5067846H8022992020/21299motKommittémotionmotMotion 2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V)MotionMotion703SkU29902020-09-23 00:00:002023-03-21 14:53:052020-09-23 00:00:00Skatteflyktav Tony Haddou m.fl. (V)KlarhtmlFilura08bbd9b-5e9e-48d8-81f1-79ba679c31eehttps://data.riksdagen.se/dokument/H802299/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H802299https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H802299
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_b47e8f0f-a451-4ef3-b154-db9a97a602c5\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:0pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FootnoteReference { vertical-align:super }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.UnresolvedMention { color:#605e5c; background-color:#e1dfdd }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2020/21:299</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Tony Haddou m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Skatteflykt</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732785"><span>Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<span>1 Innehållsförteckning</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>2 Förslag till riksdagsbeslut</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>3 Bakgrund</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>4 Storleken på skatteundandragandet</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>5 Kriminalisera skatteflykt</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>6 Offentlig land-för-land-rapportering</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>7 EU:s svarta lista</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>8 Rapporteringsskyldighet</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>9 Bankernas roll och tillgångsbaserade böter</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>10 Stiftelser</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>11 Skatteundandragande vid aktieutdelningar</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>12 Momsbedrägerier</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>13 Globalt samarbete</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>14 Inför en utflyttningsskatt</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>15 Land-för-land-rapportering för privatpersoner</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>16 Offentlig upphandling</span>
</p>
<p class="TOC1">
<span>17 Ordning och reda på arbetsmarknaden</span>
</p>
<p>
</p>
<br style="page-break-before:always; clear:both" />
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; margin-bottom:15pt; t-i:-18pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732786"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc60732786"></span><a name="_Hlk51764490"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt som innebär att dessa handlingar får kännbara påföljder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764490"></span><a name="_Hlk51764491"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för att reformera hela processen med framtagandet av den svarta listan och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764491"></span><a name="_Hlk51764492"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör verka för att definitionen av vad som är skadlig skattepolitik ändras så att den inkluderar mycket låga bolagsskattesatser och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764492"></span><a name="_Hlk51764493"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764493"></span><a name="_Hlk51764494"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764494"></span><a name="_Hlk51764495"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett liknande system som i Storbritannien med tillgångsbaserade böter och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764495"></span><a name="_Hlk51764496"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om banker som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt ska kunna förlora sin rätt att få verka som bank i Sverige och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764496"></span><a name="_Hlk51764497"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av stiftelser och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764497"></span><a name="_Hlk51764498"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett regelverk liknande det som finns i Tyskland avseende aktieutdelningar och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764498"></span><a name="_Hlk51764499"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764499"></span><a name="_Hlk51764500"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för arbetet mot skatteflykt och penningtvätt och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764500"></span><a name="_Hlk51764501"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764501"></span><a name="_Hlk51764502"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764502"></span><a name="_Hlk51764503"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764503"></span><a name="_Hlk51764504"><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör driva på inom EU för regeländringar som möjliggör för offentliga aktörer att ställa skatteetiska krav på anbudsgivare vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.</span></a>
</li>
</ol>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="MotionsStart"></a><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk51764504"></span><a name="_Toc60732787"><span>Bakgrund</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc60732787"></span><span>Frågan om skatteflykt och skatteundandragande har de senaste åren fått stor uppmärk</span><span>­</span><span>samhet. </span><span>F</span><span>okus </span><span>för debatten har varit insikten om hur lite skatt många stora (och vinst</span><span>­</span><span>rika) multinationella företag betalar genom att utnyttja skillnader i olika länders skatte</span><span>­</span><span>lagstiftning. Internationellt har frågan fått tyngd genom </span><span>OECD:s projekt</span><span> </span><span>”</span><span>B</span><span>ase</span><span> </span><span>E</span><span>rosion and </span><span>P</span><span>rofit </span><span>S</span><span>hifting</span><span>” (BEPS)</span><span>. Projektet har bl.a. resulterat i att över 135 länder har skrivit under ett åtgärdsprogram bestående av 15 punkter mot skatteflykt och skatteundandrag</span><span>­</span><span>ande.</span><a name="_ftnref1"></a><a href="#_ftn1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[1]</span></a><span> </span>
</p>
<p>
<span>Frågan har också löpande fått förnyad aktualitet genom </span><span>en lång rad avslöjanden</span><span> </span><span>i form av Panama Papers, </span><span>LuxLeaks</span><span>, </span><span>SwissLeaks</span><span>. </span><span>Avslöjandena har visat höginkomst</span><span>­</span><span>tagare </span><span>som </span><span>gömmer pengar, bolag som planerar bort sin skatt och revisionsbyråer och banker som hjälper till. </span>
</p>
<p>
<span>S</span><span>katteflykt är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget över</span><span>­</span><span>vältras på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det min</span><span>­</span><span>skar tilliten, sammanhållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter. </span>
</p>
<p>
<span>I jämförelse med flera andra länder har dessutom Sverige en fördelaktig skattelag</span><span>­</span><span>stiftning för bolag och förmögna. Sverige är i dag </span><span>ett av få länder </span><span>som </span><span>varken</span><span> har för</span><span>­</span><span>mögenhets-, arvs- och gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Därtill har bolagsskattesatsen sänkts i flera steg o</span><span>ch beskattningen av delägare i få</span><span>mansbolag gjorts mer förmånlig</span><span>. Detta ger sammantaget en orimlig situation.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732788"><span>Storleken på skatteundandrag</span><span>and</span><span>et</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">I en uppmärksammad studie av </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Internationella valutafonden (</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">IMF</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">)</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">redovisas beräkning</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ar av </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">skattebortfallet till följd av de multinationella bolagens </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">skatteupplägg</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> över nations</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">gränserna med olika skatteparadis</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">(profit </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">shifting</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">)</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span><a name="_ftnref2"></a><a href="#_ftn2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[2]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Studien kommer fram till ett skatte</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">bortfall på 400 miljarder dollar för OECD-länderna och 200 miljarder dollar för utveck</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lingsländerna.