5096495H80240422020/214042motKommittémotionmotMotion 2020/21:4042 av Maria Stockhaus m.fl. (M)MotionMotionTU404202021-05-05 00:00:002023-03-21 14:39:562021-05-05 00:00:00med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige av Maria Stockhaus m.fl. (M)KlarhtmlFilurb970edbf-7839-4d05-a0fc-0978465a254ehttps://data.riksdagen.se/dokument/H8024042/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H8024042https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8024042
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_628eece1-7e09-49f9-8581-3c1edc27aa7c\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Revision { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; font-size: 0.90em }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FootnoteReference { vertical-align:super }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseEmphasis { font-style:italic; color:#5b9bd5 }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2020/21:4042</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Maria Stockhaus m.fl. (M)</span><br/>
<h1>med anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige </h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1>
<span>Sammanfattning</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För att säkra jobb och tillväxt i hela landet behövs en välfungerande infrastruktur. </span><span>Moderaternas plan handlar om hur vi skapar förutsättningar för hela Sverige. </span><span>Människor och företag ska kunna lita på att grundläggande funktioner i samhället fungerar och levererar den tilltänkta nyttan. </span><span>Moderaterna prioriterar därför </span><span>vård</span><span> av</span><span> den befintliga infrastrukturen </span><span>samtidigt som vi gör </span><span>satsningar för att stärka transportsystemet</span><span> där det behövs för att säkerställa att hela Sverige har fungerande infrastruktur.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige och världen befinner sig just nu i en omvälvande tid med en pandemi som gjort att flera sektorer befinner sig i en djup och allvarlig kris. Samtidigt </span><span>pågår</span><span> </span><span>en omfattande omställning av </span><span>samhället för att bli av med fossila drivmedel och tillverkningsprocesser. Tyvärr minskar inte utsläppen i tillräckligt hög takt och regeringen bär ett stort ansvar i detta misslyckande. Alltför länge har regeringens fokus legat på ineffektiva satsningar som </span><span>inte tar oss närmare</span><span> våra klimatmål. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna satsar lika mycket pengar som regeringen </span><span>på infrastruktur </span><span>men väljer att prioritera annorlunda för att s</span><span>kapa förutsättningar för tillväxt i hela Sverige</span><span>. </span><span>Moderaterna</span><span> säger nej till höghastighetståg och prioriterar i</span><span> </span><span>stället att stärka alla färdslag på ett hållbart sätt med ett tydligt intermodalt perspektiv. Sverige behöver en mer robust skötsel av järnväg och väg. Forskningen visar att det enskilt mest effektiva sättet att värna skattebetalarnas pengar är att vårda och stärka den infrastruktur vi redan har. </span><span>Slutligen behöver Sverige, en gång för alla, göra upp med den gamla debatten där </span><span>färdslag ställs mot varandra. </span><span>Moderaterna vill utforma en modern och hållbar infrastrukturpolitik med fokus på jobb, pendling och miljö. Vi tar hänsyn till skattebetalarnas pengar och inkluderar i våra satsningar alla olika färdslag för att skapa ett effektivt transportsystem i hela Sverige. Moderaterna vill se en infrastrukturpolitik som ger kraft att bygga Sverige.</span>
</p>
<h1 style="margin-bottom:15pt; -aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen avslår regeringens förslag om medel till utveckling av transportinfrastruktur </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">437 miljarder kronor.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">beslutar </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att medel till utveckling av transportinfrastruktur ska uppgå till 404 miljarder kronor.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen avslår regeringens förslag att 197 miljarder kronor av den ekonomiska ramen ska användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">beslutar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> att 217 miljarder kronor av den ekonomiska ramen ska användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen avslår regeringens förslag till medel till drift och underhåll av järnvägen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">165 miljarder kronor.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">beslutar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">medel till drift och underhåll av järnvägen ska uppgå till 178 miljarder kronor.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en övergripande utredning av organisationen kring planering, upphandling samt genomförande av underhåll och nybyggnation av svensk infrastruktur i syfte att öka effektivitet, framdrift och förbättrad kostnadskontroll och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomisk och miljömässig lönsamhet ska vara vägledande i valet av infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett effektivt och hållbart transportsystem som inkluderar alla trafikslag och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt arbeta för att kunna köra tåg 250 kilometer i timmen på viktiga stråk i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta nästa steg när det gäller komplettering och nybyggnation av järnväg mellan Stockholm och Oslo och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapacitetsbrister på järnvägen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler, längre och tyngre tåg och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på väg och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ombyggnad av viktiga vägar för tyngre lastbilar, så kallade BK4, och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">av </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att ta fram en plan för att återställa hastigheten på de statliga vägar som sänkts på grund av dåligt underhåll och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vägunderhåll och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att säkerställa de regionala flygplatsernas långsiktiga utveckling och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">långsiktigt säkra inrikesflyget till och från Stockholm och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att initiera en Arlandaförhandling i syfte att göra flygplatsen till </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">N</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ordens ledande och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa infrastrukturen till och från Arlanda och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjöfartens behov och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en väl fungerande infrastruktur till och från hamnar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om järnvägsfärjor och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en plan för</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> landström när båtar ligger i svenska hamnar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom kommande plan förnya den svenska flottan av isbrytare och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om alternativ finansiering av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för att hantera svensk infrastrukturs underhållsskuld och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om underfinansiering inom befintlig plan och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att projekt inom plan ska i alla delar vara full</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> ut finansierade och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra 15 procent anslagskredit för alla infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att analysera förändrade pendlingsbeteenden efter pandemin, analysen ska ge underlag för ett eventuellt behov av omprioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar, och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndighetsstrukturen inom infrastrukturområdet i syfte att stärka samordningen och effektivitet mellan de olika trafikslagen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt gemensam infrastrukturplanering med våra nordiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera ny transportteknik i den framtida infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera infrastrukturlagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara världsledande avseende elektrifiering av fordonsparken</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta tydliga mål för år 2030 avseende utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar samt företag, bostäder</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta inom ramen för EU för harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för EU mer aktivt ska söka stöd för nationella infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna vad gäller infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bejaka möjligheterna och förebygga riskerna med autonoma fordon och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1>
<a name="MotionsStart"></a><span style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik">En hållbar infrastrukturpolitik för jobb och tillväxt i hela Sverige </span><span style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik"> </span>
</h1>
<h2 style="margin-top:22pt">
<span>Övergripande utgångspunkter</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land som har längst avstånd mellan landsändarna. För att bibehålla och fortsätta utveckla </span><span>vår </span><span>konkurrens</span><span>kraft </span><span>krävs en fungerande infrastruktur. Det är viktigt för att företag ska kunna frakta sina varor</span><span> och människor </span><span>tryggt </span><span>ska kunna </span><span>pendla till sina arbetsplatser. M</span><span>änniskor </span><span>och företag ska enkelt kunna resa </span><span>inom </span><span>och </span><span>till och </span><span>från Sverige</span><span>. Därför är det </span><span>viktigt </span><span>att vi vårdar </span><span>och stärker befintlig </span><span>infrastruktur </span><span>samt att nya infrastrukturinvestering</span><span>ar</span><span> </span><span>gö</span><span>rs</span><span> </span><span>på ett hållbart sätt </span><span>som </span><span>stärk</span><span>er</span><span> transportsystemet.</span><span> </span><span>Gen</span><span>om att fullt ut bejaka och stötta den snabba pågående utvecklingen av fossilfria motorer </span><span>kan vi utveckla Sverige och </span><span>stärka </span><span>vår konkurrenskraft på ett hållbart sätt.</span><span> Moderaterna</span><span> tror inte på att ställa olika transportslag mot varandra</span><span>. V</span><span>i behöver både flyg, järnväg, väg, sjöfart och cykel för att människor </span><span>ska kunna arbetspendla och resa</span><span>. F</span><span>öretag ska kunna ta emot och skicka sina varor</span><span> genom ett tryggt och</span><span> sammanlänk</span><span>at</span><span> </span><span>godsflöde</span><span> genom</span><span> </span><span>hela Sverige.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige ska vara världsledande i elektrifiering av all infrastruktur, i att bejaka nya drivmedel som exempelvis vätgas </span><span>samt </span><span>säkerställa en hållbar inhemsk storskalig bio</span><span>­</span><span>drivmedelstillverkning. </span><span>Varje t</span><span>ransportslag ska </span><span>bidra till jobb och tillväxt utan att ge avkall på </span><span>klimatsmart</span><span> h</span><span>ållbarhet.</span><span> Trafikverket återkommer med en åtgärdsplanering under</span><span> våren 2022</span><span> och regeringen med en skrivelse över åtgärdsplaneringen under våren </span><span>2022</span><span>. </span><span>Moderaterna</span><span> kommer </span><span>i samband med denna </span><span>att återkomma med ett svar på reger</span><span>­</span><span>ingens skrivelse över Trafikverkets åtgärdsplanering. I denna </span><span>motion </span><span>redovisa</span><span>r vi, som ett svar på regeringens proposition,</span><span> våra prioriteringar. </span>
</p>
<h2>
<span>En modern </span><span>och </span><span>hållbar infrastruktur </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Svensk infrastruktur har stora och allvarliga problem. En majoritet av alla större projekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och mycket försenade. Sverige har en stor underhålls</span><span>­</span><span>skuld, i plan beslutade projekt är underfinansierade och såväl vägar som järnväg lider av bristande underhåll. Sjöfarten är underutnyttjad och det saknas ett övergripande inter</span><span>­</span><span>modalt perspektiv som binder samman alla trafikslag och utgår från samhällsekonomisk nytta.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige måste minska sina utsläpp</span><span> och transportsektorn står för </span><span>ca</span><span> 40</span><span> procent </span><span>av </span><span>våra </span><span>fossila utsläpp. Världen behöver det närmaste decenniet ställa om avseende energi i en omfattning </span><span>som inte tidigare gjorts</span><span>. </span><span>V</span><span>i </span><span>befinner </span><span>oss </span><span>nu </span><span>i </span><span>ett </span><span>paradigmskifte </span><span>där </span><span>d</span><span>en</span><span> fossilt drivna </span><span>förbrännings</span><span>motor</span><span>n</span><span> ska ersättas med fossilfri</span><span>a motorer inom alla färdslag</span><span>. Det finns en betydande hoppfullhet i den </span><span>snabba</span><span> utvecklingen där världens ledande företag och universitet </span><span>över hela världen </span><span>gemensamt arbetar mot att bryta med vårt beroende av fossila bränslen. Moderaternas bedömning är att det är fullt realistisk</span><span>t</span><span> att alla trafikslag inom en </span><span>relativt snar framtid </span><span>i </span><span>allt väsentligt</span><span> drivs fossilfritt. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen </span><span>konstaterar </span><span>i sin proposition att </span><span>efter sju års regeringsmakt </span><span>behöver </span><span>arbetet med produktivitets- och effektivitetsförbättringar intensifieras. </span><span>Att detta kräver en</span><span> hög grad av kostnadskontroll och transparens i planering och byggande av infrastruk</span><span>­</span><span>tur är grundläggande i det arbetet.</span><span> I realiteten är detta</span><span> ett underkännande </span><span>av regeringen kring </span><span>den egna politiken</span><span>. R</span><span>egeringen </span><span>har inte förmått att </span><span>hejda den pågående </span><span>utveck</span><span>­</span><span>ling</span><span>en</span><span> med ökade kostnader för </span><span>upphandling av såväl underhåll som nybyggnation</span><span>.</span><span> </span><span>Det är en negativ utveckling </span><span>som M</span><span>oderaterna vill bryta med. </span>
</p>
<p>
