNP</P>
<P class="p64 ft19">Åren <NOBR>2000–2018</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p65 ft20">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p66 ft21">Persontransporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft21">Godstransporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p67 ft21">BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p65 ft20">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p65 ft20">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p65 ft20">130</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p65 ft20">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p65 ft20">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p65 ft20">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p65 ft21">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td5"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p15 ft21">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td5"><SPAN class="p15 ft21">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p15 ft21">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p68 ft21">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p15 ft21">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p15 ft21">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p69 ft21">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p15 ft21">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p70 ft21">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p15 ft21">2018</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft21">Index med basår 2000. Källa: Trafikanalys Statistik 2020:27 och Real BNP från användningssidan (ENS2010) från Statistiska centralbyrån</P>
<P class="p72 ft2">Under åren <NOBR>2000–2018</NOBR> ökade godstransportarbetet relativt mycket fram till 2008, för att sedan falla kraftigt 2009. Under åren <NOBR>2015–2018</NOBR> har</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p37 ft2">godstransportarbetet årligen ökat något. Godstransportarbetet samvarierar Prop. 2020/21:151 bara tydligt med BNP under den första halvan av perioden <NOBR>2000–2018.</NOBR></P>
<P class="p73 ft2">Däremot samvarierar BNP och persontransportarbetet med varandra under hela perioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p17 ft18">Tabell 4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p17 ft22">Trafikslagens andelar av transportarbetet</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p17 ft19">I procent, år 2019</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p17 ft23"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p17 ft23"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p17 ft23"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p17 ft18">Trafikslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft18">Persontransporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p74 ft24">Godstransporter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p17 ft25">Vägtrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p21 ft25">78</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p74 ft25">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p17 ft25">Bantrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p21 ft25">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p74 ft25">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft25">Sjöfart</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p21 ft25">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p74 ft25">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p17 ft25">Luftfart</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p21 ft25">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p74 ft25"><0,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft25">Samtliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p21 ft25">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p74 ft25">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft21">Källa: Trafikanalys Statistik 2020:27</P>
<P class="p76 ft3">Persontransporter</P>
<P class="p73 ft2">Persontransportarbetet har ökat med 2 procent sedan 2016. Trafikanalys resvaneundersökning från 2019 visar att 15 procent av resorna sker till fots, 13 procent med cykel, 52 procent med bil, 18 procent med kollektiva färdsätt och 2 procent med övriga färdsätt.</P>
<P class="p77 ft2">Vägtrafiken (personbil, buss, motorcykel, moped, cykel och gång) stod för 78 procent av persontransportarbetet 2019. Mellan 2000 och 2016 ökade persontransportarbetet med personbil med cirka 10 procent. Från 2016, då den statistiska metoden ändrades, var persontransportarbetet med personbil i princip oförändrat fram till 2019. Persontransportarbetet med buss ökade med 2 procent och cykeltrafiken ökade med 42 procent under denna period.</P>
<P class="p77 ft2">Bantrafiken (järnväg, spårväg och tunnelbana) svarade 2019 för 12 procent av persontransportarbetet. Inom bantrafiken ökade persontransportarbetet totalt med 69 procent mellan 2000 och 2019. Det regionala resandet har haft den största tillväxten. Framför allt har det resande som anordnas av regionala kollektivtrafikmyndigheter stadigt ökat. Andelen utrikes passagerartrafik på järnväg har däremot minskat från som mest 10 procent 2002 och 2003 till 4 procent 2019.</P>
<P class="p77 ft2">Sjöfarten står för endast 1 procent av allt persontransportarbete i Sverige. År 2019 stod utrikes resor för 80 procent av persontransportarbetet till sjöss, inrikes resor till havs för 15 procent och skärgårdstrafiken för övriga 5 procent.</P>
<P class="p77 ft2">Flyget svarade för 9 procent av persontransportarbetet i Sverige. Sedan 2006 har utrikesflyget ökat snabbare än inrikesflyget och stod 2019 för</P>
<P class="p73 ft2">74 procent av persontransportarbetet med flyg. Det är passagerare i linjetrafik som orsakat ökningarna medan antalet charterresenärer snarare har minskat. Sedan 2018 har det totala antalet personkilometer med inrikes och utrikes flyg minskat.</P>
<P class="p78 ft2">Trafikslagens andelar av persontransportarbetet framgår av tabell 4.1. Resvaneundersökningen från 2019 visar att män och kvinnor lägger</P>
<P class="p79 ft2">ungefär lika mycket tid på resor, knappt en timme per person och dag. Kvinnor och män gör också ungefär lika många resor per person och dag,</P>
<P class="p13 ft26">men män reser betydligt längre och då framför allt med bil och flyg.</P>
<P class="p80 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 Kvinnor reser dubbelt så många kilometer med kollektiva färdsätt jämfört med män. Män gör fler och längre arbetsresor jämfört med kvinnor. Män står för merparten vad gäller fordonsinnehav, körkortsinnehav och körsträckor, men skillnaderna mellan könen minskar.</P>
<P class="p82 ft3">Godstransporter</P>
<P class="p83 ft2">Godstransportarbetet har ökat med 3 procent sedan 2016. År 2019 stod vägtrafiken för drygt hälften av godstransportarbetet.</P>
<P class="p84 ft6">Godstransportarbetet på väg har ökat med 12 procent sedan 2000 men har minskat med 1 procent sedan 2018. Inrikes vägtransporter svarade för 67 procent av det totala inrikes godstransportarbetet 2019. De svenskregistrerade tunga lastbilarna har minskat sin andel av godstransportarbetet sedan 2004. För utrikestrafiken har andelen av godstransportarbetet på väg som sker med svenskregistrerade tunga lastbilar halverats. De lätta lastbilarna svarar för en liten del av det totala godstransportarbetet på väg, men har ökat kraftigt i antal fordon och körda kilometer. De utgör en särskilt stor andel av den regionala och lokala godstrafiken och av distributionstrafiken. Närmare 80 procent av det totala transportarbetet med lastbil sker på sträckor kortare än 500 kilometer. Transportarbetet med lastbil över förhållandevis korta transportavstånd upp till 100 kilometer står för 22 procent av det totala transportarbetet på väg.</P>
<P class="p85 ft2">Bantrafiken svarade 2019 för 21 procent av det totala godstransportarbetet. Godstransportarbetet på järnväg steg med 11 procent mellan 2000 och 2019.</P>
<P class="p86 ft2">Sjöfarten stod för 28 procent av alla tonkilometer i Sverige 2019. Sedan 2015 har godstransportarbetet inom sjöfarten ökat med 3 procent. Utrikes sjötransporter stod för 54 procent av allt utrikes godstransportarbete 2019.</P>
<P class="p87 ft2">Godstransportarbetet med flyg som startar och landar på svenska flygplatser är volymmässigt litet och används främst när det finns behov av snabba transporter av tidskritiska och dyrare varor.</P>
<P class="p88 ft2">Trafikslagens andelar av godstransportarbetet framgår av tabell 4.1.</P>
<P class="p89 ft11"><SPAN class="ft17">4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Utveckling av resor och transporter, till 2040</SPAN></P>
<P class="p90 ft2">Trafikens utveckling är starkt kopplad till utvecklingen av samhället i stort. Trafikutvecklingen och fördelningen på trafikslag påverkas av styrmedel och infrastrukturåtgärder, liksom av omvärldsfaktorer som befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Mellan 2017 och 2040 väntas Sveriges befolkning öka med 16 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB), och den reala inkomsten per capita förväntas öka med 41 procent enligt Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen angav i uppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag, att förslaget till fördelning av den ekonomiska planeringsramen för respektive period ska baseras på ett scenario som innehåller redan beslutade och aviserade styrmedel och åtgärder inom transportsektorn, samt därtill antaganden om ytterligare styrmedel och åtgärder som hållbart och kostnadseffektivt leder till att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart) minskar med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 samt bidrar till att Sverige senast 2045 inte har några</P>
<P class="p92 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft2">nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att åtgärder i gällande nationell och länsvisa infrastrukturplaner <NOBR>2018–2029</NOBR> tillsammans med beslutade skatter och avgifter inte leder till att klimatmålet nås. För det krävs enligt Trafikverket ytterligare styrmedel och åtgärder.</P>
<P class="p94 ft2">I redovisningen av uppdraget att redogöra för hur myndighetens alternativa prognosscenarier bl.a. beskriver en minskad trafikutveckling som kan uppstå till följd av beslutad och aviserad politik samt i förhållande till de mål som gäller för transportområdet<SPAN class="ft27">1</SPAN>, som inkluderar klimatmålet för transportsektorn, har Trafikverket analyserat ett antal olika kombinationer av styrmedel och åtgärder, som exempelvis elektrifiering, reduktionsplikt, vägavgifter samt ökad transporteffektivisering genom höjda transportkostnader och förbättrade alternativ, för att nå målen. Olika scenarier bedöms av Trafikverket leda till olika trafikutveckling. I det scenario som Trafikverket har valt som basprognos<SPAN class="ft27">2 </SPAN>och som scenario för inriktningsunderlaget har Trafikverket, delvis med utgångspunkt i</P>
<P class="p95 ft2">januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, antagit en kombination av elektrifiering, reduktionsplikt och minskad bränsledriven trafik som leder till att klimatmålen nås. Trafikutvecklingen i detta scenario är enligt Trafikverket i stort sett densamma som den som förväntas med beslutade styrmedel och åtgärder. Alla prognoser är behäftade med viss osäkerhet, varför det är viktigt med känslighetsanalyser som visar om urvalet av infrastrukturåtgärder är robust i förhållande till hur olika omvärldsfaktorer och styrmedel utvecklas. I inriktningsunderlaget redovisar Trafikverket ett antal känslighetsanalyser och de konsekvenser som följer av dem.</P>
<P class="p96 ft3">Persontransporternas utveckling</P>
<P class="p97 ft2">Det totala persontransportarbetet förväntas, enligt Trafikverkets basprognos, öka med 28 procent mellan 2017 och 2040. Resandet med tåg förväntas enligt samma prognos öka med 53 procent, medan resandet med personbil förväntas öka med 27 procent. Inrikes luftfart står enligt prognosen för ungefär 3 procent av persontransportarbetet, och cirka 10 procent av det långväga persontransportarbetet (2017). Inrikes luftfart har historiskt sett varierat kraftigt men antas i prognosen för 2040 ligga kvar på dagens nivå. Transportarbetet med gång och cykel ökar enligt Trafikverket med 21 procent, men detta resultat bör behandlas med försiktighet då den använda prognosmodellen är särskilt osäker för dessa transportsätt. Trafikverket anger ett osäkerhetsintervall på omkring <NOBR>20–40</NOBR> procents ökning av personbilsresandet till 2040, och omkring <NOBR>35–60</NOBR> procents ökning av tågresandet. De största osäkerhetskällorna i prognoserna är enligt Trafikverket befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen.</P>
<P class="p98 ft30"><SPAN class="ft28">1</SPAN><SPAN class="ft29">Trafikverket (2020). Scenarier för att nå klimatmålet för inrikes transporter – ett regeringsuppdrag. 2020:080.</SPAN></P>
<P class="p99 ft32"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft31">Trafikverket, 2020, Prognos för godstransporter 2040 – Trafikverkets Basprognoser 2020. Rapport 2020:125 och Trafikverket, 2020, Prognos för persontrafiken 2040 – Trafikverkets Basprognoser 2020, rapport 2020:128.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p101 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p17 ft3">Godstransporternas utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">Under perioden <NOBR>2017–2040</NOBR> förväntas enligt Trafikverket inrikes varu-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">produktion samt export och import av varor öka med cirka 50 procent,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">vilket leder till att inrikes godstransportarbete ökar med ungefär lika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">mycket. Efterfrågan på godstransporter förväntas enligt Trafikverket öka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">med drygt 50 procent mellan 2017 och 2040, vilket innebär en årlig tillväxt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">på 1,8 procent, som är en hög takt historiskt sett. Den bedömda tillväxt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">takten i prognosen beror i huvudsak på den ekonomiska utvecklingen, i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">kombination med en prognos för varuvärdets utveckling i kronor per ton.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">Prognosen visar på en jämförelsevis kraftig ökning av transportarbetet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">sjöfart fram till 2040, från 32 miljarder tonkilometer 2017 till drygt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">52 miljarder tonkilometer 2040. Prognosen för vägtransportarbetet är en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">ökning från 50 miljarder tonkilometer 2017 till 73 miljarder tonkilometer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">2040. För järnvägen redovisas också stora ökningar, från 21 miljarder ton-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">kilometer 2017 till 30 miljarder tonkilometer 2040. Det är enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">Trafikverket delvis ett resultat av att kapaciteten i järnvägsnätet utökas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">kraftigt genom de omfattande investeringarna i gällande plan. För gods-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">transportprognoserna bedömer Trafikverket att den största osäkerheten är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">tillväxttakten för de varuproducerande branscherna och förändringar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">handelsmönster.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p17 ft3">Möjliga effekter av den pågående pandemin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">Det är osäkert vilka effekter den pågående pandemin ger på framtida efter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">frågan på och utbud av transporter. Trafikverkets basprognoser har inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">beaktat eventuella effekter av pandemin. Pandemin fick omedelbart en stor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">påverkan på transportefterfrågan, särskilt inom flyget och färjetrafiken till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">och från Sverige, och då främst passagerartrafiken, men också inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">kollektivtrafiken, som har mycket färre resenärer. Hur stora de långsiktiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">effekterna blir beror bl.a. på hur ekonomin och sysselsättningen påverkas,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">men också på vilka beteendeförändringar som blir bestående. Trafikverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">anger i sitt inriktningsunderlag att distansarbete och digitala möten kan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft6">minska behovet av arbetsresor och tjänsteresor, men att det inte är givet att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">det totala resandet minskar, eftersom det ges ökade möjligheter att göra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">andra typer av resor i stället om resurser i form av tid eller pengar frigörs.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">Effekten kan enligt Trafikverket också bli att de som har möjlighet väljer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">att bosätta sig längre bort från sin arbetsplats eller byter till en arbetsplats</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">längre från hemmet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p42 ft2">Enligt Trafikverket kommer kollektivtrafikbranschen att ha fortsatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">utmaningar om behovet av social distansering kvarstår över tid. Ur ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">resenärsperspektiv skulle detta enligt Trafikverket kunna leda till för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">ändrade val av färdmedel, t.ex. ökad andel bilresande. Enligt Trafikverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">skulle det även kunna bli bestående effekter för cykel- och gångtrafik,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">särskilt i de större städerna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p42 ft2">I ett inledande skede av pandemin tydliggjordes känsligheten i närings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">livets produktions- och logistikkedjor. På sikt skulle den osäkerhet som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">pandemin har skapat enligt Trafikverket kunna leda till ökad egen lager-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">hållning med minskat beroende av leveranser <NOBR>just-in-time.</NOBR> Det skulle</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">enligt Trafikverket också kunna innebära att en ökad andel av de sänd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">ningar som inte är tidskritiska kommer att transporteras på järnväg och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">med inlands- och kustsjöfart. Enligt Trafikverket kan utvecklingen också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p102 ft2">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">tänkas gå mot ökad inhemsk produktion och mer närproducerade varor,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p37 ft2">vilket i så fall som Trafikverket ser det kan leda till ett minskat behov av Prop. 2020/21:151 långväga godstransporter. <NOBR>E-handeln</NOBR> fick ett kraftigt uppsving under</P>
<P class="p73 ft2">pandemins inledande fas. Genom detta ökar distributionstrafiken, samtidigt som behovet av inköpsresor kan minska. Sammantaget råder en osäkerhet om vilka långsiktiga effekter som pandemin kan ha på transportefterfrågan och det är viktigt att följa utvecklingen.</P>
<P class="p103 ft3">Teknisk utveckling bedöms påverka trafikutvecklingen <SPAN class="ft2">Teknikutvecklingen förväntas enligt Trafikverket leda till mer kostnads- och energieffektiva, tillgängliga transportlösningar med mindre miljöpåverkan, vilket som Trafikverket ser det ytterligare kan driva på transportefterfrågan. Samtidigt beskriver Trafikverket att framför allt digitaliseringen kan leda till en minskad efterfrågan på vissa typer av transporter. Trafikverket noterar att forskningsläget visar att det råder stor osäkerhet om vilka systemeffekter som den tekniska och digitala utvecklingen kan leda till. Trafikverket konstaterar dock att det finns en samsyn om att utvecklingen kommer att påverka transportsystemet och generera nya affärsmodeller och tjänster. Ur ett näringslivsperspektiv går det, enligt Trafikverket, att tydligt se fördelarna med automatisering, elektrifiering och digitalisering på kort och medellång sikt. Ökad leveransservice, minskad sårbarhet och potentiellt kraftigt minskade transportkostnader är enligt Trafikverkets bedömning starka incitament i företag, som styrs av ekonomisk rationalitet. På resenärssidan är bilden mer splittrad, då valen enligt Trafikverket inte enbart styrs av ekonomisk rationalitet, utan även av individuella värderingar, sociala normer och livsstilar inklusive grad av acceptans av nya tjänster. Trafikverket konstaterar att snabba förändringar i omvärlden manar till öppenhet och ett synsätt där digitaliseringen och teknikutvecklingen skapar nya förutsättningar och möjligheter för infrastrukturplaneringen.</SPAN></P>
<P class="p104 ft1"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft10">Pågående arbete</SPAN></P>
<P class="p105 ft2">Den gällande nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> fastställdes av regeringen den 31 maj 2018. Det har sedan dess tagits ett stort antal initiativ med bäring på infrastruktur för transporter på väg, järnväg och med sjöfart och luftfart. Initiativen och åtgärderna, som har effekt på såväl kort som lång sikt, bidrar alla till en utveckling där de transportpolitiska målen och därtill hörande etappmål nås.</P>
<P class="p77 ft2">Regeringen, i en överenskommelse mellan samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, presenterade i december 2019 en klimatpolitisk handlingsplan. I handlingsplanen anges vilka åtgärder som regeringen avser att vidta dels på tvärsektoriell nivå, dels för olika utsläppssektorer med ett särskilt fokus på transportsektorn. Utöver de åtgärder och initiativ som nämnts ovan har det avsatts ytterligare särskilda medel för olika ändamål, utöver de satsningar som gjorts i den nationella trafikslagsövergripande planen.</P>
<P class="p106 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p101 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p15 ft2">Nedan följer en redogörelse för ett urval av åtgärder som har genomförts</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">eller påbörjats sedan fastställelsen av nuvarande nationella plan. Åtgär-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">derna syftar till att transportinfrastrukturen ska utvecklas mot de transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">politiska målen inklusive klimatmålen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p17 ft3">Nationell godstransportstrategi</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">Omfattande åtgärder har vidtagits för att stärka järnvägens och sjöfartens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">konkurrenskraft, inte minst för godstransporter, framför allt genom den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">nationella godstransportstrategin för effektiva, kapacitetsstarka och håll-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">bara godstransporter (NGTS) som regeringen beslutade i juni 2018. Här</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">redovisas enbart sådant arbete som har startat och som rör infrastruktur-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">frågorna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">Strategin är den första av sitt slag och arbetades fram i nära dialog med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">branschföreträdare, forskare och myndigheter. Därefter inrättades ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">nationellt godstransportråd med berörda aktörer och regeringen uppdrog</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft6">åt Trafikverket att inrätta ett kansli som stöttar godstransportrådet. Många</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">delar av godstransportstrategin levereras nu.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">– Trafikverket har på uppdrag av regeringen undersökt vilka hinder som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">finns för ökade intermodala järnvägstransporter och lämnat förslag på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">vad som kan göras för att åtgärda dessa. Åtgärderna rör bl.a. regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p108 ft2">för tåglägestilldelning och innovationsupphandling.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">– I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">bedömde regeringen att en fortsättning på miljökompensationen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">fler intermodala järnvägstransporter <NOBR>2021–2025</NOBR> behövdes. Efter för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">slag i propositionen avsattes 400 miljoner kronor årligen <NOBR>2021–2023</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p15 ft2">(bet. 2020/21:TU1, rskr. 2020/21:131). I propositionen Vårändrings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">budget för 2021 (prop. 2020/21:99) har regeringen föreslagit att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">miljökompensationen utökas med 150 miljoner kronor per år. Stödet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p108 ft2">förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">– Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart har tagit</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">fram en handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart. Arbetet med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p108 ft2">genomförandet pågår.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">– Trafikverket har redovisat hur arbetet inom ramen för befintlig ekono-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">misk och fysisk infrastrukturplanering angående längre och tyngre tåg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">fortskrider. Förslaget om och var längre lastbilar bör tillåtas på det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p108 ft2">svenska vägnätet har remitterats.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">– Boverket har analyserat och kartlagt hanteringen av godsrelaterade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">transporter i den fysiska planeringen. Inom ramen för detta arbete har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">Boverket även tagit fram en nationell vägledning för en utvecklad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p15 ft2">planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p108 ft2">kommuner, länsstyrelser och regioner.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">– Trafikverket arbetar med att hitta former för hur informationsutbyte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">och horisontell samordning för ökad fyllnadsgrad, och därmed ökad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p108 ft2">transporteffektivitet, kan utformas och förvaltas.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">– Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att verka för ett utökat och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p108 ft2">breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">Utöver dessa exempel har det beslutats om ett antal uppdrag kopplade till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">godstransportstrategin, uppdrag som har redovisats helt eller delvis, som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">fortfarande pågår eller som kommer att redovisas årligen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft2">Trafikanalys har i uppdrag att årligen följa upp och utvärdera arbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p102 ft2">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">med att genomföra godstransportstrategin och lämnade i december 2020</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft2">en halvtidsutvärdering. Regeringen har därtill beslutat om en utvidgning av stadsmiljöavtalen till att omfatta åtgärder för godstransportlösningar.</P>