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> I procent av BNP är dock skattebortfallet </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">större</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> för utvecklingsländerna</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> –</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> skattebortfallet för dessa beräknas till 1,3 procent av BNP, jämfört med 1 procent för OECD-länderna.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Utredare vid organisationen ”Tax </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Justice</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Network</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">” har gjort en </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">replika</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tionsstudie</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> på IMF</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">-studien. De kom fram till ett globalt skattebortfall på 500 miljarder dollar, varav utvecklingsländerna</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> tappar </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">200 miljarder </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">dollar i skatteintäkter</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span><a name="_ftnref3"></a><a href="#_ftn3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[3]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">En annan rapport från ”Tax </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Justice</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Network</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">” studerade skattebortfallet </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">avseende</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> multinationella företag</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> med huvudkontor i USA. Skattebortfallet uppskattades till 130 miljarder dollar 2012, jämfört med ”bara” 12 miljarder dollar 1994, vilket visar hur snabbt </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">problemen med skatteflykt och skatteundandragande</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> har ökat.</span><a name="_ftnref4"></a><a href="#_ftn4"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[4]</span></a>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.1pt">En annan omtalad studie</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> på området</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> är</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> ”The </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Missing</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Profits </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">of</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Nations”</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> av </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Torslov</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">, T, L </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Wier</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> & G </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Zucman</span><a name="_ftnref5"></a><a href="#_ftn5"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[5]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt">.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Studien uppskattar att vinster till ett värde av ca 600 miljarder dollar för</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">des</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> över till skatteparadis och lågskatteländer</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> under 2015,</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> vilket motsvara</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">de nästan 40 procent av de multinationella bolagens sammanlagda vinster.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Irland är det land som tar emot mest av de flyttade vinsterna, över 100 miljarder dollar enligt studien. Där</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">efter följer Singapore, Nederländerna, de karibiska skatteparadisen och Schweiz.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Studien innehåller också beräkningar av hur mycket olika länder förlorar i form av skatteinkomst</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">er p.g.a. vinstöverföringarna till lågskatteländerna.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Sverige beräknas förlora ca 21 miljar</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">der kronor per år som ett resultat av de multinationella företagens vinstöverföringar.</span>
</p>
<p>
<span>Vad gäller privatpersoners skatteflykt i form av icke-deklarerade </span><span>tillgångar</span><span> utom</span><span>­</span><span>lands är osäkerheten stor beträffande storleken på skatteundandragandet. Bedömning</span><span>­</span><span>arna varierar i spannet 7,6–32 tril</span><span>j</span><span>oner dollar. </span><span>Därtill varierar bedömningarna </span><span>av</span><span> hur</span><span> stort själva skattebortfallet är, dvs. vilken ”approximativ” skattesats man bör använda. Utifrån olika bedömningar av hur stora de icke-deklarerade förmögenheterna är kommer två studier fram till ett globalt skattebortfall avseende privatpersoner </span><span>på </span><span>ca 190 miljarder dollar.</span><a name="_ftnref6"></a><a href="#_ftn6"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[6]</span></a>
</p>
<p>
<span>EU</span><span>-</span><span>kommissionen publicerade förra året en stor rapport som försökte bedöma </span><span>dels </span><span>storleken på </span><span>privatpersoners </span><span>utlandsbaserade förmögenheter och tillgångar</span><span>, dels hur stort skattebortfallet</span><span> </span><span>är för de olika medlemsländerna till följd av detta.</span><a name="_ftnref7"></a><a href="#_ftn7"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[7]</span></a><span> De globala utlandsbaserade tillgångarna (offshore </span><span>wealth</span><span>) beräknas till 7,8 tril</span><span>j</span><span>oner dollar, vilket motsvarar 10,4 procent av global BNP</span><span> (2016). </span><span>Inom </span><span>EU uppskattas</span><span> de utlandsbaserade tillgångarna till 1,6 tril</span><span>j</span><span>oner dollar, mots</span><span>varande 9,7 procent av BNP. Detta korrespon</span><span>­</span><span>derar med ett skattebortfall på 46 miljarder euro inom EU, motsvarande 0,32 procent av BNP. För svensk del beräknas</span><span> </span><span>de utlandsbaserade tillgångarna till 16,05 miljarder euro (ca 1</span><span>70</span><span> miljarder SEK) och s</span><span>kattebortfallet till 2,71 miljarder euro </span><span>(ca 28 miljarder SEK)</span><span>.</span><a name="_ftnref8"></a><a href="#_ftn8"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[8]</span></a><span> </span>
</p>
<p>
<span>Baserat på ovan nämnda studier kan skattebortfallet i Sverige p.g.a. skatteflykt och skatteundandragande uppgå till </span><span>ca 50 miljarder kronor per år, 21 miljarder p.g.a. före</span><span>­</span><span>tagens vinstöverföringar och 28 miljarder som ett resultat av privatpersoners skatteflykt.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Även Skatteverket har försökt att bedöma storleken på skattebortfallet p.g.a. skatte</span><span>­</span><span>flykt m.m. Skatteverket använder termen ”skattefelet”, som definieras som </span><span>skillnaden mellan de faktiska och de teoretiskt riktiga skattebeloppen.</span><span> Skatteverket menar att skattefelet kan delas in i tre delar. För det första det som är kontrollerbart med tillgäng</span><span>­</span><span>liga metoder. För det andra det </span><span>skattefel</span><span> som inte hittas av de kontrollmetoder som an</span><span>­</span><span>vänds, men som skulle kunna hittas om andra metoder valdes eller fanns tillgängliga</span><span>, samt för det tredje, dolt </span><span>skattefel</span><span>. Det sistnämnda är sådant </span><span>skattefel</span><span> som svårligen kan hittas vid kontroller. Det handlar framför allt om verksamheter och transaktioner som inte lämnar några eller otydliga spår efter sig.</span><a name="_ftnref9"></a><a href="#_ftn9"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[9]</span></a><span> Skatteverket anger att deras arbete med att bedöma det totala skattefelet är under uppbyggnad</span><span>. I årsredovisningen för 2019 bedömer de att det kontrollerbara skattefelet för små och medelstora företag</span><span>, för de skatteslag som har kontrollerats,</span><span> uppgick till 14,</span><span>4</span><span> miljarder kronor i genomsnitt mellan 2014</span><span> och </span><span>201</span><span>7</span><span>. Motsvarande siffra för privatpersoner anges till 10,</span><span>6</span><span> miljarder kronor</span><span> (i genomsnitt för åren 2016</span><span>–</span><span>2017)</span><span>.