<span>Underhållsskulden växer och</span><span> regeringens</span><span> innevarande plan är kraftigt underfinansi</span><span>­</span><span>erad. </span><span>De flest</span><span>a</span><span> större infrastrukturpolitiska projekt blir i brist på tydliga incitament och fungerande upphandling försenade och mycket dyrare än budgeterat. </span><span>Sänkningen av anslagskrediterna från alliansregeringens 15</span><span> procent</span><span> har lett till ineffektiv framdrift och ökade kostnader. </span><span>Lösningen </span><span>från regeringens sida </span><span>på växande problem har varit att återkommande ge Trafikverket i uppdrag att återkomma med förslag till regeringen hur de ska lösa sina egna tillkortakommanden. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaternas analys är att det behövs en mer omfattande genomlysning av </span><span>arbetet med </span><span>upphandling</span><span> och genomförande</span><span> av såväl underhåll som nybyggnation. Vi behöver se över möjligheten till förbättrad</span><span> organisation, bättre upphandlingsunderlag</span><span> och</span><span> fler</span><span> incitament i samband med upphandling att hålla budget och tidsplan samt </span><span>öppna för </span><span>alternativa finansieringsmodeller där detta är nationalekonomiskt försvarbart. Det behövs en plan för att komma till</span><span> </span><span>rätta med underhållsskulden och finansiera redan beslutade projekt. </span><span>Moderaterna </span><span>vill därför</span><span> tillsätta </span><span>en </span><span>större utredning i alla </span><span>dessa </span><span>delar. Syftet ska vara att skapa en modern organisation som </span><span>genomför projekt inom beslutad tidsram och budget</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>De senaste åre</span><span>n</span><span> har 1</span><span>21</span><span> mil statlig vä</span><span>g</span><span> fått sin hastighet sänkt på grund av bristande underhåll. Arbetet </span><span>med </span><span>att stärka väg</span><span>arna</span><span> för tunga lastbilar, </span><span>s.k.</span><span> </span><span>BK4, går långsamt och regeringen</span><span>s</span><span> </span><span>otillräckliga </span><span>stöd till </span><span>d</span><span>en av pandemin </span><span>hårt </span><span>drabbad</span><span>e</span><span> flygbransch</span><span>en</span><span> riskerar att</span><span> </span><span>försämra</span><span> </span><span>den svenska flyginfrastrukturen. </span><span>Detta riskerar att </span><span>långsiktigt </span><span>skada svensk konkurrenskraft. </span><a name="_Hlk68861437"><span>Regeringen konstaterar att ökade satsningar på underhåll och invester</span><span>­</span><span>ingar i nya spår är viktiga delar för att nå ökad punktlighet</span><span>. Vidare konstaterar regering</span><span>­</span><span>en </span><span>att </span><span>vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, behöver förstärkas. Moderaterna delar </span><span>analysen kring vikten av att prioritera underhåll och investeringar i nya spår. Vi konstaterar dock att regeringen säger en sak men i realiteten prioriterar helt annorlunda. </span><span>Regeringen </span><span>saknar </span><span>en </span><span>plan för att beta av underhållsskulden och förmår </span><span>inte </span><span>att </span><span>finansiera </span><span>de anslag som </span><span>Trafikverket sagt </span><span>behövs för att </span><span>bibehålla nuvarande stan</span><span>­</span><span>dard på väg och järnväg</span><span>. </span><span>Politik är att välja</span><span>,</span><span> och</span><span> regeringen </span><span>har </span><span>gjort sitt val </span><span>att </span><span>gå vidare med </span><span>jätteprojektet </span><span>höghastighetståg</span><span>. </span><span>Den direkta konsekvensen av </span><span>regeringens politik är </span><span>att viktiga satsningar på omställning, underhåll och nybyggnation </span><span>i hela </span><span>Sverige skjuts på framtid</span><span>en</span><span> eller inte blir av</span><span>. </span></a>
</p>
<p>
<span>Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes trans</span><span>­</span><span>porter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010</span><span>. </span><span>Regeringen </span><span>har tillsatt</span><span> </span><a name="_Hlk69736138"><span>en </span><span>elektrifieringskommission</span></a><span> i syfte att påskynda elektrifi</span><span>­</span><span>eringen</span><span> och lyfter </span><span>bl.a.</span><span> </span><span>vätgasteknik </span><span>som </span><span>en av flera tekniker som på sikt kommer att kunna hantera de svåraste utmaningarna för att uppnå klimatneutralitet.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna </span><span>välkomnar</span><span> </span><span>Elektrifieringskommissionen</span><span>.</span><span> Vi </span><span>konstaterar dock att </span><span>89</span><span> procent</span><span> av alla bilar </span><span>fortfarande går </span><span>på </span><span>fossilt bränsle</span><span> och </span><span>bland </span><span>nyreg</span><span>i</span><span>st</span><span>r</span><span>ering</span><span>arna</span><span> </span><span>är alltjämt 60</span><span> procent</span><span> </span><span>fossil driv</span><span>na</span><span> </span><span>bil</span><span>ar</span><span>.</span><span> </span><span>I dagsläget finns det mycket lite som talar för att de ambitiöst satta miljömålen kommer att uppnås. </span><span>Samtidigt sker </span><span>mycket innovation och utveckling på detta området</span><span>. </span><span>Moderaterna </span><span>vill</span><span> bejaka utvecklingen och </span><span>att staten </span><span>säkerställ</span><span>er</span><span> de grundläggande förutsättningarna för en marknadsdriven omställning. Erfarenhete</span><span>r </span><span>när </span><span>den fossila uppvärmningen av </span><span>svenska </span><span>hus fasades ut på ett decennium visar att när vi gör rätt rent politisk</span><span>t och skapar goda </span><span>marknadsekonomiska </span><span>förutsätt</span><span>­</span><span>ningar sker förändringar snabbt. </span>
</p>
<h2>
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk68861437"></span><span>Samhällsekonomisk lönsamhet</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna tror på</span><span> att</span><span> forskning och</span><span> utveckling kommer att minska utsläppen från alla trafikslag och </span><span>vill att samhällsekonomisk lönsamhet i betydligt högre utsträckning än i</span><span> </span><span>dag ska styra infrastrukturpolitiken</span><span>. </span><span>Det är samhällsekonomiskt klokt att prioritera arbetet med att stärka </span><span>hållbara </span><span>gods- och pendlingsflöden samt </span><span>förstärka arbetet med att </span><span>binda ihop alla färdslag genom hela Sverige. </span><span>De</span><span>nna analys stöd</span><span>s</span><span> av </span><span>bl.a.</span><span> E</span><span>uropeiska revisionsrätten, Trafikverket</span><span>, </span><span>Riksrevisionen</span><span>, intresseorganisationer</span><span> </span><span>och ledande forskare</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Omställning</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<a name="_Hlk68861604"><span style="letter-spacing:-0.1pt">Omställningen till fossilf</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ri</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">a transporter</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> drivs framåt av de</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">st</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">örsta internationella</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> företagen</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> som</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> kopplat </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">sitt arbete och ekonomiska resurser </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">till forskare på de ledande universiteten. Nya bilmodeller med bättre elmotorer presenteras varje kvartal</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">;</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> forskning kring vätgas och under en övergångsperiod biodrivmedel skapar möjligheter att succes</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">s</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ivt fasa ut fossilt drivna </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">motorer</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> inom alla </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">trafik</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">slag. Politiken ska bejaka detta </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">och bidra till exem</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">pelvis en väl fungerande laddinfrastruktur för väg</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ar</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">, hamn</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ar</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> och flyg över hela Sverige samt säkra tillgången </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">till </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">fossilfritt bränsle. </span></a>
</p>
<p>
<span>Det ska vara lätt att ladda bilen, bussen och lastbilen över hela Sverige</span><span> och</span><span> lätt att hitta la</span><span>dd</span><span>ställen när man är ute och kör</span><span>,</span><span> och </span><span>laddinfrastrukturen</span><span> måste vara standardise</span><span>­</span><span>rad på samma sätt som dagens bränslen. Familjer och företag ska känna trygghet när de investerar i ny fossilfri teknik. Ingen ska välja bort elbil av rädsla för att inte kunna ladda den. </span>
</p>
<p>
<span>Omställningen från fossilt till fossilfritt kopplar direkt till debatten om den svenska</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tillgången på el och biodrivmedel. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Beräkningar visar att o</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">m Sverige ska kunna elektrifi</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">era</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> sin fordonsflotta krävs det ytterligare 26 TW till dagens årliga förbrukning, 140</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">TW. </span><span>Detta ställer krav på samhället att säkerställa en långsiktigt god tillgång till fossilfri el</span><span>. </span><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk68861604"></span><span>För detta krävs satsningar på sol, vind, vatten och kärnkraft.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span>
</p>
<h2>
<span>Regionala hänsyn </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Hela Sverige ska leva och utvecklas med fler jobb och bättre tillväxt. Vi vill se en poli</span><span>­</span><span>tik som </span><span>skapar en effektiv transportinfrastruktur i alla delar av landet</span><span>. </span><span>Moderaterna vill exempelvis bygga </span><span>bort flaskhalsar i storstädernas pendlingsstråk</span><span>, </span><span>säkerställa förutsätt</span><span>­</span><span>ningar för gods och resande i norra Sverige</span><span> och rusta vägnätet</span><span>. Infrastrukturen ska vara blodomloppet för jobb, tillväxt och pendling från norr till söder</span><span> och</span><span> öster till väster. Detta </span><span>hållbara </span><span>helhetsperspektiv med fokus på jobb, gods, pendling och tillväxt styr </span><span>Moderaternas </span><span>politiska prioriteringar.</span>
</p>
<h2>
<span>Effektivitet</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Infrastrukturen ska ses som en helhet där det intermodala perspektivet, pendling och regional utveckling på ett helt annat sätt än i</span><span> </span><span>dag </span><span>är utgångspunkten för investeringar</span><span>. Projekt behöver byggas klart</span><span> och</span><span> hålla budget och inte som i</span><span> </span><span>dag delas in i mindre pro</span><span>­</span><span>jekt som får full effekt först när alla delar är klara. Riksrevisionen</span><span> har i flera rapporter riktat </span><span>kritik mot Trafikverket </span><span>när det gäller</span><span> </span><span>bristen på helhetssyn och effektivitet. </span><span>Fyr</span><span>­</span><span>stegsprincipen behöver stärkas genom att Trafikverket ges </span><span>möjlighet att i större ut</span><span>­</span><span>sträckning</span><span> finansiera steg</span><span> </span><span>1</span><span> och</span><span> </span><span>2</span><span>. Dagens brist på kontroll av</span><span> anläggningarnas status</span><span> och </span><span>den </span><span>växande underhållsskuld</span><span>en</span><span> på väg och järnväg </span><span>är exempel på frågor som behöver prioriteras under komman</span><span>de</span><span> planperiod</span><span>. </span>
</p>
<h2>
<span>Utred Trafikverket i grunden </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna vill tillsätta en utredning av Sveriges nuvarande modell när det gäller att planera och genomföra infrastrukturprojekt och underhåll. Syftet är att skapa en orga</span><span>­</span><span>nisation som kan få snabbare och effektivare framdrift och bättre möjlighet att hålla sig inom beslutade kostnadsramar. Vi vill för lämpliga projekt undersöka möjligheterna </span><span>till</span><span> olika typer av finansiering, t</span><span>.</span><span>ex</span><span>.</span><span> brukarfinansiering, OPS-lösningar och koncessions</span><span>­</span><span>upplägg.</span><span> Moderaterna vill slutligen att utredningen ser över hur vi kan effektivisera hanteringen av olika myndighetskrav och utvärdera de krav som ställs</span><span> – d</span><span>etta för att säkerställa att de är rimliga och inte orsakar onödiga fördyringar och förseningar. </span>
</p>
<p class="MotionTIllRiksdagen">
<span>Moderaternas övergripande politiska analys</span><span> av respektive färdslag</span>
</p>
<h2 style="margin-top:22pt">
<span>Väg </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna vill prioritera </span><span>att göra det svenska </span><span>väg</span><span>nätet mer robust och modernt</span><span>. </span><span>Sverige behöver ett välfungerande och effektivt vägnät</span><span> och</span><span> flaskhalsar behöver byggas bort och underhåll prioriteras. </span><span>Vi </span><span>bör </span><span>skyndsamt </span><span>rusta</span><span> de 121 </span><span>mil statlig väg där hastig</span><span>­</span><span>heten i</span><span> </span><span>dag sänkts till följd av </span><span>eftersatt underhåll. </span>
</p>
<p>
