5066960 H80290 2020/21 90 mot Kommittémotion mot Motion 2020/21:90 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) Motion Motion 620 JuU 90 0 2020-09-15 00:00:00 2023-03-21 14:56:18 2020-09-15 00:00:00 Strategi för kriminalvården av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) Klar html Filur adc1c91d-d8ef-4d2f-b86e-9dfa6d2f9301 https://data.riksdagen.se/dokument/H80290/text https://data.riksdagen.se/dokument/H80290 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H80290 <style><!-- /********************************************************************************************************/ /* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_257ace0d-ea98-43fb-b890-028543825dda\HTML\Dokument.html */ /* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */ /********************************************************************************************************/ @page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt } div.Section1 { page:Section1 } div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em } div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt } div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt } div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal } div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal } div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:0pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal } div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .Heading7 { margin-top:15pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .Heading8 { margin-top:15pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em } .Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em } .BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic } .Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold } .CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em } .FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em } .FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold } .FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em } .FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em } .Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em } .FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em } .Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em } .KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em } .KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em } .KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em } .KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt } .List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em } .Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal } .NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em } .NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em } .NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em } .NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em } .NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em } .PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em } .Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em } .R1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .R2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em } .R3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } .Revision { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; font-size: 0.90em } .Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em } .Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } .Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:15pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Salutation { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em } .Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } .TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em } .TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .TOCHeading { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic } .Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold } .Title { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } .Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal } .Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic } span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em } span.BeteckningChar { font-size:19.5pt } span.CommentReference { font-size:8pt } span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt } span.FootnoteReference { vertical-align:super } span.FotnotstextChar { font-size:10pt } span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 } span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold } span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline } span.KommentarerChar { font-size:10pt } span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold } span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt } span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em } span.PlaceholderText { color:#f4b083 } span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em } span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold } span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic } span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold } span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic } span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold } span.SidfotChar { font-size:11.5pt } span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold } span.UnresolvedMention { color:#605e5c; background-color:#e1dfdd } .TableGrid { } .pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;} .sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%} .MotionarLista {font-size:122%} --></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/> <span class="sidhuvud_beteckning">2020/21:90</span><br/> <span class="MotionarLista">av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V)</span><br/> <h1>Strategi för kriminalvården</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1"> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt"> <span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743276"><span>Innehållsförteckning</span></a> </p> <p class="TOC1"> <span>1 Innehållsförteckning</span> </p> <p class="TOC1"> <span>2 Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p class="TOC1"> <span>3 Inledning</span> </p> <p class="TOC2"> <span>3.1 En frivårdsreform</span> </p> <p class="TOC2"> <span>3.2 Fler alternativa straff för vuxna lagöverträdare</span> </p> <p class="TOC2"> <span>3.3 En strategi för en kriminalvård i kris</span> </p> <p class="TOC3"> <span>3.3.1 Överbeläggning och föråldrade fastigheter</span> </p> <p class="TOC3"> <span>3.3.2 Bristande inslussning</span> </p> <p class="TOC1"> <span>4 Vänsterpartiets förslag på åtgärder</span> </p> <p class="TOC2"> <span>4.1 Inventering och eventuell renovering av befintliga fastigheter</span> </p> <p class="TOC2"> <span>4.2 Anpassa avdelningarna efter klienterna</span> </p> <p class="TOC2"> <span>4.3 Inslussning</span> </p> <p class="TOC1"> <span>5 Inga barn i häkten eller arrester</span> </p> <p class="TOC2"> <span>5.1 Tidsgränser för häktning av barn</span> </p> <p class="TOC2"> <span>5.2 Särskilda ungdomshem i stället för häkte</span> </p> <p class="TOC2"> <span>5.3 Placering av barn i polisarrest</span> </p> <p class="TOC1"> <span>6 Nationellt avhopparprogram</span> </p> <p class="TOC2"> <span>6.1 Behandlingsprogram</span> </p> <p class="TOC3"> <span>6.1.1 Behandlingsprogram med fokus på hedersrelaterad brottslighet</span> </p> <p class="TOC3"> <span>6.1.2 Behandlingsprogram på olika språk</span> </p> <p class="TOC2"> <span>6.2 Förbättra möjligheterna till utbildning</span> </p> <p> </p> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; margin-bottom:15pt; t-i:-18pt"> <span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743277"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a> </p> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="-aw-bookmark-end:_Toc51743277"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att intensivövervakning med elektronisk kontroll byggs ut för gruppen nyintagna med en strafftid på mellan sex månader och ett år och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utreda fler alternativa straff utanför anstalt för vuxna lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör ta initiativ till att ta fram en strategi för Kriminalvården som hanterar bl.a. överbeläggningen, det slitna fastighetsbeståndet, avdelningarnas antal intagna och den bristande inslussningen och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att den längsta sammanhängande tiden för häktning av barn under 18 år ska vara 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att barn under 18 år ska placeras på särskilda ungdomshem i stället för</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> häkten och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att barn under 18 år aldrig får placeras i polisarrest och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att ta fram ett behandlingsprogram för personer som begått hedersrelaterade brott och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att Kriminalvården ska få ökade förutsättningar att genomföra behandlingsprogram på andra språk än svenska och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att alla intagna på anstalt ges rätt att fullgöra grundskole- och gymnasieutbildning och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av vilka utbildningar som erbjuds på vilka anstalter i syfte dels att tillse att grund- och gymnasieutbildning erbjuds vid samtliga anstalter, dels att öka möjligheterna för de intagna att delta i utbildningar på distans, t.ex. folkhögskoleutbildningar eller utbildningar på högskolenivå</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder i syfte att förstärka Kriminalvårdens studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utveckla teknikstödet såväl för undervisningen som för administrationen av Kriminalvårdens utbildningar och tillkännager detta för regeringen.</span> </li> </ol> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt"> <span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc51743278"><span>Inledning</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span style="-aw-bookmark-end:_Toc51743278"></span><span>För Vänsterpartiet är det grundläggande att vi har en god och välfungerande kriminal</span><span>&#xad;</span><span>vård som inte handlar om ren inlåsning av människor. Den moderna kriminalvården bygger på den </span><span>s.k.</span><span> normaliseringsprincipen. Kriminalvårdens vision ”Bättre ut” bygger på en värdegrund som Kriminalvårdens anställda har arbetat fram. Klienterna ska ha en bättre chans till ett lagligt liv efter att de har avtjänat sitt straff. Deras tid i </span><span>k</span><span>riminalvård</span><span>&#xad;</span><span>en ska innebära en positiv skillnad. För att utföra uppdraget på ett bra sätt behöver arbetet vara klientnära, professionellt, rättssäkert och pålitligt. På så sätt ökar Kriminal</span><span>&#xad;</span><span>vården förtroendet hos klienter och allmänhet. Kriminalvårdens arbete ska vara brotts</span><span>&#xad;</span><span>förebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Det innebär att verkställigheten i både teori och praktik ska organiseras så att en anpassning till livet utanför anstalten blir så enkel som möjligt. För att detta ska fungera krävs det </span><span>bl.a.