</span><span> Skatteverket bedömer vidare skattefelet avseende moms till </span><span>9,9</span><span> miljarder</span><span> kronor</span><span> och punktskattefelet för alkohol och tobak till samman</span><span>­</span><span>taget 2,</span><span>4</span><span> miljarder</span><span> kronor</span><span>.</span><span> Beträffande skattefelet för stora företag anger Skatteverket att det för närvarande pågår ett utvecklingsarbete, men i</span><span> </span><span>fråga om stora företag och arbetsgivaravgifter bedöms skattefelet till ca 0,6 miljarder kronor.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732789"><span>Kriminalisera skatteflykt</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det finns ingen allmänt vedertagen definition av skatteflykt. En definition att hålla sig till är dock den som nämns i propositionen till den svenska skatteflyktslagen. Där anges att skatteflykt är när skattesubjektet </span><span>”[</span><span>…] </span><span style="font-style:italic">visserligen på ett formellt fullt giltigt sätt utnyttjar skattereglerna men där skatteförmåner uppkommer som framstår som inte avsedda</span><span>”.</span><a name="_ftnref10"></a><a href="#_ftn10"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[10]</span></a><span> På detta sätt avgränsas skatteflykt mot skattebrott genom att uppläggen och transaktionerna på ett formellt plan inte är olagliga, men ändå strider mot syftet med lagstiftningen.</span><a name="_ftnref11"></a><a href="#_ftn11"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[11]</span></a><span> </span>
</p>
<p>
<span>Enligt 2</span><span> </span><span>§ i skatteflyktslagen ska den tillämpas när nedanstående fyra kriterier alla är uppfyllda.</span>
</p>
<ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListaPunkt" style="margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Rättshandlingen ska ingå i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Den skattskyldige ska direkt eller indirekt ha medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Skatteförmånen ska kunna antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Ett fastställande av underlag för beskattning på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte, som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.</span>
</li>
</ul>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-top:7.5pt">
<span>Konsekvensen av att lagen tillämpas blir som huvudregel att beskattningsunderlaget ska fastställas som om rättshandlingen aldrig företagits. Meningen är således inte att åstad</span><span>­</span><span>komma ett hårdare beskattningsresultat än det som skulle ha följt av ett normalt </span><span>hand</span><span>­</span><span>lande, varför ett beslut i enlighet med lagen inte kan betecknas som en påföljd i bemärk</span><span>­</span><span>elsen bestraffning.</span><a name="_ftnref12"></a><a href="#_ftn12"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[12]</span></a><span> Vänsterpartiet anser att detta är orimligt och en viktig förklaring till varför det förefaller vara så svårt att komma åt skatteflykt.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag </span><span>om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt </span><span>som innebär </span><span>att dessa handlingar får </span><span>kännbara påföljder</span><span>. </span><a name="_Hlk30072957"><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span></a>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732790"><span>Offentlig land-för-land</span><span>-</span><span>rapportering</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>OECD tog 2015 fram en handlingsplan för att bekämpa urholkning av skattebaser och överföring av vinster (BEPS). I detta arbete har en global standard för utbyte av land-för-land-rapporter tagits fram. Konkret innebär detta att land-för-land-rapporter ska kunna utbytas mellan skattemyndigheter i de länder som anslutit sig till samarbetet. </span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">I januari 2016 presenterade EU-kommissionen ett åtgärdspaket mot skatteflykt (Anti Tax </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Avoidance</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Package</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">). Enligt förslaget ska stora multinationella företag lämna land-för-land-rapporter till skattemyndigheterna. I detta förslag finns det inte något krav på att informationen ska offentliggöras. Under våren 2016 presenterade kommissionen ett kom</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">pletterande förslag, </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">KOM(</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">2016) 198, om land-för-land-rapportering. Den stora, och posi</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">tiva</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">,</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> förändringen är att direktivet innehåller krav på öppen land-för-land-rapportering. Öppen land-för-land-rapportering är central för att öka transparensen och på så sätt bidra till att företagens vinster beskattas där de skapats. Inte minst är öppenhet viktig i utveck</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lingsländerna, där ökad transparens är viktigt i kampen mot korruption. Dessvärre har re</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">geringen, med varierande argument, hela tiden motverkat detta förslag. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Efter många turer lyckades det finländska ordförandeskapet få upp förslaget till omröstning i EU:s konkur</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">renskraftsråd den 28 november </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">2019</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. I konkurrenskraft</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">s</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">rådet krävdes kvalificerad majo</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ritet för att förslaget skulle gå igenom. Sverige var tungan på vågen men röstade nej och förslaget röstades därmed ned. Sverige sällade si</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">g därmed till länder som Luxemburg, Irland, Malta och Cypern</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> –</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">l</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">änder som i olika utsträckning kan kallas för skatteparadis. Även Tjeckien och Österrike röstade emot, vilket kan förstås mot bakgrund </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">av </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">att de erbjuder skatterabatter till utländska investerare. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Regeringen motiverar </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">sitt nej med att man anser att frågan ska behandlas som en skattefråga</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">. Men frågan om offentlig land-för-land</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">-</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">rapportering är ingen skattefråga. Den handlar inte om gemensamma skattebaser eller skattesatser. Den handlar om öppenhet i syfte att motverka skatteundandragande. Efter </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nederlaget </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">i </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">konkurrenskraftsrådet flyttades frågan till </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Ekofin</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> och ärendet behand</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lades som en skattefråga. Någon enhällighet kunde, föga förvånande, inte nås. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Den svenska regeringen har därmed dessvärre bidragit till att frågan för</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> tillfället </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">är </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">död.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732791"><span>EU:s svarta lista</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner, EU:s </span><span>”</span><span>svarta lista</span><span>”</span><span>, redovisades första gången den 5 december 2017. Europeiska kommissionen </span><span>påstår</span><span> att förteckningen är ett gemensamt verktyg för medlemsstaterna när det gäller att hantera externa risker för skattemissbruk och illojal skattekonkurrens.