<span>M</span><span>an </span><span>ska </span><span>kunna </span><span>ladda bilen, lastbilen och flygplanet över hela Sverige. Arbetet med att bygga om vägar till BK4, </span><span>anpassade för </span><span>lastbilar som väger uppemot 80 ton, har inte prioriterats</span><span> av regeringen</span><span>. Trafikverket</span><span>s</span><span> preliminära bedömning </span><span>är </span><span>att arbetet kan vara klart runt </span><span>år </span><span>2029</span><span>–</span><span>30. Detta ska jämföras med exempelvis Finland som påbörjade sitt arbete </span><span>år </span><span>2013 och i</span><span> </span><span>dag har en väl fungerande infrastruktur för riktigt tunga lastbilar. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">T</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">unga transporter ger färre resor, större ekonomisk lönsamhet och mindre klimatpåverk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">an. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Arbetet med att stärka</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">viktiga svenska </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">vägar för tyngre lastbilar</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ska därför prioriteras de närmaste åren.</span><span> </span>
</p>
<h2>
<span>Tåg</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna säger </span><span>ja t</span><span>ill att bygga ny järnväg</span><span> men nej till att bygga separata nya stam</span><span>­</span><span>banor för höghastighetståg</span><span>. </span><span>Vi vill i</span><span> </span><span>stället prioritera underhåll, godsflöden samt </span><span>att bygga bort flaskhalsar vid de stora pendlingsstråken. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna</span><span> vill ta </span><span class="FrslagstextChar">nästa steg när det gäller komplettering och nybyggnation av järn</span><span class="FrslagstextChar">­</span><span class="FrslagstextChar">väg mellan Stockholm och Oslo. </span><span>Oslo</span><span>–</span><span>Stockholm inkluderar nuvarande järnväg, </span><span>om</span><span>­</span><span>byggnad på vissa sträckor och nybyggnation sträckan Kristinehamn</span><span>–</span><span>Karlstad och från Arvika upp till norska gränsen. </span><span>Det är så vi moderater vill stärka det </span><span>s</span><span>venska järnvägs</span><span>­</span><span>nätet genom att bygga på det vi har, komplettera och optimera för att öka kapacitet och tillgänglighet. </span><span>Investeringen kommer enligt beräkningar</span><span> att</span><span> kosta 40 miljarder </span><span>kronor, </span><span>varav 20 är nybyggnation. Övriga 20 miljarder är investeringar i befintlig järnväg som sannolikt måste göras nästkommande planperiod för att säkerställa förutsättning</span><span>ar</span><span> för pendling och ett ökat krav på godstransporter. 20 miljarder kronor</span><span>s</span><span> satsning </span><span>på</span><span> nybygg</span><span>­</span><span>nation innebär att restiden mellan två av Europas snabbast växande huvudstäder halve</span><span>­</span><span>ras från sex till tre timmar. </span><span>Beräkningar visar att detta </span><span>sammantaget </span><span>är en samhällseko</span><span>­</span><span>nomiskt lönsam investering. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna </span><span>vill se </span><span>en långsiktig ambition att kunna köra tåg på de stora stråken ge</span><span>­</span><span>nom Sverige i 250 kilometer i timmen. Detta arbete sker etappvis och gäller de sträckor där det är samhällsekonomiskt lönsamt. Visionen </span><span>250 kilometer i timmen </span><span>inkluderar pendling och gods genom hela Sverige.</span><span> Att prioritera gods – och pendling på räls </span><span>– </span><span>under kommande planperiod </span><span>är klokt utifrån ekonomi och hållbarhet</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>I en rapport</span><span> </span><span>konstaterar Trafikverket att det finns en god potential att uppnå denna hastighet på stora delar av trafiknätet från Malmö upp till Skellefteå. Den beräknade samhällsnyttan är hög. Trafikverkets analys bygger dock på att beräkna sådant som redan finns i plan och sedan tillföra ytterligare några miljarder för att uppnå 250 kilo</span><span>­</span><span>meter på fler sträckor</span><span>. Ytterligare medel kommer att behöva tillföras.</span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.1pt">Moderaterna vill se </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">en politik som stärker befintlig järnväg genom satsningar på underhåll, som </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">går vidare med viktiga och lönsamma </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">projekt – som exempelvis Ostlänken</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och Västra </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">s</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tambana</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">n</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> med två nya spår mellan Alingsås och Göteborg</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> – och som bygger nya spår där det bäst behövs, inte minst kring de större städerna</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span>
</p>
<p>
<span>Byggandet av nya stambanor för höghastighetståg kostar minst 300 miljarder kronor och beräknas vara klimatneutral</span><span>t</span><span> runt år 2050. Det innebär att byggandet av dessa nya stambanor riskerar att bygga upp en klimatskuld de närmaste decennierna. Samtidigt håller alla trafikslag på att ställa om i en takt där de med största sannolikhet är klimat</span><span>­</span><span>neutrala </span><span>före</span><span> år 2050. Det innebär att </span><span>h</span><span>öghastighetståg riskerar att skada klimatet i en omfattning som aldrig kommer att kunna hämtas igen givet den snabba utveckling som sker mot fossilfrihet. </span>
</p>
<h2>
<span>Flyg</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Flyget behövs för att långsiktigt stärka jobb</span><span> och</span><span> tillväxt</span><span> i hela Sverige</span><span>. Regeringens passiva politik under innevarande kris riskerar att </span><span>leda till att </span><span>viktiga delar av svensk flyginfrastruktur försvinner.</span><span> </span><span>Tre av fyra flygplatser i Mälardalen</span><span> –</span><span> Skavsta, Bromma och Västerås</span><span> – </span><span>riskerar att läggas ne</span><span>d</span><span>. Detsamma gäller en rad regionala flygplatser över hela landet. Regeringen har medvetet nedprioriterat frågan om Arlandas utveckling sedan </span><span>de tillträdde 2014</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Det övergripande arbetet med att förbereda allt inrikesflyg för framtida f</span><span>ossilfri</span><span>het bör intensifieras. </span><span>M</span><span>oderaterna</span><span> </span><span>vill långsiktigt </span><span>göra alla regionala flygplatser till bered</span><span>­</span><span>skapsflygplatser</span><span>. Slutligen vill </span><span>Moderaterna </span><span>bygga ut Arlanda och infrastrukturen kring flygplatsen </span><span>med målet att </span><span>bli </span><span>Nordens </span><span>ledande flygplats med fler direktflyg ut i världen.</span>
</p>
<h2>
<span>Sjöfart </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Sjöfarten är en viktig och underutnyttjad resurs för godstransporter. Sverige behöver en tydlig plan för att stärka och elektrifiera hamnar</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">,</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> för </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">både </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">laddning av fartyg och fordon som väntar på e</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tt</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> ankommande </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">fartyg</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Vidare behöver tillgången </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">till möjlighet att</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> tanka fartyg med biodrivmedel säkerställas. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Svensk sjöfart</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">s konkurrenskraft ska stärkas genom en översyn </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">av </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">våra </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nationella </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">krav</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och kostnader som säkerställer att dessa sammantaget</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> inte </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">innebär betydande </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">konkurrensnackdelar</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Sjöfarten är unik i så m</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">å</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tto att rederier kan flagga sina båtar i valfritt land. Om Sverige ger sämre villkor för sjöfarten riskerar i</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">dag svensk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">flaggade</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> båtar att välja annat land med </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lägre </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">klimat</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">krav</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">och </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">sämre </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">arbetsmiljö. </span>
</p>
<p>
<span>Den svenska flottan av isbrytare består av tre fartyg byggda på </span><span>70-t</span><span>alet. Dessa be</span><span>­</span><span>höver i närtid bytas ut för att säkerställa godstransporter från norra Sverige även vinter</span><span>­</span><span>tid. Slutligen behöver Sjöfartsverkets ekonomi och organisation i grunden utredas. </span>
</p>
<h1>
<span>Ekonomiska överväganden </span>
</h1>
<h2 style="margin-top:22pt">
<span>Inledning </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige är ett till ytan stort och relativt glesbefolkat land, därtill mycket exportberoende. Detta innebär att enbart vidmakthållande av befintlig infrastruktur är mycket resurskrä</span><span>­</span><span>vande. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaterna förespråkar att fyrstegsprincipen alltid tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">samhällsutveckling. </span><span>Trafikverket tillgodoser i</span><span> </span><span>dag inte i tillräcklig utsträckning steg</span><span> </span><span>1</span><span> och</span><span> </span><span>2</span><span>. </span><span>Riksrevisionen</span><span> har i flera rapporter</span><span> </span><span>konstaterat att verkets kunskap om status på befintlig järnväg och väg inte är tillräcklig. Samtidigt visar forskning att principen vårda och utveckla befint</span><span>­</span><span>lig infrastruktur alltid är de</span><span>n</span><span> mest samhällsekonomiskt lönsamma. När fyrstegsprinci</span><span>­</span><span>pen fungerar täcker denna modell varje enskild aspekt och </span><span>varje </span><span>skede i utvecklingen av transporter och av vår infrastruktur.</span>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListaNummer" style="margin-left:14pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:3pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Tänk om</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="ListaNummer" style="margin-top:0pt; margin-left:14pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:3pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Optimera</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="ListaNummer" style="margin-top:0pt; margin-left:14pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:3pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Bygg om.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombygg</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">­</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">nationer.</span>
</li>
<li class="ListaNummer" style="margin-top:0pt; margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:3pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Bygg nytt. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
</ol>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-top:7.5pt">
<span style="background-color:#ffffff">I en rapport 2018 </span><span style="background-color:#ffffff">konstaterar </span><span style="background-color:#ffffff">Riksrevisionen att det trafikslagsövergripande perspektivet inte har fått fullt genomslag inom Trafikverket. Fyrstegsprincipen används främst för vägprojekt och bristerna beskrivs sällan så brett att åtgärder från olika trafikslag prövas. </span><span style="background-color:#ffffff">Riksrevisionen k</span><span style="background-color:#ffffff">onst</span><span style="background-color:#ffffff">aterar vidare att </span><span style="background-color:#ffffff">kvaliteten på Trafikverkets åtgärdsvalsstudier, där fyrstegsprincipen ska vara vägledande, </span><span style="background-color:#ffffff">är </span><span style="background-color:#ffffff">ojämn. Granskningen visar att Trafikverket inte alltid följer fyrstegsprincipen. I hälften av de granskade projekten har inte de minst omfattande alternativen, </span><span style="background-color:#ffffff">s.k.</span><span style="background-color:#ffffff"> steg</span><span style="background-color:#ffffff"> </span><span style="background-color:#ffffff">1</span><span style="background-color:#ffffff">‑</span><span style="background-color:#ffffff">åtgärder, prövats. Samtidigt saknar Trafikverket verktyg för att genomföra många av steg</span><span style="background-color:#ffffff"> </span><span style="background-color:#ffffff">1</span><span style="background-color:#ffffff">‑</span><span style="background-color:#ffffff">åtgärderna.</span><span style="background-color:#ffffff"> Moderaterna delar, i likhet med många remissinstanser, </span><span style="background-color:#ffffff">Riksrevisionens </span><span style="background-color:#ffffff">bedömning av Trafikverkets arbete. </span><span style="background-color:#ffffff">Vi föreslår därför en större översyn av hela arbetet. </span>
</p>
<h2>