<P class="p109 ft2">Inriktningen för de gränsöverskridande transporterna enligt godstransportstrategin är att de i framtiden ska fungera väl och upplevas som smidiga och effektiva. En viktig del för Sverige i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> på transportområdet är därför genomförandet av det transeuropeiska nätverket för transporter, <NOBR>TEN-T,</NOBR> se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU. Nätverket består av ett stomnät och ett övergripande nät som omfattar alla trafikslag, inklusive intermodala plattformar och inre vattenvägar. Godstransporterna är koncentrerade till större stråk, som i huvudsak överensstämmer med de svenska delarna av det transeuropeiska transportnätverket <NOBR>TEN-T:s</NOBR> stomnät. Europeiska kommissionen har inlett arbetet med att revidera regelverket för <NOBR>TEN-T</NOBR> och aviserat att ett förslag till ny förordning kommer att presenteras under det tredje kvartalet 2021.</P>
<P class="p110 ft2">Till stöd för genomförandet av TEN finns det finansiella instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF). Trafikverket ska enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket vara regeringen behjälpligt med ansökningar från Sverige. Detta har lett till att Sverige byggt upp en viktig kompetens som har resulterat i att Sverige haft relativt god utdelning från fonden. Under åren <NOBR>2014–2020</NOBR> har projekt med svenska projektdeltagare tagit emot totalt ca 392 miljoner euro, fördelade på 75 olika projekt. Drygt hälften av medlen, 52 procent, har gått till järnvägsprojekt, drygt 20 procent till sjöfartsprojekt, 15 procent till flygprojekt och 10 procent till vägprojekt.</P>
<P class="p111 ft2">Det finns nio stomnätskorridorer i <NOBR>TEN-T-nätverket</NOBR> och två korridorer för horisontella frågor (järnvägssignalsystemet ERTMS och Motorways of the Sea). Sverige berörs i huvudsak av stomnätskorridoren Skandinavien– Medelhavet samt de horisontella korridorerna. Sveriges arbete inför antagandet av en ny <NOBR>CEF-förordning</NOBR> bidrog till att korridoren <NOBR>Skandinavien–Medelhavet</NOBR> förlängdes genom Sverige till Narvik i Norge samt Oulu i Finland. Samtidigt förlängdes stomnätskorridoren Atlanten– Östersjön från Finland via Haparanda in i Sverige till Luleå, vilket innebär att Sverige nu berörs av två stomnätskorridorer.</P>
<P class="p112 ft3">Stabila förutsättningar för resor och transporter</P>
<P class="p97 ft2">För att ytterligare förbättra förutsättningarna, för såväl resande som för dem som transporterar gods, att se järnvägen som ett attraktivt val har regeringen bl.a. uppdragit åt Trafikverket att utreda förutsättningarna för att minska förseningar i järnvägstrafiken orsakade av järnvägsföretag samt att upprätta en handlingsplan avseende åtgärder för att möjliggöra förbättrad trafikinformation i järnvägstrafiken. Trafikverket har också fått i uppdrag att upprätta en långsiktig underhållsplan avseende genomförande av järnvägsunderhåll för att säkerställa ett samhällsekonomiskt effektivt underhåll och en ökad punktlighet.</P>
<P class="p111 ft2">Trafikverket fick i juli 2019 i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. Trafikverket har därefter, i juli 2020, fått i uppdrag att genomföra en upphandling med ambitionen att upprätta nattågstrafik <NOBR>Malmö–Bryssel</NOBR> och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p113 ft2">Prop. 2020/21:151 <NOBR>Stockholm–Hamburg,</NOBR> med start senast den 1 augusti 2022. För ändamålet får medel om högst 395 miljoner kronor användas under perioden 2022–</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">2026.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p115 ft2">Ambitionen är att andelen resande med kollektivtrafik ska öka och mot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">den bakgrunden är det bekymmersamt att den pågående pandemin har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">påverkat kollektivtrafiken negativt. Under den rådande pandemin har det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">vidtagits åtgärder för att avhjälpa de svårigheter som har uppstått.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">Kollektivtrafiken måste fungera även under tider då samhället står under</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft6">stora påfrestningar. Det är viktigt att trafiken kan möta de behov som finns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">och bedrivas i den omfattning som behövs för att minska risken för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">trängsel och smittspridning. I maj 2020 beslutades ett tillfälligt riktat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">bidrag om 3 miljarder kronor till de regionala kollektivtrafik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">myndigheterna som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">utbrottet av det nya coronaviruset under perioden 1 <NOBR>mars–30</NOBR> juni 2020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">jämfört med motsvarande period 2019. Därefter har det avsatts ytterligare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">2 miljarder kronor under 2021 i ett riktat stöd till de regionala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">kollektivtrafikmyndigheterna. I propositionen Vårändringsbudget för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">2021 (prop. 2020/21:99) har regeringen föreslagit att ytterligare 1 miljard</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">kronor avsätts för sådant stöd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p115 ft2">En ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">påverkan och trängseln i tätorter, samt bidra till en bättre folkhälsa.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">Regeringen fattade i april 2017 beslut om en nationell cykelstrategi för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">ökad och säker cykling. Den följs upp och vidareutvecklas löpande, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">regeringen beslutade t.ex. så sent som i oktober 2020 att ge kommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">möjlighet att fr.o.m. den 1 december 2020 inrätta s.k. cykelgator med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">särskilda, för cyklisterna förmånliga regler.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p115 ft2">Sammanlagt satsas 325 miljoner kronor 2021 och lika mycket 2022 för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">att förstärka både statens cykelinfrastruktur och kommuners möjlighet till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">cykelinvesteringar genom stadsmiljöavtalen. I oktober 2020 fick</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">Trafikverket i uppdrag att fördela 4 miljoner kronor till ideella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">organisationer. Medlen ska användas för informations- och utbildnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">insatser samt andra aktiviteter som främjar ökad och säker cykling.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p116 ft2">Den pågående pandemin har lett till stora ekonomiska påfrestningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">såväl företag som myndigheter inom luftfart och sjöfart. Flygtrafiken har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">minskat dramatiskt, liksom persontransporter med färjor. På flygsidan är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">det framför allt passagerartrafiken, både inrikes och utrikes, som har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">reducerats kraftigt. Även fraktflyget har dock minskat, men inte i samma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">omfattning. Regeringens insatser med anledning av pandemin har kunnat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">möta flera akuta behov som har uppstått.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p117 ft2">Ett flertal åtgärder har genomförts för att mildra krisen för flygbolag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">och flygplatser. De regionala <NOBR>icke-statliga</NOBR> flygplatserna utgör en viktig del</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">i den svenska flygplatsstrukturen. Den 23 juni 2020 beslutade riksdagen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">efter regeringens förslag, om ett tillfälligt ökat driftstöd på 100 miljoner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">kronor till regionala <NOBR>icke-statliga</NOBR> flygplatser. Därutöver har regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">beslutat om temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till Norrland</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">och Gotland och Trafikverket har fått i uppdrag att upphandla flygtrafiken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">på dessa linjer. För att förstärka ambulansflygets kapacitet och till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">gänglighet under den pågående pandemin har 75 miljoner kronor avsatts.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p115 ft2">I Sverige finns tio beredskapsflygplatser för att tillgodose behovet av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p114 ft2">tillgänglighet för samhällsviktiga flygtransporter. Den största användaren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p15 ft2">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p114 ft2">av beredskapsflygplatser är regionernas hälso- och sjukvård, t.ex.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft2">ambulansflyg, men även statliga myndigheter som t.ex. Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Polismyndigheten nyttjar flygplatserna. Beredskapsflygplatserna är också viktiga när det gäller att transportera brådskande fraktgods. Regeringen uppdrog den 22 december 2020 åt Trafikverket att omgående förhandla och ingå överenskommelser med</P>
<P class="p118 ft6"><SPAN class="ft2">16</SPAN><SPAN class="ft33">flygplatser över hela landet om temporär beredskap för att ta emot akuta eller av annat skäl prioriterade sjuktransporter för hälso- och sjukvården, t.ex. ambulansflyg. Uppdraget till Trafikverket kompletterades den</SPAN></P>
<P class="p119 ft2"><SPAN class="ft2">28</SPAN><SPAN class="ft34">december 2020 till att avse ytterligare två flygplatser och i februari till att även avse en förlängning av avtalen för 17 av dessa flygplatser.</SPAN></P>
<P class="p120 ft2">Den pågående pandemin har medfört att flygtrafiken vid de svenska beredskapsflygplatserna har minskat till mycket låga nivåer. Flygplatserna har därför av kostnadsskäl behövt dra ner på sina öppettider. Efter regeringens förslag i en extra ändringsbudget den 22 december 2020 avsattes därför ytterligare 10 miljoner kronor till Sveriges beredskapsflygplatser för att säkra att samhällsviktiga flygtransporter finns tillgängliga i hela landet oavsett tid på dygnet. Stödet ska täcka kostnader för det ökade behovet av beredskap vid flygplatserna. Sedan tidigare hade det avsatts 9,5 miljoner kronor för 2021.</P>
<P class="p121 ft6">Åtgärder för att främja sjöfarten, såsom överflyttning av transporter från väg till sjöfart, omfattas av den nationella godstransportstrategin som nämns ovan. Därutöver har åtgärder vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna av pandemin för sjöfarten, både avseende transporter av passagerare och av gods. Bland annat beslutades i juli 2020 om ett tillfälligt anpassat sjöfartsstöd för passagerarfärjor. Åtgärden förlängdes i december 2020 och gäller nu t.o.m. den 30 juni 2021. Stödet syftar till att stödja sjöfartsbranschen i det svåra ekonomiska läge som uppstått på grund av pandemin och innebär att stöd ges för sjömän även på passagerarfärjor som tillfälligt tagits ur trafik på grund av coronavirusets spridning.</P>
<P class="p96 ft3">Trafiksäkerhet på väg</P>
<P class="p93 ft2">Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Regeringen var i februari 2020 värd för den tredje globala trafiksäkerhetskonferensen 3rd Global Ministerial Conference on Road Safety. På konferensen presenterades den s.k. Stockholmsdeklarationen, som knyter trafiksäkerhet till de globala hållbarhetsmålen och som utgör avslutning på FN:s trafiksäkerhetsarbete för åren <NOBR>2011–2020</NOBR> i det s.k. Decade of Action for Road Safety. Slutsatserna presenterades som ett gemensamt budskap från konferensens deltagare inför det globala arbetet med trafiksäkerhet under de kommande tio åren. Deklarationen innehåller slutsatser och rekommendationer för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet i världen. Bland annat uppmanas FN:s medlemsländer att minska antalet dödsfall i trafiken med minst 50 procent till 2030 och att begränsa den högsta tillåtna hastigheten till 30 km/h i områden där risken är stor för dödsfall och allvarligt skadade i trafiken. I augusti 2020 antogs en ny resolution om global vägtrafiksäkerhet av FN:s generalförsamling. Resolutionen ställer sig bakom Stockholmsdeklarationen och ligger till grund för det globala trafiksäkerhetsmålet till 2030 och ersätter trafiksäkerhetsmål i Agenda 2030.</P>
<P class="p110 ft2">Regeringen beslutade i februari 2020 om det nya etappmålet för omkomna och skadade i trafiken. Etappmålet innebär bl.a. en halvering av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p122 ft2">Prop. 2020/21:151 antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten och luftfarten. Även antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras, och dessutom ska antalet alvarligt skadade inom samtliga trafikslag minska med minst 25 procent. Målet ska vara uppfyllt till 2030.</P>
<P class="p91 ft2">Insatser har även gjorts fortlöpande med syftet att utifrån ett brett synsätt öka trafiksäkerheten, bl.a. har regeringen uppdragit åt Trafikverket att göra en översyn med anledning av bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar. Trafikverket har också haft regeringens uppdrag att vidta åtgärder för att öka säkerheten vid plankorsningar på den statliga järnvägen, liksom att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser inom området medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken.</P>
<P class="p82 ft3">Satsningar på underhåll</P>
<P class="p123 ft2">Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring av vägar samt bidrag för drift av enskild väg, uppgår till 164 miljarder kronor under innevarande planperiod. Ramen för drift, underhåll och trafikledning på järnväg uppgår till 125 miljarder kronor. Regeringen har fortsatt att satsa på underhåll av vägar och järnvägar. För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor i Sveriges gles- och landsbygder tillfördes efter regeringens förslag 2018 medel om totalt 300 miljoner kronor till vägunderhåll under perioden <NOBR>2018–2020.</NOBR> Med anledning av regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) satsades totalt 122 miljoner kronor på underhåll, varav 66 miljoner kronor till bidrag för drift av enskild väg och 56 miljoner kronor till järnvägsunderhåll i landsbygd för att främja godstransporter. Efter förslag i budgetpropositionen för 2020 förlängdes och utökades satsningen på järnvägsunderhåll i landsbygd till 100 miljoner kronor per år under perioden <NOBR>2020–2022.</NOBR> Satsningen på statsbidrag till enskild väghållning förlängdes och utökades till 118 miljoner kronor per år under perioden <NOBR>2020–2022.</NOBR></P>
<P class="p124 ft2">Efter förslag i en extra ändringsbudget våren 2020 avsattes 720 miljoner kronor till järnvägsunderhåll. Satsningen genomfördes som en följd av den pågående pandemin. Pandemin innebar att järnvägstrafiken kraftigt reducerades, viket medfört att underhållsåtgärder kan genomföras med mindre störningar för tågtrafiken. Även vägunderhållet ökades med 300 miljoner kronor, riktat till vägunderhåll i landsbygd. En väl fungerande väginfrastruktur ökar landsbygdens tillgänglighet och konkurrenskraft, men säkrar också väl fungerande vägtransporter i hela landet vilket är viktigt för såväl den nationella som den regionala tillväxten.</P>
<P class="p125 ft2">Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 satsas ytterligare 500 miljoner kronor årligen under perioden <NOBR>2021–2023</NOBR> på underhåll av statliga järnvägar i hela landet. Medlen ska stärka järnvägens tillförlitlighet och möjligheter till klimatsmarta transporter av både gods och människor. Efter förslag i samma proposition satsas även 500 miljoner kronor årligen under perioden <NOBR>2021–2023</NOBR> för vägunderhåll på landsbygd.</P>
<P class="p126 ft3">Elektrifieringen av transportsektorn</P>
<P class="p75 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p127 ft2">Kraftfulla åtgärder behövs för att utsläppen från transporter ska minska i snabbare takt än hittills, för att i princip vara nere på noll 2045. Elektrifiering är en viktig del i detta arbete, och utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Elektrifieringen av transportsektorn bedöms dessutom ge andra positiva effekter för människors hälsa och miljön samt är ett viktigt bidrag till att Sverige ska klara sina bindande åtaganden mot EU när det gäller utsläpp av kväveoxid.</P>
<P class="p128 ft2">I oktober 2020 intensifierades arbetet med att elektrifiera transportsektorn ytterligare. Då inrättades en elektrifieringskommission som ska identifiera åtgärder som kan öka takten i elektrifieringen på transportområdet. Kommissionens arbete omfattar såväl personsom godstransporter och alla trafikslag. Kommissionen ska bl.a. belysa finansieringsfrågor, möjliga affärsmodeller och hur el vid behov snabbt kan dras fram till elväg och laddinfrastruktur för snabbladdning. Kommissionen ska även undersöka hur elektrifiering via vätgasdrift kan medverka till en elektrifiering av transportsektorn och vilka effekter elektrifieringen av transportsektorn har på elförsörjningen. Den ska också tillsammans med näringslivet och berörda aktörer skyndsamt ta fram en handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige samt i övrigt genomlysa andra möjligheter till elektrifiering. Samtidigt inleddes även arbetet med att ta fram av en nationell strategi för elektrifiering, som ska ta ett helhetsgrepp kring förutsättningarna i energisektorn för ökad elektrifiering och redovisa en plan för att hantera eventuella hinder för en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering.</P>
<P class="p129 ft2">Trafikverket redovisade i februari 2021 uppdraget att planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet som leder till att utsläppen av växthusgaser från tung vägtrafik på dessa vägar halveras. Inom ramen för uppdraget har Trafikverket tagit fram ett förslag till en plan för samhällsekonomiskt lönsam elektrifiering av delar av det statliga vägnätet fram till 2030 och med sikte på 2040. Det övergripande syftet är att kraftigt minska utsläppen från vägtrafik för att klimatmålen ska kunna nås.</P>
<P class="p130 ft2">Trafikverket har vidare haft i uppdrag att bedöma hur laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar, inklusive utbud och efterfrågan, förväntas utvecklas. Myndigheten skulle även analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad är förknippad med, samt möjliga affärsmodeller. Eventuella åtgärder som kan främja en samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad skulle också analyseras. Trafikverket redovisade uppdraget i februari 2021.</P>
<P class="p131 ft2">Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har 500 miljoner kronor avsatts för 2021 och 550 miljoner kronor för 2022 för regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon, i syfte att elektrifiera tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena. Även tankinfrastruktur för vätgas ingår i satsningen.</P>
<P class="p131 ft2">En särskild utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll av elvägar kan finansieras (dir. 2020:105). Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara att väghållaren ansvarar för uppförande, drift och underhåll av infrastrukturen för elvägar. Ytterligare en utgångspunkt ska vara att kostnaden för drift och underhåll av infrastrukturen helt eller delvis ska finansieras genom avgifter från dem som använder el på elvägen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">19</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 Sverige har sedan januari 2017 ett innovationspartnerskap med Tyskland, där elvägar utgör ett av sex samarbetsområden. Sverige har också ett innovationspartnerskap med Frankrike, som omfattar flera prioriterade områden, bl.a. gröna lösningar för transporter och smarta städer, där målet är att fokusera på att utveckla innovativa lösningar som städer och samhällen kan använda för att ta itu med nya miljöförhållanden. Detta kommer att kräva minskade växthusgasutsläpp från transportsektorn och lösningar för att få till stånd gröna, inkluderande och hållbara städer. Det arbete som kommer att genomföras kring elvägar inom ramen för det <NOBR>fransk-svenska</NOBR> innovationspartnerskapet samordnas med arbetet med elvägar inom ramen för det <NOBR>tysk-svenska</NOBR> innovationspartnerskapet som ett trepartssamarbete. Både det <NOBR>tysk-svenska</NOBR> och det <NOBR>fransk-svenska</NOBR> partnerskapet samordnas av Trafikverket i de delar de avser elvägar.</P>
<P class="p132 ft1">6 Inriktning</P>
<P class="p89 ft11">6.1 Vad som ska uppnås</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p133 ft6">Hela Sverige ska ges goda förutsättningar att växa, leva och utvecklas och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">transportsystemet är en viktig förutsättning för det. Även i en alltmer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">digitaliserad värld kommer vi fortsatt att vara beroende av att människor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">kan resa och mötas och att varor kan transporteras på ett hållbart och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">klimatsmart sätt. En god tillgänglighet regionalt, nationellt och inter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">nationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv, för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft2">Regeringen avser att ta fram en trafikslagsövergripande nationell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">infrastrukturplan som är en del i samhällsbygget, i vilken det tydligt pekas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">ut hur infrastrukturen ska bidra till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">och Sveriges konkurrenskraft. Sverige är ett exportberoende industriland</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">med behov av god tillgänglighet till Europa och resten av världen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft2">Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">intensifierar därför arbetet med att minska utsläppen från transportsektorn.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">Transporternas utsläpp av växthusgaser måste minska i betydligt snabbare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">takt fram till 2030, och Sveriges utsläpp ska vara nettonoll senast 2045.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">Det innebär att flera sektorer, däribland transportsektorn, i princip kommer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">att behöva nå nollutsläpp senast 2045.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft2">Graden av elektrifiering, energieffektivisering, andelen hållbara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">förnybara drivmedel och trafikarbetets utveckling är de faktorer som har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">störst betydelse för hur utsläppen av växthusgaser från transportsektorn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">utvecklas till 2030 och 2045. Kraftfulla åtgärder behövs därför inom alla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">dessa områden för att nå klimatmålen, inte minst inom elektrifiering och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">hållbara förnybara drivmedel. För att transportsektorn ska ha i princip noll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">utsläpp 2045 går det inte att styra ensidigt mot målet till 2030. En politik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">som siktar mot 2045 behöver på ett tydligt sätt väga in långsiktiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft6">perspektiv som planering av bostäder, annan bebyggelse och infrastruktur.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td42"><SPAN class="p135 ft2">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">Utöver det behöver förutsättningar skapas för en snabb elektrifiering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td43"><SPAN class="p17 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p136 ft2">transporter och överflyttning av transporter till energieffektiva transportsätt. I ett mer transporteffektivt samhälle kan tillgängligheten öka samtidigt som det trafikarbete som krävs för att uppnå motsvarande tillgänglighet kan minska. Även arbetet med innovationer på transportområdet är viktigt för möjligheterna att nå klimatmålen.</P>
<P class="p128 ft2">Alla delar av samhället behöver ställa om och inom transportsektorn berörs både näringslivets transporter och personresor för såväl arbete och utbildning som fritidsändamål. Men förutsättningarna skiljer sig åt, mellan olika delar av landet, mellan städer och stadsdelar, tätorter, gles- och landsbygder, mellan människor och mellan olika verksamheter. Ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem är en förutsättning för att människor ska kunna bo, leva och verka i hela landet, för näringslivet och för att nya företag och jobb kan skapas inom en mängd olika branscher.</P>
<P class="p137 ft2">Klimatanpassning är särskilt viktigt vid investeringar som har lång livslängd inom sektorer som bedöms som sårbara och kritiska.</P>
<P class="p138 ft2">Infrastrukturpolitik främjar jobb och näringsliv. Infrastrukturinvesteringar bidrar till att företagande och sysselsättning utvecklas i en positiv riktning. Väl fungerande, regionalt, nationellt och globalt konkurrenskraftiga godstransporter är grundläggande för svensk välfärd, för att säkra arbetstillfällen, för näringslivet och för hållbar tillväxt. Transportkostnaden spelar för många företag en avgörande roll för konkurrenskraften, vilket ställer krav på ökad tillgänglighet och ett flexibelt transportsystem.</P>