</span><span> Därtill har EU också en ”grå lista”</span><span> med länder som anses ha tagit på sig att uppfylla kriterierna inom en fast</span><span>­</span><span>ställd tidsfrist. </span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.1pt">E</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">U:s svarta lista har fått en hel del kritik, och det är lätt att förstå varför. När den första listan presenterades var Singapore inte med, trots att landet är ett av de mer aggres</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">siva skatteparadisen. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Den senaste listan redovisades den 8 november 2019, och nu hade EU plockat bort bl.a. Brittiska Jungfruöarna, som förekom flitigt i </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">läckan </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Paradise</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Papers, och Bermuda – dit Google 2017 flyttade vinster till ett värde av uppskattningsvis $23 mil</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">jarder.</span><a name="_ftnref13"></a><a href="#_ftn13"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[13]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Vid den senaste redovisningen i </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">februari 2020</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> fanns följande </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">12</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> länder/områden på den ”svarta listan”:</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Amerikanska</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Samoa, </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Cayman Islands, </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Fiji, Guam, Oman, </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Palau, Panama, </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Samoa, Trinidad och Tobago, Vanuatu och Amerikanska Jungfruöarna.</span><a name="_ftnref14"></a><a href="#_ftn14"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[14]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span>
</p>
<p>
<span>I tabellen nedan</span><span> visas de elva största skatteparadisen</span><span> och hur mycket de beräknas ta emot i form av vinstöverföringar</span><span>. Om vi räknar bort Karibien, som ju är ett område, och som har med länder på svarta listan, kan vi konstatera att inga av de största skattepara</span><span>­</span><span>disen finns med på </span><span>den svarta listan.</span><span> Häpnadsväckande nog finns de inte ens med på den ”grå listan”.</span><a name="_ftnref15"></a><a href="#_ftn15"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[15]</span></a><span> </span><span>B</span><span>estickande </span><span>för EU är det faktum </span><span>att skatteparadisen inom EU beräk</span><span>­</span><span>na</span><span>s</span><span> stå som mottagare av ca 38 procent av vinstöverföringarna.</span><span> </span>
</p>
<p class="Tabellrubrik" style="margin-top:15pt">
<span>Tabell 1 De största skatteparadisen</span>
</p>
<p class="Tabellunderrubrik">
<span>Vinstöverföringar, per land/områden, miljarder dollar (2015)</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:425.25pt">
<tr>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; color:#000000">Land</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; color:#000000">$Miljarder</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Belgien</span>
</p>
</td>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">13</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Irland</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">106</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Luxemburg</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">47</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Malta</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">12</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Nederländerna</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">57</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Karibien</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">97</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Bermuda</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">24</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Singapore</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">70</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Puerto Rico</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">42</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Hong Kong</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">39</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Schweiz</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">58</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:256.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">Övriga</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:134.75pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; color:#000000">51</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p class="Klla">
<span>Källa: </span><span>Torslov</span><span>, T, L </span><span>Wier</span><span> & G </span><span>Zucman</span><span> (2018), ”The </span><span>Missing</span><span> Profits </span><span>of</span><span> Nations”.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-top:7.5pt">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">EU har tre kri</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">terier som länderna ska uppfylla för att inte hamna på den svarta (eller grå) listan: i) Öppenhet. Länder ska delta i det internationella och automatiska utbytet av in</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">formation</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> ii) Rättvis beskattning.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Som bl.a. innebär att länder inte ska ha strukturer och arrangemang i syfte att locka till sig utländska vinster som inte är ett resultat av ekono</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">misk aktivitet i landet</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> iii) Genomförande av anti-BEPS åtgärder. Länder ska genomföra OECD:s minimistandarder avseende åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Det mest centrala kriteriet är </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">det</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> om ”rättvis beskattning”. I en kritisk granskning av svarta listan lyfter </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Oxfam</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> upp framför allt två brister i hur kriteriet används och tolkas.</span><a name="_ftnref16"></a><a href="#_ftn16"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[16]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Vid utformningen av kriterierna för den svarta listan finns inte nollskatter eller mycket låga bolagsskatter med som ett eget kriterium</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">, utan är med endast som en ”indikator”. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Oxfam</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> påpekar också att när EU ska bedöma huruvida ett skattearrangemang är skadligt eller orättvist så utgår de från en gammal definition från 1997. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Denna definition fokuserar mest på att ett lands skattepolitik inte får gynna utländskt kapital i förhållande till inhem</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ska företag. Detta krav kan då skatteparadisen möta genom att sänka skatten till noll eller nära noll för alla företag, såväl utländska som inhemska. Skattepolitiken kan därmed på</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">stås vara icke-diskriminerande, men bidrar till ett ”race to the </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">bottom</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">” i skattepolitiken.</span>
</p>
<p>