<span>Finansieringsprinciper</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I Sverige </span><span>finansieras </span><span>infrastruktur i huvudsak via statliga anslag.</span><span> </span><span>Infrastruktursatsningar är ofta omfattande och resurskrävande</span><span>. D</span><span>et krävs </span><span>tydliga </span><span>prioriteringar mellan projekt som efterfrågas. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">I andra länder som t.ex.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Norge, Storbritannien och Australien är erfaren</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">heterna från när det offentliga och</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">privata samverkar vid utbyggnad och drift av infra</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">struktur större än i Sverige.</span><span> Ett av få</span><span> </span><span>svenska exempel på</span><span> ett</span><span> alternativt finansiera</span><span>t</span><span> infra</span><span>­</span><span>strukturprojekt är Arlandabanan. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">För</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att på allvar kunna utvärdera och jämföra ifall exempelvis produktiviteten kan öka och</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">livscykelkostnaderna kan sänkas för </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">investering</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ar med alternativa</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">finansieringslösningar i vårt transportsystem behövs större erfarenhet. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaterna är beredda att inom ramen för nästkommande plan pröva några utvalda projekt för alternativ finansiering.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Det ä</span><span>r viktigt </span><span>att slå fast att alternativa finansieringslösningar endast</span><span> </span><span>kan komma i fråga om de medför samma eller högre kostnadseffektivitet jämfört med</span><span> </span><span>anslagsfinan</span><span>­</span><span>sierin</span><span>g. Att </span><span>inte underminera hållbarheten i de offentliga finanserna </span><span>är centralt för </span><span>Moderaterna</span><span>. Det är viktigt när alternativa finansieringsmodeller prövas </span><span>så </span><span>att </span><span>detta inte riskerar </span><span>att leda till </span><span>oplanerade kostnadsökningar över tid på grund av att den samlade</span><span> </span><span>kontrollen över kostnaderna för infrastrukturinvesteringar försämras.</span><span> </span><span>Olika former av medfinansiering utgör även en viktig finansieringskälla kopplat till</span><span> </span><span>investeringar i transportinfrastruktur. Medfinansiering förekommer i form av bidrag från</span><span> </span><span>kommuner, </span><span>regioner</span><span> och företag samt brukaravgifter</span><span>, </span><span>trängselskatt och bidrag från</span><span> </span><span>EU.</span><span> Sverige är för närvarande sämre </span><span>än många jämförbara länder </span><span>på att </span><span>söka </span><span>infrastrukturstöd från EU. I jämförelse får Danmark,</span><span> i</span><span> relation till yta och folkmängd, fem gånger så mycket pengar från unionen i stöd. Detta är ett exempel på </span><span>en </span><span>oförmåga hos regeringen som behöver förändras</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Anslagskreditering i en myndighetspolitisk kontext</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den svenska statsapparaten bygger på årliga anslag från antagen budgetproposition. Ordning och reda i budgetprocessen, avseende att beslut tas i en helhet, är en princip som tjänat oss väl. </span><span>D</span><span>et </span><span>finns dock </span><span>en inbyggd stelhet i systemet som </span><span>ibland fö</span><span>r</span><span>svårar</span><span> för myndigheter att spara och tänka långsiktigt</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Infrastrukturen är ett tydligt exempel på detta. Projekt som ligger före i tidsplan riskerar att stoppas under budgetårets sista månader då årsanslaget tagit slut för att sedan återstartas efter årsskiftet. Detta skapar merarbeten och kostar mycket pengar. Alliansregeringen tog därför beslut om 15</span><span> procent</span><span>s</span><span> anslagskredit för infrastruktur</span><span>­</span><span>projekt. Denna siffra sänkte Socialdemokraterna vid maktövertagandet. Moderaterna </span><span>vill </span><span>gå tillbaka till nivån 15</span><span> procent</span><span> för anslagskreditering för infrastrukturprojekt. Detta öppnar för en mer sammanhållen process och att projekt byggs klart i tid och håller budget. </span>
</p>
<h2>
<span>Bristande upphandling</span><span> av</span><span> </span><span>drift, underhåll och nybyggnation av infrastruktur </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Riksrevisionen konstaterar i en rad rapporter allvarliga brister i organisationen av svensk infrastruktur. I den senaste granskning</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">en 2020 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">konstateras att 28 av 31 studerade kontrakt för basunderhåll av järnvägar som löpte mellan 2017 och 2019 hade en högre slutkostnad jämfört med anbudssumman.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Riksrevisionen konstaterar att de system som Trafikverket använder för att ge en fullständig och aggregerad bild av tillståndet i anläggningen, inklu</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">sive historiska och tänkbara framtida tillstånd, har brister. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Trafikverkets upphandlings</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">modeller premierar inte innovation och nytänkande </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">och </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">går alltför strikt på lägsta pris. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Slutligen kritiserar Riksrevisionen Trafikverkets upphandlingar för att kontrakten är svåra att realisera och i stället riskerar att leda till fördyringar. Samma kritik </span><span style="letter-spacing:-0.1pt; color:#000000; background-color:#ffffff">riktas i en rapport 2019</span><span style="letter-spacing:-0.1pt; color:#000000; background-color:#ffffff"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt; color:#000000; background-color:#ffffff">där kostnaderna för de genomsnittliga baskontrakten ökade med 41 procent.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt; color:#000000; background-color:#ffffff"> </span>
</p>
<p>
<span>I</span><span style="background-color:#ffffff"> en rapport 2017 identifierar Riksrevisionen brister som begränsar effektiviteten i underhållsarbetet. Det handlar </span><span style="background-color:#ffffff">bl.a.</span><span style="background-color:#ffffff"> om att Trafikverket saknar viss kunskap om vägnät</span><span style="background-color:#ffffff">­</span><span style="background-color:#ffffff">ets tillstånd, att Trafikverkets metoder för beräkning av eftersläpande underhåll i väg</span><span style="background-color:#ffffff">­</span><span style="background-color:#ffffff">nätet medför stora osäkerheter och att samhällsekonomiska bedömningar inte används i tillräckligt hög utsträckning i prioriteringen av underhållsåtgärder. Därutöver finns problem kopplade till finansieringen av beläggningsunderhållet som innebär hinder för att välja de mest kostnadseffektiva lösningarna.</span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Problemen som beskrivs i Riksrevisionens rapporter </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">pekar inte ut</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> en dåligt fungeran</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">de</span><span> marknad utan </span><span>en </span><span>dåligt fungerande organisation avseende upphandling </span><span>kring </span><span>både nybyggnation, underhåll och ombyggnad. Sve</span><span>rige </span><span>behöver hitta tillbaka till principer om ansvar för skattebetalarnas pengar, ordning och reda. Projekt, oavsett om det handlar om nybyggnation eller underhåll, ska färdigställas i tid och inom given budgetram. </span>
</p>
<p>
<span>Det krävs nu större förändringar för att komma åt utvecklingen där projekt oavsett trafikslag blir dyrare än beräknat och genomgående försenade. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaterna vill </span><a name="_Hlk64994305"><span style="letter-spacing:-0.05pt">tillsätta en större utredning där hela den svenska modellen för att planera, upphandla och genom</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">föra infrastrukturprojekt och underhåll av infrastruktur ses över.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Utredningsuppdraget ska utgå från att underlätta att använda fyrstegsprincipen.</span><span> Utredningen ska vidare bejaka helhetsprincipen i alla projekt samt kartlägga hur andra länder organiserar sin upphand</span><span>­</span><span>ling av infrastruktur. Syftet är att hämta inspiration från </span><span>länder som lyckas bättre än Sverige </span><span>bl.a.</span><span> avseende organisering och planering för underhåll samt att genomföra nya projekt snabbare och inom anslagna budgetramar. </span></a>
</p>
<p>
<span>Slutligen bör understrykas att arbetet med att utveckla svensk infrastruktur inte får stanna av i väntan på utredningens förslag. Arbetet, avseende </span><span>både </span><span>att </span><span>förbättra upp</span><span>­</span><span>handlingar och </span><span>att </span><span>fullfölja redan avtalade infrastruktursatsningar, måste fortsätta i oförminskad takt under utredningen</span><span>s</span><span> gång inom ramen för nuvarande organisation. </span>
</p>
<h2>
<span>Godsflöden</span><span> –</span><span> se till helheten för jobb och tillväxt </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I en studie från 2017 </span><span>från </span><span>myndigheten </span><span>Trafikanalys </span><span>konstateras att </span><span>det </span><span>övergripande bör kunna bedrivas en mer effektiv verksamhet med stöd av verklighetsbaserade data för trafik- och godsflöden. Mer träffsäk</span><span>ra </span><span>data ger möjligheter att bättre anpassa drift och underhåll efter trafikinfrastrukturens verkliga utnyttjande samt gör det möjligt att tidigare förbereda byggandet av ny trafikinfrastruktur vid nya behov. </span><span>Vidare konstateras att g</span><span>odstransportarbetet förväntas öka med </span><span>ca</span><span> 55 procent de närmaste decennierna. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har dock inte prioriterat frågan om </span><span>godsflöden</span><span>. De studier som finns är fem år gamla, undantaget en studie kring </span><span>c</span><span>oronas påverkan på godsflöden. För </span><span>Modera</span><span>­</span><span>terna </span><span>är frågan om godsflöden inom och mellan trafikslag helt central. Det är genom att </span><span>man ser</span><span> helheter inom och mellan trafikslag </span><span>som även </span><span>mindre satsningar kan göra stor skillnad för jobb, tillväxt och pendling. Moderaterna vill därför se en större utredning kring godsflöden där alla trafikslag inkluderas fullt ut både inom landet och ut mot kontinenten. Syftet </span><span>är </span><span>att stärka och öka effektiviteten av intermodala transporter, </span><span>dvs.</span><span> transport av en godsenhet som sker med utnyttjande av flera transportsätt</span><span> från Skåne via Väst</span><span>s</span><span>verige och Mälardalen och upp genom Norrland</span><span>. </span><a name="_Hlk65678985"></a>
</p>
<h2>
<a name="_Hlk65679146"><span>Fördjupad och förbättrad analys av samhällsekonomisk nytta </span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk65679146"></span><span>Varje infrastrukturinvestering ska bedömas utifrån hur de</span><span>n</span><span> på ett hållbart sätt påverkar jobb och tillväxt. Beräkningsunderlagen avseende samhällsekonomisk nytta behöver dock breddas och fördjupas. I</span><span> </span><span>dag beräknas nyttan utifrån den dagsaktuella situationen. Om nyttan av en väg eller järnväg beräknas och denna passerar en pågående större investering i exempelvis en fabrik som beräknas stå klar år 2023 får inte detta räknas in i nyttan</span><span> </span><span>trots att flera hundra människor inom några år </span><span>förväntas </span><span>pendla till den nya arbetsplatsen. Det är ett exempel på dagens begränsningar i beräkningsunderlagen. En utredning kring hur man på ett både djupare och mer övergripande plan kan förbättra </span><span>framtida beräkningar av samhällsekonomisk nytta bör tillsättas där långsiktighet och infrastrukturflöden på ett bättre sätt kan tillgodoses.</span><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk65678985"></span>
</p>
<h2>
<span>Second opinion i bedömningen av varje nytt större infrastrukturprojekt</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna vill att varje större upphandling ska innehålla en second opinion av extern granskare innan avtal tecknas</span><span>, d</span><span>etta för att säkerställa att avtalen är realistiska avseende finansiering och tidsplan samt att risktagande</span><span>t</span><span> är rimligt fördela</span><span>t</span><span> mellan part</span><span>erna</span><span>. </span>
</p>
<h1>
<span>Moderaterna</span><span>s</span><span> politiska förslag </span>
</h1>
<h2>
<span>S</span><span>amhällsekonomisk</span><span> lönsamhet</span><span> och miljömässig </span><span>hållbarhet</span><span> </span><span>ska vara vägledande</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna vill tydligt slå fast att s</span><span>amhällsekonomisk</span><span> lönsamhet</span><span> och miljömässig </span><span>hållbarhet </span><span>ska vara det som styr svensk infrastrukturpolitik. Den pågående tekniska utvecklingen där dagens fossilt drivna fordon på väg, till sjöss och i luften succes</span><span>s</span><span>ivt fasas ut ger oss möjlighet att investera i de </span><span>trafikslag</span><span> som är mest samhällsekonomiskt lönsam</span><span>ma</span><span>. Moderaterna vill rusta och bygga på den infrastruktur vi redan har. Vi vill binda ihop färdslag och prioritera gods- och pendlingsflöden över hela landet. </span><span>Modera</span><span>­</span><span>terna värnar </span><span>om </span><span>skattebetalarnas pengar</span><span> och </span><span>vill stärka</span><span> förutsättningarna för jobb och tillväxt på ett långsiktigt hållbart sätt. </span>
</p>
<h2>
<span>Mer pengar till väg</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige har alltför länge nedprioriterat vägsatsningar i hela landet. Svenskt vägnät behöver rustas, elektrifieras och prioriteras. I det korta perspektivet </span><span>är </span><span>det </span><span>mest </span><span>akut att </span><span>rusta för att </span><span>återställa hastigheter över hela landet </span><span>samt</span><span> säkerställa </span><span>att </span><span>tunga godstrans</span><span>­</span><span>porter</span><span> prioriteras</span><span>, </span><span>s.k.</span><span> BK4</span><span>. Under planperioden bör svensk väg elektrifieras så att före</span><span>­</span><span>tag och privatpersoner kan känna trygghet att man kan </span><span>ladda och tanka fossilfritt</span><span> över hela Sverige. Moderaterna satsar</span><span> 20 miljarder kronor mer än regeringen</span><span> för att åter</span><span>­</span><span>ställa, utveckla och rusta</span><span> vägar</span><span>. Det är en klok politik utifrån </span><span>både </span><span>jobb, tillväxt och miljö. </span>
</p>
<h2>
<span>Prioritera ombyggnad av viktiga vägar för BK4</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Arbetet med att rusta viktiga vägar genom hela landet </span><span>för </span><span>att kunna </span><span>ta</span><span> 77 ton tunga last</span><span>­</span><span>bilar, </span><span>s.k.</span><span> BK4, </span><span>ska </span><span>intensifieras och prioriteras. Finland har som ett exempel prioriterat detta arbete sedan 2013 och är snart </span><span>klar</span><span>t</span><span> med</span><span> </span><span>arbetet </span><span>med </span><span>att </span><span>rusta för tunga vägtrans</span><span>­</span><span>porter. Sverige kan, enligt Trafikverkets senaste prognoser, eventuellt vara klar</span><span>t</span><span> runt 2030. Tyngre transporter är viktigt för jobb, tillväxt och miljö. Färre resor sänker kost</span><span>­</span><span>naderna för företag och innebär mindre utsläpp. Trafikverket bör få i uppdrag att prio</span><span>­</span><span>ritera detta arbete.</span>