<P class="p137 ft2">Genom att på ett hållbart sätt förbättra tillgängligheten, genom bl.a. bättre pendlingsmöjligheter inom ett geografiskt område (regionintegrering), eller genom att det område som omfattas av pendling förstoras (regionförstoring), är det möjligt att utveckla ekonomiskt mer dynamiska och robusta, väl sammanbundna och större funktionella regioner. Bättre förutsättningar för ökad rörlighet kan bl.a. ge en bättre matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft samt en mer differentierad och dynamisk arbetsmarknad. En ökad specialisering kan även ske av näringsliv, arbetskraft och utbildning inom fler branscher. Ökad tillgänglighet kan öka sysselsättningen och ge högre produktivitet, oberoende av befolkningstäthet i det aktuella området. En välfungerande transportinfrastruktur innebär således positiva effekter såväl för gles- och landsbygder och tätorter som städer. God och hållbar tillgänglighet är också central för att ge människor tillgång till vård, omsorg och service liksom aktiviteter och miljöer för en meningsfull fritid.</P>
<P class="p139 ft2">Utöver att förbättra standarden, tillförlitligheten och tillgängligheten främjar satsningar på underhåll och investeringar också direkt sysselsättning i företag inom t.ex. bygg- och anläggningssektorn och bland maskinentreprenörer och leverantörer i hela landet. Ordning och reda i bygg- och anläggningsbranschen med schysta villkor och konkurrensneutralitet måste samtidigt värnas.</P>
<P class="p128 ft2">Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Väl utformad infrastruktur som bl.a. tar hänsyn till befintliga natur- och kulturmiljövärden ger förutsättningar för hållbar utveckling där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt. En väl utbyggd cykelinfrastruktur kan ha stor betydelse för att öka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 andelen som cyklar. Närhet till t.ex. bostad, arbetsplats och service gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transportmedel. För folkhälsan är ökat stillasittande ett hot som kan motverkas genom aktiv mobilitet, som att exempelvis på ett tryggt sätt kunna cykla och gå till skolan, arbetet eller till fritidsaktiviteter. Barnperspektivet bör beaktas vid planering och utveckling av transportsystemet. Regeringen slog 2018 fast ett etappmål i miljömålssystemet om att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik. Regeringen avser att ta fram mål för ökad cykling.</P>
<P class="p140 ft2">Infrastrukturinvesteringar skapar också potential för bostadsbyggande. En väl fungerande samordning mellan statlig infrastrukturplanering samt kommunal och regional samhällsplanering är en förutsättning för att de potentialer som infrastrukturprojekten möjliggör ska utnyttjas till fullo.</P>
<P class="p86 ft6">Väl fungerande internationella godstransporter är viktiga för att företagen ska kunna exportera sina varor, och de gränsöverskridande transporterna måste därför vara smidiga och effektiva. Infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Godstransporter sker med samtliga trafikslag, i hela landet, liksom gränsöverskridande till andra länder. Godstransporter har stor betydelse för att hela Sverige ska fungera, även vid påfrestningar. Ökad tillgänglighet genom t.ex. goda pendlingsmöjligheter med tåg och annan kollektivtrafik över landsgränserna mot såväl Norge som Finland och Danmark ger möjligheter till utvidgade, men också integrerade, arbetsmarknadsregioner, till gagn för såväl företag som anställda. Regering, regioner, kommuner och Trafikverket har sedan lång tid tillbaka ett fortlöpande samarbete med sina nordiska motsvarigheter genom att samarbeta kring exempelvis gränsöverskridande infrastruktur.</P>
<P class="p85 ft2">Den pågående pandemin har haft en mycket stor påverkan på transportefterfrågan. Särskilt tydligt märks detta inom flygtrafiken och färjetrafiken till och från Sverige, men även inom kollektivtrafiken har effekterna varit påtagliga. Det är dock osäkert hur stora de långsiktiga effekterna blir för t.ex. ekonomin och sysselsättningen. Inte minst är det svårt att bedöma vilka beteendeförändringar som kan tänkas bli bestående, t.ex. när det gäller distansarbete, enskildas val av färdmedel, <NOBR>e-handel,</NOBR> besöksnäringen samt näringslivets produktions- och logistikkedjor.</P>
<P class="p91 ft2">Infrastrukturplaneringen är mycket viktig för återstarten av den svenska ekonomin efter pandemin. Satsningar på infrastruktur i hela landet bidrar till att ekonomin och sysselsättningen återhämtar sig. Återstarten ska vara en grön återstart. Den globala uppvärmningen fortsätter utan hänsyn till pandemin. Med en grön återstart i hela landet minskar koldioxidutsläpp, och grunden läggs för nya företag, jobb och ökad konkurrenskraft. EU:s gröna giv blir också en plattform för de europeiska länderna att gemensamt driva på återstarten.</P>
<P class="p141 ft2">Hela Sverige ska växa, leva och utvecklas. För att få en bred uppslutning bakom den omställning som transportsektorn står inför måste det finnas en förståelse för stads- och landsbygders olika förutsättningar. Landsbygden består av en mängd olika miljöer med olika förutsättningar. I delar av landet är bilen det enda realistiska alternativet, och på vissa orter i Sverige</P>
<P class="p92 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p127 ft2">är flyget centralt för att befolkningen och näringslivet ska ha god tillgång till andra delar av Sverige eller till exportmarknaden.</P>
<P class="p138 ft6">Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att minska klyftorna i samhället och uppnå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Transportinfrastrukturen kan genom sin utformning bidra till det. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Utvecklingen av transportsystemet bör främja att både män och kvinnor kan ta del av det på lika villkor och medverka till att ge alla, oavsett exempelvis socioekonomisk situation, ålder, funktionsnedsättning eller var man bor i landet, en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Sverige har lång erfarenhet av att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv inom transportpolitiken.</P>
<P class="p142 ft2">Transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Det är därför angeläget med en universell utformning av transportsystemet och att arbetet med krav, riktlinjer och standardisering för tillgänglighet får fortsatt hög prioritet. Det är också viktigt att hinder mot tillgänglighet identifieras.</P>
<P class="p128 ft6">Arbetet med ökad social hållbarhet är mycket angeläget, inte minst i transportsystemet. I det samhällsbygge som nu pågår, med den klimatomställning Sverige och världen står inför, behövs smartare tillgänglighet och mobilitet, som ger fler samhällsgrupper förutsättningar att på ett hållbart sätt nå en större och växande arbetsmarknad. Det är en viktig men svår utmaning att planera transportsystemet så att skillnader i tillgänglighet och exponering för trafikens negativa konsekvenser beaktas och omställningen till ett fossilfritt transportsystem samtidigt leder till ökad jämställdhet och minskade socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i samhället. Därtill kan olika socioekonomiska grupper i viss utsträckning antas beröras på olika sätt av hur transportsystemet utvecklas.</P>
<P class="p143 ft2">Befolkningen i Sverige ökar och allt fler bor i växande stadsregioner, pendlingsorter och i tätortsnära landsbygder. Detta beror till mindre del på inrikes flyttar och till större del på födelseöverskott (i urbana områden). Könsfördelningen ser också olika ut – i storstäderna är kvinnor något i majoritet, medan män oftare är i majoritet i gles- och landsbygdsområden. Även utanför dessa växande urbana områden finns geografiska områden där befolkningen växer. Samtidigt har den ekonomiska segregationen ökat, vilket har resulterat i ökade klyftor mellan resursstarka och resurssvaga områden – både mellan städer, tätorter och landsbygder och inom enskilda kommuner. Många områden med mindre eller minskande befolkning har verksamheter som är av stor ekonomisk betydelse för Sverige.</P>
<P class="p143 ft2">En klok förvaltning av transportinfrastrukturen tillsammans med viktiga investeringar ska bidra till att bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt och stödja klimatomställningen och en grön återstart efter pandemin. Inte minst för att säkra tillgängligheten för alla grupper i samhället, kvinnor såväl som män, de som bor i landsbygder såväl som i städer, äldre såväl som yngre, personer med funktionsnedsättning och människor inom alla socioekonomiska grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p74 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p144 ft11">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p145 ft11">Hur det ska uppnås</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p144 ft2">För att de mål och ambitioner som de beskrivs ovan ska kunna uppnås</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">behövs fortsatt stora satsningar på transportinfrastrukturen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p145 ft2">För att näringslivets konkurrenskraft ska kunna fortsätta att stärkas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">behöver transportinfrastrukturen underhållas och utvecklas och bli ännu</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">mer robust. Det behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">varandra. Det gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p145 ft2">Arbetet med produktivitets- och effektivitetsförbättringar måste</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">intensifieras. En hög grad av kostnadskontroll och transparens i planering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">och byggande av infrastruktur är grundläggande i det arbetet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p145 ft2">Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">strukturåtgärder. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">av befintlig infrastruktur (steg 2).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p145 ft2">Transportsektorn är i dag i hög grad beroende av fossila drivmedel, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">det kommer att krävas olika typer av åtgärder för att bryta detta beroende.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">Transportsektorn har jämförelsevis goda förutsättningar att minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">utsläppen genom ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och fartyg,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">elektrifiering och genom att gå från fossila till hållbara förnybara driv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">medel. Styrmedel ska användas för att göra det klimatsmarta alternativet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">enklare att välja och ekonomiskt mer fördelaktigt för medborgare och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">näringsliv. Det behövs också en säker tillgång till hållbara förnybara driv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">medel till konkurrenskraftiga priser, samtidigt som transporterna effekti-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">viseras, samordnas bättre och samhället planeras med förutsättningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">god tillgänglighet utan onödigt många eller långa transporter. Sverige ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">dra nytta av ny, klimatsmart teknik för att bli världens första fossilfria väl-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">färdsland. En del i detta är att det behöver ske en elektrifiering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">transportsektorn. Den behöver ske i närtid för transporter på väg och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">successivt även för transporter med sjöfart och flyg. Implementering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">innovationer och användning av nya tekniker för elektrifiering,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">digitalisering, datadelning och automatisering har en viktig roll att spela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">för att minska utsläppen från transportsektorn.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p145 ft2">Transportsystemets utformning som helhet har stor betydelse för en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">långsiktigt hållbar utveckling. Transportinfrastrukturen är en del i detta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">tillsammans med bl.a. regelutveckling, ekonomiska styrmedel och teknisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">utveckling av bl.a. fordon, bränslen och digitala system.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p145 ft2">I det transporteffektiva samhället är det transportarbete som utförs så</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">effektivt som möjligt utifrån <NOBR>energi-,</NOBR> miljö- och ekonomiska perspektiv för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga. Infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">strukturåtgärder kan bidra till ökad transporteffektivitet bl.a. genom att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">skapa förutsättningar för effektiv, punktlig och tillförlitlig kollektivtrafik,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">överflyttning till mindre energiintensiva transportsätt och fordon och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">genom ökad möjlighet till längre och tyngre fordon.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p145 ft2">För att den globala temperaturökningen ska kunna begränsas i enlighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">med Parisavtalet bör Sverige, utöver nationella åtgärder, stimulera en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">hållbar utveckling internationellt. En viktig del i det är att vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p144 ft2">internationella förhandlingar och dialoger sprida budskapet om hur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p146 ft2">24</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p144 ft2">Sverige ställer om till ett fossilfritt välfärdsland, där klimatarbetet bidrar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p127 ft2">till innovationer, ökad konkurrenskraft och förbättrad hälsa. I december 2020 presenterade Europeiska kommissionen en ny strategi för hållbar och smart mobilitet (Sustainable and Smart Mobility Strategy) baserad på den europeiska gröna given (The European Green Deal). Strategin bedöms få en betydande inverkan på EU:s transportpolitik, men även på den nationella politiken.</P>
<P class="p131 ft2">En elektrifieringskommission har tillsatts i syfte att påskynda elektrifieringen. Även regionala elektrifieringspiloter, elvägar och utbyggnad av laddinfrastruktur kan bidra till det arbetet. Regeringen bedömer att vätgasteknik är en av flera tekniker som på sikt kommer att kunna hantera de svåraste utmaningarna för att uppnå klimatneutralitet. Utvecklingen av elektrifierade transportsystem bedrivs både nationellt och i internationell dialog. Sverige har innovationspartnerskap med både Tyskland och Frankrike, där elvägar utgör ett samarbetsområde.</P>
<P class="p130 ft2">Regeringen har dessutom en vision om ett hållbart digitaliserat Sverige och har målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalisering och skapandet av ett smartare transportsystem har god potential att skapa synergier, minska utsläppen och bidra till ökad transporteffektivitet och trafiksäkerhet. Som exempel kan digitaliseringens möjligheter medföra smartare logistikkedjor där infrastrukturen utnyttjas mer effektivt.</P>
<P class="p131 ft2">Den nu gällande nationella transportinfrastrukturplanen innebär stora järnvägssatsningar både i form av omfattande nyinvesteringar, och genom en ökning av järnvägsunderhållet. Även sjöfarten är en viktig del av godstransportlösningarna. Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart är en viktig del av godstransportstrategin och kan bidra till att minska transportsektorns klimatutsläpp. Samtidigt är det viktigt att åtgärder för minskad klimatpåverkan i hög grad sker inom respektive trafikslag.</P>
<P class="p130 ft2">God tillgänglighet i hela Sverige, genom ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem, behövs för att människor och näringsliv ska kunna leva och verka i alla delar av landet och för att Sverige ska kunna hålla ihop. I stora delar av landet är vägnätet ofta avgörande för tillgängligheten. De senaste åren har det tillskjutits ytterligare resurser till vägunderhåll på landsbygden.</P>
<P class="p128 ft6">Trafikanalys resvaneundersökning visar att befolkningen som bor i glesbygd i snitt reser ca 23 km till arbetet medan tätortsbefolkningen reser ca 14 km. Samtidigt är utbudet av kollektivtrafik betydligt sämre i glesbygd. Till följd av detta görs ca 80 procent av arbetsresorna i glesbygd med bil, jämfört med 50 procent i tätorter. Skillnaden i färdmedelsval för andra typer av resor är ungefär densamma. Infrastrukturinvesteringar kan få olika effekter i olika delar av landet. Boende i städer har generellt stort utbud på nära håll av vård, service, skola och handel samt väl utbyggd kollektivtrafik. För grupper i landsbygdsområden, mindre tätorter och i vissa fall i mindre städer eller urbana ytterområden, kan högre kostnader för vägtrafik minska tillgängligheten hos ekonomiskt svagare grupper som har färre alternativ. Samma grupper kan därtill förväntas ha mer begränsade möjligheter att investera i exempelvis nyare fordon och annan ny teknik som samhället eventuellt subventionerar. Att människor är beroende av bilen i olika mån måste beaktas både vid införande av styrmedel och vid val av infrastruktursatsningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td38"><SPAN class="p101 ft2">Prop. 2020/21:151</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td39"><SPAN class="p107 ft2">Satsningar på tillgänglighet och trafiksäkerhet på landsbygden behöver</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">därmed också gå hand i hand. Åtgärder som ger sådana synergier är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">exempelvis mittseparering av vägar. Trafikverket har enligt den nu</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">gällande nationella planen i uppdrag att fördela upp till 1 miljard kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">för att samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">åtgärder som förkortar restiden på landsbygd ska prioriteras. Det medför</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">att hastigheten kan höjas på delar av vägnätet för att möjliggöra snabbare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">resor och transporter på längre pendlingssträckor. Samtidigt kan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">hastighetssänkningar på kortare sträckor behövas för att rädda liv. Andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft2">åtgärder för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p17 ft2">hastighetsreglering</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p17 ft2">är t.ex.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p15 ft6">trafiksituationsstyrda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p17 ft2">hastighetstavlor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td51"><SPAN class="p145 ft2">Åtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td52"><SPAN class="p17 ft2">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p108 ft2">alternativ</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p147 ft2">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p15 ft2">generella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">hastighetsnedsättningar bör bejakas. Att Sverige är världsledande inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">trafiksäkerhet, med färre döda än någonsin i trafiken, hänger bl.a. samman</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">med en kombination av hastighetssänkningar med trafikövervakning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">automatisk kameraövervakning, säkra vägar med mitträcken samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">viltstängsel och säkra viltpassager och inte minst säkra bilar och en bra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">fordonspark. Med rätt insatser kan tillgängligheten i hela landet öka utan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">att det görs avkall på trafiksäkerheten. En välplanerad och rätt underhållen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">cykelinfrastruktur har stor betydelse för att minska cykelolyckorna och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p17 ft2">öka andelen som cyklar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft2">En viktig utgångspunkt i utvecklingen av transportinfrastrukturen är att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">beakta ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av processen. Detta innebär</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">att såväl kvinnors som mäns liksom flickors och pojkars transportbehov</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">ska väga lika tungt i planeringen och beslutsfattandet. När behoven för alla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">som nyttjar transportsystemet speglas bättre, medför det ett bredare per-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">spektiv i planeringen och utförandet. Det finns i dag skillnader mellan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">kvinnors och mäns resmönster och tillgänglighet. Män reser oftare med bil</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">och i genomsnitt längre till arbetet. Fler kvinnor än män använder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel. Gapet mellan mäns och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">kvinnors bilanvändning är dock mindre i de yngre generationerna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">Utmaningen ligger därför inte bara i att tillgodose både kvinnors och mäns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft6">behov av transporter, genom att som exempel beakta trygga miljöer i trans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">portsystemet, utan även i en önskvärd beteende- och värderingsförändring</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">mot mer miljömässigt hållbara resmönster och ökad trafiksäkerhet. Sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><SPAN class="p17 ft2">värderingar och beteenden är i dag vanligare hos kvinnor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p107 ft2">Den svenska transportinfrastrukturplaneringen behöver utifrån ett brett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">synsätt samspela med den internationella transportinfrastruktur-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">planeringen. Det svenska näringslivet har ett starkt utbyte på global nivå,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">inte minst inom EU. Europeiska kommissionen har inlett arbetet med att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft6">revidera regelverket för det transeuropeiska transportnätet <NOBR>TEN-T.</NOBR> Den nu</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">gällande <NOBR>TEN-T-förordningen</NOBR> fungerar bra, och för svensk del är utgångs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">punkten att den pågående revideringen av förordningen bör handla om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">mindre anpassningar och förbättringar snarare än större förändringar i för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">ordningen. Förordningen bör vara ett instrument för att fortsatt främja om-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">ställning till ett fossilfritt transportsystem, digitalisering och omställning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p17 ft2">till uppkopplad och automatiserad mobilitet. Revideringen bör möjliggöra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft6">en kostnads- och samhällsekonomiskt effektiv förvaltning och användning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">av transportinfrastrukturen, samtidigt som säkerhet och robusthet i infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p17 ft2">strukturen inte åsidosätts.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td39"><SPAN class="p15 ft2">Regeringens arbete på internationell nivå sker inte minst inom trafik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p102 ft2">26</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td39"><SPAN class="p17 ft2">säkerhetsområdet. Regeringen var i februari 2020 värd för den tredje</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="p27dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315127x1.jpg/" id="p27img1">
</DIV>
<P class="p37 ft2">globala trafiksäkerhetskonferensen, som utmynnade i den s.k. Prop. 2020/21:151 Stockholmsdeklarationen, som knyter trafiksäkerhet till de globala hållbarhetsmålen. I augusti 2020 antogs den nya resolutionen om global vägtrafiksäkerhet av FN:s generalförsamling. Resolutionen stödjer Stockholmsdeklarationen, som därmed ligger till grund för det globala trafiksäkerhetsmålet till 2030 och banar väg för att ersätta trafiksäkerhets-</P>
<P class="p51 ft2">mål i Agenda 2030.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft10">Satsningar på att vidmakthålla och utveckla transportinfrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p149 ft2">Ett väl fungerande och tillförlitligt transportsystem är av stor vikt för Sverige. Satsningar behövs som säkerställer att människor och varor kan transporteras på ett effektivt, hållbart och säkert sätt i hela landet. Sverige är ett exportberoende industriland och transportsystemet är därför en viktig del i att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas med stark konkurrenskraft och tillväxt och dessutom bli världens första fossilfria välfärdsland. Regeringen bedömer att investeringar i transportinfrastrukturen skapar förutsättningar för ökad sysselsättning, bättre fungerande arbetsmarknad, fler och lönsammare företag och ökat bostadsbyggande. Människor ska kunna bo, leva och verka i hela Sverige. Förhållandena och behoven varierar i landet och ser t.ex. olika ut i städer, tätorter samt på gles- och landsbygder men också för olika aktörer. Sverige är också världsledande inom trafiksäkerhetsarbetet med högt ställda mål och Nollvisionen om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det behövs ett fortsatt aktivt arbete med dessa frågor för att uppnå målen och ambitionerna. Denna infrastrukturproposition är också viktig för genomförandet av januariavtalet. Detta utgör sammantaget grunden för de förslag till satsningar som presenteras i detta avsnitt.</P>
<P class="p150 ft11"><SPAN class="ft11">7.1</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till ekonomisk ram </SPAN><NOBR>2022–2033</NOBR></P>
<P class="p151 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> ska uppgå till 799 miljarder kronor.</P>