<span>Inom ramen för arbetet </span><span>i</span><span> EU bör regeringen driva på för att reformera hela processen med framtagandet av den svarta listan. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge re</span><span>­</span><span>geringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I detta arbete bör d</span><span>efinitionen av vad som är skadlig skattepolitik </span><span>ändras </span><span>så att den inkluderar mycket låga bolagsskattesatser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör också, i likhet med vad som är fallet i en rad andra länder, tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag </span><span>för</span><span> att </span><span>stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732792"><span>Rapporteringsskyldighet</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Inom ramen för OECD:s arbete mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS) </span><span>före</span><span>­</span><span>slogs regler </span><span>om obligatorisk informationsskyldighet för rådgivare och i vissa fall an</span><span>­</span><span>vändare (berörd skattebetalare) om vissa typer av skatteupplägg. Rekommendationerna återfinns i en av BEPS-projektets slutrapporter, </span><span>Mandatory</span><span> </span><span>Disclosure</span><span> </span><span>Rules</span><span>, Action 12 – 2015 Final </span><span>Report</span><span>.</span><a name="_ftnref17"></a><a href="#_ftn17"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[17]</span></a><span> Syftet med reglerna är att ge skattemyndigheter tidig information om potentiellt aggressiva </span><span>skatteupplägg</span><span> och vilka som marknadsför, förmedlar och an</span><span>­</span><span>vänder dem. Sådan tidig information </span><span>innebär att s</span><span>kattemyndigheterna kan arbeta mer effektivt. Resurser som annars skulle ha behövt läggas på att upptäcka skatteupplägg kan i stället läggas på att vidta åtgärder utifrån lämnad information.</span><span> Ett </span><span>annat </span><span>syfte med rapporteringsskyldigheten är att skattskyldiga kan bli mindre benägna att använda upp</span><span>­</span><span>läggen. </span><span>OECD</span><span> föreslog att såväl gränsöverskridande skatteupplägg som rent inhemska arrangemang ska omfattas av informationsskyldigheten. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">De konstaterade också </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">att </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">gräns</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">överskridande upplägg är svårare att komma åt genom rapporteringsskyldighet. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Mot bak</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">grund av </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">bl.a. OECD:s rekommendationer tillsatte regeringen </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">i april </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">2017 en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatteråd</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">givare att informera Skatteverket om vissa typer av skatteupplägg. Med skatterådgivare avses </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">revisionsfirmor, advokatbyråer, banker m.m. Utredningen presenterade </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">i början av 2019 sitt betänkande Rapporteringsskyldiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatte</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">området (SOU 2018:91). </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Utredningen föreslog, i likhet med OECD-rapporten, att en rapporteringsplikt införs för såväl gränsöverskridande </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">skatteupplägg</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> som rent inhemska arrangemang.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Under utredningens gång beslutade rådet om direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande</span>
</p>
<p>
<span>arrangemang (DAC 6). EU:s förslag var emellertid relativt u</span><span>r</span><span>vattnat i så motto att endast gränsöverskridande arrangemang omfattas av informationsplikten. I direktivet finns det dock inget som hindrar medlemsländerna att gå längre, och införa rappor</span><span>­</span><span>teringsplikt på inhemska </span><span>skatteupplägg</span><span>. Detta har också skett i flera EU-länder, bl.a. Irland och Portugal. Andra länder som också har infört rapporteringsskyldighet är Storbritannien, USA och Kanada.</span>
</p>
<p>
<span>I </span><span>februari</span><span> </span><span>2020</span><span> kom regeringen med propositionen Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridan</span><span>­</span><span>de arrangemang</span><span> (prop. 2019/20:74)</span><span>. I propositionen </span><span>lade</span><span> sig regeringen på EU:s mini</span><span>­</span><span>minivå och föresl</span><span>og</span><span> att rapporteringsplikten endast ska omfatta gränsöverskridande </span><span>skatteupplägg</span><span>, vilket också vann riksdagens bifall. Detta är oerhört olyckligt eftersom det just är på inhemska skattearrangemang som en rapporteringsskyldighet skulle kunna ge ett väsentligt bidrag i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande</span><span>. Detta efter</span><span>­</span><span>som det främst är </span><span>på </span><span>inhemska arrangemang som Skatteverket kan bedriva en effektiv tillsyn.</span><span> </span><span>Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om </span><span>att </span><span>rapporteringsplikt</span><span>­</span><span>en ska gälla</span><span> även för inhemska skattearrangemang. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732793"><span>Bankernas roll och tillgångsbaserade böter</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Internationellt förs en debatt om bankernas roll i aggressiv skatteplanering. Banker, revisionsbyråer, skattejurister och </span><span>-</span><span>konsulter tjänar stora pengar på att tillhandahålla rådgivning och tjänster som leder till såväl skatteflykt som aggressiv skatteplanering. I princip alla finansiella tillgångar är placerade hos banker eller andra finansiella </span><span>interme</span><span>­</span><span>diärer</span><span>. Något hårdraget kan man säga att utan banker, inga överföringar till skattepara</span><span>­</span><span>dis. Ett problem med dagens böter är att banker och andra stora företag har så mycket pengar att de</span><span>ssa</span><span> inte är avskräckande. En lösning på detta kan vara att införa tillgångs</span><span>­</span><span>baserade böter. Storbritannien införde 2017 bestämmelser om tillgångsbaserade böter för de mest allvarliga fallen av skatteflykt i utlandet. Böterna börjar från vad som är lägst av 10 procent av värdet på tillgångarna och 10 gånger de uteblivna skatteintäkterna.</span><span> </span><span>Sverige bör införa ett liknande system som i Storbritannien med tillgångsbaserade böter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>En annan ingång att komma åt banker som medverkar till skatteflykt är att gå på deras tillstånd att verka som bank i Sverige (dvs</span><span>.</span><span> deras bankoktroj). Regeringen bör ut</span><span>­</span><span>reda om banker som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till skatteflykt eller med</span><span>­</span><span>hjälp till skatteflykt </span><span>ska kunna</span><span> förlora sin rätt att få verka som bank i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>10</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732794"><span>Stiftelser</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Stiftelse är en form av juridisk person som, till skillnad från föreningar och bolag, varken har medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger i princip sig själv, brukar man säga. Organisationen Tax </span><span>Justice</span><span> </span><span>Network</span><span> har identifierat att stiftelser flitigt används för skatteundandragande och penningtvätt.</span><a name="_ftnref18"></a><a href="#_ftn18"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[18]</span></a><span> Det finns många olika typer av stiftelser, och de fungerar på olika sätt. Ett sätt att förstå stiftelser är att tänka på upplägget som ett ”löfte” att ge bort något till någon i framtiden, genom att någon annan förvaltar till</span><span>­</span><span>gången under tiden. Konsekvensen </span><span>blir att ingen på pappret ”fullt ut” äger tillgången. Detta leder i praktiken</span><span> till</span><span> att tillgången hamnar i ett slags ägarlöst limbo</span><span>, svåråtkomlig</span><span> för borgenärer</span><span>, förmånstagare och skattemyndigheter. </span><span>Den ursprungliga ägaren av tillgången kan hävda att: ”jag äger inte längre tillgången, jag har gett bort den till stift</span><span>­</span><span>elsen</span><span>”</span><span>. Företrädare för stiftelsen kan i sin tur hävda att: ”jag bara förvaltar tillgången å förmånstagarens vägnar</span><span>”</span><span>. Förmånstagaren kan å andra sidan hävda </span><span>att: ”jag äger inte tillgången, den blir min först när den överlåts till mig från stiftelsen”.</span>
</p>
<p>
<span>Transparensen kring stiftelserna måste öka. Alla personer och tillgångar som är kopplade till stiftelsen bör registreras hos vederbörliga myndigheter. Registrering bör vara ett villkor för att få skapa en stiftelse. Vad som ovan anför</span><span>t</span><span>s om registrering av stiftelser bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>11</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732795"><span>Skatteundandragande vid aktieutdelningar</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I en internationell granskning </span><span>2017</span><span>, samordnad av tyska ideella </span><span>medieorganisationen</span><span> </span><span>Correctiv</span><span>, avslöjades de </span><span>s.k.</span><span> </span><span>cum-cum</span><span>-</span><span> och </span><span>cum</span><span>-ex</span><span>-</span><span>bedrägerierna som drabbat flera länder i Europa. Det visade sig att flera stora europeiska banker har medverkat i dessa skatteupplägg och enligt en tidigare bankchef vid SEB har omfattande skatteupplägg med aktieägartransaktioner gjorts i Sverige.</span>