</p>
<h2>
<span>Återställa hastigheten på statliga vägar </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De</span><span>t</span><span> senaste dryga året har hastigheten sänkts på 130 mil statlig väg till följd av bristande underhåll. Detta är ett underbetyg för hela den svenska infrastrukturpolitiken och drab</span><span>­</span><span>bar både företag och pendlare. Trafikverket bör skyndsamt prioritera arbetet </span><span>med </span><span>att så snabbt som det fysisk</span><span>t</span><span> är möjligt rusta dessa vägar och återställa hastigheten. </span><span>Ett slut</span><span>­</span><span>datum för detta arbete bör sättas. </span>
</p>
<h2>
<span>Mer pengar till järnväg</span><span> </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Svensk järnväg behöver rustas för pendling och gods. Moderaterna vill </span><span>bygga färdig</span><span>t</span><span> påbörjade satsningar, </span><span>gå vidare med</span><span> nästa steg för</span><span> satsningen halverad r</span><span>e</span><span>stid mellan Oslo</span><span> och </span><span>Stockholm,</span><span> </span><span>bygga bort flaskhalsar, </span><span>binda ihop och utöka pendlingsstråk</span><span> och stärka godstrafiken på räls i hela Sverige. </span><span>Moderaterna satsar </span><span>13 miljarder </span><span>kronor </span><span>mer på rustning av</span><span> järnväg</span><span> än regeringen</span><span>. </span>
</p>
<h2>
<span>N</span><span>ej till att bygga höghastighetsjärnväg</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Utifrån prioriteringar om den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan säger Moderaterna nej till höghastighetsjärnväg. Trafikverkets beräkningar pekar på kostnader om </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ca</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> 250 miljarder</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> kronor</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. I beräkningen ingår inte stora investeringar för </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">bl.a.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> stations</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">områden.</span><span> Externa beräkningar pekar på en sammanlagd kostnad för projektet på m</span><span>inst 300 miljarder</span><span> kronor</span><span>, sannolikt uppemot </span><span>350 </span><span>till </span><span>400</span><span> miljarder</span><span>, </span><span>och projektet beräknas bli klimatneutralt tidigast år 2050. De tidsmässiga vinsterna blir begränsade. Regeringen har dock valt att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och </span><span>Riksrevisionen</span><span>. Regeringen </span><span>vill</span><span> driva igenom den största enskilda infrastruktursatsning</span><span>­</span><span>en på </span><span>många </span><span>decennier fullt medveten om att projektet är underfinansierat och att kost</span><span>­</span><span>nader för bärande delar inte finns med i beräkningen. </span>
</p>
<p>
<span>Riksrevisionen riktar i rapporten ”Att tänka efter före – statens planering av hög</span><span>­</span><span>hastighetsjärnvägar”</span><span> (</span><span>RiR</span><span> 2019:31) skarp kritik mot regeringens hantering av frågan om höghastighetsjärnväg. Riksrevisionen noterar att projektet inte bedömts enligt de rikt</span><span>­</span><span>linjer som riksdagen och regeringen ställt upp. Genomgående har Riksrevisionen funnit att problembeskrivningarna är översiktliga och utan mer ingående analys. Riksrevisio</span><span>­</span><span>nen konstaterar vidare att varje utredning av frågan har genomförts under stor tidspress. Vidare har Riksrevisionen i sin granskning funnit att särskilt kostnadsberäkningarna länge höll låg kvalitet och att kostnaderna kraftigt underskattats. Riksrevisionens slut</span><span>­</span><span>sats är att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utreda järnvägens övergripande behov och granska satsningen på höghastighetståg enligt den så kallade fyrstegsmodel</span><span>­</span><span>len. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna delar Riksrevisionens slutsatser. Behoven inom infrastrukturen är stora och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär att tåg kommer att färdas snabbare i framtiden, även utan höghastighetsjärnväg. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta arbetspendling och godstrafik. Detta stärker jobb och tillväxt i hela landet. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna säger alltså nej till höghastighetståg. Vi delar ledande forskare</span><span>s</span><span>, Riks</span><span>­</span><span>revisionen</span><span>s</span><span> och Trafikverkets samlade kritik mot regeringen. Utredning</span><span>arna</span><span> av hög</span><span>­</span><span>hastighetsjärnväg</span><span>, som fram till nu kostat </span><span>5</span><span> </span><span>miljarder kronor,</span><span> redovisar inte alla delar av projektet. Detta </span><span>att redovisa projekt i </span><span>sin</span><span> helhet </span><span>borde vara fullständigt självklart</span><span> och </span><span>är särskilt angeläget i ett projekt av den storlek, kostnad och dignitet som</span><span> </span><span>byggande av nya stambanor för höghastighetståg</span><span> innebär</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Säkerställ konkurrensneutral tillgång till järnvägens infrastruktur </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna tror på mångfald och sund konkurrens. Svensk järnväg präglas fortsatt av tidigare decenniers </span><span>statliga </span><span>monopol. Vi ser detta i exempelvis tilldelning av spårtider vid rusningstrafik och svårighet för konsumenter att boka biljetter från olika bolag. Monopolet är avskaffat men strukturerna lever kvar. Det är olyckligt</span><span> då e</span><span>n sund kon</span><span>­</span><span>kurrens driver utvecklingen och gynnar konsumenten med lägre priser och större till</span><span>­</span><span>gänglighet. Den svenska järnvägen behöver långsiktigt bli betydligt mer dynamisk, modern och tillgänglig. Regeringen bör </span><span>s</span><span>äkerställa konkurrensneutral</span><span>itet när det gäller tillgång till svensk</span><span> järnvägsinfrastruktur </span><span>bl.a.</span><span> i form av </span><span class="FrslagstextChar">tåglägestilldelning, depåtillgång och signalsystem.</span>
</p>
<h2>
<span>Fortsätt främja den konkurrensutsatta marknaden för underhåll av järnväg </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<a name="_Hlk68783386"><span>Trafikverket fick den 14 november 2019 uppdraget att upprätta en långsiktig plan för underhåll av järnväg. Efter begäran från Trafikverket beslutade regeringen att förlänga uppdraget och utredningen presenterades den 29 april </span><span>i </span><span>SOU 2020:18. Utredningen före</span><span>­</span><span>slår i linje med de av regeringen aviserade riktlinjerna att delar av järnvägsunderhållet ska återförstatligas. </span></a>
</p>
<p>
<span>Att järnvägens underhåll och investeringar upphandlas har inneburit att våra skatte</span><span>­</span><span>medel kunnat användas effektivare. Enligt en rapport från VTI har konkurrensutsätt</span><span>­</span><span>ningen genom upphandling av järnvägsunderhåll sänkt underhållskostnader</span><span>na</span><span> med </span><span>ca</span><span> 12 procent</span><span> – d</span><span>etta med bibehållen kvalitet. Det är i ljuset av detta som regeringens vilja </span><span>till</span><span> återförstatligande blir obegriplig. Vi lever i en modern och global tid med många och stora aktörer inom järnvägssektorn. Att backa tillbaka till ett gammalt monopolliknande system kommer att generera ökade kostnader samt effektivt stänga dörren för nya och innovativa lösningar. Trafikverkets ansvar för besiktningen av skicket och underhålls</span><span>­</span><span>behoven på hela järnvägen ska dock ligga kvar. </span>
</p>
<p>
<span>Flera utvärderingar, </span><span>bl.a.</span><span> Gunnar Alexandersson</span><span>s</span><span> slutbetänkande SOU 2015:110 ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten”, pekar på Trafikverkets otillräcklighet avseende såväl upphandlingar som att bedöma järnvägen ur ett övergripande perspektiv. Detta behöver därmed förändras</span><span> genom att öppnas upp, moderniseras</span><span> och</span><span> </span><span>förbättras. </span>
</p>
<h2>
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk68783386"></span><span>Bygg för fler, längre och tyngre tåg </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Längre och tyngre tåg ökar tågets konkurrenskraft genom förbättrad lönsamhet och effektivitet. Trafikverket har genomfört försöksverksamhet med trafik med upp till 730 meter långa godståg i Sverige. Resultaten redovisas i rapporten ”Möjligheter att köra längre och/eller tyngre godståg</span><span>”</span><span> (Trafikverket 2015:17). </span>
</p>
<p>
<span>Ökad längd på tåg innebär att samma mängd gods kan transporteras av färre tåg och pend</span><span>el</span><span>tågen kan köras med fler vagnar. Det ger förbättrade pendlingsmöjligheter, mins</span><span>­</span><span>kar transportkostnaderna och frigör kapacitet på spåren. Vidare blir järnvägssystemet mindre känsligt för störningar då antalet tåg i rörelse reduceras. Längre och tyngre tåg är ett viktigt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft kopplat till den tunga basindustrin. Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att prioritera frågan om att bygga om stationer för att kunna ta emot längre och tyngre tåg. </span>
</p>
<h2>
<span>Förenkla köp av tågbiljetter inom</span><span> Europa </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Att boka tågbiljett över hela Europa ska vara lätt. I</span><span> </span><span>dag ser vi en stor skillnad mellan flyget och tåget. Att boka flyg till någon europeisk destination kräver några enstaka klick hemma på datorn, trots byten och att olika flygbolag är involverade. Kontrasten till att boka tåg, som kräver mycket tid av sökande och jämförande, är stor. Detta att </span><span>bidra till att på marknadsmässiga grunder </span><span>förenkla resandet borde vara en viktig fråga för regeringen. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har dock valt att i</span><span> </span><span>stället upphandla enstaka tågförbindelser av nattåg till Tyskland. Detta är en dyr och ineffektiv politik som sannolikt bara gynnar en mycket begränsad grupp resenärer. Moderaterna säger nej till denna dyra och ineffektiva satsning. I</span><span> </span><span>stället bör regeringen skyndsamt påbörja arbetet </span><span>för </span><span>att i dialog med bolag och andra länder skapa </span><span>förutsättning</span><span>ar</span><span> för en marknadsdriven utveckling mot ett </span><span>bok</span><span>­</span><span>ningssystem </span><span>för</span><span> tågbiljetter som är lika lätt och transpar</span><span>e</span><span>nt som</span><span> för</span><span> flyget. </span>
</p>
<h2>
<span>T</span><span>åg 250 kilometer i timmen i viktiga stråk i hela Sverige</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Gods- och pendlingsflödena genom hela Sverige är viktiga för framtida investeringar. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2030 beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 28 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">procent</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> på </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">20</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> år. Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 48 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">procent</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 27 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">procent</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> under perioden. För att säkerställa arbetslinjen och tillväxten i hela landet måste vi stärka alla färdslag på ett hållbart sätt.</span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna vill att det ska gå att köra tåg i 250 kilometer i timmen i viktiga stråk genom hela Sverige. Detta är ett långsiktigt arbete som sträcker sig genom hela </span><span>den </span><span>kommande planperiod</span><span>en</span><span>. Arbetet ska hedra fyrstegsmodellen och fokusera på gods</span><span>­</span><span>flöden samt den regionala pendlingen. Detta är en vision som, i motsats till höghastig</span><span>­</span><span>hetståg, är finansiellt försvarbar, ger bättre förutsättningar för både pendling och gods samt inkluderar hela Sverige</span><span>, e</span><span>n politik som stärker befintlig järnväg genom satsningar på underhåll, som färdigställer påbörjade projekt – som exempelvis Ostlänken och Västkustbanan – och som bygger nya spår där det bäst behövs, inte minst kring de större städerna</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Ett hållbart transportsystem som inkluderar alla trafikslag </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna står bakom de övergripande transportpolitiska målen. Där betonas vikten av att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför</span><span>­</span><span>sörjning i hela landet. Vidare poängteras att de samhällsekonomiska kalkylmodeller som ligger bakom investeringar i infrastruktur ska vara korrekta och rättvisande. </span>
</p>
<p>
<span>De transportpolitiska målen måste förstås och värderas utifrån pågående tekniska framsteg. 2019 var året när antalet elbilar i Sverige passerade 100</span><span> </span><span>000 fordon. Det finns redan i</span><span> </span><span>dag prototyper framtagna för exempelvis elflygplan </span><span>som kommer ut i trafik 2026 </span><span>och tunga lastbilar drivna med vätgasbatterier. Sverige behöver därför en ny poli</span><span>­</span><span>tisk inriktning som bidrar till ökad transparens och effektivitet inom hela infrastruktur</span><span>­</span><span>politiken. </span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna vill se en infrastrukturpolitik som ser och bejakar </span><span>den</span><span> innovativa tid som vi befinner oss i. Vi är övertygade om att forskning och innovation kommer att göra alla färdslag fossilfria och därmed klimatneutrala. Varje infrastrukturpolitiskt beslut bör därför bejaka principen om samhällsekonomisk lönsamhet. Moderaterna värnar skattebetalarnas pengar och vill utforma en modern infrastrukturpolitik som tar hänsyn </span><span>till </span><span>både miljö, jobb och tillväxt.</span>
</p>
<h2>