</span><span> att Kriminalvården och övriga relevanta instanser i samhället utanför samverkar. </span> </p> <p> <span>Ett påföljdssystem ska fylla flera funktioner. Det ska bestraffa dem som begår brott, hjälpa dömda tillbaka in i samhället, fungera preventivt genom att avhålla människor från att begå brott samt genom väl avvägda straffsatser och påföljdsval upprätthålla för</span><span>&#xad;</span><span>troendet för rättssystemet. Straffet ska också verkställas på ett sätt som minskar risken för ny kriminalitet. Eftersom en liten andel av befolkningen står för en majoritet av brottsligheten är det återfallsförebyggande arbetet av stor betydelse för tryggheten i samhället. </span> </p> <p> <span style="letter-spacing:-0.05pt">Det är en förhållandevis liten grupp unga män som begår den största delen av de grövsta brotten.</span><a name="_ftnref1"></a><a href="#_ftn1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[1]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Det är inte särskilt sannolikt att ”hårdare tag” med längre straff kommer att avhålla denna </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">grupp män</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och andra unga män som befinner sig i riskzonen för liknan</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">de kriminalitet från att begå brott. Vårt resonemang bekräftas och styrks av forskning som visar att längre straff inte är effektiva i den meningen att de får människor att begå färre brott. En person som sitter i fängelse är visserligen delvis förhindrad från att begå nya brott. Men för att få effekt på brottsnivån i samhället krävs att människor sitter in</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">spärrade under väldigt långa perioder.</span><a name="_ftnref2"></a><a href="#_ftn2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[2]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Detta är en helt annan inställning till brottspre</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">vention och straff än den som i dag finns i de nordiska länderna. Vi vänder oss bestämt emot en utveckling där människor sitter inlåsta på lång obestämd tid utan möjlighet till rehabilitering och återanpassning till samhället. </span> </p> <p> <span>Dagens kriminalpolitiska debatt och politiska beslut och ställningstagande</span><span>n</span><span> före</span><span>&#xad;</span><span>språkar dessvärre längre och hårdare straff, samtidigt som forskningsresultat både i Sverige och i utlandet visar att frihetsberövande påföljder är ineffektiva</span><span>. </span><span>Inte heller Kriminalvården efterfrågar längre straff, utan menar att myndigheten kan göra mer och bättre arbete inom frivårdens ramar med behandlingsprogram och kontroll i frihet.</span><span> Med långa</span><a name="_Hlk49422846"><span> </span><span>straff som leder till en ökad anstaltsanpassning är det också viktigt att åtgärderna för att slussas in i samhället och till ett liv i frihet är välorganiserade, effektiva och transparenta samt att det finns en bra kommunikation och samverkan mellan myndig</span><span>&#xad;</span><span>heter och kommuner. </span></a><span>När inslussningen inte fungerar drabbar det både samhället och individen hårt. Återfall i brott leder till mänskligt lidande men också till stora kostnader för samhället. Självmordsstatistiken för nyligen frigivna är ovanligt hög och allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen. </span> </p> <p> <span>Socialt utanförskap med bristande möjligheter att skaffa sig inkomster på legal väg i kombination med ett pågående missbruk är, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå)</span><a name="_ftnref3"></a><a href="#_ftn3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[3]</span></a><span>, de vanligaste orsakerna till återfall i brott. Brå har identifierat följande tre aspekter som centrala för att nå framgång i det återfallsförebyggande arbetet: </span><span>Insatserna </span><span>ska riktas mot orsaker som bidrar till kriminaliteten, de behöver anpassas så att personer med hög risk för återfall får mer intensiva insatser än de med låg risk och de behöver vara anpas</span><span>&#xad;</span><span>sade till mottagarens förmåga att ta till sig dem. För att kunna ta sig ur en kriminell livs</span><span>&#xad;</span><span>stil är det </span><span>bl.a.</span><span> nödvändigt att få stöd för att ändra inställning till den egna kriminella identiteten och förändra värderingar angående brott, ta sig ur ett pågående missbruk, ha någonstans att bo och få anknytning till arbetslivet efter institutionstiden. En viktig förutsättning för att lyckas med det återfallsförebyggande arbetet är att samhällets olika aktörer samverkar för att erbjuda ett effektivt återfallsförebyggande stöd med individ</span><span>&#xad;</span><span>anpassade åtgärder i rätt tid. Tyvärr fungerar inslussningen i samhället inte alltid så bra. Samverkan mellan den statliga nivån och den regionala och kommunala varierar bero</span><span>&#xad;</span><span>ende på region och kommun. </span> </p> <p> <span>Allt färre av de klienter som lämnar kriminalvården återfaller dock i brott som ger fängelse eller frivård. </span><span>Under 1990-talet återföll ungefär 40 procent av Kriminalvårdens klienter i brott. Andelen återfall har därefter minskat under 2000-talet och legat på runt 30 procent sedan 2011 </span><span>(Kriminalvårdens statistik</span><span>, KOS 2019</span><span>). </span><span>Sedan en tid tillbaka är dock </span><span>läget för kriminalvården mycket ansträngt med överbelagda anstalter och häkten. Detta får </span><span>bl.a.</span><span> </span><span>till följd att miljön för de intagna blir stökigare med större risk för kon</span><span>&#xad;</span><span>flikter och våld. Detta drabbar även personalen, som får en försämrad arbetsmiljö. Vad överbeläggningen får för effekter på återfallsstatistiken är fortfarande för tidigt att säga men risken är att den positiva trenden bryts om inte problemet med överbelagda anstalt</span><span>&#xad;</span><span>er och häkten löses. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>3.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743279"><span>En frivårdsreform</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Nära 70 procent av alla fängelsestraff som utdöms är kortare än sex månader. </span><span>Tre fjärdedelar av de nyintagna klienterna på anstalt under </span><span>2011–2019</span><span> hade en strafftid upp </span><span>t.o.m.</span><span> ett år</span><span>. Korta strafftider, på upp till två månader, var vanligast inom samtliga åldersgrupper av de nyintagna på anstalt 2019 (Kriminalvårdens statistik, KOS 2019). </span><span>För att Kriminalvården ska kunna fylla straffverkställigheten med konstruktiva insatser </span><span>som</span><span> behandling, stöd, påverkan och kontroll</span><span> </span><span>krävs inte bara resurser och kompetens utan även tid. Några veckors inlåsning gör varken från eller till för en persons vilja och förmåga att lämna ett kriminellt liv och ger små incitament för den dömde att aktivt ta ansvar för sin kriminalitet och genomföra den verkställighetsplan som Kriminalvården upprättar. Fängelsestraff på högst sex månader kan redan i dag, om den dömde vill och det bedöms lämpligt, avtjänas i hemmet med intensivövervakning med elektronisk kon</span><span>&#xad;</span><span>troll, s</span><span>.k.</span><span> fotboja.</span> </p> <p> <span>Det finns mycket goda vetenskapliga belägg för att insatser i frihet gör större skill</span><span>&#xad;</span><span>nad</span><span>,</span><span> och svenskt frivårdssystem räknas till ett av världens mest utvecklade. Straff som verkställs i frivård kan göras längre, vara mer ingripande och utformas mer innehållsrikt och individanpassat. I en anstalt begränsas möjligheterna till eget ansvar</span><span>;</span><span> ute i samhället måste klienten själv klara av sin tillvaro och hantera de risksituationer som tidigare har </span><span>lett till kriminalitet. Den dömde får genom verkställighet inom fri</span><span>&#xad;</span><span>vården ta ett större ansvar för att följa de regler som följer av påföljden, som </span><span>bl.a.</span><span> innebär att det krävs av den dömde att hen ska vara drogfri i den miljö som hen sedan också ska leva i. I många fall innebär detta att drogfriheten håller i sig även sedan intensivövervakningen har upphört. Även de skadliga effekter som ett fängelsestraff ofta kan innebära för den enskilde undviks därmed. </span> </p> <p> <span>Det finns även goda argument </span><span>för </span><span>att bygga ut frivården för att hålla kostnaderna för kriminalvården nere på sikt. </span><span>Sedan en tid tillbaka</span><span> är såväl landets anstalter som häkten överbelagda. Vidare finns redan i dag stora renoveringsbehov. En klient som avtjänar sitt straff i anstalt kostar cirka </span><span>1</span><span>&#xa0;</span><span>miljon kronor per år.</span><span> </span><span>En klient som i stället avtjänar sitt straff inom frivården kostar i dag som jämförelse cirka 100</span><span>&#xa0;</span><span>000 kronor per år. </span><a name="_Hlk49506306"><span>Även </span><span>om </span><span>klienterna med vårt förslag sannolikt behöver mer och dyrare behandlings- och över</span><span>&#xad;</span><span>vakningsinsatser än den grupp som är aktuell för </span><span>intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) </span><span>i dag, så kommer verkställda straff inom frivården att vara väsentligt billigare än på anstalt.</span></a><a name="_ftnref4"></a><a href="#_ftn4"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[4]</span></a> </p> <p> <span style="-aw-bookmark-end:_Hlk49506306"></span><span>Påföljdsutredningen</span><span> hade </span><span>bl.a.</span><span> till upp</span><span>gift</span><span> att minska antalet korta fängelsestraff och ersätta dem med andra trovärdiga påföljder. Utredningen </span><span>(SOU 2012:34) innehåller förslag som om de genomförs kommer att minska användningen av korta fängelsestraff och öka frivårdens ansvar. Påföljdsutredningen gör bedömningen att antalet intagna i anstalt förväntas minska om deras förslag genomförs. </span> </p> <p> <span>Den repressiva politiska trenden med förslag på skärpta straff </span><span>t.ex.