<P class="p152 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Inriktningsunderlaget ger dock inte förslag till hur stor den ekonomiska ramen ska vara men konstaterar att de resurser som krävs för att genomföra namngivna investeringsåtgärder i enlighet med den gällande nationella planen tillsammans med de resurser för vidmakthållande som Trafikverket bedömer krävs inte kommer att rymmas inom de totala ekonomiska ramar som anges, förutom möjligen inom den högsta ramnivån.</SPAN></P>
<P class="p153 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser delar Trafikverkets</P>
<P class="p13 ft37">bedömning att prioritera underhåll och vidmakthållande av befintlig infra-</P>
<P class="p154 ft2">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 struktur, men betonar därutöver att medlen också behöver öka för att rymma även nya investeringar. <SPAN class="ft3">Företagarna </SPAN>anser att regeringen bör öka anslagen för att tillgodose näringslivets ökade behov av transporter så att även investeringar i en ökad kapacitet av transportsystemet är möjliga. <SPAN class="ft3">Handelskammaren Värmland </SPAN>anser att de ekonomiska ramarna inte bör vara så snäva att man måste välja mellan underhåll, objekt i planen och investeringar inför framtiden, och är också oroade över att även mindre, för landsbygden viktiga, åtgärder kan komma att knuffas åt sidan på bekostnad av större objekt inom en allt för snäv ekonomisk ram. <SPAN class="ft3">Östsvenska handelskammaren </SPAN>menar, utifrån Trafikverkets konstaterande att namngivna investeringsåtgärder i enlighet med den gällande nationella planen tillsammans med de resurser för vidmakthållande som krävs för att upprätthålla dagens funktionalitet inte ryms i någondera av de tre ramnivåerna, att det enda gångbara alternativet är att anslagen ökar. <SPAN class="ft3">Mälardalsrådet </SPAN>tillstyrker förslaget om en ökning av planramarna motsvarande minst 20 procent, vilket krävs för att klara vidmakthållande av befintlig infrastruktur, genomförande av nationell plan samt prioriteringen av nya objekt. <SPAN class="ft3">Godstransportrådet i Småland </SPAN>anser att det synes utomordentligt oklokt att i princip införa ett moratorium på nya investeringar inklusive sådana beslutade men ej ännu påbörjade i den nu gällande planen, eftersom de underliggande behoven inte försvinner och i näringslivets fall omvandlas till konkurrensnackdelar med direkt påverkan på sysselsättning, tillväxten och i slutändan skatteintäkter och samhällskostnader. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>saknar i inriktningsunderlaget frågor som rör hur ett transporteffektivt samhälle kan bidra till minskade transporter och menar att Trafikverket bör sträva efter åtgärder som bidrar till ökad transporteffektivitet i den nationella planeringen för transportinfrastruktur. Även flera andra remissinstanser, bl.a. vissa länsstyrelser, framför liknande synpunkter. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner</SPAN>, <SPAN class="ft3">Boverket</SPAN>, <SPAN class="ft3">Trafikanalys</SPAN>, <SPAN class="ft3">Statens energimyndighet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket</SPAN>, anser att Trafikverket inte på ett tydligt sätt beskriver på vilket sätt steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> kommer in i infrastrukturplaneringen.</P>
<P class="p155 ft2">Av de remissinstanser som har yttrat sig över frågan om planperiodens längd delar de flesta Trafikverkets bedömning att nuvarande <NOBR>12-åriga</NOBR> planperiod bör behållas. Exempelvis menar <SPAN class="ft3">Östsvenska handelskammaren </SPAN>att en planperiod på 16 år kan hämma möjligheter till nyinvesteringar och skapa svårigheter för att möta upp den snabba samhälls- och teknikutvecklingen, förändrade förutsättningar och strukturförändringar i näringslivet. <SPAN class="ft3">Mälardalsrådet </SPAN>anser att riskerna med en längre planperiod på 16 år överskrider fördelarna, och att en förlängning av planperioden skulle innebära stora inlåsningar och resultera i minskad handlingskraft att effektivt kunna möta och svara upp mot förändrade förutsättningar och samhällsutveckling. <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att det finns ett flertal goda argument för och emot en <NOBR>16-årig</NOBR> plan men att minskad handlingsfrihet och att investeringsmedel riskerar att bindas upp under mycket lång tid är tunga argument som talar emot. Att ytterligare minska flexibiliteten gentemot framtida okända behov och omständigheter vore enligt <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv </SPAN>fel väg att gå och organisationen förespråkar därför en fortsatt <NOBR>12-årig</NOBR> planperiod.</P>
<P class="p156 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft36">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p157 ft6">För att transportsystemet ska utvecklas i riktning mot de transportpolitiska målen och bidra till klimatomställningen bedömer regeringen, i likhet med flertalet remissinstanser, att det krävs stora insatser, både för att ta hand om och utveckla befintliga infrastrukturanläggningar och för att genomföra nya investeringar. Regeringen bedömer också att det krävs satsningar på forskning och innovation. Den nu gällande nationella planen innehåller ambitiösa och nödvändiga satsningar i hela landet. Planeringsarbetet för nya stambanor pågår och arbetet med att förverkliga de nya stambanorna ska fortgå. Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska det ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras, samt en långsiktig underhållsplan och ett åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet tas fram i samverkan med tågoperatörerna. Enligt januariavtalet ska stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bl.a. främja alternativ till bil i städerna samt att andelen som reser med cykel ska öka och att vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, ska förstärkas.</P>
<P class="p158 ft2">Till det som överenskommits i januariavtalet ska läggas nya betydande behov inom såväl vidmakthållande som utveckling som Trafikverket har identifierat i det inriktningsunderlag som verket har tagit fram på regeringens uppdrag. Ytterligare behov har dessutom förts fram vid bl.a. de remissmöten som hållits med regioner, näringsliv och det civila samhället och i de remissvar som har inkommit.</P>
<P class="p94 ft2">Att underhålla befintlig infrastruktur i hela landet är ett resurseffektivt sätt att upprätthålla tillgängligheten. Det ger i enlighet med fyrstegsprincipens andra steg effektivare användning av befintlig infrastruktur, och möjliggör därigenom att transportsystemet kan utvecklas mot de transportpolitiska målen. Ramarna för väg- och järnvägsunderhåll utökades inför den nu gällande trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2018–2029,</NOBR> jämfört med föregående planperiod <NOBR>2014–2025</NOBR> (prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101). Det har medfört att infrastrukturens robusthet har kunnat förbättras och tillgängligheten upprätthållas i hela landet. Behoven av fortsatt väg- och järnvägsunderhåll är dock fortsatt stora. Utvecklingen av samhället, klimatomställningen och behovet av utbyte med andra EU- länder och resten av världen kräver därutöver nya investeringar samt satsningar på forskning och innovation. Regeringen bedömer därför sammantaget att den ekonomiska ramen för planperioden behöver utökas väsentligt jämfört med ramen för innevarande planperiod.</P>
<P class="p159 ft6">En viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning är den s.k. fyrstegsprincipen vars syfte är att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling. Ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturplanering, dvs. ett synsätt där alla trafikslag och transportsätt prövas förutsättningslöst, behöver genomsyra det kommande arbetet med åtgärdsplanering och framtagandet av en ny nationell plan.</P>
<P class="p94 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner</SPAN>, har lyft frågan om hur s.k. steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> kommer in i infrastruktur-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 planeringen. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (det första steget i fyrstegsprincipen) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (det andra steget i fyrstegsprincipen). Statliga åtgärder enligt fyrstegsprincipens första steg är huvudsakligen åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och administrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transportefterfrågan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen. Andra s.k. steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> kan inrymmas i infrastrukturplaneringen, exempelvis prioritering av åtgärder som främjar kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik, samt krav på kommunala motprestationer vid åtgärder i anslutning till det kommunala vägnätet. Trafikverket ska, enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket, stegvis analysera val av åtgärder i enlighet med fyrstegsprincipen. Flera steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> ligger inom kommuners och regioners ansvarsområden exempelvis stadsplanering, parkeringsavgifter eller ändrad turtäthet för kollektivtrafiken. För att transportinfrastrukturen ska nyttjas effektivt och utvecklas i linje med det transportpolitiska övergripande målet och klimatmålen krävs således att såväl statliga aktörer som regioner och kommuner samt enskilda väghållare vidtar långsiktigt samhällsekonomiskt effektiva åtgärder, i enlighet med fyrstegsprincipen. Trafikverket ska aktivt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och i vissa län regional nivå.</P>
<P class="p160 ft2">Trafikverket har också möjlighet att med finansiering från den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen och från de länsvisa länstransportplanerna genomföra vissa steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> i infrastrukturen. Trafikverket kan t.ex. omfördela ytor på befintliga statliga vägar till förmån för gång- och cykeltrafik eller för kollektivkörfält, och finansiera <NOBR>ITS-lösningar</NOBR> på det statliga vägnätet. Trafikverket kan också erbjuda pendlarparkering för bil och cykel längs med det statliga vägnätet. Staten kan därutöver medfinansiera regionala kollektivtrafikmyndigheters investeringar i framför allt kollektivtrafikanläggningar men även kommuners åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator, i enlighet med förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Staten möjliggör, genom den nationella planen, även bl.a. steg 1- och steg <NOBR>2-åtgärder</NOBR> genom stadsmiljöavtalen, genom vilka kommuner och regioner kan få stöd till åtgärder i städer som leder till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik eller till hållbara godstransportlösningar.</P>
<P class="p161 ft2">För att infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras effektivt och ge god måluppfyllelse behöver den nationella infrastrukturplaneringen samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen. Trafikverket ska samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Ett arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det gäller lokaliserings- och markanvändningsfrågor. Trafikverket ska i samhällsplaneringen säkra att den statliga transportinfrastrukturen utfor-</P>
<P class="p162 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p127 ft2">mas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag.</P>
<P class="p163 ft2">God samhällsplanering ökar möjligheten till att skapa transporteffektiva städer. Det innebär t.ex. att resenärer ges möjlighet att välja färdmedel som är mer yteffektiva och energieffektiva, såsom kollektivtrafik, gång och cykel. Ökad tillgänglighet på en specifik plats, som exempelvis kan skapas av en ny järnvägsstation, ger potential för olika typer av stadsutveckling, t.ex. nya bostäder. I områden som redan har god tillgänglighet och är attraktiva ur andra aspekter ger ökad tillgänglighet sällan särskilt stora effekter på exempelvis bostadsbyggandet. Vissa infrastrukturåtgärder kan dock leda till att infrastrukturens markanspråk, både rent fysiskt och vad gäller påverkan på omgivningen, minskar. Denna mark kan då användas för bostäder eller annan exploatering.</P>
<P class="p143 ft2">Enligt uppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag skulle Trafikverket beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. Enligt Trafikverket kan de förändringar gällande det regionala planeringsansvaret som gjorts de senaste åren skapa en potential för ökad samverkan kring regionala frågor. Regeringen konstaterar att det nu pågår en utveckling av samverkan och samordning mellan de olika planeringsnivåerna och regeringen kommer att fortsatt följa den.</P>
<P class="p137 ft6">Regeringen konstaterar vidare att Trafikverket är en viktig myndighet inom totalförsvaret. I regeringens proposition Totalförsvaret <NOBR>2021–2025</NOBR> (prop. 2020/21:30) anger regeringen att utgångspunkten för planeringen av totalförsvaret bör vara att under minst tre månader kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och Sveriges närområde som innebär allvarliga störningar i samhällets funktionalitet samt krig under del av denna tid. Vidare anger regeringen att totalförsvarets förmåga behöver fortsätta att stärkas, och att det civila försvaret, som är en viktig del i detta arbete, behöver utvecklas samordnat med det militära försvaret. Det behövs en ökad motståndskraft och redundans samt förstärkt säkerhetsskydd, informationssäkerhet och säkra kommunikationssystem inom transportområdet. Att transporter och transportinfrastruktur fungerar är en nödvändig förutsättning för handel och resor såväl mellan länder som i Sverige och därmed för Sveriges försörjning av olika varor och tjänster. En grundläggande funktionalitet inom transportområdet är en förutsättning för att viktiga samhällsfunktioner inklusive totalförsvaret ska kunna upprätthållas vid kriser i fredstid, höjd beredskap och då ytterst i krig.</P>
<P class="p164 ft2">Utifrån Trafikverkets utökade ansvar för samordning och övergripande planering av krisberedskap och civilt försvar inom transportområdet konstaterar Trafikverket bl.a. att det behövs säkerhetshöjande åtgärder i den egna anläggningen samt att en rad förmågehöjande insatser behöver genomföras så att objekt som har pekats ut som verksamhets- eller samhällskritiska i väg- och järnvägsanläggningen som är byggda under andra förutsättningar kan anpassas till dagens och morgondagens förutsättningar och hotbild. Därutöver förutses behov av andra åtgärder. I sammanhanget bör det beaktas att efter förslag i propositionen Totalförsvaret <NOBR>2021–2025</NOBR> har anslagsmedel avsatts för åren <NOBR>2021–2025</NOBR> i syfte att utveckla det civila försvaret avseende transportområdet.</P>
<P class="p130 ft2">Trafikverket förordar en planperiod på 12 år som verket anser ger en större handlingsfrihet och flexibilitet än en period på 16 år. Regeringen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<P class="p165 ft2">Prop. 2020/21:151 anser, i likhet med Trafikverket och flertalet av de remissinstanser som har kommenterat frågan, att kommande planperiod bör omfatta 12 år, dvs. perioden <NOBR>2022–2033.</NOBR> Behovet av att upprätta en långsiktig plan för infrastrukturåtgärder följer bl.a. av att stora investeringar i infrastruktur tar tid att planera och genomföra samt att det är värdefullt att ge framförhållning för medborgare och näringsliv. Regeringen bedömer att den beslutade nationella planen för infrastruktur <NOBR>2018–2029</NOBR> i enlighet med januariavtalet kan fullföljas med de ramar som föreslås. Trafikverket har möjlighet att anpassa planeringsarbetet utifrån rådande förutsättningar så att den beslutade nationella planen för infrastruktur <NOBR>2018–2029</NOBR> kan fullföljas på ett effektivt sätt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td56"><SPAN class="p133 ft18">Tabell 7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td11"><SPAN class="p166 ft38">Ramnivåer i befintlig plan respektive förslag till ny ram</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td56"><SPAN class="p167 ft18">Miljarder kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td57"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p68 ft24">Utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p101 ft24">Vidmakthållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td58"><SPAN class="p168 ft24">Vidmakthållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td59"><SPAN class="p66 ft18">Total</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td56"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td57"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td53"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p101 ft40">järnväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td58"><SPAN class="p168 ft40">väg</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td59"><SPAN class="p66 ft40">ram</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><SPAN class="p167 ft19">Enlig nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p101 ft25">333,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p101 ft25">125</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p168 ft25">164</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td59"><SPAN class="p66 ft25">622,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td60"><SPAN class="p167 ft19">plan <NOBR>2018–2029</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td60"><SPAN class="p167 ft42">i 2017 års priser</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td53"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td58"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td59"><SPAN class="p17 ft39"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p167 ft43">Föreslagen ny</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p101 ft44">437</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p101 ft44">165</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p168 ft44">197</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p66 ft44">799</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td60"><SPAN class="p167 ft19">ram <NOBR>2022–2033</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td60"><SPAN class="p167 ft19">i 2021 års priser</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr20 td43"><SPAN class="p133 ft2">Den föreslagna ramen för perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> motsvarar en ökning med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">20,9 procent i fasta priser, jämfört med den ekonomiska ramen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td61"><SPAN class="p133 ft2">gällande planperiod <NOBR>2018–2029.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td62"><SPAN class="p133 ft3">Forskning och innovation</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td43"><SPAN class="p133 ft2">Forskning och innovation på transportområdet är avgörande för att nå de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">av riksdagen antagna klimatmålen, skapa tillgänglighet för såväl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">medborgare som näringslivet, bidra till ökad trafiksäkerhet samt till övriga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">miljömål. Trafikverket ska genom sin forsknings- och innovations-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">verksamhet bidra till att stärka svensk forskning och innovation inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">transportområdet så att dessa bidrar till att de transportpolitiska målen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td61"><SPAN class="p133 ft2">inklusive klimatmålen kan nås.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td59"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">Ny kunskap behövs för att Sverige ska kunna bli världens första fossil-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">fria välfärdsland. En omställning av transportsektorn spelar en central roll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft6">då en betydande del av utsläppen härrör från denna sektor. Forskning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">utveckling behövs avseende alla de tre ben som omställningen behöver stå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">på: ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektiva fordon och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">farkoster samt högre andel förnybara drivmedel. Det krävs teknik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">utveckling och forskning om nya eller förbättrade funktioner, fordon,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">farkoster, infrastrukturer samt drivmedel för alla trafikslag. En fortsatt för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">djupad samverkan mellan transportområdets aktörer och det omgivande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">samhället är centralt för att identifiera forskningsområden, stärka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">samhällsnyttan samt korta tiden för implementering av ny kunskap och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">innovativa lösningar. Sammantaget kan dessa åtgärder bidra till upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">fyllande av de av riksdagen uppställda klimat- och transportpolitiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p133 ft2">målen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft2">Sverige har världsledande företag inom <NOBR>transport-,</NOBR> logistik- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">telekomsektorn vilket skapar goda förutsättningar att vara drivande, inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p135 ft2">32</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">minst i internationella forum, inom områden som stärker Sverige industri-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p136 ft2">ellt samtidigt som det bidrar till utvecklandet av de nationella och internationella transportsystemen.</P>
<P class="p138 ft2">Transportområdet genomgår ett paradigmskifte där digitalisering genomsyrar i princip all utveckling. Automatisering, uppkoppling, nya affärsmodeller och tjänstefiering är fyra särskilt tydliga trender. Statliga satsningar på forskning och innovation hjälper till att driva på utvecklingen och att säkerställa samhällsnyttan.</P>
<P class="p128 ft2">Utvecklingen av gradvis automatiserade transporter kan göra transportsystemet säkrare genom att dessa funktioner i realtid kan respondera med minimal reaktionstid. Uppkoppling av fordon, farkoster och tillhörande infrastruktur skapar nya förutsättningar för nya tjänster inom transportområdet. Ökad kunskap om beteenden och hur samspel mellan människa, fordon, farkoster och infrastruktur kommer att se ut i framtiden och hur det kommer att påverka utformningen av transportinfrastrukturen i framtiden är ett centralt och växande forskningsområde. Det råder en osäkerhet kring vilka långsiktiga effekter som den pågående pandemin kan ha på transportefterfrågan och det är viktigt att följa utvecklingen.</P>
<P class="p169 ft2">Fossila drivmedel ska fasas ut och successivt ersättas av hållbart producerade biodrivmedel, förnybar el och andra hållbara förnybara drivmedel.</P>
<P class="p170 ft2">Elektrifieringen av transportsektorn ökar i snabb takt och ställer nya krav på infrastruktur, fordon och fartyg samt innovativa digitala lösningar. Regeringen har initierat ett arbete för att ta fram en nationell strategi för elektrifiering, som ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering. I strategin kommer regeringen att ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering. Regeringen har även tillsatt en elektrifieringskommission, med uppdrag att identifiera åtgärder och påskynda elektrifieringen av transportsektorn. Kommissionens arbete innefattar alla former av elektrifiering för personrespektive godstransporter inom samtliga trafikslag. För att klimatmålen och de transportpolitiska målen ska kunna nås bör vägtransporterna på längre sikt i huvudsak elektrifieras. Därigenom frigörs biodrivmedel för användning inom flyg och sjöfart. På sikt bör även sjöfarten och flyget elektrifieras i möjligaste mån. Eldrivna flygplan har potential att bidra till att minska både flygets direkta utsläpp och höghöjdseffekterna i huvudsak på kortare distanser, vilket kan komma att bli intressant bl.a. för Trafikverket, som ska verka för en grundläggande tillgänglighet och som har ansvar för statens avtal om flygtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Ökade forsknings- och innovationsinsatser kommer att vara helt avgörande för den fortsatta utvecklingen av en elektrifierad transportsektor.</P>
<P class="p171 ft2">Transportsystemet ska vara jämställt. Det innebär att både män och kvinnor och flickor och pojkar ska ha likvärdig tillgång till olika färdsätt, men också kunna välja färdsätt utan att begränsas av attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren. I dag väljer kvinnor och män olika transportmönster. En del av skillnaderna kan förklaras med t.ex. ekonomisk fördelning av resurser och traditionella könsrollsmönster, men det kan också finnas förklaringar i till exempel hur planeringen av transportsystemet genomförs samt vilken vikt mäns och kvinnors syn på transportsystemets utveckling tillmäts i olika sammanhang. För att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 transportsystemet ska utvecklas och bli mer jämställt behövs ökad kunskap om hur ett jämställt transportsystem kan skapas men även om hur olika innovationer kan bidra.</P>
<P class="p91 ft2">Ett inkluderande transportsystem tillgodoser alla gruppers förutsättningar och bidrar till bättre integrering och delaktighet i samhället. Forsknings- och innovationsinsatser ska bidra till att stärka olika gruppers möjligheter till mobilitet, oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning eller geografisk hemvist.</P>
<P class="p87 ft2">Vidare bör ett fortsatt fokus riktas mot samhällsplanering och bostadsbyggande för att öka kunskapen om hur transportplanering kan bidra till ett mer transporteffektivt, tillgängligt och inkluderande samhälle. Forskning och innovation för att stärka barnperspektivet vid planering och utveckling av transportsystemen är fortsatt viktigt liksom lösningar som stärker personer med funktionsnedsättning och deras tillgång till transportsystemet.</P>
<P class="p172 ft2">Samtliga trafikslag och transportsätt behöver fungera tillsammans, och i kombination med tillgång till digital funktionalitet, i ett effektivt transportsystem, men också utvecklas vart och ett för sig. Nya lösningar och metoder behövs för att bidra till överflyttning av transporter från väg till järnväg och sjöfart och för att utveckla intermodala transportlösningar som underlättar för samtliga trafikslag att samverka med varandra.</P>
<P class="p173 ft6">Inom området uppkopplade och automatiserade fordon är det av stor vikt att kunna vidareutveckla test- och demonstrationsverksamheten för att på så sätt möjliggöra en höjd innovationstakt och öka implementeringen av forskningsresultaten. Det är också viktigt att öka kunskapen om hur automatiserade fordon påverkar beteenden och efterfrågan på transporter. Bättre, smartare och effektivare personrespektive godstransporter är av stor betydelse för att nå ett hållbart samhälle.</P>