<span>Bättre samordning med våra nordiska grannländer </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De vägar, flyglinjer och järnvägar som vi delar med våra grannländer bör i möjligaste mån upprustas och byggas ut i samverkan med det berörda grannlandet. I utredningen av och framtida beslut kring exempelvis eventuell ny järnväg mellan Oslo</span><span> och </span><span>Stock</span><span>­</span><span>holm, ytterligare en förbindelse mellan Sverige och Danmark och framtida inrikes elflyg är samordningen mellan nordiska länder helt avgörande. Regeringen bör därför se över möjligheten att organisatoriskt underlätta framtida gemensamma nordiska infrastruktur</span><span>­</span><span>satsningar</span>
</p>
<h2>
<span>Nästa steg när det gäller komplettering och nybyggnation av järnväg mellan Stockholm och Oslo 2.55</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaterna vill fortsätta bygga ihop Sverige med sina grannländer inom ramen för samarbete med privata aktörer. Sverige bör gå vidare med projektet Oslo</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">–Sthlm</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> 2.55</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Kostnaden för projektet beräknas </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">till </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">60 miljarder</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> kronor,</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> där beräkningar visar att staten får tillbaka 1,20 kronor på varje satsad krona. Detta ska jämföras med höghastighetståg, där snittet på Trafikverkets fyra olika alternativ ligger på 0,5 kronor tillbaka på varje satsad krona. Av de </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">60</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> miljarderna förväntas Norge betala 20 miljarder och Sverige 40</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">miljarder. Av dessa är 20 miljarder rustning av befintlig järnväg som sannolikt ändå måste göras.</span>
</p>
<p>
<span>Satsningen halverar restiden från dagens </span><span>sex</span><span> timmar till tre timmar med sex stopp. Norska regeringen har ställt sig positiv till fortsatta förhandlingar. Oslo</span><span>–</span><span>St</span><span>hl</span><span>m har arbetat under en femårsperiod inom ramen för ett bolag och är i</span><span> </span><span>dag framme vid en punkt där bolaget presenterar en gedigen utredning med kostnadskalkyl.</span>
</p>
<p>
<span>Moderaterna vill att regeringen </span><span>går vidare </span><span>med </span><span>Oslo</span><span>–</span><span>St</span><span>hl</span><span>m</span><span>. </span><span>P</span><span>rojekt</span><span>et</span><span> har förutsätt</span><span>­</span><span>ning att långsiktigt bygga ihop arbetsmarknader över landsgränser</span><span>, d</span><span>ärtill till en mycket lägre kostnad och större samhällsnytta än exempelvis </span><span>h</span><span>öghastighetståg. </span>
</p>
<h2>
<span>Säkerställ den svenska flyginfrastrukturen </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Flyget är viktigt för jobb, trygghet och tillväxt i hela Sverige. I ett litet, glesbefolkat och avlångt land beroende av export är möjlighete</span><span>rna</span><span> att snabbt transportera sig inom och utanför Sverige samt att försvara landets gränser mycket viktig</span><span>a</span><span>. Sverige behöver en politik som, inom ramen för beslutet </span><span>om </span><span>ett fossilfritt Sverige 2050</span><span style="font-style:italic">,</span><span> stöttar utvecklingen mot ett fossilfritt flyg genom ett hållbart flyglyft. Den tekniska utvecklingen går så snabbt att det är relevant att tala om ett pågående paradigmskifte. Moderaterna vill ut</span><span>­</span><span>reda en modell där stat, kommuner och regioner tar gemensamt ansvar för att säkerställa den svenska infrastrukturen av regionala flygplatser. </span>
</p>
<h2>
<span>Stötta ett framtida fossilfritt inrikesflyg</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Moderaterna vill att Sverige ska ta på sig ledartröjan och stötta teknikutvecklingen ge</span><span>­</span><span>nom att fatta ett antal, för flyget avgörande, beslut som är långsiktigt klimatsmarta och samhällsekonomiskt lönsamma. Politiskt måste vi gå från dagens debatt om alarmism och flygskam till att lyfta blicken och se de möjligheter forskning och innovation för med sig. Det är inte flygandet som är problemet utan dagens flygplansmotorer drivna med fossilt bränsle. Moderaterna vill att staten i samarbete med regioner och kommuner tar fram en plan för ett fossilfritt inrikesflyg på de av dagens regionala flygplatser som erbjuder kommersiell trafik. De som i</span><span> </span><span>dag bygger fossilfria plan ska känna trygghet att det fortsatt finns regionala flygplatser och att det exempelvis går att ladda elplan </span><span>som </span><span>tas i drift. En plan för ett fossilfritt inrikesflyg bör skyndsamt tas fram</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Säkerställ g</span><span>oda förutsättningar för inrikesflyget till och från Stockholm</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<a name="_Hlk70079220"></a><a name="_Hlk71031831"><span>Det svenska flyget är ett kretslopp. De regionala flygplatserna är helt beroende av flyg</span><span>­</span><span>ningar in mot storstäderna. Därför är frågan om flygets förutsättningar till Stockholm en nationell angelägenhet. Regeringen har underlåtit att bygga ut och utveckla Arlanda under sju år vid makten. Nu äventyrar regeringen återstarten av inrikesflyget genom att lägga ne</span><span>d</span><span> Bromma flygplats. Frågan om Bromma flygplats och dess framtid är inte ett enskilt ärende</span><span>,</span><span> utan beslutet om Brommas framtid måste kopplas till en rad beslut rörande Arlandas utveckling.</span></a>
</p>
<h2>
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk70079220"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk71031831"></span><span>I</span><span>nitiera en Arlandaförhandling </span><span>– gör Arlanda till </span><span>Nordens </span><span>ledande flygplats</span><span>,</span><span> </span><span>e</span><span>n hubb för jobb och tillväxt </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Arlanda flygplats är ett nav för tillväxt, handel och jobb i hela Sverige. </span><span>Ett normalt år, när världen inte lamslås av en pandemi, </span><span>reser mer än 26</span><span> </span><span>miljoner passagerare till och från Arlanda fördelat på drygt 230</span><span> </span><span>000 starter och landningar. Detta visar hur viktig</span><span>t</span><span> det är att skapa goda förutsättningar för Arlandas långsiktiga utveckling. </span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Behoven av investeringar i och kring Arlanda är stora. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Swedavias</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> långsiktiga progno</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ser indikerar en utveckling från dagens 26 miljoner till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att en tredje parallellbana behöver finnas på plats runt år 2035.</span><span style="font-weight:bold; letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Regeringen har dock </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">sedan 2014 </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">valt att trycka på pausknappen och har inte ens tillåtit Arlandarådet att lägga fram sitt slutbetänkande med olika förslag till förändring</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ar</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringens passivitet och interna motsättningar kring frågan om Arlanda hotar jobb och tillväxt. Moderaterna vill bygga ut flygplatsen till en hubb för jobb och tillväxt med målet att bli </span><span>Nordens </span><span>ledande. Regeringen bör därför skyndsamt initiera en Arlanda</span><span>­</span><span>förhandling med samtliga berörda parter för att säkerställa flygplatsen</span><span>s</span><span> långsiktiga utveckling. </span>
</p>
<h2>
<span>S</span><span>äkerställ infrastrukturen till och från Arlanda </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Infrastrukturen till och från Arlanda är redan i</span><span> </span><span>dag underdimensionerad. Köerna på vägarna till och från flygplatsen, särskilt </span><span>i</span><span> rusningst</span><span>id</span><span> in och ut från Stockholm, är ofta långa. Moderaterna anser att en fungerande framtida infrastruktur förutsätter att Östlig förbindelse byggs tillsammans med en utbyggd kollektivtrafik och god tillgänglighet för av- och påstigningsplatser i anslutning till flygplatsen</span><span> samt</span><span> parkeringsplatser för taxi</span><span>­</span><span>bilar, privatpersoner och charterbussar. Med en prognostiserad utveckling där dagens 26 miljoner passagerare kommer</span><span> att</span><span> öka till 40 miljoner passagerare år 2040 måste reger</span><span>­</span><span>ingen skyndsamt tillsätta en utredning för att säkerställa en fungerande infrastruktur till och från Arlanda. </span>
</p>
<h2>
<span>En strategi för att samverka kring elfly</span><span>g</span><span> i Norden </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Elflyget kommer, utifrån det vi vet i</span><span> </span><span>dag, </span><span>att </span><span>kunna köra sträckor uppemot 40 mil. Det innebär att vissa sträckor kommer att kunna flygas mellan nordiska länder. Moderaterna vill därför se en gemensam elflygstrategi med övriga nordiska länder. Detta stöttar sam</span><span>­</span><span>mantaget utvecklingen av </span><span>elflygplan</span><span> och bidrar till att fem länder gemensamt kan bidra till att minska de fossila utsläppen. </span>
</p>
<h2>
<span>Stärk svensk sjöfart </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<a name="_Hlk38619582"><span>Sjöfarten är viktig för svenskt näringsliv och klimatomställningen. Båtar har förmåga att frakta stora kvantiteter varor såväl som riktigt stora föremål som exempelvis lyftkranar, maskiner och som i fallet Nya </span><span>S</span><span>lussen en bro från Kina. Trängseln på våra vatten är väsentligt mycket mindre än på vägar och spår. Sjöfarten är viktig och kommer sanno</span><span>­</span><span>likt </span><span>att </span><span>bli viktigare i vår alltmer globaliserade värld. Sveriges drygt 50 hamnar är till</span><span>­</span><span>sammans med inre vattenvägar en ännu delvis outnyttjad resurs som ger goda möjlig</span><span>­</span><span>heter att avlasta vägnätet och minska de fossila utsläppen. </span></a>
</p>
<h2>
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk38619582"></span><span>Säkerställ en väl fungerande infrastruktur till och från hamnar </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Tillgängligheten till och från svenska hamnar är viktig för svensk sjöfart. I en transport</span><span>­</span><span>kedja till sjös</span><span>s</span><span> ansvarar staten för vägar och farleder till sjös</span><span>s</span><span>. Hamnar och anslutning till och från dessa är ett kommunalt ansvar. När flera politiska nivåer ska samverka i en gemensam ambition att stärka svensk sjöfart behövs tydliga avtal och väl utbyggda sam</span><span>­</span><span>arbetsformer. Här finns det mycket mer att göra för att säkerställa infrastrukturen till och från svenska hamnar. Regeringen bör därför se över samarbetsrutiner mellan staten och de kommuner som ansvarar för infrastrukturen till och från svenska hamnar. </span>
</p>
<h2>
<span>Säkerställ att sjötrafikens olika särregler, avgifter och skatter inte sammantaget försämrar svensk sjöfarts konkurrensvillkor</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>En stärkt konkurrenskraft bidrar till att den svenska sjöfarten kan fortsätta utvecklas, växa och ha en hög innovationstakt. Det är i det sammanhanget mycket viktigt att sjö</span><span>­</span><span>trafikens olika avgifter och skatter, som exempelvis farledsavgifter, lotsavgifter och stämpelavgift, inte sammantaget innebär konkurrensnackdelar för svensk sjöfart. Reger</span><span>­</span><span>ingen bör göra en översyn av skatter och avgifter med </span><span>uppdrag att redovisa </span><span>en samman</span><span>­</span><span>tagen bedömning av svensk sjöfarts konkurrenskraft i en internationell kontext. </span>
</p>
<h2>
<span>Ta fram en plan för att säkerställa järnvägsfärjor </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Antalet transporterade vagnar på tågfärjorna har de senaste decennierna sjunkit kraftigt, från 200</span><span> </span><span>000 per år i början på 1990-talet till i</span><span> </span><span>dag knappt 20</span><span> </span><span>000. I dagsläget är</span><span style="font-family:'Verdana'"> </span><span class="organization-tag" style="font-family:'Verdana'">Stena Line</span><span> det enda rederiet som driver tågfärjetrafiken mellan Sverige och Tyskland. Det finns marknadsmässiga orsaker till denna förändring med </span><span>bl.a.</span><span> tillkomsten av Öresunds</span><span>­</span><span>bron. Risken är dock att den svenska järnvägsfärjetrafiken inom en relativt snar framtid helt kommer att upphöra. Detta gör Sverige sårbart. Det räcker med en större olycka eller en attack mot Öresundsbron för att den svenska godstågstrafiken ska</span><span> </span><span>vara </span><span>helt </span><span>avskuren från övriga Europa. Detta är oroande utifrån perspektiven näringspolitik och totalförsvar. Regeringen bör därför se över hur svensk godstrafik kan säkerställas även i ett scenario där godstrafiken över Öresundsbron tillfälligt stoppats. </span>
</p>
<h2>
<span>Säkerställ landström när båtar ligger i svenska hamnar</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.1pt">Koldioxidfri el medför stora möjligheter för Sverige att bidra till klimatmålens uppfyllelse</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> men skapar </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">också nya jobb och exportmöjligheter. Industrin och transportsektorn bör i största möjliga mån dra nytta av svensk hållbar ren el. Samtidigt ställer ökad efterfrågan på el också krav på en utbyggd och drift</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">s</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">säker infrastruktur. Båtar som ligger i hamn med påslagna fossildrivna motorer är dyrt, omodernt och till skada för klimatet. Det finns ingen rimlig anledning att inte alla fartyg som lägger till i svenska hamnar ska drivas av landström. Regeringen bör skyndsamt tydliggöra regelverket kring detta</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> –</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> att båtar som ligger i hamn med påslagna motorer inte ska släppa ut fossila avgaser</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> –</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">och ta fram en plan för tillgången på landström </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i alla svenska hamnar. </span>
</p>
<h2>