</span><span> genom slopad straffrabatt för unga och livstid som normalstraff för mord visar inga tecken på att avta. Överbeläggningen på anstalter och häkten kommer därför sannolikt att fortsätta så länge någon ändring inte görs </span><span>för att ändra </span><span>lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att antalet korta straff som verkställs i fängelse bör minska och att användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) bör byggas ut. Fängelsestraff på upp till ett år bör som huvudregel verkställas genom IÖV. </span> </p> <p> <span>För att verkställighet med IÖV ska vara ett alternativ måste vissa grundläggande förutsättningar vara uppfyllda, som att klienten har en fast bostad och ett ordnat liv med sysselsättning, försörjning och i den mån det behövs behandling för eventuellt missbruk och annan personlig problematik. Därför är det av yttersta vikt att arbetet med att ut</span><span>&#xad;</span><span>veckla ett fungerande inslussningsprogram bedrivs parallellt med denna frivårdsreform. </span> </p> <p> <span>Enligt ett underlag från riksdagens utredningstjänst</span><a name="_ftnref5"></a><a href="#_ftn5"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[5]</span></a><span> </span><span>verkställde 26</span><span> </span><span>procent med IÖV av dem som dömdes till fängelse i upp till sex månader under 2017. Vår ambition är att till </span><span>en </span><span>början bygga ut IÖV för gruppen nyintagna med en strafftid på mellan 6</span><span>&#xa0;</span><span>månader och 1</span><span>&#xa0;</span><span>år som i dag inte har tillgång till verkställighet med IÖV. På sikt är vår ambition att fler klienter än i dag ska verkställa sin strafftid med IÖV. Men då måste förutsätt</span><span>&#xad;</span><span>ningarna för det finnas</span><span>. Bland annat behöver frivårdens insatser för klientgruppen stärk</span><span>&#xad;</span><span>as med hänvisning till att </span><span>en större andel av dem har en komplex levnadssituation och större behov</span><span> av sociala insatser</span><span> än de som verkställer med IÖV i dag. </span> </p> <p> <span style="letter-spacing:-0.05pt">Av Kriminalvårdens årsredovisning framgår att ansökningstiden för IÖV förlängdes </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">2019 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">för att få fler klienter att söka</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">,</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">d</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">etta som ett led </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att minska platsbristen på anstalt</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">erna. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Kriminalvårdens egen statis</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ti</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">k (KOS 2019) </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">visar att allt färre </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">fängelsedömda </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">verk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ställde </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">sitt straff genom IÖV under perioden 2011–2018 och antalet klienter halverades </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nästan under </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">samma tid</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Under 2019 bröts dock den nedåtgående trenden och antalet fängelsedömda klienter som påbörjat IÖV ökade för första gången sedan 2009. Antalet klienter som påbörja</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">de</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> IÖV uppgick till 1</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xa0;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">609 under </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">2019.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Andelen fängelsedömda som påbörja</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">r</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> en verkställighet genom IÖV är dock fortfarande förhållandevis låg. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">En analys av IÖV-processen genomfördes </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">av Kriminalvården </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">under 2019 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i syfte </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att hitta åtgärder för att öka antalet fängelsedömda som verkställer med IÖV. A</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nalysen visade </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att klienter som fått avslag på sin ansökan om IÖV hade en mer komplex l</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ivs</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">situation än de som fått sin ansökan beviljad. Det styrks av att de klienter som verkställer en fängelsedom på upp till sex månader i anstalt har fler identifierade behovsområden än de som verkställer med IÖV, </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">när det gäller </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">prokriminella attityder och värderingar, antisocialt personlighets</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">mönster, prokriminellt umgänge, narkotikamissbruk samt sysselsättning och boende</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span> </p> <p> <span>Enligt </span><span>Kriminalvården </span><span>kan</span><span> ett ökat antal som verkställer med IÖV motverka frihets</span><span>&#xad;</span><span>berövandets negativa effekter och därmed ge bättre förutsättningar </span><span>för ett framgångsrikt</span><span> återfallsförebyggand</span><span>e </span><span>arbete. Ett ökat antal klienter som verkställer med IÖV skulle även underlätta den ansträngda beläggningssituationen på anstalt. Kriminalvården läm</span><span>&#xad;</span><span>nade därför under 2019 en framställan till regeringen om att utöka målgruppen för IÖV till att omfatta fängelsedomar på upp till ett år. Kriminalvården föreslog även </span><span>att </span><span>ansök</span><span>&#xad;</span><span>ningskravet tas bort och att </span><span>gps</span><span>-övervakning</span><span> ska kunna användas även i samband med IÖV</span><span>.</span><span> </span> </p> <p> <span>Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att intensiv</span><span>&#xad;</span><span>övervakning med elektronisk kontroll byggs ut för gruppen nyintagna med en strafftid på mellan 6</span><span>&#xa0;</span><span>månader och 1</span><span>&#xa0;</span><span>år. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>3.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743280"><span>Fler alternativa straff för vuxna lagöverträdare</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>R</span><span>iksdagen har under våren 2020 beslutat att säga ja till regeringens förslag (</span><span>prop. 2019/20:118)</span><span> </span><span>om att </span><span>införa en</span><span> ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. </span><span>Påföljden ska tillämpas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Rätten ska få bestämma tiden för ungdoms</span><span>&#xad;</span><span>övervakning till lägst sex månader och högst ett år. </span> </p> <p> <span>Den som döms till ungdomsövervakning ska medverka i en verkställighetsplanering som ska mynna ut i en individuellt utformad verkställighetsplan. Verkställighetsplanen ska alltid innehålla föreskrifter om möten med en koordinator och om inskränkningar i den dömdes rörelsefrihet samt en föreskrift om förbud mot bruk av narkotika och alko</span><span>&#xad;</span><span>hol samt vissa andra medel och hälsofarliga varor. Inskränkningarna i rörelsefriheten ska bestå i antingen ett förbud </span><span>mot </span><span>att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter eller andra rörelseinskränkningar</span><span>, </span><span>t.ex.</span><span> </span><span>ett förbud </span><span>mot </span><span>att vistas på en viss plats eller inom ett visst område. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektro</span><span>&#xad;</span><span>niska hjälpmedel. Om den dömde följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt, ska de rörelseinskränkande inslagen kunna trappas ned. Verkställighetsplanen ska även få reglera frågor om </span><span>bl.a.</span><span> den dömdes boende, skolgång eller annan sysselsättning, miss</span><span>&#xad;</span><span>bruksbehandling och andra åtgärder som syftar till att förebygga att den dömde åter</span><span>&#xad;</span><span>faller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. Kriminalvården </span><span>ska </span><span>ansvara för verkställigheten av ungdomsövervakning. </span> </p> <p> <span>Vänsterpartiet är i huvudsak positiv</span><span>t</span><span> till regeringens förslag</span><span> </span><span>(</span><span>m</span><span>ot. 2019/20:3516)</span><span>. </span><span>I samband med beslutet föreslog </span><span>j</span><span>ustitieutskottets majoritet att riksdagen skulle göra två </span><span>tillkännagivanden till regeringen om möjligheter att öka omfattningen av en </span><span>helg</span><span>&#xad;</span><span>hemarrest</span><span> och om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsöver</span><span>&#xad;</span><span>vakning undanröjs. Vänsterpartiet reserverade sig mot dessa tillkännagivanden (bet. 2019/</span><span>20:JuU</span><span>34). </span><span>Vi menar att en utökad helghemarrest riskerar att bli kontraproduktiv eftersom den nya påföljden då kanske inte kommer att kunna tillämpas i lika hög grad, i alla fall inte på den målgrupp av grovt kriminella unga som varit avsikten</span><span>,</span><span> </span><span>p.g.a.</span><span> att ännu större krav kommer att ställas på den unges hemmiljö.</span> </p> <p> <span>Vi anser</span><span> </span><span>att det även finns anledning att se över straffens innehåll när det gäller vuxna lagöverträdare. Med adekvat övervakning av frivården, nödvändig behandling av </span><span>t.ex.</span><span> </span><span>missbruksproblem och sysselsättning i form av utbildning eller arbete är möjlig</span><span>&#xad;</span><span>heterna till återanpassning till samhället så mycket större för en dömd person. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör ta initiativ till att utreda fler alternativa straff utanför anstalt för vuxna lagöverträdare. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>3.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743281"><span>En strategi för en kriminalvård i kris</span></a> </p> <p class="Rubrik3numrerat" style="margin-top:7.5pt; margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt"> <span>3.3.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0; </span><a name="_Toc51743282"><span>Överbeläggning och föråldrade fastigheter</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Antalet intagna i häkten och anstalter har ökat sedan 2016.</span><span> </span><span>Det råder </span><span>sedan en tid till</span><span>&#xad;</span><span>baka </span><span>akut platsbrist </span><span>på</span><span> landets häkten och anstalter. </span><span>Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2019 framgår att </span><span>b</span><span>eläggningsläget</span><span> på häktena</span><span> var ansträngt under delar av året och i delar av landet. Enskilda häkten tvingades </span><span>även </span><span>vid några tillfällen stänga för nyintag.</span><span> Även i anstalt var beläggningsläget besvärligt, vilket innebar att intagna inte alltid kunde placeras på de platser som bedömdes vara bäst lämpade. Den höga beläggningen begränsade även möjligheten att differentiera och avskilja intagna. Användandet av beredskapsplatser, som innebär att två intagna delar rum som normalt används för en intagen, innebar </span><span>bl.a.