<P class="p91 ft2">Vägen till framtidens transportsystem handlar om mer än att utveckla fordon, fartyg och infrastruktur. Ny kunskap om beteenden, affärsmodeller, ekonomi, samhällsekonomi och etik kan komma att behövas för att t.ex. kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter. En ökad grad av digitalisering i samhället, bl.a. till följd av bredbandsutbyggnad, kan medföra ökad tillgänglighet utan att trafikarbetet behöver öka i motsvarande grad. Hur detta samband ser ut och utvecklas samt dess effekter på transportpolitisk måluppfyllelse behöver även fortsättningsvis belysas i forskning.</P>
<P class="p172 ft2">Forskning och innovation inom broteknik, geoteknik, materialteknik samt väg- och järnvägsunderhåll behöver fördjupas. Fokus bör ligga på att kombinera kostnadseffektivitet med minskad miljöpåverkan där resurseffektiva, fossilfria, giftfria och cirkulära flöden eftersträvas som en del i omställningen till en cirkulär ekonomi, ökad säkerhet och god tillgänglighet i befintlig och framtida infrastruktur.</P>
<P class="p91 ft2">Investeringar i forskning och innovation ska bidra till och säkerställa att Sverige fortsatt har tillgång till svensk spetskompetens inom transportområdet. Nära samverkan mellan universitet och högskolor, institut, övriga utbildningsanordnare, myndigheter och näringsliv inom transportsektorn är avgörande för en fungerande kompetensförsörjning. Forskning och innovation kan också bidra till att minska bristen på kompetens genom att utveckla nya och mer effektiva och säkra arbetsmetoder.</P>
<P class="p162 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p138 ft2">Av stor vikt för planering och byggande av infrastruktur är effektiva och fungerande transport- och anläggningsmarknader, och en god förståelse hos beställare för deras funktionssätt. Inte minst har kostnaderna för åtgärder inom både vidmakthållande och utveckling historiskt ökat mer än den generella prisökningstakten i samhället. Ny kunskap behövs kring vad som påverkar t.ex. kostnadsöverskridanden och prisutveckling i planering och utförande av infrastrukturåtgärder.</P>
<P class="p128 ft2">Inom EU kommer det nionde ramprogrammet, Horisont Europa, att få stort genomslag för framtida investeringar i forskning och innovation. Ramprogrammet är EU:s huvudsakliga instrument för att stödja forskning och innovation från idé till marknadsintroduktion, och kompletterar nationell finansiering liksom finansiering från länsstyrelser och regioner. Ramprogrammet bygger vidare på insatser inom tidigare ramprogram, senast ramprogrammet Horisont 2020.</P>
<P class="p137 ft2">Svenska forskare, myndigheter, institutioner och företag inom transportområdet är drivande och framgångsrika inom EU:s ramprogram. Trafikverket är aktivt inom olika <NOBR>EU-program</NOBR> och var en av grundarna till järnvägsprogrammet Shift2Rail. Det är av stor vikt att både Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fortsätter sitt engagemang inom ramen för Horisont Europa. Deltagandet skapar stora möjligheter till uppväxling av satsade nationella medel och bidrar därmed till att förstärka de svenska forskningsresurserna. För VTI möjliggör deltagande i olika samarbetsprogram att olika spetskompetenser på transportforskningsområdet påtagligt förstärks. När det gäller Trafikverkets deltagande handlar det exempelvis om det nya järnvägsprogrammet Transforming Europe´s Rail System samt ett fortsatt engagemang i partnerskapet Safe and Automated Road Transport (CCAM) som fokuserar på samverkande, uppkopplad och automatiserad mobilitet. Genom att fokusera på svenska styrkeområden i de europeiska programmen skapas förutsättningar för ett aktivt och drivande deltagande i Horisont Europa.</P>
<P class="p139 ft2">Sverige är ett exportberoende land. Effektiva, hållbara och väl fungerande godstransporter är därför av stor betydelse för att kunna utveckla svensk välfärd och säkra arbetstillfällen, främja näringslivet och tillväxt över hela landet. En väl fungerande och hållbar kollektivtrafik är också av stor vikt för att samhället ska kunna fungera och säkerställer att olika arbetsmarknadsregioner ska kunna fortsätta att utvecklas. En fortsatt utveckling och användning av ny teknik spelar här en central roll för att nå olika politiska målsättningar. Forskningsmedlen kommer att bidra till att transportsektorn kan ställa om så att klimat- och transportmålen kan nås. Regeringen har för avsikt att i kommande nationella plan återkomma närmare till hur Trafikverkets forsknings- och innovationsportfölj ska kunna utvecklas ytterligare och vilka områden som särskilt ska uppmärksammas.</P>
<P class="p139 ft2">Det finns i dag en hög kunskapsnivå inom områdena transportforskning och transportinnovation genom olika aktörer, både privata och offentliga, men det krävs fortsatta insatser och utveckling i framtagandet av ny teknik och kunskap för att Sverige ska kunna nå målet att bli världens första fossilfria välfärdsland. Traditionen av samverkan mellan näringsliv, myndigheter, universitet och högskolor, institut och andra aktörer är väl utvecklad och ska utgöra grunden för ytterligare insatser och samarbets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<P class="p174 ft2">Prop. 2020/21:151 former. På så vis tas ett gemensamt ansvar för utvecklingen av framtidens transportsystem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft2">36</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft3">Ett samlat effektivt transportsystem och överflyttning</P>
<P class="p175 ft2">Väl fungerande godstransporter bidrar till ett livskraftigt näringsliv, inte minst för de företag som ska exportera sina varor. Sund konkurrens, ordning och reda samt schysta villkor är viktigt. Med konkurrenskraftiga hållbara godstransporter ges industrin, som är en stor transportköpare, möjlighet att växa, vilket i sin tur skapar förutsättningar för flera jobb och en starkare ekonomi i hela landet. Åtgärder som rör energieffektivitet, ruttoptimering och samordning av godstransporter eller som bidrar till klimatsmart teknik kan även, utöver att bidra till minskad klimatpåverkan, minska kostnaderna för näringslivets godstransporter och långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft.</P>
<P class="p176 ft2">De satsningar som görs på transportinfrastrukturen måste bidra till att anpassa den till de nya krav som utvecklingen ställer samt leda till en ökad effektivitet i godstransportsystemet. Genom att möjliggöra för samordnade godstransporter kan fyllnadsgraden öka och tomtransporterna minska, genom att verka för möjligheter att använda längre och tyngre fordon, främja intermodala transportlösningar samt stärka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft kan överflyttning ske från väg till järnväg och sjöfart. Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart kan bidra till att transporteffektiviteten ökar och att utsläppen av växthusgaser kan minska. Samtliga åtgärder för att uppnå en högre grad av transporteffektivitet är viktiga delar av godstransportstrategin. För att möta de utmaningar som framtidens godstransporter står inför bedömer regeringen att alla trafikslag måste utvecklas i ett samlat transportsystem. Utvecklingen inom alla trafikslag innebär att gods transporteras med längre, tyngre och större fordon eller fartyg som anlöper allt större hamnar eller terminaler. Det ställer krav på att infrastrukturen anpassas. Samtidigt sker en utveckling där varor i allt högre utsträckning distribueras till slutkund, framför allt i tätorter. Där ökar användningen av lätta lastbilar och distributionsfordon, och även cyklar, för leverans till dörren. Den ökade konkurrensen och utvecklingen mot mindre orderstorlekar och tätare leveranser ställer krav på ökad tillgänglighet och ett flexibelt transportsystem. Det behöver dock kombineras med transporteffektivitet och fossilfria lösningar. Transporteffektivitet är också något som bl.a. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>och flera länsstyrelser tar upp i sina remissvar. Även användningen av ny teknik som uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon, fartyg och system, liksom en utbyggnad av elvägar, kommer att medföra att kraven på transportinfrastrukturen förändras. Ett väl fungerande och effektivt transportsystem innebär att trafikslagen samverkar och rätt transportsätt används för varje del av transportkedjan. Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart innebär att transporteffektiviteten ökar och att utsläppen av växthusgaser kan minska. För att godstransporter i ökad utsträckning ska kunna ske med järnväg och sjöfart krävs fler intermodala transporter. Detta förutsätter en hög grad av effektivitet och kostnadsmedvetenhet i mötesnoder mellan trafikslagen, t.ex. i terminaler och hamnar, och en väl fungerande samverkan mellan godstransportörer inom samtliga trafikslag. En förutsättning för intermodala</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p13 ft2">transporter är väl fungerande terminaler och rangerbangårdar och anslut- Prop. 2020/21:151 ning till hamnar, som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja.</P>
<P class="p177 ft2">Automatiserad omlastning och innovativa lösningar för smidig omlastning kan bidra till att sänka kostnaderna.</P>
<P class="p178 ft2">De många insatser som regeringen har vidtagit och det fortsatta arbetet inom ramen för den nationella godstransportstrategin, parallellt med investeringar i viktig transportinfrastruktur, skapar förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Framgången för strategins genomförande är också beroende av fortsatta initiativ och samverkan mellan godstransportbranschens aktörer likväl som åtgärder hos alla berörda aktörer. En väl fungerande infrastruktur är en av förutsättningarna för att skapa ett transportsystem som kan möta näringslivets behov och de utmaningar som samhället står inför. Under den kommande planperioden är näringslivets godstransporter ett av de områden som fortsatt bör prioriteras.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr21 td22"><SPAN class="p52 ft11">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p179 ft11">Vidmakthållande av vägar och järnvägar</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft45"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td64"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td66"><SPAN class="p144 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Av den ekonomiska ramen ska 165 miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p144 ft2">kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive re-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p144 ft2">investeringar samt 197 miljarder kronor användas till vidmakthållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p144 ft2">av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p144 ft2">vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td67"><SPAN class="p17 ft35"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td64"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td68"><SPAN class="p180 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer i huvudsak med</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">regeringens förslag. I inriktningsunderlaget anges dock att vidmakt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2">hållande av befintlig infrastruktur ska ha mycket hög prioritet, och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">bedömer utifrån för uppdraget givna ekonomiska ramar, att nyttan med att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2">upprätthålla den nuvarande funktionaliteten i infrastrukturen är större än</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">att göra nya investeringar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p180 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Föreningen</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft3">Sveriges Järnvägsentreprenörer<SPAN class="ft2">, </SPAN>Green Cargo AB<SPAN class="ft2">, </SPAN>Motorförarnas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft3">Helnykterhetsförbund<SPAN class="ft2">, </SPAN>Näringslivets Transportråd<SPAN class="ft2">, </SPAN>SJ AB<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svenskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft3">Näringsliv<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Regioner <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Transportföretagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">instämmer i Trafikverkets bedömning att det är viktigt att befintlig infra-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2">struktur underhålls och välkomnar det stora fokus på underhåll som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">Trafikverket redovisar i sitt inriktningsunderlag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p180 ft3"><NOBR>Luossavaara-Kiirunavaara</NOBR> Aktiebolag (LKAB)<SPAN class="ft2">, </SPAN>SJ AB <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">Kommuner och Regioner </SPAN>samt flertalet regioner lyfter fram att ett utökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">underhåll inte bör ske på bekostnad av nödvändiga investeringar i ny</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">kapacitet, och att kapacitetsbristerna på flera håll är betydande, vilket</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2">skapar flaskhalsar och ökar risken för driftstörningar och förseningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft6"><SPAN class="ft47">Länsstyrelsen i Gävleborgs län </SPAN>anger att i industrin genomförs omfattande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">investeringar i anläggningar och för att ge förutsättningar för näringslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2">att konkurrera på en internationell marknad kräver det en robust infra-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">struktur som klarar ett ökande transportbehov.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p180 ft47">Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer<SPAN class="ft6">, </SPAN>Green Cargo AB<SPAN class="ft6">, </SPAN>Svenskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft3">Transportföretagen </SPAN>anser att Trafikverket bör upprätta en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td64"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p17 ft2">långsiktig och finansierad underhållsplan för järnvägar och vägar med mål</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td64"><SPAN class="p15 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td22"><SPAN class="p17 ft23"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td63"><SPAN class="p17 ft23"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p181 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p14 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p182 ft2">om att ta igen det eftersläpande underhållet. <SPAN class="ft3">SJ AB </SPAN>anger att det viktigt att både helhets- och stråkperspektivet utgör grunden för arbetet med järnvägen i den kommande planen.</P>
<P class="p183 ft2"><SPAN class="ft3">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>framhåller att det är viktigt med ett väl fungerande transportsystem och att det är särskilt viktigt att det som kan beskrivas som det finmaskiga nätet av främst väg, men även järnväg, fungerar väl och att det ställer höga krav på underhållet. <SPAN class="ft3">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Riksförbundet Enskilda Vägar </SPAN>delar Trafikverkets bedömning om att anslaget till enskild väghållning bör öka inför kommande planperiod.</P>
<P class="p184 ft2"><SPAN class="ft3">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>framhåller att det är kostnadseffektivt och bidrar till att minska utsläppen från godstransporter på väg att höja vägarnas bärighet till BK4 och att reformen är av särskild vikt för det gröna näringslivet som helhet. <SPAN class="ft3">Skogsindustrierna </SPAN>menar att för att snabbare få full samhällsnytta av <NOBR>BK4-åtgärder</NOBR> behöver hela det statliga <NOBR>BK1-vägnätet</NOBR> upplåtas senast 2025 och önskar därför att regeringen prioriterar snabbare implementering av BK4 i den kommande nationella planen. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>beskriver att transporter i regel påbörjas och avslutas på det kommunala vägnätet och att kommunerna står inför stora ekonomiska utmaningar när det gäller att finansiera bärighetshöjande åtgärder för BK4, främst för brokonstruktioner. <SPAN class="ft3">Försvarsmakten </SPAN>är positiv till Trafikverkets inriktning till att skapa förutsättningar för transporter med ökad robusthet och tillförlitlighet i befintligt transportnätverk.</P>
<P class="p185 ft36">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p186 ft2">Drift och underhåll av vägar och järnvägar är en förutsättning för att säkra den statliga transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet och är därmed viktigt för såväl medborgare som näringsliv. Ett robust transportsystem ska på ett bra sätt kunna klara av både väntade och oväntade händelser, störningar till följd av trängsel, fordonsfel, olyckor eller skador på infrastrukturen. Kapacitetsutnyttjandet i transportinfrastrukturen är högt på vissa ställen i systemet, och, bl.a. <SPAN class="ft3">LKAB</SPAN>, <SPAN class="ft3">SJ AB </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>lyfter fram att kapacitetsbristerna på vissa håll är betydande vilket skapar flaskhalsar. Det är framför allt i storstäder och på de stråk som förbinder dessa med varandra som utnyttjandet är högst.</P>
<P class="p187 ft2">Ramarna för väg- och järnvägsunderhåll ökade i den nu gällande trafikslagsövergripande nationella planen i förhållande till den plan som gällde dessförinnan. Dessa ökade medel till underhåll har bl.a. möjliggjort viktiga satsningar på prioriterade transportflöden. Det har medfört att robustheten har kunnat förbättras och tillgängligheten upprätthållas i hela landet. Behoven är dock fortsatt stora och flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft3">Näringslivets Transportråd</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>och <SPAN class="ft3">Transportföretagarna </SPAN>betonar också vikten av att befintlig infrastruktur underhålls, medan <SPAN class="ft3">Försvarsmakten </SPAN>och <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Gävleborgs län </SPAN>trycker på att det krävs en robust infrastruktur.</P>
<P class="p176 ft6">Mot denna bakgrund anser regeringen att ramarna för drift och underhåll ska öka även för kommande planperiod. Anledningarna till de ökade behoven är flera. Både väg- och järnvägsanläggningarna är ålderstigna och inte fullt ut dimensionerade för dagens trafik och den efterfrågan som finns på kapacitetsstarka och tyngre transporter. Anläggningarnas massa har</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft2">också ökat liksom att anläggningarna i högre grad utrustas med tekniska systemstöd som kräver ett ökat underhåll.</P>
<P class="p76 ft3">Vidmakthållande av vägar</P>
<P class="p188 ft6">Det statliga vägnätet är omfattande och har en stor betydelse för att möjliggöra transporter och resor i mångas vardag. Vägarna i storstadsområden liksom vägar som förbinder dessa områden med varandra kännetecknas av en hög trafikintensitet och har betydelse för hela landet. Även andra större stråk har stor betydelse. Till dessa större stråk ansluter mindre vägar som är viktiga för dagliga resor, arbetspendling och tillgång till samhällsservice liksom för företagen. Behoven av underhållsåtgärder är stora på alla typer av vägar. Regeringen anser att det är viktigt med en välavvägd balans vid planering av underhållsåtgärder som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet i hela landet.</P>
<P class="p111 ft2">Trafikverket redogör i sitt inriktningsunderlag för att det enskilt största behovet inom vägunderhåll avser basunderhållet, dvs. åtgärder som syftar till att säkerställa vissa standardkrav så att den dagliga funktionen och framkomligheten i vägsystemet upprätthålls. En viktig del av basunderhållet är vinterväghållning.</P>
<P class="p189 ft6">Den största delen av det statliga vägnätet, cirka 80 procent, utgörs av belagda vägar. För att upprätthålla standarden och framkomligheten behöver beläggningarna bytas ut i takt med att de slits. På de högtrafikerade vägarna är omloppstiden kortare på grund av hårt slitage. Trafikverket redogör för att det finns stora behov av beläggningsunderhåll. Betydande delar av vägnätet har byggts under <NOBR>1950-,</NOBR> 60- och <NOBR>70-talen</NOBR> och kommer under planperioden att uppnå sin teoretiska tekniska livslängd. De är därmed i behov av mer omfattande reinvesteringar för att den framtida funktionen ska kunna säkerställas. Även på det lågtrafikerade vägnätet, vilket ofta utgörs av gamla vägar som inte dimensionerats och byggts utifrån dagens krav, finns stora behov av underhållsåtgärder. Trafikverket beskriver att dessa vägar kräver en annan typ av underhållsåtgärder då ålder, beständighet och klimat i högre grad än trafikmängden påverkar nedbrytningen. Regeringen bedömer därför att medlen för vägunderhåll behöver öka för att möta det underhållsbehov som finns på såväl de högtrafikerade som lågtrafikerade vägarna.</P>
<P class="p190 ft2">Längs det statliga vägnätet finns ett flertal byggnadsverk såsom broar och tunnlar som utgör en viktig del av väganläggningen. Många broar är ålderstigna och dimensionerade för lägre laster än dagens krav. Broar utgör även flaskhalsar i väginfrastrukturen och för att upprätthålla framkomligheten behöver de underhållas så att avsedd funktionalitet kan säkerställas. Nya stora komplexa anläggningar med tunnlar innehållande många tekniska installationer har enligt Trafikverket byggts eller är under planering. De medför en förbättrad kapacitet och framkomlighet, men samtidigt kommer underhållsbehoven att öka i framtiden.</P>
<P class="p121 ft6">Förutsättningarna för landsbygdernas vägar är delvis annorlunda än för vägarna i storstäderna, och andra mer tätbefolkade områden. Antalet människor och företag per vägkilometer är förhållandevis lågt. En stor del av vägnätet i landsbygden är de enskilda vägarna. Många människor börjar eller slutar sin dagliga resa till jobb och utbildning via en enskild väg. De spelar en stor och viktig roll i vägtransportnätet och utgör kapillärer som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<P class="p191 ft2">Prop. 2020/21:151 ansluter mot de större statliga vägarna. I kontrast till storstadsmiljöerna och andra mer tätbefolkade områden är landsbygdsvägarna ofta det huvudsakliga alternativet för transporter för boende och företagare i gles- och landsbygderna. Regeringen anser därför att det är viktigt att vägunderhållet bidrar till att säkerställa funktionaliteten även på dessa vägar och bidrar till en god tillgänglighet för både medborgare och näringsliv oavsett var människor bor eller arbetar i Sverige. Regeringen anser att anslagna medel till bidrag för drift av enskild väg utgör en viktig förutsättning för att tillgodose transportbehov för fast boende, näringsliv och för det rörliga friluftslivet, vilket också <SPAN class="ft3">Riksförbundet Enskilda Vägar </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>lyfter fram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p192 ft2">Behovet av bärighetsåtgärder utgår från vad som behöver göras för att säkra framkomligheten året runt för trafik. Verksamheten omfattar tjälsäkring och riskreducerande åtgärder där Trafikverket bedömer att klimatförändringarna kommer att bidra till ett växande behov i framtiden, framför allt beroende på ökad frekvens av extrem nederbörd, kortare perioder med tjäle och mer frekventa tjällossningar. Ytterligare behov för bärighet är kopplat till att upplåta det nuvarande <NOBR>BK1-vägnätet</NOBR> för den högre bärighetsklassen BK4 vilket är något som framhålls av <SPAN class="ft3">Lantbrukarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skogsindustrierna</SPAN>. Den ökade kapaciteten och transporteffektiviteten som en högre bärighet medför bedöms bidra till att stärka svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft och även bidra med positiva miljöeffekter i form av minskade utsläpp av både koldioxid och luftföroreningar.</P>
<P class="p187 ft2">Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår regeringen att av den ekonomiska ramen ska 197 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.</P>
<P class="p51 ft3">Vidmakthållande av järnvägar</P>
<P class="p186 ft2">De statliga järnvägarna och de stambanor som binder samman järnvägssystemet i hela Sverige har stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. På dessa banor trafikerar såväl fjärrtågstrafik som godstransporter och de är även viktiga för regionaltågstrafiken med omfattande arbetspendling. Till stambanorna ansluter många regionalt viktiga banor. De utgör underlag för både resande- och godstrafik och fyller en viktig funktion bl.a. för att knyta samman arbetsmarknader och för basindustrin. För att uppnå en god sammantagen funktion i järnvägsanläggningen är det nödvändigt att dessa olika typer av banor tillsammans utgör en fungerande enhet.</P>
<P class="p62 ft2">Järnvägsanläggningen är ett komplext system med starka beroenden mellan de olika delarna som tillsammans levererar avsedd funktion. Det medför att vissa åtgärdstyper inte kan framhållas som mer angelägna än andra utifrån en ambition om att upprätthålla funktionaliteten. Trafikverket redovisar i sitt inriktningsunderlag att en stor del av järnvägsanläggningen behöver åtgärder under kommande planperiod. En anledning är att den stora anläggningsmassa som uppfördes under 1990- talet kommer att uppnå sin teoretiska livslängd under planperioden. Det innebär att anläggningen behöver reinvesteras och olika anläggningsdelar behöver bytas ut.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p163 ft2">Regeringen instämmer i Trafikverkets analys att det är viktigt att vårda den anläggning som finns och därmed skapa förutsättningar för ett effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. Det enskilt största behovet utgör basunderhållet, dvs. åtgärder för att upprätthålla anläggningens funktion här och nu. Verksamheten omfattar avhjälpande underhåll och även mindre förebyggande åtgärder. Underhållsåtgärder bedrivs under anläggningens hela livscykel men är endast kostnadseffektiva till en viss punkt i nedbrytningsprocessen. Regeringen anser därför att det är viktigt att resurser även säkerställs för att kunna genomföra reinvesteringar av de delar av anläggningen som uppnått sin tekniska livslängd. Den nu gällande planen innehåller betydande satsningar på järnvägsunderhåll, ramarna för järnvägsunderhåll ökades med nästan 50 procent jämfört med föregående plan. Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att järnvägsanläggningen är sliten och har behov av ökat underhåll såväl som reinvesteringar på stora delar.</P>
<P class="p193 ft2">Merparten av banorna har haft en låg reinvesteringstakt under en lång tid. Det finns enligt Trafikverket även betydande behov av åtgärder inom elförsörjning och signalsystem. Under kommande planperiod kommer t.ex. nya anläggningar att tas i drift och produktionshjälpmedel digitaliseras. Detta medför sammantaget ökade behov av underhållsåtgärder.</P>
<P class="p194 ft2">Tågtrafiken styrs, övervakas och försörjs med el från åtta trafikcentraler. Trafikcentralerna tillhandahåller även trafikinformation och leder arbetet med att hantera störningar i tågtrafiken. En väl fungerande trafikledning är avgörande för en fungerande tågtrafik. Enligt Trafikverket finns det behov av att öka digitaliseringen av verksamheten och höja säkerhetskraven vilket kräver ökade anslag.</P>