</p>
<p>
<span>Den första varianten innebär att aktier, precis före utdelningstillfället, lånas ut eller tillfälligt avyttras, till en svensk ”bulvan”. Eftersom bulvanen är registrerad ägare till aktierna tillfaller utdelningen bulvanen. I nästa steg återlämnar eller säljer bulvanen tillbaka aktierna, normalt till samma pris, men betalar den andra parten erhållen utdel</span><span>­</span><span>ning eventuellt med avdrag för en premie. Därmed behöver den ursprungliga utländska aktieägaren inte betala någon källskatt på utdelningen.</span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">I den andra varianten sker korttidshandel med aktier kring utdelningstillfället i syfte att göra ägandet diffust så att flera parter kan kräva tillbaka skatt på en och samma aktie</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">utdelning. I verkligheten kan aktieägandet skifta flera gånger och skatteuppläggen över</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">lappar varandra och sker i komplicerade former och variationer i syfte att undgå beskatt</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ning.</span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.1pt">En utredning 2019 från </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Europeiska</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> värdepappers- och marknadsmyndigheten (</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Esma</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">) ger vid handen att skatteundandragandet i samband med aktieutdelningarna tycks fortsät</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ta. Utredningen visar att utlåningen av aktier ökar markant kring utdelningsdagarna i de flesta EU-länder. Detta gäller i synnerhet i Belgien, Danmark – och Sverige.</span><a name="_ftnref19"></a><a href="#_ftn19"><span style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt; vertical-align:super">[19]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">I Tyskland har en ny lag antagits som en reaktion på </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">cum</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">-</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">cum</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">-</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">transaktioner. De nya reglerna innebär att den skattskyldige måste ha varit både civilrättslig ägare och ekonomisk förmånstagare under 45 dagar före och efter aktieutdelningen. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Men i Sverige har inget </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">gjorts, trots upp</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">repande påstötningar från bl</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">.a. Vänsterpartiet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett liknande regelverk som finns i Tyskland avseende aktieutdel</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>12</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732796"><span>Momsbedrägerier</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Förra året </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">publicerade medie</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">sammanslutningen </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Corrective</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> en rapport om momsbedräge</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">rier inom EU.</span><a name="_ftnref20"></a><a href="#_ftn20"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[20]</span></a><span style="letter-spacing:-0.05pt"> I rapporten hänvisas till EU-kommissionen som bedömer att det samlade skattebortfallet av momsfifflet uppgår till ca 500 miljarder kronor per år. Grunden för momsbedrägerierna är den EU-reglering som innebär att ett företag i ett EU-land som säljer varor i ett annat EU-land inte ska behöva lägga på moms i det ledet.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> Regleringen utnyttjas av alltifrån kriminella ligor till islamistiska terrornätverk. Samma vara handlas i flera led, där de inblandade använder både riktiga företag och skalföretag. Fifflarna gyn</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">nas av digitaliseringen och av bristande samarbete mellan EU:s medlemsstater. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Reger</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ingen bör inom ramen för arbetet i EU driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>13</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732797"><span>Globalt samarbete</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.05pt">I</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">dag har de rika länderna makten över dagordningen i frågor om att bekämpa skatteflykt genom att frågorna behandlas i OECD som endast omfattar världens</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> rikaste länder. Det finns ju i dag en skattekommitté i FN, där Sverige har en representant, men kommitténs ställning är mycket svag och dess sekretariat väldigt litet.</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas i OECD.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Här kan FN:s arbete mot klimatförändring</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">en</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> fungera som förebild. </span><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk30072957"></span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Arbetet vilar på ett internationellt miljöfördrag (United Nations </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Framework</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Convention on </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Climate</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Change, förkortat UNFCCC) som antogs på Riokonferensen 1992. Knutet till arbetet finns en expertpanel, </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Intergovernmental</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Panel on </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Climate</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Change (IPCC). Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">arbetet</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> mot skatte</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">flykt och penningtvätt</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Regeringen bör också undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappers</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">register. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>14</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732798"><span>Inför en utflyttningsskatt</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<a name="_Hlk50628951"><span>En grundläggande skatterättslig princip – inte bara i Sverige – är att de vinster som har uppstått när en person är skattskyldig i ett land också beskattas i det landet. En rad län</span><span>­</span><span>der har regler om särskilda beskattningskonsekvenser för fysiska personer som flyttar ut. I Sverige kommer den principen till uttryck genom den </span><span>s.k.</span><span> tioårsregeln i inkomst</span><span>­</span><span>skattelagen. Det är dock känt att tioårsregeln har betydande brister. </span><span>Skatteverket gjorde 2007 en studie om försäljning av aktier efter utfly</span><span>t</span><span>tning. I studien konstaterades att ett stort antal personer utvandrade för att därefter sälja aktier och andelar med i Sverige upparbetade vinster skattefritt eller med förmånligare beskattning, samt att den typen av skattedriven utflyttning tenderade att öka. I studien noterades att den som skaffar sig en överblick av den interna lagstiftningen hos ett antal stater hade en uppsjö av möjligheter att undvika att kapitalvinster på aktier och andelar beskattades i Sverige. I </span><span>rapporten</span><span> identifierades ett antal olika upplägg. I vissa fall såldes andelarna direkt, i andra fall gick man via utländska holdingbolag som avyttrade andelarna. Studien konstaterade också att ett flertal av Sveriges skatteavtal saknade utflyttningsregler. </span></a>
</p>
<p>