</span><span> försämrade möjligheter att sysselsätta de intagna. </span><span>Även i frivården syns en ökning av antalet nya klienter. </span> </p> <p> <span style="letter-spacing:-0.05pt">En stor anledning till ökningen av antalet intagna är genomförda förändringar i krimi</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nalpolitiken, främst genom ett stort antal höjda minimistraff för grova brott. Vidare påverkas situationen av en mer effektiv polisverksamhet och den expansion av Polis</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">myndigheten som ska ske för att nå målet 10</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xa0;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">000 fler anställda </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">till </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">år 2024. Enligt Riks</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">revisionens granskningsrapport Styrningen av rättskedjan saknas det ett strategiskt arbete och övergripande analys av styrningen i rättskedjan.</span><a name="_ftnref6"></a><a href="#_ftn6"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[6]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Detta märks tydligt i budgetarbete och satsningar på Polismyndigheten, samtidigt som satsningar på Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården utebli</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">vit. </span> </p> <p> <span>På kort sikt vidtar Kriminalvården en rad åtgärder för att öka sin platskapacitet. Dubbelbeläggning av befintliga bostadsrum och omvandling av gemensamhets</span><span>ytor</span><span> och andra ytor till bostadsrum sker fortlöpande. Konsekvensen blir att fler intagna måste vistas på mindre ytor vilket leder till större risker för konflikter och våld. </span> </p> <p> <span>Under 2018 har Kriminalvården fattat beslut om att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare tretton orter i landet. Kriminalvården har hittills beslutat om en ökad kapa</span><span>&#xad;</span><span>citet med 900 anstaltsplatser och 200 häktesplatser fram till år 2029. Det kommer dock enligt myndighetens bedömning inte att räcka. På tio år uppskattar Kriminalvården att man behöver kunna ta emot minst 8</span><span>&#xa0;</span><span>000 frihetsberövade. Det motsvarar ett platsbehov år 2029 på 9</span><span>&#xa0;</span><span>500 anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning från myndig</span><span>&#xad;</span><span>heten är att det medför ett behov av ytterligare ca 3</span><span>&#xa0;</span><span>000 anställda. Dessvärre saknas nödvändig finansiering för såväl beslutade åtgärder som de bedömningar av behov som myndigheten gjort. </span> </p> <p> <span>Ett ytterligare problem är att fastighetsbeståndet generellt är föråldrat.</span><span> På flera orter är byggnaderna ålderstigna och i stort behov av renovering</span><span>,</span><span> och förutsättningar för att anpassa lokalerna till en modern kriminalvårdsverksamhet saknas. Detta i kombination med att antalet klienter bedöms öka kommande år innebär att det finns ett behov av att både renovera, bygga till och bygga nytt de kommande åren. </span><span>Vid klass</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span>&#x2011;</span><span>anstalten</span><a name="_ftnref7"></a><a href="#_ftn7"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[7]</span></a><span> </span><span>i Norrtälje finns </span><span>t.ex.</span><span> en byggnad som är utdömd och därför stängd på obestämd tid</span><span> </span><span>trots </span><span>platsbrist. Att en r</span><span>ad anstalter är slitna med eftersatt underhåll påverkar både de intagna och personalen negativt. </span> </p> <p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt"> <span>3.3.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0; </span><a name="_Toc51743283"><span>Bristande inslussning</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>För att öka intagnas förutsättningar att inte återfalla i brott arbetar Kriminalvården med olika former av frigivningsförberedelser. En åtgärd är utslussning, vilket innebär att den intagne under en period före frigivning får större frihet på ett individanpassat och struk</span><span>&#xad;</span><span>turerat sätt med stöd och kontroll utifrån aktuella risker och behov. Frigivningsförbere</span><span>&#xad;</span><span>delserna handlar även om att ha en god planering för tiden efter att övervakningen har upphört. </span><span>Dessvärre har återanpassningen av intagna i samhället, s</span><span>å kallad </span><span>inslussning, länge varit bristfällig. Det beror till stor del på att relevanta myndigheter, </span><span>exempel</span><span>vis</span><span> socialtjänst och kriminalvård, har svårt att samarbeta. Det beror även på den generella bristen på hyresrätter i </span><span>många</span><span> kommuner. Inte sällan börjar en frigiven klient sitt liv i frihet med enbart en plastpåse med sina tillhörigheter i handen och ingenstans att ta vägen. Det är en situation som inte på något sätt underlättar återgången till ett liv utan kriminalitet och eventuellt missbruk, tvärtom. En rapport från Br</span><span>å</span><a name="_ftnref8"></a><a href="#_ftn8"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[8]</span></a><span> </span><span>visar att en stor del av de som inte får någon särskild utslussning från anstalt har bedömts ha för hög risk att missköta sig och återfalla i brott. Det är kontraproduktivt att de klienter som kanske har mest behov av stöd och hjälp för att återanpassas och slussas in i samhället blir utan den hjälpen. Som Brå konstaterar bör insatser vidtas för att reducera risken för att dessa kli</span><span>&#xad;</span><span>enter återfaller i brott i samband med inslussning och efter frigivning. En möjlighet för klienter som bedöms ha en högre risk för återfall i brottslighet att få tillgång till inslus</span><span>&#xad;</span><span>sningsåtgärder är </span><span>gps</span><span>-övervakning</span><span> i kombination med fotboja. Tekniken har testats av Kriminalvården inom ramen för en försöksverksamhet och innebär en möjlighet till ökad kontroll. </span> </p> <p> <span>Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet under tidigare mandatperiod avsatt medel i budgetpropositionerna till Kriminalvården för att </span><span>bl.a.</span><span> </span><span>stärka det återfallsföre</span><span>&#xad;</span><span>byggande arbetet. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att </span><span>genomföra </span><span>en för</span><span>&#xad;</span><span>söksverksamhet med inslussningsprogram. Programmet </span><span>syfta</span><span>de </span><span>till att</span><span> höja effektivi</span><span>&#xad;</span><span>teten i det återfallsförebyggande arbetet och påg</span><span>ick </span><span>t.o.m.</span><span> juni 2020. </span><span>Syftet med </span><span>för</span><span>&#xad;</span><span>söksverksamheten </span><span>var att ta fram </span><span>fungerande strukturer och principer för samverkan, främst med kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och civilsamhället. Inslussnings</span><span>&#xad;</span><span>arbetet pröv</span><span>ades</span><span> i en försöksverksamhet. Frivilliga kommuner, varav ett antal med </span><span>s.k.</span><span> </span><span>socialt utsatta områden, </span><span>deltog </span><span>i försöksverksamheten. Intagna i fängelse som vill sluta begå brott </span><span>erbjöds </span><span>att delta i ett inslussningsprogram under tiden som de st</span><span>od</span><span> under övervakning efter villkorlig frigivning. Programmet</span><span> var</span><span> ett samordnat stöd från Kriminalvården och lokala samhällsaktörer på den intagnes hemort (inslussningsgrupp). Det innebär </span><span>bl.a.</span><span> att frigivningen planera</span><span>des</span><span> gemensamt, noga och i god tid, insatser från anstaltstiden fullfölj</span><span>de</span><span>s och följ</span><span>de</span><span>s upp, någon form av sysselsättning </span><span>skulle </span><span>garanteras</span><span> och</span><span> skuldrådgivning och tillgång till en stödperson från det civila samhället </span><span>skulle </span><span>erbjud</span><span>a</span><span>s. Programmet </span><span>hölls</span><span> samman av en inslussningssamordnare (Inslussning – en idéskiss. Rapport från Inslussningsutredningen, Ju </span><span>2016:E</span><span>). Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att följa och utvärdera försöksverksamheten. Uppdraget ska redovisas senast 15 december 2020. Vidare har riksdagen riktat ett till</span><span>&#xad;</span><span>kännagivande till regeringen om att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet.</span><span> </span><span>2018/</span><span>19:JuU</span><span>13). Vänsterpartiet anser att inslussningsprogrammet är en bra början men att det finns behov av att ytterligare utveckla det återfallsförebygg</span><span>&#xad;</span><span>ande arbetet. </span> </p> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt"> <span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743284"><span>Vänsterpartiets förslag på åtgärder</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Problemen i Kriminalvården behöver åtgärdas både för de intagnas och </span><span>för </span><span>de anställdas skull. Det är inte rimligt att den nuvarande situationen eskalerar ytterligare. Regeringen behöver därför omgående tillsätta en expertgrupp, bestående av </span><span>bl.a.</span><span> Kriminalvården, som får i uppdrag att ta fram en strategi för Kriminalvården både på kort och på lång sikt. Strategin bör innehålla såväl mål som konkreta åtgärder för att uppnå dessa. Här nedan räknar vi upp exempel på punkter som vi anser att en dylik strategi bör omfatta. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743285"><span>Inventering och eventuell renovering av befintliga fastigheter</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Fastighetsbeståndet måste inventeras och nödvändiga beslut fattas om eventuella reno</span><span>&#xad;</span><span>veringar eller nybyggnationer av anstalter. Vidare behöver det finnas en klass</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span>&#x2011;</span><span>anstalt i varje storstadsregion. Vid placeringen av klienter måste Kriminalvården </span><span>bl.a.</span><span> </span><span>försöka undvika en olämplig sammansättning av intagna, </span><span>t.ex.</span><span> genom att i</span><span>nte placera medlem</span><span>&#xad;</span><span>mar ur rivaliserande gäng på samma anstalt. Därför finns det ett stort behov för Krimi</span><span>&#xad;</span><span>nalvården att kunna flytta klienter mellan de olika storstadsregionerna </span><span>och </span><span>mellan olika anstalter i landet. Arbetet med att göra lämpliga placeringar försvåras om det saknas klass</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span>&#x2011;</span><span>anstalter i någon storstadsregion, </span><span>exempel</span><span>vis</span><span> Göteborg. </span> </p> <p> <span>På klass</span><span>&#xa0;</span><span>3</span><span>&#x2011;</span><span>anstalten i Skenäs pågår ett arbete med att bygga modulhus som ska fun</span><span>&#xad;</span><span>gera som typhus i syfte att avhjälpa den akuta platsbristen. Det första huset invigdes i våras. Anstalter i olika säkerhetsklasser har olika behov när det gäller utformningen av byggnader men modulhusen borde kunna anpassas till olika anstalters behov. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743286"><span>Anpassa avdelningarna efter klienterna</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Dagens </span><span>s.k.</span><span> normalavdelningar på klass</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span>&#x2011;</span><span>anstalterna har ett trettiotal intagna. Namnet på avdelningarna är missvisande såtillvida att även intagna med stor beteendeproble</span><span>&#xad;</span><span>matik, våldsbenägenhet och olika former av diagnoser placeras där. Det säger sig självt att situationen lätt kan urarta med konflikter och våld då så pass många människor ska </span><span>samsas på en liten yta i princip dygnet runt. Avdelningarna måste bli mindre för att miljön såväl för de intagna som för de anställda ska bli bättre. Vänsterpartiet anser att befintliga anstalter bör byggas om och nya anstalter bör planeras för en modern kriminalvård med högst 15 intagna på en s</span><span>.k.</span><span> normalavdelning. </span> </p> <p> <span>För särskilt krävande grupper av intagna behöver avdelningarna vara ännu mindre. Det handlar om sexualbrottslingar med beteendeproblematik, sexualbrottslingar som begått brott mot barn, intagna med psykiatriska diagnoser, personlighetsstörningar eller andra diagnoser, </span><span>exempel</span><span>vis</span><span> autism</span><span>spektrumstörningar</span><span> </span><span>m</span><span>.fl.</span><span>,</span><span> och intagna som är vålds</span><span>&#xad;</span><span>benägna. Det är i dagsläget svårt för personalen att skydda extra sårbara intagna, </span><span>t.ex.</span><span> </span><span>personer med </span><span>intellektuell funktionsnedsättning</span><span>,</span><span> </span><span>som ofta riskerar att bli utsatta </span><span>för </span><span>både psykiskt och fysiskt våld av andra intagna. Vidare uppstår oftare våldsamma situationer där både intagna och anställda riskerar att skadas om för många personer med olika typer av svår beteendeproblematik blandas på en avdelning. För vissa intagna, </span><span>exempel</span><span>&#xad;</span><span>vis</span><span> klienter som begått sexuella övergrepp mot barn, behöver särskilda avdelningar in</span><span>&#xad;</span><span>rättas. I dag finns det vid vissa klass</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span>&#x2011;</span><span>anstalter avdelningar för särskilt resurskrävande intagna, SRI. Dessvärre är det bara klienter med extremt svår beteendeproblematik som placeras där p</span><span>.g.a.</span><span> </span><span>platsbristen. Enligt Vänsterpartiets mening skulle sannolikt flera av dessa klienter behöva vårdas inom rättspsykiatrin i stället för att sitta på anstalt där vår</span><span>&#xad;</span><span>den är obefintlig. Vänsterpartiet har tidigare motionerat om avslag på regeringens för</span><span>&#xad;</span><span>slag om förändringar av förutsättningarna för att bli dömd till rättspsykiatrisk vård.</span><a name="_ftnref9"></a><a href="#_ftn9"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[9]</span></a><span> </span><span>Vi står fast vid att endast den som kan ta ansvar för sina handlingar ska kunna dömas till straffansvar för brott. De som begått brott och lider av allvarliga psykiska störningar ska i stället för att sitta i fängelse vårdas inom rättspsykiatrin. Vi befarade redan tidigt att förslagen skulle leda till en försämrad vård av psykiskt störda lagöverträdare, vilket i förlängningen kan drabba framtida brottsoffer. </span><span>Men så länge lagstiftningen kring </span><span>förut</span><span>&#xad;</span><span>sättningarna för </span><span>fängelsevistelse och rättspsykiatrisk vård inte ändras så måste även denna särskilt resurskrävande klientgrupp </span><span>behandlas</span><span> på ett sätt som är rimligt </span><span>ur </span><span>både deras, andra intagnas och de anställdas perspektiv. </span><span>Våra förslag för rättspsykiatrin, psykiatrisk tvångs- och öppenvård återkommer vi med i andra sammanhang. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743287"><span>Inslussning</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>En fungerande inslussningsverksamhet måste finnas i hela landet, vara permanent och ha ett långsiktigt fokus på återanpassning och ett liv utan kriminalitet och missbruk. Inslussningsverksamheten bör ingå som en del i den nya strategin för Kriminalvården. Vi kommer att följa </span><span>utvärderingen av den </span><span>försöksverksamhet</span><span> </span><span>som beskrivits ovan noga och återkomma med konkreta förslag till åtgärder. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör omgående ta initiativ till att ta fram en strategi för Kriminalvården som hanterar </span><span>bl.a.</span><span> överbeläggningen, det slitna fastighetsbeståndet</span><span>, avdelningarnas antal intagna </span><span>och den bristande inslussningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt"> <span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743288"><span>Inga barn i häkten </span><span>eller arrester</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Sverige har sedan 1991 blivit regelbundet kritiserat av FN:s och Europarådets tortyr</span><span>&#xad;</span><span>kommittéer för långa häktningstider och isolering av misstänkta genom restriktioner. Kritiken mot Sverige har inte bara upprepats under många år utan dessutom varit mycket omfattande, då de intagnas situation </span><span>bl.a.</span><span> har beskrivits som inhuman och förnedrande, främst </span><span>p.g.a.</span><span> omfattningen av restriktionerna som innebär långa tider av isolering. </span> </p> <p> <span>R</span><span>egeringen presenterad</span><span>e</span><span> under</span><span> våren 2020 </span><span>förslag </span><span>(prop. 2019/20:129) </span><span>som syftar till en effektivare hantering av häktningar. Förslagen syftar till ökad rättssäkerhet och till att barnrättsperspektivet ska få ett större genomslag. Bland annat föreslås en tids</span><span>&#xad;</span><span>gräns för hur länge någon får vara häktad innan åtal väcks</span><span>. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år föreslås i stället en längsta häktningstid på tre månader. Tiderna får dock överskridas om det finns synnerliga skäl, </span><span>t.ex.</span><span> när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte föreslås få rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. Vidare föreslår regeringen att rätten ska besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt. Den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen föreslås få hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt och ska därför som utgångspunkt placeras på något annat ställe. Det tydliggörs i förslaget att den som inte har fyllt 18 år får anhållas endast om det finns synnerliga skäl.</span><span> </span><span>Vänsterpartiet står bakom </span><span>de </span><span>förslag</span><span> </span><span>som gäller vuxna häktade men har en del invändningar gällande </span><span>behandlingen</span><span> av barn och ungdomar (</span><span>mot. </span><span>2019/20:3559). </span> </p> <p> <span>Kritiken från FN:s tortyrkommitté har varit särskilt hård </span><span>när </span><span>det gäller isolering av unga i polisceller eller andra förvar, och kommittén anser att Sverige bör avskaffa det systemet. I dag kan unga människor isoleras i 22 timmar om dygnet under långa perio</span><span>&#xad;</span><span>der. FN oroas över de självmord och självmordsförsök som har skett bland unga som placerats i häkte och som tros vara ett resultat av isoleringen. FN-kommittén kräver att Sverige helt avskaffar isolering av barn i polisarrest, i häkte och på särskilda ungdoms</span><span>&#xad;</span><span>hem samt utreder självmordsfallen i häkten. </span> </p> <p> <span>Eftersom barn skiljer sig från vuxna när det gäller såväl fysisk som psykisk utveck</span><span>&#xad;</span><span>ling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov så är det självklart att unga som häktas är extra utsatta för den stress och påfrestning som både häktningen i sig och isolering innebär. Forskning visar att isolering redan efter några dagar är skadlig för en människa och att den orsakar framför allt psykiska, men ibland även fysiska, skador. Särskilt skadlig är isolering för personer under 18 år. Att som barn vara inlåst i ensamhet nästan dygnet runt innebär en stor påfrestning och är skadligt även om det endast pågår under kort tid. Barnen drabbas dock inte enbart psykiskt av inlåsningen. Även kropps</span><span>&#xad;</span><span>liga funktioner som balans och motorik försämras markant. </span> </p> <p> <span>Vänsterpartiet har </span><span>återkommande </span><span>motionerat om att vi vill att det införs ett förbud både mot isolering av unga och mot att placera barn och unga i häkten</span><span>. Vi har under flera års tid krävt att det ska genomföras förändringar som innebär att barn som miss</span><span>&#xad;</span><span>tänks för brott som kräver häktning placeras i en miljö som är särskilt anpassad för barn och unga (se t</span><span>.ex.</span><span> mot. 2019/20:150, mot. 2018/19:3044 och mot. 2017/18:3605). </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>5.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743289"><span>Tidsgränser för häktning av barn</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>E</span><span>nligt regeringens förslag </span><span>ska den längsta tiden för att hålla en misstänkt som</span><span> </span><span>inte har fyllt 18 </span><span>häktad </span><span>vara tre månader. Barnombudsmannen skriver </span><span>dock </span><span>i sitt remissvar </span><span>till den utredning </span><span>(SOU 2016:52) </span><span>som ligger till grund för förslaget, </span><span>att de kunnat identifi</span><span>&#xad;</span><span>era allvarliga kränkningar av barns grundläggande rättigheter och stora brister i tillämp</span><span>&#xad;</span><span>ningen av barnkonventionen efter att ha lyssnat bl</span><span>.a.</span><span> till barn som varit placerade i arrest och häkte. För att Sverige ska leva upp till bl</span><span>.a.</span><span> </span><span>barnkonventionen och i ljuset av den skarpa kritik som experter på mänskliga rättigheter länge riktat mot Sveriges hantering av häktade barn föres</span><span>lår </span><span>Barnombudsmannen att tiden som barn kan vara häktade be</span><span>&#xad;</span><span>gränsas ytterligare. Enligt Barnombudsmannen bör den längsta tiden för häktning av barn vara 30 dagar i stället för tre månader.</span><span> </span><span>Stockholms universitet (juridiska fakulteten) föresl</span><span>år</span><span> samma tidsbegränsning. </span> </p> <p> <span>Vänsterpartiet delar remissinstansernas uppfattning av de skäl som anförs ovan. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att d</span><span>en längsta sammanhängande tiden för häktning av barn under 18 år ska vara 30 dagar. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>5.