<P class="p131 ft2">Regeringen bedömer att medlen till järnvägsunderhåll behöver öka, något som också framhålls av bl.a. <SPAN class="ft3">Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer</SPAN>, <SPAN class="ft3">Green Cargo AB </SPAN>och <SPAN class="ft3">Transportföretagen</SPAN>. Det är en förutsättning för att säkerställa och upprätthålla anläggningens funktion över tid. Det finns stora underhållsbehov i järnvägsanläggningens olika delar och på olika typer av banor. Regeringen anser att det är viktigt att underhållsåtgärder bidrar till att stärka järnvägens förutsättningar i hela landet. Tågresenärer och godstransportörer ska kunna lita på att tågen kommer fram i tid. En robust och pålitlig järnvägsanläggning är en av flera förutsättningar för överflyttning av transporter från väg till järnväg. Regeringen bedömer också att elektrifieringen av de delar av järnvägsnätet som inte är elektrifierade bör fortsätta, som ett led i att säkerställa att utsläppen från transporter kan minska till i princip noll 2045.</P>
<P class="p169 ft6">Att genomföra underhållsåtgärder i järnvägens anläggning medför påverkan på möjligheterna att samtidigt trafikera banorna. Det kan vara nödvändigt att helt eller delvis stänga av trafiken under perioder. Regeringen anser därför att det är viktigt att Trafikverket fortsatt verkar för att optimera underhållsplaneringen och att det sker i dialog med järnvägsbranschens aktörer. Trafikverket fick därför under 2019 i uppdrag att upprätta en långsiktig underhållsplan. Planen ska innehålla ett åtgärdsprogram med en redogörelse av åtgärder i syfte att säkerställa god framförhållning, god punktlighet och hög robusthet vid planering och genomförande av banarbeten och underhållsåtgärder. En viktig utgångspunkt är att åtgärder i hög grad samplaneras för att begränsa trafikpåverkan och där hela trans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="p42dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315142x1.jpg/" id="p42img1">
</DIV>
<P class="p195 ft2">Prop. 2020/21:151 portflöden beaktas. Regeringen anser att planeringen måste ske med en god framförhållning så att tågoperatörer kan planera sin verksamhet och ordna med ersättningstrafik. I genomförandefasen av underhållsarbeten så är en väl fungerande trafikinformation viktig och regeringen ser positivt på Trafikverkets pågående arbete med förbättrad trafikinformation.</P>
<P class="p196 ft2">För järnvägsinfrastrukturen kompletteras anslaget för vidmakthållande med intäkter från banavgifter.</P>
<P class="p197 ft2">Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår regeringen att av den ekonomiska ramen ska 165 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p198 ft11">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p17 ft11">Utveckling av transportsystemet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td71"><SPAN class="p17 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td72"><SPAN class="p144 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Av den ekonomiska ramen ska 437 miljarder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p144 ft2">kronor användas till utveckling av transportsystemet. Den del av den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p144 ft2">ekonomiska ramen som ska användas till utveckling av transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p144 ft2">systemet för perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> får användas för investeringar i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p144 ft2">statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p144 ft2">infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektiv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p144 ft2">trafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p144 ft2">slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer samt räntor och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p144 ft2">amorteringar för investeringar som finansieras med lån.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td73"><SPAN class="p17 ft35"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td74"><SPAN class="p199 ft2"><SPAN class="ft36">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att 437 miljarder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p2 ft2">kronor av den ekonomiska ramen ska användas för att utveckla transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p2 ft2">systemet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p200 ft2">Beredningsunderlaget, Trafikverkets inriktningsunderlag,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">remissinstansernas synpunkter och skälen för regeringens förslag och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">bedömningar utvecklas och behandlas nedan under avsnitt 7.3.1, 7.3.2,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">7.3.3 och 7.3.5.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">Utvecklingsmedlen finansierar såväl förbättringar i befintlig infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">struktur som nya investeringar. Det handlar både om att öka tillgäng-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">ligheten med hållbara och tillförlitliga transportsätt och om behov av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">säkrare, tryggare och mer miljövänliga transporter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">För att de mål och ambitioner som beskrivs i denna proposition ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">kunna uppnås behövs, utöver de satsningar som görs i den nu gällande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">nationella infrastrukturplanen, fortsatt stora satsningar på att utveckla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">transportinfrastrukturen. Hela Sverige ska ges goda förutsättningar att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">växa, leva och utvecklas. En god tillgänglighet nationellt och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv, för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Alla delar av sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">hället behöver ställa om, men förutsättningarna skiljer sig åt, mellan olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">delar av landet, mellan stadsdelar, mellan människor och mellan olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">verksamheter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">Transportinfrastrukturen behöver utvecklas och bli ännu mer robust för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">att bidra till att näringslivets konkurrenskraft ska kunna fortsätta stärkas,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">exempelvis genom åtgärder som löser upp flaskhalsar och kapacitets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">brister och bidrar till det nationella och internationella transportsystemets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">funktionalitet. Det behövs en effektiv transportinfrastruktur som också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td42"><SPAN class="p135 ft2">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p17 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315143x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<P class="p37 ft2">med varandra. Det gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. Prop. 2020/21:151 Transportsystemet behöver fungera dörr till dörr för både människor och</P>
<P class="p73 ft2">gods. Genom att förbättra tillgängligheten och pendlingsmöjligheterna förbättras förutsättningar för jobb och företagande. Infrastrukturåtgärder kan också bidra till ökad transporteffektivitet och till att nå det övergripande generationsmålet och miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p77 ft2">God tillgänglighet i hela Sverige, genom ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem, behövs för att människor och näringsliv ska kunna leva och verka i alla delar av landet och för att Sverige ska kunna hålla ihop.</P>
<P class="p201 ft51"><SPAN class="ft49">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Trimnings- och miljöåtgärder</SPAN></P>
<P class="p202 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Trimnings- och miljöåtgärder i den befintliga transportinfrastrukturen är ett effektivt sätt att bidra till uppfyllelse av det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p42 ft36">Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td76"><SPAN class="p17 ft36">inriktningsunderlag:</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p17 ft2">Överensstämmer</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p203 ft2">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p17 ft2">regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Av de remissinstanser som yttrat sig specifikt över</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">trimnings- och miljöåtgärder delar flertalet Trafikverkets bedömning att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft6">denna typ av åtgärder är viktiga för verkets förmåga att förbättra transport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft6">systemet på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. <SPAN class="ft47">Region Sörmland </SPAN>håller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">med om Trafikverkets förslag att medel som tilldelas för trimnings- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">miljöåtgärder ska öka och anser att det är viktiga åtgärder för att möta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">samhällsutvecklingen för att skapa ett effektivt och väl fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">transportsystem. <SPAN class="ft3">Bjurholms kommun </SPAN>anser att det är väsentligt att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">prioritera investeringar som har den mesta systemeffekten jämfört med att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft6">satsa på platsspecifika brister och att trimningsåtgärderna här har en viktig</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">roll att spela för att skapa en bred effekt, särskilt när det gäller järnvägs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td81"><SPAN class="p17 ft2">system. Enligt <SPAN class="ft3">Riksantikvarieämbetet </SPAN>framstår trimnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p203 ft2">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft6">miljöåtgärder som särskilt viktiga när det gäller landskapsanpassningen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">transportinfrastrukturen och möjligheterna att bidra till nationella mål</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">inom miljöområdet, och planeringen bör ges sådana förutsättningar att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">trimnings- och miljöåtgärder kan utvecklas med utgångspunkt i behoven.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2"><SPAN class="ft3">Havs- och vattenmyndigheten </SPAN>anser att det fortfarande behövs ett stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">antal riktade vattenåtgärder för att miljöanpassa såväl den befintliga som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">den planerade trafikinfrastrukturen till vattenmiljön och den gröna infra-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft6">strukturen. <SPAN class="ft47">Trafikanalys </SPAN>menar att det finns goda skäl att i kommande plan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">sätta av mer resurser till trimnings- och miljöåtgärder eftersom mycket</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft6">tyder på att dessa åtgärder sammantaget är samhällsekonomiskt lönsamma</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p17 ft2">och har god måluppfyllelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft36">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Trimnings- och miljöåtgärder är</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">åtgärder som kostar mindre än 100 miljoner kronor och som syftar till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">utveckla och förbättra tillgängligheten, säkerheten och miljön i befintlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">infrastruktur. Trimnings- och miljöåtgärder för att förbättra befintligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p203 ft2">transportsystem är ofta kostnadseffektiva och det är åtgärder som ligger i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p203 ft2">linje med fyrstegsprincipen där de i allmänhet utgör steg 2- eller steg 3-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td80"><SPAN class="p203 ft2">åtgärder. I likhet med <SPAN class="ft3">Region Sörmland</SPAN>, m.fl. remissinstanser, bedömer</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p15 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<P class="p113 ft2">Prop. 2020/21:151 regeringen att trimnings- och miljöåtgärder i den befintliga transportinfrastrukturen är ett effektivt sätt att bidra till uppfyllelse av det över-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">gripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">hänsynsmålen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft2">Trimningsåtgärder för bättre tillgänglighet syftar till att förbättra till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">gängligheten, kapaciteten och robustheten i befintliga vägar, järnvägar och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">farleder. Det finns också goda möjligheter att inom ramen för trimnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">och miljöåtgärder utforma lösningar och tillmötesgå behov som även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">beaktar såväl jämställdhet som jämlikhet. Det kan t.ex. handla om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">utformning, tillgänglighetsanpassning, belysning och andra åtgärder som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">kan göra att miljöer i anslutning till resor upplevs som tryggare för olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">grupper av människor. Åtgärderna bidrar till ett effektivare utnyttjande av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">transportsystemet och infrastrukturen genom att skapa bättre och trafik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">säkra förutsättningar för <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik samt effektivare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">person- och godstransporter. Detta innebär bl.a. att de kollektiva färdsätten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">i kombination med gång eller cykel kan bli mer attraktiva och effektiva.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">Aktiv mobilitet, som exempelvis att på ett tryggt sätt kunna cykla eller gå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">till skolan, arbetet eller till fritidsaktiviteter, kan bidra till förbättrad folk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">hälsa. Även näringslivet får ökade möjligheter att göra val som är mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">kostnadseffektiva och tar mer hänsyn till miljön. Trimningsåtgärder för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">bättre trafiksäkerhet syftar till att minska antalet dödade och svårt skadade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">i transportsystemet. Åtgärderna bidrar också många gånger till målupp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">fyllelse inom andra områden än trafiksäkerhet. Åtgärder för bättre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">hastighetsefterlevnad på väg bidrar bl.a. till minskade koldioxidutsläpp,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">mindre buller och jämnare trafikflöden. Flera trafiksäkerhetsåtgärder på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">järnväg bidrar även till ökad robusthet och punktlighet både vad gäller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">person- och godstrafiken genom att risken för olyckor och incidenter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">minskar. I sammanhanget kan nämnas Trafikverkets pågående arbete med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">att åtgärda obevakade plankorsningar eller plankorsningar med andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">säkerhetsbrister genom att bygga om dem eller bygga bort dem, åtgärder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">för att hindra att obehöriga beträder spåren liksom åtgärder för ökad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">säkerhet vid arbete i spårområdet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">Regeringen höjde inför framtagandet av den nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2"><NOBR>2018–2029</NOBR> beloppsgränsen för trimningsåtgärder från 50 miljoner kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">till 100 miljoner kronor, för att ge Trafikverket ytterligare flexibilitet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">att löpande, snabbt och effektivt kunna planera och genomföra sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">åtgärder när och där de behövs, vilket också innebär att medlen i gällande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">plan kan användas mer effektivt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p134 ft6">Trimningsåtgärder har en bred räckvidd som når både person- och gods-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">transporter, på vägar, järnvägar och i farleder och såväl i gles- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">landsbygder som i tätorter och städer och det finns en stor handlingsfrihet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">i valet av åtgärder. Mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">bedöms ge stor trafiksäkerhetsnytta och innebär att trafikanternas till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">gänglighet normalt kan bibehållas eller förbättras, vilket förkortar restider</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">och underlättar pendling, inte minst i delar av landet som saknar järnvägs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">förbindelser. I samband med att vägar byggs om för mötesseparering bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">det övervägas hur behovet av tillgänglighet för cykeltrafik, där det finns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">sådana behov, kan säkerställas. Åtgärder på det regionala vägnätet som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">förbättrar både tillgänglighet och trafiksäkerhet såväl för person- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p135 ft2">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">godstransporter på vägen som för oskyddade trafikanter behöver vidtas</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p127 ft2">även framöver. Det kan handla om ombyggnad till s.k. <NOBR>2+1-vägar,</NOBR> men även andra åtgärder kan komma i fråga där möjligheten att tillämpa innovativa tekniska lösningar bör övervägas.</P>
<P class="p170 ft6">En möjlig del i arbetet med att erbjuda ett effektivt transportsystem är att tillåta fordon med högre kapacitet, i syfte att generera såväl effektivare logistikkedjor som miljövinster. Längre och tyngre lastbilar på vägar där transporter på järnväg eller sjöfart inte är realistiska innebär en effektivisering av basindustrins lastbilstransporter. Då varje sådan lastbil kan få med sig en större mängd gods kan utsläppen per tonkilometer minska. När det krävs färre lastbilar för att transportera samma godsmängder leder det till reduktioner av koldioxidutsläpp, luftföroreningar och annan miljöpåverkan samt minskad trängsel. Längre och tyngre lastbilar är därför en viktig åtgärd för exempelvis skogsnäringens virkestransporter och tunga fjärrtransporter där transport med tåg och sjöfart inte är realistiska alternativ. Trafikverket har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för att framföra längre lastbilar på det svenska vägnätet. Trafikverket bedömer att ett sammanhängande vägnät som uppgår till cirka 450 mil skulle kunna upplåtas för längre lastbilar utan några större åtgärder. På längre sikt behöver delar av vägnätet anpassas. Frågan om att utveckla infrastrukturen för tyngre lastbilar beskrivs i avsnitt 7.2.</P>
<P class="p164 ft2">Olika typer av miljöåtgärder är nödvändiga för att det transportpolitiska hänsynsmålet ska kunna nås. Det handlar bl.a. om bullerskyddsåtgärder, som syftar till att åstadkomma en bättre livsmiljö och hälsa för de boende längs den befintliga statliga infrastrukturen som är mest utsatta för buller och vibrationer. Miljöåtgärder i den statliga infrastrukturen ökar infrastrukturens landskapsanpassning och därmed potential att ge positiva effekter för den biologiska mångfalden. Landskapsanpassningsåtgärder, något som lyfts av <SPAN class="ft3">Riksantikvarieämbetet</SPAN>, syftar till att minska infrastrukturens och trafikens negativa påverkan på landskapet och dess olika natur- och kulturvärden samt till att främja positiva värden. Vattenskyddsåtgärder, som lyfts upp av <SPAN class="ft3">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN>, syftar till att skydda yt- och grundvattenförekomster av betydelse för nuvarande och framtida behov av dricksvattenförsörjning eller med höga värden för biologisk mångfald. Vidare görs åtgärder som syftar till att avhjälpa skador eller olägenheter i miljön som har orsakats av <NOBR>järnvägs-,</NOBR> väg- och flygplatsverksamhet. Det är angeläget att arbetet med att värna den biologiska mångfalden fortsätter. Vissa invasiva främmande arter har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden men kan också innebära en risk för att förstöra infrastrukturen, varför åtgärder behöver vidtas för att begränsa dessa arters snabba spridning. Vissa av arterna kan sannolikt också gynnas av klimatförändringarna. Andra miljöåtgärder med bäring på infrastrukturen handlar om att förhindra viltpåkörningar. Genom att bygga stängsel längs med vägar och järnvägar liksom säkra viltpassager minskar den barriäreffekt som infrastrukturen utgör samtidigt som risken för viltolyckor minskar.</P>
<P class="p204 ft2">Trimningsåtgärder har också en viktig funktion för att nå klimatmålen genom att de kan bidra till att skapa förutsättningar för överflyttning mellan transportsätt, t.ex. från bil till cykel- eller kollektivtrafik. Åtgärderna kan ge viktiga bidrag till ökad tillgänglighet, exempelvis vid bytespunkter mellan olika färdsätt. Detta gör att de kollektiva färdsätten blir mer attraktiva, och trafikanter och näringsliv får bättre möjlighet att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315146x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 göra val med lägre energiförbrukning som bidrar till lägre klimatpåverkan. Åtgärder behöver vidtas för att anpassa infrastrukturen till de klimatförändringar som ses redan i dag och som kan förväntas framöver. Trimningsåtgärder kan göras för att anpassa befintlig infrastruktur så att den blir mer robust i ett förändrat klimat. Behoven handlar t.ex. om erosionsskydd och åtgärder på diken, broar, väg- och järnvägstrummor och andra konstruktioner.</P>
<P class="p172 ft2">Fortsatta medel till trimnings- och miljöåtgärder är ett ur många aspekter effektivt sätt att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Regeringen har också tidigare tagit steg för att effektivisera användningen av medlen. Utöver den typ av åtgärder som redan i dag vidtas finns det ett stort utrymme för nytänkande som utgår från specifika förhållandena och behov i det enskilda fallet, det kan handla om att hitta innovativa lösningar som utgår från de olika förutsättningar som råder t.ex. i större eller mindre städer eller i landsbygder.</P>
<P class="p205 ft51"><SPAN class="ft49">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Större investeringar</SPAN></P>
<P class="p206 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Den av regeringen beslutade nationella planen för infrastruktur <NOBR>2018–2029</NOBR> med investeringar i vägar, järnvägar och farleder i hela landet fullföljs. Det finns även behov av att göra ytterligare nya investeringar i transportinfrastrukturen under den kommande planperioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p15 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer delvis med</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p15 ft2">regeringens bedömning. I inriktningsunderlaget redovisas alternativa för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p15 ft2">slag till inriktningar i vilka nya stambanor finansieras antingen i nationell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p15 ft2">plan eller utanför nationell plan. Trafikverket anser även att de delar av de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">nya stambanorna som finns med i den nu gällande planen bör hanteras och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">finansieras utanför den vanliga planen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p107 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Även om ett stort antal remissinstanser delar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">Trafikverkets uppfattning att det är mest effektivt att först vårda den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">befintliga infrastrukturen, betonar de också att nya investeringar behövs.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft3">Tillväxtverket </SPAN>instämmer i förslaget om ökat anslag till vidmakthållande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">av befintligt infrastruktursystem, men anser samtidigt att Sverige under en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">längre period inte har investerat i infrastruktursatsningar i tillräckligt stor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p15 ft2">utsträckning, varför det har byggts upp brister som påverkar näringslivets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p15 ft2">konkurrenskraft negativt. <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket </SPAN>instämmer i att investeringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">för att stärka kapaciteten i järnvägstrafiken behöver prioriteras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft3">Handelskammaren Värmland </SPAN>anser att det inte är realistiskt eller rationellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">att avbryta investeringar i ny infrastruktur som redan ligger i den nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p107 ft2">planen, då företag, privatpersoner, regioner och kommuner har planerat sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">verksamhet och investeringar utifrån de satsningar som är med i den.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft3">Södertörnskommunerna </SPAN>ser med oro på Trafikverkets bedömningar att alla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">projekt i nu gällande plan inte säkert får tillräcklig finansiering även om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p107 ft2">finansieringen av de nya stambanorna hanteras utanför planen och att det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p107 ft2">är angeläget att ramarna utökas så att åtminstone namngivna objekt i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">dagens plan ryms.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p15 ft2">Flera sammanslutningar och bolag, t.ex. <SPAN class="ft3">Norrbotniabanan AB</SPAN>, <SPAN class="ft3">Nya</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p135 ft2">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p15 ft3">Ostkustbanan<SPAN class="ft2">, </SPAN><NOBR>Oslo-Stockholm</NOBR> 2.55<SPAN class="ft2">, </SPAN>Föreningen Blå Vägen <SPAN class="ft2">liksom</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p93 ft2">kommuner, länsstyrelser och regioner tar upp konkreta åtgärder och investeringar inför den kommande åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p207 ft36">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Enligt januariavtalet, den</SPAN></P>