<span>Förnya flottan av svenska isbrytare </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Just nu sker stora och viktiga investeringar i industrin i norra Sverige. Dessa investering</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ar lägger grund</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">en</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> för tusentals nya jobb. De nya investeringarna ökar behovet av trans</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">porter av både gods och människor. Järnvägen längs </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Norrlandskusten </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">behöver förstärkas för att säkerställa godsflöden och arbetspendling. Detta </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">är</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> en del av </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaternas </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lång</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">siktiga vision att kunna köra tåg i 250 kilometer i timmen genom hela Sverige. För att klara godstransporterna från norr måste även sjöfarten fungera. Det förutsätter att utveck</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lingen av Luleå hamn blir klar samt att isbrytningen fungerar. Moderaterna vill, som en del av ambitionen att hela Sverige ska leva, stärka godstrafiken till sjös</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">s</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> genom förstärk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ningar av hamnar och förnya den ålderstigna flottan av svenska isbrytare. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Det långsiktiga arbetet </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">för </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att förnya flottan av isbrytare ska in </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">kommande plan. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Sverige och Finland genomför för närvarande ett designprojekt för isbrytare som är klart i sommar. Finland avser sedan </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">enligt uppgift </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att beställa </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">två tre </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">isbrytare. För att få ne</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">d</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> kostnader</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">na</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> bör de förestående upphandlingarna av nya isbrytare ske i nära samarbete med Finland. </span>
</p>
<h2>
<span>A</span><span>lternativ finansiering av infrastruktur </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Trafikverket bör få i uppgift att peka ut ett antal infrastrukturprojekt som lämpar sig för alternativa finansieringslösningar. Det är i det arbetet centralt att slå fast att alternativa finansieringslösningar endast kan komma i fråga om de medför samma eller högre kost</span><span>­</span><span>nadseffektivitet jämfört med anslagsfinansiering, inte underminerar hållbarheten i de offentliga finanserna och inte heller medför oplanerade kostnadsökningar över tid på grund av att den samlade kontrollen över kostnaderna för infrastrukturinvesteringar försämras.</span>
</p>
<h2>
<span>En p</span><span>lan för att hantera svensk infrastrukturs underhållsskuld </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Underhållsskulden på svensk järnväg och väg uppgår enligt Trafikverkets bedömningar till 66 miljarder</span><span> kronor</span><span>. Detta drabba</span><span>r</span><span> både företagare och pendlare och är naturligtvis inte </span><span>långsiktigt </span><span>hållbart. </span><span>Moderaterna vill ge </span><span>T</span><span>rafikverket i uppdrag att ta fram en plan för att succe</span><span>s</span><span>sivt </span><span>arbeta bort </span><span>underhållsskulden</span><span> kommande planperiod</span><span>. </span>
</p>
<h2>
<span>Löften ska hållas</span><span> </span><span>–</span><span> </span><span>den medvetna u</span><span>nderfinansiering</span><span>en</span><span> inom befintlig plan </span><span>måste stoppas </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Innevarande plan med av riksdagen beslutade infrastrukturprojekt är enligt Trafikverkets beräkningar underfinansierad med 105 miljarder kronor. Det innebär att en rad politiska beslut och löften riskerar att skjutas på framtiden alternativt inte alls genomföras. Detta att lova och politis</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">kt</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> besluta om satsningar me</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">n</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> inte finansiera</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">är skadligt. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Trafikverkets beräkningar sker i 2017 års penningvärde medan regeringens proposition i</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">stället </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">räknas </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i 2021 års penningvärde. Seriösa ekonomiska bedömare uppger att Trafikverkets beräk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nade kostnader bör räknas upp med minst 11</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> procent</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Det innebär att regeringen saknar ytterligare medel för att upprätthålla det som man säger sig lova i propositionen</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">,</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> vilket riskerar att späda på den växande underhållsskulden</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Moderaterna vill att en plan för att komma i</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">kapp underfinansieringen</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tas fram</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Principen att löften ska hållas och </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">beslutad </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">plan finansieras måste värnas.</span>
</p>
<h2>
<span>Å</span><span>terinför 15</span><span> procent</span><span>s</span><span> anslagskredit för alla infrastrukturprojekt </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Som en konsekvens av </span><span>Moderaternas </span><span>ambition att se långsiktighet, ekonomiskt ansvar och helhet mellan trafikslag bör den 1</span><span>5</span><span>-</span><span>procent</span><span>iga</span><span> anslagskrediten återinföras. Denna innebär bättre möjlighet att planera projekt över budgetår och att undvika onödiga mer</span><span>­</span><span>kostnader i samband med upphandling, projektering och genomförande. </span>
</p>
<h2>
<span>A</span><span>nalys </span><span>förändrade pendlingsbeteenden efter pandemin</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Framtidens infrastrukturpolitik bör ta sin utgångspunkt i analyser av hur pandemin lång</span><span>­</span><span>siktigt påverkar vårt sätt att leva och pendla. Vi vet nu att det går bra att förlägga en stor del av den samlade arbetstiden </span><span>till hemmet</span><span>. Detta ger bättre förutsättningar att kombi</span><span>­</span><span>nera familjebildning och karriär. Det gynnar </span><span>jämställdheten </span><span>långsiktigt och utmanar politiskt vår historiska förståelse avseende planering av pendling och bostadsbyggande. Fler som jobbar mer tid hemma öppnar möjligheter att bo och leva </span><span>i</span><span> en mångfald av orter och samtidigt ha sitt arbete någon annanstans. Vi har länge talat om den digitala revolutionen. Nu är den sannolikt här på allvar och utmanar i bred bemärkelse vår in</span><span>­</span><span>vanda norm kring 40 timmars arbete på en fysisk arbetsplats. Varje modern arbetsgivare bör bejaka digitaliseringens möjligheter. Politikens roll bör vara att uppmuntra och underlätta denna utveckling</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Vi människor är beroende av fysiska möten och relationer. Det är varken troligt eller önskvärt med ett samhälle motsvarande det vi just nu upplever där människor arbetar fysiskt isolerade i sina hem. Vi kommer även i framtiden </span><span>att </span><span>behöva fysiska arbetsplats</span><span>­</span><span>er och möten. Men erfarenheterna av pandemin ifrågasätter det vettiga i att vi alla fysiskt förflyttar oss till en arbetsplats fem dagar i veckan. Om vi utmanar den invanda normen kommer enkla men viktiga saker</span><span> att</span><span> förbättras som att trängseln minskar och tillgången till parkeringsplatser öka</span><span>r</span><span>. Detta vinner alla på</span><span>,</span><span> även de som inte kan arbeta hemifrån, människor verksamma inom exempelvis transport, industri, vård, skola och omsorg. </span>
</p>
<p>
<span>Om normen ändras kan kostsamma politiska beslut avseende infrastruktursatsningar komma att revideras. Post</span><span>c</span><span>orona är det inte längre en naturlag att antalet pendlare stän</span><span>­</span><span>digt kommer att öka med krav på fler spår och vägar. Vi kan i</span><span> </span><span>stället frigöra resurser att rusta och vårda det vi har, kraftigt bygga ut digitaliseringen över hela landet samt vara världsledande i arbetet med att elektrifiera vägar, flygplatser och hamnar. Postcorona bör därför regeringen initiera en större utredning av </span><span>pandemins långsiktiga effekter. </span>
</p>
<h2>
<span>Se</span><span> över myndighetsstrukturen inom infrastrukturområdet </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Inom ramen för den större översynen av infrastrukturens myndighetsstruktur kopplat till upphandling och kostnadsansvar bör också m</span><span>öjligheten att överklaga myndighetsbeslut </span><span>se</span><span>s</span><span> över. Att kunna överklaga ett beslut </span><span>är viktig</span><span>t</span><span> och utgör en grundläggande demokra</span><span>­</span><span>tisk princip. Samtidigt är det </span><span>viktigt att hitta en balans så </span><span>att möjligheten att överklaga inte missbrukas. I</span><span> </span><span>dag har det till följd av överklagandeproblematik blivit betydligt svårare att genomföra infrastrukturprojekt i vissa kommuner och stadsdelar än i andra. Projekt fördröjs på ett sätt som alltför ofta inte kan anses skäligt. Möjligheten att över</span><span>­</span><span>klaga bör därför ses över. Till exempel bör kretsen som har rätt att överklaga minska påtagligt. Överklaganden bör avgiftsbeläggas och möjligheten att överklaga begränsas till när förutsättningarna förändrats påtagligt från detaljplanens införande. </span><a name="_Hlk66201468"></a>
</p>
<h2>
<span>Sverige ska vara världsledande avseende </span><span>laddinfrastruktur</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>En grundbult i omställningen, för att människor ska våga köpa och köra en elbil, är att det finns en fungerande infrastruktur för publik laddning. Brist på laddningsmöjligheter jämte begränsad räckvidd och höga inköpspriser är tre huvudförklaringar till att folk väljer bort elbil.</span>
</p>
<p>
<span>Det krävs en kraftig utbyggnad av publik laddinfrastruktur för att upprätthålla en fordonsflotta som består av laddbara bilar. Moderaterna satsar 1</span><span> </span><span>miljard kronor i bud</span><span>­</span><span>geten på ett stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon. Målet är att snabbt bygga ett nätverk av laddstationer i hela landet. Det ska vara lika enkelt, eller enklare, att ladda din elbil som att tanka din bensin- eller dieselbil. Sverige ska vara världsledande i utbyggnad</span><span>en</span><span> av laddinfrastruktur</span><span>.</span><span> </span>
</p>
<h2>
<span>Tydliga mål för år 2030 avseende utbyggnaden av laddinfrastruktur</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För att nå målet att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045 krävs ytterligare insatser. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Därför är det angeläget att vidta åtgärder för att närma oss Sveriges ambitiösa etappmål för transportsektorn: </span><span>Växt</span><span>­</span><span>husgasutsläppen </span><span>från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010. Fler insatser måste komma till för att nå Sveriges långsiktiga klimat- och energimål. Moderaterna vill minska transporternas klimatpåverkan genom att tillvarata möjligheterna med ny teknik, öka andelen förny</span><span>­</span><span>bara drivmedel, ha en hög klimatprestanda för såväl fordon som drivmedel samt effek</span><span>­</span><span>tivare transporter.</span><span> Det kommer att behövas en kraftigt utbyggd laddinfrastruktur i form av laddstationer i städerna och laddinfrastruktur längs med svenska vägar. </span>
</p>
<p>
<span>Prognoser tyder på att det i Sverige kommer att finnas omkring 2,5 miljoner ladd</span><span>­</span><span>bara fordon i trafik år 2030. </span><span>Vi står med andra ord inför ett enormt teknikskifte inom transportsektorn de närmaste decennierna</span><span>. Moderaterna vill ta fram en nationell elektri</span><span>­</span><span>fieringsstrategi. Strategin bör lyfta politiska prioriteringar för en trygg elförsörjning, tillräcklig kapacitet i elnäten och smarta lösningar för att elektrifiera transporter och minska utsläppen. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen tillsatte 2020 en elektrifieringskommission med bred kompetens. Detta är något som </span><span>Moderaterna </span><span>länge krävt och som vi välkomnar. Det räcker dock inte med att avvakta </span><span>gruppens </span><span>slutrapport</span><span>,</span><span> utan parallellt måste</span><span> regeringen</span><span>, för att inte tappa tid,</span><span> tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå tydliga mål för en strategisk elektrifiering av vägar.</span>
</p>
<h2>
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk66201468"></span><span>I</span><span>nkludera ny transportteknik i den framtida infrastrukturplaneringen </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Samhällets resurser ska användas på bästa sätt. Produktiviteten ska öka, forskning och innovation ska på ett tydligare sätt inkluderas </span><span style="letter-spacing:-0.05pt; color:#000000">och arbetet med att fasa ut fossila bränslen intensifieras</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Trafikverket spelar en viktig roll i detta arbete. Exempelvis kan Trafikverk</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">et bistå anläggningsbranschen, inte minst under upphandlingsfasen, så att de</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">n</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> i högre grad beaktar infrastrukturinvesteringars livscykelkostnader</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">genom att ta hänsyn till såväl miljö som investerings- som underhållskostnader. Syftet är en kostnadseffektiv och kli</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">matsmart användning av våra gemensamma skattemedel. Det är viktigt att Trafikverket kontinuerligt analyserar sitt arbetssätt i syfte att uppmuntra nya tillvägagångssätt avse</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ende att bygga och underhålla vår gemensamma infrastruktur.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige ska ligga i framkant när det gäller att anamma teknikutveckling och innova</span><span>­</span><span>tion. Trafikverket bör få i uppdrag att kartlägga möjligheter och utmaningar med fram</span><span>­</span><span>tida transportlösningar i syfte att snabbt inkludera ny transportteknik i den framtida infrastrukturplaneringen. Detta ska ske på ett transportslagsneutralt tillvägagångssätt. </span>