<span style="letter-spacing:-0.05pt">Under förra mandatperioden uppdrog regeringen åt Skatteverket att ta fram ett förslag om utflyttningsskatt. Uppdraget redovisades i Skatteverkets promemoria Exitbeskattning för fysiska personer (2017). Promemorian var detaljrik och inneh</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ö</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ll konkreta lagförslag. På lång sikt beräknades skatten stärka de offentliga finanserna med ca</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">1</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">miljard kronor per år. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Förslaget mötte dock stark kritik från näringslivets olika lobbyorganisationer, var</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">på regeringen drog tillbaka förslaget. Det har nu gått över två år sedan regeringen drog tillbaka förslage</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">t</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">, dock utan att återkomma till riksdagen med förslag till alternativ lös</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.05pt">ning. </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på en </span><span style="letter-spacing:-0.05pt">utflyttningsskatt</span><span style="letter-spacing:-0.05pt"> för fysiska personer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>15</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732799"><span style="-aw-bookmark-end:_Hlk50628951"></span><span>Land-för-land</span><span>-</span><span>rapportering för privatpersoner</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="letter-spacing:-0.1pt">När den svenska förmögenhetsskatten slopades 2007 försvann också förmögenhetsdekla</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">rationen. Därmed är det svårt för svenska myndigheter </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">att ha någon närmare kunskap om</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">svenska tillgångar utomlands</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">. Detta beror bl.a. på att vissa stater, främst de som vi saknar avtal om informationsutbyte med, ”lever på” att gömma pengar åt utlänningar.</span><a name="_ftnref21"></a><a href="#_ftn21"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[21]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">I rapport</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">en Skattefelets storlek och utveckl</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ing analyserar Skatteverket bl.a. frågan om privatper</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">soners tillgångar i utlandet.</span><a name="_ftnref22"></a><a href="#_ftn22"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[22]</span></a><span style="letter-spacing:-0.1pt"> </span><span style="letter-spacing:-0.1pt">Skatteverket uppskattar att svenska privatpersoners tillgång</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">ar utomlands 2017 uppgick till 526 miljarder kronor. De antar att 80 procent av tillgång</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">­</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">arna inte hade deklarerat</span><span style="letter-spacing:-0.1pt">s.</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> Vidare antas en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent</span><span style="letter-spacing:-0.1pt"> och en genomsnittlig kapitalskatt på 20 procent, vilket sammantaget leder till ett skattebortfall på 4,6 miljarder kronor för 2017. För att motverka denna skatteflykt bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>16</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732800"><span>Offentlig upphandling</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De senaste åren har frågan om skatteflykt och offentlig upphandling debatterats en hel del. Detta är föga förvånande med tanke på att den offentliga sektorn varje år handlar upp varor och tjänster för över 600 miljarder kronor per år. Flera svenska kommuner har önskat ställa krav på att deras leverantörer inte ska få ha någon koppling till företag som är baserade i s.k. skatteparadis. Dessvärre har Konkurrensverket förhindrat Malmö </span><span>kommun </span><span>och Kalmar </span><span>kommun </span><span>att ställa sådana krav i sin upphandling med hänvisning till EU:s regelverk. Regeringen bör därför driva på inom EU för regeländringar som möjliggör för </span><span>offentliga aktörer</span><span> att ställa skatteetiska krav på anbudsgivare vid offentlig upphandling. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt">
<span>17</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc60732801"><span>Ordning och reda på arbetsmarknaden</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under mandatperioden 2014</span><span>–</span><span>2018 </span><span>vidtog</span><span> den röd-gröna regeringen ett antal viktiga åtgärder för att motverka skattefusk, svartjobb och social dumpning i syfte att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet välkomnar detta men anser att mer behöver göras på detta område. I motionen</span><span> Ordning och reda på arbetsmarknaden </span><span>(2020/21:</span><span>431</span><span>) </span><span>uppmärksammar Vänsterpartiet en rad olika missförhållanden på arbets</span><span>­</span><span>marknaden och presenterar en rad förslag mot svartjobb, social dump</span><span>n</span><span>ing </span><span>m.m</span><span>. En del av förslagen berör skatteområdet och kampen mot skatteflykt och skattefusk. Här redo</span><span>­</span><span>görs kort för dessa förslag.</span>
</p>
<p>
<span>Ett problem med F-skattsedlar är att dessa missbrukas för att arbetsgivare vill und</span><span>­</span><span>vika sitt arbetsgivaransvar. Det förekommer att personer med F-skatt bara har en upp</span><span>­</span><span>dragsgivare, och då inte sällan i form av sin gamla arbetsgivare. Därför lägger Vänster</span><span>­</span><span>partiet i motionen förslag </span><span>med innebörden</span><span> att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. </span>
</p>
<p>
<span>Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilde konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir god</span><span>­</span><span>känd för F-skatt kan detta utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare. Som ett försök att begränsa fusk föreslår därför Vänsterpartiet i ovan nämnda motion att ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt ska införas.</span>
</p>
<p>
<span>Ett annat problem när det gäller utländska företag som verkar i Sverige är reglerna om fast driftställe. Reglerna avgör om ett utländskt företag ska betala inkomstskatt i Sverige eller inte. I dag är reglerna hårt knutna till en bedömning av huruvida ett företag är etablerat på en exakt plats i Sverige eller inte. Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan därmed undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utom</span><span>­</span><span>lands, även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan t.ex. röra sig om åkeriföretag, bemanningsföretag eller byggföretag. Detta öppnar för osund konkurrens och social dumpning. I </span><span>motionen Ordning och reda på arbetsmarknaden</span><span> </span><span>(2020/21:</span><span>431</span><span>) </span><span>föreslår därför Vänsterpartiet att det utreds om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.</span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Tony Haddou (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Ulla Andersson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Lorena Delgado Varas (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Ali Esbati (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Ida Gabrielsson (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Ciczie Weidby (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
<hr style="width:33%; height:1px; text-align:left; -aw-footnote-numberstyle:0; -aw-footnote-startnumber:1; -aw-footnote-type:0" />
<div id="_ftn1" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[1]</span></a><span> Se </span><span>https://www.oecd.org/tax/beps/beps-actions/</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn2" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[2]</span></a><span> </span><span>Crivelli</span><span>, E, R</span><span> de</span><span> </span><span>Moo</span><span>i</span><span>j</span><span> & M </span><span>Keen</span><span> (2015), ”</span><span>Base</span><span> Erosion, Profit </span><span>Shifting</span><span> and Developing </span><span>Countries</span><span>”, IMF </span><span>Working</span><span> Paper, WP/15/118.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn3" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[3]</span></a><span> </span><span>http://taxjustice.wpengine.com/wp-content/uploads/2017/11/Tax-dodging-the-scale-of-the-problem-TJN-Briefing.pdf</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn4" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref4"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[4]</span></a><span> </span><span>Cobham</span><span>, A, & </span><span>Janský</span><span>, P. (2017).</span><span> </span><span>”</span><span>Measuring</span><span> </span><span>Misalignment</span><span>: The </span><span>Location</span><span> </span><span>of</span><span> US Multinationals’ </span><span>Economic</span><span> </span><span>Activity</span><span> </span><span>versus</span><span> the </span><span>Location</span><span> </span><span>of</span><span> </span><span>their</span><span> Profits</span><span>”</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn5" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref5"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[5]</span></a><span> </span><span>Torslov</span><span>, T, L </span><span>Wier</span><span> & G </span><span>Zucman</span><span> (2018), ”</span><span>The </span><span>Missing</span><span> Profits </span><span>of</span><span> Nations</span><span>”, NBER </span><span>Working</span><span> Paper Series.