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743290"><span>Särskilda ungdomshem i stället för häkte</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>I utredningen SOU 2016:52, som ligger till grund för </span><span>regeringens ovan nämnda propo</span><span>&#xad;</span><span>sition, </span><span>lämnas förslag som går i linje med vad Vänsterpartiet länge efterfrågat. Dels föreslås att häktade som vid tiden för verkställigheten av häktningsbeslutet inte har fyllt 18 år ska </span><span>placeras </span><span>på särskilda ungdomshem. I de fall där det finns mycket starka skäl mot </span><span>placering </span><span>på särskilda ungdomshem får dock åklagaren besluta att barnet i stället ska </span><span>placeras </span><span>i häkte. Dels vill utredningen att isolering av unga förbjuds. Utredningen föreslår dock att den som inte har fyllt 18 år och är häktad, alternativt anhållen men placerad i häkte, ska ha rätt till minst fyra timmars vistelse tillsammans med någon annan varje dag men understryker att det är en absolut miniminivå. Mot bakgrund av att utredningen föreslår att häktning av barn som huvudregel ska verkställas på särskilda ungdomshem får detta förslag framför allt konsekvenser för de häktade barn som, p</span><span>.g.a.</span><span> att det föreligger mycket starka skäl, har placerats i häkte. Utredningen framhåller även att det är viktigt att fyratimmarsregeln inte blir normerande i begränsande riktning för de barn som placeras på särskilda ungdomshem. På de särskilda ungdomshemmen förutsätts att barnen får betydligt mer mänsklig kontakt än så. Utredningen hänvisar till forskning som visar att isolering redan efter några dagar är skadlig för en människa och att den orsakar framför allt psykiska, men ibland även fysiska, skador. Särskilt skadligt är isolering för personer under 18 år. </span> </p> <p> <span>Vänsterpartiet beklagar att regeringen </span><span>inte valde att </span><span>gå vidare med utredningens förslag om särskilda ungdomshem i den </span><span>ovan nämnda </span><span>propositionen. Visserligen </span><span>inne</span><span>&#xad;</span><span>bär </span><span>förslaget</span><span> att en misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska få rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. Vi anser dock att frågan om rätt till personlig kontakt är nära sammanknuten med utredningens förslag om sär</span><span>&#xad;</span><span>skilda ungdomshem enligt det refererade resonemanget ovan. </span><span>Regeringens förslag</span><span> är</span><span> därigenom otillräcklig</span><span>t</span><span> och löser inte grundproblemet med att barn isoleras i häkten. Enligt vår mening ska barn under 18 år över huvud taget inte isoleras på det sätt som förekommer i dag. Detta synsätt delar vi bl</span><span>and annat</span><span> med FN:s tortyrkommitté (se </span><span>ovan). Utredningens förslag om att häktning av barn ska verkställas på särskilda ung</span><span>&#xad;</span><span>domshem tillstyrks även av Barnombudsmannen. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att barn under 18 år ska pla</span><span>&#xad;</span><span>ceras på särskilda ungdomshem i stället för i häkten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>5.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743291"><span>Placering av barn i polisarrest</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>De</span><span>t</span><span> ovan nämnda lag</span><span>förslaget</span><span> innebär att </span><span>den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen ska få hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt. Barnombudsmannen anser dock i sitt remissvar att </span><span>placering </span><span>av barn i polisarrest aldrig bör vara tillåten. Normalt bör i stället den som är under 18 år och anhålls </span><span>placeras</span><span> </span><span>under bevakning i ett förhörsrum eller liknande utrymme. Om detta inte är möjligt bör hen placeras i häkte (d</span><span>vs.</span><span> särskilt ungdomshem) i stället för i en arrest. </span> </p> <p> <span>Vänsterpartiet delar Barnombudsmannens uppfattning. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att b</span><span>arn under 18 år aldrig </span><span>får </span><span>placeras i polisarrest.</span><span> Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regering</span><span>&#xad;</span><span>en till känna.</span> </p> <p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt"> <span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743292"><span>Nationellt </span><span>avhoppar</span><span>program</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Av tidigare studier framgår att det finns flera brister i samhällets förmåga att stödja den person som vill lämna en kriminell eller extremistisk miljö.</span><a name="_ftnref10"></a><a href="#_ftn10"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[10]</span></a><span> Fler insatser behövs för att motivera människor att hoppa av, </span><span>myndigheternas kunskap om</span><span> målgrupp</span><span>en</span><span> </span><span>behöver förbättras </span><span>och möjligheterna att få stöd behöver bli mer likvärdiga över landet. På såväl nationell som regional och lokal nivå behöver insatserna från samhället samordnas bättre mellan berörda aktörer</span><span> och </span><span>bli mer strukturerade och långsiktiga. </span> </p> <p style="t-i:0pt"> <span style="letter-spacing:-0.05pt">Regeringen har gett ett uppdrag</span><a name="_ftnref11"></a><a href="#_ftn11"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[11]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> till Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institu</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tionsstyrelse och Socialstyrelse</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">n a</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tt gemensamt </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ta fram ett </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nationellt avhopparprogram</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Programmet</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna krimi</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nella eller våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">I uppdraget ingår även att bedöma om grupper som agerar mot bakgrund av hedersrelaterade motiv ska inklude</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ras i programmet. Programmet ska </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">även </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">omfatta en plan för personer som har ett sådant omfattande skyddsbehov att det kräver byte av bostadsort eller kommun.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Uppdraget ska samordnas av Kriminalvården. En gemensam slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 1 december 2020. </span> </p> <p> <span>Med anledning av det pågående uppdraget avstår Vänsterpartiet från att lämna något konkret förslag i detta sammanhang. Vi kommer dock noga att bevaka frågan och vid behov återkomma med för</span><span>s</span><span>lag till åtgärder. </span><span>Regeringens utgångspunkt att det nationella avhopparprogrammet ska rymmas inom myndigheternas </span><span>befintliga </span><span>förvaltningsanslag är </span><span>t.ex.</span><span> en fråga som vi får anledning att återkomma till.</span> </p> <p> <span>En ytterligare aspekt som </span><span>kommer att få betydelse för avhopparprogrammet är det generella behovet av ett </span><span>modernt vittnesskydd</span><span>. </span><span>Ett väl fungerande vittnesskyddsprogram är avgörande för att få människor att vittna i syfte att beivra grov brottslighet. Personer som har betydelse för utfallet i en rättslig process kan få skydd genom polisens särskilda personsäkerhetsprogram. </span><span>Det kan </span><span>t.ex.</span><span> gälla </span><span>någon som vittnar under en rättegång och kan påverka om en misstänkt person fälls för ett visst brott. Det kan också gälla tidigare kriminella som genom att </span><span>lämna</span><span> avgörande uppgifter </span><span>till</span><span> polisen utsätter sig för risken att bli hotade. Dessvärre finns det en rad problem och brister i dagens vittnesskydd. Detta kan </span><span>inverka på</span><span> möjligheten för personer i kriminella miljöer att delta i ett avhop</span><span>&#xad;</span><span>parprogram</span><span>. </span><span>Även om uppdraget omfattar att ta fram en plan för personer </span><span>med</span><span> omfatt</span><span>&#xad;</span><span>ande skyddsbehov är det oklart om detta är tillräckligt. </span><span>Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att regeringen bör utreda ett nytt särskilt personsäkerhetsprogram (mot. 2018/19:759). </span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>6.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743293"><span>Behandlingsprogram</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Kriminalvården bedr</span><span>iver 13 </span><span>ackrediterade behandlingsprogram</span><span> (</span><span>årsredovisning </span><span>2019). Deltagande i behandlingsprogram utgör cirka </span><span>5</span><span>&#xa0;</span><span>procent av sysselsättningstiden i anstalt för både män och kvinnor. Behandlingsprogram bedrivs även inom frivården. Syftet är att förebygga återfall i brott genom att förbättra klientens kunskaper, färdigheter och in</span><span>&#xad;</span><span>sikter. Behandlingsprogrammen är huvudsakligen riktade mot allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation och sexualbrott samt missbruk av droger eller alkohol. </span><span>Alla behandlingsprogram, förutom 12-stegsprogrammet, är baserade på kognitiv bete</span><span>&#xad;</span><span>endeterapi, </span><span>kbt</span><span>. </span><span>Programmen genomförs både i grupp och individuellt mellan program</span><span>&#xad;</span><span>ledare och klient. De flesta program vänder sig till såväl män som kvinnor, men det finns program som riktar sig mot enbart män eller enbart kvinnor. </span><span>Behandlingsprogram</span><span>&#xad;</span><span>men ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedömning. Effek</span><span>&#xad;</span><span>terna av programmen utvärderas. Om ett program inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens behandlingsutbud.</span><span> </span> </p> <p> <span>För att få gå ett behandlingsprogram är det viktigt att den dömde själv vill ändra sin livsstil. För att erbjuda rätt behandling prioriterar Kriminalvården de klienter som har medelhög till hög risk för återfall. De ska gå ett program som riktar in sig på just deras problem och som har en pedagogik som passar dem. Kriminalvården har även samtal för att motivera klienten att inte återfalla i brott eller missbruk. </span><span>2019 var det 19 </span><span>procent av de intagna</span><span> i anstalt och 13 procent av klienterna i frivården som fullföljde behand</span><span>&#xad;</span><span>lingsprogram. </span> </p> <p> <span>En sammanställning av Kriminalvårdens egna utvärderingar från 2014 tyder på att behandlingsprogrammen minskar återfallen. Resultatet ligger i linje med internationell forskning på programområdet och ser enligt Kriminalvården lovande ut för det fortsatta arbetet. Det är komplexa faktorer som ligger bakom kriminalitet och det finns inte några enkla lösningar. Men varje procents minskning av återfall och brott betyder mycket när det gäller minskat lidande för människor och minskade kostnader för samhället. Det är av stor vikt att klienter deltar i behandlingsprogram</span><span>. S</span><span>amtidigt behövs den individuella motivationen för att aktivt delta och både vilja och kunna förändra sitt kriminella bete</span><span>&#xad;</span><span>ende. Kriminalvården bör arbeta för att samtliga klienter ska delta i behandlingspro</span><span>&#xad;</span><span>gram. Det kan finnas motiv </span><span>till</span><span> att kräva att deltagande i behandlingsprogram ska vara </span><span>obligatoriskt</span><span>. Men med tanke på den ansträngda situationen samt att så pass många </span><span>fängelsestraff sker under korta vistelseperioder, väljer Vänsterpartiet att </span><span>i nuläget inte lägga fram ett sådant förslag</span><span>. </span> </p> <p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt"> <span>6.1.