</p>
<h2>
<span>U</span><span>tvärdera </span><span>och modernisera </span><span>infrastrukturlagstiftningen </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Regelverke</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">n</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> för strategisk och ekonomisk planering av vägar och järnvägar är</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">komplex</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">a</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och svåröverskådlig</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">a</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Dessa har ofta tillkommit vid olika tider och med olika syften. Fysiska, tekniska och marknadsmässiga förutsättningar förändras över tid. Lagstiftningen om effektivare planering av vägar och järnvägar bör därför utvärderas i syfte att öka effektiviteten och produktiviteten av investeringar.</span>
</p>
<h2>
<span>Inför </span><span>nationella mål om punktlighet </span><span>kopplat till </span><span>ekonomiska incitament att hålla dessa </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige sakna</span><span>r</span><span> nationella mål avseende punktlighet för tåg. För att öka drivkrafterna för en tågtrafik </span><span>som </span><span>såväl pendlare som för</span><span>e</span><span>tag kan lita på behövs mål som kopplar till ekonomiska incitament om de inte uppfylls. Det ska löna sig att göra rätt och kosta </span><span>för leverantörer och företag att missköta underhåll av såväl egna fordon som spår. </span>
</p>
<h2>
<span>Sverige </span><span>ska </span><span>aktivt </span><span>arbeta inom EU </span><span>för harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige behöver intensifiera sitt arbete inom EU för att harmonisera elektrifieringen av infrastrukturen inom hela unionen. Människor ska kunna känna trygghet i att kunna ladda sin bil oavsett var man befinner sig i Europa. </span><span>Detta är centralt för en hållbar utveckling av handel och resande mellan unionens länder. </span>
</p>
<h2>
<span>Mer svenskt stöd från</span><span> EU </span><span>till </span><span>nationella infrastrukturprojekt</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Regeringen har agerat passivt inom EU för att erhålla stöd för viktiga infrastruktur</span><span>­</span><span>projekt. Danmark, som jämförelse, har i relation till folkmängd och yta de senaste åren erhållit fem gånger så mycket stöd till infrastrukturprojekt som Sverige. Här behövs en tydlig skärpning </span><span>av </span><span>arbetet inom EU för att få stöd. </span>
</p>
<h2>
<span>U</span><span>tveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna</span><span> för svenska </span><span>infrastrukturinvesteringar</span><span> </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Dagens kalkylmodeller avseende samhällsekonomisk lönsamhet bygger på hur verklig</span><span>­</span><span>heten är i nutid snarare än förväntningar framöver. Exempelvis är kommande industri</span><span>­</span><span>projekt</span><span> och</span><span> planerat byggande av nya bostadsområden sådant som inte kan räknas in i förväntad nytta</span><span> </span><span>trots att dessa är exempel på förväntad ökad pendling och godstrafik. Trafikverket behöver utveckla de samhällsekonomiska analysmodellerna så att dessa tydligare räkna</span><span>r</span><span> in förväntad ökad pendling framåt i tiden. </span>
</p>
<h2>
<span>Förändrad svensk lagstiftning avseende byggande av cykelvägar </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Ett exempel på en brist i dagens lagstiftning är väglagens krav som ger </span><a name="_Hlk49867649"><span>staten ensamrätt att bygga cykelväg som är i direkt anslutning till väg avsedd för motortrafik</span></a><span>. </span><span>Riksdagen har sedan tidigare ställt sig bakom ett tillkännagivande i denna del. </span><span>Regeringen bör skyndsamt </span><span>säkerställa att en ny lagstiftning kommer på plats samt inom ramen för detta också se över möjligheten för kommunerna till en mer flexibel planering av cykelvägar. </span>
</p>
<h2>
<span>Förbättra t</span><span>rafiksäkerhet</span><span>en</span><span> i samband med åtgärdsplanering</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Nya digitala verktyg ger förbättrade möjligheter att planera åtgärder på ett mer trafik</span><span>­</span><span>säkert sätt. </span><span>I</span><span> </span><span>dag skadas och dödas människor vi</span><span>d</span><span> exempelvis olika vägarbeten, olyckor som i många fall kunde </span><span>ha </span><span>förebyggts med ett bättre förebyggande arbete. Den digitala teknikens nya möjligheter bör regeringen beakta i sina uppdrag till Trafikverket. </span>
</p>
<h2>
<span>Inkludera </span><span>digitalisering </span><span>i arbetet för att stärka trafiksäkerheten</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Utvecklingen inom digital teknik </span><span>ger ständigt förbättrade möjligheter att genom </span><span>bl.a.</span><span> information till trafikanter stärka trafiksäkerhetsarbetet. Detta arbete </span><span>bör</span><span> Trafikverket på ett mer systematiskt sätt arbeta med. Regeringen bör initiera en utredning kring det systematiska trafiksäkerhetsarbetet</span><span> i denna del</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>B</span><span>ejaka möjligheterna och förebygg risker med autonoma fordon </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den tekniska utvecklingen med ökad automatisering av föraruppgiften innebär stora</span><span> </span><span>möjligheter. Redan i</span><span> </span><span>dag ger nya bilar som standard möjlighet att förarlöst backa in på</span><span> </span><span>trånga platser och garage. Detta är dock bara början. Möjligheten för framtida transpor</span><span>­</span><span>ter av lastbilar och bussar att köra förarlöst kommer att spara pengar och öppna upp för </span><span>bl.a.</span><span> fler turer. Så långt är allt bra</span><span>,</span><span> men forskare varnar också för att förarlösa fordon innebär risker i form av förändrat beteende i trafiken. </span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör </span><span>både </span><span>vara ledande avseende att implementera ny teknik </span><span>och</span><span> beakta risk</span><span>­</span><span>erna med den nya tekniken. En utredning som brett tittar på alla aspekter av frågan med dess möjligheter och utmaningar bör därför tillsättas. </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Maria Stockhaus (M)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Sten Bergheden (M)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Åsa Coenraads (M)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Anders Hansson (M)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Helena Antoni (M)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Marléne Lund Kopparklint (M)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen avslår regeringens förslag om medel till utveckling av transportinfrastruktur om 437 miljarder kronor.AvslagAvslag2020/21:TU16TU2Riksdagen beslutar att medel till utveckling av transportinfrastruktur ska uppgå till 404 miljarder kronor.AvslagAvslag2020/21:TU16TU3Riksdagen avslår regeringens förslag att 197 miljarder kronor av den ekonomiska ramen ska användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar.AvslagAvslag2020/21:TU16TU4Riksdagen beslutar att 217 miljarder kronor av den ekonomiska ramen ska användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar.AvslagAvslag2020/21:TU16TU5Riksdagen avslår regeringens förslag till medel till drift och underhåll av järnvägen om 165 miljarder kronor.AvslagAvslag2020/21:TU16TU6Riksdagen beslutar att medel till drift och underhåll av järnvägen ska uppgå till 178 miljarder kronor.AvslagAvslag2020/21:TU16TU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en övergripande utredning av organisationen kring planering, upphandling samt genomförande av underhåll och nybyggnation av svensk infrastruktur i syfte att öka effektivitet, framdrift och förbättrad kostnadskontroll och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomisk och miljömässig lönsamhet ska vara vägledande i valet av infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett effektivt och hållbart transportsystem som inkluderar alla trafikslag och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt arbeta för att kunna köra tåg 250 kilometer i timmen på viktiga stråk i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta nästa steg när det gäller komplettering och nybyggnation av järnväg mellan Stockholm och Oslo och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapacitetsbrister på järnvägen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler, längre och tyngre tåg och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på väg och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ombyggnad av viktiga vägar för tyngre lastbilar, så kallade BK4, och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta fram en plan för att återställa hastigheten på de statliga vägar som sänkts på grund av dåligt underhåll och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vägunderhåll och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU20Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att säkerställa de regionala flygplatsernas långsiktiga utveckling och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU21Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt säkra inrikesflyget till och från Stockholm och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU22Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att initiera en Arlandaförhandling i syfte att göra flygplatsen till Nordens ledande och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU23Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa infrastrukturen till och från Arlanda och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU24Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjöfartens behov och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU25Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en väl fungerande infrastruktur till och från hamnar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU26Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om järnvägsfärjor och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU27Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en plan för landström när båtar ligger i svenska hamnar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU28Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom kommande plan förnya den svenska flottan av isbrytare och tillkännager detta för regeringen.BifallBifall2020/21:TU16TU29Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om alternativ finansiering av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU30Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för att hantera svensk infrastrukturs underhållsskuld och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU31Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om underfinansiering inom befintlig plan och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU32Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att projekt inom plan ska i alla delar vara fullt ut finansierade och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU33Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra 15 procent anslagskredit för alla infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.BifallDelvisBifallDelvis2020/21:TU16TU34Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att analysera förändrade pendlingsbeteenden efter pandemin, analysen ska ge underlag för ett eventuellt behov av omprioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU35Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndighetsstrukturen inom infrastrukturområdet i syfte att stärka samordningen och effektivitet mellan de olika trafikslagen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU36Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt gemensam infrastrukturplanering med våra nordiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU37Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera ny transportteknik i den framtida infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU38Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera infrastrukturlagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU39Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara världsledande avseende elektrifiering av fordonsparken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU40Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta tydliga mål för år 2030 avseende utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar samt företag, bostäder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.BifallBifall2020/21:TU16TU41Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta inom ramen för EU för harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.BifallBifall2020/21:TU16TU42Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för EU mer aktivt ska söka stöd för nationella infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU43Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna vad gäller infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TU44Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bejaka möjligheterna och förebygga riskerna med autonoma fordon och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:TU16TUINLInlämnad2021-05-05 16:26:51inträffat0behandlingBBordlagd2021-05-06 00:00:00inträffat0behandlingGranskadGranskad2021-05-06 18:23:27inträffat0behandlingHÄNHänvisad2021-05-07 00:00:00inträffat0behandling0932000030511Maria StockhausM1undertecknare0828721176319Sten BerghedenM2undertecknare0564126739422Åsa CoenraadsM3undertecknare0843345349823Anders HanssonM4undertecknare0575283695521Helena StorckenfeldtM5undertecknare0358514648113Marléne Lund KopparklintM6undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 2020/21:151H80240422023-03-21 14:39:30motkatMotionskategoriFöljdmotionH80240422023-03-21 14:39:30statustextstatustextÄrendet är avslutatH80240422021-06-22 17:40:32tilldelatTilldelatTrafikutskottetH80240422023-03-21 14:39:30H8024042av Maria Stockhaus m.fl. (M)mot_202021__4042.pdf197568pdfmed anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige https://data.riksdagen.se/fil/1EE7558E-7C08-4AB0-BE6F-5EFB67CE1F50H8024042av Maria Stockhaus m.fl. (M)mot_202021__4042.docx116938docxmed anledning av prop. 2020/21:151 Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige https://data.riksdagen.se/fil/774C2E07-63B1-465A-8912-828037243CADbehandlas_i2020/21:TU16H801TU16bet2020/21TU16Framtidens infrastrukturbetBetänkande