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn6" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref6"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[6]</span></a><span> </span><span>http://taxjustice.wpengine.com/wp-content/uploads/2017/11/Tax-dodging-the-scale-of-the-problem-TJN-Briefing.pdf</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn7" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref7"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[7]</span></a><span> </span><span>European</span><span> Commission (2019), ”</span><span>Estimating</span><span> International Tax </span><span>Evasion</span><span> by </span><span>Individuals</span><span>”</span><span>. Taxation Papers. </span><span>Working</span><span> paper No 76 – 2019.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn8" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref8"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[8]</span></a><span> Ibid.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn9" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref9"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[9]</span></a><span> Skatteverkets årsredovisning 201</span><span>9</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn10" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref10"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[10]</span></a><span> </span><span>Prop. 1980/81:17</span><span> </span><span>s</span><span>.</span><span> 11.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn11" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref11"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[11]</span></a><span> </span><span>Svensson Ohlin, Ninni (2014), ”Generalklausul mot skatteflykt i Sverige och Australien”, Lunds universitet.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn12" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref12"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[12]</span></a><span> </span><span>RUT, </span><span>d</span><span>nr 2018:1054.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn13" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref13"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[13]</span></a><span> </span><span>Oxfam</span><span> (2019), ”Off the Hook – </span><span>How</span><span> the EU is </span><span>about</span><span> to </span><span>whitewash</span><span> the </span><span>world</span><span>’</span><span>s</span><span> </span><span>worst</span><span> </span><span>tax havens</span><span>”.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn14" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref14"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[14]</span></a><span> </span><span>https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/eu_list_update_18_02_2020_en.pdf</span><span>. Den grå listan innehåller för tillfället följande länder/områden: </span><span>An</span><span>q</span><span>uilla</span><span>, </span><span>Australien, Bosnien och Hercegovina, Botswana, </span><span>Eswa</span><span>tini</span><span>, Jordanien, Maldiverna, Marocko, Mongoliet, Namibia, </span><span>Saint Lucia, Thailand </span><span>och </span><span>Turkiet.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn15" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref15"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[15]</span></a><span> </span><span>Tabellen över de största skatteparadisen baseras på uppgifter från 2015, medan EU:s svarta och grå lista har uppdaterats 2020, vilket gör att jämförelsen haltar något.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn16" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref16"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[16]</span></a><span> </span><span>Oxfam</span><span> (2019), ”Off the Hook – </span><span>How</span><span> the EU is </span><span>about</span><span> to </span><span>whitewash</span><span> the </span><span>world</span><span>’</span><span>s</span><span> </span><span>worst</span><span> tax havens”.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn17" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref17"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[17]</span></a><span> </span><span>https://www.oecd.org/tax/mandatory-disclosure-rules-action-12-2015-final-report-9789264241442-en.htm</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn18" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref18"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[18]</span></a><span> </span><span>http://taxjustice.wpengine.com/wp-content/uploads/2017/11/Trusts-TJN-Briefing.pdf</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn19" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref19"><span style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt; vertical-align:super">[19]</span></a><span> </span><span>https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/esma70-154-1193_preliminary_findings_on_multiple_withholding_tax_reclaim_schemes.pdf</span><span>.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
</div>
<div id="_ftn20" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref20"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.05pt">[20]</span></a><span> </span><span>https://correctiv.org/en/top-stories-en/2019/05/07/grand-theft-europe/</span><span>.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
</div>
<div id="_ftn21" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref21"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[21]</span></a><span> </span><span>http://petersundgren.blogspot.com/</span><span>.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn22" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref22"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt; letter-spacing:-0.1pt">[22]</span></a><span> Skatteverket (2020), ”Skattefelets storlek och utveckling”.</span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt som innebär att dessa handlingar får kännbara påföljder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för att reformera hela processen med framtagandet av den svarta listan och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör verka för att definitionen av vad som är skadlig skattepolitik ändras så att den inkluderar mycket låga bolagsskattesatser och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett liknande system som i Storbritannien med tillgångsbaserade böter och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:JuU24JuU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om banker som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt ska kunna förlora sin rätt att få verka som bank i Sverige och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:FiU22FiU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av stiftelser och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett regelverk liknande det som finns i Tyskland avseende aktieutdelningar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU19SkU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för arbetet mot skatteflykt och penningtvätt och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU19SkU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:SkU22SkU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör driva på inom EU för regeländringar som möjliggör för offentliga aktörer att ställa skatteetiska krav på anbudsgivare vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2020/21:FiU34FiUINLInlämnad2020-09-23 15:24:00inträffat0behandlingGranskadGranskad2020-09-23 16:41:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2020-10-14 00:00:00inträffat0behandling0920901966627Tony HaddouV1undertecknare0628190530410Ulla AnderssonV2undertecknare0852475703226Lorena Delgado VarasV3undertecknare014386615025Ali EsbatiV4undertecknare025158809026Ida GabrielssonV5undertecknare0825441263617Birger LahtiV6undertecknare0776705932527Ciczie WeidbyV7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH8022992023-03-21 14:52:45statustextstatustextÄrendet är avslutatH8022992021-06-03 16:51:51tilldelatTilldelatSkatteutskottetH8022992023-03-21 14:52:45H802299av Tony Haddou m.fl. (V)mot_202021__299.pdf170538pdfSkatteflykthttps://data.riksdagen.se/fil/ED7FDC8C-3FC8-4688-90BA-1380B3AC656BH802299av Tony Haddou m.fl. (V)mot_202021__299.docx98719docxSkatteflykthttps://data.riksdagen.se/fil/66835441-50E6-49AA-BF64-B71D58D0656Ebehandlas_i2020/21:FiU22H801FiU22bet2020/21FiU22Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2020/21:FiU34H801FiU34bet2020/21FiU34Offentlig upphandlingbetBetänkandebehandlas_i2020/21:JuU24H801JuU24bet2020/21JuU24Straffrättsliga frågorbetBetänkandebehandlas_i2020/21:SkU19H801SkU19bet2020/21SkU19Företag, kapital och fastighetbetBetänkandebehandlas_i2020/21:SkU22H801SkU22bet2020/21SkU22Skatteförfarande och folkbokföringbetBetänkande