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0; </span><a name="_Toc51743294"><span>Behandlingsprogram med fokus på hedersrelaterad brottslighet</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Det finns inget behandlingsprogram som är särskilt riktat till de klienter som har begått hedersrelaterade brott. I en undersökning som gjordes 2014 vid Kriminalvårdens samt</span><span>&#xad;</span><span>liga anstalter, frivårdskontor och häkten identifierades 73 fall där klienten dömts för brott relaterat till hedersvåld. Gruppen förövare av hedersvåld är väldigt blandad. Här återfinns olika åldrar, samhällsklasser, religioner och etniciteter. Den övervägande majoriteten är män. Att gruppen är heterogen komplicerar frågan kring eventuella in</span><span>&#xad;</span><span>satser i kriminalvården. Kriminalvårdens rapport Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna (2018) visar bl.a. att genomsnittsåldern för grup</span><span>&#xad;</span><span>pen hedersvåldsdömda förövare var 41 år</span><span> – e</span><span>n grupp som, utifrån samhällets synvinkel, eventuellt är svår att nå med förebyggande insatser som ofta riktas till ungdomar. Resul</span><span>&#xad;</span><span>taten visar att gruppen partnervåldsdömda och gruppen ”övrigt våld” var betydligt mer psykosocialt belastad (lägre utbildningsnivå, lägre sysselsättningsnivå, högre andel med missbruk, var oftare tidigare lagförda och i kontakt med sjukvård) än gruppen heders</span><span>&#xad;</span><span>våldsdömda och gruppen dömda för våld mot barn. Hedersvåldsgruppen och gruppen förövare dömda för våld mot barn utgör således, generellt sett, en mer ”välanpassad” grupp (baserat på variablerna studerade i studien). Dock visar studien att hedersvålds</span><span>&#xad;</span><span>dömda förövare utgör en mer antisocial grupp med tidigare och fler misstankar och lag</span><span>&#xad;</span><span>föringar och en högre andel har registrerats med psykiatriska och somatiska diagnoser jämfört med den matchade normalpopulationen. De hälsorelaterade problem som åter</span><span>&#xad;</span><span>finns hos hedersvåldsdömda förövare är i stor utsträckning kopplade till stressrelaterade faktorer. Det hedersrelaterade brottet kan ha inslag av partnervåld men även, utifrån det kollektivistiska inslaget, beröringspunkter med organiserad brottslighet. Detta bör beak</span><span>&#xad;</span><span>tas vid framtagande av behandlingsprogram. Enligt rapporten krävs en enhetlig defini</span><span>&#xad;</span><span>tion av, och utbildning </span><span>om</span><span>, hedersrelaterade brott. Detta gäller genom hela rättssystemet samt andra myndigheter som kommer i kontakt med berörda, för att kunna utreda, före</span><span>&#xad;</span><span>bygga och rehabilitera. Kriminalvårdens programverksamhet bör utökas till att även omfatta program för personer som begått hedersrelaterad brottslighet. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör ge Kriminalvården </span><span>i uppdrag</span><span> att ta fram ett </span><a name="_Hlk41568354"><span>behandlingsprogram för personer som begått hedersrelaterad brottslighet</span></a><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:61.2pt; t-i:-61.2pt"> <span>6.1.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0; </span><a name="_Toc51743295"><span>Behandlingsprogram på olika språk</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Redan i dag förekommer det att behandlingsprogram hålls på andra språk än svenska inom </span><span>k</span><span>riminalvården. Förutsättningen är dock att det finns anställda programledare som är flerspråkiga</span><span> vid den aktuella anstalten eller frivårdsenheten. Så är inte alltid fallet vilket innebär att alla klienter som har behov </span><span>av </span><span>att delta</span><span> </span><span>i</span><span>nte kan tillgodogöra sig pro</span><span>&#xad;</span><span>grammet. </span><span>Vidare är det svårt för anställda att motivera intagna att delta i verksamhet som bedrivs på ett språk som de inte behärskar.</span> </p> <p> <span>R</span><span>egeringen bör vidta åtgärder för att Kriminalvården ska få ökade förutsättningar att genomföra </span><span>behandlingsprogram på andra språk</span><span> än svenska</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span> </p> <p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:39.6pt; t-i:-39.6pt"> <span>6.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0; </span><a name="_Toc51743296"><span>Förbättra möjligheterna till u</span><span>tbildning</span></a> </p> <p class="Normalutanindragellerluft"> <span>Vänsterpartiet </span><span>har i tidigare motioner under många år föreslagit att </span><span>alla intagna inom kriminalvården ska ges möjlighet till grundutbildning och kompletterande gymnasie</span><span>&#xad;</span><span>utbildning. Utan en fullgjord grund- och gymnasieutbildning är det betydligt svårare att få arbete. Utbildning gynnar </span><span>därför </span><span>både den enskilde och samhället. Såväl statliga utredningar som forskning visar att intagna i anstalt </span><span>ofta</span><span> har en bristfällig utbildning, samt i förhållandevis hög utsträckning inlärningssvårigheter (Skolinspektionens rapport 2012:66).</span> </p> <p> <span>Av</span><span> en </span><span>klient</span><span>kartläggning från Kriminalvården (20</span><span>13</span><span>)</span><span> </span><span>framgår att andelen intagna s</span><span>om hade grundskoleutbildning var 35 procent. Cirka 21 procent </span><span>hade gymnasieutbild</span><span>&#xad;</span><span>ning. För att säkerställa att intagna med behov av kompletterande utbildning får del av sådana insatser</span><span> gav </span><span>regeringen i regleringsbrevet för 2017 Kriminalvården i uppdrag att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten och genomströmningen i klientutbildningen. Uppdraget syft</span><span>ade</span><span> till att myndigheten i högre utsträckning ska kunna erbjuda komplet</span><span>&#xad;</span><span>terande utbildning på gymnasial nivå för intagna på anstalt som saknar fullständig gym</span><span>&#xad;</span><span>nasieutbildning</span><span>. Uppdraget omfattade dock inte grundskoleutbildning, vilket är en brist som Vänsterpartiet </span><span>tidigare </span><span>påtalat (</span><span>mot. </span><span>2017/18:1138, mot. </span><span>2018/19:295</span><span>). </span> </p> <p> <span>Av Kriminalvårdens årsredovisning (2018) framgår att </span><span>myndigheten </span><span>har tagit steg i utvecklingen av vuxenutbildningen men </span><span>att det </span><span>fortfarande</span><span> finns</span><span> behov av fler insatser för att inventera intagnas utbildningsbakgrund och behov</span><span>. </span><span>Det innebär att studie- och yrkesvägledningen behöver förstärkas. Samtidigt behöver teknikstödet utvecklas både för undervisningen och för administrationen av utbildningen. Kriminalvården har fort</span><span>&#xad;</span><span>satt arbetet med att öka tillgängligheten och genomströmningen i vuxenutbildningen, bl</span><span>.a.</span><span> genom </span><span>en </span><span>utveckl</span><span>ing av </span><span>möjligheten till distansstudier för yrkesutbildning på gym</span><span>&#xad;</span><span>nasial nivå</span><span> och genom att </span><span>prioritera</span><span> </span><span>de som ännu inte har fullföljt gymnasieutbildningen när det är fler sökande än det finns platser.</span><span> </span> </p> <p> <span>Av Kriminalvårdens hemsida</span><span> och</span><span> </span><span>årsredovisning</span><span>en</span><span> för 2019</span><span> framgår att det </span><span>finns </span><span>möjlighet att läsa in grundskolan och gymnasiet på alla anstalter. Det går också att läsa </span><span>s</span><span>venska för invandrare (</span><span>sfi</span><span>) och klienten kan även få läs- och skrivträning. I vissa fall kan det i mån av resurser finnas möjlighet att studera på högskola. Utbildning på hög</span><span>&#xad;</span><span>skolenivå sker på distans via högskolans lärare och kräver vanligen tillgång till internet. Därför gäller särskilda förutsättningar för studier på denna nivå. På vissa anstalter finns även arbetsmarknadsutbildning som finansieras av Arbetsförmedlingen. Dessa utbild</span><span>&#xad;</span><span>ningar riktas mot bristyrken. Den som deltar i en arbetsmarknadsutbildning ska efter avtjänat straff finnas tillgänglig på arbetsmarknaden. Kriminalvården har också yrkes</span><span>&#xad;</span><span>utbildning i egen regi vid vissa anstalter. </span><span>Av Kriminalvårdens årsredovisning </span><span>för </span><span>2018</span><span> </span><span>framgår att intagna med kort eller ingen utbildning och intagna med behov av utbildning i svenska för invandrare prioriteras vid antagning till vuxenutbildningen.</span><span> </span><span>Unga intagna prioriteras särskilt. </span><span>Enligt myndighetens årsredovisning (2019) har den höga beläggning</span><span>&#xad;</span><span>en i anstalt ökat efterfrågan på studieplatser under 2019. Det har även medfört ett högre tryck på studie- och yrkesvägledningen. </span> </p> <p> <span style="letter-spacing:-0.05pt">D</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">essvärre</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> har det kommit till vår kännedom att det på vissa anstalter i praktiken inte alltid är möjligt för klienter att delta i studier på högre nivå än grundskolan. Det kan möj</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ligen bero på att resurserna är bristfälliga och att de intagna som har bristande grund</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">skolekompetens prioriteras i första hand. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Vi anser </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">därför </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att det behövs en generell rättig</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">het för intagna att kunna genomföra studier</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> på </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">både </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">grundskole- och gymnasienivå. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">D</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">et </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">bör </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">även </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">göras en översyn av vilka utbildningar som erbjuds på vilka anstalter. Syftet med denna översyn bör </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">vara </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">dels att tillse att grund- och gymnasieutbildning erbjuds vid </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">samtliga anstalter, dels </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att öka möjligheterna för de intagna att delta i utbildningar på distans, </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">t.ex.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">folkhögskoleutbildningar eller utbildningar på högskolenivå. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">För att anord</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">&#xad;</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nandet av utbildningen ska fungera rent praktiskt krävs dessutom att såväl studie- och yrkesvägledningen som teknikstödet håller en hög kvalit</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">et</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span> </p> <p> <span>Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att alla intagna på anstalt ges rätt att fullgöra grundskol</span><span>e- och gymnasieutbildning</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span> </p> <p> <span>Regeringen bör ta initiativ till en översyn av vilka utbildningar som erbjuds på vilka anstalter i syfte dels att tillse att grund- och gymnasieutbildning erbjuds vid samtliga an</span><span>&#xad;</span><span>stalter, dels att öka möjligheterna för de intagna att delta i utbildningar på distans, </span><span>t.ex.</span><span> folkhögskoleutbildningar eller utbildningar på högskolenivå. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör ta initiativ till åtgärder i syfte att förstärka </span><span>Kriminalvårdens </span><span>studie- och yrkesvägledning. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span> </p> <p> <span>Regeringen bör ta initiativ till att utveckla </span><span>teknikstödet </span><span>såväl </span><span>för undervisningen </span><span>som</span><span> för administrationen av</span><span> Kriminalvårdens</span><span> utbildnin</span><span>gar.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span> </p> <p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">Linda Westerlund Snecker (V)</span> </p> </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">Christina Höj Larsen (V)</span> </p> </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">Mia Sydow Mölleby (V)</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">Jon Thorbjörnson (V)</span> </p> </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> <p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt"> <span style="font-style:italic">Jessica Wetterling (V)</span> </p> </td> </tr> </table> <p> <span>&#xa0;</span> </p> </div> <hr style="width:33%; height:1px; text-align:left; -aw-footnote-numberstyle:0; -aw-footnote-startnumber:1; -aw-footnote-type:0" /> <div id="_ftn1" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[1]</span></a><span> </span><span>Institutet för framtidsstudier, Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, Forskningsrapport 2018:4. </span> </p> </div> <div id="_ftn2" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[2]</span></a><span> </span><span>Se t.ex. Felipe Estrada, professor i kriminologi, Stockholms universitet m.fl. </span> </p> </div> <div id="_ftn3" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[3]</span></a><span> </span><span>Brottsförebyggande rådet, Återfall i brott. Mönster i risken för återfall bland lagförda personer (Rapport 2012:15). </span> </p> </div> <div id="_ftn4" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref4"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[4]</span></a><span> </span><span>Kostnad IÖV: 281*365 = 102</span><span>&#xa0;</span><span>565 kr,</span><span> k</span><span>ostnad </span><span>anstalt klass</span><span> 3: 2</span><span>&#xa0;</span><span>406*365 = 878</span><span>&#xa0;</span><span>190 kr, </span><span>k</span><span>ostnad snitt samtliga säkerhetsklasser: 3</span><span>&#xa0;</span><span>500*365 = 1</span><span>&#xa0;</span><span>277</span><span>&#xa0;</span><span>500 kr, se RUT underlag Kostnad för utökad frivård (</span><span>d</span><span>nr 2019:241). </span> </p> </div> <div id="_ftn5" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref5"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[5]</span></a><span> </span><span>RUT underlag Kostnad för utökad frivård (dnr 2019:241). </span> </p> </div> <div id="_ftn6" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref6"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[6]</span></a><span> </span><span>Styrningen av rättskedjan, Riksrevisionen (RiR 2019:15). </span> </p> </div> <div id="_ftn7" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref7"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[7]</span></a><span> Säkerhetsklass 1 är den högsta säkerhetsklassen på slutna anstalter. Anstalter i säkerhetsklass</span><span>&#xa0;</span><span>1 utrustas för att klara de mest riskfyllda intagna. Säkerhetsklass</span><span>&#xa0;</span><span>2 är slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå. Anstalter inom denna kategori kan ha olika grad och form av övervakning och kontroll. Säkerhetsklass</span><span>&#xa0;</span><span>3 </span> </p> <p class="FootnoteText"> <span>är anstalter som saknar direkta rymningshinder. </span> </p> </div> <div id="_ftn8" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref8"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[8]</span></a><span> </span><span>Brottsförebyggande rådet, Utslussning från anstalt. En uppföljning av Kriminalvårdens arbete med de särskilda utslussningsåtgärderna, rapport 2017:15. </span> </p> </div> <div id="_ftn9" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref9"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[9]</span></a><span> </span><span>Motion 2007/</span><span>08:Ju</span><span>31 med anledning av prop. 2007/08:97 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. </span> </p> </div> <div id="_ftn10" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref10"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[10]</span></a><span> </span><span>Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)</span><span>, </span><span>Brottsförebyggande rådet (Brå)</span><span>,</span><span> Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar (</span><span>rapport </span><span>2016:6)</span><span>.</span> </p> </div> <div id="_ftn11" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref11"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[11]</span></a><span> </span><span>D</span><span>n</span><span>r Ju2019/02027/KRIM, Ju2010/02161/KRIM, Ju2016/03810/KRIM, Ju2018/03621/KRIM (delvis), Ju2018/03622/KRIM (delvis)</span><span>.</span> </p> </div> </div> 1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att intensivövervakning med elektronisk kontroll byggs ut för gruppen nyintagna med en strafftid på mellan sex månader och ett år och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 2 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utreda fler alternativa straff utanför anstalt för vuxna lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU24 JuU 3 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör ta initiativ till att ta fram en strategi för Kriminalvården som hanterar bl.a. överbeläggningen, det slitna fastighetsbeståndet, avdelningarnas antal intagna och den bristande inslussningen och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 4 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att den längsta sammanhängande tiden för häktning av barn under 18 år ska vara 30 dagar och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU43 JuU 5 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att barn under 18 år ska placeras på särskilda ungdomshem i stället för i häkten och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU43 JuU 6 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att barn under 18 år aldrig får placeras i polisarrest och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU43 JuU 7 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att ta fram ett behandlingsprogram för personer som begått hedersrelaterade brott och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 8 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att Kriminalvården ska få ökade förutsättningar att genomföra behandlingsprogram på andra språk än svenska och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 9 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att alla intagna på anstalt ges rätt att fullgöra grundskole- och gymnasieutbildning och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 10 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av vilka utbildningar som erbjuds på vilka anstalter i syfte dels att tillse att grund- och gymnasieutbildning erbjuds vid samtliga anstalter, dels att öka möjligheterna för de intagna att delta i utbildningar på distans, t.ex. folkhögskoleutbildningar eller utbildningar på högskolenivå, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 11 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder i syfte att förstärka Kriminalvårdens studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU 12 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utveckla teknikstödet såväl för undervisningen som för administrationen av Kriminalvårdens utbildningar och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2020/21:JuU26 JuU INL Inlämnad 2020-09-15 15:21:41 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2020-09-16 08:03:35 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2020-10-14 00:00:00 inträffat 0 behandling 0150118366721 Linda W Snecker V 1 undertecknare 0521844714515 Christina Höj Larsen V 2 undertecknare 0415959965211 Mia Sydow Mölleby V 3 undertecknare 0272006117024 Jon Thorbjörnson V 4 undertecknare 0481460392727 Jessica Wetterling V 5 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H80290 2023-03-21 14:55:59 statustext statustext Ärendet är avslutat H80290 2021-06-22 18:40:56 tilldelat Tilldelat Justitieutskottet H80290 2023-03-21 14:55:59 H80290 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) mot_202021__90.pdf 165140 pdf Strategi för kriminalvården https://data.riksdagen.se/fil/3CAED155-9712-43A4-BD6A-F8AE8DE79DE0 H80290 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) mot_202021__90.docx 102176 docx Strategi för kriminalvården https://data.riksdagen.se/fil/D024DEFF-7F2D-439C-92B0-BBF46DCF03D8 behandlas_i 2020/21:JuU24 H801JuU24 bet 2020/21 JuU24 Straffrättsliga frågor bet Betänkande behandlas_i 2020/21:JuU26 H801JuU26 bet 2020/21 JuU26 Kriminalvårdsfrågor bet Betänkande behandlas_i 2020/21:JuU28 H801JuU28 bet 2020/21 JuU28 Unga lagöverträdare bet Betänkande behandlas_i 2020/21:JuU43 H801JuU43 bet 2020/21 JuU43 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering bet Betänkande