<P class="p97 ft2">sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska den beslutade nationella planen för infrastruktur <NOBR>2018–2029</NOBR> med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet fullföljas. Enligt januariavtalet ska det även ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Vidare anges i avtalet att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska enligt avtalet återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.</P>
<P class="p208 ft2">Trafikverket anser att de resurser som krävs för att genomföra namngivna investeringsåtgärder i enlighet med den gällande nationella planen tillsammans med de resurser myndigheten bedömer krävs för vidmakthållande inte kommer att rymmas inom gällande ekonomiska ramar. Som framgår ovan bedömer regeringen att utökade ramar för nya investeringar, utöver de som ligger i gällande plan, är nödvändiga för att öka tillgängligheten, modernisera svensk infrastruktur och öka möjligheterna för klimatsmarta transporter. Detta är i linje med vad flertalet remissinstanser har framfört om behovet av investeringar. Vilka åtgärder som kan bli aktuella att genomföra kommer att prövas i samband med kommande åtgärdsplanering.</P>
<P class="p208 ft2">Utöver uppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag har Trafikverket i uppdrag enligt fastställelsebeslutet för den gällande nationella planen att genomföra ett antal utpekade bristanalyser med målsättningen att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i kommande planrevidering. Regeringen bedömer att det är angeläget att i den kommande åtgärdsplaneringen kunna överväga prioriterade åtgärder inom dessa områden.</P>
<P class="p94 ft2">Konkurrenskraften för godstransporter på järnväg ökar då det blir möjligt att trafikera med längre, tyngre och större tåg. För att möjliggöra det krävs en stor mängd förlängningar av s.k. förbigångsspår längs järnvägarna, men även åtgärder på bangårdar. I den gällande nationella planen har en modernisering av järnvägssystemet påbörjats bl.a. genom uppgradering av kraftförsörjning, kommunikationsnät och signalsystem. Moderniseringsarbetet fortsätter under den kommande planperioden. Det <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System) som syftar till att möjliggöra effektiv gränsöverskridande tågtrafik är för Sveriges del, förutom ett projekt för att främja gränsöverskridande tågtrafik, att betrakta som ett underhålls- och reinvesteringsprojekt.</P>
<P class="p208 ft2">I vägsystemet bör kostnadseffektiva satsningar genomföras bl.a. för att förbättra trafiksäkerheten. Målet om att minst halvera antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken kräver åtgärder, bl.a. i form av mittseparering av vägar.</P>
<P class="p120 ft2">Regeringen har som ambition att få till en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Flera åtgärder som kan stärka sjöfarten har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">47</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<P class="p174 ft2">Prop. 2020/21:151 därför initierats i den beslutade nationella planen. Investeringar i sjöfartens infrastruktur kan stärka sjöfartens konkurrenskraft.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p192 ft2">Trafikverket redovisade den 1 februari 2021 regeringsuppdraget att planera för en utbyggnad av elvägar. Trafikverket betonar i redovisningen att det under de närmaste åren krävs ett fortsatt arbete med bland annat regelverk, kunskapsutveckling, detaljerad och samordnad planering. Trafikverket gör i inriktningsunderlaget bedömningen att förslaget kommer att ligga till grund för den framtida ambitionsnivån för elektrifieringen av tunga transporter på det statliga vägnätet. Regeringen har inrättat en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Kommissionen ska bidra till att påskynda investeringar i elvägar, laddinfrastruktur för lastbilar och andra effektiva tillämpningar.</P>
<P class="p187 ft2">Utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg ska genomföras inom den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet. Regeringens förslag till ekonomisk ram för utveckling av transportsystemet medför att den gällande nationella planen kan fullföljas samt att satsningar kan göras på såväl nya stambanor som andra angelägna åtgärder. Utbyggnaden av nya stambanor är viktig för att öka kapaciteten i järnvägsnätet, knyta landets tre storstadsregioner närmare varandra och bidra till stadsutveckling, bostadsbyggande och större arbetsmarknadsregioner.</P>
<P class="p62 ft2">Den svenska transportinfrastrukturplaneringen behöver utifrån ett brett synsätt samspela med den internationella transportinfrastrukturplaneringen.</P>
<P class="p183 ft2">De största infrastrukturprojekten innebär stora arbetsinsatser, inte bara för Trafikverket utan också för bl.a. länsstyrelserna. Regeringen uppdrog därför åt Trafikverket att analysera under vilka omständigheter det finns behov av extra resurser till länsstyrelserna i samband med Trafikverkets omfattande transportinfrastrukturinvesteringar. Trafikverket redovisade uppdraget i en rapport den 28 maj 2020. Rapporten är för närvarande föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 27 april 2021.</P>
<P class="p62 ft2">Många remissinstanser har tagit upp vikten av att fullfölja gällande plan, bl.a. <SPAN class="ft3">Handelskammaren Värmland </SPAN>och många regioner. Som tidigare har konstaterats ska den nu gällande nationella planen för infrastruktur med investeringar i vägar, järnvägar och farleder i hela landet fullföljas. Trafikverket har möjlighet att anpassa planeringsarbetet utifrån rådande förutsättningar så att planen kan fullföljas på ett effektivt sätt. Det finns även behov av att göra ytterligare nya investeringar i transportinfrastrukturen under den kommande planperioden.</P>
<P class="p209 ft51"><SPAN class="ft49">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft50">Övriga utvecklingsmedel</SPAN></P>
<P class="p210 ft2">Från utvecklingsmedlen finansieras även Trafikverkets planering, stöd och myndighetsutövning, räntor, återbetalningar, statens bidrag till Inlandsbanan AB och avgiften till Öresundsbrokonsortiet för utnyttjandet av järnvägsförbindelsen över Öresund. Detta regleras genom avtal mellan staten som företräds av regeringen och Inlandsbanan AB respektive Öresundsbrokonsortiet. Från utvecklingsmedlen finansieras även de informationsinsatser och kunskapshöjande insatser där Trafikverket har</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p37 ft2">pågående regeringsuppdrag inom bl.a. den nationella godstransport- Prop. 2020/21:151 strategin, klimat, trafiksäkerhet och mobilitet som tjänst. Därutöver</P>
<P class="p13 ft2">finansieras även stadsmiljöavtalen från utvecklingsmedlen.</P>
<P class="p211 ft3">Stadsmiljöavtal</P>
<P class="p212 ft2">För att främja hållbara stadsmiljöer får Trafikverket enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer ge stöd till kommuner och regioner för åtgärder i städer som leder till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik, eller till hållbara godstransportlösningar. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö nås. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik, cykeltrafik eller godstransporter.</P>
<P class="p40 ft2">Fr.o.m. den 22 maj 2019 omfattar stadsmiljöavtalen även godstransportlösningar. I gällande plan finns 1 miljard kronor avsatta per år för stadsmiljöavtalen. Utöver det har stadsmiljöavtalen getts en tillfällig förstärkning med särskilt fokus på cykling för åren 2021 och 2022 med 300 miljoner kronor respektive 250 miljoner kronor.</P>
<P class="p77 ft2">Genom stadsmiljöavtalen kan kommuner och regioner få upp till 50 procent statlig medfinansiering till infrastruktur för kollektivtrafik och cykling men också till godstransportlösningar, samtidigt som kommunen eller regionen förbinder sig att vidta motprestationer i form av åtgärder som kan bidra till ökad andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Motprestationer kan t.ex. vara införande av parkeringsstrategier, kommunala transportplaner, förtätning av bebyggelse, ökade satsningar på cykel- och gångtrafik.</P>
<P class="p40 ft2">Genom stadsmiljöavtalen samverkar Trafikverket och kommunerna om innovativa och yteffektiva förbättringar i städernas transportsystem. Kommuner och regioner vittnar också om att åtgärder kan tidigareläggas och få mer omfattande innehåll när medfinansiering erhålls via stadsmiljöavtalen. Även motprestationer har större sannolikhet att bli genomförda om de ingår i stadsmiljöavtal.</P>
<P class="p213 ft6">Av de remissinstanser som har kommenterat stadsmiljöavtal anser flertalet att stadsmiljöavtalen bör utvecklas och medlen till dem öka. Vissa remissinstanser, t.ex. <NOBR><SPAN class="ft47">2030-sekretariatet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>och <SPAN class="ft47">Cykelfrämjandet</SPAN>, anser att det behövs förändrade krav på motprestation i stadsmiljöavtalen för att det ska bli enklare även för mindre kommuner och kommuner med ansträngd ekonomi att ta del av dem. <SPAN class="ft47">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>anser att statlig medfinansiering via länsplanerna och statsbidrag genom bl.a. stadsmiljöavtalen gör det svårt att överblicka finansieringen och att genomföra en långsiktig och sammanhållen bebyggelse- och transportplanering och anser därför att statsbidrag i högre utsträckning bör kopplas till länsplanerna och regelverket ses över för att bättre möta lokala och regionala behov. Även en del regioner anser att statsbidrag från länstransportplanerna och stadsmiljöavtalen bör samordnas och vissa även att stadsmiljöavtalen bör knytas till länstransportplanerna. Trafikverket anser att stadsmiljöavtalen även fortsättningsvis bör hanteras av Trafikverket eftersom medlen inte fördelas utifrån en geografisk fördelning utan utifrån</P>
<P class="p51 ft2">totala effekter som kan uppnås med den inriktning som anges i gällande</P>
<P class="p154 ft2">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315150x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 förordning om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Det kan noteras att det finns en stor och till viss del ojämn spridning över landet av hur mycket medel som Trafikverket har beviljat för stadsmiljöavtal till olika kommuner. Fördelningen beror dock inte primärt på i vilken mån ansökningar om medel beviljats eller inte, utan på att antalet ansökningar om medel skiljer sig åt mellan kommuner och regioner. I enlighet med vad som anges i januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, bedömer regeringen att stadsmiljöavtalen behöver utvecklas och effektiviseras för att bl.a. främja alternativ till bil i städerna samt för att andelen som reser med cykel ska öka. Omfattning på den fortsatta satsningen på stadsmiljöavtal avgörs under den kommande åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p214 ft51"><SPAN class="ft49">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft50">Planeringsram för vissa väg- och järnvägsinvesteringar</SPAN></P>
<P class="p206 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2033.</NOBR></P>
<P class="p215 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">I inriktningsunderlaget lämnas inget förslag gällande planeringsramen.</SPAN></P>
<P class="p216 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Planeringsramens storlek under perioden berörs inte av remissinstanserna.</P>
<P class="p87 ft2"><SPAN class="ft36">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I den nuvarande nationella planen ingår ett antal väg- och järnvägsinvesteringar vars kostnader helt eller delvis kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter. För att finansiera objekten bör, i enlighet med de principer som uttrycks i propositionerna Framtidens resor och transporter</P>
<P class="p217 ft2"><SPAN class="ft6">–</SPAN><SPAN class="ft34">infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/2009:35) och Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) lån få tas upp i Riksgäldskontoret. Lån får endast tas upp för den del av objekten där kapitalkostnaderna (räntor och amorteringar) ska finansieras med inkomster från infrastrukturavgifter eller trängselskatt. De väg- och järnvägsinvesteringar där avtal om denna typ av medfinansiering finns är de objekt i Stockholms län som enligt Stockholmsöverenskommelsen delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter (inklusive Förbifart Stockholm), de objekt i Västra Götalands län som ingår i Västsvenska paketet och som delvis ska finansieras med trängselskatt (inklusive Marieholmstunneln och Västlänken) samt broarna över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motalaviken på riksväg 50 som delvis ska finansieras med infrastrukturavgifter. Regeringen bedömer att investeringskostnaden för dessa objekt, för de delar vars kapitalkostnader finansieras med inkomster från trängselskatt eller avgifter, under perioden </SPAN><NOBR>2010–2033</NOBR> totalt kommer att uppgå till 52 miljarder kronor i 2021 års prisnivå. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner detta belopp som en planeringsram för de ovan nämnda projekten. Denna planeringsram utgör</P>
<P class="p218 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315151x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<P class="p37 ft2">ett komplement till den statliga ekonomiska ramen för infra- Prop. 2020/21:151 strukturåtgärder på 799 miljarder kronor för perioden <NOBR>2022–2033,</NOBR> i 2021</P>
<P class="p13 ft2">års prisnivå, som regeringen föreslår i denna proposition.</P>
<P class="p201 ft51"><SPAN class="ft49">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft50">Länsplaner för regional transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p202 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner.</P>
<P class="p219 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Beloppsgränsen för namngivna objekt bör höjas från 25 miljoner kronor till 50 miljoner kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p42 ft36">Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td76"><SPAN class="p17 ft36">inriktningsunderlag:</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p17 ft2">Överensstämmer</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td77"><SPAN class="p17 ft2">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">regeringens bedömning. I inriktningsunderlaget lämnas inget förslag om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td79"><SPAN class="p17 ft2">riksdagens bemyndigande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p42 ft2"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>I stort sett alla regioner liksom <SPAN class="ft3">Sveriges</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">Kommuner och Regioner </SPAN>anser att länsplanernas ramar behöver höjas, för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">att det behov av åtgärder som finns i de delar av transportsystemet som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">hanteras av länstransportplanerna ska kunna tillgodoses. <SPAN class="ft3">Sveriges</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">Kommuner och Regioner </SPAN>anser vidare att det är angeläget att Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">regioner genom länsplanerna kan skapa förutsättningar för god till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">gänglighet, ökad trafiksäkerhet och andra delar av transportpolitikens mål.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">Flera regioner, belägna i allt från storstadsområden till glesbygdsområden,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">anser att fördelningen mellan länen bör ses över, och att regionerna och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">Gotlands kommun därför behöver ha både rådighet och medel till för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">fogande för att kunna prioritera utifrån de egna förutsättningarna. Flera</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">regioner, liksom <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner</SPAN>, tar upp behovet av att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">höja beloppsgränsen för namngivna objekt i länstransportplanerna för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p17 ft2">bl.a. skapa ökad flexibilitet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p42 ft36">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft2">Utöver den nationella</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">planen finns 21 länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regionerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">och Gotlands kommun är ansvariga för att upprätta och fastställa läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">planerna för regional transportinfrastruktur och har därmed en central roll</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">i arbetet med transportsystemet. Länsplanerna domineras av åtgärder på</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet men kan även innehålla sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">finansiering av åtgärder i nationell plan, exempelvis på järnväg, liksom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">medfinansiering av regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Från läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">planerna kan statlig medfinansiering av kommunala åtgärder ske, t.ex.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">trafiksäkerhets- och miljöåtgärder samt kommunala gång- och cykelvägar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">En god samordning mellan länsplaner och den nationella planen är i många</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">fall avgörande för att den samlade nyttan av åtgärderna ska bli så stor som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p17 ft2">möjligt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td76"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p42 ft2">Trafikverket bedömer att länsplanerna bör vara fortsatt prioriterade,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">eftersom det finns stora behov inom den del av transportsystemet som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p17 ft2">omfattas av länsplanerna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p42 ft2">De infrastrukturåtgärder som möjliggjorts genom såväl de nuvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">länsplaneramarna som den nuvarande nationella planen har varit till nytta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td80"><SPAN class="p17 ft2">i hela landet. Även medel från stadsmiljöavtalen har kommit många</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p17 ft2">kommuner och regioner till del. I den nuvarande nationella planen fick</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td78"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td80"><SPAN class="p17 ft2">Trafikverket dessutom i uppdrag att fördela upp till 1 miljard kronor för</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p15 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 att samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet, något som enligt flertalet regioner är positivt eftersom det anses vara åtgärder som ger en bra trafiksäkerhetseffekt. <SPAN class="ft3">Region Dalarna </SPAN>anser dock att länsplanerna, även med en samfinansiering, inte kommer att räcka för att bygga mötesfria vägar för att kunna bidra till såväl trafiksäkerhetsmålen som en nationell och regional tillgänglighet. <SPAN class="ft3">Region Gävleborg </SPAN>ifrågasätter såväl nyttan och effektiviteten som planeringsförutsättningarna av att fortsätta med kortsiktiga satsningar i form av tillfälliga lösningar såsom dagens lösning med samfinansiering av mittseparerade vägar inom länsplanerna. Regeringen menar att genom mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard kan trafikanternas tillgänglighet bibehållas eller förbättras, vilket förkortar restider och underlättar pendling, inte minst i delar av landet som saknar järnvägsförbindelser. Åtgärder på det regionala vägnätet som förbättrar både tillgänglighet och trafiksäkerhet såväl för person- och godstransporter på vägen som för de oskyddade trafikanterna behöver vidtas även framöver. Det kan handla om mötesseparering, men även andra åtgärder kan komma i fråga där möjligheten att tillämpa innovativa tekniska lösningar bör övervägas. Samtidigt bör det övervägas, där det kan anses motiverat, vilka möjligheter det finns att i samband med mötessepareringsåtgärder underlätta även för gång- och cykeltrafikanter att förflytta sig på ett smidigt och trafiksäkert sätt. Även åtgärdernas barriäreffekter bör beaktas.</P>
<P class="p220 ft2">Länsplanerna är viktiga för alla typer av regioner, oavsett om de kännetecknas av gles- och landsbygder, tätorter eller små eller stora städer, och det behövs en förståelse för att geografiska områden har olika förutsättningar och behov. Medel från länsplanerna kan bidra till lösningar som är väl anpassade till dessa skillnader i förutsättningar och behov. Medel från länsplanerna till regionala kollektivtrafikanläggningar kan också ha stor betydelse för att bidra till en effektiv och hållbar pendling med kollektivtrafik och cykel. Enligt <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>är det angeläget att genom länsplanerna skapa förutsättningar för god tillgänglighet, ökad trafiksäkerhet och andra delar av transportpolitikens mål. Regeringen bedömer att det behov av åtgärder som hanteras av länstransportplanerna behöver beaktas inom ramen för den kommande åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p221 ft6">Flera regioner, liksom <SPAN class="ft47">Sveriges Kommuner och Regioner</SPAN>, tar upp behovet av att höja gränsen för namngivna objekt i länstransportplanerna för att bl.a. skapa ökad flexibilitet. Kostnadsökningar betyder att även mindre åtgärder ofta överskrider gränsen för namngivet objekt. Detta leder till att planen blir mindre flexibel och planeringstiden för mindre åtgärder blir onödigt lång. Gränsen för namngivna objekt kan också enligt regionerna leda till avgränsning av åtgärder för att klara beloppsgränsen, något som ökar kostnader och minskar effektiviteten vid genomförande. Regeringen anser att en höjning av beloppsgränsen för namngivna åtgärder i länstransportplanerna ger regionerna tillräcklig handlingsfrihet och flexibilitet, och underlättar för dem att planera och genomföra olika typer av åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Det ökar också möjligheterna att även på regional nivå nå de transportpolitiska målen inklusive klimatmålen. Regeringen bedömer därför, i likhet med bl.a. flera regioner, att den kommande åtgärdsplaneringen vad gäller länsplanerna bör utgå från</P>
<P class="p222 ft2">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315153x1.jpg/" id="p53img1">
</DIV>
<P class="p37 ft2">en höjning av beloppsgränsen för namngivna objekt från 25 miljoner Prop. 2020/21:151 kronor till 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p223 ft53"><SPAN class="ft11">7.4</SPAN><SPAN class="ft52">Goda förutsättningar för att genomföra satsningarna på vidmakthållande och utveckling</SPAN></P>
<P class="p224 ft51"><SPAN class="ft49">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Ökat fokus på kostnadskontroll och finansiell styrning</SPAN></P>
<P class="p225 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>En bättre kostnadskontroll behöver uppnås. Kunskapsnivån om kostnadsutvecklingen och lärandet från tidigare erfarenheter behöver därför öka för att insatser för tidiga kostnadsbesparingar ska kunna göras. En god transparens kring orsakerna till kostnadsökningar är viktig.</P>
<P class="p226 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">I inriktningsunderlaget lämnas inte förslag till åtgärder för bättre kostnadskontroll.</SPAN></P>
<P class="p227 ft3"><SPAN class="ft36">Remissinstanserna: </SPAN>Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) <SPAN class="ft2">noterar bl.a. att kostnadskontroll och ökad effektivitet i upphandling behöver få större fokus och utrymme. </SPAN>Länsstyrelsen i Västernorrlands län <SPAN class="ft2">anser att ett prioriterat arbete för Trafikverket bör vara att bromsa in kostnadsutvecklingen för infrastrukturåtgärder framöver, så att tillgängliga medel räcker till fler åtgärder hellre än färre.</SPAN></P>
<P class="p77 ft36">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastruktur utgår från de ramar som riksdagen beslutar om. Kostnadsförändringar i objekt jämfört med ursprungliga kostnadsprognoser kan påverka genomförbarheten av andra objekt som ingår i planen. Det är därför viktigt att Trafikverket fortsätter att utveckla metoder för projektering, planering och kalkyler i syfte att åstadkomma en god kostnadskontroll.</SPAN></P>
<P class="p77 ft2">Åtgärderna i nationell plan skiljer sig mycket åt, och varje objekt kan ha egenskaper som av olika anledningar ökar kostnaderna jämfört med andra objekt. Erfarenheter och gjorda val i enskilda projekt kan dock vara relevanta för andra projekt. Det är viktigt att Trafikverket på ett systematiskt sätt arbetar med att förbättra sina kostnadsprognoser, bl.a. genom att dra erfarenheter från genomförda projekt. Det är även viktigt med en god transparens i arbetet och beträffande orsakerna till kostnadsökningar. Regeringen bevakar dessa frågor noga och avser vid behov återkomma med lämpliga åtgärder för förbättrad kostnadskontroll.</P>
<P class="p228 ft2">Regeringen har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket (ESV) att göra en översyn av den finansiella styrningen av Trafikverket. ESV delredovisade uppdraget i en rapport den 15 december 2020. I rapporten redogör ESV för sin bedömning av hur anslagsstyrningen av Trafikverkets förvaltningsutgifter, utveckling samt vidmakthållande av transportinfrastrukturen hänger samman med annan styrning av myndigheten. Regeringsuppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 15 april 2021. Regeringen kommer</P>
<P class="p229 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315154x1.jpg/" id="p54img1">
</DIV>
<P class="p230 ft2">Prop. 2020/21:151 därefter att analysera underlaget och vid behov vidta lämpliga åtgärder för att förbättra den finansiella styrningen.</P>
<P class="p87 ft2">Riksrevisionen har granskat om Trafikverket säkerställer att staten får så mycket järnvägsunderhåll som möjligt för tillgängliga resurser, se granskningsrapporten Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser (RiR 2020:17). Granskningens resultat indikerar att upphandlingen av järnvägsunderhåll inte fungerar så effektivt som den borde. Riksrevisionen anser att Trafikverket behöver förbättra analysarbetet i syfte att bättre kunna identifiera det framtida underhållsbehovet och planera underhållsåtgärderna. Samtidigt som regeringen i januari 2021 överlämnade en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten uppdrog regeringen åt Trafikverket att redogöra för hur kostnadsökningar i samband med genomförande av järnvägsunderhåll kan motverkas. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">VTI</SPAN>, att det är problematiskt att kostnaderna i Trafikverkets entreprenadverksamhet ökar i förhållande till avtalad kontraktssumma och att även den totala projektkostnaden ökar över tid. Trafikverket har därför fått i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen vid upphandling och genomförande av investerings- och reinvesteringsprojekt.</P>
<P class="p231 ft51"><SPAN class="ft49">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Produktivitet i anläggningsbranschen</SPAN></P>
<P class="p232 ft2"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är av stor vikt att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet används effektivt och på bästa sätt. Arbetet med att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen bör intensifieras.</P>
<P class="p233 ft36">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft2">Överensstämmer med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p17 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p134 ft37"><SPAN class="ft54">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft55">Trafikanalys </SPAN>anser att Trafikverkets uppgifter om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">att kostnadsindex för investeringar och underhåll ökat betydligt mer än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">konsumentprisindex (KPI) kan tyda på en sämre produktivitetsutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">än i andra branscher. <SPAN class="ft47">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att arbetet med effektivitets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">och produktivitetsförbättringar bör intensifieras för att stimulera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">innovationer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft36">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">En hög produktivitet i</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">anläggningsbranschen är en av förutsättningarna för att de medel staten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">tilldelar infrastrukturområdet används effektivt. Regeringen anser, i likhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">med <SPAN class="ft3">Svenskt Näringsliv</SPAN>, att en ökad produktivitet och innovationsgrad i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">branschen är nödvändig för att få mer infrastruktur för investerade medel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">och en så hög måluppfyllelse som möjligt. Trafikverket anger i sitt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">inriktningsunderlag att produktivitetsutvecklingen i bygg- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft6">anläggningsbranschen generellt är låg och att investeringar i forskning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">innovation är lägre jämfört med andra sektorer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">För att resurserna ska ge större nytta än i dag arbetar Trafikverket med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">att utveckla produktivitet och innovation inom branschen. Trafikverket är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">en mycket stor beställare inom anläggningsbranschen och regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p133 ft2">bedömer att det är viktigt att Trafikverket och aktörerna i branschen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">gemensamt samverkar och att Trafikverket verkar för att ge ökad frihet att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td42"><SPAN class="p135 ft2">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p133 ft2">testa nya tekniska lösningar, material och metoder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p17 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<P class="p234 ft2">Regeringen uppdrog i maj 2017 åt Trafikverket att årligen under en Prop. 2020/21:151 treårsperiod redogöra för och återrapportera om sitt arbete för att verka för</P>
<P class="p73 ft2">en ökad produktivitet i anläggningsbranschen. I sin slutrapportering av uppdraget redogör Trafikverket för de olika aktiviteter som pågår för en förbättrad produktivitet. Inom Trafikverket har arbetet bedrivits successivt under åren och ett flertal större aktiviteter har genomförts. Utvecklingen har gått i flera steg, från att utarbeta strategier till att genomföra strategierna och sedan integrera dem i den dagliga verksamheten. Efter genomförande av de stora strategierna har Trafikverkets fokus varit på utveckling och ständiga förbättringar, där ett av de mest centrala områdena är utveckling av affärsstrategier och projektstyrning. Inom Trafikverket pågår det även en mängd initiativ och åtgärder som inte alltid direkt kan kopplas till produktivitet, men som ändå faller inom ramen för arbetet, eftersom de i slutändan har en effekt på anläggningsbranschen genom att vara förutsättningsskapande. Ett exempel på detta är arbetet med förbättrad intern framförhållning, som har lett till att Trafikverket kan skapa bättre förutsättningar för genomförandet av investerings- och underhållsverksamhet. Trafikverket anser att det för närvarande är en relativt utmanande situation på marknaden. Samtidigt som Sverige satsar stora belopp på infrastrukturinvesteringar i olika delar av landet gör även Finland och Norge detsamma, vilket kan innebära en utmaning ur ett resursperspektiv. Det finns även enligt Trafikverket en konstaterad brist på kompetens inom stora delar av anläggningsbranschen. Regeringen bedömer att dessa två områden kan ha en stor påverkan på produktivitetsutvecklingen och att Trafikverket tillsammans med branschen behöver ha stort fokus på detta framöver.</P>
<P class="p235 ft2">Anläggande av infrastruktur, särskilt järnväg, innebär i allmänhet hanteringar av stora mängder schaktmassor vilket kan vara mycket kostsamt. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att göra en bred översyn av hanteringen av schaktmassor och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Naturvårdsverket ska bl.a. föreslå vilka ändringar som kan vara lämpliga att vidta för att åstadkomma en förbättrad, kostnadseffektiv hantering av massorna.</P>
<P class="p77 ft2">Vidare remitterade regeringen i januari 2021 promemorian Ordning och reda på avfallet, som innehåller förslag som syftar till att öka möjligheten för tillsynsmyndigheterna på avfallsområdet att agera mot illegal verksamhet samt att förbättra avfallshanteringen. Promemorian innehåller också förslag som syftar till att göra det enklare för seriösa aktörer att hantera schaktmassor på resurseffektivt sätt och främja en omställning till en giftfri cirkulär ekonomi.</P>
<P class="p236 ft1">8 Finansiering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td82"><SPAN class="p17 ft2">Investeringar i transportinfrastrukturen för väg och järnväg samt för vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td83"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p17 ft2">sjöfartsåtgärder ska som huvudregel finansieras genom anslag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p17 ft2">Finansiering i form av trängselskatt, infrastrukturavgift, farledsavgift,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p17 ft2">medfinansiering och bidrag från <NOBR>EU-budgeten</NOBR> får förekomma efter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td83"><SPAN class="p17 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p17 ft2">riksdagens medgivande och bedöms vara aktuellt även under perioden</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p15 ft2">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><SPAN class="p17 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<P class="p81 ft2">Prop. 2020/21:151 <NOBR>2022–2033.</NOBR> Luftfartens infrastruktur finansieras främst genom avgifter från användarna av infrastrukturen. Vad gäller de regionala <NOBR>icke-statliga</NOBR> flygplatserna så ansvarar ägarna för finansieringen men det finns vissa möjligheter till statlig medfinansiering i begränsad omfattning.</P>
<P class="p91 ft2">Trängselskatt tas i dag ut i Stockholms och Göteborgs kommuner med stöd av lagen (2004:629) om trängselskatt. Överskottet från trängselskatten kommer de berörda länen till godo i form av investeringar i infrastruktur.</P>
<P class="p87 ft2">Lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg gör det möjligt att finansiera nya väginvesteringar med brukaravgifter, s.k. infrastrukturavgifter. Avgifterna kan finansiera återbetalning av lån och direkta kostnader i enlighet med de bestämmelser som anges i lagen. Infrastrukturavgift tas för närvarande ut för passage på bron över Motalaviken på riksväg 50 och bron över Sundsvallsfjärden på väg E4.</P>
<P class="p237 ft2">Intäkterna från banavgifterna som Trafikverket tar ut utgör ett komplement till den finansiering av kostnader för drift, underhåll och reinvestering av järnvägsinfrastruktur som i övrigt finansieras via anslag.</P>
<P class="p87 ft2">En god samverkan mellan staten och berörda regioner och kommuner i samband med finansiering och genomförande av stora infrastrukturprojekt är väsentlig. Likaså behövs god samverkan med andra länder i samband med planering, finansiering och genomförande av infrastruktur för gränsöverskridande transporter.</P>
<P class="p87 ft2">Medfinansiering av byggande av statlig transportinfrastruktur genom bidrag, inklusive förskottering, från kommuner, regioner och företag kan vara ett sätt att åstadkomma effektiva lösningar i transportsystemet. Statliga infrastruktursatsningar bör dock styras utifrån nationella behov på en samhällsekonomiskt rationell grund och inte av enskilda kommuners eller regioners ekonomiska styrka. De transportpolitiska målen bör vara utgångspunkt för prioritering av objekt oberoende av om det förekommer medfinansiering eller inte.</P>
<P class="p172 ft2">Även bidrag ur <NOBR>EU-budgeten</NOBR> kan delfinansiera vissa infrastrukturinvesteringar. Fonden för ett sammanlänkat Europa är ett finansieringsinstrument som bl.a. ska ge ekonomiskt stöd för genomförandet av det transeuropeiska transportnätverket, <NOBR>TEN-T.</NOBR> Projekt i medlemsstaterna kan efter ansökan beviljas medfinansiering från EU om projektet syftar till att genomföra färdigställandet av nätverket. Beviljade medel till statlig infrastruktur betalas ut till ett konto hos Riksgäldskontoret som disponeras av Trafikverket. Trafikverket får disponera medel på kontot upp till det belopp som riksdagen anvisar genom ett särskilt anslag och tillförs Trafikverket genom det särskilda anslaget. Tilldelningen till svenska projekt har varierat över tid och är beroende av att utlysningstexter ska passa lämpliga aktuella och sökbara projekt. Under de senaste åren har medfinansieringen från EU uppgått till cirka 150 miljoner kronor per år. Medlemsstaterna har beslutat om en ny långtidsbudget för perioden 2021– 2027.</P>
<P class="p238 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p239 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p240 ft1"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft10">Den fortsatta planeringsprocessen</SPAN></P>
<P class="p241 ft2">Den nu gällande nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen avser perioden <NOBR>2018–2029.</NOBR> Den nya nationella planen bör enligt regeringens förslag i denna proposition avse perioden <NOBR>2022–2033.</NOBR></P>
<P class="p10 ft2">Efter riksdagens beslut med anledning av denna proposition fortsätter arbetet med åtgärdsplanering. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras.</P>
<P class="p10 ft2">Utifrån föreslagen inriktning och riksdagens beslut om ekonomiska ramar med anledning av denna proposition avser regeringen att besluta om direktiv till Trafikverket om att ta fram förslag till en ny nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen samt ge regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. Regionerna och Gotlands kommun har en viktig roll i arbetet med transportsystemet genom sitt ansvar för regional utveckling och genom sitt ansvar för att upprätta länsplaner för regional infrastruktur.</P>
<P class="p11 ft2">Efter att Trafikverket redovisat sitt planförslag kommer en bred remittering av förslaget att göras. Efter remitteringen av Trafikverkets planförslag fastställer regeringen den nationella planen och de definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna. Detta beräknas ske under 2022. Därefter fastställer regionerna länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p242 ft1"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft56">Förväntade effekter och konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p243 ft2">Regeringens politik inom transportområdet ska bidra till att det övergripande transportpolitiska målet, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet, och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. Den inriktning och de ekonomiska ramar för infrastrukturplaneringen som föreslås i denna proposition är en viktig del av regeringens politik</P>
<P class="p244 ft2">inom transportområdet. Förslaget förväntas, när den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastruktur samt länsplanerna har fastställts och genomförts, bidra till att riksdagens och regeringens mål nås. Genom förslagen i den här propositionen förbättras förutsättningarna att leva och arbeta i hela landet. Både gles- och landsbygder, tätorter och städer ska kunna utvecklas. Därför fortsätter regeringen att bygga och upprusta Sveriges transportinfrastruktur. Genom regeringens beslut om den nu gällande nationella planen genomförs den största järnvägssatsningen i modern tid, liksom satsningar på bättre farleder för sjöfarten. Kombinationen av satsningar på underhåll av vägar och</P>
<P class="p245 ft37">järnvägar, för en mer robust transportinfrastruktur och av nya investeringar</P>
<P class="p246 ft2">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p247 ft2">Prop. 2020/21:151 som föreslås i denna proposition, bidrar till att näringslivets konkurrenskraft fortsatt kan stärkas. Att på ett hållbart sätt förbättra tillgängligheten, genom att underlätta möjligheterna till pendling med bl.a. kollektivtrafik, möjliggör att utveckla väl sammanbundna och större funktionella regioner. Åtgärder inom stadsmiljöavtalen bidrar till hållbar stadsutveckling och åtgärder som underlättar för cykling kan ha en positiv effekt på folkhälsan. Bättre förutsättningar för ökad rörlighet kan bl.a. ge en bättre matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft samt en mer differentierad och dynamisk arbetsmarknad. Sverige är världsledande inom trafiksäkerhet. I propositionen framhålls hur satsningar på tillgänglighet och trafiksäkerhet kan gå hand i hand och att tillgängligheten i hela landet, med rätt insatser, kan öka utan att det görs avkall på trafiksäkerheten. Förslagen i propositionen lägger grunden för att i den kommande nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen integrera hållbarhetsaspekter genom att beakta sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter och därmed också minska klyftorna i samhället och uppnå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.</P>
<P class="p248 ft2">Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Det innebär att växthusgasutsläppen från flera sektorer, inklusive transportsektorn, i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. Riksdagen har beslutat om ett klimatmål för transportsektorn. Målet innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Inriktningen och ramarna för infrastrukturplaneringen enligt propositionen väger också in långsiktiga perspektiv på samhällsbyggande och <NOBR>-planering,</NOBR> där infrastrukturplanering är en del, vilket bidrar till Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.</P>
<P class="p249 ft2">Inriktningen i den här propositionen syftar till att främja Sveriges ekonomi genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. För att säkra en god ekonomisk utveckling, framtida välstånd och en god välfärd, som kommer hela landet till del, krävs en politik som prioriterar jobb och företagande och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. Investeringar i infrastruktur är ett effektivt sätt att stimulera ekonomin och samtidigt förbättra tillgängligheten och skapa förutsättningar för företagande och arbetstillfällen i hela Sverige. Att förvalta befintliga vägar och järnvägar och att utveckla och bygga ny infrastruktur, bidrar till en grön omstart ut ur den pågående pandemin. Det bidrar också till en omställning av samhället och ger goda effekter på samhällsutvecklingen såväl på kort som lång sikt. Samtidigt behövs en öppenhet för ett eventuellt behov av anpassning inför de mycket osäkra långsiktiga effekter som pandemin kan ha på transportefterfrågan.</P>
<P class="p250 ft2">Efter riksdagens beslut med anledning av denna proposition avser regeringen att uppdra åt Trafikverket att genomföra ett fortsatt utrednings- och prioriteringsarbete. Det ska resultera i ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2022<SPAN class="ft57">–</SPAN>2033.</NOBR> Inom ramen för arbetet med den nationella planen kommer effekterna av planförslaget att beskrivas. Regeringen avser därefter att</P>
<P class="p76 ft2">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft2">redovisa en effektbedömning för den nationella planen för perioden 2022<SPAN class="ft57">– </SPAN>2033 i en skrivelse till riksdagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p251 ft2">Prop. 2020/21:151 Bilaga</P>
<P class="p252 ft2">60</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
<P class="p253 ft2">Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden <NOBR>2022–2033</NOBR> och <NOBR>2022–2037.</NOBR></P>
<P class="p254 ft2"><NOBR>2030-sekretariatet,</NOBR> Arbetsgivarverket, BIL Sweden, Botniska korridoren, Boverket, Byggföretagen, Cykelfrämjandet, DHR: Förbundet för ett</P>
<P class="p255 ft2">samhälle utan rörelsehinder, Fackförbundet SEKO, Folkhälsomyndigheten, Fotgängarnas förening, Föreningen Svenska</P>
<P class="p75 ft2">järnvägsfrämjandet, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer,</P>
<P class="p182 ft2">Företagarna, Försvarsmakten, Greenpeace, Gröna Bilister, Handelskammaren i Jönköpings län, Handelskammaren Mittsverige, Handelskammaren Mälardalen, Handelskammaren Värmland, Havs- och vattenmyndigheten, Innovationsföretagen, IQ Samhällsbyggnad, Jordens Vänner, Järnhusen, Järnvägshistoriska Riksförbundet, KAK Kungliga</P>
<P class="p256 ft2">automobilklubben, Kemikalieinspektionen, Konjunkturinstitutet, Kustbevakningen, Lantmäteriet, LO, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Mellansvenska handelskammaren,</P>
<P class="p257 ft2">MHF - Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Museibanornas Riksorganisation, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mälardalsrådet, Naturskyddsföreningen,</P>
<P class="p258 ft2">Naturvårdsverket, Norrbotniabanegruppen, Norrbottens Handelskammare, NTF Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Nya ostkustbanan, Näringslivets transportråd, Nätverket för Jämställdhet i transportsektorn, Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen, Region Blekinge, Region Dalarna, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Halland, Region Jämtland/Härjedalen, Region Jönköpings, Region Kalmar, Region Kronoberg, Region Norrbotten, Region Skåne, Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala län, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Region Västmanland,</P>
<P class="p162 ft2">Region Örebro län, Region Östergötland, Resenärsforum,</P>
<P class="p182 ft2">Riksantikvarieämbetet, Riksförbundet enskilda vägar (REV), Riksförbundet M Sverige, Sametinget, Samhällsbyggarna, Samtrafiken,</P>
<P class="p75 ft2">Sjöfartsverket, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Skärgårdens</P>
<P class="p182 ft2">Riksförbund, Statens energimyndighet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statskontoret, Stockholms handelskammare, Swedavia AB, Swedtrain, Svemin, Svensk Cykling, Svensk Handel, Svensk kollektivtrafik, Svensk sjöfart, Svenska Cykelstäder, svenska samernas riksförbund, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska Turistföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner,</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p136 ft2">Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Sydsvenska Industri &</P>
<P class="p136 ft2">Handelskammaren, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Trafikanalys, Transportföretagen, Transportstyrelsen, Tullverket, Tågföretagen, Verket för innovationssystem, Världsnaturfonden WWF, Västerbottens Handelskammare, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Handelskammaren och Östsvenska Handelskammaren.</P>
<P class="p128 ft2">Affärsverket svenska kraftnät, Bilsportförbundet, Ekologiska lantbrukarna, Fackförbundet ST, FMCK Frivilliga motorcykelkåren,</P>
<P class="p259 ft2">Fossilfritt Sverige, Friluftsfrämjandet, Funktionsrätt Sverige, Fältbiologerna, Handelskammaren i Uppsala län, Infrasweden KTH (strategisk innovations plattform), Institutet för framtidsstudier, ITS Sweden, Kungliga Svenska Seglarsällskapet, Lantmännens riksförbund, Maritimt forum, Nationella godstransportrådet, Rese- och turistnäringen i Sverige, Riksidrottsförbundet, SACO, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Svensk Turism, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Motorvagnsklubben, Svenska petroleum och biomedel institutet SPBI, Svenska Privatvagnföreningen, Svenska Regionala Flygplatser, Svenska Taxiförbundet, Svenskt Flyg, Sveriges Hamnar, Sveriges skeppsmäklareförening, Synskadades Riksförbund och TCO har beretts tillfälle men inte inkommit med något yttrande.</P>
<P class="p169 ft2">Därutöver har AB Volvo, Advokatfirman Björn Rosengren HB, Arbetsförmedlingen i Norrbotten, Arena Huddinge, Arlandaregionen, <NOBR>Baltic-Link</NOBR> Association, BioDriv Öst, Bjurholms kommun. Bodens kommun, Bollnäs, Ljusdals, Ovanåkers och Ockelbos kommuner, Cancerfonden, Centerpartiet Dalarna, Copenhagen Malmö Port, Drivkraft Sverige, E22 AB, Energigas Sverige, Fjärde Tankesmedjan, Föreningen Blå Vägen, Företagarna Gällivare, Godstransportrådet i Småland, Greater Copenhagen, Green Cargo AB, Göteborgs Hamn, Haparanda kommun, Hector Rail AB, Holmen skog AB, Huddinge kommun, IF Metall, Infram, Jernbanedirektoratet, Jernhusen AB, Jernkontoret, Järnvägsföreningen i Lerum, Kalix kommun, Klimatkommunerna, Klimatriksdagen, Knivsta</P>
<P class="p260 ft2">kommun, Landskrona kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Lastfordonsgruppen, Lighthouse, <NOBR>Luossavaara-Kiirunavaara</NOBR> Aktiebolag , Luleå kommun bolagskoncern, Luleå kommun, Maskinentreprenörerna Sverige AB, Miljögruppen Havsörn, MRF <NOBR>–Motorbranschens</NOBR> riksförbund, MTR Nordic AB, Nacka kommun, Naturskyddsföreningen i Örnsköldsvik, Nordmalings kommun, Norrbottens Kommuner, Norrbotniabanan AB, Northvolt AB, Nykvarns kommun, Oskarshamns kommun, <NOBR>Oslo-Stockholm</NOBR> 2.55, Partnerskapet Atlantbanan, Perfect Track, Piteå kommun, Regionsamverkan Sydsverige, Saab AB, Scania CV AB, SFSA Holding KB, SJ AB, Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen (SVMF), Skanska Sverige AB, Skellefteå kommun, SSAB, Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB, Stambanan.com, Stockholm Nordost, Stockholms kommun, STR Service AB, Svea Kanals vänner, Swedish Lapland Visitors Board, Svensk Pilotförening - Flygsäkerhetskommittén, Sveriges Trafikutbildares Riksförbund,</P>
<P class="p261 ft2">Södertälje kommun, Södertörnskommunerna, Teknikföretagen, Tillväxberedningen Norrbotten, Trelleborgs Hamn AB, Trelleborgs kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Umeå kommun, Uppsala</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p37 ft2">Prop. 2020/21:151 Bilaga</P>
<P class="p262 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p251 ft2">Prop. 2020/21:151 Bilaga</P>
<P class="p252 ft2">62</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p136 ft2">kommun, Vallentuna kommun, Vindelns kommun, Vision Finnslätten, Vännäs kommun, Västerviks kommun, Västerås kommun, Västra stambanegruppen, Åre kommun, Örebro kommun, Örnsköldsviks Industrigrupp, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun och Österåkers kommun samt en enskild person inkommit med synpunkter.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H80315163x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft1">Infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p263 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 2021</P>
<P class="p264 ft2">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh</P>
<P class="p51 ft2">Föredragande: statsrådet Eneroth</P>
<P class="p265 ft2">Regeringen beslutar proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft2">Prop. 2020/21:151</P>
<P class="p100 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden 2022-2033 ska uppgå till 799 miljarder kronor (avsnitt 7.1). BifallBifall2020/21:TU16TU22Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 165 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar samt att av den ekonomiska ramen ska 197 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar (avsnitt 7.2). BifallBifall2020/21:TU16TU33Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 437 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet samt att denna del av den ekonomiska ramen får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 7.3).BifallBifall2020/21:TU16TU44Riksdagen godkänner att planeringsramen för investeringar i vissa väg och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden 2010-2033 (avsnitt 7.3.4). BifallBifall2020/21:TU16TU55Riksdagen bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 7.3.5).BifallBifall2020/21:TU16TUBBordlagd2021-04-16 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2021-04-16 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2021-04-20 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2021-05-05 00:00:00inträffat0behandling0218878014918Stefan LöfvenS1Statsråd10284192765516Tomas EnerothS2Statsråd2inlamnatavInlämnat avInfrastrukturdepartementetH8031512023-03-21 14:39:52statustextstatustextÄrendet är avslutatH8031512021-06-22 17:40:08tilldelatTilldelatTrafikutskottetH8031512023-03-21 14:39:52H803151prop_202021__151.pdf738892pdfFramtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverigehttps://data.riksdagen.se/fil/85457EC2-E5FF-4BDD-B582-9016913107D4behandlas_i2020/21:TU16H801TU16bet2020/21TU16Framtidens infrastrukturbetBetänkandeföljdmotionav Jens Holm m.fl. (V)<br />med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela SverigeH8024037mot2020/214037med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverigeav Jens Holm m.fl. (V)motMotionföljdmotionav Jimmy Ståhl m.fl. (SD)<br />med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela SverigeH8024041mot2020/214041med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverigeav Jimmy Ståhl m.fl. (SD)motMotionföljdmotionav Magnus Jacobsson m.fl. (KD)<br />med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige H8024047mot2020/214047med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige av Magnus Jacobsson m.fl. (KD)motMotionföljdmotionav Maria Stockhaus m.fl. (M)<br />med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige H8024042mot2020/214042med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige av Maria Stockhaus m.fl. (M)motMotion